1. No category

Organisationen
har betydelse
för offentligt finansierad
psykoterapi
Andrzej Werbart
andrzej.werbart@psychology.su.se
Aktuell psykoterapiforskning, 22 november2014
Historien om QAPS
• Quality Assurance of Psychotherapy in Sweden
• Huvudsakligen landstingsfinansierat
(2007—2010)
• Internetbaserad uppföljning av psykoterapi
• Återkoppling till enheter och till terapeuter
2014-11-22
© Andrzej Werbart
2
2014-11-22
© Andrzej Werbart
3
Vilka patienter får vilken psykoterapi?
Vilken psykoterapi passar vem?
2014-11-22
© Andrzej Werbart
4
Men…
• QAPS stoppades
• Forskningsmedel beviljades
• Omfattande bortfall i databasen (terapier som
inte påbörjats, avbrutna terapier, avbruten
datainsamling)
• Naturlig experiment: datainsamling under en
period av politiskt styrd omorganisation och
privatisering av psykiatrisk vård i Stockholms
län
2014-11-22
© Andrzej Werbart
5
Datainsamling


Januari 2007 – februari 2010
13 öppenvårdsenheter

3 psykoterapienheter
(n = 101; 56,1%)
1 vårdcentral
(n = 54; 30,0%)
1 unga vuxna mottagning
(n = 17; 9,4%)
4 psykiatriska
öppenvårdsmottagningar
(n = 8; 4,4%)






Medelålder vid terapistart 36 år
(15–70; SD = 10,9)
74% kvinnor
189 terapeuter (1–49 pat.)
71% leg. psykkoterapeuter
2014-11-22
Alla patienter
med data vid t1
N=1,498
Patienter som
påbörjat terapi
n=1,294 (86.4%)
Kvar i terapi
n=499 (33.3%)
Patienter som inte
påbörjat terapi
n=204 (13.6%)
Avbrutna terapier
n=260 (17.4%)
Avslutade terapier
n=188 (12.6%)
Pågående terapier
n=311 (20.76%)
Kärngruppen
n=180 (12.0%)
Ospecificerad
terapityp
n=8 (0.5%)
Kompletta data vid t1 och t2
SCL-90: n=175
© Andrzej Werbart
QOLI: n=176
SRH: n=177
Avbruten
datainsamling
n=535 (35.7%)
6
Frågeställningar
1. Vilken patient får vilken typ av psykoterapi?
(Karakteristika före behandling)
2. Hur effektiva är psykoterapier i offentlig vård?
(Jämförelse mellan olika typer av psykoterapi)
3. Vilka faktorer predicerar terapier som inte
påbörjas eller avbryts i förtid (av patienten och
av terapeuten)?
4. Och hur är det med bortfall från
datainsamlingen?
2014-11-22
© Andrzej Werbart
7
Mätinstrument: Självskattningar
• Symptom Check List-90-R (SCL-90):
GSI
• Quality of Life Inventory (QOLI):
“Hur viktiga är olika områden av ditt liv (t.ex. arbete
och hälsa) och hur nöjd är du med dem?”
• Self-Rated Health (SRH):
“Hur är din hälsa totalt sett, dvs. både fysiskt och
psykiskt, just nu?”
2014-11-22
© Andrzej Werbart
8
Mätinstrument: Terapeutskattningar
•
•
•
•
•
•
16 problemområden
Förluster och sorg
Trauma och övergrepp
Farlighet för sig själv och för andra
GAF
DSM-IV eller ICD-10 diagnos
2014-11-22
© Andrzej Werbart
9
Del 1: Utfall
Terapityper
• PDT: n = 118; 65.6%
• KBT: n = 31; 17.2%
• INT: n = 31; 17.2%
Olika patienter har fått olika behandling:
• INT patienter var yngre och hade lägre utbildning
än PDT patienter
• INT patienter hade högre symtombelastning än
PDT patienter
• Ångest vanligare i KBT
• Depression vanligare i PDT
• Medicinering vanligare i KBT
2014-11-22
© Andrzej Werbart
10
Utfall: Effektstorlekar
Före
n Medel
GSI, SCL-90
KBT
PDT
INT
Totalt
29
115
31
175
1.30
1.19
1.46
1.25
S.D.
0.60
0.57
0.73
0.61
Efter
n Medel
29
115
31
175
0.77
0.77
0.72
0.76
Effektstorlek
S.D. Cohen’s d
0.58
0.59
0.53
0.58
0.89
0.72
1.17
0.83
QOLI
KBT
PDT
INT
Totalt
29
116
31
176
0.64
0.41
0.58
0.48
1.63
1.45
1.11
1.42
29
116
31
176
1.38
1.56
1.91
1.59
1.53
1.52
1.29
1.49
0.47
0.77
1.10
0.77
SRH
KBT
PDT
INT
Totalt
30
116
31
177
3.73
3.51
3.45
3.54
1.46
1.25
1.23
1.28
30
116
31
177
5.03
4.96
5.29
5.03
1.16
1.21
1.16
1.19
0.99
1.18
1.54
1.20
Medelstor
effekt
Liten
effekt
Stora
effekter
>0,2 liten, >0,5 medel, >0,8 stor effekt
2014-11-22
© Andrzej Werbart
11
Utfall:
Reliabel förändring & klinisk signifikans
Outcomes
by Outcome
Measure
PDT
n
GSI
n
RC
Functional
distribution
CS
Deterioration
QOLI
n
RC
Functional
distribution
CS
Deterioration
SRH
n
RC
Functional
distribution
CS
Deterioration
2014-11-22
CBT
%
n
115
56
76
36
5
INT
%
n
49%
29
14
66%
31%
4%
19
10
0
115
53
53
31
2
Total
%
n
%
48%
31
20
65%
175
90
51%
66%
34%
0%
22
15
0
71%
48%
0%
117
61
5
67%
35%
3%
46%
29
10
34%
31
19
61%
175
82
47%
46%
27%
2%
11
4
0
38%
14%
0%
16
12
1
52%
39%
3%
80
47
3
46%
27%
2%
116
47
41%
30
13
43%
31
19
61%
177
79
45%
82
43
0
71%
37%
0%
22
12
0
73%
40%
0%
26
17
0
84%
55%
0%
130
72
0
73%
41%
0%
© Andrzej Werbart
12
Utfall: Skillnader mellan terapityper
• ES och klinisk signifikans tyder på vissa
skillnader mellan terapityper
(och utfallsmått)
• Dock:
– Samma terapeut kunde ha flera patienter
– Vissa skillnader i initiala värden
– och i antal terapisessioner för de 3 terapityperna
(PDT 31 sessioner, KBT 18 sessioner, INT 23 sessioner)
• Därför MLM/HLM: Multilevel Regression
Modeling
2014-11-22
© Andrzej Werbart
13
Utfall: Multilevel regression modeling
•
•
•
•
Nivå 1: patienter
Nivå 2: terapeuter
INT som referenskategori
Standardiserad β som mått på
effektstorlekar
2014-11-22
© Andrzej Werbart
14
Utfall: Skillnader mellan terapityper
GSI
Fixed effects
QOLI
Coefficient (SE)

SRH
Coefficient (SE)
Intercept
0.73 (0.05)***
CBTa
0.00 (0.07)
0.00
-0.24 (0.18)
PDTa
0.07 (0.05)
0.09
Timelog
0.12 (0.10)
Agelog
Pretest score
Random effects

1.58 (0.13)***
Coefficient (SE)

5.01 (0.11)***
-0.09
-0.01 (0.16)
-0.00
0.04 (0.13)
0.02
-0.09 (0.12)
-0.06
0.08
0.16 (0.27)
0.04
-0.05 (0.23)
-0.02
0.47 (0.27)
0.12
-1.01 (0.68)
-0.10
0.56 (0.06)***
0.59
0.61 (0.07)***
0.59
Wald Z
Variance
Wald Z
Variance
-1.62 (0.62)**
-0.19
0.41 (0.06)***
0.45
Variance
Wald Z
Therapist variance
0.005
0.39
0.02
0.22
0.06
0.84
Patient variance
0.21
8.45***
1.41
8.36***
0.99
8.18***
Note. CBT = Cognitive behavioral therapy; INT = Integrative/eclectic therapy; PDT = Psychodynamic therapy; Timelog = the
logarithm of number of sessions; Agelog = the logarithm of patients’ age.
aINT is used as the reference category, but since effect coding of the therapy types was used, CBT and PDT represents main
effects in relation to the grand mean.
** p < .01, *** p < .001
2014-11-22
© Andrzej Werbart
15
Utfall: Skillnader mellan terapityper
• MLM visar att effekten av terapityp inte var
signifikant för något av utfallsmåtten
• Inte heller var effekten av tid (antal
sessioner) signifikant (trots signifikanta
skillnader mellan terapityperna)
• Det fanns inga signifikanta terapeuteffekter
2014-11-22
© Andrzej Werbart
16
Utfall: Slutsatser
• De tre terapimetoderna skilde sig inte
signifikant i effektivitet
• Vissa skillnader mellan terapigrupperna
(ålder, utbildning, symptombelastning,
problemområde)
– Systematik i fördelning av patienter till olika terapiformer?
2014-11-22
© Andrzej Werbart
17
Utfall: Slutsatser
• Offentligt finansierad terapi är effektiv för
patienter som slutför den
• Det fanns inga signifikanta skillnader mellan
olika enheter
• Olika patienter verkar ha fått den terapityp
och den terapilängd de behövde
2014-11-22
© Andrzej Werbart
18
Del 2: Vem påbörjar inte terapi –
och varför?
Syfte:
• Att jämföra
– patienter som inte påbörjar terapi,
– patienter som får rekommendation om ingen eller
annan behandling,
– och patienter som påbörjar sina terapier
• Att identifiera tidiga prediktorer av
patientinitierad och terapeutinitierad ej
påbörjad terapi
• Att utforska anledningar till icke-påbörjade
terapier
2014-11-22
© Andrzej Werbart
19
Terapier som inte påbörjas
Nya variabler:
– Helping Alliance Questionnaire (HAQ-II)
– Terapeuternas utbildning och ålder
– Organisationens struktur och stabilitet
(skattad av två oberoende bedömare)
2014-11-22
© Andrzej Werbart
20
Organisatorisk struktur och
stabilitet
• Klarhet och överskådlighet av organisationen
• Anpassning av organisationen till psykoterapeutisk
behandling
• Explicita och klara regler och ansvarsfördelning för
beslutsfattande
• Klara och tydligt formulerade riktlinjer och
behandlingsprogram
(vilka patienter erbjuds psykoterapi, vem bedriver terapi,
samarbete med medicinsk behandling, osv.)
• Organisatorisk och ekonomisk stabilitet, tydliga
framtidsplaner
2014-11-22
© Andrzej Werbart
21
Välstrukturerad och stabil enhet
• En väletablerad psykoterapienhet.
• Tydliga och uttalade regler och rutiner för
mottagning av nya patienter, samarbete med
psykiatri, hantering av remisser, fördelning av
medicinskt och terapeutiskt ansvar.
• Nedskrivna kriterier för initial bedömning och
val av terapiform.
• Endast legitimerade terapeuter. Falldiskussioner
i team med terapeuter med olika
grundutbildning och teoretiska orientering.
2014-11-22
© Andrzej Werbart
22
Mindre strukturerad och mer
instabil enhet
• Psykiatrisk mottagning på en mindre ort mitt i
övergången till privat ägande.
• Underbemanning tvingar terapeuter att
använda tid för andra arbetsuppgifter och
undergräver samarbete kring medicinering.
• Begränsad tid för arbete med terapier.
• Riktlinjer och rutiner kunde inte följas.
• Icke-terapeutiska arbetsuppgifter prioriterades
av ledningen.
2014-11-22
© Andrzej Werbart
23
Terapier som inte påbörjas
All patients
N = 1,498
Nonstarters
n = 204
I nästan dubbelt så många fall
initieras icke-påbörjad terapi av terapeuten
jämfört med patienten
Patient-initiated
nonstarters
n = 69
Therapist-initiated
nonstarters
n = 135
Therapy starters
n = 1,294
Dropouts from
treatment
n = 260
Remaining in
treatment
n = 499
Incomplete data at
termination
n = 535
2014-11-22
© Andrzej Werbart
24
Analysmetoder
Statistiska analyser
• Steg 1, jämförelser mellan 3 grupper:
ANOVA, MANOVA, χ²
parvisa post hoc jämförelser och Cohen’s d
• Steg 2, variabler med signifikanta
mellangruppsskillnader på steg 1 inkluderades i
multinomial diskriminant analys (stepwise)
2014-11-22
© Andrzej Werbart
25
Steg 1: mellangruppjämförelser
Variabel
Patientens
initiativ
Terapeutens
initiativ
Påbörjade
terapier
Kön
män
*
Ålder
äldre
*
Arbete
arbete/studier
arbetslös/sjukskr
*
QOLI
högre livskvalité
lägre livskvalité
*
lägre TA
*
Haq-II
GAF
högre
lägre
*
Fara för sig själv
mindre
mer
*
Fara för andra
mindre
mer
*
Psykisk ohälsa
mindre
mer
*
mer
*
yngre
*
lägre
*
mer instabil
*
Psykotiska drag
T’s ålder
T’s utbildning
2014-11-22
Organisation
yngre
© Andrzej Werbart
mer instabil
26
Steg 1
• Patienter som inte påbörjade sina terapier fanns
på mindre stabila enheter, var yngre, friskare
och bättre fungerande
• Patienter som verkade vara mest i behov av
behandling rekommenderades oftare ingen
behandling, annan typ av behandling eller
behandling vid en annan enhet.
• Terapeuterna som inte påbörjade terapier med
sina patienter var oftare yngre, mindre utbildade
och arbetade vid mindre stabila enheter.
2014-11-22
© Andrzej Werbart
27
Steg 2: diskriminantanalyser
Diskriminantfunktion I förklarar 87,5% av mellangrupsvariansen
Variabel
Terapeutens initiativ
Påbörjade terapier
Fara för andra
mer
*
Haq-II
lägre TA
*
Arbete
arbetslös/sjukskriven
*
T’s utbildning
lägre
*
Organisation
mindre stabil
*
Diskriminantfunktion II förklarar 21,5% av mellangrupsvariansen
Variabel
Patientens
initiativ
Terapeutens
initiativ
Påbörjade
terapier
Psykisk ohälsa
friskare
*
*
2014-11-22
© Andrzej Werbart
28
Steg 2
• Fall av terapeut-initierad icke-påbörjad terapi
var vanligare bland patienter som var farliga för
andra, hade lägre nivåer av terapeutisk allians
och mindre stabil arbetssituation, och bland
terapeuter med lägre utbildningsnivå och vid
mindre stabila enheter.
• Patienter som inte påbörjade sina terapier hade
bättre psykisk hälsa än både de som påbörjade
terapier och de vars terapeuter inte påbörjade
terapier.
2014-11-22
© Andrzej Werbart
29
Anledningar till patientens initiativ
Kategori
n
%
P1. Önskar sig en annan behandling
eller annan terapeut
21
30.4
Variant
P2. Inte motiverad, inte redo för terapi
12
17.4
Variant
P3. Har redan förbättrats; inget behov
av behandling
12
17.4
Variant
P4. Avbröt initial bedömning
10
14.5
Variant
9
13.0
Variant
3
4.3
Sällsynt
P7. Söker hjälp för en annan person
2
2.9
Sällsynt
P8. Utan närmare specifikation
1
P5. Praktiska hinder och
livsomständigheter
P6. Avböjde terapi utan att specificera
anledning
Totalt
2014-11-22
69
© Andrzej Werbart
34.2
30
Anledningar till terapeutens initiativ
Kategori
n
%
T1. Rekommenderad eller hänvisad
till annan behandling eller enhet
47
35.3
Variant
T2. Uppfyller inte allmänna kriterier för
lämplighet för psykoterapi
31
23.3
Variant
T3. Remitterad till fortsatt bedömning
25
18.8
Variant
T4. Uppfyller inte kriterier för specifik
terapityp
8
6.0
Variant
T5. Annan pågående behandling
6
4.5
Variant
T6. Organisatoriska faktorer
2
1.5
Sällsynt
19
14.3
Variant
133
65.8
T7. Utan närmare specifikation
Totalt
2014-11-22
© Andrzej Werbart
31
Anledningar
• Den vanligaste anledningen bland patienter:
”patienten önskade sig en annan behandling
eller en annan terapeut”
• Den vanligaste anledningen bland terapeuter:
”patienten rekommenderades eller remitterades
till annan behandling”
2014-11-22
© Andrzej Werbart
32
Icke-påbörjade terapier: slutsatser
• Patienter som inte påbörjade terapi var friskare
och önskade sig annan behandling eller ansåg
sig inte behöva terapi vid tillfället.
• Terapeuter startade inte terapier med patienter
som kunde ha stora behov av behandling men
ansågs inte vara lämpliga för tillgänglig
behandling.
• Icke-påbörjade terapier var vanligare på mindre
stabila enheter och hos terapeuter med lägre
utbildningsnivå
2014-11-22
© Andrzej Werbart
33
Del 3: Vem avbryter terapi i förtid?
Tidigare forskning:
• Andel avhoppare varierar starkt mellan olika
studier (20-75%), i genomsnitt 50%
• De flesta studier fokuserar på patientvariabler
• Med några få undantag skiljer man inte mellan
terapier som avbryts på patientens initiativ
och de som avbryts på terapeutens initiativ
2014-11-22
© Andrzej Werbart
34
Avbrutna terapier
Syfte:
• Att utforska samband mellan organisatorisk
stabilitet/instabilitet och frekvens av avbrutna
terapier
• Tre grupper:
– patienter som avbryter sina terapier,
– patienter vars terapier avbryts av terapeuter
– och patienter som fortsätter i terapi
• Kontroll av betydelsefulla patient- och
terapeutfaktorer
2014-11-22
© Andrzej Werbart
35
Avbrutna terapier
All patients
N = 1,498
Nonstarters
n = 204
Terapeuterna avbryter
terapier i nästan lika
många fall
som patienterna
Patient-initiated
discontinuation
n = 148
2014-11-22
Remaining cases
n = 759
Dropouts from data
collection
n = 535
Research sample
n = 750
Clinics with <15
remaining cases
n=9
Therapist-initiated
discontinuation
n = 107
Remaining in
treatment
n = 495
© Andrzej Werbart
36
Avbrutna terapier
• 8 inkluderade enheter:
–
–
–
–
3 psykiatriska öppenvårdsmottagningar
3 psykoterapienheter
en unga-vuxna mottagning
en primärvårdsmottagning
• Organisationens struktur och stabilitet:
– 3 välstrukturerade och stabila enheter
(n=388; 51,7%)
– 5 mindre strukturerade och instabila enheter
(n=362; 48,3%)
2014-11-22
© Andrzej Werbart
37
Avbrutna terapier
• 750 patienter och 140 terapeuter
(1—32 patienter, Mdn=3)
• 77,2% av patienter hade terapeuter med
psykoterapeutlegitimation
• Terapityper:
– PDT: n = 149; 59.1%
– KBT: n = 43; 17.1%
– INT: n = 48; 19.0%
• 255 avbrutna terapier (34.0%):
– 148 (19.7%) på patientens initiativ
– 107 (14.3%) på terapeutens initiativ
2014-11-22
© Andrzej Werbart
38
Anledningar till avbrutna terapier
Angavs bara i 14% av fall:
• Patientens livsomständigheter
• Patientens missnöje
• Terapeutens livs- och arbetsomständigheter
• Terapeutens slutsats att patienten behöver
annan behandling
2014-11-22
© Andrzej Werbart
39
Statistiska analyser
• Multilevel Multinominal Regression
• Nivå 1: patientvariabler
• Nivå 2: terapeutvariabler och organisatorisk
stabilitet
2014-11-22
© Andrzej Werbart
40
Prediktorer av avbrutna terapier
Fixed effects for multinomial regression with attrition type as dependent variable
predicted by patient and therapist variables (Model 3)
Predictors
95% CI exp (B)
Coefficient
SE
t
p
Exp (B)
Lower
Upper
Intercept
-0.31
0.42
-0.74
.458
0.73
0.32
1.67
Patient gender (1=female)
-0.52
0.20
-2.57
.010
0.59
0.40
0.88
Patient age
-0.03
0.01
-2.13
.034
0.97
0.95
1.00
Mental illness
-0.08
0.14
-0.60
.549
0.92
0.71
1.20
Acting-out
0.14
0.10
1.44
.150
1.15
0.95
1.40
Therapist gender (1=female)
0.22
0.43
0.50
.616
1.24
0.53
2.92
Therapist age
0.05
0.01
5.19
.000
1.05
1.03
1.06
-1.32
0.57
-2.30
.022
0.27
0.09
0.83
0.04
0.61
0.07
.947
1.04
0.32
3.41
-0.06
0.03
-2.27
.024
0.94
0.89
0.99
Intercept
-0.80
0.57
-1.40
.163
0.45
0.15
1.38
Patient gender (1=female)
-0.46
0.24
-1.80
.072
0.63
0.38
1.04
Patient age
-0.00
0.02
-0.13
.898
1.00
0.97
1.03
Mental illness
-0.21
0.18
-1.16
.245
0.81
0.57
1.15
Acting-out
0.22
0.13
1.72
.086
1.25
0.97
1.60
Therapist gender (1=female)
0.07
0.59
0.11
.909
1.07
0.34
3.39
Therapist age
0.03
0.02
1.38
.167
1.03
0.99
1.07
Organizational stability (1=Low)
-1.22
0.93
-1.31
.190
0.30
0.05
1.83
Organizational stability *Therapist gender
-0.06
0.99
-0.06
.955
0.95
0.14
6.61
Organizational stability *Therapist age
-0.02
0.05
-0.40
.689
0.98
0.88
1.09
Category 1: Patient initiated termination
Organizational stability (1=High)
Organizational stability *Therapist gender
Organizational stability *Therapist age
Category 2: Therapist-initiated termination
2014-11-22
© Andrzej Werbart
41
Prediktorer av avbrutna terapier på
patientens initiativ
• Mindre stabila enheter (sannolikheten nästan 4
gånger större än på mer stabila enheter)
• Yngre patienter
• Manliga patienter
• Äldre terapeuter på mindre stabila enheter
2014-11-22
© Andrzej Werbart
42
Prediktorer av avbrutna terapier på
terapeutens initiativ
• Inga signifikanta resultat
• Men: mindre stabila enheter (sannolikheten
nästan 3 gånger större än på stabila enheter)
• Dessutom: väldigt stor varians mellan
terapeuterna
2014-11-22
© Andrzej Werbart
43
Avbrutna terapier: slutsatser
• Naturlig experiment: omorganisation och
privatisering
• Särskild påfrestning för äldre terapeuter på mindre
stabila enheter
• Konsekvenser för patienter: avbrutna terapier, byte
av terapeut eller enhet, förändrade ramar
• Organisationen framstår som viktigare än
patientvariabler (varken diagnos, problemområde,
symptombelastning eller tidig terapeutisk allians
predicerade avbrott)
2014-11-22
© Andrzej Werbart
44
Del 4: Bortfall från datainsamlingen
• Stor variation:
– Upp till 65% (Barrett, et al., 2008)
– I genomsnitt 20% (Lambert, 2013; Swift & Greenberg, 2012)
– QAPS: 35,7%
Syfte:
• Att identifiera tidiga prediktorer för att
patienter och/eller terapeuter inte fullföljer
datainsamlingen i en naturalistisk kliniknära
behandlingsstudie
2014-11-22
© Andrzej Werbart
45
Bortfall från datainsamlingen
2014-11-22
© Andrzej Werbart
46
Analysmetoder
Statistiska analyser
• Steg 1, jämförelser mellan 3 grupper:
ANOVA, MANOVA, χ²
parvisa post hoc jämförelser och Cohen’s d
• Steg 2, variabler med signifikanta
mellangruppsskillnader på steg 1 inkluderades i
två separata logistiska stegvisa regressioner
2014-11-22
© Andrzej Werbart
47
Steg 1: mellangruppjämförelser
Variabel
Patientorskat
databortfall
Terapeutorsakat
databortfall
Kvarvarande
Kön
män
män
*
Arbete
arbete/studier
*
Tidigare terapi
färre
*
Tidigare psykiatri
färre
Terapiform
oftare KBT
Psykiatrisk diagnos
färre
färre
*
SCL-90
Mindre symptom
Mindre symptom
*
SRH
Bättre hälsa
Bättre hälsa
*
QOLI
Högre livskvalité
Högre livskvalité
*
GAF
Bättre fungerande
Bättre fungerande
*
Organisation
Oftare instabil
Oftare instabil
2 gg oftare
stabil
2014-11-22
färre
*
*
© Andrzej Werbart
48
Steg 2: logistiska regressioner
Variabel
Patientorskat
databortfall
Kvarvarande
Organisation
Oftare instabil
***
SCL-90
Mindre symptom
**
Fysisk problematik
Mindre
**
Kön
män
*
Modellen predicerar korrekt 70,0% av fall
Variabel
Terapeutorskat
databortfall
Kvarvarande
Organisation
Oftare instabil
***
Generell mental ohälsa
Mindre
***
SRH
Bättre hälsa
*
Modellen predicerar korrekt 72,6% av fall
2014-11-22
© Andrzej Werbart
49
Bortfall från datainsamlingen
• Den starkaste prediktorn av både patient- och
terapeutorsakat bortfall från datainsamlingen är
organisatorisk instabilitet
• Patienter som mår bättre är överrepresenterade
både i gruppen patientorsakat och
terapeutorsakat databortfall
2014-11-22
© Andrzej Werbart
50
Sammantaget
• Organisatorisk struktur och stabilitet
– verkar inte ha påverkat utfallet för patienter som
påbörjat och fullföljt sina terapier
• Däremot verkar organisationen ha avgörande
betydelse för
– terapier som inte påbörjas
– terapier som avbryts i förtid
– och för fall av avbruten datainsamling
2014-11-22
© Andrzej Werbart
51
Referenser
•
Jansson, A., & Rådberg Lundvall, K. (2013). Organisatoriska faktorer
predicerar databortfall i en naturalistisk psykoterapistudie.
Psykologexamensarbete, Psykologiska institutionen, Stockholms
universitet, 30 hp, HT 2013.
•
Wang, M., & Werbart, A. (2014). Not starting psychotherapy is more
often initiated by the therapist than the patient. Counselling Psychology
Quarterly, 27, 75–95. doi: 10.1080/09515070.2013.870533
•
Werbart, A., Andersson, H., & Sandell, R. (2014). Dropout revisited:
Patient- and therapist-initiated discontinuation of psychotherapy as a
function of organizational instability. Psychotherapy Research, 24, 724–
737. doi:10.1080/10503307.2014.883087
•
Werbart, A., Levin, L., Andersson, H., & Sandell, R. (2013). Everyday
evidence: Outcomes of psychotherapies in Swedish public health
services. Psychotherapy, 50, 119–130. doi:10.1037/a0031386
•
Werbart, A., & Wang, M. (2012). Predictors of not starting and dropping
out from psychotherapy in Swedish public service settings. Nordic
Psychology, 64, 128–146. doi:10.1080/19012276.2012.726817
2014-11-22
© Andrzej Werbart
52
Tack för uppmärksamheten!
• Andrzej Werbart
andrzej.werbart@sll.se
• Håkan Andersson
ha.andersson74@gmail.com
• Lars Levin
lars.levin@sll.se
• Mo Wang
mo.wang@ki.se
• Rolf Sandell
rolf.sandell@liu.se
2014-11-22
© Andrzej Werbart
53
2014-11-22
© Andrzej Werbart
andrzej.werbart@psychology.su.se
54