AllergiFakta 2011webb.pdf
Allergifakta 2011 Välkommen att vara med och stödja allergiforskningen. Ditt bidrag kommer att göra stor nytta! pg 90 03 74-0 Ämnet för årets tema, Eksem, är mång facetterat. Det är en sjukdom som yttrar sig på olika vis och som har varierande orsa ker. Den har också stor inverkan på män niskors liv, både fysiskt och psykiskt. Här tar vi upp frågan varför man får eksem, nya rön om en viss gens betydelse och eksem som arbetssjukdom. På sjukhus och forskningsinstitut runt om i landet pågår mycket intressant forsk ning om de allergiska sjukdomarna. En stor del av forskningen kan utföras tack vare bidrag från Stiftelsen Astma- och Allergi förbundets Forskningsfond. I denna skrift presenteras några projekt som kommit en bit på väg och de som fått pengar vid den senaste utdelningen. Här kan du också slå upp statistikupp gifter i avsnittet Allergi i siffror. Allergifakta 2011 Välkommen att vara med och stödja allergiforskningen. Ditt bidrag kommer att göra stor nytta! pg 90 03 74-0 Tema: Eksem stiftelsen astma- och allergiförbundets forskningsfond stiftelsen astma- och allergiförbundets forskningsfond astma- och allergiförbundet astma- och allergiförbundet kontakt Tel: 08-506 282 00 www.astmaoallergiforbundet.se info@ astmaoallergiforbundet.se kontakt Tel: 08-506 282 00 www.astmaoallergiforbundet.se info@ astmaoallergiforbundet.se allergifakta 2011 • Innehåll 4Därför får vi eksem Carl-Fredrik Wahlgren 9 Filaggrin – ett protein med betydelse för huden Maria Bradley och Mårten Winge 12 Eksem av arbetet Carola Lidén 16 Stress särskilt farligt för allergiker Forskare: Caroline Olgart Höglund 22 Så mår barn med pollenallergi Forskare: Hampus Kiotseridis 26 Många avstår från värktabletter i onödan Forskare: Barbro Dahlén 29 Allergi i siffror Så många har astma och allergi 39 Årets utdelning från Astma- och Allergiförbundets forskningsfond produktionsfakta utgivare Astma- och Allergiförbundet samt Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets forskningsfond Tel: 08-506 282 00 www.astmaoallergiforbundet.se grafisk form & repro Losita Design, www.lositadesign.se redaktör Lena Granström tryck Åtta45 2011 omslagsbild Arnaldur Halldorsson 2 referensgrupp för Allergi i siffror: professor Bo Lundbäck, professor Magnus Wickman och docent Åke Svensson förord att leva med eksem påverkar det dagliga livet mycket, både praktiskt och psykiskt. Det visar livskvalitetsundersökningar och det kan många av Astma- och Allergiförbundets medlemmar vittna om. Det är därför hoppfullt att det pågår forskning som lär oss mer om vad det egentligen är som orsakar eksem och hur det bäst kan behandlas. Det är också värdefullt med den forskning som leder fram till bättre säkerhet vid användning av produkter som kan leda till eksem. Sverige har varit, och är, ledande inom EU för att få till stånd regler kring till exempel nickel, som är den vanligaste orsaken till kontakteksem. Forskningsbehovet kring de allergiska sjukdomarna är stort, det är så mycket vi ännu inte vet och hela tiden drabbas nya barn av eksem och andra typer av allergi som begränsar deras liv. Genom Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond stödjer Astma- och Allergiförbundet varje år en rad angelägna forskningsprojekt. Förbundet och fonden vill framför allt främja forskning som skapar säkra medicinska underlag för åtgärder som underlättar tillvaron för människor med allergi och annan överkänslighet. Vilka projekt som fått del av forskningsfondens anslag i år hittar du i denna skrift. Dessutom kan du läsa om hur långt några av de projekt som fått pengar tidigare år har kommit. Du kan vara med och hjälpa forskarna att söka fortsatt kunskap genom att ge bidrag till Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond. Ingalill Bjöörn Ordförande Astma- och Allergiförbundet Britta Andersson Ordförande Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets forskningsfond 3 foto xxxxxxxxxx 4 därför får vi eksem eksem är ett sätt för huden att reagera vid påfrestning. genom att klia oss ska det inkräktande ämnet rivas bort. men, det som en gång var ändamålsenligt har blivit en plåga. E foto colourbox ksem är en form av inflammation i huden där klåda är det dominerande symtomet. Vid mikroskopisk undersökning av ett vävnadsprov från eksemhud ser man hur lymfocyter, en sorts vita blodkroppar, har invaderat både över- och läderhuden. Ett fåtal av dessa blodkroppar ligger vilande på vakt ute i huden redo att försvara den, medan resten – majoriteten – snabbt förflyttas dit från lymfkörtlar och blodbana, när fara hotar. Eksem kan vara akut eller kroniskt. Ett akut eksem kännetecknas av rodnad, svullnad, knottror, vätskefyllda blåsor, ytliga hudsår och intorkande skorpor. Ibland uppstår vätskning, huden ”kokar över”, vilket är den ursprungliga innebörden av det grekiska ordet ekzema. Ett kroniskt eksem kännetecknas av rodnad, knottror, större upphöjda platåer (plack), fjällning och sprickor. När man river på eksemet uppstår rivmärken och ibland tids nog en så kallad lichenifiering, det vill säga en förgrovad, förtjockad, rodnad, fjällande hud, som påminner om ”elefanthud”. Eksem indelas i olika former, till exempel kontakteksem (allergiskt, irritativt), atopiskt eksem (böjveckseksem), seborroiskt eksem (”mjälleksem”), nummulärt (myntformat) eksem, blöjeksem, stas eksem (underbenseksem på grund av bensvullnad) och neurodermatit. Det sistnämnda är en sorts eksem där rivning spelar stor roll för att framkalla och underhålla eksemet. Ytterligare en indelningsgrund är efter var eksemet sitter, till exempel handeksem eller ansiktseksem. Mekanismen bakom eksem är detaljerat klarlagd enbart för en av eksemformerna, nämligen allergiskt kontakteksem, där en allergi mot en eller flera kemikalier som hamnar på hudytan framkallar eksemet. Lapptest (epikutantest) används för att diagnostisera denna form av eksem. Atopiskt eksem beror på en kombination av ärft5 • Ett kroniskt eksem känne tecknas av rodnad, knottror, större upphöjda platåer fjällning och sprickor. liga faktorer och miljöfaktorer. Pricktest används ibland för att påvisa allergi, till exempel mot ko mjölk och ägg, vid atopiskt eksem hos småbarn. Men majoriteten av barn med atopiskt eksem saknar födoämnesallergi. hur vanligt är eksem? Eksem är en folksjukdom. Cirka tio procent av be folkningen har någon gång under ett års tid handeksem. Kvinnor drabbas oftare än män (12 procent jämfört med 7 procent). Atopiskt eksem förekommer hos cirka 20 procent av svenska barn och hos 1–3 procent av vuxna. I en färsk tysk studie undersöktes 48 665 personer av hudläkare för att kartlägga förekomsten av hudsjukdomar hos vuxna i arbetslivet, nio procent hade kontakteksem, tre procent hade mjälleksem och drygt en procent atopiskt eksem. tveksam nytta av eksem Eksem är ett av hudens sätt att reagera vid någon form av påfrestning. Det finns flera andra sätt som huden kan reagera med, till exempel nässelutslag (urtikaria). Båda rör sig om hudinflammationer. Vid eksem har lymfocyter aktiverats, medan nässelutslag orsakas av aktiverade mastceller. Utslagen ser helt olika ut. Eksem är mer stationärt, fjällar och har rivmärken, medan nässelutslagen flyttar på sig och saknar fjällning och rivmärken. Eksem förekommer hos många däggdjur och foto linda forsell • Eksem är inte en psykosomatisk sjukdom, men stress kan vara en försämrande faktor bland många andra. 6 är ett sätt för kroppen att försvara sig mot främmande inkräktande produkter, till exempel parasiter (skabb, löss insekter), partiklar (fibrer, växtdelar, kemikalier) och olika smittämnen (bakterier, virus och svampar). Exempelvis producerar stafylokocker på hudytan ett gift som kan framkalla eksem, inte minst hos den som har anlag för atopiskt eksem. Danska forskare har visat att en enstaka pensling av huden med stafylokockgift kan framkalla ett ilsket eksem, som kan sitta i under flera veckor. Ytterligare ett exempel är ytliga svampinfektioner, som kan ge eksemlika kliande utslag, vilka är kroppens försök att avvärja svampinfektionen. Mollusker är en vanlig, ofarlig virusinfektion i huden hos småbarn. Ibland blir en mollusk plötsligt röd, svullen och irriterad. Det kan skapa oro hos föräldrar, men är ofta ett tecken på att kroppens immunförsvar vaknat för att ta itu med molluskerna och göra sig av med dem tack vara en eksemliknande reaktion. I vissa situationer kan vi alltså ha nytta av att kunna reagera med eksem, men i de flesta fall gör eksemet bara skada. varför måste eksem klia? Vid eksem framkallas en inflammation som ger klåda, vilket i sin tur leder till rivning. Kroppens avsikt är att det inkräktande ämnet, vare sig det rör sig om stafylokockgift, skabbkvalster eller irriterande växtfiber, ska rivas bort. Tyvärr fungerar detta sällan vid de former av eksem som idag är vanliga. Tvärtom försämrar rivningen som regel eksemet, så att huden skadas ytterligare, varvid inflammationen förvärras, klådan ökar och därmed rivningen. Man brukar tala om att det uppstår en ond klåd-rivcirkel. Man vet fortfarande inte exakt vilka ämnen som framkallar eksemklådan, även om förståelsen har ökat avsevärt under de senaste 20 åren. Hudens hornceller fungerar tillsammans med våra ytliga hudnerver som klådreceptorer. De samarbetar i ett heltäckande nätverk. När hudcellerna irriteras genom inverkan av kemikalier, textilfibrer, förändringar i hudtemperatur eller hudytans surhetsgrad, frisätts ämnen som aktiverar hudnerverna, vilket ger klåda. Hudnerverna kan också aktiveras av andra celler, till exempel mastceller eller immunförsvarets celler. Lymfocyterna som invaderat huden producerar olika inflammationsframkallande produkter, som kan framkalla klåda. Svenska forskare har visat att exempelvis interleukin-2 och interleukin-31 (en typ av små proteiner som produceras av immunförsvaret och fungerar som signalmolekyler mellan celler) kan spela roll för klådans uppkomst vid atopiskt eksem. Genom att behandla med exempelvis kortisonkräm kan bildandet av dessa ämnen stoppas, så att klådan upphör. Däremot hjälper antihistaminer inte så bra mot eksemklåda. Smärta i huden på grund av sår och sprickor vid eksem är ett underskattat problem, men förmedlas av andra nervtrådar än klåda. Idag vet man att klåda och smärta är helt olika förnimmelser, som aktiverar olika delar av hjärnan och som måste behandlas på olika sätt. Till skillnad mot smärta och smärtstillande läkemedel har man tyvärr ännu inte lyckats att framställa ett läkemedel som lindrar all form av klåda, oavsett vad den beror på. god hudbarriär av största vikt En skadad hudbarriär kan uppstå genom slitage av huden på grund av upprepad vatten- och kemikalie kontakt eller till följd av ärftlig eller miljöframkallad 7 • Idag vet man att klåda och smärta är helt olika förnimmelser, som måste behandlas på olika sätt. brist på vissa ämnen i hornlagret, exempelvis ägg viteämnet filaggrin. Den trasiga hudbarriären til�låter att skadliga ämnen (allergener, irriterande ämnen, mikroorganismer) lättare kan tränga in och skada hudcellerna och nervtrådarna, som då för söker försvara sig med hjälp av en eksemreaktion. En mycket viktig del i behandlingen av eksem är därför att återställa hudbarriären genom att undvika kontakt med vatten och kemikalier (inklusive tvålar och schampon), samt att smörja huden med uppmjukande/mjukgörande medel. stress och eksem Nervsystemet har ett nära samarbete med vårt immunförsvar och vår hud med dess blodkärl och celler, vilket förklarar den negativa effekten av stress vid vissa former av eksem. Eksem är inte en psykosomatisk sjukdom, men stress kan vara en försämrande faktor bland många andra. Det är välkänt att till exempel atopiskt eksem och neurodermatit kan försämras av emotionell stress och anspänning. En tonåring eller vuxen med atopiskt eksem kan därför ha nytta av att lära sig att hantera stress och anspänning. Det kan ske genom eksemskola, stödjande samtal, avslappningsövningar eller kognitiv beteendeterapi. Betydelsen av stress som försämrande faktor ska inte överbetonas, men är ibland uppenbar hos äldre barn, tonåringar och vuxna, exempelvis vid konflikter och livskriser. Det är viktigt att poängtera att småbarn med eksem inte är mer stressade eller har högre halter av stresshormoner än andra barn. eksemskola I en studie av småbarn med eksem visades att 20 minuters daglig hudmassage under en månad minskade ängslan och eksem bättre än vanlig, snabb, rutinmässig insmörjning av huden. Slutsatsen är att föräldrar bör ta tillfället i akt att använda kroppskontakten i samband med smörjningen av huden som något positivt, som inte bör stökas över på kortast tänkbara tid. Flera stora europeiska undersökningar visar att barn vars föräldrar deltagit i eksemskola har lättare att leva med sitt eksem, får en förbättrad livskvalitet och mindre ofta behöver söka sjukvård. Många hudoch barnläkare kan erbjuda eksemskola. • text carl-fredrik wahlgren Carl-Fredrik Wahlgren är professor och överläkare vid hudkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset Solna. • 20 minuters daglig hudmassage under en månad minskade ängslan och eksem bättre än vanlig, snabb, rutinmässig insmörjning av huden. 8 Filaggrin – ett protein med betydelse för huden forskning har visat att ärftlighet spelar en viktig roll vid eksem. en muterad gen, som försämrar hudens skyddande barriär, är en bov i dramat. E n normalt fungerande överhud har som primär uppgift att vara en skyddande barriär mot den omgivande miljön. Den ska minimera vätskeförluster och förhindra att sjukdomsorsakande ämnen och allergiframkallande substanser tränger in. Översta lagret av överhuden, hornlagret, består av tätt packade hudceller. Dessa skapar en halvgenomsläpplig barriär som tillåter genomsläppning av vissa ämnen, och samtidigt blockerar för andra. Det har visats i flera studier att en viktig sjukdomsmekanism vid atopiskt eksem är en defekt barriärfunktion. En hud med defekt skyddsbarriär släpper bland annat igenom allergiframkallande ämnen, allergener, som får immunförsvarets celler att signalera och frisätta substanser som orsakar en inflammation i huden. Filaggrin är ett protein som är inblandat i utvecklingen av överhuden och som bidrar till mekanisk hållfasthet av hudbarriären. Vid nedbrytningen av filaggrin bildas Natural Moisturizing Factors, NMF, som är viktiga för hudens fuktighetsbevarande egenskaper. Bildandet av filaggrin, och efterföljande nedbrytning, påverkas av egenskaper i mikromiljön som lokal surhetsgrad i huden (pH), omgivningens fuktighetshalt och vätskeförlust genom huden. • filaggrin-genen är den primära genetiska orsak till hudsjukdom En mutation är en bestående förändring i cellers genetiska material, som kan föras vidare genom arv. Mutationer i filaggrin-genen, den gen som avgör hur proteinet ska bildas, beskrevs första gången av en irländsk forskargrupp 2006. Det har visat sig att filaggrin-genen är den primära genetiska orsaken till en annan hudsjukdom, Ichthyosis Vulgaris, IV, (”fiskfjällsjukan”). Denna sjukdom kännetecknas framför allt av kraftigt torr och fjällande hud. Patienter med atopiskt eksem drabbas likt de med IV av torr hud och de mutationer 9 orsaken till en annan hudsjukdom. i filaggrin-genen som hittats hos IV-patienter har även identifierats hos 25 – 50 procent av patienter med svårare atopiskt eksem. Mutationerna leder till låga nivåer av, eller inget, funktionellt protein, och därigenom kan inte proteinet utföra sina normala uppgifter. Människan har två uppsättningar av varje gen (utöver könskromosomerna) och en mutation på ena uppsättningen ger mildare symtom än då båda är drabbade. Man kan till och med vara symtomfri och samtidigt bära en mutation på ena uppsättningen, vilket är fallet hos 9 – 10 procent av den europeiska befolkningen. Liksom vid andra multifaktoriella genetiska sjukdomar är det ett flertal gener och även miljöfaktorer som är inblandade i sjukdomsutvecklingen av atopiskt eksem, och generna kan tänkas ha betydelse på egen hand eller samspela med varandra vid utvecklingen av atopiskt eksem. mutationer vanliga i europa En intressant fråga som väckts är varför filaggrinmutationer är så pass vanliga inom framför allt den europeiska befolkningen. En teori är att det har funnits en viss evolutionär fördel att bära en mutation och därigenom ha en mer genomsläpplig hudbarriär. Det kan ha inneburit en form av låggradig ”naturlig vaccinering” genom att immunförsvaret i högre utsträckning introducerats och på så sätt har de individer som burit på en mutation utvecklat ett starkare skydd mot olika typer av infektioner. Detta kan ha gett ett visst ”försprång” vid de pandemier som drabbat stora delar av Europas befolkning. Att bestämma när mutationerna uppstod i mänsklighetens historia kan således hjälpa till att 10 förklara den höga förekomsten bland Europas befolkning. Typen av filaggrin-mutationer varierar mellan olika befolkningar och studier pågår för att kartlägga dessa variationer. Ett exempel på att arv och miljö samspelar är filaggrin-mutationer och kattallergi. I en nyligen publicerad studie visade det sig att de individer som hade filaggrin-mutation och också hade katt i hemmet vid tiden för födseln, hade en högre risk att få atopiskt eksem jämfört med dem som hade en likadan filaggrin-mutation men ingen katt. I den aktuella studien kunde detta samband inte ses hos de som hade hund. Det återstår dock mycket för att utreda sambandet mellan filaggrin-mutationer och risken att utveckla allergi av olika specifika allergen. håller nere hudens ph-värde Överhuden har ett surt pH-värde (5,5 i normal hud). Detta har en bakteriedödande effekt men är även viktigt för hudbarriärens genomsläpplighet och är en förutsättning för att viktiga enzymer i hudlagret ska fungera optimalt. Filaggrin har en viktig roll för hudens pH-värde då dess sura nedbrytningsprodukter, NMF, hjälper till att bibehålla ett lågt pH på överhudens yta. Minskning av filaggrin leder därmed till en ökning av pH. Vissa hudnedbrytande enzymer har sin högsta aktivitet vid högre pH-värden och resulterar i en ökad nedbrytning av hudbarriären. Dessutom kan överanvändning av till exempel tvål eller tvättmedel på huden ytterligare öka pHvärdet och därmed förvärra nedbrytningen av hudbarriären. • det är ett flertal gener och även miljö faktorer som är inblandade i sjukdoms utvecklingen av atopiskt eksem. filaggrin som framtida behandling Vad har då filaggrin-mutationer för betydelse? Vid jämförelser av orsaker till andra vanliga multifaktoriella sjukdomar framkommer att filaggrin-mutationer är en av de starkaste genetiska riskfaktorerna vi känner till. Kunskaper om filaggrin kan i framtiden leda till utvecklande av nya läkemedel. Att kunna kartlägga individers filaggrin-mutationer kan på sikt ha betydelse och ge möjligheter till mer individuella behandlingar av atopiskt eksem. Maria Bradley är docent i dermatologi vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi samt Institutionen för medicin, och Mårten Winge är doktorand vid Institutionen för medicin, båda vid Karolinska Institutet. foto losita garcia • text maria bradley och mårten winge 11 Eksem av arbetet eksem är en av de vanligaste arbetssjukdomarna och befaras dessutom öka. med rätt kunskap kan mycket förbättras genom lagar, regler och information. K foto jan nordström/nordicphotos ontakteksem är den vanligaste arbetsrelaterade hudsjukdomen. Oftast drabbar det händerna, men eksemet kan också sitta i ansiktet och på andra delar av kroppen. De viktigaste riskfaktorerna för handeksem är att ha haft eksem som barn (atopiskt eksem), att ha mycket kontakt med tvål och vatten, kemikalier och livsmedel (våtarbete), och att ha kontaktallergi mot nickel. Kvinnor har oftare än män handeksem och det drabbar fler yngre än äldre. Det beror på att unga kvinnor är mer utsatta för våtarbete och oftare har nickelallergi. Handeksem innebär rodnad, klåda, svullnad, blåsor och fjällning. Eksemet blir ofta kroniskt och kan orsaka sjukskrivning, arbetsbyte, nedsatt livskvalitet och stora samhällskostnader. Tio procent av alla vuxna har handeksem någon gång under ett år och 20 procent har kontaktallergi mot något av de vanligaste allergiframkallande ämnena. Vissa yrken innebär starkt ökad risk för handeksem och kontaktallergi. Risken är störst inom servicesektorn, vården, och tillverkningsindustrin. Exempel på riskyrken är frisör, tandläkare, kock, lokalvårdare och bilmekaniker; till exempel har upp till 40 procent av frisörerna handeksem. Risken för handeksem och kontaktallergi kan förebyggas eller minskas genom att skadlig exponering minimeras. Hudsjukdomar hör till de största och allvarligaste riskerna med exponering för kemikalier i arbetslivet. Enligt europeisk arbetsskadestatistik är 10-40 procent av godkända arbetssjukdomar hudsjukdomar. Statistiken talar för att hudsjukdomar av arbetet underskattas, att de blir vanligare och svårare. riskerna i arbetslivet ökar Några orsaker till att eksem av arbetet är ett stort och aktuellt problem är: Småföretagande ökar. Småföretag saknar ofta 13 foto jan nordström/nordicphotos företagshälsovård, kunskap om risker och resurser för förebyggande åtgärder. Användningen av kemikalier och starkt allergiframkallande ämnen i produkter ökar, till exempel konserveringsmedel, parfymämnen, härdplaster och hårfärgämnen. Starkt allergiframkallande ämnen används i nya områden, till exempel härdplaster i tandvården, vid skulptering av naglar och vid reparation av rör och stambyten (relining). Många allergiframkallande ämnen är vanliga och svåra att undvika, till exempel nickel, krom, konserveringsmedel och parfymämnen. Våtarbete är mycket vanligt. De mest utsatta yrkena är starkt kvinnodominerade, till exempel frisörer, i livsmedels- och restaurangbranschen, i vård och omsorg. Atopiskt eksem hos barn och ungdomar tycks öka. Cirka 25 procent av skolbarnen i Sverige har eller 14 har haft atopiskt eksem. Orsaken till ökningen är inte känd, men det innebär att allt fler har ökad risk för handeksem på grund av våtarbete. gränsvärden behövs Cirka 4 000 ämnen kan orsaka kontaktallergi och eksem genom hudkontakt. Metaller (nickel, krom, kobolt), parfymämnen, konserveringsmedel, gummikemikalier, plaster och hårfärgämnen hör till de ämnen som oftast orsakar kontaktallergi. De finns till exempel i kemiska produkter, kosmetika och hygienprodukter. Kontaktallergi kan utvecklas redan hos barn och unga. Nickel är den allra vanligaste orsaken till kontaktallergi och en viktig orsak till handeksem. Under senare år har vi utvecklat metoder för att mäta hudexponering för metaller, hårfärgämnen, bekämpningsmedel och våtarbete. Det är ett nytt forskningsområde som ökar möjligheterna att bedöma och förebygga risker med hudexponering. För luftföroreningar finns hygieniska gränsvärden som begränsar halterna i arbetsmiljön. Möjligheten att sätta någon typ av gränsvärden även för hudexponering i arbetsmiljön bör övervägas. Tyskland har sedan 1996 en begränsning av våtarbete som omfattar hudexponering för vatten, livsmedel, kemikalier och för arbete med skyddshandskar. forskning som ger resultat Svensk forskning om hudallergi har haft mycket stor betydelse för att effektiva allergiförebyggande åtgärder har införts i EU:s kemikalie- och kosmetikalagstiftning, i svensk arbetsmiljölagstiftning och andra åtgärder. Några exempel: • Krav på testning av allergiframkallande förmågan hos kemiska ämnen. • EU:s nickeldirektiv som begränsar frisättning av nickel från vissa produkter. • Begränsning av krom i cement. • Föreskrifter om arbete med härdplaster i Sverige. • Åtgärder mot latexallergi, bland annat puderfria medicinska handskar. • Klassificering av flera ämnen som allergi- framkallande. allergiframkallande ämnen och att det är så vanligt med våtarbete, de viktigaste orsakerna till arbetsrelaterat handeksem. Å andra sidan ger lagstiftningen om kemikalier och kosmetika i EU, och om arbetsmiljö i Sverige, unika möjligheter att förebygga kontakteksem. Det kan göras genom begränsningar, förbud och informationssystem. För att det ska lyckas krävs ny kunskap om exponeringar, risker och faror, och uthålligt arbete för att påverka beslutsfattare. Forskning i Sverige om kontaktallergi och eksem har bidragit till att förebygga arbetsrelaterade hudsjukdomar, men mycket återstår att göra. foto görgen persson • Begränsning av vissa ämnen i kosmetika. angelägna forskningsområden Allergi och eksem av arbetet orsakas i stor utsträckning av ämnen i produkter som regleras av EU:s kemikalie- eller kosmetikalagstiftning. Problemen kan förebyggas. Det bör vara en viktig utgångspunkt när forskningsfrågor formuleras och forskning inom området prioriteras. Tre övergripande och angelägna områden som kan resultera i åtgärder för att minska allergiproblemen är: Förekomst, effekter och konsekvenser av arbetsrelaterade hudsjukdomar – var finns de stora problemen? Hur mycket exponeras huden för allergiframkallande och hudirriterande ämnen och hur kan riskabel exponering minskas? Innehåll och egenskaper hos produkter och kemikalier som kommer i kontakt med huden – var finns risker, hur kan de mätas och hur kan de minskas? Det kan verka nedslående att det finns så många • text carola lidén Carola Lidén är professor i yrkes- och miljödermatologi vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. 15 caroline olgart höglund Stress särskilt farligt för allergiker långvarig stress kan förvärra astma- och allergisymtom. docent caroline olgart höglund forskar på om det kan finnas ett svar i hur nervsystemet och immunsystemet samspelar. A kut stress och en liten stresshöjning gör oss alerta, hjärnan aktiveras och kroppens immun försvar gör sig redo att försvara oss om vi skulle skadas. Vid långvarig stress utmattas systemen och det går att se skillnader i stressreaktionerna hos friska personer och allergiker. Att långvarig stress påverkar astma och allergi ker negativt är känt sedan länge. Men när det gäller att förstå de bakomliggande orsakerna till detta, befinner sig kunskaperna fortfarande på forsknings stadiet. Caroline Olgart Höglund, docent på Lungforsk ningslaboratoriet vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, leder till sammans med psykolog och docent Mats Lekander ett tvärvetenskapligt forskarteam som studerar stress och allergi. – Vi vet att långvarig stress orsakar en obalans i immunsystemet hos allergiker, säger hon. Immun försvaret som är till för att skydda oss, förändras hos stressade allergiker. Resultatet blir att inflamma tionen kan blossa upp, istället för att hållas i schack. Stressen kan leda till allergiska attacker. – Vår forskning går nu ut på att försöka förstå orsakerna bakom denna förändrade reaktion i aller gikers immunsystem. fungerar tvärtom I studier av friska försökspersoner och allergiker har man till exempel kunnat se hur stress påverkar im munsystemet på olika sätt, beroende på om en per son är allergiker eller inte. Effekten av de hormoner, så kallade stresshor moner (adrenalin och glukokortikoiden kortisol) som är en länk mellan upplevd stress och im mun systemet och som fungerar som skyddande i vissa situationer, leder till förvärrad inflammation hos allergiker vid stress. Kortisol är ett hormon som finns naturligt i 17 • Långvarig stress skapar obalans i immunsystemet. kroppen och som bildas av binjurarna. Kortison är också ett kroppseget hormon, en glukokortikoid, men finns också som läkemedel som framställts syntetiskt. Kortison dämpar inflammationer. – Själva tanken att stress förvärrar astma och allergi, kan tyckas paradoxal, eftersom stressrelate rade ämnen, som glukokortikoider, ingår i de läke medel som är centrala vid behandling av allergiska symtom, säger Caroline Olgart Höglund. – Men ett stort antal vetenskapliga studier och kliniska observationer, tyder klart på dessa negativa effekter av stress vid allergi. detaljstudera förlopp Biologiskt handlar det exempelvis om hur mycket stresshormon som frisätts vid kronisk stress, hur många mottagare, receptorer, cellerna har på sina ytor och hur bra dessa är på att signalera i immun försvarets vita blodkroppar för att dämpa inflam mationen. Vid en störd funktion, en så kallad dysfunktion i immunsystemet, som forskarna sett hos allergiker 18 vid stress, finns en överproduktion av så kallade Th2 cytokiner. De är immunsystemets budbärarmolekyler, pro ducerade av framförallt immunsystemets vita blod kroppar, och de spelar en avgörande roll i den in flammatoriska reaktionen vid astma. Allergiforskarna har också sett att stressen leder till negativa effekter i det känsliga NK-cellsystemet; Natural Killer cells, vita blodkroppar som är krop pens första försvarslinje och på vilka receptorer för stresshormoner finns. – Det är de här komplicerade systemen vi stude rar. Medan immunsystemet fungerar som det ska hos friska personer, ser vi att de immunologiska reaktionerna helt enkelt är förändrade hos aller giker med stress. Stress hos allergiker mattar ut systemet och för vissa individer kan detta förvärra sjukdomen. Man kan till exempel mäta och identifiera olika undergrupper av vita blodkroppar som är viktiga för den allergiska inflammationen. Det handlar nu mycket om att försöka förstå hur de reagerar vid stress och hur reaktioner i de viktiga stress hormonreceptorerna (så kallade glukokortikoidreceptorer) och glukokortikoidsignaleringen i just dessa celler sker. För den grupp allergiker som idag är dåligt hjälpta av kortisonbehandling, det vill säga är glukokortikoidresistenta, kan de nya forskningsrönen inom detta område också vara av betydelse genom att öka förståelsen om de bakomligg ande orsakerna. På sikt hoppas forskarna också att de nya kunskaperna kan bidra till viktig kunskap för att kunna ta fram effekti vare antiinflammatoriska läkemedel. tillträde till nervsystemet Caroline Olgart Höglund leder också en grupp som särskilt studerar förhållandet mellan immunsystemet och nerv systemet. Det är ett forskningsfält som rör sig i gränslandet mellan neurovetenskap och immunologi och där forskar gruppen nu specialstuderar inflammatoriska sjukdomar som astma och allergi, men även andra inflammatoriska lungsjukdomar. Ny forskning visar att immunsystemet och nervsystemet inte är två skilda enheter, utan två system i nära kontakt. Hjärnan utgör på många sätt ett ”skyddat rum” där blodhjärnbarriären skyddar hjärnan från påverkan av skadliga ämnen. Men immunförsvaret har under vissa omständigheter tillträde och möjlighet att signalera till nervsystemet. – Att immunsystemet kan signalera till hjärnan är relativt ny kunskap, men det är kanske inte så konstigt att nervsys temet är inblandat i regleringen av immunfunktionen, säger Caroline Olgart Höglund. Hur hjärnan och vårt beteende påverkas vid systemisk inflammation, som allergi, är något vi nu även närmar oss att studera. – I min forskningsgrupp arbetar vi därför i ett tvär vetenskapligt team bestående av doktorander, forsknings sköterskor, psykologer och allergologer. Och i forsknings gruppen deltar också två brukarrepresentanter, det vill säga patienter som är medlemmar i Astma- och Allergiförbundet. 19 20 caroline olgart höglund är docent vid Karolinska Institutet (KI) och Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Forskningsverksamheten är förlagd till Institutionen för Medicin Solna, Enheten för Lungmedi cin, Lungforskningslaboratoriet och Institutionen för Fysiologi och Farmakologi. Hon disputerade 1998 vid Karolinska Institutet på en avhandling inom fysiologi och neurovetenskap, varefter hon arbetade vid Université Louis Pasteur i Strasbourg, Frankrike i två år. Hon har arbetat på KI i drygt tio år. Hennes forskning fokuserar på interaktionen mellan nerv- och immunsystem och dess betydelse för sjukdomar i luftvägarna, speciellt astma och allergi. • text birgit andersson foto linda forsell 21 hampus kiotseridis 22 Så mår barn med pollenallergi att ha allergi mot gräspollen handlar inte bara om nysningar och rinnande ögon. barnläkare hampus kiotseridis har tagit fram ett frågeformulär som tar reda på hur de drabbade barnen egentligen mår. I Sverige lider ungefär var femte av allergisk rinit, hösnuva. En majoritet av de drabbade har endast lättare symtom, exempelvis nysningar och rinnande ögon, som i de flesta fall kan behandlas effektivt med antihistamin. Men det finns också de som har så svåra besvär att de får svårt att hantera sin vardag. – Barnen har antagligen ett pådrag i immun systemet som ger en kraftig allergisk inflammation, vilket innebär att de inte känner sig på topp, varken fysiskt eller psykiskt, säger Hampus Kiotseridis, barnläkare vid barn- och allergimottagningen på SuS/Malmö. Kunskapen om att allergiska besvär påverkar immunsystemet har funnits länge, men insikten om att denna påverkan kan ge mer än lokala sym tom innebär att synen på allergisjukdomar är på väg att förändras. Från att tidigare ha varit sjukdomar som bara påverkar lokala organ, exempelvis luft vägar eller nässlemhinnan, finns det nu en ökad för ståelse för att allergi kan ha en systemisk påverkan. Det betyder att allergier kan ge fysiska och psykiska symtom som exempelvis huvudvärk, trötthet och koncentrationssvårigheter. svenska frågor För att kunna få en bättre bild av hur barn med allergi egentligen mår krävs livskvalitetsinstrument som tar hänsyn till barnets hela situation och inte bara till deras symtom. Det brittiska livskvalitets instrumentet PADQLQ (Pediatric Allergic Disease Quality of Life Questionnaire), som använts sedan 2003, är ett sådant. Hampus Kiotseridis och hans medarbetare, i samarbete med Allergikompetens centrum Syd, bestämde sig därför för att utarbeta en svensk ver sion av instrumentet. Under 2009 genomfördes en studie för att utvärdera hur pass väl instrumentet, som består av ett antal påståenden formulerade som frågor, fångar upp barnens situation. 23 • Frågorna är enkla och vardagliga. – Vi erbjöd alla barn på mottagningen med allergi mot gräspollen att vara med. Strax under 100 barn deltog och drygt 90 procent fullföljde hela studien. – Många föräldrar upplevde att det var väldigt angeläget att uppmärksamma detta. Även äldre tonåringar ville vara med och jag blev positivt över raskad över det. gav en rättvis bild Deltagarna började studien med att svara på frågor na i formuläret innan pollensäsongen startade. Un der pollensäsongen fyllde de i formuläret en gång per vecka under sex veckor och samtidigt förde de också dagbok där de förutom sina symtom även no terade sin medicinering. På hösten gjordes en upp följning då barnen fick svara på hur deras sommar hade varit. Resultatet visade att instrumentet gjorde precis vad det var tänkt att göra, att ge en rättvis och hel täckande bild av hur barnets livssituation påverkas av sjukdomen. – A llergi mot pollen uppfattas i många medi cinska sammanhang inte som en allvarlig sjukdom, men den kan högsta grad påverka livskvaliteten hos den drabbade. Instrumentet ger bland annat svar på om barnen har symtom från andra organ än luftvägar, ögon och näsa, exempelvis huden. Det finns även frågor som tar upp emotionella och praktiska problem. Trots den ökade komplexiteten jämfört med andra instrument menar Hampus Kiotseridis att det är möjligt att använda även på barn i förskoleåldern. – Frågorna är enkla och vardagliga. Vi använ der det från sex års ålder även om jag i ärlighetens 24 namn måste säga att det är svårare för de minsta barnen att klara det. I praktiken hjälper föräldrarna till, men vi får ändå en bra bild över hur barnet mår. Framför allt får vi ett mätvärde som vi sedan kan följa upp för att se hur behandlingen fungerar. grund för behandling Förutom att instrumentet ger läkarna möjlighet att utvärdera behandlingen menar Hampus Kiotseridis att det i framtiden också kan användas för att bedöma vilken vårdnivå barnet behöver. Om instrumentet kom i allmänt bruk på vårdcentraler för att screena barn som söker på grund av sina allergiska besvär skulle det vara möjligt att på ett relativt enkelt sätt avgöra vilka barn som behöver specialistvård utifrån deras svårighetsgrad. Även specialisternas arbete kan underlättas med hjälp av instrumentet tror Hampus Kiotseridis. – Vi lär oss så småningom utifrån hur svåra besvär barnen har och hur de påverkas av dem, vilken behandling de behöver för att må bra. En bedömning av hur pass svår allergi barnen har, gör det också möjligt att dela in dem i olika behandlingsgrupper. En sådan indelning skulle sannolikt minska risken för underbehandling vilket flera studier har visat är ett vanligt problem i dag. Indelningen kan också vara en hjälp för läkarna att avgöra vilka barn som bör vaccineras för sin allergi. Behandlingsformen är på stark frammarsch, men det finns i dag för lite kunskap om vilka barn som har nytta av den. En ökad kännedom om hur barnen påverkas av sin sjukdom kan också bidra till att andra personer i deras närhet, exempelvis skolpersonal, får en ökad förståelse för deras situation. Flera studier, bland annat en svensk, har visat att barn med pollenallergi un der intensiva pollenperioder har sämre skolresultat än andra tider på året. – Det är viktigt att skolan uppmärksammar barnens problem och är lyhörd inför den påverkan barnen kan ha av sin allergi. även andra allergier PADQLQ har utvärderats för barn med gräspollen, men Hampus Kiotseridis tror att den med vissa modifiering ar kan användas på barn med andra typer av allergier, och även på vuxna. – Vi vet med säkerhet att den är användbar på barn med pollena llergi men vi skulle gärna vilja använda den på barn med till exempel kvalster- eller kattallergi. På barn- och allergimottagningen vid SuS/Malmö används i dag instrumentet för att följa upp och utvär dera behandlingen som barnen får, men det utnyttjas också i forskningssammanhang för att värdera effekten av olika åtgärder. Ett område som Hampus Kiotseridis vill studera närmre i framtiden är vilken roll sömnen spelar för hur barnen påverkas av sin allergi. – Jag tror att sömnkvaliteten har större betydelse än vad vi tänker i dag. Personer med dålig sömnkvalitet fungerar varken psykiskt, fysiskt eller socialt. Något som också kan gälla för personer med allergisk rinit, men när det gäller allergikerna är det oklart om symtomen beror på själva allergin eller på dålig sömn som är relaterad till sjukdomsbesvären. – Där har vi mer att göra, att undersöka sömnens betydelse. Det gäller speciellt barn och ungdomar som behöver mer sömn än vuxna, säger Hampus Kiotseridis. hampus kiotseridis studerade till läkare i Lund. I samband med en tjänstgöring som AT-läkare i Simris hamn blev han intres serad av att arbeta med barn och 2009 blev han färdig spe cialist i barnmedicin. Förutom sitt arbete på Barnkliniken vid SuS/Malmö forskar han vid Allergikom petenscentrum Syd. Hans forskning syf tar till att utveckla omhändertagandet av barn med allergisk sjukdom. • text set mattsson foto görgen persson 25 foto colourbox 26 Många avstår från värktabletter i onödan en värktablett kan lindra smärta, men också orsaka livshotande astmaanfall. barbro dahlén undersöker varför vissa astmatiker utvecklar överkänslighet mot inflammationshämmande mediciner. A foto colourbox cetylsalicylsyra, också kallat aspirin, är ett av världens mest använda läkemedel med smärt stillande, febernedsättande och antiinflammatoris ka effekter och ingår i många preparat mot led- och muskelsmärtor, förkylningssymtom, huvudvärk och menstruationssmärtor. Men alla tål inte medicinen. Överkänsligheten, ofta kallad aspirin-astma, drabbar omkring två procent av alla astmatiker. Reaktionerna – i form av nässelutslag, rinnsnuva och andningsbesvär – kan vara mycket kraftiga. Eftersom överkänsligheten kan fastställas enbart genom provokationstest på ett fåtal specialistkliniker i landet är det svårt att veta exakt vilka personer som befinner sig i riskzonen. Därför måste, än så länge, alla astmapatienter varnas för att använda aspirin och andra värktabletter. – Problemet är att det inte finns ett enkelt diag nostiskt test, konstaterar överläkare Barbro Dahlén, som leder forskningsarbetet kring aspirin-astma vid Lung- och Allergikliniken på Karolinska Universi tetssjukhuset i Huddinge. Den som är överkänslig mot acetylsalicylsyra är därmed överkänslig för hela gruppen av inflammationsdämpande värkmediciner. Detta orsakar mycket onödig oro hos enskilda personer, men också återkommande komplika tioner inom sjukvården. Acetylsalicylsyra används bland annat som antikoagulerande vid risk för blod propp och utnyttjas för att förebygga hjärtinfarkt och slaganfall hos personer med ökad risk för dessa sjukdomar. Att inte kunna ordinera medicinen kan innebära att läkare i vissa lägen avstår från att ge be handling. Barbro Dahlén har ägnat 25 års forskning till att förfina och systematisera ett andningstest med acetylsalicylsyra och till att påvisa kroppsegna ämnen och celler som spelar roll vid reaktionen. Dessa erfarenheter använder hon nu för att hitta en lösning på problematiken kring aspirin-astma. icke-allergisk astma Vid forskningsenheten på Karolinska Universitets sjukhuset i Huddinge bedrivs patientnära studier. När det gäller studier kring aspirin-astma går det till så här: Patienterna får andas in små, försiktigt ökande doser av acetylsalicylsyra i aerosolform tills en lindrig astmareaktion uppstår. Samtidigt följs lungfunktionen genom upprepade mätningar och eventuella symptom registreras. Före, under och efter andningstestet tillvaratas blod-, saliv-, urin- och upphostningsprover för vidare analyser 27 • Alla astmapatienter varnas. av olika ämnen och celler som bidrar till överkäns ligheten. – Målet är främst att hitta ett enkelt test för att på visa överkänsligheten och alternativa läkemedel mot värk och inflammation som alla astmatiker tål, säger Barbro Dahlén. Samtidigt, genom att vi undersöker aspirin-astma på det här sättet, uppstår det möjlig heter att forska vidare och klarlägga orsaker till astma hos patienter med icke-allergisk astma. Patienter med aspirin-astma har – trots att de konsekvent tvingas undvika aspirin och andra värk mediciner – en kronisk och ofta svårbehandlad, icke-allergisk astma som yttrar sig i svåra näs- och bihålebesvär med återkommande polypbildning, bi håleinflammationer och förlust av luktsinne. – Eftersom vår kunskap om icke-allergisk astma är begränsad och de icke-allergiska sjukdomstill stånden har varit svåra att studera ser vi nu vår chans att närmare utforska även denna stora grupp patienter. Omkring hälften av den astma som startar i vuxen ålder är icke-allergisk, säger Barbro Dahlén. nyckel till uppkomsten Jämförelser görs med patienter som har astma- och näsbesvär men som tål värkmediciner, samt med patienter som har allergisk astma. Undersökning arna kan ge kunskap om de biologiska samband som kan förklara sammandragningar av luftvägarna och inflammation vid icke-allergisk astma. På det sättet hoppas man kunna hitta fram till en effektiv behand ling också för den gruppen. Vid icke-allergisk astma, precis som vid allergisk astma, släpper mastcellerna ut aktiva fettämnen, leukotriener och prostaglandiner, som bland annat leder till att luftrören drar ihop sig, svullnar och bildar slem. Det har länge varit känt att alla de läkemedel som patienter med aspirin-astma inte tål, har en gemensam effekt på bildningen av just prostaglandiner. Det har nu visat sig att patienter med aspirin-astma har en överproduktion av leu kotriener. Utredning av hur dessa olika inflamma tionsframkallande fettämnen bildas, deras effekter och hur de samverkar eller motverkar varandra i luft rören kan ge nyckeln till hur astma uppstår. – Vi har sett att aspirin-astmatikernas besvär lindras när de behandlas med medel som motverkar leukotriener, säger Barbro Dahlén. Astmamedicinen Singulair hindrar i viss mån en överkänslighets reaktion, men är inte ett tillräckligt skydd. Om vi kan förstå varför reaktionen uppstår och vad som händer i systemet av ämnen som framkallar inflam mation och om vi kan mäta markörer för överkäns ligheten har vi kommit långt. • text carina roxström foto jeanette hägglund docent barbro dahlén tog läkarexamen vid Karolinska Institutet 1980. Därefter verksam vid Lung- och Allergikliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Disputerade 1993 med avhandlingen Leukotrienes as mediators of asthma induced by aspirin and allergen. Sedan 2002 är hon överläkare vid Lung- och Allergik liniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge där hon byggt upp en klinisk forskningsenhet och ett internationellt nätverksarbete inom detta område. Målsättningen är att finna nya angrepps punkter för behandling och diagnostiska markörer för olika typer av astma. 28 Allergi i siffror det senaste halvseklets ökning av astmaförekomst är över! det konstaterar svenska forskare i flera studier som presenterats det gångna året. A stmaökningen har avstannat både bland barn och vuxna och hygienhypotesen har stärkts. Så skulle man kunna sammanfatta resultaten från några av de viktigaste studierna om astma och allergi i Sverige och övriga Europa det senaste året. Bland ungdomar i övre tonåren och vuxna har astmaförekomsten stabiliserats på mellan nio och tio procent. Bland barn och unga vuxna fortsätter sensibiliseringen mot pollen, pälsdjur och mat att öka, men andelen med besvär verkar inte öka. I detta kapitel presenteras först förekomsten av de besvär allergin framkallar; astma, snuva, eksem och magproblem. Därefter hur många som reagerar på respektive aller gen; mat och dryck, pollen, kvalster, mögel och pälsdjur. Som allergisk sjukdom räknas här överkänslighet som tar sig uttryck i allergiska symtom, även om de inte har immunologisk bakgrund. 29 Astma Astma förekommer hos 6 procent av barnen från fyraårsåldern. barn vuxna stmasymtom är mycket vanligt hos de minsta barnen, nästan vart fjärde barn under fyra år har någon gång astmasymtom. Sedan sjunker före komsten med åldern, bland fyraåringarna ligger siffran på 7 procent och bland tolvåringarna har 5 procent astmasymtom. stmaförekomsten i Sverige är idag 10 procent. När det gäller symtom från luftvägar kan man se en minskning under de senaste tjugo åren parallellt med en minskning av andelen rökare i samhället. A A Allergisnuva A llergisnuva förkommer hos 5 procent av fyraåringarna och 14 procent av tolvåringarna och blir vanligare ju äldre ungdomarna blir. foto colourbox barn vuxna Drygt 20 procent vuxna har allergisnuva. Fyra år, 5 procent 30 Tolv år, 14 procent Allergibesvär från mage&tarm barn vuxna 4 procent av fyraåringarna har läkar diagnosen matallergi. 20 procent vuxna rapporterar magbesvär av mat. 5 procent av tolvåringarna har läkar diagnosen matallergi. 7 procent vuxna visar matallergi efter provokation. foto colourbox 31 Eksem eksem kan delas in i tre grupper: atopiskt eksem, handeksem och kontaktallergi. atopiskt eksem A topiskt eksem kallas även böjveckseksem eller barneksem. Det uppstår ofta hos personer som också utvecklar allergisk astma eller rinit. Huden blir torr och kliar. Eksemet börjar ofta i barndomen. Benägenheten att utveckla irritationseksem vid exponering för hudirriterande faktorer ökar, till exempel på händerna. barn Cirka 20 procent av alla barn har innan de uppnått skolåldern haft besvär med atopiskt eksem under en längre eller kortare tid. I tidig skolålder föreligger under vinterhalvåret pågående eksem hos cirka 10 procent av alla barn. vuxna 10 procent vuxna har handeksem. Cirka 50 – 60 procent av de med atopiskt eksem i barndomen blir helt utläkta innan de når vuxen ålder. Övriga har eksembesvär av varierande intensitet och varaktighet långt upp i åldrarna. I många fall ändrar eksemet karaktär och blir svårare att diagnostisera som atopiskt eksem i vuxen ålder. 32 handeksem D en vanligaste typen av handeksem är irritationseksem som ofta orsakas av kontakt med vatten och rengöringsmedel, hudretande kemikalier eller nötning av huden. Kontaktallergiskt eksem är också ensamt, eller i kombination med irritationseksem, en vanlig orsak. barn Hos barn före skolåldern beror eksem på händerna nästan uteslutande på atopiskt eksem. vuxna Tio procent av såväl gymnasieelever som den vuxna befolkningen har handeksem. Kvinnor drabbas i betydligt högre grad än män och den högsta frekvensen bland kvinnor ses mellan 20 – 40 års ålder där förekomsten är 15 procent. Orsaken till den ojämna könsfördelningen bedöms vara att många kvinnodominerande service- och vårdyrken innebär mycket våtarbete, vilket ökar risken för handeksem. foto ståle andersen/naaf kontaktallergi vuxna ontaktallergi är inte medfödd utan kan uppkomma efter kortare eller längre tids kontakt med ett ämne som kroppen tidigare tolererat. Kroppens förändrade reaktionssätt beror på en sensibilisering, det vill säga en allergi har uppstått. Kontaktallergi ger en eksemreaktion först vid kontakt med ämnet. Kontakteksem i sin tur kan vara såväl irritativt som allergiskt. Cirka 20 procent av den vuxna befolkningen är kontaktallergisk. Nickelallergin, som är den vanligaste kontaktallergin, har minskat hos kvinnor i den yngsta åldersgruppen, från 28 procent till 23 procent mellan 1999 och 2007. Det är med all sannolikhet en effekt av EU:s nickeldirektiv som började gälla år 2000. K Det finns få siffror på förekomsten av testverifierad kontaktallergi hos barn i Sverige, men utländska studier visar att förekomsten ligger över 10 procent i en oselekterad grupp av skolbarn. Denna siffra ligger något högre hos tonåringar, cirka 15 procent. Bland 16-åringar i Västra Götaland 2008 svarade 14,3 procent av flickorna och 3,2 procent av pojkarna att de hade nickelallergi. foto ståle andersen/naaf barn 20 procent vuxna har kontaktallergi. 20 procent av de små barnen har atopiskt eksem. 33 Ämnena vi är allergiska mot sensibilisering M 34 år 2005 – 2006 var andelen sensibiliserade hela 43 procent. Sensibiliseringsmönstret framgår i figur 4. Bilden är baserad på data från norra Sverige, men är med undantag för kvalster representativ för Sverige. figur 1. Andel barn med allergiantikroppar mot födoämnen. 10 Procent 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Mjölk 4 år Ägg 8 år 12 år Vete Jordnötter Soja källa: barnens miljö- och hälsoundersökning 2003 ed blodprov kan man testa om man har allergiantikroppar, IgE, i blodet. Om så är fallet är man sensibiliserad. Det behöver inte betyda att man har allergiska symtom. Ungefär 25 procent av barn i skolåldern är sensibiliserade, framför allt mot luftburna allergen. Bland barn och unga vuxna fortsätter antalet sensibiliserade mot pollen, pälsdjur och mat att öka, men det verkar inte finnas någon motsvarande ökning när det gäller symtom. Svenska data om allergisk sensibilisering bland vuxna baserade på befolkningsstudier är sparsamma. De studier som finns avser framför allt luftburna allergen och allergen som kan ge upphov till astma och rinit samt rinokonjunktivit. Ungefär 40 procent i åldrarna 20 – 44 år var sensibiliserade mot antingen pollen, pälsdjur, kvalster eller mögelsvampar. Förekomsten var tämligen lika över landet och sensibilisering mot pollen och allergen från pälsdjur var de vanligast förekommande. I åldrarna 40 – 60 år är en mindre andel sensibiliserade. och enligt data från Norrbotten var 30 procent i dessa åldrar sensibiliserade under mitten av 1990-talet. I en studie av alla artonåringar i Luleå och Kiruna Prevalens (%) av positiv pricktest för olika allergen bland befolkningen i norra Sverige vid olika figur 4. Förekomst av positiv pricktest för olika allergen bland befolkningen i norra Sverige vid olika åldrar. åldrar. rönmark et al, 2005 Rönmark et al, 2005 25 Procent 20–39 år 40–60 år 20 Pteronyss och Farinae är husdammskvalster 15 10 Cladosporium och Alternaria är mögel 5 0 Björk Timotej Gråbo Katt Hund Häst Pteronyss Farinae Clado- Alternaria sporium figur 2: Andelen barn med allergiantikroppar mot pollen. 4 år 8 år 12 år 20 15 10 5 0 Björk, timotej eller gråbo Björk Timotej Gråbo 25 Procent 4 år 8 år 12 år 20 15 10 5 0 Något pälsdjur Katt Hund Häst 35 källa: barnens miljö- och hälsoundersökning 2003 Procent källa: barnens miljö- och hälsoundersökning 2003 25 figur 3: Andelen barn med allergiantikroppar mot pälsdjur. upplevda besvär mat och dryck I åldersgruppen 0–3 år uppges cirka 20 procent av alla barn uppvisa någon form av oväntade reaktioner orsakade av mat och dryck. Bland såväl fyrasom tolvåringarna i miljöhälsoundersökningen 05 rapporterades ”allergi” mot födoämnen i 8 procent. Bland fyraåringarna dominerade reaktioner i huden som kan förklaras med allergi mot basfödoämnen, medan tolvåringarna oftare rapporterade besvär från luftvägarna ( figur 5 ) . Under barnaåren minskar reaktionerna mot mjölk och ägg, medan de ökar för träd- och jordnötter samt rapporterade besvär från frukter och grönsaker som kan kopplas till pollenallergi. Om åldrarna i miljöhälsoundersökningen slås ihop är det 4 procent av barnen som rapporterar besvär av vardera mjölk, ägg, jordnöt, kiwi, trädnötter och cirka 3 procent som rapporterade symtom av äpplen och päron. Hos vuxna är prevalensen av födoämnesbesvär svårbedömd. Siffror mellan 2 och 15 procent har rapporterats av olika författare. Med dubbel-blindteknik och placebokontroller har överkänslighet endast kunnat påvisas hos 10–20 procent av de patienter som ansett sig vara överkänsliga mot föda. Med en ny form av test, komponentanalys, kan man få svar på vilket protein i allergenet man reagerar starkast på. Det betyder att man får veta om det är en allvarlig typ av allergi man har, med risk för svåra reaktioner, eller om det är korsreaktioner med andra allergen och därmed inte så allvarligt. pollen För pollen rapporterades 4 procent av fyraåringarna och 11 procent av tolvåringarna ha besvär. 36 Enligt miljöhälsoenkäten 07 uppger 25 procent av den vuxna befolkningen att de är allergiska eller känsliga för pollen. pälsdjur För pälsdjur var motsvarande andelar 2 procent för fyraåringarna och 6 procent för tolvåringarna. Förekomsten av näsbesvär vid kontakt med pälsdjur var drygt 10 procent hos 16-åringar i Västra Götaland 2008. Andelen vuxna som anger att de har allergibesvär mot pälsdjur är 18 procent, 8 procent mot hästar. kvalster Knappt 10 procent av den vuxna befolkningen har mer eller mindre uttalade allergibesvär som de tillskriver husdammskvalster. Kvalster är förhållandevis ovanligt i bostäder i de mellersta delarna av Sveriges inland och i norra Sverige varför också kvalsterallergi är ovanligt i dessa delar (mindre än 5 procent). Med den globala uppvärmningen kan det emellertid förväntas ske en successiv ökning. I kustnära områden i framförallt södra Sverige är kvalsterförekomst mycket vanligt varför kvalsterallergi är mycket vanligare. Några populationssiffror för barn finns inte, men det kan nämnas att på barnallergimottagningar i södra Sverige förekommer kvalsterallergi i cirka 40 procent. mögel Allergi mot mögel är mycket ovanligt i barnpopulationen (mindre än 2 procent), och ovanligare än kvalster. Mögelallergi beräknas förekomma hos mindre än 4 procent vuxna. Födoämnesrelaterade besvär bland figur 6. Självrapporterad allergi. Andelen kvinnor och figur 5. Födoämnesrelaterade besvär bland fyraoch fyra- och tolvåringar för tolv födoämnen: mjölk, ägg, fisk, som Andelen kvinnorkänslighet/allergi och män, 18–65 för år, som rapporterar känslighet/aller män rapporterat vanligt företolvåringar för tolv födoämnen: mjölk, ägg, fisk, vetevetemjöl, soja, jordnötter (ärtväxt), nötter, för vanligt förekommande ämnen 2007. kommande ämnen 2007. mjöl, soja, jordnötter (ärtväxt), nötter, äpple/päron, äpple/päron, persika, kiwi, selleri eller banan.persika, kiwi, selleri eller banan. Något symtom Nedre luftvägarna Övre luftvägarna Pollen Pälsdjur 4 år Mögel 12 år Eksem Kvinnor Källa: NMHE 07 Källa: BMHE 03 Män Födoämnen Nässelutslag Minst två symtom 0 2 4 6 Kvalster Procent 8 10 5 10 15 20 25 30 Procent colourbox andra allergen När det gäller andra allergen vet man att andelen i befolkningen som är sensibiliserad mot bi eller geting är mycket liten. Sensibilisering förekommer även mot kackerlacka i södra Sverige, men korsreaktioner mot kvalster gör resultaten svårbedömbara. Trettio procent anger i populationsstudier, både i Sverige och i övriga världen, att de har en känslighet för dofter. Drygt 10 procent av befolkningen uppger svåra till mycket svåra besvär av dofter från till exempel colourbox parfym, rengöringsmedel och trycksvärta (14 procent av kvinnorna och 6,9 procent av männen). Till detta kommer att nästan 7,5 procent uppger att de får besvär om de inte medicinerar eller undviker exponering. I en epidemiologisk studie på vuxna visade sig 6 procent kunna få diagnosen sensorisk hyperreaktivitet, SHR. En motsvarande studie på tonåringar visade en förekomst av SHR på 1 procent. 37 • sju procent vuxna säger sig ha svår allergi. Källor/allergi i siffror 1. Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 2. Ung i Västra Götaland 2008, rapport 1: luftvägar, hud och miljö, Landstinget i Västra Götalands enkätundersökning bland 16-åringar i regionen. 3. Socialstyrelsens Miljöhälsoundersökning 2005, MHU 05. 4. BAMSE-studien (Barn-Allergi-MiljöStockholm-Epidemiologi). 5. Europastudien Luftvägar och Hälsa (ECRHS). 6. OLIN-studien (Obstruktiv Lungsjukdom I Norrbotten ). 7. ULF, Undersökningar av levnadsförhållanden, på uppdrag av riksdagen. 8. Major increase in allergic sensitization in school children from 1996 to 2006 in northern Sweden, Rönmark et al, J Allergy clin immunol 2009. 9. West Sweden asthma study – Prevalence trends over the last 18 years argues no recent increase in asthma, J Lötvall et al, Respiratory Research 2009. 10. Asthma in late adolescence – farm childhood is protective and the prevalence increase has levelled off, G Wennergren et al, Pediatric Allergy and Immunology 2010. senaste forskningsnytt Uppväxt på lantgård de fem första levnadsåren ger en minskning i insjuknande i allergisk rinit under hela livet jämfört med dem som inte bott på lantgård de fem första levnadsåren ( 1 ). Kontakt med katt ökade förekomsten av sensibilisering för katt hos sexåringar vars föräldrar har hög utbildningsgrad. Då olika socio-ekonomiska och etniska grupper har olika livsstil så kommer olika 38 exponeringsfaktorer som har betydelse för astma och allergiutveckling att ha olika betydelse i dessa grupper ( 2 ). Förekomsten av eksem hos sexåringar var högre hos dem som växt upp i områden med högre trafikrelaterade luftföroreningar. Inget samband såg däremot för astma, hösnuva eller allergisk sensibilisering i denna studie (3 ). Mammans rökning under graviditeten och båda föräldrarnas rökning under de första månaderna ökade risken för eksem hos barnet vid fyra års ålder ( 4 ). Det finns visst belägg för högre risk för eksem hos barn uppvuxna i stadsmiljö jämfört med i lantlig miljö (5 ). Källor/senaste forskningsnytt Growing up on a farm leads to lifelong protection against allergic rhinitis, J. Eriksson et al, Allergy 2010. 2. Contact to cat or dog, allergies and parental education, CJ Apfelbacher et al, Pediatric Allergy and Immunology 2010. 3. Eczema, respiratory allergies, and traffic-related airpollution in birth cohorts from small-town areas, Ursula Krämer et al, Journal of Dermatological Science 2009. 4. Parental smoking increases the risk for eczema with sensitization in 4-year-old children, M Böhme et al, J Allergy clin immunol 2010. 5. Is there a rural/urban gradient in the prevalence of eczema? A systemic review, M E Schram et al, British Journal of Dermatology 2010. 1. Beviljade anslag ur forskningsfonden 2010 stiftelsen astma- och allergiförbundets forskningsfond har delat ut sammanlagt sex miljoner kronor till 30 olika forskningsprojekt. johan alm, ALADDIN: Livsstil och allergi – en prospektiv undersökning om betydelsen av miljö- och livsstilsfaktorer under graviditet och barnets uppväxt gunilla hedlin, Astma hos barn och ungdomar, karakterisering av och riskfaktorer för svår bestående astma samt långtidsuppföljning av sjukdomsförloppet. catarina almqvist malmros, Karaktärisering av samspelet mellan arv och miljö för risken att utveckla astma – en svensk tvillingstudie monica hindsen, Kontaktallergi mot metaller; aluminium och palladium chris anderson, Mera information från pricktestning för typ I allergi marléne isaksson, Kontaktallergi för textilfärgämnen – diagnostik och klinisk relevans johanna bråred christensson, Små skillnader i kemisk struktur och reaktivitet hos vanliga doft ämnen i vår omgivning – hur påverkas frekvenser av kontaktallergi? sgo johansson, Kan vi förbättra och förenkla diagnostiken vid födoämnesallergier hos barn och ung domar? ann-therese karlberg, Är naturliga doftämnen mindre allergiframkallande än syntetiska parfymer? lars olaf cardell, Nod-lika receptorers (NLRs) betydelse för allergisk luftvägsinflammation hans grönlund, Allergi och astma mot sällskapsdjur; nya allergen för diagnostik och behandling carola lidén, Hur kan märkning av kosmetika och andra produkter utformas för att förebygga allergi och eksem bättre? lina hagvall, Är allergiframkallande metaboliter orsaken till kontaktallergi mot neoprengummi? gunnar lilja, Svår födoämnesallergi bland barn och ungdomar – från Diagnostik till Praktik 39 jan olof lötvall, Immunologiska mekanismer skiljer olika typer av astma – betydelse för diagnos och behandling bo lundbäck, Typ-1-allergi i Västra Götaland och samvariationen mellan astma, rinit och salicylidiosynkrasi björn ställberg, Vilka faktorer påverkar exacerbationer, symtomkontroll och livskvalitet hos patienter med astma och KOL i Uppsala-Örebroregionen, en femårs uppföljning eva sverremark-ekström, Tidig tarmflora och utveckling av IgE-medierade allergier hos barn eva millqvist, Capsaicin- och metakolinkänslighet hos patienter med astma, före och efter behandling med inhalationssteroider ellen tufvesson, Patofysiologi av inflammation i de nedre luftvägarna – studier av inflammatoriska biomarkörer dan norbäck, Luftvägsinflammation hos barn och personal och förekomst av djurallergen, mögel-DNA och andra mikrobiella markörer i damm och luft i konventionella förskolor och allergiförskolor steven nordin, Besvärsutlösande miljöfaktorer, hantering av besvär samt livskvalitet vid astma och allergi marianne van hage, Kliniska studier rörande nya strategier för diagnos och behandling av IgE-medierad allergi caroline olgart höglund, Stress och allergisjukdom – mekanismer för hur psykologisk stress påverkar immunfunktion olika hos allergiska och friska individer anna-carin olin, Analys av partiklar i utandningsluft – en ny metod för att diagnostisera och monitorera inflammation i luftvägarna eva rönmark, Longitudinella studier om astma och allergisk sensibilisering bland barn; incidens, re mission och riskfaktorer med särskilt fokus på miljöfaktorer samt livskvalitet 40 carl-fredrik wahlgren, Eksem hos barn – klinisk och epidemiologisk studie av en födelsekohort (BAMSE-dermatologi) göran wennergren, Risk- och friskfaktorer vid astma och allergi hos barn anna winberg, Förekomst av födoämnesöverkänslighet bland skolbarn – validering med dubbelblind placebokontrollerad provokation, inflammationsmarkörer och påverkan på livskvalitet/nutritionsstatus. magnus wickman, Miljö, livsstil och allergisjuk domar – en longitudinell studie (BAMSE) Allergifakta 2011 Välkommen att vara med och stödja allergiforskningen. Ditt bidrag kommer att göra stor nytta! pg 90 03 74-0 Ämnet för årets tema, Eksem, är mång facetterat. Det är en sjukdom som yttrar sig på olika vis och som har varierande orsa ker. Den har också stor inverkan på män niskors liv, både fysiskt och psykiskt. Här tar vi upp frågan varför man får eksem, nya rön om en viss gens betydelse och eksem som arbetssjukdom. På sjukhus och forskningsinstitut runt om i landet pågår mycket intressant forsk ning om de allergiska sjukdomarna. En stor del av forskningen kan utföras tack vare bidrag från Stiftelsen Astma- och Allergi förbundets Forskningsfond. I denna skrift presenteras några projekt som kommit en bit på väg och de som fått pengar vid den senaste utdelningen. Här kan du också slå upp statistikupp gifter i avsnittet Allergi i siffror. Allergifakta 2011 Välkommen att vara med och stödja allergiforskningen. Ditt bidrag kommer att göra stor nytta! pg 90 03 74-0 Tema: Eksem stiftelsen astma- och allergiförbundets forskningsfond stiftelsen astma- och allergiförbundets forskningsfond astma- och allergiförbundet astma- och allergiförbundet kontakt Tel: 08-506 282 00 www.astmaoallergiforbundet.se info@ astmaoallergiforbundet.se kontakt Tel: 08-506 282 00 www.astmaoallergiforbundet.se info@ astmaoallergiforbundet.se
© Copyright 2024