1. No category

CENTRUM/TORSVIK
STADSBYGGNADSANALYSER
RAPPORT
2013-03-14
SPACESCAPE
1
Spacescape AB
Östgötagatan 100
116 64 Stockholm
+46 (0)8 452 97 67
info@spacescape.se
www.spacescape.se
Medverkande:
Alexander Ståhle (projektansvarig),
Ida Wezelius, Helena Lundin
Kleberg och Staffan Swartz
2
Innehåll
1. Inledning
4
Bakgrund5
Metod5
Frågeställningar och framtidsbilder
6
2. Inventering
10
Friytor11
Entréer12
Promenadstråk13
3. Observationer, intervjuer och enkäter
14
Gångflöden15
På-platsen-intervju17
Vistelseobservationer18
4. Analys enligt planprogrammets värderos
22
Om planprogrammets värderos
23
Grönska24
Vatten27
Framkomlighet30
Närhet33
Karaktär36
Mötesplatser40
5. Analys enligt stadskvalitetmodellen
Om stadskvalitetmodellen
Närhet till City
Närhet till spårstation
Tillgång till gångnätet
Tillgång till urbana verksamheter
Närhet till vatten
Tillgång till parker
45
46
47
49
51
53
55
57
6. Analys av buller
Om analysen av buller
59
60
7. Analys av gång- och cykelnätet
Analys av gångnätet
Analys av cykelnätet
63
64
67
Referenser70
1. Inledning
– varför och hur vi har gjort denna rapport
4
Bakgrund
Metod
Spacescape har på uppdrag av Lidingö stad medverkat i
framtagandet av planprogrammet för Centrum/Torsvik.
Rapporten bygger på flera typer av observationer,
intervjuer, enkäter och analyser. De olika metoderna som
har använts bygger i möjligaste mån på erkänd stadslivsoch stadsbyggnadsforskning.
För att möta Stockholms utveckling, och planera inför den,
har Lidingö stad tagit fram en översiktsplan med fokus på
hur hela Lidingö ska utvecklas fram till 2030. Centrum/
Torsvik är ett av de viktigaste utvecklingsområdena för
Lidingö med centrala knutpunkter för kollektivtrafik, handel
och service. Här finns även en stor andel bostäder och
arbetsplatser.
2009 fick miljö- och stadsbyggnadskontoret i uppdrag att
ta fram ett planprogram som ska utreda förutsättningarna
att utveckla Centrum/Torsvik. Vidare ska planprogrammet
aktivt föreslå åtgärder som bidrar till minskade
bullerstörningar och en sammanlänkad stadsdel. Goda
förutsättningar för kollektivtrafik, handel och fler bostäder
ska också utredas.
Förutom dialog med boende har det även gjorts olika
undersökningar för att ta reda på vilka förutsättningar
projektet har att ta hänsyn till. Denna rapport är en av
dessa viktiga underlag för planeringen.
Observationer genomförs systematiskt för att se mönster
och vanor. Gångflödesobservationer, på-platsen-intervjuer
och vistelseobservationer genomfördes den 18 augusti
2011 klockan 8–21.
• G
ångflöden uppmättes under 5 minuter fyra gånger
under dagen på totalt 89 platser.
• U
nder två timmar intervjuade de fyra observatörerna
142 människor vid Lidingö Centrum och på Torsviks
torg om vilken deras hemstadsdel var.
• P
å åtta platser studerades vistelse (till exempel lek eller
att sitta ned) under tre hela timmar. Vistelsetyp, ålder,
kön och om personen vistades ensam eller i grupp
karterades.
En kompletterande observation av vistelse och passerande
(gående) genomfördes den 10–11 juni 2012.
Observationen bygger på en systematisk kartering av
hela observationsområdet genom ”ögonblicksbilder” vid
totalt åtta tillfällen klockan 9–21, varannan timme. Totalt
observerades 2 138 människor och 861 vistelsetillfällen.
De analyser som har genomförts bygger på en rad olika
typer av mått och metoder. Det handlar bland annat om
avståndsmått till olika typer av kvaliteter, täthetsanalyser
och analyser av trafiknätet för att få fram gångflöden,
handelslägen och potentialen för nya mötesplatser. Allt i
möjligaste mån baserat på den senaste forskningen om
stadsliv och stadsmiljö.
Metoderna beskrivs mer i detalj kapitelvis var för sig.
5
Frågeställningar och framtidsbilder
Fyra frågeställningar
Fem framtidsbilder
Det finns fyra viktiga frågeställningar att ta ställning
till innan man kan fatta beslut om Centrum/Torsviks
utveckling. Dessa är:
Frågeställningarna till vänster kräver ställningstaganden
– ställningstaganden som i sin tur blir avgörande för hur
Centrum/Torsvik kommer att utvecklas. Planprogrammet
utgår ifrån att Centrum/Torsvik kan utvecklas på fem olika
sätt baserat på ställningstaganden och hur föreslagna
lösningar kombineras. Här presenteras således fem
framtidsbilder, tillika fem möjliga sätt att utveckla området.
Lidingö centrum
Hur ska Lidingö centrum leva vidare och utvecklas?
Ska stadshuset bevaras, byggas till eller rivas?
Södra Kungsvägens sträckning
Ska Södra Kungsvägen dras i tunnel?
Lidingöbanans sträckning
Ska Lidingöbanan gå genom centrum eller vara
kvar i befintligt läge?
Entrén till Lidingö
Ska området mellan brofästet och Torsviks torg
överdäckas?
Framtidsbilderna har fått sin form utifrån
utgångspunkterna att skapa en stadsdel med tydliga
stråk, effektiv markanvändning, minskat buller, öka
handelsutbud med färre barriärer och nya mötesplatser.
Projektförutsättningarna hållbar stadsbyggnad och
ekonomi i balans har också varit avgörande för
stadsdelens utformning och exploateringsgrad.
Hur väl respektive framtidsbild möter projektets
målsättningar illustreras i en så kallad värderos, vilken
också har applicerats på dagens Centrum/Torsvik. Det är
därför möjligt att jämföra framtidsbilderna med dagsläget.
Centrum/Torsvik är beroende av fyra viktiga ställningstadanden avseende Lidingö centrum med stadshuset, Södra Kungsvägens sträckning,
Lidingöbanans sträckning och entrén till Lidingö.
6
Framtidsbild 1
Lidingö centrum är utbyggt. En kort överdäckning vid
Torsviks torg skapar ett större torg där trafiken från Södra
Kungsvägen inte längre är störande. Södra Kungsvägen
och Lidingöbanan är kvar i befintliga lägen. Ny
bebyggelse har tillkommit på flera platser i området.
7
Framtidsbild 2
Framtidsbild 3
Lidingö centrum är utbyggt. En del av Södra Kungsvägen
förläggs i biltunnel, men Lidingöbanan är kvar i befintligt
läge. Sträckan mellan centrum och det ombyggda
Torsviks torg har en småstadskaraktär och är ett populärt
promenad- och cykelstråk med många butiker och kaféer.
Lidingö centrum är utbyggt. En del av Södra Kungsvägen
förläggs i biltunnel. Sträckan mellan centrum och det
ombyggda Torsviks torg har en småstadskaraktär och är
ett populärt promenad- och cykelstråk med butiker och
kaféer. Lidingöbanan trafikerar Torsvik och centrum.
8
Framtidsbild 4
Framtidsbild 5
Lidingö centrum är utbyggt. En del av Södra Kungsvägen
förläggs i biltunnel, men Lidingöbanan är kvar i befintligt
läge. På överdäckningen finns en stor aktivitetspark.
Lidingö centrum är utbyggt. En del av Södra Kungsvägen
förläggs i biltunnel. På överdäckningen finns en stor
aktivitetspark. Lidingöbanan trafikerar Torsvik och centrum.
9
2. Inventering
– vad finns i området idag?
10
Friytor
Friytor inventerades av Spacescape under 2012. Med
friytor menas offentligt tillgängliga markytor som inte är
bebyggda.
Slutsats
Vägytor, i synnerhet Södra Kungsvägen dominerar
planområdets obebyggda mark. Det finns stora parkoch naturytor. Dessa består till stor del av grönytor intill
vägarna. En stor del av ytorna är bullerstörda. Kring
Lidingö centrum finns det stora parkeringsytor.
Friytor
11
Entréer
Entréer inventerades av Spacescape under 2012.
Slutsats
De flesta entréerna utgörs av bostäder. Mellan Torsviks
torg och Lidingö centrum utgör Stockholmsvägen ett
stråk med handel och service. Söder om centrum ligger
stadshuset och polisen. I övrigt finns ett hotell, en kyrka,
ett kommunalt äldreboende, en skola och vid Torsviks torg
några ambassader. Generellt är det få kontorsentréer i
området.
Entréer
12
Promenadstråk
Promenadstråk inventerades av Spacescape under 2012.
Ur ett stadslivsperspektiv är det fördelaktigt med stråk som
kantas av lokaler och entréer. Det aktiverar stadsrummet
samtidigt som det gör det intressantare och tryggare att
röra sig utmed stråket.
Slutsats
Stockholmsvägen, som löper mellan Torsviks torg och
Vasatorget i centrum, är till stor del kantad av entréer.
Detsamma gäller Torsviks torg och Vasatorget.
Kring stadshuset saknar många stråk entré- och
fasadkontakt. Detsamma gäller delar av Torsvikssvängen
och Södra Kungsvägen. Det kan bidra till en upplevd
otrygghet då uppsikten över dessa stråk är dålig.
Promenadstråk
13
3. Observationer, intervjuer och enkäter
– hur används och upplevs området idag?
14
Gångflöden
Gångflöden observerades den 18 augusti 2011 klockan
8–21. Gångflöden uppmättes under 5 minuter fyra gånger
under dagen på totalt 89 platser. Bilderna nedan visar
uppmätta gångflöden i centrum under en vardag. Följande
sida visar flödena i Torsvik.
Slutsats
Vid lunchtid och på eftermiddag var det relativt höga
flöden utmed Stockholmsvägen genom Lidingö centrum
och utmed Friggavägen. I övrigt är flödena låga.
personer/timme
<25
kl 8-9
personer/timme
<25
kl 12-13
25-50
25-50
50-100
50-100
100-200
100-200
200-300
200-300
300-400
300-400
parkering
400-500
400-500
500-600
500-600
600-700
600-700
700-800
10
02
parkering
800-900
80
0-9
00
-70
20
0-3
00
0
60
buss
buss
700-800
800-900
00
0
buss
200
-30
0
100-200
buss
parkering
Gångflöden i centrum klockan 8–9
Gångflöden i centrum klockan 12–13
personer/timme
<25
kl 16-17
personer/timme
<25
kl 20-21
parkering
parkering
60
0-
70
25-50
25-50
50-100
50-100
100-200
100-200
200-300
200-300
300-400
300-400
400-500
400-500
500-600
500-600
600-700
600-700
700-800
700-800
800-900
800-900
20
03
00
0
00
0-6
50
-300 buss
200
buss
25-50
parkering
Gångflöden i centrum klockan 16–17
Gångflöden i centrum klockan 20–21
15
kl 8-9
kl 16-17
Slutsats
Gångflödena i Torsvik är överlag låga. Vid
Torsviks torg är flödena något högre, men ändå väsentligt
lägre än i centrum.
personer/timme
<25
personer/timme
<25
kl 12-13
25-50
50-100
25-50
50-100
100-200
100-200
200-300
200-300
300-400
300-400
400-500
400-500
500-600
600-700
700-800
mot centrum
500-600
600-700
buss
700-800
buss
buss
buss
Gångflöden i Torsvik klockan 8–9
Gångflöden i Torsvik klockan 12–13
personer/timme
<25
personer/timme
<25
kl 20-21
25-50
50-100
mot centrum
100-200
25-50
50-100
200-300
300-400
300-400
400-500
400-500
500-600
600-700
700-800
mot centrum
100-200
200-300
500-600
600-700
buss
700-800
buss
buss
Gångflöden i Torsvik klockan 16–17
buss
Gångflöden i Torsvik klockan 20–21
16
På-platsen-intervju
Intervjuerna genomfördes den 18 augusti 2011
klockan 8–21. Under två timmar intervjuade de fyra
observatörerna 142 människor vid Lidingö Centrum och
på Torsviks torg om vilken deras hemstadsdel var.
Slutsats
Nära två tredjedelar av besökarna kommer från Lidingö.
Kring en tredjedel av besökarna har sin hemstadsdel inom
gångavstånd. Resterande användare kan antas ha tagit
sig till området med bil, kollektivtrafik eller cykel.
Majoriteten av de besökarna som tillfrågades svarade
att de bor på Lidingö. Av dem kan en tredjedel antas ha
gått till platsen då de bor i Torsvik, centrum, Herserud
eller Hersby. 17 procent av de svarande kommer från
Stockholms län utanför Lidingö och 13 procent kommer
från övriga Sverige och världen. Centrum/Torsvik kan
på så sätt ses som en viktig målpunkt för hela Lidingö då
besökarna till stor del utgörs av Lidingöbor.
Hemstadsdelar för besökarna i Lidingö centrum och på Torsviks torg.
17
Vistelseobservationer
Den 18 augusti 2011 genomfördes observationer i
området. På åtta platser studerades vistelse (till exempel
lek eller att sitta ned) under tre hela timmar. Vistelsetyp,
ålder, kön och om personen vistades ensam eller i grupp
karterades.
Slutsats
Vistelsetätheten är precis som gångflödena högst i
centrum. Lägst vistelsetäthet av de åtta observerade
platserna har Centrumparken. Som stapeldiagrammet
visar sker majoriteten av vistelsen i centrum och utmed
Stockholmsvägen på eftermiddagen. Vid Torsviks torg är
vistelsetätheten högst på kvällen.
På följande två sidor visas var och en av platserna
avseende antal vistelsetyper, kön och ålder på besökarna,
samt om de vistades ensamma eller i grupp.
Procentuell fördelning av vistelsen under de tre observationstimmarna
> 900 (personer/ha/timme)
700 – 900
Friggavägen
Vasatorget
Stockholmsvägen genom centrum
500 – 700
300 – 500
100 – 300
40 – 100
Centrumparken
Stockholmsvägen
Framför stadshuset
Herserudsvägen
Korsningen Herserudsvägen-Stjärnvägen
Vistelsetäthet i form av personer per hektar per timme på de åtta studerade platserna
18
Slutsats
Centrumparken, som har lägst vistelsetäthet, har även
minst antal observerade vistelsetyper och störst andel
ensamma besökare.
5
7
(prata, rekreation, vänta, sälja, köpa)
(köpa, uteservering, prata, rekreation,
sälja, sport och lek, vänta)
typer av vistelse
550
typer av vistelse
personer/ha/timme
1 070
Vistelse utmed Friggavägen
Vistelse på Vasatorget
5
3
(rekreation, uteservering, prata, sport och
lek, vänta)
(rekreation, vänta, prata)
typer av vistelse
540
personer/ha/timme
Vistelse utmed Stockholmsvägen genom centrum
personer/ha/timme
typer av vistelse
30
personer/ha/timme
Vistelse i Centrumparken
19
Slutsats
Platser som har få vistelsetyper har även låg vistelsetäthet.
4
4
(prata, rekreation, vänta, sport och lek)
(vänta, uteservering, köpa, prata)
110
270
Vistelse framför stadshuset
Vistelse utmed Stockholmsvägen
5
6
(vänta, uteservering, prata, rekreation,
sälja)
(uteservering, prata, vänta, sport och lek,
rekreation, köpa)
110
260
Vistelse utmed Herserudsvägen
Vistelse vid korsningen Herserudsvägen-Stjärnvägen
typer av vistelse
personer/ha/timme
typer av vistelse
personer/ha/timme
typer av vistelse
personer/ha/timme
typer av vistelse
personer/ha/timme
20
Den andra vistelseobservationen genomfördes två fina
dagar den 10–11 juni 2012. Observationen bygger på
en systematisk kartering av hela observationsområdet
genom ”ögonblicksbilder” vid totalt åtta tillfällen klockan
9–21, varannan timme. Totalt observerades 2 138
människor och 861 vistelsetillfällen.
Slutsats
Högst vistelsetäthet återfinns mellan stadshuset och
Vasatorget och utmed Friggavägen. Även i Torsviksparken
och vid Torsviks skola vistas det många människor.
Anmärkningsvärt låg vistelsetäthet återfinns på
Torsviksberget. I övrigt bekräftar dessa observationer
tidigare observationer.
> 9 (personer)
7–9
5–7
3–5
1–3
0–1
Observerad vistelse
> 9 (personer)
7–9
5–7
3–5
1–3
0–1
Observerad vistelse och passerande
21
4. Analys enligt planprogrammets värderos
– vilka förutsättningar har området idag och i framtiden?
22
Om planprogrammets
värderos
Stadens planprogram har sex övergripande mål, vilka
här utvärderas med hjälp av en så kallad värderos.
Värderosen redovisar hur väl de sex målen uppfylls i en
skala från 1 till 5. Bedömningen baseras på ett antal
kvantitativa och kvalitativa delanalyser, vilka presenteras
nedan.
Grönska
Mål: I Centrum/Torsvik finns grönskan runt hörnet.
Delanalyser:
• Tillgång till grönområden
• Närhet till grönområden
• Grönyta per person
• Grönområdenas ekologiska värde
Vatten
Mål: I Centrum/Torsvik är det nära till vattnet.
Delanalyser:
• Närhet till vatten
• Tillgång till utsiktsplatser
• Tillgång till strandpromenader
• Rekreationsvärde längs stranden
Framkomlighet
Mål: I Centrum/Torsvik är det lätt att förflytta sig på
ett hållbart sätt.
Delanalyser:
• Korsningstäthet
• Närhet till huvudcykelstråk
• Närhet till spårstation
• Framkomlighet med bil
Närhet
Mål: I Centrum/Torsvik finns vardagsaktiviteter inom
gångavstånd.
Delanalyser:
• Handels- och serviceutbud
• Funktionsblandning
• Funktionstäthet
Karaktär
Mål: Centrum/Torsvik är en småstad på en
skärgårdsö.
Delanalyser:
• Kulturmiljö och kulturlandskap
• Natur- och skärhårdslandskap
• Småstadskaraktär
Mötesplatser
Mål: I Centrum/Torsvik finns platser för möten.
Delanalyser:
• Tillgång till mötesplatser
• Närhet till mötesplatser
• Tillgång till gångnätet
• Tillgång till välintegrerade gator
Värderosen (till vänster) illustrerar hur väl respektive framtidsbild uppfyller
de övergripande målen för Centrum/Torsvik. Bedömningen, på skalan 1
till 5, bygger på olika kvantitativa och kvalitativa analyser av dessa mål.
”1” betyder att målet inte uppfylls, ”2” betyder att målet knappt uppfylls,
”3” betyder att målet uppfylls, ”4” betyder att målet uppfylls väl och ”5”
betyder att målet uppfylls mer än väl.
23
Grönska
Analyserna av målet Grönska består av fyra delanalyser.
Tillgång till grönområden
Analysen beräknar mängden grönyta respektive parkyta
inom planområdet.
Med grönyta menas en markyta som inte är bebyggd eller
hårdgjord. Ytan ska dessutom vara minst 0,25 hektar stor,
tillgänglig för allmänheten samt lämpa sig för rekreation
i form av fysisk aktivitet eller vila. Växtligheten kan vara
både naturlig och planterad. Begreppet grönyta innefattar
således både naturområden och parker.
Med parkyta menas en grönyta med i huvudsak planterad
växtlighet som är anlagd för möten, lek och upplevelser.
Mindre parker används främst av boende i närområdet
medan större parker har ett större upptagningsområde och
utgör viktiga målpunkter för motion och lek samt agerar
samlingsplats till vardags och vid festligheter. Lidingö stad
har som mål att ingen ska ha längre än 300 meter till
närmaste park.
För kartor som illustrerar tillgången till parker, se sidan 58.
Närhet till grönområden
Analysen beräknar hur stor andel av befolkningen
(boende och arbetande) som når ett grönområde inom
högst 200 meters gångavstånd.
För kartor som illustrerar närheten till grönområden, se
sidan 26.
Grönyta per person
Analysen beräknar mängden grönyta per person (boende
och arbetande) inom planområdet, inklusive ett omland på
500 meters radie.
Grönområdenas ekologiska värde
Utvärderingen (i en skala från 1 till 5) baseras på en
bedömning gjord av en expert inom ekologi (Andreas
Aronsson, Tyréns). Bedömningen baseras bland annat på
biologisk mångfald och spridningssamband.
24
Slutsats
Nuläge
Tillgången på grönområden bedöms som god,
men Södra Kungsvägen utgör en barriär mellan
delområden. Torsviksparken och Torsviksberget har
flest rekreationsvärden. I övrigt är rekreationsvärdena
få. De ekologiska värdena är generellt sett få. Naturen
på Torsviksberget är av något högre värde i ett lokalt
perspektiv. Spridningssambanden är svaga.
Framtidsbild 1
Något fler människor får närmare till ett grönområde
än idag. 76 procent av befolkningen inom området
har mindre än 200 meter till närmsta grönområde men
mängden grönyta minskar med 13 procent. Den mindre
överdäckningen över Södra Kungsvägen förbättrar de
ekologiska spridningsvägarna något. Samtidigt innebär
ny bebyggelse att viss naturmark försvinner. Sammantaget
innebär detta små förändringar av grönskans ekologiska
och sociala värden.
Framtidsbild 4
Fler människor har närmare till ett grönområde än
tidigare, 83 procent bor närmare än 200 meter. Mängden
grönyta är oförändrad. Den nya Broparken blir en viktig
park i området. Den nya bebyggelsen vid Torsviksberget
sker dock på naturmark. Sammantaget minskar det
ekologiska värdet men det sociala värdet av grönskan
ökar mycket.
Framtidsbild 5
Fler människor har närmare till ett grönområde än
tidigare, 83 procent bor inom 200 meter. Mängden
grönyta är oförändrad. Den nya Broparken blir en viktig
park i området. Den nya bebyggelsen vid Torsviksberget
sker dock på naturmark. Sammantaget minskar det
ekologiska värdet men det sociala värdet av grönskan
ökar mycket.
Framtidsbild 2
Något fler människor får nära till ett grönområde än idag.
81 procent bor närmare än 200 meter, men mängden
grönyta minskar med 11 procent. Ombyggnad av Torsviks
torg förbättrar de ekologiska spridningsvägarna något.
Samtidigt innebär ny bebyggelse att lite naturmark
försvinner. Sammantaget innebär detta små förändringar
av grönskans ekologiska och sociala värden.
Framtidsbild 3
Något fler människor får nära till ett grönområde än idag.
81 procent bor närmare än 200 meter, men mängden
grönyta minskar med 11 procent. Ombyggnad av Torsviks
torg förbättrar de ekologiska spridningsvägarna något.
Samtidigt innebär ny bebyggelse att lite naturmark
försvinner. Sammantaget innebär detta små förändringar
av grönskans ekologiska och sociala värden.
25
0 – 100 (m)
100 – 200
200 – 300
300 – 400
400 – 500
500 – 600
600 – 700
700 – 800
800 – 900
> 900
Nuläge Gångavstånd till närmaste grönområde
Framtidsbild 1 Gångavstånd till närmaste grönområde
Framtidsbild 2 Gångavstånd till närmaste grönområde
Framtidsbild 3 Gångavstånd till närmaste grönområde
Framtidsbild 4 Gångavstånd till närmaste grönområde
Framtidsbild 5 Gångavstånd till närmaste grönområde
26
Vatten
Analyserna av målet Vatten består av fyra delanalyser.
Närhet till vatten
Analysen beräknar hur stor andel av befolkningen
(boende och arbetande) som når stranden inom högst 1
kimometers gångavstånd.
För en utförligare beskrivning av betydelsen av närheten
till vatten samt kartor som illusterarar analysen, se sidan
55–56.
Tillgång till utsiktsplatser
Analysen beräknar mängden utsiktsyta inom planområdet.
Med utsiktsyta menas grönområden med utsikt över
vattnet.
För kartor som illustrerar utsiktsplatser, se sidan 29.
Tillgång till strandpromenader
Analysen beräknar den totala längden på samtliga
strandpromanader inom planområdet.
För kartor som illustrerar strandpromenader, se sidan 29.
Rekreationsvärde längs stranden
Utvärderingen (i en skala från 1 till 5) baseras på
en bedömning gjord av Spacescape. Bedömningen
baseras bland annat på tillgängligheten till stranden och
möjligheten till olika typer av rekreation i anslutning till
denna.
27
Slutsats
Nuläge
Tillgången till stranden är idag mycket begränsad
och strandparkens kvalitet är låg på grund av
trafikinfrastrukturen. Det finns utsiktsplatser på
Torsviksberget och Herserudsberget, men där
är trafikstörningarna är höga. Både fysisk och
upplevelsemässigt är det långt ner till vattnet.
Framtidsbild 1
Den nya bebyggelsen längs Norra Kungsvägen skymmer
delvis utblicken från vissa platser. Samtidigt skapar den
nya gatan på Torsviksberget en ny utsiktspromenad. Fler
människor får närmare till stranden än i dagsläget. Totalt
sett förändras närheten till vattnet och möjligheter till
utblickar endast marginellt.
Framtidsbild 4
Den nya bebyggelsen längs Norra Kungsvägen och på
Torsviksberget gör att befintliga utsiktsplatser minskar i
storlek. Samtidigt tillkommer nya utsiktsplatser, framförallt
i Broparken och längs strandpromenaden. Många fler
människor får närmare till stranden än i dagsläget.
Sammantaget blir närheten till vattnet och möjligheter till
utblickar bättre jämfört med nuläget.
Framtidsbild 5
Den nya bebyggelsen längs Norra Kungsvägen och på
Torsviksberget gör att befintliga utsiktsplatser försvinner.
Samtidigt tillkommer nya utsiktsplatser, framförallt i
Broparken och från den förlängda strandpromenaden.
Många fler människor får närmare till stranden än i
dagsläget. Sammantaget blir närheten till vattnet och
möjligheter till utblickar bättre jämfört med nuläget.
Framtidsbild 2
Den nya bebyggelsen längs Norra Kungsvägen skymmer
delvis utblicken från vissa platser. Samtidigt skapar den
nya gatan på Torsviksberget en ny utsiktspromenad. Fler
människor får närmare till stranden än i dagsläget. Totalt
sett förändras närheten till vattnet och möjligheter till
utblickar mycket litet.
Framtidsbild 3
Den nya bebyggelsen längs Norra Kungsvägen skymmer
delvis utblicken från vissa platser. Samtidigt skapar den
nya gatan på Torsviksberget en ny utsiktspromenad. Fler
människor får närmare till stranden än i dagsläget. Totalt
sett förändras närheten till vattnet och möjligheter till
utblickar mycket litet.
28
Utsiktsytor
Strandpromenader
Nuläge Utsiktsytor och strandpromenader
Framtidsbild 1 Utsiktsytor och strandpromenader
Framtidsbild 2 Utsiktsytor och strandpromenader
Framtidsbild 3 Utsiktsytor och strandpromenader
Framtidsbild 4 Utsiktsytor och strandpromenader
Framtidsbild 5 Utsiktsytor och strandpromenader
29
Framkomlighet
Analyserna av målet Framkomlighet består av fyra
delanalyser.
Korsningstäthet
Analysen beräknar antalet korsningar inom planområdet,
vilket indikerar antalet vägval samt hur sammankopplat
gångnätet är. Ju fler vägval och ju mer sammankopplat
gatunät är desto större rörelsefrihet skapas.
Närhet till huvudcykelstråk
Analysen beräknar det genomsnittliga cykelavståndet till
närmaste huvudcykelstråk från respektive fastighet inom
planområdet.
För kartor som illustrerar huvudcykelstråk, se sidan 32.
Närhet till spårstation
Analysen beräknar hur många boende och arbetande som
når en spårstation inom högst 500 meters gångavstånd.
För en utförligare beskrivning av betydelsen av närheten
till spårstation samt kartor som illustrerar analysen, se
sidan 49–50.
Framkomlighet med bil
Utvärderingen (i en skala från 1 till 5) baseras på en
bedömning gjord av Spacescape. Bedömningen baseras
bland annat på trängsel och möjligheten att parkera nära
viktiga målpunkter.
30
Slutsats
Nuläge
Tillgängligheten för gående och cyklister är idag mycket
begränsad. Vägbarriärer och biltrafik gör gång- och
cykelmiljön mycket oattraktiv. Busstrafiken är centralt
placerad. Framkomligheten med bil är mycket god.
Framtidsbild 5
Omledningen av Södra Kungsvägen tillsammans med den
nya gatustrukturen gör att framkomligheten för gående
och cyklister ökar. En stor andel kommer att bo nära
spårstation. Framkomligheten med bil bibehålls eller
förbättras då gatunätet byggs ut.
Framtidsbild 1
Den mindre överdäckningen över Södra Kungsvägen vid
Torsviks Torg tillsammans med den nya gatustrukturen vid
centrum gör att framkomligheten för gående och cyklister
ökar något. Framkomligheten med bil är oförändrat god.
Framtidsbild 2
Tunnelförläggningen av Södra Kungsvägen tillsammans
med den nya gatustrukturen vid centrum gör att
framkomligheten för gående och cyklister ökar.
Framkomligheten med bil bibehålls eller förbättras då
gatunätet byggs ut.
Framtidsbild 3
Tunnelförläggningen av Södra Kungsvägen tillsammans
med den nya gatustrukturen vid centrum gör att
framkomligheten för gående och cyklister ökar. Spårvägen
till centrum ökar antalet människor som bor nära
spårstation. Framkomligheten med bil bibehålls eller
förbättras då gatunätet byggs ut.
Framtidsbild 4
Tunnelförläggningen av Södra Kungsvägen tillsammans
med den nya gatustrukturen gör att framkomligheten för
gående och cyklister ökar. Fler individer kommer att bo
nära befintlig station i Torsvik. Framkomligheten med bil
bibehålls eller förbättras då gatunätet byggs ut.
31
Huvudcykelstråk
Nuläge Huvudcykelstråk
Framtidsbild 1 Huvudcykelstråk
Framtidsbild 2 Huvudcykelstråk
Framtidsbild 3 Huvudcykelstråk
Framtidsbild 4 Huvudcykelstråk
Framtidsbild 5 Huvudcykelstråk
32
Närhet
Analyserna av målet Närhet består av tre delanalyser.
Handels- och serviceutbud
Analysen beräknar en trolig procentuell förändring
av handels- och serviceutbudet inom planområdet,
baserat på den lokala befolkningsökningen. Analysen
utgår från dagens utbud, där det genomsnittliga
antalet handelsverksamheter (sällanköpshandel och
dagligvaruhandel), restaurangverksamheter och
kulturverksamheter inom 1 kilometers gångavstånd
från respektive fastighet jämförs med det lokala
befolkningsunderlaget, i form av det genomsnittliga antalet
boende och arbetande inom 1 kilometers gångavstånd
från respektive fastighet. Denna jämförelse visar att
det finns fler handels- och serviceverksamheter inom
planområdet än vad det lokala befolkningsunderlaget
medger. Detta beror på att Lidingö centrum är en viktig
målpunkt inte bara för dem som bor eller arbetar i
närområdet, utan för hela Lidingö.
För kartor som illustrerar det lokala befolkningsunderlaget,
se sidan 54.
Funktionsblandning
Analysen beräknar mängden lokalyta i förhållande till
mängden byggnadsyta inom planområdet. En blandning
av boende och arbetande skapar levande stadsmiljöer
som är trygga och där behovet av bilresor minskar. En
stadsmiljö där andelen lokalyta uppgår till kring 20
procent kan anses vara funktionsblandad.
Funktionstäthet
Analysen beräknar mängden bostadsyta multiplicerad
med mängden lokalyta inom planområdet.
Funktionstäthetsmåttet är ett kombinationsmått framtaget
av stadsbyggnadsforskningen på KTH som beskriver täthet
i kombination med funktionsblandning. Täthet genererar
verksamheter och service, och en blandning av boende
och arbetande skapar levande stadsmiljöer som är trygga
och där behovet av bilresor minskar. Funktionstäthetsmåttet
kan på så sätt sägas beskriva ett områdes attraktivitet och
hållbarhet (Ståhle 2008).
För kartor som illustrerar funktionstätheten, se sidan 35.
Sambandet mellan lokalt befolkningsunderlag och handels- och
serviceutbud i Stockholm och Lidingö.
Förväntat antal handels- och serviceverksamheter inom 1 kilometers
gångavstånd från respektive fastighet baserat på det lokala
befolkningsunderlaget, jämfört med det faktiska antalet.
33
Slutsats
Nuläge
Idag har centrum ett relativt bra utbud av handel och
service, men bara en tredjedel av besökarna bedöms
komma från närområdet. Då övriga besökare i hög
utsträckning är bilburna finns stor risk att de väljer andra
handelsplatser med bättre utbud. En förtätning kan leda till
större lokal bärkraft för centrum.
Framtidsbild 5
Den nya bebyggelsen innebär att hela Centrum/Torsvik
blir mer attraktivt som stadsmiljö och gör att fl er kommer
att bo nära handel och service. Nytillkommen befolkning
ökar utbudet av handel och service med cirka 40 procent.
Framtidsbild 1
Den nya bebyggelsen i centrum innebär att Lidingös
centrum blir mer attraktiv som stadsmiljö och gör att fler
kommer att bo nära handel och service. Nytillkommen
befolkning ökar utbudet av handel och service med cirka
20 procent.
Framtidsbild 2
Den nya bebyggelsen i centrum innebär att Lidingö
centrum blir mer attraktivt som stadsmiljö och gör att fl er
kommer att bo nära handel och service. Nya butikslokaler
tillkommer längs Stockholmsvägen. Utbudet av handel och
service ökar med cirka 30 procent.
Framtidsbild 3
Den nya bebyggelsen i centrum innebär att Lidingö
centrum blir mer attraktivt som stadsmiljö samt gör att fl er
kommer att bo nära handel och service. Nya butikslokaler
tillkommer längs Stockholmsvägen.
Nytillkommen befolkning ökar utbudet av handel och
service med cirka 30 procent.
Framtidsbild 4
Den nya bebyggelsen innebär att hela Centrum/Torsvik
blir mer attraktivt som stadsmiljö och gör att fl er kommer
att bo nära handel och service. Nytillkommen befolkning
ökar utbudet av handel och service med cirka 40 procent.
34
> 18 000
16 000 – 18 000
14 000 – 16 000
12 000 – 14 000
10 000 – 12 000
8 000 – 10 000
6 000 – 8 000
4 000 – 6 000
2 000 – 4 000
0 – 2 000
Nuläge Bostadsyta X lokalyta inom 500 m radie
Framtidsbild 1 Bostadsyta X lokalyta inom 500 m radie
Framtidsbild 2 Bostadsyta X lokalyta inom 500 m radie
Framtidsbild 3 Bostadsyta X lokalyta inom 500 m radie
Framtidsbild 4 Bostadsyta X lokalyta inom 500 m radie
Framtidsbild 5 Bostadsyta X lokalyta inom 500 m radie
35
Karaktär
Analyserna av målet Karaktär består av tre delanalyser.
Kulturmiljö och kulturlandskap
Utvärderingen (i en skala från 1 till 5) baseras på
en bedömning gjord av en kulturmiljöexpert (Stina
Svantesson, AIX Arkitekter). Bedömningen baseras bland
annat på den existerande bebyggelsens kulturmiljövärden.
Natur- och skärgårdslandskap
Utvärderingen (i en skala från 1 till 5) baseras på en
bedömning gjord av Spacescape, i huvudsak i form av en
landskapsbildsanalys.
Landskapsbildsanalysen redovisas på sidan 38–39.
Småstadskaraktär
Utvärderingen (i en skala från 1 till 5) baseras på en
bedömning gjord av Spacescape. Bedömningen baseras
bland annat på bebyggelsens skala och karaktär.
36
Slutsats
Nuläge
Det storskaliga sprickdalslandskapet är avläsbart trots de
stora vägbarriärerna. Kulturlandskapet och kulturmiljöerna
är fragmenterade och generellt av lågt värde. Enstaka
byggnader som stadshuset och Lidingö villastadskvarter,
fyrtiotalshusen längs Stockholmsvägen och Torsviksbergets
parkmiljö är karaktäristiska, men stadsbilden är i stort
mycket splittrad.
Framtidsbild 1
Den nya centrumbebyggelsen är utformad så att
den formar tydliga stadsrum. Detta gör att områdets
småstadskaraktär ökar något. De kulturhistoriska värdena
och upplevelsen av Lidingö som ett skärsgårdslandskap är
i stort sett oförändrade.
Framtidsbild 4
Den nya bebyggelsen från centrum till brofästet bidrar till
att läka såren i stadsmiljön och utformas så att den formar
tydliga stadsrum. Detta gör att områdets småstadskaraktär
ökar. Bebyggelsen vid brofästet minskar upplevelsen av
skärgårdslandskapet något. De kulturhistoriska värdena
minskar när delar av fyrtiotalsbebyggelsen längs
Stockholmsvägen rivs och Torsviksbergets siluett förändras.
Framtidsbild 5
Den nya bebyggelsen från centrum till brofästet bidrar till
att läka såren i stadsmiljön och utformas så att den formar
tydliga stadsrum. Detta gör att områdets småstadskaraktär
ökar. Bebyggelsen vid brofästet minskar upplevelsen av
skärgårdslandskapet något. De kulturhistoriska värdena
minskar när delar av fyrtiotalsbebyggelsen längs
Stockholmsvägen rivs och Torsviksbergets siluett förändras.
Framtidsbild 2
Den nya bebyggelsen i centrum och längs
Stockholmsvägen bidrar till att läka såren i stadsmiljön och
utformas så att den formar en tydligt sammanhängande
småstadsmiljö. De kulturhistoriska värdena minskar dock
när delar av fyrtiotalsbebyggelsen längs Stockholmsvägen
rivs. Naturmiljö och skärgårdslandskap påverkas mycket
litet. Sammantaget mer stad men mindre kulturmiljö.
Framtidsbild 3
Den nya bebyggelsen i centrum och längs
Stockholmsvägen bidrar till att läka såren i stadsmiljön och
utformas så att den formar en tydligt sammanhängande
småstadsmiljö. De kulturhistoriska värdena minskar dock
när delar av fyrtiotalsbebyggelsen längs Stockholmsvägen
rivs. Naturmiljö och skärgårdslandskap påverkas mycket
litet. Sammantaget mer stad men mindre kulturmiljö.
37
Landskapsbildsanalys
Som en del av programarbetet har Spacescape i
samarbete med Lidingö stad gjort en landskapsbildsanalys. Analysen visar att landskapet är splittrat, i
huvudsak av vägsystemet men också av bebyggelsen
som är svagt sammanhållen. I upplevelsen av
landskapet är trafiken dominerande medan exempelvis
rekreationsmöjligheterna är i stort sett obefintliga förutom
utsikter från vissa platser. Även det kulturhistoriska
landskapet är mer eller mindre osynligt i den samlade
landskapsbilden. Lidingös identitet som hälsans ö är starkt
kopplad till naturen och landskapet. Med identiteten som
grund formulerar analysen sju stadsbyggnadsstrategier:
Slutsats
Framtidsbild 2–5 ger positiva konsekvenser för
stads- och landskapsbilden då ett sammanhängande
stadslandskap erhålls i och med att Södra Kungsvägen
förläggs i tunnel. Den nya sträckning av Lidingöbanan i
framtidsbild 3 och 5 medför både fördelar (mark frigörs
i Herseruds strandpark) och nackdelar (ny ramp i redan
komplex trafikmiljö liksom intrång för tunnelmynning). I
framtidsbild 4 och 5 bedöms förändringen kring brofästet
sammantaget innebära positiva konsekvenser då intrycket
av trafikapparat och barriärer minskar. Samtidigt
försvagas upplevelsen av skärgårdslandskapet genom att
Torsviksberget bebyggs.
•
•
•
•
•
•
•
Vyerna på nästa sida visar hur entrén till Lidingö kan
komma att upplevas i respektive framtidsbild.
Förstärk förkastningsbranter och öns topografi
Förstärk strandlinjen med grönska
Ta bort och minska väginfrastruktur
Utveckla en småskalig karaktär
Skapa en sammanhållen tydlig port
Ta tillvara trädridåerna kring brofästet
Ta tillvara Torsviks byggnadssilhuett
Nuläge Landskapsbildsanalys
38
Framtidsbild 1 Vy från Lidingöbron (illustration av White arkitekter)
Framtidsbild 2 Vy från Lidingöbron (illustration av White arkitekter)
Framtidsbild 3 Vy från Lidingöbron (illustration av White arkitekter)
Framtidsbild 4 Vy från Lidingöbron (illustration av White arkitekter)
Framtidsbild 5 Vy från Lidingöbron (illustration av White arkitekter)
39
Mötesplatser
Analyserna av målet Mötesplatser består av fyra
delanalyser.
Tillgång till mötesplatser
Mötesplatser uppskattas uppstå på torg och vid viktiga
målpunkter samt i centrala korsningar. Analysen beräknar
antalet mötesplatser inom planområdet.
För kartor som illustrerar mötesplatser, se sidan 42.
Närhet till mötesplatser
Analysen beräknar hur stor andel av befolkningen
(boende och arbetande) som når en mötesplats inom högst
300 meters gångavstånd.
För kartor som illustrerar mötesplatser, se sidan 42.
Tillgång till gångnätet lokalt
Integrationsanalysen beräknar hur rumsligt integrerade,
hur väl sammankopplade, olika gång- och gatustråk är.
Analysen beräknar hur många riktningsförändringar som
behövs mellan två punkter i ett system. Den axiallinje
som har närmast till alla andra linjer i systemet är bäst
integrerad och blir på axialkartan rödast. Ju kallare
färg en axiallinje har, desto mer segregerad är platsen
i stadsstrukturen. Integrationsanalysen kan beräkna hur
väl sammankopplat gång- och gatunätet är lokalt (denna
analys) respektive stadsdelsövergripande (se sidan 52).
För kartor som illustrerar den lokala rumsintegrationen, se
sidan 43.
Tillgång till välintegrerade gator
Analysen beräknar den totala längden på samtliga lokalt
välintegrerade gångvägar och gator inom planområdet.
Gång- och gatustråk med ett integrationsvärde över 1,4
klassas som välintegrerade.
För kartor som illustrerar den lokala rumsintegrationen, se
sidan 43.
40
Slutsats
Nuläge
Den viktigaste mötesplatsen i området är idag
Vasatorget. Den fina gångmiljön i kombination med
många målpunkter gör det attraktivt. Torsviks torg är en
mötesplats, men har mycket stora brister som stadsmiljö.
Torsviksparken och Torviksplatån har också utpekats som
lokala mötesplatser.
Framtidsbild 1
Ett utbyggt centrum, med nya gångvänliga gaturum gör
centrum mer attraktivt om mötesplats. Det nya torget på
överdäckningen vid Torsvik blir också en ny öppen plats
att träffas på. Nya broar över Södra Kungsvägen gör att
grannskapen i området blir något mer sammanhängande.
Mängden otydlig halvprivat mark är i princip oförändrad.
Framtidsbild 4
Uppgraderingen av centrum, Torsvik och Stockholmsvägen
till en ny gångvänlig stadsmiljö gör hela området mer
attraktivt som mötesplats. De nya parkerna och det nya
Torsviks torg blir nya mötesplatser. Det utbyggda gatunätet
kopplar ihop områdets grannskap bättre. Mängden
otydlig halvprivat mark minskar då nya slutna kvarter
byggs.
Framtidsbild 5
Uppgraderingen av centrum, Torsvik och Stockholmsvägen
till en ny gångvänlig stadsmiljö gör hela området mer
attraktivt som mötesplats. De nya parkerna och det nya
Torsviks torg blir nya mötesplatser. Det utbyggda gatunätet
kopplar ihop områdets grannskap bättre. Mängden
otydlig halvprivat mark minskar då nya slutna kvarter
byggs.
Framtidsbild 2
Ett uppgraderat centrum och nya Stockholmsvägen, en
ny gångvänlig stadsmiljö, gör hela området mer attraktivt
som mötesplats. Den nya stadsparken och det nya torget
vid Torsvik blir nya öppna platser att träffas på. Det
utbyggda gatunätet kopplar ihop områdets grannskap
bättre. Mängden otydlig halvprivat mark minskar något då
nya slutna kvarter byggs.
Framtidsbild 3
Ett uppgraderat centrum, nya Stockholmsvägen och en ny
gångvänlig stadsmiljö gör hela området mer attraktivt som
mötesplats. Den nya stadsparken, spårstationen och det
nya torget blir nya mötesplatser. Det utbyggda gatunätet
kopplar ihop områdets grannskap bättre. Mängden
otydlig halvprivat mark minskar något då nya slutna
kvarter byggs.
41
Mötesplatser
Nuläge Mötesplatser
Framtidsbild 1 Mötesplatser
Framtidsbild 2 Mötesplatser
Framtidsbild 3 Mötesplatser
Framtidsbild 4 Mötesplatser
Framtidsbild 5 Mötesplatser
42
> 1,5
1,4 – 15
1,3 – 1,4
1,2 – 1,3
1,1 – 1,2
1,0 – 1,1
0,9 – 1,0
0,8 – 0,9
0,7 – 0,8
0 – 0,7
Nuläge Lokal rumsintegration (R7)
Framtidsbild 1 Lokal rumsintegration (R7)
Framtidsbild 2 Lokal rumsintegration (R7)
Framtidsbild 3 Lokal rumsintegration (R7)
Framtidsbild 4 Lokal rumsintegration (R7)
Framtidsbild 5 Lokal rumsintegration (R7)
43
Sammanfattning
Här redovisas den samlade värderingen i värderosor för
nuläget och de fem framtidsbilderna.
Nuläge
Framtidsbild 1
Framtidsbild 2
Framtidsbild 3
Framtidsbild 4
Framtidsbild 5
44
5. Analys enligt stadskvalitetmodellen
– vilka förutsättningar har området idag och i framtiden?
45
Om stadskvalitetmodellen
Utredningen ”Värdering av stadskvaliteter”
(Spacescape och Evidens 2011) visade att åtta variabler
tillsammans kan förklara prisvariationen på bostadsrätter
i Stockholmsregionen (se figur till höger). Dessa variabler,
där sju är rena stadsbyggnadsegenskaper, kan på så sätt
sägas vara nyckelfaktorer när det kommer till att skapa
attraktiva flerbostadshus.
Med stadskvalitet menas en läges-, områdes-, eller
rumsegenskap som har positiv påverkan på värderingen
av boende. Denna värdering har visat sig vara lika
relevant för hyresrätters värdering.
Det finns många studier om hållbarhet, i synnerhet
hållbart resande, som visar att dessa stadskvaliteter
bidrar till minskat bilåkande samt ökat gående och
kollektivtrafikåkande.
Åtta stadskvaliteter som värdeätts av marknaden och som tillsammans
kan förklara prisvariationen på bostadsrätter i Stockholmsregionen.
46
Närhet till City
Det är allmänt känt inom urbanekonomisk forskning
att närheten till City (Central Business District) är ett
grundläggande värde. Det finns en rad utvärderingar
som visar att bostadspriser tenderar att falla med
avstånd till stadskärnan. I de allra flesta städer uppvisar
bostadsefterfrågan ett sådant monocentriskt mönster, inte
minst gäller det Stockholmsregionen.
Avstånd till City mäts i modellen i form av gångavstånd till
Centralstationen. Resultatet från den statistiska analysen
visar att priset på bostadsrätter faller med 1 190 kr/
kvm bostadsyta för varje kilometer som avståndet från
Centralstationen ökar (Spacescape och Evidens 2011).
Detta är den unika (partiella) effekten sedan prispåverkan
från övriga stadskvaliteter i modellen beaktats.
Av förklarliga skäl är det inte möjligt att påverka närheten
till City i någon större grad.
Slutsats
Avståndet till Centralstationen från befintliga bostäder är
oförändrat eller minskar i samtliga framtidsbilder, vilket
beror på att barriärer överbryggs och att gång- och
cykelnätet på så vis effektiviseras. Förändringarna är dock
marginella, vilket kartorna på nästa sida visar.
47
0 – 6 000 (m)
6 000 – 6 100
6 100 – 6 200
6 200 – 6 300
6 300 – 6 400
6 400 – 6 500
6 500 – 6 600
6 600 – 6 700
6 700 – 6 800
> 6 800
Nuläge Gångavstånd till Centralstationen
Framtidsbild 1 Gångavstånd till Centralstationen
Framtidsbild 2 Gångavstånd till Centralstationen
Framtidsbild 3 Gångavstånd till Centralstationen
Framtidsbild 4 Gångavstånd till Centralstationen
Framtidsbild 5 Gångavstånd till Centralstationen
48
Närhet till spårstation
Den spårbundna kollektivtrafiken spelar en mycket central
roll när det kommer till att skapa regional tillgänglighet.
Inte minst för dess kapacitet och yteffektivitet i konkurrens
med bilinfrastrukturen. Närhet till en spårstation innebär
en regional rörelsefrihet och vidare ett biloberoende.
Biloberoendet är inte minst viktigt för unga och äldre som
saknar körkort, och har blivit en del i nya urbana livsstilar.
Närhet till spårstation mäts i modellen i form av
gångavstånd till närmaste spårstation. Stadskvalitetstudien
visade att det går en kritisk gräns vid 500 meters
gångavstånd till en spårstation. För bostäder som
är lokaliserade mer än 500 meter från en station
faller priserna med 1 370 kr/kvm bostadsyta, om
stadskvaliteterna i övrigt är likvärdiga (Spacescape och
Evidens 2011).
För kartor som illustrerar analysen, se nästa sida.
Slutsats
I framtidsbild 1, 2 och 4 är Lidingöbanans sträckning
oförändrad. Det genomsnittliga gångavståndet till
närmaste spårstation uppgår i dessa framtidsbilder
till mellan 790 och 880 meter. I framtidsbild 3 och
5 är Lidingöbanans sträckning däremot sådan att
gångavståndet till närmaste spårstation understiger 500
meter för en majoritet av bostäderna.
49
0 – 100 (m)
100 – 200
200 – 300
300 – 400
400 – 500
500 – 600
600 – 700
700 – 800
800 – 900
> 900
Nuläge Gångavstånd till närmaste spårstation
Framtidsbild 1 Gångavstånd till närmaste spårstation
Framtidsbild 2 Gångavstånd till närmaste spårstation
Framtidsbild 3 Gångavstånd till närmaste spårstation
Framtidsbild 4 Gångavstånd till närmaste spårstation
Framtidsbild 5 Gångavstånd till närmaste spårstation
50
Tillgång till gångnätet
Att som gående kunna röra sig fritt i en stad, att ha
en vägvalsfrihet, har ett erkänt värde. Gångnätets
konnektivitet, det vill säga hur väl sammankopplat det
är, har ett starkt samband med hur mycket människor
går och i viken utsträckning man använder bilen.
Genomströmning i gaturummen gynnar dessutom handel
och servicefunktioner, slumpartade möten och social
integration.
Det är här viktigt att påpeka att ett så kallat ”rutnät” inte
med automatik ger ett sammankopplat gångnät. Det
finns exempel på ”rutiga” gatustrukturer som inte alls
är sammankopplade med sin omgivning, till exempel
Skarpnäck och Rinkeby. Från ett stadsbyggnadsperspektiv
handlar det snarare om att knyta samman huvudstråk inom
och mellan stadsdelar. Att skapa ett sammankopplat gångoch gatunät är kanske stadsbyggandets mest centrala
uppgift, att skapa ett offentligt skelett.
Integrationsanalysen beräknar hur rumsligt integrerade,
hur väl sammankopplade, olika gång- och gatustråk är.
Analysen beräknar hur många riktningsförändringar som
behövs mellan två punkter i ett system. Den axiallinje
som har närmast till alla andra linjer i systemet är bäst
integrerad och blir på axialkartan rödast. Ju kallare
färg en axiallinje har, desto mer segregerad är platsen i
stadsstrukturen. Integrationsanalysen kan beräkna hur väl
sammankopplat gång- och gatunätet är lokalt (se sidan
43) respektive stadsdelsövergripande (denna analys).
Tillgången till gångnätet har en signifikant partiell
påverkan på bostadspriser och mäts i form av gångnätets
rumsliga integration (centralitet) med tolv axialstegs radie.
Om integrationsvärdet ökar med 0,1 så ökar priserna med
640 kr/kvm bostadsyta (Spacescape och Evidens 2011).
För kartor som illustrerar analysen, se nästa sida.
Slutsats
Trafiken skapar barriärer för fotgängare och cyklister
i dagens Centrum/Torsvik. I samtliga framtidsbilder
förbättras tillgången till gatunätet i och med att den
stora barriär som Södra Kungsvägen utgör överbryggs.
I framtidsbild 1 överdäckas Södra Kungsvägen endast
mellan broarna i Torsvik, vilket innebär en mindre
förbättring än i övriga framtidsbilder där Södra
Kungsvägen förläggs i en biltunnel. I framtidsbild 4 och
5 skapas ett sammankopplat gatunät från centrum till
brofästet. Detta skapar god framkomlighet för gång- och
cykeltrafikanter samt gynnar handel och servicefunktioner,
slumpartade möten och social integration.
51
> 1,05
1,00 – 1,05
0,95 – 1,00
0,9 – 0,95
0,85 – 0,9
0,80 – 0,85
0,75 – 0,80
0,70 – 0,75
0,65 – 0,70
0 – 0,65
Nuläge Stadsdelsövergripande rumsintegration (R12)
Framtidsbild 1 Stadsdelsövergripande rumsintegration (R12)
Framtidsbild 2 Stadsdelsövergripande rumsintegration (R12)
Framtidsbild 3 Stadsdelsövergripande rumsintegration (R12)
Framtidsbild 4 Stadsdelsövergripande rumsintegration (R12)
Framtidsbild 5 Stadsdelsövergripande rumsintegration (R12)
52
Tillgång till urbana verksamheter
Butiker, restauranger och kulturverksamheter är sådant
som vanligen associeras med en stads kvaliteter. Vi kallar
dem urbana verksamheter. De bidrar till livskvalitet i
närmiljön, att från sin bostad kunna gå och handla, äta
och uppleva kultur. Det handlar inte bara om konsumtion,
utan kanske främst om vad forskningen kallar en ”tredje
plats”, ett andra vardagsrum, där kan man se och träffa
andra i grannskapet kring en social aktivitet.
Utbudet av urbana verksamheter är helt och fullt beroende
av befolkningsunderlaget, det vill säga stadens täthet, samt
om det finns lokaler i gatuplan. Utan täthet och lokaler,
inga urbana verksamheter. Undantag från detta samband
går att finna i externa köpcentrum utanför stadskärnan
i områden med låg täthet, till exempel Kungens Kurva,
Barkarby och Stinsen. Även Lidingö centrum överpresterar
i förhållande till befolkningsunderlaget, vilket tyder
på att många av besökarna är mer långväga, det vill
säga från hela Lidingö. Kring många av de externa
köpcentrumen, pågår emellertid planering för förtätning
och stadsutveckling, bland annat för att stärka det lokala
befolkningsunderlaget.
Stadskvalitetstudien visar också att tillgängligheten
påverkas av tillgången till gångnätet. Trafikbarriärer
innebär till exempel ett hinder för tillgången till urbana
verksamheter. Det ska också påpekas att dessa urbana
verksamheter behöver goda ekonomiska förutsättningar.
En kommersiell utveckling av en plats kan börja i det lilla
för att successivt växa med stadsutvecklingen.
Stadskvalitetstudien visar att tillgången till urbana
verksamheter inom 1 kilometers gångavstånd har
stor effekt på bostadspriset. Priseffekten blir större om
tillgången till urbana verksamheter ökar i glesare miljöer
än i miljöer där utbudet redan är stort. Om antalet urbana
verksamheter inom 1 kilometers gångavstånd ökar med
hundra procent så ökar priserna med 1 760 kr/kvm
bostadsyta (Spacescape och Evidens 2011).
Tillgången till urbana verksamheter samvarierar med
befolkningsunderlaget till nästan 90 procent (se diagram
på sidan 35). För att uppskatta det framtida utbudet av
urbana verksamheter har därför tillgången till boende och
arbetande inom 1 kilometers gångavstånd analyserats.
För kartor som illustrerar analysen, se nästa sida.
Slutsats
Oavsett hur ny bebyggelse utformas förväntas antalet
urbana verksamheter att stiga med en ökad befolkning.
Utbudet kan därför förväntas bli störst i framtidsbild
4 och 5. Överdäckningen av Södra Kungsvägen
medför dessutom en betydande förbättring av gatunätet
ur ett fotgängarperspektiv. Även detta bidrar till
bättre förutsättningar för handel, restauranger och
kulturverksamheter.
53
> 14 000
12 000 – 14 000
10 000 – 12 000
8 000 – 10 000
6 000 – 8 000
4 000 – 6 000
2 000 – 4 000
1 000 – 2 000
500 – 1 000
0 – 500
Nuläge Befolkning inom 1 km gångavstånd
Framtidsbild 1 Befolkning inom 1 km gångavstånd
Framtidsbild 2 Befolkning inom 1 km gångavstånd
Framtidsbild 3 Befolkning inom 1 km gångavstånd
Framtidsbild 4 Befolkning inom 1 km gångavstånd
Framtidsbild 5 Befolkning inom 1 km gångavstånd
54
Närhet till vatten
Denna stadskvalitet fångar värdet av att kunna gå eller
cykla till en större vattenyta. Givet storleken som krävs är
det inte realistiskt att i ett stadsbyggnadsprojekt nyskapa
vattenytor. Däremot kan man påverka närheten genom
att skapa bra gång- och cykelförbindelser samt att göra
stranden offentligt tillgänglig.
Närhet till vatten är något som för hundra år sedan hade
betydelse för tillgängligheten, då vattnet i högre grad var
en del av stadens transportsystem. Idag betyder närhet
till och utsikt över vatten någonting annat. Det är mer
av ett upplevelsevärde. Att man kan uppleva de öppna
vattenytorna, vidden, rymden och känslan av skärgård.
Efterfrågan på att bo i vattennära lägen handlar till stor
del om upplevelsen av att ha ”naturen” nära sitt boende.
Lidingö är en skärgårdskommun och det är något mycket
attraktivt.
Närheten till vatten har mätts som gångavstånd till
närmaste offentligt tillgängliga strandkant. Närhet till
vatten har en klart signifikant påverkan på bostadspriset.
Priset minskar med ca 1 600 kr/kvm bostadsyta för
varje kilometer som avståndet från närmaste offentligt
tillgängliga strandkant ökar (Spacescape och Evidens
2011).
För kartor som illustrerar analysen, se nästa sida.
Slutsats
Analysen visar att det genomsnittliga gångavståndet till
stranden minskar något i framtidsbild 2 och 3 samt 4 och
5, tack vare ett mer sammankopplat och effektivt gångoch gatunät.
Trots detta stärks inte attraktiviteten och därmed
betalningsviljan för bostadsrätter i någon högre grad
oavsett vilken av de fem framtidsbilderna som genomförs.
Detta är att förvänta. Det krävs relativt stora ingrepp i den
redan byggda miljön för att närheten till existerande vatten
drastiskt ska minska.
55
0 – 100 (m)
100 – 200
200 – 300
300 – 400
400 – 500
500 – 600
600 – 700
700 – 800
800 – 900
> 900
Nuläge Gångavstånd till stranden
Framtidsbild 1 Gångavstånd till stranden
Framtidsbild 2 Gångavstånd till stranden
Framtidsbild 3 Gångavstånd till stranden
Framtidsbild 4 Gångavstånd till stranden
Framtidsbild 5 Gångavstånd till stranden
56
Tillgång till parker
Grönska har sedan stadens födelse varit ett viktigt och
värdefullt inslag. I början hade grönområdena främst
en agrar roll, för att på 1800- och 1900-talet få en mer
rekreativ betydelse. Flera studier har visat att närheten till
grönområden i vardagen bidrar till ökad fysisk och psykisk
hälsa. Grönska bidrar dessutom till stadsbilden, till stadens
upplevda skönhet och karaktär.
De områden som har god tillgång till parker och
grönområden har oftast en kombination av små och stora
grönområden sammankopplade av gröna stråk. Förutom
att den gröna strukturen ska vara effektivt distribuerad
i stadsstrukturen så ska det finnas bra gång- och
cykelförbindelser. Det är i praktiken inte bara närheten
utan även synligheten, om grönområdena är lätta att hitta
till, som är viktig.
Stadskvalitetstudien pekar på att parker har ett särskilt
värde. Detta pekar på landskapsarkitekturens betydelse,
att det är viktigt hur parkerna utformas och sköts.
Samtidigt sätter stadsbyggandet ramarna för vad som är
möjligt. Det är inte möjligt att skapa en värdetät park i en
gles och perifer urban miljö.
Tillgång till parker mäts i form av parkyta inom
1 kilometers gångavstånd. Måttet 1 kilometer återfinns i
rekreationsforskningen som ett avstånd för hur långt man
är beredd att gå till ett större rekreationsområden.
Om man kan tillskapa 10 hektar parkyta inom
1 kilometers gångavstånd från bostaden så ökar
bostadspriset med 600 kr/kvm bostadsyta, allt annat lika
(Spacescape och Evidens 2011).
För kartor som illustrerar analysen, se nästa sida.
Slutsats
Tillgången till parker ökar i samtliga framtidsbilder. Störst
är ökningen i framtidsbild 4 och 5 där hela 3,4 hektar
parkyta tillskapas, mycket tack vare aktivitetsparken
som tillkommer i och med överdäckningen av Södra
Kungsvägen och omvandlingen av entrén till Lidingö.
Trots detta är förändringen för liten för att ge en i detta
sammanhang mätbar effekt på betalningsviljan.
57
> 120 000
100 000 – 120 000
80 000 – 100 000
60 000 – 80 000
50 000 – 60 000
40 000 – 50 000
30 000 – 40 000
20 000 – 30 000
10 000 – 20 000
0 – 10 000
Nuläge Kvm parkyta inom 1 km gångavstånd
Framtidsbild 1 Kvm parkyta inom 1 km gångavstånd
Framtidsbild 2 Kvm parkyta inom 1 km gångavstånd
Framtidsbild 3 Kvm parkyta inom 1 km gångavstånd
Framtidsbild 4 Kvm parkyta inom 1 km gångavstånd
Framtidsbild 5 Kvm parkyta inom 1 km gångavstånd
58
6. Analys av buller
59
Om analysen av buller
Buller är en viktig hälsofråga
Vid planering och byggande är frågor som rör människors
hälsa centrala och ljudmiljön är en del av detta. Drivande
för stadsutvecklingen i Centrum/Torsvik är behovet av att
minska bullerstörningarna från Södra Kungsvägen genom
området.
Buller påverkar vår hälsa och vår möjlighet till en god
livskvalitet. Förutom att vi blir störda av buller kan det
påverka vår prestation, inlärning och sömn negativt.
Under senare år har flera studier pekat på att det finns en
ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar om man utsätts för
mycket buller under lång tid.
50 dB(A) ekvivalent ljudnivå
Tröskelvärde för vad som upplevs som acceptabel ljudnivå i
grönområden enligt rapporten ”Upplevd ljudmiljö i parker och
grönområden i Stockholm” (2008).
55 dB(A) ekvivalent ljudnivå
Riktvärde för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid
nybyggnad av bostäder. Bostäder kan byggas i bullerstörda lägen
om en tyst sida skapas.
65 dB(A) ekvivalent ljudnivå
Riktvärde för trafikbuller som aldrig bör överskridas vid nybyggnad
av bostäder
Det är individuellt vad som upplevs som buller, det vill
säga oönskat ljud. Arbetet för att minska trafikbullret
leder sällan till att det blir helt tyst. I stället handlar det
om att skapa goda eller godtagbara ljudmiljöer. I en god
ljudmiljö ska man kunna sova ostört och föra ett samtal
på ett bekvämt sätt. En stadspark med god utformning
uppfattar de flesta som tyst trots att vägtrafikljuden finns i
bakgrunden.
Stadsutvecklingen i Centrum/Torsvik har som mål att
minska andelen personer som bor i bullerstörda lägen
(över 50 dB(A)), minska andelen kraftigt bullerstörd yta
(över 65 dB(A)) inom området samt att minska andelen
bullerstörd grönyta (över 50 dB(A)).
60
Slutsats
Idag bor nästan tre fjärdedelar av befolkningen i
Centrum/Torsvik i bullerstörda lägen, det vill säga
bostäder där bullernivåerna vid fasad uppgår till över 55
dB(A). I framtidsbild 1 minskar denna andel marginellt.
Tunnelförläggningen av Södra Kungsvägen i framtidsbild
2-5 medför en markant minskning av trafikbullret inom
området. I framtidsbild 2 och 3 minskar andelen boende
i bullerstörda lägen till under 50 procent. Omvandlingen
av entrén till Lidingö i framtidsbild 4 och 5 minskar
trafikbullret ytterligare och skapar möjligheter att bygga
bostadshus där det inte är möjligt i övriga alternativ.
Även i framtidsbild 4 och 5 uppgår andelen boende
i bullerstörda lägen till under 50 procent, trots nästan
3 000 nya lägenheter. Detta indikerar en markant
förbättring av bullersituationen. Även andelen kraftigt
bullerstörd yta (över 65 dB) minskar kraftigt, från dagens
19 procent till endast 5 procent i framtidsbild 4 och 5.
När det gäller grönområdena är idag 65 procent
bullerstörda med bullernivåer över 50 dB(A). I
framtidsbild 1 minskar denna andel marginellt, till
59 procent. Framtidsbild 2-3 medför en minskning av
andelen bullerstörd grönyta, till 54 procent, tack vare
tunnelförlängningen av Södra Kungsvägen. I framtidsbild
4 och 5 minskar denna andel ytterligare, till 52 procent.
Ur bullerhänseende innebär framtidsbild 4 och 5 således
en markant förbättring i förhållande till dagens situation.
Lidingöbanans nya sträckning genom Centrum/Torsvik
i framtidsbild 3 och 5 medför ingen mätbar ökning av
bullernivåerna.
61
0 – 50 (dB(A))
50 – 55
55 – 60
60 – 65
65 – 70
> 70
Nuläge Bullerkarta
Framtidsbild 1 Bullerkarta
Framtidsbild 2 Bullerkarta
Framtidsbild 3 Bullerkarta
Framtidsbild 4 Bullerkarta
Framtidsbild 5 Bullerkarta
62
7. Analys av gång- och cykelnätet
63
Analys av gångnätet
Om analysen av gångnätet
Analysen bygger på en bristanalys av dagens situation.
Analyskartorna har tagits fram av Spacescape i samarbete
med trafikexperter på Lidingö stad.
Slutsats
Nuläge
Södra Kungsvägen utgör idag en stor barriär för
gångtrafiken. En stor del av stråken kring Lidingö centrum,
stadshuset och Torsviks torg är dessutom bilanpassade,
vilket påverkar framkomligheten för gående negativt.
Många stråk som är bilanpassade är samtidigt viktiga
stråk för gående, vilket ställer höga krav på framkomlighet
och säkerhet. Detta gäller till exempel Islinge hamnväg,
Lejonvägen och delar av Stockholmsvägen. Många stråk
som är viktiga för gående är dessutom oövervakade då
de saknar entréer. Detta medför att de kan upplevas som
otrygga.
Framtidsbild 1
Södra Kungsvägen överdäckas vid Torsviks torg, i övrigt
kvarstår Södra Kungsvägens barriärverkan. De gator
som idag är bilanpassade görs om till stadsgator, vilket
påverkar framkomligheten för gående positivt. Två nya
broar över Södra Kungsvägen förbättrar framkomligheten
ytterligare. Tillgängligheten till stranden förbättras i och
med ombyggnaden av Norra Kungsvägen. Den nya
bebyggelsen i centrum är positiv ur ett trygghetsperspektiv
då entréer mot stråken skapar en informell övervakning.
Att trapporna i centrum försvinner ökar tillgängligheten för
till exempel äldre och funktionshindrade.
Framtidsbild 3
Framtidsbild 3 innebär samma förbättringar som de i
framtidsbild 2. Enda skillnaden är att Lidingöbanan får
en ny dragning via Centrum/Torsvik. Spåret med tråg
samt spårvägsbron över Lejonvägens cirkulationsplats är
något som kan skapa vissa barriäreffekter för gående.
Tillgängligheten till Herseruds strandpark förbättras dock.
Framtidsbild 4
I framtidsbild 4 överdäckas brofästet samtidigt som
avfarten till Norra Kungsvägen byggs över och om.
Detta innebär en förbättrad tillgänglighet till stranden.
Lidingöbanan behåller dock sin nuvarande sträckning,
vilket begränsar tillgängligheten till Herseruds strandpark
något.
Framtidsbild 5
Framtidsbild 5 innebär samma förbättringar som de
i framtidsbild 4. En ny gång- och cykelanslutning
mellan den nya Broparken och Lidingöbron förbättrar
tillgängligheten för gående. Lidingöbanan får en ny
dragning via Centrum/Torsvik. Spåret med tråg samt
spårvägsbron över Lejonvägens cirkulationsplats är
något som kan skapa vissa barriäreffekter för gående.
Tillgängligheten till Herseruds strandpark förbättras dock.
Framtidsbild 2
Södra Kungsvägen utgör inte längre en barriär då
vägen istället leds i en ny tunnel mellan Torsviks torg och
Lejonvägens cirkulationsplats. I och med detta skapas
bland annat en effektivare koppling mellan Herserud
och Lidingö centrum. Stockholmsvägen byggs om till en
esplanad kantad av bebyggelse på båda sidor, vilket
framkomligheten och tryggheten positivt. Sammantaget
innebär framtidsbild 2 en betydande förbättring för
gångtrafiken i Centrum/Torsvik.
64
Nuläge Gångnät
Framtidsbild 1 Gångnät
Framtidsbild 2 Gångnät
65
Framtidsbild 3 Gångnät
Framtidsbild 4 Gångnät
Framtidsbild 5 Gångnät
66
Analys av cykelnätet
Om analysen av cykelnätet
Analysen bygger på en bristanalys av nuläget.
Analyskartorna har tagits fram av Spacescape i samarbete
med trafikexperter på Lidingö stad.
Slutsats
Nuläge
Södra Kungsvägen utgör idag en stor barriär för
cykeltrafiken. En stor del av stråken har dessutom
blandtrafik med hastigheter över 50 km/h, vilket kan
innebära en säkerhetsrisk för cyklister. Särskilt viktig är
standarden och säkerheten längs med viktiga stråk för
cyklister, till exempel delar av Islinge hamnsväg och
Sturevägen. Korsningen Sturevägen/Lejonvägen, samt
korsningen Lejonvägen/Odenvägen kan upplevas som
komplicerade för cyklister. Längs Stockholmsvägen
genom Lidingö centrum kan det uppstå konflikter mellan
gående och cyklister på grund av att ett viktigt cykelstråk
sammanfaller med stora gångflöden.
Framtidsbild 1
Södra Kungsvägen överdäckas vid Torsviks torg, i övrigt
kvarstår Södra Kungsvägens barriärverkan. Två nya broar
över Södra Kungsvägen förbättrar dock framkomligheten
något. Bildominerade stråk byggs om till stadsgator med
separata cykelfält, vilket påverkar framkomligheten för
cyklister positivt, bland annat i tidigare komplicerade
korsningar. I och med ombyggnaden av Norra
Kungsvägen förbättras framkomligheten för cyklister.
Framtidsbild 3
Framtidsbild 3 innebär samma förbättringar som de i
framtidsbild 2. Enda skillnaden är att Lidingöbanan får
en ny dragning via Centrum/Torsvik. Spåret med tråg
samt spårvägsbron över Lejonvägens cirkulationsplats är
något som kan skapa vissa barriäreffekter för cyklister.
Tillgängligheten till Herseruds strandpark förbättras dock.
Framtidsbild 4
I framtidsbild 4 överdäckas brofästet samtidigt som
avfarten till Norra Kungsvägen byggs över och om, vilket
innebär stora förbättringar i fråga om framkomlighet för
cyklister.
Framtidsbild 5
Framtidsbild 5 innebär samma förbättringar som de
i framtidsbild 4. En ny gång- och cykelanslutning
mellan den nya Broparken och Lidingöbron förbättrar
tillgängligheten för cyklister. Lidingöbanan får en ny
dragning via Centrum/Torsvik. Spåret med tråg samt
spårvägsbron över Lejonvägens cirkulationsplats är
något som kan skapa vissa barriäreffekter för cyklister.
Tillgängligheten till Herseruds strandpark förbättras dock.
Framtidsbild 2
Södra Kungsvägen utgör inte längre en barriär då
vägen istället leds i en ny tunnel mellan Torsviks torg och
Lejonvägens cirkulationsplats. Detta medför en betydande
förbättring för cykeltrafiken i Centrum/Torsvik.
67
Nuläge Cykelnät
Framtidsbild 1 Cykelnät
Framtidsbild 2 Cykelnät
68
Framtidsbild 3 Cykelnät
Framtidsbild 4 Cykelnät
Framtidsbild 5 Cykelnät
69
Referenser
Denna rapport refererar vid ett antal tillfällen till andra
rapporter och avhandlingar. Dessa är:
Spacescape och Evidens 2011. Värdering av
stadskvaliter. PM – Sammanfattning av metod och resultat.
Rapport.
Tillgänglig via: http://www.tmr.sll.se/Global/
hp_regionala_karnor/kunskapsunderlag/vardering_
stadskvaliteter.pdf
Stockholms stad 2008. Upplevd ljudmiljö i parker och
grönområden i Stockholm. Rapport.
Ståhle 2008. Compakt Sprawl: Exploring public
open space and contradictions in urban density.
Doktorsavhandling.
Tillgänglig via: http://kth.diva-portal.org/smash/record.
jsf?pid=diva2:37326
70