1. No category

VisitSweden - Marknadsprofil 2011, Norge
Marknadsprofil 2011
Norge
Foto: Erik Lindvall, Henrik Trygg & Nicho Södling/imagebank.sweden.se
Källa: VisitSweden/Kairos Future. Varumärket Sverige - en netnografisk studie, 2011
1
VisitSweden - Marknadsprofil 2011, Norge
Om Marknadsprofilen
Kontinuerliga marknads-, målgrupps-, konkurrent- och medieanalyser ger oss en uppdaterad bild av
vilka resenärer som har störst potential att öka sitt resande till Sverige. Dessa analyser ger oss möjlighet
att välja rätt målgrupp, budskap och kommunikationskanaler när vi arbetar tillsammans med
besöksnäringen.
Marknadsprofilen är en kortare sammanställning av marknadsrapporten som har tagits fram för Norge
och ytterligare elva av VisitSwedens prioriterade utlandsmarknader. Marknadsprofilen ger dig inblick i:
Generell landsprofil
•
•
•
•
•
Land, Befolkning
Ekonomisk bakgrundsinformation
Helgdagar och semester - överblick
Kulturella egenskaper
Medieprofil - överblick
Landets turistprofil
•
•
•
•
Semesterresor inrikes & utomlands
Profilen av utlandsresenären
Resor till Sverige
Tillgänglighet till Sverige
Vill du veta mer?
1
I våra marknadsrapporter , ca 60-70 sidor, får du svar på följande:
Vem är den norska globala resenären?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Varför reser man?
Var reser man och hur bor man?
Vad gör man på semestern?
När reser man och hur länge stannar man?
Hur mycket spenderar man?
Vilket transportsätt använder man och hur tar man sig till Skandinavien?
Vilka informationskällor använder man och hur bokade man?
Vad vet man om Sverige? Vilka associationer har man och vilka regioner och attraktioner
känner man bäst till?
Vad har norrmännen för Sverigebild?
Hur stor är tillväxtpotentialen för målgruppen som planerar en resa till Sverige inom de tre närmaste åren?
Vad kännetecknar Meetings & Incentivesresor från Norge till Sverige?
Hur ser den norska Travel Trade-marknaden med fokus på privatresenären ut?
Vilka globala trender/ trender inom turism och trender i Norge är viktiga att ta hänsyn till?
Här kan du se en mer detaljerad innehållsförteckning av rapporten.
Beställ marknadsrapporten hos analys@visitsweden.com.
Pris 2 marknader: 12 500 SEK (ex. moms) för besöksnäringen.
Priset för samtliga 12 marknader: 50 000 SEK för besöksnäringen.
Ord pris per marknad: 12 500 Sek, 12 marknader 75 000 SEK. I priset ingår en uppdatering 2012.
Kontakt: VisitSweden, Sveav. 21, Box 3030, 103 61 Stockholm
Tel + 46 8 789 10 00 Fax + 46 8 789 10 31, analys@visitsweden.com, http://partner.visitsweden.com.
1
Marknadsrapporter finns för följande 12 länder:
Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kina, Nederländerna, Norge, Ryssland, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA.
2
VisitSweden - Marknadsprofil 2011, Norge
Generell landsprofil
Land & Befolkning
Figur: Karta Norge
Tabell: Land & Befolkning
Yta
Folkmängd
Städer
Språk
2
3
323 802 km2 (världsrank: 68) 16.0
invånare/km2 (2010)
4,691 milj (juli 2011 beräknat),
världsrank: 119
tillväxttakt 2011: 0,3% (2011
beräknat)
Huvudstad Oslo (befolkning 875 000
(2009))
79% av norrmännen bor i
4
städer/urbana områden (2010)
Norska och nynorska, små och
samiska finskspråkiga minoriteter
Åldersstruktur
Norge
Sverige
0-14 år:
18%
15.4%
15-64 år:
66%
64.8%
65 år och över:
16%
19.7%
Genomsnittsålder
40 år
42 år
Källa: CIA World Factbook
5
Källa: CIA World Factbook
Tabellen ovan visar att Norge är glesbefolkat, landet representerar det mest glest befolkade i Europa;
med en befolkningstäthet på drygt 16 invånare per km² (vilket kan jämföras med Nederländernas 490
personer per km² och Sveriges 23 personer per km²). Norges befolkningsstruktur är jämförbar med
Sveriges:
Enligt tabellen ovan är Norges genomsnittsålder 2 år lägre än i Sverige. Även när det gäller utveckling
och prognosen av folkmängden skiljer sig länderna åt. Medan Sverige förutspås växa med ungefär 14
6
procent, kommer Norge att växa starkare med 23,6 procent mellan åren 1990 och 2020 .
Befolkningstillväxten bland personer över 65 år är ungefär likvärdig i båda länderna (35 respektive 37
procent), medan andelen barn i åldrarna 0-14 år kommer att växa starkare i Norge (ca 18 procent),
2
CIA World Factbook, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-06-28).
Worldbank, befolkningstäthet, www.data.worldbank.org/indicator/EN.POP.DNST (2011-06-28).
4
Norska statistiska centralbyrån, Urban settlements www.ssb.no/english/subjects/02/01/10/beftett_en/ (2011-07-21). Notering:
enligt norska statistiska centralbyrån definieras ett urbant område som en tätort med minst 200 personer med ett avstånd på högst
50 meter mellan bostäder.
3
5
6
CIA World Factbook, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-07-19).
Tourism Economics, 2011 www.tdm.prognoz.com (2011-07-19).
3
VisitSweden - Marknadsprofil 2011, Norge
jämfört med Sverige (ca 12 procent), vilket blir en viktig faktor att beakta i framtida
7
marknadsbearbetning .
Ekonomiska Indikatorer
Tabell: Ekonomiska indikatorer
Valuta
9
BNP (PPP )
BNP per capita (PPP)
BNP-tillväxt
Inflation
Arbetslöshet
World Economic Forums
Global Competitiveness
11
Report
Gini-koefficienten
12
Human Development Index
13
(HDI)
8
NOK (1 NOK = 1,19 SEK )
$ 255,3 milj., världsrank: 47
10
$ 54 600 = ca 393 388 SEK , världsrank: 7
0,4%, världsrank: 183
1,1%, världsrank: 30
2,4%, världsrank: 60
Norge har behållit sin 14:e placering. Landets kreditvärdighet ligger
på tredje platsen och tillgången på riskkapital är näst bäst bland de
jämförda länderna.
Norge har en Gini-koefficient på 0,28, och har därmed en något mer
balanserad fördelning av inkomster, jämfört med genomsnittsvärdet
på 0,31 bland OECD medlemsländerna.
Norge rankas som det mest jämställda landet i världen, på plats ett av
169 rankade länder, med ett HDI värde på 0,938 (Sverige: 9:e plats,
HDI värde: 0,885).
14
Källa: CIA World Factbook. Anmärkning: Alla siffror avser estimering för 2010, undantag valuta.
Växelkurs, köpkraftsparitet och jämförande prisnivåindex
Av följande figur framgår hur växelkursen SEK mot NOK har utvecklats hittills under 2000-talet. Den
norska kronan har fluktuerat kraftigt gentemot den svenska kronan på senare år. Under åren 2009 och
2010 har den norska kronan genomgående varit stark, även om den har försvagats något gentemot den
svenska kronan på sistone; i februari 2009 fick man betala 123,9 SEK för 100 NOK, och i maj 2011
15
motsvarade 100 NOK 114,23 SEK (kursens månadsgenomsnitt enligt Riksbanken). Detta, i
kombination med att det svenska prisläget generellt ligger lägre än i Norge har förstås gynnat den norska
16
handelsturismen på senare år.
7
Tourism Economics, 2011 www.tdm.prognoz.com (2011-07-19).
Riksbankens snittkurs 2010 (1 NOK = 1,19 SEK), www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=15867 (2011-07-06).
9
Köpkraftsparitet eller köpkraftsjustering (engelska: purchasing power parity, PPP) är ett mått som används inom ekonomi för att
kunna jämföra värdet av olika länders valutor. Köpkraftsparitet används för att räkna ut vilken växelkurs som krävs för att länder
med olika valutor ska ha samma köpkraft. Genom att köpkraftsjustera tar man alltså hänsyn till prisskillnader mellan länder.
Måttet har flera användningsområden, bland annat för att jämföra levnadsstandarden mellan länder. Källa:
www.scb.se/Pages/Product____11700.aspx (2011-07-05).
10
Riksbankens snittkurs 2010 (1 USD = 7,2049 SEK), www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=15867 (2011-07-06).
11
Global Competitiveness Report 2010-11, www3.weforum.org/docs/WEF_GlobalCompetitivenessReport_2010-11.pdf (2011-0628).
12
Gini-koefficient, OECD Factbook 2010 www.oecd-ilibrary.org/economics/oecd-factbook-2010_factbook-2010-en (2011-07-05).
13
Human Development Index, www.hdr.undp.org/en/media/Swedish%20HDR%202010%20Summarypdf.pdf (2011-07-05).
14
CIA World Factbook www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-07-21
15
Riksbanken, 2011, www.riksbank.se/templates/stat.aspx?id=16748 (2011-07-06).
16
För en dagligen uppdaterad växelkurs, se www.valutor.se/EUR.
8
4
VisitSweden - Marknadsprofil 2011, Norge
Figur: Växelkurs, NOK
17
Källa: Riksbanken, 2011. Anmärkning: Värdena i figuren anger växelkursen SEK mot NOK, enhet 100.
Medan norska restauranger och hotell hade i snitt 77,7 procent högre prisnivå än EU27 genomsnittet,
hade svenska restauranger och hotell jämförelsevis ett prisnivåindex som var 38,1 procent högre än
EU27 genomsnittet. Därmed är det billigare att semestra i grannlandet Sverige än på hemmamarknaden.
Helgdagar och semester
I Norge har alla lagstadgad rätt till 25 semesterdagar. Dessa dagar inkluderar även lördagar, vilket ger
en total semesterrätt på fyra veckor och en dag. De allra flesta har dock en femte semestervecka reglerad
via tariffavtal, och den som har fyllt 60 år har dessutom oftast rätt till ytterligare en semestervecka per
år. Alla har möjlighet att ta ut tre veckors ledighet under perioden 1 juni till 30 september (de s.k.
18
ferieloven). Som även visas i kapitel 2.3.4 är juli norrmannens mest reseintensiva månad. Anledningen
till detta är främst den s.k. Fellesferien som vanligtvis infaller under de tre sista veckorna i juli, och som
kan jämföras med svensk industrisemester och där samtliga på en arbetsplats eller inom en yrkesgrupp
tar ledigt samtidigt. Norrmännen har tio allmänna helgdagar, varav ungefär hälften infaller under en
vardag (se faktarutan nedan). Skillnaden jämfört med Sverige är, förutom nationaldagen den 17 maj, att
annandag pingst och skärtorsdagen är helgdagar. I stort sett stänger Norge under påskdagarna, då
många åker till sina hytter eller till släkt och vänner.
Tabell: Helgdagar, Norge
Nyårsdagen
2012
1.1
2013
1.1
Skärtorsdagen
Långfredagen
Påskdagen
Annandag påsk
Första Maj
5.4
6.4
8.4
9.4
1.5
28.3
29.3
31.3
1.4
1.5
Källa: Feiertage
Kristi
Himmelsfärdsdag
Nationaldagen
Pingstdagen
Annandag pingst
Juldagen
Annandag jul
2012
17/5
2013
9/5
17/5
27/5
28/5
25/12
26/12
17/5
19/5
20/5
25/12
26/12
19
17
Riksbanken, 2011, www.riksbank.se/templates/stat.aspx?id=16748 (2011-07-06).
Arbeidstilsynet, www.arbeidstilsynet.no/binfil/download2.php?tid=92156 (2011-07-21).
19
Feiertage, www.feiertage.net (2011-07-06).
18
5
VisitSweden - Marknadsprofil 2011, Norge
Kulturella egenskaper
Hur vi människor tänker och agerar i olika situationer skiljer sig många gånger mellan olika länder.
Oftast handlar det bara om små diffusa skillnader, ibland om mer påtagliga olikheter. Turism förutsätter
kontakter med andra människor, kulturer och språk, men att veta hur vi alla tänker och agerar i olika
sociala situationer är en konst som man knappast kan kräva av någon att behärska till fullo. En god bit
på väg är dock den som är medveten om att skillnader finns, som är lyhörd, flexibel och inser att det
finns många sätt som är rätt. Här presenterar vi några av de olikheter som förekommer mellan norsk
och svensk kultur.
De flesta norrmän har en relation till Sverige, dels genom en lång gemensam historia men också genom
ett långt inflytande av svenska medier och kultur. Många norrmän har vuxit upp med svensk TV och
kultur, och många av de svenska ikonerna är även välkända i Norge. Dock anses det vara en tradition
som dock har mattats av under de senaste trettio åren eftersom Norge inte längre står i skuggan av
Sverige, utan landet har vuxit sig starkt framför allt genom ett enormt ekonomiskt uppsving. Numera
präglas relationerna länderna emellan framförallt av att många svenskar jobbar i Norge. Särskilt vanligt
är det inom vård- och serviceyrken, vilket innebär att norrmän i stor utsträckning har en bild av
svenskar som leverantörer av god service.
I urvalsprocessen för val av resmål skiljer sig norrmän inte så mycket från svenskar, men när man väl har
valt, eller är på plats, är norrmän betydligt bättre på att spendera och kan då till exempel ta den allra
finaste stugan. Dessutom uppskattar norrmannen det enkla och naturliga och kan eventuellt uppfattas
som lite mer ”easy-going” än vi svenskar. De känner sig ofta lite friare i Sverige som exempelvis inte har
samma stränga skoterregleringar och billigare priser på alkohol än i Norge. Att norrmän förstår svenska
bra är också en viktig faktor i sammanhanget, men när de söker information om och vill bli inspirerade
till resor föredrar de främst norska och därefter engelska. När man däremot väl har fångat norrmannens
uppmärksamhet kan man oftast kommunicera på svenska.
Vidare är norrmän mer direkta och informella i sin kommunikationsstil; de kan betraktas som mer
impulsiva och kan också ändra sig på kortare varsel än vad vi svenskar gör. Bland annat tar sig detta till
uttryck i affärslivet, exempelvis genom större effektivitet och snabbare beslutsfattning. Fattade beslut
kan däremot komma att ändras, och bör därför bekräftas skriftligen. Norrmän anses artiga, utväxlar
visitkort och vill gärna gå igenom agendan före ett möte. Vidare uppskattas effektivitet. Norrmän är
20
pratglada och kommunikativa och lika goda lyssnare som svenskar.
Som svensk bör man inte vara för "stöddig" i sin kommunikation med en norrman eftersom vi då kan
uppfattas som lite dryga. Det finns nämligen fortfarande ett uns av lillebrorskomplex hos norrmännen
gentemot oss svenskar.
Kulturella dimensioner
Norrmannen är något mer osäkerhetsundvikande än vi svenskar
I detta avsnitt jämförs Norge och Sverige utifrån fyra kulturella dimensioner som den holländske
kulturforskaren Geert Hofstede har introducerat. De undersökningar som ligger till grund för värdena i
figuren nedan genomfördes mellan 1967 och 1973, med vissa kompletteringar och uppdateringar under
2001. Men de används fortfarande och refereras ofta till i olika sammanhang, och därför anser vi att de
fyller sin funktion även här.
Dimensionerna är som följer:
-Liten resp. stor maktdistans som visar på hur individer uppfattar skillnader i samt accepterar ojämlik
20
Exportrådet, Oskrivna regler, www.swedishtrade.se/sv/vara-kontor/europa/norge/Om-Norge/Fakta-om-Norge/Affarskultur/
(2011-07-21).
6
VisitSweden - Marknadsprofil 2011, Norge
fördelning av makt. Generellt gäller att länder med lägre maktdistans är mer demokratiska.
-Individualism resp. kollektivism som visar på i vilken utsträckning individen interagerar i grupper,
såsom familj och släkt. Västerländska samhällen tenderar att vara mer individualistiska.
-Hårda resp. mjuka värden, eller som Hofstede kallar dimensionen: maskulinitet – femininitet, som
refererar till graden av traditionella skillnader mellan könsrollerna, men även vilken vikt man lägger vid
prestation och konkurrens i motsats till relation.
-Osäkerhetsundvikande som anger i vilken utsträckning man försöker undvika osäkra situationer,
exempelvis genom att vara tydlig med vad man tycker och tänker vilket kan leda till lägre grad av
konflikträdsla.
Dessutom har Hofstede definierat en femte dimension: Lång mot kort tidsorientering. Denna dimension
beskriver ett samhälles tidshorisont och den betydelse som läggs vid framtiden i jämförelse med nutiden
och det förflutna. I samhällen med lång tidsorientering är det historiska perspektivet viktigt och gamla
oförrätter glöms inte bort. Det ger ett samhälle där man inte gärna tar risker eftersom det kan skada det
personliga anseendet för mycket lång tid. På grund av att värdena delvis saknas för denna dimension är
den inte med i jämförelsen nedan.
Figur: Kulturella dimensioner, Norge
Källa: Geert Hofstede™ Cultural Dimensions
21
I figuren ovan framgår att Sverige och Norge uppvisar lika värden på tre av de fyra aspekterna, medan
norrmän anses mer benägna att undvika osäkra situationer än svenskar. Med andra ord är de mer
benägna att säga rakt ut vad de tycker och tänker och de är inte lika konflikträdda som oss, vilket
bekräftas i texten om deras kulturella egenskaper ovan.
Medieprofil
Utöver kännedom om konsumenternas värderingar, som gör det lättare att rikta och kommunicera ett
erbjudande som den potentiella besökaren tilltalas av, är det viktigt att även använda sig av rätt kanal –
dvs. ha kunskap om vilka kanaler det finns och vilka målgruppen använder sig av. Kortfattat
kännetecknas Norges medielandskap av följande:
21
Geert Hofstede™ Cultural Dimensions, 1967-73 med uppdatering 2001, www.geert-hofstede.com/hofstede_dimensions.php
(2011-07-06).
7
VisitSweden - Marknadsprofil 2011, Norge
Online
•
Internettillgång och internetpenetration ökar. Norrmännen använder sig även av nätet i hög
grad (63 procent under 2010) för sin research/bokning beträffande resa och boende.
•
Andelen som använde internet med sina smartphones är också högst jämförlig mellan Norge och
Sverige (19 med 20 procent i Sverige).
•
Sociala mediernas ökade roll.
•
E-handeln av resor och semesterboende har ökat stadigt med 7 procent till 50 procent mellan
åren 2009-2010.
Figur: Internettillgång 2008-2010 i procent, Norge jämfört med Sverige
Källa: Eurostat Databas 2011
22
23
Bland de ledande resesidorna tillhör: restplass.no, travellink.no och tripadvisor.com.
24
Bland de ledande sociala medierna tillhör: facebook.com, linkedin.com, biip.no samt netlog.com.
Offline
Vid sidan av online mediers stora betydelse i Norge, bl a med hjälp av världens mest aktiva
internetpopulation, betraktas i följande även klassiska medier. Enligt Norges statistiska centralbyrå ser
man en svag nedåtgående trend vad gäller norrmännens tidningsläsande, men en svag uppåtgående trend
för radio och TV konsumtionen.
•
•
22
De största nationella och regionala tidningar efter upplaga är; Aftenposten morgen, VG och
25
Aftenposten Aften .
Några av de största magasinen i Norge når ca 180 000 läsare, och magasinen med störst
26
upplagor är följande; Hjemmet med familjefokus, Se og Hør och Her og Nå . Två andra och
27
möjligen mer relevanta magasin är Norsk Golf och Hytteliv (upplaga per nummer: ca 80 000
28
resp. 50 627) , den senare med fokus på livsstil, inredning och semester.
Eurostat Databas 2011, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-06-21).
23
Google Double click adplanner (kategori: “travel”/”vacation offers”), juni 2011,
www.google.com/adplanner/?pli=1#audienceSearch (2011-07-22).
24
Google Double click adplanner, “Social Networks”, maj 2011, www.google.com/adplanner (2011-06-29).
25
Medie Norge, opplag www.medienorge.uib.no/?cat=statistikk&medium=ukepresse&queryID=93
(2011-07-22).
26
Ibid.
27
Norsk Golf, opplag www.norskgolf.no/node/1650 (2011-07-22).
28
Hytteliv, opplag, www.egmonthm.no/annonsering/bolig/hytteliv-/ (2011-07-22).
8
VisitSweden - Marknadsprofil 2011, Norge
•
Det finns få "rena" resemedier i Norge, bortsett från internet. Dagstidningar och veckopress
innehåller även en del resestoff, men därutöver finns i stort sett endast Vagabond, som även ges
ut i Sverige, Reiser & Ferie (www.reiserogferie.no) och Magasinet Reiselyst
(magasinetreiselyst.no) som får betraktas som ett mer traditionellt resemagasin.
9
VisitSweden - Marknadsprofil 2011, Norge
Landets turistprofil
Semesterresor inrikes & utrikes
Antalet norska semesterresor har ökat med 4 procent under år 2010, och störst ökning gör långa
utlandsresor (15 procent). Första kvartalet 2011 tyder på ännu ett tillväxtår, då utlandsresor växte under
29
första kvartalet med 16,1 procent (korta semesterresor utomlands ökade med 37,8 procent) Norrmän
förlägger ca 34 procent av sina semesterresor utomlands, en ökning med 2 procent jämfört med 2008. I
nedanstående tabell visas utvecklingen av norrmännens resande åren 2008-2010.
Tabell: Alla semesterresor inrikes & utrikes, Norge
Antal 2008
Andel
Antal 2009
Andel
Antal 2010
Andel
Alla semesterresor utomlands
5 900
35%
5 521
33%
6 033
34%
Långa semesterresor utomlands
3 780
22%
3 560
21%
4 080
23%
Korta semesterresor utomlands
2 120
13%
1 961
12%
1 952
11%
Alla semesterresor inrikes
10 910
65%
11 310
67%
11 509
66%
Långa semesterresor inrikes
3 360
20%
3 288
20%
3 520
20%
Korta semesterresor inrikes
7 550
45%
8 022
48%
7 989
46%
16 810
100%
16 831
100%
17 542
100%
Alla semesterresor
30
Källa: Eurostat Databas 2011
Anmärkning: Långa resor är resor med fyra eller fler övernattningar. Siffror i tusental.
Profilen av den norska utlandsresenären
Tabellen över resefrekvens nedan visar hur semesterresandet utomlands fördelar sig mellan olika
åldersgrupper i den norska populationen. Åldersgrupperna 25-44 år samt 45-64 år reser mest per person
och utgör 74 procent av alla norrmän som reser på semester utomlands.
Tabell: Personer som reser på semester utomlands, Norge
Resefrekvens
2008
2009
Förändr.
2010 2010 jft
2009
16 - 24 år
0,43
0,43
0,48
12%
14%
25 - 44 år
Andel
1,26
1,16
1,25
8%
38%
45 - 64 år
1,1
1,01
1,19
18%
36%
65 -79 år
0,36
0,35
0,38
9%
11%
Total
3,16
2,96
3,32
12%
100%
31
Källa: Statistikbanken Norge. Anmärkning: Siffror i miljoner
Resor till Sverige
När det gäller inkvarteringsstatistiken från Tillväxtverket/SCB ökade antalet övernattningar från Norge
med 8,9 procent år 2010.
29
30
31
Eurostat Databas 2011, http://epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-07-12).
Ibid.
Statistikbanken Norge, Reiseundersøkelsen, www.ssb.no/reise/ (2011-10-06).
10
VisitSweden - Marknadsprofil 2011, Norge
Tabell: Övernattningar i Sverige
Norska
Utländska
Andel
2009
2 918 025
12 329 657
23,7%
2010
3 176 610
12 802 832
24,8%
8,90%
3,80%
1,1%
Förändring 2009-2010
32.
Källa: Tillväxtverket/SCB, 2011
Anmärkning: Avser övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och SoL (privata förmedlade stugor
och lägenheter).
Med inkvarteringsstatistiken från Tillväxtverket/SCB kan man belysa hur de norska övernattningarna
fördelar sig i landet. Västra Götaland har högsta antalet övernattningar från Norge, följt av Värmland
och Norrbotten. Västra Götaland, Dalarna och Norrbotten står för den största tillväxten i absoluta tal.
Kalmar har tappat flest norska övernattningar under 2010 i absoluta tal, Blekinge procentuellt med 13,2
procents minskning. Gotland visar starkast tillväxt procentuellt med 64,8 procent.
32
Tillväxtverket/SCB, 2011.
www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/omturism/boendeochinkvarteringsstatistik.4.21099e4211fdba8c87b80001730
2.html (2011-08-12).
11
VisitSweden - Marknadsprofil 2011, Norge
Tabell: Övernattningar från Norge 2010
Region/Län
Övernattn.
2010
Figur: Andel norska övernattningar 2010
Förändr 2010/2009
Nom.
i%
Stor-Stockholm
229 063
7 346
3,3%
Stor-Göteborg
244 705
1 782
0,7%
Stor-Malmö
32 227
1 903
6,3%
V Götaland
1 023 088
55 426
5,7%
Värmland
447 115
21 522
5,1%
Norrbotten
393 120
41 840
11,9%
Jämtland
285 507
33 890
13,5%
Stockholm
229 785
7 284
3,3%
Västerbotten
194 577
15 839
8,9%
Dalarna
184 678
49 511
36,6%
Örebro
75 211
6 055
8,8%
Skåne
65 807
504
0,8%
Halland
64 692
7 539
13,2%
Kalmar
46 239
-1 720
-3,6%
Västernorrland
41 438
7 609
22,5%
Jönköping
26 917
5 669
26,7%
Uppsala
19 507
1 082
5,9%
Gävleborg
17 031
3 100
22,3%
Östergötland
16 935
698
4,3%
Gotland
14 443
5 678
64,8%
Västmanland
8 843
-732
-7,6%
Södermanland
8 455
-829
-8,9%
Blekinge
7 379
-1 127
-13,2%
Kronoberg
5 843
-253
-4,2%
3 176 610
258 585
8,9%
Hela riket
Källa: Tillväxtverket/SCB
Anmärkning: Övernattningar på hotell, stugbyar,
vandrarhem, camping & SoL i Sverige från Norge, länsvis 2010
När det gäller övernattningar efter boendeform i Sverige från Norge så har vandrarhem ökat mest
procentuellt med 17,4 procent, medan camping har ökat mest i absoluta tal (206 711). Privat
förmedlade stugor och lägenheter är den enda boendeform (som påvisats statistiskt) som minskat med
4,4 procent.
12
VisitSweden - Marknadsprofil 2011, Norge
Tabell: Övernattningar efter boendeform i Sverige från Norge 2008- 2010
Övernattningar Norge
Hotell
Stugbyar
Vandrarhem
Camping
SoL*
Totalt
2008
2009
2010
950 086
1 055 889
1 098 250
Förändr
2010/2009
i%
4
137 669
112 519
120 048
6,7
43 214
46 930
55 106
17,4
1 412 094
1 562 102
1 768 813
13,2
138 407
140 585
134 393
-4,4
2 681 470
2 918 025
3 176 610
8,9
Källa Tillväxtverket/SCB
Anmärkning * SoL =förmedlade privata stugor och lägenheter
Tillgänglighet till Sverige
Norrmannens resmönster liknar danskens, som väljer bil, flyg och färja i ungefär lika hög utsträckning
som norrmannen. Däremot tar dansken oftare än norrmannen tåget till Sverige. Arbetet med att skapa
bättre vägförbindelser pågår: Europaväg E6 mellan Oslo och Göteborg utbyggs och enligt trafikverket
skall den färdigställas under 2015 (ca 1,5 mil återstår), med vilken resetiden hamnar under 3 timmar.
33
Oavsett om man vill åka österut eller söderut i Sverige finns det många resmöjligheter. På följande sida
visas resmöjligheter till Sverige:
33
1. Sandefjord - Strömstad
2. Moss
3. Örje
4. Andra övergångar i Östfold
5. Andra övergångar i Akershus
6. Magnor
7. Rottnemoen
8. Långflon
9. STOA (Trysil - selen)
10. Flytande (Femundsenden - Idre)
11. Andra övergångar i Hedmark
12. Röros - Funesdalen
13. Andra övergångar i syd-Tröndelag
14. Motorväg E14
15. Väg 72 (Från Verdalsöra)
16. Väg 74 (från Snåsa)
17. Andra övergångar i Nord-Tröndelag
18. Motorväg E12 (Mo i Rana)
19. Motorväg E10 (Narvik - Kiruna)
20. Andra övergångar i Nordland
21. E8 (genom Finland och in i Karesuando)
22. Andra övergångar i Troms
23. Väg 93 (från Kautokeino genom Finland och in i Karesuando)
24. Väg 93 (från Finland och Kautokeino vi gick in genom Happ Aranda)
25. Motorväg E75 (via Finland genom Happ Aranda)
26. Andra övergångar i Finnmark
13
VisitSweden - Marknadsprofil 2011, Norge
Tabell: Utvalda resmöjligheter till Sverige
Från Norge till Sverige med flyg
SAS, Norwegian, Skyways, Från Oslo och Bergen flyger Norwegian direkt till Stockholm. SAS
Widerøe
flyger också från Oslo till Stockholm och Göteborg. Från Røros flyger
Skyways till Stockholm. Widerøe flyger Oslo- Visby i
sommarmånaderna. Viktigt att notera är dock att flygförbindelser inte
längre är lika beständiga som de var för några år sedan. För mer
information: www.dohop.com
Från Norge till Sverige med färja
Color Line
Mellan Sandefjord och Strömstad är en daglig färjelinje med täta
avgångar. (5 gånger om dagen, restiden är 2,5 timmar)
MS Saga Sund
Från Fredrikstad, kan man ta sig till Strömstad hela sommaren och på
helger varje lördag (om vädret tillåter, restiden är 2 timmar)
Från Norge till Sverige med buss
Swebus, GoByBus
Oslo - Stockholm och Oslo - Göteborg (och vidare till Köpenhamn)
flera gånger om dagen.
Källa: Resan till Sverige www.visitsweden.com/sverige-no/Reiseguide/A-reise-til-Sverige/ (2011-09-23).
Anmärkning: Med reservation för ändringar.
Foto: Jakob Fridholm/VisitSweden
Foto: Jakob Fridholm/VisitSweden
Foto: Miriam Preis/VisitSweden
Marknadsprofil Norge 2011
Copyright © V.S. VisitSweden AB
Stockholm i januari 2012
Layout: VisitSweden
Beställning och frågor: analys@visitsweden.com
14