1. No category

Bilaga 9: Samrådshandlingar enligt
miljöbalken
Miljökonsekvensbeskrivning för
Nävlinge vindbrukspark i Hässleholms kommun
18 Juni 2012
Samrådsredogörelse enligt miljöbalken
Vindbrukspark Nävlingeåsen
Yttranden från privatpersoner
Till HS-kraft angående ”Nävlinge”
Nedanstående punkter riktar sig till kommunen men
gäller även HS-kraft och detta projekt.
1. Alla beslut kring vindkraft skall tas i kommunens högsta beslutande
organ, kommunfullmäktige.
2. Kommunen skall tillse att de som tar beslutet är utbildade på ämnet
vindkraft, så de vet vad de beslutar om.
3. Alla former av jäv skall utredas före beslut.
4. En genomgripande konsekvensanalys skall krävas före alla beslut om
vindkraft.
5. Kommunen skall lyssna mer på sina medborgare, särskilt de som kommer
att bo inom hör- och synhåll, än på de bolag som vill bygga.
6. Speciell hänsyn ska tas till lågfrekvent buller. Rapporter från såväl Sverige
som utlandet ska beaktas.
7. Kommunens beslutsfattare måste ställa sig frågan vilken total
samhällsnytta vindkraften gör för kommunen, regionen och landet.
8. Frågan om god ekonomisk hushållning inom kommunen ska med.
9. Kommunen ska värna det kommunala självstyret som bl.a. möjliggör att
det kommunala vetot kan användas. Detta verktyg är medborgarens
enda möjlighet att stoppa en elproduktionsindustri från vindkraft.
10.Kommunen ska utreda hur många arbetstillfällen på lång sikt som
kommer att skapas vid varje vindkraftsetablering.
11.Kommunen måste kunna visa att detta stora ingrepp i miljön ger något
tillbaka till medborgarna på kort och lång sikt.
12.Varje beslut om en vindkraftsetablering ska föregås av en livscykelanalys,
LCA-analys.
13.Miljöbalken kan inte pröva tillåtligheten i ett vindkraftprojekt utifrån hur
många som är för eller emot projektet. Här har kommunen en mycket
stor uppgift att lyssna och ta hänsyn innan man tillstyrker eller avslår
före ärendet kommer till miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen.
Efter att kommunen har tillstyrkt så har medborgaren inte en chans om
man så samlar in 10.000 namnunderskifter.
14.Kommunen ska ha en samlad bild hur fastighetspriserna kommer att
påverkas för grannarna.
15.Kommunen ska ha en beredskap för at hantera ev. skadestånd från
fastighetsägare, djurägare eller andra berörda.
16.Kommunen ska visa hur man tänker sig bedriva kontrollen av att
vindkraftsbolagen håller sig inom de villkor som kommer att ställas upp.
17.Kommunen ska visa hur mycket pengar och hur många timmar man
avsätter till kontroller i p. 16.
18.Kommunen ska visa att alla andra metoder, som är effektivare än
vindkraftsbyggande, för att minska CO2-utsläpp är uttömda innan man
tillstyrker ett vindkraftsbyggande.
19.Kommunen ska visa civilkurage och hävda det kommunala självstyret
samt sina översiktsplaner i frågor som dessa.
20.Kommunen ska verka för att ingen ska ta emot mutor, bygdepeng eller
andra gåvor från vindkraftsbolagen eller de som har vinning av att
vindkraftverken byggs. Om kommunen eller andra redan gjort detta ska
detta redovisas i denna plan som en bilaga.
21.Om kommunen tillstyrker vindkraftverk har man automatiskt
diskvalificerat sig som part i den pågående debatten om att försöka
sänka elpriserna.
22.Kommunen ska bara tillstyrka om alla andra krav är uppfyllda och man
samtidigt lyckas få acceptans från de som bor inom hör- och synhåll
samtidigt som de tillförsäkras full ersättning för värden som de förlorar.
23.Kommunen ska kräva att de alternativa lokaliseringsplatserna som
bolagen är skyldiga att redovisa ska redovisas till fullo och offentligt i
tidigt skede.
24.Kommunen ska vara medveten om att alla de bidrag som
vindkraftsbranschen erhåller från stat och allmänhet snedvrider
konkurrensen inom elproduktionen vilket kan föranleda anmälan om just
snedvridning. Dessutom har elen från vindkraftverken alltid företräde i
nätet vilket inte är acceptabelt.
25.Kommunen ska alltid i vindkraftssammanhang se till att få ett tredje
opartiskt utlåtande före beslut om vindkraftverk.
26.Kommunen ska förvissa sig om att alla de löften som vindkraftbolagen
kommer med infrias. Vid andra verksamheter får man tillstånd för
kortare perioder t.ex. fem eller tio år och får fortsätta om man sköter sig.
Det borde vara ett krav även i vindkraftssammanhang. Uppfyller man
inte villkoren får man upphöra med verksamheten, inga undantag.
27.Kommunen ska betrakta vindkraftverket som en maskin och därmed
kräva av bolaget att den är CE-märkt från början till slut samt att alla de
som är involverade har behörighet och har utbildad personal, CE-märkt
utrustning och i övrigt alla handlingar i ordning. Bolaget ska upplysa om
vilken varningsskyltning man kommer att sätta upp runt området under
byggnation och efter byggnation.
28.Skogs- och lantarbetarfackets huvudskyddsombud ska höras om
tillåtligheten med hänsyn till att verken ställs upp på deras arbetsplats.
Verken ska stängas av när någon kommer närmare än 400 m från ett
verk enligt manualen från tillverkarna. Se p. 29.
29.De allemansrättsliga förhållandena ska undersökas i allmänhet och
kompensation ska krävas speciellt om området måste inhägnas i
framtiden för att skydda mot nedfallande delar från verken. Ju äldre
verken blir desto större blir risken. Om tillkommande myndighetsbeslut
kommer i framtiden ska kommunen förvissa sig om att bolaget har
reserverat medel för att klara dessa åtaganden.
30.Kommunen ska kräva att man visar hur verken kommer att se ut dygnet
runt och att man håller goda marginaler i sina beräkningar till grannarna.
De värden som anges ska vara max eller minvärden som aldrig får
överträdas. Medelvärden över viss tid ska inte användas t.ex. vid
ljudmätningar.
31.Kommunen ska visa vilka förpliktelser man har gentemot riksdagen om
att bygga vindkraftverk just i sin kommun.
32.Kommunen ska kräva när verken tjänat ut att en fullständig återställning
och återvinning av allt materiel, såväl under som ovan mark, ska ske
inom viss tid med en helt säker säkerhet som garanti. Säkerheten skall
vara väl tilltagen och inflationsskyddas. En dokumentation av området
före byggnation ska verkställas. Man ska förutsätta att bolaget inte
kommer att ha några pengar kvar när tiden har gått ut.
33.Kommunen ska i alla lägen handla efter ett värsta scenario och även
kräva att bolagen gör detta i sina beräkningar.
34.Kommunen kan inte tillåta ett nytt verk på samma plats eftersom man
kräver en fullständig återställning av platsen.
35.Innan en förfrågan om ett eller flera verk kan byggas inom kommunen
ska man först ha en 2 km gräns till närmsta fastighetsgräns (ingen ska
kunna lägga en död hand över annans mark) med hänsyn till de
lågfrekventa ljuden, därefter tittar man på om några djur, fåglar,
fladdermöss eller andra kan komma i fara, därefter om det finns
landskapshänsyn eller andra liknande hänsyn att beakta, därefter vilken
total samhällsnytta etableringen gör med hänsyn till turism, jakt m.m.
När dessa kriterier är uppfyllda kan en förfrågan komma på tal och
lämnas in för prövning.
36.Kommunen ska före beslut bestämma hur många procent av den totala
fladdermuspopulationen som kan dö innan verken måste stoppas,
likadant med fåglar, bin och ev. andra levande varelser. Samma gäller för
hur många människor som kommunen kan acceptera vad gäller ohälsa,
sänkta fastighetsvärden och ev. annat.
37. Kommunen ska kräva att en s.k. svart låda installeras i verken för att när
som helst kunna få ut rätt information från ett verks förlopp.
38.Kommunen ska kräva att bolaget inte får lägga munkavle på någon. Alla
inklusive markägarna och deras närmaste måste få yttra sig fritt i alla
sammanhang.
39.Kulturbygder ska värnas. Fornlämningar och den nya europeiska
landskapskonventionen ska beaktas. Ett första verk är den s.k.
murbräckan sedan har kommunen väldigt svårt att stå emot. (Har någon
slängt en påse skräp i naturen kommer snabbt en till.)
40.Kommunen ska avkräva vilken uppförandekod som bolagen har mot de
som blir berörda och i förekommande fall verka för att förbättra den.
41.Kommunen ska vara medveten om
-att man har ett enormt ansvar i denna fråga eftersom människors hälsa
står på spel, djur, landskap och andra värden utmanas,
-ett nytt jobb i vindkraftsindustrin ger 2-3 färre jobb i annan industri
eftersom elen blir dyrare så måste företagen spara,
-bankernas utlåning till vindkraft konkurrerar med äkta entreprenörer
som brinner för en sund ide,
-vindkraften är inflationsdrivande,
-vindkraften betalar inte sina kostnader i form av reglerkraft,
-höga energipriser gör att man odlar energi istället för mat på fälten
vilket gör att maten i världen blir dyrare och svälten ökar vilket FN
särskilt påpekat,
-att svenska beslut tas utifrån forskning som är för gammal för att
åberopas,
- vindkraften bara levererar el när det blåser och att de bara utnyttjar ca
22 % av sin kapacitet som ett snitt de fem senaste åren,
-att besluten från miljöprövningsdelegationen kan medföra stora
åtaganden för kommunen som man inte tänkt från början, och att deras
beslut är luddiga och av dålig kvalitet,
-att dessa åtaganden måste bli föremål för en ny remissrunda till
berörda,
-att villkor ska vara tydliga och korrekta så att inte detta ger upphov till
kontroverser och tolkningar som bolagen kan tänja på till sin fördel. Det
s.k. vindavtalet som bl.a. LRF har varit med om att ta fram är ur
markägarsynpunkt förkastligt till stora delar.
-att all annan lagstiftning också ska beaktas,
-att kommunen redan före beslut till allmänheten måste redovisa vilka
åtgärder man har att ta till om bolagen inte följer villkoren,
-att kommunen enligt miljöbalken ska kräva kompensationsåtgärder av
bolagen för alla de värden som går till spillo och i förekommande fall
hjälpa sina medborgare i skadeståndsärenden,
42.Vindkraftsutbyggnaden har sin grund i de klimatförändringar som
världens beslutsfattare enats om. Kommunen måste bestämma sig om
man beviljar tillstånd för vindkraften ur ett CO2- eller förnyelsebart
perspektiv. Motivet ska förklaras i tidigt skede. När man byggde ut
vattenkraften förstördes många livs- och naturmiljöer. Risken är att vi
gör samma sak nu en gång till. Kommunen ska verka för att
energiutbyggnaden byggs ut på så få platser som möjligt och på ett
koncentrerat sätt.
43.Efter dessa punkter yrkar undertecknad på att man ska var ytterst
försiktig innan beslut om huruvida man ska låta vindkraftsbranschen få
tillträde till mark i er kommun. Om undertecknad fått råda så ska man
avstyrka samtliga förfrågningar om vindkraft i er kommun för
medborgarnas, naturens, kommunens och Sveriges skull.
44.Denna vindkraftsindustri ”Nävlinge”är felplacerad ur alla synpunkter och
mitt krav är att ansökan ska dras tillbaka snarast.
Kopia på denna handling skickas även till Hässleholms kommun.
Med vänliga hälsningar
Henrik Wachtmeister
Knutstorp 1081
268 76 Kågeröd
info@knutstorp.se
070-607 96 84
Alnarp, 11 april 2011
Synpunkter på samrådshandlingar för Detaljplan för Asmoarp 1:1 m fl, Vindkraftpark på Nävlingeåsen'
Synpunkter gällande handlingar för 'Detaljplan
för Asmoarp 1:1 m fl. Vindkraftspark på
Nävlingeåsen'
När jag efter att ha läst de samlade dokument som utgör 'Detaljplan för Asmoarp 1:1 m fl,
Vindkraftpark på Nävlingeåsen' kom jag att fundera över vilken information som personer med
beslutsrätt skall basera sina beslut på. De synpunkter jag nedan vill framställa har alltså inte
huvudfrågan huruvida vindkraft skall eller inte skall etableras på Nävlingeåsen, utan skall snarare lyfta
upp de aspekter som saknas i beslutsunderlaget för att kunna hävda ett välgrundat beslut.
Som de flesta som sysslat med någon form av projektering vet så kan man undvika betydligt större
kostnader i senare skeden i anläggningar om man väljer att spendera några kronor extra under
planeringsfasen. Jag hoppas att detta gäller även Hässleholms kommun och att man tar allvarligt på de
uppdrag man fått av väljarna i att planera en god boendemiljö för alla invånare i kommunen.
Det första som slår mig när jag läser handlingarna är det ovanliga att miljökonsekvensbeskrivningen är
framtagen endast av intern personal på att av de projekterande vindkraftsföretagen. Normalt förfarande
är att tredje part eller intern personal med kunskap i hur en miljökonsekvensbeskrivning skall se
ut(exempel på normal disposition på miljökonsekvensbeskrivningar är till exempel Malmö
stadsbyggnadskontor 2007, Eon & SWECO 2009), är delaktig. I innevarande fall leder detta till att
många delar som normalt sett ingår i en miljökonsekvensbeskrivning saknas, till exempel ett
nollalternativ och andra placeringar av verk, och därmed saknas även information som är viktig för att
kunna ta ett informerat beslut. Alternativa placeringar skulle vara längs de valtrafikerade vägar och
järnvägar som går genom kommunen, platser där ljud från mänskliga aktiviteter är tillräckligt starka för
att maskera vindkraftsljuden. Anledningen till att företaget valt att arbeta på egen hand kan jag inte sia
om, men resultatet visar tydligt att företaget inte har erfarenhet av att upprätta
miljökonsekvensbeskrivningar.
Kommunen har redovisat en vindenergikarta i sitt tillägg till den fördjupade översiktsplanen
(Hässleholms kommun, 2009, sidan 5), men redovisar inte vad den graderade, förmodade
vindenerginivåerna, har för värden. Det gör det i princip omöjligt att använda den kartan för att göra ett
informerat beslut om var i kommunen man kan nå ett gott resultat, avseende de närboende
kommuninvånarnas livsmiljö, kontinuerlig hänsyn till viktiga kultur- och naturplatser samt ett uttag av
vindenergi. Det är viktigt att minnas att kartan endast redovisar vindenergi, inga andra viktiga värden
som är kritiska för beslut om kraftverksetablering.
I miljökonsekvensbeskrivningen har från företagets sida valt att inkludera fotomontage av hur
kraftverken kan tänkas framstå i landskapet. Detta är en bra metod för att göra det enklare för
människor att föreställa sig den visuella delen av miljöförändringen. Dock uppstår frågan om vilken
Sida 1 av 4
Alnarp, 11 april 2011
Synpunkter på samrådshandlingar för Detaljplan för Asmoarp 1:1 m fl, Vindkraftpark på Nävlingeåsen'
mjukvara som använts för att framställa fotomontagen i miljökonsekvensbeskrivningen. Är det frågan
om professionella program som används i vindkraftssammanhang eller är det fråga om Photoshop och
vanlig bildmanipulering? Det senare alternativet kan vara missledande, då det är väldigt svårt att som
upphovsperson till en bildmanipulering i Photoshop inte låta sig styras av subjektiva värderingar och
känslor.
Vad det gäller buller hävdas det i miljökonsekvensbeskrivningen att vindkraft inte avger några som
helst impulsljud eller toner men inga referenser till att någon forskning på området förekommit anges.
Anmärkningsvärt är att en källa som används tidigare i miljökonsekvenskbeskrivningen (Pedersen,
2007) nu inte redovisas, trots att forskaren i fråga har utfört studier på vindkraftverkens
ljudegenskaper ,där det bland annat redovisas störningar i form av svischande, vinande, rungande och
pulserande karaktär(Pedersen et al. 2009). Det framkommer även i miljökonsekvensbeskrivningen att
de riktvärden man antagit är 35dB respektive 40dB. Dock är det anmärkningsvärt att man väljer så
höga värden, då Naturvårdsverket förespråkar att ljudet från vindkraftverk inte bör överskrida 35dB i
områden med lågt bakgrundsljud(Naturvårdsverkets hemsida, 2011).
Vindkraftsforskare redovisar i en studie från 2010 (Pedersen et al. 2010) att ljudet från vindkraftverk
inte maskeras av trafikljud ljud i andra situationer än då trafikljuden överstiger 55dB(A) och då endast
om ljudet från vindkraftverken är i intervallet 35-40 dB(A). Vidare påvisas att vindkraftverk som avger
ljud i intervallet 35-40 dB(A) upplevs mycket starkt i områden där andra artificiella ljud är närvarande i
liten eller ingen omfattning. En sammanställning av forskningsresultat från 2009 (Kamperman &
James, 2009) påvisar kritik mot nuvarande sätt att mäta ljudpåverkan från vindkraft hos människor, där
de föreslår ett antal ändringar i gränsvärden för vindkraft. Även detta är relevanta uppgifter som borde
funnits med i en korrekt utförd miljökonsekvensbeskrivning.
Det är även intressant ur juridisk synvinkel, då det enligt Miljöbalkens hänsynsregler reglerar att
verksamhetsutövaren är skyldig att ha tillräcklig kunskap om hur människors hälsa och miljön påverkas
av verksamheten, samt att vidta åtgärder mot att skadlig eller störande verksamhet förekommer (SFS
1998:808).
Slutligen vill jag meddela att jag inte alls är emot vare sig vindkraftsetablering eller annan typ av
utnyttjande av naturresurser, men jag anser att all sådan exploatering måste föregås av ett detaljerat och
informativt planarbete, där alla aspekter som är av vikt för kommuninvånarna måste redovisas. Jag
anser att den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i detaljplanehandlingarna är undermålig och inte
kan ligga till grund för att politikerna i kommunen skall kunna göra ett informerat beslut.
Sida 2 av 4
Alnarp, 11 april 2011
Synpunkter på samrådshandlingar för Detaljplan för Asmoarp 1:1 m fl, Vindkraftpark på Nävlingeåsen'
Författare:
Johan Pihel
Adress:
Krukmakaregatan 9f
234 37 Lomma
Telefonnummer:
070-2129601
Referenser:
Eon & SWECO (2009) Miljökonsekvensbeskrivning för Del av Brånalt 2:9 m fl (vindkraftspark).
[online] Tillgänglig:
http://www.laholm.se/Upload/mil/SBK/Detaljplaner/Br%c3%a5naltPlan-MKBL%c3%85G.pdf (201104-09)
Hässleholms kommun. (2009) Tillägg till ”Översiktsplan för Hässleholms kommun 2007” Tema
Vindkraft. Plan och miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2009-10-26.
[online] Tillgänglig: http://www.hassleholm.se/31465 (2011-04-10)
Kamperman, G.,W., James, R.,R. (2009) Guidelines for selecting wind turbine sites. Sound and
vibration, juli2009, 8-11. [online] Tillgänglig: http://www.sandv.com/downloads/0907kamp.pdf (201104-10)
Malmö stadsbyggnadskontor (2007) Miljökonsekvensbeskrivning översiktsplan Triangeln UMAS
Medeon PÖ nr 2031. [online] Tillgänglig:
http://www.malmo.se/download/18.5d8108001222c393c008000112356/MKB_TRI_UMAS_MEDEON
_utst.pdf#search=%27milj%C3%B6konsekvensbeskrivning+citytunnel%27 (2011-04-10)
Naturvårdsverkets hemsida.(2011) Riktvärden för ljud från vindkraft. [online] Tillgänglig:
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-medmiljopaverkan/Buller/Vindkraft/Riktvarden-for-ljud-fran-vindkraft/ (2011-04-10)
Pedersen, E., van den Berg, F., Bakker, R., Bouma, J. (2010) Can road traffic mask sound from wind
turbines? Response to wind turbine sound at different levels of road traffic sound. Energy Policy, 2010,
38, 2520-2527.
Pedersen, E.,Forssén, J., Waye Persson, K. (2009) Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk.
Naturvårdsverket Rapport 5956. [online] Tillgänglig:
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5956-9.pdf (2011-04-09)
Sida 3 av 4
Alnarp, 11 april 2011
Synpunkter på samrådshandlingar för Detaljplan för Asmoarp 1:1 m fl, Vindkraftpark på Nävlingeåsen'
Pedersen, E. (2007) Human response to wind turbine noise. Perception, annoyance and moderating
factors. Avhandling vid medicinska institutionen, avdelningen. för miljömedicin, Göteborgs universitet,
Sahlgrenska akademin.
SFS 1998:808, Miljöbalk. Stockholm Miljödepartementet. [online] http://www.riksdagen.se/webbnav/?
nid=3911&bet=1998:808 (2011-04-09)
Sida 4 av 4
Samrådssvar
Public
Datum
Sidnr
2011-03-29
1 (2)
Handläggare
Hässleholms kommun
Per-Agne Nilsson
per-agne.nilsson@eltelnetworks.com
Tel: +46 54 579185
Referens
Tillhör objekt
T 5439-11
Ert datum
Er referens
2011-03-01
Asmoarp 1:1
Samrådssvar avseende vindkraft på Nävlingeåsen i Hässleholms
kommun.
TeliaSoneras telenät kan störas av olämpligt placerade vindkraftverk. Detta gäller främst
radioanläggningar med radiolänkstråk som i värsta fall kan behöva flyttas eller ersättas med
annan telelösning.1
Av ovannämnda skäl måste TeliaSonera ges möjlighet att inkomma med synpunkter t.ex. i
samband med ev. upprättande av detaljplan och vid varje enskild bygglovprövning.
Objekten prövas om möjligt individuellt varför vi önskar koordinater i RT 90 2,5 gon V med
meternoggrannhet.
Förfrågningarna kan sändas till funktionsbrevlådan Telia-Vindkraft@teliasonera.com
Karta som visar aktuell radiolänkutbredning i området visas på sidan 2.
Med vänlig hälsning
Mikael Ostwald
1
Vindkraftverk i olämpliga lägen kan medföra kraftiga störningar på radio- och teleutrustning i befintlig
radiolänkstation samt på radiobaserade teleförbindelser till och från stationen. Det är därför viktigt att
hänsyn tas till befintliga anläggningar. För att undvika störningar på befintlig radiokommunikation
krävs en frizon om ca 100 meter på var sida om länkstråket samt ca 350 meter runt antennbäraren.
För radiolänkstråk i lågt frekvensband gäller 350m.
ORGANISATIONSUPPGIFTER
BESÖKS- OCH POSTADRESS
KONTAKTINFORMATION
TeliaSonera AB (publ)
Nät och Produktion
Tel vx: 08-90 100
Mårbackagatan 11 (Besöksadress)
www.teliasonera.com
Fax: 08-568 38 849
Säte: Stockholm
Org.nr: 556103-4249
123 86 FARSTA
Public
Sidnr
2 (2)
Datum
2011-03-29
Referens
T 5439-11
Utdrag ur FURR-GIS skala 1:10 000
Radiolänkhopp:
Stationsnamn:
TORMESTORP
Alternativt namn: 51121
Nodnamn:
TMP Ö4
Position:
X: 6221546
Y: 1372710
Z: 147 m
Frekvens:
Frizon:
32 GHz
100 m
Stationsnamn:
TORMESTORP/SANDÅKRA
Alternativt namn: TMP Ö1
Nodnamn:
TMP/S M1
Position:
X: 6217520
Y: 1372960
Z: 147 m
HS Kraft AB
Tel: 040–694 19 60
Frihamnsallén 8
211 20 MALMÖ
Org.nr 556885 -6503
© HS Kraft AB 2012
info@hskraft.se