Blåsfunktionsstörning hos personer med demens
2013‐05‐16 Blåsfunktionsstörning hos personer med demens Karin Stenzelius Klinisk lektor Malmö högskola/ Skånes universitetssjukhus Innehåll • • • • • • • Begrepp Normal funktion (hjärnans kontroll) Epidemiologi Den enskilde som drabbas Vad kan göras ? Förebygga ? Etik och värde Kontinens/inkontinens • Förmåga att kontrollera blåsa • Träningningsinkontinens (urge) • Ansträngningsinkontinens (stress) • Blandinkontinens (mixed) • Funktionell inkontinens • Förmåga att kontrollera tarm o Gas, lös och fast avföring • Anal inkontinens • Faecal (fecal) inkontinens • Dubbel (dual) inkontinens (combined) o Inkontinent på urin och avföring 1 2013‐05‐16 Ordet: inkontinens • • • • • • Har en valör Tabubelagt Ordets makt över tanken ”Blåsfunktionsstörningar” är mer adekvat Speciellt när det gäller äldre Hur uppfattar en person med demens inkontinens ?? – ingen forskning finns om detta Äldre ? • 65 år till 110 år • Medelåldern, kvinnor/män o 1970 77/72 år o 2000 82/77 år o 2011 84/80 år o 2050 89/87 år • Äldre / sköra äldre • Vad är skörhet (frailty) 35 års skillnad Förekomst av demens • • • • • • • • 60-64 år 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90-94 år 95- 1% 1,50% 3% 6% 12% 25% 37% 48% • Ref. Demencentrum 2 2013‐05‐16 Normal funktion och hjärnans kontroll S2-4 pelviska & pudendala nerverna Courtesy C Fowler 2010 ACC TH H MPFC RI/LPFC PAG PMC 3 2013‐05‐16 ACC TH H MPFC PAG RI/LPFC PMC Hjärnans involvering i blåskontrollen Prefrontal Insula Anterior Cingulate Cortex Thalamus Hypothalamus PAG Cerebellum Pons Sacral Afferent Input Sacral Efferent Output Kavia et al 2005 4 2013‐05‐16 Signalsubstanser involverade i blåskontrollen i centrala nervsystemet 5HT GABA ACH ENK Cortex GABA DA CRF GLU GABA Spinal cord Gly Glu SP CGRP ENK Glu ACh NA Vad händer vid demens? • • • • • Regression Viljemässig kontroll Kulturell anpassningsförmåga Hänsyn till omgivning Kognitiv förmåga o o o o o o Glömska Navigation (hitta rätt) Förmåga att uttrycka sig Göra sig förstådd Uttrycka känslor Empati Förekomst av inkontinens Kvinnor Män 5 2013‐05‐16 Förekomst forts. Kvinnor Män Nocturi 70 60 50 40 kvinnor män 30 20 10 0 1-2 ggr 3 eller mer Karin Stenzelius, 2012-08-30 (karin.stnzelius@mah.se) Urinproblem hos äldre är en mix Tömningsproblem (voiding problems) Resturin Känna nödighet Svårt att tömma Lagringsproblem (storage problems) Svårt att kontrollera Täta trängningar Läckage Infektioner Kombineras av tarmproblem Diarrée Förstoppning Avföringsläckage 6 2013‐05‐16 Fall, symtom, hjälpbehov 50 45 40 35 25 NI UI 20 FI 15 DI 30 10 5 0 fall symtom hjälp i PADL hjälp i IADL Konsekvenser • • • • • • Livskvalitet Socialt liv Anhöriga Arbetsbörda, kostnader Depression Ökar risk för institionalisering Samhällskostnader: skydd • Samuelsson et al (2001) – 925 miljoner varav 50% av kostnaderna till personer > 80 år • Kostnad för skydd kan minskas med 30-50% med högkvalitativ inkontinensvård • Kan dessa kostnader användas till personal ? • Många nya tjänster !! 7 2013‐05‐16 Naturligt åldrande? • Några patientberättelser Åldrandets inverkan Njure • Reducerad funktion • Glomerulär filtration minskar ca 50% oMer urin för samma mängd slaggprodukter • Minskad blodgenomströmning i njurarna • Minskad ADH produktion oMinskad förmåga att koncentrera urin ffa nattetid Urinblåsan Blåsmuskeln blir mindre elastisk Minskad kapacitet Bindväv inväxt i blåsmuskeln Minskad kontraktionsförmåga Minskad sensibilitet hos de afferenta sensorerna Reducerad känslighet för innehåll Fördröjer känslan av att blåsan behöver tömmas Placering förändrad, vinkel 8 2013‐05‐16 Forts. Åldrandets inverkan • Prostata o Förstorad körtel ger förträngning • Bäckenbotten o Atrofiering av muskulatur • Slemhinna o Minskad sekretion ger ökad infektionsbenägenhet o Förtunnad, skör slemhinna p.g.a. minskad östrogenproduktion hos kvinnor Forts. Åldrandets inverkan Generellt Syn Svårt att se kontur, tredimentionellt, urskilja färger Behov av starkt ljus Rörelsebegränsning Gång (tid att ta sig till en toalett) Fingerfärdighet (knäppa upp) Ta sig upp (resa sig) och ner (sätta sig) Minne Tolka impuls till trängning Minnas vägen till toalett Synförmåga konturer, djup, kontrast 9 2013‐05‐16 Sjukdomar och symtom • Diabetes • Inkompensation • MS, Parkinson • Stroke • Demens • BPH • Prolaps • Övervikt • Hosta • Obstipation Fingerfärdighet • x Olika läkemedels inverkan på blåsa Antikolinergika Antidepressiva Diuretika Kolinergika tarm Diarrée Antacida Antibiotika Antidepressiva Antipsykotika Diuretika Antihistaminer Antidepressiva Antipsykotika Diuretika Ca-blockare Opiater Barbituater Förstoppning 10 2013‐05‐16 Anticholinergic cognitive burden scale System för systematisk läkemedelsgenomgång för att undvika förvirring Studier har visat att minskat score ger en 25% reducering i förvirring hos dementa efter bara 2 veckor. Tune, L., E. (2001) Beers criteria list (2012) • Amercan Geriatrics Society expert grupp • Lista över läkemedel som bör undvikas hos sköra äldre • Information och undervisning hur den skall användas finns på deras hemsida. Faktorer för bevarande av kontinens Mängd Konsistens (tarm) Känna att blåsa/tarm är full Hitta rätt plats och avgöra rätt plats Tid att nå toalett, TTT, och att kunna knipa den tiden Se, urskilja nivå/kanter/kontraster Ta av kläder Se konturer på toaletten, sätta sig utan att falla 11 2013‐05‐16 Personer med demens blir inte utredda för andra sjukdomar och besvär !! • • • • • Vårdsökande/Tala om Få frågar doktorn/vårdpersonalen Doktorn/vårdpersonalen frågar inte Tala med närstående i enrum Andra symtom anses viktigare Utredning • • • • • • Miktionslista (dryck o urinmätning) Läckagetest (mätning av urinläckage) Residualvolymsbestämning Ev Urininfektion Kartlägg alla andra riskfaktorer Klinisk examination (titta i underlivet) Behandling Behandla den dominerande typen av inkontinens Stressinkontinens Bäckenbottenträning Östrogen lokalt Medikamentell behandling* Ev. prolapsring Kirurgi Trängningsinkontinens Bäckenbottenträning Östrogen lokalt Medikamentell behandling* TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) Akupunktur ? *OBS! kognitiv funktion, börja i små doser 12 2013‐05‐16 Evidensbaserad inkontinensvård hos äldre Toalettassistans/ toalett-träning Bäckenbottenträning Schemalagda toalett-tider Mobilisering Gångträning Farmakologisk behandling Hög ålder är ingen kontraindikation för kirurgisk behandling Interventioner designade för dementa ? • • • • • • • • Påminnelse Märkning av väg Alarm Toalett efter måltid Belöning ? Schemalagda toalett-tider Vaneträning Hur gör ni ? – dela bra förslag Träning • Indirekt muskelträning av bäckenbotten o Bälte med tyngder o Balansträning o Balanskudde • • • • Toalettassistans Gångträning Arm/benstyrka Finmotorik 13 2013‐05‐16 Skydd • Ett nödvändigt ont • Får inte vara toalett • Anpassa efter läckagets storlek Pilotprojekt demensboende i Skåne • • • • • 800-850 ml/ 1-1150 ml urin kom i skyddet 75-85% 3-4 skydd/dag Kostnad: 2478- 11826 kr Resurin 100-177 ml Tidsstudie: Hjälp till toalett • Från säng: 21,3 minuter o 1,86 personal* 11,2 minuter • Från aktivitet: 11,9 minuter o 1,6 personal*6,9 minuter 14 2013‐05‐16 Sammanfattning Skydd ersätter toalett i allt för stor utsträckning Skydd är billigare än toalettbesök Toalettbesök – en mänsklig rättighet ? Då måste det få kosta • • • • Rekommendationer vid urininkontinens hos personer med måttlig till svår demenssjukdom (Socialstyrelsen 2010) • Kan diskuteras !! • Bör: tillhandahålla individuellt utprovade absorberande produkter (prioritet 1) • erbjuda toalettassistans i form av vaneträning (prioritet 3). • Kan: erbjuda schemalagda toalettbesök i kombination med andra interventioner (prioritet 5). • Bör inte: erbjuda uppmärksamhetsträning (icke-göra) • erbjuda blåsträning (icke-göra) • erbjuda bäckenbottenträning till kvinnor (icke-göra) • långvarigt behandla med kateter (icke-göra). Glöm inte! Blåstömningssvårigheter Symtom • Resturin • Urinvägsinfektioner • Överrinningsinkontinens • Total stopp Misstänk alltid blåsan vid oro, förvirring och/eller benlöshet ! 15 2013‐05‐16 Åtgärder • • • • • Regelbunden bladderscan Behandla bakomliggande orsak Bättre sitt-teknik vid miktion Ren intermittent katetrisering, RIK KAD i undantagsfall Utredning och behandling Tömningssvårigheter Regelbunden Bladderscan Orsak behandlas (Prolaps, BPH) Toalettregim Intermittent tappning KAD (sista handsåtgärd) KAD suprapubiskt är att föredra www.vardguiden.se • ”Regelbunden motion liksom ett mentalt och socialt stimulerande liv kan förhindra att demens utvecklas”. 16 2013‐05‐16 Rehabiliterande synsätt • • • • Aktivera Stimulera Använd personal med dubbla kompetenser Träna alla de funktioner som riskerar att falera o Många adderande effekter • Minskade fallolyckor • Ökad överlevnad • Hinner fram till toaletten i tid • Ökad livskvalitet Etiska dilemman • • • • • • Mänsklig rättighet att gå på toalett Bevarande av integritet Inte kränka självbestämmande Närståendes situation/brukarens Personalkostnad/belastning Industrins påverkan av inkontinensvården? Tack för er uppmärksamhet och engagemang för den demente och dennes närstående! 17
© Copyright 2024