sid 1 - 17 Inledning.pdf
animaliebältet Försöksrapport 2014 Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Mellansverige, Skåneförsöken och Norrlandsförsöken www.sverigeforsoken.se Produktionsinformation: ISSN 1404-6262 ISBN 91-88668-40-13 Tryck: Print One Papper: Silk Innehåll Statistiska begrepp i försöksrapporten________________________________________ 4 Förord______________________________________________________________ 5 Ämneskommittéer/Ämnesområde__________________________________________ 6 Försöksverksamheten i Sverigeförsöken och Animaliebältet________________________ 7 Adressuppgifter________________________________________________________ 8 Länsvis grödfördelning i Animaliebältet 2014___________________________________ 9 Växtodlingsåret 2014___________________________________________________ 10 Temperatur och nederbörd______________________________________________ 11 Växtnäring Kvävestrategier i höstvete________________________________________________ 18 Organiska gödselmedel i höstvete och havre__________________________________ 23 Ogräs Aktuella ogräsförsök 2014_______________________________________________ 28 Vall och grovfoder Sortprovning i olika vallarter______________________________________________ Vallsortprovning_______________________________________________________ Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel____________________________________ Kvävegödslingsstrategi till blandvall_________________________________________ Sortförsök i ensilagemajs________________________________________________ Ensilagemajs i Jönköping_________________________________________________ Sortförsök i kärnmajs___________________________________________________ 42 47 59 64 72 75 77 Sorter och odlingsteknik Sortförsök i höstvete___________________________________________________ 79 Sortförsök i rågvete____________________________________________________ 91 Sortförsök i höstråg____________________________________________________ 95 Sortförsök i höstkorn___________________________________________________ 98 Sortförsök i vårkorn___________________________________________________ 100 Sortförsök i havre____________________________________________________ 110 Sortförsök i vårvete___________________________________________________ 116 Sortförsök i ärter_____________________________________________________ 120 Höstraps___________________________________________________________ 122 Vårraps____________________________________________________________ 130 växtskydd Växtskyddsförsök i stråsäd 2014__________________________________________ 134 Potatisbladmögel 2014_________________________________________________ 145 Skördeprodukter________________________________________________ 157 Priser och kostnader 2014________________________________________ 158 Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET | 3 Statistiska begrepp I försöksrapporten förekommer ett antal statistiska begrepp som hjälpmedel för tolkningen av resultaten. Nedan ges en enkel förklaring till vad de betyder. CV % = Variationskoefficient Variationskoefficient används inom statistikberäkningar. Vid observationer på olika skalor exempelvis 1, 2, 3, 4, 5 och 100, 200, 300, 400, 500 kommer standardav vikelserna vara olika (större vid högre skalor) även om de procentuellt sett är lika. Variationskoefficienten är en normaliserad standardavvikelse och uttrycker standard avvikelsen som procentandelar av medelvärdet. Variationskoefficenten gör alltså standardavvikelser på olika skalor jämförbara. För att översätta detta till försöken brukar dessa indelnigar av CV göras när man ska tolka resultaten: < 3 mycket jämnt försök 3 – 6 jämnt försök 6 – 10 något ojämnt > 10 kasseras oftast. Om det är små skillnader kan det vara svårt att ta med försök med höga CV i sammanställningar. Men i till exempel ogräsförsök används försök med höga CV värden om det är tydliga skillnader. p-värde Anger sannolikheten för att det inte finns skillnader i försöket. Eller egentligen är det risken att göra fel om man säger att det finns en skillnad mellan några led i försöket. Värdet 0,05 innebär alltså 5 % risk att göra fel om man antar att det finns skillnader. Normalt används gränsen 0,05 för att man skall anse att det finns signifikanta skillnaderi försöket. < 0,05 - 1-stjärnig signifikans 0,01-0,001 2-stjärnig signifikans < 0,001 3-stjärnig signifikans LSD – Minsta signifikanta skillnad Anger hur stor skillnaden måste vara mellan två led för att de skall vara signifikant skilda. Anges för enstjärnig signifikans det vill säga P < 0,05. Om Prob-värdet är > 0,05 brukar inte LSD-värdet redovisas. 4 | ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014 Tack! Ett stort tack till alla som på olika sätt medverkat till Sverigeförsöken och därmed till vår region Animaliebältet! Det gäller försöksvärdar, försökspersonal, alla lantbrukare genom Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och andra finansiärer och inte minst ni som bidragit med material och artiklar till Animaliebältets Försöksrapport 2014. Nedanstående företag tillsammans med Hushållningssällskapen har bidragit till finansieringen av de regionalaförsöken. Detta visar att det både finns ett stort intresse för Sverigeförsökens verksamhet och att resultaten kommer att användas av många. Berte Qvarn BM Agri AB Buttle foder & spannmål Dalviks Kvarn AB DLA Agro Sverige European Fertilizer AS Farina AB Fodercentralen Fole Kvarn Forsbecks AB Gullviks/Bröderna Berner Handels Aktiebolag AB Hjalmar Möller Hörby Lantmän JHL - Järrestads Härads Lantmannaförening AB Johan Hansson Kalmar Lantmän KLF - Kristianstadsortens Lagerhusförening Knislingeortens lagerhusförening Lantmännen Lovanggruppens Handelshus AB Skånefrö AB Slöinge lantmän Strängnäs Valskvarn Svenska Foder AB Södra Åby Lokalförening Tyringe/Ljungbyhed lokalförening Vallberga Lantmän Varaslättens Lagerhus Ek. för. VärmLant AB Yara AB Medverkande i Animaliebältets försöksrapport För bearbetning och sammanställning av försöksresultat och artiklar i denna publikation har en rad personer engagerats. Respektiveartikel eller inlägg presenteras med namn och e-post. För ytterligare information kan dessa personer kontaktas. Foto där inget annat anges: Erik Ekre. Redigering och databearbetning i rapporten har utförts av Monica Lindell vid Hushållningssällskapet Halland. VARMT TACK TILL ALLA som på olika sätt medverkat till Animaliebältets tjugonde försöksrapport. Halland 20 januari 2015 Erik Ekre, redaktör Sverigeförsöken 2014 Illustr. Maria Henriksson ANIMALIEBÄLTET | 5 Ämneskommittéer/Ämnesområde Ämneskommittéerna ska vara mötesplatser för intressenter inom respektive kommittés ämnesområde och arbeta med idé- och behovsformulering samt information och resultatspridning. Kommittéerna kan även medverka till att initiera projektansökningar och att finna finansieringsvägar för verksamheten inom respektive ämnesområde. SLU, Fältforsks ämneskommittéer samordnar forskning och försök inom områdena nedan, där ordförande, sekreterare och ämnessakkunnig presenteras inom respektive område: Vatten Helena Aronsson, SLU Ogräs Anders Nilsson, SLU Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ingrid Wesström, SLU Lars Danielsson, HS Konsult Jordbearbetning Johan Arvidsson, SLU Lennart Johansson, HS Rådgivning Agri AB, Linköping Växtnäring Sofa Delin, SLU Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skara Odlingssystem Göran Bergkvist, SLU Anders Ericsson, HS Konsult 6 | ANIMALIEBÄLTET Vall och grovfoder Bodil Frankow-Lindberg, SLU Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad Odlingsmaterial (Sorter) Magnus Halling, SLU Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet Kristianstad Växtskydd Erland Liljerot, SLU Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Roland Sigvald, SLU Sverigeförsöken 2014 Försöksverksamheten i Sverigeförsöken och Animaliebältet Animaliebältet representerar en av regionerna inom Sverigeförsöken. Animaliebältets Försöksrapport, som ges ut för tjugonde året är ett samarbete med fältförsöken i Kalmar-Blekinge-Kronoberg, Jönköping, Halland och Gotland. Verksamhetsmål Verksamhetens gemensamt uppsatta mål är att snabbt sammanställa och föra ut praktiskt tillämpbara försöksresultat prövade inom vår region, kopplade till animalieproduktionens stora betydelse för jordbruket i området. Finansiärer Sverigeförsökens basfinansiering sker från den gemensamma växtodlingshandeln och Hus hållningssällskapen, men bekostas till största delen av SLF, Stiftelsen Lantbruksforskning. Medel från SLF söks i en gemensam ansökan för alla regioner och beviljade medel förde las efter handelns omsättning i respektive Styrelsen 2014 Ulf Ohlsson, ordförande, Halland Magnus Karlsson, Lantmännen SW Seed Samuel Forssmed, lantbrukare, Huskvarna Robert Ekholm, Kalmar Lantmän Björn Cedergren, lantbrukare, Kalmar Bengt-Owe Wetterholm, Lantmännen Gotland Roland Rodebjer, lantbrukare Gotland Niklas Ingvarsson, Svenska Foder Sven-Olof Bernhoff, Scandinavian Seed område. Därutöver medverkar och finansierar flertalet växtodlingsföretag och Jordbruks verket egna led i pågående försöksserier. Försöksresultat på Sverigeförsöken. se För att göra resultaten mer lättillgängligalanse rades en ny webbaserad plattform 2014: Sverigeförsöken.se Projektet som finansierats av SLF har till syfte att få ökad tillgänglighet till alla officiella försöksresultat i Sverige på en och samma hemsida. Här kan man enkelt söka resul tat från regionernas försöksrapporter och dessutom söka enskilda försöksresultat. Adjungerade: Carina Sjögren, ekon.ansv. Kalmar-Kronoberg-Blekinge Björn Andersson, Fältforsk, SLU Styrelsens arbetsutskott Ulf Ohlsson, ordförande, Halland Erik Ekre, verksamhetsledare, Halland Frida Carlsson, Jönköping Klas Eriksson, Kalmar-Kronoberg-Blekinge Linda af Geijerstam, Kalmar-Kronoberg-Blekinge Bo Pettersson, Gotland Delar av styrelsen under sommarmötet på Gotland 2014. Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET | 7 Animaliebältet Jönköpings län Försöksledare: Frida Carlsson 036-39 88 80, 0708-29 09 76 frida.carlsson@hushallningssallskapet.se Hushållningssällskapet, Datorgatan 5, 561 33 Huskvarna Försöksutförare: Jan-Olof Storm 036-931 52, 070-234 50 58 Försökshallen Riddersberg, 552 92 Jönköping Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Försöksledare/Försöksutförare: Klas Eriksson 070-287 63 63 klas.eriksson@hushallningssallskapet.se Hushållningssällskapet KKB, Torslunda Försöksstation, Skogsby 1063, 386 92 Färjestaden Gotlands län Försöksledare/försöksutförare: Bo Pettersson 0498-20 22 45, 070-775 76 34 bo.pettersson@hushallningssallskapet.se Hushållningssällskapet, Hallfreda, Follingbo, 621 91 Visby Hallands län Försöksledare: Erik Ekre 035-465 03, 0708-43 82 03 erik.ekre@hushallningssallskapet.se Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid 146, 305 96 Eldsberga Försöksutförare: Magnus Håkansson 035-465 25, 0708-438204 magnus.hakansson@hushallningssallskapet.se Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid 146, 305 96 Eldsberga 8 | ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014 Länsvis grödfördelning i Animaliebältet 2014 Areal höstsådd stråsäd, totalt 59 000 hektar Källa: SJV 2014 20000,0 15000,0 10000,0 5000,0 ,0 H-korn Råg Rågvete Höstvete Jönköping 11 77 771 1 884 Kronoberg 24 43 563 500 Kalmar 2 607 523 3 924 11 977 Areal vårsådd stråsäd, totalt 88 600 hektar Gotland 3 072 736 2 931 9 872 Blekinge 248 202 595 3 463 Halland 270 434 3 275 10 997 Källa: SJV 2014 40000,0 30000,0 20000,0 10000,0 ,0 Blandsäd Vårvete Havre Vårkorn Jönköping 1 175 773 5 290 6 211 Kronoberg 185 842 2 830 2 890 Kalmar 608 1 838 2 956 9 569 Gotland 185 3 874 1 409 12 527 Blekinge 77 1 022 705 3 428 Halland 462 3 706 7 322 18 719 Areal vall, majs och baljväxter, totalt 297 930 hektar Källa: SJV 2014 80000,0 60000,0 40000,0 20000,0 ,0 Majs Ärt/bönor Vall Jönköping 116 88 69 241 Sverigeförsöken 2014 Kronoberg 60 16 37 788 Kalmar 3117 1 498 73 457 Gotland 2350 1 384 38 304 Blekinge 533 102 15 291 Halland 2015 2 840 49 730 ANIMALIEBÄLTET | 9 Växtodlingsåret 2014 Av Christoph Hochmuth, Hushållningssällskapet, Jönköping, Bo Pettersson, Hushållningssällskapet Gotland, Klas Eriksson, Hushållningssällskapet KKB, och Erik Ekre Hushållningssällskapet Halland 10 | Jönköpings Län Hösten var mild och det föll lagom mycket regn. All höstsäd kunde sås i god tid och grö dorna etablerade sig bra. Vintern blev snöfat tig med mycket regn och milda temperaturer. Inga grödor drabbades av snömögel eller utvin tringsskador. Vårbruket startade tidigare än normalt. I början av maj slog minusgrader till och hämmade framförallt vallar och tidigt sådd vårsäd. Efter första veckan i maj blev det varmt vilket gynnade uppkomst och tillväxt. Förstaskörden på vallarna togs i slutet av maj. Vallskörden blev kvantitativt mycket hög vilket medförde att proteinvärden och energi värden inte följde med skördemängden. Juni och juli bjöd på varmt och torrt väder som gav varierande resultat i andra vallskörden. Där emotblev tredjeskörden större än normalt. Tidiga sorter och grödor kunde tröskas relativt tidigt men avbröts senare av en regnperiod. Avkastningsnivån på spannmål och vall var i stor sätt hög under 2014. Kalmar, Kronoberg, Blekinge län Höstsådden 2013 etablerades väl och fördelaktigt väder gjorde att grödorna utvecklades väl. En mild vinter medförde att i stort sett alla höstgrödor klarade sig utan skador fram till tillväxtens start. Vårbruket startade i månadsskiftet mars-april och kunde genomföras under bra omständigheter. April var kall och torr med flera frostnätter vilket påverkade höstrapsen negativt. Perioden maj – augusti var varmare än normalt och trots förhållandevis mycket regn gav höga tempera turer en del torkskador på lättare jordar. Totalt sett blev skördarna av både vall och spann mål normala eller över det normala på de flesta håll. Den långa milda hösten gjorde att flera lantbrukare kunde bärga fyra vallskördar. Höstrapsen avkastade normalt eller något mindre än normalt på grund av kall väderlek under våren. Majsen avkastade normalt eller över normalt. Höstsådden 2014 skedde under gynnsamma förhållanden och höstgrödorna ser mycket fina ut inför vintern. Gotlands län Då hösten var gynnsamt, bättre än vad det hade varit på flera år, blev mycket höstsått 2013. En mild och nederbördsfattig vinter gjorde att höstsådda grödor klarade vintern bra. Våren kom igång tidigt, höstrapsen gödslades i början av mars och vårsådden startade några veckor senare och avslutades i halva maj. Försommaren var torr och sval, sommaren övergick i en långvarig värmeperiod. Neder bördsmängden under sommaren varierade, generellt sett så var de låga. Tröskningen började med höstkorn i halva juli, det mesta var skör dat i slutet av augusti. Bra skördeförhållandena med få regnavbrott, skörden var normal, till och med bättreän normalt för höstsäden. Vall skörden gav en normal 1:a och 3:e skörd, medan 2:a skörden drabbades av det torra vädret. Hösten som följde gav bra förhållanden för skörd av potatis och morötter, samt majs som hade höga stärkelsehalter. Hallands län Hösten 2013 blev mycket gynnsam för höst sådd och arealen tredubblades jämfört med året innan. Vädret var optimalt med ovanligt höga temperaturer och sådden utfördes under en lång tidsperiod. Vintern blev mild vilket medförde en god övervintring. Vårbruket inleddes redan i mitten av mars och vårsådden startade i början av april. Ett gynnsamt klimat under våren gav god etablering och tillväxt under våren. Vallarna växte kraftigt under de tio sista dagarna i maj, då värmen kom och första skörden gav både hög skörd och kvalitet. Sommaren blev var mare än normalt och juli fick ovanligt många solskenstimmar. Höstrapsen mognade tidigt och tröskades under de sista veckorna i juli. Spann målsskörden startade första veckan i augusti med mycket höga skördar. Vallskördarna blev totalt sett bra både i avkastning och kvalitet men med undantag för torkan i juli. Ensilage majsen fick ett rekordår med höga fodervärden. ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014 Väder i mars 2014 Avvikelse medeltemperatur mars månad Temperatur Mars var en mycket varm månad med stora temperaturöverskott. I delar av Jönköpings län låg medeltem peraturen 5 grader över det normala. Nederbörd Låga nederbördsmängder domineradehela regionen. I större delen av Animaliebältet upp nåddes bara 75 % av normala regnmängder. Nederbörd i mm mars månad Sverigeförsöken 2014 Procent av normal nederbörd mars månad ANIMALIEBÄLTET | 11 Väder i april 2014 Avvikelse medeltemperatur april månad Temperatur Det varma vädret fortsatte under april och medeltemperaturen låg på 3,5 grad över normalt Nederbörd Regionens västra och centrala delar gavs normala nederbördsmängder medan den östra sidan fick lägre än normalt. Nederbörd i mm april månad 12 | ANIMALIEBÄLTET procent av normal nederbörd april månad Sverigeförsöken 2014 Väder i maj 2014 Avvikelse medeltemperatur maj månad Temperatur Maj var något varmare än normalt och fick ett temperaturöverskott på 1,5-2 grader i hela regionen Nederbörd Större delen av Animaliebältet fick mycket höga nederbördsmängder, medan Kalmar och Gotland fick nära de normala. Nederbörd i mm maj månad Sverigeförsöken 2014 Procent av normal nederbörd maj månad ANIMALIEBÄLTET | 13 Väder i juni 2014 Avvikelse medeltemperatur juni månad Temperatur Medeltemperaturen blev nära normal med bara ett litet överskott. Gotland fick däremot lägre än normalt Nederbörd Månaden gav normal nederbörd i de centrala delarna av regionen. Halland fick något under normal och den östra sidan fick över normalt. Nederbörd i mm juni månad 14 | ANIMALIEBÄLTET Procent av normal nederbörd juni månad Sverigeförsöken 2014 Väder i juli 2014 Avvikelse medeltemperatur juli månad Temperatur Juli var en mycket varm månad med stark solinstrålning. Temperaturen låg flera grader över normal medeltemperatur i hela regionen. Nederbörd Den västra och centrala delen fick nära normal nederbörd, medan den östra sidan fick mycket över det normala. Nederbörd i mm juli månad Sverigeförsöken 2014 Procent av normal nederbörd juli månad ANIMALIEBÄLTET | 15 Väder i augusti 2014 Avvikelse medeltemperatur augusti månad Temperatur Augusti var bara något varmare än normalt. Den östra delen hade 1-2 grader över normal medeltemperatur Nederbörd Stora regnmängder föll under månaden i hela regionen. På vissa platser kom tre gånger mer än normalt. Nederbörd i mm augusti månad 16 | ANIMALIEBÄLTET Procent av normal nederbörd augusti månad Sverigeförsöken 2014 Väder i september 2014 Avvikelse medeltemperatur september månad Temperatur September blev varmare än normalt i hela regionen, 1-2 grader högre än månadsmedelvärdet. Nederbörd Det var nederbördsfattigt i större delen av regionen. Bara lokala delar av Halland och Jönköping fick över det normala. Nederbörd i mm september månad Sverigeförsöken 2014 Procent av normal nederbörd september månad ANIMALIEBÄLTET | 17
© Copyright 2024