Dokumentation av NÄT-rom 2010 Katrineholm
NÄTROM - Nätverket för rättspsykiatrisk omvårdnad
Landstingsförbundet och Rättspsykiatriska föreningen inbjöd till en rättspsykiatrisk vårdkonferens
hösten 2001, med fokus på rättspsykiatrisk omvårdnad. Ur detta initiativ har det rättspsykiatriska
nätverket NÄTROM vuxit fram och tagit ut som arrangör. Konferensen har sedan 2001 anordnats
vår och höst varje år på flera orter runt om i landet. Varje konferens har haft ett särskilt fokus. De
första konferenserna arbetade med att utforma en nationell värdegrund för den rättspsykiatriska
omvårdnaden. Senare konferenser har haft innehållet i den rättspsykiatriska
vården/omvårdnaden, etik, vårdkultur, brottsbearbetning och dynamisk säkerhet som tema.
En av styrkorna med denna konferens är det stora antal kliniker, både stora och små, som är
representerade på konferenserna. En annan styrka är att det är en arbetande konferens med syfte
att skapa erfarenhetsutbyte och ge möjlighet att följa den nationella utvecklingen på området.
Föreläsningar varvas med gruppdiskussioner där syftet är att deltagarna aktivt ska bidra med
erfarenheter från den egna kliniken och få med sig andra erfarenheter tillbaka till den egna
kliniken.
Vår värdegrund
”Att se människan bakom brottet och ha modet att finnas kvar i alla situationer. Detta utgår från
mellanmänsklig kärlek, äkthet och ur godhetsprincipen. Att som vårdare se sig själv som ett verktyg i
uppbyggandet av vårdrelationen där tid, tillit och trygghet utgör basen, så att patienten ges möjlighet
till försoning.”
Innehållsförteckning
Sid
Försättsblad
1
Innehållsförteckning
2
Kopia av programmet
3
Konferensvärdar/Föreläsare
4
Deltagarlista
5
Sammanfattningar av programpunkterna
7
Resultat av utvärderingar
12
Bilagor
Bilaga 1 Åhörarkopior från Per Enarssons föreläsning
14
Bilaga 2 Goda exempel på hälsofrämjande arbete från klinikerna 33
Bilaga 3 Sammanställning av gruppdiskussion
39
Bilaga 4 Åhörarkopior från Lena Wiklund Gustins föreläsning
53
Program 2010-05-06
09.00-09.30
Registrering och kaffe
09.30-10.00
Öppnande av konferensen
Kenth Persson förvaltningschef
10.10-12.00
Föreläsning Per Enarsson
12.00-13.00
Lunch
13 .00-13 .30
Promenad
13.30-14.30
Goda exempel på hälsofrämjande arbete
14.3 0- 16. 15
Kaffe och grupparbete utifrån följande frågeställningar:
Vilka faktorer ger och vidmakthåller hälsa?
Hur finner vi patientens kapacitetsnivå och hälsoresurser?
Hur får vi fram patientens upplevelse av hälsoresurser i
dokumentation?
Var börjar och slutar åtagandet, äger vi hela patientens
problematik?
Program 2010-05-07
08.30-09.15
Styrgruppen infonnerar
09.30-11.45
Föreläsning Lena Wiklund
11.45
Konferensen avslutas
12.00
Lunch
Ansvariga konferensvärdar:
Ros-Mari Sandfjord, eftervårdsföreståndare
Regionsjukhuset Karsudden
Tel: 070-65 79 207´
E-post: ros-mari.sandfjord@dll.se
Ann-Sofie Bredell, biträdande enhetschef,
Regionsjukhuset Karsudden
Tel: 0150-566 52
E-post: ann-sofie.bredell@dll.se
E-post till föreläsare:
Per Enarsson - per.e.enarsson@telia.com
Lena Wiklund - lena.wiklund@mdh.se
Nät-rom 6-7 Maj 2010 Katrineholm
Förnamn
Lena
Per
Lars
Joakim
Jörgen
Elisabeth
Tomas
Nina
Mia
Håkan
Anders
Staffan
Ros-Mari
Christina
Linda
Anna-Karin
Åse
Robert
Åsa
Katharina
Jenny
Martin
Birgitta
Anna
Malin
Ann-Sofie
Eva
Jakob
Leif
Monica
Malin
Joakim
Bodil
Mia
Anna
Nancy
Anette
Angela
Rolando
Javiera
Daniela
Leif
Efternamn
Wiklund Gustin
Enarsson
Lindstedt
Pårs
Tranevik
Palmeby
Lindberg
Helland
Silvergren
Berglund
Nordström
Hjelm
Sandfjord
Olsson
Thollander
Eriksson
Wigerblad
Westerberg
Lundgren
Lindqvist
Lindgren
Nilsson
Karlsson
Larsson
Lotterberg
Bredell
Albertz
Jansson
Meyer
Jansson
Lindberg
Jansson
Asp
Larsson
Schönfeldt
Jåfs-Persholt
Sandberg
Karlsson
Cartagena
Maluenda
Vargas
Sundvik
Arbetsplats
Föreläsare
Föreläsare
Gävle
Gävle
Gävle
Gävle
Gävle
Huddinge
Huddinge
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Katrineholm
Katrineholm
Katrineholm
Katrineholm
Katrineholm
Katrineholm
Katrineholm
Katrineholm
Katrineholm
Katrineholm
Katrineholm
Katrineholm
Katrineholm
Katrineholm
Malmö
Malmö
Malmö
Sala
Sala
Sala
Sala
Sala
Sala
Sala
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
E-post
lena.wiklund@mdh.se
per.e.enarsson@telia.com
lars.lindstedt@lg.se
joakim.pars@lg.se
jorgen.tranevik@lg.se
elisabet.palmeby@lg.se
thomas.lindberg@lg.se
nina.helland@sll.se
mia.silvergren@sll.se
hakan.berglund@lj.se
anders.nordstrom@lj.se
staffan.hjelm@lj.se
ros-mari.sandfjord@dll.se
christina.olsson@dll.se
linda.thollander@dll.se
annakarin.eriksson@dll.se
ase.wigerblad@dll.se
robert.westerberg@dll.se
asa.lundgren@dll.se
katharina.lindkvist@dll.se
jenny.lindgren@dll.se
martin.nilsson@dll.se
birgitta.d.karlsson@dll.se
anna.b.larsson@dll.se
mailin.lotterberg@dll.se
ann-sofie.bredell@dll.se
eva.albertz@skane.se
jakob.jansson@skane.se
leif.meyer@skane.se
monica.jansson@ltv.se
malin.lindberg@ltv.se
bodil.asp@ltv.se
anna.schonfeldt@gmail.se
sandbergam@hotmail.com
angela.karlsson@sll.se
rolando.cartagena-cordora@sll.se
javiera.maluenda@sll.se
Förnamn
Kent
Meta
Peter
Tommy
Bengt
Ilona
Elisabeth
Ina
Ove
Anna-Karin
Pähr
Kenneth
Tina
Katarina
Axel
Johan
Torbjörn
Lillemor
Axel
Roger
Johan
Torbjörn
Lillemor
Linda
Connie
Roger
Helena
Ulrika
Ida
Ida
Mats
Martina
Bukurije
Anders
Maria
Annika
Ewa
Lena
Susanne
Jimmy
Efternamn
Öhlén
Brolund
Byström
Haglund
Eriksson
Wadell
Salestedt
Pettersson Lif
Olrems
Wallin
Forsberg
Rydenlund
Jacobsson
André
Björklund
Vestbö
Ederheim
Johansson
Björklund
Lagergren
Vestbö
Ederheim
Johansson
Johansson
Fröstell
Palmqvist
Seibold
Bladh
Olsson
Johansson
Sontén
Vikerfors
Kunushevci
Lundblad
Huveneers
Mill
Eriksson
Staberg
Ström
Björkman
Arbetsplats
Stockholm
Stockholm
Sundsvall
Sundsvall
Sundsvall
Sundsvall
Uppsala
Uppsala
Uppsala
Uppsala
Vadstena
Vadstena
Vadstena
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Växjö
Växjö
Växjö
Växjö
Växjö
Växjö
Växjö
Växjö
Växjö
Växjö
Växjö
Växjö
Växjö
Örebro
Örebro
Örebro
Örebro
kent.ohlen@sll.se
meta.brolund@sll.se
peter.bystrom@lvn.se
tommy.haglund@lvn.se
bengt.eriksson@lvn.se
ilona.wadell@lvn.se
elisabet.salestedt@akademiska.se
ina.pettersson.lif@akademiska.se
ove.olrems@akademiska.se
anna.karin.wallin@akademiska.se
pehr.forsberg@llo.se
kenneth.rydenlund@lio.se
katarina.andre@sll.se
johan.vestbo@lthalland.se
roger.lagergren@lthalland.se
linda.johansson@ltkronoberg.se
connie.frostell@ltkronoberg.se
palmqvist@spray.se
helena.seibold@ltkronoberg.se
ida-ohlsson@hotmail.com
ida.johansson@ltkronoberg.se
mats.sonten@ltkronoberg.se
martina.viker@ltkronoberg.se
bukurije.kunusheva@ltkronoberg.s
anders.lundblad@ltkronoberg@se
maria_dorscheidt@hotmail.com
annika.mill@ltkronoberg.se
eva.eriksson7@orebroll.se
lena.steberg@orebroll.se
susanne.strom@orebroll.se
jimmy.bjorkman@orebroll.se
Sammanfattning av programpunkter från NÄT-romkonferensen i Katrineholm
2010-05-06
Öppnande av konferensen:
Moderator Åsa Lundgren, sjuksköterska på Regionsjukhuset Karsudden
hälsar alla välkomna till de här dagarna.
Kenth Persson, Förvaltningschef på Regionsjukhuset Karsudden inleder
med att ställa frågan: Vad är viktigt i vården? Rättspsykiatri är
myndighetsutövning och vi gör troligtvis väldigt olika inom rättspsykiatrin.
Vi måste börja närma oss varandra. Relationer och struktur är viktigt för
våra patienter. Vi måste även lyssna in vad patienterna har för behov.
Riktlinjer som Regionsjukhuset Karsudden har bidragit med när det gäller
hälsa är: ”Kliniska riktlinjer för hur metabol störning kan förebyggas och
handläggas”. Överläkare Dan Gothefors, Regionsjukhuset Karsudden har
varit drivande i att ta fram riktlinjerna. I Läkartidningen i Mars 2010 var det
en artikel ang. detta, se länken för mer information:
http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=14040
Vi behöver lära patienterna att ta mer ansvar. Risken idag är att vi i
slutänden försvårar för patienten när de skrivs ut. De får mycket hjälp på
kliniken, som de sedan ska klara helt själva när de kommer ut till samhället.
Idag när alla patienter har tillgång till Internet och kan jämföra våra olika
rättspsykiatriska kliniker på bl a våra hemsidor, är det ännu viktigare att vi
inom rättspsykiatrin är enade.
Kort återkoppling från Nät-rom i Varberg förra året.
Torbjörn Ederheim och Roger Lagergren berättade att temat för förra
året var Rädsla. Läs mer på Nät-roms hemsida:
http://www.natrom.se/
Föreläsare Per Enarsson – (Se bilaga 1 för åhörarkopior)
Per arbetar som Handikappomsorgschef i Katrineholms Kommun. Han har
tidigare arbetat som mentalskötare och psykiatrisjuksköterska,
högskoleadjunkt på Mälardalens högskola, Bitr. enhetschef i Nyköpings
kommun.
Vårdarens makt och patientens vanmakt en fråga om Hälsa?
Hälsa är en individuell upplevelse, där en person kan erfara hälsa eller
ohälsa oavsett närvaro av sjukdom. Det är svårt att dela upp hälsa som
fysisk och psykisk, i en helhet är det människan men sina totala upplevelser
som stiger fram. Mycket samhällsfokus ligger emellertid på fysisk hälsa.
Psykisk hälsa handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro
meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället
och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar.
Känslan av sammanhang KASAM (Antonovski 1987) har betytt mycket för
förståelsen av hur hälsa kan visa sig och förstås. Nyckelbegrepp som
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet hjälper oss att anta ett
salutogent förhållningssätt i vården.
Emellertid visar flera nyare studier att psykiatrisk vård snarare utgår från
vårdarnas behov av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, vilket
förutom att skapa en maktobalans mellan vårdare och patient också
motverkar den psykiatriska patientens upplevelse av hälsa. Forskning visar
också att relationsinriktade vårdare föredras av patienten framför vårdare
som fokuserar på struktur. Vårdare bör i större utsträckning utgå från
patientens perspektiv och upplevelse av hälsa än egen upplevelse och behov.
(Se bilaga 1 för åhörarkopior från Per Enarssons föreläsning)
Goda exempel på hälsofrämjande arbete
Håkan Eriksson, socioterapeut och Ulrika Pettersson, hälsopedagog på
Regionsjukhuset Karsudden presenterar deras arbete:
På socioterapin erbjuds 7 större aktiviteter/år:
Vinterdag – pulkaåkning och grillning – 30-40 patienter deltog i år
Sörmlandsleden – en gång om året går vi sörmlandsleden – 30
patienter deltog.
Fiskedag anordnas en gång om året, 200 kg regnbågslax planteras in i
sjön och så anordnar socioterapin bussresa till sjön. Ca 60 patienter
brukar delta.
Midsommarfirande
Skördefest – med mat lagad av grönsaker och frukter som är odlade i
trädgården på Karsudden
Luciafirande
Julbord
Socioterapin erbjuder aktiviteter som promenader, motionscirklar,
gruppaktiviteter, matlagningskurser, social träning m m. Varje tisdag är
det öppet hus på socioterapin, då kan patienterna handla i kiosken, spela
biljard, titta på TV m m.
Alla avdelningar har tillgång till gymnastiksalen och
styrketräningslokalen dit de kan gå med patienterna. Socioterapin och
Aktivitetsenheten håller en bra kommunikation med avdelningarna och är
med på vårdplaneringsmöten (VPM).
Ulrika, hälsopedagog – arbetar mot både personal och patienter. Innan
Ulrika började på Regionsjukhuset Karsudden gjordes fysisk
funktionsbedömning av patienterna. Hon har nu ändrat inriktningen lite
och förutom fysisk funktionsbedömning finns nu även kost, sömn och
motion med.
På Regionsjukhuset Karsudden har två läkare arbetat fram 12 olika
processer som ska följa patienten från inskrivning till dess att patienten
lämnar sjukhuset. En av processerna är hälsa och levnadsvanor. I
korthet är det tänkt att när patienten kommer till intaget får han/hon
fylla i ett hälsoformulär som sedan följs upp av Ulrika eller Håkan. Det
ska finnas åtgärder för alla patienter. Sedan arbetar man med de
åtgärderna och efter 1 år görs sedan samma enkät igen och då följer man
upp vad som har hänt under året.
Regionsjukhuset Karsudden ska även börja använda sig av FAR (Fysisk
aktivitet på Recept).
Sundare Liv – Susanne Ström, Örebro
Susanne berättar om ett program som heter Sundare Liv och är
framtaget av Lily läkemedel. Programmet är utarbetat för patienter inom
psykiatrisk vård. Det syftar till att patienterna ska få en sundare livsstil.
Programmet har även inriktning mot diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Programmet består av två delar, ett patienthäfte och ett avdelningshäfte.
Det innehåller Hälsa och välbefinnande – vad vi äter
Aktivt liv – alla patienter som var med fick en stegräknare.
I Sundare Liv ingår en hel del formulär att fylla i för att kunna följa
utvecklingen.
Materialet måste omarbetas så att det passar just sin egen verksamhet.
Efter avslutat program får patienten ett diplom.
Se mer i bilaga från Rättspsykiatriska kliniken, Örebro läns landsting.
(Se bilaga 2 för klinikernas hälsofrämjande arbete)
Grupparbeten – Sammanställning – se bilaga 3
2010-05-07
Moderator Robert Westerberg inleder dagen med en sammanfattning av
gårdagen.
Information från styrgruppen
Kenneth Rydenlund, Vadstena presenterar styrgruppen för NÄT-rom.
Kenneth citerar även Kenth Persson från gårdagen ”vi behöver närma oss
varandra”, vilket också är skälet till att NÄT-rom en gång bildades 1991.
NÄT-rom ska även stå för en gemensam plattform och det ska finnas en
röd tråd i träffarna. En av styrgruppens stadgar är att träffarna ska ha en
arbetande karraktär. Styrgruppen består av 10 personer, och träffas 4
gånger per år. I höst (28-29 oktober) är det Sala som har konferensen.
Läs mer på hemsidan, www.natrom.se
Jörgen Tranevik informerar om NÄT-roms hemsida. Tanken är att
hemsidan ska utvecklas och innehålla mer information än den gör idag.
T ex länkar till klinikerna, länkar till aktuella utbildningar och olika
utredningar kan publiceras på hemsidan. Även information från
pågående projekt på de olika klinikerna kan publiceras där.
Föreläsare Lena Wiklund Gustin
Lena har arbetat som psykiatrisjuksköterska i Gävle och arbetar nu som
lärare på Mälardalens högskola. Lena är även leg. Psykoterapeut.
Hälsofrämjande omvårdnad – integration av KBT och vårdvetenskap, är
det möjligt?
KBT och vårdvetenskap har vetenskapsteoretiskt delvis olika
utgångspunkter i sitt sätt att se på människan, hennes hälsa och lida. I en
tid då KBT lyfts fram som Metoden med stort M är det således viktigt att
reflektera över OM de kan integreras inom ramen för sjuksköterskans
hälsofrämjande omvårdnad, och i så fall HUR.
Föreläsningen lyfter fram att
Man måste vara klar över sitt eget perspektiv och dess grundläggande
värden för att integration ska vara möjlig. Sjuksköterska är ett yrke,
och legitimationen vilar på att sjuksköterskan är specialist inom
omvårdnad vars vetenskapliga grund utgörs av vårdvetenskap.
Psykoterapeut är ett annat yrke, med en annan teoretisk grund. Så
länge man inte är legitimerad psykoterapeut är man alltså skyldig att
arbeta utgående från den egna vetenskapen, och man bör därför vara
väl förankrad i den och reflektera över ”lånade metoder” med
utgångspunkt i den egna vetenskapen.
Det finns olika ansatser inom KBT, med delvis olika teoretiska
grunder. Traditionell KBT har fokus mot att förändra beteenden, och
kan innebära en risk för ”uppfostran” snarare än att utgå från
patientens livsvärld. Etisk medvetenhet är därför A och O.
Det finns likheter mellan den gren av KBT som i Sverige traditionellt
benämnts KBT och Erikssons hälsomodell vad gäller förståelse av
ohälsa.
KPT fokuserar på ohälsa genom att vårdaren tillsammans med
patienten utforskar hur patienten upplever och tolkar sin verklighet.
Dessa tolkningar är upplevelsemässigt ”sanna” för patienten, men kan
vara mindre hjälpsamma för patienten då de i förlängningen ger
negativa konsekvenser för patienten. Behandlingen fokuserar då pat
att hitta alternativa sätt att tillskriva saker och ting mening, och att
agera i enlighet med detta.
De nyare inriktningarna inom KBT – ACT och RFT – lyfter fram de
svårigheter som finns med ”tanketerapier”. Det är inte alltid så enkelt
att förändra sina tankar, och kan istället vara bättre att acceptera
saker som de är, och istället för att kontrollera/fly från dem, försöka
leva ett liv som man uppfattar som värdefullt trots svårigheter. Detta
har likheter med Erikssons tankegångar om ”hälsa som uthärdligt
lidande” och ”Lidandets drama”.
Mindfulness är ett av inslagen i ACT och kan vara ett redskap för att
bekräfta och vara i lidandet, medan kartläggning av värden och
åtaganden att handla i enlighet med dessa värden kan hjälpa
personen att leva ett gott liv.
(Se bilaga 4 för åhörarkopior från Lena Wiklund Gustins föreläsning)
Konferensen avslutas!
Utvärdering av Nät-Roms konferens i Katrineholm 6-7/5-10
(1=dåligt, 2=mindre bra, 3=Bra, 4=mycket bra)
47 utvärderingar gjorda ca 75 utlämnade …
Vad tycker du om konferensen som helhet?
1
2
3
4
1
1
36
9
Vad tycker du om föreläsare: Per Enarsson?
1
2
3
4
4
23
17
2
Vad tycker du om föreläsare: Lena Wiklund-Gustin?
1
2
3
4
5
14
27
Hur har gruppdiskussionerna fungerat?
1
2
3
4
5
21
21
Vad tycker du om hotellet och maten?
1
2
3
4
1
6
32
8
Vad tycker du om tidsschemat/”körschemat” på konferensen?
1
2
3
4
1
25
21
Övriga synpunkter: Något du vill förmedla som var mindre bra eller mycket bra
med konferensen?
Gruppdiskussion trögt alla inte med på banan, mer diskussioner, dålig
sammansättning..
Grupperna borde varit klara tidigare..
Promenaden bra skön
Konferenslokalen för liten
Mer pauser under föreläsningarna…
Se Karsudden positivt
Önskar bordsplacering, blanda folk tvingas lära känna…
Vässa återkopplingen från förra gången
Mycket bra inledning av Kenth Persson
Angeläget område livstilsfrågor
Mer gruppdiskussioner och utbyte av information och arbetssätt på de olika
klinikerna..
Föreläsningar som förmedlar ny kunskap är bra
Hälsotemat mer tydligt mer frukt och nötter..
Socioterapin och promenad utmärkt..
Mer inramning Berätta om temat och hur det är tänkt runtikring..
Bra med info av styrgrupp och att hemsidan skall utvecklas..
Bilaga 1
Vårdares makt och patienters vanmakt
en fråga om Hälsa?
Vårdares makt och patienters vanmakt
en fråga om Hälsa?
Per Enarsson
2010-05-06
Hälsa
Vad menar vi med hälsa?
1
Hälsan
"Ett tillstJJnd av fullstimdigt fysiskt,
psykisktoch 50CIaltviilbefinnande och
Inte bara avsaknad av SJukdom",
"Health is a state of complete physical,
mental and SOCIal wellbeing and not
merely the absence of i1lness or
infinnJty".
WHO 1946
Hälsan
Kan man ha hälsa och ända
vara SVärt sjuk?
Hälsan
Kan man ha hälsa och ändå
vara svart sjuk?
Subjektiv inre upplevelse är
skild fr· n objektiv yttre
"'fakta·,.
2
Folkhälsa
Folkhälsoarbetets yttersta mål är en god hälsa
för hela befolkningen. Det är dock ett känt
faktum att det finns stora skillnader i hälsa
mellan olika befolkningsgrupper. Därför är
jämlik hälsa och vård ett prioriterat område för
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen
Folkhälsa
Orsakerna till skillnaderna är en komplex
blandning av individuella förutsättningar.
levnadsvanor och vad som kommit att kallas
"sociala bestämningsfaktorer". Med detta
menas olika förhållanden som sysselsättning.
utbildningsnivå. etnicitet. social position,
ekonomi, boendeförhållanden etc.
Socialstyrelsen
Förknippat med hälsa
God och nyttiga
matvanor
3
Förknippat med hälsa
NatlJrprodukter
Förknippat med hälsa
Sköta sin kropp
Förknippat med hälsa
Motion
4
Förknippat med hälsa
Avsaknad av
sjukdom
Psykisk Hälsa
Men psykisk hälsa da?
Psykisk Hälsa
Har man det niir
man nöjd med
tillvaron och känna
sig i balans?
5
Psykisk Hälsa
Eller mestadels
k1JOner sig glad och
lycklig?
Psykisk Hälsa
Ar det meningsfullt att Indela
hälsa i fysisk och psykisk halsa?
Psykisk Hä sa
Descartes indelad människan o
kropp och själ (ande)
6
Psykisk Hälsa
Psykisk hälsa vad ar det?
Det behövs
en klar gränsdragning mellan statens, kommunens
och landstingets ansvar
en ökad användning avevldensbaserade och
utvärderade metoder
elt ökat inflytande för patienter, brukare och anhöriga
bra metoder för uppföljning och utvärdering
Socialstyrelsen
Psykisk Hälsa
Psykisk hälsa vad är det?
"Det psykiska välbefinnandet i befolkningen
har försämrats sedan 1980-talet, och under
samma period har också besvären med värk
ökat. Symtom som ångest, oro, ständig tröllhet
och värk i nacken och skuldrorna har blivit
vanligare."
Socialstyrelsen
Psykisk Hälsa
Psykisk hälsa vad är det?
"Psykisk hälsa handlar bland annal om all
människor upplever sin tillvaro meningsfull, all
de kan använda sina resurser, vara delaktiga i
samhället och uppleva all de har förmåga att
hantera livets normala motgångar."
Sveriges kommuner och landsting
7
Psykisk Hälsa
KASAM
Antonovski
"Hälsans mysterium"
(1987.1991)
Psykisk Hälsa
KASAM
Känsla av sammanhang
Psykisk Hälsa
KASAM
Begriplighet
Hanterbarhet
Meningsfullhet
8
Psykisk Hälsa
KASAM
Stressorer
Psykisk Hälsa
KASAM
Stressorer
En stressar är en livserfarenhet
kånnetedmad av bristande entydighet,
under eller (iverbelastIllng utan
möjlighet till självbe:stiimmande
Psykisk Hälsa
KASA M
Salutogent förhållningssätt
9
Psykisk Hälsa
Psykisk hälsa - Psykisk ohälsa
Psykisk Hälsa
Individuell
upplevelsebaserad
Generell - objektiva
kriterier
Psykisk Hälsa
Psykisk ohälsa
~
psykisk sjukdom
la
-
Tecken på psykisk ohälsa
Svårt att minnas, förstå
Svårt att fatta
vardagsbeslut
Nedstämdhet
Oro, ångest
Panikångest
Svårt att kontrollera
våldsamt beteende
Ätstörningar
Allvarliga Sömnproblem
Tankar om att vara
tvungen att göra vissa
saker
Höra röster
Upplever hot från
omgivningen
Tankar om att ta sitt liv
FörSök att ta sitt liv
Psykiska besvär av
annat slag
Qjteborgs Stad
Social resursf!jrvaltning.
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Patienternas/brukarnas/klienternas/
Vårdtagarnas perspektiv
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Sociala processer
Relationer mellan människor i samhället.
11
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Sociala processer
Relationer mellan manmskor i samhället.
Goffman (1971) beskriver det som
något som sker mellan människor i en
komplicerad ritual med syfte att erhålla
kontroll via kommunikation.
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Att avtäcka Vårdkulturen
VtJrdkultur: ide'system som delas av
vårdarna regler och tanksittt som
paverkar den dagliga vården.
(et 5alvun:.kJ & sand lin Benko, 1998)
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Att avtäcka Vardkulturen
'Traditionell" psykiatrisk värdkultur
präglas av hierarkiska
uppgiftsorienterade möte mellan
vårdare och patient/brukare j stället för
relationsrelaterade skapande en
maktobalans.
(d. Foucault, 1983; 1987)
12
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Att avtäcka Vltrdkulturen
Total institutionen:
Hierarkisk Inordning
Fasta regler och rutmer
Belöning
bestraffning
Känsla av förnedring
(GoffJnc!n 1991; 5}oStr m 1992 )
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Att avtäcka V rdkulturen
IQ@unstit!JtiQ/lgj1:
"'Moralisk karriär" - inordning av
patienter/brukare j grupper ger vardare social
kontroll.
Tilldelar egenskaper.
Gäller i dagens psykiatrisk Vare!.
(Shepherd,
~. Dei!rl tio Cooney 1995; SWart 8< Sund'!en
1'R>; Znnmerman 1996; ~ 2003).
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Vårdarnas attityder
Två olika riktningar:
Relationsorienterade
Uppgiftsorienterade
(HeIIzen, Norberg & Sandman. 1995)
13
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Vardarnas attityder
Vårdarnas fokus:
Interaktion/möte med patienten
förhandla.
Regler pa Institutionen
Isolera.
medIcinera,
IBunch 1983)
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Patienternas/brukarnas perspektiv
Jämlika relationer.
Vårdarna ska vara genuina och
mänskliga.
(cf. Skovdahl, Kihlgren & Kihlgren 2003; Pejlert,
Asplund & Norberg. 1995; Pejlert, Asplund, Gilje &
Norberg 1998)
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Patienternas/brukarnas perspektiv
Förmedla hopp
14
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
"Jag hade penoder dl jag inte kunde tala.
Jag var stum, sa inget. Jag g/c/( /fl i mig sjilv
och tElade inte med en enda person. Men ch
fUfSt;kte de [personalen} tvinga mig att tala
PI deras villkor: Nej nu skiJ du tala! Om du
inte pratar Sel kommer vi mte att Pfäta med
dig. Men jag talade mte tiOOI Stl ingen talade
med mig.. Ja jag var [bestraffad}.. det
kändes hemskt. Jag var o!JnrJijgen att ra
kontakt"
P.atieat
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
"Hur Viktigt det Jr att alla Sliger samma sak
hela tiden... Ja jag tycker det lirptt.ebfä, alla
far h/fä det Att vi är stenhirda i dettiJ, att vi
är eniga som personalgrupp"
Personal
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
"Det var bara det att dom {personal} brydde
sig. Jag kommer ih.lg att jag Inte kunde sova
bfä Pi ()ittema. Och ch var jag inbjuden att
sitta med nattpersonalen. Jag kunde sitta dir
och dom skfättEde och skojade med mig, och
VI hade trevligt. Och jag kiinde pi Slitt och vis
att dom brydde sig om mlfl Ii ven om jag var
patient."
Patient
15
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Pu fllgOt Sött !i/g det vad jag behWde. Ja
dom kan ha diskuterat det jag tror dom
hade diskuterat det. Jag vet mte, men jag fick
den kiinslan..
Patient
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Zygmunt Bauman - människan strävar
efter ordning.
Ordning innebär att vardarna bestammer
och patienterna inordnar sig i ett
hierar1<Jskt system.
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Social ordning kännetecknas en regelbunden
stabil miijo.
(Bauman 1995)
Social ordning på institutioner inneb~r att
händelser och människor sätts i ett hierarkiskt
system som kan övervakas och kontrolleras.
(Foucault 1983)
16
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Om oordning uppstlr fiirsuker vi korrigera
detta.
Vardarna vill da korrigera
patientens/brukarens beteende.
(EnarsSOll et al. 2007' 2008)
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Rutiner som trycker ner den enskildes
initiativ är osynliga I vardagen.
(d Mumford, 1973)
Risk för mekaniskt tänkande som Inte
påverkar maktstrukturer I varden.
(d.
BenjdlTltn,
1999)
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Trots att patienterna/brukarna har
problem att klara samhällets sociala
normer förväntas de underkasta sig de
strikta normerna p institutionen
normer som vardama satt utifran sina
behov att trygghet och förutsägbarhet
17
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Patienter/brukare som bryter mot
institutionens normer och "utmanar"'
vardarna blir kompromlssl,st
schemalagda av vårdarna I syfte att
kontrollera patientens/brukarens
handlingar,
(Hel1zdl, 20(0)
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Om vardaren mte ser den lidande
patienten, blir denne fiJrvandlad till en
Icke-person, ett objekt, en främling
(d. Bauman 1995; Heflzcn, 2000)
TypologIsering leder till distans,
exempelvIs indelning I diagnoser.
Sterotypa bilder av vad det Innebär att ha
psykisk ohälsa.
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Om ingen h -r patientens/brukarens
lidande fördjupas detta.
(d. WeIl 1995)
En miljö som är omojllg att kontrollera,
anpassning kravs
(d. u/Ja &: HeJtz..n, 20OS).
18
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Makt existerar bara då den anvands.
DäIfor r maktutövning SVar att
upptäcka för den som maktutovningen
inte är riktad mot
(Fouca It, 1963)
Vad stödjer/motverkar
psykisk hälsa
Patientens känsla av sammanhang är
avgorande för om patienten upplever
hälsa
19
Bilaga 2
Socioterapi
I
Grundläggande för ett
Socioterapeutiskt
bemötande är ett
"Salutogent" synsätt.
Med det menas att vi ser
t/ll patientens "friska"
sidor, försöker bearbeta
och förstärka dessa.
Rekreation
Rekreation (av latin recreare, ge nytt liv) är bland annat vila, vederkvickelse
samt stärkande eller upplivande miljöon1byte för att återhän1ta krafter.
Utvidgad betyder rekreation även avkopplande aktivitet som främjar
återhämtande av krafter såsom motion, skogspromenader, fiske och
bedrivande av idrott och §Poli. Rekreation behövs exen1pelvis efter n1entalt
krävande sysselsättning eller som behandling efter sjukdom eller
medicinskt trauma.
Bilaga 2
Arbetssättet syftar till:
Att underlätta individens inställning till sin egen situation och skapa motivation
för behandling.
Att underlätta individens sociala, psykiska och fysiska hälsa.
Att bistå och stödja individen till social gemenskap för att på så sätt minska
risken för ohälsa.
Att höja individens luotivation för motion och friskvård och upprätthålla den.
Att uppmuntra vanor och attityder som tillåter individen att delta i samhällets
aktiviteter.
Att kompensera begränsningar och inspirera till att ta till vara egna möjligheter.
Att uppmuntra individen att klara av de hinder som finns i samhället.
Att stimulera till nya eller vilande intressen och talanger.
Målsättning:
På Karsuddens Sjukhus, där vi i stor utsträckning vårdar svårt psykiskt sjuka
patienter, är vår målsättning:
• Vi ska motverka den passiva livsstil och hospitalisering
S0111
är vanlig vid
långvarig sjukhusvistelse genom att aktivera patienten med fritidssysselsätt
ning och friskvård som ökar möjligheten till återanpassning till samhället.
• Vi ska verka för att bryta patientens isolering i sjukhusmiljö och skapa
kontakter med samhället utanför så att en känsla av samhörighet med de
människor bland vilka de ska vistas efter utskrivningen uppstår.
• Vi ska höja patientens "sociala kompetens", dvs. förmåga att samspela med
andra människor. Därmed lägger vi stor vikt vid gruppsamvaro.
Bilaga 2
HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE PÅ TALLÅSENS BEHANDLINGSENHET I
UPPSALA
När patienten kommer till Tallåsen ser vi över hälsan både fysiskt och psykiskt genom att
först kartlägga patientens tidigare kontakter inom vården (psykiatrin, husläkare, tandläkare,
syn och hörsel etc).
Patienterna har bl a med anledning av medicinering samt passivitet, tröstätande etc kopplat
till frihetsberövandet lättare att gå upp i vikt. Vägning inkl BMI görs 1gång per månad.
För att underlätta för patientens fysiska/psykiska hälsa har vi sett över våra måltider och
fikastunder för att göra näringsintaget mer hälsosamt. T ex har kaffebröd bytts ut till frukt.
Tillgång till dietist finns.
Vi erbjuder alla patienter att göra en hälsoprofil. Syftet är att tillsammans med patienten
kartlägga problemområden utifrån ett speciellt bedömningsinstrument.
Ständigt motivationsarbete bedrivs för att uppmuntra patienten till fysisk aktivitet såväl
individuellt som i grupp. Exempel på aktiviteter är stavgång, bassängträning, lagsporter i
gymnastikhall m m.
Sjukgymnasten rekommenderar fysisk aktivitet på recept, bassängträning, motionsgymnastik,
1 eftermiddag per vecka där det alltid ska finnas medverkan av sjukgymnast.
I startgroparna finns också ett projekt där vi ska använda oss av Nintendo Wii. En
utvärdering kommer att ske huruvida detta är ett bra hjälpmedel avseende att aktivera
patienten, höja graden av hälsa etc.
På Tallåsen bedrivs pedagogisk verksamhet för patientgruppen. Flera av dessa kretsar kring
kunskap om hälsa, mat/hälsa och hushållning. Patienten erbjuds att lära sig planera och tillaga
nyttig och ekonomisk kost samt att ta hand om sitt egna hushåll.
Tobaksavvänjning, individuellt eller i grupp, erbjuds varje patient.
Äterfallsprevention enligt Saxons modell, 8 lektionstillfällen, som följs upp aven
diskussionsgrupp där missbruket står i centrum. Bedrivs individuellt eller i grupp.
Avdelningen erbjuder alla patienter, utifrån utfall av riskbedömning, att delta i
behandlingsresor med socialt och rehabiliterande innehåll.
Bilaga 2
Rättspsykiatriska regionkliniken Vadstena
Hälsa
Omvårdnadsarbetet på Rättspsykiatriska kliniken i Vadstena strävar efter att ta sin
utgångspunkt i ett vårdvetenskapligt fundament med en formulerad värdegrund. I
teorigrunden ingår en gemensam syn på människan, hälsan, vårdandet, världen (miljön) och
lidandet. Den ontologiska hälsornodellens syn på människan som en enhet av kropp, själ och
ande ligger till grund för formulerandet av patientens hälsohinder. Patientens upplevelser av
illabefinnande är grunden för upprättandet av patientanalysen. Hälsan betraktas som en
rörelse, vilket innebär att det hela tiden är möjligt att utvecklas i sina hälsoprocesser - det går
alltid att må bättre. Patientens hälsoresurser ska inte glömmas bort. Dessa kan ses som ett mått
på "kapacitetsnivån" och ger bland annat kunskap om patientens olika förmågor. När
hälsoresurserna ökar kan det tolkas som att patientens hälsohinder gradvis har undanröjts.
Psykiatrisk rehabilitering ska ses som en del i en triad av åtgärder riktade mot psykiatriska
sjukdomar, förebyggande åtgärder samt behandlingar. Rehabiliteringens övergripande uppgift
är att hjälpa människor med långvariga psykiska funktionshinder att förbättra sin förmåga att
bli framgångsrika och tillfredställda i de miljöer de väljer, men med minsta möjliga
professionella insatser. Samtidigt som man bör betrakta rehabiliteringen som en avgränsad
metod ska den kunna arbetas med, både samtidigt och i samverkan, med andra metoder. Här
urskiljer sig rehabiliteringen genom att enbart arbeta med färdigheter, resursutveckling och
stöd. Detta kan sammanfattas som att rehabiliteringsfilosofin är hälsostärkande i kontrast till
behandlingsfilosofin som anses vara sjukdomsreducerande.
På kliniken finns en ansvarsgrupp som bedriver och utvecklar friskvårdsarbetet, så som
exempelvis information, kost och motion. Detta arbete befinner sig i uppstartsfas och är ännu
ej färdigutvecklat.
Den yttre miljön utifrån ett hälsoperspektiv som finns i vårdarbetet ser ut så här
lära sig leva i ett sammanhang
metallverkstad, terapi för aktivering
miljön tas i anspråk och planeras efter vad som kan beskrivas i hälsostärkande syfte,
ex möjlighet till avkoppling, utevistelse osv.
CAN är ett instrument att använda för att göra en omfattande skattning av personers behov.
Den belyser olika behovsområden (25 st), i vilken grad behoven är
tillfredsställda/otillfredsställda samt vem/vilka som är engagerade i processen. CAN-RPS är
främst avsett att användas inom enheter/institutioner som vårdar patienter som dömts till
sluten psykiatrisk vård men kan även användas på fängelser.
Bilaga 2
Hälsoarbete avd 21 Varberg
På avd. 21 så jobbar vi med patienternas hälsa från att de kommer in. Det är
viktigt ur patienthänseende då man har sett att vår patientkategori är en mycket
utsatt grupp då det gäller diabetes och hjärtJkärlsjukdomar.
Vi gör fysiskt status vid hitkomsten där vi kollar ett antal olika saker, ex vikt,
längd, midjemått samt tar ett antal olika blodprover (bilaga l) där vi t ex kollar
risk för diabetes, hjärtJkärlsjukdomar etc.
Vi gör en personlig genomgång av hur patienten mår utifrån vad dem själva
tycker. Efter detta så pratar vi om olika motionsformer och kost samt hur deras
vanor ser ut i samband med kosten. Vad de själva skulle kunna tänka sig för
åtgärder för att hålla vikten eller gå ner i vikt. Vi jobbar med att försöka
motivera patienterna att vara rädda om sina kroppar och att sköta dem,
motionera och äta rätt. Vi erbjuder patienterna att lära sig laga nyttig och billig
mat samt vikten att äta på rätt tider och i lagom portioner.
Motionen erbjuder vi patienterna att göra i grupp eller enskilt och då med
instruktör som håller i övninganla. All träning är individ anpassad och den är
planerad. Det är också viktigt att den är inplanerad varje vecka och har fasta
tider. Detta för att framhålla att de är viktiga och det är en viktig del i deras liv.
•
•
•
•
Vi jobbar med individuella scheman där all aktivitet planeras in.
Avdelningen erbjuder promenader varje dag både enskilt och i grupp.
Vi har planerade uttlykter en gång/vecka.
Vi har löpband på avdelningen samt motionscykel, vi har även en del för
träning av hela kroppen som skip snoddar, stavar för stavgång, etc.
• Det finns även möjlighet till träning utanför avdelningen ex. gym eller
annat, då inplanerat i det personliga schemat.
• Vi har orienteringsfrågor varje fredag som en kul grej samt som ett bra
sätt att se hur patienterna håller sig uppdaterad om det som händer ute i
samhället. Det är även ett bra sätt att få upp ett intresse för omvärlden.
Checklista på fysisk status ej bifogad, kan erhållas via mail i senare utskick
Bilaga 2
•
~
Rättspsykiatriska kliniken
Psykiatri och habilitering
ÖREBRO LÅNS
LANDSTING
Hej här kommer lite om hälsobefrämjande åtgärder från Rättspsykiatriska kliniken i
Örebro.
På kliniken jobbar vi med att förstärka patientens egna förmågor att både behålla och
förstärka de styrkor som de redan har. T ex. Att hålla sin dygnsrytm, personliga hygien,
komma upp till frukost osv.
Vi har även jobbat mycket med att patienterna ska röra sig aktivt detta med att gå på
promenader ta sina frigångar och sina permissioner.
Att bibehålla sin hälsa innebär också att patienten är adekvat medicinerad och rörstår
behovet av att ta sin medicin. Detta jobbas det väldigt mycket med.
En meningsfull vardag är något som det arbetas med. Detta blir en stor utmaning då
vårdformen på rättspsykiatriska klinken hänvisas i många fall till avdelningen och där
gäller det att både personal och patienterna har lite fantasi om vad som kan göras.
Praktiska exempel på hälsobefrämjande åtgärder som det jobbas med:
Ett Sundare Liv - ett material för ett aktivare och hälsosammare liv.
Motionsgruppen - innebandy, fotboll, badminton m.m.
Fysisk träning - träningsredskap i grupp i ändamålsenlig lokal.
Promenadgrupp - på varje avdelning rmns detta varje dag.
Dunderbäcksgruppen - en grupp som arbetar med renovering och trädgårdssysslor på
ett torp som kliniken äger.
Cyklar - Kliniken har ett antal cyklar samt hjälmar att låna ut till patienterna.
Matlagningsgrupp -lära patienterna att laga rätt mat.·
Frukt - rmns att tillgå på alla avdelningarna.
Minska eller sluta gruppen - grupp som jobbar med att minska eller helt sluta att röka
eller snusa.
Motivationsgruppen - Missbruksgrupp
Ekonomiskola - Patienterna har möjlighet att lära sig att hantera sin egen ekonomi
efter ett pedagogiskt material.
Förutom dessa specifIka grupper I aktiviteter gör hälsobefrämjande åtgärder på
individnivå där behov finns som sysselsättning, boende, tandvård, somatiska insatser
mm.
Detta är en liten sammanställning kring vad vi arbetar med i Örebro.
Bilaga 3
2010-04-26
Hälsofrämjande omvårdnad
- integration av KBT och
vårdvetenskap, är det möjligt?
Lena Wiklund Gustin
17 NÄT-ROM konferensen
Katrineholm 2010-05-07
L. Wiklund Gustin 10-05-07
Föreläsningens utgångspunkt
•
Vårdvetenskap som en vetenskap som fokuserar
den lidande människan och hur vårdandet kan lindra
lidande och främja hälsa.
• Inte primärt bundet till ”sjuksköterskeri” utan till vad
som är
ä vårdande
å d d - dvs.
d
lilindrar
d
lid
lidande
d och
h ffrämjar
ä j
hälsa.
• Omvårdnad - vårdvetenskaplig teori används som
stöd i relation till sjuksköterskans ansvarsområde.
• Med denna utgångspunkt KAN psykoterapeutiska
interventioner vara vårdande MEN det kräver en
medveten reflektion i relation till vårdvetenskaplig
teori och vårdvetenskapens ethos.
L. Wiklund Gustin 10-05-07
Vårdvetenskapens
människobild
Människan ses som en kroppslig, själslig och andlig
enhet som….
• … är relationssökande, meningsskapande och
intentionell i sitt handlande
• … samspelar med sin omvärld
• … och inte bara re-agerar, utan agerar mot bakgrund
av detta.
L. Wiklund Gustin 10-05-07
1
2010-04-26
”Människan plågas icke
av tingen i sig, utan av
sitt sätt att uppfatta
dem”
Epiktetos, ca 130 e.Kr.
• Teori
• Metod
• Teknik
L. Wiklund Gustin 10-05-07
Ett kroppsligt perspektiv
• Vi erfar och tolkar världen med
hjälp av biologiska processer
• Vi har tillgång till världen genom
kroppen (livsvärldsfenomenologiskt
perspektiv)
• Vi upplever och förmedlar vår
identitet med hjälp av kroppen
• Därför blir kroppen också bärare av hälsa
och lidande.
L. Wiklund Gustin 10-05-07
2
2010-04-26
Gilberts modell för affektreglerande system
lust
tröst/ trygghet
endorfin
oxytocin
dopamin
hot/skydd
ANS - serotonin
- noradrenalin
- adrenalin
Ett själsligt perspektiv
• Affektiv och kognitiv förmåga
• Självmedvetenhet
• Strävan att skapa helheter och innebörder
L. Wiklund Gustin 10-05-07
Hälsa …
• …är att uppleva sig själv som en enhet
• …är att uppleva sig förankrad i sig själv och i världen
• …är att kunna inta ett aktivt förhållningssätt i relation
till sig själv och till andra och därigenom kunna
uppleva mening och sammanhang
• …är att uppleva sundhet, friskhet och välbefinnande
• …är rörelse mellan integration och desintegration,
assimilation och ackommodation
• … är förenligt med uthärdligt lidande
L. Wiklund Gustin 10-05-07
3
2010-04-26
Den ontologiska hälsomodellen, hälsans och lidandets dimensioner (efter Eriksson, Bondas-Salonen et al. 1995)
Hälsofrämjande omvårdnad kommer att handla om att få till stånd en
rörelse människans hälsoprocesser som lindrar lidande och främjar hälsa
som en upplevelse av enhet.
Lidandets drama
• Att bekräfta lidandet
• Att vara i lidandet
• Att försonas i lidandet
•
(Eriksson 1994)
L. Wiklund Gustin 10-05-07
Försoning
≠ återhämtning
Ny förståelse
Nya sanningar
Förena motsatser
”Hemma” och hel i sig själv och sin
nya situation
• Öppen för framtiden
•
•
•
•
•
(Gustafsson 2008)
L. Wiklund Gustin 10-05-07
4
2010-04-26
KOGNITIV TRIAD
Själv
Situation/
Relation
Framtid
L. Wiklund Gustin 10-05-07
Scheman/grundantaganden
• Filtrerar intrycken och avgör vad vi ser
• Baserade på såväl tidigare erfarenheter som på förväntningar inför
framtiden
• Beskriver vår upplevelse av världen och oss själva och formar vårt
sätt att se på verkligheten
• Är inte alltid föremål för medveten reflektion
• Aktualiseras i olika livssituationer och kan då skapa problem för oss
• Är
Ä möjliga
öjli att
tt fö
förändra
ä d
Sekundära antaganden/livsregler
Dikterar villkoren för hur vi skall fungera i världen, uttrycker vad vi
skall/bör/måste göra och vara.
”Jag är en sådan person som alltid måste….”
L. Wiklund Gustin 10-05-07
Automatiska tankar - vår spontana inre dialog
•
•
•
•
•
Uppstår i situationen och påverkas av den, av
grundantaganden och sinnesstämning
Består av tankar, minnen, bilder, tolkningar och
fantasier
Är en logisk följd av grundantaganden och
sekundära antaganden och trovärdiga för personen
Leder vidare till såväl känslomässiga som
kroppsliga reaktioner och mer eller mindre
funktionella handlingar
Är mer eller mindre medvetna
Kognitiva förvrängningar (”tankefällor”)
•
Har en tendens att förstärka grundantagandet och
den tolkning det genererar
L. Wiklund Gustin 10-05-07
5
2010-04-26
Hälsa/lidande som görande
Automatiska tankar
Problem
Ångest
Passivitet
”det här går åt skogen”
Livsregler &
strategier
Hälsa/lidande som varande
Behov
Bekräftelse
”Jag måste
alltid lyckas
med allting”
Hälsa/lidande som vardande
Grundantaganden
Begär
Kärlek
”jag är värdelös, mig kan ingen älska”
L. Wiklund Gustin 10-05-07
Vad kännetecknar ett
kognitivt förhållningssätt?
•
•
•
•
•
•
•
•
en humanvetenskaplig människobild
ohälsa relateras till individuell sårbarhet
normalitetsperspektiv
samarbete
b
neutralitet
målinriktning
struktur
pedagogiska inslag
L. Wiklund Gustin 10-05-07
situation
tankar
känslor
kropp
handlingar
Den kognitiva modellen enligt Padesky
6
2010-04-26
Schema/ohjälpsamma antaganden
Hjälpsamma antaganden
Jag är i grunden värdelös.
Jag måste lyckas till 100%
situation
tanke
Föreläser,
någon gäspar,
ett par viskar.
Man kan ha ett värde även
om man gör fel ibland
känsla
Dom tycker Osäker
att jag är
tråkig.
kroppsupplevelse beteende
Förhastade
slutsatser
S l kti
Selektiv
perception
Jag gör
bort mig.
Jag klarar
inte av att
föreläsa.
Jag får
sparken.
Rädd
alternativ
Klump i magen Stakar mig Hon kom
Muntorr
fast hon har
Spänd
arbetet natt
De känner
igen sig och
får ideér
Hjärtklappning
Hyperventilerar
Får panik
och avHon är konslutar
centrerad
föreläsningen
Katastrofiering
L. Wiklund Gustin 10-05-07
ACT - Acceptance and
Commitment Therapy
• Utgångspunkter
– behov av nytänkande i relation till
psykiska
ki k problem/psykisk
bl /
ki k ohälsa
häl
– RFT = Relational Frame Theory
– Informationsprocess
– Kontextualism
– Funktionell analys
L. Wiklund Gustin 10-05-07
”The single most remarkable fact about human
existence is how hard it is for human beings to be
happy” (S. Hayes)
”The assumption of healthy normality” verkar vara
en missvisande analogi för psykiskt lidande. Vi
behöver inga psykiska virus för att må psykiskt
dåligt.
Slutsats inom ACT+RFT: vanliga, ordinära
psykologiska processer kan leda till stort lidande
och agerande som ter sig dysfunktionellt.
L. Wiklund Gustin 10-05-07
7
2010-04-26
Relationsinramning
• Är kopplad till vår språkliga förmåga
• Gör att vi kan koppla samman saker och tillskriva
företeelser mening och innebörd oberoende av
faktiska relationer
• Jfr t ex
– Morgonstund har……
L. Wiklund Gustin 10-05-07
Vi kan förstå handlingar på två
sätt
• Form – det någon gör
pp
• Funktion/avsikt – vad vill man uppnå
med det man gör
• Människor gör i regel det de gör för att
de upplever sig ha goda skäl att göra det
L. Wiklund Gustin 10-05-07
Det mänskliga språkets välsignelse
1. Vi lär oss att handskas med händelser utan att vara i direkt kontakt med
dem.
• Skjuta på omedelbar behovstillfredsställelse.
• Skapa och sträva mot långsiktiga, önskade konsekvenser
• Planera
2. Självkännedom
• Abstrakt resonerande
• Reflektion
3. Konstruera och följa regler
• Kommunicera regler
• Genomskåda regler
8
2010-04-26
Det mänskliga språkets förbannelse
1. Ökad kontaktyta med lidandet
2. Språkets literalisering (kognitiv fusion)
3. Rigiditet
4. Regelstyrt beteende förstärks generellt
Upplevelsebaserat undvikande
Slutsats: Upplevelsebaserat undvikande är en direkt följd av det
mänskliga språket och en viktig process i (all?) psykopatologi. En
central poäng i psykologisk behandling är enligt ACT att hjälpa
patienten till ökad frihet från språkets destruktiva kontroll.
Upptagenhet med då och sen
Undvikande
Oklara värderingar
Psykologisk
rigiditet
Passiv och/eller driven
Kognitiv
fusion
Fastlåsta i bilder av oss själva
(Efter Hayes 2009)
Acceptans
• Skall inte blandas ihop med resignation eller
tolerans som är passiva
• Acceptans är en hållning kännetecknad av ett icke
dömande upplevande och ett villigt upplevande av
tankar, känslor och kroppsliga förnimmelser som
de dyker upp
• ”Kostar” kontrollen av ”inre processer”, men…..
…det är kontroll som är problemet inte lösningen.
• Om man kan acceptera olika typer av upplevelser
kan man också börja bekräfta lidandet…
…acceptansen blir därigenom ett inre sammanhang
som gör lidandets drama möjligt
L. Wiklund Gustin 10-05-07
9
2010-04-26
Kognitiv defusion
• Lära patienten att se tankar som tankar,
känslor som känslor - kan liknas med en
fenomenologisk attityd
• Upptäcka att det är skillnad mellan att ha en
tanke och att tro på en tanke
• Minska språket ”bokstavlighet” till förmån
direkt upplevande.
• Används också för att minska patientens
fusion med sitt konceptuella själv
Medveten närvaro
• Träning i medveten närvaro
1) observera
2) beskriva utan att värdera.
• Gör det möjligt att vara i lidandet
UPPMÄRKSAMHET
• Stimulusdriven - styrs av omgivningen
mot det som är mest relevant
• Kontrollerad - fokus redan innan vi
uppmärksammar något
• Mindfulness - ett sätt att vara
uppmärksam på sin egen uppmärksamhet
och att lära sig att styra den dit där den
gör mest nytta
10
2010-04-26
Mindfulness som medveten
närvaro
STOPP
OBSERVERA
ACCEPTERA
REAGERA
Själv som sammanhang
• Istället för att identifiera oss med vår
fasad så måste vi se oss som
upplevande och tolkande personer
• Medvetandegöra livsvärlden, och se att
vi är personer som förhåller oss i
relation till det vi möter, snarare än
stöpta i en bestämd form.
• Här- nu relaterande utgår alltid från den
unika personen.
L. Wiklund Gustin 10-05-07
Värden
• Värden är kompasser för ett värdigt
och rikare liv - i vilken riktning vill vi?
• Värden är inte framresonerade
beslut, utan kopplade till medvetna
val.
• Kan brytas ner i mål och konkreta
handlingar.
L. Wiklund Gustin 10-05-07
11
2010-04-26
Att kartlägga värden
• Lista viktiga värden, t.ex. familj, hälsa,
arbete osv.
• Skatta hur viktiga dessa är på en skala
mellan 0 - 10
• Skatta i hur hög grad man upplever att
dessa värden blir tillgodosedda
• Reflektera över i hur grad man lever som
man skulle önska
L. Wiklund Gustin 10-05-07
Ett åtagande till handling
• Åtaganden är ett sätt att definiera mål i en
värderad riktning, handla i enlighet med
den riktningen och samtidigt göra plats för
de hinder och obehag som kan dyka upp.
• Gradvis ökande aktivitet och balans mellan
att förändra det som är möjligt, och
acceptans/mindfulness där förändring inte
går.
L. Wiklund Gustin 10-05-07
Åtagande och beteendeförändringsprocess/
Rörelseriktning (commitment)
Medveten närvaro
Acceptans/
villighet
Värden
Psykologisk
flexibilitet
Riktad handling/
åtagande till handling
Kognitiv
defusion
Själv som
sammanhang/perspektiv
Mindful och accepterande process/
Arbete med hinder (Acceptans)
(Efter Hayes 2009)
12
2010-04-26
Interventioner syftar till …
• Att kunna förhålla sig till saker som de är och inte
som de säger sig vara.
• Att skapa ökad flexibilitet och sensitivitet för att vi
ska kunna uppmärksamma
pp
när våra beteenden
fungerar, och när de inte gör det.
• I stället för att lära sig vinna ett spel man förlorat
hela sitt liv, byta spelet till ett som är relativt ”lätt”
att vinna.
Behandlingsstrategier
• För att undvika språkets fallgropar undviker man att göra
ACT till en ”prat-behandling” som utgår från logisktsekventiellt tänkande.
• Istället försöker man ge patienter nya erfarenheter,
insikter och aha-upplevelser genom att använda sig av
olika metaforer, liknelser, övningar etc. som delvis går
”förbi” de språkliga processerna och fokuserar upplevande
Funktionell analys
• Syfte: Att utforska och förstå det patienten gör som
grund för vårdandet
• Vad gör patienten? Varför?
–
–
–
–
–
Hur är situationen/omständigheterna/vad har skett?
Vad gör du i den situationen?
Vad undviker man? (situationer, tankar, känslor?)
Vad får du? (konsekvenser/kostnader)
Vad skulle du vilja få?(önskade konsekvenser)
13
2010-04-26
Från utforskande till
vårdande
1. Skapa kreativ hopplöshet
(patienten har inte upptäckt det omöjliga i sitt nuvarande sätt att
försöka lindra sitt lidande)
2. Förstå att kontroll är problemet
(patienten förstår inte upplevelsemässigt de paradoxala effekterna
av kontroll))
3. Bekräfta och vara i lidandet genom defusion och
acceptans (Patienten är rädd för att ändra beteende pga. tankar
om konsekvenserna av att utsätta sig för det plågsamma)
4. Skapa upplevelsen av ”själv som sammanhang”
för att underlätta mötet med livet
(patienten kan inte skilja mellan sig själv och sina reaktioner,
minnen, otrevliga tankar, och behöver en trygg ”plats” för det)
L. Wiklund Gustin 10-05-07
Från utforskande till vårdande
(forts)
5. Skapa en direkt kontakt med nuet
(patienten lever i en tänkt framtid dvs. oro, där han/hon inte
är i kontakt med resurser och möjligheter som finns nu)
6 Kartlägga värden
6.
(patienten förmår inte att uppmärksamma och/eller ha
kontakt med det som är viktigt)
7. Engagera patienten i ett åtagande att
handla med utgångspunkt i egna värden
(hjälp att handla medvetet i en för klienten värderad riktning)
L. Wiklund Gustin 10-05-07
6) …just nu, i den här
situationen.
2)..kan du då tänka dig
att möta det utan att
försvara dig/fly..
Medveten närvaro
Acceptans/
villighet
Värdering
Psykologisk
flexibilitet
Riktad handling/
åtagande till handling
Kognitiv
defusion
3) … som det är och
inte som det säger sig
vara…
5)… det i livet som är
viktigt för dig…
Själv som
sammanhang/perspektiv
4)…och göra det som
krävs för att du skall
komma närmare…
1) Tänk om det är
skillnad mellan dig och
det du kämpar med…
14
Bilaga 4
Sammanställning av grupp diskussioner Vid Nätromskonferens 6-7/5-10 Katrineholm.
Antal grupper: 14st.
Vilka faktorer ger och vidmakthåller hälsa?
Viktigt med KASAM dvs att känna en mening med tillvaron samt att känna framtidstro. Att
som patienten känna inflytande och kunna påverka sin vård. Miljön runt patienten är av vikt
liksom en struktur och balans i tillvaron. Att kartlägga patientens behov/problem och resurser
för att kunna arbeta hälsofrämjande och kunna följa upp tex somatiska sjukdomar och
viktproblem. Personals motiverande samtal kring hälsa för att tex få patienten att sluta röka.
Motiverande samtal är även viktiga för att få till en varaktig förändring hos patienten och
därmed förmedla hopp och bekräfta patienten. Undvika hospitalisering genom att uppmuntra
patienten till egna göromål. Ge patienten en lugn säker och trygg vårdmiljö undvika
isolering… Relationer byggs och stärks i gemenskapen med bl.a. pedagogiska mat och
fikastunder där personal ses som förebilder.
Kartläggning av stödjande nätverk.
Viktigt med organisationens och ledningens syn på arbetet med hälsa, vilka resurser finns och
hur satsas det på hälsoarbetet.
Hur finner vi patientens kapacitetsnivå och hälsoresurser?
Utgår från patientens berättelse. Låt patienten göra och pröva själv använd humorn i
vårdarbetet. Ge patienten en känsla av trygghet och förtroende för att motivera och locka fram
patientens resurser. Ha en helhetssyn på patienten och se de ”små” resurserna vilka kan
byggas vidare på, samt att medvetandegöra patientens egenheter. Arbeta på vårdrelationen, en
god vårdrelation kan underlätta arbetet med kartläggning via olika skattningsskalor och
hälsoprofil. Genom att arbeta utifrån en omvårdnadsteoretisk bas och med inslag av KBT,
använder Sokratiska frågeställningar.
Hur får vi fram patientens upplevelse av hälsoresurser i dokumentation?
Genom att dokumentationsansvariga skötare och dokumentationsskyldiga sjuksköterskor
observerar och dokumenterar patientens egen upplevelse av hälsa och välbefinnande.
Att i samtalen med patienten kan det vara bra att använda sig av ett förtryckt material men
även använda sig av patientens självskattning och objektiva mätinstrument??
Samtal som dokumenteras enligt vårdprocessen.
Var börjar och slutar åtagandet, äger vi hela patientens problematik?
Det finns inga klara gränser för var börjar och slutar åtagandet för patienten det är beroende
av patienten själv, kommun, ekonomi etc. mycket handlar dock om ett samarbete i
vårdrelationen. Mycket handlar om samarbete där det till en början ligger ett större ansvar på
vården men med fokus på att återlämna ansvaret till patienten själv. Att ha ansvar för sitt liv
är hälsobefrämjande. Undvika hospitalisering genom att inte ta över patientens problematik
…
© Copyright 2024