Verksamhetsberättelse 2011 - ICA

2
0
Vår verksamhet
1
1
Innehåll
DETTA ÄR ICA-HANDLARNA....................................... 4
Vd:n har ordet .................................................................... 6
DETTA HAR HÄNT ........................................................ 10
ICA-stämman 2011 .......................................................... 12
Handlarriksdagen ............................................................ 16
Handlarengagemang .......................................................20
DETTA GÖR VI ...............................................................22
Medlemsservice .............................................................. 24
Kapitalförvaltning............................................................. 26
Juridik ...............................................................................29
Hakon Swenson Stiftelsen ..............................................32
Region Norr ......................................................................34
Region Mitt.......................................................................36
Region Väst ......................................................................38
Region Öst .......................................................................40
Region Syd ....................................................................... 42
DETTA ÄR VI ..................................................................44
Ordförande har ordet ......................................................46
Produktion:
OTW Communication
08–505 562 00
www.otw.se
Projektledning:
ICA-avtalet 40 år ..............................................................48
3OkA:ETTERMAN
Förbundsstyrelse.............................................................50
Grafisk form:
Distriktsstyrelse ............................................................... 51
#HRISTIAN%NOKSSON
Johanna Steen
Texter:
Riksvalberedning .............................................................53
Medarbetare ....................................................................54
+ICKI2ISANDER
4HOMAS!RNROTH
*ONAS&OND
!NDERS(ALLGREN
!NDERS*OHNSON
3USANNA,IDSTRÇM
Johan Såthe
3OkA:ETTERMAN
Foto:
0ETER+NUTSON
-AGNUS'LANS
3VANTE2EMSHAGEN
Tryck:
%LANDERS.234RYCKERI
Detta är ICA-handlarna
ICA-handlarnas Förbund
ICA-handlarn
)#!HANDLARNAS&ÇR
)#!HANDLARNAS&ÇRBUND¸RENRIKSORGANISATION
FÇR)#!HANDLARNAI3VERIGE$ESSUPPGIFT¸RATT
FÇR)#!HANDLARNAI
ST¸RKA)#!HANDLARNASMÇJLIGHETERATT¸GAOCH
ST¸RKA)#!HANDLARN
DRIVASINABUTIKERMEDLÇNSAMHETKONKURRENSDRIVASINABUTIKERM
KRAFTOCHHÇGTKUNDFÇRTROENDE
KRAFTOCHHÇGTKUND
-EDLEMMAR I )#!H
-EDLEMMARI)#!HANDLARNAS&ÇRBUND¸RENNAS&ÇRBUND¸RENDASTAKTIVA)#!HANDLARE6IDINGºNGENAV
6IDINGºNGENAV
HADE)#!HANDLARNAS&ÇRBUNDDRYGTMEDBUNDDRYGTMEDLEMMARVARAVKNAPPT¸RKOMPANJONER
¸RKOMPANJONER
-EDLEMSKAPET¸RENFÇRUTS¸TTNINGFÇRATTFºDRITS¸TTNINGFÇRATTFºDRIVAENBUTIKMED)#!SOMVARUM¸RKE$ETkNNS
VARUM¸RKE$ETkNNS
CIRKA)#!BUTIKERI3VERIGE
VERIGE
Vision och ve
verksamhet
-ºLET¸RATTVºRAME
-ºLET¸RATTVºRAMEDLEMMARSKAHAMARKNADENSHÇGSTAFÇRTROENDEOCHTILLFREDSST¸LNADENSHÇGSTAFÇRTR
LANDELÇNSAMHET
Vision
rr6ISKAVARADENV¸R
6ISKAVARADENV¸RDESKAPANDEMEDLEMS
FÇRETR¸DAREN
FÇRETR¸DAREN
Verksamhetsidé
r!TTVºRDAOCHUTVECKLA)#!ID¼NISAMKLANGMEDHANDLARNAMARKNADENOCH
SAMH¸LLET
4
Organisation
)#!HANDLARNAS&ÇR
)#!HANDLARNAS&ÇRBUNDSMEDLEMMAR¸RORGANISERADEIFYRAREGIONEROCHSJUDISTRIKTMED
NISERADEIFYRAREGI
VARDERAENDISTRIKTSSTYRELSE
VARDERAENDISTRIKTS
Strategi
r%FFEKTIVISERASAMARBETETMELLANMEDLEMSSERVICEOCH)#!3VERIGE
r6ARAN¸RAHANDLARNAIDERASVARDAG
G
3TYRELSELEDAMÇTER
3TYRELSELEDAMÇTERNA¸RTILLSAMMANSMEDLEDAMÇTERNAI)#!HANDLARNAS&ÇRBUNDSSTYRELSE
MÇTERNAI)#!HAND
RÇSTBER¸TTIGADEDELEGATERVID&ÇRBUNDSST¸MRÇSTBER¸TTIGADEDE
MANSOM¸RDENHÇGSTABESLUTANDEINSTANSEN
BESLUTANDEINSTANSEN
Mål
r-EDLEMMARNASKAÇVERTIDENHAMARKNAÇVERTIDENHAMARKNANDEOCHTILLFREDSST¸LDENSHÇGSTAFÇRTROENDEOCHTILLFREDSST¸LLANDELÇNSAMHET
r-EDLEMMARNASKAK¸NNATILLTROFÇRVºR
K¸NNATILLTROFÇRVºR
GGHETIATTVISTºRPº
VERKSAMHETOCHTRYGGHETIATTVISTºRPº
DERASSIDA
&ÇRBUNDSSTYRELSENSLEDAMÇTERV¸LJSPº&ÇRMÇTERV¸LJSPº&ÇRBUNDSST¸MMAN6ALBEREDNINGTILLFÇRBUNDSSTYDNINGTILLFÇRBUNDSSTYRELSENUTGÇRSAVRIKSVALBEREDNINGENSOMBEREDNINGENSOMBESTºRAVTVº)#!HANDLAREPERREGION$ESSA
PERREGION$ESSA
NOMINERASAVOCHUTSESBLANDDISTRIKTENSVALBLANDDISTRIKTENSVALBEREDNINGARVIDRESPEKTIVEDISTRIKTSºRSMÇTEN
VEDISTRIKTSºRSMÇTEN
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
Ägaransvaret i Hakon Invest
)#!HANDLARNAS&ÇRBUND¸RHUVUD¸GAREIDETBÇRSNO)#!HANDLARNAS&ÇRB
TERADEBOLAGET(AKO
TERADEBOLAGET(AKON)NVEST!"
)#!HANDLARNAS&ÇRBUNDHARGETT(AKON)NVESTIUPPDRAGATT
)#!HANDLARNAS&ÇRB
MED¸GANDETI)#!!
MED¸GANDETI)#!!"SOMGRUNDBEDRIVAAKTIVOCHLºNGSIKTIGINVESTERINGSVERKSAMHETMEDFOKUSPºHANDELSINRIKTADE
TIGINVESTERINGSVERK
FÇRETAG I .ORDEN OC
FÇRETAGI.ORDENOCH"ALTIKUM)NNEHAVETI)#!!"UTGÇRBASENFÇR(AKONS¸GANDEOCHVERKSAMHET
!MBITIONEN¸RATTPºSIKTBYGGAENPORTFÇLJMEDHANDELSINRIKTADEBOLAG)NNEHAVETI)#!¸RuEVIGTuMEDANSAMMANERATTFÇR¸NDRAS
S¸TTNINGENAVÇVRIGAPORTFÇLJBOLAGKOMMERATTFÇR¸NDRAS
ÇVERTIDEN
'ENOMATTVARAENAKTIVANSVARSTAGANDEOCHLºNGSIKTIG¸GAOCHLºNGSIKTIG¸GAREMEDkNANSIELLSTYRKAOCHDJUPKUNSKAPOMDETALJHANDEL
OMDETALJHANDEL
V¸XTI)#!OCHUTBIDRAR(AKON)NVESTTILLATTSKAPAV¸RDETILLV¸XTI)#!OCHUTSJ¸LVST¸NDIGABOVECKLAPORTFÇLJFÇRETAGENSOMSAMTLIGA¸RSJ¸LVST¸NDIGABOSVAR
LAGMEDEGETRESULTATOCHLÇNSAMHETSANSVAR
Aktivt ägande i ICA
)#!ID¼NSUNIKADYNAM
)#!ID¼NSUNIKADYNAMIKOCHFÇRMºGAATTSKAPA
V¸RDENFÇRALLAINTRESSENTER¸R(AKON)NVESTS
V¸RDENFÇRALLAINTRESSE
FÇREBILDOCHINSPIRATIONSK¸LLA%NVIKTIGDELAV
FÇREBILDOCHINSPIRATIO
AFF¸RSID¼N¸RATTLºNGSIKTIGTS¸KERST¸LLA)#!ID¼N
AFF¸RSID¼N¸RATTLºNGS
OCHD¸RMED)#!SUTHºLLIGAKONKURRENSKRAFT
OCHD¸RMED)#!SUTHº
)#!SAFF¸RSMODELLBYGGERPºAFF¸RSM¸SSIGHET
)#!S
AFF¸RSMODELL BYG
lEXIBILITETOCHN¸RAKONTAKTMEDKONSUMENTERNA-ODELLENVILARPºATTALLALEDSKATJ¸NAPENGAR
OCHATTV¸RDENSKAPASVARJEDAG)#!EFTERSTR¸VAR
DETB¸STAIATTVARABºDELITENOCHSTORGENOMATT
KOMBINERAENTREPRENÇRSKAPOCHSTORDRIFT
)NlYTANDETI)#!UTÇVASFR¸MSTGENOMSTYRELSEARBETED¸R(AKON)NVESTSREPRESENTANTERDELTAR
AKTIVTI)#!SSTYRELSEOCHUTSKOTTSARBETE
TSKOTTSARBETE
)CAHANDLARNAS&ÇRBUND¸RGENOM(AKON)NVEST
ENOM(AKON)NVEST
OCKSºAKTIVAI)#!SÇVERGRIPANDEAFF¸RSUTVECKLING
DEAFF¸RSUTVECKLING
VILKETKANHANDLAOMSTRUKTURERINGOCHPLANERING
ERINGOCHPLANERING
AVVERKSAMHETENBUDGETARBETESAMTBESLUTOM
ETESAMTBESLUTOM
FÇRV¸RVOCHLºNGSIKTIGAINVESTERINGARIEXEMPELVIS
ERINGARIEXEMPELVIS
LOGISTIKOCHANNANINFRASTRUKTUR
UR
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
5
VD:N HAR ORDET
En hyllning till
långsiktighet
M
ITT INTRYCK av 2011 är
att vi under året har
diskuterat ICA-idén,
det vill säga ICA:s affärsidé, mer än jag någonsin varit
med om under mina snart 30 år
som ICA-handlare. Det har gjorts
med genuin känsla, ambition och
vilja, samt utifrån insikten att vi
inte bär på ICA-idén av historiska
skäl utan för att den visat sig vara
en långsiktigt framgångsrik affärsmodell.
Tryggheten i vår långsiktighet
kan också ställas i relation till dagens oroliga marknader och omvärld. Oavsett om vi talar om privatpersoner, näringslivet eller
nationella ekonomier, befinner vi
oss i en situation som tillkommit
därför att vi har levt på ett kortsiktigt sätt där balansräkningarna har
utarmats utan att skapa förutsättningar för framtiden.
ICA-idén bygger på att vi med
försiktighet och långsiktighet tar
oss framåt på ett framgångsrikt
sätt. Med stabilitet i alla led står vi
i dag starkare än någonsin tidigare,
både i vår tro och i vår ekonomiska
beredskap. Vår långsiktighet ger
trygghet i en orolig värld.
I detta sammanhang vill jag även
lyfta fram vår kapitalförvaltning.
Förutom aktieägandet i börsnoterade Hakon Invest har ICA-handlarnas Förbund en omfattande finansförvaltning där kapitalet per
den 31 december 2011 uppgick till
nästan två miljarder kronor. Bot-
6
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
tenplattan till Kapitalet uppstod
i december 2005 när ICA-handlarnas Förbund sålde ut aktier i samband med börsnoteringen av Hakon
Invest. Vi har en konservativ placeringsstrategi med låg risknivå, vars
främsta syfte är att bevara kapitalet
och generera en stabil avkastning
till låg risk. Vi kan hittills konstatera att vår långsiktiga och försiktiga förvaltning har gett en bättre
avkastning än aktiemarknaden i övrigt under samma period.
ICA-idén bygger på att
vi med försiktighet och
långsiktighet tar oss framåt
på ett framgångsrikt sätt.
ÖKAD FÖRSTÅELSE FÖR OCH
KÄNNEDOM OM ICA-IDÉN
För att ICA-idén ska fortleva i ett
längre perspektiv är det viktigt att
skapa förståelse för vår modell, såväl internt som externt. Alla som
verkar inom ICA-systemet måste
förstå och känna övertygelse vad
det innebär att vara en del av ICA
och vilka grundstenar vi bygger
det på. Vi behöver även skapa förståelse för ICA-idén bland beslutsfattare, såväl i Sverige som inom
EU. ICA-modellen som är så framgångsrik behöver ändå förklaras
igen och igen.
Vi behöver även skapa förståelse
för ICA-idéns bidrag ur ett marknadsperspektiv. Modellen bygger
på att ICA-handlare konkurrensutsätter varandra varje dag, vilket bidrar till god konkurrenskraft och
ett bra klimat ur ett konsumentperspektiv. ICA-modellen skapar också
förutsättningar för service och näring runt om i hela Sverige tack vare
vår infrastruktur. Egenföretagaren
i vår modell håller genom sin kreativitet och skicklighet verksamhet
igång på orter där det annars inte
skulle finnas någon framtid. ICAidén gör nytta och våra handlare
ska därför kunna konkurrera på
lika värdiga villkor som andra aktörer, vilket inte är fallet i dag.
Priset har varit en viktig fråga
under 2011. ICA Sverige har genomfört ett antal strategiska prissänkningar, vilka har haft en positiv effekt och stärkt ICA Sveriges
marknadsposition. I detta sammanhang vill jag framhålla vikten av
samverkan. En förutsättning för att
vi ska kunna dra nytta av styrkan i
vår modell samt få förståelse och
förtroende för den hos kunder och
beslutsfattare är naturligtvis att vi
håller vad vi lovar, till exempel i
ICAs tv-reklam genom att fullfölja
gemensamt fattade beslut.
ETT HÄNDELSERIKT ÅR
2011 har varit ett händelserikt år för
ICA-handlarnas Förbund. Förbundet har fått en ny ordförande i Peter
Berlin och en ny verksamhetschef
i Thomas Kanestad. Dessutom har
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
7
VD:N HAR ORDET
Hakon Invest varit med i rekryteringen av en ny vd för ICA AB, Per
Strömberg, som tar över efter Kenneth Bengtsson under våren 2012.
Under året har även en reviderad
affärsplan för ICA-handlarnas
Förbund för de kommande åren
presenterats.
Ännu en viktig händelse under
2011 var förlikningen mellan ICA
Sverige/ICA-handlarnas Förbund
och Centeni (tidigare Boultbee)
avseende hyresavtal för ett antal
Med vår samlade kraft
kommer vi att kunna
fånga kundernas förtroende och
med det göra 2012 till vårt år.
fastigheter. Konflikten mellan de
två parterna har gällt kostnader
för gemensamma ytor i Centenis
centrumgallerior som har debiterats i efterhand. Förlikningen
innebär att parterna är överens
om kostnaderna för de gemensamma ytorna för 2008–2010. Parterna är vidare överens om principen
för framtida kostnadsdebiteringar, vilken innebär att hyresgästerna får en förutsägbarhet om vad
kostnaden faktiskt kan bli. Förlikningen är en symboliskt viktig
fråga som kommer att sätta avtryck i branschen för lång tid
framöver och ge vägledning när
det gäller fastighetsägarnas relation till och hantering av sina hyresgäster.
Sedan 2010 har förbundet intensifierat samarbetet med Conad,
motsvarigheten till ICA i Italien,
och styrelsen besökte Conad i september 2011. Vårt utbyte med Conad är en del i förbundets internationella samarbete, som innefattar
involvering i flera organ såsom
UGAL och Eurocommerce. Eftersom beslutsfattandet inte sker i
Sverige på samma sätt som tidigare utan på europeisk basis är det
viktigt att finnas där för att tillsammans med likasinnade ut-
8
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
veckla och försvara ICA-idén i ett
större perspektiv.
ICA-IDÉN I VERKLIGHETEN
De mest givande händelserna är
ändå mötena med alla ICA-handlare. Jag har förmånen att några
gånger per år avsätta en heldag för
att besöka ICA-handlare i olika delar av Sverige. För mig som sörlänning var resan till norra Sverige en
av årets mest minnesvärda upplevelser. Än en gång kunde jag konstatera hur olika förutsättningarna
och utmaningarna är runt om i
Sverige. På vägen mellan Kiruna
och Gällivare stannade vi i Skaulo,
en liten by med några hundra invånare, där vi besökte ortens ICA-butik som drivs av syskonen Dyrlind.
Familjen är inne på sin tredje generation som handlare. Butiken, som
är mycket välskött, personlig och
välkomnande, är ortens centrum
gällande all service. En kaffestund
med syskonen Dyrlind gav energi
för lång tid framöver. Att möta
människor med ett sådant hjärta
och engagemang för sin ort stärker
min övertygelse om ICA-idéns betydelse för många små orter runt
om i landet.
2012 SKA BLI VÅRT ÅR!
Jag har tidigare sagt att 2012 ska
bli vårt år. Naturligtvis uttrycker
jag det med stor ödmjukhet och
inte minst med stor medvetenhet
om att ingenting gör sig självt. Jag
har dock en stark inneboende
känsla av att vi alla är rustade, enskilt och gemensamt, för att visa
att vår modell håller och att vi med
vår samlade kraft kommer att kunna fånga kundernas förtroende och
med det göra 2012 till vårt år.
Viktiga frågor under 2012 är att
fortsätta arbetet med att synliggöra ICA-handlarnas Förbund samt
att öka förståelsen för och kännedomen om ICA-idén, såväl internt
som externt.
Utsikterna för 2012 innehåller
fler osäkra variabler än vanligt. Vi
kan konstatera ett mer pressat klimat i vår omvärld och en tuffare
marknadssituation. Vi har dock ett
starkt ICA AB och ICA Sverige, en
stark konkurrenskraft i våra butiker runt om i landet och inte minst
ett fungerande system, det vill säga
en god ton och samarbetsvilja mellan ICA-handlare, ICA-handlarnas
Förbund och ICA AB.
Vi har därmed god chans att ytterligare stärka vår gemensamma
marknadsposition, vilket jag hoppas att alla inser och tar vara på.
Det är det som är ICA-idén i sin
bästa skrud, det vill säga när vi
med full kraft verkar gemensamt
och nyttjar vår sammantagna kraft
och styrka. En väl fungerande ICAidé med engagerade och aktiva
ICA-handlare i samverkan och
med ett starkt och engagerat ICAhandlarnas Förbund samt ICA AB
skapar förutsättningar för framgång.
Jag vill avslutningsvis rikta ett
stort tack för allt arbete under det
gångna året, ett arbete som bidrar
till vår framgång. Jag vill tacka alla
medarbetare i förbundet, inom
ICA-systemet i stort, och framför
allt till alla förtroendevalda för den
tid och det arbete som ni lägger
ned på det gemensamma, som företrädare för alla ICA-handlare. Ni
förstärker kraften av samverkan
som finns i vårt system. Styrkan
sitter i oss gemensamt. O
CLAES-GÖRAN SYLVÉN
6ERKST¸LLANDEDIREKTÇR
)#!HANDLARNAS&ÇRBUND
Nyckel
Nyckeltal
KÖNSFÖRDELNING
)#!HANDLARNASFÇRBUND
TOTALTMEDLEMMAR
1 291 män
254 kvinnor
varav:
ICA Nära
629 män
163 kvinnor
ICA Supermarket
446 män
67 kvinnor
ICA Kvantum
133 män
11 kvinnor
ICA Maxi
83 män
13 kvinnor
ÅLDERSFÖRDELNING
mºR ........................................................... MEDLEMMAR
mºR ........................................................ MEDLEMMAR
mºR ........................................................ MEDLEMMAR
mºR ........................................................ MEDLEMMAR
mºR ......................................................... MEDLEMMAR
mºR........................................................... MEDLEMMAR
FEM ÅR I SAMMANDRAG
2011
2010
2009
2008
2007
Rörelseresultat
Resultat före skatt
Intäkter
Årets resultat
Balansomslutning
Medelantal anställda Soliditet
)NT¸KTERNAKOMMERFR¸MSTFRºN(AKON)NVESTSDOTTERBOLAG
(EMTEX&ORMAOCH#ERVERA
-KRAVINT¸KTERNA¸RMEDLEMSAVGIFTERSOM)#!HANDLARNA
BETALAR
!VMEDELANTALETANST¸LLDASºARBETARPERSONERPº)#!HANDLARNAS&ÇRBUND!"PERSONERPº(AKON)NVEST!"OCHÇVRIGA
Pº(AKON)NVESTSDOTTERBOLAG
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
9
Detta har hänt
B<:&lm‚ffZg+)**AZg]eZkkbdl]Z`^g?’k[ng]^ml
ob\^hk]_’kZg]^PbhmmbhfaZg]eZk^g`Z`^fZg`
10
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
11
ICA-STÄMMAN 2011
Vid ICA-stämman 2011 på Stockholmsmässan i Älvsjö, diskuterades allt från EMV (egna
märkesvaror) till matsvinn. Över 500 handlare var på plats och stämningen var lika hög under
dagens föreläsningar som på kvällens fest. Här presenteras några av de frågor som belystes.
AnkmZ\deZkobfZmlobgg^m8
Det kostsamma och onödiga
matsvinnet var en het potatis på
ICA-stämman.
– Vi slänger cirka 50–60 kg ätbar
mat i soporna varje år. Det är allvarligt och självklart påverkar det
miljön negativt, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Inger
Andersson.
BÄSTA SÄTTET ATT tackla matsvinnet är givetvis genom att aldrig
slänga mat. Ändå går var fjärde matkasse som vi bär hem rakt i soporna.
Enligt Kerstin Lindvall, chef för Corporate Responsibility på ICA, krävs
det tydlighet angående de ekonomiska incitamenten för att få kunderna
mer uppmärksamma på matsvinnet.
– Vi på ICA vill vi ta vårt ansvar. Vi
har bland annat en restreceptkokbok
på ICA.se, där alla kan ta del av tipsen hur matrester kan bli nya goda
maträtter.
Ändå köper många mat de aldrig
äter, något som bland annat butiks-
Inger Andersson på
Livsmedelsverket
talar om det kostsamma matsvinnet.
AZk]ndhee8
Bäst före-datumet betyder att
tillverkaren garanterar att produkten är bra till det
datumet, inte att
varan är dålig dagen efter. Så var
så god och ät –
också efter bäst
före-datumet!
Sista förbrukningsdag betyder
däremot att varan
kan vara otjänlig
att äta och får inte
säljas efter det
angivna datumet.
kampanjerna där man kan köpa tre
varor och betala för två bidrar till.
Ett sätt för butikerna att ta ansvar i
frågan är att ta efter England, där
kunderna kan hämta ut dessa varor
vartefter vilket minskar svinnet.
EN RUNDRINGNING till cirka 600
ICA-butiker gav svaret att 9 av 10
jobbar aktivt för att minska mat-
svinnet i butikerna. En del skänker
bort mat, eller lagar mat på varorna,
men de allra flesta sänker priset på
varor med kort datum.
– Okunskap när det gäller Bäst
före-datumet leder till ett enormt
svinn. Vi måste lära oss att använda
våra sinnen för att se om maten är
ätbar innan den slängs, menade
Inger Andersson. O
Det avgörande kundmötet
Kundernas lojalitet blir allt
viktigare när konkurrensen
hårdnar. Lojalitet byggs
genom relationer och möten.
Men hur möter man kunden i
butik? Och når man ut till den
yngre generationen?
UTBUDET PÅ dagligvarumarknaden är stort. Enligt Anders
Parment, forskare inom konsumentbeteende, gäller det att
sticka ut ur mängden av likrik-
12
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
tade butiker och bjuda kunden
på en unik upplevelse.
– Dagens konsument är van
vid många valmöjligheter. Ändå
erbjuder företagen fortfarande
standardlösningar. Ni inom
ICA måste bevara mångfalden.
Liva upp butiken ännu mer!
ICA:s omvärldsanalytiker
Malin Eriksson menar att det
handlar om att fråga kunderna
hur de själva vill att mötet ska
se ut.
– Vi måste erbjuda upplevelser i butiken – ett trevligt
bemötande, inspiration,
events och kundkvällar.
VARJE ENSKILT möte med
kunden är viktigt och större
butiker måste jobba hårdare
på att skapa en nära kontakt
med kunderna.
Sociala medier, som Facebook
och Twitter, är nya plattformar
för att möta kunderna och inne-
bär nya möjligheter – något
butikerna inte får glömma.
– Butikerna jobbar mycket
med att förbättra effektiviteten
i driften men det är också viktigt att se vad man kan göra för
affärerna i övrigt. Erbjudanden
och kontakt med kunderna via
Twitter kan bli en utmärkt
kanal i framtiden, menar Jens
Nordfält, rektor för Center for
retailing, Stockholms Handelshögskola. O
Insikt och kunskap
f örändrar varje upplevelse.
Det gäller i högsta grad mat.
– Steffo Thörnqvist
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
13
14
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
>FOȒdZk^ee^k
a‚ffZk]^mnm[n]^m8
Egna märkesvaror (EMV) tar allt
större plats på hyllorna i livsmedelsbutikerna – men ämnet
är omdebatterat. Förespråkarna
menar att det ökar kundens valfrihet – motståndarna att de tränger
bort mindre producenter från
hyllplanen.
FRÅGAN DISKUTERADES på ICAstämman 2011. I panelen satt
A nders Svensson, vd ICA Sverige,
Anna Maria Corazza Bildt, EUparlamentariker och egenföretagare, Agneta Dreber, vd Livsmedelsföretagen och Paul Dino
Larsson, handlare på ICA Maxi
Visby.
Förr hade EMV rykte om sig att
vara kopior på befintliga märkesvaror. Nu står de för bra kvalitet
till ett bättre pris, menar Anders
Svensson:
– ICA lanserade sin första EMV,
ICA Luxus kaffe, redan 1927. I dag
har vi ett brett sortiment som vi är
jättestolta över. Det är varor som
gör ICA unika.
För handlaren Paul Dino Larsson är EMV avgörande.
– Mina kunder vill ha EMV och
efterfrågar nya produkter i sortimentet. För dem är EMV en garanti för kvalitet. För oss betyder det
att vi bygger lojalitet. Framför allt
handlar det om att värna om valfriheten. Människor har olika tycke,
smak och ekonomi och dessutom
olika preferenser vid olika tillfällen. Vi ska kunna erbjuda rätt mat
för rätt tillfälle.
ANNA MARIA CORAZZA BILDT,
som arbetar för en effektivare och
mer rättvis detaljhandel i Europa,
pekade på paradoxen i att vi vill
öka exporten av svensk mat samtidigt som vi själva helst bara vill äta
svenskt:
För kunderna är EMV en
garanti för kvalitet. För oss
betyder det att vi bygger lojalitet.
– Ska vi i Sverige bara äta
svenskt medan andra länder ska
äta utländskt? Vi måste ta ansvar
för den totala produktionen och
hushållningen av resurserna i
världen, inte vara så nationalistiska.
Corazza Bildt ser både för- och
nackdelar med EMV. Men det är
positivt att EMV driver sortimentsutvecklingen – förutsatt
att den är konsumentdriven, i en
tid där utbudet av varor ständigt
ökar.
Något som Anders Svensson håller med om.
– Det är omöjligt att bereda plats
för alla i vårt centrala sortiment.
Visst handlar det om att öka valmöjligheten, men i slutänden
handlar det alltid om att lyssna på
vad kunden vill ha. O
Får man tjäna
pengar på mat?
Vilka tjänar mest pengar i landet?
Fotbollsspelare och ICA-handlare,
svarade svenska ungdomar i en
undersökning. Och visst är det tilllåtet att tjäna pengar inom ICA.
– VI STRÄVAR EFTER att vara framgångsrika och att ICA ska behålla
ledartröjan som detaljhandelsföretag, säger Claes-Göran Sylvén, vd i
ICA-handlarnas Förbund.
Men enligt landsbygdsminister
Eskil Erlandsson finns det en obalans.
– Svenska bönder borde till
exempel kunna tjäna mer och konkurrensen inom livsmedelsindustrin, grossist- och detaljistled
borde vara bättre, ansåg Eskil
Erlandsson.
EU-parlamentariker Anna Maria
Corazza Bildt pekade på frågan ur
ett EU-perspektiv:
– Hindren för småföretagare i
Europa är många för att de ska
kunna sälja över gränserna och det
vill vi förbättra, menade hon. Vi
hoppas på en ökad rörlighet på varor och tjänster för att skapa fler
jobb.
ICA-HANDLARENS värsta konkurrent är ofta en annan ICA-butik.
– Det som gör ICA-modellen så
framgångsrik är att den gynnar
konkurrensen, menade Claes-Göran Sylvén.
Eskil Erlandsson poängterade
att matfrågorna finns på regeringens agenda genom projektet ”Matlandet Sverige”.
– Vi jobbar för mindre regelkrångel och för att öka svenska bönders kraft på marknaden, sa han.
Svenska småföretagare fyller i fler
än 90 miljoner dokument varje år
som skickas till olika myndigheter.
– 53 procent av alla regler vi lever efter är beslutade av EU. Småföretagare måste få en enklare vardag, menade ICA:s koncernchef
Kenneth Bengtsson. O
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
15
100
HANDLARRIKSDAGEN
B<:&b]†gb^mm
„kli^kli^dmbo
På Handlarriksdagen 2011 presenterades projektet som startats för att stärka
ICA och ICA-handlarna i framtiden.
– Det som har varit ICA:s styrka är att framgången har byggt på handlarens
engagemang och bidrag till helheten, sa vd Claes-Göran Sylvén.
H
ANDLARRIKSDAGEN
2011 arrangerades den
11-12 oktober 2011 på hotell Radisson Blu i Solna.
Inbjudna var ledamöterna i samtliga distriktsstyrelser, förbundsstyrelsen, riksvalberedningen och
förbundsledningen, samt ledande
befattningshavare från ICAkoncernen.
Den nyvalde styrelseordföranden Peter Berlin och vd Claes-Göran Sylvén öppnade Handlarriksdagen med att tala om ”ICA-idén i
ett 100-årsperspektiv”. Hur kan
vi långsiktigt säkra ett starkt ICA
och hur behåller vi ICA-handlarnas inflytande och ägande i ICA?
Förbundsstyrelsen har startat
ett projekt vars syfte och mål är
16
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
att långsiktigt säkerställa ICAidén. Arbetet ska mynna ut i processer och diskussioner i samtliga
distriktsstyrelser under 2012.
Nye styrelseordföranden Peter
Berlin beskrev ICA-idén och dess
betydelse för verksamheten:
– ICA-handlare, som är egna
företagare, gör ett aktivt val när
de fattar beslut om att bli ICAhandlare. Det är viktigt att förstå
balansen mellan bolaget ICA och
den egna butiken, exempelvis när
det gäller lönsamheten.
REDAN PÅ Förbundsstämman i
maj diskuterades vad som krävs
för att ICA-idén ska finnas kvar i
ett längre perspektiv. Exempel på
frågor som omgående behöver
diskuteras är ägarfrågan, ägarplanen och aktieägaravtalet som
dessutom har en bortre gräns
(2040).
– Det kan tyckas vara långt
fram, men tiden går fort. Vi behöver diskutera vad som krävs för
att entreprenören, egenföretagaren ska finnas kvar i det långa
perspektivet? Ytterligare en fråga
är butikslönsamheten och successionsfrågan, det vill säga hur vi
säkrar successionen inte bara på
tjänstemannanivå, utan även på
handlarnivå, sa Peter Berlin.
Claes-Göran Sylvén talade om
”ICA-idén i ett 100-årsperspektiv” – något som det är hög tid att
vi börjar tala om.
– Att ett bolag uppnår en så
Gässen flyger i flock och
skapar en spetsformation
där de växlar ansvaret att flyga
först. Det är samma sak inom
ICA – att samarbeta skapar
förutsättningar för att lyckas.
Claes-Göran Sylvén
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
17
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
17
HANDLARRIKSDAGEN
ICA-idén i ett 100-års perspektiv
ansenlig ålder som 100 år är en
sak. Det finns många exempel på
det. Att ett bolag blir så gammalt
är dock inte samma sak som att
verksamheten drivs helt enligt
ursprunget. Det finns många exempel på bolag vars verksamhet
har utvecklats och förändrats under åren.
Ett starkt
ICA AB
CLAES-GÖRAN SYLVÉN betonade
hur varje enskild handlares bidrar till framgången. Yrkesstoltheten är viktig.
– Jag minns stoltheten när jag i
mitten av 1980-talet fick min egen
nyckel till ICA-butiken. Personligen tror jag att en av ICA:s viktigaste framgångsfaktorer under
dessa 100 år är att det har funnits
en ICA-handlare i varje butik som
tagit hand om kunderna. Systemet bygger på enskilda människor och företagare som utvecklar
sin verksamhet, samtidigt som
det förväntas att han eller hon
medverkar till helhetens utveckling.
IHF:s
ägande och
INlYTANDE
Stark
kapitalbas
IHF
ICA-KULTUREN
Aktivt
handlarskap /
egenföretagarmodellen
Engagerade
handlare
ICA-KULTUREN innefattar ett anICA AB HAR två ägare: ICA-hand-
tal faktorer:
larnas Förbund genom Hakon
Invest, och Ahold, men det är bara
ICA-handlarnas Förbund som är
ansvariga för ICA-idéns fortlevnad.
De grundpelare som styrelsen
diskuterat illustreras på bilden
ovan.
En förutsättning för en långsiktig
stark ICA-idé är ett ekonomiskt
starkt ICA AB med ett tydligt fokus på tillväxt, utveckling och
förnyelse. Det är viktigt att hitta
Ett starkt ICA AB
en balans mellan att bygga konkurrenskraft i butik samtidigt
som man bygger ekonomiska,
långsiktiga/hållbara förutsättningar för ICA AB.
ICA-handlarnas Förbunds
¸GANDEOCHINlYTANDE
En av de absolut främsta fram-
Viktiga årtal i ICA-historien
1917
1940
1945
AB Hakon
Swenson startas
som senare
blir ICA.
Förbundet bildas
som en ideell
organisation.
ICA Förlaget
och ICA Kuriren
startars.
1938
ICA AB bildas.
18
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
1955
ICA-skolan
startas.
1966
ICA passerar
KF i marknadsandelar.
1942
1964
ICA:s bäravdelning AB
i Malmö startas – det
som senare utvecklades
till ICA Frukt & Grönt.
ICA-märket introduceras på alla
ICA-butiker.
gångsfaktorerna för ICA är att
handlaren som kund i systemet
också har ett direkt och indirekt
inflytande i ICA-bolaget med kollektiv kraft genom medlemskapet
i ICA-handlarnas Förbund. Utöver inflytandet har också handlaren ett ägande i sin butik, såväl
som i ICA-bolaget, vilket skapar
en lojalitet samtidigt som spänst,
förståelse, engagemang och kon-
kurrens i alla led. Nästan 75 procent av handlarnas inköp görs
från ICA AB. De ställer dagligen
krav på varandra för att förbättra
organisationen.
förutsättning för att modellen
framtidsmässigt ska bygga på
samma grundvalar då som nu. För
att säkra inflytandet i ICA AB är
det viktigt att skapa beredskap för
olika typer av situationer och
händelser. Därmed är en stark kapitalbas ett måste.
Stark kapitalbas i
ICA-handlarnas Förbund
Delvis externt ägande i ICA AB
sedan år 2000, samtidigt som
IHF:s inflytande och ägande är en
Engagerade ICA-handlare
Det kanske viktigaste valet som
en enskild handlare gör, är om
han/hon ska vara handlare eller
ICA-handlare. Att en handlare
bestämmer sig för att bli ICAhandlare är ett viktigt val. En
ICA-handlare är en egenföretagare med en egen resultaträkning,
men som samtidigt är en del i ett
kollektiv som kan dra nytta av
skalfördelar. En stark individualist – men samtidigt en lagspelare.
Och som sådan är det viktigt att
man är med och bidrar lika mycket som man tar.
Aktivt handlarskap/
Egenföretagarmodellen
ICA-systemet bygger på enskilda
människor/företagare som utvecklar sin verksamhet samtidigt
som det förväntas att han/hon
medverkar till helhetens utveckling. Det är viktigt att vår modell
är tydlig så att det framgår vilka
krav den ställer på den enskilda
handlaren respektive bolaget. O
1971
1990
2001
ICAnder gör
entré i marknadsföringen.
ICA kundkort
rikslanseras.
ICA Banken
startas.
1972
ICA-avtalet introduceras.
Ny omorganisation ger
ICA-Förbundet röstmajoritet i ICA AB.
2010
Curaapoteket
startas.
2000
2005
Partnerskap med
Royal Ahold.
Hakon Invest
börsintroduceras.
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
19
HANDLARENGAGEMANG
Anette Wiotti om ICA-idén:
>g`Z`^fZg`
‚kgr\d^eg
S
OM ICA-HANDLARE med
mångårig erfarenhet av
förtroendeuppdrag för såväl ICA-handlarnas Förbund som Sverigerådet, är Anette
Wiotti van att vara med och fatta
beslut.
– Vårt långsiktiga perspektiv gör
att besluten kanske inte alltid är
bäst för mig som enskild handlare i
det korta perspektivet. Syftet är i
stället att ge de bästa förutsättningarna till framtidens handlare
så att ICA-idén kan leva vidare, säger Anette Wiotti.
TILLSAMMANS MED SIN make
Mikael driver Anette sedan slutet
av 1990-talet ICA Nära Ringen i
det värmländska samhället Edane.
Nästan lika länge har hon varit engagerad som ledamot i ICA-handlarnas Förbund.
Sedan i maj förra året är hon
både vice ordförande i ICA-handlarnas Förbund och ordförande
i Sverigerådet.
– Det är en utmaning på så sätt att
man alltid och tydligt måste skilja
på de olika rollerna, säger hon.
Som ett exempel nämner hon om
ICA Sverige skulle vilja bolla en
fråga med Sverigerådet om till exempel utökad e-handel.
– Som representanter i Sverigerådet bollar vi ofta nya affärsidéer.
Detta kan leda till att ICA Sverige
20
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
tar fram ett ”business case” som
sedan presenteras för förbundet.
Om förbundet sedan inte ställer sig
bakom detta skulle jag kunna hamna i en konstig position där det kan
uppfattas som att jag har varit med
och tagit fram ett förslag som jag
sedan inte stöttat i förbundsstyrelsen.
Vårt långsiktiga perspektiv
gör att besluten kanske inte
alltid är bäst för mig som enskild
handlare i det korta perspektivet.
UPPDRAGET SOM VICE förbundsordförande underlättas av att hon
redan tidigare har jobbat i Sverigerådet tillsammans med den nye
ordföranden Peter Berlin.
– En stor del av arbetet handlar
om relationer. Vi känner varandra
och fungerar bra ihop vilket gör
det hela mycket enklare.
Trots att hon vid sidan av sina förtroendeuppdrag även har sin butik
att tänka på har det inte varit några
problem att få tiden att räcka till.
– Förutom att min man också tar
ett stort ansvar för butiken är jag
en föreningsmänniska och att ha
förtroendeuppdrag är en del av
mitt intresse och min fritid. Att
vara förtroendevald och få möjlighet att vara med och påverka för
framtida generationers handlare är
en förmån.
Anette hoppas att kontakterna,
som redan i dag till stor del sker via
telefonmöten, kommer att förenklas med hjälp av ny teknik och kanske på så sätt locka fler att engagera sig på förtroendeposter.
– Men även om man inte är förtroendevald gäller det att vara engagerad. Det måste alla 1 500 ICA-handlare vara för att vi ska kunna bevara
ICA-idén i ett 100-årsperspektiv.
EN AV DE STÖRSTA händelserna i
Anette WIotti, ICA-handlare men också vice ordförande i ICA-handlarnas
Förbund och ordförande i Sverigerådet, vill se engagerade handlare.
förbundets verksamhet under 2011
var utvecklandet av den så kallade
Beslutsstödsbanken. Hittills har
omkring en tredjedel av alla ICAhandlare anammat det nya verktyget som är gratis så länge man delar med sig av den egna butikens
information. Även om det är för
tidigt att utvärdera verktyget säger
Anette att hon bara har hört positiva omdömen.
– Som Nära-handlare med begränsade möjligheter vet jag av
egen erfarenhet att många efterlyser ett sådant här gratisverktyg.
Beslutsstödsbanken ger ju möjlighet
att jämföra sig med andra butiker.
Trots att ICA Nära Ringen i Edane inte direkt märkt av de senaste
årens finansiella kris, har Anette
i likhet med många andra ICAhandlare breddat sortimentet för att
ge kunderna olika prisalternativ,
som ICA Basic och ICA Selection.
– Även om vi har tagit in fler billiga alternativ har vi fortfarande
en bra försäljning på övrigt sortiment. Som ICA-handlare måste
man anpassa sig och vara aktiv när
det händer saker i omvärlden. I
vårt fall har det handlat mycket om
förlängda öppettider.
?ZdmZhf
;^lenmllm’]l[Zgd^g
Den 9 mars i år
hade totalt 448
ICA-handlare gått
med i den nya Beslutsstödsbanken.
Av dessa var:
184 Nära,
183 Supermarket,
53 Kvantum,
28 Maxi
den egna butiken måste man enligt
Anette också engagera sig i samhället. Som exempel nämner hon de
namninsamlingslistor som funnits
vid kassan i ICA Nära Ringen, där
man kräver att fler tåg ska stanna i
Edane.
– För att vårt lilla samhälle ska
leva vidare är det viktigt med bra
kommunikationer till Arvika och
Karlstad där många jobbar. Stannar
inte tågen vill ingen bo här och då
sjunker huspriserna vilket påverkar
alla. Vi måste alla se till helheten. O
MEN UTÖVER ATT engagera sig i
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
21
Detta gör vi
F^]e^fll^kob\^DZibmZe_’koZemgbg`Cnkb]bd
È_Zee^m;hnem[^^AZdhgLp^glhgLmb_m^el^g
22
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
23
MEDLEMSSERVICE
DZg^lmZ]ch[[Zk_’k
[‚mmk^medlemsservice
Coachning för handlarens personliga utveckling, bättre
samarbete mellan distriktsstyrelser och förbundsstyrelse
och lättare att jämföra den egna butikens siffror med
genomsnittet.
Det är tre nyheter från Medlemsservices nya chef
Thomas Kanestad.
T
HOMAS KANESTAD HAR
varit chef för Medlemsservice i ett år.
– Jag har världens bästa
jobb och jag upplever redan ett
stort stöd från handlarna. Dessutom
får vi snabbt effekt av de saker vi
gör för handlarna. Det är ju inte så
himla komplicerat att göra saker
lite bättre så att handlarnas liv i sin
tur blir lite enklare, säger han.
Thomas Kanestad har en brokig
bakgrund, men han har jobbat hela
20 år på ICA. Han började varken
i kassan eller i köttdisken i en butik
utan startade i stället sin ICA-resa
som programmerare på it-avdelningen 1992.
– Jag brukar säga att jag började
längst ner på skalan, för det var
man på it-avdelningen på den tiden,
säger han och skrattar.
Sedan dess har han hunnit vara
Nordenchef för butiks-, inköpsoch försäljningssystem, jobba
i Holland med Albert Heijn och
Ahold, vara utvecklingschef för
sortiment och inköp, samt nu senast
jobba tre år som profilchef för ICA
Nära.
– Att jobba med Nära är en viktig
grund för det här jobbet. Hälften
av våra butiker är Närabutiker och
som alla vet är det bland det mest
utmanande och komplicerade man
kan göra att driva en sådan butik.
24
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
KANESTADS FÖRSTA uppdrag
som chef för medlemsservice var
att gå igenom hela affärsplanen
och leta efter sätt att förnya och
förbättra. Det har han och hans
sju kollegor på medlemsservice
gjort.
– Vårt motto är att vara aktiva
och inspirerande företrädare för
våra medlemmar. För att det ska
bli verklighet måste vi vara kända
och aktiva så att vår service märks
i handlarnas dagliga arbete. Det
är en utmaning, men vi har en hel
del idéer.
Målet med allt är att
göra livet lite enklare och
bättre för medlemmarna.
EN IDÉ ÄR att erbjuda handlarna
utvecklingssamtal, eller handlardialogsamtal som de kallas.
– Handlaren, som normalt sett
inte har någon chef, får ett samtal
med områdeschefen där man diskuterar handlarens egen karriär.
Det kan handla om vad som helst,
från hur man vill utvecklas vidare
inom ICA till när man vill dra sig
tillbaka, eller om man har helt andra
drömmar än att vara handlare
hela livet. Vi har även knutit till
oss flera professionella partners
som kan ge ytterligare coachning
om det behövs.
Medlemsservice räknar med att
genomföra 100 samtal redan i år.
EN ANNAN NYHET är Beslutsstödsbanken, ett lättanvänt datorbaserat stöd där handlaren kan
jämföra sin egen butiks siffror
med snittet för jämförbara butiker. Det kostar inget att använda,
men man måste lämna sina egna
bokslut varje månad för att få vara
med. 450 är redan med och 500
kommer att vara med innan sommaren. Då är det tillräckligt många
butiker för att systemet ska fungera som benchmarking för alla.
EN TREDJE förändring är ett tydligare samarbete mellan de sju distriktsstyrelserna och förbundsstyrelsen.
– Ordförandena i distrikten
kommer att möta förbundsstyrelsen en gång om året och göra en
gemensam årsplan. På så sätt kan
viktiga frågor och beslut från förbundet nå ut, samtidigt som vi säkerställer att viktiga frågor från
distrikten behandlas av förbundsstyrelsen. Det betyder också att
distrikten kan samarbeta bättre.
Om två distrikt har samma problem räcker det ju om den ena utreder saken, säger Thomas.
Men det här är bara början. Fler
nyheter och förändringar kommer.
Målet med allt är att göra livet
lite enklare och bättre för medlemmarna.
– Vi har många tankar och idéer
som förhoppningsvis kommer
märkas framöver, avrundar Thomas. O
;eboZg]^aZg]eZk^
)#!HANDLARNAS&ÇRBUNDVILLG¸RNASElERKVINNLIGA
handlare. Därför delade man för tredje året i rad ut
STYCKENSTIPENDIER¶KRFÇRATTFºlERTJEJER
inom ICA att gå ICA Skolans Företagsledarutbildning
(FLU).
Årets stipendiater är:
Jeanette Sundström, ICA Supermarket Brukskanonen,
Österbybruk
Anneli Nilsson, ICA Nära Löttorpshallen, Löttorp
Linnéa Mikaelsson, ICA Supermarket Torgkassen, Uppsala
Martina Lundin, ICA Supermarket Lammhult
Martina Kristensson, ICA Kvantum, Höganäs
Anu Hagstedt, ICA Kvantum Mobilia, Lund
Maria Nilén, Maxi ICA Stormarknad Hyllinge
Therese Borg, ICA Supermarket Tuwe, Göteborg
Anna Andersson, ICA Supermarket Ånge
Eva Martinsson, ICA Supermarket Gnosjö
Camilla Alexandersson, ICA Nära Asmundtorp
Terés Fager, MAXI ICA Stormarknad Örebro
Nessrin Ebrahim, ICA Supermarket Husby
Jessica Stigson, ICA Kvantum Färjestaden
Lotta Goodwin, ICA Kvantum Lerum
Gabriella Kitanovic, ICA Kvantum Sollentuna
My Kvarnström, ICA Supermarket Norrköp, Norrtälje
Kajsa Holmgren, ICA Supermarket Svalöv
Marlene Robertsson, Maxi ICA Stormarknad Haninge
Lena Johansson, Maxi ICA Stormarknad Kumla
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
25
KAPITALFÖRVALTNING
ICA handlarnas Förbund förvaltar sina två miljarder kronor
med stor försiktighet. En kommande förändring blir att
satsa mer på företagsobligationer.
-ÇT(AKONS)NVESTSkNANSDIREKTÇR'ÇRAN"LOMBERG
i ett samtal med SEB:s aktieexpert Johan Gillgren.
?’klbdmb`_’koZemgbg`
i„lmhkfb`[’kl
V
ÄRLDENS FINANSMARKNADER har präglats av
oro och stora upp- och
nedgångar de senaste
åren. Att skydda sitt kapital har
blivit allt svårare, globaliseringen
har gjort att det finns allt färre
”säkra hamnar” där placerarna
kan söka skydd när det stormar
som värst.
ICA-handlarnas Förbund (IHF)
har sedan börsnoteringen av Hakon
Invest 2005 ett allt större kapital att
förvalta. För tillfället är tillgångarna värda runt två miljarder kronor. 10 procent – alltså runt 200
miljoner kronor – är placerade i
aktier. 20 procent av kapitalet ligger i hedgefonder (fonder med friare placeringsregler som försöker
tjäna pengar även i nedgång). 20
procent är placerade i fastigheter
och de resterande 50 procenten är
placerade i räntebärande värdepapper.
– Vi har en försiktig placeringsstrategi där vi vill ha positiv avkastning på våra pengar nästan
oavsett marknadsutveckling, förklarar Göran Blomberg, finansdirektör på Ica-handlarnas Förbund.
Han konstaterar att investeringarna syftar till att skydda
ägandet i ICA, den så kallade
”ICA-modellen”.
– Det gör att vi har ett väldigt
26
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
långt perspektiv på våra placeringar. Samtidigt är det viktigt för
oss att kunna bli likvida snabbt om
det skulle behövas, säger Göran
Blomberg.
till fyra procent. Så vi har ett ganska lågt satt mål. För närvarade
ligger vi och taktar på en avkastning på runt fem procent, säger
Göran Blomberg.
MED UNDER INTERVJUN finns
även Johan Gillgren, placeringsexpert på banken SEB, med aktier
SNITTAVKASTNINGEN HAR sedan
2006 varit 4,3 procent. Att IHF
förra året lyckades få 4,5 procent
avkastning när börsen backade
med 16 procent imponerar på
Johan Gillgren.
– Det är verkligen ett kanonbra
resultat! Då har man balanserat
portföljen bra.
IHF kommer framöver att justera fördelningen mellan tillgångsslagen. Delar av den traditionella ränteförvaltningen ska
bytas ut mot bostads- och företagsobligationer.
– Vi tycker att marknaden för
företagsobligationer är intressant
nu. Där får man lägre risk än hos
aktier men samtidigt chans till en
hyfsad utväxling, säger Göran
Blomberg och konstaterar att IHF
ska investera runt 200 miljoner
kronor på företagsobligationer i
framtiden.
– Eftersom bankerna är tvungna att binda mer kapital så ger företagen ute egna obligationer. I så
volatila (rörliga, reds. anm.) marknader som vi har i världen nu är en
”kupong” (ränteavkastning, reds
anm.) på fyra till fem procent var-
Vi har en försiktig
placeringsstrategi där
vi vill ha positiv avkastning
på våra pengar nästan oavsett
marknadsutveckling.
som specialitet. Till vardags förvaltar Johan Gillgren drygt 500
miljoner kronor åt sina kunder.
Han tycker att IHF verkar ha en
sund strategi givet sin kärnaffär
– risken ska finnas i verksamheten, inte i kapitalförvaltningen.
– Egentligen handlar all kapitalförvaltning om att inte förlora
pengar. Om det går ner 50 procent
så måste det gå upp med 100 procent för att man ska nå samma
nivå som innan. Så det gäller att
skydda pengarna, konstaterar Johan Gillgren.
IHF har ett förvaltningsmål på
inflationen på plus två procent.
– I dagsläget blir det kanske tre
SEB:s placeringsexpert Johan Gillgren
OCH'ÇRAN"LOMBERGkNANSDIREKTÇR
på Ica-handlarnas Förbund, ser fram
emot att stärka samarbetet.
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
27
KAPITALFÖRVALTNING
je år högst intressant, säger Johan.
höga förväntningar på framtida
vinster, säger Johan Gillgren.
Göran Blomberg nickar medhållande.
– Det finns parametrar som vi
inte har sett förr. Det kommer nog
att vara fortsatt guppigt på marknaden ett tag. På aktiesidan försöker vi att hitta stabila bolag med
bra utdelning, säger han.
Har ni 10 procent i aktier oavsett
marknadsläge, Göran?
– Vi har ett långsiktigt mål att ha
ungefär 10 procent i aktier. Vår
förvaltningspolicy medger att vi
går upp till 20 procent, vilket vi
kan utnyttja om vi tycker att börsen ser väldigt billig ut. Precis som
Johan säger handlar framgångsrik
förvaltning om att undvika groparna. Egentligen är det ju när allt ser
som svartast ut som man ska köpa
aktier.
– Så är det, man måste gå emot
vad marknaden tror. Jag har en
kollega som säger att det är som att
springa in i ett brinnande hus, säger Johan Gillgren och fortsätter:
– Går man in med sitt kapital i
elden kan man förlora ytterligare
tio procent. Dina pengar kan
snabbt halveras eller försvinna
helt. Så det kräver mod.
I HF:S FÖRSIKTIGA strategi innebär
också att man inte hänger med när
börsen snabbt ökar i värde, som
under januari och februari 2012.
– Så är det. Vi har en strategi
som lämpar sig för ett stort kapital
som inte får försvinna. Om man
har ett litet kapital man vill ska
växa på kort tid måste man agera
på ett helt annat sätt, säger Göran
Blomberg.
I svåra tider blir det än viktigare att
hitta rätt aktier, eller hur Johan?
– Ja, i en uppåtgående marknad
går det mesta uppåt. Då kan du lägga dig nära ett index. Men när det
går sidledes eller nedåt är det
mycket viktigt med så kallad
”stockpicking”. Generellt sett vill
man ha tillväxtbolag. Kanske ska
man ligga viktad mot länder och
regioner med stark tillväxt, som
Asien och Kina.
Vi har en låg ränta nu. Är det inte
då man ska köpa aktier?
– Jo. Tittar man på Stockholmsbörsen så snittar bolagen på en aktieutdelning med 3,9 procent. Alternativet, den riskfria räntan,
ligger betydligt lägre. Det läget har
vi inte haft förr. Och någon har ju
fel; antingen är räntan för låg eller
också har aktiemarknaden för
ICA-handlarnas Förbunds tillgångar
Hur stor andel av era aktier ligger
i tillväxtmarknader, Göran?
– Ungefär hälften, det är nog
ovanligt mycket. Men vi har valt
att göra så med tanke på att vi har
en relativt liten andel aktier. Vi
har gått in på marknader där vi ser
att ekonomierna växer mer än på
andra områden, som Asien, Brasilien och Ryssland.
Hur ska man agera om det blir panik på aktiemarknaden och börsen faller 10 procent på en eller
två dagar? Ska man ”sitta still i
båten”?
– Tittar man på de stora fallen så
har det inte varit bra att sitta still i
båten. Problemet är bara att om du
går ur marknaden så måste du
snart gå in i det brinnande huset
igen. De flesta av oss vill nog att de
i alla fall ska ha börjat släcka branden innan man går in igen, säger
Johan Gillgren.
Göran Blomberg håller med:
– Men väntar man till faran är
över så är det oftast för sent. Det
här kräver en mental styrka som de
flesta småsparare inte har. Det är
som Johan säger, i uppgång kan
alla tjäna pengar.
– Det finns nog ganska många
professionella förvaltare som inte
klarar det heller, skrattar Johan. O
Fördelning av tillgångar
2000
1800
35%
30%
1600
20%
1400
Retail Finance 1%
Fastigheter 19%
Räntebärande
46%
10%
1200
0%
1000
800
–10 %
600
–20 %
Aktier 7%
400
–30 %
200
0
2006
2007
Förvaltat kapital
28
2008
Ack utveckling OMX30
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
2009
2010
Ack avkastning förvaltning
2011
–40 %
Hedgefonder 24%
Kassa 1%
JURIDIK
LZggbg`^ghf
;hnem[^^&Z__‚k^g
Förlikningen i tvisten mellan Ica och fastighetsägaren
Boultbee (numera Centeni) blev slutet på en lång och
infekterad hyrestvist. Men också ett exempel på hur
ICA-handlarnas Förbund stöttar handlarna i juridiska
frågor.
– Stödet från ICA har betytt allt. Det har gjort att jag
inte tvingats gå i konkurs, säger Steffan Johansson,
ICA-handlare i Västermalmsgallerian i Stockholm.
H
ISTORIEN BÖRJADE
egentligen redan i maj
2007 när det brittiska familjeföretaget Boultbee
vann budgivningen om Stockholms stads fastighetsbolag Centrumkompaniet. För 10,4 miljarder
kronor fick bröderna Steve och
Clive Boultbee Brooks ta över bolagets tio centrumfastigheter i
Stockholmsområdet.
Det dröjde inte länge förrän de
första hyresgästerna började kritisera den nya ägaren för att snabbt
chockhöja hyror och gemensamma
kostnader för bland annat städning, reparationer, sophämtning
och väktare. Kritiken från missnöjda och desperata butiksägare
runtom i Stockholm växte sig allt
starkare och sommaren 2009 fick
ICA-handlaren Steffan Johansson
nog och vände sig till ICA-handlarnas Förbund för hjälp.
DROPPEN VAR EN faktura på
drygt en miljon kronor i efterhand
för så kallade gemensamma kostnader, vilket motsvarade en höjning med omkring 700 procent på
tre år.
ICA-handlarnas Förbund och
ICA Sverige/fastigheter hade under
senare år noterat att fastighetsägarna blivit allt aggressivare vid
debiteringen av gemensamma
kostnader och tog sig an Steffan
Johanssons fall. Efter inledande
diskussioner gick man vidare och
stämde Boultbee.
För ICA blev Steffan Johansson
ett pilotfall för liknande ärenden
med andra ICA-handlare och Hakon
Invests portföljbolag Cervera,
Kjell & Co och Hemtex.
– Det blev ett uppvaknande att
ICA-handlaren
Steffan Johansson
Det blev ett uppvaknande
att fastighetsägare kan
vara så aggressiva och inte dra
sig för att tänja på lagen.
fastighetsägare kan vara så aggressiva och inte dra sig för att
tänja på lagen. Genom att ICA
valde att driva detta lyckades vi få
en kraft i diskussionen som slutade lyckligt i en förlikning efter att
domstolsprocessen stått och
stampat, säger Steffan Johansson.
Hans förhoppning är att ICA
genom uppföljningsmöten ska ta
till sig lärdomarna såväl centralt
som från handlarhåll för att utvärdera det som man gått igenom
tillsammans de senaste åren.
– På så sätt kan man se vad som
var bra och vad som kanske kunde
ha varit bättre, säger Steffan
Johansson.
FÖR ICA-HANDLARNAS Förbund
handlade Boultbee-affären om att
få klarhet i hur hyresvärden kan
fakturera sådana kostnader som
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
29
JURIDIK
de gjort, mot bakgrund av att man
som hyresgäst enligt lagen ska ha
en bestämd hyra.
– Genom förlikningen får ICA
Västermalm fullständig koll på
såväl de historiska som de framtida gemensamma kostnaderna.
De gemensamma kostnaderna blir
bestämda – precis som det är
tänkt med hyreslagen. Förlikningen var också mycket gynnsam för andra ICA- och Hakon
Invest-lägen. Vår förhoppning är
att man nu etablerar en praxis på
marknaden som gör att hyresgäster får en förutsägbarhet om de
gemensamma kostnaderna, säger
Mårten Beck Friis, bolagsjurist på
ICA-handlarnas Förbund, som
drivit frågan.
Frågan om de gemensamma
kostnaderna, som är en i högsta
grad aktuell fråga på hyresmarknaden, handlar mycket om bristande förtroende mellan hyresgäster och hyresvärdar.
– Hyresgästen litar helt enkelt
inte på att hyresvärden har haft
de påstådda gemensamma kostnaderna, eller att dessa kostnader är
rimliga. Med ett förbestämt belopp slipper man många diskussioner. Men om man har förtroende för sin hyresvärd kan det vara
bra med en självkostnadsreglering
vad gäller gemensamma kostnader, säger Mårten Beck Friis.
KRITIKEN MOT BOULTBEE har
också handlat om att bolaget har
hyrt ut gemensamma ytor till
bland annat telefonförsäljare, som
enligt flera butiksägare skrämt
bort många kunder från galleriorna. Men i de nya hyresavtalen
finns det en reglering om var
dessa försäljare ska befinna sig
och att de inte får störa förbipasserande, eller sälja varor som konkurrerar med hyresgästernas.
– Förlikningsprocessen ger hyresgästen förutsägbarhet om
kostnaderna och bättre möjlighet
att planera sin verksamhet, säger
ICA-handlarnas chefsjurist Fredrik Hägglund.
30
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
Efter förlikningen gäller det nu
att sprida principen om förutsägbarhet och omvandla den till
praxis.
– För att praxis ska få fullt
genomslag krävs att alla berörda
informeras. ICA-handlarna måste
veta om detta och åberopa principen
när nya avtal ska skrivas, säger
Elisabeth Due, som ansvarar för
Förbundets samhällskontakter
och näringspolitik.
Vår förhoppning är att
man nu etablerar en praxis
på marknaden som gör att hyresgäster får en förutsägbarhet om
de gemensamma kostnaderna.
BOULTBEE-AFFÄREN ÄR också
exempel på en ny typ av
fastighetsägare som de senaste
åren etablerat sig på den svenska
marknaden.
– Vanligen handlar det om en
utländsk pensionsfond som har
anlitat ett förvaltningsbolag för
att sköta den dagliga driften.
Höga avkastningskrav gör att bolaget måste göra allt för att öka
intäkterna och minska utgifterna,
säger Mårten Beck Friis.
I syfte att få en bättre överblick
på driftskostnader har Svensk
handel under lång tid arbetat med
att ta fram ett standardavtal tillsammans med Fastighetsägarna.
ICA-handlarnas Förbund följer
och stödjer arbetet med stort intresse.
Ett annat sätt att skapa bra förutsättningar för ICA:s kärnverksamhet är det samägda fastighetsbolaget Ancore, som ICA
Fastigheter bildade tillsammans
med den svenska pensionsförvaltaren Alecta år 2010.
– Genom att bilda ett bolag tillsammans med en långsiktig och
finansiellt stark investerare som
Alecta, kan vi kontrollera fler
marknadsplatser utan att äga dem
själva, säger Fredrik Hägglund. O
ICA-handlarnas chefsjurist Fredrik
Hägglund, Mårten Beck Friis,
bolagsjurist på ICA-handlarnas
Förbund och Elisabeth Due, ansvarig
för Förbundets samhällskontakter och
näringspolitik, tillsammans med handlaren Steffan Johansson i hans butik
i Västermalmsgallerian, Stockholm.
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
31
HAKON SWENSON STIFTELSEN
Forskning och utbildning inom handel har varit eftersatta områden. Men Hakon Swenson Stiftelsen, ledd
av Lena Litens, satsar nu på e-handeln och förpackningsindustrin.
Hakon Swenson Stiftelsen
?hkldgbg`b_hdnl
H
AKON SWENSON Stiftelsen startades 2007 i
samband med ICA:s
90-årsjubileum. ICAhandlarna avsatte 90 miljoner till
stiftelsen, vars uppgift är att stödja utveckling och forskning inom
hela handelsområdet. Men trots
att stiftelsen funnits i snart fem
år, har man egentligen bara ett
par verksamhetsår att redovisa.
Hakon Swenson Stiftelsen är en
avkastningsstiftelse och då delar
man som bekant ut avkastningen,
men finanskrisen 2008 och 2009
gjorde helt enkelt att det inte blev
någon avkastning.
Nu är det dock andra tider. Stiftelsen har de senaste åren nått sitt mål
med en avkastning på mellan fyra
och fem procent, vilket ger ungefär
fyra miljoner kronor per år.
Å ena sidan är det mycket pengar, fast med tanke på att det är
mycket bred forskning och utveckling som ska stödjas är det å
andra sidan ganska lite.
– Vår roll blir att ta initiativ och
hitta nya sätt att arbeta. Vi har
inte möjlighet att själva bekosta
hur många större satsningar som
helst, men vi kan bidra både med
pengar och initiativförmåga, säger Lena Litens, ansvarig för stiftelsens verksamhet.
UNDER 2011 bestämdes två prioriterade forskningsområden som
ska stöttas: E-handel och förpack-
32
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
ningsindustri. När det gäller
e-handeln har arbetet påbörjats
med en litteraturstudie för att ta
reda på vilken forskning som redan
finns.
– Att satsa på förpackningsforskning låter kanske inte så
spännande, men det handlar om
att se på förpackningen mer ur en
säljvinkel, säger Lena Litens.
Vi har inte möjlighet att
själva bekosta hur många
större satsningar som helst,
men vi kan bidra både med
pengar och initiativförmåga.
ATT FÖRPACKNINGENS utseende
påverkar kunden vet man i handeln, men här handlar det om att
skaffa kunskap om kundens upplevelser samtidigt som det måste
vara hållbara logistiska lösningar
i alla led.
– Tidigare har det framför allt
varit till exempel kemister som
utvecklat förpackningarna. Vår
inriktning är att tillsammans med
ett par andra aktörer inrätta en
doktorandtjänst för en person
som alltså ska forska heltid inom
området, säger Lena Litens.
Stiftelsen stöder också mindre
projekt som riktar sig till grundskole- och gymnasieelever. Det
kan handla om besök i skolan
från handeln eller temadagar för
eleverna för att visa på handeln
som en framtida arbetsplats eller
karriärväg.
TANKEN ÄR ATT väcka ungdomarnas intresse på ett tidigt stadium, samtidigt som man på sikt
skapar utbildningsmöjligheter genom att göra handelns behov och
aspekter till en del av universitetens utbildningar. Det kan vara
speciella handelsutbildningar, men också att visa på att
handeln är ett spännande
område för studenter
inom exempelvis it- eller ekonomutbildningarna. Och en viktig
väg för att höja handelns status både
som forsknings- och
utbildningsområde
är just att initiera
forskning av det slag
man gör på Center
for Retailing vid
Handelshögskolan i
Stockholm, vars verksamhet bland annat Hakon Swenson Stiftelsen
stödjer.
– Det är ett långsiktigt arbete stiftelsen bedriver, så det
gäller att arbeta strategiskt och
på sikt, säger Lena Litens. O
Hakon Swenson Stiftelsens syfte
är att utveckla och stödja forskning, utbildning och entreprenörskap inom främst konsument- och
handelsområdet. Stiftelsen ska
ägna sig åt kunskapsproduktion
och kunskapsspridning.
Lena Litens, ansvarig för
Hakon Swenson Stiftelsens
verksamhet, vill med en
forskningssatsning lyfta
varuförpackningarna.
Så förvaltas pengarna
Hedgefonder 24%
Aktier 37%
Obligationer 38%
Kassa 1%
Stiftelsen gav ut bok
UNDER 2011 kom arkitekten och stadsforskaren
Jerker Söderlinds bok ”Handeln bygger staden”.
Söderlind har som specialområde handelns centrala plats i stadsutvecklingen.
Söderlind menar att handeln är diskriminerad i
dagens stadsplanering. Enligt honom borde shoppingstråk integreras med bostäder, arbetsplatser,
skolor och service.
SÖDERLIND ANLITAS ofta
som talare och rådgivare när
det gäller frågor om stadsförnyelse. Han är bland annat
rådgivare till City i samverkan
i Stockholm.
Tryck och utgivning av boken gjordes möjlig med pengar från Hakon Swenson Stiftelsen.
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
33
REGION MITT
Fbmm‚k[‚lmi„
i^klhgeb`Z[nmbdl[^l’d
D
ISTRIKT MITT HADE vid
årsskiftet drygt 837 000
invånare. Det är en
minskning mot föregående år med knappt 1000 personer.
Samtidigt är det så att de större orterna växer och de mindre orter
tappar invånare. Endast nio av distriktets 38 kommuner redovisar
en befolkningsökning.
En viktig del för marknadsutvecklingen är turismen och inte
heller där var 2011 ett framgångsrikt år. God tillgång på snö i hela
Sverige lockade inte ”sörlänningarna” att boka fjällveckor och detta
i kombination med att almanackan
innehöll få röda dagar i jul- och nyårshelgen har i båda fallen inneburit sviktande turisthandel.
MEN TROTS ALLT detta negativa
kunde distriktets ICA-handlare
konstatera att de klarat konkurrensen på ett utmärkt sätt. Detta kan
tillskrivas en aktiv marknadsbearbetning och hög förnyelsetakt vil-
34
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
ket sammantaget skapat ett fortsatt stort kundförtroende.
Vid årsskiftet fanns 179 butiker i
distriktet, vilket är en minskning
med en enda butik, som övergått
till annan kedja
Under 2011 har dessutom två sto-ra nyetableringar genomförts: ICA
Kvantum i Avesta och Maxi ICA
Stormarknad i Härnösand. Under
2011 har ett stort antal handlare
genomfört både större och mindre
förnyelser.
VIKTIGA FRÅGOR UNDER året har
varit hur kommunikationen mellan
handlare, distriktsstyrelse/förbundsstyrelse och ICA-handlarnas
Förbund kan utvecklas.
Arbetet i distriktsstyrelsen har
genomförts i enlighet med Förbun-dets riktlinjer och fem fysiska möten och ett antal telefonmöten har
genomförts. I likhet med tidigare
år har närvaron och engagemangett
varit högt.
Under året har distriktsstyrelsen
n
3
obdmb`Z
_k„`hk+)**
Diskussionerna
kring Milkos vara
eller inte vara.
”En lokal leverantör som har engagerat nästan samtliga handlare”.
Det positiva försäljningsresultatet i butik: ”Mitt
är näst bäst i klassen sett över Sverige”.
Nya logistikstrukturen. ”Vi
har följt förändringarna och det
har gått väldigt
bra”, säger Henrik
Östman.
behandlat ett antal medlemsärenden och 13 nya/nygamla medlemmar har beviljats medlemskap.
EXEMPEL PÅ ANDRA frågor som
har diskuterats inom distriktsstyrelsen/distriktet är:
Handlarutveckling: Ett gemensamt grepp, Förbundet och ICA
Sverige, tas kring den frågan.
Ny logistikstruktur: Borlänges
geografiska distributionsområde
skrivs om. Detta påverkar naturligtvis alla och distriktsstyrelsen
har erhållit fortlöpande information om förändringarna genom
sittlokala logistikråd.
Synliggöra Förbundet: Aktiviteter har diskuterats ingående i distriktsstyrelsen. En viktig aktivitet är personliga butiksbesök där
distriktets styrelseledamöter före
sommaren 2012 ska ha besökt minst
50 procent av butikerna på området.
Områdesträffar har genomförts
under hösten. O
– Vi är bäst på personliga butiksbesök, säger
Henrik Östman, områdeschef för region Mitt.
K^`bhgl_ZdmZ
Antal butiker:
179
Antal medlemmar i regionen:
212
Antal nyetableringar:
3
Befolkning 2010
838 000
Befolkning 2011
837 000
Skillnad:
–1 000
Försäljningsutveckling 2011
Volym
Totalt Regionen
+1,5%
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
35
REGION VÄST
Hfk„]^lmk‚__Zk
i„l^qhkm^kbO‚lm
D
ISTRIKTSSTYRELSERNA I
VÄST består av två di-
strikt, Göteborg Nord och
Syd. Varje distriktsstyrelse har 11 ledamöter. Alla distriktsstyrelsemöten har genomförts gemensamt. Detta har gjorts för att
skapa effektivitet och för att alla
skall ha samma information. Ett annat syfte har varit att skapa enighet
och samsyn i viktiga frågor.
Arbetet i distriktsstyrelserna har
under året präglats av stort engagemang och debattlusta.
Här följer ett axplock av de frågor
diskuterats:
}6TZÊbXD[[PaTS^RWSTaPb_[P]Ta
att börja sälja mat.
}8cUaÊV^a^RWWdaSXP[^VT]^RW
samarbetet med IT fungerar.
}7AWP]S[PadceTRZ[X]V
};Û]bP\WTcXQdcXZ
}4cPQ[TaX]VPaEPSWÉ]STa\TS
Norge-handeln och city-lägen i
Göteborg ?
NÄR DET GÄLLER gränshandeln,
där ICA hittills inte varit särskilt
aktiva, har distriktsstyrelsen diskuterats flera åtgärder för att ICA ska
prioritera gränshandeln högre.
–Norrmännen omsätter 14 miljarder varje år i Värmland och Bo-
36
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
huslän. Handeln ökade med nio
procent förra året. Motorvägen
mellan Oslo och Töcksfors som är
på gång öppnar också för en helt ny
marknad, menar områdeschefen
Claes Hermansson.
OMRÅDESTRÄFFAR HAR genomförts på sex orter inom regionen.
Vid dessa träffar har det informerats om Retail Finance samt Beslutstödsbanken.
Regionen har under året testat
lunchträffar vid två tillfällen. Skövde och Karlstad, med ett mycket po-sitivt utfall. Denna verksamhet
kommer därför att utökas radikalt
under det innevarande året.
Under 2012 kommer distrikt Västt
även att diskutera hantering av besvärliga överlåtelser samt koppling-ar till butiksnätsplaneringen inom
ICA Sverige.
DISTRIKT VÄST BESTÅR av 68 kommuner som skiftar stort i befolkning och struktur. Det totala befolkningsunderlaget är lite drygt
två miljoner. Störst är förstås Göteborg med nästan 520 000 invånare
och minst är Munkfors med bara
drygt 3 000 invånare. Under 2011
har distriktet dock fått ett tillskott
3obdmb`Z
_k„`hk+)**
Etableringar. Vad
händer med Norge-handeln och
citylägen i större
städer?
IT-frågor. Hur ska
dialogen med IT
fungera bättre?
Handlardialogen
– en ny möjlighet
för handlarnas
fortsatta utveckling.
med över 11.000 personer varav
mer än hälften flyttade in till Göteborg. Andra kommuner med positiv
befolkningsutveckling var randkommunerna Mölndal, Kungälv
och Kungsbacka samt Uddevalla
och Karlstad. Generellt sett är det
som i övriga landet, de största blir
större och de minsta blir mindre.
UNDER 2011 HAR distriktsstyrelsen
haft fyra ordinarie möten. Dessa
har genomförts i Stenungsund,
Karlstad, Skövde och Brastad. Ett
antal telefonmöten har hållits bl.a.
för behandling av medlemsärenden.
Totalt finns 265 ICA-butiker i region Väst, varav 140 i distrikt Syd
och 125 i distrikt Nord.
Antalet medlemmar är 307, vilket
alltså innebär att det finns totalt 42
kompanjoner.
Under 2011 var det endast sex
överlåtelser i distriktet – samtliga
på distrikt syd.
ICA-butikerna på distrikt Väst
hade en positiv försäljningsutveckling under året. Totalt ökade försäljningen med 1,3 procent och mest
ökade Maxi-butikerna som hade en
försäljningsökningmednärmarefyra
procent. O
– Antalet citybutiker
i Göteborg är en prioriterad fråga, säger
Claes Hermansson,
områdeschef i Väst.
K^`bhgl_ZdmZ
Antal butiker:
265
Antal medlemmar i regionen:
307
Antal nyetableringar:
1
Befolkning 2010
2 0026 427
Befolkning 2011
2 037 964
Skillnad:
+11 537
Försäljningsutveckling 2011
Volym
Totalt Regionen
+1,3 %
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
37
REGION ÖST
F„g`ZgrZ
f^]e^ffZkb}lm
U
NDER 2011 FICK distriktsstyrelse Öst inte mindre
än 15 nya medlemmar,
varav många var helt nya
handlare som nu får chansen att
driva en egen ICA-butik och leva
ICA-idén på riktigt.
Nya medlemmar under 2011 var:
}D[UEP[[VaT]820=ÉaP4]TQhtorg, Enebyberg.
}<PccWXPbBYÛQTaV820=ÉaP
Orren, Södertälje.
}<PV]dbFPbbÎ]820=ÉaP
Bergvreten, Enköping.
}<PaRdb0W[T]820=ÉaP
Näsbydal, Täby.
}0 ]SaTPbAd]Tbb^]820=ÉaP
Skinnskatteberg.
}9^]Pb6aÛ]SP[8206aÉbÛ
}3P]XT[»iTa820=ÉaP?TccTabberg, Västerås.
}?PcaXZ1^aV^RW9^WP]1^aV
Maxi ICA Stormarknad,
Enköping,
}BcPUUP]7ÛVbcTSc^RW3T]]Xb
Söderhall, ICA Nära Björknäs,
Saltsjö Boo.
};X]SP:TPh820=ÉaPEaTcVaÉ]S
Uppsala.
}<PV]db:ÉRZ820=ÉaP9ÉaeP
staden.
}CWTaTbTFX[iR^g820:adbQ^SP
ICA Ringen, Tyresö.
}<Pcb;d]SVaT]820:eP]cd\
Skärholmen.
38
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
DISTRIKTSSTYRELSEN HAR under
2011 haft sex sammanträden samt
två telefonmöten. Mellan mötena
har de tre regionala arbetsgrupperna arbetat med olika frågor.
Detta arbetssätt har nu pågått
sedan förra året och har visat sig
mycket framgångsrikt. Fördelen
är att fler frågor kan avhandlas
snabbare samt att det blir en bättre
förankring bland medlemmarna.
De heta frågorna under året har
varit att få till affärsplanen för
distriktet och hur vi långsiktigt
säkerställer ICA-idén i framtiden.
NYLIGEN HAR ETT projekt satts
igång som gäller rekrytering av
framtida handlare. Det är ett samarbete mellan ICA Sverige och
distrikten i ICA-handlarnas Förbund
d
för att se till att även i framtiden ha
de bästa handlarna och medarbetarna inom ICA.
Under 2012 kommer distrikt öst
att analysera och diskutera hela
”handlarkarriären” för att utröna
alla möjliga karriärvägar för såväl
handlare som tjänstemän och butiksmedarbetare.
ICA-HANDLARNA I distrikt öst ökade
försäljningen med 2,6 procent under
2011. Om 2011 var ett okej år så ser
2012 ut att bli bättre.
3
obdmb`Z
_k„`hk+)**
)NlYTANDE
Engagemang
Delaktighet
– ICA-handlarna vågar nu investera och det kan man skörda
frukterna senare. Det är just
snabbheten och flexibiliteten som
gör våra handlare så bra, säger
områdeschefen Per Ericson.
– Möjligheten att kunna investera
i egna idéer och ta snabba beslut
är utmärkande för dagens och
framtidens ICA-handlare, menar
Per Ericson:
– Vi har byggt en själ och kultur
genom åren, men det är inte längre
9
90-tal, utan nu vi bygger vidare för
2010-talet.
2
OMRÅDESTRÄFFAR
O
U
Under
året återinfördes de populära
områdesträffarna på respektive
o
distrikt. Årets tema var information
d
aangående förbundets nya beslutsstödsbank samt investeringsfinansiering från Retail Finance. Under
2011 arrangerades 13 lunchträffar
utöver områdesträffarna. Tanken
med lunchträffarna är att handlare
träffas över profilgränserna för att
diskutera aktuella lokala frågor.
VALBEREDNINGEN
Valberedningen inom distriktet är
synnerligen aktiv. Valberedningen
på Öst fanns representerad på
samtliga distriktsstyrelsemöten. O
m6IkCKNYAMEDLEMMAR
2011, säger en nöjd Per Ericson,
områdeschef i Region Öst.
K^`bhgl_ZdmZ
Antal butiker:
370
Antal medlemmar i regionen:
420
Antal nyetableringar:
3
Befolkning 2010
3 242 115
Befolkning 2011
1 287 199
Skillnad:
+45 044
Försäljningsutveckling 2011
Volym
Totalt Regionen
+2,6 %
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
39
REGION SYD
Lr]aZka’`lmZ
g‚koZkhgi„„klf’m^g
R
EGION SYD HAR landets
högsta närvaro på sina
årsmöten. Distriktsstyrelse Malmö låg något
före Växjö med deltagarantalet på
årsmötet 2011 som hölls i Båstad
respektive Kosta.
Båda årsmöten blev mycket lyckade, och det var första gången som
Ds Växjö hade årsmöte med övernattning.
Både distrikt Malmö och Växjö
kan blicka tillbaka på ett händelserikt verksamhetsår:
Distrikten har haft fem gemensamma möten under 2011. Därutöver
hade man 25 telefonmöten. 20 av
dessa har behandlat medlemsärenden, resten har varit avstämning av olika remisser från Förbundsstyrelsen.
Syd har också haft elva stycken
områdesträffar med bra deltagande.
Tre av mötena arrangerades tillsammans med ICA Sveriges etableringsavdelning.
DISTRIKTSSTYRELSERNA fokuserar och lyfter upp aktuella frågor
till såväl Förbundsstyrelsen som
till ICA Sverige AB. Syd har också
haft ett antal grupparbeten kring
olika framtidsfrågor som ingår i
40
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
projektet handlarutvecklig tillsammans med ICA Sverige AB.
Även samarbetet mellan ICA
Fastighet AB och Etablering på
ICA Sverige AB har varit föremål
för ett antal grupparbeten.
Här följer ett litet axplock på Syd
har arbetat med under 2011:
}3PcP^RWZ^bc]PSbdcbZ^ccWPa
arbetat med olika frågor.
}<PcbÉZTaWTcbUaÊVP]
}ATV[TaeXST]cX[[QhVV]PS]Éa
det gäller ett eventuellt nytt
ICA avtal.
}5ÛaWP]Sb^aSTaX0>1
}ATZahcTaX]Vb_a^RTbbT]Pe]hP
handlare.
}3Pcd\aTV[Ta_ÊUÉabZePa^a
leverantör, DE och butik.
}D__UÛ[Y]X]V;^^\XbPecP[Tc
};PbcQÉaPaUaÊVP]Z^bc]PSTa
kontroll, svinn, rutiner, administration och förenklingar.
}BP\PaQTcTc\TSBeT]bZ
Handel i framtiden.
}>\QdSbUaÊV^a
}=hP_^bcPecP[Tc
}ATV[TaUÛaTUcTaZaTSXcTaX]VPa
}ATV[TaUÛa^[XZPQdcXZbcTbc
projekt mellan butiken och
ISAB.
}0ecP[Tc\T[[P]8B01CT[XP^RW
Relacom.
3
obdmb`Z
_k„`hk+)**
Utveckla ICAidén för framtiden.
Rekryteringsprocessen.
Nya typer av
områdesbutiker.
}5aPZcZ^bc]PSTacX[[QdcXZ]Éa
man handlar av IMS.
}?T]]X]VceÉccdcQX[S]X]VT]
}1TbÛZbQdcXZTa]P
}1Tb[dcbbcÛSbQP]ZT]XUÛa
bundets regi.
}0_^cTZbb^acX\T]cTc
}=hPb^RXP[P\TSXTa
}5X]P]bXTaX]VT]PeST^[XZP
satsningarna under 2011.
}ATcPX[5X]P]RT01^RWSTaPb
olika leasinglösningar för
handlarna.
FÖLJANDE NYA BUTIKER öppnade
F
under
u
2011: ICA Nära Mörbylånga,
M
Maxi
ICA Stormarknad Västervik
och
o ICA Supermarket, Söderköping.
Distrikten på Syd fick 17 stycken
helt
h nya handlare under 2011. Totalt
ffanns det 377 stycken butiker i region
nen vid årsskiftet 2011/12.
BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN PÅ
Hela region Syd blev +0,5 procent,
vilket innebär att antalet invånare
ökade med drygt 12 000 till över
2,7 miljoner invånare. Framförallt
Öresunds-regionen har rejäla ökningstal. Marknadsutvecklingen på
syd var positiv under 2011. Totalt så
ökade butikerna sin försäljning med
0,4 procent i volym. O
– Danskarna handlar
annorlunda jämfört med
vad vi svenskar gör,
säger Åke Lundberg,
områdeschef Syd.
K^`bhgl_ZdmZ
Antal butiker:
377
Antal medlemmar i regionen:
447
Antal nyetableringar:
3
Befolkning 2010
2 704 806
Befolkning 2011
2 717 592
Skillnad:
+12 786
Försäljningsutveckling 2011
Volym
Totalt Regionen
+0,4 %
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
41
REGION NORR
LZmlgbg`i„
]bZeh`^gbGhkk
D
ISTRIKT NORD UTGÖR 41
procent av landets yta
och sträcker sig från Kiruna i norr till KramforsSollefteå i söder. I distriktet bor
dock mindre än sju procent av landets befolkning. Under en följd av år
har befolkningsutvecklingen varit
negativ och 2011 var inget undantag – befolkningsminskningen blev
ca 400 personer. Av distriktets 32
kommuner har endast ett fåtal ökat
sin befolkning, medan flertalet
uppvisar befolkningsminskning.
Vid utgången av 2011 hade distriktet 143 ICA-butiker, vilket är en
minskning medfyra mot föregående
år. Under året har endast en nyetablering genomförts, nämligen ICA
Kvantum, Gällivare (ersättningsetablering).
I en workshop som genomfördes
i samband med årsmötet i Umeå
diskuterades bland annat frågan
om hur ICA-handlarnas Förbund
på olika sätt kan hjälpa och stödja
medlemmarna.
DEN 1 JANUARI 2012 tillträdde
Lars-Arne Högberg posten som
områdeschef för distrikt Nord.
Lars-Arne har en mångårig bakgrund som handlare – något han
42
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
nu drar nytta av i arbetet med att
synliggöra ICA-handlarnas förbund.
– Vi har jobbat mycket med att
komma ut och informera om förbundet och vilka typer av hjälp och
stöd man kan få.
Handlardialogen är en annan del
som det jobbas med.
– När du har fått nyckeln av ICA
så är du väldigt ensam som ICAhandlare. De anställda har möjlighet till utvecklingssamtal med sin
chef, men nu ger vi också handlaren möjlighet till utvecklingssamtal säger Lars-Arne Högberg.
EN VIKTIG FRÅGA för norra distriktet har varit arbetet efter ned-läggningen av DE Umeå. Efter att
distributionslokalen lades ner får
handlarna sina varor från Borlänge
– 120 mil från Kiruna!
– Det var en tuff inkörningsperiod, men det har blivit bättre, förklarar Lars-Arne Högberg som
passar på att berömma logistikavdelningen i Borlänge.
Distrikt Nords sista områdesträff bjöd på något alldeles extra
när Modos före detta ishockeystjärna, Peter ”Foppa” Forsberg
gästade mötet och berättade om ett
unikt sponsoravtal mellan Modo
och ICA. Samtliga handlare i Örnsköldsvik-distriktet är med och
sponsrar en satsning på att lära
ungdomar att äta bättre och nyttigare i samband med träning.
ARBETET I DISTRIKTSSTYRELSEN
3
obdmb`Z
_k„`hk+)**
Hur kan vi öka
ICA-kortets betalandel?
Handlardialogen
Medlemsstödet
har bedrivits i enlighet med de
riktlinjer som fastlagts av förbundsstyrelsen. Detta betyder att
fokus lagts på medlems- och förbundsfrågor.
Ledamöterna i distriktsstyrelsen
h
har även genomfört ett stort antal
b
butiksbesök och på vissa orter har
IICA-klubbar bildats. Där träffas
m
medlemmarna på orten för att disk
kutera aktuella gemensamma frågor.
Viktiga frågor som behandlats
i distriktsstyrelsen under året har
bland annat varit: att synliggöra
ICA-handlarnas Förbund, medlemskontakter, fraktkostnader, aktivitetspriser på frukt och grönt,
skriftliga principöverenskommelser vid försäljning av butiker samt
givetvis effekterna av nedläggningen av DE Umeå.
Under hösten genomfördes även
områdesträffar i Luleå, Umeå,
Lycksele samt Örnsköldsvik. O
– Nu erbjuds handlarna utvecklingssamtal, säger Lars-Arne Högberg,
som tillträdde som ny områdeschef
för distrikt Nord den 1 januari 2012.
K^`bhgl_ZdmZ
Antal butiker:
143
Antal medlemmar i regionen:
159
Antal nyetableringar:
1
Befolkning 2010
633 136
Befolkning 2011
601 480
Skillnad:
–31 656
Försäljningsutveckling 2011
Volym
Totalt Regionen
+1,2 %
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
43
Detta är vi
Hk]_’kZg]^aZkhk]^mB<:&ZomZe^mLmrk^el^g
E^]gbg`F^]Zk[^mZk^Dhg\^kglmkndmnk
44
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
45
ORDFÖRANDE HAR ORDET
Ordförande
med f^]obg]
Året som ny ordförande i ICA-handlarnas Förbund har gett mersmak. Att lyfta
100-årsperspektivet för att ICA-idén ska leva vidare, samt att hitta efterträdare till
såväl handlare som förbundets medarbetare, är några av utmaningarna som Peter
Berlin har mött under året som gått.
– Jag känner starkt att vi har medvind i utvecklingen av ICA-idén och vår kultur,
säger Peter Berlin.
N
ÄR PETER BERLIN valdes
på ICA-stämman förra
året konstaterade han
att det var ett stort och
spännande uppdrag som väntade.
Och han har inte blivit besviken
under året som gått.
– Det har varit enormt stimulerande att uppleva det genuina engagemang som finns hos såväl
medarbetarna inom förbundet,
som ICA Sverige AB och handlarna
ute i landet, säger Peter Berlin.
Även om rollen som ordförande
är viktig är han noga med att poängtera att det är den enskilde
handlaren i byn, och den lokala
handlaren i staden, som driver utvecklingen framåt och har ansvaret. Och för att hitta nya vägar att
utvecklas måste man också våga
pröva sina vingar.
– Det är positivt när en ICAhandlare går lite utanför ramarna i
sin övertygelse att detta bidrar positivt till verksamheten och kan bli
ett av våra ”goda exempel”. När
idéer kan testas på det här sättet
för att landa i en samsyn ger det en
spänst i både det enskilda företagandet och den företagsform vi
har.
Inom organisationen förs ständiga samtal om att man tillsam-
46
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
;‚lmh\a
l‚flmng]^k
„k^mlhf
ordförande
BÄST
”Handlarkontakten över landet
har varit fantastiskt givande. Den
fördjupade relationen med medarbetare i förbundet och ICA
Sverige AB har
också varit en
positiv upplevelse, inte minst i
form av ett bra
bemötande”.
SÄMST
”Det är svårt att
hitta något negativt. Möjligen att
jag skulle ha velat
HAlERTIMMARPº
dygnet för att besöka alla butiker
från norr till söder
i landet. Att möta
vardagen hos
handlarna är kraften och inspirationen i arbetet”.
mans ska värna och utveckla ICAidén och kulturen.
– Därför är det tillfredsställande
att det under året startat nya projekt för att driva en del av dessa
frågor i strukturerade former.
ETT EXEMPEL ÄR det så kallade
100-årsperspektivet som ska finnas
med i allt som görs i syfte att Icaidén ska leva vidare till kommande
generationer, med samma förutsättningar och utgångspunkter
som i dag. För att ta reda på vad
som krävs för att möjliggöra detta
genomförde förbundsstyrelsen i
augusti en konferens med fokus på
100-årsperspektivet.
– Resultatet blev att förbundsstyrelsen samlades kring fem
punkter: ett starkt ICA AB, stark
kapitalbas i ICA-handlarnas Förbund, ICA-handlarnas Förbunds
ägande och inflytande, engagerade
handlare och aktivt handlarskap/
eegenföretagarmodellen. Dessa är
een utgångspunkt för vad som krävs
och vad vi måste fokusera på långo
ssiktigt.
Efter att punkterna hade presentterats på handlarriksdagen komm
mer de nu att gå igenom en diskusssionsprocess som ska vara avslutad
vid halvårsskiftet. Därefter går de
tillbaka till förbundsstyrelsen och
årets handlarriksdag.
– Det viktiga i detta är att det är
en öppen bok med ”input” från
många förtroendevalda. Sådana
här processer måste formas på resans väg.
EN ANNAN VIKTIG fråga för Peter
Berlin är successionsfrågan på såväl handlarsidan som medarbetarsidan på förbundet. Under året har
förbundet tagit initiativ till distriktsstyrelseråd där styrelsens
presidium träffat ordföranden och
vice ordföranden från landets olika
distrikt.
– Det här har öppnat för en närmare relation med distriktsstyrelserna, vilket är viktigt också i arbetet med att kunna växla över till
kommande generationer på ett
tryggt och bra sätt.
Förutom att tillbringa ett par dagar i veckan i Stockholm har Peter
Berlin under året också ägnat tid åt
den egna butiken i Södra Sandby.
Det är viktigt för engagemanget,
tycker han.
– Därför har det också varit särskilt givande att på förbundet med
egna ögon få se hur mycket som ett
fåtal personer gör med hjärtat för
att stötta oss Ica-handlare. O
Det har varit enormt
stimulerande att uppleva
det genuina engagemang som
finns hos såväl medarbetarna
inom förbundet som handlarna
ute i landet.
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
47
ICA-MODELLEN
40
B<:&ZomZe^m
Det är den unika affärsmodellen som har gjort ICA så framgångsrikt.
Men för 40 år sedan var makten över ICA-rörelsen på väg att glida
handlarna ur händerna. Anders Johnson berättar historien om hur
ICA inte bara mötte offensiven från KF på 70-talet – utan också såg
till att dra ifrån konkurrenterna.
I
CA RÄKNAR SINA anor till
1917, alltså det år som Hakon
Swenson grundade AB Hakon
Swenson (Hakonbolaget) som
en grossiströrelse i Västerås.
Samtidigt erbjöd han detaljhandlare att bli delägare i företaget.
Men den moderna ICA-modellen är betydligt yngre än så. Den
skapades 1972 och fyller alltså 40
år i år. ICA-stämman i Stockholm
detta år var på många sätt historisk. Den nya organisation som
beslutades på stämman innebar
att ICA blev en sammanhållen
koncern. ICA-styrelsen fick för
första gången en majoritet av
handlare. Ett viktigt motiv för
omorganisationen var att makten
över ICA-rörelsen riskerade att
gå de aktiva ICA-handlarna ur
händerna.
CENTRALA ICA ÄGDES vid denna
tid av de tre inköpscentralerna,
48
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
Eol, Hakon och SV. Vid utgången
av 1971 var den andel aktier som
ägdes utanför ICA-rörelsen 53, 49
respektive 67 procent. De externa
ägarna var huvudsakligen före
detta handlare eller arvingar. Det
fanns en risk att någon skulle för-
ICA-avtalet är ett sätt att
finansiera ICA-butiker
så att man bevarar ICA-idén,
genom att ge duktiga butiksmedarbetare möjligheten att med
liten ekonomisk insats och risk
etablera sig som egna företagare.
värva dessa aktier och få kontroll
över en inköpscentral. Hotet förstärktes av att aktierna var lågt
värderade, eftersom överskottet i
inköpscentralerna tillfördes köp-
männen via lägre inköpspriser, i
stället för genom utdelning på aktierna.
ÅR 1972 FÖRVÄRVADE ICA-förbundet alla aktier i Inköpscentralernas AB ICA. Därefter köpte
ICA ungefär hälften av aktierna i
Eol, Hakon och SV. Resten av aktierna i inköpscentralerna fanns
kvar hos regionens ICA-handlare.
Beslutet på stämman hade föregåtts av omfattande diskussioner.
Den drivande strategen var NilsErik Wirsäll (1916–2008). Han var
verksam inom ICA-rörelsen från
1937 till 1984 och han har kallats
ICA-rörelsens chefsideolog.
WIRSÄLL BLEV VICE vd i Hakonbolaget 1963 och i ICA 1971. Han
var vd i ICA 1972–1978 och kvarstod därefter i ICA-styrelsen i ytterligare sex år. År 1970 hade han
fått i uppdrag att leda en utred-
0
år
ning om ICA:s framtida organisation och finansiella konstruktion. Som ICA-chef fick han
sedan ansvaret för att genom föra
den omorganisation som utredningen hade föreslagit. Nils-Erik
Wirsäll blev den förste ICA-chef
som kunde uttala sig med kraft
för hela företagsgruppen.
ÅR 1972 FATTADES också beslut
om ICA-avtalet som utgör grundbulten i den moderna ICA-modellen. ICA-avtalet är ett sätt att finansiera ICA-butiker så att man
bevarar ICA-idén, genom att ge
duktiga butiksmedarbetare möjligheten att med liten ekonomisk
insats och risk etablera sig som
egna företagare. Ur ICA:s perspektiv innebär modellen att koncernen behåller inflytandet över
butiksstrukturen och butiksnätsplaneringen samt att ICA får den
mest lämpade handlaren till varje
Eldsjälen Erik Wirsäll (1916–2008) brukar
kallas ICA-rörelsens chefsideolog.
butik, inte den som har mest
pengar.
Bg`^mB<:
`
Beslutet om ICA-avtalet förenmZgZomZe^m
gicks av ett mycket omfattande
Kjell Gunnarsson, som rådslag inom ICA-rörelsen. Olika
förslag till ägarmodeller presenarbetade 40 år inom
ICA, bland annat som terades. En del handlare ansåg att
chef för ICA-skolan
”avtalshandlarna” inte kunde beoch informationsditecknas som riktiga ICA-handlarektör
k ö har
h sagt:
re utan att de mer påminde om
– Om inte ICA-avtaKonsumföreståndare. Men ICAlet tillkommit hade
ICA-idén sannolikt inte avtalet har med tiden fått stor acöverlevt. Då hade ICA ceptans inom ICA-rörelsen.
utvecklats till ett stort
antal handlarägda lokala kedjor, som den
dag handlaren ville
sälja, hade köpts upp
av de olika aktörerna
på marknaden och
inlemmats i deras
strukturer. Det har vi
sett många exempel
på i andra länder, till
exempel Danmark.
NILS-ERIK WIRSÄLL har berättat
att en viktig drivkraft för att föräändra ICA:s struktur var den offfensiv som KF inledde omkring
11970. Detta var ju under den polittiska vänstervågens höjdpunkt då
den privata företagsamheten var
d
hårt trängd och KF:s nära kopph
llingar till den politiska makten
kunde ge dem vissa konkurrensk
fördelar.
f
Den första konsumentkongressen i KF:s regi genomfördes 1971
med 450 ombud och 5 200 motioner. Wirsäll misstänkte att detta
skulle bli upptakten till en kooperativ kraftsamling och ökade
marknadsandelar för KF. Men det
blev i själva verket tvärtom. Med
den nya ICA-modellen som grund
kunde i stället ICA skörda stora
framgångar.
ICA hade blivit större än KF på
dagligvaror 1966 och under
1970-talet ökade ICA:s andel av
dagligvarumarknaden från 24 till
30 procent. Resten är historia. O
Anders Johnson
Anders Johnson är skriftställare med
inriktning på svensk näringslivshistoria.
Han utkommer under 2012 med en bok
om ICA-handlaren och ICA-idén som ges
ut av Centrum för Näringslivshistoria och
ICA-handlarnas Förbund.
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
49
DETTA ÄR VI
FÖRBUNDSSTYRELSE
I^m^k;^kebg
<eZl&@’kZgKr][^k`
Ordförande
Anderssons ICA Kvantum, Södra Sandby
046-509 00
peter@berlins.se
Maxi ICA Stormarknad, Sandviken
026-24 92 20
claes-goran.rydberg@maxi.ica.se
:g^mm^Pbhmmb
IZneEZkllhg
Vice ordförande
ICA Nära Ringen, Edane
0570-505 35
anette.wiotti@fs.ica.se
Maxi ICA Stormarknad, Visby
0498-65 56 00
paul.larsson@maxi.ica.se
FZ`gnlFh[^k`
<eZ^lÂHmmhllhg
Vice ordförande
ICA Supermarket, Alingsås
0322-66 55 69
magnus.moberg@supermarket.ica.se
ICA Kvantum, Hovås
031-68 63 01
claes.ottosson@fs.ica.se
LZkZ;kh]bg
I^k&HeZHaellhg
ICA Supermarket Mariehem, Umeå
090-18 44 62
sara.brodin@supermarket.ica.se
Maxi ICA Stormarknad Oskarshamn
0491-76 59 90
p-o.ohlsson@maxi.ica.se
@ngbeeZ>dlmkZg]
I^k<heebgl
ICA Supermarket Enskededalen
08-448 09 60
gunilla.ekstrand@supermarket.ica.se
ICA Kvantum Munkebäck, Göteborg
031-755 67 00
per.collins@kvantum.ica.se
?k^]kbd;h^lmZ]
ChgZl}lmfZg
ICA Format, Upplands Väsby
08-594 105 53
ica@boestad.se
ICA Nära Berghem, Umeå
090-13 13 96
jonas.x.ostman@nara.ica.se
MhfZlÂ>fZgn^es
FZmlEZkllhg
Maxi ICA Stormarknad, Sundsvall
060-744 93 10
tomas.emanuelz@maxi.ica.se
Maxi ICA Stormarknad Lindhagen,
Stockholm
08-120 444 00
mats.larsson@maxi.ica.se
Phe_`Zg`FZb
Kh`^kChagllhg
ICA Supermarket Eneby, Norrköping
011-18 83 71
wolfgang.mai@supermarket.ica.se
ICA Supermarket Brunnen, Helsingborg
042-29 64 38
roger.johnsson@supermarket.ica.se
A„dZg<khg[^k`
ICA Kvantum, Klippan
0435-296 01
hakan.cronberg@kvantum.ica.se
50
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
DISTRIKTSSTYRELSE
DISTRIKT
GÖTEBORG SYD
DISTRIKT
GÖTEBORG NORD
DISTRIKT
VÄXJÖ
FZ`gnl;c’kdkhma%Ordförande
ICA Maxi Stormarknad, Angered
031-33 25 601
magnus.bjorkroth@maxi.ica.se
;kbmm&FZkb^Ecng`doblm%Ordförande
ICA Nära Havstena
0500-41 28 71
britt-marie.ljungkvist@nara.ica.se
I^ee^Ebg]joblm%Ordförande
ICA Kvantum, Vimmerby
0492-313 00 el. 070-646 84 15
per.lindqvist@kvantum.ica.se
FZkbZgg^Lc’’
<akblm^k<Zk]^ee
@k^`^k<Zkeibae%Vice ordförande
ICA Kvantum, Ale Torg
0303-975 01
marianne.sjoo@kvantum.ica.se
ICA Supermarket, Bengtsfors
0531-103 38
christer.cardell@supermarket.ica.se
ICA Supermarket, Jönköping
036-30 53 70 el.070-322 43 22
greger.carlpihl@supermarket.ica.se
Kh[^km;^\dfZg
@nrPbelhg
:g]k^ZlE^ggZkmllhg
ICA Nära Väröhallen
0340-66 15 65
robert.beckman@nara.ica.se
ICA Supermarket Hagfors
0563-614 90
guy.wilson@supermarket.ica.se
ICA Nära Ljura, 011-13 94 20
andreas.lennartsson@nara.ica.se
<akblmhia^kIeZm^
:gg^eb^FZ`gnllhg
ICA Maxi Stormarknad, Göteborg
031-746 61 11
christopher.plate@maxi.ica.se
ICA Supermarket, Tibro
0504-4347 09
annelie.magnusson@supermarket.ica.se
FZkmbgK„][^k`
=Zgb^eP^ggkhma
ICA Nära, Gånghester
033-25 60 56
martin.radberg@nara.ica.se
ICA Nära Dingle
0524-189 70
daniel.wennroth@nara.ica.se
ChgZlFZefkhl
FbdZ^eDkbg`
ICA Nära Haga, Göteborg
031-13 00 65
jonas.malmros@nara.ica.se
ICA Supermarket Haga
054-19 55 80
mikael.kring@supermarket.ica.se
DZkbgEng]lmk’f
EZkl&yd^Lc’ahef
ICA Maxi, Torslanda
031-720 56 04
karin.lundstrom@maxi.ica.se
ICA Nära, Skultorp
0500-43 30 38
lars-ake.sjoholm@nara.ica.se
I^m^k:g]^kllhg
ChZdbf@nggZkllhg
ICA Supermarket, Herrljunga
0513-222 70
peter.andersson@supermarket.se
ICA Kvantum, Mariestad
0501-27 80 20
joakim@oxen.nu
:g]k^Zl@ngkni
I^kKbg`oZee
ICA Kvantum Sannegården, Göteborg
031-779 40 40
andreas.gunrup@kvantum.ica.se
Maxi ICA Stormarknad Kristinehamn
0550-830 31
per.ringvall@maxi.ica.se
A„dZgC‚kg^[kZmm
NekbdZyalmk’f&I^kllhg
ICA Supermarket, Hönö
031-97 67 99
hakan.jarnebratt@supermarket.ica.se
ICA Nära Råda
0563-600 65
ulrika.ahstrom-persson@nara.ica.se
;^g`mEZ`^kjoblm
@nlmZoChaZgllhg
ICA Nära Heden, Göteborg
031-81 40 70
bengt.lagerqvist@nara.ica.se
ICA Kvantum Välsviken
054-69 06 60
gustav.johansson@kvantum.ica.se
I^m^kLng][^k`
ICA Nära Krysset
0495-301 60
peter.a.sundberg@nara.ica.se
:g]^klLdhmm
ICA Supermarket, Ödeshög
0144-100 10
anders.skott@supermarket.ica.se
Lm^_ZgKn[bg
ICA Supermarket, Jämjö
0455-503 50
stefan.rubin@supermarket.ica.se
Khe_ChaZgllhg
Maxi ICA Stormarknad, Älmhult
0476-56 10 01
rolf.johansson@maxi.ica.se
:g]^klGbellhg
ICA Kvantum, Gislaved
0371-58 66 01el. 070-588 02 65
anders.j.nilsson@kvantum.ica.se
ChaZg:g]^kllhg
ICA Supermarket Söderköping
0121-293 50
johan.andersson@supermarket.ica.se
I^m^kEng]bg
ICA Supermarket, Lammhult
0472-261370
peter.lundin@supermarket.ica.se
I^k&HeZHaellhg
Maxi ICA Stormarknad, Oskarshamn
0491-76 59 90
p-o.ohlsson@maxi.ica.se
MahfZl}lm^k[^k`
ICA Kvantum, Färjestaden
0485-66 56 40
thomas.osterberg@kvantum.ica.se
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
51
DETTA ÄR VI
DISTRIKTSSTYRELSE
DISTRIKT
MALMÖ
DISTRIKT
ÖST
MahfZl:g]^kllhg%Ordförande
Maxi ICA Stormarknad, Bromölla
0456-452 45
thomas.andersson@maxi.ica.se
IZmkbdI^kllhg%Ordförande
<Zke&ChaZgLm„ae^
Maxi ICA Stormarknad, Kumla
019-58 79 01 el. 070-340 53 05
patrik.persson@maxi.ica.se
ICA Kvantum, Kungens Kurva
08-517 508 00
carl-johan.stahle@ica-kungen.se
FbdZ^eDZkellhg%Vice ordförande
FnlZ}s^k
}kcZgChl^_llhg
ICA Supermarket, Skurup
0411-55 76 60 el. 0709-49 74 99
mikael.karlsson@supermarket.ica.se
ICA Nära Pettersberg, Västerås
021-41 55 83
musa.ozer@nara.ica.se
ICA Nära, Sergels Torg
08-44 04 680 el. 070-458 46 69
orjan.josefsson@nara.ica.se
:g]^klAZll^e[eZ]
;’kc^ChaZgllhg
FZml:g]^kllhg
ICA Supermarket, Trelleborg
0410-122 10
anders.hasselblad@supermarket.ica.se
ICA Supermarket, Skogås
08-771 15 30 el. 070-549 96 55
borje.johansson@supermarket.ica.se
ICA Supermarket Grytan, Västerås
021-81 61 50 el. 0706-45 10 05
mats.a.andersson@supermarket.ica.se
K^`bgZBllZe
Kb\dZk]ÂChaZgllhg
LnlZgg^L\a^eZg]^k
ICA Kvantum, Landskrona
0418-44 87 10
regina.issal@kvantum.ica.se
Maxi ICA Stormarknad, Häggvik
08-562 568 10 el. 070-760 64 66
rickard.johansson@maxi.ica.se
ICA Nära, Enhörna
08-550 449 00
susanne.schelander@nara.ica.se
<ZkbgZGbellhg
:e^qZg]kZKhlZg]^k
I^m^kM’kg[ehf
ICA Nära Matlusten, Tyringe
0451-564 00
carina.nilsson@nara.ica.se
ICA Nära Hornsgatan, Stockholm
08-669 72 69
alexandra.rosander@nara.ica.se
ICA Supermarket Torghallen, Mariefred
0159-347 20
peter.tornblom@supermarket.ica.se
:ggZEbg]jnblm
<eZn]^L\aZ__^km
<akblm^k;^k`
ICA Supermarket Vallås
035-17 15 50
anna.lindquist@supermarket.ica.se
ICA Kvantum Åkersberga,
08-54 08 28 10 el. 0705-15 68 85
claude.schaffert@kvantum.ica.se
ICA Supermarket Rösjöhallen, Täby
08-758 93 13
christer.berg@supermarket.ica.se
KbdZk]AbeeZki
:gdb@kZn
I^k;cZkgZlhg
ICA Maxi Stormarknad Halmstad
035-16 55 11
rikard.hillarp@maxi.ica.se
ICA Nära Söderberga, Stockholm
08-687 00 30 el. 0705-37 02 00
ann-christin.grau@nara.ica.se
ICA Supermarket Laxå
0584-44 42 30
per.bjarnason@supermarket.ica.se
Kb\dZk]F„gllhg
I^mkZ?er`Zk^
ReoZ>deng]
ICA Nära Amiralsgatan, Malmö
040-97 06 65
rickard.mansson@nara.ica.se
ICA Supermarket Torgkassen, Uppsala
018-15 61 25 el. 0709-70 42 35
PETRAlYGARE SUPERMARKETICASE
ICA Nära Lunda,
08-591 420 05
ylva.eklund@nara.ica.se
Lm^_ZgPb^eh\a
CZkb:Zemh
A„dZgChaZgllhg
ICA Supermarket, Båstad
0431-685 50
stefan.wieloch@supermarket.ica.se
ICA Supermarket, Samköp
018-19 47 10 el. 070- 336 53 54
jari.aalto@supermarket.ica.se
ICA Kvantum, Flen
0157-140 60
hakan.johansson@kvantum.ica.se
A„dZg:aef
CZg?beknsb
ICA Maxi Stormarknad, Trelleborg
0410-598 00
hakan.ahlm@maxi.ica.se
ICA Nära Birkahallen
08-319 448 el. 070-725 35 04
JANkLRUZI NARAICASE
FZmlEng]bg
<eZk^g\^MhoZk
ICA Kvantum Erikslust, Malmö
040-98 77 55 el. 0708-87 64 64
mats.lundin@kvantum.ica.se
ICA Supermarket, Hallstavik
0175-251 50
clarence.r.tovar@supermarket.ica.se
Kh[[ZgK^^k
ICA Nära Arkelstorp
044-910 11
robban.reer@nara.ica.se
52
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
RIKSVALSBEREDNING
DISTRIKT
NORD
DISTRIKT
MITT
Valberedning till förbundsstyrelsen, som väljs av
årsstämman, utgörs av riksvalberedningen som
består av åtta handlare (två per region). Dessa
handlare nomineras av, och utses bland, distriktens valberedningar vid respektive distriktsårsmöten. Riksvalberedningen ska till förbundsstämman föreslå ordförande och övriga
ledamöter i förbundsstyrelsen samt ge förslag
på styrelsearvoden och ersättningar för utskottsarbete.
=Zgb^eEbg]`k^g%Ordförande
Maxi ICA Stormarknad, Umeå
090-10 84 00
daniel.lindgren@maxi.ica.se
FZ`gnl;Zk]hl^g%Ordförande
Fb\aZ^eDhlm^m
ICA Supermarket, Arvidsjaur
0960-213 00
michael.kostet@supermarket.ica.se
FZ`gnlHellhg%Vice ordförande
ICA Kvantum, Bollnäs
0278-161 05
magnus.olsson@kvantum.ica.se
I^m^kChgllhg
FZ`gnlPbdlmk’f
ICA Supermarket Kåge
0910-72 01 20
peter.b.jonsson@supermarket.ica.se
ICA Supermarket, Matfors
060-55 35 55 el. 070-399 94 98
magnus.wikstrom@supermarket.ica.se
ICA Supermarket Matmäster, Ludvika
sven-erik.jernemyr@supermarket.ica.se
C^Zg^mm^ChaZgllhg
LZkZLhffZk
ICA Nära Ankaret, Piteå
0911-122 37
jeanette.johansson@nara.ica.se
ICA Nära, Undersåker
0647-66 45 66
sara.sommar@nara.ica.se
ICA Supermarket, Alvesta
goran.johansson@supermarket.ica.se
Ne_L\a’g
C^ggrEbg]lmk’f
ICA Supermarket Trollet, Sollefteå
0620-100 54
ulf.schon@supermarket.ica.se
ICA Nära Hoting
0671-100 95
jenny.lindstrom@nara.ica.se
C’k`^g:g]^kllhg
Lo^g&Ho^LZfbel
ICA Hörnan, Hörnefors
0930-210 55
jorgen.andersson@nara.ica.se
ICA Nära, Sälen
0280-202 90 el. 070-681 48 31
samils@nara.ica.se
I^kLmk’flm^]m
Lm^_ZgChaZgllhg
ICA Supermarket , Bjästa
0660-22 16 00
per.stromstedt@supermarket.ica.se
Maxi ICA Stormarknad, Mora
0250-398 00
stefan.johansson@maxi.ica.se
ICA Kvantum Ekängen, Eskilstuna
bernt.welander@kvantum.ica.se
:g]^kl;k‚gglmk’f
Lmb`Pbd[eZ]
ICA Supermarket Boden
0921-757 80
anders.brannstrom@supermarket.ica.se
ICA Supermarket, Säter
0225-500 04
stig.wikblad@supermarket.ica.se
ICA Supermarket, Hjärnarp
stellan.johansson@supermarket.ica.se
Mhffr:ef
Fb\aZ^eA^gkbdllhg
ICA Supermarket Morön, Skellefteå
0910-187 70
tommy.alm@supermarket.ica.se
ICA Supermarket, Färila
0651-211 30
michael.henriksson@supermarket.ica.se
I^]^kA^]eng]
MahfZlEng]lmk’f
ICA Supermarket Lycksele
0950-101 37
peder.hedlund@supermarket.ica.se
ICA Torpeden, Fränsta
0691-303 20
thomas.lundstrom@nara.ica.se
ChaggrCnmh
?k^]kbdKr][^k`
ICA Supermarket Överkalix
0926-773 70
johnny.juto@supermarket.ica.se
ICA Kvantum Sätra, Gävle
026-12 11 02
fredrik.rydberg@kvantum.ica.se
HeZChaZgllhg
:g]^kl>kbdllhg
ICA Nära Källan, Luleå
0920-22 09 45
ola.johansson@nara.ica.se
ICA Supermarket Esplanad, Sundsvall
060-16 66 80
anders.eriksson@supermarket.ica.se
ICA Supermarket Blå Center, Östersund
063-19 45 55
magnus.bardosen@supermarket.ica.se
:g]^klEZkllhg
ICA Supermarket, Forshaga
anders.larsson@supermarket.ica.se
Lo^g&>kbdC^kg^frk
@’kZgChaZgllhg
I^k;rgZg]^k
ICA Kvantum, Svenljunga
per.bynander@kvantum.ica.se
I^kLm^gfZkd
ICA Kvantum, Piteå
per.stenmark@kvantum.ica.se
FZ`gnlE’_`k^g
ICA Supermarket, Årsta
magnus.lofgren@supermarket.ica.se
;^kgmP^eZg]^k
Lm^eeZgChaZgllhg
Sammankallande är Claes-Göran Sylvén
och sekreterare Anders Hallgren.
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
53
DETTA ÄR VI
LEDNING
Claes-Göran Sylvén
Anders Hallgren
Vd, 08-55 33 99 64
cgs@ica-handlarna.se
Förbundssekreterare, pressansvarig 08-55 33 99 66
anders.hallgren@ica-handlarna.se
Thomas Kanestad
Fredrik Hägglund
Chef Medlemsservice 08-561 506 84
thomas.kanestad@ica-handlarna.se
Vice vd och Chefsjurist 08-55 33 99 08
fredrik.hagglund@ica-handlarna.se
MEDARBETARE
54
Mårten Beck Friis
Ingemar Nerman
Bolagsjurist
08-55 33 99 05
marten.beck-friis@ica-handlarna.se
Administration/bilansvarig
08- 553 399 91
ingemar.nerman@ica-handlarna.se
Stefan Berg
Carin Wahlén
Controller
08-55 33 99 88
stefan.berg@ica-handlarna.se
Bolagsjurist
08-553 399 07
carin.wahlen@ica-handlarna.se
Elisabeth Due
Åke Lundberg
Näringslivs- och branschfrågor
08-55 33 99 13
elisabeth.due@ica-handlarna.se
Områdeschef Syd
0470-76 08 19
ake.lundberg@ica-handlarna.se
Pernilla Dragon
Henrik Östman
Projektassistent
08-55 33 99 04
pernilla.dragon@ica-handlarna.se
Områdeschef Mitt
08-561 504 84
henrik.ostman@ica-handlarna.se
Camilla Harrskog
Claes Hermansson
Informationsansvarig
08-561 511 49 el. 070-602 01 71
camilla.harrskog@ica-handlarna.se
Områdeschef Väst
031-83 53 21
claes.hermansson@ica-handlarna.se
Lena Litens
Per Ericson
Stiftelsen/HR
08- 55 33 99 29
lena.litens@ica-handlarna.se
Områdeschef Öst
08-561 502 17
per.ericson@ica-handlarna.se
Anna-Karin Liljeholm
Lars-Arne Högberg
Bolagsjurist
08-553 399 06
anna-karin.liljeholm@ica-handlarna.se
Områdeschef Nord
08-553 399 18
lars-arne.hogberg@ica-handlarna.se
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
Övriga
ägare
96 %
100 %
ICA-handlarnas
Förbund Finans
AB
ICA-handlarnas
Förbund AB
67,4 %
32,6 %
Hakon Invest
AB
56,2 %
Södra Fisken
Fastighet AB
40 %
100 %
40 %
Retail Finance
Europe AB
100 %
ICA AB
Kjell & Co
100 %
Cervera AB
100 %
InkClub AB
100 %
Forma
Publishing
Group AB
68,5 %
Hemtex AB
ICA-HANDLARNAS FÖRBUND
Svetsarvägen 16
171 93 Solna
Telefon: 08 - 561 50 000
Fax: 08 - 561 513 17
www.ica-handlarna.se