Norrvatten - Årsredovisning 2010
Å R S R E D O V I S N I N G 2 010 Norrtälje Knivsta Sigtuna Vallentuna UpplandsBro Upplands Väsby Österåker Täby S ollentuna Sollentuna na J ärfälla Jä D Dander ryd Vaxholm Su d S Sund Sundbyberg erg Soln lna na Norrvattens medlemskommuner Norrvatten är ett kommunalförbund som består av fjorton medlemskommuner norr om Stockholm. Vi producerar och distribuerar dricksvatten av hög kvalitet till mer än en halv miljon människor. Vårt ackrediterade laboratorium analyserar vattenprover från vårt eget vattenverk samt från kommuner och privatpersoner. Vi erbjuder också tjänsterna läcksökning och vattenmätarservice. Vi är Sveriges fjärde största dricksvattenproducent. © Norrvatten 2011. Text: Norrvatten. Foton: alex&martin, Erik Winnfors Wannberg/VA-tidskriften Cirkulation. Omslagsbild: Image Source, Getty images. Illustrationer: Lukas Möllersten och Johannes WessmarK. Grafisk form: Matador Kommunikation AB. Tryck: Davidsons Tryckeri, april 2011. Upplaga: 1 200 ex. Innehåll VD har ordet............................................................................ 2 Styrelseordföranden har ordet............................... 3 Ny anläggning för slamavvattning invigd och prisbelönad................................................................. 4 Verksamhetsberättelse................................................... 6 Året i sammandrag........................................................................ 6 Stabil drift och något ökad vattenproduktion............................................ 6 Norrtäljeprojektet har startat................................................................... 9 Slamavvattningsanläggningen invigdes och fick pris................................. 9 Infrastrukturprojekt påverkar Norrvattens huvudledningar......................... 9 Miljödiplomering på guldnivå................................................................. 9 Säkerhetsprojektet – slut på klotter på Tunbergsreservoaren....................... 9 Två grundvattenverk har moderniserats................................................. 10 Norrvatten 2025 – hur ser framtiden ut?............................................... 10 Modell för att prognostisera framtida vattenförbrukning......................... 10 Vattenmätarbyten ny tjänst hos den affärsdrivande verksamheten........... 10 Administrativa rationaliseringar och samarbete med Käppalaförbundet ....13 Nytt intranät och informationsmaterial...................................................13 Nya förtroendevalda ledamöter i fullmäktige och styrelse........................13 Måluppföljning............................................................................ 14 Forskning och utveckling...........................................................17 Miljöredovisning.......................................................................... 19 Benchmarking – ett sätt att jämföra verksamheter.......... 21 Långsiktigt tryggad dricksvattenförsörjning...................... 22 Förvaltningsberättelse................................................. 24 Resultaträkning........................................................................... 28 Balansräkning.............................................................................. 29 Finansieringsanalys.................................................................... 30 Noter till resultat- och balansräkning....................................31 Driftredovisning........................................................................... 35 Investeringar................................................................................ 36 Medlemsandelar......................................................................... 37 Statistik och nyckeltal................................................................ 38 Revisionsberättelse......................................................... 40 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 1 VD har ordet I slutet av året drabbades Östersund av ett stort utbrott av magsjuka. Råvattnet i Storsjön hade utsatts för större påverkan än vad vattenverket klarade av. Minst 12 000 människor insjuknade på grund av dricksvattnet som innehöll parasiten cryptosporidium. Cirka 50 000 konsumenter uppmanades att under cirka tre månader koka sitt dricksvatten. En liknande händelse i östra Mälaren skulle inte få samma konsekvenser som i Östersund, vilket beror på att Norrvatten ligger långt framme i valet av reningsteknik. Redan i början av 2000-talet investerade förbundet i ett nytt reningssteg där vattnet desinficeras med hjälp av UVljus som effektivt tar bort bland annat parasiter. Det känns också mycket tillfredsställande att vi under de senaste åren har genomfört en rad utredningar om sårbarheten i regionens vattenförsörjning. Norrvatten och Stockholm Vatten har med stöd av olika myndigheter studerat sårbarheten i östra Mälaren som dricksvattentäkt, behovet av åtgärder i tillrinningsområdet, i vattenverken och i de olika delarna av distributionssystemet. Även Länsstyrelsen har deltagit genom att göra en översyn av 2 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 länets vattentäkter samtidigt som man föreslagit hur de långsiktigt ska kunna skyddas. Nu gäller det att gå från ord till handling, att ställa de föreslagna regionala investeringarna i relation till de enorma samhällskostnader som en allvarlig störning av vattenförsörjningen i regionen skulle få. Tillväxten i våra medlemskommuner kommer också att kräva nya investeringar i VA-försörjning och vattenmiljö. För att minimera dessa bör man inta ett regionalt perspektiv. Gränssnitten mot Stockholm Vatten, Uppsala och Norrtälje blir allt viktigare både vad gäller samverkan, samgående och konkurrens. En av de viktigaste händelserna under året var invigningen av den nya slamavvattningsanläggningen vid Görvälnverket. Efter att i flera decennier ha deponerat slammet i Mälaren tas det nu tillvara och blir en del av det naturliga kretsloppet. Investeringen innebär ökade driftskostnader men har också bidragit till att vi fått ta emot Järfälla kommuns gulddiplom för utmärkt miljöarbete. Styrelse ordföranden har ordet Årets omsättning ökade från 128 Mkr till 131 Mkr med ett rörelseresultat på 1,6 Mkr. Det är en förbättring jämfört med året innan och betydligt bättre än budget. Totalt levererade vi 43 miljoner kubikmeter vatten vilket innebär att vattenförbrukningen per capita i våra medlemskommuner fortsätter att minska. Det är många och stora utmaningar som ska hanteras framöver, men jag är övertygad om att med det stora engagemang och ansvarstagande som alla medarbetare hos Norrvatten visar så står vi väl rustade inför framtiden. Sundbyberg, den 23 februari 2011 Hans Håkansson VD, Norrvatten Norrvatten ska utvecklas och fortsätta erbjuda bästa tänkbara dricksvatten. Det är därför viktigt att utveckla de bästa produkterna till det lägsta priset och genom kundanpassade lösningar. Målsättningen illustrerar Norrvattens höga ambitionsnivå och under 2010 har vi lyckats väl med att säkerställa så att vi når dit. Arbetet med att bredda Norrvattens geografiska spridning och därmed bättre utnyttja förbundets överkapacitet har säkerställts genom att Norrtälje blivit medlem. Det har varit ett arbete som löpt under flera år och en viktig del i vår långsiktiga strategi. Slamavvattningsanläggningen invigdes under året och resultatet av detta kommer att få en positiv inverkan på verksamheten i framtiden. Framgent ska vi stärka varumärket och kvaliteten, medlemmarna ska kunna vara stolta över att erbjudas Sveriges bästa dricksvatten. I och med högt satta mål och en väl fungerande verksamhet vilar ett stort ansvar på oss. Att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt är en självklarhet och miljöarbetet ska vara en naturlig del i Norrvattens fortsatta expansion. Nya spännande år väntar och vi blickar framåt med tillförsikt. Lars-Erik Salminen Styrelseordförande, Norrvatten N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 3 Slamavvattningsanläggningen är placerad vid infarten till Görvälnverket. Byggnaden har fått pris för sin arkitektoniska utformning. Under en vecka produceras ungefär 100 ton slam. Det blir en rejäl hög som Ragn-Sells tar hand om och använder till bland annat anläggningsjord. 4 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 Ny anläggning för slamavvattning invigd och prisbelönad I juni invigde landshövding Per Unckel Norrvattens nya anläggning för slamavvattning, där allt slam från fällningsbassängerna nu omhändertas på ett miljöanpassat sätt för att därefter användas vid jordtillverkning. Anläggningen ligger i en ny byggnad som under året fick pris som ”Järfälla kommuns byggnadsmärke 2010”. Görvälnverket har sedan i början av 1940-talet använt kemisk fällning i reningsprocessen, vilket genererar ett slam som fram till mitten av 2010 har pumpats ut i viken utanför vattenverket. – Det blir inga dramatiska miljöeffekter av vattenverksslam, berättar Bertil Johansson, produktionschef på Norrvatten. – Slammet består till hälften av ämnen som finns i Mälaren och till hälften av ganska harmlösa kemikalier, främst aluminiumsulfat och en liten andel natriumsilikat. Men vi såg ändå att utsläppen var oförenliga med vår miljöpolicy, eftersom slammet leddes tillbaka ut i sjön och medförde att bottenlivet i viken utanför verket påverkades negativt av att bli täckt av slam. Dessutom fanns det en viss risk att vårt råvatten skulle påverkas. Allt slam omhändertas på ett miljöanpassat sätt Varje år produceras cirka 6 000 ton vattenverksslam i Görvälnverket, det vill säga ungefär 100 ton per vecka. Den nya anläggningen, en investering på ungefär 50 miljoner kronor, består av ett skrapsystem som successivt för bort allt slam från fällningsbassängerna i vattenverket. Slammet pumpas via ledningssystem till en ny byggnad cirka 200 meter bort. Här förtjockas slammet först för att sedan avvattnas i en centrifug. Torrsubstanshalten blir ungefär 16–18 procent och det avvattnade slammet känns ungefär som smidig modellera. Ragn-Sells transporterar därefter bort och omhändertar slutprodukten, ett uppdrag de fick efter en offentlig upphandling där både ekonomiska faktorer och miljöaspekter poängsattes. – Ragn-Sells lastbilar besöker oss nu ungefär tre gånger i veckan. Oftast tar de slammet till sin anläggning i UpplandsBro där det får lufttorka för att sedan användas som anläggningsjord och till deponitäckning, fortsätter Bertil Johansson. SLU-samarbete med miljön i fokus Den nya anläggningen sköts med befintliga personalresurser, men har ändå medfört en ökning av produktionskostnaden för dricksvattnet med cirka 10 öre per kubikmeter. – Vi jobbar nu vidare för att hitta de användningsområden för slammet som ger bästa möjliga ekonomi och miljönytta. Tillsammans med Stockholm Vatten och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) undersöker vi bland annat möjligheten att använda slammet för att fånga upp fosfor i åkerkanter. SLU utför försök i laboratorieskala och vid positiva resultat kan slammet komma att användas i jordbruk runt Mälaren. Det skulle innebära en förbättrad totalekonomi för Norrvatten. Att den nya anläggningen är bra för miljön råder det inget tvivel om genom att vi har slutat att leda tillbaka slammet till vår råvattentäkt. Dessutom kommer bottenlivet utanför vattenverket nu på sikt att återhämta sig, säger Bertil Johansson. Ytterligare miljöåtgärder planeras En plakett visar att byggnaden har fått pris som ”Järfälla kommuns byggnadsmärke 2010”. Motiveringen lyder: ”Den medvetna och enkla gestaltningen av fasader, fönsterplacering och hörnfönstermotiv som lyfter en teknisk byggnad med god arbetsmiljö och till en arkitektonisk kvalitet som kan uppskattas såväl av vattenverkets personal som besökare”. Under 2011 fortsätter Norrvatten sitt arbete med att miljö anpassa verksamheten ännu mer. – Vi tittar bland annat på vägar att minska mängden slam som uppstår under reningsprocessen. Vi har även som mål att ytterligare optimera vår energianvändning. Vi använder exempelvis solceller och värmepumpar sedan tidigare, men ska nu undersöka om investeringar i effek tivare pumpsystem är en vettig miljöåtgärd framöver, avslutar Bertil Johansson. N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 5 Verksamhetsberättelse Året i sammandrag Slamavvattningsanläggningen invigd och tagen i drift. Guldnivå i miljödiplomeringen. Säkerhetsarbetet runt anläggningarna intensifieras. Vattenmätarbyten ny tjänst hos den affärsdrivande verksamheten. Årets mål i stort sett uppfyllda. Stabil drift och något ökad vattenproduktion Driften vid Görvälnverket var stabil. Verket producerade 43,5 miljoner kubikmeter dricksvatten. Det var 1 procent mer vatten än året innan, vilket medförde att vattenintäkterna blev 1,6 Mkr högre under 2010 jämfört med föregående år. Den ökade produktionen uppkom främst under Kommun Debiterad volym 20 08 m 3 Debiterad volym 20 09 m 3 sommarmånaderna som var både varmare och torrare än 2009. Under augusti inträdde en betydligt regnigare period som bröt trenden. Vattnets kvalitet uppfyllde de externa och interna krav som gäller och inga större läckor i distributionsnätet inträffade. Debiterad volym 2010 m 3 För ändring 20 09 –2010 m 3 För ändring % Danderyd 3 349 323 3 034 438 3 003 257 -31 181 -1,0 8 108 794 Järfälla 5 516 583 5 690 719 5 573 675 -117 044 -2,1 15 048 923 Knivsta 582 668 575 210 588 299 13 089 2,3 1 588 406 Sigtuna 3 901 738 3 997 593 3 743 090 -254 503 -6,4 10 106 344 Sollentuna 5 445 497 4 897 540 5 035 378 137 838 2,8 13 595 520 Solna 6 694 046 6 755 203 7 221 751 466 548 6,9 19 498 728 Sundbyberg 3 375 936 3 322 902 3 600 490 277 588 8,4 9 721 324 Täby 4 699 118 4 411 765 4 516 874 105 109 2,4 12 195 560 Upplands-Bro 2 081 029 1 889 099 1 882 681 -6 418 -0,3 5 083 239 Upplands Väsby 3 019 178 3 273 038 3 258 444 -14 594 -0,4 8 797 798 Vallentuna 1 550 967 1 707 740 1 640 734 -67 006 -3,9 4 429 981 681 986 683 275 713 138 29 863 4,4 1 925 472 Vaxholm Österåker Debiterad volym 2 173 674 2 158 038 2 244 879 86 841 4,0 6 061 174 43 071 743 42 396 560 43 022 690 626 130 1,5 116 161 264 120 000 000 Budgeterad volym 41 100 000 44 116 000 44 444 445 0,7 Producerad volym 43 440 440 42 951 012 43 501 282 1,3 Tabellen visar debiterad vattenvolym per medlemskommun under åren 2008–2010 samt förändring mellan 2009 och 2010. Sedan 2008 debiterar Norrvatten medlemskommunerna en rörlig avgift om 2,70 kr per m3 vatten som levererats vid kommungräns. 6 SEK N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 Blandningsränna. Råvattnet leds in i Görvälnverket till en blandningsränna där aluminiumsulfat tillsätts. N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 7 Sedimenteringsbassänger. Tillsatt aluminiumsulfat och natriumsilikat bildar flockar som binder till sig olika föroreningar. I sedimenteringsbassängerna sjunker flockarna till botten, skrapas ihop och förs vidare till slambehandling. 8 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 M3 2009 2010 Diagrammet visar producerad vattenvolym fördelad på årets månader 2009 och 2010. Den nya anläggningen belönades med Järfälla kommuns pris som året byggnadsmärke i kommunen. Ett flertal av Norrvattens medarbetare har under projekteringen medverkat i anläggningens utformning, vilket har medfört att arbetsmiljön lyfts fram och anpassats på ett föredömligt sätt. Projektet är ett tydligt exempel på det miljöansvar som Norrvatten tar för Mälaren som är vår viktigaste resurs. Statens Lantbruksuniversitet, SLU, genomför på uppdrag av Norrvatten och Stockholm Vatten försök med att se vilken effekt slammet har på anläggningsjordar samt dess förmåga att fastlägga fosfor i åkermark. Resultatet från försöken kommer att presenteras under första kvartalet 2011. Norrtäljeprojektet har startat Infrastrukturprojekt påverkar Under 2009 blev Norrtälje kommun ny medlem i Norrvatten och det beslutades att en ny vattenledning ska byggas från Vallentuna till Norrtälje. Norrvatten ska börja leverera dricksvatten till Norrtälje i juni 2015. Ett intensivt arbete pågick med uppstarten av projektet. Bland annat upphandlades konsulter för framtagning av tillstånds- och anbudshandlingar för entreprenaderna. Arkeologiska provutgrävningar genomfördes för vissa delsträckor och markförhandlingar inleddes tillsammans med olika möten med berörda intressenter samtidigt som ansökningar om vattendomar och övriga tillståndsärenden upprättades. Hittills har knappt 9 Mkr investerats i projektet som beräknas kosta cirka 500 Mkr i ursprungskalkylen. Utgifterna ligger i nuläget med marginal inom de ramar som kalkylerats. Norrvattens huvudledningar 4 000 000 3 800 000 3 600 000 3 400 000 3 200 000 3 000 000 JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Österåker och Vaxholm får dubbelmatning Österåker och Vaxholm har i dagsläget endast möjlighet att få dricksvatten distribuerat via en huvudvattenledning. I samband med att Norrtäljeledningen byggs kommer en ny vattenledning att förläggas från Brottby i Vallentuna i Garnsviken till Åkersberga, vilket innebär att kommunerna kommer att få vatten via två vägar och redundans uppnås. Slamavvattningsanläggningen invigdes och fick pris Den nya slamavvattningsanläggningen invigdes av landshövdingen den 4 juni. Anläggningen tar hand om det fällningsslam som bildas vid produktionen av dricksvatten. Varje år produceras omkring 6 000 ton slam. Slammet består huvudsakligen av organiskt material och aluminium som härrör från den fällningskemikalie som används i reningsprocessen. Det avvattnade slammet används för jordtillverkning. I medlemskommunerna pågår flera större infrastrukturprojekt som på olika sätt påverkar Norrvattens ledningsnät. Ett exempel på detta är Tvärspårvägens utbyggnad genom Solna och Sundbyberg som påverkar förbundets huvudledningar på ett flertal platser, vilket kräver omfattande skydd eller ombyggnader. Trafikverket genomför ett flertal väg- och järnvägsprojekt som innebär att huvudledningar måste läggas om och flyttas. Några exempel är nya trafikplatser vid Rosersberg, Arninge och Kymlingelänken, planskild korsning vid Vallentuna centrum, Förbifart Stockholm som berör ledningar i Barkarby samt utökning av västra stambanans järnvägsspår från två till fyra spår. I Rissne i Sundbyberg innebär bygget av ett nytt affärs område att en 1,5 km lång huvudledning måste byggas om. En vattenledning i Kyrkbyn renoverades genom rör infodring i ett samverkansprojekt med Upplands Väsby kommun. I Täby lades huvudledningar för vatten och avlopp om i samverkan med Käppalaförbundet. Miljödiplomering på guldnivå Norrvatten deltar sedan 2007 i Järfälla kommuns Miljödiplomering, vilket är ett förenklat miljöledningssystem som är anpassat för små och medelstora företag. Miljödiplom utfärdas i valörerna brons, silver och guld med stigande krav på miljöanpassning. Norrvatten fick bronsdiplom 2008 och silverdiplom 2009. Under året fick förbundet gulddiplom, vilket utdelades vid en ceremoni i Järfällas kommunhus. Mer information om miljöarbetet finns i miljöredovisningen längre fram i årsredovisningen. Säkerhetsprojektet – slut med klotter på Tunbergsreservoaren Under året har skalskyddet på Tunbergsreservoaren och Görvälnverket moderniserats och utökats. Den tidigare N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 9 genomförda säkerhetsgenomlysningen av samtliga Norrvattens anläggningar resulterade i ett åtgärdsprogram som nu realiseras enligt fastlagd planering. Åtgärderna på Tunbergsreservoaren har innefattat utökat skalskydd, stängsel med staketlarm, kameraövervakning med inspelningsfunktion och bildöverföring till Görvälnverket. Tunbergsreservoaren har tidigare varit frekvent utsatt för klotter och annan skadegörelse. Efter höjningen av säkerhetsnivån har klottret och skadegörelsen helt upphört. På Görvälnverket har över trettio kameror installerats för att säkerställa skiftingenjörens säkerhet vid ensam arbete och ge en sammantagen bild av anläggningen från driftcentralen. Passagesystemet har moderniserats och nya rutiner har införts för att höja säkerhetsmedvetandet hos medarbetarna. Två grundvattenverk har moderniserats Norrvatten har fyra grundvattenverk som övertagits från medlemskommunerna när dessa gick med i förbundet. Grundvattenverken fungerar som reservvattenverk om något skulle inträffa som gör att Görvälnverket inte kan producera vatten. Rotsundaverket som ligger i Sollentuna kommun har genomgått en omfattande modernisering. I princip all elektrisk utrustning har bytts ut och två av grundvattenpumparna har ersatts med nya. Brunnsöverbyggnaderna är nya med möjlighet att lyfta hela överbyggnaden ifall pumparna ska renoveras. För att skydda brunnarna mot inläckage har dessa höjts två meter. I Rotsunda finns även en tryckstegringsstation som även den moderniserats avseende elutrustning och pumpdrifter. Även Märstaverket, som är beläget i Sigtuna kommun, har moderniserats under året. Två av grundvattenpumparna har ersatts med nya pumpar. Den tidigare desinfektionen med klor ersätts med UV-ljus som är mer effektivt än klor samt betydligt miljövänligare. Märstaverket har också provkörts under en längre tid för att undersöka vattenkvaliten över tiden vid en längre driftsperiod. Resul taten från provkörningen har varit mycket bra. Norrvatten 2025 – hur ser framtiden ut? Norrvatten är en regionalt viktig aktör när det gäller produktion och distribution av vårt viktigaste livsmedel dricksvatten. Vi försörjer över en halv miljon människor med dricksvatten och kommer så att göra i överskådlig tid. I vårt åtagande ingår självklart att höja blicken för att förutsäga hur framtiden kommer att påverka vår verksamhet och vilka åtgärder vi måste planera in. Mot den bakgrunden har 10 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 ett arbete startats som blickar 15–30 och 50 år fram i tiden. Fokus ligger på utvecklingen fram till år 2025. Projektets syfte är att utifrån ett helhetsperspektiv från Mälaren till slutkonsument säkerställa att Norrvatten alltid kan leverera vatten med hög kvalitet, till rätt pris och med minimal miljöpåverkan. Den åtgärdsplan som tas fram inom projektet kommer att kontinuerligt följas upp och ingå i Norrvattens underlag för årliga investeringsplaner. Modell för att prognostisera framtida vattenförbrukning Vattenproduktionen har under en period av 40 år varit mer eller mindre konstant, trots att befolkningen i våra medlemskommuner ökat med ungefär 200 000 innevånare. Den specifika vattenkonsumtionen har från mitten av 1970-talet till år 2010 minskat från 240 till 160 liter per person och dygn. Förklaringen är att energipriser och ett annat miljötänkande har påverkat vårt sätt att använda vatten samt att producenter av vitvaror fokuserar på en låg vattenanvändning i syfte att spara energi. Norrvatten har under året tagit fram en modell som ska kunna prognostisera framtida vattenförbrukning. Modellen ska vara ett underlag för dimensionering av framtida anläggningar och distributionsnät samt vara ett stöd för taxeberäkningar. Vattenmätarbyten ny tjänst hos den affärsdrivande verksamheten Den affärsdrivande verksamheten fortsatte arbetet med att utveckla tjänsteutbudet och utöka kundkretsen. Laboratoriet och vattenmätarverkstaden genomförde kundmöten och visade upp verksamheten och vilka tjänster som erbjuds. Laboratoriet har nästan slutfört arbetet med att ta fram mätosäkerhet för de mikrobiologiska metoderna. Samarbetet med Käppalaförbundets laboratorium utvecklas löpande. Vattenmätarverkstaden genomförde, förutom sin vanliga verksamhet, periodiska vattenmätarbyten åt Solna och Upplands Väsby. Egen personal genomför de praktiska mätarbytena i fastigheterna och renoverar sedan mätarna, vilket innebär att man tar ett helhetsansvar för vattenmätarna i dessa kommuner. Från 2011 kommer vattenmätarbyten även att genomföras i Danderyd. Insatsen har bytts i vattenmätarna vilket kommer att minska framtida kostnader. Både laboratoriet och vattenmätarverkstaden fick förnyad ackreditering. Läcksökningsenheten utförde områdesundersökningar och akuta läcksökningar på uppdrag av de medlemskommuner som har tecknat avtal med Norrvatten. Utöver detta utförde man nästan 50 inmätningsuppdrag åt Norrvatten. Sandfilter. Vattnet filtreras genom 1,5 meter tjocka sandbäddar. Här avlägsnas de sista resterna av flock. N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 11 Kolfilter. Vattnet filtreras genom 2,5 meter tjocka bäddar av aktivt granulerat kol. Det görs för att ta bort eventuell lukt och smak på vattnet. På bilden reparerar Norrvattens underhållsenhet ett ventilställdon. 12 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 Administrativa rationaliseringar och samarbete med Käppalaförbundet Norrvatten och Käppalaförbundet samarbetar sedan några år inom olika administrativa områden där förbunden, genom att dela på resurser, kan effektivisera verksamheten, minska sårbarheten, öka kvaliteten och minska kostnaderna. Samarbetet berör sedan tidigare år ekonomi, lönehantering, kanslifunktioner, informationsverksamhet och laboratorieverksamhet. Under 2010 har också IT-verksamheten införlivats i samarbetet vilket resulterat i att en gemensam IT-ansvarig rekryterats. Gemensamma informationssäkerhetsplaner har tagits fram och IT-organisationerna har slagits ihop. Under hösten 2010 genomfördes en gemensam upphandling av IT-drift för de bägge förbunden samtidigt som servrar och nätutrustning samlokaliserades på Käppalaverket. Redan nu kan det konstateras att de sammantagna fasta IT-driftkostnaderna för de bägge förbunden kommer att kunna sänkas med cirka en tredjedel jämfört med 2009 års kostnadsnivå. Nästa steg är att samordna de IT-system som används för olika verksamhetsändamål. En genomlysning har gjorts av de system som används. Systemgenomgångar kommer nu att genomföras löpande enligt en prioriteringsordning för att försöka hitta kostnadseffektiva och kvalitativt sett bra lösningar för bägge förbunden. Upphandlingen av ett gemensamt ekonomisystem har påbörjats och en ny ekonomimodell har tagits fram. En konsekvensutredning har genomförts avseende ett gemensamt underhållssystem som också kan integreras med ekonomisystemet. Rutiner och stödsystem samordnas och dokumenteras fortlöpande. Under året har olika rutiner setts över, för- tydligats och uppdaterats. Det gäller bland annat telefon rutiner, rutiner vid nyanställning, faktureringsrutiner avseende Norrvattens vattenleveranser, faktureringsrutiner för den affärsdrivande verksamheten, rutiner för förtroende mannaadministrationen, personaladministrativa rutiner och vaktmästerirutiner. Samtliga uppdateringar har samordnats med motsvarande rutiner på Käppalaförbundet för att söka nå så stor likhet som möjligt och därigenom öka den administrativa effektiviteten. Nytt intranät och informationsmaterial Ett nytt intranät byggdes under året och togs i drift under hösten. Informationsmaterial i form av en broschyr och en roll up om Norrvatten och vårt vatten togs fram och användes i olika sammanhang, till exempel i samband med Solna dagen i september. En utställning om Norrtäljeprojektet producerades under våren och finns nu uppsatt i Norrtäljes kommunhus. Arbetet med att uppdatera Norrvattens film pågick under hösten och slutförs i början av 2011. Medias rapportering om verksamheten handlade främst om ny vattenledning till Norrtälje, larm om PFOS i dricksvattnet samt den nya slamavvattningsanläggningen. Norrvattens webbplats hade totalt 23 446 besök, vilket var ett genomsnitt på 64 besök per dag. Nya förtroendevalda ledamöter i fullmäktige och styrelse Under året har val förrättats i ägarkommunerna vilket medfört att en rad nya förtroendevalda politiker valts in i Norrvattens förbundsfullmäktige och styrelse. Detta har i sin tur medfört en rad uppdateringar i olika register samt utbildningsinsatser. I början på 2011 fortsätter detta arbete med utbildningar och utökad verksamhetsinformation. N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 13 Måluppföljning Mål för verksamheten Norrvattens vision Enligt Kommunallagen ska varje kommun/kommunal förbund redovisa ett antal verksamhetsmässiga och finansiella mål för att uppnå en god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans. I nedanstående redogörelse redovisas en del av dessa målsättningar som har återverkningar i budget 2010 och som ska följas upp i samband med delårs- och årsbokslutet. ”En tillförlitlig och effektiv produktion och distribution av dricksvatten enligt kvalitetskrav i dag och i framtiden”. verksamhetsområde Norrvattens övergripande mål Norrvattens sex övergripande mål har delats upp i ett antal mätbara delmål och redovisas nedan tillsammans med en kommentar om måluppfyllelse. KOMMENTAR MÅLUPPFYLLELSE ÖVERGRIPANDE MÅL DELMÅL Vår ekonomi ska vara i balans. 2 % av nettoomsättningen i positivt resultat. Ej till fullo uppnått under året (1,2 %). Med tanke på skillnaden mellan budgeterad och verklig intäktsnivå är resultatet ändå mycket gott. 110 % självfinansieringsgrad i tioårscykler. Målet uppnås inte under 2010 (51 %). Målet bör revideras med tanke på Norrvattens expansion och nyinvesteringar i kvalitet och tillförlitlighet. Rapportsäkerhet – max 5 % resultatavvikelse. Årets resultat var 1,6 Mkr medan prognosen per 2010-08-31 angav 0,6 Mkr som ett troligt resultat. Skillnaden om 1,0 Mkr utgör 0,8 % av årets omsättning. Vi ska alltid uppfylla externa och interna kvalitetskrav på utgående dricksvatten. Målet är uppfyllt. Vid större akuta läckor på huvudledningsnätet ska identifiering och avstängning ha skett inom två timmar. Målet är uppfyllt. Vi ska uppnå guldnivå i Järfälla kommuns miljödiplomeringssystem 2010. Målet är uppfyllt. Vi ska nå en miljömässigt hållbar avsättning för vattenverksslammet 2015. Målet är under utveckling. Alternativ användning för vattenverksslammet utreds och prövas kontinuerligt. EKONOMI KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET Ständigt leverera ett dricksvatten av hög kvalitet. MILJÖ Minska miljö belastningen. 14 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 verksamhetsområde ÖVERGRIPANDE MÅL DELMÅL KOMMENTAR MÅLUPPFYLLELSE Införa minst fem genomförda förbättringsåtgärder per avdelning och år. Samtliga avdelningar redovisar förbättringsåtgärder enligt målet. Alla avslutade projekt ska ha genomförts inom fastställd tidsplan och budget. Projektmodellen har ännu inte införts på alla nya projekt. Målet är under utveckling. Vår personal ska trivas med Norrvatten som arbetsgivare. Enligt vår medarbetarundersökning som genomfördes föregående år har trivseln förbättrats. Våren 2011 genomförs nästa under sökning. Korttidsfrånvaro under 3 % av sammanlagd nettoarbetstid. Målet är uppfyllt. Vi ska initiera och delta i olika utvecklingsprojekt inom våra kompetensområden. Målet är uppfyllt. Vi ska utveckla tjänstekoncept för den affärsdrivande verksamheten. Målet är uppfyllt. Nya tjänstekoncept har introducerats inom alla verksamhetsområden i den affärsdrivande verksamheten. Effektivitet och vård av tillgångar Använda tillgängliga resurser på ett optimalt sätt. Personal och organisation Kompetenta och nöjda medarbetare. Utveckling Kunna hantera framtida möjligheter och risker. Kommentarer till vissa mål Finansiella mål Övergripande finansiella mål som grundas på antaganden om en god ekonomisk hushållning i kommunalförbundet Norrvatten är: Förbundet måste ha ett eget kapital som klarar tillfälliga fluktuationer i intäkter och kostnader utan att detta omedelbart slår igenom i taxan och skapar osäkra planeringsförutsättningar hos kunderna/medlemskommunerna. Ett resultat på cirka 2 % i förhållande till omsättningen garanterar ett sådant eget kapital. Den yttre påverkan från räntemarknaden bör i görligaste mån minimeras i enlighet med av fullmäktige antagen finanspolicy. Finansiellt utrymme för reinvesteringar måste finnas tillsammans med möjligheter för nyinvesteringar i rationellare eller kvalitativt sett bättre teknik. 110 % självfinansieringsgrad inom en tioårsperiod eftersträvas. Detta mål bör revideras med tanke på de nyinvesteringar som genomförs i ökad kvalitet och volym. Rapporteringar och uppföljningar måste möjliggöra en snabb anpassning till eventuella förändringar i kostnads-/intäktsstrukturerna. Maximalt 5 % resultatavvikelse mellan prognos och utfall eftersträvas i samband med prognosen för delårsrapporten per sista augusti. N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 15 UV-ljus. I UV-reaktorerna desinficeras vattnet med hjälp av ultraviolett ljus. UV-ljus är ett mycket effektivt sätt att avdöda parasiter och andra mikroorganismer. 16 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 Forskning och utveckling Därför behövs forskning och utveckling på Norrvatten Tillgång på dricksvatten av god kvalitet och tillräcklig kvantitet är en grundförutsättning för att norra Storstockholms kommuner liksom länet i övrigt ska kunna utvecklas och expandera i framtiden. Framsynta och kloka politiska beslut lade under förra seklet grunden för dagens dricksvattenförsörjning, exempelvis bildandet av kommunalförbundet Norrvatten, skydd av reservvattentäkter längs med Stockholmsåsen samt uppförandet av Görvälnverket på en strategisk och väl skyddad plats vid östra Mälaren. Detta borgade för att vi nu har ett dricksvatten av världsklass. Framtiden är dock mer oviss och dricksvattenförsörjningen står inför nya utmaningar, såsom en snabbt växande befolkning och klimatförändringar som negativt påverkar tillgången på yt- och grundvatten av god kvalitet i länet. På sikt riskerar Mälaren, som är den helt dominerande vattentäkten för regionen, att på nytt bli en salt havsvik av Östersjön. Norrvattens forsknings- och utvecklingsarbete, som bedrivs i samarbete med universitet, högskolor och andra VA-organisationer i Sverige, syftar till att ge ett bra kunskapsunderlag för nya kloka framsynta beslut och åtgärder för att långsiktigt trygga regionens dricksvattenförsörjning. VAS-rådet – Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning inom Stockholms län 2010–2100 Rådet för Vatten- och Avloppssamverkan i Stockholms län bildades 2006 med uppgift att lyfta upp strategiska VA-frågor inom länet. Rådets beslut och verksamhetsprogram genomförs av den arbetande VAS-kommittén, där Norrvatten är en permanent medlem sedan start. Under åren har totalt sju utredningar genomförts med fokus på dricksvattenförsörjning. Norrvatten har här varit initiativtagare och drivande part i de flesta av dessa projekt. Årets projekt ”Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län 2010–2100” har syftat till att brett belysa framtida utmaningar och hot, inklusive klimatpåverkan, samt åtgärdsbehov för att lång siktigt trygga regionens dricksvattenförsörjning. En kraftigt växande befolkning inom länet med cirka 500 000 personer de närmaste 30 åren ställer höga krav på en säker och tillförlitlig dricksvattenförsörjning. Trycket på Mälaren liksom på reservvattentäkter kommer att öka. Reservvattenförsörjningen inom länet är otillräcklig. Det är därför av stor vikt att potentiella vattentäkter ges ett gott skydd innan befolkningsökningen medför att viktiga grusåsar och sjöar blir exploaterade. Reningstekniken vid Görvälnverket måste på sikt uppgraderas för att klara det växande klimathotet. Det finns sårbara delar av länets distributionsnät som bör åtgärdas, så också inom Norrvattens distributionsområde. Arbetet med att i nöd kunna överföra vatten mellan olika dricksvattenproducenters distributionsnät är viktigt att utveckla ännu mer. Mälaren – humusforskning I samarbete med Uppsala Universitet och Statens lantbruksuniversitet (SLU) pågår sedan ett år tillbaka studier av hur naturliga organiska ämnen, NOM, (humusämnen) i Mälarens vatten påverkas av klimatförändringen. NOM stör bland annat reningsprocesserna vid Görvälnverket. Syftet med projektet är att ta fram en långsiktig prognos för hur halt och sammansättningen av NOM utvecklas i Mälaren kopplat till utveckling av effektiv reningsteknik vid vattenverken. Under året har en doktorand knutits till den reningstekniska delen av projektet. Virusforskning I samarbete med övriga större VA-organisationer i landet och forskare vid Linköpings Universitet pågår sedan ett år tillbaks ett treårigt forskningsprojekt, finansierat av Svenskt Vatten Utveckling. En analysmetod har nu tagits fram som möjliggör studier av eventuell virusförekomst i svenska vattentäkter. Under året har studier påbörjats för att kartlägga eventuell virusförekomst i inkommande råvatten till Görvälnverket, Lovöverket, Lackarbäck och Ringsjöverket. Water Safety Plans, WSP Några slutsatser från utredningen är följande: Mälaren, som är dominerande vattentäkt för länet, är mycket sårbar när det gäller klimatförändringar. Skyddet av sjön måste förbättras. Nuvarande vattenskyddsområde bör utökas. Arbetet med WSP inom Norrvatten har fortsatt. Syftet är att med ledning av risk- och sårbarhetsanalyser och ovanstående forsknings- och utvecklingsarbete identifiera svaga delar av vattenkedjan från täkt till konsument, samt med ledning av dessa analyser genomföra ett åtgärds- och N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 17 Kontrollrummet. Från kontrollrummet sköter skiftingenjören driften av vattenverket. På ett flertal skärmar visas viktiga värden och parametrar vilket ger en tydlig överblick över processen, anläggningens olika delar och distributionssystemet. kontrollsystem som ska minimera risken för störningar i kvalitet, produktion och/eller distribution. Under året har bland annat kontinuerligt registrerande instrument (on line-mätare) installerats vid Görvälnverket som analyserar råvattnets och dricksvattnets innehåll av organiska ämnen (humusämnen). Eventuella förändringar kan nu upptäckas på ett mycket tidigt stadium av driftpersonal dygnet runt, vilket vid behov möjliggör snabba reningstekniska insatser. Examensarbete – mikrobiologiska risker Ett examensarbete på civilingenjörsnivå har påbörjats under året. Syftet är att göra en mikrobiologisk riskoch sårbarhetsutredning för östra Mälaren kopplat till dricksvattenproduktionen vid Görvälnverket. I studien används tidigare databaserade riskverktyg som Seatrack, där spridningen av olika föroreningsutsläpp i Mälaren kan simuleras i kombination med en mikrobiologisk riskanalysmodell MRA. Kan Norrvatten drabbas av samma vattenburna utbrott som i Östersund? Risken för att Norrvatten ska drabbas av ett vattenburet sjukdomsutbrott liknande det i Östersund är mycket liten. Utbrottet orsakades av en parasit, cryptosporidium, som normalt inte ingår i den lagstadgade dricksvattenkontrol- 18 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 len. Efter omfattande forsknings- och utvecklingsarbete infördes 2004 en ny desinfektionsmetod vid Görvälnverket, desinfektion med ultraviolett ljus, UV. UV-ljus avdödar effektivt parasiter och andra mikroorganismer, i motsats till konventionell klorering. Norrvatten har också i samarbete med bland annat Stockholm Vatten, Statens smittskyddsinstitut och forskare i Australien utvecklat ett datasimuleringsverktyg för studier av mikrobiologiska risker, MRA. Projektet har finansierats av Svenskt Vatten Utveckling. Körningar med MRAmodellen visar tydligt om och i vilken grad ett vattenverk är sårbart för mikrobiella föroreningar, och då speciellt sådana mikroorganismer som inte ingår i den lagstadgade kontrollen, såsom parasiter och virus. Modellen kan sedan 2009 gratis laddas ned från Svenskt Vattens webbplats. Trots detta är det mycket få VA-producenter som utnyttjar detta mycket värdefulla verktyg. Kostnad för ett vattenburet sjukdomsutbrott I ett tidigare utfört VAS-rådsprojekt, 2009, har samhällskostnaden för ett vattenburet sjukdomsutbrott grovt beräknats. För en kommun med 60 000 invånare, det vill säga något större än Östersund, blev kostnaden nära en halv miljard kronor. Det är med andra ord direkt lönsamt att genom olika WSP-åtgärder förhindra kontaminering av dricksvattnet. Miljöpolicy Miljöredovisning Efter tre års aktivt arbete med att miljöanpassa Norrvattens verksamhet fick förbundet i oktober 2010 gulddiplom, utfärdat av Järfälla kommun. Förbundet fick bronsdiplom 2008 och silverdiplom 2009. Gulddiplomet innebär att Norrvatten är certifierat enligt Svensk Miljöbas. Svensk Miljöbas är en nationell miljöledningsstandard avsedd för små och medelstora verksamheter och bygger på den inter nationella miljöledningsstandarden ISO 14001. Arbetet har resulterat i en ökad medvetenhet om vilka konsekvenser verksamheten har på miljön men även i en rad konkreta åtgärder. 2010 års resultat av arbetet är att: Kontrollen av kemikalier har förbättrats då listor och säkerhetsdatablad över befintliga kemikalier finns vid respektive förvaringsutrymme. Upphandlingskriterier för kemisk-tekniska produkter samt datorer och skärmar har sammanställts vilket ska underlätta valet av produkt vid inköp. Slamavvattningsanläggningen är i drift och därmed har tillförseln av slam till Mälaren reducerats med 95 %. Vi stödjer ett vattenrelaterat projekt genom inköp av Solvatten, en vatten reningsbehållare som drivs av solljus, som levereras till behövande. Ledningsgruppen och miljösamordnaren har utbildats i miljöanpassad upphandling. Bilparken har fått ett nytt miljöfordon. Samtliga fönster på huvudkontoret har bytts ut mot fönster med bättre isolerande egenskaper. För att bibehålla gulddiplomet har vi i miljöplanen utformat elva nya mål till 2012 där vi bland annat ska titta på våra rutiner vid inköp av kemikalier, förbättra och utöka återvinningen av material, ta fram en resepolicy samt informera och utbilda såväl egen personal som externa besökare inom vatten och miljö. Norrvatten ska producera och distribuera dricksvatten av god kvalitet med minsta möjliga miljöbelastning. Vi ska med god marginal uppfylla de krav som miljö lagstiftningen ställer. Vi ska övergå till miljöanpassade alternativ och använda resurser som följer naturens kretslopp. Vi ska ställa miljökrav när vi upphandlar varor och tjänster och följa upp att kraven efterlevs. Vi ska samverka med andra aktörer vars verksamheter påverkar Mälaren. Vi ska minimera utsläpp av för oreningar till miljön genom att: kontinuerligt förbättra vattenreningsprocessen minska användningen av energi och kemikalier med information öka miljömedvetenheten inom Norrvatten Vi ska ständigt förbättra vårt miljöarbete. N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 19 Dricksvattenpumpar. Det färdiga dricksvattnet pumpas ut i ledningsnätet och hem till konsumenternas kranar med hjälp av stora dricksvattenpumpar. 20 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 Benchmarking – ett sätt att jämföra verksamheter Norrvatten och Sydvatten AB har sedan några år tillbaka arbetat med att utforma en modell för nyckeltalsjämförelse mellan sina respektive verksamheter. 2009 redovisades för första gången dessa nyckeltalsjämförelser i årsredovisningen. Att just Sydvatten AB och Norrvatten valt att jämföra sig beror på att organisationerna är relativt lika. Organisationerna har enats om att jämföra nyckeltal inom följande områden: Produktion Distribution Säkerhet Personal Miljö Ekonomi Inom samtliga områden har en rad nyckeltal valts ut och värderats på en skala mellan 1 och 4. 1 2 3 4 Norrvattens viktade värden för samtliga områden under 2009 och 2010 redovisas i diagrammet nedan. Totalt medelvärde för samtliga områden är 3,34 för både år 2009 och 2010. För nästa år förväntas nyckeltalen för miljö förbättras avsevärt då Norrvattens omhändertagande av slam når full effekt och fler miljöbilar införskaffats. NORRVATTEN 4 3 EKONOMI DISTRIBUTION 2 1 PERSONAL SÄKERHET 2009: 3,34 = Dålig uthållighet = Mindre god uthållighet = God uthållighet = Mycket god uthållighet Vissa av dessa nyckeltal har sedan viktats efter väsentlighet och sammanställts per område. PRODUKTION 2010: 3,34 MILJÖ I diagrammet nedan jämförs Norrvattens och Sydvatten AB:s värden för år 2010. Som synes följer organisationerna varandra relativt väl för år Det är dock väsentligt att beakta att redovisningarna fortfarande inte är helt jämförbara och att nyckeltalsbedömningar och datainsamling fortfarande kan förbättras. Nyckeltalsredovisning och jämförelser mellan organisationer är fortfarande mycket svårt att genomföra eftersom man måste ta hänsyn till en rad faktorer som skiljer organisationerna. Denna redovisning ska därför ses som ett försök att nå jämförelse och därmed engagera organisationerna för att uppnå högre effektivitet och ännu bättre kvalitet. 2010. Sydvatten har försämrat sina värden något avseende personal- och miljönyckeltalen jämfört med föregående år. 2010 PRODUKTION 4 3 EKONOMI DISTRIBUTION 2 1 PERSONAL SÄKERHET SYDVATTEN 3,28 MILJÖ NORRVATTEN 3,34 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 21 710 mm. Den nya huvudledningen som ska byggas och förse Norrtälje med dricksvatten från Mälaren från mitten av år 2015, har en dimension på 710 mm och är gjord av återvinningsbar polyeten. Dan Jacobsson är projektledare för Norrtäljeprojektet. 22 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 NORRTÄLJEANSLUTNINGEN Långsiktigt tryggad dricksvattenförsörjning Under 2010 slutfördes förprojekteringen av den nya huvudvattenledning som kommer att förse Norrtälje kommun med dricksvatten från Norrvatten. Projektet ska vara klart till sommaren 2015. Anslutningen löser Norrtäljes framtida behov av bra dricksvatten. Markförhandlingar med berörda markägare pågick under året och alla beräknas vara slutförda under 2011. Förprojekteringen av projektets samtliga fem etapper blev färdig under 2010. Vattendomsansökan lämnades in i december. – Så här långt ser vi att Norrtäljeprojektets tidsplaner verkar hålla med god marginal, berättar Dan Jacobsson, avdelningschef på Norrvattens projekt- och utredningsavdelning. Maritima och arkeologiska undersökningar Ungefär 12,6 km av den 55 km långa ledningen kommer att ligga på botten av fem sjöar. De maritima undersökningarna slutfördes under 2010 och visar att ledningen kan läggas som planerat. Även arkeologiska undersökningar pågår och blev under året helt klara gällande etapp 1. – Arkeologerna hittade en del intressanta fornlämningar, bland annat flera stensättningar och boplatser från yngre järnåldern (år 550–1050 e Kr), fortsätter Dan Jacobsson. Fynden påverkar dock inte projektets budget eller tidsplanering. ning kostar nämligen bara ungefär en tredjedel jämfört med att gräva ner ledning på land, berättar Dan Jacobsson. – Sjöledningar kräver dock miljödom, så tidsplaneringen måste vara extra god, men det har vi igen ekonomiskt. Ny sträckning nära Norrtälje En nyhet som utkristalliserats under 2011 är att sträckningen ändras för att ge en optimal inmatning till Norrtälje stad. Beslut om den justeringen kommer sannolikt att tas i början av 2011. – Istället för en ny ledning genom sjön Lommaren, väst om Norrtälje, vill vi ansluta till det befintliga nätet i stadens södra del, säger Dan Jacobsson. Den nya lösningen är bättre anpassad till Norrtäljes förväntade befolkningsökning och ger även vattnet en kortare väg till Norrtälje stad. Vattnet kommer på så sätt att pumpas direkt till Norrtälje vattentorn istället för som tidigare planerat via Norrtäljes befintliga vattenverk i Nånö. Den föreslagna förändringen kommer även att spara energi vid den löpande driften. Berg kartläggs med radar För att se var underjordiska berg och stora stenar finns, görs geotekniska undersökningar med hjälp av markradar som når 4–5 meter ner i marken. – Vi har påbörjat sådana här undersökningar på samtliga etapper. Under 2010 blev vi helt klara med etapp 1. Resultaten behövs för att planera sprängningsarbetena, och som underlag vid den offentliga upphandlingen. Under etapp 1 kommer Norrvatten med entreprenörer att bygga drygt 20 km ledning med polyetenrör som har en diameter på 70 cm och totalt väger ca 1 100 ton. Vid markförläggning ligger rörens överkant cirka 1,5 meter under markytan och på sjöbottnarna fästs de ner med betongvikter. Cirka 14 procent av etapp 1 kommer att bli sjöförlagd. Det spar åtskilliga miljoner. Att lägga sjöled- Upphandling av etapp 1 Anbudsförfrågan för del av etapp 1 skickades ut i december 2010. Grävarbetet beräknas att starta under kvartal 2, 2011, och pågå fram till våren 2012. – Det är en spännande tid vi har framför oss. Även om den allra första delen av den nya ledningen, ca 1 km, byggdes under 2010 i Vallentuna på grund av samordningsfördelar med ett pågående vägbygge, är det nu som de stora grävningarna startar. Nya arbetstekniker kommer helt säkert att utvecklas under etapp 1, och dem ska vi se till att dra nytta av även i de övriga etapperna. Ökad leveranssäkerhet för Åkersberga och Vaxholm Fakta om den nya ledningen Ledningskapacitet 17 000 m3/dygn Dimension Ø 710 mm Materialåtervinningsbar polyeten Ledningslängd 55 km Beräknad kostnad inklusive arbete 500 miljoner kr Ringmatning Österåker 70 miljoner kr Under 2010 har Norrvatten även arbetat med förprojektering på sträckan Brottby-Åkersberga. – Den delen bygger vi primärt för att ge Åkersberga och Vaxholm ökad leveranssäkerhet genom ringmatning. I slutet av 2011 räknar vi med att börja lägga ledning även där, avslutar Dan Jacobsson. N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 23 Förvaltningsberättelse Ägarförhållanden och organisation Kommunalförbundet Norrvatten ägs av medlemskommunerna Danderyd, Järfälla, Knivsta, Norrtälje, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker. Ledamöter och ersättare i styrelsen redovisas här nedan tillsammans med sammanträdesstatistik med mera. Statistiken avser fullmäktige och styrelse före valet 2010. Efter valet i september 2010 tillträdde ett nytt fullmäktige 2010-12-14 som valde en ny styrelse från den 1 januari 2010. Den nya fullmäktigeförsamlingen består av 47 ledamöter och 47 ersättare. Den nya styrelsen presenteras i förvaltningsberättelsens slut. Styrelse med mera till 2010-12-14 Förbundsorgan Ledamöter Ersättare Sammanträden 2010 Förbundsfullmäktige 43 st 43 st 3 st varav 1 nya FF Valberedning 4 st 4 st 5 st Styrelse 10 st 10 st 5 st Presidium 2 st - 6 st Revisorer 3 st - 3 st Styrelse Ordförande Lars-Erik Salminen, Solna * Vice Ordförande Helene Hellmark-Knutsson, Sundbyberg * Ledamöter Inger Olsson-Blomberg, Danderyd Leena Jungefors, Järfälla Kjell Jansson, Norrtälje Ronnie Lundin, Sigtuna Douglas Lithborn, Sollentuna Kerstin Paulsson, Solna Erik Andersson, Täby Kent Hjalmarsson, Upplands Väsby Ersättare Eva Hellroth, Järfälla (till 2010-05-04) Jan Ahrrén, Järfälla (från 2010-05-04) Lars Berglöf, Knivsta Per Gibson, Sollentuna Signe Levin, Solna Jan Burman, Sundbyberg Malin Löfsjögård, Täby Catharina Andersson, Upplands-Bro Elwe Nilsson, Vallentuna Annicka Hörnsten-Blommé, Vaxholm Bror Jansson, Österåker * Presidium Revisorer Bo Klasmark (Ordf), Täby Thomas Bystedt, Järfälla Rigmor Hollsten, Sundbyberg Valberedning Ledamöter Sven Kinnander (Ordf), Solna Sven Fjelkestam, Täby Jan Jogell, Sundbyberg Kjell Karlsson, Järfälla Ersättare Ramsay Brufer, Sundbyberg Per Edstam, Knivsta Vanja Edwinsson, Upplands Väsby Anders Sjölund, Täby Sakkunnig revisor Ulf Järlebro, BDO Stockholm AB Verkställande direktör Hans Håkansson Avdelningschefer Bertil Johansson, Dan Jacobsson, Pär Aleljung, Susanne Carlberg, Tord Andersson Viktiga händelser under året samt måluppfyllelse I årsredovisningens verksamhetsberättelse redovisas viktigare händelser under året samt målarbetet och måluppfyllelse mer detaljerat. Här kan dock sammanfattningsvis konstateras att förbundet även under 2010 i stort sett uppfyllt samtliga mål som tagits fram och fastställts av fullmäktige i budget med verksamhetsplan för 2010-2012. I lagstiftningen stadgas också att uppföljning av finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning, som fullmäktige beslutat om i budget för 24 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 verksamhetsåret, ska följas upp i delårsrapport och års redovisning. Resultat och finansiell ställning Resultatet för 2010 uppgår till 1,6 Mkr (0,1 Mkr) vilket ger ett överskott mot budget om 1,3 Mkr. Att resultatet är positivt trots att intäkterna varit cirka 4,3 Mkr lägre än budgeterat, beror på att i stort sett samtliga kostnadsposter – förutom de rena driftskostnaderna – är lägre än budgeterat. Energikostnaderna är till exempel 0,9 Mkr lägre än budgeterat tack vare en väl utformad prisstrategi, räntekostnaderna är 1,5 Mkr lägre än budgeterat tack vare ett gynnsammare ränteläge och lägre upplåningsbehov än budgeterat, pensionskostnaderna blev nästan 1 Mkr lägre än budgeterat på grund av införandet av ett nytt pensionsavtal som momentant medförde en lägre pensionsskuldsuppräkning, personalkostnaderna är lägre än beräknat genom att vakanser inte tillsatts med mera. De lägre intäkterna medförde tidigt att åtgärder infördes för att minska kostnaderna. Posten ”Övriga driftskostnader” har dock utfallit med 2,9 Mkr högre belopp än budgeterat vilket beror på ett förbiseende vid budgeteringstillfället avseende främst entreprenadkostnader för akut rörunderhåll, det vill säga kostnader för att reparera akuta läckage på huvudledningsnätet. Den affärsdrivna verksamheten redovisar ett överskott gentemot budget om 0,4 Mkr medan den taxefinansierade delen redovisar ett överskott med cirka 0,9 Mkr. Resultatet medför, trots att budget överträffades, att de finansiella målsättningarna för förbundet inte uppfylls fullt ut. Varken resultatmålet eller målet för självfinansieringsgrad uppnås. Dessa mål måste dock ses i ett längre perspektiv där enskilda år kan tillåtas avvika från målsättningarna. Det kanske inte heller är realistiskt att kvarstå med dessa mål under en period av expansion som Norrvatten nu står inför i och med att Norrtäljeinvesteringen genomförs. Målet att Norrvattens andel av den genomsnittliga VA-taxan i länet inte ska stiga nås dock med god marginal under 2010. Andelen har sjunkit jämfört med tidigare år vilket kan tolkas som att Norrvattens verksamhet är relativt effektiv inom hela kostnadsområdet VA. För framtiden är läget mer bekymmersamt. Den låga räntenivån kommer inte att fortsätta under 2011 och framgent. Samtidigt har den nya slamavvattningsanläggningen färdigställts och tagits i drift vilket medfört högre kapital- och driftskostnader redan under 2010. Dessa kostnader beräknas till över 5 Mkr per år. Fortsätter den lägre vattenförbrukningen per capita kommer inte heller intäktssidan att påverkas volymmässigt. Energipriserna kan också förväntas stiga om tillväxten i ekonomin ökar. Det kan medföra att 2011 blir ett besvärligt år ur ekonomisk synvinkel. I budget för 2011 har därför förbundet aviserat en taxehöjning från 2,70 Kr/m3 till 2,95 Kr/m3. Taxehöjningen är nödvändig för att Norrvatten även i framtiden ska nå kvalitets- och tillgänglighetsmålen. Personal Medelantalet anställda uppgick till 51 (50) personer. Ökningen beror på att förbundet nu börjat tillsätta de vakanta tjänster som funnits under 2009 och delvis under 2010. Sjukfrånvaron ökade 2010 till 3,0 procent (2,9 procent). Cirka 49 procent (70 procent) av frånvaron beror på att ett fåtal medarbetare varit långtidsfrånvarande. Det tyder på en ökad korttidsfrånvaro speciellt under årets början. En ny entreprenör för företagshälsovård har introducerats under 2010. Det har bland annat medfört att samtlig personal har genomgått en omfattande hälsoundersökning med olika former av åtgärder. Från 2010 har ett nytt pensionsavtal till de flesta anställda, PA-KFS, börjat tillämpas. Det nya avtalet medför inte några större förändringar på individnivå men är mer tidsenligt och uppdaterat än det äldre avtalet. NORRVATTEN (t kr) Utfall 2009 Utfall 2010 Budget 2010 Budget diff Föreg år diff Vattenavgifter 114 511 116 161 120 000 -3 839 1 650 Mätaravgifter 4 686 5 041 4 600 441 355 Övriga intäkter 8 824 9 863 10 771 -908 1 039 128 021 131 066 135 371 -4 305 3 045 -1 226 Totala intäkter Kemikalier 4 322 5 548 5 475 -73 Elenergi och olja 18 823 18 567 19 444 877 256 Övriga driftskostnader 20 328 18 949 16 075 -2 874 1 379 Löner och ersättningar 21 245 22 963 22 968 5 -1 718 Pensionskostnader 6 474 4 376 6 493 2 117 2 098 Övriga personalomkostnader 8 167 9 019 10 143 1 124 -852 Övriga kostnader 8 000 8 104 9 863 1 759 -104 Avskrivningar 30 143 32 124 33 265 1 141 -1 981 Räntenetto 10 379 9 814 11 326 1 512 565 127 881 129 463 135 052 5 588 -1 582 140 1 602 319 1 283 1 463 Totala kostnader Resultat N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 25 Investeringar I nedanstående tabeller kommenteras några större avslutade och pågående investeringsprojekt under 2010. I sifferbilagan finns en fullständig tabell över investeringsverksamheten. Avslutade investeringsobjekt: Investeringsobjek t avslutade 2010 Summa (tkr) Ackumulerat utfall Löpande reinvesteringar i Görvälnverket. Målning med mera 6 734 Slamavvattningsanläggning på Görvälnverket 54 162 Kommentar Löpande reinvesteringar och förbättringar i rörgallerier och filterhallar. Slamavvattningsanläggning för vattenverksslam som tidigare lagts i Mälaren. Slamskrapor i verket samt byggnad för avvattningsutrustning. Anläggningen invigdes i juni 2010. Värmesystem Görvälnverket 7 277 Energibesparande åtgärder och moderniseringar. Diverse investeringar i grundvattenverk, reservoarer och tryckstegringsstationer 3 871 Skyltning, säkerhetshöjande åtgärder, målning, reservkraft med mera. Fasadrenovering Huvudkontoret 2 886 Nya energifönster och ny armerad fasadputs. Huvudvattenledningar 4 377 Diverse avslutade huvudvattenledningsprojekt – vissa med bidrag från externa aktörer som aktualiserat omläggningar. 1 756 Vattenmätare för uthyrning (1 564). Diverse IT-investeringar, servrar med mera (192). Diverse inventarier Summa avslutade: 81 063 Större pågående investeringar utgörs bland annat av: Investeringsobjek t Pågående Summa (tkr) Ackumulerat utfall Driftövervakning Diverse huvudledningsförändringar 1 565 System för automatiserad övervakning och kommunikation mellan Norrvattens olika anläggningar. Olika projekt som genomförs bland annat på grund av vägbyggen, tvärspårbana med mera. Norrtäljeledning 8 990 Förprojekteringar med mera. Pumpstationer, reservoarer med mera 8 781 Skyltning, Säkerhetshöjande åtgärder, Provtagningssystem, UV-filter, reservkraft med mera. Nytt ekonomisystem Ledningsdatabas GIS 221 2 753 Utveckling av ekonomisystem för rapportering och distribution av fakturor. Utveckling av ledningssystem med GIS. Rosersbergs trafikplats 4 825 Omläggning av huvudvattenledning. Diverse utbyten Görvälnverket 3 578 Målning, dosering med mera. Diverse övriga investeringar Summa pågående: 26 14 615 Kommentar 785 Exploatering Bromsten med mera. 46 113 Sammanlagt har pågående arbeten avslutats och inventarier inköpts till ett värde av 81 063 tkr (36 755 tkr) som börjat avskrivas under 2010. 46 113 tkr (64 241 tkr) kvarstår vid 2011 års början som pågående investeringar. 2010 års investeringsutgifter har uppgått till 62 935 tkr (50 462 tkr). Cirka 6 Mkr utgörs av Norrtäljeprojektet som bör räknas ifrån Norrvattens investeringar eftersom projektet i huvudsak kommer att bekostas av Norrtälje kommun. Det medför dock ändå att kravet på självfinansiering inte uppnås under 2010. Upplåningen har följaktligen ökat med 22 Mkr under verksamhetsåret. Finansiella och verksamhetsmässiga mål Balanskravsresultat Övrigt Årets balanskravsresultat uppgår till 1,6 Mkr eftersom det inte finns några tidigare års balanskravsförluster att täcka. För mer information avseende räkenskaper och verksamhetsutfall hänvisas till bifogade resultat- och balansräkningar, finansieringsanalys och noter. N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 kopplade till God ekonomisk hushållning Förbundsfullmäktige har angett ett antal finansiella mål för god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunallagens direktiv. Enligt kommunallagen ska också verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning fastställas. I de övergripande mål som kommenterats i verksamhetsberättelsen ingår mer eller mindre tydligt uttryckt mål för god ekonomisk hushållning. I avsnittet om måluppföljning redovisas också de mer specifika finansiella målen. Styrelsens förslag till beslut Styrelsen föreslår att förbundsfullmäktige beslutar att fastställa 2010 års resultaträkning och balansräkning att överföra oförbrukade investeringsmedel uppgående till 23 625 tkr till 2011 års investeringar samt att i övrigt godkänna årsredovisningen för verksamhetsåret 2010. Sundbyberg 2011-04-06 Norrvattens styrelse Norrvattens styrelse Övre raden: Samad Masrour, Lars Berglöf, Leena Jungefors, Catharina Andersson, Lars-Erik Salminen, Peter Edholm och Hans Beausang. NEDRE raden: Börje Löfvén, Per Gibson, Olof Pontusson, Per-Erik Kanström, Erik Andersson, Inger Olsson-Blomberg, Kjell Jansson och Ronnie Lundin. SAKNAS: Jonas Nygren, Douglas Lithborn, Elwe Nilsson, Anders Flodin och Björn Lindforss. N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 27 Resultaträkning (tkr) Not 2010 20 09 Nettoomsättning 2 121 203 119 197 Övriga intäkter 2 9 147 8 732 Aktiverat arbete för egen räkning 2 Rörelsens intäkter Omsättning Rörelsens kostnader Driftskostnader 716 93 131 066 128 021 -43 064 Övriga externa kostnader Personalkostnader 3 Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar 5 Summa kostnader -43 474 -8 104 -8 000 -36 357 -35 886 -32 124 -30 143 -119 650 -117 502 Rörelseresultat 11 416 Finansiella poster Ränte- och övriga finansiella intäkter 4 26 88 Ränte- och övriga finansiella kostnader 4 -9 840 -10 467 Årets resultat Balanskravsutredning enligt KL 8 kap § 5: Föregående års balanskravsresultat - Realisationsvinster med mera Årets balanskravsresultat Nyckeltal Nettoresultat i förhållande till omsättning Avskrivningar i % av totala kostnader Finansnetto i % av totala kostnader Antal årsanställda 28 10 519 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 1 602 140 140 3 907 0 0 1 602 140 1,2 % 0,1 % 24,8 % 23,6 % 7,6 % 8,1 % 51 50 Balansräkning (tkr) Not 2010 -12-31 20 09-12-31 TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Byggnader, anläggningar och mark 5 422 528 374 516 Pågående nyanläggningar 6 46 113 64 241 Maskiner och andra tekniska anläggningar 7 4 544 3 617 473 185 442 374 Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 8 100 100 Övriga långfristiga fordringar 8 1 630 1 312 1 730 1 412 Summa finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Råvaror och förnödenheter 9 Summa varulager 3 535 2 944 3 535 2 944 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Interima fordringar 12 Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank SUM M A TILLGÅN GAR 23 663 24 171 10 800 11 031 1 978 2 222 36 441 37 424 0 0 514 891 484 154 SKULDER OCH EGET K APITAL Eget kapital Investerat kapital 133 880 133 880 Dispositionsfond 10 4 754 3 152 Varav årets resultat 1 602 140 138 634 137 031 Summa eget kapital Avsättningar Avsatt till pensioner 13 Summa avsättningar 50 551 52 312 50 551 52 312 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 11 Summa långfristiga skulder 280 620 260 230 280 620 260 230 16 443 14 843 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 11 Leverantörsskulder Interima skulder Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUM M A SKULDER OCH EGET K APITAL 12 15 606 9 843 10 673 8 293 2 364 1 602 45 086 34 581 514 891 484 154 Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna förpliktelser Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga NYCKELTAL Soliditet % 26,9 % 28,3 % Lånefinansiering % av anläggningar 62,8 % 62,2 % N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 29 Finansieringsanalys (tkr) Not 2010 10 1 602 140 5–7 32 124 30 143 -2 079 3 734 DEN LÖPANDE VERKSA MHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster* Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 20 09 31 648 34 016 983 9 682 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av förråd Ökning/minskning av kortfristiga skulder -592 846 10 505 2 224 Medel från den löpande verksamheten 42 545 INVESTERINGSVERKSA M HETEN Avyttring av finansiella anläggningstillgångar Investering i maskiner och tekniska anläggningar Investering i byggnader 0 318 5–7 -43 515 -46 797 5 -19 420 -3 665 -62 935 -50 144 Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSA M HETEN Nyupptagna lån 46 769 11 20 390 3 374 20 390 3 374 Medel från finansieringsverksamheten ÅRETS K A SSAFLÖDE 0 -1 Likvida medel vid årets början 0 1 Likvida medel vid årets slut 0 0 * Pensionsavsätttning och realisationsvinster -2 079 Avskrivningar/Nettoinvesteringar 51,0 % 30 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 3 734 60,1 % Noter till resultat- och balansräkning Not 1. Allm änt Redovisningsprinciper 2 . Avskrivningsprinciper Kommunalförbundet Norrvatten tillämpar i allt väsentligt från och med verksamhetsåret 2004 redovisningsprinciper i enlighet med Lagen om kommunal redovisning samt god redovisningssed som det bland annat kommer till uttryck i anvisningar och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Avvikelser från rekommenderade redovisningsprinciper kommenteras nedan: Anläggningstillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod. Den av Svenska kommunförbundet utgivna rekommendationen om tillgångarnas nyttjandeperiod tillämpas i huvudsak enligt nedan: – Driftbyggnader 15–30 år – Ledningar 33–50 år – Maskiner 15 år – Tekniska anläggningar 10 år – Inventarier, datorer och verktyg 5 år – Vattenmätare 5–8 år 1. Avvikande redovisningsprinciper 1.1 Resultaträkningens uppställningsform Resultaträkningen har ej ställts upp i enlighet med lagstiftningen som i första hand inriktats på att ge en rättvisande bild av kommuners redovisning där till exempel skatteintäkter och generella statsbidrag utgör de huvudsakliga intäkterna. Norrvatten bedriver dock affärsmässig verksamhet varför en uppställningsform för resultaträkningen, som mer liknar Årsredovisningslagens, har använts i syfte att erhålla tydligare information och en mer rättvisande bild av verksamhetens ekonomiska utfall. 1.2 Redovisning av pensionsförpliktelser Norrvatten har sedan många år valt att redovisa hela pensionsförpliktelsen som en avsättning i balansräkningen inkluderande den del som avser förpliktelser intjänade före 1998. I Lagen om kommunal redovisning har den så kallade blandmodellen lagfästs för kommuner och kommunalförbund som innebär att endast den del av pensionsförpliktelsen som intjänats efter 1998 ska redovisas som en avsättning medan förpliktelsen som avser åren före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Från och med 2006 redovisas också den särskilda löneskatten som en avsättning. Periodens förändring av pensionsåtagande inklusive löneskatt bokas som en resultatpåverkande post bland personalkostnaderna. I enlighet med god redovisningssed belastar förändringen av intjänade respektive utbetalda pensioner årets resultat som en personalkostnad. En investering uppkommer om utgiften för anskaffandet överstiger 20 000 kr och nyttjandeperioden bedöms överstiga tre år. Vattenmätare har tidigare kostnadsförts löpande vid inköp. Från 2008 redovisas de som en anläggningstillgång med årliga avskrivningar enligt ovan. Immateriella tillgångar i form av kostnader för applikationsanpassningar och egenutvecklingar redovisas som inventarier eftersom de har ett ringa värde i förhållande till övriga inventarier. 3. Förråd och insatsvaror Förrådet har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet har först in/först ut-principen tillämpats. Förrådet upptas till sitt inventerade värde beräknat efter återanskaffningsvärdet med avdrag till bedömt verkligt värde. 4. Fordringar och skulder Fordringar och skulder är redovisade till anskaffningsvärde. 5. Leasingav tal Samtliga leasingavtal klassificeras som operationella, löpande på maximalt tre år och redovisas som löpande kostnader. 6. Ak tiverad r äntekostnad 1.3 Aktiverat arbete för egen räkning Eget arbete för utveckling och anskaffning av anläggningstillgångar som bedöms ha ett ekonomiskt värde för Norrvatten i framtiden aktiveras löpande med kalkylerad lönekostnad som en intäkt. Denna aktivering genomförs endast för Norrtäljeprojektet. Årets aktivering av eget arbete uppgår till 716 tkr (93 tkr). Not 2 . Rörelsens intäk ter (t kr) Ränta avseende Norrtäljeprojektet aktiveras under byggtid i enlighet med avtal. Räntan beräknas på genomsnittlig kapitalbindning under året och genomsnittlig räntesats för upplåning. 2010 uppgick den aktiverade räntan till 170 tkr. 2010 20 09 Vattenavgifter 116 161 114 511 Mätaravgifter 5 041 4 686 Övriga intäkter 9 147 8 731 Aktiverat arbete för egen räkning Summa intäkter 716 93 131 066 128 021 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 31 Not 3. Personal 2010 20 09 Totalt 51 50 Varav män 37 38 Antal anställda 31/12 Sjukfrånvaro Totalt 3,0 % 2,9 % 49,3 % 69,6 % Män 1,7 % 0,9 % Kvinnor 6,2 % 7,9 % Varav långtidssjukskrivning Sjukfrånvaro könsfördelning Sjukfrånvaro per åldersgrupp 0–29 år 0,0 % 0,0 % 30–49 år färre än 11 anställda 1,9 % 0,7 % 50–99 år 4,1 % 4,4 % Löner och andra ersättningar (tkr) VD och styrelse 1 586 1 422 21 855 20 967 23 441 22 389 Sociala avgifter, särskild löneskatt med mera 8 598 7 643 Pensionskostnader 3 149 5 457 1 921 1 231 Summa 13 668 14 331 Summa 37 109 36 720 Övrig personal Summa Sociala kostnader (tkr) Övriga personalkostnader Kommunalförbundets VD har rätt till pension i enlighet med gällande kollektivavtal motsvarande ITP-plan. Engångsersättning motsvarande en årslön utbetalas i samband med VD:s pensionering som kompensation för tidigare avtalad möjlighet att avgå vid 63 års ålder med kvarstående löneförmåner. Beloppet har kostnadsförts under verksamhetsåret. Avtal föreligger mellan bolaget och VD avseende maximal uppsägningstid om 24 månader från bolagets sida och 6 månader från VD:s sida. Not 4. Finansiella poster (tkr) 2010 Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Not 5. Byggnader, anl äggningar och mark (tkr) Ingående anskaffningsvärde Årets inköp Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Taxeringsvärde fastigheter 32 10 467 9 814 10 379 2010 20 09 946 498 910 894 41 845 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Utrangeringar och försäljningar 88 9 840 37 462 Omklassificeringar Utrangeringar och försäljningar 20 09 26 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 35 604 0 0 1 025 805 946 498 571 982 543 066 31 295 28 916 0 0 603 277 571 982 422 528 374 516 15 006 17 188 Not 6. Pågående nyanl äggningar (tkr) 2010 20 09 Ingående anskaffningsvärde 64 241 50 534 Årets inköp 23 717 49 311 Omklassificeringar Utgående bokfört värde Not 7. M askiner och tekniska anl äggningar (tkr) Ingående anskaffningsvärde Utrangeringar och försäljningar -41 845 -35 604 46 113 64 241 2010 20 09 16 899 15 748 0 0 1 756 1 151 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 18 655 16 899 Ingående avskrivningar enligt plan 13 282 12 056 Årets inköp Utrangeringar och försäljningar 0 0 830 1 227 Utgående ackumulerade avskrivningar 14 111 13 282 Bokfört värde 4 544 3 617 Röstandel % Kapitalandel % Antal andelar 100 % 100 % 100 2010 2009 Ingående anskaffningsvärde 100 100 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 100 100 Bokfört värde 100 100 1 630 1 312 2010 20 08 2 070 2 070 Årets avskrivningar enligt plan Not 8. Andelar i dot terföretag Namn och org nr Säte Norrvatten AB Org nr 556527-3694 Sundbyberg (tkr) Långfristig fordran, Bostadsrätt Not 9. Förråd och varulager (tkr) Förrådsmaterial Kemikalieförråd 1 465 873 3 535 2 944 Investerat kapital Disp. fond Årets resultat Summa 133 880 3 012 140 137 031 Summa Not 10. För ändring av eget kapital (tkr) Belopp vid årets ingång Föregående års resultat 140 Årets resultat Belopp vid årets utgång 133 880 3 152 -140 0 1 602 1 602 1 602 138 634 Den affärsdrivande sektorns andel av det egna kapitalet uppgår till 2 593 tkr (1 376 tkr) vid årets utgång. Not 11. L ångfristiga skulder (tkr) 2010 20 09 28 846 32 506 Lån hos kreditinstitut Utnyttjad checkräkningskredit * Förfall om mer än 5 år Förfall mellan 0 och 5 år Summa 87 675 53 575 164 099 174 149 280 620 260 230 * Beviljad checkräkningskredit uppgår till 60 000 tkr (60 000 tkr) Kortfristiga skulder (tkr) Kortfristig del av långfristig skuld Summa 2010 2009 16 443 14 843 16 443 14 843 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 33 Not 12 . Interima skulder (tkr) 2010 20 09 Semesterskuld 1 750 1 793 Sociala avgifter 1 798 1 221 Upplupna räntekostnader 1 457 1 334 403 428 Förutbetalda intäkter Individuell del pensionsskuld 0 1 008 5 265 2 510 10 673 8 293 Interima fordringar (t kr) 2010 20 09 9 158 Övriga poster Summa Vattenavgifter 9 431 Analysavgifter 227 229 Läcksökningsavgifter 103 166 Vattenmätarhyror 422 393 81 239 536 846 10 800 11 031 Övriga upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Summa Not 13. Pensionsmedelsförvaltning (tkr) Avsättning för pensioner inklusive särskild löneskatt 2010 20 09 50 551 52 312 Ansvarsförbindelser för pensioner 0 0 – Finansiella placeringar för pensioner 0 0 50 551 52 312 Totala förpliktelser Aktualitetsgrad Återlåning i verksamheten 100 % 100 % 50 551 52 312 Pensionsåtagandet är värderat med hjälp av KPA och de antaganden de tillämpar vid beräkningar av skulden. Särskild löneskatt uppgår till 24,26 % och betalas i samband med utbetalning av pensionsmedel. Inga övriga pensionsåtaganden förutom de av KPA förvaltade pensionerna förväntas uppstå. 34 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 Driftredovisning (tkr) Budget 2010 Utfall 2010 budget Differens Utfall 20 09 differens Affärsdrivande sektor Mätaravgifter 4 600 5 041 441 4 686 355 Interna intäkter 2 947 3 347 400 4 355 -1 008 Externa intäkter Summa intäkter Driftskostnader Övriga externa kostnader 6 668 6 464 -204 5 821 642 14 215 14 852 637 14 862 -10 -1 115 -1 926 -811 -2 020 94 -608 -663 -55 -680 16 Interna kostnader (IT, ledning med mera) -3 461 -3 461 0 -3 971 510 Personalkostnader -7 652 -6 892 760 -6 677 -215 Avskrivningar/kapitalkostnader Summa kostnader Resultat -537 -693 -156 -474 -219 -13 373 -13 635 -262 -13 821 186 842 1 217 375 1 041 176 120 000 116 161 -3 839 114 511 1 650 32 242 32 242 0 34 624 -2 382 Taxefinansierad sektor Vattenavgifter Interna intäkter Externa intäkter Summa intäkter Driftskostnader Övriga externa kostnader Interna kostnader (inköp) 4 103 3 400 -703 3 003 397 156 345 151 803 -4 542 152 138 -335 -39 879 -41 120 -1 241 -32 454 -8 666 -9 255 -6 707 2 548 -16 321 9 614 -31 728 -32 129 -401 -35 008 2 879 Personalkostnader -31 952 -30 217 1 735 -29 209 -1 008 Avskrivningar/Kapitaltjänst -32 728 -31 432 1 296 -29 669 -1 763 -145 542 -141 605 3 937 -142 660 1 055 Summa kostnader Ränteintäkter 0 26 26 88 -62 Räntekostnader -11 326 -9 841 1 485 -10 467 627 Summa räntenetto -11 326 -9 814 1 512 -10 379 565 -523 384 907 -901 1 285 Resultat Totalt 2010 Budget 2010 Utfall 2010 budget Differens Utfall 20 09 differens Vattenavgifter 120 000 116 161 -3 839 114 511 1 650 Mätaravgifter 4 600 5 041 441 4 686 355 10 771 9 863 -908 8 824 1 039 135 371 131 066 -4 305 128 021 3 045 -40 994 -43 046 -2 052 -43 474 428 -9 863 -7 370 2 493 -8 000 630 Externa intäkter Summa intäkter Driftskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader -39 604 -37 109 2 495 -35 886 -1 223 Avskrivningar -33 265 -32 124 1 141 -30 143 -1 982 -123 726 -119 650 4 076 -117 502 -2 147 Summa kostnader Ränteintäkter 0 26 26 88 -62 Räntekostnader -11 326 -9 841 1 485 -10 467 627 Summa räntenetto -11 326 -9 814 1 512 -10 379 565 319 1 602 1 283 140 1 462 Resultat N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 35 Investeringar (tkr) Budget 2010 Ack budget 2010 Ack utfall 2010 varav avslutat varav pågående Görvälnverket Intag 1 000 1 000 Slamhantering 1 000 52 500 54 162 54 162 0 Filtrering/pumpning 7 000 11 050 9 053 5 371 3 682 750 750 Kemikaliedosering/UV 0 Fastighet 1 500 6 750 7 277 7 277 0 Elförsörjning 1 550 3 700 1 363 1 363 0 Styrsystem-driftövervakning Summa: 3 250 7 000 7 548 16 050 82 750 79 403 68 173 11 230 7 548 1 190 6 701 346 1 771 Yttre anläggningar Grundvattenverk 2 200 10 000 7 891 Tryckstegringsstationer 700 700 309 Reservoarer 500 3 100 2 117 Allmänt, säkerhet, drift, styrsystem Summa: 309 6 300 16 396 9 402 2 335 7 067 9 700 30 196 19 720 3 871 15 849 Ledningar Norrtäljeprojektet Övriga ledningsprojekt Externa byggprojekt påv Hvl Reservvattenförsörjning o GIS Summa: 25 000 25 000 8 990 9 000 31 000 13 520 4 377 9 143 0 500 22 510 4 377 18 133 1 564 1 564 0 700 34 000 57 200 8 990 Affärsdrivande Läcksökning Mätarverkstad Laboratorium 350 700 1 500 2 000 250 500 2 100 3 200 1 564 1 564 IT 800 800 192 192 Administration (ek. system, mm) 800 1 100 220 0 0 682 1 500 1 500 2 886 2 886 3 100 3 400 3 981 3 078 Summa: 0 Administration Exploatering Bromsten Fastighet HK Summa: 682 902 SUMMA 64 950 176 746 127 177 81 063 46 113 Exkl Norrtäljeprojektet 39 950 151 746 118 187 81 063 37 123 Varav: 36 220 Investeringsutgifter under 2010 62 935 Avslutade Investeringar 2010-12-31 81 063 Pågående investeringar 2010-12-31 46 113 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 Medlemsandelar Förbundsmedlem äger enligt § 13 i förbundsordningen ”andel i förbundets tillgångar efter förhållandet mellan den vattenmängd som förbundet och dess företrädare levererat till förbundsmedlem, och den sammanlagda vattenmängd, som dessa levererat till förbundsmedlemmarna, allt räknat från förbundsverksamhetens början år 1929 till och med utgången av näst föregående kalenderår. Förbundsmedlem ansvarar för förbundets skulder och andra förpliktelser i samma förhållande som ovan sägs.” Kommun Ackumulerad förbrukning 2009 2009 andel Förbrukning 2010 Ackumulerad förbrukning 2010 andel Danderyd 158 511 8,53 % 3 003 161 514 8,49 % Järfälla 228 019 12,27 % 5 574 233 593 12,28 % Knivsta 22 942 1,23 % 588 23 530 1,24 % 0 0,00 % 0 0 0,00 % Sigtuna 118 940 6,40 % 3 743 122 683 6,45 % Sollentuna 186 097 10,01 % 5 035 191 133 10,05 % Solna 383 837 20,65 % 7 222 391 059 20,56 % Sundbyberg 244 095 13,13 % 3 600 247 695 13,02 % Täby 180 359 9,70 % 4 517 184 876 9,72 % 67 361 3,62 % 1 883 69 243 3,64 % 135 995 7,32 % 3 258 139 253 7,32 % Vallentuna 54 674 2,94 % 1 641 56 315 2,96 % Vaxholm 21 460 1,15 % 713 22 173 1,17 % Österåker 56 507 3,04 % 2 245 58 751 3,09 % 1 858 796 100,00 % 43 023 1 901 819 100,00 % Norrtälje Upplands-Bro Upplands Väsby Totalt N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 37 Statistik och nyckeltal NORRVATTEN 5 år i sammandrag (tkr) Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Budget 2010 Budget diff Föreg år diff 1 650 Vattenavgifter 105 876 106 948 116 342 114 511 116 161 120 000 -3 839 Mätaravgifter 4 571 4 607 4 619 4 686 5 041 4 600 441 355 Övriga intäkter 3 145 3 626 7 865 8 824 9 863 10 771 -908 1 039 113 592 115 181 128 826 128 021 131 066 135 371 -4 305 3 045 -1 226 Totala intäkter Kemikalier 4 410 4 037 4 482 4 322 5 548 5 475 -73 Elenergi och olja 15 790 14 370 16 930 18 823 18 567 19 444 877 256 Övriga driftskostnader 12 611 12 553 11 494 20 328 18 949 16 075 -2 874 1 379 Löner och ersättningar 23 596 23 651 23 622 22 079 23 715 22 968 -747 -1 636 Pensionskostnader 5 976 9 959 5 162 6 474 4 376 6 493 2 117 2 098 Övriga personalomkostnader 9 723 11 643 9 349 8 167 9 019 10 143 1 124 -852 Övriga kostnader 8 052 7 791 10 109 7 166 7 352 9 863 2 511 -186 -1 981 Avskrivningar 24 944 27 024 29 679 30 143 32 124 33 265 1 141 8 712 10 186 12 488 10 379 9 814 11 326 1 512 565 113 814 121 214 123 315 127 881 129 463 135 052 5 588 -1 582 -222 -6 033 5 511 140 1 602 319 1 283 1 463 Anläggningstillgångar 396 583 425 706 423 786 443 786 474 915 Omsättningstillgångar 20 073 37 835 50 896 40 368 39 976 Totala tillgångar 416 656 463 541 474 682 484 154 514 891 Eget kapital 137 977 131 944 136 892 137 031 138 634 Avsättningar 39 024 46 101 48 578 52 312 50 551 200 406 217 589 256 856 260 230 280 620 Räntenetto Totala kostnader Resultat Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 39 249 67 907 32 356 34 581 45 086 Totala skulder 416 656 463 541 474 682 484 154 514 891 Räntebärande lån inklusive checkräkning 31/12 (tkr) 211 473 265 162 265 754 275 073 297 063 36 151 56 147 27 757 50 144 62 935 2,95 2,95 2,70 2,70 2,70 Årsanställda 59 59 61 50 51 Sjukfrånvaro 4,4 % 2,6 % 3,4 % 2,9 % 3,0 % Nettoinvesteringar (tkr) Pris per m 3, kr (Vattenavgifter) Nettoresultat i förhållande till omsättning -0,2 % -5,2 % 4,3 % 0,1 % 1,2 % Kapitalkostnader i % av totala kostnader 29,6 % 30,7 % 34,2 % 31,7 % 32,4 % Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 33,1 % 28,5 % 28,8 % 28,3 % 26,9 % Lånefinansiering i % av anläggningar 53,3 % 62,3 % 62,7 % 62,0 % 62,6 % Rörelsekapital 38 Utfall 2006 -19 176 -30 072 18 540 5 787 -5 110 Självfinansieringsgrad 69,0 % 48,1 % 106,9 % 60,1 % 51,0 % Ackumulerad självfinansieringsgrad 10 år 69,4 % 63,6 % 63,5 % 76,1 % 71,5 % N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Uppfordrad råvattenmängd km3 47 667 45 119 46 515 45 176 46 028 Producerad mängd dricksvatten km3 44 117 42 024 43 440 42 951 43 503 7,4 % 6,9 % 6,6 % 4,9 % 5,5 % 35 890 36 201 43 072 42 397 43 023 Intern förbrukning procent Debiterad mängd km3 Förlust i procent av producerad mängd 18,6 % 13,9 % 0,8 % 1,3 % 1,1 % Energiuttag produktion Kwwh 17 149 16 531 17 189 16 930 18 045 1 241 Energiuttag tryckstegring Kwwh 1 272 1 192 1 258 1 227 Ökning/Minskning debiterat vatten 2,2 % 0,9 % 19,1 % -1,9 % 1,5 % Invånarantal medlemskommunerna 496 860 504 923 512 919 522 511 528 850 1,33 % 1,62 % 1,58 % 1,87 % 1,21% 243 228 232 225 225 Kemikaliekostnad/m3 debiterat vatten (kr) 0,12 0,11 0,10 0,10 0,13 Energikostnad/m3 debiterat vatten 0,44 0,40 0,39 0,44 0,43 Pris per m3, kr 2,95 2,95 2,70 2,70 2,70 Energi och kemikaliekostnad procent av pris m3 19 % 17 % 18 % 20 % 21 % 1 438 Ökning/Minskning invånarantal Producerad mängd vatten/invånare 1 358 1 383 1 254 1 410 Egenkontrollprover i verket Driftsprover i verket 104 104 104 104 104 Driftsprover på ledningsnätet 169 219 218 202 199 Kommunernas egenkontroll 696 677 699 749 689 Klagomålsprover (före och efter spolning) 149 120 133 131 117 3 230 3 642 3 846 3 882 3 863 Totalt antal prov (Laboratoriet) Antal läckor huvudvattenledningar Antal läckor inom kommunernas lokala nät Varav läckor på tomtmark (servisledning) Antal mätarrenoveringar Antal mätare Renvattenkostnad i procent av total VA-kostnad. Genomsnitt i Stockholms län Typhus A Norrvattens andel av total kostnad % Typhus A Total kostnad VA-avgifter 29 26 19 19 18 360 147 143 152 121 42 86 61 48 40 7 915 4 845 6 421 7 978 5 712 70 693 71 647 72 226 73 591 74 453 Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 11,5 % 11,4 % 10,2 % 9,6 % 9,2 % 3 839 3 880 3 960 4 230 4 379 Typhus B Norrvattens andel av total kostnad % 15,2 % 15,0 % 13,5 % 13,1 % 12,7 % Typhus B Total kostnad VA-avgifter 38 879 39 390 39 901 41 202 42 410 Typhus A = "Normalvilla" med 150 m3 i årlig vattenförbrukning Typhus B = Flerbostadshus med 15 lägenheter och 2 000 m3 i årlig vattenförbrukning N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 39 Revisionsberättelse 40 N ORRVATTE N Å RSREDOVIS N I N G 2 0 1 0 2 1 Kolfilter 10 Råvattenpumpar 4 Blandningsränna 5 Intagsledning 6 9 3 Korgbandssil 7 Sedimenteringsbassänger UV-ljusreaktor 11 Kalkvatten och monokloramin tillsätts Renvattenbehållare Flockningskammare 8 Sandfilter 12 Dricksvattenpumpar Så här går det till när vatten från Mälaren blir dricksvatten 1.Sjövatten tas in från Görvälnfjärden i Mälaren från två alternativa djup: 22 meter eller 4 meter. 2.Vattnet silas från fisk, alger med mera i en stor mikrosil. 3.Vattnet rinner vidare till en pumpstation. Pumparna ser till att rätt mängd vatten pumpas vidare till renings processen. 4.Vattnet leds in i verket till en blandningsränna. Aluminiumsulfat tillsätts. 5.Vattnet rinner vidare till flockningskammare. Där bildar aluminiumsulfatet flockar. Flockarna binder till sig humusämnen (nedbrutna växtdelar), lerpartiklar, mikroorganismer med mera. Lite natriumsilikat tillsätts, vilket gör flockarna större. 6. Flockarna sjunker till botten, sedimenterar, i sedimenteringsbassänger. 7.Efter sedimentering leds vattnet vidare till sandfilter. Där filtreras vattnet genom 1,5 meter tjocka sandbäddar. Sandfiltren avlägsnar de sista resterna av flock. 8.Efter sandfiltren är vattnet klart och färglöst men kan fortfarande ha viss lukt och smak. För att höja kvaliteten ytterligare pumpas vattnet till kolfilter. 9. Filtrering genom 2,5 meter tjocka bäddar av aktivt granulerat kol tar bort lukt och smak. 10.Efter kolfiltrering rinner vattnet med självfall till UV-reaktorer. Där desinficeras vattnet med hjälp av ultraviolett ljus. 11.Slutligen pH-justeras vattnet med kalkvatten så att det blir svagt basiskt. Det minskar risken för rostangrepp i ledningsnätet. Dessutom tillsätts en mycket låg dos monokloramin, en mild form av klor, för att förhindra bakterietillväxt i ledningsnätet. 12.Det färdiga dricksvattnet leds till en reservoar. Därifrån pumpas det ut till ledningsnätet och hem till din kran. Pumpar Besöksadress: Skogsbacken 6, Sundbyberg Postadress: Box 2093, 169 02 Solna Telefon: 08-627 37 00 • Telefax: 08-627 53 30 www.norrvatten.se • info@norrvatten.se
© Copyright 2024