Skadebild, förebyggande och forskning – en
Skadebild, förebyggande och forskning – en granskning av statens satsningar på olycksområdet Henrik Jaldell, Linda Ryen, Björn Sund och Ragnar Andersson Centrum för personsäkerhet 1 2 Förord Centrum för Personsäkerhet, CFPS, vid Karlstads universitet är en plattform för forskning och samverkan i frågor som rör analys och prevention av personskador. Centrumet är under successiv uppbyggnad med planerat inrättande våren 2013. Sekretariatet är knutet till ämnet Riskhantering, men CFPS samarbetar i övrigt med en rad andra ämnesmiljöer inom universitetet, bl a inom ramen för universitetets Hälsoakademi där säkerhet och trygghet identifierats som ett centralt tema. Den föreliggande studien är genomförd på uppdrag av Konsumentverket. Henrik Jaldell är lektor i nationalekonomi vid Karlstads universitet. Linda Ryen är doktorand vid samma enhet samt halvtidsanställd vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Björn Sundh är fil dr i nationalekonomi och också verksam inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ragnar Andersson är professor i riskhantering och föreståndare för CFPS. Jan Schyllander vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har varit behjälplig med framtagning av olycksstatistik. 3 4 Innehållsförteckning Bakgrund 7 Syfte 7 Metod 9 Resultat – förebyggande 9 Resultat – forskning 11 Bibliometrisk jämförelse 13 Diskussion 15 Slutsatser 17 Referenser 17 Bilaga 1. Genomgång av statliga myndigheters årsredovisningar m.m. 19 Bilaga 2. Genomgång av statliga forskningsfinansiärers projektkataloger m.m. 41 5 6 Skadebild, förebyggande och forskning – en granskning av statens satsningar på olycksområdet Bakgrund Skador är ett av världens ledande folkhälsoproblem (Peden et al., 2002). I Sverige är skador den dominerande dödsorsaken upp till 40-årsåldern och en ledande orsak till förlorade levnadsår (MSB, 2012). Det är också en av de främsta orsakerna till läkarbehandling i öppen och sluten vård. Merparten av skadorna utgörs av olycksfall i våra vardagliga miljöer. Av alla dessa olycksfallsskador inträffar ca 80-90 % i hem- och fritidsmiljö, både bland och bland dödsfallen och lindrigare skador. Endast en liten del utgörs av trafikskador eller olycksfall inom arbetslivet. Det är dock inte hem- och fritidsolyckorna vi vanligen uppmärksammas på via media och därför finns hos många en skev bild av hur riskbilden i samhället ser ut ifråga om olycksfall (MSB, 2011). Möjligen återspeglas samma skevhet även i samhällets satsningar på förebyggande och forskning kring olycksfallsskador. Tidigare studier har visat på en kraftig asymmetri i detta avseende (Sund, 2000; Harms-Ringdahl, 1995) och det finns därför anledning att uppdatera bilden för att se om asymmetrin kvarstår. Syfte Studien är genomförd på uppdrag av Konsumentverket med syfte att undersöka hur de statliga satsningarna för förebyggande och forskning inom olycksområdet fördelar sig mellan sektorsområdena transport, hem och fritid, resp arbete och skola. Fördelningen diskuteras sedan i ljuset av den statistiska skadebilden ovan. 7 Dödsfall 2% 10% Transport Hem & fritid Arbete & skola 88% Besök på akutmottagning 13% 12% Transport Hem & fritid Arbete & skola 75% Figur 1. Olycksfallsskadornas fördelning mellan huvudsakliga sektorsområden. Dödsfallen avser år 2011 (källa DOR, Socialstyrelsen, resp. ISA, Arbetsmiljöverket) medan akutmottagningsbesöken gäller 2010 (källa IDB, Socialstyrelsen). Bearbetning: Jan Schyllander, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 8 Metod Staten satsar på förebyggande och forskning via flera kanaler. De förebyggande satsningarna kanaliseras i allt väsentligt till sektorsmyndigheter för olika områden. Forskningsmedel kanaliseras via forskningsråd och stiftelser, samt via myndigheter/institut som antingen bedriver egen forskning eller förfogar över forskningsmedel för utlysning. För att ta reda på de statliga medlen har vi främst utgått från statliga myndigheters senaste årsredovisningar. Eftersom det handlar om statens medel har vi inte räknat med andra intäkter för myndigheterna än de som redovisas i resultaträkningen under rubriken ”Intäkter av anslag”. Intäkter från avgifter, andra ersättningar och bidrag ingår således inte, vilket exempelvis får till följd att affärsdrivande verk och statliga företag inte kommer att räknas med i denna uppställning. Vi har också inkluderat transfereringar under rubriken ”Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag”, eftersom detta är statliga medel som går via respektive myndighet och ut till andra organisationer. Dock finns naturligtvis inte medel som en myndighet får via en myndighet med, eftersom det skulle leda till dubbelräkning. Hu mycket av respektive myndighets anslag som går till verksamhet inom olycksförebyggande verksamhet, som det definieras ovan, samt hur man kan fördela dessa kostnader mellan sektorerna transport, hem och fritid, samt arbete och skolor har avgjorts genom en genomläsning av respektive myndighets årsredovisning och eventuella andra källor. Resultat – förebyggande Vår slutsats är att inom vårt definierade arbete går sammanlagt 8,3 mdr kronor av statens medel till säkerhetsarbete inom olycksförebyggande verksamhet. Den största andelen av medlen, 83 %, till transporter, medan 10 % går till arbete & skola och 7 % till hem & fritid. I jämförelse med tidigare framtagna siffror år 2000 (Sund, 2000) verkar det som att andelen för hem & fritid har minskat och andelen för transport har ökat. Dock ska betonas att vår definition av området är lite snävare än tidigare då vi nu endast inkluderar statliga kostnader och transfereringar som går via statsbudgeten och inte de statliga kostnader som täcks av intäkter från andra intressenter (exempelvis i affärsdrivande verk och statliga bolag). 9 Tabell 1. Statliga säkerhetssatsningar (mkr) inom olycksområdet efter myndigheter och huvudsaklig arena, år 2011. Myndighet Totala statliga utgifter, mkr Arbetsmiljöverket Boverket Elsäkerhetsverket Statens folkhälsoinstitut Statens haverikommission Kemikalieinspektionen Konsumentverket Kustbevakningen Länsstyrelserna MSB Polisen Sjöfartsverket Socialstyrelsen Trafikverket Statens geotekniska institut Strålsäkerhetsmyndigheten Transportstyrelsen VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Övriga SUMMA Därav i mkr Hem och fritid Transport 88 532 61 45 3 35 17 15 583 175 386 585 110 102 5427 9 6 3 583 140 39 578 11 61 4 3 30 10 15 18 231 7 88 102 Arbete & skolor Enligt Sund (2000) 444 297 10 43 10 10 15 17 40 2 450 547 381 3 4200 3 41 4 17 116 11 5427 9 172 24 17 172 4 24 17 138 44 6916 1967 8172 5 0 8298 578 805 1 Dåvarande Arbetarskyddsverket. Arbetslivsinstitutet hade 28 mkr men detta kan snarare ses som forskning. 2 Dåvarande Räddningsverket. 3 Dåvarande Banverk och Vägverk. 4 Varav 121 mkr för Statens kärnkraftsinspektion och 17 mkr för Statens strålskyddsinstitut 5 I detta belopp ingår främst affärsdrivande verk/bolag såsom Luftfartsverket och SJ som vi i den här rapporten anser inte finansieras med hjälp av statliga medel. 10 1 Totalkostnaden uppdelad på områden År 2011 7% 10% År 2000 7% Transport Hem & fritid Transport Hem & fritid 26% 67% 83% Arbete & skola Arbete & skola Figur 2. Statens kostnader för förebyggande insatser vad gäller olycksfallsskador, år 2011 jämfört med 2000. Uppgifterna för 2000 har hämtats från Sund (2000). Ovanstående siffror omfattar endast statens medel via myndigheter och motsvarar således inte samhällets kostnader. I samhället ingår också andra delar av den offentliga sektorn som kommuner och landsting, näringsliv och individer/medborgare, och siffrorna här omfattar inte dessa aktörers olycksförebyggande arbete. Resultat – forskning Statliga medel till forskning uppgick år 2012 till drygt 30 miljarder kr och fördelas förutom genom direktanslag till universitet och högskolor via två kanaler (Regeringskansliet, 2012): 1. Forskningsfinansierande myndigheter. Dessa utgörs av tre forskningsråd (Vetenskapsrådet, Formas och FAS), ett verk for innovationssystem (Vinnova), samt ett antal sektorsmyndigheter/institut med egna forskningsanaslag. 2. Forskningsstiftelser. Stiftelserna är Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra), Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen), Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa (Östersjöstiftelsen), Stiftelsen för vård- och allergiforskning (Vårdalstiftelsen) och Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT). De tre forskningsråden bedöms samtliga relevanta som potentiella finansiärer för skadeförebyggande forskning. Detsamma gäller Verket för 11 innovationssystem, Vinnova. Bland statliga myndigheter i övrigt har följande identifierats utifrån att de förfogar över statliga forskningsmedel: Trafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Statens tekniska forskningsinstitut (SP), samt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Bland forskningsråden är det endast VINNOVA som har medel tydligt adresserade till det olycksfallsförebyggande området. Det kan röra sig om i storleksordningen 100 Mkr årligen i statliga medel plus lika mycket från fordonsindustrin avsedda för fordons- och trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Vid sidan av VINNOVA har FAS genom åren stöttat ett antal projekt med olycksfallsinriktning, huvudsakligen på arbetsmiljöområdet. Den årliga satsningen totalt handlar om enstaka miljoner och kan betraktas som en försumbar post i sammanhanget. Bland de statliga forskningsstiftelserna återfanns inga indikationer på forskningsstöd med den aktuella inriktningen. Beträffande sektorsmyndigheterna gäller följande fördelning (tabell2): Tabell 2. Statliga forskningsmedel på olycksområdet hanterade av sektorsmyndigheter/institut, efter myndighet och huvudsaklig arena. År 2011. Myndighet Totala statliga utgifter, Därav i mkr mkr MSB SP Sveriges tekniska forskningsinstitut Trafikverket VTI, Statens väg- och transport- 36 18 Transport 4 6 100 80 100 80 Hem och fritid Arbete & skolor 21 6 11 6 forskningsinstitut Sammantaget uppskattas statens forskningsstöd till skadeförebyggande arbete inom olycksområdet uppgå till ca 300 mkr inom transportområdet (85 %), ca 30 mkr till hem/fritidsområdet (9 %) och ca 20 mkr till arbetsmiljösektorn (6 %). 12 Statliga forskningsmedel 6% 9% Transport Hem och fritid Arbete & skolor 85% Figur 3. Statlig forskningsfinansiering efter huvudsakligt sektorsområde. Skattade årssatsningar utifrån vad som funnits tillgängligt i finansiärernas projektkataloger och utlysningsinformation på respektive hemsida. Bibliometrisk jämförelse För att stämma av bilden från forskningsråd och stiftelser har även den publicerade forskningen översiktligt analyserats. Som källa har använts den internationellt vedertagna databasen ISI Web of Science, vilken är densamma som regeringen använder sig av när man rankar svenska lärosäten ifråga om forskningsprestationer, resp fördelar forskningsanslag direkt till lärosätena. 13 Tabell 3. Svenska publiceringar inom olycksområdet i internationella tidskrifter indexerade i databasen ISI Web of Science, efter publiceringsår och huvudsaklig arena. Sökord (accident* OR injur*) AND Swed*. År Totalt Trafik, transport Arbete 2012* 2011 2010 Summa 90 141 125 356 7 18 16 41 7 2 5 14 Hem/fritid, sport, barn, äldre 7 18 11 36 Allmänt Annat 3 4 11 18 66 99 82 247 *) T o m 24/9. Kommentar: Studierna under hem/fritid är av övervägande medicinsk art och oftast problembeskrivande. Studier under allmänt avser större populationer oavsett sektor, allmänna analysmetoder, od. Studier under annat gäller studier från andra länder, studier kring behandlingsresultat, andra hälsorisker än skador, m m. Här blir den samlade bilden inte lika entydigt riktad mot transportsektorn, även om den också dominerar inom publicerad forskning. Ca 45 % av publikationerna med tydlig sektorsanknytning gällde transportsektorn medan ca 15 % gällde arbetsmiljö/industri och ca 40 % avsåg hem/fritidsrelaterade olycksrisker. Allmänt gäller för dessa studier att de kan ha finansierats från olika håll, inkl privata finansiärer, kommuner, landsting, EU, m fl källor. Vissa studier kan också ha finansierats via lärosätenas statliga fakultetsanslag för forskning. Slutsatsen blir att den samlade publicerade forskningen på olycksområdet är jämnare fördelad över sektorsområdena. Detta är dock ingen återspegling av riktade statliga satsningar, utan snarare ett uttryck för forskarsamhällets preferenser och möjligheter totalt sett, inkl alternativa finansieringskällor. 14 Vetenskapliga publikationer 15% 45% Transport Hem och fritid Arbetsmiljö & skola 40% Figur 4. Vetenskapliga publikationer inom olycksområdet efter huvudsaklig arena. Källa ISI Web of Science, 2010-12(sept). Diskussion Det är uppenbart att det råder en betydande asymmetri mellan riskbilden och statens satsningar på olycksområdet. Man kan inledningsvis fråga sig om detta är ett problem eller inte. Det kan ju hypotetiskt tänkas att det finns goda skäl bakom asymmetrin, t ex respekt för människors privatliv, skillnader i skadornas samhällskostnader eller annat, som gör bilden mer begriplig. Det bör dock i så fall ankomma på den som svarar för prioriteringarna att förklara sig och någon sådan förklaring har inte gått att hitta. Sett ur ett strikt hälsomässigt och humanitärt perspektiv förefaller skillnaderna mellan problembild och prioriteringar svårbegriplig. Den metod vi använt är grov. Det har inte varit möjligt inom uppdragets ram att detaljkartlägga all myndighets- resp forskningsverksamhet. Den bild som framkommit är emellertid så entydig att slutsatsen om asymmetri synes orubblig. Även om vi skulle underskattat insatserna inom arbetsliv och hem/fritid med en faktor två eller tre skulle det endast obetydligt ändra procentfördelningarna i förhållande till transportområdet, såväl vad gäller säkerhetsarbete som forskning. 15 Forskningens fördelning mellan de tre huvudarenorna bör kanske inte enbart ses som ett resultat av offentliga prioriteringar, utan återspeglar förmodligen också traditioner inom forskarsamhället till förmån för transportområdet. Detta kan t ex sammanhänga med förekomsten av en stark svensk fordonsindustri och andra intressenätverk som främjat tillkomsten av forskningsmiljöer inom området. På arbetsolycksfallsområdet gjordes satsningar under 1980-talet för att bygga upp en forskningsmiljö vid KTH, samtidigt som arbetsmiljöforskningen i stort gynnades genom politiska satsningar. Forskargruppen har sedermera avvecklats, liksom f ö hela Arbetslivsinstitutet. Man bör kanske ändå vara försiktig med att lägga allt ansvar vad gäller forskningens inriktning på statsmakterna eftersom ingenting hos de statliga forskningsfinansiärerna egentligen utesluter forskningsstöd till projekt inom nya säkerhetsområden. Det är visserligen naturligt att befintliga forskningsmiljöer fortsätter söka medel inom egna inarbetade områden, men principiellt bör det vara helt möjligt med framstötar inom nya områden. Vilket är då konsumentperspektivet i detta? Allmänt sett förefaller vi som individer växla mellan roller som medborgare resp konsument. Vissa frågor har vi vant oss vid att förhålla oss till som medborgare medan vi i andra sammanhang ser oss som konsumenter. När vi är det ena eller det andra påverkas också av politiska beslut kring vad som faller under det offentliga åtagandet resp lämnas till privata beslut. Diskussionen om privatisering och valfrihet illustrerar detta. Ett undantag är arbetsmarknaden där vi ofta ser oss som arbetstagare underställda någon annans ledning och ansvar. Oavsett om man förfäktar en vid eller avgränsad syn på konsument- och konsumtionsbegreppen så är det uppenbart att en mycket stor del av olycksfallen inom hem/fritidsområdet har påtagliga konsumentaspekter. Många är direkt produktrelaterade, dvs relaterar till varor och tjänster. En del av dessa konsumerar vi för egna pengar medan andra är i varierande grad samhällssubventionerade. Juridiskt sett finns två huvudsakliga infallsvinklar mot detta fält; lagen om skydd mot olyckor som har sin bakgrund från brandsäkerhetsområdet och ålägger oss ansvar som fastighetsägare och privatpersoner, samt produktsäkerhetslagstiftningen som lägger ansvar på tillverkare, utförare och leverantörer. Internationella erfarenheter från bl a Nederländerna och USA visar också att konsumentsektorn har möjlighet att ta en ledande roll när det gäller förebyggande och forskning kring risker inom hem/fritidsområdet. Så vad kan man göra för att bredda insatserna på hem/fritidsområdet? Policymässigt kan det vara svårt att nå snabba förändringar vad gäller 16 myndighetsarbete och liknande. En god början kan därför vara att försöka åstadkomma en stark och sammanhållen forskningsmiljö kring dessa frågor som kan bereda vägen för ökad kunskap och ett allmänt ökat uppmärksammande av riskerna inom området. Detta bör vara möjligt genom ett samlat initiativ från akademi och berörda myndigheter med stöd av redan tillgängliga medel från någon av de stora forskningsfinansiärerna. Slutsatser 1. Det råder en betydande (och till synes oreflekterad) obalans mellan problembild och statliga prioriteringar på olycksområdet. 2. En förbättrad balans kräver breda satsningar för förbättrad säkerhet framför allt inom hem- och fritidsområdet. 3. Starka skäl talar för att konsumentsektorn tar initiativet i en sådan förändringsprocess. Referenser Harms-Ringdahl L. Forskning om konsumentsäkerhet – Diskussion ur ett systemperspektiv. Konsumentverket, Rapport 1994/95:23. Peden M, McGee K, Krug E (Eds.). Injury: A leading cause of the global burden of disease, 2000. Geneva, World Health Organization, 2002. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011). Tryggare kan ingen … Svenskarnas uppfattning om trygghet och säkerhet. Regeringskansliet. Finansiering av forskning i Sverige. http://www.regeringen.se/sb/d/2470/a/35318 Socialstyrelsen och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Personskador i Sverige. MSB, 2012. Sund, B., 2000, Samhällets kostnader för olyckor – Kostnader för det förebyggande arbetet, Räddningsverket, P21-342/00. 17 18 Bilaga 1. Genomgång av statliga myndigheters årsredovisningar m.m. Vi har försökt beräkna hur statliga medel används när det gäller säkerhetsarbete inom olycksförebyggande verksamhet. Vår strävan har varit att inte ta med kostnader för arbete inom krisberedskap som inte handlar om olyckor såsom väldigt långsiktiga effekter, sjukvård eller informationssäkerhet. Hur mycket av respektive myndighets anslag som går till verksamhet inom olycksförebyggande verksamhet, som det definieras ovan, samt hur man kan fördela dessa kostnader mellan sektorerna transport, hem och fritid, samt arbete och skolor har avgjorts genom en genomläsning av respektive myndighets årsredovisning och eventuella andra källor. Eftersom det handlar om statens medel har vi inte räknat med andra intäkter för myndigheterna än de som redovisas i årsredovisningarnas resultaträkningar under rubriken ”Intäkter av anslag”. Intäkter från avgifter, andra ersättningar och bidrag ingår således inte, vilket exempelvis får till följd att affärsdrivande verk och statliga företag inte kommer att räknas med i denna uppställning. Vi har också inkluderat transfereringar under rubriken ”Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag”, eftersom detta är statliga medel som går via respektive myndighet och ut till andra organisationer. Dock finns naturligtvis inte medel som en myndighet får via en myndighet med, eftersom det skulle leda till dubbelräkning. Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket inrättades 2001 genom att Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) och Yrkesinspektionen (YI) gick samman. Dessa två kallades tidigare tillsammans för Arbetarskyddsverket. Arbets-miljöverkets uppgift är att bl.a. ansvara för att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen efterlevs, liksom de delar av tobakslagen som berör arbetsmiljöområdet samt miljöbalken vad avser frågor om genteknik och bekämpningsmedel. Arbetsmiljöverket ansvarar även för den närmare utformningen av arbetsmiljölagstiftningen, främst genom att meddela föreskrifter som är juridiskt bindande. Arbetsmiljöinstitutet, 1987–95 statligt institut för forskning, information och utbildning inom arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljöinstitutets uppgifter överfördes 1995 till Arbetslivsinstitutet. 19 Arbetslivsinstitutet, nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor, bildat 1995, nedlagt 1 juli 2007. Inom AV finns Arbetsmiljöinspektionen, som med sina arbetsmiljöinspektörer kontrollerar att reglerna följs på det lokala planet. Arbetsmiljöverket ansvarar även för den officiella statistiken om arbetsmiljö och arbetsskador. Myndigheten hade 558 anställda motsvarande 489 årsarbetskrafter 2011. Myndigheten fick 490 mkr i anslag, ytterligare 18 mkr i intäkter, samt 101 mkr i medel för finansiering av bidrag för främst skyddsombud 2011. Under 2011 har anmälts 30 000 arbetsolyckor med frånvaro, 57 000 arbetsolyckor utan frånvaro, 10 000 arbetssjukdomar och 15 000 färdolyckor (under arbetstid). Det visar att 88 % av anmälningarna är olyckor och därmed antar vi att summan av statens utgifter som är relaterade till säkerhetsarbete uppgår till0,88*490+101= 532 mkr. Därav anses (i form av färdolyckor) 18 % av anslagen (exkl. bidragsfinansiering) höra till transportområdet (0,18*490mkr=88 mkr) och resten till arbetsområdet. Källa: Årsredovisning 2011 Boverket Boverket handhar frågor om byggd miljö och hushållning med mark och vattenområden, fysisk planering och hushållning med naturresurser, byggande och boende, samt bostadssubventioner, statens stöd till finansiering av bostäder för äldre samt vissa andra stödformer. Boverket har tillsynsansvar för plan- och bygglagen (PBL) samt miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden. Man ger råd till kommuner och länsstyrelser, samordnar statliga myndigheters arbete med underlag för beslut om användningen av mark och vatten, yttrar sig till regeringen i plan- och tillståndsärenden samt ger föreskrifter för byggandet. Vidare följer verket utvecklingen på bostads- och byggmarknaden. Boverket inrättades 1988 genom en sammanläggning av Bostadsstyrelsen och Statens Planverk. Myndigheten hade 190 anställda motsvarande 174 årsarbetskrafter år 2011. Myndigheten fick 171 mkr i anslag, ytterligare 9 mkr i intäkter, samt 844 mkr i medel för finansiering av bidrag från statens budget 20116. Boverket delat upp sin resultatredovisning i Samhällsplanering och bebyggelseutveckling, Byggande och förvaltning, Boendefrågor, Statliga stöd och bidra, samt 6 Dessutom ytterligare medel för finansiering av bidrag från andra myndigheter på 82 mkr, men för att undvika dubbelräkning bortses från dessa här. 20 Myndighetsövergripande. Det verkar främst vara inom området Byggande och förvaltning som säkerhetsarbete förekommer (såsom byggregler och brandsäkerhet). Detta område hade kostnader på 61 mkr. Vi låter hela denna kostnad tillföras säkerhetsarbete, trots att exempelvis energiåtgärder till okänt belopp borde dras bort. Istället lägger vi inte till någon kostnad för myndighetens övergripande förvaltning mm. Källa: Årsredovisning 2011 Elsäkerhetsverket Elsäkerhetsverket ansvarar för övervakning och förbättring av elsäkerheten i Sverige och har till uppgift att förebygga person- och egendomsskador. Verket utfärdar föreskrifter för elinstallatörsbehörighet och har uppföljande verksamhet i form av tillsyn av elanläggningar, t.ex. skolor, industrier och kontor, och marknadskontroll av produkter. Elsäkerhetsverket kontrollerar löpande att starkströmsanläggningar är utförda och underhållna enligt starkströmsföreskrifterna, och att elinstallatörer utför sitt arbete på ett fackmässigt och säkert sätt. För att finansiera Elsäkerhetsverkets verksamhet betalar varje elabonnent en viss årlig avgift. Myndigheten hade 42 anställda motsvarande 40 årsarbetskrafter 2011. Myndigheten fick 45 mkr i anslag, ytterligare 3 mkr i intäkter 2011. Hela anslaget antas här vara till för säkerhetsarbete. Ser man på fördelningen av olyckor så sker 44 % av elyrkesman, 48 % av lekman i arbete, och 8 % av Lekman på fritiden under 2000-talet enligt Elsäkerhetsverket. Vi antar därför här att 8 % av anslagen kan fördelas på bostad, medan resten hör till arbete. Källa: Årsredovisning 2011 Statens folkhälsoinstitut Statens folkhälsoinstitut, FHI, myndighet inrättad 2001 med uppgift att ha tillsyn inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdena samt att inom området förebyggande hälsoarbete fungera som nationellt kunskapscentrum och leverera faktaunderlag till regeringen, regionerna, landstingen och kommunerna. Myndigheten tog över de uppgifter som ålegat Alkoholinspektionen, som upphörde samma datum. Statens folkhälsoinstitut tillkom genom att Folkhälsoinstitutet (inrättat 1992) bytte namn och inriktning. Myndigheten hade 153 anställda motsvarande 140 årsarbetskrafter 2011. 21 Myndigheten fick 140 mkr i anslag, ytterligare 39 mkr i intäkter, samt 122 mkr i medel för finansiering av bidrag från statens budget 2011. Det är väldigt svårt att se att någon del av dessa medel går direkt till säkerhetsarbete. Visst kan man hävda att indirekt så leder alkohol- och drogpreventation även till färre olyckor, men den effekten är väldigt svår att skatta. I princip antas således ingen del avanslaget vara till för säkerhetsarbete. Dock går 3 mkr till suicidprevention och denna del har ansetts vara säkerhetsarbete7. Statens folkhälsoinstitut verkar på sin hemsida utlysa en del forskningsmedel. Däremot går det inte att i årsredovisningen utläsa hur mycket det rör sig om i medel. Dock kan det antas att det inte rör sig om forskning direkt inom olycksområdet. Källa: Årsredovisning 2011, hemsida 2012-09-14 Foi Totalförsvarets forskningsinstitut, Foi, bedriver sin huvudsakliga verksamhet inom säkerhetsområdet som ligger utanför det som berör denna rapport såsom terrorism, försvar och krig. Dock tangerar dock denna verksamhet olycksområdet. Foi har exempelvis varit med som experthjälp i samband med svensk arbete kring kärnkraftsolyckan i Japan år 2011. Det verkar dock som om sådana uppdrag sker med hjälp av medel från andra myndigheter såsom MSB och Strålsäkerhetsmyndigheten och kan då inte räknas med här. Källa: Årsredovisning 2011. Haverikommissionen Statens haverikommission (SHK) har till uppgift att ”från säkerhetssynpunkt undersöka allvarliga olyckor och tillbud till olyckor inom luftfart, sjöfart, spårbunden trafik, vägtrafik och annan verksamhet. Med annan verksamhet avses alla verksamheter i samhället som inte är att hänföra till luftfart, sjöfart, spårbunden trafik eller vägtrafik. SHK:s utredningsuppdrag omfattar såväl civil som militär verksamhet” (SHK, 2011). Syftet är att klarlägga olyckshändelser (händelseförlopp, orsker, effekter och skador), att ge underlag till förebyggande och konsekvensbegränsande åtgärder, samt att ge underlag för en bedömning av insatser från samhällets räddningstjänst. SHK:s uppgift är alltså enbart att förbättra säkerheten, inte att ta ställning till t.ex. ansvars- eller 7 Suicidprevention inkluderas ibland i säkerhetsarbete, ibland inte (eftersom det inte är en oavsiktlig händelse). 22 skadeståndsfrågor, och därför räknas hela verksamheten som en kostnad för att förebygga olycksfall. Verksamhetens kostnader för 2011 var 35 mkr (SHK, 2011). För att fördela dessa på olycksområden används uppdelningen per utredningsområde. Den fördelade sig på civil luftfart (15 mkr), civil sjöfart (6 mkr), spårbunden trafik (6 mkr), militära (3 mkr) och annan verksamhet (6 mkr). Luftfart och sjöfart räknas till fritidsområden, medan spårbunden trafik räknas till transportområdet. Militär och annan verksamheten berörde en slutrapport inom flygfart respektive ett dammbrott, så de räknas med till fritidsområdet. Källa: Årsredovisning 2011. Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen inrättades 1986. Kemikalieinspektionen, som ersatte Produktkontrollnämnden, har till uppgift att se till att svenska tillverkare och importörer av kemiska produkter fullgör sina skyldigheter enligt gällande lagar. Utöver kontrollverksamhet bedriver Kemikalieinspektionen utredande verksamhet. Myndigheten hade 212 anställda motsvarande 99 årsarbetskrafter 2011. Myndigheten fick 176 mkr i anslag, ytterligare 25 mkr i intäkter, samt 9 mkr i medel för finansiering av bidrag från statens budget 2011. Sund (2000) argumenterade att 20 % av medlen hos inspektionen gick till olycksförebyggande verksamhet, medan resten handlade mer om att förhindra långsiktig exponering av kemikalier och gifter. Vi kvarstår vid denna bedömning vilket innebär att det summerar till 0,2*(176+9)=17 mkr fördelade på samma sätt som Sund (2000). Ur årsredovisningen verkar det som om 1,2 miljoner verkar gå till forskningsprojekt. Om 20 % används även här för att representera olycksområdet erhåller vi ¼ mkr vilket är ett så litet belopp att vi inte tar med det i sammanställningen av forskningsmedel. Källa: Årsredovisning 2011 23 Konsumentverket Konsumentverket har som uppgift att ta till vara konsumenternas intressen och inrättades i sin nuvarande form 1973. Dess chef är även konsumentombudsman, KO. Myndigheten, som bl.a. ska stödja ekonomiskt och socialt utsatta grupper, undersöker hur hushållens ekonomi utvecklas och övervakar marknaden för att bl.a. med KO:s hjälp kunna ingripa mot vilseledande reklam, farliga produkter och oskäliga avtal. Vidare testar KOV produkter samt ger ut böcker, faktablad och läromedel. Myndigheten hade 120 anställda motsvarande 112 årsarbetskrafter 2011. Myndigheten fick 112 mkr i anslag, ytterligare 7 mkr i intäkter, samt 15 mkr i medel för finansiering av bidrag från statens budget 2011. Konsumentverkets verksamhet inom säkerhetsarbetet handlar främst om produktsäkerhet, men man sysslar också med exempelvis säkerhet i vatten, kontroll av lekland, säkerhet i ridsport och äventyrsturism. Denna verksamhet bedrivs inom verksamhetsområdet Konsumentskydd som omsätter 45 mkr, men verksamhetsområdet handhar många andra frågor än säkerhetsrelaterade frågor. Det går inte att utläsa hur mycket som skulle kunna vara förknippat med säkerhetsarbete, men gissningsvis 1/3 och vi erhåller då 15 mkr. Konsumentverket verkar stödja forskning i viss mån, men inte genom egentliga forskningsbidrag. Omfattningen är dock oklar och dessutom är det inte säkert att det handlar om säkerhetsarbete som det definieras här. Källa: Årsredovisning 2011 Kustbevakningen Kustbevakningen genomför verksamhet inom räddningstjänst och sjöövervakning, ansvarar för att samordna de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation samt har beredskap och förmåga att hantera kriser. Myndigheten hade 769 anställda motsvarande 739 årsarbetskrafter 2011. Myndigheten fick 986 mkr i anslag och ytterligare 77 mkr i intäkter. I dessa övriga intäkter ingår bidrag från andra statliga myndigheter som MSB och Polisen och som inte får dubbelräknas. Kustbevakningens huvudsakliga verksamhet passar in i säkerhetsbegreppet, men den omfattar också fiskeritillsyn och brottslighetsbekämpning. Verksamhetsområdet Räddningsinsatser, krisberedskapsförmåga kostar 583 mkr . En del av dessa kostnader rör säkert 24 utsläpp av olja mm som inte är olyckor, utan är medvetna utsläpp. Däremot kan man tänka sig att i verksamhetsområdet Sjöövervakning inte bara ingår brottsprevention, brottsbekämpning och fiskeriövervakning. Det är dock svårt att dra gränserna här och vi låter därför de 583 mkr spegla myndighetens säkerhetsarbete som det definieras här. Hela beloppet anses handla om transporter, även om det fritidsbåtar naturligtvis även passar in i området hem och fritid, samt att mycket transporter sker på arbetstid. Kustbevakningen har utfört vissa transporttjänster åt SMHI vad gäller forskning, samt haft tillsyn över marinvetenskaplig forskning. Ingen av dessa kan räknas in i forskningsmedel här. Källa: Årsredovisning 2011 Luftfartsverket Luftfartsverket, LFV, statsägt, affärsdrivande verk med uppgift att leda all civil och militär flygtrafik i svenskt luftrum. Flygtrafikledning utövas på 38 platser inom landet. Den 1 april 2010 avskildes flygplatsverksamheten och samlades i ett helägt statligt bolag, Swedavia AB. Luftfartsverket hade 1300 anställda 2011, medan Swedavia AB hade 2516 anställda. Luftfartsinspektionen, f.d. avdelning inom Luftfartsverket, vars uppgifter 2005 i huvudsak övertogs av den nyinrättade Luftfartsstyrelsen. Luftfartsstyrelsen, f.d. statlig myndighet med samlat ansvar för den civila luftfarten, inrättad 2005 och nedlagd 2008. I myndigheten ingick bl.a. den luftfartsinspektion som tidigare var inordnad i Luftfartsverket. Sedan 2009 ingår Luftfartsstyrelsen i Transportstyrelsen. Att säkerställa flygsäkerheten är en viktigt del av LFVs verksamhet, även om Transportstyrelsen har det övergripande ansvaret för flygsäkerheten i Sverige. LFV arbetar mycket aktivt med att kontinuerligt identifiera flygsäkerhetsrisker. Däremot är det fritt för flygplatserna i Sverige att välja annan flygledaroperatör än LFV och inga statliga anslag går direkt till LFV utan rörelsens intäkter kommer via vanliga intäkter. Vi anser därför att varken LFV eller Swedavia ska räknas med i denna uppställning av statliga medel för säkerhetsarbete. Källa: Årsredovisning 2011 25 Länsstyrelserna Länsstyrelsernas verksamhet inom områdena skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar summerar till 174,54 miljoner kr. All denna verksamhet rör kanske inte säkerhetsarbete vad gäller skydd mot olyckor, men det är oklart hur mycket och vi räknar ändå med hela beloppet här. Länsstyrelse Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, tkr 3 671 8 385 2 261 4 944 11 123 5 324* 7 579 10 249 6 900 13 283 12 573 28 613 4 726 15 380 5 908 7 923 4 388 4 388 21 566 6 951 7009 *2010 Vi har valt att fördela ut totalsumman ungefär enligt olycksfördelning på akutmottagningar, dvs hem/fritid 81 %, transport 10 % och arbete 9 %. Källa: Årsredovisningar 2011 Läkemedelsverket Läkemedelsverket ansvarar för godkännande och kontroll av läkemedel, naturläkemedel och utövar tillsyn över medicintekniska produkter. Uppgiften är att enskilda, hälso- och sjukvården samt djursjukvården får tillgång till säkra och effektiva produkter som används ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Verket 26 är en myndighet under Socialdepartementet och verksamheten är i huvudsak avgiftsfinansierad. Den del som är anslagsfinansierad, 113 miljoner kronor under 2011, används till marknadsbevakning för medicintekniska produkter, producentobunden läkemedelsinformation, utökade ansvarsområden till följd av lagen (2006:496) om blodsäkerhet och lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler. Utifrån detta är bedömningen att inget olycksförebyggande arbete ingår i den anslagsfinansierade delen av verksamheten. Källa: Årsredovisning 2011 MSB MSB har ansvar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Ansvaret avser åtgärder före, under och efter en olycka eller en kris. MSB ska bidra till att samhället förebygger händelser och till att det finns beredskap när de inträffar. MSB delar in sin verksamhet i bl.a. områdena Förebygga, Förbereda, Hantera och Lära. Inom det förebyggande arbetet arbetar man för att antalet olyckor samt effekterna av dessa ska minskas genom att berörda aktörer vidtar förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder. Stöd till och samordning av samhällets informationssäkerhet är också en del av verksamheten. I Förebygga ingår: − − − − − − Systematiskt säkerhetsarbete Skydd av samhällsviktig verksamhet och naturolyckor Farliga ämnen Brandskydd Informationssäkerhet och beredskap Den enskildes säkerhet och beredskap. Den totala kostnaden för denna verksamhet 2011 uppgick till 270 miljoner kronor varav 106 miljoner kronor utgjordes av transfereringar av anslagsmedel till ex. kommuner och ideella aktörer (t.ex. Livräddningssällskapet). Delar av ovan nämnda verksamhet är snarare inriktad på krisberedskap än förebyggande av olyckor, även om det inte finns någon tydlig gräns mellan dessa områden. 27 Från den totala kostnaden tas kostnaden för Informationssäkerhet och beredskap bort liksom, schablonmässigt, 50 procent av kostnaden för Skydd av samhällsviktig verksamhet. Totalt uppgår då kostnaden till 158 miljoner kronor varav 60 miljoner kronor i transfereringar. Den förberedande verksamheten inriktas på att förbättra förmågan att begränsa konsekvenserna av olyckor och kriser när de inträffar. I Förbereda ingår: − − − − − − − Ledningsutveckling Tekniska lednings- och beslutsstödssystem Metod- och organisationsutveckling Utbildning Övning Skyddsrum Förberedande åtgärder via anslag 2:4 Krisberedskap Den totala kostnaden för denna verksamhet 2011 uppgick till 755 miljoner kronor varav 445 miljoner kronor utgjordes av transfereringar av anslagsmedel (377 miljoner kronor utgörs av anslag 2:4 Krisberedskap). Kostnaden för tekniska lednings- och beslutsstödssystem exkluderas eftersom det till stor del är avgiftsfinansierat. Från detta dras även 2:4 – anslaget bort och återstående kostnad räknas schablonmässigt ned med 50 procent. Totalt uppgår då kostnaden till 189 miljoner kronor varav 34 miljoner kronor transfereringar. Även verksamhetsområdet Lära kan till stora delar betraktas som olycksförebyggande. MSB:s lärande verksamhet handlar om att på övergripande samhällsnivå följa upp och utvärdera samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. MSB tillhandahåller tvärsektoriella och samlade bilder och bedömningar. I Lära ingår: − − − − − − − Strategisk analys Uppföljning och utvärdering av krisberedskapen Samlad bedömning av olycksutvecklingen Erfarenhetsåterföring från inträffade olyckor och kriser Forskning och studier Tillsyn och tillsynsvägledning Samordning mellan berörda aktörer i samhället 28 Den totala kostnaden för denna verksamhet 2011 uppgick till 187 miljoner kronor varav 109 miljoner kronor utgjordes av forskningsmedel. Av återstående 78 miljoner kronor anses schablonmässigt 50 % av kostnaden utgöra olycksförebyggande arbete, dvs. 39 miljoner kronor. Sammanfattning MSB Utifrån ovanstående uppskattas kostnaden för MSB:s olycksförebyggande arbete under 2011 (när kostnader för krisberedskap samt avgiftsfinansierad verksamhet dragits bort) till 386 miljoner kronor, varav 94 miljoner kronor var transfereringar. Till detta kan forskningsfinansieringen läggas, som totalt kostade 109 miljoner kronor under 2011. Under antagandet att omkring en tredjedel av dessa medel kan räknas gå till olycksförebyggande blir denna kostnad 36 miljoner kronor. Fördelning på arenor: Eftersom en del av MSB:s uppdrag är att täcka upp områden där det inte finns någon ansvarig sakmyndighet verkar det rimligt att huvuddelen av kostnaderna hänförs till Hem och fritid. En andel bör dock rimligen föras till Arbete och kanske också även till Transport. Vi har här valt fördelningen 60-30-10. Resultatet blir i så fall: Kostnad Därav transfereringar Forskning Totalt (mkr) 386 94 36 Hem och fritid 231,6 56,4 21,6 Transport Arbete 38,6 9,4 3,6 115,8 28,2 10,8 Källa: MSB:s årsredovisning 2011 och hemsida. Naturvårdsverket En av naturvårdsverkets uppgifter är att identifiera och ge anslag för förorenade områden. Föroreningarna skulle kunna vara kopplade till olyckor, men i praktiken är nog risken för att det är olyckor som ligger bakom föroreningarna försumbar, utan istället är det främst tidigare industriverksamhet som har givit upphov till föroreningarna. Vi anser därför att Naturvårdsverket inte bör finnas med i uppställningen. Källa: Årsredovisning 2011 29 Polisen Polisen är en av de största statliga verksamheterna med ett totalt anslag på knappt 20 miljarder kronor. Av 2–2a §§ polislagen framgår Polisens uppgifter: • förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten, • övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar därav samt ingripa när sådana har inträffat, • bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal, • lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av Polisen, • fullgöra den verksamhet som ankommer på Polisen enligt särskilda bestämmelser. • Polisen får bedriva särskilt personsäkerhetsarbete beträffande vittnen och andra hotade personer. Regeringen får meddela föreskrifter om sådant säkerhetsarbete. En del av Polisens uppgifter kan anses vara olycksförebyggande. Det handlar i första hand om trafikövervakning och räddningstjänst (i Sund 2000 räknas dock flera verksamheter, som t.ex. information och undervisning in). Enligt www.polisen.se/Gotlands_lan/Om-polisen/Uppdrag-och-mal/Saanvands-pengarna används 7 miljarder kronor till brottsförebyggande arbete, där trafikövervakningen ingår som en del. Enligt tabell B19 i årsredovisningen utgjordes omkring 25 % av resurstiden inom området brottsförebyggande av att förebygga trafikbrott. Det är den bästa uppgift vi har hittat och detta skulle då innebära att förebyggandet av trafikbrott skulle kosta 1,75 miljarder kronor. Under det (godtyckliga) antagandet att en tredjedel av denna kostnad kan anses vara olycksförebyggande uppgår kostnaden till 578 miljoner kronor. Enligt http://www.vk.se/701025/sa-fungerar-fjallraddningen kostar fjällräddningen, som Polisen ansvarar för, 7 miljoner kronor årligen. Denna kostnad räkans här till hem- och fritidsområdet. Kostnad Totalt (mkr) 585 Hem och fritid 7 30 Transport 578 Arbete Rättsmedicinalverket Rättsmedicinalverket är en rättsvårdande statlig myndighet. Inom RMV finns många av landets mest meriterade biomedicinska analytiker, kemister, läkare, psykologer och forensiska socialutredare. Denna expertis är en viktig resurs för hela Sveriges rättsväsende. Verket utför kvalificerade analyser och bedömningar inom rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik. Verket är en professionell kunskaps- och expertorganisation som bildades 1991 för att ge alla orter i landet samma tillgång till dessa kompetenser. Därmed stärks rättssäkerheten. Rättsmedicinalverkets anställda medverkar också i undervisning vid universitet och verket anordnar kurser och seminarier på uppdrag av kommuner, sjukvård och kriminalvård. Rättsmedicinalverket arbetar också brotts- och olycksförebyggande, ofta i samarbete med andra myndigheter. Många av våra informationsskrifter och föreläsningar har samma syfte. RMV använde under 2011 ca fyra procent av de totala kostnaderna till stöd åt forsknings-och utvecklingsarbete. Verksamheten är alltså främst relaterad till brott och även om en del av verksamheten, och möjligen forskningen, anses vara olycksförebyggande går det inte att utläsa hur stor eller liten del som skulle vara det. Vi väljer därför att inte ta med rättsmedicinalverket i sammanställningen. Källa: Årsredovisning 2011 och hemsida. SBU SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) har till uppgift att utvärdera etablerade och nya metoder som används i vården. Baserat på forskning tar man redan på vilken medicinsk effekt olika metoder har, om det finns några risker med dem och om de är kostnadseffektiva. Verksamheten är alltså mest inriktad på effekten av metoder inom vården och även om bedömningar av risk ingår är inte inriktningen olycksförebyggande. Källa: Årsredovisning 2011. 31 Sjöfartsverket Sjöfartsverket är ett affärsverk med uppgift att erbjuda effektiva sjövägar och hamnar. Ansvarsområdena omfattar bl.a. lotsning, farledsservice, sjötrafikinformation, isbrytning samt sjö- och flygräddning. I förordningen om skydd mot olyckor anvisas Sjöfartsverket ansvaret för just sjö- och flygräddningen. Den största delen av Sjöfartsverkets verksamhet är avgiftsfinansierad. Sjö- och flygräddningen, som kan ses som olycksförebyggande finansieras dock till en del av anslag vilket under 2011 uppgick till 110 miljoner kronor. Sjöfartsverket har en del FoI-verksamhet men denna verkar inte handla om olycksförebyggande verksamhet. Fördelning: Enligt statistiken över sjöräddningsinsatserna 2011 gjordes omkring 75 procent av insatserna till fritidsbåtar, 10 procent till handelsfartyg, mindre än en procent till fiskefartyg till fiskefartyg och resterande insatser till övriga eller okända objekt. Förslagsvis hänförs 80 procent till hem/fritid, 10 procent till transport och 10 procent till arbete. Kostnad Totalt (mkr) 110 Hem och fritid 88 Transport Arbete 11 11 Källa: Sjöfartsverkets årsredovisning 2011, Sjöräddning 2011 Skolinspektionen Skolinspektionen bedriver verksamhet inom tillsyn, kvalitetsgranskning och tillståndsprövning för skola, förskola och vuxenutbildning. Inspektionen ska verka för att barn och elever får goda förutsättningar för sin utvecklande och sitt lärande samt för förbättrade kunskapsresultat för elever och vuxenstuderande. Det förekommer säkert att Skolinspektionens verksamhet tangerar det olycksförebyggande, men utifrån den beskrivning som finns på deras webbplats om verksamheten är det inte denna typ av tillsyn de har ansvar för. Källa: www.skolinspektionen.se 32 Skolverket Med hjälp av skollagen och läroplaner anger riksdag/regering mål och riktlinjer för förskolan och skolan. Skolverkets uppgift är att verka för att målen nås. Skolverket styr, följer upp och utvärderar verksamheten i skolan med syftet att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. Utifrån denna beskrivning är bedömningen att Skolverkets verksamhet inte omfattar olycksförebyggande arbete. Källa: www.skolverket.se Socialstyrelsen Socialstyrelsens verksamhet berör många sakområden inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Exempel på myndighetens sakområden är barn och unga, cancer, ekonomiskt bistånd, funktionshinder, läkemedelsfrågor, missbruk, patientsäkerhet, psykisk ohälsa, tandvård, våld och sexhandel samt äldre. Inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet finns sannolikt områden som kan klassas som olycksförebyggande, till exempel inom arbetet med patientsäkerhet och transferering av stimulansbidrag till kommunerna inom äldreområdet. Det går dock inte att i årsredovisning hur stor andel av verksamheten inom patientsäkerhet som skulle kunna hänföras till det olycksförebyggande området (huvuddelen av området är inte relaterat till detta). Socialstyrelsen ansvarar även för transfereringen av stimulansbidrag till kommunerna för åtgärder inom äldreområdet. Under 2010 uppgick stimulansbidragen till 1,1 miljarder kronor. Omkring 10-30 procent eller 100300 miljoner kronor av stimulansbidragen uppskattas användas till åtgärder som förebygger fallolyckor bland äldre (MSB). Socialstyrelsen arbetar även med statistikinsamling, t.ex. Dödsorsaksregistret, Patientregistret och IDB (fd EHLASS). Medan man kan hävda att DOR och PAR existerar oberoende av strävan att förebygga olyckor, har IDB ett uttalat skadepreventivt syfte. Kostnaden för IDB under 2011 uppgick till 1,5 miljoner kronor. Sammanfattning: Socialstyrelsens kostnader för olycksförebyggande arbete uppgår till 1,5 miljoner kronor för arbetet med IDB och man transfererar även stimulansbidragen till kommunerna där åtminstone 100 miljoner kronor har 33 bedömts gå till fallförebyggande åtgärder. Det kan finnas ytterligare delar inom Socialstyrelsens område som borde inkluderas här, i Sund 2000 ingick dock inga kostnader för Socialstyrelsen. Fördelning: Kostnaderna för den ovan nämna verksamheten hör till hem/fritidsområdet. Kostnad Därav transfereringar Totalt (mkr) 101,5 100 Hem och fritid 101,5 100 Transport Arbete Källor: Socialstyrelsens årsredovisning 2011, Samhällets fallförebyggande åtgärder (MSB, kommande) Statens geotekniska institut (SGI) Statens geotekniska institut (SGI) har ett övergripande ansvar för de geotekniska och miljögeotekniska frågorna i landet. I uppdraget ingår att ”verka för att minska riskerna för ras och skred i Sverige”, samt att bedriva forskning, utveckling och kunskapsförmedling inom bl.a. plan- och byggärenden, efterbehandling av förorenade områden och klimatfrågor (SGI, 2012). Kostnaderna för verksamheten delas in i (1) Myndighetsuppgifter inom ras, skred och stranderosion, (2) Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling, samt (3) Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning (SGI, 2011). Av dessa bedöms det första verksamhetsområdet vara mest relaterat till olycksförebyggande, vilket motsvarar en kostnad på 9 mkr (ca 8 % av totala omsättningen för myndigheten). Ingen investeringskostnad är aktuell. Fritidsområdet inkluderar fri natur och därför räknas hela kostnaden till denna olycksplats. Källa: Årsredovisning 2011 och hemsida läst 2012-08-31. SJ Statens Järnvägars (SJ) kostnader togs upp under statliga kostnader i rapporten från Sund (2000). SJ:s verksamhet finansieras av internt genererade medel och externa lån. ”Under den senaste 5-årsperioden har verksamhetens starka kassaflöde inneburit att såväl nya investeringar som låneförfall har kunnat finansieras ur den egna kassa” (SJ, 2012). Enligt den definition som vi använder 34 nu så ingår enbart kostnader som är anslagsfinansierade, vilket innebär att ingen olycksförebyggande kostnad räknas som ”statlig” för SJ:s del. Källa: Hemsida läst 2012-09-05. SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) är expertmyndighet inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi. ”Genom att utveckla och förvalta information om väder, vatten och klimat bidrar SMHI till god samhällsplanering, minskad sårbarhet och till miljöarbetet” (SMHI, 2011). Myndigheten är indelad i fyra ”utåtriktade” avdelningar: Basverksamhet, Miljö & säkerhet, Företag & media, samt Forskning. Man har även avdelningar för IT, Personal och Ekonomi samt övergripande funktioner för juridik, information och ledningssystem. Den del som är intressant ur ett olycksförebyggande perspektiv är den del av verksamheten som med hjälp av prognoser och varningar syftar till att skydda liv och egendom. Avgränsningen mellan denna del och den övriga verksamheten är svår. En stor del av kostnaden för institutet uppstår i arbetet med uppgifter som datainsamling och databearbetning (Basverksamhet). Vi antar att denna kostnad skulle förekomma aven om inga olycksförebyggande åtgärder utfördes, vilket gör att marginalkostnaden för denna avdelning blir noll. SMHI:s intäkter av anslag under 2011 var 286 mkr (SMHI, 2011). Av dessa gick 77 mkr till internationellt miljösamarbete och 2 mkr till klimatanpassning, vilket gör att 207 mkr gick till anslagsposten ”Infrastruktur och beslutsunderlag för samhällsplanering” (ramanslag). Utifrån redovisningen är det inte möjligt att separera de delar som har ett olycksförebyggande syfte. I jämförelse med den tidigare studien (Sund, 2000) så görs en striktare avgränsning såtillvida att det bara är anslagsfinansierad verksamhet som betraktas som en kostnad för respektive myndighet. SMHI förser fortfarande t.ex. luftfarten med prognoser, men denna verksamhet är till stor del avgiftsfinansierad vilket inte medför några kostnader för myndigheten enligt den definition vi använt i denna rapport. Källa: Årsredovisning 2011 35 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut verksamhet omfattar teknisk utvärdering, forskning och utveckling samt tekniköverföring och rådgivning. Mer precist utförs tekniska undersökningar, provning, beräkning, bedömning, mätning, kalibrering, kvalitetssäkring, grund- och tillämpad, kunskapsförmedling, experthjälp till utredningar och myndigheter, medverkan i nationell och internationell standardisering, certifiering mm. År 2012 var antalet anställda i koncernen ca 1 100 och omsätter ca 1200 miljoner kronor. Verksamheten vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut startade 1920 under namnet Statens provningsanstalt och övertog den verksamhet som sedan 1896 hade bedrivits vid Tekniska högskolans i Stockholm materialprovningsanstalt. Åren 1993–2006 hette det Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Inom det olycksförebyggande området bedrivs inom brandteknik forskning och utveckling samt provning och beräkningar av material och produkter som kan användas som typgodkännande och certifiering. SP Brandteknik omsätter 80 mkr. SP har även andra säkerhetsfrämjande projekt såsom utveckling av cykelhjälm med airbag SP bedrivs i aktiebolagsform och är en av staten helägd koncern, och verksamheten finansieras därför inte direkt med statsanslag och faller därmed egentligen utanför denna sammanställning för olycksförebyggande säkerhetsarbete finansierat av staten. . Forskningen bedrivs självständigt med över 250 forskare, men också i samarbete med universitet och högskolor med, bla. med och bland de anställda finns också ett 80-tal doktorander. Forskningsmedel erhålls från intressenter och kunder, såsom statliga myndigheter, statliga forskningsstiftelser och EU-projekt. Dock finansieras SP till en mindre del av omsättningen, drygt 18 procent, av statliga medel, så kallade SK-medel, direkt till SP. Med ovanstående siffror skulle möjligen 100 miljoner kronor vara olycksförebyggande säkerhetsarbete. Antar vi 18 % statliga medel även till dessa så innebär det totalt 18 miljoner kronor till forskning, och vi fördelar dessa lika mellan transport, hem/fritid och arbete/skola. Källa: Årsredovisning 2011 36 Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) bildades 1 juli 2008 till följd av en sammanslagning av Statens kärnkraftsinspektion (SKI) och Statens strålskyddsinstitut (SSI). Myndigheten har ett samlat ansvar inom områdena strålskydd och kärnsäkerhet och arbetar för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning (SSM, 2012). Detta sker bl.a. inom områdena kärnkraft, hälso- och sjukvård, forskning och industri samt kommersiella produkter och tjänster, naturlig strålning och radioaktivt avfall. För denna myndighet är det viktigt att skilja på effekter som uppkommer efter långvarig exponering respektive efter en olycka. Exempelvis anses inte att SSM:s verksamhetsområde ”Strålsäker hantering av radioaktivt avfall” kan uppfylla olyckskriteriet, eftersom huvuddelen av kostnaderna inom detta område inte syftar till att förhindra eller mildra ett plötsligt händelseförlopp. Snarare syftar åtgärderna till att minska mycket långsiktiga effekter (till exempel ökat antal cancerfall och ändrad arvsmassa). Med hänsyn till detta räknas verksamhetsområdena strålsäker kärnkraft (127 mkr), nationell strålskyddsberedskap (42 mkr) och hälften av nationell strålskyddskompetens (3 mkr) som olycksförebyggande kostnader (SSM, 2011). Fördelningen på olycksplatser är lite svår eftersom ett stort haveri får konsekvenser för hela samhället. Händelseförloppet inleds dock på kärnkraftverket, vilket räknas till arbetsplatsområdet. Källa: Årsredovisning 2011 Trafikanalys Trafikanalys är en myndighet som arbetar med analys, utvärdering, effektredovisning och statistik inom transportområdet (Trafikanalys, 2011). Totala anslaget under 2011 var på 58 mkr, men det är mycket svårt att utläsa de olycksförebyggande komponenterna i detta. Myndigheten utför en del omvärldsanalyser (med särskild tonvikt på utvecklingen inom EU-området) av transportpolitiken som t.ex. konkurrensutsättning, omregleringar, och omorganiseringar. Tillgänglighetsfrågor och frågor om regional tillväxt med bäring på transporter hamnar också på myndighetens bord. Mycket av verksamheten borde därför inte primärt räknas som olycksförebyggande. Det 37 finns sannolikt inslag med detta syfte, men inget som är redovisat i kostnadstermer. Källa: Årsredovisning 2011 Trafikverket Enligt www.trafikverket.se ansvarar verket för långsiktig planering av transportsystemet för alla trafikslag samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket ansvarar även för genomförande av kunskapsprov och körprov för körkort och taxiförarlegitimation och kunskapsprov för yrkeskunnande för trafiktillstånd och yrkesförarkompetens. Trafikverket verkar även för en grundläggande tillgänglighet i den interregionala kollektiva persontrafiken genom bland annat upphandling av trafik. Den del av ovanstående som kan betraktas som olycksförebyggande ingår i byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Det faktum att det krävs körkort/yrkesprov är förstås en olycksförebyggande insats, men denna verksamhet är ju till stor (?) del avgiftsfinansierad. Det finns tre transportpolitiska mål: tillgänglighet, trafiksäkerhet och miljö & hälsa där de två sistnämnda är så kallade hänsynsmål. En (översiktlig) genomgång av Trafikverkets årsredovisning för 2011 har gjorts för att identifiera kostnader för olycksförebyggande verksamhet: Verksamhet Kostnad Justerad kostnad 4845 mkr 3772 mkr 211 mkr 6551 mkr Andel olycksförebyggande 0,2 (Sund 2000) 1,0 0,75 (Sund 2000) 0,05 Motorväg Mötesfri landsväg Gång- och cykelväg Dubbel- eller flerspårig järnväg Transferering till kommunala miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder Trafikledning/information järnväg Trafikledning/information väg 118 mkr 0,5 59 mkr 746 mkr 0,15 (Sund) 112 mkr 199 mkr 0,15 (Sund) 30 mkr 15497 mkr 5427 mkr 38 969 mkr 3772 mkr 158 mkr 327 mkr Därutöver förekommer sannolikt kostnader för informationskampanjer/material avseende trafiksäkerhet men några uppgifter kring detta har vi inte hittat. Kostnad Därav transfereringar Totalt (mkr) 5427 59 Hem och fritid Transport Arbete 5427 59 Trafikverket finansierar även forskning, men klara kostnadsuppgifter om det har vi inte hittat i årsredovisningen. Däremot har det med hjälp av mailkontakt med Trafikverket framkommit att Trafikverket avsätter årligen ca 500 miljoner till FOI, och av dessa har ca 100 miljoner trafiksäkerhetskoppling för både vägoch järnväg.8 De 100 miljonerna ingår troligen i andra poster än de 5,4 miljarderna ovan och därför minskas detta belopp ej. Källa: Årsredovisning 2011 och hemsida. Transportstyrelsen Transportstyrelsen har intäkter från statliga anslag på knappt 2 miljarder kronor (Transportstyrelsen, 2011). Myndigheten ”arbetar för att uppnå god tillgänglighet, hög kvalitet, säkra och miljöanpassade transporter inom järnväg, luftfart, sjöfart och väg” (Transportstyrelsen, 2012). Detta sker bl.a. genom regel- och tillståndsgivning samt uppföljning av hur dessa följs. I ett hänsynsmål rörande ”Säkerhet, miljö och hälsa” beskrivs t.ex. att ”Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt” (Transportstyrelsen, 2011). Utifrån redovisningarna är det dock svårt att separera de olycksförebyggande kostnaderna från de övriga kostnaderna, vilket gör att det sannolikt finns en del ”gömda” kostnader här som bör utredas ytterligare vid en djupare analys. En kostnad som är möjlig att skatta är dock den för registerhållning av vägtrafikolycksdatabasen STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Transportstyrelsens kostnader för registerhållning inom området vägtrafik, exkl. trafikregistret, var 48 mkr under 2011 (Transportstyrelsen, 2011). Här antar vi att hälften av kostnaderna kan tillräknas STRADA och transportområdet. Källa: Årsredovisning 2011 och hemsida läst 2012-09-10. 8 Roger Johansson, Nationell Samordnare, Systemsäkerhet Samhälle, Trafikverket. 39 VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) bedriver forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. ”Verksamheten omfattar samtliga transportslag och områdena väg- och banteknik, drift och underhåll, fordonsteknik, trafiksäkerhet, trafikanalys, människan i transportsystemet, miljö, planerings- och beslutsprocesser, transportekonomi samt transportsystem” (VTI, 2012). Det statliga anslaget till VTI uppgår till 39 mkr under 2011 (VTI, 2011). Övrig finansiering, 149 mkr, har tillfört genom avgifter och bidrag och räknas alltså inte med.9 VTI bidrar till ”en effektiv, säker och långsiktigt hållbar transportförsörjning” (ibid.), vilket speglar att målen med kunskapsutvecklingen är fler än att förebygga olyckor. Det är mycket svårt att fördela kostnaderna, men en uppgift i årsrapporten visar att av totalvolymen av de uppdragsprojekt hos VTI som avslutats under åren 2009-2011 är 43 % inriktad mot hänsynsmålet säkerhet. Denna andel skulle motsvara 17 mkr och hela kostnaden räknas till transportområdet. VTI:s totala forskningskostnader under 2011 uppgår till 187 mkr (VTI, 2011) och eftersom det är ett forsknings-och utvecklingsinstitut räknas hela verksamheten utgöra en kostnad i detta sammanhang. Motsvarande andel som ovan (43 %) antas ha bäring på just olycksförebyggande forskning, dvs. 80 mkr. Källa: Årsredovisning 2011 och hemsida läst 2012-09-04. Referenser: (förutom årsredovisningar och hemsidor) MSB, 2012, Olyckor och kriser i siffror, Bearbetade data från Socialstyrelsen, Ännu ej publicerat manuskript. Sund, B., 2000, Samhällets kostnader för olyckor – Kostnader för det förebyggande arbetet, Räddningsverket, P21-342/00. 9 Detta är en skillnad mot tillvägagångssättet i Sund (2000). 40 Bilaga 2. Genomgång av statliga forskningsfinansiärers projektkataloger m.m. Statliga medel till forskning uppgick år 2012 till drygt 30 miljarder kr och fördelas förutom genom direktanslag till universitet och högskolor via två kanaler. 1. Forskningsfinansierande myndigheter: Dessa utgörs av tre forskningsråd (Vetenskapsrådet, Formas och FAS), ett verk for innovationssystem (Vinnova), samt ett antal sektorsmyndigheter med egna forskningsanaslag. 2. Forskningsstiftelser: Stiftelserna är Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra), Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen), Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa (Östersjöstiftelsen), Stiftelsen för vård- och allergiforskning (Vårdalstiftelsen) och Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT). Myndigheterna och stiftelserna har granskats i två steg. Det första steget innebar en sovring för att få fram en lista över för området relevanta finansiärer som principiellt skulle kunna stödja forskning inom det skadeförebyggande området. Det andra steget har syftat till att inom denna lista identifiera utlysningar och faktiskt tilldelning till området, samt kategorisera satsningarna utifrån vilken samhällssektor som det förebyggande arbetet riktas mot. Som informationskällor har använts de utlysningar, tilldelningsbeslut och projektkataloger som myndigheterna och stiftelserna själva presenterar på sina hemsidor på Internet. Myndigheter och stiftelser som berörs De tre forskningsråden bedöms samtliga relevanta som potentiella finansiärer för skadeförebyggande forskning. Detsamma gäller Verket för innovationssystem, Vinnova. Bland statliga myndigheter i övrigt har följande identifierats utifrån att dels ha verksamhet inom området och dels förfoga över 41 statliga forskningsmedel: Trafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, SP och VTI. Strategiska forskningsområden Den 15 juni 2009 lämnade Vetenskapsrådet, Fas, Formas, Vinnova och Energimyndigheten rekommendation om finansiering av 20 strategiska forskningsområden som regeringen utpekade i forskningspropositionen "Ett lyft för forskning och innovation", och som ska fördelas direkt till lärosätena. Regeringen följde myndigheternas rekommendation och tog beslut om forskningsstöd i höstbudgeten 2009. Tre kriterier var vägledande när regeringen prioriterade de strategiska områdena: forskning som långsiktigt har förutsättningar att vara av högsta internationella kvalitet, forskning som kan bidra till att tillgodose stora samhällsbehov och lösa viktiga problem i samhället, samt forskning inom områden med anknytning till det svenska näringslivet. Totalt finansieras 43 forskningsmiljöer med 5 270 miljoner kronor under 20102014. Medlen, som går till 20 områden, innebär en nivåhöjning under en femårsperiod som år 2012 uppgår till 1,35 miljarder kronor för landets lärosäten. En satsning på 748 miljoner till infrastruktur avsätts under perioden inom ramen för de strategiska satsningarna, vilket innebär 184 miljoner årligen från 2012. Vetenskapsrådet är ansvarig myndighet för tio av de tjugo forskningsområdena. Säkerhet och krisberedskap var ett av dessa satsningsområden. Med säkerhet avsågs här satsningar mot stora kriser och katastrofer i samhället, inte säkerhet mot personskador i det vardagliga samhällslivet såsom trafiksäkerhet, säkerhet i jobbet, barnsäkerhet eller produktsäkerhet. Satsningar på dessa områden måste istället sökas inom ramen för den reguljära statliga finansieringen via forskningsråd, sektorsmyndigheter och fakultetsanslag. Vetenskapsrådet Vetenskapsrådets huvuduppgift är att stödja grundläggande forskning inom alla vetenskapsområden (SFS 2009:975). År 2011 förmedlade VR ca 3.4 miljarder SEK i direkt forskningsstöd. Året innan var siffran 3.3 miljarder och året dessförinnan 3.2 miljarder (VR verksamhetsberättelse 2011). De största satsningarna ligger på natur- och 42 teknikvetenskap resp medicin och hälsa. Utlysningarna är allmänt hållna varför någon detaljerad profil för anslagsfördelningen inte kan utläsas utifrån dessa. För att framkalla den detaljerade bilden av satsningarna är man hänvisad till att istället granska inriktningen på beviljade projekt. Sökning i VR:s projektdatabas ger beroende på sökord följande utfall relaterade till skadeprevention (skadeprojekt markerade): Säkerhet 50 Trygghet Safety Security Skada 1 3 3 84 Skador 33 Injury 34 injuries Skydd Protection 3 48 18 Olycka Olyckor Olycksfall Accident Accidents 0 2 0 2 1 Säkerhetspolitik, reaktor- och strålsäkerhet, beslutsteori, ITsäkerhet, patientsäkerhet. Inget av relevans för reguljär skadeprevention. Anställningstrygghet kärn/strålsäkerhet, MC-olyckor i Iran (SafeComm) säkerhetspolitik, freds- och konfliktforskning, elförsörjning Vård och behandling av skador + vårdskador. Inget av relevans för reguljär skadeprevention Vård och behandling av skador + vårdskador. Prevention av våldsskador i Bangladesh resp brännskador i Sydafrika Huvudsakligen vård och behandling + medicinska mekanismer (bl a hjärnskador). Prevention av brännskador bland barn i Iran Vård/med behandling (broskskador, nervskador, synskador) Blandat innehåll. Sexualiserat våld mot kvinnor i Liberia Medicinska mekanismer och skyddsfaktorer. Inget av relevans för reguljär skadeprevention Trafiksäkerhet, Försvarspolitik Dubblett, m m Dubblett Den samlade bilden säger att endast ett projekt hittades med direkt relevans för skadeprevention i Sverige. Därutöver återfanns fem projekt av internationellt intresse, främst för utvecklingsländer. Slutsatsen blir att Vetenkapsrådet är en principiellt möjlig finansiär av forskning inom det skadeförebyggande området, men att VR i praktiken hittills saknat betydelse i det avseendet. Formas Forskningsrådet Formas skall bidra till att stödja framstående forskning inom hållbar utveckling. Uppdraget från regeringen är att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. 43 Formas fördelar varje år omkring 900 miljoner kronor till olika forskningsprojekt. Omkring hälften av forskningsstödet går till projekt i öppna utlysningar. Av resterande medel går huvuddelen till riktade satsningar. Sökning i Formas projektdatabas ger beroende på sökord följande utfall relaterade till skadeprevention (skadeprojekt markerade): Säkerhet 37 Trygghet 10 Safety 14 Security Skada 5 35 Skador 58 Injury injuries Skydd 1 0 112 Protection Olycka Olyckor Olycksfall Accident Accidents 12 0 8 1 2 0 Huvudsakligen miljörisker (ej skador) Brott och upplevd trygghet i tunnelbanan Livslängd hos järnvägsbroar Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet bland samer Takras, tekniska orsaker bakom Brandssäkerhet i tunnelbanan Upplevd trygghet i urbana miljöer Dimensionering av byggnadskonstruktioner Huvudsakligen samhällsplanering och stadsbyggnad + överlappningar från ovanstående Huvudsakligen miljörisker + överlappning från ovanstående Livsmedelssäkerhet Hållbar utveckling / markanvändning Huvudsakligen skador på grödor och byggnader + allmänna hälsoaspekter (ej specifikt skador) Huvudsakligen skador på natur, grödor och byggnader (ej med. skador) Luftvägsinflammationer Huvudsakligen miljö-, växt, och djurskydd. Vissa allmänna hälsorisker. Rädsla för varg Huvudsakligen växt- och materialskydd (byggnadsmaterial) Huvudsakligen naturolyckor (ej specifikt personskador) Dubblett Naturolyckor Den samlade bilden säger att inga projekt hittades med direkt relevans för skadeprevention i Sverige. Däremot återfanns några projekt av indirekt intresse, t ex om upplevd trygghet resp hållfasthet i byggnader. Slutsatsen blir att Formas är en principiellt möjlig finansiär av forskning inom det skadeförebyggande området, men att Formas i praktiken saknat en roll i det avseendet. 44 FAS Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, främjar och stöder grundforskning och behovsstyrd forskning på arbetslivsområdet och inom social- och folkhälsovetenskap. Forskningsbudgeten för 2012 ligger på 452 miljoner kronor. Som rådets huvudområden anges - - Arbete och hälsa o Fysikaliska, kemiska, biologiska faktorer etc. o Psykosociala faktorer, stress, sjukskrivning etc. Arbetsorganisation Arbetsmarknad Folkhälsa Välfärd och socialförsäkring Omsorg och sociala relationer FAS har dessutom ett samordningsansvar för forskningen inom följande områden: - Socialvetenskaplig alkohol- och narkotikaforskning Funktionshinder och handikapp Internationell migration och etniska relationer (IMER) Barn och ungdomar Äldre Det innebär att rådet ska vara informerat om andra forskningsfinansiärers stöd till forskningen inom dessa områden, om möjligt samordna utlysningar samt göra regelbundna sammanställningar av det totala forskningsstödet inom forskningsområdena. På några prioriterade forskningsområden gör FAS särskilda satsningar. - Alkohol, narkotika, dopning och tobak Arbetsliv FAS-centra Kvinnors hälsa Projektkatalogen (omfattar 2001-2011). Sökning i projektkatalogen ger beroende på sökord följande utfall relaterade till skadeprevention (skadeprojekt markerade): 45 Säkerhet 52 Trygghet 47 Safety 72 Security 81 Skada 71 Skador 76 Injury 56 injuries 61 Skydd Protection Olycka Olyckor 164 75 4 17 Olycksfall Accident Accidents 4 32 24 Huvudsakligen psykosociala och kemiska problem Säkerhet och managment på passagerarfärjor Säkerhet i livsmedelsindustrin Barn som ringer SOS, samtalsteknik Barn som bevittnar våld i hemmet Adj prof industriell riskhantering, Kau Olycksrisker inom träindustrin Adj prof industriell riskhantering, KTH Anställningstrygghet, social trygghet m m Barn som bevittnar våld i hemmet, II Kemiska och fysikaliska hälsorisker, m m + dubbletter/överlappningar Barnmisshandel Säkerhetsklimat, arbetsmiljö Skiftgång, olyckor och hälsa i arbetslivet Gästforskare SafeComm, KI, Bangdiwala Forskarassistent, barns säkerhet och hälsa Verbalt våld i skolan Ryggskador/olyckor bland sjuksköterskor (arb miljö) Anställningstrygghet, social trygghet, hälsoaspekter på naturkatastrofer (ej specifikt skador) + dubbletter Barn som brottsoffer Kemiska och fysikaliska hälsorisker, m m + dubbletter Elolyckor i arbetet, sena effekter Självskadebeteende bland unga Whiplashskador, återgång till arbete Fallrisk bland äldre Social etiologi, skador bland barn Trafiksskador bland barn/ungdomar, sociala mekanismer Kemiska och fysikaliska hälsorisker, alkoholskador m m + dubbletter Självskador bland unga, koppling till skolresultat Våld mellan män, upplevelser Skadors sociala etiologi bland barn Skador bland yrkesgrupper med obl fysisk träning Akuta bullerskador, behandlingsmöjligheter Dubbletter Långvarig sjuklighet efter tsunamin Fall- och lyftolyckor i hemtjänsten, arb miljö Dubbletter Fysisk barnmisshandel Allmänt om folkhälsa, arbetsmiljö o sociala förhållanden; dubbletter Allmänt om folkhälsa, arbetsmiljö o sociala förhållanden; dubbletter Dubbletter Olyckor som bifynd kring alkohol, sociala skillnader m m + dubbletter Riskupplevelse och risktagande i arbetsmiljö Dubbletter Olyckor som bifynd kring alkohol, sociala skillnader m m + dubbletter Olyckor som bifynd kring alkohol, sociala skillnader m m + dubbletter 46 Den samlade bilden säger att endast 15-20 projekt inriktade mot olycksfallsskador kunde identifieras under 11-årsperioden, varav mer än hälften avsåg arbetsliv/industri. Totalt två projekt avsåg transportrelaterade olycksrisker medan fyra avsåg olycksrisker inom hem/fritid (tre barnprojekt om sociala bakgrundsfaktorer och ett om fallskaderisker bland äldre). Utslaget per år bedöms satsningarna uppgå till 1-3 milj sammanlagt. VINNOVA VINNOVA ser sig som Sveriges innovationsmyndighet. Uppgiften är att främja hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation och att finansiera behovsmotiverad forskning. Varje år investerar VINNOVA ca 2 miljarder kronor i olika insatser. VINNOVAs program och andra insatser sker inom ramen för elva strategiska områden: Hälsa VINNOVAs program inom området Hälsa handlar om att hitta lösningar på de utmaningar som Sverige, liksom alla industriländer, står inför med en snabbt växande andel äldre i befolkningen. Transport och miljö Området Transport och miljö handlar om att möta utmaningar inom transportoch miljöområdena och om omställning till ett resurseffektivt och fossilfritt samhälle. Tjänster och IKT Området Tjänster och IKT handlar om att möta de förändringar och möjligheter i samhället som är följden av den nya informationsteknologin. Produktion och arbetsliv Området Produktion och arbetsliv handlar om möjligheterna för Sverige att konkurrera med varu- och tjänsteproduktion på en allt mer globaliserad marknad. 47 Utmaningsdriven innovation VINNOVA har identifierat fyra samhällsutmaningar där Sverige bedöms ha förutsättningar för internationellt ledande innovationskraft. Samverkansprogram Samverkansprogram med näringslivet har startat i flera omgångar sedan 1994. Programmen inom området har till syfte att stimulera samverkan inom områden som är strategiskt viktiga för Sverige. Innovationskraft i offentlig verksamhet Innovationskraft i offentlig verksamhet är en viktig politisk fråga. VINNOVA ska bidra till att offentlig sektor blir en drivkraft för både utveckling och användning av innovationer. Innovativa SMF Innovativa små och medelstora företag kännetecknas av förmågan att ta emot, tillämpa och utveckla nya kunskaper och tekniker i nya affärsmöjligheter. Dessa förmågor måste utvecklas och stärkas så att Sverige får ett innovationsinriktat näringslivsklimat med fler och växande företag. Kunskapstriangeln Kunskapstriangeln syftar till att skapa samspel mellan utbildning, forskning och innovation och därigenom skapa förutsättningar för ökad relevans och nyttiggörande av verksamheten vid universitet och högskolor. Individer och innovationsmiljöer Satsningar som syftar till att skapa förutsättningar för individer och organisationer att utveckla innovationer och innovativa miljöer av världsklass. EU och internationell samverkan VINNOVAs huvudroller inom internationell samverkan är dels att aktivt bygga nätverk mellan olika aktörer i Sverige och andra länder, dels att främja svenskt deltagande i internationell FoU. Målet är att nå samverkan och synergieffekter mellan nationella och internationella satsningar på FoU. 48 Inom varje strategiskt område finns olika program som specificerar inriktningen. Hälsa Transport & miljö Tjänster och IKT Produktion och arbetsliv Utmaningsdriven innovation Samverkansprogram Innovationskraft i offentlig verksamhet Innovativa SMS Kunskapstriangeln Individer och innovationsmiljöer EU och internationell samverkan Inget program med inriktning mot säkerhet Säkerhet finns integrerat i vissa program, t ex fordonsutveckling Här finns ett särskilt program ”Säkerhet och krisberedskap” Inget program med inriktning mot säkerhet Inget program med inriktning mot säkerhet Trafiksäkerhet finns inrymt i ett fordonsinriktat program, FFI Inget program med inriktning mot säkerhet Inget program med inriktning mot säkerhet Inget program med inriktning mot säkerhet Inget program med inriktning mot säkerhet Avser fr a EU:s 7:e ramprogram FFI är ett samarbete mellan staten och fordonsindustrin om att gemensamt finansiera forsknings-, innovations- och utvecklingsaktiviteter med fokus på områdena Klimat & Miljö samt Säkerhet. Bakgrunden är att utvecklingen inom vägtransporter och svensk fordonsindustri har stor betydelse för tillväxt. Satsningen innebär FoU verksamhet för cirka 1 miljard kronor per år varav de offentliga medlen utgör hälften. För närvarande finns fem samverkansprogram varav fordons- och trafiksäkerhet är ett. Någon specificering av budgeten på detta område återfinns inte på VINNOVAS hemsida, men om programmedlen är jämt fördelade skulle det uppskattningsvis kunna handla om ca 200 Mkr varav ungefär hälften statliga medel. VINNOVAs projektkatalog omfattar en stor mängd projekt med små möjligheter till avgränsning och analys. Dock kan man skilja på pågående resp avslutade projekt. En sökning på enbart pågående projekt ger följande resultat (H/F= hem/fritid): Säkerhet 104 Trygghet Safety Security Skada Skador Injury injuries 20 27 12 21 31 2 2 Trafik ca 50%; Arbete ca 0%; H/F ca 0%; Resten IT, Security, mm Trafik 4; arbete 0: H/F 2 Trafik 13; Arbete 1; H/F 0 Trafik 0; Arbete 0; H/F 0 Trafik 2; Arbete 0; H/F 0 Trafik 5; Arbete 0; H/F 0 Trafik 2; Arbete 0; H/F 0 Trafik2; Arbete 0; H/F 0 49 Skydd Protection Olycka Olyckor Olycksfall Accident Accidents 80 0 2 21 1 6 3 Trafik 7; Arbete 0; H/F 1 Trafik 2; Arbete 0; H/F 0 Trafik 21; Arbete 0; H/F 0 Trafik 1; Arbete 0; H/F 0 Trafik 5; Arbete 0; H/F 0 Trafik 2; Arbete 0; H/F 0 Granskningen av projektkatalogen bekräftar att VINNOVAs satsningar på personskadeförebyggande forskning är koncentrerad till trafikområdet. Projektanslagen varierar inom vida ramar upp till tiotals miljoner. Antagandet att årsbudgeten kan uppgå till hundratalet miljoner förefaller rimligt. Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, är en fri, oberoende forskningsfinansiär inom det offentliga forskningsfinansieringssystemet. Regeringen skrev stadgarna, tillförde startkapitalet och utser två av styrelsens tio ledamöter. Stiftelsen är i övrigt inte bunden, utan kan arbeta snabbt och ta nya initiativ när behov och idéer uppstår. Enligt stadgarna ska SSF stödja forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin. Den stödda forskningen ska hålla högsta möjliga kvalitet, men också kunna nyttiggöras inom svensk industri och samhället i övrigt. Aktuella högprioriterade områden för SSF är: • Livsvetenskaperna (Life Sciences) • Bioteknik, medicinsk teknik och teknik för livsvetenskaperna (Life Science Technologies) • Materialvetenskap och materialteknologier (Materials Sciences & Technologies) • Informations-, kommunikations- och systemteknik, IKST (Informations-, Communications- & Systems Technologies) • Data-X, beräkningvetenskap och tillämpad matematik (Data-X & Computational Sciences and Applied Mathematics). SSF har ingen projektkatalog tillgänglig på sin hemsida, men en granskning av hur de prioriterade områdena presenteras ger inte intryck av att skadeprevention finns med bland satsningarna. Dock skulle området kunna 50 inrymmas under SSF:s allmänna uppdrag varför SSF inte kan uteslutas som möjlig finansiär för sådan forskning. Mistra Världen står inför stora utmaningar kopplade till vår miljö och hur vi människor använder naturresurser och påverkar vår omgivning. Mistra är en stiftelse som spelar en aktiv roll i att möta dessa utmaningar genom att investera i miljöstrategisk forskning som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Det sker genom att investera i olika satsningar där forskare i samverkan med användare bidrar till att lösa viktiga miljöproblem. Årligen investerar Mistra i storleksordningen 200 miljoner kronor i olika forskningssatsningar som bygger broar mellan vetenskapliga discipliner, liksom mellan forskning och företag, myndigheter och andra aktörer. Mistra är en aktiv forskningsfinansiär som följer insatserna för att säkra att de ger samhällsnytta i form av en god livsmiljö och att olika användare utvecklar nya produkter, tjänster och arbetsmetoder för att möta samhällets miljöutmaningar. Mistras investeringar har som mål att: - - - Skapa starka forskningsmiljöer av hög internationell klass. För att forskning ska leda till nytta är det avgörande att den håller hög kvalitet. Lösa viktiga miljöproblem. Många miljöutmaningar är komplexa och nya lösningar kräver forskning av strategisk betydelse som kombinerar olika kunskaper och synsätt från en rad olika områden. Stärka svensk konkurrenskraft. Företag, offentliga aktörer och andra användare ska utveckla nya produkter, tjänster och arbetsmetoder som bidrar till sysselsättning. Satsningarna ska även leda till att Sverige i vid bemärkelse är en bra plats att leva i. Vara värdefullt för användare. Resultaten ska bidra till arbetet för en hållbar utveckling. Användare och andra nyckelpersoner för att forskningen ska komma till praktisk användning är därför delaktiga i forskningen. Mistra har ingen projektkatalog tillgänglig på sin hemsida, men en genomgång av pågående och genomförda satsningar ger ingen indikation mot skadepreventiva området. Satsningarna handlar huvudsakligen om naturresursutnyttjande och i viss mån hälsoaspekter kring detta, t ex vattenföroreningar och buller. I den mån personsäkerhet kan inrymmas under 51 hållbar utveckling skulle dock Mistra kunna vara en finansiär av sådan forskning. KK-‐stiftelsen KK-stiftelsen finansierar forskning och kompetensutveckling vid Sveriges 17 nya universitet och högskolor, när den sker i samverkan med näringslivet. Förutom att varje projekt ska ha vetenskaplig höjd ställer KK-stiftelsen som krav att näringslivet medverkar till ett värde som är lika stort som KKstiftelsens finansiering. Sedan starten har KK-stiftelsen satsat över 7,8 miljarder kronor i fler än 2.100 projekt inom kunskaps- och kompetensutveckling. KK-stiftelsen har ingen sökbar projektkatalog, däremot en uppräkning av alla projekt man stött. Uppräkningen omfattar enbart projekttitlar och utifrån dessa förefaller inga projekt ha haft direkt inriktning mot skadeprevention. Östersjöstiftelsen Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa (Östersjöstiftelsen) bildades av den svenska regeringen år 1994. Östersjöstiftelsen har till uppgift att stödja forskning och utbildning vid Södertörns högskola. Stiftelsen har sedan tillkomsten finansierat forskning, forskarutbildning och uppbyggnaden av en akademisk infrastruktur vid Södertörns högskola. En stor del av beviljade medel har anslagits till olika forskningsprojekt inom framför allt humaniora och samhällsvetenskap, men under senare år har även naturvetenskapliga projekt främst med inriktning mot miljöfrågor beviljats. Bland projekt med knytning till säkerhet och skador återfinns frågor om säkerhetspolitik och miljöskydd, däremot inget om personskadeprevention. Vårdalstiftelsen Vårdalstiftelsen anger som sitt mål att förbättra människors hälsa och livsvillkor. Vårdalstiftelsen grundades 1994 av riksdagen. Sedan dess har Vårdalstiftelsen förmedlat knappt 870 miljoner kronor i forskningsstöd som har utvecklat vårdforskningen. Vårdalstiftelsen saknar projektkatalog på sin hemsida. För att få en uppfattning om satsningarnas inriktning är läsaren hänvisa till beskrivningar av de enskilda programmen. Dessa är genomgående 52 riktade mot vården och innefattar endast perifert hälsa och prevention. Inget i den tillgängliga informationen pekar mot skadeprevention. STINT Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT, inrättades efter beslut av regering och riksdag 1994 med ändamålet att främja internationalisering av svensk högre utbildning och forskning. STINT erbjuder ett flertal bidrags- och stipendieprogram för att stödja internationalisering vid de svenska lärosätena. Stiftelsen är också en aktör med kompetens och nätverk inom internationellt akademiskt samarbete. STINTs ambition är att: - öka lärosätenas internationella konkurrenskraft medverka till att svenska lärosäten är attraktiva miljöer för svenska och utländska forskare, lärare och studenter stimulera till förändring inom internationalisering genom nya eller alternativa samarbetsformer. STINT saknar projektkatalog på sin hemsida. Den tillgängliga informationen är mycket allmänt hållen, men inget tyder på att STINT har någon aktivitet riktad mot skadeprevention. Däremot kan STINT förmodas vara en möjlig finansiär av internationellt samarbete inom detta fält. Samlad analys och bedömning Bland forskningsråden är det endast VINNOVA som har medel tydligt adresserade till det olycksfallsförebyggande området. Det kan röra sig om i storleksordningen 100 Mkr årligen i statliga medel plus lika mycket från fordonsindustrin avsedda för fordons- och trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Vid sidan av VINNOVA har FAS genom åren stöttat ett antal projekt med olycksfallsinriktning, huvudsakligen på arbetsmiljöområdet. Den årliga satsningen totalt handlar om enstaka miljoner bara och kan betraktas som försumbar i sammanhanget. Bland de statliga forskningsstiftelserna återfanns inga indikationer på forskningsstöd med den aktuella inriktningen. Förutom de statliga forskningsråden och stiftelserna förmedlar staten forskningsmedel också via ett antal statliga myndigheter och institut. Dessa satsningar ingår i rapportens gemensamma sammanställning. 53
© Copyright 2024