Miljökonsekvensbeskrivning Barsebäcksverket 2011
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumenttyp Dokumentstatus Statusdatum Miljörapport Frisläppt 2011-07-07 Dokument-ID/Version Intern dokumentägare Sekretessklass Gäller t o m PRB Företagsintern PSG / FSG enl dok.nr Ersätter 2118899 / 2.0 Alt. dokument-ID 1 Alt. dokument-ID 2 Handläggare Granskat av Godkänt av Stenqvist Viktoria PRBOPP Roth Leif PRBD Lorentz Håkan PRBDP Ceder Per-Gunnar A PRB Frisläppt av Ceder Per-Gunnar A PRB Miljökonsekvensbeskrivning Barsebäcksverket 2011 Foto: Felix Gerlach 1 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING ................................................................................................. 5 1.1 Miljöpåverkan ............................................................................................. 5 1.2 Samråd och MKB ....................................................................................... 6 1.3 Slutsats om miljöpåverkan........................................................................ 6 2 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING ........................................................ 7 2.1 Verksamheten under servicedrift ............................................................. 8 2.2 Miljöpåverkan ............................................................................................. 9 3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ............................................................... 10 4 ANSÖKAN AVSER.................................................................................... 11 4.1 Ansökan .................................................................................................... 11 4.2 Befintliga tillstånd .................................................................................... 11 4.3 Verksamheter som inte omfattas av prövningen .................................. 12 4.4 Tillstånds- och tillsynsmyndigheter....................................................... 12 4.5 Nationell samverkan inom avveckling och rivning ............................... 14 4.6 SKB:s Fud 2007 – analys kring tidigarelagd rivning av Barsebäcksverket .................................................................................... 15 4.7 BKAB:s strategiska ställningstagande .................................................. 16 4.8 Alternativ................................................................................................... 18 5 SAMRÅD ................................................................................................... 19 5.1 Genomförda samråd ................................................................................ 19 5.2 Tillämpning av Esbokonventionen......................................................... 19 6 LOKALISERING ........................................................................................ 20 6.1 Planförhållanden för Barsebäcksverket ................................................ 20 7 OMGIVNINGSBESKRIVNING................................................................... 21 7.1 Kulturmiljön .............................................................................................. 21 7.2 Naturmiljön ............................................................................................... 21 7.3 Markförhållande ....................................................................................... 23 7.4 Bedömning av Barsebäcksverkets påverkan på riksintresse och naturområden ........................................................................................... 24 8 BARSEBÄCK KRAFT AB......................................................................... 25 8.1 Organisation under servicedrift.............................................................. 25 8.2 Verksamhetsstyrning............................................................................... 26 8.3 Kompetens................................................................................................ 26 8.4 Säkerhetsarbete ....................................................................................... 27 8.5 Miljöarbete ................................................................................................ 27 8.6 Strålskyddsarbete .................................................................................... 28 8.7 Beredskap................................................................................................. 28 Företagsintern 2 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 8.8 Fysiskt skydd ........................................................................................... 29 8.9 Brandskydd .............................................................................................. 29 8.10 Erfarenhetsåterföring .............................................................................. 30 8.11 Kommunikation ........................................................................................ 31 9 ANLÄGGNING OCH VERKSAMHET ....................................................... 32 9.1 Anläggningsbeskrivning ......................................................................... 32 9.2 Verksamhetsbeskrivning......................................................................... 40 9.3 Uppförande av interndelslager och segmentering av rivningsavfall .. 44 10 UTSLÄPPS- OCH OMGIVNINGSKONTROLL.......................................... 53 10.1 Kontroll enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen......................... 53 10.2 Kontroll enligt miljöbalken och vattenlagen.......................................... 57 11 TRANSPORTER........................................................................................ 60 11.1 Inkommande och avgående gods .......................................................... 60 11.2 Transport av radioaktivt gods................................................................. 61 11.3 Transport av låg- och medelaktivt radioaktivt avfall ............................ 61 11.4 Transport av icke radioaktivt avfall ........................................................ 61 11.5 Interna transporter ................................................................................... 62 11.6 Arbetspendling och tjänsteresor............................................................ 62 12 RESURSANVÄNDNING............................................................................ 63 12.1 Inköp av kemiska produkter och miljöanpassad upphandling............ 63 12.2 Förbrukning .............................................................................................. 63 13 ICKE RADIOAKTIVT AVFALL OCH ÅTERVINNING ............................... 66 13.1 Avfall och återvinningsprodukter ........................................................... 66 13.2 Farligt avfall .............................................................................................. 67 14 RADIOAKTIVT AVFALL ........................................................................... 68 14.1 Det svenska systemet för radioaktivt avfall .......................................... 68 14.2 Externa mellanlager för radioaktivt avfall från Barsebäcksverket ...... 73 14.3 Externa slutförvar för radioaktivt avfall från Barsebäcksverket.......... 73 14.4 Lagring av radioaktivt avfall på Barsebäcksverket............................... 74 14.5 Hantering av radioaktivt avfall på Barsebäcksverket ........................... 76 14.6 Radioaktivt avfall och återvinningsprodukter som skickas från BKAB ................................................................................................................... 78 15 UTSLÄPP OCH ÖVRIG MILJÖPÅVERKAN............................................. 79 15.1 Utsläpp till luft .......................................................................................... 79 15.2 Utsläpp till vatten ..................................................................................... 84 15.3 Utsläpp till mark ....................................................................................... 91 15.4 Buller ......................................................................................................... 92 15.5 Ljus............................................................................................................ 92 Företagsintern 3 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 15.6 Lukt............................................................................................................ 92 15.7 Joniserande strålning.............................................................................. 92 15.8 Sammanställning övrig miljöpåverkan .................................................. 93 16 BARSEBÄCKSVERKETS PÅVERKAN PÅ SVERIGES OCH SKÅNES MILJÖMÅL ................................................................................................ 94 16.1 De nationella miljökvalitetsmålen........................................................... 94 16.2 Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram....................................... 94 16.3 Barsebäcksverkets påverkan på miljömålen......................................... 95 16.4 Miljökvalitetsnormer för utomhusluft..................................................... 99 16.5 Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten................................. 100 16.6 Miljökvalitetsnormer för Södra Östersjöns vattendistrikt .................. 100 17 RISKER OCH SÄKERHET...................................................................... 102 17.1 Radiologiska risker ................................................................................ 103 17.2 Miljörisker ............................................................................................... 105 17.3 Arbetsmiljörisker.................................................................................... 106 17.4 Brandrisker ............................................................................................. 106 17.5 Risker på grund av klimatförändring och havsnivåhöjning............... 107 18 HÄNSYNSREGLERNA I MILJÖBALKEN............................................... 108 18.1 Kunskapskravet ..................................................................................... 108 18.2 Försiktighetsprincipen och värdering av bästa möjliga teknik ......... 108 18.3 Lokaliseringsprincipen.......................................................................... 109 18.4 Hushållning med råvaror och energi.................................................... 109 18.5 Produktvalsprincipen ............................................................................ 110 18.6 Ansvar för att avhjälpa skada ............................................................... 110 19 BILAGOR................................................................................................. 111 20 REFERENSER......................................................................................... 113 21 ORDLISTA OCH DEFINITIONER ........................................................... 114 Företagsintern 4 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 1 INLEDNING Barsebäcksverket producerade el med kärnkraft under åren 1975–2005. Reaktorn i block 1 (B1) har varit permanent avställd sedan 30 november 1999 och reaktorn i block 2 (B2) sedan 31 maj 2005. Tillstånd till elproduktion gavs enligt atomenergilagen, vattenlagen och lagen om kärnteknisk verksamhet. För avvecklingen (avställnings- och servicedrift) gavs tillstånd av Miljödomstolen i Växjö, i juni 2006. Detta tillstånd tidsbegränsades till 31 december 2012. BKAB hemställer härmed om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt servicedrift samt vidare om tillstånd för fortsatt hamnverksamhet. Tillståndsansökan kommer att lämnas till Mark- och miljödomstolen i Växjö. Prövningen omfattar den nuvarande verksamheten vid Barsebäcksverket och framtida förändringar fram till dess att rivning kan inledas. 1.1 Miljöpåverkan BKAB har sedan många år bedrivit ett aktivt miljöarbete. Miljöfrågorna är därmed, tillsammans med säkerhet och effektivt resursutnyttjande, definierade som strategiskt viktiga frågor. BKAB är även certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Barsebäcksverkets påverkan på hälsa och miljö kan huvudsakligen ske på nedanstående olika sätt: • Utsläpp av radioaktiva och icke radioaktiva ämnen till luft. • Utsläpp av radioaktiva och icke radioaktiva ämnen till vatten. • Utsläpp av radioaktiva och icke radioaktiva ämnen till mark. • Uppkomst av radioaktivt, icke radioaktivt och farligt avfall. Utsläppen av radioaktiva ämnen understiger med mycket god marginal gällande gränsvärden. De icke radioaktiva utsläppen till luft, mark och vatten från verksamheten är mycket små. Huvudsakligen består de av gödande och syreförbrukande ämnen till havet samt förbränningsavgaser från naturgaspannan till luft. Det icke radioaktiva avfallet består huvudsakligen av brännbart avfall och deponiavfall. Dessutom förekommer en mindre mängd farligt avfall, huvudsakligen spillolja. Det radioaktiva avfallet från Barsebäcksverket består av lågaktivt och medelaktivt avfall. Företagsintern 5 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Lågaktivt avfall kan antingen friklassas, sändas till förbränning/smältning i Studsvik eller sändas för deponering i slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR), vid Forsmarksverket. Kortlivat medelaktivt avfall sänds till SFR för deponering. För det långlivade medelaktiva avfallet föreslår BKAB att det stannar på Barsebäcksverket i nytt lager eller i befintlig reaktorhall. Avfallet kommer att transporteras till SFR i samband med rivningen av Barsebäcksverket. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) planerar att vid den tidpunkten ha ett mellanlager för långlivat avfall i drift. När det planerade slutförvaret för långlivat avfall (SFL) är byggt, kommer långlivat avfall att slutdeponeras där. 1.2 Samråd och MKB Miljöprövningen inleddes med dialog med Länsstyrelsen i mars 2010 samt samråd den 3 maj 2010 med berörda myndigheter. Naturvårdsverket ska vid behov informera berörda grannländer, och be om synpunkter på planerade verksamheter som kan komma att påverka grannländernas miljö. Detta enligt Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang. Danska myndigheter deltog därför i samrådet den 3 maj 2010. På kvällen samma dag genomfördes även samråd med allmänheten och organisationer. En sammanfattning av de genomförda samråden ges i kapitel 5. Efter samråden har BKAB upprättat denna miljökonsekvensbeskrivning där synpunkterna som kommit fram i samråden beaktas. 1.3 Slutsats om miljöpåverkan Verksamheten vid Barsebäcksverket under servicedriften medför små utsläpp till luft och till vatten, och likaså små avfallsflöden. Detta innebär minimal miljöpåverkan. Förbrukningen av kemikalier och råvaror är också liten. Sammantaget bedöms verksamheten vid Barsebäcksverket ske inom ramen för miljökvalitetsnormer samt miljöbalkens hänsynsregler. Företagsintern 6 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 2 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING Barsebäck Kraft AB (BKAB) ansöker om att få förnyat miljötillstånd för den servicedrift som ska sträcka sig från 1 januari 2013 fram till dess att slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR)är färdigbyggt och kan ta emot det radioaktiva rivningsavfallet. BKAB ansöker också om att få fortsätta driva Barsebäcksverkets hamn samt om att få förbereda rivningen, genom att bearbeta radioaktiva komponenter samt att tillfälligt få lagra dessa i ny byggnad på Barsebäcksverket tills de kan fraktas bort. BKAB har miljötillstånd för befintlig verksamhet, enligt miljödom i Miljödomstolen vid Växjö tingsrätt. Domen gäller till och med december 2012. BKAB:s mål är att genomföra servicedrift enligt avtalen mellan staten, Vattenfall AB och E.ON Sverige AB. Enligt avtalen har BKAB uppdraget att ansvara för anläggningen fram till rivningen. BKAB ansöker om miljötillstånd för servicedrift, men inte för den rivningsdrift som först kan inledas när Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) driftsatt det utbyggda slutförvaret i Forsmark. Den nationella planen är att slutförvaret SFR ska vara redo att ta emot rivningsavfall under slutet av år 2020, se referens 7. Rivningen av Barsebäcksverket bedöms därför kunna starta tidigast år 2020. BKAB vill under tiden till 2020 förbereda den framtida rivningen genom att dela stora mekaniska komponenter, så kallade interndelar. Interndelarna är, genom att de suttit placerade nära reaktors härd, bestrålade och aktiviteten kommer vara kvar länge. Det innebär att interndelarna blir avfall som ska mellanlagras i SFR i Forsmark mellan 2020 till 2045 och därefter flyttas för slutförvar i Slutförvaret för långlivat avfall (SFL) i Forsmark. På samma sätt som ovan kan inte SFR ta emot avfallet förrän tidigast 2020 och det innebär att BKAB till dess önskar lagra avfallet på Barsebäcksverket. BKAB ansöker därför om att få bygga en ny lagerbyggnad. Förtida delningen av komponenter och lagring på Barsebäcksverket har utretts vara den lösning som är den mest tidseffektiva, ger mindre miljöpåverkan och dos till personal och lägre kostnader än alternativen. Den planerade delningen kan påverka utsläppen till luft medan lagringen inte bedöms påverka de radioaktiva utsläppen till mark, vatten eller luft. Totalt har BKAB:s verksamhet mycket liten påverkan på omgivningen. Barsebäcksverket, med sina två stängda reaktorer, är det enda svenska kärnkraftverk som befinner sig i servicedrift. Elproduktionen i reaktorn på B1 upphörde den 30 november 1999 och på B2 den 31 maj 2005. Under 2006 transporterades det sista av det kvarvarande använda kärnbränslet till Clab, det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle, i Oskarshamn. På Barsebäcksverket lagras för närvarande radioaktivt driftavfall, bland annat i form av bestrålade reaktordelar och använda filtermassor. Arbete pågår med att gjuta in filtermassorna i cement i plåtfat. Efter mätning av aktivitetsFöretagsintern 7 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt innehåll ska dessa fat skickas till SFR, slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, i Forsmark. Barsebäcksverket är beläget i Kävlinge kommun, i ett område med stora natur- och kulturvärden. Anläggningen gränsar till ett av de minst exploaterade naturområdena på denna del av Skånes kuststräcka. I närheten ligger också mycket goda jordbruksmarker och de små samhällena Barsebäckshamn, Barsebäck och Vikhög. Anläggningen består av två reaktorbyggnader, tillhörande turbinbyggnader och övriga industribyggnader såsom exempelvis servicebyggnader, rensverk, avfallsbyggnad, avfallslager och kontorsbyggnad. Flera av byggnaderna är stora och dominerar i landskapsbilden. Bestämmelserna i kärntekniklagen och strålskyddslagen gäller fortfarande för BKAB eftersom Barsebäcksverket, trots att reaktorerna är stoppade, fortfarande är ett kärnkraftverk i lagens mening. Det innebär att det fortfarande finns många krav som måste uppfyllas. 2.1 Verksamheten under servicedrift Rivningsplanering För att på ett säkert, snabbt och kostnadseffektivt sätt kunna riva Barsebäcksverket, arbetar BKAB med kunskapsinsamling. Det sker både nationellt och – framför allt – internationellt. Samarbetet sker för att kunna ta fram säkra lösningar som bygger på erfarenheter från verkliga rivningar av kärnkraftverk. I Sverige är det framför allt SKB som är samarbetspartner. Rivningsplanering är ett prioriterat område, och BKAB ligger långt framme vad gäller exempelvis förslag till tekniska lösningar för rivningsarbetet. Det pågår också ett arbete där BKAB, tillsammans med ägare och myndigheter, ska klarställa kravbilden för rivning. Mer om hur rivningen ska gå till kommer BKAB att beskriva i den ansökan om miljötillstånd som ska göras inför rivningen. Anläggningsservice Anläggningen sköts och underhålls enligt de interna och externa krav som finns. Många system som i dag inte är nödvändiga är bortkopplade. De system som finns kvar och används måste underhållas. Det gäller till exempel vattensystem, brandsystem, ventilation och el/belysning samt strålskyddsutrustning. Affärsverksamhet För att använda det stängda kärnkraftverket på ett bra sätt, har BKAB en affärsverksamhet. Här ingår försäljning av funktionsdugliga komponenter, i första hand till andra svenska kärnkraftverk. Inom Affärsverksamheten ryms också den utbildningsverksamhet som företaget Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) driver på Barsebäcksverket, på uppdrag av kärnkraftsbranschen i Sverige. BKAB fungerar också som kontorshotell för Ringhals AB och lokala småföretag samt bedriver vandrarhemsverksamhet i de bostadspaviljongerna, som tidigare erbjöd övernattning för tillfällig säsongspersonal. Företagsintern 8 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Miljöarbete BKAB är sedan 2002 miljöcertifierat enligt standarden ISO 14001. Här finns ett omfattande miljöprogram, och BKAB arbetar aktivt med att minska all miljöpåverkade verksamhet. Det gäller både det radiologiska området och de mer konventionella områdena, som till exempel transporter, kemiska produkter, avfallssortering, energibesparande åtgärder för vatten, el, värme och liknande. Kontrollprogram Barsebäcksverkets påverkan på omgivningen kommer även i fortsättningen att övervakas. Det sker genom att alla utsläpp till luft och vatten kontrolleras. Omgivningen kontrolleras också genom provtagning och analys, till exempel av sediment, alger och rötslam från det kommunala reningsverket. Kontrollerna rapporteras till Länsstyrelsen i Skåne län och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). 2.2 Miljöpåverkan Vid servicedriften uppstår viss miljöpåverkande verksamhet, som översiktligt redovisas här. Transporter till och från BKAB. Transporterna består av arbetspendling och leveranser. Uppförandet av en ny lagerbyggnad kommer att innebära vissa transporter under byggtiden. Detta innebär dock en mindre påverkan jämfört med när företaget hade elproduktion. Utsläpp av radioaktiva ämnen till vatten, luft och mark. Samtliga utsläpp övervakas och ligger mycket långt under myndigheternas gränsvärden. De kan därför inte antas påverka omgivningen mer än ytterst marginellt. Utsläpp till luft från förbränning av naturgas. Uppvärmning av byggnaderna sker med en naturgaspanna och ger låga föroreningsmängder. Utsläpp till vatten av syreförbrukande ämnen, gödande ämnen och metaller. Utsläppsmängderna har minskat avsevärt sedan tvättstugan stängdes 2009, och är nu mycket låga. Sanitärt avlopp. Detta förs till Kävlinge kommuns avloppsreningsverk. Radioaktivt avfall. Avfallet förs till anläggningar som har tillstånd att behandla eller slutförvara detta. Störningar till närboende i form av ljus, buller eller lukt förekommer inte från BKAB:s servicedrift men visst buller kan uppkomma under byggtiden av den nya lagerbyggnaden. Sammantaget bedömer BKAB att verksamheten kommer att ske inom miljöbalkens hänsynsregler och att den sammanlagda miljöpåverkan på omgivningen är liten. Företagsintern 9 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Anläggning Barsebäcksverket Anläggningsnummer 1261-112A Fastighetsbeteckning Barsebäck 19:2, Kävlinge kommun, Skåne län Huvudman Barsebäck Kraft AB Organisationsnummer 556094-5197 Besöksadress Kraftverksvägen, Barsebäckshamn, Löddeköpinge Postadress Box 524 246 25 Löddeköpinge Telefonnummer 046-72 40 00 Webbplats www.barsebackkraft.se Kontaktpersoner VD Per-Gunnar Ceder Funktionsansvarig – miljö Viktoria Stenqvist viktoria.stenqvist@vattenfall.com Juridiskt ombud Advokat Louis Vasseur Alrutz Advokatbyrå AB Box 7493, 103 92 Stockholm louis.vasseur@alrutz.se Verksamhet Verksamhet varigenom en kärnkraftsreaktor eller annan kärnreaktor monteras ned eller avvecklas, från det att reaktorn stängs av till dess att reaktorn efter avställningsdrift, servicedrift och rivning har upphört genom att allt kärnbränsle och annat radioaktivt kontaminerat material varaktigt har avlägsnats från anläggningsplatsen. Huvudbransch enligt SFS 1998:899: 45.10 Rivning av kärnkraftsreaktor Övrig stödverksamhet Hamn 63.10; Mellanlagring av farligt avfall 90.60 Uppläggning av muddermassor 90.270 Lager för radioaktivt avfall 90.470 Tillsynsmyndigheter Länsstyrelsen i Skåne län, miljöskyddsenheten Strålsäkerhetsmyndigheten Företagsintern 10 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 4 ANSÖKAN AVSER 4.1 Ansökan BKAB hemställer om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt servicedrift av Barsebäcksverket samt om fortsatt tillstånd för hamnverksamhet. I servicedriften önskar BKAB inkludera segmentering av interndelar och att få uppföra och använda en kompletterande lagerbyggnad för interndelar. BKAB anhåller om att tillståndet ges en varaktighet som sträcker sig fram till dess att Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR)är färdigbyggt och kan ta emot det radioaktiva rivningsavfallet från Barsebäcksverket och att tillstånd för rivning meddelats. 4.2 Befintliga tillstånd Den 6 februari 1970 meddelade regeringen Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget att tillstånd erhållits, enligt 2 § atomenergilagen (1956:306) att uppföra, inneha och driva kärnkraftsreaktor B1. Den 16 juni 1972 erhöll B2 motsvarande tillstånd. Genom senare beslut av regeringen, stoppades driften vid B1 från och med den 30 november 1999 och vid B2 från och med den 31 maj 2005 (se bilagor 1, 2, 3 och 4). Vattendomstolen i Växjö har i deldom den 23 januari 1970 lämnat tillstånd enligt vattenlagen (1918:523), att avleda vatten från Öresund för kylning av reaktorerna, att släppa ut det uppvärmda vattnet samt att vidta för avledingen och utsläppet erforderliga anordningar. Slutlig vattendom meddelades den 28 februari 1994 (se bilagor 5 och 6). Miljödom för servicedrift erhölls den 12 juli 2006, M1426-05 (se bilaga 7). Tillståndet tidsbegränsades dock till utgången av 2012. Vid förhandlingen framförde dåvarande Statens strålskyddsinstitut (SSI) och Kävlinge kommun, att Barsebäcksverket skulle rivas så snart det var möjligt. Miljödomstolen beslöt ge ett tidsbegränsat tillstånd, för att berörda instanser såsom Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Miljödepartementet och regeringen skulle ges tid att utvärdera frågan. En sådan värdering har nu skett. SKB:s Fud-program 2007 bedömer att det inte finns plats för Barsebäcksverkets rivningsavfall i nuvarande slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall (SFR). SSM har granskat och tillstyrkt SKB:s redovisning, och regeringen fattade den 10 december 2009 beslutet att SKB:s värdering är korrekt. BKAB har i dag följande tillstånd som är viktiga för verksamheten: • Vattendom enligt vattenlagen för utsläpp av avloppsvatten från planerat kärnkraftverk: Vattendom 1970-01-23 Dnr 6/1970, Vattendomstolen i Växjö. • Tillstånd att uppföra, inneha och driva en för Barsebäcks kraftstation avsedd atomreaktor. Regeringen gemensamt industri-, social-, kommunikations-, jordbruks- och civilärende 9:o 151/69 1970-02-06 (Avser reaktor B1). Företagsintern 11 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt • Tillstånd att uppföra, inneha och driva en för Barsebäcks kraftstation avsedd atomreaktor med mera: Dnr 399 1972-06-16, Industridepartementet (Avser reaktor B2). • Kvarstående saker i domen AD 2/1969 angående avloppsutsläpp: Vattendom 1994-02-28 Dnr 6/1994, Vattendomstolen i Växjö. • Miljödom 2006-07-12 Mål M1426-05, Växjö tingsrätt, gällande till och med 31 december 2012. BKAB planerar inte att göra några förändringar av ovanstående tillstånd, förutom mål M1426-05 som detta ärende gäller. I god tid inför rivningsdriften och innan SFR är färdigbyggt kommer BKAB ta fram en ny ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. 4.3 Verksamheter som inte omfattas av prövningen I anslutning till Barsebäcksverket finns ett antal verksamheter som BKAB inte ansvarar för. Dessa omfattas därmed inte av denna prövning enligt miljöbalken. Verksamheterna redovisas ändå, i större eller i mindre grad, i miljökonsekvensbeskrivningen för att ge en helhetsbild. Dessa verksamheter är följande: 4.4 • Avslutad byggdeponi på fastigheten Barsebäck 19:2. Fastighetsägare är E.ON Kärnkraft Sverige AB (EKS). • Yttre ställverk på fastigheten Barsebäck 19:3. Verksamhetsutövare är Svenska Kraftnät och E.ON Elnät Sverige AB och fastighetsägare är E.ON Sverige AB. • Gasturbiner på fastigheten Barsebäck 19:4. Verksamhetsutövare och fastighetsägare är E.ON Värmekraft Sverige AB. Tillstånds- och tillsynsmyndigheter Verksamheten vid Barsebäcksverket regleras av ett antal lagar, förordningar och föreskrifter. Tillstånd och villkor för verksamheten, enligt tidigare och nu gällande lagstiftning, har lämnats av regeringen, Vattendomstolen, Miljödomstolen, Strålsäkerhetsmyndigheten (tidigare Statens kärnkraftinspektion och Statens strålskyddsinstitut), Länsstyrelsen i Skåne län, Naturvårdsverket och Kävlinge kommun. Nedan beskrivs de viktigaste tillsynsmyndigheterna och tillståndsgivande myndigheterna. Regeringen Regeringen lämnar tillstånd, enligt kärntekniklagen, när det gäller uppförande, innehav och drift av kärntekniska anläggningar. Företagsintern 12 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Miljödomstolen Miljödomstolen är tillståndsgivande myndighet för miljöfarliga verksamheter. Barsebäcksverket räknas till en sådan, enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet. Mark- och miljödomstolen i Växjö tingsrätt kommer att pröva ansökan om fortsatt servicedrift för Barsebäcksverket. Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) utövar tillsyn av kärntekniska anläggningar. Med stöd av kärntekniklagen och strålskyddslagen, utfärdar SSM föreskrifter för kärntekniska anläggningar. Föreskrifterna avser konstruktion, fysiskt skydd, kärnämneskontroll, strålskydd, utsläpp, omgivningskontroll, transporter av radioaktiva ämnen med mera. I sin tillsyn kontrollerar SSM att lagarna och föreskrifterna följs samt att verksamheten sköts på ett säkert sätt. En lagutredning SOU 2011:18 har lämnat ett förslag till förändringar i miljöbalken som innebär att kärnteknik- och strålskyddsområdet inarbetas i miljöbalken. Denna miljökonsekvensbeskrivning baseras dock på nuvarande lagstiftning. Länsstyrelsen Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet enligt miljöbalken för de anläggningar som bedriver miljöfarlig verksamhet. Detta enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet. Länsstyrelsen är därigenom tillsynsmyndighet för Barsebäcksverkets miljödom. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utfärdar föreskrifter som bland annat avser brandskydd, transport av farligt gods och beredskap. Myndigheten utövar även tillsyn avseende transport av farligt gods på väg och järnväg. Om tillsynen avser transport av farligt gods som radioaktivt material eller avfall, sker tillsynen i samråd med SSM. Räddningstjänsten utövar tillsyn av brandskyddet och SSM utövar tillsyn av beredskapen. Transportstyrelsen Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet för transport av farligt gods till sjöss och med flyg. Om tillsynen avser transport av farligt gods som radioaktivt material eller avfall, sker tillsynen i samråd med SSM. Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket ger tillstånd och tar emot anmälningar för vissa arbeten. Verket är tillsynsmyndighet för arbetsmiljöområdet. Övriga myndigheter Det finns även en lång rad andra myndigheter (utöver de ovan nämnda), som i olika stor omfattning har inflytande på verksamheten. En viktig sådan är lokala säkerhetsnämnden. Lokala säkerhetsnämnder finns i Sverige på de Företagsintern 13 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt platser där det finns kärnkraftverk. Nämnderna lyder under Miljödepartementet. Syftet med nämnderna är att ta vara på den lokala befolkningens intressen och att vara en länk mellan medborgare och kärnkraftverken. Lokala säkerhetsnämnden vid Barsebäcksverket inrättades 1981. Nämnden ska bland annat följa det kärntekniska säkerhets- och strålskyddsarbetet, både lokalt och på annat sätt. De ska också vara insatta i beredskaps- och olycksfrågor samt även medverka i beredskapsplanering. Barsebäcksverket har regelbundna möten med nämnden och samarbetar även på annat sätt, till exempel genom att ge underlag inför informationsinsatser som nämnden gör. Nämnden har informationsplikt gentemot lokalbefolkningen. 4.5 Nationell samverkan inom avveckling och rivning Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet har ansvaret för att vidta åtgärder för att upprätthålla säkerheten, att på ett säkert sätt hantera och slutförvara det i verksamheten uppkomna radioaktiva avfallet samt att på ett säkert sätt avveckla och riva anläggningen. SKB har kärnkraftsägarnas uppdrag att ta hand om det radioaktiva avfallet (transport, mellanlagring och slutförvaring) samt bedriva den forskning och utveckling som behövs. SKB svarar för att genomföra kostnadsberäkningar samt planering och genomförande av de olika stegen i denna hantering. I beräkningarna ingår även kostnaderna för att riva kärnkraftverken. Innehavarna av de svenska kärnkraftverken ansvarar för planering och genomförande av den fysiska rivningen av anläggningen. Här ingår bland annat tillståndsprocessen samt avfallsbehandling i samråd med SKB. Ur nationell synpunkt sker en samordning mellan SKB och de kärntekniska anläggningarna. Syftet är att få en, i huvudsak, gemensam avvecklingsstrategi för respektive anläggning och anpassade slutförvar för rivningsavfallet. SKB organiserar Rivningsgruppen, Plan-gruppen och Loma-gruppen. I dessa grupper deltar representanter för de olika kärntekniska anläggningarna. Gruppernas mål är att få samstämmighet i teknik och metoder (rivningstekniker, transporter och process- och byggnadsrivning) samt ur ett logistiskt övergripande perspektiv. Likaså söker de samstämmighet i strategiska frågor samt rekommendationer och stöd, som gäller finansiering av den nationella framtida avvecklingen och rivningen. Exempel på samordning i SKB:s rivningsgrupp kan vara rivningsstrategi, teknik och metoder i samverkan med utformningen av SFR och SFL. Tillståndshavarna stödjer mycket av sitt avvecklingsarbete på det arbete som bedrivs gemensamt inom industrin. Med tanke på BKAB:s situation och planering för framtida rivning, är det tänkbart att de rivningsstudier som är specifika för Barsebäcksverket även blir aktuella som vägledande för de övriga anläggningarnas avvecklingsplanering. Företagsintern 14 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 4.6 SKB:s Fud 2007 – analys kring tidigarelagd rivning av Barsebäcksverket Miljödomstolen vid Växjö tingsrätt ansåg år 2006 att det inte var utrett om det fanns förutsättningar att påbörja rivningen tidigare än planerat. Detta med hänsyn till SKB:s då planerade start för driften av SFR under 2020. Tillståndet tidsbegränsades därför till utgången av 2012. Regeringen gav SKB i uppdrag att i Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall 2007 (Fud 2007), redovisa möjligheter och svårigheter att påbörja en tidigarelagd deponering av rivningsavfall från Barsebäcksverket i befintligt slutförvar SFR. I SSM:s rapport Granskning av SKB:s komplettering av Fud-program 2007 SSM 2009/1365 kan följande läsas om SFR, under kapitel 3: • SKB har i Fud 2007 inklusive kompletteringar redovisat att SFR, som i dag är licensierat för driftavfall, behöver byggas ut för att möjliggöra deponering av drift- och rivningsavfall från det svenska kärnkraftsprogrammet. • SKB anger att man utgår från att avfallet från rivningen av Barsebäcksverket kommer att uppta en volym på cirka 13 000 m3 i SFR, varav cirka 500 m3 skulle vara lämpligt att deponera i bergsrummet för medelaktivt avfall (BMA), medan huvuddelen, cirka 12 500 m3, skulle vara lämpligt att deponera i bergrummet för lågaktivt avfall (BLA). SKB redovisar ledigt utrymme i det befintliga SFR och konstaterar att det inte finns tillräckligt utrymme för den uppskattade avfallsmängden i BLA. • SKB anger att deponering i andra förvarsdelar inte skulle vara förenligt med ett optimalt utnyttjande av SFR, även om det är teoretiskt möjligt. Det skulle även förorsaka merarbete förenat med kostnadsökningar och högre stråldoser till rivningspersonalen i Barsebäck. • Deponering av rivningsavfallet skulle endast kunna tidigareläggas ett par år före planerad drift år 2020, enligt SKB. Detta på grund av tidsåtgången för en eventuell omlicensiering av SFR, omförhandling av intresseavtalet samt planering av rivningen av Barsebäcksverket. • SKB anger att rivningsavfall inte kan tas emot i SFR förrän SKB förvissat sig om att den planerade utbyggnaden kommer till stånd och att driften kan inledas år 2020 som planerat. Orsaken är att SKB inte vill riskera omhändertagandet av driftavfall från övriga kärnkraftverk i drift. • SKB konstaterar att det av flera skäl inte är rimligt att börja deponera rivningsavfall från Barsebäckverket tidigare än det planerade året 2020. Dels eftersom det i så fall inte finns tillräckliga marginaler i den tillgängliga förvarsvolymen för att deponera ordinarie driftavfall, Företagsintern 15 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt dels eftersom en tidigarelagd deponering av rivningsavfallet skulle innebära att anläggningen inte skulle kunna drivas på ett optimalt sätt. SSM sammanfattar i sin rapport att de anser att redovisningen är tillräckligt underbyggd och godtagbar. Regeringen har i brev den 10 december 2009 svarat att de instämmer i SSM:s yttrande och bedömningar (se bilaga 8). Det innebär att det finns acceptans för BKAB:s strategiska ställningstagande att följa det svenska systemet vid rivningen av Barsebäcksverket. Något som innebär att rivningen först kan påbörjas när slutförvaret SFR är driftklart. I SKB:s Fud-program 2010 har SKB aviserat att under 2020 kommer SFR utföra provdrift av anläggningen och därefter under året kommer SFR gå över i rutinmässig drift. 4.7 BKAB:s strategiska ställningstagande Barsebäcksverket befinner sig sedan den 1 december 2006 i servicedrift. Detta innebär underhåll av det avställda kraftverket, planering inför rivning samt genomförande av de rivningsförberedelser som tillståndet för servicedrift medger. Följande strategier har beslutats av BKAB: • Servicedriften ska vara säker och kostnadsoptimerad. Detta innebär att ställa anläggningen i lägsta energiläge, minska behovet av övervakning, minimera miljöpåverkan och kvarvarande säkerhetsrisker samt optimera kostnaderna för servicedriften och kommande rivning. • Slutförvaret för det kortlivade låg- och medelaktiva avfallet ska vara klart att ta emot rivningsavfall innan rivning påbörjas. Enligt SKB:s nuvarande plan är det utbyggda och omlicensierade SFR klart att ta emot rivningsavfall under slutet av år 2020. • Myndigheternas och ägarnas kravbild för rivning av Barsebäcksverket ska vara klarställd. • Rivning av båda blocken B1 och B2 planeras och genomförs som ett gemensamt projekt. Se även BKAB:s avvecklingsplan, bilaga 9. Företagsintern 16 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt BKAB:s definitioner och ställningstagande till de olika faserna som återstår av Barsebäcksverkets livstid, redovisas nedan. Servicedrift Rivningsdrift Rivnings- Drift av anläggning förberedelser Planering inför rivning (Återetablering) 1 dec 2006 Rivning Återstående rivning Friklassad anläggning Start rivning Figur 4.1 Scenario för avveckling av blocken B1 och B2. Servicedrift Inleds när allt kärnbränsle är borttransporterat från anläggningen samt övriga anpassningar har genomförts. Servicedriften varar fram till dess att rivningsdrift påbörjas. Planering av rivningsdrift ingår i servicedriften. Rivningsförberedelser Rivningsförberedelser är de åtgärder som vidtas för att klarställa anläggningen för rivning. Det innebär att anpassa anläggningen för att uppnå en effektiv rivningslogistik. Exempel på anpassningar kan vara att ta upp serviceöppningar, demontera viss utrustning, segmentera interndelar från reaktortankarna, etablera mätstationer och buffertlager. Det innebär också att visst material kommer att sorteras och bearbetas för att underlätta den kommande rivningen. Rivningsdrift Rivningsdriften inleds när rivningsförberedelserna är klara samt när samtliga tillstånd för rivning har getts. Exempel på tillstånd är en miljödom samt en godkänd säkerhetsredovisning (SAR). Avvecklingsplanen ska vara inarbetad i säkerhetsredovisningen. Rivningsdriften avslutas när anläggningen är friklassad. Rivning Rivning innebär demontering och borttransport av radioaktivt och konventionellt material, i den omfattning som krävs för att anläggningen ska kunna friklassas. Företagsintern 17 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Friklassning av anläggning Friklassning sker efter beslut av SSM, att anläggningen – enligt strålskyddslagen (1988:220) och kärntekniklagen (1984:3) – inte längre äger tillämpning på material, lokaler, byggnader eller mark som kan ha förorenats med radioaktivt ämne vid tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning. Återstående rivning Rivning av återstående byggnader, alternativt nyttjande för annan verksamhet samt iordningställande av marken till det skick som fastighetsägaren anvisar. 4.8 Alternativ Enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning även innehålla en beskrivning av konsekvenserna av att sökt verksamhet (en åtgärd) ej kommer till stånd – det så kallade nollalternativet. Nollalternativet innebär att tillstånd för fortsatt servicedrift av anläggningen ej medges. Det skulle innebära att BKAB inte längre har tillstånd för sin verksamhet och därför skulle vara tvunget att upphöra med verksamheten omedelbart. En sådan situation är en omöjlighet eftersom anläggningen inte kan lämnas utan övervakning. Ett alternativt beslut skulle kunna innebära att tillstånd till servicedrift ges för en kort period, och att en förnyad ansökan ska tas fram som omfattar rivningsdriften. Det skulle innebära att en miljökonsekvensbeskrivning och ansökan ska skrivas för en rivning där: • myndigheternas krav för frågor rörande rivningen av Barsebäcksverket inte är klarställd. Internationella rivningsprojekt har visat att detta leder till svårigheter under projekttiden och medför ökade kostnader. • BKAB inte tillräckligt har hunnit analysera den framtida rivningslogistiken och vägvalet av lämpliga tekniska lösningar genom olika studier. Det BKAB analyserar i dag, i samverkan med SKB, kommer till nytta för de övriga kärntekniska anläggningarna i Sverige i framtiden. • mottagarstation för det radioaktiva avfallet saknas. Ett klarställande av ovanstående förutsättningar krävs, för att kunna ta fram en MKB för rivning. För att inte hamna i ett läge där BKAB inte har något tillstånd för sin verksamhet innan rivningsförutsättningarna är uppfyllda, anhåller BKAB om att tillståndet ges en varaktighet som sträcker sig till dess att det utbyggda slutförvaret för radioaktivt avfall är i drift och kan ta emot rivningsavfall och att tillstånd för rivning meddelats och vunnit laga kraft. Företagsintern 18 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 5 SAMRÅD 5.1 Genomförda samråd BKAB har den 3 maj 2010 genomfört två samråd: dels med myndigheterna, dels med allmänheten och miljöorganisationer. Samråd med myndigheterna föregicks av inbjudan och begäran om anmälan. Närvarande på samrådet var för Sveriges del representanter från Länsstyrelsen i Skåne, Strålsäkerhetsmyndigheten, Kävlinge kommun, Lomma kommun, Landskrona kommun, Lunds kommun och EKS. Från Danmark deltog representanter från Beredskabsstyrelsen, Statens Institut för Strålebeskyttelse och Miljöministeriets avdelning By- og Landskabsstyrelsen. Synpunkter har inkommit från SSM samt från danska Miljöministeriet med bilaga från Beredskabsstyrelsen (se bilaga 10, 11 och 12). BKAB:s intryck från samrådet är följande: Flertalet myndigheter hade önskat att MKB:n hade funnits i en utförligare version, än den disposition samt underlagsbeskrivning som BKAB presenterade och skickade ut. Anteckningar från samrådet (se bilaga 13 och 14) har skickats ut till de närvarande och inga synpunkter på dessa har inkommit till BKAB. Samråd med närboende och särskilt berörda hölls på kvällen den 3 maj, då cirka 15 personer deltog. Inbjudan hade gått ut via annons i tidningarna Sydsvenskan och Skånska Dagbladet den 20 april. Dessutom fanns en speciellt riktad inbjudan i det nyhetsbrev, som BKAB distribuerar i närområdet. Eftersom detta nyhetsbrev då innehöll samhällsinformation, delades det ut till samtliga hushåll – cirka 40 000 exemplar – i den före detta beredskapszonen. Utöver detta, skickades inbjudan via brev till föreningar i närområdet. Inbjudan fanns också på BKAB:s webbplats. Från särskilt berörda och allmänheten, har det inte inkommit några synpunkter utöver de som framfördes vid samrådet. BKAB:s intryck från samrådet är att deltagarna inte hade några invändningar mot BKAB:s planer. De hade tvärtom en mycket positiv inställning till bolaget. 5.2 Tillämpning av Esbokonventionen Naturvårdsverket har blivit informerat av BKAB om den pågående tillståndsprocessen. Myndigheten har i sin tur informerat Danmark. Företagsintern 19 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 6 LOKALISERING Barsebäcksverket är beläget på Skånes västkust i Kävlinge kommun. 6.1 Planförhållanden för Barsebäcksverket 6.1.1 Situationsplan En översiktlig karta över Barsebäcksverkets närområde presenteras i bilaga 15. Barsebäcksverket placerades på Barsebäckshalvön i Barsebäck 19:2, efter att en omfattande lokaliseringsutredning förespråkat en placering mellan Malmö och Landskrona som lämplig för ett kärnkraftverk. Skälen för kärnkraftverkets lokalisering finns redovisade i den ursprungliga ansökan (20 december 1968) till regeringen. Efter den lämnades tillstånd att uppföra, inneha och driva en kärnkraftsanläggning vid Barsebäckshalvön 2 juni 1970. Diskussioner fördes även med den danska regeringen som godkände lokaliseringen. 6.1.2 Nuvarande markanvändning/Detaljplan/Översiktsplan/Riksintresse Den nuvarande användningen av området sker enligt kommunens översiktsplan 2010. Se mer i Kävlinge kommuns sammanfattning av översiktsplanen i bilaga 16. Området omfattas av eller ligger nära områden som omfattas av riksintresse för naturvård, kulturmiljö och kustzon (se vidare kapitel 7). 6.1.3 Visuella intryck Omgivande områden ligger på samma marknivå som Barsebäcksverket. Anläggningen är ett dominerande inslag i området. Dess högsta punkt är skorstenen med sina 110 meter över havet. Övriga byggnader är upp till 70 meter höga. 6.1.4 Bebyggelse Kärnkraftverket ligger på sydvästra delen av Barsebäckshalvön. Närmaste bebyggelse finns cirka 500 meter norr om verket. Närmaste bostadsområde är fiskeläget Barsebäckshamn, som sträcker sig mellan 1 000 och 1 500 meter norr om anläggningen. Öster om anläggningen ligger ett antal jordbruk med mindre bebyggelse. Söder om verket ligger Salviken. Drygt 2 km bort, på andra sidan Salviken, ligger fiskeläget Vikhög. Samhället Löddeköpinge ligger cirka 7 km bort och städerna Landskrona, Lund, Malmö och Köpenhamn ligger på cirka 15-25 km avstånd från Barsebäcksverket. Företagsintern 20 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 7 OMGIVNINGSBESKRIVNING 7.1 Kulturmiljön Området där Barsebäcksverket ligger var före byggnationen endast obetydligt berört av modern exploatering. Näringslivet bestod av jordbruk och i viss mån av fiske. Marken bestod av strandängar och användes som betesmark av Barsebäcks gods. Kuststräckan utgör ett av de minst exploaterade kustområdena i Skåne. Området har stora natur- och kulturvärden. Det grunda markområdet Salviken har stor betydelse för fågellivet. Bebyggelsen är koncentrerad till de två kulturhistoriskt värdefulla fiskelägena Vikhög och Barsebäckshamn. Landskapet inåt landet präglas av åkermarker under Barsebäcks gods och Löddesborg. Inom det aktuella området fanns ett antal bronsåldersgravar. Arkeologer undersökte dessa innan arbetet med kraftverket påbörjades. Rörbäckshusen Området norr och öster om Barsebäcksverket kallas Rörbäck. Där ligger ett antal torp som fått namnet Rörbäckshusen. De härrör i allmänhet från 1850– 1870-talen och har ett visst kulturmiljövärde. Gillhög Gillhög är en av Skånes bäst bibehållna gånggrifter från stenåldern, med namn från vikingahövdingen Erik Gille. Gravkammaren är täckt med jord och nås genom en 6 meter lång gång. I utgrävningar har man funnit pilspetsar, smycken, yxor och dekorerade lerkärl. Gillhög var också ett riktmärke för sjöfarare i Öresund. Kullen utgör en markant höjdrygg, och markerar skillnaden mellan Lommabukten och Lundåkrabukten. Barsebäcks fiskeläge Under medeltiden var sillfisket rikligt och gynnsamt för Barsebäcks utveckling, men fiskeläget har tidvis varit nästan obebott. I slutet av 1800talet lär Barsebäckshamn ha varit en plats för smugglare, som förde i land varor från närbelägna Köpenhamn. I dag är hamnen i första hand en plats för fritidsbåtar och samhället har en fast befolkning med viss inflyttning. 7.2 Naturmiljön Barsebäcksverkets verksamhet bedrivs i ett område som kännetecknas av havslinje, strandängar och betesmark. Kraftverket är förlagt vid Öresund, på södra delen av den halvö som begränsas av Lundåkrabukten i norr och Salviken i söder. Totalt har cirka 200 hektar mark och vatten tagits i anspråk. Det ursprungliga området, som påverkats av uppförandet av Barsebäcksverket, bestod till största delen av hav, sandvallar, betesmark och strandäng. Företagsintern 21 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 7.2.1 Riksintresse Barsebäckshalvön ingår i ett område av riksintresse för högexploaterad kust, enligt 4 kap. miljöbalken med naturreservat norr och söder om halvön, och är sålunda av riksintresse enligt miljöbalken. Halvön ingår också i ett område som är utpekat som riksintresse för naturvården. Vattenområdet utanför är även utpekat som riksintresse för yrkesfisket, allt enligt 3 kap. miljöbalken (se vidare kommunens sammanfattning av översiktsplanen i bilaga 16). 7.2.2 Naturreservat Barsebäcksverket sett från fågelskyddsområdet i Bjärred Intill Barsebäcksverket finns tre naturreservat. Salvikens strandängar I söder gränsar Barsebäcksverket till Salvikens strandängar. Strandängarna är ett långgrunt varierat havsstrandområde med omväxlande betesmarker, sandstränder med mera. Denna varierande miljö har skapat unika möjligheter för en karaktäristisk fågelfauna. Järavallen Nordost om Barsebäcksverket finns Järavallens naturreservat som skapades för att bevara den säregna strandvallen. Naturreservatet är ett mycket omväxlande område med stora natur- och friluftsvärden. Reservatet innefattar ett otal naturtyper med strandängar längst i väst, som via den geologiskt intressanta littorinavallen övergår i skogs-, hed- och mossmarker. Skogsområdet består till största delen av tallar, planterade på 1800-talet som skydd mot sandflykt. Löddeåns mynning Söder om Barsebäcksverket finns Löddeåns mynning, som består av betesmarker med mycket höga natur- och rekreationsvärden. Området är en mycket betydelsefull rast- och övervintringslokal, på såväl internationell som nationell basis. Främst gäller det vadarfåglar, änder och gäss. Under häckningssäsongen finns här också tidvis rödlistade arter. Företagsintern 22 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 7.2.3 Natura 2000 Natura 2000 är ett EU-direktiv, som ålägger att varje medlemsland ska medverka till att skapa ett nätverk av särskilda bevarandeområden för att skydda den biologiska mångfalden. I Kävlinge kommun finns sju redovisade Natura 2000-områden: 7.2.4 • Dagstorps mosse enligt habitatdirektivet (avstånd från Barsebäcksverket cirka 10 km), • Löddeåns mynning enligt fågeldirektivet. (avstånd från Barsebäcksverket cirka 4,5 km), • Lundåkrabukten enligt fågeldirektivet (närmaste avstånd från Barsebäcksverket 3 km) • Stora Harrie mosse enligt habitatdirektivet (avstånd från Barsebäcksverket cirka 14 km). • Saxåns mynning – Järavallen enligt habitatdirektivet (avstånd från Barsebäcksverket cirka 12 km). • Fågelsjön Järavallen enligt habitatdirektivet (avstånd från Barsebäcksverket cirka 8 km). • Karaby Backar (närmaste avstånd från Barsebäcksverket 10 km) Fågellivet Fågellivet är mycket rikt vid denna kust och sätter i viss mån sin prägel på det öppna landskapet. Området utgör en av Skånes bästa rastplatser för gäss under höst och vinter. Kanadagäss och grågäss dominerar men även sädgäss och bläsgäss rastar i betydande antal. I området häckar också skärfläcka, rödbena och strandskata. På Salvikens strandängar jagar tornfalk och brun kärrhök. 7.3 Markförhållande Barsebäcksverket ligger i ett område med höga naturvärden. Området utgör ett stycke av den flacka kustzonen mellan Vikhög och Barsebäckshamn. Själva kustlinjen är flack och stenbunden med enstaka sandbälten. Norr om Barsebäcksverket finns betesmark med en artrik vegetation av värde. Marken betas av hästar och nötkreatur. I norra delen finns torrängsvegetation, och mot havet fuktäng. Företagsintern 23 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 7.4 Bedömning av Barsebäcksverkets påverkan på riksintresse och naturområden Slutsatsen är att området med tiden återgår till ursprunglig status. vilket kan baseras på följande: • Utsläppen vid servicedrift är och har varit betydligt lägre än vid drift för elproduktion. • Bortledning av havsvatten och utsläpp av havsvatten har upphört så gott som helt. • Hamnverksamheten är av begränsad omfattning. BKAB bedömer att fortsatt servicedrift samt hamnverksamhet innebär att riksintressena inte påverkas negativt. Verksamheten bedöms också vara förenlig med gällande kommunal översiktsplan. Företagsintern 24 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 8 BARSEBÄCK KRAFT AB Barsebäck Kraft AB (BKAB) är ett helägt dotterbolag till Ringhals AB. Ringhals AB ägs till 70,44 procent av Vattenfall AB och till 29,56 procent av E.ON Kärnkraft Sverige AB (EKS). EKS är anläggningsägare till Barsebäcksverket och har ansvaret för avveckling och rivning. BKAB:s uppdrag är att på entreprenad för EKS sköta servicedriften av Barsebäcksverket, enligt avtalet mellan staten, Vattenfall AB och EKS. BKAB svarar för drift av anläggningen samt för att planera och förbereda Barsebäcksverket för rivning. Tillståndet enligt kärntekniklagen, att bedriva kärnteknisk verksamhet vid Barsebäcksverket, innehas av BKAB. 8.1 Organisation under servicedrift BKAB:s styrelse har delegerat företagaransvaret i den löpande förvaltningen till VD. VD har valt att strukturera och delegera verksamheten i verksamhetsområdena Rivningsplanering, Anläggningsservice, Verksamhetsstöd, Affärsverksamheten samt en VD-funktion. Verksamhetsledarnas roll och ansvar innefattar att säkerställa att fastställda mål uppfylls samt att verksamheten styrs och bedrivs på ett säkert och effektivt sätt. Verksamhetsledarna har i sin tur delegerat ut ansvaret till valda medarbetare, med befogenhet att – inom givna ramar och beslutad verksamhetsplan – besluta, planera och utföra nödvändiga uppgifter inom ett avgränsat verksamhetsområde, så kallat funktionsområde. Alla medarbetare har ansvar för att, med sin kompetens och erfarenhet, bidra till att fastställda mål och strategier uppfylls. Rivningsplanering syftar till att utarbeta planer och bygga upp den kunskap som behövs för att säkerställa en säker, miljöanpassad och kostnadseffektiv rivning. Anläggningsservice syftar till att hålla anläggningen i den status som krävs, för att bedriva en effektiv och säker servicedrift samt uppfylla externa krav. Affärsverksamheten syftar till att aktivt använda anläggning och personal under servicedriften. Övergripande finns det också en stor miljönytta med att använda anläggningen i utbildningssyfte och att använda komponenter från anläggningen som reservdelar i andra kärntekniska anläggningar. Affärsverksamheten ska också bidra till en ökad säkerhet och effektivitet hos kunderna, som huvudsakligen är de övriga kärntekniska anläggningarna i Sverige. Företagsintern 25 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Verksamhetsstöd syftar till att ge nödvändiga förutsättningar och stöd till verksamheten. Detta innefattar kompetenssäkring, beredskap, kommunikation, dokumentstyrning/arkiv med mera. Dessa verksamhetsområden beskrivs mer utförligt i kapitel 9.2. 8.2 Verksamhetsstyrning 8.2.1 Styrning och ledning Ledningen av verksamheten utgår från VD. För sitt beslutsstöd har VD inrättat BKAB:s ledningsgrupp. Ledningsgruppen är VD:s stöd i strategiska, taktiska och operativa företags övergripande frågor. VD har även stöd av Avställningsdelegationen, som arbetar efter en av styrelsen beslutad instruktion. Denna delegation är rådgivande till VD och styrelsen, i frågor som berör servicedriften och framtida rivning av Barsebäcksverket. Ledamöterna i Avställningsdelegationen är utsedda av BKAB, EKS och Ringhals AB. BKAB är ett dotterbolag inom Vattenfallkoncernen och styrs också av interna koncernkrav, inom till exempel upphandling, ekonomi och övergripande miljöpolicy. 8.2.2 Verksamhetsstyrsystem Verksamhetsstyrsystemet innehåller de rutiner som behövs för att BKAB:s verksamhet ska kunna genomföras på ett effektivt och säkert sätt, nå uppsatta mål och uppfylla ställda krav. Enkelhet och tydlighet har varit viktiga principer vid framtagningen av verksamhetsstyrsystemet. Syftet är att skapa ett ändamålsenligt system som ger det stöd och den styrning som krävs, med utgångspunkt från verksamhetens krav och organisationens behov. Ansvaret för BKAB:s verksamhetsstyrsystem ligger hos VD, som givit verksamhetsledarna ansvar att förvalta och utveckla verksamhetshandböckerna. De funktionsansvariga eller de enskilda medarbetarna ansvarar för underliggande instruktioner. Periodisk granskning av utvalda verksamhetsdelar utförs regelbundet, i så kallad internrevision. Syftet är att undersöka verksamhetsstyrsystemets tillämpning, ändamålsenlighet och effektivitet. Internrevisionen följer en fastlagd rutin och återkommer periodiskt. 8.3 Kompetens VD och verksamhetsledarna säkerställer att medarbetarna har rätt kompetens för att utföra sina arbetsuppgifter. Det är av stor vikt att personalen på Barsebäcksverket har nödvändiga kunskaper om miljö- och säkerhetsfrågor, för att verksamheten som bedrivs ska kunna vara säker och positiv för miljön. Företagsintern 26 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt De utbildningar som identifierats som nödvändiga för att ge alla eller en viss yrkesgrupp nödvändig kompetens, återkommer regelbundet som grund- och repetitionsutbildningar. BKAB har gjort en värdering av de kompetenser och resurser som behöver tillföras organisationen under den fortsatta servicedriften. Behovet kommer att täckas in av egen personal alternativt med externa resurser. 8.4 Säkerhetsarbete De gällande kraven kring arbete av betydelse för säkerheten, regleras i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS). Myndighetskraven är inarbetade i BKAB:s säkerhetsredovisning (SAR) och de säkerhetstekniska driftsförutsättningarna (STF) samt i verksamhetsstyrsystemet, med underliggande instruktioner. VD ansvarar övergripande för den säkerhetsmässiga tillsynen, som inkluderar säkerhetsgranskning och överprövning av ställningstaganden på underliggande nivåer. Verksamhetsledaren för Anläggningsservice utövar den direkta styrningen och tillsynen av att anläggningen drivs så att gällande externa och interna krav uppfylls. Verksamhetsledaren ansvarar även för primär säkerhetsgranskning. På forumet VL- Beslut och prioriteringsmöte värderas tillkommande uppdrag och ärenden inom alla verksamhetsområden. Värderingen görs utifrån tid, resurser, säkerhet, miljö med flera parametrar och följer en instruktion. Fristående säkerhetsgranskning, enligt kraven från SSM, genomförs av kvalitets- och säkerhetscontrollern. Controllern är direkt underställd VD. Säkerhetsfrågor behandlas i BKAB:s Säkerhetskommitté. Den är skild från andra forum och ska genom sin verksamhet medverka till • att den kärntekniska anläggningen drivs och utvecklas på ett säkerhetsmässigt föredömligt sätt, i enlighet med BKAB:s vision • att arbetet bedrivs med en medvetenhet om och ett engagemang för anläggningens säkerhet. Säkerhetskommittén har en granskande roll och är rådgivande till VD. Ledamöterna i säkerhetskommittén är utsedda på personliga mandat. VD är ordförande. 8.5 Miljöarbete Verksamheten inom BKAB bedrivs så att miljöskyddet är en naturlig del av arbetet. Genom miljöarbetet förebyggs och begränsas negativ påverkan, så att fastställda miljömål uppnås. Principen om ”Best Available Technology” (BAT) tillämpas parallellt med principen att ny teknik ska vara beprövad. Se vidare i kapitel 18.2. Företagsintern 27 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Miljöfrågorna hanteras av personal med kompetens inom yttre miljö, strålskydd, kemi, radiokemi samt arbetsmiljö. BKAB har ett utsläpps- och omgivningskontrollprogram för kraftverkets radiologiska påverkan, enligt vad som föreskrivs i kärntekniklagen och strålskyddslagen. Likaså finns ett miljökontrollprogram, enligt villkor i miljödomen 2006. Verksamheten uppfyller även kraven enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll (se vidare kapitel 10). BKAB är miljöcertifierade 2002 enligt ISO 14001. Enligt ISO-kraven genomförs en årlig uppföljningsrevision av oberoende certifieringsorgan. Internrevisioner genomförs också enligt fastställd revisionsplan. 8.6 Strålskyddsarbete En planerad och kontrollerad strålskyddsverksamhet minimerar risker för människa och miljö. Det gäller både inom och utanför kraftverket. Såväl individuella som kollektiva stråldoser ska hållas så låga som det är rimligt möjligt, enligt den så kallade Alara-principen (”As Low As Reasonably Achievable”). Denna princip tillämpas för att skydda kraftverkets personal, närboende och den yttre miljön. Enligt krav från SSM, har alla kärntekniska anläggningar en strålskyddsföreståndare. Föreståndaren äger rätt att själv utföra oberoende kontroller av strålskyddsverksamheten, och kan även begära att det genomförs riktade oberoende kontroller av den. Strålskyddsingenjörer ansvarar för att utfärda skyddstillstånd och löpande uppföljning under pågående arbete. Samtliga har god kunskap om gällande lagstiftning inom skyddsområdet, liksom om styrande rutiner och skyddsfrågor inom definierade anläggningsdelar. Dosimetriverksamheten utförs av Ringhals AB även för BKAB:s verksamhet. Dosuppföljning sker både för anställda och entreprenörer, arbetskollektivet och omgivningen och följer de krav som finns på registrering och utvärdering av stråldoser. BKAB kommer att ansöka hos SSM om att få bedriva dosimetriverksamhet i egen regi och samtidigt övergå till elektroniska dosimetrar som juridisk giltig mätmetod. 8.7 Beredskap Barsebäcksverket övervakas genom ett samspel mellan vakthavande driftingenjör (VDI) och en larmoperatör från vaktstyrkan. Syftet med övervakningen är att tillförsäkra sig att Barsebäcksverkets barriär ”yttre skal” är intakt, och att okontrollerade utsläpp inom och utanför kraftverksområdet förhindras. Barriärbegreppet, som ingår i djupförsvarsprincipen, förklaras mer ingående i kapitel 17.1.2 och i ordlistan. Företagsintern 28 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt BKAB:s beredskapsplan är sammansatt för att uppfylla kraven lagen om skydd mot olyckor och SSM:s föreskrifter om beredskap vid vissa kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:15). Vaktstyrkan finns på plats hela dygnet, uppmärksammar larm och vidtar de första åtgärderna. Larmoperatören meddelar VDI, som avgör vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas. Likaså om beredskapsorganisationen ska kallas in. Beredskapsorganisationen består av VD, verksamhetsledare och vid behov övriga sakkunniga. Under kontorstid finns det alltid en närvarande VDI på plats och under övrig tid har VDI en inställelsetid på två timmar. 8.8 Fysiskt skydd Barsebäcksverket är förordnat som ett skyddsobjekt av Länsstyrelsen. På landsidan avgränsas anläggningen av ett industristängsel och på sjösidan av strandlinjen. Från 1 juli 2010 gäller en ny lag för skyddsobjekt – Skyddslagen (2010:305). Övergångsbestämmelserna anger att den tidigare lagen (1990:217) gäller för anläggningar som Barsebäcksverket, dock längst till utgången av år 2014. Om BKAB bedömer att Barsebäcksverket långsiktigt bör vara förordnat som ett skyddsobjekt, kommer ett förnyat förordnande att sökas innan utgången av år 2014. Bevakning av Barsebäcksverket sker dygnet runt av skyddsvakter, genom avtal med en extern bevakningsleverantör. Bevakningsföretaget säkerställer skyddet av anläggningen genom övervakning med hjälp av väktare, teknisk utrustning och administrativa åtgärder. Vid behov tillkallas polisen för nödvändiga insatser. Barsebäcksverket har i övrigt ett fysiskt skydd, grundat på SSMFS 2008:2 och på en analys av hotbilden mot anläggningen. Det fysiska skyddet inbegriper åtgärder som krävs för att försvåra, fördröja och begränsa konsekvenserna av ett obehörigt intrång, sabotage eller annan sådan handling. Verksamhetsledaren för Anläggningsservice har, genom delegering från VD, företagsansvaret för det fysiska skyddet. I sin tur har verksamhetsledaren delegerat det operativa ansvaret till funktionsansvarig för det fysiska skyddet. Kvalitets- och säkerhetscontrollern har VD:s uppdrag att bevaka att verksamheten uppfyller externa och interna krav. 8.9 Brandskydd Barsebäcksverket har en brandskyddsnivå som uppfyller kraven från myndigheter, ägare och försäkringsgivare. Kraftverket är i dagsläget klassat som en så kallad kapitel 2§2-anläggning, enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Detta innebär att kraftverket inte längre har skyldighet att hålla eller bekosta brandpersonal och utrustning. För att uppfylla såväl detta som kraven från myndigheter, ägare och försäkringsgivare, bedriver BKAB systematiskt brandskyddsarbete enligt Räddningstjänsten Syds riktlinjer. Företagsintern 29 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Verksamhetsledaren för Anläggningsservice har av VD fått ett delegerat ansvar som brandskyddsansvarig. Det operativa ansvaret som brandskyddskontrollant, föreståndare för brandfarlig vara samt utfärdare av arbetstillstånd för heta arbeten är vidaredelegerat till den funktionsansvarige för brandskyddet. Det finns administrativa rutiner för att hantera tillfälliga förändringar i brandskyddsnivån. BKAB har avtal med Räddningstjänsten Syd och är godkänd som en så kallad räddningstjänstanläggning. Vid brand är det räddningstjänsten som har den övergripande ledningen. De larmas via automatiskt brandlarm till SOS Alarm. Räddningstjänsten Syd har en bemannad brandstation i Löddeköpinge cirka 7 km från kraftverket. 8.10 Erfarenhetsåterföring Verksamheten följs upp löpande i syfte att identifiera möjligheter till förbättringar samt behov av korrigerande åtgärder. Utfallet rapporteras regelbundet till företagsledningen, och relevanta resultat och beslutade åtgärder kommuniceras med organisationen. BKAB har – sedan stängningen av B1 byggt upp kunskap inom avvecklingsområdet. Målet är att ha rätt kompetens för att planera och genomföra den framtida rivningen av Barsebäcksverket. Relevant kunskap och erfarenhetsåterföring inarbetas löpande i verksamhetens studier och planer. Detta sker genom • medverkan i nationella samverkansgrupper, där exempelvis SKB, Studsvik AB, AB SVAFO samt övriga tillståndshavare för de kärntekniska anläggningarna i Sverige deltar • medverkan i internationella samverkansgrupper, som IAEA, OECD/NEA Technical Adviser Group (TAG), Electric Power Research Institute (EPRI) Decommissioning program, World Nuclear Association (WNA), FORATOM/ENISS, etc • fortlöpande erfarenhetsutbyte med E.ON i Hannover och Vattenfalls tyska bolag i Hamburg • medverkan i olika nationella och internationella avvecklingskonferenser samt utbildningar. Erfarenhetsåterföringen, som är relevant för stora delar av organisationen, förmedlas på företagsgemensamma möten. Den förmedlas också genom den dagliga kommunikationen i olika uppdrag på Barsebäcksverket. Företagsintern 30 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 8.11 Kommunikation BKAB har alltid vinnlagt sig om stor öppenhet mot allmänheten. Under servicedriftperioden riktas den huvudsakliga verksamheten till närboende. Vartannat år genomförs opinionsundersökningar i närområdet och Skåne som helhet. Det som huvudsakligen mäts är förtroende för och kunskap om BKAB. Resultaten styr till viss del kommunikationsinsatserna. Under 2008 byggde BKAB en ny utställning, ”Infocenter”, som visar energioch miljöfrågor inom kärnkraftsbranschen i Sverige. Utställningen har uppskattningsvis besökts av cirka 10 000 personer fram till våren 2011. BKAB genomför årligen möten med Hamn- och Byalag i närområdet. Informationsmaterial går också regelbundet ut till alla hushåll i närområdet, cirka 20 000 stycken. Dessa får till exempel BKAB:s årliga kalender och broschyren ”Lägesrapport”. Lägesrapporter, material om miljöprövningsprocesserna och annat informationsmaterial finns också tillgängligt på BKAB:s externa webbplats, med frågebrevlåda för allmänheten. BKAB deltar också i lokala arrangemang, såsom Lions Sillamarknad, och företagsfrukostar som Kävlinge kommun anordnar. Besöksverksamheten vid kraftverket är omfattande. Under åren 2008–2010 har minst 7 000 personer gjort besök inne i anläggningen. Det är planerat att besöksverksamheten ska fortsätta under hela servicedriftsperioden. Barsebäcksverket har en unik möjlighet att visa områden av ett kärnkraftverk som de kärnkraftverk som är i drift inte kan visa eventuella besökare. Barsebäck Kraft AB samarbetar också med övriga aktörer inom kärnkraftsbranschen i Sverige, såsom exempelvis Ringhals AB, SKB och OKG/E.ON. Företagsintern 31 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 9 ANLÄGGNING OCH VERKSAMHET BKAB har sedan 1 december 2006 bedrivit verksamheten vid Barsebäcksverket i ett driftläge benämnt servicedrift. B1 8 B2 10 11 9 1. Reaktorbyggnader 2. Turbinbyggnader 3. Kontorsbyggnad 4. Filtra 5. Kylvatteninlopp 6. Rensverk 7. Avfallsbyggnad 8. AB- och C-lager 9. Servicebyggnad 1 10. ATB-lager 11. Vätgasfabrik Figur 9.1 Översikt över Barsebäcksverket 9.1 Anläggningsbeskrivning Barsebäcksverket byggdes under åren 1970–1975, och kraftverksområdet är litet i förhållande till andra svenska kärnkraftverk. På bilden ovan visas de byggnader som utmärker sig genom sin storlek eller som omnämns i texten i detta kapitel. I bilaga 17 finns även en karta över kraftverksområdet. I dag har många byggnader fått ny eller förändrad funktion och merparten av driftsystemen är avställda. Under 2007 och 2008 genomfördes en omfattande dekontaminering i avställda reaktornära driftsystem på B1 och B2. Detta har medfört att aktivitetsinnehållet har minskat betydligt, vilket ger minskade stråldoser till personalen. De system som är i drift under servicedriften betjänar till exempel reaktorbassänger, ventilation, dränagesystem, aktivitetsmätning, elkraft och övervakning. Utrymmen där det finns risk för att radioaktiva ämnen följer med vatten, luft, gods eller personer ut i omgivningen, är klassade som kontrollerat område; till exempel områden inom reaktor- och turbinbyggnader samt servicebyggnad 1. 9.1.1 Reaktorbyggnaderna Varje reaktorbyggnad består av tre huvuddelar: • • • Reaktorinneslutningen Förvarings- och hanteringsbassängerna Resterande del av byggnaden Reaktorbyggnaden utanför inneslutningen och bassängerna är uppdelad i 11 våningar. På mindre delar av vissa våningar finns dessutom mellanplan. Företagsintern 32 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Den översta våningen inrymmer reaktorhallen. Övriga plan innehåller processutrustning för drift av anläggningen. Beroende på driftsystemens funktion och strålningsbenägenhet, är de installerade i olika utrymmen med byggnadsdelar som är dimensionerade även för strålskydd. Reaktorhallen innehåller följande förvarings- och hanteringsbassänger: Stora bränslebassängen Den stora bränsleförvaringsbassängen rymmer cirka 800 m3 vatten. Här finns bland annat förvaringsställ för bränsle och styrstavar samt utrustning för bränsle- och styrstavshantering. Lilla bränslebassängen Den lilla bränslebassängen rymmer cirka 500 m3 vatten. Här finns bland annat förvaringsställ för bränsle. Flaskbassängen Flaskbassängen rymmer cirka 140 m3 vatten. Den används vid borttransport av radioaktiva komponenter, exempelvis styrstavar. Hanteringsbassängen Hanteringsbassängen rymmer cirka 1 100 m3 vatten och är placerad ovanför reaktortanken. Interndelsbassängen Interndelsbassängen rymmer cirka 1 200 m3 vatten. Här kan reaktorns interna delar såsom fuktavskiljare, moderatortanklock samt matarvattenfördelare förvaras vid behov. Samtliga bassängers väggar och botten är beklädda med rostfri stålplåt. Fyllnadsgraden av vatten i bassängerna varierar med behovet av strålskydd. Vattnet i bassängerna kan vid behov ledas via bräddavlopp till ett eget reningssystem. Efter rening i jonbytarfilter återförs vattnet till bassängerna. Övriga delar av reaktorbyggnaden innehåller i första hand reaktorns hjälpsystem, ång- och matarvattenledningar, service- och laboratorielokaler samt förvaringsutrymmen för nytt bränsle. Alla dessa är avställda under servicedrift. 9.1.2 Turbinbyggnaderna Turbinbyggnaderna består av två huvuddelar: • • Turbindel Förvärmardel Turbindelen inrymmer i huvudsak turbin med kondensor samt generator med generatorbrytarrum, medan förvärmardelen innehåller utrymmen för förvärmare, kondensatrening och matarvattenpumpar. Alla delar är avställda under servicedrift. Företagsintern 33 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Nivån på den joniserande strålningen i turbinbyggnaderna är mycket låg men turbinbyggnaderna klassas fortfarande som kontrollerat område. Turbinbyggnaderna används framför allt till utbildningar. 9.1.3 Avfallsbyggnaden Till B1 och B2 hör en gemensam avfallsanläggning för att behandla olika sorters radioaktiva avloppsvatten. Anläggningen avskiljer den fasta fasen i avloppsvattnet, renar vattnet samt för resterande avloppsvatten till havet. Beroende på avloppens sammansättning och avloppens ursprung, hanteras de på skilda sätt. Därför har man delat upp avfallsanläggningen i olika stråk. För en mer detaljerad beskrivning av avfallsanläggningens reningssystem och de olika stråken, hänvisas till bilaga 18. Nedan ger en kort sammanfattning av avloppsvatten och reningssystem. Avloppsvattnet består av dränage från: • golvavlopp inom kontrollerat område • dränage från reaktorbyggnaden • uttjänt pulverformig jonbytarmassa från olika reningssystem • uttjänt kornformig jonbytarmassa från olika reningssystem. Golvavlopp inom kontrollerat område kommer från de olika utrymmen som finns i reaktorbyggnaden, turbinbygganden samt servicebyggnad 1. Golvavloppet leds för behandling i avfallsanläggningen. Där genomgår det sedimentation och vid behov jonbytesrening. Efter rening leds golvavloppet till utsläppstankar för utpumpning till havet. Dränage från reaktorbyggnaderna kommer från driftsystem inom dessa byggnader. Dränaget leds för behandling i avfallsanläggningen, där det genomgår filtrering och jonbytesrening. Efter rening leds dränaget till en lagringstank, för återföring till driftsystemen alternativt till utsläppstankarna för utpumpning till havet. Uttjänt pulverformig jonbytarmassa från olika reningssystem är till exempel jonbytarmassa från reningen av bassängerna. Denna förs till avfallsanläggningen för sedimentering och upparbetning. Klarfasen filtreras och förs till utsläppstankarna för utpumpning till havet. Sedimentet gjuts in i cement, solidifieras, eller förs till betongtank. Uttjänt kornformig jonbytarmassa från olika reningssystem finns lagrat i tankar i avfallsanläggningen. Klarfasen filtreras och förs till utsläppstankarna för utpumpning till havet. Sedimentet solidifieras. Enligt miljödomen 2006 har BKAB krav på omblandningsflöde om 4 m3/s vid utsläpp av avloppsvatten. Det innebär att en kylvattenpump på B2 hålls tillgänglig. Angående radioaktivt fast avfall, se kapitel 14. Företagsintern 34 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 9.1.4 Servicebyggnad 1 Servicebyggnad 1 består av två huvuddelar samt lagerutymmen: • Anläggning för behandling av fast aktivt avfall • Dekontamineringsanläggningen Behandling av fast aktivt avfall På kontrollerat område finns miljöstationer för källsortering och en sopsorteringsanläggning. Allt aktivt avfall sorteras efter avfallsslag och strålningsnivå. Avfallet omhändertas i sopsorteringsanläggningen, där det packas och/eller kompakteras beroende på avfallsslag och mottagare. Det sorterade radioaktiva avfallet skickas antingen till förbränning, smältning eller för deponering (se även kapitel 14). Dekontamineringsanläggningen Material, som kan återanvändas eller återvinnas, rengörs i dekontamineringsanläggningen. Bland annat gäller det vid avyttring av komponenter till andra kraftverk och industrier. Godset kan tvättas i tvättmaskin, högtrycksspolas eller blästras. Det finns även utrustning för elektrokemisk rengöring. Avloppet avleds till avfallsbyggnaden för rening. En ny typ av tvättmaskin med sluten vattenkrets har installerats under 2009. Denna har avsevärt minskat vattenförbrukningen. Det kan också, under den fortsatta servicedriften, bli aktuellt med dekontaminering av enskilda komponenter som kan behöva demonteras och saneras ur strålskyddssynpunkt. Exempel på detta är pumpar, ventiler och rörledningar. Behovet av dekontaminering kommer troligen att öka under fortsatt servicedrift, på grund av kommande föreskrift från SSM om friklassning. 9.1.5 AB- och C-lagret AB- och C-lagret har utformats för strålskyddad lagring av plåtfat med lågoch medelaktivt avfall samt uppställning av betongtankar med filteravfall och ett mindre antal containrar. Detta innebär att vissa av byggnadens väggar och övriga konstruktioner även fungerar som strålskärmar, förutom att vara bärande element. Byggnaden saknar från- och tilluftsventilation. I AB-lagret lagras solidifierad jonbytarmassa i plåtfat samt annat avfall till exempel metalliskt driftavfall. Avfallet lagras i celler som täcks med strålskärmande betonglock. I C-lagret lagras betongtankar med filteravfall/jonbytarmassa samt plåtfat med låg- och medelaktivt avfall och skrot. Avsikten är att dessa plåtfat ska sändas till Studsvik för förbränning eller friklassning. Plåtfaten lagras i flera Företagsintern 35 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt utrymmen i en mer strålskyddad del av C-lagret. Tillträde hit sker via labyrinter för att förhindra att den joniserande strålningen når ut genom ingångarna. Betongtankarna och lågaktivt avfall lagras i ett större utrymme utan strålskärmar. 9.1.6 ATB-lager ATB står för avfallstransportbehållare och är ett ytteremballage för andra avfallskollin. I ATB-lagret förvaras avfallstransportbehållare och containrar i väntan på transport. Även ATB-lagrets väggar ger ett visst strålskydd till omgivningen och personal då de delvis är byggda med betongelement. 9.1.7 Rensverksbyggnaderna Till kraftverket hör två rensverksbyggnader som inrymmer rensutrustning för havsvatten samt kylvattenpumpar. Rensverket hade till uppgift att rena havsvattnet som tidigare användes för kylning. Numera är rensverket på B1 avställt. Kylvattenpumpen på B2 är i drift cirka 100 timmar per år. Endast små mängder rens uppkommer vid denna kortvariga drift. 9.1.8 Vattenverk och vattenbehandling BKAB:s interna vattenverk har till uppgift att lagra och distribuera dricksvatten, brandsläckningsreserv och vatten till totalavsaltningsanläggningen. Inkommande vatten är dricksvatten från Kävlinge kommun. Processvatten som används i anläggningarna är totalavsaltat, och framställs på plats. Fram till 2010 tillverkades processvattnet med hjälp av jonbytesteknik, som behövde natriumhydroxid och svavelsyra. Sedan januari 2011 finns en anläggning baserad på omvänd osmos installerad. Processen kräver nu endast salt för avhärdning av vattnet innan salterna sedan tas bort i en membranfiltering. De kvarvarande mängderna syra och lut kommer att avyttras under 2011. Under den fortsatta servicedriften kommer behovet av totalavsaltat vatten att minska och därmed kommer även behovet av dricksvatten från Kävlinge kommun att minska. 9.1.9 Servicebyggnad 2 Servicebyggnad 2 kallas den byggnad som inrymmer biltvätt, en enkel bilverkstad, en del andra servicelokaler samt lager. Biltvätten är avsedd för personalens egna fordon. Avloppet från denna är försedd med oljeavskiljare och avloppsvattnet förs till det kommunala avloppsreningsverket. 9.1.10 Verkstäder och förråd För service och underhåll av kraftverket finns förråd och verkstäder. Verkstäder finns både på kontrollerat och okontrollerat område. I Företagsintern 36 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt verkstäderna förekommer rengöring och bearbetning av komponenter, smörjning, svetsning, etc. I verkstäderna kan det också förekomma service och underhåll på utrustning som tillhör externa verksamhetsutövare. Under den fortsatta servicedriften kommer behovet att förändras, beroende på vilka verksamhetsområden som kräver service och underhåll. 9.1.11 Övriga byggnader Till BKAB hör även kontorsbyggnader och byggnader som är avsedda för extern information, liksom sammanträden för större och mindre grupper. Vidare finns lagerhallar och helt eller delvis avställda byggnader/system, såsom elbyggnader med ställverk, den före detta vätgasfabriken och Filtra. Filtra är ett avställt tryckavlastnings- och reningssystem tänkt som skydd under en haverisituation. Vid Barsebäcksverket finns två personalmatsalar med gemensamt kök. Avlopp från köket går via en fettavskiljare till det kommunala avloppsreningsverket. 9.1.12 Ventilation För B1 och B2 finns separata ventilationssystem, som betjänar olika utrymmen. Ett system finns för utrymmen på okontrollerat område och ett system för utrymmen på kontrollerat område. Kontrollerat område Utrymmena inom kontrollerat område omfattar reaktor-, turbin- och servicebyggnad 1. Dessa utrymmen ventileras i separata ventilationssystem, där luften leds till atmosfären via skorstenar på B1 och B2 samt servicebyggnad 1. Ventilationssystemen är konstruerade så att undertryck i byggnaderna eftersträvas mot omgivningen. Syftet är att minimera risken för diffusa utsläpp. Luftutsläppen från kontrollerat område övervakas genom att kontinuerliga delflöden passerar provtagningsfilter för aerosoler. Provtagningsfiltren analyseras med avseende på radioaktiva ämnen. Genom att provtagningsvolym och utsläppt luftvolym mäts och registreras, kan det totala utsläppet av radioaktivitet till luft beräknas. Icke kontrollerat område Ventilationssystemet för okontrollerat område har till uppgift att ombesörja luftutbyte samt kyla eller värma luften. Systemet består av ett antal fläktar med tillhörande kanalsystem. Till ventilationssystemet finns kylaggregat anslutna, som innehåller köldmedium av typen HFC. Under den fortsatta servicedriften kommer troligen ventilation av byggnader att minska, i takt med att energibesparande åtgärder införs. Företagsintern 37 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 9.1.13 Energianvändning Eftersom Barsebäcksverket idag inte har egen elkraftsproduktion så tas elektricitet in via det yttre ställverket. För uppvärmning samt produktion av varmvatten finns det två naturgaseldade pannor: en ny från 2009 med en installerad effekt på 3,7 MW (E3) och en äldre på 2,9 MW (E2), som utgör reservpanna. Pannorna sköts på totalentreprenad av E.ON. Utöver dessa finns två elpannor för uppvärmning av servicebyggnad 1. Vidare finns två avställda pannor; en mindre naturgaseldad varmvattenpanna (E40) samt en ångpanna (E1). Anpassning av energibehovet under servicedriften har pågått sedan 2007. Under den fortsatta servicedriften kommer behovet av uppvärmning av byggnader, lokaler med mera att optimeras med hänsyn till verksamhet och energibesparande åtgärder. Omfattande åtgärder har utförts för att minska elförbrukningen under servicedrift. 9.1.14 Kemikalieförråd och tankar Kemiska produkter i originalförpackning förvaras avskilt i flera förråd som är anpassade för ändamålet. Exempel är oljeförråd, kemikalier i separata förrådsskåp och större volymer i separat kemikalieförråd i yttre förrådsbyggnaden. Kemiska produkter beskrivs utförligare i kapitel 12. Dieselolja, svavelsyra och natriumhydroxid är i dag de enda kemikalierna som förvaras i förrådstankar. Tankarna är placerade i invallningar som mer än väl rymmer den totala volymen i respektive tank. Svavelsyra och natriumhydroxid kommer att avyttras under 2011. 9.1.15 Behandling av icke aktivt avfall och icke aktivt avloppsvatten BKAB har mindre miljöstationer som anpassas efter vad som bedrivs i verksamheten. Miljöstationerna finns både i kontors- och verkstadsbyggnaderna. Avfallet källsorteras och transporteras till BKAB:s återvinningscentral. Återvinningscentralen har en utomhusdel med containrar i olika storlekar och en inomhusdel för mellanlagring av oljefat, kemikalier med mera. Hushållsavfallet tas om hand av den kommunala avfallshanteringen. Allt avloppsvatten från wc, tvättställ, duschar, kök och verkstäder med mera på okontrollerat område, leds via avloppspumpstation till Kävlinge avloppsreningsverk. Avloppspumpstationen, som pumpar avloppsvatten från Barsebäcksverket och från hushållen i Barsebäckshamn, är placerad på Barsebäcksverkets område men drivs och underhålls av Kävlinge kommun. Företagsintern 38 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 9.1.16 Tvättanläggning Tvättanläggningen för skyddskläder på kontrollerat område är sedan 2009 nerlagd. Tvätten skickas numera till en extern tvättanläggning. För tvätt av övriga icke radioaktiva skyddskläder, finns en mindre tvättanläggning där avloppsvattnet förs till det kommunala avloppsnätet. 9.1.17 Hamnen Figur 9.2 Specialbyggda transportfartyget M/S Sigyn i Barsebäcksverkets hamn Den 23 januari 1970 erhöll BKAB tillstånd – via vattendom 6/1970 – att anlägga kajplatser i direkt anslutning till kraftverksområdet, för sjötransporter till och från Barsebäcksverket. Hamnen betjänar fartyg på 500 bruttoregisterton och större. Därför omfattas den av ISPS-koden, International Ship and Port Facility Security Code. Hamnens uppgift är hantering/lastning av kärnavfall i samband med sjötransporter som utförs med specialfartyg. Vidare hanteras annan fartygstrafik, som till exempel oljetransporter till gasturbinernas oljedepå, sjömätning, anlöp av sjöräddningskryssare samt trafik med koppling till verksamheten. Hamnen ingår i det område som är klassat som civilt skyddsobjekt av Länsstyrelsen i Skåne län. Hamnen är inhägnad och omfattas av samma krav på bevakning som kraftverket. Inom BKAB:s organisation finns en utsedd PFSO, Port Facility Security Officer, som ansvarar för hamnen. Hamnskyddsplan, liksom hamnskyddsutredning och de uppgifter som där finns, hanteras under sekretess enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Hamnen har utrustning för elförsörjning till fartyg och skyddsutrustning i form av länsor, om utsläpp skulle ske. Muddring av hamn och inseglingsränna sker efter behov under fortsatt servicedrift. Muddring är tillåten enligt Vattendom 1970 till ett djup om 6 meter i inseglingsränna och till 7,5 meter i delar av hamnen. De senaste 20 åren har hamnen och inseglingsrännan helt eller delvis muddrats fyra gånger. Vid den senaste muddringen 2006 muddrades endast inseglingsrännan. Framtida rensning av kylvattenkanalerna bedöms inte vara nödvändig då användning av havsvatten kommer att vara ringa under den fortsatta servicedriften. Se även kapitel 15.3. Företagsintern 39 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 9.1.18 Meteorologimast Enligt föreskrift från SSM är Barsebäcksverket ålagda att kontinuerligt mäta och registrera lufttemperatur, vindriktning och vindhastighet. Befintlig meteorologimast finns på fastigheten Barsebäck 19:2 syd-sydöst om verket. Masten är 100 meter hög. Masten används också av olika telecom-företag. Överst i meteorologimasten finns 2 stycken röda hinderljus enligt kraven i Transportstyrelsens författningssamling 2010:155. Befintlig meteorologiutrustning behöver ersättas. Den nya utrustningen kommer att monteras i två nya 10 meters-master, som kommer att placeras innanför Barsebäcksverkets industristaket. Befintlig mast kommer att stå kvar. Byggnadslov söks under 2011. 9.2 Verksamhetsbeskrivning 9.2.1 Anläggningsservice Foto: Felix Gerlach Verksamhetsområdet Anläggningsservice svarar för att anläggningen hålls i sådant skick att servicedriften kan upprätthållas. Detta innefattar genomförandet av drift, övervakning, avfallshantering, underhåll och återkommande provning, arbetsmiljö, brandskydd, fysiskt skydd med mera. Servicedriften ska • säkerställa att ingen spridning av radioaktivitet sker till omgivningen • skydda anläggningens egen personal och omgivningen mot joniserande strålning. Servicedrift kännetecknas av att • anläggningen saknar kärnbränsle men fortfarande är en kärnteknisk anläggning • det finns radioaktivt material kvar i anläggningen Företagsintern 40 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt • det finns krav på strålskydd för personalen • det finns krav på tillslutna byggnader, brandskydd, skydd mot översvämning, vattentäckning av bestrålat material, kontroll av radioaktiva utsläpp och skydd mot obehörigt tillträde • det finns säkerhetsredovisning (SAR) och säkerhetstekniska driftsförutsättningar (STF) för servicedriften. Servicedriften omfattar även att hålla byggnader och system i sådant skick, att de kan användas i utbildningssyfte för kärnkraftsbranschen och som reservdelsmaterial för motsvarande system på andra kärnkraftverk. En viss andel testverksamhet av komponenter med mera sker också för kärnkraftverkens räkning. 9.2.2 Verksamhetsstöd Verksamhetsstöd ansvarar för kompetenssäkring, beredskap, IS/IT/Tele, kommunikation, dokumentstyrning/arkiv, materialadministration, Human Resources och övrig administration. En del av dessa funktioner köps in eller samordnas centralt inom Vattenfall och dess dotterbolag. Funktionerna kompetenssäkring, beredskap och kommunikation beskrivs i kapitel 8. 9.2.3 Affärsverksamheten I avsikt att ta tillvara de möjligheter som finns på Barsebäcksverket fram till rivningen påbörjas, har beslut fattats att aktivt använda Barsebäcksverkets resurser. Det gäller såväl lokaler som kompetens. Verksamheten bidrar till miljövinster, liksom en ökad säkerhet och effektivitet hos kunderna. Den förstärker också personalens engagemang och kompetens, samtidigt som den ger omvärlden ett positivt intryck av företaget. När rivningen av Barsebäcksverket inleds ska anläggningens komponenter, så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt, ha överförts till fortsatt användning i andra verksamheter. Nyttan med verksamheten är bland annat att • utbilda personal från kärnkraftverk, eller från närliggande branscher, i realistisk kärnkraftsmiljö • kunna prova arbetsmetoder för kärnkraftsbranschen i avsikt att förbättra dessa metoder på andra anläggningar och att minska den totala kollektivdosen för personal som utför arbetet • utnyttja Barsebäcksverket i forskningssyfte för att öka säkerheten och förbättra miljön inom kärnkraftsbranschen • bidra till miljövinster genom att avyttra kraftverkets komponenter till i första hand andra kärnkraftverk. Företagsintern 41 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Den stora fördelen med att bedriva verksamhet på Barsebäcksverket är att den bedrivs i realistisk miljö med mycket låga stråldoser. Anläggningen är tillgänglig året runt, med support i form av kvalificerad kärnkraftskompetens. Vidare är anläggningen i gott skick med komponenter och dokumentation på plats. Affärsverksamheten bedrivs inom nedanstående områden: Utbildning På Barsebäcksverket bedriver KSU utbildning av personal, i samverkan med de övriga svenska kärnkraftverken. Deltagarna kommer främst från kärnkraftverken men även andra erbjuds möjlighet. Utbildningen riktar sig främst till underhålls- och driftpersonal och bedrivs huvudsakligen i internatform, där deltagarna erbjuds boende i nära anslutning till kraftverket. Prov Kärnkraftverk och annan industri erbjuds att genomföra prover och tester på kärnkraftsspecifik utrustning. Nyttan med detta är att kunna prova ut metoder och rutiner i realistisk miljö. Forskning Eftersom Barsebäcksverket är ett kärnkraftverk som varit i drift under längre tid, finns komponenter och material som kan vara av intresse för undersökning och forskning. Exempel är studier av hållfasthet för olika material. Lokaluthyrning På fastigheten finns kontor, verkstäder och lagerlokaler som hyrs ut till andra företag. Bostadspaviljonger Bostadspaviljongerna som finns används i första hand av elever på utbildning. Utöver detta används bostadspaviljongerna som vandrarhem under sommarhalvåret. Avyttring av komponenter Det finns ett stort antal komponenter och utrustningar som kan återanvändas vid andra kraftverk eller industrier. Radioaktiva komponenter kan återanvändas på kärnkraftverk och icke radioaktiv utrustning kan även säljas till andra industrier. Att återanvända utrustning är att föredra ur miljösynpunkt, istället för att nytillverka motsvarande utrustning. Genom att återanvända komponenter och utrustning, minskar den totala avfallsvolymen från den svenska kärnkraftsbranschen. Om avyttring inte är möjlig, kan en successiv skrotning av icke aktivt material ske. Tjänster Inom företaget finns kompetens som är efterfrågad av övrig kraftindustri. De tillgängliga resurserna är begränsade men ett visst utrymme kan finnas. Företagsintern 42 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 9.2.4 Rivningsplanering Verksamhetsområde Rivningsplanering svarar för att planera för den framtida rivningen av Barsebäcksverket. Målet är att säkerställa en säker, miljöanpassad och kostnadseffektiv rivning. Här ingår också att öka samförståndet mellan ägare, tillsynsmyndigheter och andra intressenter. BKAB bygger upp kompetens för rivningsplaneringen genom att medverka i flera organisationers arbete inom avvecklingsområdet, både nationella och internationella. Planeringen präglas i nuläget av ett antal studier som kommer att ligga till grund för en förprojektering av rivningen. Exempel på områden som kommer att klarställas under förprojekteringen är principlösningar, upphandlingsformer, ekonomiska kalkyler som bygger på budgetofferter, säkerhets- och riskanalyser, miljöaspekter, avfallsplaner, kontrollprogram för friklassning, dosbudget samt rivningstidsplaner. Resultatet från förprojekteringen leder i sin tur till att ett beslut tas av Barsebäcksverkets ägare, att en projektering inför ett genomförande av rivningen ska starta upp. I det framtida rivningsprojektet ingår bland annat att ta fram projektorganisation, förfrågningsunderlag, göra leverantörsbedömningar, offertförfrågan, upphandling av entreprenader, kvalitetssäkring och säkerhetsanalyser. Ett stort antal aktiviteter ska genomföras under den fortsatta servicedriften. Nedan ges exempel: • Studier ska genomföras för logistik, teknik och metoder, tidsplaner samt kostnader vid rivning. Exempel på områden är: - avfallsanläggning - bassänger - reaktornära system - byggnadsdelar • I dialog mellan BKAB och berörda myndigheter ska följande klarställas: - kravbilden för rivning - de radiologiska kriterierna - kontrollprogrammet för friklassning av anläggningen - friklassningsprocessen mellan tillståndshavare och myndighet. • BKAB kommer även att utföra följande aktiviteter inför rivningen: - Kartlägga och karakterisera radioaktiva och icke radioaktiva farliga ämnen i material, byggnader och mark. I mark och Företagsintern 43 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt byggnader tas ett stort antal prover under 2010–2012. Resultaten beräknas vara klara våren 2012. - Ta fram typbeskrivningar för avfall, i samråd med SKB. - Förbereda och få de tillstånd som behövs inför rivning. Här ingår bland annat en miljöprövning för rivning och en godkänd SAR/STF som inkluderar Barsebäcksverkets slutliga avvecklingsplan. - Ta fram avfallsplaner, arbetsmiljöplaner och miljökontrollprogram. - Anpassa organisationen för rivning inklusive rekrytera och bygga upp denna. Exempel på områden som ska anpassas till den nya rivningsorganisationen är ledningssystem, projektarkiv och dokumentationsrutiner. - Informera olika intressenter, inte minst närboende och kommuner, samt etablera ett forum för samverkan med närboende. - Verifiering/modifiering av system och komponenter. System/komponenter som bedömts värdefulla att utnyttja under rivningen verifieras som driftklara alternativt modifieras inför rivningen. Det gäller till exempel traverser och andra lyftanordningar, ventilation, värme, elförsörjning, avlopp, tryckluft, brandskydd, fysiskt skydd och avfallshantering. - Produktionslinjer inför rivningen etableras. För denna etablering kan det komma att krävas att serviceöppningar tas upp i byggnader. Viss befintlig utrustning och vissa byggnader kan också behöva demonteras eller rivas. Detta omfattar till exempel: o sortering och bearbetning av material/avfall o mätstationer för mätning av radioaktivt avfall och för friklassning av material o utrustning för att samla upp och behandla olika slags avfall och/eller avloppsvatten som kan uppkomma vid rivning av system och byggnader o strålningskontroll och vägning av fordon som kommer och avgår från Barsebäcksverket o stationer för emballering av material/avfall 9.3 Uppförande av interndelslager och segmentering av rivningsavfall De delar, som var komponenter i reaktortankarna då driften upphörde, är att betrakta som rivningsavfall. BKAB har utrett olika alternativ för omhändertagande av interndelarna från B1 och B2 och om det finns samordningsvinster med att segmentera rivningsavfallet samtidigt med driftavfallet. Företagsintern 44 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt För interndelar oavsett om de kan kategoriseras som driftavfall eller rivningsavfall gäller att de är i olika grad bestrålade och/eller ytkontaminerade. Hanteringen som beskrivs nedan är principiell. De bestrålade interndelarna, som innehåller långlivade medelaktiva nuklider, kräver sönderdelning under vatten. Delarna placeras i skrotkassetter och stålbehållare. Avfallet kan lagras på BKAB eller BFA, Oskarshamnsverket fram till 2020. Långlivat avfall ska slutförvars i SFL, men eftersom SFL planeras stå klart först 2045 kommer SFR mellanlagra avfallet mellan 2020 till 2045. De komponenterna som endast är ytkontaminerade kan hanteras utan vattentäckning. För vissa större komponenter lämpar det sig dock bättre med segmentering under vatten, med samma metoder som används för bestrålade komponenter. Komponenterna kan dekontamineras efter behov. De ytkontaminerade komponenterna behöver inte emballeras i lika väl strålskyddande emballage som bestrålade komponenter. Dessa kan i stället hanteras direkt i reaktorhallarna, efter det att de har segmenterats. Emballage väljs utifrån behov av strålskydd och mottagarens krav. Komponenterna kan efter dekontaminering skickas till Studsvik AB för smältning eller, om dekontaminering inte är möjlig, lagras på BKAB. Reaktorhall B1 Vikt ton Andel bestrålat % Bq Co-60 Härdgaller 2,5 100 3,5E+14 Moderatortank 24 100 2,4E+14 Moderatortanklock 19 100 4,3E+12 Provstavskanaler 0,5 100 3,8E+12 Stigarrör 2,1 63 2,1E+13 Styrstavsledrör 24,8 81 1,8E+12 Instrumentledrör 2,9 100 1,4E+14 Pluggar för reservpositioner 0,2 100 1,2E+10 Ångseparatorer 18,5 15 7,2E+10 Fuktavskiljare 22 0 6,9E+11 Matarvattenfördelare 0,9 0 1,0E+09 Fördelningsskärm 8,3 0 4,9E+12 Bränsleställ 85,8 0 4,6E+10 Styrstavsställ 0,6 0 6,4E+07 Totalt 212,1 7,9E+14 Tabell 9.1 Interndelar och komponenter från B1. Aktivitet beräknad för 2010-12-31. Företagsintern 45 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Reaktorhall B2 Vikt ton Andel bestrålat % Bq Co-60 Härdgaller 2,5 100 7,2E+14 Moderatortank 24 100 5,0E+14 Moderatortanklock 19 100 8,9E+12 Provstavskanaler 0,5 100 7,9E+12 Stigarrör 2,1 63 1,1E+14 Styrstavsledrör 24,8 81 3,7E+12 Instrumentledrör 2,9 100 2,8E+14 Pluggar för reservpositioner 0,2 100 2,4E+10 Ångseparatorer 18,5 15 1,5E+11 Fuktavskiljare 22 0 1,4E+12 Matarvattenfördelare 0,9 0 2,2E+09 Fördelningsskärm 8,3 0 1,0E+13 Bränsleställ 59,4 0 6,6E+10 Styrstavsställ 1,2 0 2,7E+08 Totalt 186,3 1,6E+15 Tabell 9.2 Interndelar och komponenter från B2. Aktivitet beräknad för 2010-12-31. BKAB har utrett tre alternativ för omhändertagande av interndelarna från B1 och B2. • Alternativ 1 – segmentering av interndelar från driftperioden och transport till mellanlagring i BFA, OKG under åren fram till 2020. • Alternativ 2a - segmentering av interndelar från både driftperioden och rivningsavfall påbörjas 2015, lagring i ny byggnad eller annat lager på Barsebäcksverket och transport till SFR efter 2020. • Alternativ 2b - segmentering av både driftavfall och rivningsavfall påbörjas 2015, lagring i befintliga reaktorhallsbassänger på BKAB till transport kan påbörjas 2020 till SFR. Alternativ 1 – endast segmentera interndelar från driftperioden Den urspungliga planen var att under servicedriften segmenteras de interndelar som är driftavfall och som idag finns lagrat i reaktorhallsbassängerna. Cirka 23 ton på vartdera blocket. Se tabell 14.2 och 14.3. De interndelar, som var komponenter i reaktortankarna då reaktordriften upphörde, ska i alternativ 1 segmenteras under den framtida rivningen. Företagsintern 46 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Segmenteringen av driftavfallet i alternativ 1 sker under åren 2015 - 2016 och avfallet ska vara borttransporterat under 2017. Detta eftersom avfallet består av komponenter, som är långlivade och medelaktiva, och om dessa kvarstår i reaktorhallarna påverkas den framtida rivningen i form av ökade kostnader, förlängd rivningstid och ökad persondos hos personalen. Segmentering och emballering i avfallsbehållare är en aktivitet som är identifierad som en tidskritisk aktivitet. Ett problem i alternativ 1 är att transportbehållaren (ATB 1T) för denna typ av avfall kommer att vara klar tidigast 2015 och att den av kostnadsskäl endast tillverkas i ett exemplar. Detta medför att den totala transporttiden blir lång innan samtliga avfallsbehållare är borttransporterade. Alternativ 1 blir därmed mycket känsligt för störningar i transportschemat. Avfallet kommer att mellanlagras i BFA, OKG mellan 2015 och 2020. Därefter kan transporterna till SFR påbörjas. Alternativ 2a - segmentering av både driftavfall och rivningsavfall och lagring i ny byggnad på Barsebäcksverket I alternativ 2a har det utretts om det finns samordningsvinster mellan segmentering av de utbytta interndelarna, som finns från driftperioden, och de delar som var komponenter i reaktortankarna då reaktordriften upphörde. Det gäller till exempel härdgaller, moderatortank och moderatortanklock. Se tabellerna 9.1 och 9.2. I alternativet har utretts lagring i befintliga byggnader; ABC-lagret och turbinbyggnaden, samt ny byggnad inom driftområdet. Alternativen befintliga byggnader innebär påverkan på annan verksamhet och ombyggnader och har därför avfärdats. Alternativ 2b - segmentering av både driftavfall och rivningsavfall lagring i befintliga reaktorhallsbassänger Alternativ 2b är likt alternativ 2a då det också omfattar samtida behandling av alla interndelar. Det som skiljer alternativet från 2a är att lagringen förutsätts ske i de befintliga men torrlagda reaktorhallsbassängerna på B1 respektive B2. Lagring i reaktorhallsbassängerna påverkar stråldoserna för personal under arbete eller utbildning i reaktorhallen samt påverkar den framtida rivningen genom längre rivningstid och ökade kostnader. Utlastningen av avfallsbehållarna kommer dessutom att ske under rivningstiden och detta medför ytterligare risker. Företagsintern 47 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Kostnad - nytta analys Separata riskanalyser och kostnadsberäkningar har tagits fram och nedan i tabellen redovisas en sammanfattande jämförelse mellan alternativen. Alternativ 1 Alternativ 2a Alternativ 2b 0 >200 Mkr >75 Mkr Projektrisk Liten Mellan Mellan Risk för påverkan under rivningen Högt Lågt Högt 0 > 0,5 år < 0,5 år Dos till personal Risk för ökade doser Besparing Risk för ökade doser Utsläpp till vatten Oförändrat Efter segmenteringen minskar vattenhanteringen Efter segmenteringen minskar vattenhanteringen Kostnadsbesparing Tidsbesparing under rivningen Transportberoende Högt Lågt Högt Tabell 9.3 Kostnad - nytta analys över alternativen för segmentering av interndelar. Slutligt förslag BKAB har valt att gå vidare med alternativ 2a och avser att segmentera interndelar på det sätt som beskrivs ovan. BKAB ser stora vinster i att sambehandla detta avfall före rivningen av Barsebäcksverket. Det ger en positiv påverkan i form av mindre tidsåtgång, mindre miljöpåverkan, dosbesparande samordningsvinster enligt Alaraprincipen och lägre kostnader om BKAB kan behandla och ta hand om detta avfall tillsammans med komponenterna från elproduktionsdriften som redan finns lagrade i reaktorbassängerna. Segmenteringen kan påbörjas 2015 och beräknas ta cirka två år. BKAB avser också uppföra en ny tillfällig byggnad för lagring av dessa interndelar med byggstart 2013-2014 under förutsättning att nödvändiga tillstånd ges. Avfallet ska slutförvaras i SFL men eftersom SFL inte är planerat att tas i drift förrän 2045 kommer avfallet mellanlagras i SFR. Enligt SKBs planer kommer SFR kunna ta emot långlivat rivningsavfall för mellanlagring i slutet av år 2020. Se referens 7. Lagret kan komma att användas även efter det att rivningen påbörjats. Dels kommer uttransporterna av interndelarna till SFR omfatta en 3-4 års-period med början då SFR kan ta emot men även därefter ger möjligheterna att lagra Företagsintern 48 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt aktivt avfall på Barsebäcksverket en större flexibilitet under rivningen utan beroende av SKB:s tidsschema för transporterna med SKB:s specialfartyg. Byggnaden kommer dock inte att kvarstå efter det att rivningen av Barsebäcksverket är avslutat utan kan delvis demonteras och återuppföras på något annat kärnkraftverk. 9.3.1.1 Ny byggnad för interndelar Placering Olika alternativ till placering av interndelslagret har studerats. Avgörande för val av plats har varit att få en bra logistik mellan reaktorbygganderna och hamnen. Därutöver ska marken ha god bärighet, lämpliga transportvägar ska kunna etableras för tunga fordon som kräver stort manöverutrymme. Om lagret kan placeras inom befintligt driftområdet vinns också fördelar med att använda befintlig övervakning och fysiska skyddsbarriärer. Förslagen plats framgår av bilden nedan samt bilaga 24. I bilaga 25 finns en simulerad vy över Barsebäcksverket och det nya interndelslagret sett från fiskeläget Vikhög. Vikhög ligger drygt 2 km sydost om Barsebäcksverket på motsatt sida av Salviken. Hamnplan Parkering Figur 9.3 Föreslagen placering för interndelslager på Barsebäcksverket. Beskrivning BKAB avser att uppför en byggnad, som kommer att ha samma konstruktion och utseende som det interndelslager Forsmarks kraft AB uppförde under 2009. FKA ansökte 2007 till miljödomstolen och SSM. Tillstånd har lämnats i mål M 5786-07. Företagsintern 49 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Byggnadsytan planeras till cirka 500 m2. Förutom lagerdelen kommer bygganden att ha en utanpåliggande kontorsdel, se figur 9.4 nedan. Bygganden utförs i plåtklädd betong. Väggtjockleken är 1 meter upp till 4 meters höjd. Högsta höjd är cirka 15 meter över marken och kan jämföras med övriga byggnader inom området, där ABC-lagret är 13 meter och reaktorbygganderna är 70 meter höga. Fasader från byggritning Figur 9.4 Föreslagen fasad till interndelslagret Hanteringen kommer i hög utsträckning vara fjärrmanöverad på grund av behovet av strålskydd för personalen. Förrådsdelen kommer vara avskilt från last- och lossningsutrymmet med väggar och port för traverslasten. Under normala förhållandet kommer förrådsdelen inte att beträdas av personal. Interndelarna sönderdelas i reaktorbassängerna. De packas under vattnet i kassetter som fjärrmanövrerat lyfts upp, dräneras, torkas och flyttas till skrotbehållare av stål. Behållarna försluts med skruvförband med tätning och fraktas från reaktorhallarna i en transportbehållare. Transportbehållaren transporteras sedan inom BKAB:s driftområde till interndelslagret. Där parkeras transportbehållaren som blir stående på sin lastbärare. Efter manuell inkoppling av manöverkraft är hanteringen fjärrmanöverad från kontorsutrymmet. Terminalfordonet körs ut och porten stängs. Därefter lyfts skrotbehållaren ur transportbehållaren och in i förrådsdelen. Företagsintern 50 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Mellanlager för avfall Lager för interndelar från interndelar Slutfras! Figur 9.5 Layout över interndelslagret. Lagret är dimensionerat för interndelar som av aktivitets- och dosratsskäl kräver stålbehållare med relativt tjocka väggar, mellan 50 – 200 mm. Skrotet från vissa interndelar, till exempel ångseparatorer och fuktavskiljare kan fördelas på olika typer av behållare. Den vanligaste storleken på behållare är cirka 3300 x 2300 x 1300 mm. Behållare med lägre ytdosrat kommer att placeras närmast ytterväggarna för att på så sätt bidra till att strålskärmningen av de behållare med högre ytdosrat, som placeras i mitten. Ett strålskärmade lock i betong placeras ovanpå behållarna för att reducera den strålning som kan nå omgivningen genom taket. Endast kontorsdelen i byggnaden kommer att ventileras med till- och frånluftssystem. I förrådsdelen kommer det att finnas avfuktning och fläkt för cirkulation av inomhusluften men ingen frånluftskanal. Förrådsdelen kommer att sakna avlopp. Avfallet placeras i täta behållare vilket innebär att inga radioaktiva ämnen kan läcka ut till luft eller vatten och lagringen orsakar därmed inget bidrag till dos i kritisk grupp. Kontorsdelens sanitär avlopp kommer att anslutas till det kommunala avloppssystemet och föras till Kävlinge avloppsreningsverk. Totalt kan upp till 450 ton interndelar och komponenter lagras tills transporterna till SFR kan påbörjas. Företagsintern 51 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Miljö, strålskydd och fysiskt skydd Transporterna mellan reaktorhall och interndelslager kommer att vara strålskärmade med transportbehållare samt om det krävs med avspärrat område. Maximal ytdosrat på behållarna har bestämts till 200 mSv/h och ingen ytkontamination tillåts på utsidan av behållarna. Lagret kommer att konstrueras så att dosraten utanför ytterväggarna inte överstiger 2 µSv/h. För att en arbetstagare ska överskrida dosgränsen 1 mSv, som medför att kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen ska behöva utföras, krävs det att individen uppehåller sig intill interndelslagret under mer än 2 timmar under årets alla arbetsdagar. Detta bedöms inte som sannolikt. Dosgränsen 1 mSv anges i SSMFS 2008:51. Ventilationsluften kommer inte att föra ut någon radioaktivitet och därför kommer inte övervakningssystem att behövas. Hanteringen av behållarna kommer vara fjärrmanövrerat från den strålskärmade kontorsdelen. Övrig utrustning kommer att placeras så att behovet av strålskydd beaktas vid underhåll och service. Det avfall som ska förvaras i mellanlagret är av sådan karaktär att det inte är attraktivt för terrorister vare sig när det gäller stöld eller sabotage på plats. Anläggningen kommer dock att omfattas av SSM:s föreskrift 2008:2 om fysiskt skydd av kärntekniska anläggningar. Detta innebär bl.a. att skalskydd kommer att upprättas och bevakning kommer att finnas. Det fysiska skyddet utformas i samråd med tillsynsmyndigheten SSM. Företagsintern 52 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 10 UTSLÄPPS- OCH OMGIVNINGSKONTROLL 10.1 Kontroll enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen Strålskyddet kontrolleras enligt strålskyddslagen och kärntekniklagen. BKAB ansvarar för att föreskrivna kontroller genomförs. SSM tolkar lagarna i föreskrifter och utövar tillsyn för omgivningskontrollen. Den radiologiska kontrollen är uppdelad i två olika kontrollprogram: utsläppskontroll och omgivningskontroll. 10.1.1 Utsläppskontroll Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten Utsläppskontrollen är reglerad i SSMFS om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp av radioaktiva ämnen från vissa kärntekniska anläggningar (2008:23). Rapport över mätpunkter, mätprestanda och resultat sammanställs halvårsvis och rapporteras till SSM. Varje år föreslår BKAB de referens- och målvärden som ska gälla för kommande år. • Referensvärdet ska beskriva den utsläppsnivå som är representativ för optimalt handhavande och full funktion hos de system som är av betydelse för uppkomst och begränsning av utsläpp. • Målvärdet ska beskriva vilken nivå utsläppen kan reduceras till under en bestämd tid. Dessa värden utarbetas av BKAB efter vad bolaget vet om sin kommande verksamhet och anmäls till SSM för granskning. Till anmälan bifogas underlaget till de föreslagna värdena. Syftet är att visa vilken nivå utsläppen kan reduceras till under en bestämd tid och medför att anläggningsägaren över tiden eftersträvar en reducering av utsläppen. Referens- och målvärdena tas fram årligen, och i samband med detta värderas utfallet från de tidigare värdena. Eventuella avvikelser utreds och meddelas SSM. Företagsintern 53 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Som referensnuklid har BKAB valt kobolt-60 (Co-60), eftersom Co-60 dels är den radionuklid som dominerar i det totala dosbidraget, dels är den radionuklid som detekterats vid de tillfällen radioaktivitet har påträffats i luftutsläppen. Referensvärdet för 2011 är för luft 1,0 E+07 Bq Co-60 och för vatten 5,0E+08 Bq Co-60. Utsläppen av radioaktivitet till luft är direkt kopplade till verksamheter som skapar aerosoler, till exempel arbeten i reaktorhallarna. Prover tas på luftutsläppen och analyseras veckovis. Under 2010 har radioaktivitet detekterats i luftutsläppen vid sammanlagt 8 tillfällen för båda blocken. Referensvärde 2011 Målvärde 2012 Målvärde 2013 Luftutsläpp Aerosol B1 4,0 E+06 2,0 E+06 2,0 E+06 Luftutsläpp Aerosol B2 6,0 E+06 4,0 E+06 2,0 E+06 Vattenutsläpp 5,0 E+08 1,0 E+08 5,0 E+07 Tabell 10.1 Referens- och målvärden för Co-60 (Bq) under perioden 2011–2013. BKAB analyserar och rapporterar även andra gammastrålare utöver Co-60. I vattenutsläppen detekteras förutom Co-60 även Cs-137, Sb-125 samt Mn-54. I luftutsläppen har under senare år endast Co-60 detekterats. För att identifiera även oväntade nuklider så görs en gammaspektrometrisk analys för alla gammaenergier mellan cirka 60 och 1850 keV. Mätutrustningen innehåller anpassade nuklidbibliotek med förteckning över de radionuklider som kan vara aktuella. Nuklidbiblioteken används för automatisk utvärdering. Om en gammaenergi detekteras som inte finns i nuklidbiblioteket redovisas den som oidentifierad, varvid manuell nuklididentifiering görs. Utöver gammastrålare analyseras även tritium, transuraner (TRU) och strontium-90 (Sr-90). TRU- och Sr-90-analyserna utförs halvårsvis på sammanslagna veckoprover. Utsläppen av radioaktiva ämnen från Barsebäcksverket övervakas genom provtagning vid utsläppspunkterna • huvudskorstenarna på reaktorbyggnaderna • skorstenen på servicebyggnad 1 • utsläppsledningen Företagsintern 54 (122) Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Den joniserande strålningen från anläggningen mäts med dosimetrar, som mäter stråldosen. Dosimetrarna finns utplacerade på industristaketet kring Barsebäcksverket. Syftet är att övervaka att den joniserande strålningen ligger under det gällande gränsvärdet om 1 mSv/år till individer ur allmänheten (SSMFS 2008:51). Det interna gränsvärdet om 2 µSv/h vid kraftverkets industristaket bedöms medföra liten risk för att en individ ur allmänheten ska motta 1 mSv eller mer under ett år. Beräkningen av stråldos till kritisk grupp är baserad på radiokemiska analyser och dosomvandlingsfaktorer, som tagits fram specifikt för respektive kärnteknisk anläggning i enlighet med SSMFS 2008:23. Dosomvandlingsfaktorerna beskriver sambandet mellan utsläppt aktivitet och den stråldos en individ i den kritiska gruppen får. Under ett år får stråldosen till en individ i den kritiska gruppen inte överstiga 0,1 mSv. Figur 10.1 nedan visar hur stråldosen till kritisk grupp varierat sedan 1975. Dos till kritisk grupp 2,00E-03 1,80E-03 1,60E-03 1,40E-03 1,20E-03 mSv/år 1,00E-03 8,00E-04 6,00E-04 4,00E-04 2,00E-04 0,00E+00 19 75 19 77 19 79 19 81 19 83 19 85 19 87 19 89 19 91 19 93 19 95 19 97 19 99 20 01 20 03 20 05 20 07 20 09 Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Figur 10.1 Stråldos till kritisk grupp 1975-2010 Figur 10.2 nedan visar stråldos till kritisk grupp under de senaste fem åren. Barsebäcksverkets utsläpp av radioaktivitet under servicedrift motsvarar hundratusendelar av denna gräns. Under 2007 gjordes tekniska förberedelser inför de båda kemiska systemdekontamineringarna som genomfördes i anslutning till årsskiftet 2007–2008. I förberedelserna ingick även att skapa lagringsutrymmen för omhändertagande av dekontamineringsvätskor. Detta medförde en ökad volym av vattenutsläpp till havet. Ökningen påverkade även utsläppen av aktivitet. Företagsintern 55 (122) Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt D o s till kritisk gru p p 1,20E-05 1,00E-05 8,00E-06 mSv/år Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus 6,00E-06 4,00E-06 2,00E-06 0,00E +00 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 10.2 Stråldos till kritisk grupp 2005-2010 Utförsel av gods från kontrollerat område Material/gods från kontrollerat område som ska återanvändas kontrolleras innan utförsel, enligt ett tillstånd om undantag från kärntekniklagen. Tillståndet söks hos SSM varje år enligt SSMFS 2008:39. Avsökningen sker med strykprover, som får hålla högst 40 kBq/m2 och genom avsökningsbox, där värdet får vara maximalt 500 Bq/kg. Direktavsökning med scintillationsdetektor kan också ske, med det maximala värdet 40 kBq/m2. Skydd mot olovlig utförsel av radioaktivt material Till skydd mot olovlig utförsel av kärnämnen och kärnavfall, som regleras i SSMFS 2008:12, finns särskilda detektionsutrustningar installerade i direkt anslutning till gränsen för det bevakade området. Monitering sker dygnet runt via operatörsfunktionen i bevakningscentralen. All person- och fordonstrafik avsöks automatiskt i samband med att områdesgränsen passeras. Vaktpersonalen följer särskilda rutiner och instruktioner för att kunna hantera och utföra skyddsåtgärder, i händelse av larm om olovlig utförsel. Fordonsövervakning är en generell övervakning/kontroll för att inte radioaktivt material och gods obevakat ska kunna lämna bevakat område. 10.1.2 Omgivningskontrollen BKAB har som ett krav att uppfylla omgivningskontroll enligt vattendom 6/1994 för BKAB och enligt SSM/2010/4076. Se bilaga 6 och 19. Under år 2011 - 2012 är det Havs- och vattenmyndigheten (fd. Fiskeriverket), som enligt avtal med BKAB, utför provtagning, förpackning, märkning och hantering av omgivningsprover. Detta enligt SSI rapport 2004:15, Omgivningskontrollprogram för de kärntekniska anläggningarna samt rapport SSM/2010/4076. Företagsintern 56 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Omgivningskontrollprogrammet övervakar luft- och vattenutsläppens radiologiska påverkan på Barsebäcksverkets omgivningar. Programmet omfattar fastställda provslag och provningsintervall. Programmet, som fastställs av SSM, omfattar fiskar, mollusker, växter samt rötslam och sediment som analyseras avseende gammastrålande radioaktivitet. Halvårs- och årsrapporter över utfallet sammanställs och redovisas till SSM. Provtagningen utförs för närvarande av Havs- och vattenmyndigheten. Provbehandling och analys sker dels på Barsebäckverkets laboratorium, dels på externt laboratorium. BKAB kommer i framtiden eventuellt utföra alla analyserna i egen regi. Det gällande radiologiska omgivningskontrollprogrammet SSM/2010/4076, som är anpassat efter Barsebäcksverkets driftläge och tidigare provutfall, redovisas i bilaga 19. Kontrollprogrammet gäller för tiden 2 mars 2011 till 31 december 2017 under förutsättning att den fortsatta servicedriften är av samma karaktär och omfattning som under åren 2009-2010. Miljöförbättringar med avseende på utsläpp till omgivningen drivs fram bland annat via de miljömål och verksamhetsplaner som fastställs för varje år. 10.2 Kontroll enligt miljöbalken och vattenlagen Miljödomstolen vid Växjö tingsrätt ålade BKAB i miljödomen M1426-05 att ha ett miljökontrollprogram för verksamheten. Den senaste versionen av miljökontrollprogrammet för Barsebäcksverket godkändes av Länsstyrelsen i Skåne län den 8 oktober 2008. Den senaste ändringen berörde kontroll av fiskets påverkan av uppvärmt kylvatten. Denna kontroll var ålagd BKAB i Vattendom DVA 6/1994. Eftersom Barsebäcksverket inte längre släpper ut något uppvärmt vatten, beviljade Länsstyrelsen i Skåne län ändring av miljökontrollprogrammet. Nuvarande miljökontrollprogram bedöms uppfylla kraven enligt miljöbalken och förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Företagsintern 57 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Gällande miljökontrollprogram framgår av bilaga 20. I tabellerna nedan visas utsläppspunkter, metod och emission som mäts eller beräknas enligt nu gällande miljökontrollprogram. Utsläppspunkter till luft Naturgaspannor E3 och E2 Kylmaskiner Metod Årsvärde beräknas efter schablon Ämne som kontrolleras Svavel, kväveoxider, koldioxid Årsvärde beräknas efter förluster i kylsystemet Freon (HFC) Tabell 10.2 Utsläppspunkter till luft. Utsläppspunkter till vatten Utgående avloppsvatten från rening av aktivt avloppsvatten Metod Ämne som kontrolleras Volym Månadsmedelvärde Metaller: Cr, Mn, Fe, Co, Ni, Cu och Zn P-tot; N-tot; TOC, COD Utgående vatten från totalavsaltningen Mätning satsvis Beräknad volym pH Volym Oljeavskiljare och oljefångstgropar Kontroll och dokumentation Oljeförekomst Beräknat månadsvärde Volym Sanitärt avloppsvatten Tabell 10.3 Utsläppspunkter till vatten. Övrigt Buller Kemikalieåtgång Avfall Ål Metod Mäts på Länsstyrelsens anmodan Ämne som kontrolleras Ljudnivå Dokumenteras årligen via förrådssystemet Mängd Dokumenteras vid invägning hos avfallsmottagaren Mängd Förekomst kontrolleras i rensmassorna årligen under perioden februari till oktober Mängd Tabell 10.4 Övriga kontroller enligt kontrollprogrammet. Periodisk besiktning sker vartannat år med 2007 som basår. BKAB är enligt vattendom 6/1994, se bilaga 6, skyldiga att ersätta de förluster av ål som sker vid inpumpning av havsvatten och ska kompensera Företagsintern 58 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt fisket genom utsättning av ålyngel. Senaste utsättning av ålyngel skedde 1993 och 1994 med 200 kg. Inpumpning av havsvatten sker idag endast när en utsläppstank töms till havet, vilket sker vid ett fåtal tillfällen under året. Under 2009 tömdes 12 tankar och under 2010 tömdes 9 tankar. Vid varje tömning har kylvattenpumpen en driftstid om cirka 4–5 timmar. Det ger totalt en driftstid om cirka 100 timmar per år, inklusive provdrift. Havs- och vattenmyndigheten har därför bedömt att Barsebäcksverket orsakar ingen eller obetydlig ålförlust och att ytterligare utsättning av ål inte är behövlig. Miljö och skyddsronder BKAB har ett program för regelbundna miljö- och skyddsronder, både inom och utom kontrollerat område samt inom industriområdet. Vid ronderna görs observationer om risker för utsläpp av miljöstörande karaktär samt om eventuella risker för de anställda. Utöver detta övervakas anläggningen vid regelbundna ronderingar av driftpersonalen och övervakning med hjälp av bevakningspersonalen och de automatiska larm som finns installerade. Larm finns i alla system med risk för spridning av aktivitet, brand med flera. Öresunds vattenvårdsförbund Öresunds vattenvårdsförbund driver en samordnad miljöundersökning längs den svenska Öresundskusten. Mätprogrammet omfattar fem delprogram: hydrologi, växtplankton, ålgräs, bottenfauna och sediment med miljögifter i sediment. Utöver detta samlas data in, som omfattar diffus tillförsel samt punktutsläpp av närsalter, biologisk syreförbrukning (BOD) och miljögifter. Eftersom Barsebäcksverket i servicedriften har mycket små utsläpp till Öresund av växtnäringsämnen och organisk substans, har medlemskapet i Öresunds vattenvårdsförbund sagts upp från och med 2011. Företagsintern 59 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 11 TRANSPORTER I detta kapitel redogörs översiktligt för de transporter som har genomförts vid drift av Barsebäcksverket under 2010. En uppskattning av framtida transportbehov redovisas också. De transporter av betydelse som sker till och från Barsebäcksverket är i dag följande: • Inkommande och avgående gods • Avfallstransporter • Interna transporter • Arbetspendling och tjänsteresor Transporterna har kartlagts för att se vilken påverkan Barsebäcksverkets verksamhet ger på trafikvolymen. Inkommande och avgående gods transporteras i huvudsak med dieseldrivna lastbilar. Uttransport av radioaktivt avfall till SFR, sker med SKB:s specialfartyg M/S Sigyn. Fartyget drivs med miljödiesel. Kärnkraftverken och SKB har årliga möten för samplanering av fartygstransporterna. De senaste tre åren har årligen cirka 40 transporter som innehåller farligt gods, kommit till eller avgått från Barsebäcksverket. Detta inkluderar transporter från återvinningscentral, förrådet samt olja och diesel. Huvuddelen av transporterna av farligt gods omfattar radioaktiva ämnen. Det radioaktiva avfall som skickas till Studsvik AB för smältning eller förbränning, transporteras med lastbil. Uttransport av övrigt avfall sker också med lastbil. Inom området och i närområdet sker transporter mellan verkstäder, förråd och produktionsanläggningar samt för bevakning av området. För lätta transporter används elbilar och elmopeder. 11.1 Inkommande och avgående gods För kraftverkets servicedrift behövs många olika typer av varor, till exempel livsmedel, kontorsvaror och drivmedel. Exempel på dessa olika typer visas i tabell 11.1. En normal volym på godstransporterna för de senaste åren har varit cirka 6 transporter dagligen. Under byggtiden av det nya interndelslagret kommer tillfälligt en ökning av antalet transporter ske. Volymen beräknas inte bli så stor att den blir märkbar för de närboende eller för trafiksituationen på tillfartsvägarna. I kommande tabeller under kolummen ”Fortsatt servicedrift” avses den fortsatta servicedriften från 2013 och framåt. Företagsintern 60 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Typ av gods 2010 Dieselolja 5 st Fortsatt servicedrift (transporter/år) Oförändrat Livsmedel 400 st Oförändrat Övriga godstransporter 800 st Oförändrat Tabell 11.1 Årligt antal transporter till Barsebäcksverket. 11.2 Transport av radioaktivt gods Radioaktiva komponenter sänds mellan olika kärntekniska anläggningar och provningsföretag. Utrustning skickas även på service och underhåll. Dessa transporter utförs mestadels med lastbil. Under 2010 genomfördes 29 transporter med radioaktivt gods, med i genomsnitt 5 ton per transport. Under den fortsatta servicedriften kommer BKAB även fortsättningen att erbjuda övriga kärnkraftverk i Sverige möjligheten att köpa komponenter. BKAB bedömer att den verksamheten kommer att omfatta cirka 30–50 transporter per år. 11.3 Transport av låg- och medelaktivt radioaktivt avfall Lågaktivt metallskrot och lågaktivt brännbart avfall skickas till Studsvik AB för smältning respektive förbränning. Dessa transporter utförs med lastbil. Lågaktivt, ej brännbart avfall eller ej smältbart skrot kompakteras eller packas i container för transport med fartyg till deponering i SFR. Under 2010 genomfördes en transport med lastbil med brännbart avfall och smältbart skrot till Studsvik AB. Under 2011 och 2012 kommer ett antal fartygstransporter att ske, eftersom en del skrot från reaktorbassängerna samt styrstavar ska fraktas till Clab i Oskarshamn. Under den fortsatta servicedriften uppskattas att låg- och medelaktivt avfall kommer att transporteras cirka 2–3 gånger per år till SFR med fartyg och cirka 2–3 transporter per år kommer att ske med lastbil till Studsvik AB. 11.4 Transport av icke radioaktivt avfall Det uppkommer olika typer av icke radioaktivt avfall vid Barsebäcksverket. Icke radioaktivt avfall transporteras av auktoriserade företag och Kävlinge kommun. Sorteringsanläggningarna och avfallsmottagarna finns i Malmö, cirka 40 km enkel väg från kraftverket. Hushållsavfall hämtas varje vecka, medan källsorterat avfall hämtas efter avrop. Större mängder byggnadsavfall kan uppkomma om det kommer att göras förberedelser inför rivning, till exempel rivning av industribyggnader utan radioaktivitet. Företagsintern 61 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt I kapitel 13 redogörs mer ingående för de olika avfallstyperna, deras uppkomst och behandling. BKAB har avtal med Sysav (Sydskånes avfallsaktiebolag) i Malmö för omhändertagande av farligt avfall. I avtalet ingår även hjälp med klassificering av avfallet innan transport. Sysav innehar tillstånd för transport av farligt avfall. BKAB:s bedömning är att mängderna enligt tabellerna 13.1 och 13.2 och därmed tillhörande transporter, i stort kommer att vara oförändrade under den fortsatta servicedriften. 11.5 Interna transporter För Barsebäckverkets interna transporter finns i dag eldrivna ”golfbilar”, gaffeltruckar, en fyrhjulig motorcykel samt en traktor. Terminalfordonet för avfallstransporter tillhör SKB och stationeras för en viss avtalad tid på respektive kraftverk. Bevakningsbolaget har tre bilar stationerade på Barsebäcksverket. 11.6 Arbetspendling och tjänsteresor Arbetspendling sker främst med personbilar och samåkning är vanligt. Under 2010 har BKAB cirka 70 anställda samt cirka 40 entreprenörer som dagligen arbetar på verket. BKAB hyr även ut lokaler till företaget KSU samt till Ringhals AB, vilket innebär att ytterligare cirka 100 personer har sin arbetsplats på kraftverket. Då BKAB har tomma kontorslokaler, kan uthyrningen öka under den fortsatta servicedriften. Under den fortsatta servicedriften planeras för en personalstyrka om cirka 50 personer i BKAB samt cirka 100–200 personer anställda i andra företag. Tjänsteresor förekommer främst för de personer som deltar i nationella och internationella samarbetsgrupper, och för övrig personal i mycket liten omfattning. Företagsintern 62 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 12 RESURSANVÄNDNING Under servicedrift av Barsebäcksverket förbrukas kemiska produkter, exempelvis vid avfallsanläggningen och i totalavsaltningsanläggningen. Barsebäcksverket förbrukar vidare kommunalt vatten, naturgas, el, diesel och smörjmedel. 12.1 Inköp av kemiska produkter och miljöanpassad upphandling I samtliga inköp värderas kvalitet, teknisk prestanda (både för servicedrift och slutförvaring av radioaktivt avfall), miljöpåverkan och pris. Vissa inköpsgrupper anses ge större miljöpåverkan än andra. Inköp av dessa är därför reglerade i två interna instruktioner: • Inköp av kemiska produkter • Miljöanpassad upphandling Alla inköp av kemiska produkter granskas av Ringhals/ Barsebäcksverkets gemensamma kemikalieråd före köpet. Rådet arbetar för att minska antalet kemiska produkter och att byta ut produkter mot mindre farliga, där så är möjligt. Vid granskning av kemiska produkter beaktar kemikalierådet vilken avfallstyp som produkten ger upphov till. Då kemikalierådet bedömt och godkänt en kemisk produkt, registreras den i en intern databas, som är gemensam med andra verksamheter inom Vattenfallskoncernen. Samtliga inköp följer en intern instruktion: ”Miljöanpassad upphandling”. Instruktionen gäller även för entreprenörers material och produkter på Barsebäcksverket. I instruktionen ställs krav på leverantörers/entreprenörers förmåga för kriterierna ekonomi, tekniska frågor, kvalitetssystem och miljöprestanda. 12.2 Förbrukning Vid Barsebäcksverket hanteras ett antal kemiska produkter. Användningen sker främst vid transporter, uppvärmning och i vissa system, för att ge optimala driftsförutsättningar och minimera risken för korrosion. Drift av den interna avfallsanläggningen kvarstår under den fortsatta servicedriften. Cementingjutning av förbrukade radioaktiva jonbytarmassor är en ny process, som övergått från provdrift till normal drift under 2010. Under 2010/2011 har BKAB ansökt hos SSM och Länsstyrelsen om att få Företagsintern 63 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt överta begagnad och icke aktiv jonbytarmassa från Ringhals, för användning vid jonbytesreningen i avfallsanläggningen. Alternativet till att återbruka Ringhals PWR-jonbytarmassa är att köpa in ny jonbytarmassa, vilket innebär en avsevärd kostnad och onödig resursförbrukning. Förbrukningen av kemikalier visas i tabell 12.1 nedan. En utförligare sammanställning för 2010 finns redovisad i Miljörapporten för 2010 (se bilaga 21). Produkt 2010 Fortsatt servicedrift (mängd/år) Jonbytarmassor till driftsystemen 65 kg 100 kg Filterhjälpmedel/jonbytarmassor i avfallsanläggningen 100 kg 100 kg Cement till ingjutning av jonbytarmassor 13 ton 40 ton Monoetylenglykol 0 liter 200 liter Ringhals PWR- jonbytarmassa 0m 3 10 m3 Avfettningsmedel 80 liter 100 liter Övriga rengöringsmedel 400 liter 400 liter Tabell 12.1 Årlig förbrukning av kemiska produkter för 2010 och prognos för fortsatt servicedrift. 12.2.1 Vattenförbrukning och rening av processvatten Under 2010 förbrukade Barsebäcksverket totalt cirka 16 000 m3 vatten. Vattnet köps in från vattenverket i Kävlinge kommun. Av den totala vattenmängden framställdes under året cirka 700 m3 totalavsaltat vatten för processändamål. Under januari 2011 ersattes den äldre totalavsaltningensanläggningen med en ny som bygger på principen för omvänd osmos. Produkt Vattenförbrukning Totalavsaltat vatten Avhärdningssalt (natriumsalt) 2010 Fortsatt servicedrift (mängd/år) 16 000 m3 15 000 m3 700 m3 2 000 m3 0 kg 1 000 kg Tabell 12.4 Årlig vattenförbrukning och användning av kemikalier 2010 samt vid fortsatt servicedrift. Företagsintern 64 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 12.2.2 Elförbrukning samt dieselolja, smörjoljor och naturgas Dieselolja och gasol används för interna transporter och naturgas i pannorna för uppvärmning. Energi och smörjoljor 2010 Miljödiesel 8 m3 Gasol Fortsatt servicedrift Oförändrat 200 kg Oförändrat 3 Naturgas 720 000 Nm Oförändrat Oljor och fetter 3 500 liter Oförändrat Elanvändning 15 000 MWh Oförändrat Tabell 12.5 Årlig förbrukning av el, dieselolja, smörjoljor och naturgas 2010 samt prognos för fortsatt servicedrift. Företagsintern 65 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 13 ICKE RADIOAKTIVT AVFALL OCH ÅTERVINNING Barsebäcksverket har miljöstationer för källsortering i kontors- och verkstadsbyggnaderna. Barsebäcksverkets återvinningscentral medger både källsortering och mellanlagring av industriavfall och farligt avfall. Gasturbinerna på Barsebäcksverket ägs av E.ON Värmekraft Sverige AB. Avfallet som uppkommer registreras i en loggbok och transporteras till Barsebäcksverkets återvinningscentral. Avfallsmängderna redovisas separat i varje årsrapport. BKAB har Länsstyrelsens tillstånd att mellanlagra spillolja om högst 5 ton från gasturbinerna. 13.1 Avfall och återvinningsprodukter Brännbart, osorterat, sekretess- och byggavfall transporteras av auktoriserat tranportföretag till avfallsbolaget Sysav i Malmö. Hushållsavfall transporteras av Kävlinge kommun till Sysav för förbränning. Under de senaste åren har stora utrensningar och utfasningar skett. Till exempel har blybatterier skickats till återvinning under 2009 och blytegel under 2010. Papper, pappersförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar, glas, trä, skrot och elektronikskrot transporteras och tas omhand för återvinning. Stora skrotkomponenter transporteras och skickas till externa återvinningsföretag. 2010 ton Fortsatt servicedrift (mängd/år) Brännbart och hushållsavfall 40 30 – 50 ton Deponiavfall 13 Oförändrat Elektronikavfall 3 Oförändrat Återvinning papper 17 Oförändrat Återvinning trä 3 Oförändrat Återvinning förpackning 1 Oförändrat 168 50 - 200 ton Avfallsslag Återvinning skrot Tabell 13.1 Årliga mängder icke radioaktivt avfall och prognos för fortsatt servicedrift. *I mängden skrot 2010 ingår 73 ton blytegel. Företagsintern 66 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 13.2 Farligt avfall Avtal har slutits med Sysav om hjälp med klassificering, transporthandlingar, transport och omhändertagande. Oljor, oljefilter, lösningsmedel, färg, batterier och lysrör tas omhand i så kallade Lots-behållare. Större mängder farligt avfall transporteras med sugbil. Nedanstående tabell redovisar mängderna av farligt avfall 2009. Avfallsslag 2010 kg Fortsatt servicedrift (mängd/år) Spillolja 500 500 - 3 000 kg Oljeslam 0* 5 – 10 ton 400 50 - 400 kg 1 000 100 – 1 000 kg Lysrör/lampor 400 100 – 500 kg Batterier 125 50 – 150 kg 1 500 Oförändrat Lösningsmedel Färgavfall Övrigt farligt avfall Tabell 13.2 Årliga mängder farligt avfall och prognos för fortsatt servicedrift för Barsebäcksverket. *2010 förekom inget oljeslam men normalt förekommer mellan 5 och 10 ton. Företagsintern 67 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 14 RADIOAKTIVT AVFALL Eftersom Barsebäcksverket inte har någon elproduktion längre och det därför inte pågår någon kärnklyvning, så uppstår inte heller några nya aktiverade radionuklider. De radionuklider som uppkom under elproduktionstiden, sönderfaller enligt sina sönderfallskedjor. Dessa radionuklider kan spridas och kontaminera nytillkomna produkter, som till exempel tillsatsmedel och utrustning som används vid reparations- och underhållsarbeten samt emballage och behållare som används i avfallshanteringen. Några exempel: • Olika typer av emballage/behållare för radioaktivt avfall • Material/utrustning som används för rening/sanering/dekontaminering • Verktyg och annan utrustning • Personlig skyddsutrustning När avfall tas omhand kan det antingen vara friklassat eller klassat som korteller långlivat låg- eller medelaktivt avfall. SSM håller på att ta fram en ny friklassningsföreskrift. Den kommande föreskriften ställer högre krav på renhet. Detta innebär att mer material kan komma att klassas som radioaktivt avfall. Kärnkraftverken, Studsvik AB och SKB har tillsammans tagit fram en gemensam klassificering av olika typer av radioaktivt avfall samt friklassat material. Klassificeringen framgår av tabell 14.1. 14.1 Det svenska systemet för radioaktivt avfall 14.1.1 Översiktlig beskrivning av avfallssystemets hanteringskedja Systemet för avfallets omhändertagande omfattar följande steg: • Aktiviteter i samband med avfallets uppkomst (källsortering och initial bedömning) • Behandling • Mellanlagring • Hantering och transport • Deponering i slutförvar Företagsintern 68 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Figur 14.1 Principskiss över det svenska systemet för radioaktivt avfall. De kärntekniska anläggningarna som genererar avfall ansvarar för mellanlagring av det avfall som uppstår. SKB ansvarar för transport, deponering och slutförvaring av avfallet som uppkommit. Avfallsproducenten har dock alltid det övergripande ansvaret för sitt avfall. I säkerhetsredovisningen för SKB:s slutförvarsanläggning SFR delas avfallet in i olika avfallstyper beroende på ursprung, vem producenten är, samt var i förvaret avfallet ska deponeras. I säkerhetsredovisningen beskrivs aktuella delar av förvaret, liksom de olika typer av material och radionuklider som kan inplaceras där. Avfallstypens egenskaper och karaktäristika dokumenteras i en typbeskrivning. Typbeskrivningen ger en översiktlig redovisning av avfallets hela hanteringskedja samt en detaljerad redovisning av avfallets egenskaper. I denna ingår bland annat avfallskategorier, emballagetyper och behandlingsformer. Godkända typbeskrivningar utgör en del av säkerhetsredovisningen för SFR och även en del av de kärntekniska anläggningarnas säkerhetsredovisning. Avfallsregister finns som redovisar individdata för varje enskilt kolli. Baserat på aktuella individdata, rapporterar SKB årligen deponerade volymer och aktivitetsmängder till SSM. 14.1.2 SKB:s Loma-program SKB:s program för låg- och medelaktivt avfall (Loma) syftar till att omhänderta det låg- och medelaktiva avfallet från de svenska kärnkraftsföretagen på ett säkert sätt. För detta finns i dag en anläggning för kortlivat radioaktivt avfall, SFR. Ytterligare anläggningar för mellanlagring och slutförvaring av långlivat lågoch medelaktivt avfall samt rivningsavfall planeras. Tidsplanen för att uppföra och driftsätta de planerade anläggningarna styrs av kraftverkens Företagsintern 69 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt planerade driftstid och avvecklingstakt, tillgången till säkra mellanlager, tekniska åtgärder såsom projektering och lagstiftningens krav på tillstånd. Den totala bilden av det planerade svenska systemet för omhändertagande av det radioaktiva avfallet framgår av figur 14.2. Heldragna pilar representerar transportflöden av radioaktivt avfall från kärnkraftverken eller andra anläggningar till avsett slutförvar via ett eventuellt mellanlager. Streckade pilar symboliserar olika alternativa flödesvägar. De anläggningar för förvaring av avfall, befintliga eller framtida, som planeras ingå i Loma-programmet är följande: Slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall – SFR Den befintliga anläggningen i Forsmark är licensierad för kortlivat låg- och medelaktivt driftavfall. Det är beslutat att utöka och licensiera om SFR, för att kunna omhänderta både kortlivat låg- och medelaktivt driftavfall och rivningsavfall. SKB diskuterar även möjligheterna att använda anläggningen för mellanlagring av långlivat låg- och medelaktivt avfall. Slutförvar för långlivat avfall – SFL Planerad anläggning för slutgiltigt omhändertagande av långlivat låg- och medelaktivt avfall. SFL planeras vara i drift 2045. Se referens 7. Centralt mellanlagret för använt kärnbränsle Clab Inom Loma-programmet utnyttjas också en mindre del av Clab för mellanlagring av härdkomponenter. Clab ägs och drivs av SKB, och anläggningen ligger vid Oskarshamns kärnkraftverk. Bergrum för aktivt avfall – BFA Bergrummet ingår inte i Loma-programmet men kan erbjuda utrymme för avfall från övriga svenska kärnkraftverk. Bergrummet tillhör Oskarshamns kärnkraftverk och används för mellanlagring av både kort- och långlivat driftavfall från OKG. Företagsintern 70 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Figur 14.2 Systemet för att ta hand om Sveriges radioaktiva avfall och använda kärnbränsle. Företagsintern 71 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Friklassat material Kortlivat mycket lågaktivt avfall Innehåller mindre mängd kortlivade radionuklider med T1/2 ≤ 31 år, Definition Material med radioaktiva ämnen som understiger gränsen för krav på särskild slutförvaring Dosrat på kolli < 0,5 mSv/h, Långlivade radionuklider med T 1/2 > 31 år förekommer i begränsade mängder Kortlivat lågaktivt avfall Kortlivat medelaktivt avfall Långlivat låg- och medelaktivt avfall Högaktivt avfall Innehåller kortlivade radionuklider med T1/2 ≤31 år Signifikant innehåll av kortlivade radionuklider med T1/2 ≤ 31 år Signifikant innehåll av långlivade radionuklider med T1/2 > 31 år över gällande begränsning för kortlivat avfall Använt kärnbränsle Kräver strålskärmning vid transport Kräver särskild inneslutning vid transport Kräver kylning och strålskärmning vid mellanlagring och transport Dosrat på kolli (och oskärmat material) < 2 mSv/h Dosrat på kolli < 500 mSv/h Långlivade radionuklider med T 1/2 > 31 år förekommer i begränsade mängder Långlivade radionuklider med T 1/2 > 31 år förekommer i begränsade mängder Övriga egenskaper Slutförvar Ingen slutförvaring krävs Markförvar SFR SFR Slutförvar för långlivat avfall (SFL) Slutförvar för kärnbränsle Exempel på avfall Skrot, lysrör, elektronik, emballage Sopbalar till markförvar Avfall och skrot i ISOcontainer till BLAförvaret i SFR Jonbytarmassa från reaktorreningssystem till silo i SFR Moderatortanklock till SFL Kärnbränsle Tabell 14.1 Klassificering av radioaktivt avfall i Sverige. Företagsintern 72 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 14.2 Externa mellanlager för radioaktivt avfall från Barsebäcksverket Clab i Oskarshamn BKAB mellanlagrar sitt använda kärnbränsle och en del långlivat låg- och medelaktivt avfall i SKB:s anläggning Clab. BKAB har sedan december 2006 inget kärnbränsle kvar på Barsebäcksverket. Studsvik AB Metallskrot som bedöms vara möjligt att friklassa kan skickas till Studsvik AB. Transporten till Studsvik sker normalt med lastbil men kan även gå sjövägen. Innan friklassningen sker kan viss behandling i form av dekontaminering ske. Behandlingen kan bestå av borttagande av radioaktiv del, blästring, avtorkning med flera behandlingsmetoder. Studsvik AB har en anläggning för smältning av olika sorters metaller. Göten, som blir resultatet efter smältning, genomgår sedan friklassningskontroll. Det avfall som uppstår i Studsvik, i form av till exempel slagg, skickas tillbaka till BKAB alternativt förpackas i Studsvik för transport och slutdeponering i SFR. Vid behov mellanlagras material/avfall i avvaktan på behandling. Bergrum för aktivt avfall (BFA), Oskarshamn BKAB har i dag inget avfall lagrat i BFA. Det är dock möjligt att i BFA mellanlagra interndelar. Se tabellerna 14.2 och 14.3. Slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall i Forsmark – SFR SKB planerar att SFR kommer vara godkänt som mellanlager för långlivat medelaktivt avfall under åren mellan Barsebäcksverkets rivning och tills SFL är byggt. Se SKBs FUD-program 2010, referens 7. 14.3 Externa slutförvar för radioaktivt avfall från Barsebäcksverket Kommunal deponi Avfall som innehåller låg radioaktiv mängd kan enligt SSMFS 2008:39 deponeras på kommunal deponi. BKAB har endast deponerat en mindre mängd avfall på kommunal deponi. Slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall i Forsmark – SFR Radioaktivt kortlivat låg- och medelaktivt avfall slutdeponeras i SFR. I dagsläget kan SFR endast ta emot driftavfall från kraftverken. Slutförvar för långlivat avfall – SFL Det avfall som är långlivat ska slutligen placeras i SFL. SFL planeras vara i drift 2045. Se referens 7. Företagsintern 73 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 14.4 Lagring av radioaktivt avfall på Barsebäcksverket På Barsebäcksverket lagras i dag avfall som har uppkommit under elproduktionsdriften samt under servicedriften. Avfallet kommer att förberedas inför borttransport och därefter transporteras bort. I AB-lagret mellanlagras kortlivat medelaktivt avfall som solidifierade jonbytarmassor i 200-liters fat, avfall och skrot i 200- liters fat samt ett mindre antal betongkokiller som innehåller avfall och skrot. I C-lagret mellanlagras kortlivat låg- och medelaktivt avfall, som betongtankar med avvattnad jonbytarmassa, filtermassa samt slam. I C-lagret mellanlagras även 200-liters fat med avfall och skrot. Det kan även lagras kortlivat lågaktivt material/avfall i lådor eller containrar. I ATB-lagret mellanlagras avfallstransportbehållare (ATB) och containrar med kortlivat lågaktivt avfall. I tankar i avfallsbyggnaden lagras vatten, jonbytarmassa, filtermassa och slam i avvaktan på behandling. I reaktorbyggnadernas bassänger och reaktortank lagras långlivat lågoch medelaktivt avfall. I bassängerna lagras för närvarande en del avfall såsom härdgaller och moderatortanklock, som byttes ut under tiden Barsebäcksverket hade elproduktion. Dessa delar innehåller en avsevärd mängd radioaktivitet och måste därför lagras strålskärmat, för att skydda personalen från joniserande strålning. Vattnet i bassängerna utgör en strålskärm samtidigt som man vid behov kan hantera komponenterna. Nedanstående tabeller anger BKAB:s radioaktiva avfall som lagras i reaktorhallsbassängerna. Reaktorhallsbassänger på B1 Vikt ton Bq Co-60 Skrotkassett med mindre föremål* 0,4 3,3 E+14 Styrstavar* 16,1 4,4E+14 Interndelar som lagras i bassängerna, t.ex. moderatortanklock, härdgaller, stigarrör 23,7 1,4 E+14 Bränsleboxar 1,4 1,0 E+13 Totalt 41,6 9,2 E+14 Tabell 14.2 Lagrat radioaktivt driftavfall i reaktorhallsbassängerna på B1 2010-12-31 Företagsintern 74 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Reaktorhallsbassänger på B2 Vikt ton Bq Co-60 Skrotkassett med mindre föremål* 0,04 9,0 E+12 Styrstavar* 16,3 7,5 E+14 Interndelar som lagras i bassängerna, t.ex. moderatortanklock, härdgaller, stigarrör 23,3 1,3 E+14 Bränsleboxar 0,6 5,0 E+12 Totalt 40,2 8,9 E+14 Tabell 14.3 Lagrat radioaktivt driftavfall i reaktorhallsbassängerna på B2 2010-12-31 *I tabell 14.2 och 14.3 redovisas innehavet för 2010-12-31 men under våren 2011 har BKAB skickat skrotkassetterna till Clab. Styrstavarna skickas, enligt plan, till Clab under 2011 - 2012. Större komponenter, som härdgaller och moderatortanklock, är bestrålat och är därmed långlivat medelaktivt avfall. Avfallet kommer att segmenteras och emballeras, och enligt BKAB:s förslag tillfälligt lagras i ny tillfällig byggnad på Barsebäcksverket. Se kapitel 9.3. Alternativ är lagring på annan plats inom Barsebäcksverket, mellanlagring på Clab eller BFA, Oskarshamnsverket. Sammanfattande tabell Den sammanfattande tabellen 14.4 anger BKAB:s radioaktiva driftavfall vid årsskiftet 2010/2011, var det finns lagrat, vikt, volym samt dess innehåll av Co-60. Anledningen till att Co-60 har valts som radionuklid är att den ger störst stråldospåverkan till personalen. För mer detaljer, se ”Anmälan av avfallsplan för BKAB id.1921017” i bilaga 22. Volym m3 Vikt ton AB-lager 68 103 1,9 E+12 C-lager 133 136 1,8 E+11 ATB-lager 304 112 4,1 E+09 Avfallsbyggnadens tankar 47 47 1,3 E+13 Reaktorhallsbassänger B1* 41 9,2 E+14 Reaktorhallsbassänger B2* 40 8,9 E+14 Lager/utrymme Bq Co-60 Tabell 14.4 Lagrat radioaktivt avfall på Barsebäcksverket 2010-12-31. * Interndelar se tabell 14.2 och 14.3. Företagsintern 75 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 14.5 Hantering av radioaktivt avfall på Barsebäcksverket BKAB hanterar avfall på olika sätt beroende på avfallsmottagarens krav. Oljor och petrokemiska produkter SSM:s föreskrift SSMFS 2008:39 reglerar vilka högsta aktivitetsmängder oljor och petrokemiska produkter, som ska hanteras av extern mottagare, får innehålla. Om produkten understiger gränsvärdet 5 000 Bq/kg kan produkten skickas till Sakab för destruktion. Utförsel och återvinning av radioaktivt material Med återvinningsbart material avses material som efter behandling kan återanvändas i någon form. Om materialet ska hanteras fritt utan restriktioner ur strålskyddssynpunkt får högsta föroreningsgrad vara 500 Bq/kg. (SSMFS 2008:39). Materialet genomgår kontroll och dokumentation, och rapporteras till SSM. Deponering på kommunal deponi av radioaktivt avfall Lågaktivt avfall kan efter nuklidspecifik kontroll av aktivitetsinnehåll, deponeras på kommunal deponi. Gränsvärdet är 5 000 Bq/kg och föremålen ska vara ”obrukbara” för att förhindra återanvändning. (SSMFS 2008:39). Avfallet genomgår kontroll, dokumentation och rapporteras till SSM. Behandling av radioaktivt skrot Det radioaktiva skrotet behandlas i huvudsak enligt nedanstående alternativ. • Om skrotet innehåller lägre värden för radioaktiviteten än gränsvärdet i SSM:s föreskrift SSMFS 2008:39, kan det föras ut från kontrollerat område för fri användning. Skrotet skickas till externa återvinningsföretag. • Om skrotet ligger över gränsvärdet för fri användning, kan det antingen behandlas i dekontamineringsanläggningen på Barsebäcksverket eller skickas till Studsvik AB, för behandling och eventuell friklassning. • Om skrotet ligger mycket över gränsvärdet är skrotet svårt att behandla med lyckat resultat. Därför förpackas sådant skrot utan försök till dekontaminering i därför avsedda behållare. Behållarna skickas till SFR för slutdeponering. Behandling av kortlivat lågaktivt brännbart avfall Kortlivat lågaktivt brännbart avfall behandlas enligt två alternativ: • Avfallet packas i containrar och transporteras, antingen landvägen eller till sjöss, till Studsvik AB där det bränns. Askan, som uppstår, behandlas och skickas till SFR för slutdeponering. Företagsintern 76 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt • Avfallet kompakteras till balar på cirka 1 m3 och placeras i containrar, för vidare transport till deponering i SFR. Transporten sker normalt till sjöss. Behandling av kortlivat lågaktivt avfall Kortlivat lågaktivt avfall, till exempel engångsmaterial, trasor, skrot, kan ibland av olika anledningar inte skickas som brännbart eller skrot. Det packas i så fall i containrar för vidare transport till SFR för deponering. Avfallet kan kompakteras i balar, packas i 200-liters fat eller olika stora lådor. Alternativt kan det läggas direkt i containern. Behandling av kortlivat medelaktivt avfall BKAB har sedan tidigare en del avfall som inte kan packas och skickas till SFR i container. Det beror på att aktiviteten och/eller dosraten är för hög. Avfallet finns i 200-liters fat samt ett mindre antal betongkokiller. En betongkokill är en betongbehållare med en yttervolym på cirka 1,7 m3. Ytterligare avfall av denna typ kan uppstå under den fortsatta servicedriften. BKAB avser att sortera om och förpacka i nya emballage detta avfall innan det skickas till slutförvaring. Detta kan ske på Barsebäcksverket eller hos Studsvik AB. Solidifiering av kortlivade medelaktiva jonbytarmassor Jonbytarmassorna lagras i avfallsbyggnadens tankar tillsammans med vatten. Jonbytarmassorna avvattnas och fylls på 200-liters fat. Till fatet tillförs cement under kontinuerlig omblandning. När cementen har härdat, transporteras fatet med hjälp av en blyskärmad behållare till AB-lagret. Faten mäts nuklidspecifikt och mellanlagras i AB-lagret tills transport sker till SFR. För de kvarvarande jonbytarmassorna, som är lagrade i tankar, uppskattar BKAB att antalet fat blir 600 - 800 stycken. Avvattning av jonbytarmassor, filtermassor och slam i betongtank I avfallsbyggnadens tankar lagras kortlivat låg- och medelaktivt avfall bestående av jonbytarmassor, filtermassor och slam tillsammans med vatten. Jonbytarmassan tillfördes lagringstanken från ett reningssystem, som numera är avställt. Blandningen av vatten, avfall och jonbytarmassor pumpas till en betongtank. Betongtanken innehåller en sandbädd och filterstavar, som filtrerar och avvattnar inkommande material. Jonbytarmassan hade, förutom sin ursprungliga uppgift i reningssystemet, också en reningsfunktion i betongtanken. Denna funktion upphör, om jonbytarmassan inte längre blandas in i det avloppsvatten som avrinner via betongtanken. BKAB har ett fortsatt behov av att avvattna slam från de olika lagringstankarna i betongtank men har inte längre jonbytarmassa kvar att tillsätta. BKAB har därför undersökt olika alternativ. Föreslaget är att tillsätta använd och ej radioaktiv jonbytarmassa från Ringhals kärnkraftverk. Jonbytarmassan kan återanvändas då den har kvarvarande verkningskraft. Se även kapitel 12.2.2. En betongtank har en yttervolym om 10 m3 och en innervolym om 6 m3. En fylld betongtank väger 15–18 ton och en tom tank väger cirka 11 ton. Företagsintern 77 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Betongtanken mellanlagras och mäts nuklidspecifikt i C-lagret. Sedan placeras den i en speciell ATB, som har plats för tre betongtankar, och transporteras sjövägen till SFR för slutdeponering. 14.6 Radioaktivt avfall och återvinningsprodukter som skickas från BKAB Nedanstående tabell anger uppskattade årliga mängder av radioaktivt avfall och återvinningsprodukter som kommer att skickas från BKAB. Tabellen baseras på mängderna lagrat avfall i lagren AB, C, ATB och avfallsbyggnadens tankar samt tillkommande avfall som uppstår under servicedriften. 2010 ton Fortsatt servicedrift (ton per år) Utförsel från kontrollerat område till fri användning 8 10 Sakab spillolja 0 5 Studsvik smältning 13 15 Studsvik förbränning 2 10 SFR 0 100 Restprodukter Tabell 14.5 Uppskattade årliga mängder radioaktivt avfall och återvinningsprodukter. I tabellen ovan ingår inte interndelarna från tabellerna 14.2, 14.3, 9.1 och 9.2. Företagsintern 78 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 15 UTSLÄPP OCH ÖVRIG MILJÖPÅVERKAN I detta kapitel redogörs för utsläpp till luft, vatten och mark från Barsebäcksverket och miljöpåverkan av dessa. En värdering har även gjorts av vilka förändringar som förväntas ske under den fortsatta servicedriften. 15.1 Utsläpp till luft 15.1.1 Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft Produktionen av radioaktiva ämnen upphörde när reaktorerna stoppades och kärnbränslet transporterades till Clab. Detta innebär att utsläppen till luft av radioaktiva ädelgaser, radioaktiv jod, kol-14 samt kortlivad radioaktivitet har upphört och därmed kraven på att mäta dessa. Den radioaktivitet som finns kvar i anläggningen består av aktiverings- och klyvningsprodukter som bildades när reaktorerna var i effektdrift. Även kraven på att mäta tritium i luftutsläppen har upphört. Tritium finns kvar i vissa systemvatten som kan avdunsta. Radioaktiviteten i de nuvarande luftutsläppen är i huvudsak bunden till aerosoler, som uppstår vid arbeten med kontaminerat material i till exempel reaktorhallarna. Mätningarna omfattar inte den naturliga radioaktiviteten som finns i byggnaden, till exempel radon från blåbetong. Utsläppen av transuraner och Sr-90 till luft är låga. År 2010 bidrog de med mindre än 1,1E-09 mSv/år till kritisk grupp. Utsläppen bedöms minska ytterligare efter 2011, då härdnära skrot i reaktorbassängerna har fraktats till Clab (se kapitel 14.4). De sammanlagda utsläppen av radioaktiva ämnen till luft är låga. Den årliga stråldos det medför till kritisk grupp, motsvarar storleksordningen miljondelar av vad den naturliga bakgrundsstrålningen ger (se vidare kapitel 16.3.5). Luftutsläppen bedöms under de kommande åren av servicedrift vara i samma storleksordning som under åren 2008-2010 men under den period som segmenteringen pågår kan utsläppen till luft öka något. Företagsintern 79 (122) Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Diagrammet nedan visar utsläppen av Co-60 till luft 1997–2010, och omfattar alltså även den sista perioden med båda reaktorerna drift. Utsläpp av Co-60 till luft 1997-2010 3,50E+08 3,00E+08 Co-60 Bq/år 2,50E+08 2,00E+08 1,50E+08 1,00E+08 5,00E+07 0,00E+00 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 15.1 De totala årliga utsläppen av Co-60 till luft från Barsebäcksverket 1997–2010. Diagrammet nedan visar, genom högre upplösning, tydligt den minskande trenden av utsläpp till luft av Co-60 åren 2005–2010. Reaktor på B2 var i drift till och med maj 2005. Utsläpp av Co-60 till luft 2005- 2010 2,50E+07 2,00E+07 Co-60 Bq/år Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus 1,50E+07 1,00E+07 5,00E+06 0,00E+00 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 15.2 De totala årliga utsläppen av Co-60 till luft från Barsebäcksverket 2005–2010. Företagsintern 80 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 15.1.2 Utsläpp av icke radioaktiva miljöpåverkande ämnen till luft Verksamheten på Barsebäcksverket har inte medfört utsläpp av icke radioaktiva miljöpåverkande ämnen till luft i sådan omfattning att provtagning och analyser behövts. Den fortsatta servicedriften kommer inte att förändra detta. Ventilation från verkstäder I verkstäderna utförs service, reparation och i liten omfattning nytillverkning av utrustning. Denna verksamhet omfattar till exempel svetsning och rengöring, som kan medföra att ämnen frigörs till luft. Verksamheten är dock ytterst begränsad och eventuella utsläpp berör framför allt den lokala arbetsmiljön. Gaspannor Naturgaspannorna förbrukade 720 000 Nm3 naturgas (7 900 MWh) under år 2010. Den nya pannan E3 har gett besparing på drygt 30 procent jämfört med 2009. Svavel redovisas utifrån bränslets innehåll av svavel på 0,008 mg S/MJ. Nedan redovisas de uppskattade utsläppen för 2010. De är baserade på schablonvärden, då BKAB inte har krav på att utföra utsläppsmätningar på pannor i den storleken. Förbrukningsställe Pannor ton CO2 ton NOX ton SO2 1 500 1,1 0,001 Tabell 15.1 Uppskattade utsläpp från naturgaspannorna under 2010 Kylmaskiner Ventilationssystem och tryckluftssystem kräver kylning. Vissa köldmedier har en hög växthusfaktor och andra klassas i olika grad som ozonpåverkande. Barsebäcksverket hade vid årsskiftet 2010/2011 inga ozonpåverkande köldmedier kvar. En omfattande demontering och behovsinventering har skett under åren 2006–2010, och vissa mindre förändringar återstår att genomföra. Läckage av köldmedier har de senaste två åren uppgått till 2,6 procent respektive 10 procent. Förlusten 2009 på 10 procent var extremt stor och berodde på upprepat haveri på den största kylmaskinen. Kylmaskinerna använder frysskydd i form av etylenglykol. I tabellen nedan används begreppet GWP-faktor (Global Warming Potential) för att kunna jämföra olika gaser. GWP-faktorn anger hur mycket ett kilo av växthusgaser påverkar klimatet, i jämförelse med ett kilo koldioxid. Koldioxid har en GWP-faktor på 1 medan de fluorerade växthusgasernas GWP-faktor varierar mellan 120 och 22 200. Företagsintern 81 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Köldmedier Installerad mängd 2010-01-01 Förlust 2010 381 kg 10 kg = 18 ton GWP HFC (R134a, R404a, R407c) Tabell 15.2 Installerad mängd köldmedier. Utbyte och sammanläggning av kylmaskiner kommer att medföra lägre installerade mängder köldmedier under den fortsatta servicedriften. Utsläpp från transporter Nedan redovisas de förutsättningar och antaganden som använts vid bedömning av miljöpåverkan från dagens och framtida transportbehov. Här uppskattas utsläppen, med underlag från kapitel 11 om transporter. Summerade utsläpp från transportarbetet 2010 Fortsatt servicedrift 60 ton Oförändrat Tabell 15.3 Årligt utsläpp av koldioxid från transporter av varor, avfall och arbetspendling till och från Barsebäcksverket. Jämförelse kan göras med utsläppen av koldioxid i Skåne. Data har hämtats från Miljömålsportalen men tyvärr finns inte ännu data från 2009. Under 2008 låg utsläppen i Skåne på 6 200 000 ton. Av dessa kunde 2 800 000 ton (45 procent) hänföras till transportsektorn. Utsläppen från BKAB:s verksamheten är mycket låga i jämförelse med Skånes utsläpp från transportsektorn. Företagsintern 82 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 15.1.3 Sammanställning av utsläpp till luft I tabellen nedan redovisas en sammanställning av utsläpp till luft från verksamheten vid Barsebäcksverket tillsammans med en uppskattning av framtida förändringar. Jämförelserna är gjorda mot data från 2008 eller 2009, hämtade från webbsidan för Sveriges miljömål (miljömålsportalen) Se referens 3. Ämne Radioaktiva ämnen omräknat till stråldos till kritisk grupp Ursprung Utsläppt mängd 2010 Beräkningen är baserad 5,84 E-08 mSv på radiokemiska analyser och dosomvandlingsfaktorer som tagits fram specifikt för respektive utsläppspunkt Radioaktiva ämnen (Bq) Naturgaspanna Fortsatt servicedrift (mängd/år) I samma storleksordning Kommentar Cancerrisk. Cirka 5 % ökad risk att utveckla cancer om man erhållit 1 000 mSv Utsläppen sker intermittent under året. De motsvarar en beräknad stråldos till de närmast boende som är mindre än 0,000 001 mSv per person och år. Detta motsvarar miljondelar av den stråldos som den naturliga bakgrundsstrålningen ger. Bidraget ger en försumbar riskökning. 2,73 E+06 Bq Co-60 I samma storleksordning Luftutsläppen bedöms under de kommande åren av servicedrift vara i samma storleksordning som under åren 2008-2010 men under den period som segmenteringen pågår kan utsläppen till luft öka något. 1 500 ton GWP Viss minskning De totala utsläppen av växthusgaser uppgick i Sverige under 2009 till 60 miljoner ton koldioxidekvivalenter. De totala utsläppen från verksamheten vid Barsebäcksverket förväntas motsvara cirka 1 500 ton GWP under den fortsatta servicedriften. Barsebäcksverkets bidrag till utsläppen utgör således högst 0,03 promille. Någon påverkan från detta utsläpp torde inte vara märkbar. Koldioxid Transporter Miljöeffekt 60 ton GWP Oförändrat Köldmedia (HFC) 18 ton GWP Läckage från kylmaskiner Minskande Svaveldioxid Naturgaspanna 0,001 ton SO2 Viss minskning Kväveoxider Naturgaspanna 1,1 ton NOx Viss minskning Utsläpp av koldioxid bidrar till den globala uppvärmeningen; det s.k. klimathotet eller växthuseffekten. Utsläpp av svaveldioxid År 2009 släppte Sverige sammanlagt ut knappt 30 000 ton ger bidrag till försurning svaveldioxid. Barsebäcksverkets bidrag till utsläppen är av mark och vatten. ytterst marginell. Utsläpp av kväveoxider bidrar till övergödning, försurning och bildande av marknära ozon. År 2009 släppte Sverige sammanlagt ut cirka 149 000 ton kväveoxider. Barsebäcksverkets bidrag till utsläppen utgör således högst 0,01 promille. Någon påverkan från detta utsläpp torde inte vara märkbar. Tabell 15.4 Sammanställning av utsläpp till luft från verksamheten vid Barsebäcksverket under 2010 och bedömning av den framtida servicedriften. Företagsintern 83 (122) Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 15.2 Utsläpp till vatten 15.2.1 Utsläpp av radioaktiva ämnen till havet Utsläppt volym till havet För närvarande släpps cirka 3 000 m3 avloppsvatten med innehåll av radioaktiva ämnen, ut i havet per år. Detta är cirka 5 procent av vad volymen var när Barsebäcksverkets båda reaktorer var i drift. Volymen bedöms minska ytterligare under kommande servicedrift. BKAB arbetar med att minska volym och aktivitetskoncentration i utsläppsvatten. Men eftersom bassänger och tankar på kontrollerat område fortfarande innehåller stora vattenvolymer, kan utsläppsvolymerna variera något under kommande år. Det beror på hur anläggningen används. Vid utpumpning används en kylvattenpump på B2:ans rensverk för att ge omblandning vid utpumpning. Utsläpp till havet, m3 50000 45000 40000 35000 30000 m3/år Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus 25000 20000 15000 10000 5000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur15.3 Utsläppt volym till havet 1997–2010. Utsläppt radioaktivitet till havet Den årliga utsläppta radioaktiviteten har minskat, på grund av lägre utsläppsvolymer och aktivitetskoncentration. Ett projekt arbetar med att ytterligare minska utsläppen av radioaktivitet. Detta har resulterat i att en ny membranfiltreringsanläggning testas under 2010-2011, för att avskilja partiklar i överskottsvattnet från ingjutningen av jonbytarmassor i cement. Projektet har även kartlagt och förändrat de vattenflöden som påverkar utsläppsvolymerna. Företagsintern 84 (122) Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Utsläpp av Co-60 till havet 1997-2010 3,50E+10 3,00E+10 Co-60 Bq/år 2,50E+10 2,00E+10 1,50E+10 1,00E+10 5,00E+09 0,00E+00 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur15.4 Utsläpp av Co-60 till havet 1997–2010. Diagrammet nedan visar, genom högre upplösning, tydligare utsläppen av Co-60 till havet under åren 2005–2009. Reaktor på B2 var i drift till och med maj 2005. Utsläppens variation orsakas av att verksamheten anläggningen varit olika under åren. Under 2006 utfördes få arbeten som påverkade vattenutsläppen. Under 2007 gjordes tekniska förberedelser, inför de båda kemiska systemdekontamineringarna som genomfördes i anslutning till årsskiftet 2007–2008. I förberedelserna ingick även att skapa lagringsutrymmen för omhändertagande av dekontamineringsvätskor, vilket medförde en ökad volym av vattenutsläpp till havet. Utsläpp av Co-60 till havet 2005-2010 3,00E+09 2,50E+09 2,00E+09 Co-60 Bq/år Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus 1,50E+09 1,00E+09 5,00E+08 0,00E+00 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur15.5 Utsläpp av Co-60 till havet 2005–2010. Omräknat till stråldos till kritisk grupp, motsvarar de nuvarande årliga totala utsläppen av radioaktivitet till havet i storleksordningen hundratusendelar av gränsvärdet, respektive miljondelar av vad den naturliga Företagsintern 85 (122) Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt bakgrundsstrålningen i Skåne ger. Dosbidraget från Co-60 dominerar i vattenutsläppen (se vidare kapitel 16.3.5). Utsläppen av aktivitet bedöms ligga i samma storleksordning under kommande servicedrift som under åren 2008-2010. 15.2.2 Utsläpp av icke radioaktiva miljöpåverkande ämnen till havet Vattenutsläppen från Barsebäcksverket innehåller, utöver radioaktiva ämnen, även låga halter av icke radioaktiva miljöpåverkande ämnen. Exempel på sådana ämnen är fosfor, kväve, tungmetaller och syreförbrukande ämnen. Dessa ämnen analyseras och rapporteras till Länsstyrelsen. För mängder och halter, se tabell 15.5 i slutet av detta kapitel. Den dominerande källan till bland annat fosforn i spillvattnet har historiskt varit tvättmedel från tvättstugan. Utsläppen av fosfor har varit minskande under 00-talet. Det beror dels på minskande mängder tvättgods, dels på övergång till lågfosfattvättmedel. Sedan juli 2009 skickas tvätten till ett externt företag, som är specialiserat på att hantera tvättgods från kärntekniska anläggningar. Sammantaget har detta medfört att BKAB:s utsläpp av fosfor under 2010 endast uppgick till 1,1 kg. Utsläpp av fosfat till havet 180 160 140 120 kg/år Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus 100 80 60 40 20 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 15.6 Utsläpp av fosfor till havet 1999–2010. Utsläpp av tungmetaller till havet Utsläppen av tungmetaller orsakas främst av utlösning av korrosionsprodukter från systemytor. Utsläppen av kadmium är inte mätbara, då de är mycket låga. De omfattas inte heller av Länsstyrelsens kontrollkrav. Utsläppen av tungmetaller förväntas ligga i samma storleksordning under kommande servicedrift (se tabell 15.5 i slutet av detta kapitel). Företagsintern 86 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 15.2.3 Utsläpp direkt till kylvattenkanalen Allt avloppsvatten från kontrollerat område förs till avfallsbyggnaden. Efter rening förs vattnet via utgående kylvattenkanal till havet. Utsläpp av avloppsvatten från utrymmen på okontrollerat område kan endast förekomma från de utrymmen som ligger i direkt anslutning till kylvattenkanalen. Exempel är rensverket och driftrum för kylvattenpumpar. Det förekommer i dag inga regelbundna sådana utsläpp men de kan uppkomma vid till exempel spolning av golv. 15.2.4 Sanitärt avlopp Sanitärt avlopp från okontrollerat område leds till Kävlinge kommuns avloppsreningsverk. Prover från reningsverkets rötslam analyseras årligen med avseende på gammastrålande radioaktivitet. För avloppsvattnet från köket finns en fettavskiljare, som töms regelbundet. Oljeavskiljare är installerade där risk finns att oljeförorenat vatten kan förekomma, såsom i verkstäder och biltvätthall. Dessa kontrolleras varje månad och vid behov beställs tömning. Ingen provtagning av föroreningshalter sker i sanitärt avloppsvatten innan överföring till Kävlinge avloppsreningsverk. 15.2.5 Utsläpp från reningen av inkommande vatten Cirka 600–900 m3 neutraliserat avloppsvatten från totalavsaltningsanläggningen har årligen förts till kylvattenkanalen mellan åren 2006 och 2009. Den nya reningsanläggningen medför att cirka 25 procent av inkommande vattenvolym kommer att föras till havet innehållande de salter som koncentrerats under reningsprocessen (se kapitel 9.1.8). De senaste åren har BKAB förbrukat cirka 4 000 m3 totalavsaltat vatten per år. Kommande år uppskattas behovet ligga på cirka 2 000 m3. Det innebär att cirka 700 m3 vatten per år förs till havet som en följd av produktionen av avsaltat vatten. 15.2.6 Dagvatten Till Barsebäcksverkets dagvattennät är takavlopp samt brunnar utomhus inom området anslutna. Dagvattnet utgörs främst av nederbördsvatten från tak och hårdgjorda markytor. Dagvattnet förs direkt utan rening till havet. Nederbördsvatten under transformatorbåsen förs till dagvattensystemet, efter att vattnet vid kontroll bedömts vara fritt från olja. Eventuellt oljeläckage samlas upp i invallning och tas omhand som farligt avfall. De fat och mobila tankar som är uppställda, är placerade på flera olika sätt. Antingen är de invallande, står på uppsamlingskar eller i kemikalieskåp, som är särskilt utformade för ändamålet. Företagsintern 87 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt För att undvika utsläpp av kemikalier, oljor, bränslen etc i samband med transport inom området, finns instruktioner som anger hur transport och hantering av varor ska utföras på säkert sätt. För transport av farligt gods gäller särskilda regler. Om en olycka trots allt skulle ske, finns möjlighet att begränsa påverkan till vatten. Det sker genom att täcka dagvattenbrunnar med täckplattor och strö ut absorptionsmedel. På Barsebäcksverket finns även en spolplats för avsaltning av personalens privata bilar. Vid blåsigt väder utsätts parkeringsplatsen och de parkerade bilarna för stänk av havsvatten. Det finns en möjlighet att skölja av bilarna vid en enkel spolplatta. Detta främjar trafiksäkerheten då saltet bildar en kraftig hinna över bilens fönster. Sköljvattnet förs med dagvattnet till havet. Miljöpåverkan från utsläpp av dagvatten bedöms vara mycket liten. De förändringar som blir aktuella under kommande år med servicedrift förändrar inte denna bedömning. Företagsintern 88 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 15.2.7 Sammanställning utsläpp till vatten I tabellen nedan redovisas en sammanställning av utsläpp till Öresund från verksamheten vid Barsebäcksverket tillsammans med en uppskattning av framtida förändringar. Ämne Ursprung Mängd 2010 Fortsatt servicedrift (mängd/år) Miljöeffekt Kommentar Volym avloppsvatten till Industrilokaler, Kävlinge avloppsreningsverk verkstäder och kontor 14 125 m3 Något minskande Inga analyser görs på sanitärt avloppsvatten. Volym avloppsvatten till Öresund Processystem, golvrengöring m.m. från kontrollerat område samt rening av inkommande vatten 3 375 m3 Minskande Utsläppen sker satsvis och en kylvattenpump ger samtidigt ett omblandningsflöde om 4 m3/s. Beräknad högsta stråldos till kritisk grupp 5,63 E-07 mSv I samma storleksordning Uppmätt aktivitetsinnehåll 4,99 E+09 Bq tritium I samma storleksordning Utsläppen till de närmast boende motsvarar en högsta beräknad Cirka 5 % ökad risk stråldos som är mindre än 0,000 01 att få cancer om mSv per år. Detta motsvarar man erhållit 1 000 miljondelar av den stråldos som den mSv naturliga bakgrundsstrålningen ger. Bidraget ger en försumbar riskökning. Radioaktiva ämnen 1,90 E+08 Bq Co-60 2,25 E+08 Bq totalt exkl. Tritium Natriumhydroxid, 50 % Svavelsyra, 96 % Cancerrisk Från totalavsaltningen efter regenerering av jonbytare 200 kg Upphör 2011 Lokal pH-höjning Från totalavsaltningen efter regenerering av jonbytare 100 kg Upphör 2011 Lokal pH-sänkning Tabell 15.5-A Sammanställning av utsläpp till kylvattenkanalen från verksamheten vid Barsebäcksverket under 2010 och bedömning av situationen vid fortsatt servicedrift. Företagsintern 89 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Ämne Totalfosfor Syreförbrukande ämnen Ursprung Mängd 2010 Rengöring av gods, ytor och viss tvätt 1,1 kg Utsläppen motsvarar i medeltal 0,5 mg totalfosfor per liter. Rengöring av gods, ytor och viss tvätt TOC 5 kg COD 29 kg Utsläppen motsvarar 2,4 mg TOC och 13,0 mg COD per liter. Metaller Korrosionsprodukter från 0,005 kg Cr systemytor, rengöring av 0,015 kg Mn gods, ytor och viss tvätt 0,468 kg Fe 0,007 kg Co 0,027 kg Ni 0,031 kg Cu 0,497 kg Zn 0,026 kg Pb 0 kg Cd Fortsatt servicedrift (mängd/år) Miljöeffekt Kommentar Oförändrat eller svagt minskande Bidrar till övergödning av havet. Utsläppen medför ett mycket litet tillskott i förhållande till bidraget från åarna. Detta tillskott är så lågt att någon påverkan inte är märkbar. Oförändrat eller svagt minskande Syreförbrukande ämnen kan orsaka "bottendöd". Utsläppen medför ett mycket litet tillskott i förhållande till bidraget från åarna. Detta tillskott är så lågt att någon påverkan inte är märkbar. Den totala mängden metall som tillförs Öresund är mycket låg och bedöms inte ge någon påverkan. Oförändrat eller svagt minskande Tabell 15.5-B Fortsättning av tabellen från föregående sida. Sammanställning av utsläpp till kylvattenkanalen från verksamheten vid Barsebäcksverket under 2010 och bedömning av situationen vid fortsatt servicedrift. Företagsintern 90 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 15.3 Utsläpp till mark BKAB har ingen lokal deponering av avfall vid Barsebäcksverket. I övrigt så tillförs inte mark några föroreningar via regelbundna utsläpp förutom de emissioner som kan deponeras på marken i lokalområdet som en konsekvens av Barsebäcksverkets utsläpp till luft och vatten. För radioaktiva ämnen sker en provtagning i närområdet. Provtagningen är reglerad i omgivningskontrollprogrammet. Se kapitel 10. Hittills under servicedriften har låga halter av Co-60 detekterats i bottensediment och vid några tillfällen i påväxtproverna från havet. Denna aktivitet härrör till stor del från vattenutsläpp som gjordes under den tiden Barsebäcksverket hade elproduktion. Analyserna detekterar även naturlig radioaktivitet samt cesium-137 (Cs-137), som kommer från nedfallet efter Tjernobyl 1986 och tidigare provsprängningar av atomvapen i atmosfären. På kraftverksområdets norra del finns en gräsbevuxen yta som delvis har schaktats för sedimentationsbassänger. Detta skedde i samband med muddring av hamnen 1997 och kylvattenkanalen 1998. Havsvatten och sediment från sjöbottnen pumpades upp och fick sedimentera, och havsvatten överfördes till havet. Sedan undersöktes och analyserades sedimentet. Det bedömdes motsvara jord utan högre föroreningsgrad. Sedimentet bedömdes inte heller innehålla näringsämnen som motiverade spridning på jordbruksmark som gödning. I den södra sedimentationsbassängen lades år 2006 sediment från B1:s kylvattenkulvert. Inför deponeringen fördes en dialog med Länsstyrelsen och dåvarande SSI. Sedimentet innehåller radioaktiva ämnen i låg koncentration. Underhållsmuddring av hamnen och inseglingsrännan kommer att göras vid behov under fortsatt servicedrift, för att säkerställa att hamnen kan användas. Muddring kommer troligen att ske med intervaller om cirka 7 år. Troligtvis kommer nästa muddring av hamnen ske under 2012. Inför muddring kommer BKAB att samråda med Kävlinge kommun och Länsstyrelsen. Framtida muddermassor placeras lämpligen i befintliga sedimentationsbassänger inom BKAB:s industriområde. Vid infartsgrinden till Barsebäcksverket låg under 70-talet en pannanläggning, som eldades med dieselolja. Vid markarbeten under 1998 upptäcktes ett gammalt läckage av dieselolja. Efter konsultation av miljögeolog, luftades området och nytt material ersatte det gamla. Halterna var låga och ytterligare sanering bedömdes ej vara meningsfullt. Ett internt projekt pågår, som ska kartlägga föroreningar av både radiologiska och icke radioaktiva miljöfarliga ämnen i mark och byggnader. Projektet beräknas vara klart under början av 2012. Resultatet kommer att användas för projektering av rivnings- och saneringsåtgärder inför och under rivningen. På fastigheten finns en nerlagd deponi från byggtiden på 1970-talet. Deponin är lokaliserad på ett område direkt öster om vägen till Barsebäcksverket, cirka 600 meter före infarten till verket. Ägare till marken, och därmed även till deponin, är EKS. Miljöpåverkan från utsläpp till mark bedöms som mycket ringa. Företagsintern 91 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 15.4 Buller År 1997, när kraftverket producerade el, genomfördes bullermätningar. Mätningarna genomfördes på inrådan av Länsstyrelsen, inför fastställande av det dåvarande kontrollprogrammet. Genomförda mätningar och analyser visar att befintliga bullernivåer från Barsebäcksverket var lägre än Naturvårdsverkets riktlinjer för befintliga industrier, liksom för nyetablering av industrier. Under åren 2006–2010 har många ljudkällor, såsom exempelvis fläktar, ställts av. Ljudnivån är därför ännu lägre i dag än 1997. Under den tid den nya lagerbyggnaden uppförs under 2013-2014 kan närboende, främst i fiskeläget Vikhög, uppmärksamma att viss verksamhet hörs. Naturvårdsverkets allmänna råd för byggbuller ( NFS 2004:15) kommer att följas. BKAB kommer därutöver att ha en aktiv dialog med de närboende för att följa upp eventuella störningar och möjligheter till åtgärder. Utöver detta finns inga planerade åtgärder som kan påverka ljudnivån under kommande servicedrift, så att störningar uppstår hos närboende. 15.5 Ljus Den allmänna belysningens påverkan är inte av den arten att den ger någon skarp ljuskälla. Inga klagomål på störande ljus har inkommit till Barsebäcksverket. Under kommande servicedrift finns i dag inga planerade åtgärder som kan påverka belysningen så att störningar uppstår hos närboende. 15.6 Lukt Lukt som uppkommer inom anläggningen är inte av den arten, att det medför olägenhet för personer utanför anläggningen. Inga klagomål på störande lukt har inkommit till Barsebäcksverket. Under den fortsatta servicedriften förväntas det inte att någon störande lukt uppkommer. 15.7 Joniserande strålning Hantering och interna transporter av radioaktivt avfall och komponenter kan tillfälligt medföra att strålningsnivån på området kan öka. Detta är reglerat i föreskrifter där gränsvärden för dosrater är angivna. Se kapitel 10.1.1. Externa transporter av radioaktivt material är hårt reglerat och strålningsnivåerna är mycket låga vid transporter till och från Barsebäcksverket. Undantagsvis krävs kontroll av förarens stråldos. Risken att allmänheten utsätts för joniserande strålning från en transport bedöms som försumbar. Skulle en olycka ske, är transportemballaget så konstruerat att det ska motstå påfrestningarna och förhindra att det radioaktiva materialet sprids. Därmed är det mycket osannolikt att förare eller allmänheten utsätts för annat än försumbara stråldoser. Företagsintern 92 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 15.8 Ämne Sammanställning övrig miljöpåverkan Ursprung Mängd 2010 Föroreningar i mark - aktivitet Rensmassor från kylvattenkanal Undersökning pågår Föroreningar i mark - diesel Läckage från 70-talet Bara låga halter kvar efter sanering Buller Bullermätning 1997: Fläktar, transporter, viss På avstånd om cirka byggverksamhet 600 m uppmättes nattetid ljudnivåer Leq om 32–40 dB(A) och på 1000 meters avstånd 38 dB(A) Fortsatt servicedrift Miljöeffekt Kommentar Kartläggning av markföroreningar pågår under 2010-2011. Störningar till Ny ljudmätning har närboende ej skett för servicedriften men ljudnivån har sjunkit sedan 1997 Dagens ljudnivåer är inte märkbara på 500 meters avstånd eller vid närmsta bostäder på 1500 meters avstånd. Villkoren i miljödomen 2006 innehålls. Ljus Belysning Belysningen har avgränsats och minimerats under servicedriften. Oförändrad Störningar till närboende Inga klagomål har inkommit till Barsebäck. Lukt Muddringsarbeten för att ge transportfartygen fritt segeldjup i hamn och inseglingsränna. Muddring utförs i genomsnitt vart 5:e år. Senaste muddringen utfördes 2006. Oförändrad Störningar till närboende Inga klagomål har inkommit till Barsebäck Radioaktivt avfall och komponenter samt interna och externa transporter Ej detekterbart vid industristaketet. Oförändrad Risk för stråldos till personal och allmänheten. Joniserande strålning Tabell 15.6 Sammanställning av övrig miljöpåverkan från verksamheten vid Barsebäcksverket under 2010 och bedömning av situationen vid fortsatt servicedrift. Företagsintern 93 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 16 BARSEBÄCKSVERKETS PÅVERKAN PÅ SVERIGES OCH SKÅNES MILJÖMÅL 16.1 De nationella miljökvalitetsmålen Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö-, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Varje år redovisar Miljömålsrådet till regeringen hur långt BKAB har kommit i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Det övergripande målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Miljökvalitetsmålen syftar till att • • • • • främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna. Transporter, energianvändning, flöden av material, kemikalier och varor orsakar flera av dagens miljöproblem. Riksdagen har fastställt att arbetet med att nå de 16 miljökvalitetsmålen ska koncentreras i tre strategier. De tre åtgärdsstrategierna formuleras på detta sätt: • • • 16.2 En strategi för effektivare energianvändning och transporter för att minska utsläppen från energi- och transportsektorerna. En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp som innefattar en miljöorienterad produktpolitik – för att skapa energi- och materialsnåla kretslopp och för att minska utsläppen av miljögifter. En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö för ökad hänsyn till biologisk mångfald, kulturmiljö och människors hälsa, för god hushållning med mark och vatten, miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur. Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Skåne län har bearbetat och anpassat de nationella målen till regionala mål. Den senaste revideringen skedde våren 2011. Uppföljning sker varje år, och den senaste årsrapporten är 2010:2. Nedan följer ett kort sammandrag över de miljömål för Skåne där Barsebäcksverket kan ha påverkan. Företagsintern 94 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 16.3 Barsebäcksverkets påverkan på miljömålen 16.3.1 Miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan” Ändrat klimat, ändrade förutsättningar för jordbruket, höjning av havsytan och fler översvämningar kan bli följderna av utsläpp av växthusgaser. Trafiken står för nästan hälften av de skånska koldioxidutsläppen. Ungefär en fjärdedel vardera kommer från energisektorn och från jordbruket. År 2008 uppgick de skånska koldioxidutsläppen från till 6 200 000 ton. Informationen är hämtad från Naturvårdsverkets webbsida om utsläpp i siffror. Referens 3. Barsebäcksverkets byggnader värms upp med hjälp av naturgas och använder köldmedier i sina kylsystem. Transporter av personal, gods och avfall alstrar koldioxid. Utsläppen har dock minskat betydligt under åren servicedrift, genom effektivisering och minskning av uppvärmning, energianvändning och kylbehov. Tjänsteresorna har minskat genom organisationsförändring mellan BKAB och ägarbolaget Ringhals AB. Barsebäcksverkets utsläpp kommer huvudsakligen från uppvärmningen med naturgas, som ger cirka 1 500 ton koldioxid per år. Utsläppen från transporter är mindre än 100 ton per år. Totalt motsvarar detta mindre än 0,03 procent av de skånska koldioxidutsläppen. 16.3.2 Miljömålen ”Frisk luft” respektive ”Bara naturlig försurning” Luftföroreningar såsom kväveoxider, svaveldioxid, ozon och flyktiga organiska ämnen skadar växter och människors hälsa. De förstör också många kulturobjekt. Priset för de skador som luftföroreningarna orsakar är högt. I hela Skåne är det problem med höga halter av marknära ozon, såväl tätorter som på landsbygden. År 2008 uppgick de skånska kväveoxidutsläppen till 15 000 ton och svaveldioxidutsläppen till 1 900 ton. BKAB:s verksamhet bidrar genom förbränningen av naturgas och genom transporter av personer och gods. Tidigare användes aceton och industrisprit för rengöring av ytor och gods. I dag används nästan uteslutande vanliga fönsterputsmedel. Barsebäcksverkets sammanlagda utsläpp från uppvärmning är cirka 1 ton kväveoxider och 0,001 ton svaveldioxid per år. Detta motsvarar mindre än 0,01 procent av de skånska kväveoxidutsläppen och 0,00005 procent av de skånska svaveldioxidutsläppen. 16.3.3 Miljömålet ”Giftfri miljö” I Skåne måste alla se till att minska riskerna med användning av kemikalier och kemiska bekämpningsmedel, sanera förorenade områden och minska mängden kvicksilver, kadmium och bly. BKAB och Ringhals AB har tillsammans en aktiv granskning av alla kemikalier på verken. Alla kemikalier bedöms och klassas innan inköp. Ersättning med mindre miljöskadliga kemikalier diskuteras regelbundet. På Företagsintern 95 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Barsebäcksverket finns metaller såsom kvicksilver och bly inbyggt i utrustningarna eller i byggnaderna. Dessa metaller används och hanteras på så sätt, att risker för läckage ut till omgivningen är mycket små. Bekämpningsmedel används i mycket liten omfattning till oönskad vegetation i larmzonerna på Barsebäcksverkets område. En PCB-inventering och sanering utfördes på fasaderna efter 2005. En kartläggning av radioaktiva och miljöstörande ämnen i mark och byggnader som tillhör Barsebäcksverket pågår under 2010 och 2011. 16.3.4 Miljömålet ”Skyddande ozonskikt” När det skyddande ozonskiktet som omger jorden tunnas ut, ökar UVstrålningen vid jordytan. Ozonnedbrytande ämnen finns i äldre isoleringar och köldmedier. Barsebäcksverket har inte längre några installerade köldmedier med ozonnedbrytande egenskaper. Äldre utrustning, till exempel kylskåp, lämnas för separat omhändertagande. 16.3.5 Miljömålet ”Säker strålmiljö” Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av joniserande strålning i den yttre miljön. Barsebäcksverket kommer också under den fortsatta servicedriften att räknas som en kärnteknisk anläggning. Utsläppen av radioaktiva ämnen till omgivningen är mycket låga under dagens servicedrift. Utsläppen till luft medför en årlig stråldos till de närmast boende på mindre än 0,000 001 mSv per person. Detta motsvarar miljondelar av vad den naturliga bakgrundsstrålningen i Skåne ger. Utsläppen till vatten medför en årlig stråldos till de närmast boende på mindre än 0,000 01 mSv per person, vilket motsvarar hundratusendelar av vad den naturliga bakgrundsstrålningen i Skåne ger. Utsläppen bedöms under de kommande åren av servicedrift vara i samma storleksordning. BKAB uppfyllde redan under drift med god marginal Länsstyrelsens delmål 1 för 2010. Målet innebär att stråldosen från enskild utsläppskälla ska vara under 0,01 mSv per person. BKAB är dock inte nöjda och har ambitiösa mål för att minska de radioaktiva utsläppen ytterligare. Figur 16.1 visar som högsta värde på y-axeln 0,0001 mSv, vilket är 1 procent av Länsstyrelsens målvärde samt SSM:s gränsvärde på 0,01 mSv per person. Företagsintern 96 (122) Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Dos till kritisk grupp 0,00010 0,00009 0,00008 0,00007 0,00006 mSv/år Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus 0,00005 0,00004 0,00003 0,00002 0,00001 0,00000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 16.1 Stråldos från Barsebäcksverket till kritisk grupp 2005–2010. 16.3.6 Miljömålet ”Ingen övergödning” I Skåne är övergödningen ett stort problem, trots många års insatser. Det pågår redan mycket arbete inom jordbruket för att minska läckaget av kväve och fosfor, men ytterligare insatser kommer att bli nödvändiga. År 2009 var transporten av fosfor till den skånska kusten cirka 156 ton, varav 75 ton till Östersjön, 40 ton till Öresund och 41 ton till Kattegatt. Informationen är hämtad från Miljömålsportalen. Referens 3. Barsebäcksverket bidrar genom utsläpp av kväve och fosfor från det interna reningsverket till Öresund samt via det sanitära avloppsvattnet till Kävlinge kommuns avloppsreningsverk. Utsläppen till Öresund har dock minskat genom stängning av den interna tvättstugan och är nu mycket låga. Barsebäcksverkets fosforutsläpp är drygt 1 kg per år. Detta motsvarar mindre än 0,01 promille av de skånska utsläppen. 16.3.7 Miljömålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” Skåne har en lång kust med unika kultur- och naturvärden. Havsmiljöns växt- och djurarter är ofta tillbakaträngda av ett alltför intensivt fiske, miljögifter och förstörda livsmiljöer. Därför är det viktigt med olika åtgärder för att skydda känsliga kust- och skärgårdsområden och för att anpassa fisket. Miljömålet har haft en stor betydelse för Barsebäcksverket, då kraftverket är lokaliserat direkt vid kustlinjen av Öresund och har haft behov av kylvatten till processen. Servicedriften vid verket medför inte lika stor påverkan, då det inte längre finns behov av kylvatten. Lokaliseringen i sig kvarstår dock Företagsintern 97 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt och det innebär risker för att oavsiktliga föroreningar kan sprida sig till havet, till exempel från en brand. 16.3.8 Miljömålet ”God bebyggd miljö” Det ökade intresset för regionen är positivt och ställer särskilda krav på samhällsplaneringen, för att bevara och skapa en god bebyggd miljö. Det skånska kulturarvet ska bevaras och rekreationsområdena ska värnas. Energianvändningen ska även effektiviseras och energiförsörjningen ska baseras på förnyelsebara energikällor. Buller ska minska, eftersom det påverkar människors sömn och hälsa. Vidare ska avfallsdeponering minska, och inomhusklimatet ska vara hälsosamt. Energibesparingsåtgärder har genomförts på Barsebäcksverket i form av minskad ventilation, effektivisering av uppvärmningen och minskad belysning. Verksamhet vid Barsebäcksverket medför inte någon störning i form av buller till omgivningen och avfallssorteringen har som mål att minska andelen deponeringsavfall. Ombyggnad av köket under våren 2011 har också inneburit att restaurangen kan källsortera matavfall. 16.3.9 Övriga miljömål Följande miljömål anser BKAB inte är relevanta att diskutera för verksamheten på Barsebäcksverket: • Levande sjöar och vattendrag • Grundvatten av god kvalitet • Myllrande våtmarker • En storslagen fjällmiljö • Levande skogar • Ett rikt odlingslandskap • Ett rikt växt- och djurliv Företagsintern 98 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 16.4 Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Svenska miljökvalitetsnormer finns fastställda för kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar PM10 och PM2,5, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i utomhusluft (se tabell 16.1). Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Kommunerna ansvarar för att kontrollera luftkvaliteten för de flesta miljökvalitetsnormerna, i samverkan eller på egen hand, och för att tillhandahålla aktuell information om föroreningsnivåerna. Naturvårdsverket ansvarar för kontroll av miljökvalitetsnormerna för kväveoxider och svaveldioxid i regional bakgrund (landsbygd) samt miljökvalitetsnormerna för ozon. Ämne Värde Anmärkning Kvävedioxid Timme: 90 μg/m3 Dygn: 60 μg/m3 Kalenderår: 40 μg/m3 Ska vara uppfylld Svaveldioxid Timme: 200 μg/m3 Dygn: 100 μg/m3 Ska vara uppfylld Bly Ska vara uppfylld Partiklar (PM10) Dygn: 50 μg/m3 Kalenderår: 40 μg/m3 Ska vara uppfylld Partiklar (PM2,5) Kalenderår: 25 μg/m3 Ska eftersträvas till och med 2014 och vara uppfylld från och med 2015 Kolmonoxid 8 timmar: 10 mg/m3 Ska vara uppfylld Bensen Kalenderår: 5 μg/m Ska vara uppfylld Ozon 8 timmar: 120 μg/m3 Ska eftersträvas Bens(a)pyren Kalenderår: 1 ng/m3 Ska eftersträvas från och med 2013 Ska eftersträvas från och med 2013 Arsenik Kadmium Nickel 3 3 Kalenderår: 6 ng/m Kalenderår: 5 ng/m3 Kalenderår: 20 ng/m Ska eftersträvas från och med 2013 3 Ska eftersträvas från och med 2013 Tabell 16.1 Högsta tillåtna halt i utomhusluft, för att skydda människors hälsa, enligt luftkvalitetsförordningen (2010:477). Utsläppen av luftföroreningar från Barsebäcksverket är låga. Förutsättningarna för att kunna innehålla fastställda svenska miljökvalitetsnormer för utomhusluft påverkas inte av verksamheten vid BKAB. Företagsintern 99 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 16.5 Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Foto: Felix Gerlach Förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten är tillämplig på de skånska fiskvattenområdena Ivösjön, Vombsjön, Rönne å, Ringsjön och Stensån samt på musselvatten i Västra Götalands län. Verksamheten vid Barsebäcksverket berör inte något av dessa vattenområden. Verksamheten påverkar därför inte förutsättningarna för att innehålla fastställda svenska miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. 16.6 Miljökvalitetsnormer för Södra Östersjöns vattendistrikt Enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska varje vattenmyndighet fastställa kvalitetskrav för ytvattenförekomster, grundvattenförekomster och skyddade områden i vattendistriktet. För ytvatten gäller att kvalitetskraven ska fastställas så att tillståndet i ytvattenförekomster inte försämras och så att alla ytvattenförekomster, utom de som förklaras som konstgjorda eller kraftigt modifierade, senast 22 december 2015 uppnår god ytvattenstatus enligt bestämmelserna i direktiv 2000/60/EG (ramdirektivet för vatten) och 2008/105/EG (direktivet om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område). Med anledning av detta har Länsstyrelsen i Kalmar län (Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt) gett ut föreskrifter (08FS 2009:81) om kvalitetskrav för vattenförekomster i distriktet. Barsebäcksverket är beläget på Barsebäckshalvön mellan Lundåkrabukten och Lommabukten. Både Lommabukten och Lundåkrabukten hade enligt ytvattenstatusklassificeringen i bilaga 1 i föreskrifterna (08FS 2009:81) en måttlig ekologisk status och ekologisk potential 2009 och en god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) 2009. Verksamheten vid Barsebäcksverket bedöms idag ha en försumbar påverkan på ytvattenstatusen, eftersom det inte längre finns behov av kylvatten. För närvarande släpps cirka 3 000 m3 avloppsvatten med innehåll av radioaktiva ämnen, ut i havet per år. Volymen bedöms minska ytterligare under kommande servicedrift. Omräknat till stråldos till kritisk grupp, Företagsintern 100 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt motsvarar de nuvarande årliga totala utsläppen av radioaktivitet till havet i storleksordningen miljondelar av vad den naturliga bakgrundsstrålningen i Skåne ger. Utsläppen av icke radioaktiva miljöpåverkande ämnen är så låga, att också dessas påverkan på ytvattenstatusen bedöms vara försumbar. Fosforutsläppet är drygt 1 kg per år. Den totala transporten av fosfor från Skåne till Öresund är 40 ton under 2009 och BKAB:s andel är i jämförelse försumbar. Företagsintern 101 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 17 RISKER OCH SÄKERHET En kärnteknisk anläggning innebär risker ur ett antal olika perspektiv. Några exempel är radiologiska risker, som anknyter till den kärntekniska verksamheten, miljörisker och övriga risker i form av till exempel arbetsmiljörisker, brandrisker och klimatförändringar. I detta kapitel behandlas huvudsakligen de radiologiska riskerna och miljöriskerna, medan övriga risker behandlas mer allmänt. Riskbedömningar och riskanalyser Riskbedömningar, som är en enklare form av riskvärdering, utförs för att identifiera riskfyllda moment och för att söka effektiva åtgärder, i syfte att förhindra uppkomsten av olyckor. Vid både organisatoriska och fysiska förändringar i verksamheten, genomför BKAB olika typer av riskbedömningar. Som exempel kan nämnas att arbetsorder samt skydds- och miljötillstånd utfärdas i samband med arbeten i anläggningen. Riskbedömningar kan också initieras av en riskobservation, ett tillbud eller ett påpekande vid en skyddsrond. Sådana riskbedömningar har genomförts vid exempelvis: • avfallshanteringen • ingjutning av jonbytarmassa • införande av Affärsverksamheten • brandtillbud Riskanalyser, som är ett annat sätt att verifiera säkerheten i anläggningen och att säkerställa att anläggningen uppfyller de säkerhetsmässiga konstruktionskraven, är en djupare riskvärdering. Med begreppet risk menas i detta fall sannolikheten för att en händelse skall inträffa multiplicerat med konsekvensen av just den händelsen. Analyserna ger även en uppfattning om storleken på de marginaler som finns, och kan även peka på svagheter och förbättringsmöjligheter. Säkerhetsarbete En hög teknisk säkerhetsnivå är en förutsättning för god omgivningssäkerhet. Förändringar görs fortlöpande på Barsebäcksverket, framför allt av teknisk karaktär men även organisatoriskt. Att säkerhetsnivån inte försämras prövas genom systemet för säkerhetsgranskning. Säkerhetsfrågorna behandlas kontinuerligt inom hela BKAB. Det borgar för en allsidig belysning. Dessutom säkerställer man att information om synsätt och ställningstaganden som gäller säkerhet sprids inom hela organisationen. Inträffade händelser med betydelse för säkerheten bedöms, analyseras och utvärderas. Därefter vidtas åtgärder för att förhindra upprepande. Vid händelser där samspelet inom MTO (mellan Människa, Teknik och Organisation) har brustit analyseras detta genom en MTO-analys. Företagsintern 102 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 17.1 Radiologiska risker Hanteringen av de radiologiska riskerna kan sammanfattas av begreppet strålsäkerhet. Enligt Strålsäkerhetsutredningen (SOU 2011:18) föreslås detta begrepp utgöra en sammanfattande benämning av: 17.1.1 • Strålskydd: skydd av människa och miljö mot skadlig verkan av strålning genom berättigande av användning, optimering av skyddsåtgärder samt begränsning av stråldoser och exponeringsrisker (se nedan 17.1.1). • Säkerhet: skydd mot skadlig verkan av strålning genom att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga fel i utrustning, felaktig funktion hos utrustning, felaktigt handlande, eller annan omständighet som kan leda till olycka samt för haveribekämpning och begränsning och fördröjning av utsläpp om en olycka ändå sker (se nedan 17.1.2). • Fysiskt skydd: skydd av verksamheter, anläggningar och utrustningar mot intrång, obehörigt handhavande, stöld, sabotage eller annan påverkan som kan medföra skadlig verkan av strålning (se nedan 17.1.3). • Icke-spridning: åtgärder som på både nationell och internationell nivå syftar till att hindra spridning av kärnvapen samt verifiera att sådan spridning inte äger rum (se nedan 17.1.4). Strålskydd För att förebygga radiologiska risker arbetar BKAB förebyggande och operativt med samverkan inom olika områden. Till detta hör bland annat personalens kompetens i strålskyddsfrågor, strålskydd i anläggningen, utsläpp av radioaktiva ämnen, hantering och omhändertagande av radioaktivt avfall och transport av radioaktivt material. Under servicedriften föreligger det endast en mycket liten risk för radiologisk omgivningspåverkan. Den radioaktivitet som finns i anläggningen är bunden i konstruktionsmaterial och använda filtermassor. Se vidare avsnitt 17.1.2, riskanalyser för strålsäkerhet. 17.1.2 Säkerhet Säkerhetsfilosofi Grundprincipen för säkerhetsarbetet är att så långt möjligt förhindra, eller om detta inte är möjligt, begränsa utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen. För att uppnå detta tillämpas djupförsvarsprincipen. Den består av flera överlappande nivåer i form av teknisk utrustning, operationella åtgärder och administrativa rutiner. Syftet är att skydda anläggningens barriärer och vidmakthålla deras effektivitet, samt att skydda omgivningen om barriärerna inte skulle fungera som avsett. Företagsintern 103 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Om en nivå i djupförsvaret fallerar träder nästa nivå in. Fel i utrustning eller handhavande på en nivå i djupförsvaret ska inte äventyra funktionen på efterföljande nivåer. Säkerhetsredovisning Säkerhetsfilosofin omsätts i mera handgripliga krav i en säkerhetsredovisning, som alltid ska hållas aktuell. För detta ändamål har BKAB utarbetat en säkerhetsredovisning för servicedrift av Barsebäcksverket (SAR3). Den består av tre separata delar plus STF: • SAR3 Allmän del innehåller krav och verifiering på anläggningsnivå samt en sammanfattning av resultatet från de analyser som genomförts för att värdera anläggningens säkerhet ur ett helhetsperspektiv. • SAR3 Systemdel innehåller krav och verifiering på systemnivå. • SAR3 Referensdel redovisar analyserna som ligger till grund för verifieringen. • STF utgör en sammanställning av kraven på anläggningsstatus, driftklarhet och provning för att säkerställa att kraven i SAR3 är uppfyllda. SAR3 och STF uppdateras fortlöpande till aktuell verksamhet. Genomförda riskanalyser för strålsäkerhet Riskanalyser inom området strålsäkerhet utförs i form av deterministiska analyser, probabilistiska analyser och eventuellt MTO-analyser. Analyser har genomförts för att försöka förutse konsekvenserna av olika yttre störningar som skulle kunna påverka strålsäkerheten under servicedriften. Dessa riskanalyser ingår i säkerhetsredovisningen SAR3. Riskanalysen (B1/B2 säkerhetsredovisning – SAR3, se bilaga 23) visar att riskbilden för radiologisk omgivningspåverkan har förändrats radikalt med B1/B2 i servicedrift mot under tiden för elproduktion. Risken för radioaktiva utsläpp över angivna gränsvärden i SSMFS 2008:23 till luft eller vatten är obetydlig. Under servicedriften utgör endast kvarvarande avfall en risk för aktivitetsspridning i anläggningen eller till omgivningen. En deterministisk analys av en brand i avfallsbyggnaden visar att den beräknade stråldosen till kritisk grupp (konsekvensen) i ett realistiskt fall kan uppgå till cirka 0,05 mSv. Även med de mest konservativa förutsättningarna, blir den beräknade stråldosen endast cirka 0,5 mSv. Detta kan relateras till naturlig bakgrundsstrålning som uppgår till cirka 1 mSv per person och år i Skåne. Sannolikheten för en sådan händelse är extremt låg , till och med lägre än sannolikheten för en betydande jordbävning på Barsebäcksverket. Till detta kommer att aktiviteten är bunden i jonbytarmassorna som lagras i vattenfyllda tankar. Därmed blir också risken för en sådan händelse extremt låg. Företagsintern 104 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 17.1.3 Fysiskt skydd Det fysiska skyddet inbegriper de åtgärder som krävs för att försvåra, fördröja och begränsa konsekvenserna av ett obehörigt intrång, sabotage eller annan sådan handling. Skyddet innefattar även åtgärder för att förhindra olovlig utförsel av kärnavfall. Barsebäcksverket är försett med ett fysiskt skydd som uppfyller kraven i föreskrifterna från SSM. Skyddet följer en särskilt dokumenterad plan där ändamålsenligheten prövas genom regelbundna övningar. Barsebäcksverket utgör även ett skyddsobjekt enligt förordnande av Länsstyrelsen i Skåne. Anläggningen övervakas dygnet runt av särskilt utsedda skyddsvakter. 17.1.4 Icke-spridning Barsebäcksverket bidrar till icke-spridningsprincipen genom att det inte längre finns något kärnbränsle kvar på anläggningen. BKAB ger också alltid berörda myndigheter, både svenska och internationella, tillträde till anläggningen för att kontrollera detta förhållande. BKAB har, i samarbete med IAEA, även plomberat utrustning eller på annat sätt förhindrat möjligheten att producera klyvbart material. 17.2 Miljörisker Miljöriskerna omfattar, förutom utsläpp av aktivitet, risker för utsläpp av olika typer av kemikalier och avfall när dessa lagras, transporteras eller hanteras. Risker kan även uppstå som följd av en annan händelse i anläggningen, till exempel en brand eller ett läckage. Beredskapsinstruktion och rutiner vid miljöolycka finns inarbetade i verksamheten. Verksamheterna och deras risker är kända av räddningstjänsten, som kan hantera uppkomna situationer. Riskbedömningar för yttre miljö BKAB utför riskbedömningar för att identifiera miljörisker vid arbetsplanering, årlig värdering av miljöaspekter, ronder av driftpersonalen samt miljö- och skyddsronder, spontan rapportering så kallade riskobservationer samt besiktningar och interna revisioner. Vid behov utförs också riskbedömningar över identifierade områden för olika delar av BKAB:s verksamhet. Ett exempel är vid anläggningsändringar, där anläggningens miljöprestanda kan påverkas. Utöver dessa riskbedömningar har det genomförts ett antal separata analyser över till exempel kemikaliehanteringen, avfallshanteringen och inför bytet av processutrustning i avsaltningsanläggningen. För aktiviteter med olycksrisk, har rutiner utarbetats och åtgärder vidtagits för att förebygga olyckor. Bland åtgärderna kan nämnas utfasning/utbyte av kemikalier, värdering av lagerbehov, invallning av tankar, kontroll vid samlagring av kemiska produkter och tillgång till absorptionsmedel. Eftersom numera enbart små mängder kemiska produkter förvaras på Barsebäcksverket kommer ett eventuellt utsläpp att vara så pass litet att det inte blir någon eller knappt märkbar miljöpåverkan på omgivningen. Företagsintern 105 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 17.3 Arbetsmiljörisker De vanligaste arbetsmiljöriskerna utgörs av arbete på hög höjd samt risker för kläm- och skärskador. Kemikalierna i anläggningen har successivt fasats ut, och därmed minskar också hanteringen och riskerna för personskada. BKAB bedriver också ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Där är bedömningen och åtgärder mot arbetsmiljörisker en integrerad del av ledning och planering inom alla verksamhetsområden. Riskbedömningar för arbetsmiljö Vid behov genomförs olika typer av riskbedömningar för att identifiera riskfyllda moment och för att söka effektiva åtgärder. Syftet är att förhindra uppkomsten av olyckor med personskada som följd. Riskbedömningar kan till exempel initieras av en riskobservation, ett tillbud, en olycka eller ett påpekande vid skydds- och miljörond. BKAB arbetar kontinuerligt med att göra personalen medveten om riskerna i det dagliga arbetet och vikten av att planera för riskfyllda moment. Innan arbete påbörjas så utfärdas skydds- och miljötillstånd där skyddsåtgärder beslutas för respektive arbete. Inför projekt och större arbete görs riskvärderingar för att förebygga risker i planeringen (Pre Job Briefing). Efter arbetet värderas erfarenheterna (Post Job Debriefing). 17.4 Brandrisker I de fall brand medför en radiologisk konsekvens så hanteras brandriskerna i detta sammanhang. Se avsnitt 17.1. Barsebäcksverket har ett automatiskt brandlarmssystem som går direkt till extern larmcentral och som uppfyller tillämpliga delar av externa krav. Det finns även fast installerade släckningssystem i stora delar av anläggningen även om detta inte längre krävs ur brandskyddssynpunkt. För att uppfylla lagen om skydd mot olyckor (2003:778) bedriver BKAB ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) genom att arbeta och dokumentera sju steg enligt räddningstjänstens riktlinjer. Resultat och slutsatser av utförda riskanalyser och riskbedömningar implementeras i BKAB:s dokument och instruktioner. Identifierade risker omhändertas i det systematiska brandskyddsarbetet, via fastlagda arbetsrutiner och kontroll. Riskanalyser och riskbedömningar för brand Brandskyddet ska baseras på en brandriskanalys för aktuellt driftläge. År 2006 utfördes en brandanalys för servicedriften, som en följd av Barsebäcksverkets avställning. Efter organisationsförändringar uppdaterades och kompletterades denna under 2010. Nya brandanalyser utförs efter behov när det sker förändringar i verksamheten. Risken för brand är väldigt liten, men kan inte uteslutas till exempel i samband med ”heta arbeten”, dvs. sådana arbeten där man använder en öppen värmekälla (svetsning, takarbeten etc.). För att minska risken för brand vid sådana arbeten utfärdas speciella arbetstillstånd med tillhörande checklistor och krav på till exempel släckningsutrustning och brandvakt. Företagsintern 106 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt För att minska brandrisken under servicedrift har så mycket brännbart material som möjligt transporterats bort från Barsebäcksverket. De enda större mängderna av brännbara ämnen som kommer att finnas kvar på verket under delar av servicedriftperioden är oljefyllda transformatorer och oanvänd bitumen i fast form i avfallsbyggnaden. I övrigt har brännbara ämnen och tändkällor som kan medföra spontan antändning tagits bort i görligaste mån. Dessutom har mängden spänningssatt utrustning minskat som en följd av stängningen 2005. 17.5 Risker på grund av klimatförändring och havsnivåhöjning Risker för framtida översvämning i anläggningen till följd av förhöjt havsvattenstånd bedöms som mycket liten. SMHI har beräknat att framtida medelvattenstånd (2070–2100) kommer att vara 0,4–0,8 meter högre än dag. Framtida högvattenstånd, med 100 års återkomsttid och det ökade medelvattenståndet inkluderat, kan för det värsta scenariot då beräknas till +2,10 meter för Barsebäcksverket. Anläggningens markplan ligger 3,0 meter över dagens normalvattenstånd. Historiskt har Barsebäcksverket inte haft vattennivåer som översvämmat vägar och gårdsplan. Företagsintern 107 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 18 HÄNSYNSREGLERNA I MILJÖBALKEN I detta kapitel visas översiktligt hur BKAB lever upp till hänsynsreglerna i miljöbalken. 18.1 Kunskapskravet Genom anläggningskontrollen, genom bevakning av kunskapsläget inom BKAB:s verksamhetsområde samt genom egna undersökningar och utredningar säkerställer BKAB att man har goda kunskaper om verksamheten och dess miljöpåverkan. BKAB genomför kontinuerligt analyser av kompetensbehovet och detta görs för att säkerställa att rätt kompetens finns i företaget. Kompetensen hos enskild anställd jämförs med en kompetensprofil för aktuell tjänst och eventuella gap identifieras. I utvecklingssamtal med egen chef ges möjlighet att diskustera kurser eller andra arbetsuppgifter för att upprätthålla eller komplettera viss önskad kompetens. Regelbundet genomförs repetitionsutbildningar inom de kompetensområden som är identifierade som nödvändiga för alla eller viss yrkesgrupp, till exempel strålskydd och yttre miljö. Se även kapitel 8.3. 18.2 Försiktighetsprincipen och värdering av bästa möjliga teknik Best Available Technology (BAT) är ett etablerat begrepp som är en del av miljöbalkens grundstenar. Kärnkraftsbranschen ställer höga krav på verksamheten för att förhindra olyckor med stor påverkan på omgivningen. BKAB har alltid vinnlagt sig om stor öppenhet mot allmänheten i dessa frågor. Utsläpp av radioaktiva ämnen Tillämpning av bästa möjliga teknik för utsläpp av radioaktiva ämnen regleras av SSM, bland annat i SSMFS 2008:23. Basebäcksverket har, i sitt arbete att reducera utsläppen av radioaktiva ämnen, i första hand arbetat med strategin att angripa källan. Genom att angripa radioaktiviteten vid källan, minskar såväl avfallsmängderna som stråldoserna till personal liksom omgivningspåverkan. Dessutom renar BKAB vattenutsläppen. Under 2007 respektive 2008 genomfördes en dekontaminering av reaktorsystemens inre delar med hjälp av olika syror. Åtgärden var mycket effektiv och har minskat strålningsnivån i större delen av anläggningen till tiondelar av den ursprungliga. I ett längre perspektiv medför åtgärden även lägre utsläpp av radioaktiva ämnen via utsläppsvattnet till havet. Detta eftersom den totala mängden radioaktivitet i processystemen har minskats. Ett annat utsläppsbegränsande projekt är under utprovning under 2010–2011. Projektet går ut på att med hjälp av membranteknik avskilja partiklar från radioaktivt avloppsvatten. Företagsintern 108 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Förändringar i anläggningarna för att reducera utsläppen måste alltid stämmas av mot kraven på personalens arbetsmiljö och möjligheterna att ta hand om uppkommet avfall. De vidtagna åtgärderna har gett ett väsentligt förbättrat läge ifråga om såväl sänkta stråldoser till personal som reducerade utsläpp. Utsläppen är låga, vilket framgår av denna miljökonsekvensbeskrivning. BKAB:s bedömning är att kraven på bästa möjliga teknik är uppfyllda. Sverige har förbundit sig att uppfylla kraven i Ospar-konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten. Sverige har genom SSM:s försorg tagit fram en plan för hur Ospar-strategin ska uppfyllas. Vid utformning av föreskrift SSMFS 2008:23 tog SSM hänsyn till kraven i konventionen, bland annat genom att ställa krav på tillämpning av bästa möjliga teknik. BKAB, liksom SSM, har konstaterat att utsläppen av radioaktiva ämnen till vatten från Barsebäcksverket kan komma att minska en faktor 10 under den närmaste tioårsperioden. En utförlig redovisning för status i Ospar-strategin för Sveriges utsläpp av radioaktiva ämnen ges regelbundet av SSM till Ospar-kommittén. Utsläpp av övriga ämnen Utsläppen av övriga ämnen är, som framgår av denna miljökonsekvensbeskrivning, mycket låga. En avsevärd minskning skedde 2009 då tvättstugan stängdes. BKAB:s bedömning är att kraven på bästa möjliga teknik är uppfyllda. 18.3 Lokaliseringsprincipen Barsebäcksverket är lokaliserat vid Öresund på grund av att reaktordriften krävde kylvatten. Omgivningarna ger de skyddsavstånd som, vid verkets anläggande, ansågs nödvändiga. Lokaliseringen vid Öresund godkändes även av dåvarande danska regeringen. 18.4 Hushållning med råvaror och energi Vattenförbrukning Vattenförbrukningen har minskat avsevärt sedan en ny typ av tvättmaskin med sluten vattenkrets installerades 2009. Under den fortsatta servicedriften kommer behovet av totalavsaltat processvatten att minska ytterligare. Totalavsaltat vatten tillverkas ur dricksvatten. Därför kommer även behovet av dricksvatten från Kävlinge kommun att minska. Kemikalieförbrukning Avsaltat processvatten, som fram till 2010 tillverkades genom jonbytesteknik med hjälp av natriumhydroxid och svavelsyra, tillverkas numera genom teknik baserad på omvänd osmos. Med denna teknik krävs endast salt. De kvarvarande mängderna syra och lut kommer att avyttras under 2011. Företagsintern 109 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Jonbytarmassor Vid vattenreningen i avfallsanläggningen förbrukas jonbytarmassor. BKAB har ansökt hos SSM och kommer att ansöka hos Länsstyrelsen om att få överta begagnad och icke radioaktiv jonbytarmassa från Ringhals, för användning vid jonbytesreningen i avfallsanläggningen. Alternativet är att köpa in ny jonbytarmassa, vilket innebär en onödig resursförbrukning. Energianvändning Internt på Barsebäcksverket värderas förslag till förändringar i verksamheten och nyinköp av utrustning mot sin energianvändning. Omfattande energibesparande åtgärder har genomförts åren efter stängningen, både vad gäller uppvärmning och elförbrukning. Under den fortsatta servicedriften kommer behovet av uppvärmning av byggnader och lokaler, liksom behovet av belysning, ventilation och kylning, att optimeras med hänsyn till verksamhet och energibesparande åtgärder. Källsortering Efter att kök och matsal byggdes om våren 2011, kan matgästerna numera källsortera sitt matavfall. Detta möjliggör utnyttjande av matavfallet för biogasproduktion hos det regionala avfallsbolaget. 18.5 Produktvalsprincipen Upphandling sker av Ringhals inköpsorganisation för BKAB:s behov. Miljöanpassad upphandling ska enligt gällande rutiner tillämpas. Ett internt dokument för miljöanpassad upphandling är även framtaget. Detta dokument vägleder rekvirent och inköpsfunktioner. Det anger även kravnivå vid upphandling av produkter. Alla nyanskaffningar av kemikalier granskas av ett internt kemikalieråd som värderar produkten utifrån process-, hälso-, miljö-, brand- och explosionsfara. Under hälso- och miljökravet värderas substitutionsprincipen samt vilken farlighetsklass produkten tillhör. 18.6 Ansvar för att avhjälpa skada Kärnkraftsbolagen betalar till atomansvarighetsförsäkringen för att täcka kostnader om en miljörelaterad olycka skulle ske. Kärnkraftsbolagen avsätter medel till fonder för forskning och omhändertagande av radioaktivt avfall samt rivning av kärnkraftverk. Barsebäcksverkets rivning kommer att bekostas av medel ur fonderna. Företagsintern 110 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 19 BILAGOR 1. Tillstånd att uppföra, inneha och driva en för Barsebäcks kraftstation avsedd atomreaktor. (Avser reaktor B1) Regeringen gemensamt industri-, social-, kommunikations-, jordbruks- och civilärende 9:o 151/69 1970-02-06. IDUN B1000196 2. Tillstånd att uppföra, inneha och driva en för Barsebäcks kraftstation avsedd atomreaktor m.m. (Avser reaktor B2) Dnr 399 1972-06-16 Industridepartementet. IDUN B1000162 3. Beslut av regeringen att driften vid B1 stoppats från och med den 30 november 1999 och B2 från och med den 31 maj 2005. IDUN B1000192 4. Beslut av regeringen om rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 2. 2004-12-16 Dnr N2004/9028/ESB. Darwin 1858004 5. Vattendom 1970-01-23 Dnr 6/1970, Vattendomstolen i Växjö, tillstånd enligt vattenlagen för utsläpp av avloppsvatten från planerat kärnkraftverk. Darwin 1877390 6. Vattendom 1994-02-28 Dnr 6/1994, Vattendomstolen i Växjö. Kvarstående saker i domen AD 2/1969 angående avloppsutsläpp. Darwin 1877387 7. Miljödom 2006-07-12 Mål M1426-05, Växjö Tingsrätt, gäller t.o.m. 2012-12-31. Darwin 1913213 8. Regeringen - Komplettering av Fud - program 2007, Regeringsbeslut 51 2009-12-10 Darwin 2068828 9. Avvecklingsplan för Barsebäcksverket, 2011-06-27 Darwin 1884576 10. Synpunkter från samråd Strålsäkerhetsmyndigheten. Darwin 2090453 11. Synpunkter från samråd Danska Miljöministeriet Darwin 2092295 12. Synpunkter från danska Beredskabsstyrelsen. Darwin 2092300 13. Anteckningar från samrådet med myndigheterna. Darwin 2091152 14. Anteckningar från samrådet med närboende och övriga berörda Darwin 2091166 15. Översiktlig karta över närområdet 16. Kävlinge kommuns sammanfattning av översiktsplanen 17. Situationsplan över Barsebäcksverkets område 18. Beskrivning över avfallsanläggningens reningssystem och de olika stråken Darwin 2144288 Företagsintern 111 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 19. Radiologiskt omgivningskontrollprogram för Barsebäck Kraft AB. SSM 2010/4076 Darwin 2129618. 20. Miljökontrollprogram 2011. Darwin 1934011 21. Miljörapporten för 2010. Darwin 2127404 22. Anmälan av avfallsplan för BKAB. Darwin 1921017 23. B1/B2 Säkerhetsredovisning – SAR3 Allmän del kapitel 8 – Analys av driftbetingelser. IDUN B1013319 24. Placering av ny byggnad för interndelar 25. Vy över Barsebäcksverket sett från fiskeläget Vikhög Företagsintern 112 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 20 REFERENSER 1. Kap 6 och 7: Kävlinge kommuns översiktsplan 2010 www.kavlinge.se 2. Kap 16: Naturvårdsverkets webbsida om utsläpp i siffror www.utslappisiffror.naturvardsverket.se 3. Kap 15 och 16: Informationen är hämtad från Miljömålsportalen www.miljomal.se 4. SKB - Fud - program 2007 - Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall, september 2007 www.skb.se 5. SKB - Komplettering av Fud - program 2007 - Loma-programmet och alternativa slutförvaringsmetoder, mars 2009 www.skb.se 6. SSM - Granskningsrapport av SKB:s komplettering av FUD program 2007, SSM 2009/1365 www.ssm.se 7. SKB – Fud – program 2010. Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall, september 2010 www.skb.se 8. BKAB:s ledningshandbok, Darwin 1911641 - Ver. 7.0 med underliggande verksamhetshandböcker Företagsintern 113 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt 21 ORDLISTA OCH DEFINITIONER Aktivitet Se radioaktivitet. Alara As Low As Reasonably Achievable. En grundläggande regel för dosbegränsning som tolkas enligt följande: Alla stråldoser ska begränsas så långt detta rimligen kan göras, med hänsyn tagen till såväl ekonomiska som samhälleliga faktorer. ATB Avfallstransportbehållare Avställningsdelegationen En delegation bestående av representanter från E.ON Kärnkraft Sverige AB, Barsebäck Kraft AB och Ringhals AB. Har bildats enligt krav i Konsortialavtalet och Avställningsoch Servicedriftavtalet mellan Staten, Vattenfall AB och E.ON Sverige AB. Avveckling av kärnteknisk anläggning Sammanfattande benämning för de åtgärder som tillståndshavaren vidtar efter slutlig avställning av en kärnteknisk anläggning, för att minska mängden av radioaktiva ämnen i mark och byggnader till sådana nivåer som möjliggör friklassning av anläggning (SSMFS 2008:19). Avvecklingsplan Plan som alla kärntekniska anläggningar ska ha enligt SSMFS 2008:1. Avvecklingsplanen ska innehålla dokumentation av anläggningen, planeringsförutsättningar och avvecklingsverksamheten. Bakgrundsstrålning Joniserande strålning som orsakas av naturligt förekommande radioaktiva ämnen i den egna kroppen, mat, vatten, mark, byggnader samt av kosmisk strålning. Tillsammans utgör dessa strålkällor en bakgrundsstrålning, som i Sverige ger en stråldos på cirka 1,3 mSv per år och individ, enligt SSM:s rapport 2007:02. I Skåne ligger denna bakgrundsstrålning något lägre, p.g.a. lägre bidrag från marken. Den uppskattas här till cirka 1 mSv per år. För mer information, se www.ssm.se. Barriärer Fysisk inneslutning av radioaktiva ämnen enligt definition i SSMFS 2008:1. De fem barriärerna, som ingår begreppet för ett kärnkraftverk i drift, är bränsle, bränslekapsling, primärsystem, reaktorinneslutning och yttre skal. BKAB har endast barriären yttre skal dvs. byggnaden kvar. Barsebäcksverket Avser platsen och kraftverket. BKAB:s Säkerhetskommitté Till VD rådgivande grupp för behandling av principiella säkerhetsfrågor. Företagsintern 114 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt BAT Best Available Technology – bästa möjliga teknik. En värderingsgrund för bedömning av den teknik som används för att minimera miljöpåverkan. Hänsyn tas till tillgänglighet och kostnad i förhållande till nytta. Beredskapszon Ett skyddsområde runt kärnkraftverk som är i drift. I dag har BKAB ingen beredskapszon. Bevakat område Område som omger en anläggning och avgränsas av ett områdesskydd enligt SSMFS 2008:12. BFA Bergrum för avfall i Oskarshamn. BKAB Barsebäck Kraft AB. Avser det juridiska bolaget, som har EKS:s uppdrag att sköta servicedriften av Barsebäcksverket. BLA Bergsal för lågaktivt avfall, för deponering i SKB:s anläggning SFR i Forsmark. Block B1 och B2 Term för en enhet vid ett kärnkraftverk. Ett block innehåller kärnreaktor, turbin och generator. Barsebäcksverket omfattar två block: Barsebäck 1 (B1) och Barsebäck 2 (B2). BMA Bergsal för medelaktivt avfall, för deponering i SKB:s anläggning SFR i Forsmark. BOD Biological Oxygen Demand. Mått på biologisk syreförbrukning i vattenutsläpp. Co-60 Kobolt-60 är en radioaktiv isotop av kobolt med halveringstiden 5,26 år. Bildas genom aktivering av korrosionsprodukter från metallegeringar innehållande kobolt, t.ex. stellite. Cementsolidifiering Metod för att gjuta in radioaktivt avfall i cement. Clab Centralt mellanlager för använt kärnbränsle. Ägs och drivs av SKB och ligger vid Oskarshamns kärnkraftverk. COD Chemical Oxygen Demand. Mått på kemisk syreförbrukning i vattenutsläpp. Dekontaminering Borttagning av radioaktiva ämnen från komponenter och processystem. Oftast med rengöring med vanliga rengöringsmedel eller blästring med hjälp av vatten, luft eller glaskulor. Deterministisk analys Analys som försöker förutse störningar som kan inträffa, t.ex. i teknisk utrustning. I en deterministisk analys analyseras varje barriär för sig så att de ska klara alla störningar. Dos Se stråldos. Företagsintern 115 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Dosrat Stråldos per tidsenhet eller hur mycket absorberad energi per massenhet som avges per tidsenhet. Mäts i mSv/h. Djupförsvarsprincipen Tillämpning av flera överlappande nivåer av teknisk utrustning, operationella åtgärder och administrativa rutiner för att skydda en kärnteknisk anläggnings barriärer och vidmakthålla deras effektivitet, samt för att skydda omgivningen om barriärerna inte skulle fungera som avsett (SSMFS 2008:1). Driftavfall Avfall som uppkommer under elproduktionsdriften samt under servicedriften. Driftklar Innebär att en komponent eller ett system är klar/klart att tas i bruk och därvid kan uppfylla specificerade prestanda under erforderlig tid. EKS E.ON Kärnkraft Sverige AB är ägare till fastigheten Barsebäck 19:2 och delägare av BKAB, via delägarskap i Ringhals AB. EPRI Electric Power Research Institute. BKAB deltar i nätverket ”Decommissioning Program” som bistår under rivningsplaneringen. Faktor 10 När ett värde minskas/ökas till närliggande tiopotens. FORATOM Europeiska atomenergigemenskapens branschorganisation för kärnkraftsindustrin i Europa. Dess främsta syfte är att främja användningen av kärnenergi. FORATOM fungerar som en röst för industrin i energipolitiska diskussioner med ledamöter av Europaparlamentet och viktiga beslutsfattare i Europeiska kommissionen. FORATOM/ENISS European Nuclear Installations Safety Standards är en europeisk grupp under FORATOM där representanter för industrin bevakar och försöker påverka de kravdokument som tas fram inom IAEA och EU. Friklassning Beslut av SSM att strålskyddslagen (1988:220) och kärntekniklagen (1984:3) inte längre äger tillämpning på material, lokaler, byggnader eller mark som kan ha förorenats med radioaktiva ämnen vid tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning. Anm: Hämtat från SSM:s kommande föreskrift om friklassning av material, lokaler, byggnader och mark vid verksamhet med joniserande strålning. Denna föreskrift har varit hos EU för notifiering och beräknas träda i kraft 2011/2012. Friklassning av gods sker idag enligt SSMFS 2008:39 som anger gränsvärden för utförsel av gods och olja från Företagsintern 116 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt kontrollerat område. Godset kan om det underskrider gränsvärdena hanteras utan restriktioner ur strålskyddssynpunkt. Fri användning av material Se friklassning av material. Fud-program Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall. Programmet tas fram av SKB vart tredje år, på uppdrag av regeringen. Funktionsområde Organisatorisk del av BKAB:s verksamhet. Varje funktionsområde har en funktionsansvarig. Heta arbeten Benämning på arbeten som alstrar värme såsom svetsning, slipning m.fl. En ökad risk för brand finns vid dessa arbeten och därför kräver de särskild utbildning. IAEA International Atomic Energy Agency. FN:s Atomenergiorgan. Industriområde Området innanför det yttre staketet kring en industri. Instruktioner Dokument som anger hur ett visst arbete ska utföras. ISO 14001 Internationella Standardiseringsorganisationens standard för miljöledningssystem. Joniserande strålning Strålning som innehåller så mycket energi att den kan jonisera andra ämnen. Alfa-, beta-, gamma-, röntgen- och neutronstrålning är joniserande strålning. Joniserande strålning kan skada levande celler. Klarfas Se sedimentation. Klyvningsprodukter Restprodukter som bildas vid kärnklyvning. Kokill Behållare för radioaktivt avfall. Kol-14 Nuklid av grundämnet kol med den kemiska beteckningen C. Kollektivdos Sammanlagd stråldos till en grupp av människor som bestrålats. Uttrycks i enheten mansievert, manSv. Konditionera avfall Behandling och förpackning av avfall för att uppfylla transport-, mottagar- och deponeringskrav. Kontrollerat område Område på kärnkraftverk där radioaktivt material förekommer eller kan förekomma. Särskilda restriktioner gäller tillträde och vistelse på sådant område. KSU Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Företagsintern 117 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Kritisk grupp Representativ verklig eller hypotetisk grupp av personer ur befolkningen som kan förväntas få de högsta stråldoserna från en strålkälla. Används ofta i samband med påverkan från radioaktiva utsläpp. Kärnteknisk verksamhet Med sådan verksamhet avses 1. uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning 2. förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning transport av eller annan befattning med kärnämne eller kärnavfall 3. införsel till riket av kärnämne eller kärnavfall 4. utförsel ur riket av kärnavfall. Anm: Denna definition är hämtad ur Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Här finns även definitioner av kärnteknisk anläggning, kärnämne, kärnavfall, kärnteknisk utrustning samt permanent avstängd kärnkraftsreaktor. Köldmedium HFC Fluorkolväten (HFC) är en energibärare som används i kylanläggningar, t.ex. HFC 134a. HFC har ingen ozonpåverkande effekt men väl en växthuseffekt. Används även vid tillverkning av isoleringsmaterial, som brandsläckningsmedel och som drivgas i astmainhalatorer. Larmzon Ett avgränsat område, byggnad eller del av byggnad som övervakas av ett skyddssystem (oftast teknisk utrustning) med uppgift att detektera obehörigt tillträde eller intrång. Lokala säkerhetsnämnden Ett organ för informationsutbyte mellan kommunen och kärnkraftverket. Ledamöterna tillsätts på förslag från kommunstyrelsen. Lokala säkerhetsnämnden inrättades 1981 och lyder under Miljödepartementet. Loma-program SKB:s program för att omhänderta det låg- och medelaktiva avfallet från svenska kärnkraftsföretagen. Membranteknik Reningsteknik som baseras på genomsläppliga membran. Miljöanpassad upphandling Inköp av varor eller tjänster, med hänsynstagande till produktens miljöpåverkan. Millisievert Måttenhet för stråldos till människa. Se stråldos. MKB Miljökonsekvensbeskrivning för tillståndspliktig verksamhet, enligt miljöbalken 9 kap. och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. MTO Människa-Teknik-Organisation. Ett begrepp som används för att ge ett perspektiv på säkerhet med syfte att ta hänsyn till människans fysiska, psykologiska och sociala förutsättningar samt hur dessa samspelar med olika teknologier och organisationsformer. Vid en MTO-analys värderas bakomFöretagsintern 118 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt liggande faktorer till felhandlande, dels i förebyggande syfte, dels vid inträffade händelser. Natura 2000 Ett nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv ska ingå i Natura 2000. Natura 2000-områden är skyddade av 7 kap. miljöbalken. Nuklid Atomslag som kännetecknas av atomkärnans sammansättning och energitillstånd. Nuklid betecknar atomslag i allmänhet medan isotop avser visst grundämne. Ex. nukliden Cs-137 är en cesiumisotop. Se även radionuklid. Nuklidspecifik mätning Analys- eller mätmetod som medför att enskilda nuklider kan urskiljas och mätas. OECD/NEA/TAG Organisation for Economic Co-operation and Development/ Nuclear Energy Agency/Technical Advisory Group). Består av ett antal rivningsprojekt i världen som utbyter erfarenheter. Halvautonom funktion för bedömning av kärnkraftsrelaterade frågeställningar inom OECD. Okontrollerat område Område utanför kontrollerat område på ett kärnkraftverk. Omkonditionera avfall Görs om kraven förändras beroende på ändrade transportförutsättningar, ändrad mottagare eller ändrat slutförvar. Jämför konditionerna. Ospar Oslo-Paris-konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten. PFSO Port Facility Security Officer, som på svenska översätts till ”hamnskyddschef”. Probabilistisk säkerhetsanalys Probabilistic Safety Analysis(PSA). Probabilistiska (sannolikhetsbaserade) säkerhetsanalyser, som betraktar ett kärnkraftverks alla barriärer och det sätt de fungerar på i samband med olika störningar. Radioaktiv Att vara i ett tillstånd som utsänder joniserande strålning. Ämnen/avfall/gaser som är radioaktiva innehåller atomer med instabila atomkärnor, som genom sönderfall strävar efter att nå stabilitet. Vid sönderfallet utsänds joniserande strålning. Radioaktivt avfall Avfall som innehåller radioaktiva ämnen. Medelaktivt avfall har en ytdosrat på kollit, på mellan 2 och 500 mSv/h. Kortlivat avfall har en halveringstid understigande 31 år. Långlivat avfall har en halveringstid över 31 år. Se tabell 14.1. Radioaktivitet Fenomen när atomkärnor spontant omvandlas till andra isotoper eller grundämnen, samtidigt som de avger joniserande strålning. Anger antal sönderfall per sekund hos Företagsintern 119 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt en mängd av ett radioaktivt ämne. Mäts i enheten becquerel (Bq), där en becquerel är ett sönderfall per sekund. Radionuklider Nuklid med instabil atomkärna, som därför är radioaktiv. Recipient Mottagare, t.ex. av vattenutsläpp. Ringhals AB Företag som ägs av Vattenfall AB och E.ON Kärnkraft Sverige AB. Driver Ringhalsverket och är även ägare av bolaget BKAB. Rivningsavfall Avfall som produceras vid fysisk rivning/skrotning av byggnader och system. Rivningsförberedelse Den period som innebär att åtgärder vidtas för att klarställa anläggningen för rivning. Se även kapitel 4.7. Rivningsdrift Inleds när samtliga tillstånd/dokument för rivning är klara. Se även kapitel 4.7. Sakab Svensk Avfallskonvertering AB. Svenskt miljöföretag som specialiserat sig på farligt avfall. Samråd Ett förfarande enligt miljöbalken 1998:808, i vilket den som avser att söka tillstånd enligt miljöbalken tidigt ska tillfråga myndigheter och närboende om de önskar att någon specifik fråga ska utredas och beskrivas av sökande i dennes MKB. SAR Safety Analysis Report – säkerhetsredovisning . SAR3 gäller för servicedriften vid BKAB. Sedimentation En process hos en partikelförorenad lösning, som efter en tid utan omröring, delar sig i en övre klar vätskefas och en nedre partikelfas (sediment). Servicedrift Inleds när allt bränsle är borttransporterat från anläggningen samt övriga anpassningar har genomförts och varar fram till dess att rivningsdrift påbörjas. Se även kapitel 4.7. Sigyn Specialbyggt fartyg för transporter av radioaktivt avfall. M/S Sigyn ägs av SKB och för driften svarar Rederi AB Gotland. SFL Slutförvar för långlivat högaktivt radioaktivt avfall. Framtida slutförvar för använt kärnbränsle och annat långlivat högaktivt radioaktivt avfall. SFR Slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall. Ligger vid Forsmarks kärnkraftverk. SFS Svensk författningssamling med de svenska lagarna. Företagsintern 120 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt SKB Svensk Kärnbränslehantering AB. Svenskt företag som utvecklar metoder för och tar hand om Sveriges radioaktiva avfall. SKB samägs av de svenska kärnkraftverken. Skyddsobjekt Vissa byggnader, anläggningar, områden och andra objekt som kan behöva förstärkt skydd, enligt skyddslagen (SFS 2010:305). SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Solidifiering Metod för att ge lösa material fast form. Till exempel jonbytarmassa som gjuts in i cement. SSM Strålsäkerhetsmyndigheten (se www.ssm.se.) SSMFS Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling STF Säkerhetstekniska driftförutsättningar. Av SSM fastställda villkor och riktlinjer för kärnteknisk anläggning. Stråldos Ett mått på hur mycket strålning som har absorberats i till exempel en kroppsvävnad. Ofta avses effektiv dos som tar hänsyn till vilken biologisk verkan olika typer av strålning har. Enheten för effektiv stråldos är sievert (Sv). 1 sievert är en mycket stor stråldos, och därför används ofta enheten millisievert, mSv (en tusendels sievert) i stället. SSM 2007:02 uppskattar att den genomsnittliga stråldos som den aldrigrökande delen av den svenska befolkningen utsätts för är 2,4 mSv/år. Strålning Energi i rörelse, t.ex. ljus. Man skiljer mellan joniserande och icke joniserande. Ljus är icke joniserande. Se även http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Omstralning/ . Sysav Sydskånes avfallsaktiebolag Sr-90 Strontium-90. Radioaktiv isotop av strontium som endast avger betastrålning. Halveringstid: 28,5 år. Strålskyddsföreståndare En av tillståndshavaren utsedd person som ska vara sakkunnig i frågor rörande anläggningens strålskydd. Personen ska vara anmäld till SSM. Strålsäkerhet Syftar till att skydda människor och miljö från oönskade effekter av joniserande strålning. Studsvik AB En börsnoterad företagskoncern som levererar tjänster till kärnkraftsindustrin. Företaget har sitt säte i Nyköping. Styrstavar Komponenter i reaktortanken som har till uppgift att styra reaktoreffekten genom att påverka neutronflödet i härden. Företagsintern 121 (122) Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0 Sekretessklass: Foretagsintern Dokumentstatus Alt dokument ID 1 Alt dokument ID 2 Dokument ID / Version 2118899 / 2.0 Frisläppt Substitutionsprincipen Princip som innebär att miljöfarliga produkter och ämnen byts ut mot mindre miljöfarliga produkter/ämnen. SVAFO Kärnavfallsföretag som hanterar avfall från de tidigare svenska kärnforskningsprogrammen. Säkerhetsgranskning Intern säkerhetsgranskning, av anläggningsändringar och andra förändringar som kan påverka den kärntekniska säkerheten. Granskningen är föreskriven av SSM och utförs i två steg: primär och fristående säkerhetsgranskning. TOC Total Organic Carbon, mått på kemisk syreförbrukning i vattenutsläpp. Transuraner Grundämnen som har atomnummer högre än uran, det vill säga från 93 och uppåt. VDI Vakthavande driftingenjör WNA World Nuclear Association – Waste Management & Decommissioning Växthusfaktor ”Skadlighetsfaktor” för olika växthusgaser, där koldioxid har faktorn 1 GWP (Global Warming Potential). Används för att jämföra olika gasers bidrag till växthuseffekten. Återstående rivning Den period som omfattar rivning av återstående friklassade byggnader, alternativt nyttjande för annan verksamhet samt iordningställande av marken till det skick som fastighetsägaren kräver. I övrigt hänvisar vi till informationen på www.ssm.se samt vår egen ordlista på www.barsebackkraft.se. Företagsintern 122 (122)
© Copyright 2024