1. No category

VI HJÄLPER LÄRARE I GRUNDSKOLAN ATT UTBILDA I LAG OCH RÄTT
SKADEGÖRELSE
OCH FÖLJDERNA
UTBILDNINGSMATERIAL
FÖR MELLANSTADIET
1
LÄRAR
HAND
LEDNI
NG
INNEHÅLL
Skadegörelse och följderna
© www.stoppasabbet.nu
3
Till dig som använder materialet i
undervisningen
6
Lagar, regler och normer
8
Skadegörelse i vardagen
Lektionsplanering
Lektionsplanering
17
Brand
21
Klotter
25
Från brott till rättegång
29
Lag och rätt
32
Ordlista
Lektionsplanering
Lektionsplanering
Serie
2
TILL LÄRAREN
Till dig som använder materialet i undervisningen
Målsättningen med det här studiematerialet är att hjälpa eleverna att nå målen i läroplanen.
Genom att visa verkliga rättsfall och följderna av dem, vill vi levandegöra undervisningen.
Du kan bryta mot normer utan att göra något olagligt, men var går gränsen? När blir det ett
lagbrott?
Materialet täcker in hela kedjan från brottet till straffet - gärningsman, brottsoffer, rättegång och
följderna för alla inblandade.
Material
Det här häftet ska komplettera filmerna som finns på www.stoppasabbet.nu. Där finns fler
faktablad och artiklar som kan vara intressanta i undervisningen. Materialet innehåller film,
powerpoints, instuderingsfrågor, diskussionsmaterial och gruppövningar. I den här
lärarhandledningen finner du lektionsplanering, fallstudier, fakta i alla kapitel.
Verkliga fall
Vi tror på att plocka in verkligheten i klassrummet. Vi vill att eleverna ska känna att gärningsmän
och brottsoffer är människor. Vid brott drabbas alla. I slutändan får alla i samhället vara med och
betala vad det kostar. Vi visar hur det går till.
Lokal prägel
För att ytterligare öka intresset för materialet
finns det en lokal webb-sida för alla
kommuner. Där kan man hitta löpande
information om skadegörelse i sin kommun
eller sitt närområde. Det kan skapa
diskussioner om vad som händer i
närområdet och de specifika problem som
finns där.
Målsättning med materialet:
- skapa diskussion
- få till värdegrundande samtal om rätt och fel
- ge eleverna insikt i att skadegörelse får
konsekvenser
- ta in verkligheten i klassrummet genom
autentiska fall
Kopplingen till Lgr 11
Lärande mål
Eleverna ska ges förutsättningar att...
- utveckla sin förmåga att reflektera hur individer och samhällen formas, förändras och
samverkar. (SO)
- uttrycka och värdera olika ståndpunkter i aktuella samhällsfrågor.(SO)
- söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras
relevans och trovärdighet. (SO)
- utveckla sin förmåga att formulera sig i tal och skrift, samt söka information från olika källor
och värdera dessa. (SVENSKA)
- utveckla sin förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap. (BILD)
- undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder. (BILD)
- utveckla kunskaper om konsumtionens villkor, om sparande, krediter och lån. (Hem- och
konsumentkunskap). Fortsättning på nästa sida.
3
TILL LÄRAREN
Kopplingen till Lgr 11, forts
Syfte
Eleverna ska utveckla kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom
undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor, och
samhällsstrukturer där sociala, ekonomiska, och rättsliga aspekter är centrala. (SO)
Eleverna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper i det svenska språket. Genom
undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får
tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang. (SVENSKA)
Eleverna ska utveckla kunskaper om hur bilder kan skapas och kan tolkas. (BILD)
Eleverna ska få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får
för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. (Hem- och konsumentkunskap)
Centralt innehåll
SO 4-6:
Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder, samt kriminalitet och dess
konsekvenser för individen, familjen och samhället.
Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder
skattepengar till.
Svenska 4-6:
Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
Muntliga presentationer.
Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom
intervjuer och via sökmotorer på Internet.
Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
BILD 4-6:
Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text.
Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage.
Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.
Hem- och konsumentkunskap 1-6:
Ungas ekonomi, sparande och konsumtion.
4
TILL LÄRAREN
Fyrhörnsövning, förklaring
Syfte:
Huvudsyftet är att ge eleverna tillfälle att träna sig i att våga stå för sina åsikter, att samla koncentrationen och väcka intresse för det tema som avses tas upp. Deltagaren får möjlighet att
höra andras argument och träna på att uttrycka, motivera sin egen åsikt och kanske komma till
ett nytt ställningstagande.
Tillvägagångssätt:
Eleverna får en fråga eller ett dilemma som de ska ta ställning till. Olika svarsalternativ finns
representerade i klassrummets fyra hörn. Tre av hörnen består av färdiga svarsalternativ och
det fjärde är öppet för eget förslag. Den som är ledare börjar med att beskriva frågan eller
dilemmat för att därefter redogöra för hörnens olika svarsalternativ.
Eleverna tar ställning
Nu får eleverna ta ställning och välja något av de fyra hörnen som mest stämmer överens med
deras åsikt. Därefter är det fritt att diskutera. Ett annat alternativ är att eleverna, inom varje hörn,
diskuterar och berättar för varandra hur de tänker. Därefter får varje hörn tillsammans presentera deras ståndpunkt för hela gruppen.
Bredda övningen
Sedan kan man bredda övningen med att ändra berättelsen med följande:
•
Hon som sabbar är din bästa kompis
•
Saken som tjejen sabbar är din mormors
•
Det hon sabbar kan orsaka en större olycka
Viktigt är att ingen ska styra över vad någon annan ska tycka. Det är viktigt att alla får ha sin
egen åsikt. Givetvis är det tillåtet att byta hörn under diskussionen om man ändrar inställning.
Om det är någon som blir ensam i ett hörn så är det viktigt att du som lärare ställer dig hos den
eleven och leder övningen därifrån. Du som lärare fördelar ordet, så att alla får prata någon
gång under hela övningen. Det bör inte utvecklas
till en diskussion mellan två personer. Då ledsnar
resten.
Det är viktigt att endast formulera svarsalternativ
som är av positiv art. Om en elev uttrycker ett
negativt alternativ så är det viktigt att ställa följdfrågor såsom: Hur tror du att brottsoffret känner
sig? Hur skulle du tänka, känna eller tycka om
det var din kompis som blev utsatt/om det var du
som blev utsatt?
5
LAGAR, REGLER OCH NORMER
Lagar, regler och normer
Lektionsplanering
1. Diskussion - lagar, regler och normer
I vårt samhälle har vi en mängd olika lagar och regler. Be eleverna att ge exempel på lagar
och regler runt omkring oss. Det kan vara trafikregler, trivselregler i klassrummet, regler inom
fotboll och andra sporter, regler hemma i familjen, lagar i Sverige, m m
Varför vi har lagar och regler?
Alla olika lagar och regler finns i samhället för att alla ska kunna komma överens och må bra.
Vad skulle hända i ett samhälle utan lagar och regler tror du?
De starka tar makten, lagarna skyddar ofta dem som är svaga.
Fundera över vilka beteenden som bryter olika normer
Exempelvis att inte hälsa tillbaka på någon som hälsat på dig, att tränga sig före i kön, att
strunta i duschen efter träningen, att äta rosen på tårtan direkt från tårtfatet, som Pippi
Långstrump…
2. Skapa en bild av vad du tror skulle hända i ett samhälle utan
lagar regler och normer
Eventuellt kan man inleda med att prata om hur de starka skulle ta makten, och att lagarna ofta
skyddar dem som är svaga. Eleverna kan använda sig av olika tekniker - skissa, måla göra ett
collage av utklippta bilder...
Diskutera bilderna efteråt - vad ger de för budskap, kan de tolkas på olika sätt?
3. Vilka beteenden bryter olika normer? Gör en seriesida
Eleverna får fundera över vilka beteenden som bryter olika normer.
Exempelvis att inte hälsa tillbaka på någon som hälsat på dig, att tränga sig före i kön, att strunta i duschen efter träningen, att äta rosen på tårtan direkt från tårtfatet, som
Pippi Långstrump…
Därefter får de skapa en seriesida.
Tips: gör en mall med tre-fyra rutor på ett A4-papper som eleverna kan rita sin serie på.
Diskutera serierna efteråt - vad ger de för budskap, kan de tolkas på olika sätt?
6
LAGAR, REGLER OCH NORMER
Fakta
Lagar, regler och normer
En lag är en regel som riksdagen bestämt. Om du bryter mot en lag får du ett straff.
En regel är något man kommer överens om inom en grupp. Till skillnad från en lag så
får du inget rättsligt straff om du bryter mot en regel. I spelregler kan det finnas straffsom till exempel rött och gult kort i fotboll, men ingen får sitta i fängelse eller betala
böter för att ha brutit en regel på fotbollsplanen.
Normer är varken lagar eller regler. De är mer som underförstådda regler som handlar
om vad man får och inte får gör i olika situationer för att andra ska tycka att man beter
sig ”normalt”. Normer kan vara olika i olika kulturer – och ibland uppstår kulturkrockar
där normerna inte stämmer överens.
7
SKADEGÖRELSE
Skadegörelse i vardagen
Lektionsplanering
1. Kunskapstest - vad kan klassen om skadegörelse?
Låt eleverna svara på frågorna i ”Sant eller falskt?” (sid. 12) för att testa sina kunskaper om
skadegörelse. Du kan använda sidan som kopieringsunderlag.
Ett tips: när ni läst färdigt om skadegörelse kan du låta eleverna göra testet igen för att mäta
sina kunskaper.
Facit finns på sidan 13 i handledningen.
2. Vad är skillnaden mellan bus och skadegörelse?
Vad är bus och vad är skadegörelse? Skriv upp påståenden från listan nedan på tavlan.
Eleverna diskuterar vad som är vad i smågrupper som sedan får redovisa sina svar och hur de
tänkt i helklass. Det är fritt fram att komma med fler egna förslag.
Att skriva namnet på någon man gillar på toalettdörren.
Att kasta sten på en gatlykta.
Att klottra på en söndersparkad soptunna.
Att smälla smällare i någons brevlåda.
Att skräpa ner utomhus.
3. Ordgenomgång före filmen “Sabbet i vardagen”
skadestånd - den som orsakat en skada kan
dömas att betala vad skadan kostar
gärningsman - personen som har begått
brottet
försäkring - genom att betala får man
ersättning av försäkringen när något skadas
kronofogden - myndighet som ser till att de
med obetalda skulder betalar
4. Se filmen “Sabbet i
vardagen”
film
Filmen handlar om olika fall där ungdomar
ägnat sig åt skadegörelse. Vi får se själva
brottet och vad det får för konsekvenser för
de inblandade och för brottsoffret.
5. Tycker ni likadant?
Hur ser ni nu på bus och skadegörelse, vad
är skillnaden? Låt eleverna göra listor med
förslag på vad som är bus och skadegörelse.
Om någon ändrat sig, vad beror det på?
8
SKADEGÖRELSE
6. Fyrhörnsövning (mer information finns i kapitlet “Till läraren”)
Hur skulle du göra om du upptäckte en kille som sabbade toaletterna på badplatsen som
“Peter” i filmen? Beskrivning av fyrhörnsövningen finns i “Till läraren”.
Här betyder de fyra olika hörnen:
Ringa till polisen.
Berätta för mina föräldrar.
Försöka få honom att sluta men hålla polisen och föräldrarna utanför.
Låtsas som jag inte sett.
Ändrade premisser:
Peter är din kompis.
Det är din mormors sommarstuga som blir vandaliserad.
ALTERNATIV: Känns fyrhörnsövningen för avancerad i början så låt eleverna fundera över vad
de tycker och svara på frågorna på ett enklare sätt:
Eleverna står i ring med ryggen mot varandra och svarar ja eller nej på påståenden genom att
räcka upp handen när ingen ser.
Eleverna får skriva ner vad de tycker på en post-it-lapp och rösta anonymt med den.
7. Vem sabbar och varför?
Fundera kring Peter i filmen.
Varför tror du att Peter vandaliserade toaletterna och fönsterrutorna på Krutudden?
Hur tror du att Peter kände sig när polisen kom och knackade på?
Om han fortsätter att sabba och klottra i framtiden, vad händer då, tror du?
8. Hur påverkas vi av alkohol?
Grupparbete med redovisning. Eleverna väljer ett av följande ämnen eller hittar på ett eget
ämne som de vill veta mer om.
Vad är alkohol?
Hur påverkas vi av alkohol?
Alkoholens koppling till olika brott.
9. Reklambroschyr
Diskutera först innebörden av ironi och cynism med eleverna.
Gör en ironisk reklambroschyr för hemorten. Visa upp de otrevligaste platserna,
skadegörelse och klotter och blanda detta med den smörigaste reklamtext du kan komma på.
Börja med att gå ut och fota de ställen som ska få vara med i broschyren.
10. Ordfläta
Låt eleverna testa sina nya kunskaper genom att göra ordflätan på sidorna 14-15. Facit finns på
sidan 16.
9
SKADEGÖRELSE
Fallstudie
Skadegörelse på badplats 2012
Badplatsen Krutudden i Östhammar den 8 juli 2012
“Peter” krossar tre fönsterrutor och skadar två toaletter i toalettbyggnaden vid badplatsen.
Skadorna kostar runt 12 000 kr att reparera.
Vilka konsekvenser får brottet för Peter?
Socialt?
Vad tycker alla runt omkring om bus och
skadegörelse?
Peter blev också dömd till 20 timmars
ungdomstjänst. Det innebar att han fick
jobba gratis på badplatsen i 20 timmar.
Ekonomiskt?
Peter dömdes att betala 6 000 kronor i
skadestånd tillsammans med sina föräldrar.
Skadeståndskravet finnns kvar tills det är
betalt och Peter får betala dröjsmålsränta
om han inte kan betala hela summan på en
gång.
Juridiskt?
Eftersom Peter dömdes för brottet får han
en prick i brottsregistret. Hur kommer det att
påverka honom i framtiden under de fem år
tills pricken är borta?
(Han får inte lån till bil eller bostad, han
kan inte söka jobb som väktare eller någon
utbildning till väktare eller polis.)
Kille
född 1996
SKADEGÖRELSE
SKADESTÅND
6 000 kr
UNGDOMSTJÄNST
20 timmar
SKADEGÖRELSE
Vilka konsekvenser får brottet för andra?
Fältuppgift
Hur drabbas de som vill bada på Krutudden av skadegörelsen?
Finns det några andra konsekvenser än att toaletterna stängs för reparation?
(Otrygghet, rädsla?)
Bild: Tingsrättens förundersökningsprotokoll
Fakta
Vem är det som utför skadegörelse?
Skadegörelsebrott är ett vanligt ungdomsbrott. Runt 40 procent av dem som
misstänktes för skadegörelse år 2011 var ungdomar mellan 15 och 20 år.
Vanliga skadegörelsebrott
Vanliga skadegörelsebrott är att förstöra bilar, till exempel krossa rutor, ha sönder däck
och repa lack.
168 000 skadegörelsebrott anmäldes 2011, ett stort antal skadegörelsebrott anmäls
aldrig.
11
SKADEGÖRELSE
Vad vet du om skadegörelse?
Sant eller falskt?
Ringa in S eller F
En person som inte är straffmyndig (dvs under 15 år gammal)
behöver inte betala skadestånd om han eller hon åker dit för
skadegörelse eller klotter.
S
F
Var fjärde brand i Sverige är anlagd.
S
F
Nästan var femte skolelev tycker att det är okej om en kompis
klottrar.
S
F
Klotter och skadegörelse anmäls allt mer sällan till Polisen.
S
F
Varje år slängs omkring 750 000 000 fimpar på marken i Sverige.
S
F
Det sker idag ungefär en anlagd skolbrand om dagen i Sverige.
S
F
En fastighetsägare som drabbas av klotter får ut hela summan för
att sanera byggnaden från sitt försäkringsbolag.
S
F
Blir man dömd för något brott får man inte utbilda sig till polis.
S
F
De flesta som klottrar är pojkar mellan 12 och 20 år.
S
F
Om man startar en brand i en tom byggnad kan man inte dömas
för mordbrand.
S
F
s
g
ir n g
ie rla
p
e
Ko nd
u
12
SKADEGÖRELSE
FACIT: Vad vet du om skadegörelse?
Sant eller falskt?
Ringa in S eller F
En person som inte är straffmyndig (dvs under 15 år gammal)
behöver inte betala skadestånd om han eller hon åker dit för
skadegörelse eller klotter.
S
F
Var fjärde brand i Sverige är anlagd.
S
F
Nästan var femte skolelev tycker att det är okej om en kompis
klottrar.
S
F
Klotter och skadegörelse anmäls allt mer sällan till Polisen.
S
F
Varje år slängs omkring 750 000 000 fimpar på marken i Sverige.
Det blir 10 000 badkar fulla med fimpar...
S
F
Det sker idag ungefär en anlagd skolbrand om dagen i Sverige.
S
F
En fastighetsägare som drabbas av klotter får ut hela summan för
att sanera byggnaden från sitt försäkringsbolag.
Falskt - fastighetsägaren får betala självrisk.
S
F
Blir man dömd för något brott får man inte utbilda sig till polis.
Sant - så länge man finns med i brottsregistet.
S
F
De flesta som klottrar är pojkar mellan 12 och 20 år.
S
F
Om man startar en brand i en tom byggnad kan man inte dömas
för mordbrand.
S
F
FAC
I
T
13
SKADEGÖRELSE
Ordfläta sida 1
Tips till läraren: Diskutera orden i ordflätan innan eleverna får lösa den.
Å
1
2
3
4
5
N
T
6
Ö
7
8
9
L
10
B
11
12
13
Ä
14
15
S
16
17
18
19
D
sg
n
i
r
pie rlag
o
K de
un
14
SKADEGÖRELSE
Ordfläta sida 2
1. Den som ägnar sig åt skadegörelse kan dömas att betala detta.
2. Kallas den som misstänks för brott under rättegången.
3. En olaglig handling.
4. Tar emot anmälningar om brott.
5. Att slänga skräp utomhus, men inte i en papperskorg.
6. En målares signatur i graffiti.
7. Att utan tillåtelse ta något från någon annan.
8. Hjälper den åtalade under rättegången.
9. En sådan brand har någon tänt med flit.
10. I en sådan avgörs brottsmål (rättegångar om brott).
11. Att förstöra något med vilja.
12. Är den som bara tänker på sig själv.
13. Kan få betala skadeståndet om den som dömts för ett skadegörelsebrott är yngre än 15 år.
14. Kallas den som begår ett brott.
15. Den säger vad vi får och inte får göra i Sverige.
16. När man tar bort graffiti och klotter.
17. Hjälpas åt.
18. Att ljuga under en rättegång.
19. Sammanträde där man reder ut om någon är skyldig till ett brott.
Vad vill vi göra enligt ordflätan?....................................................
Kop
ie
und ringserla
g
15
SKADEGÖRELSE
FACIT: Ordfläta
1
Å
B R
2
3
4
5
N E D S K R Ä
6 T
7
8
A D V O
9 A N L
10
11
S A B O T
12 E
13 F
14 G Ä
15 L A G
16 K
17
M E N
R Ä T T E G Å
18
19
S
T
O
P
P
A
K A D
A L A
T T
O L I
N I N
G
S T
K A
A G
DO
E R
GO
Ö R
R N
E N
L O
S A
E D
N G
Ö L
T
D
M S
A
I S
Ä L
I N
E S T Å N D
D
S E N
G
D
T O L
T I S K
D R A R
GS M A N
T T E R S A N E R I N G
M A R B E T A
T
I
C
FA
16
BRAND
Brand
Lektionsplanering
1. Ordgenomgång före filmen “Pojkarna som lekte med elden”
anlagd brand - när någon startat en brand
med flit
att väcka åtal - fatta beslut om att en person
som är misstänkt för brott ska utredas i
domstol
rättegång - förhandling som ska reda ut om en
person som är misstänkt för ett brott ska
konkurs - när ett företag som inte kan
dömas för det
betala sina skulder stängs ner
anstiftan - att få någon annan att begå ett
brott
belastningsregister - Polisens register över
personer som har begått brott
2. Se filmen om Pojkarna som lekte med elden
film
3. Basfrågor (besvaras i filmen):
Vad betyder det att dömas för anstiftan för ett brott?
Svar: Att dömas för att man fått någon annan att begå brottet.
Utöver skadestånd och straff, vad får brottet mer för följder för killarna som startade branden i
Berga centrum?
Svar: De får en prick i belastningsregistret. Framtida arbetsgivare kan begära utdrag från
registret och det kan ge problem när man söker vissa jobb.
4. Diskussionsfrågor:
Varför var det ingen av killarna i gruppen som stoppade eldningen vid Berga Centrum?
De fyra killarna som tände på dömdes för grov allmänfarlig vårdslöshet och grov skadegörelse.
Tre andra killar dömdes för anstiftan till grov allmänfarlig vårdslöshet och grov skadegörelse.
Det betyder att de dömdes för att ha fått de fyra andra killarna att tända på. Var det rätt att
också de dömdes tycker du?
Innan den stora branden hade det anlagts en rad mindre bränder kring Berga Centrum. Kunde
man ha gjort något mer för att stoppa utvecklingen? Vem tycker du skulle ha agerat?
Pojkarna som dömdes för branden krävs på stora skadestånd. Är det rimligt, tycker du?
Finns det någon gräns för hur stora skadestånd som rättssamhället bör utkräva, tycker du?
17
BRAND
5. Brandförloppet - reportage
Sök information om vad som händer under en brand och gör ett tidningsreportage med text och
tillhörande bilder. Sök på internet hur ett reportage kan se ut.
Inspirerande frågor kan vara:
Hur lång tid tar det innan det bildas tjock, farlig rök?
Hur varmt blir det i en villabrand?
6. Muntlig redovisning om bränder
Eleverna arbetar i grupp och väljer ett ämne att redovisa för klassen. De kan ta hjälp av powerpoints, bilder, och annat.
Ämnesförslag:
Hur ska man bete sig när brandlarmet går?
Skolbränder i Sverige (Sverige har flest skolbränder per år i hela världen).
Skolbränder i Sverige jämfört med andra delar av världen.
7. Fyrhörnsövning (mer information finns i kapitlet “Till läraren”)
Hur skulle du göra om du hörde att några personer skulle tända på något för att få vara med i ett
gäng? Beskrivning av fyrhörnsövningen finns på s. 5.
Här betyder de fyra olika hörnen:
Ringa till polisen.
Berätta för mina föräldrar.
Försöka få personerna i fråga att inte tända på.
Låtsas som jag inte hört.
Ändrade premisser:
Är det någon skillnad om du vet att de ska tända på vid ett centrum där någon kan skadas?
18
BRAND
Fallstudie
Vilka konsekvenser får Bergabranden för Elias?
Socialt?
Vad tycker alla runt omkring om bus och skadegörelse?
Vad innebär det att få samhällstjänst?
Om man blir omhändertagen enligt LVU kan man tvingas flytta och byta skola.
Ekonomiskt?
Elias och de andra dömda krävs tillsammans på 14,5 miljoner kronor. Den som har pengar får
betala och sedan kräva de andra på pengar.
Det kallas solidariskt skadestånd.
Juridiskt?
Eftersom Elias dömdes för
brottet får han en prick i
brottsregistret. Hur
kommer det att påverka
honom i framtiden under de
fem år tills pricken är borta?
(Han får inte lån till bil eller
bostad, han kan inte söka
jobb som väktare eller någon
utbildning till väktare eller
polis.)
Fakta:
Anstiftan
Anstiftan betyder att få någon
annan att begå brott. I Sverige
straffas en anstiftare oftast som om
personen själv vore gärningsman.
STARTADE BRANDEN
I BERGA CENTRUM
SKADESTÅNDSKRAV
PÅ DE DÖMDA:
Medhjälp till brott
Kan man dömas till om man inte har
utfört brottet, men hjälpt någon
annan att begå brott.
14,5 miljoner
19
BRAND
Fakta
Fakta:
Anlagda bränder
Över 10 000 bränder anläggs i Sverige varje år, det betyder att var fjärde brand är
anlagd. Minst hälften av alla anlagda bränder startas av barn och ungdomar under 18
år. Anlagda bränder kostar samhället över en miljard kronor per år.
Skolbränder
Hälften av alla skolbränder är anlagda och det sker ungefär en anlagd skolbrand om
dagen i Sverige. Skolbränderna kostar samhället minst 300 miljoner kronor varje år.
Det finns exempel på 13-åringar som blivit skyldiga att betala flera miljoner kronor efter
att ha orsakat skolbränder.
20
KLOTTER
Klotter
Lektionsplanering
1. Ordgenomgång före filmen “Klotter kostar”
gripen - en person som misstänks för brott
som kan ge fängelse får gripas, föras bort av
polisen
delbetalning - att betala en skuld eller en vara
i flera delar i stället för allt på en gång
anhållen - att bli inlåst hos polisen i väntan på
att häktas eller släppas fri
2. Se filmen “Klotter kostar”
skattepengar - gemensamma pengar i
samhället som har betalats in av dem som
arbetar
film
3. Basfrågor (besvaras i filmen):
Hur kan klotter påverka framtiden för den som gör det?
(Ekonomiskt, socialt, framtidsutsikter).
Vad får det för följder för ett bostadsområde som har problem med klotter?
(Det kan bli ännu mer klotter och skadegörelse. Området kan få ett dåligt rykte bland hyresgäster. Ett nedklottrat område kan kännas osäkrare för hyresgästerna).
Hur och varför påverkas miljön av klotter?
(För att få bort sprayfärg från väggar krävs det rätt starka kemikalier. Dessa rinner sedan ned i
grundvattnet. Det påverkar sedan naturen).
Vad menas med nolltolerans mot klotter?
(Många anser att klotter föder mer klotter. Det innebär att många företag, fastighetsägare och
kommuner ser till att sanera bort allt klotter inom 24 timmar.
21
KLOTTER
4. Diskussionsfrågor:
# Varför tror du att ungdomar börjar klottra?
# Skulle det räcka att förbjuda sprayfärg? Vad skulle hända då?
# Tror du att lagliga klotterväggar skulle kunna minska klottret?
# Hur tror du att man skulle kunna stoppa klottret? Är det omöjligt? Eller kan man informera bort
det? Finns det andra sätt att få bort det? Diskutera.
5. Vad kostar klottret i din kommun?
Vad skulle de pengarna räcka till för roliga saker i skolan som ni skulle vilja göra? Gör en affisch
med bilder och text för att redovisa det ni kommit fram till för de andra i klassen.
6. Hur skulle det se ut om ingen gjorde något åt klottret och
skadegörelsen?
Rita, måla, eller gör ett kollage där du använder bilder från internet för att visa din bild av hur du
tror att det skulle se ut om all skadegörelse och allt klottrande fick fortgå.
Diskutera bilderna efteråt - vad ger de för budskap, kan de tolkas på olika sätt?
7. Reportage om vad folk på orten tycker om klotter
Gå ut på stan och fråga alla ni möter om vad de tycker om skadegörelse. Skriv sedan en
artikel om folks attityder. Sök information om hur en tidningssida ser ut och arbeta med
rubriker, ingresser, texter och bilder / illustrationer. Kanske kan någon av de
intervjuade tänka sig att vara med på bild?
22
KLOTTER
Fallstudie
Klotter på bilar och väggar, misshandel 2012
Trädgårdsgatan i Uppsala 30 juli 2012. Två män ser “Lisa” spraya bilar med rosa sprayfärg.
Tidigare har hon också klottrat ner två fasader, ett fönster, en biljettautomat, en informationstavla och ett staket. Männen springer efter henne och när de närmar sig svingar Lisa en påse
där det finns sprayburkar mot den ena mannen. Hon döms för skadegörelse och misshandel.
Vilka konsekvenser får brottet för Lisa?
Socialt?
Lisa hade dömts för skadegörelse tidigare och därför dömdes hon nu till skyddstillsyn. Det
betyder att hon ställdes under övervakning av frivården i ett års tid. Tingsrätten utser en
övervakare, som ska hjälpa och stödja den dömde. Om Lisa missköter sig kan hon få nya
föreskrifter eller en varning.
Om Lisa skulle missköta sig allvarligt kan skyddstillsynen
ersättas av en annan påföljd, till exempel fängelse. Begår
hon nya brott under prövotiden kan tingsrätten i det nya målet
förlänga övervakningstiden eller ersätta skyddstillsynen med
en annan påföljd.
Ekonomiskt?
Tjej
född 1988
SKADEGÖRELSE
OCH
MISSHANDEL
SKADESTÅND
3 000 kr
SKYDDSTILLSYN
Lisa dömdes att betala 3 000 kronor i skadestånd.
Skadeståndskravet finns kvar tills det är betalt och Lisa får
betala dröjsmålsränta om hon inte kan betala hela summan
på en gång.
Juridiskt?
Lisa finns nu med i brottsregistret. Hur kommer det att
påverka henne i framtiden under de fem år tills pricken är
borta? (Hon får inte lån till bil eller bostad, hon kan inte söka
jobb som väktare eller någon utbildning till väktare
eller polis.)
Vilka konsekvenser får brottet för
bilägare, fastighetsägare och
kommunen?
Fältuppgift
Hur drabbas den utsatte av skadegörelse?
Försäkringar, ekonomi, otrygghet, rädsla?
Besök en butik, kiosk, kommun och ett bostadsföretag och
någon som ansvarar för skolbyggnader.
Ta fram ett faktablad för brottsoffret och ett för den som
begått brottet.
23
KLOTTER
Fakta
Klottrets historia
Klotter är ingen ny företeelse. Idag uppskattar vi klotter som gjorts i gamla tider runskrifter och hällristningar, medeltida klotter på kyrkväggar som berättar för oss hur
livet var förr. Dagens klotter är inte alltid lika uppskattat.
Vad tycker du om klotter? Kan klotter vara konst?
Fundera över skillnaden mellan gårdagens och dagens klotter.
Vem är det som klottrar?
Skadegörelsebrott och särskilt klotter är vanligt ungdomsbrott. Nästan 60 procent av
dem som misstänktes för klotter år 2011 var ungdomar mellan 15 och 20 år.
Klotter är ett brott
Många ungdomar vet inte att klotter är ett brott. Undersökningar visar att det finns klottrare i alla områden och från alla sociala miljöer. De flesta är unga pojkar, i åldrarna 1220 år, som söker spänning och gemenskap i ett gäng.
Varför tror du att man klottrar?
Serie
Nästa kapitel är en serie om vad som händer från brottet till rättegången.
24
FRÅN BROTT TILL RÄTTEGÅNG
Serien finns som pdf för utskrift på stoppasabbet.nu
25
FRÅN BROTT TILL RÄTTEGÅNG
Serien finns som pdf för utskrift på stoppasabbet.nu
26
FRÅN BROTT TILL RÄTTEGÅNG
Serien finns som pdf för utskrift på stoppasabbet.nu
27
FRÅN BROTT TILL RÄTTEGÅNG
Serien finns som pdf för utskrift på stoppasabbet.nu
28
LAG OCH RÄTT
Straff för skadegörelse och klotter
Lektionsplanering
1. Genomgång
Straff
En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en påföljd som det också kallas. Vilket
straff man döms till beror på vad man har gjort, hur gammal man är och om man dömts för
något brott förut.
Ålder
Det är först när man har fyllt 15 år som man kan åtalas och dömas i domstol. Man ska alltså ha
begått brottet efter att man fyllt 15 år. En person som är under 15 år överlämnas till
socialtjänsten. Men polisen kan fortfarande utreda händelsen och sedan lämna ärendet vidare.
Om man är under 15 år kan man bli skadeståndsskyldig för brottsliga handlingar, även om man
inte kan åtalas och dömas.
Skadegörelse
Den som ritar, sprejar eller ristar kan dömas för skadegörelse. Straffet är böter eller fängelse
i upp till ett år. Ett vanligt straff vid skadegörelse är att förövaren får betala skadestånd för det
han eller hon förstört. Den som döms kan få stora skadeståndskrav som hänger med i många
år, och en prick i belastningsregistret.
2. Vad är ett fängelsestraff?
Gör en mindmap på tavlan och låt eleverna svara på frågan.
Svar: Ett fängelsestraff är samhällets sätt att straffa den som begått ett allvarligt brott.
Straffet är att berövas sin frihet. Under rättegången bestäms hur lång tid brottslingen ska sitta i
fängelse – från 14 dagar till livstid.
29
LAG OCH RÄTT
En prick i belastningsregistret
Rikspolisstyrelsen har ett register över alla
personer i Sverige som dömts för något brott. Där
står det vilket brott personen har begått och vad
påföljden, straffet, blev.
Hamnar man i polisens belastningsregister kan det
bli svårt att få körkortstillstånd. Det är inte ovanligt
att arbetsgivare begär utdrag ur
registret när man söker jobb. Man kan heller inte
söka vilket jobb som helst. Det blir omöjligt att välja
en karriär som polis,
väktare, taxichaufför, brandman eller stridsflygare, så länge personen finns kvar i registret.
?
Det är straffet som avgör hur länge man finns kvar i belastningsregistret.
En prick i belastningsregistret tas bort efter tre år om brottet aldrig ledde till åtal
och om personen som utförde skadegörelsen var under 18 år. Annars finns
pricken kvar i fem till tio år.
Skadeståndskrav
Skadeståndslagen:
1 § Den som uppsåtligen eller av
vårdslöshet vållar personskada eller
sakskada skall ersätta skadan.
Lag (2001:732).
Solidariskt skadestånd:
När flera gärningsmän döms att tillsammans
betala ett skadestånd, och bara en har pengar
- får den som har pengar betala allt och sedan
kräva pengar av sina medbrottslingar.
Den som begått ett brott kan dömas att betala skadestånd till offret. Det kan handla om
ersättning för förstörd egendom, förstörda kläder, en utslagen tand, kostnader för sjukvård,
sveda och värk eller kränkning.
Vad händer om man inte kan betala skadeståndet?
Betalas inte skadeståndet eller dagsböterna hamnar skulden hos kronofogden och du får en
betalningsanmärkning. Då blir det nästan omöjligt att ta ett lån, hyra en lägenhet, skaffa ett
telefonabonnemang, köpa något på avbetalning eller hyra en vanlig TV-dekoder.
Föräldrarna kan få betala
När förövarna är under 15 år får föräldrarna betala en del av barnens skadestånd. Resterande
del får barnet betala när han eller hon börjar arbeta och tjäna pengar.
30
LAG OCH RÄTT
2. Se filmen Fängelset
film
3. Diskussionsfrågor:
# Vad tycker du är det viktigaste syftet med fängelsestraff?
(Att skydda samhället från brottslingar, att straffa brottslingar, eller att rehabilitera
brottslingar?)
# Vad tycker du att ett livstidsstraff ska innebära i tid?
# Vilka brott ska ge livstidsstraff?
Fakta:
Skulder hos kronofogden
Kronofogdens roll är att se till att den som har en skuld betalar tillbaka till
fordringsägaren, det vill säga den person som ska ha pengarna. Staten eller en
kommun kan också vara fordringsägare.
Utmätning
Kronofogden kan utmäta lön, bankmedel
eller andra tillgångar. Det betyder att kronofogden
kan ta delar av den skuldsattes lön eller ta pengar
från ett sparkonto eller kanske ta den skuldsattes
bil och sälja den för att få loss pengar till skulden.
31
Tips:
Bjud in en lokal
kronofogde till
klassen som kan
berätta om skulder
och återbetalningskrav.
ORDLISTA
Ordlista Brott och straff
Anhållande
Om åklagaren anser att bevisen mot en person räcker och kan leda till åtal beslutar han om
anhållan och personen kan då få sitta anhållen i högst fyra dygn.
Belastningsregister
Kallades tidigare kriminalregister. Register där domar m.m. avseende brott registreras. I de allra
flesta brottmål har domstolen tillgång till ett utdrag ur belastningsregistret för den tilltalade.
Brott
Brott är ett sätt att handla som kan straffas enligt lag. När ett brott har begåtts utreder polisen
vad som hänt, till exempel genom förhör, undersökning av brottsplatsen och teknisk utredning.
Detta kallas förundersökning, och den leds av polis eller åklagare.
Domare
Juridiskt utbildad person som bestämmer straffet i rättegångar.
Försvarsadvokat
Juridiskt utbildad person som försvarar den åtalade.
Gripande
När polisen frihetsberövar någon som är misstänkt för brott. Personen blir förhörd och får sitta
inlåst högst 12 timmar.
Gärningsman
Den person som har begått brottet.
Häktning
Den misstänkte berövas friheten genom att placeras i häkte i väntan på rättegång. Bara domstolarna kan besluta om häktning om det finns tillräckligt med bevis för att den misstänkte begått
brottet. Det krävs också att brottet är så pass grovt att det skulle ge fängelse i ett år eller mer.
Kärande
Den som väcker talan i domstolen kallas kärande. Kärandens motpart i domstolen kallas
svarande.
Mened
Att ljuga som vittne i en rättegång, vilket är ett brott.
Målsägande
Brottsoffret, den person som utsatts för ett brott.
32
ORDLISTA
Offentlig försvarare
En offentlig försvarare företräder och stödjer en person som är misstänkt i brottmål.
Svarande
Den som väcker talan i domstolen kallas kärande. Kärandens motpart i domstolen kallas
svarande.
Tilltalad
Den som är åtalad i målet, det vill säga den som enligt åklagarens uppfattning har gjort sig skyldig till ett brott.
Uppsåt
En person har haft uppsåt om han eller hon gjort något med avsikt. Inom straffrätten krävs i
allmänhet uppsåt för att en handling ska vara straffbar.
Villkorlig dom
En villkorlig dom innebär att den dömde som påföljd får en prövotid på två år. Om den dömde
begår nya brott under prövotiden, kan domstolen döma till en annan påföljd för den samlade
brottsligheten. Villkorlig dom kan förenas med dagsböter.
Vittne
Betraktare, åskådare, iakttagare av en händelse.
Vittnesed
Om man vittnar i domstol svär man en vittnesed som betyder att man lovar att allt man säger är
sant.
Åklagare
Juridiskt utbildad person som för talan för den
målsägande.
Åtal
Åklagaren kan väcka åtal mot en person om
bevisningen är så stark att han tror att personen
kommer att bli fälld i en rättegång.
Övergrepp i rättssak
Att försöka påverka rättsprocessen med hot och
andra metoder.
33
A-Ö
Skadegörelse och följderna
© www.stoppasabbet.nu
34