1. No category

Energiewende
Kostnadsberg, kolkraft, konflikter?
Nina Björstrand
FORES
Policy
Paper
2015:1
Om författaren
Nina Björstrand jobbar sedan 2008 som konsult och projektledare i
Tyskland åt en av Europas ledande tankesmedjor och konsultföretag inom
dialog och hållbarhet, Meister Consultants Group / IFOK. Hon har bland
annat varit strategisk rådgivare åt Nordrhein-Westfalens delstatsregering,
som i dialog med mer än 400 företrädare ur det offentliga, näringslivet och
civilsamhället
utvecklat
en
konkret
klimataktions-
och
klimatanpassningsplan. Som Tysklands industritätaste delstat utgör
Nordrhein-Westfalen en av de viktigaste pusselbitarna till en lyckad
energiomställning. Nina Björstrand har en politices magisterexamen från
Uppsala universitet.
About Meister Consultants Group / IFOK
IFOK is part of the Meister Consultants Group (MCG) – a group of
companies, located on two continents, and connected in its work
throughout the world by dialogue and communications expertise. Since
1995, IFOK, with offices across Germany, has been shaping change processes
in business, politics and society. Drawing on this well-established position
and expertise, Meister Consultants Group was founded in Boston in 2009
and has since used innovative problem solving approaches to advise
governments, corporations and non-profits on policy development, market
strategy, program planning and change management. MCG advises clients in
Europe, the USA and, by now, worldwide on energy, sustainability as well as
climate change mitigation and adaptation issues.
www.mc-group.com, www.ifok.eu
Förord ................................................................................. 4 Dags för synvända om Energiewende! ................................................................. 4 Sammanfattning ............................................................. 6 Svensk relevans .............................................................................................................. 8 Executive Summary ........................................................ 9 1. Inledning ........................................................................ 12 Syfte .................................................................................................................................. 14 2. Energiewende fram till idag..................................... 16 Målsättningar ............................................................................................................... 18 3. Energiewende och elpriset ...................................... 21 Hushållens elkostnader ............................................................................................ 21 Elproduktionen och börsen .................................................................................... 22 EEG-­‐avgiften ................................................................................................................. 24 Reform av EEG ............................................................................................................. 28 4. Energiewende och kolkraften ................................. 31 Orsaker ............................................................................................................................ 31 Kostnadseffektivt och politiskt attraktivt ........................................................ 32 Konsekvenser ............................................................................................................... 33 5. Energiewende och protesterna ............................. 36 Wutbürger ..................................................................................................................... 37 Deltagandeprocesser ................................................................................................ 39 6. Energiewende framöver ........................................... 41 Den framtida elmarknaden .................................................................................... 41 Åtgärder för minskade växthusgasutsläpp ...................................................... 42 7. Sammanfattning och diskussion .......................... 44 Svensk relevans ........................................................................................................... 46 8. Referenser .................................................................. 47 3
Förord
Dags för synvända om Energiewende!
Redan uttalet är fel. På rikstyska uttalas Energiewende med hårt g, som
synergi, inte med sche-ljud, som de flesta svenskar använder. Lika fel är den
allmänna uppfattningen att Energiewende hastigt tillkom efter katastrofen i
Fukushima. Tvärtom har det varit en långsiktig process i flera steg, från 1990
års garantipris för förnybar el, fram till tyska regeringens grönbok hösten
2014 om nödvändiga reformer för att klara klimatmålen.
Inte heller stämmer påståendet att Energiewende lett till mer kol i den tyska
elmixen – att allt billigare kol slår ut naturgasen är tyvärr vanligt i många
länder i nuläget. Inte heller det ofta upprepade påståendet att Energiewende
lett till mycket höga elpriser, håller riktigt för en granskning. Samma sak
gäller med bilden av starka folkliga protester; visst har de funnits lokalt, men
nationellt är stödet för omställningen mycket starkt.
Att rätta till dessa missuppfattningar och öka kunskapen om vad
Energiewende faktiskt är, vilka effekter det haft och hur det tagits emot, är
viktigt. Tysklands arbete används ofta som slagträ i den svenska debatten, av
de mest skilda aktörer. Tysklands ekonomi påminner om vår, med starkt
fokus på basindustri men också en stark servicesektor och innovationskraft.
Förhållandena för förnybar energi som sol och vind är liknande, klimatmålen
näranog identiska. Vad Tyskland åstadkommit med sin Energiewende och
vilka erfarenheter de dragit är därmed av mycket stor relevans för Sveriges
kommande arbete med att ta fram en långsiktig energipolitik som bygger på
förnybar energi, effektiviseringar och ambitiösa klimatmål.
Utifrån detta är det mycket glädjande att kunna presentera en
sammanställning av historiken, nuläget och framtiden för Energiewende,
med fokus på de frågor som varit centrala när vi i Sverige diskuterat
4
Tysklands omställning. Vi är stort tack skyldiga till Nina Björstrand för detta
arbete och till Meister Consultants Group/IFOK som hjälpt till att finansiera
Ninas arbete. Vi vill också tacka Tomas Kåberger, Carsten Wachholz och
Anna Wolf som läst och kommenterat på texten under arbetets gång.
Mattias Goldmann
VD, Fores
5
Sammanfattning
Tyskland är det första industriland som i så stor skala och så genomgripande
har påbörjat en energiomställning i syfte att avveckla kärnenergin, radikalt
öka
andelen
förnybar
energi
samt
påskynda
och
utöka
energieffektiviseringen. Erfarenheterna är därmed värdefulla för omvärlden.
Det är viktigt att diskutera den tyska energiomställningens, Energiewendes
fördelar och nackdelar. En väsentlig del av en sådan diskussion är att
skärskåda påståenden som dyker upp i debatten. Den här rapporten syftar
till att problematisera tre påståenden som ofta återkommer när
Energiewende diskuteras:
1. Energiewende har lett till att elpriset har blivit för högt, i synnerhet
för de tyska hushållen.
2. Kolkraften har ökat trots - eller kanske till och med på grund av energiomställningen.
3. Energiewende är svårt att genomföra i praktiken på grund av alla
medborgarprotester.
Sammanfattningsvis tyder resultaten på följande:
Elpriset för de tyska hushållen har höjts flera år i rad, samtidigt som
produktionskostnaden för förnybar el och priset för el på energibörsen har
minskat drastiskt. Det sjunkande priset förklaras enligt de flesta experter av
den förnybara energins utveckling. Dessa prissänkningar har emellertid inte
återspeglats i sänkta elpriser för de tyska hushållen, eftersom elbolagen inte
överfört prissänkningarna till konsumenterna. Istället har konsumenternas
elräkningar höjts till följd av att EEG-avgiften höjts (Erneuerbare EnergienGesetz, ”Lagen om förnybar energi”). EEG-avgiften är ett av de viktigaste
6
instrumenten för att främja utbyggnaden av förnybar energi i Tyskland,
eftersom den finansierar de kostnader som uppstår då producenter av
förnybar energi erhåller ett fast pris per såld kWh, oavsett prisnivå på den
tyska elbörsen. EEG-avgiftens ökning har tre orsaker: en ökad utbyggnad av
den förnybara energin, avgiftens konstruktion (som lett till att
elkonsumenternas avgift ökat i takt med att börspriset på el har sjunkit)
samt ett ökat antal företag som befriats från att betala EEG-avgiften. Många
menar att de samhällskostnader som de konventionella energislagen medför
borde redovisas lika transparent som EEG-avgiften gör idag. Först då kan
hushållen få en rättvis uppfattning om hur mycket, eller kanske snarare hur
lite, energiomställningen faktiskt kostar.
I dagsläget är det inte den tyska energiomställningen som har drivit fram en
ökad elproduktion i kolkraftverken. Trots att flera kärnkraftverk lades ner
samtidigt, kunde den snabba ökningen av förnybar energi kompensera
bortfallet. Ökningen av kolkraften har istället orsakats av att den tagit över
en del av gaskraftens andel i energimixen, då kolkraften för närvarande är
avsevärt billigare. Det låga priset förklaras av ett lågt världsmarknadspris på
stenkol och det för närvarande låga priset på utsläppsrätter i EU. Det låga
produktionspriset har lett till en ökad elexport till Tysklands grannländer,
vilket också är en delförklaring till de senaste årens ökade tyska
växthusgasutsläpp.
Gaskraften orsakar mindre växthusgasutsläpp och därutöver fungerar den
bättre som komplement till den naturliga fluktuation som uppstår i ett
energisystem med en stor andel sol- och vindalstrad energi. Den tyska
regeringen försöker nu att minska kolkraftens ökning, bland annat med
reformförsök i EU:s utsläppshandelssystem, och på nationell nivå med
kommande lagändringar för att minska koldioxidutsläppen från kolkraften.
7
Även om den allmänna acceptansen för Energiewende är hög, finns många
exempel på hur medborgarprotester försenar eller till och med stoppar
projekt relaterade till utbyggnaden av förnybar energi i Tyskland. Särskilt
tydligt blir detta vid genomförandet av den planerade högspänningslinjen
som ska gå tvärsigenom landet, från norr till söder. Eftersom
medborgarprotesterna ofta leder till långvariga intressekonflikter med
förseningar och stora ekonomiska förluster som följd, läggs allt större tyngd
vid professionellt genomförda deltagandeprocesser som komplement till
den formella prövningsprocessen.
Svensk relevans
Med kommande överenskommelser på europeisk och global nivå samt
Sveriges nuvarande och kommande nationella energi- och klimatmål, är det
troligt att även Sverige står inför en större energiomställning. Det är därför
utomordentligt viktigt att bilden av den tyska energiomställningen inte
reduceras till förenklade resonemang om dess påstådda negativa
konsekvenser, utan ger en bredare och djupare bild av de komplexa
sammanhang som en energiomställning av den här magnituden inbegriper.
8
Executive Summary
Germany is the first industrial country of its kind to start a large scale radical
energy transition which aims at closing all nuclear energy reactors by 2022,
enhancing the share of renewable energy and improving energy efficiency.
Therefore, Germany's experience is valuable to the rest of the world.
It is important to discuss the advantages as well as the disadvantages of the
German energy transition, Energiewende. One significant component of such
a discussion is to scrutinise often repeated claims in the debate. This report
aims to look further into three claims, often recurring when debating the
Energiewende:
•
Energiewende has led to higher electricity prices, especially for
German households.
•
The share of electricity from coal fired power plants has increased in
spite of – or even because of – the energy transition.
•
Energiewende is difficult to implement because of citizen protests
following the expansion of renewable energy.
In sum, the results indicate the following:
The electricity price of German households has been increasing for several
years, whereas the production price and the wholesale electricity price have
fallen dramatically. The falling prices are according to most experts a
consequence of the introduction of renewable energy on the market.
However, these lower electricity prices have not lead to lower prices for
German households, since the energy companies have chosen not to transfer
the reduction in wholesale electricity prices to the consumers. Instead, the
price for electricity has risen as a consequence of an increase in the so-called
EEG charge (Erneuerbare Energien-Gesetz, “Renewable Energy Law”).
9
The EEG charge is one of the most important instruments to stimulate the
expansion of renewable energy in Germany, since it finances the costs
caused by the guaranteed price paid to producers of renewable energy,
regardess of the price level on the German energy exchange. The increase of
the EEG charge has, in turn, three causes: an extended expansion of
renewable energy, the construction of the EEG charge (implying that the
EEG charge go up for the households when the wholesale price falls) and a
rising number of companies, that are exempted from paying the EEG charge.
Many experts find, that the social costs related to the conventional power
plants should be accounted for just as transparently as the EEG charge is
accounted for today. Only then will it be possible for the households to get a
clear and fair view of how much – or perhaps rather how little - the
Energiewende really costs.
It is not the German energy transition that has led to the expanding share of
electricity from coal fired power plants in Germany. Even though many
nuclear power plants have been shut down as part of the Energiwende, the
quickly growing share of electricity from renewable energies has
compensated for that loss. Coal power has replaced a certain share of
electricity generated from gas, since the former is currently much cheaper
than the latter. This is in turn caused by a low global wholesale price on hard
coal, and low prices of emission certificates in the EU ETS. The low
production price has led to a larger net export of electricity to Germany's
neighbouring countries, which also, in part, explains the increasing levels of
greenhouse gas emissions in recent years.
Gas powered plants cause less carbon dioxide emissions and are also a better
complement to the natural fluctuation inherent in systems with a large share
of renewable energies. The German government is now making efforts to
diminish the growing share of coal-generated electricity. On an
10
international level by trying to reform the EU trade system and on a national
level by preparing legal reforms to diminish the greenhouse gas emissions
from the coal fired plants.
Even if there is a general high acceptance for the Energiewende in Germany,
there are numerous examples of citizen protests delaying or even hindering
building projects related to renewable energy in Germany. This is especially
clear when it comes to the carrying out of the planned high voltage
transmission lines, which will conduct electricity from northern to southern
Germany. Since the citizen protests often lead to long-lasting conflicts with
delays causing large economic losses, more and more emphasis is given to
professional participation. One method that has proven successful is a
professionally carried out participatory process implemented in parallel and
sometimes together with the formal implementation.
Relevance for Sweden
Considering the entered international agreements as well as the national
climate and energy objectives that Sweden has set, it is probable that Sweden
too is faced with entering into an energy transition of its own. It is therefore
vital that the image of the German energy transition is not limited to
simplified arguments about its suggested negative impacts. Instead it should
offer a wider and deeper insight to the complex context that an energy
transition of this magnitude implies .
11
1. Inledning
Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC slår fast att de
klimatpåverkande utsläppen från energiförsörjningen under perioden 20402070 måste minska med 90 procent jämfört med 2010, för att vi ska ha rimlig
möjlighet att hålla den globala temperaturökningen under två grader jämfört
med förindustriell tid (IPCC 2014). Enligt IPCC behöver ungefär 80 procent
av världens energi vara koldioxidsnål år 2050. Samtidigt pekar International
Energy Agency på att motståndet mot kärnkraften ökar i flera länder, mycket
eftersom många kärnkraftverk är föråldrade och inget land hittills hittat en
godtagbar lösning för en säker slutförvaring (IEA 2014).
Att hålla temperaturökningen under två grader samtidigt som energiförsörjningen säkras kräver en sammanhållen klimat- och energipolitik. I
Tyskland har svaret varit en målsättning att minska utsläppen genom att
byta fossila bränslen mot förnybara, samtidigt som kärnkraften över tid ska
avvecklas. Tysklands Energiewende är därför den internationellt kanske mest
uppmärksammade energiomställningen, och enligt exempelvis WWF den
mest ambitiösa (WWF 2013).
Det tyska exemplet följs med stort intresse i flera länder, så även i Sverige där
en långsiktig energiöverenskommelse nu diskuteras flitigt. I dagsläget står
kärnkraften för cirka 45 procent av den svenska elmixen, och Sverige har
därmed mest kärnkraft per capita i världen (Sempler 2012). De svenska
kärnkraftverken är emellertid ålderstigna och allt fler bedömare, exempelvis
företrädare för Svenska Kraftnät och den svenska kärnkraftsindustrin,
dömer ut investeringar i ny svensk kärnkraft (Lindvall 2014, Landén & Kissel
2014). Även om det i skrivande stund inte finns någon blocköverskridande
energiöverenskommelse förefaller en politisk satsning på nybyggd kärnkraft
inte trolig. Det rödgröna blocket syns enat om att kärnkraften på sikt ska
ersättas med förnybar energi och energieffektivisering (Hellberg 2014).
12
Alliansen står fast vid sin energi- och klimatöverenskommelse från 2009,
med stränga begränsningar för hur nya reaktorer kan ersättas och slår fast att
kärnkraft inte får subventioneras vare sig direkt eller indirekt (Thomas
2010).
Samtidigt pågår en omfattande översyn av tillstånden för vattenkraften, som
i många fall är hundra år gamla eller äldre. Vattenkraften, som idag står för
cirka 50 procent av elproduktionen, är tillsammans med kärnkraften
Sveriges viktigaste energikälla (Ekonomifakta 2014). Då någon större
utbyggnad av vattenkraft för närvarande inte är realistisk är det inte heller
att vänta att andelen vattenkraft kommer att öka i den svenska energimixen
(Vattenfall 2013).
Det tredje benet, energi från förnybara energikällor (utöver vattenkraft)
såsom vindkraft, solceller och biokraft, ökar men stod 2013 för endast cirka
15 procent av den totala elproduktionen i Sverige (Energimyndigheten 2013).
Därav stod solelen för en närmast försumbar del (Söder 2013). Givet en
situation där investeringar i ny kärnkraft inte är att vänta, där vattenkraften
inte kommer att byggas ut och där Sverige till 2050 inte ska ha några
nettoutsläpp av koldioxid är det sannolikt nödvändigt att inom relativt kort
tid kraftigt öka andelen el från bland annat vind och sol i den svenska
energimixen. Därför är det intressant att även ur ett svenskt perspektiv
utvärdera tyska Energiewende.
Det är anmärkningsvärt att Tyskland, ett land med en starkt utvecklad och
till stora delar energiintensiv industri och med begränsad mängd förnybara
naturtillgångar har lyckats inleda en så omfattande energiomställning. Den
har starkt stöd hos befolkningen, en opinionsundersökning som
genomfördes oktober 2014 visade att 92 procent av den tyska befolkningen
står bakom en fortsatt utbyggnad av den förnybara energin (TNS Emnid
2014). Samtidigt har energiomställningen fått mycket kritik, i såväl Tyskland
13
som utomlands. I Sverige har artiklar med rubriker som ”Tysklands
avskräckande energipolitiska exempel” (Lomborg 2014), ”Det tyska vägvalet
är inget föredöme” (Dagens Nyheter 2012) och ”Energiewende är tyska för
miljöbluff”
(Ehrling
2013)
fått
stor
spridning.
I
basindustrins
energisamarbete SKGS:s studie ”Energiewende: Lärdomar för Sverige”
framstår Tyskland inte heller som något föredöme (2014).
Syfte
I både den tyska och svenska debatten kring Energiewende återkommer ofta
tre påståenden:
1. Energiewende har lett till att elpriset har blivit för högt, i synnerhet
för de tyska hushållen.
2. Kolkraften har ökat trots - eller kanske till och med på grund av energiomställningen.
3. Energiewende är svårt att genomföra i praktiken på grund av alla
medborgarprotester.
Syftet med den här rapporten är att problematisera ovanstående tre
påståenden om den tyska energiomställningen genom att ge en överblick
över resonemang och resultat från relevanta och aktuella studier och
artiklar. Förhoppningen är att därmed bredda och fördjupa bilden av
Energiewende. Rapporten syftar däremot inte till att göra några långtgående
jämförelser med Sverige, eftersom de båda länderna har så vitt skilda
utgångspunkter i många hänseenden, inte minst vad gäller tillgången till
vattenkraft. Rapporten bygger vidare på Fores policy paper från 2013, Die
Energiewende: Den tyska energiomställningen, som skrevs av Annika Steele och
Malin Niemi för att ge en överblick över den tyska energiomställningen och
för att sammanfatta den dåvarande tyska debatten.
14
Den här rapporten inleds med en kort överblick över Energiewendes
utveckling fram till idag, följt av tre kapitel som vardera belyser
Energiewende och elpriset, Energiewende och kolkraften och slutligen
Energiewende och medborgarprotesterna. Därefter följer ett kapitel om
Energiewendes framtid, med fokus på reformer som ska genomföras inom
de närmaste åren.
15
2. Energiewende fram till idag
Den tyska energiomställningen var inte, som många tror, en direkt reaktion
på kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011. Energiewende kan istället sägas ha
sitt
ursprung
i
en
Stromeinspeisungsgesetz,
subventionslagstiftning
”elmatningslagen”
från
1990,
kallad
(Hockenos
2012).
Lagen
initierades av ett blocköverskridande samarbete mellan Kristdemokraterna
(CDU och CSU) och De gröna (Die Grüne). Lagen syftade till att stödja den
förnybara elproduktionen genom att garantera producenter av förnybar
energi att nätoperatörerna köpte deras el för motsvarande 80-90 procent av
den genomsnittliga intäkten för elförsäljning, en tydlig koppling till
marknadspriset (Kemfert & Horne 2013). Många investerare var emellertid
ovilliga att satsa på förnybar energi, med anledning av det fluktuerande
marknadspriset och den osäkerhet som därpå följde (Steele & Niemi 2013).
År 2000 beslutade den dåvarande koalitionsregeringen med det Socialdemokratiska partiet (SPD) och De gröna under förbundskansler Gerhard
Schröder att införa Erneuerbare Energien-Gesetz, ”Lagen om förnybar energi”,
kort EEG (Karlsson 2014). Med lagen gjordes garantipriset oberoende av det
rådande marknadspriset och istället baserades garantipriset på en
kostnadsuppskattning för de nästkommande 20 åren. En elproducent som
började producera förnybar el blev därmed garanterad ett fast pris för den el
som såldes för 20 år framåt.
Samma år beslutade den rödgröna regeringen även att avveckla kärnkraften,
efter en lång period med en stark opinion mot kärnkraft i Tyskland. Beslutet
kom att kallas Atomkonsens, och innebar att sju kärnkraftverk skulle avvecklas år 2011 och 2012, de övriga senast år 2024 (Volkert 2011).
Oppositionen, med Angela Merkel som partiledare för CDU i spetsen, var
emot beslutet. Hon lovade därför att upphäva beslutet om de kom till
16
makten (Hockenos 2012). Tio år senare, hösten 2010 när Angela Merkel var
förbundskansler i en konservativ-liberal regering (CDU, CSU och FDP),
beslutade förbundsdagen om ett energikoncept som innebar en ökad andel
förnybar energi, men med kärnkraft som överbryggningsteknik. Detta
innebar förlängd livslängd för flera kärnkraftverk, tvärtemot syftet med
Atomkonsens (Brost 2011).
Våren 2011 inträffade kärnkraftsolyckan i Fukushima. Merkel gjorde en
helomvändning och förkunnade att beslutet om förlängd livslängd för
kärnkraften måste omprövas, på grund av det uppkomna läget i Japan (Die
Zeit 2011). Kort därefter, i juli 2011 beslutade förbundsdagen att avveckla
kärnkraften stegvis fram till år 2022. Åtta kärnkraftverk stängdes redan
månaden efter beslutet. Detta kan vid första anblick verka radikalt, men i
själva verket var det samma sju kärnkraftverk som fastlades i samband med
Atomkonsens redan 2000 (Volkert 2011), med ett tillägg. Beslutet 2011 har
ändå kritiserats för att ha genomförts för hastigt. Många menar också att de
tvära kasten i energipolitiken är skadliga, eftersom investerare,
energikoncerner och konsumenter behöver kontinuitet och stabilitet
(Horstmann 2012).
Energiewende har alltsedan begreppet etablerades stått i centrum av tysk
politik. Alla stora politiska partier liksom det tyska näringslivet säger sig stå
bakom energiomställningen (International Energy Agency 2013), men det
finns en grupp aktörer som försöker försena eller till och med hindra
energiomställningen, enligt en analys från 2013 skriven av professorn i
energiekonomi
Claudia
Kemfert
(Deutsches
Institut
für
Wirtschaftsforschung [DIW], ”tyska institutet för ekonomiforskning”) och
Jannic Horne (Boston Consulting Group). Författarna samlar dessa aktörer
under begreppet Conventional Energy Coalition, medan de som arbetar aktivt
för en fortsatt energiomställning sorteras under begreppet Sustainable
17
Energy Coalition. Vilka som enligt författarna utgör dessa grupperingar, och
vilka deras ståndpunkter är sammanfattas i förenklad form i tabellen nedan.
Tabell 1: Politiska grupperingar och ställningstaganden
Conventional Energy Coalition
Sustainable Energy Coalition
Aktörer
Politiska partier
Det liberala partiet (FDP), delar av kristde- De gröna (Die Grüne), stora delar av det
mokraterna (CDU/CSU), delar av socialde- socialdemokratiska partiet (SPD), vänstermokraterna (SPD).
partiet (Die Linke), delar av kristdemokraterna (CDU/CSU).
Övriga aktörer
De fyra stora energikoncernerna (E.ON,
RWE, Vattenfall och EnBW); Stadtwerke
(offentliga infrastrukturföretag, som bland
annat tillhandahåller el); nätoperatörerna;
energiintensiva företag och deras intresseorganisationer, exempelvis Tyska industriförbundet (BDI).
Företag som arbetar inom den förnybara
energisektorn och deras intresseorganisationer; Tyska föreningen för förnybar energi
(BEE); tyska ingenjörsförbundet (VDMA);
NGO’s såsom WWF, Greenpeace, BUND,
Germanwatch; forskningsinstitut som är
inriktade mot förnybar energi.
Konventionell energi är nödvändig för att
hålla kostnaderna nere för både hushållen
och industrin.
Kostnaderna för förnybar energi ska ses
som en långsiktig investering, som kommer
att löna sig när priserna för konventionell
energi fortsätter att öka och priserna för
grön teknologi fortsätter att minska.
EEG stör marknadsmekanismerna. Ett
kvotsystem skulle vara bättre än inmatningstarifferna, eftersom kvotsystemet är
billigare.
Priserna för konventionell energi inkluderar
inte de externa kostnaderna såsom negativ
påverkan på miljön. Dessutom har massiva bidrag till konventionell energi lett till
spårbundenhet, vilket gör att det nu kostar
mycket att ställa om energisystemet. Inmatningstarifferna har fungerat bra, kraven
på ett kvotsystem är ett försök att försena
energiomställningen.
Energimarknaden bör balanseras på ett
europeiskt plan, inte bara i Tyskland (med
exempelvis solceller i Spanien och vindenergi i Skandinavien).
Tyskland är och ska vara föregångsland,
och kan leda energiomställningen även på
egen hand. Tyskland ska dock samtidigt
verka för en gemensam europeisk energimarknad.
Försörjningssäkerhet
Konventionell energi är nödvändig för att
tillhandahålla energiförsörjningssäkerhet.
Detta eftersom förnybar energi gör elnätet
instabilt eftersom den förnybara energin
inte kan struktureras på ett sådant sätt att
den ersätter den konventionella energin.
Den snabbt ökade andelen förnybar energi
har inte hotat försörjningssäkerheten
hittills. I framtiden kan back-up från konventionell energi vara nödvändig för att
säkerställa energiförsörjningen.
Övrigt
Det politiska systemet för energiomställningen är alltför komplext. Dessutom är
politikens beslut opålitliga, lagstiftningen
är motsägelsefull, och det finns inte tillräcklig samordning mellan staten, delstaterna och kommunerna.
Sysselsättningseffekten från Energiewende har varit mer positiv än väntat.
Teman
Kostnadseffektivitet
Målsättningar
I Tysklands energikoncept från 2010 och i lagändringarna från 2011 finns en
rad kvantitativa och tidsbundna målsättningar avseende avveckling av
kärnkraften, utsläpp av växthusgaser, utbyggnad av förnybar energi och
energieffektivisering (Bundesregierung 2010, Deutscher Bundestag 2011)1.
Likväl har Energiewende kritiserats för att vara ett tämligen oklart begrepp,
1
I denna sammanfattning samt i tabellen lämnas värme- och trafiksektorn utanför
18
som
saknar
en
sammanhängande
politik
för
hur
den
tyska
energiomställningen i praktiken ska genomföras (The Economist 2014:b).
Målsättningar Energiewende
Avveckling av kärnkraften: Stegvis avveckling av kärnkraften fram till år 2022.
Minskning av växthusgasutsläpp: Fram till 2020 har Tyskland satt som mål
att minska dessa utsläpp med 40 procent (relativt till år 1990), vilket i princip är
samma mål som Sverige har men avsevärt mer ambitiöst än EU:s gemensamma
mål på 20 procents reduktion. Till år 2050 ska växthusgasutsläppen ha minskat
med 80-95 procent.
Utbyggnad av förnybar energi: Minst 35 procent av den totala elförbrukningen ska
utgöras av förnybar energi år 2020. Till år 2050 ska andelen förnybar energi stå för
minst 80 procent av den totala elförbrukningen.
Energieffektivisering: Tysklands mål sammanfaller med EU:s, vilket innebär att
förbrukningen av primärenergi_ ska minska med 20 procent under 2008 års nivåer
fram till 2020 och med 50 procent till 2050.
2
Tyskland har dessutom de kvalitativa målsättningarna att Energiewende ska
vara kostnadseffektiv och inte ha någon negativ inverkan på välfärden.
Kärnkraften har hittills avvecklats enligt plan. Växthusgasutsläppen har
dock inte minskat i avsedd takt (mer om detta i kapitel 4). Andelen förnybar
energi har ökat mer än förbundsdagen förutspådde. År 2010 utgjorde den
drygt 17 procent av Tysklands totala elförbrukning, år 2014 uppskattas
andelen vara 25 procent (Bundesministerium für Wirtschaft und Energie
2014:c samt 2014:d). Energieffektiviseringen har däremot inte ökat i enlighet
med målet (Die Bundesregierung 2014).
2
Primärenergi är den mängd energi som tas in i ett försörjningssystem, i motsats till
sekundärenergin, den ”användbara energin” som återstår till konsumenterna. De ton kol
som matas till ett kolkraftverk motsvarar primärenergi, medan den el som lämnar
anläggningen motsvarar sekundär energi. Exempelvis förbrukar ett kolkraftverk med en
effektivitet på 40 procent 2,5 gånger mer primärenergi än det producerar i form av el
(sekundär energi). För vindkraft och solenergi är det ingen skillnad på primär och sekundär
energi. (Energy Transition u.å.)
19
Tabell 2. Energiewendes status quo (2013) och kvantitativa målsättningar
2050
2013
2020
2030
2040
2050
–22,6 %
minst –40 %
minst –55 %
minst –70 %
minst –80 till 95 %
Växthusgasutsläpp
Växthusgasutsläpp (gentemot 1990)
Ökning av andelen förnybar energi av energiförbrukningen
Andel av den totala slutliga
energiförbrukningen
12 %
18 %
30 %
45 %
60 %
Andel av den totala energiförbrukningen
25,3 %
minst 35 %
minst 50 %
(2025: 40 till 45 %)
minst 65 %
minst 80 %
Andel av värmeförbrukningen
9,1 %
14 %
Andel av trafiksektorn
5,5 %
Minskning av den totala energiförbrukningen och ökning av energieffektiviteten
Primärenergiförbrukning
(gentemot 2008)
–3,8 %
–20 %
Slutlig energiförbrukning
0,2 % per år
(2008–2013)
2,1 per år (2008–
2050)
–50 %
Källa: Bundesministerium für Wirtschaft und Energie
Figur 1. Utveckling av andel förnybar energi av den totala
elförbrukningen (%)
50
45
40
5%
–4
35
40
30
25,3
25
23,6
20,4
20
15
14,2
10
5
0
3,4
5,2
4,3 4,7 4,8 4,1 4,5
3,1 3,6 3,8
6,2 6,6
7,7 7,6
9,3
10,2
15,1
16,3 17
11,6
1 2 3 4 5 6 7 8 9
1 2 3 4 5
1 2 3 4 5 6 7 8 9
1 2 3 4 5 6 7 8 9
90 99 9 9 9 9 9 9 9 9 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 10 01 01 01 01 01 1 01 1 1 20 02 2 2 2 2
19 1 19 19 19 19 19 19 19 19 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 2 2 2 2 2 20 2 20 20 20 2 20 20 20 20
Källa: Bundesministerium für Wirtschaft und Energie
Figur 2. Växthusgasutsläpp i Tyskland
(i miljoner ton koldioxidekvivalenter)
1 400
1 200
Målsättning enligt Kyoto-protokollet
för 2008 till 2012: 974
1 000
Mål: 40 %
reduktion till
år 2020
800
600
400
200
20
0
0
9
19
91
19
CO2
1
1
7
2
2
3
3
4 05
6 07
9
8
92 93 94 95 96 9
0
0
98 99 00 0
0
0 010 201 01 01
0
0
2
2
19 19 19 19 19 19 19 19 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20
2
CH4
N2O
Övriga (CFC, SF6)
Mål
20
20
Källa: Bundesministerium für Wirtschaft und Energie
3. Energiewende och elpriset
Få saker har diskuterats så flitigt i Tyskland som elpriset de senaste åren.
Tidningsrubriker som Handelsblatts ”Dyr energiomställning: Var är elen
dyrare än i Tyskland?” (2014:b) och Bilds ”Energiewende-vansinne: Varför
blir vår el alltid dyrare?” (Jeimke-Karge 2013) får representera en del av
mediebilden i Tyskland. Andra tidningar ger en diametralt motsatt bild:
Süddeutsche Zeitung skriver om ”Myten om den dyra gröna elen” (Liebrich
2012) och Manager Magazin ”Elpriset: Nu får det vara slut på klagandet på
Energiewende!” (Sorge 2014).
Hushållens elkostnader
Hushållens elkostnader står ofta i fokus när Energiewende diskuteras,
eftersom de har ökat under flera år i rad. Ett genomsnittligt hushåll i
Tyskland betalade år 2011 24.34 eurocent per kWh (brutto), år 2014 hade
priset ökat till 28.38 eurocent per kWh (Verivox u.å.). För ett hushåll med en
årsförbrukning på 4 000 kWh innebär det en kostnadsökning från 974 euro
till 1 135 euro per år, omräknat i kronor en årlig ökning med cirka 1 450 kr.
Enligt en undersökning från EU-kommissionen (2014) är det bara Cypern
och Danmark som har högre elpriser än Tyskland i EU.
Elkostnaderna utgör cirka tre procent av de tyska hushållens totala
disponibla inkomster (Verivox 2014).3 Den stora merparten av de tyska
hushållens elkostnader utgörs av fyra nästintill lika stora delar: Elproduktion
3
Miljöorganisationen Nabu menar att elkostnaderna därmed är en marginell kostnad för
hushållen, och sätter dessa i relation med hushållens övriga energikostnader (Europaticker
2014). Av ett tyskt genomsnittligt hushålls energikostnader utgör elkostnaderna cirka 25
procent, medan uppvärmningskostnader (i Tyskland sker uppvärmning till stor del med
eldningsolja eller naturgas) utgör cirka 40 procent och bensinkostnader för bilen utgör cirka
35 procent (procentsatserna har hämtats från Verbraucherzentrale Bundesverband 2014).
21
och elhandel (24 procent), EEG-avgiften (22 procent), elnätskostnad (23
procent) och moms och skatter (23 procent) (Bundesnetzagentur 2014). I
denna rapport ska de två första posterna granskas närmare, eftersom de
debatteras flitigast i debatten och dessutom har ett nära inbördes samband.
Figur 3. Elpris för hushållskunder (i eurocent/kWh)
32
30
28
26
24
22
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
April 2007
April 2008
April 2009
April 2010
April 2011
Elproduktion och distribution (inkl. vinstmarginal)
Nätkostnad
EEG-avgift
Koncessionsavgift
Elskatt (7 %)
Moms (16 %)
Inflationsbetingat totalpris (BIP 2005)
April 2012
April 2013
April 2014
Beräknat på ett hushåll med en
årsförbrukning av 3 500 kWh.
Källa: Bundesministerium für Wirtschaft und Energie &
Bundesnetzagentur
Elproduktionen och börsen
Ungefär en fjärdedel av elpriset utgörs av produktionskostnader, det vill säga
kostnaden
för
att
driva
kraftverken
och
en
vinstmarginal
för
elproducenterna (Bundesnetzagentur 2014). Det är svårt att hitta entydiga
siffror på hur mycket elen från de olika energislagen faktiskt kostar att
producera, men en bra översikt på olika ”kostnadskorridorer” ges i
metastudien från Agentur für Erneuerbare Energien (Nestle & Kunz 2014),
som jämför metoderna och resultaten från 19 olika studier. Den
sammantagna bilden visar att produktionskostnaden för förnybar energi
sjunkit – och det mycket snabbare än vad experter trodde för bara några år
sedan. Vatten- och vindkraft är, givet en bra placering, redan nu billigare än
energin från nya kärn- och kolkraftverk. Även priset på solceller börjar
22
komma ner i samma produktionskostnader som för gaskraftverk, men är
fortfarande dyrare än energi från kolkraftverk, visar en omfattande studie
från Frauenhofer ISE (Kost, Mayer, Thomsen, Hartmann, Senkpiel, Phlipps,
Nold, Lude & Schlegl 2013).
För att matcha tillgång och efterfrågan på energimarknaden finns det för de
tyska elproducenterna en central energibörs, EEX i Leipzig. Priserna på
energibörsen bestäms av en meritordning, där elen med den lägsta driftskostnaden används först. Allt eftersom konsumtionen ökar används därefter
el med högre driftskostnader för att täcka efterfrågan. El som genereras från
vindkraft och solenergi är i meritordningen billigast eftersom dessa, trots att
de kännetecknas av höga investeringskostnader, har nära noll bränslekostnader och låga driftskostnader. Väl i drift med en marginalkostnad nära
noll, har därför produktionen av ytterligare en kWh vind- eller solkraft i stort
sett ingen merkostnad. Näst billigast är el från vattenkraft, sedan följer el
från kärnkraft, och – beroende på utsläppsrättigheter och bränslepriser - el
från brunkol, stenkol och gaseldade kraftverk. Det dyraste kraftverket som
behövs för att täcka den rådande efterfrågan avgör sedan priset på
elmarknaden, clearing-priset (Steele & Niemi 2013).
Det genomsnittliga elpriset på den tyska börsen är historiskt lågt. Flera
vetenskapliga studier förklarar det låga priset med den ökade andelen grön
el4 och dess effekt på meritordningen (Heide 2013, Bundesministerium für
Wirtschaft und Energie 2014:a). Elpriset är lågt även i internationella
jämförelser, där jämförbara länder ställs mot varandra (Europeiska
kommissionen 2014).
4
El från förnybara källor
23
Figur 4. Marknadspriset på el på energibörsen, EEX (i euro/MWh)
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Jan 07
Jul 07 Jan 08 Jul 08 Jan 09 Jul 09 Jan 10
Jul 10
Jan 11
Jul 11
Spotmarknad
Terminsmarknad
Jan 12
Jul 12
Jan 13
Jul 13
Jan 14
Jul 14
Källa: Bundesministerium für Wirtschaft und Energie
De sjunkande priserna på elbörsen har i nuläget inte lett till lägre elräkningar
för hushållen. Det finns enligt många källor två huvudsakliga orsaker till
detta: För det första har de flesta elleverantörer valt att inte sänka sina
elpriser utan istället ökat sina vinstmarginaler (Handelsblatt 2013). För det
andra har några elleverantörer inga ökande vinstmarginaler att ge vidare,
eftersom de köpt futures, fleråriga handelsavtal. Det innebär att de köpt el för
ett fast, relativt högt pris för upp till tre år i förväg, och därmed inte kan ta del
av de senaste sänkningarna på börsen (Reuster & Küchler 2013, Die Welt
2013:b). Därmed har den gröna elens positiva inverkan på elpriset på
energibörsen inte haft någon effekt för hushållen.
EEG-avgiften
EEG-avgiften är ett av de viktigaste instrumenten för att främja utbyggnaden
av förnybar energi i Tyskland, eftersom den finansierar de kostnader som
uppstår då producenter av förnybar energi erhåller ett fast pris per såld kWh,
oavsett prisnivå på den tyska elbörsen. Genom en inmatningstariff skapas
ett garantipris för förnybar el, vilket innebär att den som producerar
förnybar el är garanterad ett visst pris över en tjugoårsperiod. Skillnaden
mellan kostnaden för produktionskostnaden och garantipriset täcks av
24
EEG-avgiften som betalas av konsumenterna via elräkningen och därmed
blir del av konsumenterna elpris.
Fram till och med år 2014 steg EEG-avgiften årligen (se figur 5), och den lyfts
därför ofta fram som en av de främsta orsakerna till de ökade elpriserna
(Bundesministerium für Wirtschaft und Energie 2014:a). Ökningen av EEGavgiften beror enligt de flesta experter i sin tur på tre saker: förutom den
fortsatta utbyggnaden av förnybar energi, finansierar EEG-avgiften den
växande skillnaden mellan garantipriserna och de sjunkande börspriserna
samt ett ständigt ökande antal energiintensiva företag som befriats från att
betala EEG-avgiften (Bundesministerium für Wirtschaft und Energie
2014:a).
Skillnaden mellan garantipriset och börspriset uppstår alltså eftersom EEGavgiften ska kompensera för den förlust nätoperatörerna gör när de köper el
för garantipriset (som producenterna av grön el erhåller) och säljer vidare
elen på börsen. EEG-avgiften finansieras inte av skattemedel, utan av
hushållen och de företag som inte är EEG-befriade via deras elräkningar.
Eftersom skillnaden mellan det konstanta garantipriset till de gröna
elproducenterna och börspriset ökar när börspriset faller, höjs EEG-avgiften
när börspriset på grön el sjunker (Zeit Online 2013).
25
Figur 5. Summa genomsnittligt elpris på börsenoch EEG-avgift
(i eurocent/kWh)
10
9
8
6,24
5,28
3,53
4,59
7
2,05
6
5,11
5
4,47
4
4,27
3,78
3,21
3
2
1
0
Jan 07
Jul 07 Jan 08 Jul 08 Jan 09 Jul 09 Jan 10
Jul 10
Jan 11
Börspris
EEG-avgift
Jul 11
Jan 12
Jul 12
Jan 13
Jul 13
Jan 14
Jul 14
Källa: Bundesministerium für Wirtschaft und Energie
Figur 6. Så fungerar EEG-avgiften
Producenter av grön el
Energikoncerner
Leverar
grön el
Fastställer
EEG-avgiften
Vidarebefordrar
EEG-avgiften
Får EEG-ersättning
(garantipris)
Nätoperatörer
Levererar el
Erhåller
börspris
Betalar
EEG-avgiften
Säljer på
börsen
Energibörsen
Källa: EnergieDienst
Konsumenter: Hushåll och företag
26
Alternativkostnaden
De flesta tyska hushåll och företag har en energimix där både konventionella och
förnybara energikällor ingår. Eftersom EEG-avgiften framkommer som en egen
post på varje elräkning är kostnaden för utbyggnaden av förnybar energi väl
synlig för den enskilda konsumenten_. Detta gäller hittills inte för de konventionella
energislagen. Bundesministerium für Wirtschaft und Energie har i en rapport från
december 2014 sammanfattat den samhällsnytta som en fortsatt utbyggnad av
förnybar energi medför:
Minskad negativ miljöpåverkan. Det handlar dels om minskat behov av
säkerhetsarbete kring kärnkraftverken (liksom tekniska och politiska lösningar
för slutförvaringen av radioaktivt avfall), dels om minskad klimatpåverkan från
de fossila energislagen. Exempel på sådan negativ miljöpåverkan är ökad mängd
översvämningar och försämrad luftkvalitet.
Minskad import av fossila energislag. Tyskland importerar i dagsläget till
exempel en stor del av stenkolen från länder som Colombia och Ryssland,
eftersom den inhemska stenkolsbrytningen blivit relativt dyr (FIAN u.å.). Med
ytterligare utbyggnad av den gröna elen skulle beroendet av importen minska,
liksom den politiska risken med import av naturgas från Ryssland.
Ökad export av clean tech. Flera tyska företag har lyckats etablera sig på den
internationella marknaden.
Fler arbetstillfällen. Nettosysselsättningseffekten, alltså skillnaden mellan jobb
som tillkommit och jobb som försvunnit på grund av Energiewende var år 2013
drygt 25 000, enligt Bundesministerium für Wirtschaft und Energie.
Däremot tillkommer enligt Bundesministerium für Wirtschaft und Energie
kostnader för att integrera förnybar energi i energiinfrastrukturen, som att investera
betydligt i kraftnät och etablera flexibla marknads- och systemmekanismer för att
kunna hantera den förnybara elens naturliga fluktuationer. Denna kostnad är till
viss del redan inberäknad i elpriset och betalas genom EEG-avgiften, nätavgiften
och ett antal skatter av de tyska elkonsumenterna. Skulle de subventioner och
skattelättnader som de konventionella energislagen erhållit och deras miljökostnader
internaliseras för att därefter presenteras som en post på elräkningen på samma
sätt som EEG-avgiften gör, skulle den enligt Küchler & Meyer år 2012 kostat 10,2
cent jämfört med den dåvarande EEG-avgiften á 3,59 cent.
56
Ytterligare en förklaring till den ökade EEG-avgiften är att många företag, i
första hand inom den elintensiva industrin, undantas från att betala en stor
del av EEG-avgiften (Reuster & Küchler 2012, Bundesministerium für
Wirtschaft und Energie 2014:a). Anledningen är att regeringen vill förhindra
att de tyska elintensiva företagen utsätts för alltför hård internationell
konkurrens på grund av ökade elpriser. Antalet befriade företag ökade fram
till EEG-reformen i augusti 2014, vilket i sin tur ledde till att EEG-avgiften i
allt högre grad fick betalas av hushållen (Institut für Regenerative
5
På grund av att EEG-avgiften stiger vid sjunkande börspriser argumenterar många dock för
att varken EEG-avgiften eller elpriset för hushåll är några bra indikatorer för vad
utbyggnaden av förnybar energi faktiskt kostar, se exempelvis studien Was die Energiewende
wirklich kostet (”Vad energiomställningen verkligen kostar”, Reuster & Küchler 2013).
6
Dessa nettoeffekter beräknas i modellscenarier utförda av forskningsinstituten Prognos,
EWI, GWS, senast i studien Entwicklung der Energiemärkte: Energiereferenzprognose (2014).
27
Energiewirtschaft u.å.). År 2014 uppskattades
den energiintensiva
industrins undantag vara värt cirka 5 miljarder euro, vilket enligt det tyska
industriförbundet [Bundesverband der Deutschen Industrie, BDI], innebar
ungefär 4 euro extra per hushåll och månad (Deutschlandfunk 2014).
Reform av EEG
I juni 2014 beslutade den tyska regeringen om en rad förändringar av EEGavgiften, med avsikt att hantera de stora utgifter som följt av systemet.
Reformen som går under namnet EEG-Novelle kännetecknas enligt
Bundesministerium für Wirtschaft und Energie (2014:b) framför allt av
följande ändringar:
Utbyggnaden av och bidrag till förnybar energi reduceras: För att
minska den oväntat snabba utbyggnaden av förnybar el och därmed de
oväntat höga kostnader som detta medförde, ska nu utbyggnaden av förnybar el styras mer. Detta sker genom att det satsas extra mycket på tekniker
som visat sig vara extra kostnadseffektiva, som landbaserad vindkraft och
solceller.7 Lagen fastställer därmed ”utbyggnadskorridorer”, vilket för
exempelvis vindkraft och solceller medger en årlig utbyggnad med 2 500
Megawatt vardera.8 Om mer anläggningar än så byggs under ett givet år, blir
subventionerna nästkommande år lägre för att täcka de uppkomna
merkostnaderna från föregående år.
Fler företag ska betala EEG-avgiften: Denna del ändrades efter
mycket kritik från EU-kommissionen, som menade att alltför många företag
7
Vattenkraft står på grund av de topografiska förutsättningarna för en mycket liten del av
Tysklands energimix, och har enligt Umweltbundesamt (2013) inte heller någon potential
att byggas ut.
8
1000 watt = 1 kilowatt. 1 000 kilowatt = 1 megawatt. 1 000 megawatt = 1 gigawatt. Ett
kärnkraftverk som har en gigawatts kapacitet producerar en gigawatt el när den är i full gång.
Om det körs i en timme, har den producerat en gigawatttimme (GWh). Dock används sällan
den fulla potentialen. (Energy Transition, The German Energiewende, odaterad).
28
befriats från EEG-avgiften. Företagen måste i framtiden genomgå en hårdare
granskning innan de eventuellt befrias från avgiften.
Egenproducenter 9 måste också betala: För alla nya egenproducenter
gäller från och med reformen att även de ska betala en del av EEG-avgiften
(år 2015 30 procent, år 2017 40 procent), vilket de varit undantagna från
tidigare. Mikroanläggningar10 liksom existerande anläggningar är även
fortsättningsvis undantagna.
Direktförsäljning: Fram till reformen kunde producenter av grön el11 välja
om de ville sälja sin el själva eller sälja den för garantipriset till nätoperatörer. För att främja marknadsintegrationen kommer numera ägare av
nya, större energianläggningar vara tvungna att sälja sin el direkt, prisnivån
är därmed inte längre garanterad. Producenterna får dock efter reformen en
marknadspremie för att täcka sina merkostnader i samband med
direktförsäljningen.
EEG-reformen har kritiserats av bland andra Nabu, en av Tysklands mest
inflytelserika miljöorganisationer. Organisationen menar att utbyggnadskorridoren leder till att utbyggnaden av den förnybara elproduktionen
riskerar att avstanna helt (Nabu 2014). Andra menar att reformen snarare är
alltför försiktig; den kommer inte leda till några stora förändringar,
exempelvis vad gäller totalkostnaden för de energiintensiva företagens som
befrias från att betala EEG-avgiften (se exempelvis Dehmer, 2014). Dessutom utgörs den största kostnadsbördan av de garantier till producenter av
grön el som fastställdes före reformens genomförande, vilka inte kan upp-
9
Egenproducenter = Producenter som enbart producerar el för egen användning
Mikroanläggning = kapacitet upp till 10 kW.
10
29
hävas enligt tysk avtalsrätt.12 Dagens sänkningar gör därmed mycket liten
skillnad på totalkostnaden (se exempelvis Dehmer 2014).
Industrin och Energiewende
En återkommande kritik mot Energiewende är att den tyska industrin, som en
följd av energikostnaderna, får allt svårare att hävda sig på den internationella
marknaden (se exempelvis Wetzel 2014:b). Enligt en rapport som Ministerium für
Wirtschaft und Energie gav ut december 2014 visar flera vetenskapliga studier
att den tyska energiomställningen tvärtom sänkt industrins energikostnader.
Orsakerna till detta är enligt rapporten att elpriset på börsen sänkts och att många
företag är undantagna från att betala stora delar av EEG-avgiften.
Farhågorna att tyska företag skulle etablera sig i utlandet för att undvika höga
elkostnader orsakade av Energiewende, något som exempelvis företaget medicinoch kemiföretaget Bayer hotade med redan år 2011 (News Top Tarif 2011), har enligt
tidningen taz och magasinet Renewables International inte heller besannats (båda
2014). Det fanns enligt publikationerna fram till hösten 2014 inte något tyskt företag
som valt att flytta sina produktionsanläggningar utomlands på grund av stigande
elpriser. Denna slutsats grundar de på ett svar som regeringen (CDU/SPD) gav
angående en interpellation från Die Grüne år 2014. Interpellationen syftade till
att visa att EEG-undantaget för energiintensiva företag är omotiverat, och att
regeringen och industrilobbyn kraftigt överdriver den tyska industrins elkostnader
och vad dessa betyder för den internationella konkurrensen (se exempelvis
Kreutzfeldt 2014).
Tabell 3. Elpris för elintensiva företag i Tyskland (i eurocent/kWh)
Studie
Årsförbrukning i gWh
GWS/Prognos/EWI (2014)
Ingen
uppgift
Ecofys/Franhofer ISI (2013)
≥150
Frontier/EWI (2010), EWI
(2012(
≥330
2000 2001
1,97
2,08
2002 2003 2004 2005 2006 2007
2,38
2,47
2,87
3,42
2008 2009 2010
2011
2012
2013
4,6
5,2
4,4
3,8
4,5
4,6
6,0
5,6
5,3
5,2
5,1
4,7
4,19
5,58
5,66
7,11
5,0
5,07
5,68
Källa: Bundesministerium für Wirtschaft und Energie
12
Det är en gordisk knut som orsakar mycket problem. Därför vinner också den tidigare
miljöministern Klaus Töpfer (CDU) alltmer gehör inom båda de politiska blocken för sin idé
att instifta en fond för Altlasten, ”gamla bördor”. Tanken med fonden är att de nuvarande
kostnaderna för att täcka producenternas garantipriser sprids ut över en längre tid, istället
för att betunga hushållen idag (Brost & Vorholz 2014). Den främsta kritiken mot hans
förslag är att dagens kostnader inte ska läggas på framtida generationer (Weiss 2014).
30
4. Energiewende och kolkraften
Med tanke på Energiewendes målsättningar är dess klimatpåverkan helt
avgörande för bedömningen av den tyska energiomställningen som
framgångsrik eller inte. Utöver målet att Tyskland ska avveckla kärnkraften
till år 2022 ska landet minska sina växthusgasutsläpp med 40 procent till år
2020.
Under
åren
2012
och
2013
ökade
emellertid
Tysklands
växthusgasutsläpp. En del av förklaringen ligger i att Tyskland dessa år hade
ett par ovanligt kalla vintermånader, vilket enligt Umweltbundesamt (2014)
ledde till mer uppvärmning än normalt, till största delen med olja och gas.
En andra och kanske viktigare förklaring är en ökad andel el från kolkraftverk i den tyska energimixen. Kol har alltid varit en grundstomme i den tyska
energimixen, och mellan 2012 och 2013 ökade andelen el från kolkraftverk
med ytterligare 1,8 procent, och landade därmed på 45,5 procent av den
totala elproduktionen (AG Energiebilanzen 2014). I Tyskland talar man till
och med om en Kohleboom (”kolexplosion”, se exempelvis Rueter 2014). I
detta avsnitt diskuteras orsakerna till ökningen av kolkraften samt vilka
konsekvenser den kan få.
Orsaker
I debatten återkommer ofta påståendet att den ökade andelen el från
kolkraftverken har varit en naturlig och nödvändig konsekvens av att det
uppstått en lucka sedan kärnkraften avvecklats (se exempelvis Ehrling,
2013). Påståendet saknar dock enligt flera internationella energianalyser
grund. De åtta kärnkraftverken avvecklades redan 2011, medan den stora
kolkraftökningen skedde först två år senare. Försörjningssäkerheten var inte
hotad under den mellanliggande perioden, trots två ovanliga köldtoppar
under februari 2012 och mars 2013 (Renewables International 2014,
International Energy Agency 2013). Analyserna framhåller att det innan de
31
åtta kärnkraftverken stängdes år 2011 fanns en överproduktion av el i
Tyskland. Direkt efter deras nedläggning kvarstod en produktionskapacitet
på cirka 100 GW, en stor marginal till landets toppbelastning på 85 GW
(Steele & Niemi 2013). Därutöver har elen från förnybar produktion ökat
med 47 TWh – med de åtta kärnkraftverken försvann 43 TWh (German
Energy Transition 2014). Om kolkraftens ökning inte beror på ”luckan” efter
kärnkraftsavvecklingen 2011, vad är då förklaringen?
Kostnadseffektivt och politiskt attraktivt
För närvarande är kol en ovanligt billig energikälla. Världsmarknadspriset på
stenkol är till och med mycket lågt, mycket på grund av den ökande andelen
skiffergas på den amerikanska marknaden (International Energy Agency
2014, Bundesministerium für Wirtschaft und Energie 2014:a). Idag
importerar Tyskland mer än tre fjärdedelar av sin stenkol från länder som
USA, Colombia och Australien (Endres 2013). En ytterligare orsak till att
kolkraften för närvarande är en billig energikälla är att priset på
utsläppsrätter på den europeiska utsläppsmarknaden EU ETS, där
koldioxidutsläppen begränsas av ett utsläppstak, under flera år legat runt
endast 5-7 euro per ton koldioxid.13
13
För närvarande brottas systemet med ett betydande överskott av utsläppsrätter, som en
följd av ekonomisk nedgång i stora delar av EU men även beroende på vissa strukturella
problem. Den tyska regeringen är pådrivande i Bryssel för att tidigarelägga reformer för
att stärka handelssystemet. Bland annat förespråkar Tyskland att Europeiska
kommissionen förslag för inrättandet av en så kallad prisstabiliserande reserv, där
utsläppsrätter kan placeras i väntan på att överskottet sjunker, bör genomföras redan
2017, istället för 2021. Flera länder har dock motsatt sig såväl kommissionens förslag
som försöken att tidigarelägga reformen. Förhandlingar kan väntas pågå under vintern
och våren 2014-2015 (Burtraw, Löfgren & Zetterberg 2013).
32
Figur 7. Världsmarknads- och importpriser för kol, naturgas och olja
(Index 1991=100)
700
600
500
400
300
200
100
0
91
19
92
19
3
9
19
5
94 99
1
19
6
9
19
1
2
3
5
4
9
6
8
0
0
10
97
07
0
0
0
98 999
0
0
0
0
0
19
20
20
1
19
20 20
20
20
20
20
20
20
20
Importpris stenkol
Importpris naturgas
Importpris råolja
Världsmarknadspris råolja (OPEC)
11
20
12
20
13
20
Källa: Bundesministerium für Wirtschaft und Energie
Kolet är även politiskt attraktivt eftersom kolkraftverk är stora arbetsgivare,
särskilt i Ruhr-området. Särskilt anses socialdemokratiska SDP stå nära
kolindustrin och en nedläggning av flera kolkraftverk skulle sannolikt
innebära stor oro i traditionella SDP-väljargrupper (Uken 2013, Oei,
Kemfert, Reitz & von Hirchhausen 2014, T-Online 2013, Die Welt 2013:a).
Greenpeace har också i en rapport från 2013 visat att många politiker,
framför allt från SPD, haft lobbymandat från kolindustrin vid sidan av sina
politiska uppdrag (Greenpeace 2013).
Konsekvenser
Kolkraftens låga kostnader gör att den växer på bekostnad av gaskraften i
Tyskland. Gaskraftverk är mycket dyrare att ha i drift än kolkraftverk, och de
prioriteras därför ner i meritordningen på energibörsen. Även nya
gaskraftverk är sällan i drift av den här anledningen, och det är följaktligen få
som vill investera i nya gaskraftverk. Det är enligt många energiexperter
olyckligt, dels eftersom gaskraftverk släpper ut betydligt mindre
växthusgaser än kolkraftverk, dels eftersom gaskraftverk är flexibla och
därför bättre lämpade som komplement till förnybar energi (Rueter 2014).
33
Därtill har exporten av tysk kolkraft ökat, vilket i sin tur bidrar till ökningen
av
de
tyska
koldioxidutsläppen
under
åren
2012
och
2013
(Umweltbundesamt 2014). För Tyskland är exporten en ekonomiskt lönsam
affär: energileverantörerna säljer dyr el vid energitopparna (vilket ofta
sammanfaller med den tid då det finns mycket förnybar el på marknaden, det
vill säga runt lunchtid) till grannländerna, och köper relativt billig el från
grannländerna vid tider då belastningen är lägre, exempelvis nattetid
(Forschungsstelle für Energiewirtschaft 2013).14
Tabell 4. Tysklands import- och exportintäkter från elhandeln
År
Export TWh
Export miljarder Euro Import TWh
Import miljarder Euro
2010
58,1
3,1
40,5
2,0
2011
54,5
2,9
48,5
2,5
2012
66,6
3,7
43,8
2,3
2013
71,8
3,8
36,9
1,8
Källa: Bundesministerium für Wirtschaft und Energie
Det finns de som menar att kolindustrin kommer att fasas ut naturligt från
marknaden när den europeiska elmarknaden integreras än mer,den gröna
elen byggs ut, energieffektiviseringen ökar och priset på utsläppsrätter
stiger (se exempelvis Bund u.å.). Andra, exempelvisDeutsches Institut für
Wirtschaftsforschung (DIW), menar att utvecklingen dithän går alldeles för
långsamt. De hävdar därför att Tyskland snarast möjligt måste införa ett eget
system för att minska kolindustrins lönsamhet, exempelvis genom
nationella lägstapriser för CO2-certifikat, likt Storbritannien gjort (Oei,
Kemfert, Reitz & von Hirchhausen 2014). Andra argumenterar mot detta,
eftersom det skulle leda till att den gemensamma europeiska klimatpolitiken
fragmenteras i flera nationella åtgärder och eftersom de nationella
14
Import- och exportströmmar för att balansera energisystemen kommer troligen att öka
ytterligare inom EU. Politiska ledare från alla EU:s medlemsländer förnyade i och med EU:s
energi- och klimatöverenskommelse från oktober 2014 målsättningen från 2002 att
elhandeln via elnätet länderna emellan ska öka med 10 procent till år 2020 (EurActive 2014).
Detta gagnar flexibiliteten, som enligt de flesta energiexperter krävs för Tysklands framtida
energisystem (se exempelvis Verband der Elektrotechnik, Elektronik und
Informationstechnik [VDE] 2012), eftersom en bättre överföringskapacitet mellan EUländerna kan balansera fluktuationer inom olika länder.
34
prisgolven
ändå
inte
Sammantaget riskerar
påverkar
då
ett
mängden
eget
tyskt
europeiska
utsläpp.
begränsningssystem
för koldioxidutsläpp underminera ETS och därmed EU:s gemensamma
klimatpolitik (Zetterberg, Burtraw, Engström Stenson, Paulie & Roth 2014).
35
5. Energiewende och protesterna
Den tyska energiomställningen följer en ambitiös tidsplan och utbyggnaden
av förnybar energi innebär många mindre och en del stora byggprojekt. Till
de mindre, decentraliserade byggprojekten hör nya vindkraftverk,
solcellsanläggningar,
infrastrukturprojekt
pumpkraftverk15.
och
är
den
planerade
Energiewendes
största
”kraftlednings-motorvägen”
(högspänningslinjen) som ska leda havsvindkraften i norr till industrin i
söder
(Althaus
2012).
Rubriker
som
”Nätoperatörer
och
energiomställningen: Kampen mot blackouts och medborgarprotester”
(Balser 2014) och ”Medborgarprotester: Elnätutbyggnaden har kört fast”
(Frankfurter Allgemeiner Zeitung 2013) visar att dessa byggprojekt ofta
stöter på protester..
Figur 8. Tysklands planerade och
pågående nätutbyggnadsprojekt
Källa: Bundesministerium für Wirtschaft und Energie
15
Ett pumpkraftverk är särskild form av vattenkraftverk som lagrar energi i form av
uppumpat vatten och producerar elenergi när den behövs. Efterom den är en effektiv
reglerkraft ses pumpkraftverk av många som en välbehövlig balanserande kraft till en den
ofta volatila vind- och solkraften. (Miljönytta 2011)
36
Wutbürger
Protester mot energianläggningar är inget nytt för Tyskland. I drygt 40 år har
protesterna riktats mot kärnkraften; kring kraftverken själva, transporten av
radioaktivt avfall och frågan om var det radioaktiva avfallet skulle förvaras . I
takt med att utbyggnaden av andra energislag ökat har dock föremålen för
protesterna blivit fler (Althaus 2012). Den allmänna acceptansen för
Energiewende är mycket hög16, men människor protesterar när de upplever
att energiomställningen innebär någon form av inskränkning i deras
närområde. I Tyskland kallas de protesterande ofta för Wutbürger, en variant
av det engelska begreppet Nimby, ”not in my backyard”. Studier visar att de
protesterande i huvudsak utgörs av två olika typer av aktörer: De som bor
nära byggprojekten och de som är engagerade i miljörörelser. De förra
protesterar mot byggprojektens placering och utformning, eftersom de
anser att utsikten förstörs och att bygget för med sig negativa hälsoeffekter,
medan miljörörelserna protesterar mot de miljörisker byggprojekten för
med sig. (Althaus 2012)
Liksom det organiserade motståndet mot vindkraft vuxit i Sverige
(exempelvis
uppmärksammat
av
Kaliber
2013)
har
de
tyska
medborgarinitiativen mot vindkraftverk och kraftnät börjat samarbeta mer
de senaste åren. Ofta har många olika lokala medborgarinitiativ samlats
inom regionala eller landstäckande paraplyorganisationer. Organisationen
Vernunftkraft samlade år 2014 mer än 500 medborgarinitiativ från hela
Tyskland, och protesterade mot utbyggnaden av vindkraft i turist- och
naturskyddsområden (Wetzel 2014:a). Andra organisationer, som ProErdkabel, kräver att kraftledningar byggs under jord istället för ovan jord.
16
72 procent av de tillfrågade i en opinionsundersökning från 2014 var positiva eller mycket
positiva till att ha en solcellsanläggning i sitt närområde, medan 61 procent var för en
vindkraftsanläggning i sitt närområde. Hade de tillfrågade redan personlig erfarenhet av att
bo med solcells- respektive vindkraftanläggningar i närområdet, var siffrorna istället 83
respektive 74 procent för en anläggning i närområdet (TNS Emnid 2014).
37
Protesterna sker trots att den tyska regeringen tidigt i energiomställningen
försökte undvika konflikter med närboende i samband med byggprojekten. I
samband med beslutet om att högspänningslinjen från norr till söder skulle
byggas,
drev
den
tyska
regeringen
exempelvis
genom
lagen
Netzausbaubeschleunigungsgesetz (”lagen för att påskynda nätutbyggnaden”).
Den innebar bland annat att synpunkter och klagomål från allmänheten
kunde skickas in på ett tidigare stadium än vad som tidigare varit brukligt i
en sådan tillståndsprocess. Men enligt Ralf Eggert, expert på
deltagandeprocesser inom energiområdet på företaget IFOK, har lagen inte
haft några positiva effekter för berörda privatpersoner. Problemet är enligt
Eggert att protesterna börjar först när projekten blir konkreta i närområdet.
Nyttan av Energiewende upplevs då som mycket mindre än de nackdelar
som de närboende upplever direkt – till exempel att utsikten blir försämrad
och förfulad (Eggert 2013).
Därutöver upplever ”vanliga medborgare” att den juridiska processen med
tillståndsprövningen är komplicerad och inte transparent nog. Även om
aktörer ur miljörörelsen numera känner till den juridiska processen kring
tillståndsprocesser väl, är den okänd för de flesta medborgare. De uppfattar
processen som svår att förstå och dessutom att beslut tas utan möjlighet att
påverka. Därmed sätts hela tillståndsprocessens legitimitet på spel – ofta
med långvariga och för alla berörda aktörer kostsamma konflikter som
resultat. Protesterna är ofta bara en del av långdragna konflikter, där även
mängder av juridiska inlagor och påföljande rättsprocesser ingår (Che
Berberich 2013). För de involverade byggföretagen handlar det om stora
ekonomiska förluster, när byggprojekten blir utdragna eller till och med
stoppas helt (Eggert 2013). Intressekonflikterna blir troligen än mer
långdragna när medborgarinitiativen såsom Vernunftkraft blir allt mer
välorganiserade och professionella (Wetzel 2014:a).
38
Deltagandeprocesser
Det blir allt vanligare i Tyskland att vid sidan av den formella prövningsprocessen genomföra en informell, men väl strukturerad, deltagandeprocess
med alla de berörda parterna. Ofta får ett externt företag på uppdrag av
energiföretaget och/eller den berörda kommunen genomföra en deltagandeprocess, där alla berörda parter såsom energiföretaget, den aktuella
kommunens politiker, miljörörelser och de närboende deltar. Syftet med
deltagandeprocessen är att få acceptans för byggprojektet hos alla berörda
parter. En viktig förutsättning för en lyckad deltagandeprocess är att alla
deltagare vet i vad mån projektet kan påverkas, att alla finner en gemensam
förståelse för grundläggande fakta (detta sker ofta genom att ta in
utomstående och av alla betrodda experter), att kritiken och oron tas på
allvar och att informationen och kommunikationen sker på ett sådant sätt
att den förstås av alla. Det är dessutom väsentligt att det finns en tydlig
struktur för hur den informella dialogen samverkar med den formella
tillståndsprocessen. En jämlik dialog är helt avgörande för en lyckad
deltagandeprocess, enligt Ralf Eggert.
Flera positiva exempel visar att deltagandeprocesser ofta leder till att den
ursprungliga byggplanen kan anpassas efter olika intressenters önskemål,
och att en bredare acceptans därmed uppnås. Därför arbetar allt fler aktörer
med deltagandeprocesser i Tyskland (Ministerium für Wirtschaft NRW
2012, Ministerium für Wirtschaft und Energie 2014:a).
39
Decentralisering
Inom den tyska förnybara energisektorn blir allt fler privatpersoner producenter av
grön el genom att upprätta mikroanläggningar eller bli delägare i en energiförening.
Det har skett i så stor skala att det hittills rådande el-oligopolet i Tyskland brutits
upp. Eon, RWE, EnBW och svenska Vattenfall, som länge dominerat elproduktionen,
är för närvarande i stort sett frånvarande i den förnybara sektorn. Tillsammans
äger de bara en andel på cirka 5 procent._ Istället äger individer (enskilt eller genom
föreningar) 40 procent av den förnybara kapaciteten, övriga stora ägargrupper
är jordbrukare (11 procent) och industriföretag (15 procent) (Trendresearch 2013).
Denna decentraliseringtrend ser ut att fortsätta, den senaste utvecklingen är
en solpanel som är relativt billig och så liten att den kan hängas upp direkt på
balkongräcken. På det sättet kan även människor som bor i hyreslägenheter bli
mikroproducenter (Märtel u.å.).
17
17
De stora bolagen kan emellertid komma att ta en större plats avseende förnybart framöver.
I december 2014 förkunnade Eon att företaget ställer om hela sin verksamhet. I vad som
företaget beskriver som en effekt av den tyska energiomställningen, ska Eon satsa på
förnybar energi, nätverksamhet och kundlösningar. Den konventionella
energiframställningen från kärnkraft, kol och gas samt energihandel läggs i ett separat bolag,
en affärsmodell som påminner om ”bad banking-modellen”, enligt många kommentatorer.
Omställningen ska vara genomförd 2016 (Economist 2014:a).
40
6. Energiewende framöver
I december 2014 presenterade närings- och energiministern Sigmar Gabriel18
tillsammans
med
miljöministern
Barbara
Hendricks
den
första
”framstegsrapporten för Energiewende”, som till skillnad från tidigare
översynsrapporter också inkluderar prognoser om framtiden och tydliggör
vilka åtgärder som ska användas för att nå de politiska och strategiska målen
(Bundesministerium für Wirtschaft und Energie 2014:a).
Ministrarna påpekade att Tyskland är på god väg att uppfylla de åtaganden
landet gjort i samband med Energiewendes införande. Särskilt nöjd var
Gabriel med att den så kritiserade EEG-avgiften, som fastställs en gång
årligen för det kommande året, år 2015 sänks för första gången sedan dess
införande.19 På andra områden betonade ministrarna att det är hög tid för
kraftiga åtgärder, såsom en grundläggande reformering av elmarknaden och
en minskning av växthusgasutsläppen.
Den framtida elmarknaden
I oktober 2014 publicerade Gabriels departement ett diskussionsunderlag
om nödvändiga reformer av energimarknaden, i en så kallad grönbok
(Bundesministerium für Wirtschaft und Energie 2014:c). Syftet med de
kommande reformerna är att säkerställa energiförsörjningen i ett
energisystem med en allt större andel förnybar energi.
18
Reformeringen av Energiewende är mycket viktig för Sigmar Gabriel personligen,
eftersom ett misslyckande anses torpedera hans högst troliga kanslerkandidatur år 2017
(The Economist 2014:b, Weimer 2014).
19
Gabriels departement gör gärna gällande att det beror på reformeringen av EEG, vilken
enligt departementet har lett till att kostnadsdynamiken har ändrats (Bundesministerium
für Wirtschaft und Energie 2014:a). Många kommentatorer pekar på att det snarare beror på
en felberäkning i 2013 års EEG-prognos, och att avgiftssänkningen därför är en
engångsföreteelse (Handelsblatt 2014:a).
41
I diskussionsunderlaget presenteras två olika modeller för hur elmarknaden
ska hanteras i framtiden. Den första, Strommarkt 2.0, kännetecknas av att det
är handeln med el som säkerställer att det finns tillräckligt med elkapacitet.
Efterfrågan kan och ska reagera flexibelt på de svängningar som finns i
elpriset, svängningar som uppkommer av de förnybara energikällornas
naturliga fluktuationer. Den andra modellen, Kapazitätsmarkt, förordar att
producenter av fossila energislag får en ersättning för att hålla igång sina
kraftverk även när de inte kan få någon vinst för sin el. På så sätt kan de
erbjuda den reservkraft som kan behövas molniga och vindstilla dagar. Flera
energiexperter är negativa till den senare modellen, bland annat menar
Deutsches Institut für Wirtschaftsforschung (DIW) att elförsörjningen är
tryggad även utan en reservkapacitet de närmaste åren. DIW menar därför
att en sådan modell leder till att de fossila elproducenterna får betalt för en
överflödig elproduktion, vilket i sin tur leder till onödiga höjningar av det
redan så kritiserade elpriset (Wustmann 2014).
Åtgärder för minskade växthusgasutsläpp
För att Tyskland ska nå målet att minska sina växthusgasutsläpp med 40
procent till år 2020 inrättas en nationell aktionsplan för klimatet
(”Aktionsprogramm Klimachutz 2020”) under Hendricks ledning. Bland
annat ska koldioxidutsläppen från kolkraftverken minska med 22 miljoner
ton fram till år 2020, vilket ungefär motsvarar utsläppen från åtta gamla
kolkraftverk. Hur detta ska gå till är än så länge inte fastställt, förutom att
Gabriel har uteslutit tvångsnedläggningar av kolkraftverk. Han för istället en
dialog med ledande företrädare från energikoncernerna inför en kommande
lagändring (Süddeutsche Zeitung 2014). Därutöver ska en nationell
aktionsplan
för
energieffektivitet
(Nationale
Aktionsplan
für
Energieeffizienz, NAPE) främja energieffektiviteten genom att bland annat
ställa
högre
energieffektivitetskrav
på
företag,
investera
i
42
effektivitetsåtgärder inom boendesektorn samt fokusera på information och
kommunikation kring energieffektivitet (Bundesministerium für Wirtschaft
und Energie 2014:a).
43
7. Sammanfattning och
diskussion
Tyskland är det första industriland som i så stor skala och så genomgripande
har påbörjat en energiomställning i syfte att avveckla kärnenergin, radikalt
öka
andelen
förnybar
energi
samt
påskynda
och
utöka
energieffektiviseringen. Erfarenheterna är därmed värdefulla för omvärlden.
Det är viktigt att diskutera Energiewendes fördelar och nackdelar. En
väsentlig del av en sådan diskussion är att skärskåda påståenden som dyker
upp i debatten. Den här rapporten syftade till att problematisera tre
påståenden som ofta återkommer när den tyska energiomställningen,
Energiewende, diskuteras:
•
Energiewende har lett till att elpriset har blivit för högt, i synnerhet
för de tyska hushållen.
•
Kolkraften har ökat trots - eller kanske till och med på grund av energiomställningen.
•
Energiewende är svårt att genomföra i praktiken på grund av alla
medborgarprotester.
Sammanfattningsvis tyder resultaten på följande:
Elpriset för de tyska hushållen har höjts flera år i rad, samtidigt som
produktionskostnaden för förnybar el och priset för el på energibörsen har
minskat drastiskt. Det sjunkande priset förklaras enligt de flesta experter av
den förnybara energins utveckling. Dessa prissänkningar har emellertid inte
återspeglats i sänkta elpriser för de tyska hushållen, eftersom elbolagen inte
överfört prissänkningarna till konsumenterna. Istället har konsumenternas
elräkningar höjts till följd av att EEG-avgiften höjts. EEG-avgiften är ett av
de viktigaste instrumenten för att främja utbyggnaden av förnybar energi i
44
Tyskland, eftersom den finansierar de kostnader som uppstår då
producenter av förnybar energi erhåller ett fast pris per såld kWh, oavsett
prisnivå på den tyska elbörsen. EEG-avgiftens ökning har tre orsaker: en
ökad utbyggnad av den förnybara energin, avgiftens konstruktion (som lett
till att elkonsumenternas avgift ökat i takt med att börspriset på el har
sjunkit) samt ett ökat antal företag som befriats från att betala EEG-avgiften.
Många menar att de samhällskostnader som de konventionella energislagen
medför borde redovisas lika transparent som EEG-avgiften gör idag. Först då
kan hushållen få en rättvis uppfattning om hur mycket, eller kanske snarare
hur lite, energiomställningen faktiskt kostar.
I dagsläget är det inte den tyska energiomställningen som har drivit fram en
ökad elproduktion i kolkraftverken. Trots att flera kärnkraftverk lades ner
samtidigt, kunde den snabba ökningen av förnybar energi kompensera
bortfallet. Ökningen av kolkraften har istället orsakats av att den tagit över
en del av gaskraftens andel i energimixen, då kolkraften för närvarande är
avsevärt billigare. Det låga priset förklaras av ett lågt världsmarknadspris på
stenkol och det för närvarande låga priset på utsläppsrätter i EU. Det låga
produktionspriset har lett till en ökad elexport till Tysklands grannländer,
vilket också är en delförklaring till de senaste årens ökade tyska
växthusgasutsläpp.
Gaskraften orsakar mindre växthusgasutsläpp och därutöver fungerar bättre
som komplement till den naturliga fluktuation som uppstår i ett
energisystem med en stor andel sol- och vindalstrad energi. Den tyska
regeringen försöker nu att minska kolkraftens ökning, bland annat med
reformförsök i EU:s utsläppshandelssystem, och på nationell nivå med
kommande lagändringar för att minska koldioxidutsläppen från kolkraften.
Även om den allmänna acceptansen för Energiewende är hög, finns flera
exempel på hur medborgarprotester försenar eller till och med stoppar
45
projekt relaterade till utbyggnaden av förnybar energi i Tyskland. Särskilt
tydligt blir detta vid genomförandet av den planerade högspänningslinjen
som ska gå tvärsigenom landet, från norr till söder. Eftersom
medborgarprotesterna ofta leder till långvariga intressekonflikter med
förseningar och stora ekonomiska förluster som följd, läggs allt större tyngd
vid professionellt genomförda deltagandeprocesser som komplement till
den formella prövningsprocessen.
Svensk relevans
Med kommande överenskommelser på europeisk och global nivå samt
Sveriges nuvarande och kommande nationella energi- och klimatmål, är det
troligt att även Sverige står inför en större energiomställning. Det är därför
utomordentligt viktigt att bilden av den tyska energiomställningen inte
reduceras till förenklade resonemang om dess påstådda negativa
konsekvenser, utan ger en bredare och djupare bild av de komplexa
sammanhang som en energiomställning av den här magnituden inbegriper.
46
8. Referenser
AG Energiebilanzen (2014). Bruttostromerzeugung in Deutschland von 1990 bis
2013 nach Energieträgern. AG Energiebilanzen, oktober. http://www.agenergiebilanzen.de/. Hämtad 2014-12-01.
Althaus, M. (2012). Schnelle Energiewende: bedroht durch Wutbürger und
Umweltverbände? Protest, Beteiligung und politisches Risikopotenzial für
Großprojekte im Kraftwerk- und Netzausbau. Wissenschaftliche Beiträge der
TH Wildau, januari.
https://www.academia.edu/4369988/Schnelle_Energiewende_bedroht_durc
h_Wutbürger_und_Umweltverbände_Protest_Beteiligung_und_politisches
_Risikopotenzial_für_Großprojekte_im_Kraftwerk-_und_Netzausbau.
Hämtad 2014-11-14
Balser, M. (2014). Netzbetreiber und die Energiewende: Im Kampf gegen
Blackouts und Bürgerproteste. Süddeutsche Zeitung, 5 februari.
http://www.sueddeutsche.de/wirtschaft/netzbetreiber-und-dieenergiewende-im-kampf-gegen-blackouts-und-buergerproteste-1.1880754.
Hämtad 2014-12-01
Brost, M., Dausend, P. & Hildebrandt, T. (2011). Ausstieg aus dem Ausstieg
aus dem.... Die Zeit, 26 mars.
http://www.zeit.de/2011/13/Regierungsvertrauen. Hämtad 2014-11-03
Brost, M. & Vorholz, F. (2014). Energiewende – Aufräumen! Die Zeit, 10 april.
http://www.zeit.de/2014/16/energiewende-strompreis-gabriel/seite-2.
Hämtad 2014-11-03
Bund (u.å.). Zukunft statt Kohle: Stromlucke oder Stromlüge?. Bund, odaterad.
http://www.bundrlp.de/themen_projekte/klima_energie/kohlekraft/zukunft_statt_kohle/.
Hämtad 2014-12-01
Bundesministerium für Wirtschaft und Energie (2014:a). Die Energie der
Zukunft. Erster Fortschrittsbericht zur Energiewende. Bundesministerium für
Wirtschaft und Energie, december.
http://www.bmwi.de/DE/Mediathek/publikationen,did=672424.html.
Hämtad 2014-12-05
Bundesministerium für Wirtschaft und Energie (2014:b). EEG-Reform:
Planbar. Bezahlbar. Effizient. Bundesministerium für Wirtschaft und Energie,
odaterad. http://www.bmwi.de/DE/Themen/Energie/ErneuerbareEnergien/eeg-reform.html. Hämtad 2014-11-01
47
Bundesministerium für Wirtschaft und Energie (2014:c). Ein Strommarkt für
die Energiewende [Diskussionspapier des Bundesministeriums für Wirtschaft
und Energie (Grünbuch)], oktober.
http://www.bmwi.de/BMWi/Redaktion/PDF/G/gruenbuchgesamt,property=pdf,bereich=bmwi2012,sprache=de,rwb=true.pdf. Hämtad
2014-11-28
Bundesministerium für Wirtschaft und Energie (2014:d). Entwicklung des
Anteils erneuerbarer Energien am Bruttostromverbrauch in Deutschland.
Bundesministerium für Wirtschaft und Energie, augusti.
http://www.bmwi.de/DE/Themen/Energie/erneuerbareenergien,did=645894.html. Hämtad 2014-11-04
Bundesministerium für Wirtschaft und Energie (2014:d). Erneuerbare
Energien im Jahr 2013. Bundesministerium für Wirtschaft und Energie, 28
februari. http://www.erneuerbareenergien.de/EE/Redaktion/DE/Downloads/Broschuere/agee-staterneuerbare-energien-im-jahr-2013.pdf?__blob=publicationFile&v=3.
Hämtad 2014-10-31
Bundesnetzagentur (2014). Wie setzt sich der Strompreis zusammen?
Bundesnetzagentur, 8 januar.
http://www.bundesnetzagentur.de/DE/Sachgebiete/ElektrizitaetundGas/Ve
rbraucher/PreiseRechnTarife/preiseundRechnungen-node.html, hämtad
2014-11-05
Bundeszentrale für Politische Bildung (2014) ”Neue Regeln für die
Energiewende” 31 juli 2014, http://www.bpb.de/politik/hintergrundaktuell/189276/neue-regeln-fuer-die-energiewende, hämtad 2014-11-02
Bundesregierung (2010). Energiekonzept für eine umweltschonende,
zuverlässige und bezahlbare Energieversorgung. Bundesregierung, 28
september.
http://www.bundesregierung.de/ContentArchiv/DE/Archiv17/_Anlagen/201
2/02/energiekonzept-final.pdf?__blob=publicationFile&v=5. Hämtad 201411-30
Bundesregierung (2013). Erneuerbare Energien boten im Jahr 2013 über
370.000 Menschen Arbeit [pressmeddelande] Bundesregierung, 26 maj.
http://www.bmwi.de/DE/Presse/pressemitteilungen,did=639960.html.
Hämtad 2014-11-28
Burtraw, D., Löfgren, Å. & Zetterberg, L. (2013). A Price Floor Solution to the
Allowance Surplus in the EU ETS. Mistra Indigo, december.
http://www.economics.handels.gu.se/digitalAssets/1484/1484439_pricefloor-eu-ets.pdf. Hämtad 2014-11-18
48
Che Berberich, B. (2013). Diese Wutbürger blockieren Deutschland und
gefährden das Gemeinwohl. Focus, 17 juni.
http://www.focus.de/finanzen/news/tid-31853/protest-gegen-infrastrukturdiese-wutbuerger-blockieren-deutschland-und-gefaehrden-dasgemeinwohl_aid_1014960.html. Hämtad 2014-11-13
Dagens Nyheter (2012). Det tyska vägvalet är inget föredöme. [Dagens
Nyheter, ledare 9 september]. http://www.dn.se/ledare/huvudledare/dettyska-vagvalet-ar-inget-foredome. Hämtad 2014-10-12
Dehmer, D. (2014). Was sich mit der EEG-Novelle ändert. Tagesspiegel, 27
juni. http://www.tagesspiegel.de/politik/schwarz-rot-druecktoekostromreform-durch-was-sich-mit-der-eeg-novelleaendert/10119458.html. Hämtad 2014-11-01
Deutscher Bundestag (2011). Die Beschlüsse des Bundestages am 30. Juni
und 1. Juli. Deutscher Bundestag, juli.
https://www.bundestag.de/dokumente/textarchiv/2011/34915890_kw26_ang
enommen_abgelehnt/205788. Hämtad 2014-11-01
Die Bundesregierung (2014). Monitoring-Bericht. Bundesregierung, 8 april.
http://www.bundesregierung.de/Content/DE/Artikel/2014/04/2014-04-07monitoringbericht-energiewende.html. Hämtad 2014-11-17
Die Welt (2013:a). Braunkohle-Lobby schrieb am Koalitionsvertrag mit. Die
Welt, 13 december.
http://www.welt.de/wirtschaft/article122875634/Braunkohle-Lobby-schriebam-Koalitionsvertrag-mit.html. Hämtad 2014-11-03
Die Welt (2013:b) ”Warum der Strompreis für Verbraucher 2014 steigt”, 1 juli
2013, http://www.welt.de/politik/deutschland/article117599728/Warum-derStrompreis-fuer-Verbraucher-2014-steigt.html, hämtad 2014-09-30
Die Zeit (2011). Atomausstieg: Biedenkopf nennt Merkels Energiewende
”unbegreiflich”. Die Zeit, 6 juli. http://www.zeit.de/politik/deutschland/201107/biedenkopf-merkel-atomausstieg. Hämtad 2014-11-30
Die Zeit (2014). Gabriel will keine Kohlekraftwerke schließen. Die Zeit, 11
november. http://www.zeit.de/wirtschaft/2014-11/gabriel-kohle-hendricks.
Hämtad 2014-11-25
Drieschner, Frank (2014) ”Rainer Baake - Die stille Kraft, seit dreißig
Jahren” Die Zeit 5 april 2014, http://www.zeit.de/2014/14/rainer-baakeatomausstieg, hämtad 2014-10-15
Ehrling, G. (2013). Energiewende är tyska för miljöbluff. Dalarnas Tidning, 12
november. http://www.dt.se/opinion/ledare/energiewende-ar-tyska-formiljobluff. Hämtad 2014-10-02
49
Eggert, R. (2013). Netzausbau und Bürgerbeteiligung: Eine Betrachtung aus
der Dialogpraxis. Magazin Energiewirtschaft, 10 oktober.
Ekonomifakta (2014). Elproduktion. Ekonomifakta, odaterad.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Energibalans-iSverige/Elproduktion/. Hämtad 2014-11-17
Endres, A. (2013). Sterben für deutschen Kohlestrom. Die Zeit, 16 april.
http://www.zeit.de/wirtschaft/2013-04/kohle-ausstieg-forderung. Hämtad
2014-10-01
Energimyndigheten (2013). Energiläget 2013. [Energimyndigheten,
pressmeddelande, december].
http://www.energimyndigheten.se/Press/Pressmeddelanden/En-samladbild-over-energilaget-i-Sverige. Hämtad 2014-11-11
Energy Transition (u.å.) The German Energiewende: Glossary.
http://energytransition.de/glossary/. Hämtad 2014-11-01
EurActive (2014). EU leaders adopt 'flexible' energy and climate targets for 2030.
EurActive, 24 oktober. http://www.euractiv.com/sections/eu-priorities2020/eu-leaders-adopt-flexible-energy-and-climate-targets-2030-309462.
Hämtad 2014-11-13
Europaticker (2014). Debatte um angeblich unbezahlbare Strompreise ist
eine Scheindebatte. Europaticker, 13 januari.
http://www.umweltruf.de/2014_Programm/news/news_druck.php3?numme
r=282. Hämtad 2014-12-10.
Europeiska kommissionen (2014). Energy prices and costs in Europe.
Europeiska kommissionen, COM (2014) 21 /2, 29 januari,
http://ec.europa.eu/energy/doc/2030/20140122_communication_energy_pri
ces.pdf. Hämtad 2014-11-13
FIAN (u.å.). Deutsche Energiepolitik: Menschenrechte Mangelware. FIAN.
http://kohleimporte.de/das-problem. Hämtad 2014-10-20
Forchungsstelle für Energiewirtschaft e.V. (2013). Erhebliche regionale,
saisonale und tageszeitliche Unterschiede bei den Stromexporten im Jahr
2012. [Pressmeddelande 17 april 2013]
https://www.ffe.de/publikationen/pressemeldungen/451-erheblicheregionale-saisonale-und-tageszeitliche-unterschiede-bei-denstromexporten-im-jahr-2012. Hämtad 2014-11-17
Frankfurter Allgemeiner Zeitung (2013). Bürgerproteste: Der
Stromnetzausbau stockt. Frankfurter Allgemeiner Zeitung, 7 december.
50
http://www.faz.net/aktuell/wirtschaft/wirtschaftspolitik/buergerprotestder-stromnetzausbau-stockt-12700333.html. Hämtad 2014-12-10
German Energy Transition (u.å.). GET Infographics. German Energy
Transition, odaterad. http://energytransition.de/2012/09/mediabox/.
Hämtad 2014-12-01
Greenpeace (2013). SPD eng mit Kohleindustrie verzahnt. [Greenpeace
pressmeddelande 11 april].
https://www.greenpeace.de/presse/presseerklärungen/spd-eng-mitkohleindustrie-verzahnt. Hämtad 2014-11-02
Deutschlandfunk (2014). Nur vier Prozent der Unternehmen werden
entlastet. [radioprogram] Deutchlandfunk, 8 april.
http://www.deutschlandfunk.de/eeg-reform-nur-vier-prozent-derunternehmen-werden-entlastet.694.de.html?dram:article_id=282276.
Hämtad 2013-11-13
Handelsblatt (2013). Verkehrte Welt an der Strombörse. Handelsblatt, 21 maj.
http://www.handelsblatt.com/technologie/das-technologieupdate/energie/energiewende-verkehrte-welt-an-der-stromboerse/9925444.html. Hämtad 2014-11-05
Handelsblatt (2014:a). EEG-Umlage könnte 2015 erstmals sinken.
Handelsblatt, 5 september.
http://www.handelsblatt.com/politik/deutschland/oekostromausbau-eegumlage-koennte-2015-erstmals-sinken/10661286.html. Hämtad 2014-12-09
Handelsblatt (2014:b). Wo ist der Stromnoch teurer als in Deutschland?.
Handelsblatt, 3 mars. http://www.handelsblatt.com/technologie/dastechnologie-update/frage-der-woche/kostspielige-energiewende-wo-istder-strom-noch-teurer-als-in-deutschland/9552378.html. Hämtad 2014-1011
Heide, D. (2013). Erneuerbare Energien: Der übergangene Stromkunde.
Handelsblatt, 12 juli. http://www.handelsblatt.com/technologie/dastechnologie-update/energie/erneuerbare-energien-der-uebergangenestromkunde/8471196.html. Hämtad 2014-12-01
Hellberg, A. (2014). MP och S överens om kärnkraften. MiljöAktuellt, 1
oktober. http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.586887/mp-och-s-overens-omkarnkraften. Hämtad 2014-11-03
Kemfert, C. & Horne, J. (2013). Good Governance of the Energiewende in
Germany: wishful thinking or manageable? Hertie School of Governance, juli.
http://www.hertieschool.org/fileadmin/images/Media_Events/BTW2013/20130820_Good_Go
51
vernance_of_the_Energiewende_in_Germany_ClaudiaKemfert_Download.
pdf. Hämtad 2014-12-09.
Hockenos, P. (2012) Sprachforschung: The Energiewende. Die Zeit (47/2012)
http://www.zeit.de/2012/47/Energiewende-Deutsche-Begriffe-Englisch.
Hämtad 2014-11-27
Horstmann, A. (2012). Energiewende kommt Deutschland teuer zu stehen.
Handelsblatt, 22 maj.
http://www.handelsblatt.com/meinung/gastbeitraege/gastkommentarenergiewende-kommt-deutschland-teuer-zu-stehen/6659088.html.
Hämtad 2014-11-28
International Energy Agency (2013). Energy Policies of IEA Countries:
Germany 2013 Review. International Energy Agency.
http://www.iea.org/Textbase/npsum/germany2013SUM.pdf. Hämtad 201410-10
International Energy Agency (2014). World Energy Outlook 2014: Executive
Summary. International Energy Agency, november.
http://www.iea.org/publications/freepublications/publication/WEO_2014_E
S_English_WEB.pdf. Hämtad 2014-12-05
Institut für Regenerative Energiewirtschaft (u.å.). Erneuerbare Energien
werden subventioniert - Staat zahlt keinen Cent. IWR-Institut, u.å.
http://www.iwr-institut.de/de/presse/presseinfosenergiewende/erneuerbare-energien-werden-subventioniert-staat-zahltkeinen-cent. Hämtad 2014-10-10
IPCC (2014). Climate Change 2014 Synthesis Report. Summary for
Policymakers. IPCC (odaterad). http://www.ipcc.ch/pdf/assessmentreport/ar5/syr/SYR_AR5_SPMcorr1.pdf. Hämtad 2014-12-16
Jeimke-Karge, H. (2013) Warum wird unser Strom immer teurer? Bild, 16
oktober. http://www.bild.de/geld/wirtschaft/strom/darum-steigen-diestrompreise-32989962.bild.html. Hämtad 2014-10-21
Karlsson, L. (2014). Energiministerns nystart får stark kritik. Miljömagasinet,
(5). http://www.miljomagasinet.se/artiklar/140129-energiministernsnystart-far-stark-kritik.html. Hämtad 2014-11-03
Kost, C., Mayer, J., Thomsen, J., Hartmann, N., Senkpiel, C., Phlipps, S.,
Nold, S., Lude, S. & Schlegl, T. (2013). Stromgestehungskosten Erneuerbare
Energien. Frauenhofer ISE, november.
http://www.ise.fraunhofer.de/de/veroeffentlichungen/veroeffentlichungenpdf-dateien/studien-und-konzeptpapiere/studie-stromgestehungskostenerneuerbare-energien.pdf. Hämtad 2014-10-20
52
Kreutzfeldt, M. (2014). Ein beispielloser Alarmismus. TAZ, 23 mars.
http://www.taz.de/!135425/. Hämtad 2014-11-17
Küchler, S. & Meyer, B. (2012). Was Strom wirklich kostet. Forum ÖkologichSoziale Marktwirtschaft, augusti. http://www.foes.de/pdf/2012-08Was_Strom_wirklich_kostet_kurz.pdf. Hämtad 2014-11-05
Landén, M. & Kissel, H. (2014). Tysk minister: Sverige bör ta efter Tysklands
energiomställning. Radio Sweden, 25 september.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5974771.
Hämtad 2014-10-13
Liebrich, S. (2012). Das Märchen vom teuren Ökostrom. Süddeutsche Zeitung,
6 november http://www.sueddeutsche.de/geld/studie-zu-energiekostendas-maerchen-vom-teuren-oekostrom-1.1515904, hämtad 2014-10-12
Lindvall, P. (2014). Beslut om ny kärnkraft kan skjutas upp ett decennium.
Svenska Dagbladet, 23 september. http://www.svd.se/naringsliv/per-lindvallbeslut-om-ny-karnkraft-kan-skjutas-upp-ett-decennium_3944850.svd.
Hämtad 2014-10-02
Lomborg, B. (2014). Energiewende är inget klimatpolitiskt föredöme.
Svenska Dagbladet, 9 mars.
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/energiewende-ar-ingetklimatpolitiskt-foredome_3342990.svd. Hämtad 2014-09-29
Miljönytta (2011). Pumpkraft lagrar energi. Miljönytta, december.
http://miljonytta.se/framtid/pumpkraft-lagrar-energi/. Hämtad 2014-11-11
Ministerium für Wirtschaft NRW (2012). Werkzeugkasten Dialog und
Beteiligung. Ministerium für Wirtschaft NRW, november. http://www.dialogschafftzukunft.nrw.de/fileadmin/redaktion/PDF/Werkzeugkasten_Dialog_und_Be
teiligung.pdf. Hämtad 2014-11-17
Märtel, C. (u.å.). Die Mini-Photovoltaikanlage für Balkon und Steckdose.
Photovoltaik-web. http://www.photovoltaik-web.de/module/plug-and-savemodul.html. Hämtad 2014-10-20
Nabu (2014). Akzeptanz für Energiewende in Gefahr: EEG-Reform macht
Verbraucher und Natur zu Verlierer. Nabu, 27 juni.
http://www.nabu.de/themen/energie/erneuerbareenergien/allgemein/16903.
html. Hämtad 2014-11-12
Nestle, U. & Kunz, C. (2014). Studienvergleich: Stromgestehungskosten und
verschiedener Erzeugungstechnologien. Agentur für Erneuerbare Energien,
september.
53
www.forschungsradar.de/metaanalysen/einzelansicht/news/stromgestehun
gskosten-und-die-kosten-der-energiewende.html. Hämtad 2014-10-20
News Top Tarif (2011). Strom zu teuer: Unternehmen verlassen
Deutschland. News Top Tarif, 8 augusti. http://news.toptarif.de/strom-zuteuer-unternehmen-verlassen-deutschland/. Hämtad 2014-11-17
Oei, P., Kemfert, C., Reitz, F. & von Hirchhausen, C. (2014).
Kohleverstromung gefährdet Klimaschutzziele: Der Handlungsbedarf ist
hoch. Deutsches Institut für Wirtchaftsforschung, Wochenbericht (26).
http://www.diw.de/documents/publikationen/73/diw_01.c.467542.de/14-261.pdf. Hämtad 2014-10-20
Prognos, EWI & GWS (2014). Entwicklung der Energiemärkte:
Energiereferenzprognose. Bundesministerium für Wirtschaft und Technologie
[projekt nr 57/12], juni.
http://www.bmwi.de/BMWi/Redaktion/PDF/Publikationen/entwicklungder-energiemaerkte-energiereferenzprognoseendbericht,property%3Dpdf,bereich%3Dbmwi2012,sprache%3Dde,rwb%3D
true.pdf. Hämtad 2014-12-09
Renewables International (2014). Energiewende and coal: not the same
camp. Renewables International, 7 januari.
http://www.renewablesinternational.net/energiewende-and-coal-not-thesame-camp/150/537/75832/. Hämtad 2014-11-03
Reuster, L. & Küchler, S. (2012). Industriebegünstigungen bei der EEG-Umlage
und deren Auswirkung auf die restlichen Stromverbraucher. Forum ÖkologischSoziale Marktwirtschaft (10/2012). http://www.foes.de/pdf/2012-10Industriebeguenstigung_EEG-Umlage.pdf. Hämtad 2014-10-20
Reuster, L. & Küchler, S. (2013). Was die Energiewende wirklich kostet. Forum
Ökologisch-Soziale Marktwirtschaft, september.
http://www.foes.de/pdf/2013-09-Studie-Was-die-Energiewende-wirklichkostet.pdf. Hämtad 2014-09-30
Reuter, B. (2014). CO2-Ausstoss steigt: Der traurige Klimabilanz der
Energiewende. Wirtschaftwoche, 10 mars. http://green.wiwo.de/co2ausstoss-steigt-die-traurige-klimabilanz-der-energiewende/. Hämtad 201411-03
Rueter, G. (2014). Kohlestrom boomt in Deutschland. Deutsche Welle, 9
januari. http://www.dw.de/kohlestrom-boomt-in-deutschland/a-17351553.
Hämtad 2014-11-17
Sandberg, M. och Johanson, F. (2013). När protester blir hot. [radioprogam]
Sveriges Radio: P1 Kaliber, 17 februari.
54
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/155272?programid=1316. Hämtad 201411-05
Sempler, K. (2012). Hur mår kärnkraften? Ny Teknik, 18 januari.
http://www.nyteknik.se/popular_teknik/kaianders/article3386559.ece.
Hämtad 2014-11-03
SKGS (2014). Energiewende: Lärdomar för Sverige. Stockholm: SKGS, juli.
http://www.skgs.org/wpcontent/uploads/2014/08/ENERGIEWENDE_V4.pdf. Hämtad 2014-10-01
Sorge, N. (2014). Strompreis: Schluss mit dem Energiewende-Gejammer!
Manager magazin online, 8 april. http://www.managermagazin.de/politik/deutschland/kommentar-zur-energiewende-schlussmit-dem-jammern-a-963086.html. Hämtad 2014-11-27
Steele, A. & Niemi, M. (2013). Die Energiewende: Den tyska energiomställningen
(Fores Policy Paper 2013:2). Stockholm: Fores. http://fores.se/wpcontent/uploads/2013/06/Policy_paper_2013_-_Energiewende.pdf. Hämtad
2014-10-01
Süddeutsche Zeitung (2014). Gabriels Kohle-Vorstoß könnte zum Coup
werden. Süddeutche Zeitung, 24 november.
http://www.sueddeutsche.de/wirtschaft/klimaschutz-gabriels-kohlevorstoss-koennte-zum-coup-werden-1.2233492. Hämtad 2014-11-25
Söder, L. (2013). På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i
Sverige. Version 3.0. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.
http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:657544/FULLTEXT01.pdf.
Hämtad 2014-11-26
TNS Emnid (2014). Akzeptanzumfrage 2014. TNS Emnid på uppdrag av
Agentur für Erneuerbare Energien, Oktober. http://www.unendlich-vielenergie.de/themen/akzeptanz2/akzeptanz-umfrage/akzeptanzumfrage2014. Hämtad 2014-11-07
T-Online (2013). Trotz Energiewende: SPD-Chef Gabriel setzt weiter auf
Kohle. T-Online, 31 augusti. http://www.tonline.de/wirtschaft/energie/versorgerwechsel/id_65242176/trotzenergiewende-spd-chef-gabriel-setzt-weiter-auf-kohle.html. Hämtad 201411-03
The Economist (2013). Carbon trading: ETS, RIP?. The Economist, 20 april.
http://www.economist.com/news/finance-and-economics/21576388-failurereform-europes-carbon-market-will-reverberate-round-world-ets. Hämtad
2014-12-01.
55
The Economist (2014:a). German utlities: E.ON and E.OUT. The Economist,
6 december. http://www.economist.com/news/business/21635503-germanpower-producer-breaking-itself-up-face-future-eon-and-eout. Hämtad
2014-12-11
The Economist (2014:b). Sunny, windy, costly and dirty. The Economist, 18
januari. http://www.economist.com/news/europe/21594336-germanys-newsuper-minister-energy-and-economy-has-his-work-cut-out-sunny-windycostly, Hämtad 2014-10-01
Thomas, S. (2010). Omöjligt bygga ny kärnkraft utan statliga subventioner
[debatt]. Dagens Industri, 16 mars.
http://www.di.se/artiklar/2010/3/16/debatt-omojligt-bygga-ny-karnkraftutan-statliga-subventioner/. Hämtad 2014-12-10
Trendresearch (2013). Anteile einzelner Marktakteure an Erneuerbare EnergienAnlagen in Deutschland. Trendresearch, upplaga 2.
http://www.trendresearch.de/studien/16-01882.pdf?41c6806d6a74510c0999bb1089420467. Hämtad 2014-11-07
Uken, M. (2013). SPD-Energiepolitiker fordern radikalen Kurswechsel ihrer
Partei. Die Zeit, 25 oktober. http://www.zeit.de/wirtschaft/2013-10/spdoffener-brief-energie. Hämtad 2014-11-01
Umweltbundesamt (2013). Energie aus Wasserkraft. Umweltbundesamt, 12
juni. http://www.umweltbundesamt.de/themen/klima-energie/erneuerbareenergien/energie-aus-wasserkraft. Hämtad 2014-11-13
Umweltbundesamt (2014). Treibhausgasausstoß im Jahr 2013 erneut um 1,2
Prozent leicht gestiegen. [pressmeddelande] Umweltbundesamt, 10 mars.
http://www.umweltbundesamt.de/presse/presseinformationen/treibhausga
sausstoss-im-jahr-2013-erneut-um-12. Hämtad 2014-10-20
Vattenfall (2013). Vattenkraft i framtiden. Vattenfall, 16 oktober.
http://corporate.vattenfall.se/om-energi/el-ochvarmeproduktion/vattenkraft/vattenkraft-i-framtiden. Hämtad 2014-11-01
Verband der Elektrotechnik, Elektronik und Informationstechnik [VDE]
(2012). Erneuerbare Energie braucht flexible Kraftwerke: Szenarien bis 2020.
VDE, april.
http://www.vde.com/de/fg/ETG/Arbeitsgebiete/V1/Aktuelles/Oeffentlich/Se
iten/StudieFlexibilisierung.aspx. Hämtad 2013-11-13
Verbrauchszentrale Bundesverband (2014). Entwicklung der Energiekosten in
einem deutschen Musterhaushalt. Verbraucherzentrale Bundesverband, 6
november. http://www.vzbv.de/2206.htm. Hämtad 2014-11-25
56
Verivox (2014). Verivox-Verbraucherpreisindex Strom. Verivox, u.å.
http://www.verivox.de/verbraucherpreisindex-strom/. Hämtad 2014-10-20
Volkert, L. (2011). Alles bleibt anders. Süddeutsche Zeitung, 30 maj.
http://www.sueddeutsche.de/politik/atomausstieg-schwarz-gelb-vs-rotgruen-alles-bleibt-anders-1.1103260. Hämtad 2014-11-03
Weimer, W. (2014) Sigmar Gabriel spielt Kanzlerkandidat. Handelsblatt, 20
juni. http://www.handelsblatt.com/meinung/kolumnen/kurz-undschmerzhaft/whats-right-sigmar-gabriel-spieltkanzlerkandidat/10074620.html. Hämtad 2014-11-12
Weiss, C. (2014). Energiewende auf Kredit? neue energi, 6 januari.
http://www.neueenergie.net/politik/deutschland/energiewende-auf-kredit.
Hämtad 2014-11-13
Wetzel, D. (2014:a). Deutsche kämpfen gegen den Windrad-Wahn. Die Welt,
27 mars. http://www.welt.de/wirtschaft/energie/article126239154/Deutschekaempfen-gegen-den-Windrad-Wahn.html. Hämtad 2014-11-14
Wetzel, D. (2014:b). Deutsche Strompreise 48 Prozent über EU-Schnitt. Die
Welt, 4 februari.
http://www.welt.de/wirtschaft/energie/article124505275/DeutscheStrompreise-48-Prozent-ueber-EU-Schnitt.html. Hämtad 2014-11-17
Wustmann, G. (2014). Kommt der Europäische Kapaiztätsmarkt? ISPEX, 28
juli. http://www.ispex.de/kommt-der-europaeische-kapazitaetsmarkt/,
hämtad den 2014-11-03
WWF (2013). Meeting Renewable Energy Targets: Global Lessons from the rad to
implementation. Gland: WWF International.
http://awsassets.panda.org/downloads/meeting_renewable_energy_targets
__low_res_.pdf. Hämtad 2014-11-11
Zeit Online (2013). Erneuerbare Energien sind schuld am hohen Strompreis:
Stimmt das? Zeit Online, 13 juni. http://www.zeit.de/2013/25/faktomaterneuerbare-energien-stromkosten-roesler. Hämtad 2014-10-12
Zetterberg, L., Burtraw, D., Engström Stensson, D., Paulie., C. & Roth, S.
(2014). Europe’s choice: Facts and function of the EU emissions trading system.
Mistro Indigo, maj.
http://www.ivl.se/download/18.1f96676d145d7c937411eac/1400620701087/E
U+ETS+rapport.pdf. Hämtad 2014-11-18
57
Om Fores
Fores är en tankesmedja som vill förändra. Globalisering och klimatförändring innebär utmaningar som kräver nya sätt att se på samhället. Fores
ger debatten nya perspektiv, frimodiga idéer och positiv energi. Vi bygger
nätverk av samhällsintresserade och experter. Tillsammans kan vi ta fram
tydliga och konkreta förslag på lösningar för en hållbar framtid.
www.fores.se brev@fores.se Bellmansgatan 10, 118 20 Stockholm
FORES – FORUM FÖR REFORMER OCH ENTREPRENÖRSKAP
60