RAPPORT - Bergvik Skog informerar om vindkraft
RAPPORT Bergvik Skog AB Vindpark Annefors Uppdragsnummer 5462813000 Komplettering miljökonsekvensbeskrivning vindpark Annefors, Ovanåker och Bollnäs kommuner, Gävleborgs län Falun 2011-07-08 Maria Vabulis Marie Ernström ra04s 2011-02-17 1 (53) Sweco Sweco Environment AB Marie Ernström Parkgatan 3 Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.se Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Projektledare Telefon direkt 023-464 39 Mobil 070-255 58 78 marie.ernstrom@sweco.se Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx INNEHÅLLSFÖRTECKNING Administrativa uppgifter 5 1 Inledning 5 2 MKB-tilläggets syfte, genomförande och avgränsning 5 2.1 Kartor 6 3 Samråd 6 4 Alternativ 6 4.1 Bedömningskriterier för val av lokalisering 6 4.2 Studerade alternativa lokaliseringar 6 4.3 Nollalternativ 7 5 Vindpark Annefors 7 5.1 Huvudalternativ 7 5.2 Lokalisering 7 5.3 Områdets lämplighet för vindkraft 5.4 Vindkraftverken 5.5 Layout 11 5.6 Ljus- och hindermarkering 11 5.6.1 Hindermarkering 14 5.6.2 Beskrivning av radarstyrd hinderbelysning (OCAS – Obstacle Collision Avoidance System) 16 5.7 Ljud 18 5.8 Skuggor 22 5.9 Fundament 24 5.10 Kringanläggningar 25 5.11 Transporter och transportvägar 25 5.12 Elnät 25 5.13 Drift, underhåll och service 26 5.14 Massor 26 5.15 Avveckling och återställning 26 5.16 Samverkan med andra vindkraftprojekt i området 26 5.17 Alternativa utformningar 26 5.18 Utformningsprocessen 26 5.18.1 Försvarshänsyn 27 5.18.2 Master och radiolänkar 27 5.18.3 Skydds- och säkerhetsavstånd 27 5.18.4 Landskapsbild 28 2 (53) ra04s 2011-02-17 8 11 RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5.18.5 Tillgängligt område och energioptimerad layout 28 5.18.6 Ljud 28 5.18.7 Skuggor 29 5.18.8 Flyghinder 29 5.18.9 Naturmiljö. 29 5.18.10 Kulturmiljö 30 6 Relevanta normer, mål och planer 30 6.1 Miljökvalitetsnormer 30 6.2 Nationella miljömål 30 6.3 Regionala miljömål 30 6.4 Lokala miljömål 30 6.5 Planförhållanden - Överensstämmelse med översiktsplan Bollnäs och Ovanåkers kommuner 30 6.5.1 Bollnäs Översiktsplan tema Vindkraft 31 6.5.2 Ovanåker Översiktsplan tema Vindkraft och stora opåverkade områden 33 7 Nulägesbeskrivning 34 7.1 Landskapsbild 34 7.2 Naturmiljö 34 7.3 Djurliv 35 7.4 Kulturmiljö 37 7.5 Friluftsliv och turism 38 7.6 Övrig mark- och vattenanvändning 43 7.7 Konkurrerande intressen 43 7.8 Aktuella fastighetsägare 43 8 Konsekvensbedömningar och skyddsåtgärder (strategi) 43 8.1 Landskapsbild 45 8.2 Naturmiljö 46 8.3 Djurliv 46 8.4 Kulturmiljö 47 8.5 Friluftsliv och turism 48 8.6 Ljud 50 8.7 Skuggor 51 8.8 Ljus och reflexer 51 8.9 Utsläpp till vatten 51 8.10 Utsläpp till luft 51 8.11 Olycksrisker 51 8.12 Elektromagnetiska fält 51 8.13 Övrig mark- och vattenanvändning 52 8.14 Konsekvenser under byggtiden 52 ra04s 2011-02-17 3 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx INNEHÅLLSFÖRTECKNING 8.15 Hushållning med naturresurser 53 8.16 Konsekvenser under avvecklingsfasen 53 9 Samlad bedömning 53 10 Referenser 53 Bilaga 1 Kartor över samlade värden Bilaga 2 CD med hinderbelysningsanimationer Bilaga 3 Karta foto- och animationspunkter Bilaga 4 Fotomontage 150 m Bilaga 5 Karta Hinderbelysning 150 m Bilaga 6 Karta Hinderbelysning 180 m Bilaga 7 Kartor över ljudutbredning Bilaga 8 Kartor över skuggutbredning Bilaga 9 Landskapsanalys – Bramme, COWI Bilaga 10 Naturvärdesinventering Annefors, Skogsstyrelsen, sommaren 2010 Bilaga 11 Hydrologiutredning,Sweco Environment Bilaga 12 Analys av effekterna på den lokala fladdermusfaunan, Naturvårdskonsult Gerell Bilaga 13 Rapport från tilläggsinventering vid Annefors, Grouse Expeditions, 2011-06-03 Bilaga 14 Karta vandrings- och skoterleder samt fiskevatten och besöksmål Bilaga 15 Delområden för etablering Bilaga 16a Rapport från fågelinventering i Annefors, Grouse Expeditions, 2010-06-20 Bilaga 16b Utredningsresultat för smålom, Grouse Expeditions, 2011-06-18 Bilaga 17 Kartor lövträd Lövträdsandel Bilaga 18 Kulturminnesrapport Annefors Vindkraftpark Särskild utredning 2011:08 Bilaga 19 Karta Restriktionsområden Bilaga 20 Karta Riksintresse Vindbruk ra04s 2011-02-17 4 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Administrativa uppgifter 1 Verksamhetsutövare: Bergvik Skog AB (www.bergvikskog.se) Organisationsnummer: 556610-2959 Kontaktperson: Peter Svantesson Adress: Trotzgatan 25, 791 71 Falun Telefon: 023-583 29; mobil 070-380 20 66 E-post: peter.svantesson@bergvikskog.se Kommun: Ovanåker, Bollnäs Län: Gävleborgs län Verksamhetskod: 40.90 B Inledning I februari 2010 lämnade Bergvik Skog AB in en ansökan till Miljöprövningsdelegationen om tillstånd att uppföra och driva en vindkraftanläggning i Annefors-området. 2011-03-18 beslutade Miljöprövningsdelegationen att förelägga Bergvik Skog att komplettera sin ansökan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) på ett antal punkter. Till föreläggandet bifogades även yttranden från länsstyrelsen i Gävleborgs län samt Bollnäs (KS och KS-AU) och Ovanåkers kommuner. I det följande kompletterar Bergvik Skog sin miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt föreläggandet. Sweco Environment AB (Sweco) har fått i uppdrag att bistå Bergvik Skog med MKB:n och denna komplettering. 2 MKB-tilläggets syfte, genomförande och avgränsning För de fullständiga kompletteringskraven hänvisar Bergvik Skog till Miljöprövningsdelegationens föreläggande. Bergvik Skog hänvisar även till det som sägs i yttrande med komplettering av ansökan om tillstånd, det huvuddokument som denna MKB-komplettering utgör bilaga till. Detta dokument syftar till att klargöra frågor som Miljöprövningsdelegationen ansett kräver komplettering av den ursprungliga miljökonsekvensbeskrivningen. I de fall där ingen komplettering gjorts hänvisas till ursprunglig MKB. Kapitelindelningen är densamma som i ursprunglig MKB. ra04s 2011-02-17 5 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx 2.1 Kartor De kartbilagor som ingår i ansökan är justerade så att de sammantaget innehåller följande: Vindkraftverkens positioner Vägar och serviceytor Byggnader Motstående intressen (kultur, natur, friluftsliv, hydrologi etc) Teckenförklaring Skalangivelse Kartorna är i A3-format och finns redovisade dels som översiktskartor och dels som uppdelat i delområden vilka är aktuella för etablering inom området. Alla kartor innehåller samma grundinformation som bilagorna till ursprunglig MKB. Bilaga 1 innehåller samlad information gällande natur- och kulturvärden i området, verksplaceringar enligt exempellayouten och delområden som avser utnyttjas för en framtida etablering. Notera att i kartor där hus anges separat är det samtliga taxerade byggnader som syns, dvs exempelvis lador, kyrkor och obebodda hus likväl som permanenthus och fritidshus. Dessa hus är inte helt identiska med de ljudkänsliga punkter som redovisas på kartorna i bilaga 7 och motsvarande i bilaga 8. För beskrivning av befintliga byggnader inom vindpark Annefors hänvisas till ursprunglig MKB bilaga 8. 3 Samråd Inga kompletterande uppgifter, jämfört med ursprunglig MKB, anses nödvändiga under denna rubrik. 4 Alternativ 4.1 Bedömningskriterier för val av lokalisering Inga kompletterande uppgifter, jämfört med ursprunglig MKB, anses nödvändiga under denna rubrik. 4.2 Studerade alternativa lokaliseringar Inga kompletterande uppgifter, jämfört med ursprunglig MKB, anses nödvändiga under denna rubrik. ra04s 2011-02-17 6 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx 4.3 Nollalternativ Utöver den beskrivning av nollalternativet som angivits i ursprunglig MKB kapitel 4.3, tillägger Bergvik Skog att ett nollalternativ innebär att ingen utbyggnad av vindkraft sker. För Annefors-området innebär detta frånvaro av visuell och ljudmässig påverkan av vindkraftverk i området och att landskapsbilden inte påverkas. Det innebär också att vägarna i området behåller nuvarande skick och inte kommer att rustas upp. Ett nollalternativ innebär också ett fortsatt beroende av fossila bränslen och att möjligheterna att uppfylla EUs och Sveriges utbyggnadsmål för vindkraft minskar då det bidrag Annefors vindpark skulle innebära inte förverkligas. 5 Vindpark Annefors 5.1 Huvudalternativ Ansökans exempellayout (nedan kallad exempellayouten) omfattar 149 verk, vilket är ett ”worst case” gällande antalet verk. Om antalet verk blir färre i den slutgiltiga layouten kommer den visuella påverkan att minska. Dock kan noteras att intrycket av färre verk inte nödvändigtvis uppfattas som mindre störande, det är snarare inställningen till vindkraft i allmänhet som avgör hur den enskilde betraktaren uppfattar påverkan. Se vidare resonemang kring detta i kapitel 8.5 gällande påverkan på friluftslivet. Det går inte att säga generellt att ett verk med högre effekt, högre höjd och/eller större rotor automatiskt ger större påverkan på omgivningen. Angående maximal påverkan, ”worst case” gällande buller, skuggor, hinderbelysning, friluftsliv, natur- och kulturvärden hänvisas till respektive rubrik nedan. 5.2 Lokalisering Målsättningen för Bergvik Skogs vindkraftsatsningar är att vindresurserna i aktuella områden ska kunna utnyttjas effektivt inom rimliga ekonomiska ramar och givet de begränsningar som bolaget bedömer vara realistiska. I utvecklingsskedet har Bergvik Skog koncentrerat sina vindparker på mark som i huvudsak ägs av Bergvik Skog och som samtidigt uppvisar goda vindförutsättningar. Lokaliseringsförutsättningen ”ingår i Bergviks markinnehav” är inte på något sätt absolut. I Annefors-parkens områdesavgränsning ingår även externa markägare för att få en sammanhållen park. Dessa markägare är informerade om planerna, ställer sig positiva till dem och diskussioner kring nyttjandet av mark pågår. ra04s 2011-02-17 7 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Bild över Bergvik Skogs markinnehav i Annefors-området Bolaget anser att det inte är ändamålsenligt att göra en obegränsad utredning av vindresurser omfattande områden som inte är kopplade till Bergvik Skogs eget markinnehav. Annefors-området är lämpligt att utnyttja för vindkraftutbyggnad då den förväntade vindpotentialen är hög och området innehåller förhållandevis få motstående intressen. För att energioptimera en vindpark strävar man i projekteringsskedet dels efter att placera verk på de platser som har bäst vindförutsättningar och dels efter att få en sammanhållen park. Vid en terrängtyp som i Annefors med ett småkulligt landskap får fördelen med bra vindförutsättningar prioritet över strävan att få en sammanhållen placering. 5.3 Områdets lämplighet för vindkraft Exempellayouten är en energioptimerad layout som bygger på de vindmätningar som fanns tillgängliga vid tidpunkten för ansökan. Stora delar av parkområdet har ej kunnat utnytjas pga försvarets synpunkter men även av andra skäl. Mindre justeringar för att klara ljudkraven 40 dB(A) vid bostäder samt undvika placering av vindkraftverk och vägar i områden med högre natur- och kulturvärden har inarbetats. Se 5.18.4 och 8.2. Dessa förändringar har endast påverkat energiproduktionen marginellt, varför de bedömdes som rimliga hänsyn. ra04s 2011-02-17 8 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx En av flera lämpliga verkstyper har använts för exemplet (Vestas V90, 2 MW) och alla beräkningar av energiutbyte och påverkan på omgivningen är gjorda med denna förutsättning. Exempellayouten utgör inte någon bedömning av vad som slutligen kan eller bör byggas. Långsiktiga vindmätningar och utveckling av verkstyper förbättrar kontinuerligt förutsättningarna för att parken kan byggas på ett energioptimalt sätt Detta är grunden för att Bergvik Skog ansöker om miljötillstånd för parken enligt en ”boxmodell”. Antalet möjliga verk per total yta påverkas starkt av områdets karaktär. Ett område med många ytor som ej kan användas t ex sjöar, våtmarker, naturvärden, låglänta områden och försvarsrestriktioner minskar antalet möjliga verk per ytenhet. I bilaga 15 har redovisats inom vilka områden vindkraftverken sannolikt kan placeras men även inom dem finns mindre ytor som inte är tillgängliga (sjöar, våtmarker, natur och kulturvärden). Minst hälften av ytan försvinner av detta skäl. Av turbulensskäl kan vindkraftverken inte placeras tätare än motsvarande ca 4 verk per km2. En låg täthet är i sig positivt för energioptimering eftersom det leder till låga vakförluster. Rent teoretiskt skulle det rymmas fler verk än de 149 i ansökan inom Annefors-parkens område. Miljöprövningsdelegationen begär information angående energiutbyte per ytenhet inom påverkansområdet. Bergvik Skog uppfattar ordet ”påverkansområde” som parkens utbredning, markerad med svart kontur på kartbilagorna. Parkens utbredning är 140 km2, antalet verk är 149, och beräknad produktion är 800 GWh/år vid användande av exempellayoutens verk, Vestas V90, 2MW på 150 m höjd. Utifrån parkområdets yta ger dessa data ett energiutbyte på 5,7 GWh/km2. Antalet verk är 1,06 st/km2. Ordet påverkansområde kan också tolkas som den yta som påverkas av vindkraftverken avseende buller, skuggor eller visualitet. Gällande visualitet anser bolaget att det inte är meningsfullt att beräkna antalet verk per den yta varifrån verken kan skönjas, eftersom denna parameter inte har någon fysisk inverkan på människors hälsa eller andra motstående intressen, undantaget landskapsbilden. Denna hanteras i, ursprunglig MKB, kapitel 8.1 och denna komplettering kapitel 8.1 samt bilaga 9. ra04s 2011-02-17 9 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Bild på hur påverkansområde för skugga, ljud och delområden för etablering beräknats I det fall påverkansområdet beräknas som den yta som påverkas av buller över 40 dB(A) är påverkansytan 135 km2. I detta fall blir energiutbytet 5,9 GWh/km2 och antalet verk 1,1 st/km2. Räknat på 180 m höga verk blir energiutbytet och antalet verk per km2 marginellt högre, se avsnitt 5.7. I det fall påverkansområdet beräknas som den yta som påverkas av skuggtid över 8 timmar per år är påverkansytan 106 km2. I detta fall blir energiutbytet 7,5 GWh/km2 och antalet verk 1,4 st/km2. Räknat på 180 m höga verk blir energiutbytet och antalet verk per km2 marginellt lägre, se avsnitt 5.8. I det fall påverkansområdet beräknas som den yta Bergvik Skog vill ta i anspråk för Annefors vindpark, de så kallade ”Delområden för etablering” (gula områden), bilaga 15, är påverkansytan 80,4 km2 dvs 57% av den ursprungliga. I detta fall blir energiutbytet 9,9 GWh/km2 och antalet verk 1,9 st/km2. Räknat på områden som inte omfattas av ytrestriktioner (se bilaga 19) minskar ytan ytterligare och tar man hänsyn till ljudkravet 40 dB(A) sker ännu en reduktion av den yta som kan användas så att mindre än 50% av parkområdets yta kan utnyttjas. Om verk med större effekt än typverkets (2 MW) kommer att installeras innebär inte detta med automatik att antalet verk kommer att reduceras. Dock behöver verk med större rotorer i princip stå något glesare än de med typverkets rotor men tillståndslayoutens verksplaceringar är energioptimerad varför avståndet inte alltid är det minimala. ra04s 2011-02-17 10 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Dessutom är minimiavståndet satt med marginal. Därför kan större verk komma att stå lika tätt som i exempellayouten. Om de skulle ha ett högre källjud, vilket inte är säkert, (se avsnitt 5.7), måste justeringar göras så att ljudnivån vid bostäder ej överstiger 40 dB(A) vilket möjligen kan reducera antalet verk och ytan något. Produktionen med större verk ökar dramatiskt. Ett 2 MW verk kan ha produktionen ca 5-6 GWh/år, ett 3 MW verk 8-9 GWh/år. Lämpliga 4MW verk finns idag inte kommersiellt tillgängliga. Energiutbytet per ytenhet kommer att öka på motsvarande sätt. På så sätt kommer energiutbytet per upplevt intrång snarare att minska än att öka med större vindkraftverk. Beslutet att bygga med större eller mindre vindkraftverk blir huvudsakligen grundat i kostnad för investeringen, samt risk- och lönsamhetsskäl. Eftersom anslutningen måste ske till stamnätet finns det ingen direkt flaskhals som skiljer det ena alternativet (t ex 2*149 MW) från det andra (t ex 3*149 MW). I och med att vindpotentialen är god i Anneforsområdet erhålls höga värden på energiutbyte per ytenhet, oavsett vilken av ovanstående definitioner som används, vilket gör Annefors till ett lämpligt område för vindkraftutbyggnad. 5.4 Vindkraftverken Inga tillägg 5.5 Layout Inga tillägg 5.6 Ljus- och hindermarkering Miljöprövningsdelegationen anmodar bolaget att illustrera hur hinderbelysningen kommer att påverka landskapsbilden för såväl vindkraftverk under som över 150 m vid dagsljus, skymning och mörker. Det är värt att notera att i det skogklädda kulliga landskap där Annefors planeras att byggas är det mycket svårt att hitta platser där större delen av parken skulle kunna iakttas. På utsiktsplatser på långt håll som exempelvis Hällbo och Kilafors kan man vid klart väder se många verk. Närmare etableringen, inne i parken, syns färre verk men på närmare håll. På många platser, i och omkring parkområdet, där människor bor och uppehåller sig går det inte att se några verk alls. Det gäller exempelvis Vargas Vildmarkslodge som utpekats som betydelsefull för naturturismen. Påverkan till följd av hinderbelysning behandlas även i avsnittet ”Påverkan” i landskapsanalysen i landskapsanalys utförd av A Bramme, se bilaga 9. ”Worst case” gällande hinderbelysning uppfattas allmänt som det krav på högintensiv hinderbelysning som Transportstyrelsen föreskriver på verk över 150 m. Effektnivån på verken har ingen inverkan på denna bestämmelse, utan endast höjden. I ursprunglig MKB finns fotomontage för flera lokaler som illustrerar den visuella påverkan i dagsljus. På CD som bifogas detta MKB-tillägg, bilaga 2, finns animationer som gjorts utifrån exempellayouten och ”Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten” (TSFS 2010:155). De visar exempel på hur ra04s 2011-02-17 11 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx mycket hinderbelysningen kommer att synas under skymning/gryning och mörker från platser där verken syns väl eller där synintrycket är påtagligt. Praxis vid framtagande av fotomontage är att använda 50 mm optik på kameran vilket motsvarar det intryck det mänskliga ögat får av en utblick i den riktning fotomontagen visar. I vissa fall för Annefors har man använt 78 mm optik, vilket gör att montagen uppfattas som ”zoomade”. Detta har ingen praktisk betydelse, mer än att verken kommer att uppfattas som något mer framträdande på bilderna än de kommer att göra i verkligheten när etableringen är klar. Effekten är dock marginell, varför justering av bilderna inte gjorts i samtliga fotomontage i ursprunglig MKB. Fotomontage finns från punkterna i kartan. Animationer är gjorda från Katrineberg, Annefors och Rimsbo, markerade med rosa pilar Exemplen har valts utifrån att det är samlad bebyggelse i områdena och att vindparken är synlig i den vinkel som valts. Karta i större format framgår av bilaga 3. ra04s 2011-02-17 12 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Annefors Katrineberg Rimsbo Animation 150 m dagsljus Bilaga 2 (CD) Bilaga 2 (CD) Bilaga 2 (CD) Animation 180 m dagsljus Bilaga 2 (CD) Bilaga 2 (CD) Bilaga 2 (CD) Animation 150 m natt Bilaga 2 (CD) Bilaga 2 (CD) Bilaga 2 (CD) Animation 180 m natt Bilaga 2 (CD) Bilaga 2 (CD) Bilaga 2 (CD) Animation 150 m skymning/gryning Bilaga 2 (CD) Bilaga 2 (CD) Bilaga 2 (CD) Animation 180 m skymning/gryning Bilaga 2 (CD) Bilaga 2 (CD) Bilaga 2 (CD) Fotomontage 150 m Bilaga 4 Bilaga 4 Bilaga 4 Fotomontage 180 m Ursprunglig MKB bilaga 15 Ursprunglig MKB bilaga 15 Ursprunglig MKB bilaga 15 Tabell över fotomontage och animationer I ursprunglig MKB redovisades fotomontage från 13 punkter för verkshöjd 180 m. Detta motsvarar ett ”worst case” under förutsättning att betraktaren uppfattar det man ser som något negativt vilket långt ifrån alla människor gör. För resonemang kring denna fråga hänvisas till avsnitt 7.1 och 8.1 samt bilaga 9. I denna komplettering redovisas även fotomontage för dessa punkter för verkshöjd upp till 150 m för att åskådliggöra den marginella skillnaden i synintryck för verk av olika höjd (bilaga 4). Värt att notera är att om radarstyrd hinderbelysning används för höjder över 150 m, kommer belysningssituationen med högintensiv hinderbelysning, som illustreras med animationerna, att gälla endast när flygfarkoster är i närheten. Under andra tillfällen, det vill säga mesta delen av tiden, kommer all hinderbelysning att vara släckt. Notera också att hinderbelysning i flera fall är avskärmad då vindkraftverken ligger inom 5 km från fotopunkten. ra04s 2011-02-17 13 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx 5.6.1 Hindermarkering Enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra ett hinder för luftfarten (TSFS 2010:155), samt i enlighet med beslut från Transportstyrelsen måste hindermarkering och hinderbelysning utföras enligt dessa regler. Föreskrifterna anger några generella regler för hindermarkering av vindkraftverk, bl a: 12 § Ett vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd av 45–150 meter över mark- eller vattenytan ska markeras med vit färg enligt 19 § och vara försett med medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Ett vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd som är högre än 150 meter ska markeras med vit färg enligt 19 § och förses med högintensivt vitt blinkande ljus. 13 § I en vindkraftverkspark ska minst de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt 12 § och enligt metoden i bilaga 2 respektive bilaga 3. De vindkraftverk som ingår i en vindkraftverkspark och som inte utgör parkens yttre gräns ska markeras med vit färg och förses med minst lågintensiva ljus. De vindkraftverk som är belägna innanför vindkraftverksparkens yttre gräns och som har en höjd över mark- eller vattenytan som är högre än de vindkraftverk som utgör den yttre gränsen ska markeras enligt 12 §. Princip för medelintensiv belysning för vindparkens yttre gräns vid verkshöjd under 150m. ra04s 2011-02-17 14 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Princip för högintensiv belysning för vindparkens yttre gräns vid verkshöjd över 150m. På kartor i bilaga 5 och 6 visas hur hinderbelysningen kan komma att se ut för exempellayouten. Enligt beslut som fattats av Transportstyrelsen 2011-03-10 är radarstyrd hinderbelysning godkänd i Sverige. Godkännandet förutsätter att en särskild ansökan om undantag enligt 33 § TSFS 2010:155 inges om exploatören önskar använda systemet. Citat från Transportstyrelsens hemsida: ”Ny teknik för markering av flyghinder har godkänts Den 10 mars 2011 godkände Transportstyrelsen för första gången en ny teknik för markering av flyghinder. Lösningen innebär att hinderljusen släcks ner när det inte finns flygplan eller helikoptrar i närheten. Genom den nya tekniken tas flygsäkerheten om hand samtidigt som hänsyn tas till boende i närheten som kan störas av ljusen. Föremål högre än 45 meter ska markeras. Det framgår av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155) om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. Markeringarna förser piloter med information om föremålens placering och höjd och är nödvändiga för att upprätthålla en hög säkerhetsnivå inom luftfarten. ra04s 2011-02-17 15 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx I vissa fall upplevs de ljus som används för markering utifrån luftfartssynpunkt som störande för personer som bor i närheten. Den teknik som nu godkänts av Transportstyrelsen är baserad på radarteknik och innebär att hinderljusen släcks ner under perioder då det inte finns flygplan eller helikoptrar i närheten. Beslutet avser markering av en vindkraftverkspark i södra Sverige och har fattats i samråd med Försvarsmakten. Om du avser att använda denna eller liknande teknik för markering utifrån luftfartssynpunkt ska du skicka en ansökan till Transportstyrelsen, som genomför en prövning i varje enskilt fall. För att tekniken ska kunna godkännas måste vissa villkor vara uppfyllda.” För beskrivning av radarstyrt hinderbelysningssystem (OCAS), se avsnitt 5.6.2 nedan. Högintensiva ljus 31 § Högintensiva ljus ska utgöras av vitt blinkande ljus. Ljusen ska i övrigt följa de specifikationer som anges i bilaga 9 till dessa föreskrifter. Den reducering av ljusintensiteten som anges i kolumn 5 och 6 i bilaga 9 till dessa föreskrifter får göras under de förhållanden som anges i bilagan. Allmänna råd Blinkande ljus bör om möjligt synkroniseras med närliggande föremåls blinkande ljus för att minska störningar i omgivningen. 32 § Om det finns bostadsbebyggelse inom en radie på 5 kilometer från ett föremål, ska högintensiva ljus avskärmas så att direkt ljus inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 kilometer från föremålet. 5.6.2 Beskrivning av radarstyrd hinderbelysning (OCAS – Obstacle Collision Avoidance System) OCAS utvecklades ursprungligen för kraftledningar över norska fjordar. Systemet har inga rörliga delar och är underhållsfritt. Systemet är installerat på minst 40 kraftledningar i Norge. Installerade system finns även i Canada, USA och Tyskland. Prov har genomförts på en svensk icke namngiven vindpark. Systemet är principiellt godkänt i Sverige sedan 2011-03-10. För att få använda det ansöker man om undantag från Transportstyrelsens hindermarkeringsregler. Installationer finns upp till 70:e breddgraden, i Hammerfest i Norge och även i hett och fuktigt klimat i Tennessee i USA. Systemet tål upp till 90 grader Celsius och är mycket härdigt. OCAS fungerar genom att en radarenhet monteras på eller invid flyghindret och identifierar flygplan och helikoptrar som närmar sig vindparken/hindret. När de kommer inom ett visst angivet avstånd tänds hinderbelysningen. Det finns även en option som sänder en ljudvarning till planets VHF. Denna lösning används exempelvis i Norge och USA, men är inte godkänd i Sverige. ra04s 2011-02-17 16 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Bild från OCAS hemsida http://ocas-as.no/ Radarenheten har ett arbetsområde på 220 grader. Beroende på parkens layout behövs genomsnittligt en enhet per 8 verk, dock minst två enheter. Det är viktigt att tänka på att enheten placeras på ett sådant sätt att den inte störs av närliggande vindkraftverk. I parker vars form är oregelbunden, till exempel om parken består av olika ”öar”, kan det möjligen vara detta som kommer att begränsa användandet av systemet. Elförsörjningen av radarenheten (25W för hela systemet) löses med koppling till vindkraftverket, alternativt med solpanel. Den placeras på en höjd av 25 m och fästs exempelvis med band runt tornet. Det finns en inbyggd säkerhet i enheten, så om radarn slutar fungera kommer belysningen att vara på. Varselzonen för systemet ligger normalt på vindkraftverkets höjd + 200 fot (60m). Flyger flygplan eller helikoptrar högre än så aktiveras inte systemet. Det finns möjlighet att utöka varselzonen till vindkraftshöjden + 500 fot (150m). I stark vind (över 33 m/s, motsvarande orkan) blir noggrannheten något sämre, om enheten hamnar lite ur läge. Det bör dock noteras att helikoptrar och småflygplan normalt inte flyger i orkan. I normalt driftläge beror tändningstiden av hinderbelysningen på hur stor parken är. Man beräknar hur lång tid det tar för ett mindre flygplan eller en helikopter att göra en säker undanmanöver och styr tändningstiden utifrån det. Normalt rör det sig kring 1-3 minuter. ra04s 2011-02-17 17 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Systemet är konstruerat på ett sådant sätt att hinderbelysningen tänds i god tid för att uppfylla behoven av varsel för luftfarten. Marginalen för en undanmanöver är ca 15 sekunder. Kommunikation med systemet kan ske med LAN (datornätverk) eller UHF (radio). 5.7 Ljud Miljöprövningsdelegationen har anmodat bolaget att redovisa bullerberäkningarna på översiktskarta i A3-format samt detaljkartor för delområden där ljudkänsliga punkter skall markeras, se bilaga 7. Med ordet ”ljudkänslig punkt” avses en punkt för vilken ljudberäkning gjorts i bilaga 3 i ursprunglig MKB. Notera att de ”ljudkänsliga punkterna” som också redovisas i kartorna i bilaga 7 inte enbart är bebodda hus utan det är samtliga taxerade byggnader på aktuell fastighet som använts exempelvis lador, kyrkor och obebodda hus likväl som permanenthus och fritidshus. För beskrivning av befintliga byggnader inom vindpark Annefors hänvisas till ursprunglig MKB bilaga 8. Beräkningarna utgår från ett ”worst case”. Den ljudnivå som uppmäts i direkt anslutning till verket kallas källjud och mäts i decibel (dB(A)). Källjudet från ett vindkraftverk beror bland annat av vindstyrka, verkens effekt och fabrikat. Normalt sett anges källjudet vid 8 m/s vid ljudberäkningar i samband med vindparker. Detta då det anses vara den vindhastighet vid vilken ljudet från vindkraftverk upplevs som tydligast i förhållande till omgivande ljud. Ljudberäkningarna tar ingen hänsyn till om det finns skog mellan fastigheterna och vindkraftverken. De tar inte heller hänsyn till förekomst av någon vegetation eller byggnad som avger ljud i omgivningen, så kallad maskering. I beräkningarna blåser även vinden från vindkraftverken mot respektive hus och vindens sus är det enda bakgrundsljud som förekommer. Inom parken finns inget område som betecknas som särskilt känsligt för buller. Den glesa bebyggelsen består mestadels av jaktstugor och ej detaljplanerad fritidsbebyggelse. Vargas vildmarkslodge är utpekad som särskilt känslig för störningar. Både anläggningens huvudbyggnad och björnskådningsgömslet ligger utanför zonen för påverkan av ljud över 35 dB(A). Anläggningen ligger utanför och nordväst om Annefors vindpark. Gruvbergets by består av ett flertal hus, och byn används av Kriminalvården som utbildnings- och rekreationsområde för intagna. Husen används under kortare perioder. Gruvbergets by ligger utanför Annefors vindpark i söder. Ur bullersynpunkt är den redovisade layouten med 149 verk och de redovisade ljudberäkningarna på 150 m ett ”worst case”. Parkens utformning som den redovisas i exempellayouten är som tidigare sagts resultatet av en ljudoptimering som syftar till att säkerställa att ljudnivån alltid skall understiga 40 dB(A) vid bostäder. Med ”worst case” ur ra04s 2011-02-17 18 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx ljudsynpunkt menar Bergvik Skog det fall då flest antal boende ligger nära villkorsnivån 40 dB(A). Skulle t ex höjden öka till 180 m och allting annat är lika så sänks ljudnivån något. En verkshöjd under 149,9 m anses helt orealistisk ur lönsamhetssynpunkt. Vidare skulle färre verk ge mindre ljudpåverkan, men det skulle behövas en stor skillnad i antal för att få en påtaglig skillnad eftersom en layout med färre verk skulle vara ljud- och energioptimerad, se förklaring nedan. Därför utgör antalet 149 verk ett ”worst case”. Ljudet avtar med avståndet till verken. Detta beror dels av att ljudeffekten fördelas över ett större område, och dels av den naturliga dämpning av ljud som sker på grund av luft och mark. När en punkt har ljudpåverkan från flera riktningar tenderar beräkningarna att överskatta bullerpåverkan. Detta beror på att man i beräkningen antar att vinden blåser i riktning från varje verk mot bostaden. Om man har en situation med verk i flera riktningar blir detta praktiskt omöjligt i och med att vinden normalt endast kommer från ett håll i taget. Beräkningsmässigt utgör alltså ljudberäkningarna ett ”worst case” Skulle en annan typ av verk som har ett högre källjud användas måste layouten anpassas efter den typen. Annars kommer ljudet att överstiga det antagna villkoret 40 dB(A). En energi- och ljudoptimering kommer sannolikt att leda till att i princip samma antal hus kommer att ligga nära villkorets ljudgräns men i avstånd kommer verken ligga något längre bort från husen och något längre in i parken. Det leder till en tätare layout som ger en större vakeffekt och därmed en lägre producerad energimängd. I värsta fall, om området är för litet, måste antalet verk reduceras. Utgående från ljudsynpunkt blir en sådan layout ungefär likvärdig med exempellayouten eftersom optimeringen kommer att leda till att i princip samma antal hus kommer att ligga nära ljudgränsen. Om verk med lägre källjud väljs så kommer av samma anledning som ovan ljudpåverkan bli ungefär densamma men det blir en lägre vakeffekt och en större mängd producerad energi. Källjudet kan vara olika av olika skäl. Det kan vara ett mer bullrande fabrikat, annorlunda aerodynamik på vingarna, annorlunda vingdiameter etc. Man kan generellt inte säga att ett verk med högre effekt och därmed oftast större vingdiametrar än typverket ger en större skillnad i buller än den skillnad i buller som kan fås jämfört med ett annat fabrikat. Verk på 3 MW finns kommersiellt tillgängliga men inte på 4 MW. Teknikutvecklingen går också framåt så att källjudet reduceras (för i övrigt lika utformade verk). Sammantaget ur ljudsynpunkt utgör alltså exempellayouten med 149 verk, typverket Vestas V90 2 MW, och de redovisade ljudberäkningarna på 150 m höjd ett ”worst case” En höjning till 180 m, allting annat, lika ger en marginell sänkning av ljudnivån och några beräkningar redovisas därför ej. Som förtydligande av ursprunglig MKB kan nämnas att från de 55 dB(A) som ett modernt vindkraftverk numera ger upphov till direkt nedanför rotorn, minskar ljudstyrkan med 6dB(A) på ett avstånd av ca 100 m. För varje fördubblingsavstånd (200-400-800m) minskar påverkan med ytterligare 6dB(A) för att vid ca 800 m avstånd vara nere i 40 ra04s 2011-02-17 19 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx dB(A). Effekten blir något annorlunda när ljudmottagaren påverkas av flera verk. Detta tar projekteringsprogrammen hänsyn till. Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller (SNV RR 1978:5 rev 1983), är att vindkraftverk skall placeras på ett sätt som gör att ljudet från verken har hunnit dämpas till 40 dB(A) eller lägre vid samtliga bostäder i anslutning till planerad park. 40 dB(A) brukar jämföras med biblioteksmiljö medan vanlig konversation ligger i storleksordningen 60 dB(A). Bild som illustrerar ljudutbredningen för exempellayouten För vindpark Annefors har den zon runt parken som innebär ljudnivåer överstigande 40 dB(A) markerats. Layouten har planerats på ett sätt som gör att inga bostäder hamnar innanför denna zon. Utöver detta har en utvidgad zon markerats vilken motsvarar ljudnivåer överstigande 35 dB(A). Detta i syfte att åskådliggöra vilka områden som beräknas vara nära respektive längre ifrån bullergränsen. De huvudsakliga parametrar som styr vilka ljudnivåer som uppstår vid byggnader är hur nära verken står och hur många verk som står i närheten. Väderstreck och topografi har mindre betydelse. Eftersom huvudvindriktningarna är sydvästliga och nordvästliga befinner sig dock t ex bostäder som ligger sydväst om ett vindkraftverk i ett mindre känsligt läge än de som befinner sig nordöst om vindkraftverken (vid lika avstånd). ra04s 2011-02-17 20 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Nedan följer en beskrivning av de bostäder som i exempellayouten beräknas hamna nära gränsen för 40 dB(A). Inget av exemplen bedöms vara särskilt känsliga för ljud. Flera bostäder inom samma område beskrivs som en grupp. Beskrivningen börjar i parkens norra del för att fortlöpa medurs. Klassificeringen av husen nedan som fritidshus eller permanenthus gäller så som förhållandena var kända vid genomgången. Förhållandena kan ha förändrats. Sågtjärnen: Fritidshus beläget söder om Blyberget. Huvudsaklig ljudinverkan beräknas bli från verken på höjden i östlig riktning. Blybergsbo: Bostäder belägna öster om Blyberget. Huvudsaklig ljudinverkan beräknas bli från verken på höjden i sydlig riktning. Gösen: Ljudpåverkan på Gösen beror av parken som helhet med särskild vikt på de enskilda verken i sydlig och östlig riktning. Gällsjön/Gällsjöbo: Husen berörs av ljud från verk i flera riktningar. Generellt sett tenderar beräkningsmetoden att överskatta ljudet något i dessa fall varför ett något lägre ljud än det beräknade kan förväntas. Öståsen: Öståsen, ligger nära 40 dB(A) gränsen. Huvudsaklig ljudpåverkan från öst. Fansslåtterna: Även dessa fastigheter har verk på många sidor varför beräknade ljudnivåer tenderar att överskattas. Fansslåtterna ligger relativt nära 40 dB(A). Oxögat/Jönsbo: Dessa fritidshus ligger mest centralt i parken. Ingen av fastigheterna ligger dock väldigt nära 40 dB(A). Även här finns verksplaceringar i flera riktningar. Grannäs: Fritidshuset vid sjön Grannäsens östra strand ligger relativt nära 40 dB(A). Långbo: De södra husen i Långbo ligger relativt nära 40 dB(A)-gränsen. Studier har gjorts som visar att boende i anslutning till vindkraftverk störs i liten utsträckning på grund av ljud. En sådan studie är avhandlingen ”Human response to wind turbine noise – Perception, annoyance and moderating factors” av Eja Pedersen, doktor i miljömedicin, Göteborgs Universitet, 2007. De konsekvenser som förväntas föreligga för boende kring Annefors vindpark på grund av ljud bedöms därför som små. ra04s 2011-02-17 21 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx 5.8 Skuggor Miljöprövningsdelegationen har anmodat bolaget att redovisa skuggberäkningarna på översiktskarta i A3-format samt detaljkartor för delområden där skuggkänsliga punkter skall markeras, se bilaga 8. Skuggutbredning i värsta fall och sannolika fall I och med att det finns en mängd olika alternativ gällande placeringar vid en detaljprojektering är det inte meningsfullt att försöka förutsäga exakt hur en skuggningspåverkan kommer se ut vid en slutgiltig layout. Kartan ovan och i bilaga 8 visar skuggutbredning vid 150 m höjd. Med ”särskilt känslig punkt” avses nedan en punkt (”shadow receptor”) för vilken skuggberäkning gjorts i bilaga 4 i ursprunglig MKB. Dessa punkter är identiska med de punkter för vilka ljud beräknats, se avsnitt 5.7. Notera att dessa punkter, som också redovisas i kartorna i bilaga 8, inte enbart är bebodda hus utan det är samtliga taxerade byggnader på aktuell fastighet som använts exempelvis lador, kyrkor och obebodda hus likväl som permanenthus och fritidshus. För beskrivning av befintliga byggnader inom vindpark Annefors hänvisas till ursprunglig MKB bilaga 8. Vindkraftverkets vingar avger rörliga skuggor vilket kan upplevas som störande. Parklayouten har designats med hänsyn till att minimera dessa effekter. Den största teoretiska tid per år som skuggning kan komma att föreligga har beräknats. I beräkningen förutsätts att varje bostad hela tiden har fönster mot samtliga verk, att solen alltid skiner ra04s 2011-02-17 22 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx dagtid, samt att verkens rotorer ständigt är vända mot alla hus. Se vidare kapitel 8.7 för åtgärder när skuggnivåerna beräknas överstiga riktvärdena. Illustration av hur skuggtiderna beräknas i programmet. Kurvorna representerar solens upp- och nedgång över året, inklusive omställning av sommar/normaltid, medan färgfälten visar vilket vindkraftverk som orsakar skuggning vid vilken tidpunkt. Observera att exemplet är från en annan park än Annefors Skuggning beräknas på ett avstånd upp till 2000 m från varje verk. Därefter bedöms så pass liten del av solen täckas att inga märkbara skuggor uppstår. Beräkningen beaktar ej skuggning då solen är mindre än 3 grader över horisonten på grund av atmosfärisk diffusion samt att avskärmning ofta föreligger. Vid en verkshöjd på 180 m faller skuggan något annorlunda jämfört med en verkshöjd på 150 m (vid vilken skuggberäkningarna har gjorts), och kan påverka andra fastigheter än de som redovisats i exempellayouten. Skuggberäkningarna har redovisats för exempellayouten på 150 m därför att den är ett ”worst case” ur ljudsynpunkt och ljud anses viktigare än skugga. Högre torn, t ex 180 m, skulle om allting annat är lika leda till något längre skuggtid om inga åtgärder vidtas. Som redovisas i avsnitt 8.7 har man en automatik som då man riskerar överskrida rekommenderade värden stannar vindkraftverken och därför blir det ingen skillnad mellan olika höjder för de platser och verk där man gör detta. Några skuggberäkningar för högre höjder än 150 m har därför inte redovisats. Enligt Boverkets Vindkraftshandbok, januari 2009, ska den teoretiska skuggtiden, ”worst case”, inte överskrida 30 timmar per år och den sannolika skuggtiden, ”real case”, ska inte överskrida 8 timmar per år. För ”worst case” finns också en rekommendation att ra04s 2011-02-17 23 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx skuggningen per dag inte ska överstiga 30 minuter. För ”real case” anges ingen motsvarande rekommendation. Detta beskrivs närmare i ursprunglig MKB, kapitel 5.8. Nedan följer en beskrivning av de fritidshus och permanentbostäder som beräknas få nämnvärt mer skuggning än rekommendationerna anger. Flera bostäder inom samma område beskrivs som en grupp. Beskrivningen börjar i parkens norra del för att fortlöpa medurs. Observera att tiderna är beräknade utan att några skuggbegränsande åtgärder vidtagits. Klassificeringen av husen nedan som fritidshus eller permanenthus gäller så som förhållandena var kända vid genomgången. Förhållandena kan ha förändrats. Blybergsbo (permanenthus): Blybergsbo har beräknade skuggtider på 31-40 timmar per år enligt worst case och ca 7-9 timmar per år enligt real case. Maximala skuggtiden per dag beräknas till 36 minuter för det hus som får minst skugga till 47 minuter för det som beräknas få mest . Skuggningen förekommer främst under oktober-december samt februari-mars och då huvudsakligen omkring kl 12:00. Skuggningen uppkommer främst med anledning av verk nummer 143 och 145. V Gällsjöbo (fritidshus): V Gällsjöbo har beräknade skuggtider på 35-37 timmar per år enligt worst case och ca 10-11 timmar per år enligt real case. Maximala skuggtiden per dag beräknas till 31-32 minuter beroende av bostad. Skuggningen förekommer främst under juni-augusti omkring kl 18:00. Skuggningen uppkommer främst med anledning av verk nummer 79. Öståsen (fritidshus): Öståsen har beräknade skuggtider på 40-45 timmar per år enligt worst case och ca 13-14,5 timmar per år enligt real case. Maximala skuggtiden per dag beräknas till 32 minuter. Skuggningen förekommer främst under juni-augusti omkring kl 04:00 samt april och september strax innan kl 06:00. Skuggningen uppkommer främst med anledning av verk nummer 11. Långbo (fritidshus): De tre bostäder som ligger söder om Långbotjärnen kommer att få skuggtider mellan 31 och 39 timmar per år enligt worst case beräkningen. Den östra av dem kommer dessutom att ligga något högt i skuggtid per dag, 32 minuter. Skuggningen kommer främst att föreligga kring kl 10:00 december-februari, kring kl 08:00 mars och oktober samt strax efter kl 18 under sommarmånaderna (juni-augusti). För bostaden längst österut föreligger ingen skuggning under sommaren. Skuggningen uppkommer främst med anledning av verk nummer 113, 117 och 127. Många fritidshus nyttjas inte vintertid i och med deras svåråtkomliga läge. Vägnätet ägs till största delen av Bergvik Skog och plogas normalt inte vintertid. Därför bedöms skuggning vintertid för fritidshus i detta område vara ett mindre problem. För åtgärder vid för hög skuggning hänvisas till kapitel 8. 5.9 Fundament För betongtillverkning till fundament kan mobila anläggningar bli aktuella. För denna verksamhet kommer i sådant fall separat anmälan enligt miljöbalken göras. Ett annat alternativ är att betong transporteras från betongstationer i regionen. ra04s 2011-02-17 24 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx 5.10 Kringanläggningar Inga kompletterande uppgifter, jämfört med ursprunglig MKB, anses nödvändiga under denna rubrik. 5.11 Transporter och transportvägar De transporter som kommer bli aktuella att genomföra i samband med etablering och drift av vindpark Annefors har beskrivits i kapitel 5.11 i ursprunglig MKB. Det preliminära vägsystem, som redovisas för exempellayouten i ursprunglig MKB, har tagits fram utifrån samma hänsyn som beskrivits vad gäller verksplaceringarna, se kapitel 5.18.4 nedan. Vid detaljprojekteringen av vägsystemet, som påbörjas vid erhållande av tillstånd för parken och slutgiltig layout beslutats, kommer geotekniska fältundersökningar etc att behövas för att utforma de nya vägavsnitten. Som beskrivits i ursprunglig MKB så kommer vägarnas utformning att variera beroende på markförhållanden och topografiska förhållanden. De nya vägarnas profil anpassas för att skapa massbalans av schaktmassor inom området. Vägarna planeras för att i möjligaste mån undvika myrar och andra känsliga områden. Som framgår av kartorna i bilaga 1 så kommer det, utifrån den preliminära väglayouten, att vara nödvändigt att passera över en del myrar eller andra känsliga områden på ett fåtal partier invid följande verk: vkv 1, vkv 47, vkv 49, vkv 94, vkv 105, vkv 115, vkv 146 och vkv 148. Dessa vägdragningar kan dock komma att behöva justeras när slutgiltig layout fastställts och de geotekniska arbetena genomförts. De flesta av exemplen ovan beror på att de skyddsvärda områdena inte varit kända av vägprojektören (bl a beroende på att exempellayouten och dess vägdragning gjordes innan de kompletterande inventeringarna). Om exempellayouten behålls som slutlig layout kommer det vara möjligt att justera vägdragningarna i de flesta av exemplen ovan. De hänsyns- och skyddsåtgärder som kommer att tas vid den slutliga utformningen av transportvägsystemet vad gäller t.ex. vägdragning över myrmarker och vattendrag framgår av kapitel 8. 5.12 Elnät Behovet av att dra intern markförlagd kabel utanför planerad vägsträckning bedöms som litet. Det uppstår då man inte vill dra elkablarna långa omvägar längs befintliga vägar för undvika onödiga kostnader och onödig indirekt miljöbelastning vid tillverkningen av den extra kabellängden. Nedgrävning av kabel vid sidan av befintlig väg kan också ge högre miljöbelastning än en kortare ny kabelgrav, utanför planerad vägsträckning . Ett undantagsfall då en kortare ny kabelgrav utanför planerad vägsträckning kan visa sig vara önskvärt kan vara om befintlig väg går genom ett känsligt natur- eller kulturavsnitt. I detta fall kan man överväga att dra kabel mellan verken i en annan sträckning för att minimera den nödvändiga bredden på det kombinerade väg- och kabelstråket. De exakta vägdragningarna fastställs vid slutlig projektering och därefter den slutliga elnätslayouten. ra04s 2011-02-17 25 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx 5.13 Drift, underhåll och service Inga tillägg 5.14 Massor Inga tillägg 5.15 Avveckling och återställning Inga tillägg 5.16 Samverkan med andra vindkraftprojekt i området Inga tillägg 5.17 Alternativa utformningar Inga tillägg 5.18 Utformningsprocessen Tillståndsansökan har utformats enligt ”boxmodellen” för att ge god flexibilitet för detaljplanering inom bestämda ramar. Bergvik Skog har sökt tillstånd för att uppföra maximalt 149 vindkraftverk med en maximal höjd på 180 m. Navhöjden på verken får inte överskrida 140 meter. I övrigt finns förslag rörande bl a samråd för slutlig utformning av vindparken inklusive vägar och olika begränsningar om bl a ljud och skuggor. Bergvik Skog anser att anslutningsmöjligheten för framtida vindparker, tillsammans med fördelaktiga vindlägen är avgörande faktorer för om ett område är intressant för tillståndsansökan. För att avgöra storleken för Annefors vindpark gjordes i ett inledande skede en bedömning av elanslutningsmöjligheter för en framtida vindpark. Traditionellt har vindparker byggts i mindre omfattning och har anslutits till regionnät. I Annefors-området finns bra vindlägen men svaga regionnät. Däremot ligger parkområdet i nära anslutning till nationella 400 kV och 220 kV ledningar. Det ansågs vid denna genomgång orimligt att i Annefors planera för en mindre park ansluten till regionnät, utan planering startade för en större park som själv ska kunna bära kostnaden för anslutning till det nationella stamnätet. Exempellayouten är en energioptimerad layout med 5 rotordiametrar som minsta avstånd (dvs 450 m för det typverk som använts). Energioptimeringen bygger på de vindmätningar (vindhastigheter och vindriktningar) som fanns tillgängliga vid tidpunkten för ansökan. Placeringen av vindkraftverk har i exempellayouten skett på ett sådant sätt att varje individuell tänkt placering är teoretiskt möjlig ur miljö- och skyddssynpunkt. Bortsett från natur- och kulturvärdesinventeringarna samt fågel- och fladdermusinventeringarna har dock ingen detaljkontroll skett på plats. ra04s 2011-02-17 26 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx I exempellayouten har hänsyn tagits till vad som framkom under samrådet och i övrigt var känt vid tillfället för ansökan. Så har t.ex. stora områden ej kunnat användas för placering av vindkraftverk till följd av synpunkter från försvaret, hänsynt till ekoturism, befintliga master, fallavstånd och iskastavstånd från vägar, kraftledningar etc. Inom de kvarstående områdena har hänsyn tagits till ljudkrav vid bostäder, hänsyn till vid ansökningstillfället kända natur- och kulturvärden etc vilket redogörs för i avsnitten nedan. Efter att exempellayouten gjordes och ansökan lämnades in har ytterligare information framkommit. Kompletterande inventeringar har skett i form av en naturinventering (Skogsstyrelsen sommaren 2010, bilaga 10), fågelinventeringar (Grouse Expeditions sommaren 2010 och 2011, bilaga 13, 16a-b), en fladdermusinventering (Gerell, sommaren 2010) och en kulturinventering (Länsmuséet Gävleborg 2010-2011, bilaga 18). Resultatet av dessa senare inventeringar kan innebära att några av verksplaceringarna i exempellayouten eventuellt inte längre är lämpliga (gäller med idag känd information vkv 131 och vkv 138). I stort sett samma principiella hänsyn som togs när exempellayouten gjordes kommer att tas när slutlig layout fastställs utgående från vad som är känt vid det tillfället. Strategin för projekteringsprocessen beskrivs under kapitel 8. 5.18.1 Försvarshänsyn Under samrådsprocessen, innan exempellayouten fastställdes, framkom på olika sätt att försvaret ej kan tillåta placering av vindkraftverk inom stora delar av parkområdet. Av sekretesskäl är det inte lämpligt att exakt visa vilka områden det rör sig om. Exempellayouten är placerad utanför de av försvarets intresseområden som var kända vid ansökningstillfället. Därefter har det tillkommit några smärre ytor som påverkar några verksplaceringar. Hänsyn till dessa kommer tas när slutlig layout fastställs. 5.18.2 Master och radiolänkar Hänsyn har tagits till en skyddszon (350 m radie) runt den enda mast som finns inom området. I princip har ingen hänsyn tagits till den enda radiolänk som var känd vid ansökningstillfället då sökanden anser att rättsläget är osäkert och per automatik inte ger företräde till radiolänkar. I praktiken berör inte denna länk något av verken i exempellayouten och ligger utanför de områden där vindkraftparken kommer att byggas (gula områden i bilaga 15) 5.18.3 Skydds- och säkerhetsavstånd Fallskyddszoner har tillämpats vid t.ex. stamnätskraftledningar och iskastzoner runt allmänna vägar. Bebodda byggnader kommer med automatik utanför iskastavstånd pga ljudkraven om 40 dB. I slutlig layout måste dessa zoner kontrolleras beroende på valt verks navhöjd och rotordiameter. ra04s 2011-02-17 27 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx 5.18.4 Landskapsbild Gällande visuell påverkan har Bergvik Skog tagit hänsyn till Vargas vildmarkslodge och dess björnskådningsgömsle. I området söder om gömslet har flera möjliga verksplaceringar uteslutits av hänsyn till verksamheten. I övrigt har bolaget generellt inte vidtagit några separata åtgärder. Fotomontage har studerats för att analysera påverkan på platser där människor bor eller vistas. Eftersom bedömning gjorts att den lokala påverkan är liten har inga ytterligare åtgärder vidtagits. 5.18.5 Tillgängligt område och energioptimerad layout Ovanstående fyra faktorer, 5.18.1-5.18.4, är de som har begränsat den tillgängliga ytan i stort. Inom den tillgängliga ytan har sedan en energioptimerad layout tagits fram. Av vindresursskäl placeras därvid inga vindkraftverk i områdets lägre delar. Därefter kvarstående områden motsvarar de gulmarkerade områdena i bilaga 15. Den energioptimerade layouten har sedan justerats och kontrollerats enligt nedanstående punkter för att därefter utgör ansökans exempellayout. 5.18.6 Ljud Hänsyn har tagits till bebyggelsen genom att planerade verk som ger för hög ljudnivå (40 dB(A) eller högre) har flyttats eller strukits i exempellayouten. Bakgrundsljud kan i vissa fall maskera ljudet från vindkraftverk. Med ”vindskugga” brukar menas den eventuella effekt som kan uppträda i kuperad terräng, exempelvis om vindkraftverk är belägna på berg med bebyggelse i en intilliggande dalgång. I sådana fall kan bakgrundsljudet vid vissa vindriktningar vara lägre vid de vindskyddade husen i dalgången än vid vindkraftverken och detta kan leda till att ljudet från vindkraftverken upplevs som högre än om det var placerade på samma nivå som bebyggelsen. Enligt Boverkets Vindkrafthandbok (januari 2009) kan det finnas anledning att ta hänsyn till risken för ”vindskugga” i de fall vindhastigheten vid bebyggelse är i storleksordningen 50% lägre än vid vindkraftverket/vindkraftanläggningen. Landskapet i Anneforsparken är inte alltför kuperat varför vindskugga i ovanstående bemärkelse inte förekommer. Skillnaderna i vindhastighet mellan bebodda hus i lågpunkter och närmaste berg med vindkraftverk beräknas uppgå till maximalt omkring 20%. På de flesta ställen mindre än så. Vid utformningen av exempellayouten har Bergvik Skog tagit hänsyn till Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2004:15) om buller från byggplatser. De idag gällande riktvärdena för buller ställer inga strängare ljudkrav vid låga vindhastigheter för att undvika s k ”vindskugga”. I vissa europeiska länder finns det dock strängare ljudkrav vid låga vindhastigheter för att undvika detta fenomen. ra04s 2011-02-17 28 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx 5.18.7 Skuggor Vissa platser har enligt beräkningarna skugga under sådan tid att det kan kräva uppmärksamhet eller åtgärd. Bolaget har redovisat vilka fastigheter som påverkas i ursprunglig MKB och denna komplettering. Utfallet har studerats och resultatet har inte föranlett några ytterligare justeringar av verksplacering i exempellayouten. I de fall då skuggningstiden överskrider rekommendationerna kan denna reduceras genom användandet av skuggdetektorer snarare än att försämra energiutbytet genom en förändrad placering. Av denna anledning har exempellayouten inte justerats ytterligare på grund av skuggberäkningar. 5.18.8 Flyghinder Som en del i samrådet har vindkraftverkens placeringar kontrollerats med Luftfartsverket och Transportstyrelsen. Inget framkom som gjorde att de tilltänkta placeringarna inte kunde användas. 5.18.9 Naturmiljö. Utgående från offentliga databaser såsom Länsstyrelsens GIS-databas, GIS-data från Skogsstyrelsens Skogens källa, Bergvik Skogs databaser och de riktade naturinventering som genomfördes i delar av parkområdet under 2009 (bilaga 9 och 10 i ursprunglig MKB), har olika naturvärden definierats. Specifik hänsyn har tagits till följande naturvärden i exempellayouten: Nyckelbiotoper Biotopskyddade områden Våtmarker klass 1 och 2 Bergviks frivilliga avsättningar Områden med höga naturvärden identifierade i inventering 2009 Strandskydd mot sjöar, tjärnar och större vattendrag Inom området finns inga Natura 2000 områden, riksintressen för naturvård, biotopskydd eller naturreservat. Därför har inga justeringar gjorts med anledning av dessa värden i exempellayouten. Vid tidpunkten för upprättandet av exempellayouten fanns inga kända häckningsplatser för kungsörn i området. En specifik inventering av kungsörn som utfördes feb-juni 2009 hade inte heller påvisa några lokaler för boplatser, varför inga hänsyn tagits till denna art. Med några mindre undantag, t ex verksplacering 138, har bolaget undvikit placeringar i och i omedelbar anslutning till dessa naturvärden. Då dessa förändringar endast har påverkat energiproduktionen marginellt, bedömdes det som rimliga hänsyn. ra04s 2011-02-17 29 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Påverkan på närliggande Natura 2000-områden behandlas i kapitel 7.2 och 7.3. Kompletterande inventeringar som utförts efter inlämning av ansökan behandlas under kapitel 7. 5.18.10 Kulturmiljö Länsmuseet i Gävleborg har på Bergvik Skogs uppdrag genomfört en arkeologisk och kulturmiljömässig förstudie. Utredningen finns tillgänglig som bilaga 11 till MKB. Den visar på endast ett fåtal betydelsefulla lämningar inom parkområdet. För exempellayouten har Bergvik Skog valt att helt undvika dessa områden för verksplacering och vägplanering. Inventeringar som utförts efter inlämning av ansökan behandlas under kapitel 7. 6 Relevanta normer, mål och planer 6.1 Miljökvalitetsnormer Inga tillägg 6.2 Nationella miljömål Inga tillägg 6.3 Regionala miljömål Inga tillägg 6.4 Lokala miljömål Inga tillägg 6.5 Planförhållanden - Överensstämmelse med översiktsplan Bollnäs och Ovanåkers kommuner Bergvik Skog arbetade fram områdesavgränsningen för Annefors vindpark och exempellayouten för denna under 2008 och 2009. Vid den tidpunkten fanns inga färdiga fördjupade översiktsplaner med tema vindkraft framtagna hos respektive kommun. Arbetet var planerat eller påbörjat i vissa delar. Avsaknaden av fördjupade översiktsplaner för vindkraft har inte hindrat kommunerna från att diskutera Bergvik Skogs planer, tvärtom har kommunerna varit intresserade av att diskutera Anneforsparken under framtagandeprocessen och framhållit att varje aktuell park skall diskuteras utifrån sina egna förutsättningar oavsett status på översiktsplanen. Det har också framhållits att de föreslagna vindkraftområdena för respektive kommun inte är absoluta, utan att alla placeringar kan diskuteras. Under den tid som Bergvik Skogs ansökan om tillstånd för Annefors vindpark handlagts av Miljöprövningsdelegationen har kommunernas arbete med de fördjupade ra04s 2011-02-17 30 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx översiktsplanerna för vindkraft fortgått. Nedanstående punkter innehåller en genomgång av hur den föreslagna etableringen av Annefors vindpark överensstämmer med kommunernas planer till dagens datum. Sammanfattningsvis kan konstateras att Annefors vindkraftsplaner överensstämmer med intentionerna i Bollnäs och Ovanåkers kommuners fördjupade översiktsplaner inklusive tillägg till dessa och att det planerade nyttjandet av områdena påverkas i positiv riktning med Annefors vindpark. 6.5.1 Bollnäs Översiktsplan tema Vindkraft Bollnäs kommun Översiktsplan tema Vindkraft antogs av kommunfullmäktige 2010-05-31. I översiktsplanen redovisas exempelvis riksintresseområden för vindkraft, kommunala intresseområden för vindkraft, stora opåverkade områden och utredningsområden. Annefors vindpark sammanfaller delvis med riksintresseområden för vindkraft i Bollnäs kommun i tre fall, X026 (öster Gruvberget), X013 (sydost Annefors) och X028 (sydväst Hällbo). Annefors vindpark sammanfaller med kommunalt intresseområde för vindkraft i ett fall, VK6 (söder Annefors). Annefors vindpark sammanfaller med utredningsområde i ett fall, U1 (Stora Öjungen till Söndagsåsen på gränsen mot Ovanåkers kommun) Översiktsplanen anger att för riksintresseområden och kommunala intresseområden för vindkraft skall vindkraftutbyggnad prioriteras. För övriga områden i kommunen kan prövning ske, men ingen prioritering av vindkraft framför andra intressen ska gälla. Översiktsplanen anger som riktlinjer för riksintresseområdena X013 och X028 : ”Naturvärdena skall beaktas. Rovfågelintressena skall beaktas. Samråd skall ske med Bollnäs Fågelklubb. Fornlämningarna skall beaktas. ” Genom inventeringar av naturvärden, rovfåglar och fornlämningar som skett i samrådsskedet och redovisas i ursprunglig MKB och denna komplettering, säkerställer Bergvik Skog att dessa intressen tillvaratas. Information och rapporter från utförda inventeringar har delgivits Bollnäs Fågelklubb. Översiktsplanen anger som riktlinjer för riksintresseområde X026 : ”Naturvärdena skall beaktas.” Genom inventeringar av naturvärden som skett i samrådsskedet och redovisas i ursprunglig MKB och denna komplettering, säkerställer Bergvik Skog att dessa intressen tillvaratas. Översiktsplanen anger som riktlinjer för det kommunala intresseområdet VK6: ”Naturvärdena och det rörliga friluftslivet skall beaktas. Rovfågelintressena skall beaktas. Samråd skall ske med Bollnäs Fågelklubb.” Genom inventeringar av naturvärden och rovfåglar, samt genomgång av möjlig påverkan på det rörliga friluftslivet som skett i samrådsskedet och redovisas i ursprunglig MKB och ra04s 2011-02-17 31 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx denna komplettering, säkerställer Bergvik Skog att dessa intressen tillvaratas. Information och rapporter från utförda inventeringar har delgivits Bollnäs Fågelklubb. Översiktsplanen anger som riktlinjer för U1:” Inom området skall inga vindkraftverk anläggas innan särskild utredning av konflikter mellan olika intressen tagits fram och ställning tagits för vilka intressen som skall prioriteras.” Bergvik Skog ställer sig positiva till att underlätta den särskilda utredningen av område U1. Bolaget anser att området, tack vare sina goda vindresurser, bör innefattas i det kommunala vindkraftsområdet VK6. Bergvik Skog för diskussioner med kommunen med anledning av detta men eftersom det inte finns något ställningstagande ännu har inte någon hänsyn kunnat tas i denna komplettering. MKB för översiktsplanen anger att ”De områden som är mest lämpliga för vindkraftsutbyggnad ligger på högre belägna bergspartier utanför de dalgångar som föreslås fria från vindkraft, exvis Ljusnans dalgång.” Annefors vindparks placering överensstämmer med denna viljeinriktning genom att den ligger i högre belägna bergspartier i sydvästra delen av kommunen, medan Ljusnans dalgång är belägen i norra och östra delarna av kommunen. MKB för översiktsplanen anger att ”Områden som inte är lämpliga [för vindkraft] är dels i havsbandet i orörd natur dels i kulturbygderna i dalgångarna.” Annefors vindparks placering överensstämmer med denna viljeinriktning genom att den ligger i högre terräng i inlandet, i områden som domineras av produktionsskog. MKB för översiktsplanen anger att vindkraftetablering är positiv ur miljösynpunkt. Vidare anges i planen att vindkraftetableringar direkt eller indirekt påverkar 11 av Miljöbalkens 16 Miljökvalitetsmål positivt. Annefors vindpark bidrar till att uppfylla kommunens strävanden på detta område. MKB för översiktsplanen anger under rubriken naturvård att ”Vindkraft bedöms inte stå i konflikt med naturvårdens intressen vid etableringar inom redan exploaterade områden.” Annefors vindpark är placerad inom redan exploaterade områden, i och med att Bergvik Skog bedriver storskaligt skogsbruk inom dessa. MKB för översiktsplanen anger under rubriken kulturmiljö att ”Närliggande vindkraftverk kan upplevas som en stark motsättning till den gamla kulturmiljön” Annefors vindpark är placerad i ett område med få kända kulturmiljöer. En kulturmiljöinventering har utförts i Gävleborgs Länsmuseums regi under hösten 2010 och våren 2011. Hänsyn till resultatet kommer att tas när slutlig layout projekteras, se avsnitt 8.4 ra04s 2011-02-17 32 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx MKB för översiktsplanen anger under rubriken friluftsliv/rekreation att ”Områden som nyttjas för friluftsliv eller rekreation kan komma att störas visuellt eller genom ljudalstring från vindkraftverken.” För genomgång av etableringens påverkan på friluftslivet hänvisas till punkt 8.5 i denna komplettering. MKB för översiktsplanen anger under rubriken Stora opåverkade områden att ”I Bollnäs kommun finns tre områden som klassas som stora opåverkade områden. Områdena skall hållas fria från vindkraftsutbyggnad” Annefors vindpark ligger utanför dessa områden. MKB för översiktsplanen anger under rubriken Fauna att ”Hur fågellivet och fladdermöss påverkas lokalt vid en vindkraftsetablering måste varje projektör utreda vidare i samband med tillståndsansökan eller anmälan enligt miljöbalken.” Bergvik Skog har i samband med tillståndsansökan och denna komplettering genomfört studier rörande Annefors vindpark för att klargöra denna påverkan. MKB för översiktsplanen anger under rubriken Flora att ”Verksamhetsutövare som söker tillstånd eller gör en miljöanmälan för vindkraft, bör i miljökonsekvensbeskrivningen kartlägga om det lokalt finns något värdefullt växtliv.” Bergvik Skog har i samband med tillståndsansökan och denna komplettering genomfört naturvärdesinventeringar rörande Annefors vindpark för att klargöra denna påverkan. MKB för översiktsplanen anger under rubriken Buller att ”För att kunna bedöma konsekvenserna som ljudbidraget från vindkraft ger i landskapet måste en bedömning göras för varje specifik plats där vindkraftverk avses att uppföras.” Bergvik Skog har i samband med tillståndsansökan och denna komplettering genomfört ljudberäkningar rörande Annefors exempellayout för att klargöra denna påverkan. MKB för översiktsplanen anger under rubriken Belysning att ”Vindkraftverk ska förses med ljus enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter. Det är frågor som ska utredas närmare i samband med tillståndsansökan eller anmälan enligt miljöbalken.” Bergvik Skog har i samband med tillståndsansökan och denna komplettering genomfört studier rörande Annefors exempellayout för att klargöra denna påverkan, se kapitel 5.6. 6.5.2 Ovanåker Översiktsplan tema Vindkraft och stora opåverkade områden Ovanåker kommun Översiktsplan tema Vindkraft och stora opåverkade områden är inte antagen. Utställning för allmänheten avslutades 2011-03-31. I förslaget till översiktsplan under rubriken Enskilda projekt anges att ”Om en exploatör finner området lämpligt kan vidare studier ske innefattande en miljökonsekvensbeskrivning som redovisar konsekvenserna av det eventuella projektet. Det innebär att frågan avgörs slutligt först när projektets konsekvenser tydligt framgår vilket ej sker på översiktsplanenivå utan på projektnivå. Där tas slutlig ställning till projektet.” ra04s 2011-02-17 33 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Bergvik Skog har i samband med tillståndsansökan och denna komplettering genomfört studier rörande Annefors vindpark för att uppfylla kommunens viljeinriktning. Diskussioner har förts med kommunen angående lämpligheten av olika områden i Annefors-parken för vindkraftetablering. Under samrådsperioden konstaterades att stora områden inom parken/kommunen inte kunde användas pga försvarets intressen. Vidare har hänsyn till björngömslet inom Vargas vildmarkslodge tagits i exempellayouten. I övrigt saknas kommunens slutliga ställningstagande varför någon ytterligare förändring inte gjorts i denna komplettering 7 Nulägesbeskrivning 7.1 Landskapsbild Under april/maj 2011 har Bergvik Skog låtit utföra en kompletterande landskapsanalys. Anders Bramme, Cowi AB har utfört analysen. Rapporten finns redovisad i denna MKBkomplettering som bilaga 9. Rapporten visar inte bara Annefors vindparks påverkan på landskapsbilden utan också den sammantagna effekt som kan uppstå med övriga planerade vindkraftetableringar i närområdet. Sammantaget är det planerat för ca 300 vindkraftverk inom en yta som är ca 20 km bred och 40 km lång. Analysen visar att alla dessa verk inte kommer att synas samtidigt från någon plats i området. Möjligtvis kan man under vissa specifika förhållanden se upp till100 verk samtidigt och då troligtvis på mycket långt avstånd. För bolagets strategi med avseende på landskapsbilden, hänvisas till kapitel 8.1. 7.2 Naturmiljö Naturvärdesinventering sommaren 2010 Förutom de två naturinventeringar som finns redovisade i den ursprungliga miljökonsekvensbeskrivningen har ytterligare en kompletterande naturvärdesinventering av hela parkområdet utförts av Skogsstyrelsen sommaren 2010. Inventeringen finns bifogad som bilaga 10 till denna komplettering. Skogsstyrelsen har själva valt att med hjälp av beståndsregister identifiera de områden som bedöms som intressanta för naturvärdesinventering, bl. a. baserat på trädålder. Dessa områden har sedan inventerats grundligt. Hyggen har av förståeliga skäl inte inventerats. I och med inventeringarna 2009 och 2010 har alla enligt professionella inventerare relevanta delar av parkområdet inventerats. Inventeringen sommaren 2010 fokuserade på att hitta eventuella värdekärnor och hur eventuell negativ påverkan på dessa, orsakade av uppförandet av parken, kan minimeras. Vid inventeringen noterades 16 nya värdekärnor, varav endast ett bestånd bedömdes nå upp till den högsta klassen, nyckelbiotop. Skogsstyrelsen skriver i sammanfattningen av ra04s 2011-02-17 34 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx rapporten att, av samtliga värdekärnor, nya liksom tidigare noterade, bedöms värdekärnorna endast i ringa omfattning påverkas av den planerade exempellayouten. Endast i två fall rekommenderas mindre justeringar av vägdragning och verksplacering. De två utpekade värdekärnorna, där särskild hänsyn bör tas, ligger öster om sjön Östra Jönsen respektive väster om Harjuberget. För bolagets kommentarer angående föreslagna hänsynsåtgärder, med avseende på naturvärden, hänvisas till kapitel 8.2. Hydrologi Vid inventeringen sommaren 2010 studerade Skogsstyrelsen även de värden som är kopplade till vattenmiljön som finns inom planerat vindparkområde. Slutsatsen var att det inom området finns många sjöar, tjärnar och vattendrag samt ett flertal våtmarksområden och sumpskogar. Vattenkvaliteten bedöms vara god mot bakgrund av att det registrerats flodpärlmusslor i flera vattendrag. I rapporten ges även allmänna rekommendationer vad gäller hänsyn till vattendrag, våtmarker och sjöar som bör tas vid byggnation av verk och vägar Med anledning av Miljöprövningsdelegationens föreläggande har Bergvik Skog även låtit utföra en kompletterande rapport om hydrologiska förhållanden i parkområdet och deras påverkan på närliggande Natura 2000-områden. Denna har utförts av Sweco Environment i Västerås under april 2011. Se bilaga 11. Rapporten visar att dagens flöden kommer att påverkas i låg grad och att utbyggnaden av Annefors vindpark kommer att ha en mycket låg till försumbar inverkan på hydrologin i och omkring området. För bolagets kommentarer angående föreslagna hänsynsåtgärder, med avseende på naturvärden, hänvisas till kapitel 8.2. 7.3 Djurliv Fladdermöss På uppdrag av Bergvik Skog har naturvårdskonsult docent Rune Gerell (medförfattare bl a till Naturvårdsverkets rapport 5546 Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan) under hösten 2010 utfört en analys av effekterna på den lokala fladdermusfaunan, se bilaga 12. Av rapporten framgår sammanfattningsvis att det aktuella barrskogslandskapet producerar relativt liten mängd insekter vilket medför att födotillgången för fladdermöss är begränsad. Som framgår av bilaga 17 är lövträdsandelen mycket liten i området. Lövskog är en förutsättning för god insektstillgång. Få lämpliga miljöer för fladdermöss finns i området då sannolikt endast ett fåtal hålträd finns liksom få hus som kan utnyttjas som boplatser. ra04s 2011-02-17 35 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Inga markanta ledlinjer för flyttande fladdermöss kunde heller noteras enligt studien. Analysen visar således att effekterna på fladdermusfaunan till följd av en etablering av vindparken är försumbara, varför inga specifika hänsynsåtgärder bedömts vara nödvändiga. Fågelinventering I augusti 2010 kompletterades den ursprungliga miljökonsekvensbeskrivningen med en fågelinventering som utförts i parkområdet. Inventeringen utfördes enligt metoden linjetaxering. Metoden innebär att ornitologen haft möjlighet att höra förekommande arter på 100% av parkområdet. Rapporten i sin helhet i reviderad form finns bilagd denna MKB-komplettering (bilaga 16a). En inventering omfattande småloms flygmönster mellan häckningssjö och fiskesjö inom parkområdet har redovisats i PM bilaga 16b. De hänsynsåtgärder som föreslås i rapporterna är följande: att extra hänsyn tas till områden med en biotop lämplig för tretåig hackspett och videsparv,att ortolansparv och törnskata får fortsatt tillgång till öppna hyggen med stående björk och asp samt en del stående död ved,att en skogsridå (100 m motsvarande strandskydd räcker) bevaras vid häckningstjärnar för smålom samt skyddszoner i flygriktningarna etableras enligt kartan i bilaga 16 b. Fågelinventering Natura 2000-områden Under april och juni 2011 har ytterligare en inventering utförts av Grouse Expeditions, för att studera den eventuella påverkan Annefors vindpark kan medföra på de Natura 2000områden som finns i anslutning till parkområdet. Rapporten återfinns i sin helhet i bilaga 13. Ingen verksamhet som etableringen av vindparken medför kommer att beröra Natura2000-områden, då dessa endast finns utanför områdesavgränsningen. Av rapporten framgår att av de fågelarter med bevarandevärden för Natura 2000områdena i anslutning till parkområdet så är det endast Fiskgjuse, Smålom och Storlom som studerats, då dessa arter är de enda som har en känd problematik med vindkraft. Slutsatsen av studien visar att inga spår av pågående häckningar eller stationära fiskgjusar hittades, varför inga specialhänsyn bedöms behöva tas för denna art. Vad gäller smålom konstateras att specialhänsyn behövs intill själva häckplatsen, dvs en skogsridå vid häckningstjärnarna. Storlom noterades endast som överflygande och då aldrig parvis, vilket tyder på att ingen häckning inletts i inventeringsområdet. Kungsörnsinventering Våren 2011 rapporterade Kungsörnsgruppen ett förstagångsförsök till kungsörnshäckning på en av gruppen uppförd artificiell plattform inom Anneforsområdet. Grouse Expeditions ra04s 2011-02-17 36 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx har i juni 2011 kontrollerat häckningen som konstaterades avbruten ( rapporten från Grouse biläggs inte av sekretesskäl). Försöket var det första kända överhuvudtaget i Anneforsområdet. Det kan ha varit fråga om så kallad skenhäckning av ungfågel. Ytterligare iakttagelser vid en annan artificiell boplattform har också skett och kommer att undersökas av Grouse expeditions och kungsörnsgruppen. För Bergvik Skogs kommentarer angående föreslagna hänsynsåtgärder, med avseende på djurliv, hänvisas till kapitel 8.3. 7.4 Kulturmiljö Efter samråd på Bergviks Skogs intiativ och enligt beslut från kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen Gävleborg, (2010-10-20, Dnr 431-5855-10), skall en särskild utredning enligt 2 kap 11 § lagen om kulturminnen mm utföras i Annefors-området. En sådan utredning påbörjades hösten 2010 av Länsmuséet Gävleborg, men fick avbrytas p g a vintern. Utredningen avslutades under våren 2011. Enligt överenskommelse med länsstyrelsen har inventeringen begränsats till de områden där vindkraftverk och tillhörande nya vägar med stor sannolikhet kommer att byggas. Exempellayouten med tillhörande nya vägar ligger, förutom några smärre undantag, inom dessa områden. Undantagen utgörs av ca 100 m t verk 74, 100 m t verk 48, ca 300 m öster verk 2 och 3 (de vägarna kan förmodligen utgå), t verk 92 (kan dras om) och verk 79 (kan dras om). Inom dessa områden (se gula områden i bilaga 15) inventeras 100% av ytan. I övriga områden där det bedömdes osannolikt att vindkraftverk och nya vägar kommer att byggas genomförs ingen inventering. De gula områdena i bilaga 15 har sedan valts att bilda utgångspunkt för strategin när slutlig layout projekteras. Se avsnitt 8. Rapporten från Länsmuséet Gävleborg 2011:08 finns bilagd denna MKB-komplettering som bilaga 18. Rapporten bör läsas i kombination med den skrivbordsstudie som genomfördes av Länsmuséet Gävleborg 2009 och finns redovisad som bilaga 11 i ursprunglig MKB.I föreliggande rapport redovisas 212 lämningar, varav 177 utgör rester från kolningsverksamhet (kolbottnar, kolarkojor och kolningsområden), som kulturhistoriska lämningar. Av de redovisade lämningarna utgör 7 fasta fornlämningar, varav 4 är placerade inom området för etablering. De senare består av: Gränsmärke (punkt 57) Bytomt/gårdstomt (punkt 89, ”Ändalösa”) Tjärdal (punkt 255) Fossilåker/Röjningsrösen (punkt 384, ”Torpberget”) I tidigare känd dokumentation, inklusive databasen Skog & Historia, har angivits ett fyrtiotal punkter samt en yta med övriga kulturhistoriska lämningar. Ett tiotal av dessa ligger utanför de områden inom vilka parken kommer att uppföras (gula områden i bilaga 15.)Samtliga lämningar redovisas i bilaga 1. För bolagets kommentarer angående föreslagna hänsynsåtgärder, med avseende på kulturmiljö, hänvisas till kapitel 8.4. ra04s 2011-02-17 37 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx 7.5 Friluftsliv och turism Som beskrivits i kapitel 7.5 i tidigare MKB, så består det rörliga friluftslivet inom området framförallt av vandring, fiske, jakt och skoteråkning. Nedan görs ett tillägg till den beskrivningen. Finnskogsleden Inom området går den s k Finnskogsleden, se karta bilaga 14. Av turistbyråns informationsmaterial framgår att leden erbjuder vyer, vildmarkskänsla och kulturupplevelser. I beskrivningen kan läsas att naturen längs med leden ofta varierar. Leden går genom blåbärsgranskogar, blockrika tallskogar, över kala hällmarker, över hyggen, myrar och fäbodvallar, längs sjöar och bäckar. Det står även att den kuperade topografin, det kärva klimatet och den oftast magra jordmånen dock har skapat en natur som är relativt artfattig, såväl när det gäller växter som djur. Huvudman för leden är Bollnäs kommun. Enligt uppgift från ledansvarig används leden relativt flitigt sommartid av bl a skolklasser. Vintertid hålls dock leden inte framkomlig. Några undersökningar av hur många som nyttjar leden har inte gjorts. För två år sedan utfördes en upprustning av hela ledsträckningen (ca 35 km). I år har kommunen lagt nytt tak på Gäddtjärnskojan vid Nästaberget, som ligger inom det planerade vindparksområdet. Av turistbyråns och föreningen Finnskogsrikets kartor över Annefors-området framgår att en del besöksmål i form av vindskydd, raststugor och utsiktsplatser finns i närheten till planerade verksplaceringar och i anslutning till området, se karta bilaga 14. Fiske Planerat vindkraftområde ligger huvudsakligen inom Bollnäs Södra Fiskevårdsområde. Fisket i området är utarrenderat till Gruvbergets fiskevårdsförening som ombesörjer fiskevården samt försäljning av fiskekort. Fiskekortsförsäljning sker genom Gruvbergets fiskevårdsförening. Fiskekort från föreningen upplåter sportfiske i alla vatten inom planerat vindparkområde förutom de delar av parken som ligger inom Hanebo-Segersta fiskevårdsförening respektive Alfta fiskevårdsområdesförening, se tabell 1. Dessa två föreningar upplåter fiske inom tidigare nämnda områden till allmänheten. Båda föreningarna anser dock att vattnen som berörs av den planerade vindkraftparken är ointressanta för deras verksamhet med undantag för Västra Nottjärn, se tabell 1. I Västra Nottjärn tar Alfta fiskevårdsområdesförening avelsfisk för odling av öring. Utöver detta finns det ett område i den östra delen av parken där fisket ej upplåts genom försäljning av fiskekort, se karta bilaga 14 och tabell 3. Tabell 1. Vatten som upplåts för fiske genom andra föreningar än Gruvbergets fiskevårdsförening. Sjö Fiske Kommentar ra04s 2011-02-17 38 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Prästbergstjärn, kallåstjärn samt Fiske upplåts genom fiskekort från del av Västra Nottjärn Alfta FVO. I Västra Nottjärn tar Alfta FVO avelsöring Fisklösen och Lomtjärn Fiske upplåts genom fiskekort från Hanebo-Segersta FVF. Enligt uppgift från Gruvbergets fiskevårdsförening bedrivs sportfiske i någon mån i de flesta sjöar som föreningen säljer fiskekort till inom det planerade vindparkområdet d.v.s. alla sjöar förutom tidigare nämnda undantag. Fisket sker till stor del vintertid. De sjöar som används flitigast är Put-and-Take vattnen Trehörningen och Abborrtjärn, se karta bilaga 14 samt tabell 2. På föreningen Finnskogsrikets karta finns två sjöar utmärkta som fiskesjöar, Lålamm och Stålbergstjärnen i nordöstra delen av vindparken men enligt Gruvbergets fiskevårdsförening så nyttjas inte sjöarna mer än andra sjöar inom området för den planerade vindkraftparken, se karta bilaga 14. ra04s 2011-02-17 39 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Tabell 2. Speciellt utpekade fiskevatten av Gruvbergets FVF samt Finnskogsrikets karta. Tabellen omfattar inte alla vatten som upplåts av Gruvbergets FVF. Sjö Fiske Kommentar Lilltjärn Naturligt fiskebestånd av öring och abborre Sparsamt isfiske Puppodammen Naturligt fiskebestånd av öring och abborre Sparsamt isfiske Gryssjön Gädda, Abborre Östra Jönsen Gädda, Abborre Västra Jönsen Gädda, Abborre Trehörningen Inplantering av regnbåge och öring (Put-And-Take) Högt fisketryck Abborrtjärn Inplantering av röding och öring (Put-and-Take) Högt fisketryck Högsjön Gädda, Abborre Långsjödammen Gädda, Abborre Stugsjön Gädda, Abborre Rocksjön Gädda, Abborre Västra Gällsjön Gädda, Abborre Vittsjöbosjön Gädda, Abborre Stugsjön Gädda, Abborre Inom det område i den centrala delen av parken där fisket ej upplåts genom försäljning av fiskekort är fisket utarrenderat till två privata fiskeklubbar, se karta bilaga 14. Endast medlemmar i dessa fiskeklubbar har rätt att fiska i området. I sjöarna Abborrkassen, Hälltjärnen, Linnåstjärnen och Lorttjärnen, inom undantaget område, planteras det in öring och röding av Abborrkassens fiskeklubb, se karta bilaga 14 samt tabell 3. Fiskeklubben är öppen för anställda vid Korsnäs, Stora Enso och Bergvik Skog. Klubben har även en liten stuga invid Linnåstjärnen. Enligt klubben nyttjas vattnen flitigt året om och har gjort så sedan år 1964. Såväl stugan som sjöarnas arrenderas av Bergvik Skog. Sjöarna St. och L Saltsjön, Dammtjärn, Holmsjön m.fl även dessa inom undantaget område arrenderas ut av Bollnäs Södra fiskevårdsområdesförening till Korsnäs AB, se karta bilaga 14 samt tabell 3. Enligt uppgift från Gruvbergets FVF så vill Korsnäs säga upp arrendeavtalet och sjöarna kommer då liksom övriga vatten förvaltas av Gruvbergets fiskevårdsförening. ra04s 2011-02-17 40 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Tabell 3. Privata fiskevatten som ej omfattas av fiskekortsförsäljning till allmänheten inom det planerade vindparkområdet. Sjö Fiske Kommentar Abborrkassen, Hälltjärn, Öring, Röding Fiske endast upplåtet för medlemmar i Abborrkassens Linnåstjärn och Lorttjärn fiskeklubb St. och L Saltsjön, Öring, Röding Dammtjärn, Holmsjön m.fl Fiske endast upplåtet för medlemmar i privat fiskeklubb I stort sett samtliga ovanstående sjöar ägs av Bergvik Skog med något undantag, t ex delar av sjön Ö Jönsen. Jakt Jakt som bedrivs inom området har beskrivits i tidigare MKB. Skoterleder Skoteråkning, som bedrivs inom området, har beskrivits i tidigare MKB. Skoterlederna framgår av karta i bilaga 14 i denna komplettering. Naturturism Utanför det planerade parkområdet finns företag som bedriver naturturism. Mest känd av dessa är verksamheten vid Vargas Vildmarkslodge, vilket även finns redovisat i MKB. ra04s 2011-02-17 41 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Bild baserad på Finnskogsrikets sevärdhetskarta som återfinns på deras hemsida. De ljusblå punkterna och vindparkområdets kontur har Bergvik Skog lagt till på kartan. Föreningen Finnskogsriket verkar inom aktuellt område. Föreningen arbetar för att främja livsvillkor och företagsutveckling. Detta sker genom att sprida kunskap och att utveckla de natur- och kulturvärden som finns inom området. En karta har bl a tagits fram av föreningen, som pekar ut de besöksmål, leder, natur- och kulturvärden som föreningen vill framhålla i området. En utredning har nyligen utförts i samband med framtagandet av Bollnäs kommuns tematiska översiktsplan för vindkraft (Etex konsult, ”Översikt av vindkraftens påverkan på turism, version 0.9, 2011-01-05”). I studien har ett antal turistföretag inom kommunen, via en enkät, fått lämna uppgift om sin bedömning av hur vindkraftetableringar i närområdet kan komma att påverka deras nuvarande och framtida verksamhet. En av slutsatserna i rapporten är att vindkraftexploateringen kommer påverka de flesta turistföretagen negativt. Enligt flera företagare har de sin verksamhet i området på grund av den unika vildmarken. Av flera av enkätsvaren framgår att utan en vindkraftexploatering i området så kommer deras turismverksamhet att öka under de kommande åren och flera av företagarna poängterar att de har internationella kunder som vill uppleva en unik orörd vildmark. ra04s 2011-02-17 42 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Enligt enkäten uppskattar verksamheterna tillväxtmöjligheterna, om vindkraften inte byggs ut, på 10 års sikt till en ökning som anges som 8 personers ökning (från 14 i dagsläget.) Om vindkraften byggs ut uppger vissa att de helt behöver avveckla sin verksamhet andra att minska den. Minskningen anges till tre personer. Någon redovisning av hur utvecklingen sett ut under de senaste 10 åren för respektive verksamhet framgår dock inte av rapporten. Utredningen visar även att någon företagare uppgett att vindkraftutbyggnaden kan leda till positiva effekter, då det under anläggningsarbetet (men även kommande drift och underhåll) drar med sig många besökare. Något företag uppger även att man inte alls bedömer att verksamheten kommer påverkas av vindkraftsutbyggnaden. För Bergvik Skogs kommentarer angående föreslagna hänsynsåtgärder, med avseende på friluftsliv och turism, hänvisas till kapitel 8.5. 7.6 Övrig mark- och vattenanvändning Inga tillägg 7.7 Konkurrerande intressen Inga tillägg 7.8 Aktuella fastighetsägare Inga tillägg 8 Konsekvensbedömningar och skyddsåtgärder (strategi) I detta kapitel beskrivs Bergvik Skogs strategi vid utformningen av den slutliga parklayouten. Bergvik Skogs grundinställning är att utbyggnaden av vindparken Annefors skall kunna ske på ett sådant sätt att hög produktion kan uppnås utan att inkräkta på motstående intressen på ett oacceptabelt sätt. Begränsning av området i stort: Strategin utgår ifrån att inga vindkraftverk och huvudsakligen inga vägar eller kabelgravar ska anläggas utanför det gulmarkerade området i bilaga 15. När det gäller vägar och kabelgravar kan det dock bli fråga om något marginellt avsnitt som undantagsvis behöver byggas eller breddas utanför det gulmarkerade området, se detaljer i avsnitten nedan. Undantagen gäller nya vägar varav följande vägar från exempellayouten kan bli aktuella: ca 100 m t verk 74, 100 m t verk 48, ca 300 m öster verk 2 och 3 (de vägarna kan förmodligen utgå), t verk 92 (kan dras om) och verk 79 (kan dras om). Enligt överenskommelse med Länsstyrelsen har det gulmarkerade området i bilaga 15 till 100 % inventerats av kulturminnesinventeringen (se avsnitt 7.4. Övriga inventeringar omfattar i princip 100 % av gulmarkerat område samt övriga delar av parken. ra04s 2011-02-17 43 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Bergvik Skog kommer att påbörja detaljprojekteringen av Annefors vindpark när tillstånd är beviljat från Miljöprövningsdelegationen och har vunnit laga kraft. Vid detta tillfälle kommer ett arbete att påbörjas med att skapa en energioptimerad layout utifrån de omfattande vindmätningar som Bergvik Skog idag har tillgång till och den verkstyp man väljer. I detta skede kommer idag kända restriktioner att inarbetas. I praktiken kommer detta ske för flera olika typer verk och scenarier för att beräkna lönsamhet och bedöma risk innan layouten slutligen fastställs. Strategin beskriven inom avsnitt 8.1-8.16 tillämpas alltså inom de gulmarkerade områdena på kartan i bilaga 15. Efter det att den slutliga layouten fastställts i kartform kommer geoundersökningar och andra undersökningar att vidtas i terrängen. Vidare kommer avverkningar inför vägbyggen och vindkraftplatser att särskilt bedömas enligt Bergvik Skogs certifiering. Resultatet kan komma att förändra layouten i mindre eller större grad. Placeringen av vindkraftverk både i projekterings- och fältskede kommer att ske i samråd med tillsynsmyndigheten. I bilaga 19 redovisas de i strategin redovisade restriktioner som är definierade som area. Då redovisas till exempel inte effekterna av ljudrestriktioner. Riskavstånd för iskast mot allmän väg redovisas som ett avstånd, baserat på formeln nedan. För stamnätskraftledningar redovisas ett avstånd på totalhöjd. Dessa avstånd är beroende av vilken verkstyp som väljs och kan därför komma att behöva justeras. Rekommenderat riskavstånd för iskast när vindkraftverket är igång: d (D H) x1.5 där d motsvarar riskavståndet för iskast, D motsvarar rotordiameter och H navhöjd Försvarshänsyn De områden som var kända vid ansökanstillfället ligger utanför de gulmarkerade i bilaga 15. Därutöver är det känt att ett mindre restriktionsområde för försvaret har tillkommit. Detta kommer att undantas från den yta inom vilken en energioptimerad layout tas fram och så har gjorts i bilaga 19. Innan den slutliga layouten fastställs måste den kontrolleras ytterligare en gång med Försvarsmakten, vilket också innebär att en kontroll tillsammans med Transportstyrelsen görs. Master och radiolänkar Den vid ansökningstillfället kända länken ligger utanför de gula områdena i bilaga 15. Nya sträckningar för Teracoms och MSB:s (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) radiolänksystem (RAKEL) är idag kända. Innan den energioptimerade layouten tas fram kommer det kontrolleras om ytterligare länkar fanns vid beslutstillfället och om dessa ligger inom de gula områdena i bilaga 15. Är så fallet kommer en diskussion med länkägarna, rådande forskningsläge vad gäller nödvändig buffert och ra04s 2011-02-17 44 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx rådande rättsläge avgöra i vilken grad radiolänkbuffertar undantas från den yta som en energioptimerad layout tas fram för. Skydds och säkerhetsavstånd Skydds- och säkerhetsavstånd har tillämpats när de gula områden i bilaga 15 upprättades se 5.18.3. Dessa kommer att kontrolleras mot navdiameter och tornhöjd hos de valda verken och möjligen kan det inskränka området ytterligare inom vilket den energioptimerade layouten beräknas. Se beskrivning av beräkningsformel för riskavstånde iskast ovan. Kommunala ställningstaganden Ovanåker kommun har tidigare uttryckt uppfattningen att man motsätter sig placeringar av vindkraftverk mellan sjöarna Stora Öjungen och Grannäsen. Inom den ytan ligger enligt exempellayouten 4 verk. Om det skulle vara kommunens slutliga ställningstagande och en förutsättning för en tillstyrkan avser Bergvik Skog att respektera detta. Det innebär i så fall att det gula området i bilaga 15 väster om kommungränsen och norr om Grannäs ej kommer att inkluderas i den yta som den energioptimerade layouten beräknas för. 8.1 Landskapsbild Vid placering av vindkraftverk måste de energioptimerande aspekterna väga tyngre än verkens eventuella synbarhet. Om ett placeringsvillkor konsekvent var att placera verken i positioner där de syns minst, skulle detta ohjälpligt leda till en väsentligt lägre energiproduktion. Oavsett var vindkraftverk placeras är de synliga från något håll, varför en minskad synbarhet från ett håll kan leda till en ökad synbarhet från ett annat håll. Om en lägre effekt (exempelvis 2 MW) på verken väljs vid slutlig projektering kommer antalet verk sannolikt att uppgå till de sökta 149, eftersom exempellayouten är energioptimerad för detta antal verk och denna effekt. Om en högre effekt på verken väljs (exempelvis 4 MW) är det möjligt att antalet verk minskar men inte säkert, se avsnitt 5.3. Påverkan per producerad energienhet blir betydligt lägre med större och högre verk än med lägre. Skillnaden i produktion mellan kommersiellt tillgängliga 2 och 3 MW-maskiner är 30-40%. (Lämpliga 4 MW maskiner är ännu inte kommersiellt tillgängliga.) För att illustrera detta kan man tänka sig det ytterligare antal 2MW-maskiner som krävs för att, i någon annan park, producera den energi som utgör skillnaden mellan ett 2 MW och ett 3 MW-alternativ i Annefors. Det blir ca 50 st och den större påverkan på landskapet i stort blir då uppenbar. Det avstånd som ges av 40 dB(A)-villkoret kan också anses lämpligt som ett hänsynsavstånd av synbarhetsskäl. En väsentlig utökning av avståndet av synbarhets-, ljudskäl eller något annat skäl kan göra att en etablering i Annefors inte blir möjlig. ra04s 2011-02-17 45 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Exempelvis ger en fördubbling av radien i ett skyddsavstånd en fyrdubbling av den layoutarea som berörs. 8.2 Naturmiljö Bergvik Skogs grundinställning är att i samband med utbyggnad ta samma hänsyn som beskrivits i kapitel 5.18 Utformningsprocessen, nämligen att följande naturvärden ska undantas från etablering av verk och vägar: 1. Nyckelbiotoper (Bergviks tidigare, de identifierade i inventeringarna 2009 och 2010 samt eventuella av Skogsstyrelsen tidigare identifierade på privat mark), 2. Biotopskyddade områden 3. Våtmarker klass 1 och 2, 4. Myrskyddsplan, kategori 1-2 5. Bergviks frivilliga avsättningar, 6. Områden med höga naturvärden identifierade i inventeringar 2009 och 2010 och 7. Strandskydd. För illustration av detta se bilaga 1. Vilka överväganden som Bergvik Skog gjort i detta sammanhang förklaras närmare i yttrande med komplettering av ansökan om tillstånd till vilket detta dokument är bilaga. 8.3 Djurliv Vad gäller de specifika hänsynsåtgärder för fåglar, vid vissa verks- och vägplaceringar, som föreslås i utförda inventeringar, avser Bergvik Skog att i möjligaste mån ta hänsyn till dessa. De hänsynsåtgärder som föreslagits är följande: 1. att extra hänsyn tas till områden med en biotop lämplig för tretåig hackspett och videsparv, 2. att ortolansparv och törnskata får fortsatt tillgång till öppna hyggen med stående björk och asp samt en del stående död ved, 3. att en skogsridå (100 m motsvarande strandskydd räcker) bevaras vid häckningstjärnar för smålom samt skyddszoner i flygriktningarna etableras enligt kartan i bilaga 16 b. Videsparv häckar i lämplig biotop som ligger utanför de områden där vindkraftverk kommer att byggas dvs utanför de gula områdena i bilaga 15, varför någon specifik åtgärd inte behöver vidtas. Den tretåiga hackspetten har hörts trumma, den exakta häckningsplatsen är inte känd. Lämplig biotop är förmodligen en avsättning Bergvik gjort strax intill platsen där hackspetten hörts trumma. Avsättningar kommer att undantas för placering av vindkraftverk, se avsnitt 8.2. Lämpligt hänsynstagande får diskuteras i samråd med tillsynsmyndigheten/ornitologer. ra04s 2011-02-17 46 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Åtgärd 2 berör i första hand normalt skogsbruk . Framtida avverkningar kommer att leda till att öppna hyggen tas upp (samtidigt som de gamla växer igen). I enlighet med Bergvik Skogs certifiering tas också sådan generell naturvärdeshänsyn att punkt 2 tillgodoses dvs stående död ved sparas på hyggena. Vindparksetableringen i sig själv ger inte upphov till att större hyggen tas upp och något åtagande enligt punkt 2 kan därför inte göras inom ramen för denna komplettering. Vid etablering av vindkraftverk och vägar till dessa kommer dock endast undantagsvis naturvärdesträd och död ved att tas bort. Förutom de i punkt 3 föreslagna åtgärderna kommer hänsyn till smålom att tas genom att en zon kommer att lämnas orörd närmast de tjärnar där smålommen häckar. Normalt strandskyddsavstånd på 100 m är tillräckligt, se bilaga 13. I flygriktningen mot de sjöar där smålommen fiskar kommer en zon etableras så att smålommen kan lyfta utan att kollidera med något vindkraftverk. Denna zon undantas från etablering av vindkraftverk. Zonen framgår av karta i Grouse rapport, bilaga 16. Våren 2011 rapporterade Kungsörnsgruppen ett förstagångsförsök till kungsörnshäckning på en av gruppen uppförd artificiell plattform inom Anneforsområdet. Grouse Expeditions har i juni 2011 kontrollerat häckningen som konstaterades avbruten ( rapporten från Grouse biläggs inte av sekretesskäl). Försöket var det första kända överhuvudtaget i Anneforsområdet. Det kan ha varit fråga om så kallad skenhäckning av ungfågel. Ytterligare iakttagelser vid en annan artificiell boplattform har också skett och kommer att undersökas av Grouse expeditions och kungsörnsgruppen. Som framgår av kapitel 7.3 ovan samt rapport bilaga 12, så visar den genomförda fladdermusanalysen att effekterna på fladdermusfaunan till följd av en etablering av planerad vindpark är försumbara. Med bakgrund av detta avser Bergvik Skog inte ta några specifika hänsynsåtgärder utifrån fladdermusperspektivet, då det ej bedömts vara nödvändigt. Strategin blir alltså att vid beräkning av den energioptimerade layouten göra undantag enligt ovan. Vilka överväganden som Bergvik Skog gjort i detta sammanhang, i synnerhet vad gäller kungsörn förklaras närmare i Yttrande med komplettering av ansökan om tillstånd till vilket detta dokument är bilaga. 8.4 Kulturmiljö Länsmuséet i Gävleborg har anlitats av Länsstyrelsen i Gävleborg för att genomföra en fältstudie utifrån den skrivbordsstudie som genomfördes inför planeringsskedet. Fältstudien är slutförd och rapporten finns bifogad som bilaga 18. Fasta fornlämningar kommer att undantas för placering av vindkraftverk, vägar och andra anläggningsarbeten. Fasta fornlämningar som rapporterats är (se bilaga 18): Gränsmärke (punkt 57) Bytomt/gårdstomt (punkt 89, ”Ändalösa”) Tjärdal (punkt 255) ra04s 2011-02-17 47 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Fossilåker/Röjningsrösen (punkt 384, ”Torpberget”) Vilka överväganden som Bergvik Skog gjort i detta sammanhang förklaras närmare i Yttrande med komplettering av ansökan om tillstånd till vilket detta dokument är bilaga. 8.5 Friluftsliv och turism Etableringen av vindpark Annefors kommer, som beskrivits i tidigare MKB, att medföra vissa konsekvenser på det rörliga friluftslivet i form av förändrad landskapsbild, viss risk för buller- och skuggningseffekter samt risk för iskast under den kalla delen av året. Genom planerat vindparkområde går Finnskogsleden samt skoterleder. Det finns även raststugor/vindskydd och fiskesjöar inom området. Som framgår av karta i bilaga 14 finns en del vindkraftverk i exempellayouten i närheten av dessa. Om det vid detaljprojekteringen av parken visar sig att lederna och/eller raststugor/vindskydd berörs när den energioptimerade layouten beräknats så kan det finnas behov av viss omledning av lederna och flytt av vindskydd. Detta bl a för att kunna följa de av Elforsk rekommenderade säkerhetsavstånden för iskast när det gäller leder som används vintertid t ex skoterleder. Bergvik Skog kommer då att kontakta ledansvarig på Bollnäs kommun och andra berörda, såsom föreningen Finnskogsriket samt skoterklubbarna för diskussion om detta. Bergvik Skog är berett att diskutera ett bidrag till omledningskostnaderna. Då Finnskogsleden inte nyttjas vintertid, bedöms inga specifika hänsynsåtgärder avseende risk för iskast behöva vidtas, men leden kan behöva dras om något ändå för att uppnå de verksplaceringar som kan bidra till energioptimering i området. Framförallt kan det bli aktuellt i området vid Abborrtjärnen och Lördagsåsen. Detsamma gäller för skoterlederna i dessa områden. Graden av omdragning får diskuteras med ledansvariga. Eftersom det kommer att vara uppenbart att det finns vindkraftverk i området kan det vara av intresse att faktiskt passera i omedelbar närhet av något eller några av dem. Alternativt vill man minska intrycket så mycket som möjligt och då får leden dras en större omväg. Vad gäller avstånd till sjöar och vattendrag avser Bergvik Skog att hålla strandskyddsavstånd, d v s 100 m från sjö och vattendrag och således inte placera vindkraftverk eller vägar inom det strandskyddade området med vissa reservationer. Den konkreta påverkan/begränsning på fisket som en vindkraftetablering kan tänkas medföra inom området bedöms främst vara risken vintertid för eventuella iskast. Om det vid den slutliga detaljprojekteringen framkommer att verkens slutliga placering ligger närmare de sjöar, som nyttjas för vinterfiske, än vad som är rekommenderat riskavstånd enligt beräkningsmodell från Elforsk, kommer tydliga varningsskyltar att uppföras invid dessa platser. Eftersom det innebär att fiske inte alltid kommer att kunna bedrivas vintertid kommer en diskussion att tas upp med de aktuella fiskeklubbarna om t ex andra sjöar skulle vara lämpligare. ra04s 2011-02-17 48 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx Inom planerat vindparkområde har Bergvik Skog arrenderat ut jakträttigheter till jaktlag. Utöver det som tidigare beskrivits i MKB, vad gäller den bedömda påverkan på djurlivet, bedöms den konkreta påverkan/begränsning vad gäller jakten, vara risken för eventuella iskast under den kalla delen av året. Varningsskyltar för iskast kommer uppföras vid vindkraftverken. Upplevelsevärden kopplade till natur- och friluftsliv samt naturturism är mycket subjektiva och en fullständigt objektiv bedömning av hur en vindkraftexploatering i Annefors kan komma att påverka upplevelsevärdena i området är därför omöjlig att utföra. Något som är helt säkert är att landskapsbilden kommer att påverkas då vindkraftverken uppförs. Upplevelsen av detta är dock olika från person till person och kan såtillvida kanske medföra att vissa turister inte vill besöka området, medan andra kanske istället tycker att vindkraftverk är intressanta att studera och av den anledningen väljer att åka dit. Ytterligare konsekvenser på natur- och friluftsliv samt naturturism, som planerad verksamhet kan medföra, bedöms vara viss risk för buller och skuggningseffekter. Även dessa faktorer upplevs subjektivt. En del besökare upplever kanske att intrycket av en tyst, ”orörd” och ”naturlig” skogsmiljö försvinner. I detta sammanhang bör dock framhållas att inom det planerade parkområdet har det sedan många år tillbaka bedrivits kommersiellt skogsbruk, så området kan inte sägas vara en helt opåverkad ”vildmark” där det finns stor potential för utbyggnad av natur- och kulturturism. Jakt, fiske och eller ekoturism i organiserad form omfattas inte av allemansrätten. Det bedrivs på Bergvik Skogs mark med bolagets goda minne enligt muntliga eller skriftliga avtal under förutsättning att bolagets verksamhet inte störs. Dessa avtal gäller under begränsad tid. Tidigare har med verksamhet i första hand avsetts skogsbruket men kommer nu och i framtiden också avse vindbruk. I den mån detta vindbruk inskränker nyttjanderätterna enligt ovan anser Bergvik skog att det i första hand är en diskussion mellan parterna som ska avgöra hur frågan löses. På ungefär samma sätt förhåller det sig med den mindre del av parken som har andra ägare än Bergvik Skog. De planer på utveckling av naturturism- och friluftsliv, som framgår av turismutredning i samband med ÖP Bollnäs kommun, anser bolaget vara alltför positivt framställda. Då marken inom aktuellt vindparkområde i huvudsak ägs och brukas av Bergvik Skog är en förutsättning för att en sådan utveckling ska kunna ske att bolaget ger accept via avtal/arrenden för att företagen skall få ha sin verksamhet på markerna. Bergvik Skog anser inte detta alltid vara aktuellt då det inom området bedrivs kommersiellt skogsbruk. Bolaget menar att en utbyggnad av en vindkraftpark ger mer positivt bidrag till utvecklingen genom uppfyllelse av det nationella planeringsmålet för vindkraft. En etablering och drift av en vindpark i Annefors bedöms även bidra till att ett större antal arbetstillfällen skapas jämfört med vad en utveckling av friluftsliv och turism kan ge. Enligt en utredning från Svensk Energi (2009) samt erfarenheter från projekt Havsnäs i Strömsund ger en vindkraftetablering under byggfas ca 20 arbetstillfällen/verk och under driftsfas ca 0,5 arbetstillfällen/verk. Dvs. 3000 respektive 75 årsarbetstillfällen per år. Det ska jämföras med den ökning som naturturismen beräknas ge, ca 8 årsarbetstillfällen per år. ra04s 2011-02-17 49 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx De hänsynsåtgärder som vidtagits avseende verksamheten som bedrivs vid Vargas Vildmarkslodge framgår av kap 5.18 i ursprunglig MKB samt i kap 5.18.1 ovan. Denna hänsyn innebär att vissa områden undantagits från de gula områdena i bilaga 15 dvs de områden inom vilken parken avses att byggas. Se också vidare avsnitt 8 Kommunala ställningstaganden där ytterligare hänsyn som direkt påverkar Vargas diskuteras. Aktuellt vindparkområde ligger delvis inom utpekat riksintresseområde för vindbruk, men området är inte utpekat som riksintresse friluftsliv eller riksintresse för rörligt friluftsliv. Mot bakgrund av det nationella planeringsmålet för vindkraft måste olika värden vägas mot varandra som t ex lämplig lokalisering ur produktionssynpunkt kontra turism och friluftsliv. Bergvik Skog anser att den valda placeringen av vindpark Annefors är mycket lämplig ur produktionssynpunkt, den är delvis riksintresse för vindbruk och den finns placerad inom ett område som sedan länge är påverkat av kommersiellt skogsbruk och därför inte kan klassas som orörd ”vildmark” med stor potential för utveckling inom friluftsliv eller naturoch kulturturism. På kartan i avsnitt 7.5 redovisas några av de aktuella turistföretagen. Som framgår av kartan ligger de aktuella företagen tämligen långt från Anneforsparken (och även andra vindkraftparker). Det område som Finnskogsriket tycker är lämpligt för turism är också av en storlek att det borde finnas utrymme för både turism och vindkraftparker. De företag som sysslar med logi och restaurangverksamhet borde kunna dra stor nytta av vindkraftparken både under etablerings- och driftfas. Strategin vad gäller denna punkt blir därför och sammanfattningsvis att inom det tillåtna begränsade området (gula områden i bilaga 15, hänsyn redan taget till Vargas mm) göra en energioptimerad layout och justera denna enligt övriga avsnitt under punkt åtta. Om det visar sig nödvändigt förs sedan diskussioner med de olika intressenterna listade i punkt 8.5 om förändringar i deras verksamheter så att dessa kan bedrivas på ett säkert sätt utan alltför stora ingrepp. Skulle det visa sig lämpligast eller nödvändigt att flytta sådan verksamhet är Bergvik Skog beredd att diskutera bidrag för att göra det. I stort sett all verksamhet sommartid kan dock fortgå. Bergvik Skog är ändå öppen för dialog om enstaka verksplaceringar uppfattas som alltför störande. 8.6 Ljud När en ny energioptimerad layout beräknats kommer en ny ljudberäkning att genomföras för att säkerställa att ljudnivån alltid skall understiga 40 dB(A) vid bostäder. Om så behövs kommer justeringar att göras i den energioptimerade layouten för att uppnå detta. Dessa beräkningar kommer då att utföras med data för den verkstyp som väljs. Det finns också programvara som gör energi- och ljudoptimering i ett moment. Om sådan används behöver inte heller några justeringar göras. Strategin blir alltså att kontrollera och justera den energioptimerade layouten för att säkerställa de ljudvillkor som ges i tillståndet. ra04s 2011-02-17 50 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx 8.7 Skuggor Vid en slutgiltig layout kommer en ny skuggberäkning att genomföras för att kartlägga vilka bostäder som riskerar att drabbas av skuggbildning. Dessa beräkningar kommer då att utföras med den verkstyp som väljs på den layout som slutligt beslutas. Om en bostad beräknas drabbas av för höga, jämfört med villkorsförslag från Bergvik Skog, skuggvärden kommer de verk som berörs att förses med skuggdetektorer. Skuggdetektorer fungerar genom att man programmerar in de tider som verket ger skuggning vid den bostad som har för höga skuggvärden. Under dessa tider känner en sensor av om solen skiner eller inte. Skiner solen stängs verket av under perioden, och skiner inte solen stängs inte verket av utan är i drift som vanligt. Strategin är alltså att vidta dessa tekniska åtgärder. Någon justering av layouten anses inte nödvändig eller ändamålsenlig. 8.8 Ljus och reflexer Inga tillägg 8.9 Utsläpp till vatten En kompletterande hydrologiutredning över området har genomförts, se bilaga 11 samt under beskrivning i kapitel 7.2 ovan. Bolaget kommer att följa de förslag till hänsynsåtgärder som föreslås i denna rapport, dvs: Vid vattenöverfarter med vägar dimensioneras trummorna för stora flöden för att undvika översvämning. Där diken anläggs vid vägar eller i anslutning till vindkraftverken arrangeras möjligheter att låta dikena passera en översilningsyta innan vattnet når sjöarna För att undvika grumling utförs diken meandrande, där så är möjligt. Under byggperioden kommer ytterligare åtgärder vidtas för att förhindra grumling, så det kan t. ex vara lämpligt att placera ut halmbalar eller liknande åtgärder. 8.10 Utsläpp till luft Inga tillägg. 8.11 Olycksrisker Inga tillägg 8.12 Elektromagnetiska fält Inga tillägg ra04s 2011-02-17 51 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx 8.13 Övrig mark- och vattenanvändning Behovet av att dra intern markförlagd kabel utanför planerad vägsträckning bedöms som litet. Det uppstår då man inte vill dra elkablarna långa omvägar längs befintliga vägar för att undvika onödiga kostnader och onödig indirekt miljöbelastning vid tillverkningen av den extra kabellängden. Också nedgrävning av kabel vid sidan av befintlig väg kan ge högre miljöbelastning än en kortare ny kabelgrav. Ett annat undantagsfall då detta kan visa sig vara önskvärt kan vara om befintlig väg går genom ett känsligt natur- eller kulturavsnitt. I detta fall kan man överväga att dra kabel mellan verken i en annan sträckning för att minimera den nödvändiga bredden på det kombinerade väg- och kabelstråket. Strategin i detta fall blir att först göra den energioptimerade layouten med de ytor undantagna och nödvändiga justeringar gjorda som i övrigt anges under avsnitt 8. Därefter görs väglayout och först därefter görs elkabellayout med övervägandena enligt ovan. 8.14 Konsekvenser under byggtiden För ett så här omfattande byggprojekt kommer ett dokumenterat ledningssystem att upprättas. Ett sådant system innehåller exempelvis rutiner och instruktioner för hur olika arbeten ska bedrivas, från projektering till färdigställande. Ett viktigt första steg i detta är att göra en grundlig genomgång av erhållet tillstånd och alla därtill hörande handlingar för att lista alla begränsningar som ålagts Bergvik Skog, och som Bergvik Skog åtagit sig. I den mån arbetena innefattar miljöaspekter kommer det även att beskrivas hur dessa ska hanteras. Exempel på detta är: • Hänsyn till nyckelbiotoper och andra naturvärden i samband med slutlig lokalisering av fundament, uppställningsplatser, nya vägar och kablar samt vid breddning och förstärkning av befintliga vägar. • Skyddsåtgärder mot mekanisk påverkan av känslig natur, träd med mera. • Hänsyn till vattendrag och geohydrologi i samband med slutlig lokalisering av fundament, uppställningsplatser, nya vägar och kablar samt vid breddning och förstärkning av befintliga vägar. • Metoder för att utföra dikning, vägtrummor o dyl. • Skyddsåtgärder mot förorening av mark och vatten. • Tydliga anvisningar för vilka tillstånd, anmälningar och andra myndighetsrelaterade åtgärder som måste vidtas. • Inför projektering och byggnation av parken kommer information ges till berörda (boende, turismföretag, fiskevårdsområdesföreningar, ledansvariga för vandrings- och skoterleder etc) om tider för byggnation, begränsningar i framkomlighet och liknande. ra04s 2011-02-17 52 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx 8.15 Hushållning med naturresurser Inga tillägg 8.16 Konsekvenser under avvecklingsfasen Inga tillägg 9 Samlad bedömning Inga tillägg 10 Referenser Inga tillägg. ra04s 2011-02-17 53 (53) RAPPORT Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. VINDPARK ANNEFORS Uppdrag 5462813000; o:\5470\5462813_vindkraftprojekt_annefors\arbmtrl\kompletteringsbegäran 2011-03-18\mkb-tillägg\2011-0707_mkb-tillägg_slutlig.docx
© Copyright 2024