MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT

MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT
Västra och Inre Finland
Nr
27/2013/1
Dnr
LSSAVI/256/04.08/2010
Givet efter anslag
12.3.2013
ÄRENDE
Miljötillstånd för Kvevlax nuvarande avloppsreningsverk, Korsholm
SÖKANDE
Korsholms kommun
Centrumvägen 4
65610 Korsholm
ANLÄGGNINGEN OCH DESS PLACERING
Kvevlax nuvarande avloppsreningsverk är beläget på lägenheten Mellanvassen 9:102 i Kvevlax by i Korsholms kommun (fastighetsbeteckning 499436-9-102). Besöksadressen är Skatavägen. Kvevlax nya avloppsreningsverk, som har ett gällande miljötillstånd för den kommande verksamheten,
ska byggas på samma lägenhet. Fastigheten ägs av Korsholms kommun.
Avloppsröret mynnar ut i Kyro älv på fastighet 499-436-2-76.
GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND
Miljöskyddslagen 28 § 1 mom.
Miljöskyddsförordningen 1 § 1 mom. punkt 13 a
TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET
Miljöskyddsförordningen 5 § punkt 13 a
ÄRENDETS ANHÄNGGIGGÖRANDE
Miljötillståndsansökan har anhängiggjorts 28.12.2006.
NOTERING ANGÅENDE MYNDIGHET
Verksamheten vid Västra Finlands miljöcentral har upphört 31.12.2009. Enligt 4 § lagen om införande av lagstiftningen om statens regionförvaltningsreform (903/2009) har de ärenden, som varit anhängiga i miljöcentralerna och
som enligt lagen om regionförvaltningsverken (896/2009) hör till regionförvaltningsverket, övergått 1.1.2010 till motsvarande regionalt behöriga regionförvaltningsverk.
REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I VÄSTRA OCH INRE FINLAND
tfn . 0295 018 450
Huvudverksamhetsstället
fax +358 6 317 4817
i Vasa
registratur.vastra@rfv.fi
Wolffskavägen 35
www.rfv.fi
PB 200, 65101 Vasa
2
Övervakningsmyndighet för detta beslut är enligt miljöskyddslagen Närings-,
trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten.
VERKSAMHETENS IKRAFTVARANDE TILLSTÅND, AVTAL OCH OMRÅDETS PLANLÄGGNING
För den nuvarande verksamheten finns vattenstyrelsens utlåtande angående förhandsanmälan för behandling och avledande av avloppsvatten. Vattenstyrelsen har i sitt utlåtande Nr 108/500 VH 1973 (22.1.1973) ansett, att
avledandet av avloppsvatten från Kvevlax kyrkby inte förorsakar förorening
av vattendrag enligt vattenlagen 1:19. För avloppsutsläppet behöver tillstånd därför inte sökas av vattendomstolen under förutsättning, att det från
reningsverket utgående avloppsvattnets BS7-värde är högst 25 mg/l och
fosforhalten högst 1,5 mg/l.
För verksamheten har saknats miljötillstånd enligt miljöskyddslagen. Reningsverket har därför enligt lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen (113/2000) av Västra Finlands miljöcentral ålagts att ansöka om miljötillstånd senast 31.12.2006. Miljötillståndsansökan har anhängiggjorts
28.12.2006 (LSU-2006-Y-1202) och överförts till Regionförvaltningsverket i
Västra och Inre Finland (LSSAVI/256/04.08/2010). Ansökan har inte tidigare
behandlats vid miljötillståndsmyndigheten, eftersom det har funnits planer
på att bygga ett nytt reningsverk, för vilket Regionförvaltningsverket i Västra
och Inre Finland gav ett miljötillstånd 9.10.2012 (Nr 145/2012/1, Dnr
LSSAVI/210/04.08/2011).
VERKSAMHETENS PLACERING OCH DESS OMGIVNING
Det nuvarande avloppsreningsverket ligger utanför Kvevlax centrum nära
stranden av Kyro älv. Det nya reningsverket byggs enligt planerna åren
2013-2014 på samma fastighet, varefter det nuvarande reningsverket rivs.
Fastigheten gränsar till Kvevlax bys samfällda områden. Den närmaste bostadsbyggnaden finns på ca 200 meters avstånd. I närheten av reningsverket finns skog och åkrar. Fastigheten är belägen mellan Lappsunds å /
Finnbäcken och Kyro älv. Bredvid Kyro älv har det fyllts ut med en bank så,
att bl. a. reningsverket är skyddat mot flödvatten. Fullmäktige i Korsholms
kommun har godkänt delgeneralplanen för området 11.11.1999. Planebeteckningen för avloppsreningsverkets läge är ET (funktion, som betjänar
samhället).
I Kvevlax har avloppsnät byggts endast på byggnadsplanerat område. Till
reningsverket har tillsvidare anslutits fastigheter med ca 700 invånare. Hela
områdets invånarantal är ca 1 700.
Det närmaste grundvattenområdet Spikarna ligger ca 2,6 km nordost om
reningsverket. Natura-området Vassorfjärden-Österfjärden-Söderfjärden
(F10800056), som består av Kyro älvs vidsträckta mynningsområde finns
på ca 5 km avstånd från Kvevlax avloppsreningsverk. Avståndet från reningsverkets utloppsplats till Natura-området är 5,8 km längs Kyro älv. Det
renade avloppsvattnet från Kvevlax avloppsreningsverk har enligt sökanden
ingen inverkan på Natura-området.
3
Miljöns tillstånd och status
Utloppsplats
Avloppsvattnet från reningsverket avleds till älven ca 800 m nedanom reningsverket. Avloppsröret för det behandlade avloppsvattnet mynnar ut i
Kyro älv på fastighet 499-436-2-76.
Allmän beskrivning och belastning av vattendraget
Reningsverket är beläget i Kyro älvs nedre del (område 42.01) i älvens deltaområde (42.011).
Kyro älv är Södra Österbottens största älv, dess längd är ca 134 km och avrinningsområdets areal ca 4 923 km2. Kyro älvs vattendragsområde är beläget bl.a. på följande kommuners områden: Korsholm, Lillkyro, Storkyro,
Seinäjoki, Ilmajoki, Kurikka, Kauhajoki och Jalasjärvi. Älven mynnar ut i Bottenviken i Vassorfjärden i Korsholm. Älvens mellersta och nedre lopp går
genom stora åkerområden. I Kyro älv finns sex vattenkraftverk, av vilka fyra
finns i samband med konstgjorda sjöar. De konstgjorda sjöarna är fyra till
antalet.
Vattnet i Kyro älv är näringsrikt och tidvis mycket surt, speciellt i nedre loppet. Jordmånen inom vattendragsområdet är på vissa ställen naturligt sur
alunjord, vilket gör att vattnets halter av aluminium och andra metaller kan
bli höga. Tillståndet i Kyro älv och dess vattenkvalitet påverkas mest av
jord- och skogsbruk, dränering, översvämningsskydd och den reglering som
kraftförsörjningen kräver. Bebyggelse, industri och torvproduktion svarar
också för en viss påverkan. Utgående från klassificeringen av allmän användbarhet av vatten hör Kyro älv till den näst sämsta gruppen, d.v.s. vattnet är av försvarlig kvalitet. Eutrofieringen, försurningen och följdverkningarna av dem skapar problem framför allt för vattenförsörjning, fiske och rekreation samt för vilda djur och växter.
Vattendragets tillstånd och användning
Kyro älv utnyttjas mångsidigt. Näringsbelastningen i Kyro älv kommer huvudsakligen från diffus belastning. Den största fosforbelastningen härrör
från åkerodling, boskapsskötsel och skogsbruk samt den största kvävebelastningen från åkerodling, samhällen och skogsbruk.
I Kyro älv och närliggande havsområde förekommer 60 fiskarter. I älven stiger exempelvis vandringssik, havsöring och nejonöga. Viktiga arter för fiskare är vårlekande abborre och gädda samt vinterlekande lake. Viktiga arter
i övre loppet är även bäcköring och kräfta. I Kyro älvs nedre del finns Finlands nordligaste göspopulation, som lever i havet. Mynningsområdet hör till
Kvarkens viktigaste fortplantningsområden för vårlekande fisk. Sällsynta
fiskarter är till exempel björkna, ål, sarv, id, siklöja samt bäcknejonöga.
Fisket har stor betydelse i Kyro älv. Yrkesfisket är koncentrerat till älvmynningen och mynningsområdet. Det finns över hundra yrkesfiskare i området.
På hela Kyro älvs område bedrivs husbehovs- och rekreationsfiske av näs-
4
tan 10 000 fiskare. De konstgjorda sjöarna är omtyckta fiskeplatser i det sjöfattiga vattendragsområdet.
Inom vattendragsområdet finns över 100 000 invånare, av vilka ca 40 000
finns utanför det kommunala avloppsnätet. Renat avloppsvatten avleds till
Kyro älvs vattendragsområde från följande avloppsreningsverk: Kauhajoki
stad, Jalasjärvi kommun, Kurikka stad, Ilmajoki kommun, Seinäjoki stad
(centralreningsverket och Ylistaro), Kyrönmaan Jätevesi Oy (Lillkyro och
Storkyro) och Korsholms kommun (Kvevlax).
Vasa stad tar sitt råvatten från Kyro älvs nedre lopp i Båskas, som ligger
ovanför avloppsreningsverkets utloppsplats. Avledandet av det renade avloppsvattnet från Kvevlax avloppsreningsverk har således ingen inverkan
på Vasa stads vattenanskaffning.
Det finns inga allmänna simstränder nedanför Kvevlax avloppsreningsverk.
VERKSAMHETEN VID RENINGSVERKET
Avloppsvattnet och avloppsnätet
Det nuvarande avloppsreningsverket i Kvevlax har byggts år 1978 och det
har dimensionerats för ca 800 invånare. Byggandet av avloppsnätet påbörjades åren 1969-1970. Saneringen av betongrören och –brunnarna blev
klar år 1996. Verket har varit i drift i över 30 år och är överbelastat. Eftersom området med avloppsnät utvidgas och belastningen ökar, kommer man
att bygga ett helt nytt avloppsreningsverk.
Inkommande belastning till reningsverket
Mängden och belastningen av det inkommande avloppsvattnet under åren
2004-2010 ges i följande tabell. Inga förbitappningar har skett.
Avloppsvattenmängd
BOD7ATU
Fosfor
Kväve
m3/d
kg/d
kg/d
kg/d
2004
255
49,4
1,9
10,8
2005
253
48,8
1,8
10,7
2006
242
44,7
2,0
12,8
2007
289
46,3
2,2
13,9
2008
270
51,9
1,8
9,5
2009
239
35,5
1,4
9,5
2010
198
38,7
1,5
9,7
År
Reningsverkets processer och dimensionering
Dimensioneringsvärdena för avloppsreningsverket är följande:
5
Personekvivalent
Qm
qdim
BOD7ATU (70 g/inv.)
Tot.P
730
300 m3/d
25 m3/h
55 kg/d
2,5 kg/d
Utloppsröret
Reningsverkets utloppsrör är av kvalitet PEH 160-4 och höjdnivån på utloppsrörets mynning är ca -0,80. Utloppsplatsens koordinater är 7007846,
1543363.
Användning av kemikalier, vatten och energi
I reningsverket används PIX-105A, vars förbrukning är ca 6 540 kg per år.
PIX-105A lagras i en 5 000 liters glasfibertank under marken och i två 1 000
liters behållare i reningsverkets kemikalierum. Kalk förbrukas ca 120 kg per
år. Av kalken lagras ca 200 kg i lagerutrymme inne i reningsverket.
Vattenförbrukningen är för närvarande 10 m3/a.
Elförbrukningen var 88 566 kWh år 2010.
Trafik
Reningsverkskötaren besöker anläggningen dagligen. Slam körs med
slambil, ca 70 lass per år. Kemikalier transporteras en gång per år.
Bästa tillgängliga teknik (BAT)
Det nuvarande avloppsreningsverket har byggts år 1978 och dess maskinella utrustning är sliten och i behov av förnyelse. I det nya reningsverket
kommer den senaste tekniken att användas.
MILJÖBELASTNING OCH DESS BEGRÄNSANDE
Utsläpp i vatten
År 2010 avleddes i vattendraget 72 416 m3 renat avloppsvatten, eller i medeltal 198 m3/d. En kartläggning av skadliga ämnen i de avloppsreningsverk
som hör till samkontrollen av Kyro älv gjordes år 2011. Koncentrationerna
av de analyserade parametrarna var mycket låga i Kvevlax avloppsreningsverk och därför finns det på basis av utredningen inget behov av fortsatta
åtgärder för något ämne. Endast di-2-etylhexylftalat översteg miljökvalitetsnormen, men dess koncentration var ändå tämligen låg jämfört med jämförelsevärdena och med resultaten från de flesta andra avloppsreningsverk.
För reningen av avloppsvattnet gäller de tillståndsvillkor som vattenstyrelsen ställt 22.1.1973. Reningsverket har enligt sökanden fungerat tämligen
bra och dess reningseffekt har som årsmedelvärde åren 2009-2010 varit
följande:
6
BOD7ATU
Fosfor
halt mg/l
reduktion %
halt mg/l
reduktion %
2009
18
88,1
1,3
77,5
2010
16,2
91,5
1,46
80,7
Reningskrav
<25
<1,5
Utsläpp och reningsgrad för organisk substans (BOD7), totalfosfor och totalkväve i avloppsvattnet som letts ut i vattendraget från Kvevlax avloppsreningsverk åren 2004-2010 ges i följande tabell:
År
BOD7-ATU
Fosfor
Kväve
kg/d
%
kg/d
%
kg/d
%
2004
2,8
94,3
0,22
88,4
8,8
18,5
2005
2,5
94,9
0,19
89,4
8,3
22,4
2006
3,5
92,2
0,39
80,5
11,0
14,1
2007
3,2
93,1
0,21
90,5
9,3
33,1
2008
4,0
92,3
0,32
82,2
7,3
23,2
2009
4,2
88,2
0,31
77,7
8,3
12,6
2010
3,2
91,7
0,29
80,7
7,5
22,7
Utsläpp i luft
För närvarande ger reningsverket upphov till luktolägenheter i liten grad.
Olägenheterna antas minska efter att det nya avloppsreningsverket har tagits i bruk.
Buller och vibrationer
I reningsverket finns inte sådan verksamhet, som förorsakar buller eller vibrationer i omgivningen.
Avfall och dess behandling och återvinning
Förutom avloppsslam uppkommer avfall från galler och slamavskiljare. År
2010 transporterades ca 690 m3 torkat avloppsslam och ca 3,5 m3 galleravfall till Stormossen. För hushållsavfall finns en avfallsbehållare, som töms
regelbundet.
7
VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN
Verkningar på allmän trivsel och människors hälsa
Avloppsreningsverkets verksamhet medför inte olägenhet för allmän trivsel
eller människors hälsa.
Verkningar på vattendraget och dess användning
Den nuvarande avloppsvattenmängden som leds ut i Kyro älv är i medeltal
2,4 l/s, vilket är endast 5 o/oo av medellågvattenföringen. I förhållande till älvens flöde är Kvevlax avloppsreningsverks vattenmängd liten och har ingen
stor betydelse för den genomsnittliga vattenkvaliteten. Påverkan från avloppsvattnet syns dock under tider med låg vattenföring (sommaren, vintern), då annan belastning från jord- och skogsbruk är liten. Avledandet av
avloppsvatten har ingen inverkan på utnyttjandet av vattendraget.
I följande tabell ges variationsbredden för de undersökta parametrarna i
samband med samkontrollen av Kyro älv åren 2006 och 2007. Provtagningspunkterna var Kvevlax vt 8 (ovanför) och Vassor M 1 (nedanför).
Ovanför
År
Antal provtagningar
Lösligt syre
mg/l
Nedanför
2006
2007
2006
2007
4
7,9-12,7
4
7,8-14,1
4
7,1-12,2
4
7,1-13,7
Syremättnad
%
85-90
86-97
79-90
79-105
Fast substans
Konduktivitet
mg/l
mS/m
3,8-16
17-18
2,8-12
8,6-19
2,4-24
16-61
4,4-15
9,1-20
Alkalinitet
mmol/l
0,03-0,53
0,06-0,16
0,00-0,45
0,02-0,16
5,6-7,3
6,0-6,4
5,0-7,1
5,4-6,4
130-190
130-250
150-190
100-250
1200-2800
1500-2700
1100-2900
1500-2000
pH
Färg
mg PT/l
Tot.N
µg/l
NO2+NO3-N
µg/l
590-1500
570-1200
NO4-N
µg/l
14-130
L5-100
Tot.P
µg/l
PO4-P
µg/l
Kolif.bakterier
st/100 ml
CODMn
mg/l
Klorofyll-a
µg/l
42-100
52-82
63-100
15-34
48-85
L10-29
1-80
10-48
1-42
1-66
20-28
22-40
20-27
17-37
2,0-18
3,8-11
På avloppsnätets område finns en servicestation och två metallfabriker,
som är anslutna till avloppssystemet. Från dessa leds endast avloppsvatten
från sociala utrymmen till avloppet.
8
KONTROLL AV VERKSAMHETEN OCH DESS VERKNINGAR
Driftskontroll
Anläggningens ägare ansvarar för reningsverkets driftkontroll. Reningsverkets skötare övervakar anläggningens verksamhet och för skild skötseldagbok över verksamheten. I skötselboken antecknas varje dag bl.a. avläsning
av flödesmätarna, mängden förbrukade kemikalier, anläggningens elförbrukning och förbitappningar samt eventuella störningssituationer. Driftdagbokens uppgifter utnyttjas bl.a. i årssammandraget över anläggningens
verksamhet.
Utsläppskontroll
I utsläppskontrollen utreds mängden och kvaliteten på avloppsvattnet som
leds till reningsverket och från reningsverket ut i vattendraget. Ytterligare utreds hur tillståndsvillkoren uppfylls. Vattenproven tas från inkommande och
utgående vatten med anläggningens automatiska provtagare. Proven tas
som 24 timmars samlingsprov 6 gånger per år enligt följande tidtabell: januari, mars, maj, juli, september och november. Av det inkommande och utgående avloppsvattnet görs följande analyser: temperatur, pH, ledningsförmåga, fast substans (GF/A), BOD7ATU, CODCr, totalfosfor, totalkväve och alkalinitet. Av det utgående avloppsvattnet bestäms dessutom: NH4-N, NO2-N
+ NO3-N, löslig fosfor, resthalten av sedimenteringskemikalier (Fe och/eller
Al), Escherichia coli och tarmenterokocker. I samband med belastningskontrollen utreder den som utför kontrollen också annat i anslutning till driften
av reningsverket.
Vattendragskontroll
Reningsverkets effekter följs genom provtagningar av vattenkvaliteten i älven både ovanför och nedanför reningsverket. Vattenproven tas varje år i
mars, juni, augusti och oktober. Av vattenproven analyseras siktdjup (dm),
temperatur (oC), syre (halt och mättnadsgrad), pH, ledningsförmåga, alkalinitet, färg, CODMn, fast substans, tot-P, tot-N, Escherichia coli och tarmenterokocker. Under perioden med öppet vatten (tre gånger/år) analyseras därtill
klorofyll-a, PO4-P, NH4-N och NO2-N + NO3-N.
Fiskeriekonomisk kontroll
En fiskeriekonomisk kontroll utförs enligt samkontrollplanen för Kyro älv.
Kontrollen, i vilken ingår nätfiske och en fiskeriförfrågan, utförs en gång / 5
år (första gången år 2016).
EXCEPTIONELLA SITUATIONER OCH BEREDSKAP FÖR DEM
Inga riskfaktorer kan påvisas från avloppsreningsverkets verksamhet. I
Korsholms kommun har utarbetats beredskapsplanen ”Beredskap för vattentjänstverket” år 2011. Beträffande avloppsreningsverkets drift är planen
en översikt. Reningsverkets riskhanteringsplan förnyas under byggtiden för
det nya avloppsreningsverket och kommer att finnas tillgänglig, när verket
skall tas i drift.
9
Korsholms kommuns vattentjänstverk har en gällande beredskapsplan och
vid störningstillfällen fungerar verksamheten i enlighet med beredskapsplanen.
HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN
Komplettering av tillståndsansökan
Tillståndsansökan har kompletterats 18.6.2008. Därtill har texten ovan för
att beskriva verksamheten, omgivningen och miljöbelastningen i tillämpliga
delar beaktats enligt ansökan för det nya avloppsreningsverket.
Information om tillståndsansökan
På grund av att verksamheten fortsätter som tidigare tills det nya reningsverket enligt givet miljötillstånd tas i bruk, har miljötillståndsansökan för det
nuvarande reningsverket inte kungjorts. Vid handläggningen av tillståndsansökan för det nya reningsverket framfördes heller inga anmärkningar eller
åsikter.
Begäran om utlåtande har sänts till Närings-, trafik och miljöcentralen i Södra Österbotten och Korsholms kommuns miljövårdsmyndighet.
Utlåtanden
I ärendet har inkommit utlåtanden från Närings-, trafik och miljöcentralen i
Södra Österbotten. Korsholms kommuns miljövårdsmyndighet har meddelat
muntligt, att inget utlåtande ges i ärendet.
Närings-, trafik och miljöcentralen i Södra Österbotten framför i sitt utlåtande, att de villkor som gäller för närvarande har uppfyllts åren 2006-2011:
År
BOD7ATU
Tot.P
mg/l
%
mg/l
%
Villkor
25
-
1,5
-
2011
12
95
0,22
92
2010
16
92
1,5
81
2009
18
88
1,3
78
2008
15
92
1,2
82
2007
11
93
0,73
91
2006
15
92
1,6
81
De nya villkoren från och med 1.1.2015 klarar det gamla reningsverket inte
av. De nya parametrarna som ska uppföljas (CODCr, NH4-N) ingår dock i
den drifts- och utsläppskontroll, som förverkligas som en del av samkontrollen för Kyro älv 2012-2015 (2016 optionsår). Planen för samkontrollen har
10
godkänts 5.11.2012 (EPOELY/1135/07.00/2012). År 2011 var koncentrationen för CODCr i medeltal 61 mg/l och reduktionen 88 % samt koncentrationen för NH4-N i medeltal 27 mg/l i det utgående vattnet. Nitrifieringsgraden
var i medeltal 49 %.
Till VAHTI-registret (via Tyvi-tjänsten) bör verksamhetsidkaren rapportera
provresultaten för alla analyserade parametrar samt vattenföringen. Dessutom rapporteras koncentrationsmedelvärdena och det totala utsläppet
halvårsvis. Verksamhetsidkaren bör rapportera uppgifterna elektroniskt
inom en månad från rapporteringsperiodens utgång. Om något gränsvärde
för perioden överskrids bör verksamhetsidkaren sända en skild störningsanmälan via Tyvi-tjänsten.
En plan för de åtgärder som skall vidtas efter att reningsverket har tagits ur
bruk samt tidtabell för genomförandet av åtgärderna ska tillställas Närings-,
trafik- och miljöcentralen i södra Österbotten och miljövårdsmyndigheten i
Korsholms kommun senast sex månader innan avloppsreningsverket tas ur
bruk.
Hörande av sökanden och sökandens bemötande
Sökanden har 26.2.2013 beretts tillfälle att avge sitt bemötande med anledning av utlåtandet. Sökanden har senare meddelat, att inget bemötande
kommer att ges.
REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS BESLUT
Avgörande
Regionförvaltningsverket beviljar Korsholms kommun miljötillstånd för verksamheten vid Kvevlax nuvarande avloppsreningsverk i Korsholms kommun
samt tillstånd att avleda det behandlade avloppsvattnet i Kyro älv i enlighet
med tillståndsansökan och de givna tillståndsbestämmelserna.
Tillståndsbestämmelser för förhindrande av förorening
Avledande av avloppsvatten
1. Det behandlade avloppsvattnet får avledas till den nuvarande platsen i
Kyro älv enligt ansökan. Tillståndshavaren ansvarar för skada, men och
förlust av förmån som avledandet av avloppsvattnet förorsakar.
2. Verksamheten vid avloppsreningsverket bör upphöra senast 31.12.2014.
Utsläpp i vatten
3. Avloppsvattnet ska behandlas biologiskt-kemiskt eller på motsvarande
sätt så att reningsresultatet, inberäknat förbitappningar och bräddningar
samt störningar och exceptionella situationer uppfyller följande gränsvärden för halter.
11
Parametrar
Koncentration,
högst mg/l
Biologisk syreförbrukning BOD7ATU, O2
25
Totalfosfor, P
1,5
4. Det avloppsvatten som avleds till vattendraget får inte innehålla de ämnen som nämns i bilaga 1 A till förordningen om ämnen som är farliga och
skadliga för vattenmiljön (1022/2006) och inte heller de ämnen som nämns
i samma förordning i bilaga 1 B i sådana halter, som överstiger gränsvärdena i bilaga B.
Rapportering
5. Verksamhetsidkaren bör rapportera till VAHTI-registret (via Tyvi-tjänsten)
provresultaten för alla analyserade parametrar samt vattenföringen. Dessutom bör rapporteras medelvärdena för koncentrationen och det totala utsläppet halvårsvis. Verksamhetsidkaren bör rapportera uppgifterna elektroniskt inom en månad från rapporteringsperiodens utgång. Om något gränsvärde för perioden överskrids bör verksamhetsidkaren sända en skild störningsanmälan via Tyvi-tjänsten.
Avslutande av verksamheten
6. En plan för de åtgärder som skall vidtas efter att reningsverket har tagits
ur bruk samt tidtabell för genomförandet av åtgärderna ska tillställas Närings-, trafik- och miljöcentralen i södra Österbotten och miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun senast sex månader innan avloppsreningsverket tas ur bruk.
7. Maskiner, anordningar, behandlingsbassänger för avloppsvatten och
slam samt andra obehövliga konstruktioner och anordningar från det nuvarande reningsverket ska avlägsnas. Reningsverkets tomt ska städas så att
den anpassas till landskapet. Åtgärderna ska vara utförda inom ett år från
att reningsverket har tagits ur bruk.
Övrigt
8. För verksamheten ska i övrigt tillämpas miljötillståndsbeslutet för Kvevlax
nya avloppsreningsverk som Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland gett 9.10.2012 (Dnr LSSAVI/210/04.08/2011, Nr 145/2012/1).
MOTIVERING
Grunderna för tillståndsprövning
Verksamheten vid avloppsreningsverket har bedrivits på basis av vattenstyrelsens utlåtande för behandling och avledande av avloppsvatten. Dimensioneringen motsvarar inte kommande behov och anläggningen uppfyller
inte kraven för bästa tillgängliga teknik. Miljötillståndet avser den över-
12
gångstid som behövs, tills det nya reningsverket tagits i bruk senast
1.7.2014 i enlighet med dess miljötillstånd (Dnr LSSAVI/210/04.08/2011).
Förutsättningar för beviljande av tillstånd
Verksamheten, då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna,
medför inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter i området olägenhet för hälsan, annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förorening av mark eller grundvatten eller försämring av speciella naturförhållanden, äventyrande av vattenförsörjningen eller någon annan från
allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten, och inte något sådant oskäligt besvär som avses
i lagen om vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten är placerad i enlighet med kommunens delgeneralplan.
Med beaktande av reningskraven, som fastslagits för behandlingen av avloppsvattnet, förorsakar inte avledandet av avloppsvattnet till Kyro älv sådan förorening av vattnet som skall ersättas.
Tillståndsbestämmelsernas allmänna motiveringar
Vid fastställandet av tillståndsbestämmelserna har beaktats reningsverkets
funktion, dess omgivning och egenskaperna hos recipienten.
Regionförvaltningsverket har inte ansett det vara skäligt att ställa strängare
krav för reningsteknik och gränsvärden än vad som hittills har tillämpats enligt vattenstyrelsens utlåtande angående förhandsanmälan för behandling
och avledande av avloppsvatten. Verksamheten kommer att upphöra före
utgången av den tidsperiod, som förvaltningsplanen för Kumo älvSkärgårdshavet-Bottenhavet och åtgärdsplanen för Kyro älv avser.
Tillståndsbestämmelsernas motiveringar
Tillståndsbestämmelserna 1-2. Renat avloppsvatten som inte förorsakar
fara eller skada för hälsan eller miljön kan avledas till Kyro älv. Efter att
verksamheten vid det nuvarande reningsverket har upphört leds utsläppen
av avfallsvattnet från det nya reningsverket genom samma avloppsrör ut i
älven.
Tillståndsbestämmelserna 3-4. Avloppsvattnets behandlingskrav uppfyller
för halterna av biologisk syreförbrukning och totalfosfor de minimikrav som
ställs i statsrådets förordning 888/2006. Enligt en kartläggning av skadliga
ämnen i avloppsreningsverket var koncentrationerna av de analyserade parametrarna mycket låga, varför också behandlingskraven i statsrådets förordning 1022/2006 anses vara uppfyllda.
Vid fastställandet av behandlingskraven har vidare beaktats reningsverkets
nuvarande belastning på Kyro älv i förhållande till totalbelastningen, reningsverkets inverkan på älven och dess användning samt reningsverkets
funktion.
13
Tillståndsbestämmelserna 5-7. Bestämmelserna har getts för att underlätta
övervakningen och avslutandet av verksamheten och övergången till verksamheten vid det nya reningsverket.
Tillståndsbestämmelse 8. Det nuvarande och det nya reningsverket finns på
samma fastighet. Samma bestämmelser gäller därför båda reningsverken,
ifall det för den nuvarande verksamheten inte har getts avvikande bestämmelser.
SVAR MED ANLEDNING AV UTLÅTANDENA
Kraven i utlåtandet från Närings-, trafik och miljöcentralen i Södra Österbotten har tagits i beaktande i tillståndsbestämmelserna 5 och 6. I utlåtandet
från ELY-centralen i Södra Österbotten, vilket gällde miljötillstånd för det
nya reningsverket (diarienummer LSSAVI/210/04.08/2011), fanns krav att
från fastigheten avlägsna det nuvarande reningsverket och dess konstruktioner. Dessa krav har överförts till bestämmelse 7.
TILLSTÅNDETS GILTIGHET OCH JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA
Tillståndets giltighet
Tillståndet är i kraft till 31.12.2014.
Iakttagande av förordning som är strängare än tillståndet
Om det genom en förordning utfärdas bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som är strängare än bestämmelserna i detta tillstånd,
skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. (MSL 56 §)
VERKSTÄLLANDE AV BESLUTET
Detta beslut ska efterföljas efter att det har vunnit laga kraft.
TILLÄMPADE RÄTTSNORMER
Miljöskyddslagen (86/2000) 4-5, 42-43, 50, 55-56, 62, 72 och 90 §
Miljöskyddsförordningen (169/2000) 19 och 30 §
Avfallslagen (1072/1993) 6 §
Lagen om vissa grannelagsförhållanden (26/1920) 17 §
Statsrådets förordning (888/2006) om avloppsvatten från tätbebyggelse
Statsrådets förordning (1022/2006) om ämnen som är farliga och skadliga
för vattenmiljön
Lag om grunderna för avgifter till staten (150/1992)
Miljöministeriets förordning om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1237/2003)
14
HANDLÄGGNINGSAVGIFT OCH BESTÄMNING AV DEN
Handläggningsavgiften för detta beslut är 1 400 euro, vilken Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning fakturerar senare.
Enligt 105 § i miljöskyddslagen tas för behandlingen av tillståndsansökan
ut en avgift som fastställs i lagen om grunderna för avgifter till staten
(150/1992) och med stöd av denna lag utfärdad förordning av statsrådet eller miljöministeriet. Enligt 7 § 2 mom. i statsrådets förordning om avgifter till
regionförvaltningsverket (1572/2011) tas för en prestation som gäller ett
ärende som inletts före ikraftträdandet av denna förordning en avgift enligt
de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. Då ärendet anhängiggjordes tillämpades miljöministeriets förordning om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1237/2003). Enligt avgiftstabellen i förordningens bilaga uppbärs en avgift på 1 400 euro för behandlingen av tillståndsansökan för reningsverk med en personekvivalent på minst 100 personer.
MEDDELANDE OM TILLSTÅNDSBESLUT
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland informerar om detta beslut
genom offentlig kungörelse på Korsholms kommuns anslagstavla och anslagstavlan vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland.
Beslut
Korsholms kommun
För kännedom
Kommunstyrelsen i Korsholms kommun
Korsholms kommuns miljövårdsmyndighet
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (elektroniskt)
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten, fiskerigruppen (elektroniskt)
Finlands miljöcentral (elektroniskt)
Meddelande om beslut
Sakägare som skilt har delgivits miljötillståndsbeslutet för Kvevlax nya avloppsreningsverk (Nr 145/2012/1, Dnr LSSAVI/210/04.08/2011, 9.10.2012).
15
SÖKANDE AV ÄNDRING
Ändring i detta beslut får sökas enligt miljöskyddslagen 96 § genom besvär
hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över avgiften som uppbärs för behandling av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet.
BILAGOR
Översiktskarta
Besvärsanvisning
Maria Lövdahl
Maj-Britt Axell
Ärendet har avgjorts av miljööverinspektör Maria Lövdahl och föredragits
av miljööverinspektör Maj-Britt Axell.
16
Bilaga
BESVÄRSANVISNING
BILAGA
Besvärsmyndighet
Ändring i Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands beslut får sökas genom
besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken.
Besvärstid
Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs,
dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden går ut 11.4.2013.
Besvärsrätt
Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken
kan tänkas beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att
främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det
område som påverkas, av vederbörande kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar
allmänt intresse i ärendet.
Besvärsskriftens innehåll
I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, ska anges
- det beslut i vilket ändring söks
- ändringssökandens namn och hemkommun
- den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress till vilka meddelanden i saken kan skickas till ändringssökanden (om kontaktinformationen ändras ska Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e-postadress
vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas)
- till vilka delar ändring söks i beslutet
- vilka ändringar som yrkas i beslutet
- de grunder på vilka ändring yrkas
- ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte
besvärsskriften skickas elektroniskt (per telefax eller e-post)
Bilagor till besvärsskriften
Till besvärsskriften ska fogas
- de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om
dessa inte redan tidigare har skickats till myndigheten
- fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret skickas elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet.
Hur besvärsskriften ska skickas till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland
Besvärsskriften inklusive bilagor ska lämnas in till Regionförvaltningsverket
i Västra och Inre Finland i två exemplar. Besvärsskriften ska vara framme
under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor
kan också skickas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som skickas elektroniskt (per telefax eller e-post) ska skickas så att den finns till förfogande i den
mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut.
Kontaktinformation till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland
besöksadress:
Wolffskavägen 35, 65200 Vasa
postadress:
PB 200, 65101 Vasa
telefon:
0295 018 450
telefax:
06-317 4817
e-post:
registratur.vastra@rfv.fi
öppettid:
kl. 8 – 16.15
Rättegångsavgift
För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 90 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa
justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka
avgift inte uppbärs.