Dokumentation från Seminarium 4 juni 2012 – Samordning och planering mellan olika aktörer i vården ► Välkommen Annette Carlson, ordförande för delregionalt samrådsorgan välkomnade alla, tjänstemän och politiker till dagens seminarium. Hon informerade om att arbetsutskottet hade fått en redogörelse av vårdplatsutredningen, och därigenom väcktes idén om ett seminarium. Annette Carlson lämnade över ordet till dagens moderator ClaesHåkan Björklund, regional chefsläkare med bl.a. ansvar för patientsäkerhetsfrågor i regionen. Sjukvården står inför stora utmaningar inför framtiden men det finns en gräns för hur mycket vi kan lägga på sjukvård, enligt ClaesHåkan Björklund. Det krävs bättre och smartare nyttjande av samhällets totala resurser istället för att bygga nya stora institutioner. En del av lösningen ligger i samverkan. ► Vårdplatsutredningen Martin Irding, McKinsey & Company presenterade Vårdplatssituationen inom VGR, även kallad vårdplatsutredningen. Utredningen finns i sin helhet. på Västra Götalandsregionens hemsida och på Närvårdssamverkans hemsida Rapporten är utarbetad av McKinsey & Company på uppdrag av Västra Götalandsregionen och fokuserar på tre huvudfrågeställningar - Skapa en faktabas kring faktisk situation avseende tillgängliga antal vårdplatser, överbeläggningar samt utlokaliseringar tvärs regionen - Relatera nuvarande situation och historisk utveckling av vårdplatsantal i ett nationellt perspektiv - Prognostisera vårdplatsbehov för kommande tio år på basis av startpunkt, demografiincidens och effektiviseringar Studien är ett led i Regionens arbete om Framtidens sjukvård. Arbetet påbörjades med att finna gemensamma begrepp och gemensamma plattformar i Regionen. Utredningen har lyfts fram på seminariet för att den föreslår bättre samverkan med kommunerna för snabbare överföring av utskrivningsklara patienter och för att minska VRI (vårdrelaterade infektioner), LIV och komplikationer. Martin Irding presenterade antalet vårdplatser i Västra Götalandsregionen, antalet överbeläggningar och det förväntade behov av vårdplatser inom en 10 – årsperiod. 1 Martin visade också bilder över hur sjukhusen och kommunerna hanterar utskrivningsklara patienter. Från kapitlet ”Samordnad vårdplanering” presenterades bl.a. två bilder som sedan låg till grund för den efterföljande diskussionen. Bilderna visade att det finns ett mönster i Västra Götaland om hur de olika sjukhusen med tillhörande kommuner vårdplanerar och hur det förhåller sig med betaldagar och med nyttjandet av de fem karensdagarna. ► Vårdplaneringsmötet ur patientens perspektiv Angela Bångsbo, FoU Sjuhärad Välfärd och Eva Liden, Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa, Göteborgs Universitet, presenterade sin studie ”Vårdplaneringsmötet ur patientens perspektiv”. Studien omfattade tre delar - Personalens erfarenheter = intervjuer - Observationer av vård- och omsorgsplaneringsmöten + uppföljande intervjuer - Reflektionsgrupper (tvärdisciplinär och gränsöverskridande) med syfte att skapa förståelse för varandras kompetens, ansvar och förutsättningar i vårdarbetet - = inspelade möten + intervjuer Föreläsarna poängterade den komplexa situationen i ett vårdplaneringsmötet och framförde vikten av att få patienten delaktig. Deltagarnas upplevelser efter mötet kan sammanfattas i - Önskemålen infriades - Frihet att bestämma - Livsavgörande beslut - Besvikelse och anpassning - Tvivel och osäkerhet Claes-Håkan Björklund tackade föreläsarna för deras presentation som lyfte fram patientperspektivet. Bakom varje siffra finns det en människa som är ett helt universum. ►Samordnad vårdplanering – sjukhusen i Södra Älvsborg Sonja Nilsson, SÄS, presenterade statistik från processen Samordnad vårdplanering från Alingsås lasarett och SÄS. Det framkom bl.a. att Alingsås lasarett genomförde 1168 och SÄS 3848 vårdplaneringar under 2011. Sonja Nilsson avslutade sin presentation med funderingar kring - Vårdplanering i hemmet, sjukhusens medverkan - Vårdplanering via webb - Utskrivningsklar- utskrivning dagen efter och ställde frågan om kommunerna skulle kunna lämna påskynda processen när patienten är utskrivningsklar något tidigare än i dag, ► Samordnad vård- och omsorgsplanering Borås Stad Anette Olausson, enhetschef i Borås Stad presenterade Borås Stads sätt att hantera samordnad vårdplanering. Borås Stad startade 2012-03-01 ett vårdplaneringsteam i varje stadsdel. Vårdplaneringsteamet består av två biståndslandläggare, en sjuksköterska, en arbetsterapeut eller sjukgymnast. 2 Anette Olausson anförde förbättringsområden: Bättre funktionsutredningar på kallelse och vid vårdplaneringstillfället Kallelse kommer ofta för tidigt Utebliven utskrivning för ofta Kommunen får inte det sista meddelandet ”Information vid utskrivning” ► Spaning… Eva Claesson, Närvårdskansliet presenterade exempel från andra kommuner och sjukhus där vårdplaneringsprocessen sker på ett annorlunda sätt men med goda resultat för både patient och involverade verksamheter. Goda exempel var hämtade från Trollhättan, Mölndal och Töreboda. ► Diskussion och Reflektion Nedanstående ämnen var uppe på förmiddagens diskussion och fortsatte efter lunch: - läkarna finns inte med i vårdplaneringsprocessen, därför dubbla system, (KLARA SVPL och remissförfarande) - är webben en framtid, kan detta öppna möjligheter för privata vårdgivare? - vårdplanera i hemmet för vissa grupper? - poängterades vikten av att vårdplanera i hemmet för att undvika slutenvård - beror det på att vissa kommuner är fattiga eftersom de inte tar hem patienterna från sjukhuset? - vårdplaneringsprocessen bygger inte på tillit och förtroende, tjafs på båda sidor - kunskap om varandra – en förutsättning för att skapa tillit och förtroende - inte bra med avbrutna processer från sjukhuset ur förtroendesynpunkt - vårdplanera på andra dagar än mån – fredag 8.00 – 17.00? - fem dagar är inte en lång tid - titta på de patienter som det sker många vårdplaneringar för under en viss tidsperiod - ett gemensamt arbete – arbeta med förbättringar - samverkan mellan doktorerna i öppen resp. slutenvård innan patienten behöver åka in till sjukhus - angeläget med mer samverkan mellan primärvård och sjukhus - handlingsplanen för de mest sjuka äldre (kommer att presenteras inom kort) tar upp samverkan mellan primärvård och sjukhus - NPÖ (Nationell Patientöversikt) kommer att underlätta samverkan när sjukhus, primärvård och kommuner kommer åt delar av varandras journaler - tillgängliga öppettider på vårdcentralerna ► Redovisning av arbete i grupper (tjänstemannagrupperna) Under seminariet framfördes förbättringsområden och förslag till förbättringar dels under förmiddagens föreläsningar och dels under eftermidagens uppföljning av gruppdiskussionerna. Närvårdskansliet har gått igenom lämnade förslag och delat in dessa i kategorier. Kategoriseringen bygger på rutinen för samordnad vårdplanering 3 (SVPL) samt de parter som på olika sätt berörs av SVPL. Dessutom utgör krav- och kvalitetsboken en kategori. Patientperspektiv Följande kategorier används i redovisningen: Patient och närstående SVPL Sjukhus Primärvården (vårdcentraler) Kommunal vård och omsorg Samverkan mellan vårdgivarna Krav- och kvalitetsboken (KoK-boken) – Patient och närstående Patient och närstående behöver få tydligare information inför vårdplaneringsmötet (vpl). Patient och närstående bör få en skriftlig överenskommelse efter vpl. Patient och närstående bör göras mer delaktiga/införstådda med patientens situation och vad som kan erbjudas t.ex. brytpunktssamtal. – SVPL Differentiera vårdplaneringen, dvs. gör en allmän/kortsiktig vårdplanering på sjukhus (kanske via Skype) och en specifik/långsiktig planering i patientens hem efter utskrivningen. För in all kommunikation i KLARA SVPL, även läkarnas. Fasa ut remissförfarandet. Diskutera hur parterna förhåller sig till principen med de 5 karensdagarna. Tillämpas denna optimalt ur ett patientperspektiv? – Sjukhus Öka läkarnas delaktighet i samordnad vårdplanering. – Primärvården (vårdcentraler) Öka läkarnas delaktighet i samordnad vårdplanering. – Kommunal vård och omsorg Öka kunskapen om hur hemsjukvården fungerar. – Samverkan mellan vårdgivarna Gränssnitten mellan vårdnivåerna behöver tydliggöras. Förbättra kommunikationen om vårdsamverkan mellan huvudmännen. – Krav- och kvalitetsboken Inför en ”samverkanspeng” i KoK-boken. 4 Verksamhetsperspektivet Följande kategorier används i redovisningen: Samverkan mellan vårdgivarna Mellanvårdsformer Primärvården (vårdcentraler) Kommunal vård och omsorg Sjukhus SVPL Politik – Samverkan mellan vårdgivarna Flera grupper uttrycker ett behov av att öka kunskapen om varandras verksamheter (hospitering). ”Det vi inte känner till är svårt att samverka optimalt om”. Forum för samverkan efterfrågas. Genom stärkt samverkan finns det möjlighet att öka förtroendet och tilliten mellan vårdgivarna. Våga tänka nytt och tänka över gränserna! Konkreta frågor att ta upp i samverkan är: gemensam målsättning, gemensam analys av ledtid i SVPL – från inskrivning till utskrivning, vad är kvalitet, utveckla en rutin för de patienter som ofta åker in och ut på sjukhus (6 eller fler vårdplaneringar/år), vårdplaneringsteamens samverkan (inne/ute) samt förbättra informationen mellan läkarna i sluten och öppen vård. – Mellanvårdsformer Mellanvårdsformer för psykossjuka efterfrågas inklusive god uppföljning – Primärvården (vårdcentraler) Ökad läkarmedverkan från primärvården ut i kommunerna efterfrågas. Likaså flexibla öppettider på vårdcentralerna samt psykiatrisjuksköterska med en samordnade roll för patienten. Ökad satsning på att förebygga ohälsa, intensifiera det preventiva arbetet – se risker och behov – göra fler individuella planeringar – förhindra inläggning på sjukhus (se även kommunernas vård och omsorg). – Kommunal vård och omsorg Ökad satsning på att förebygga ohälsa, intensifiera det preventiva arbetet – se risker och behov – göra fler individuella planeringar – förhindra inläggning på sjukhus. Inrätta Äldrecentraler i kommunerna. – Sjukhus Möte mellan läkare och patient för avstämning innan vårdplanering Kontakta alltid kommunen då förändrat vårdbehov finns. Förbättra förberedelserna för att pat. ska bli utskrivningsklar i ordets mening t.ex. trappträning, hantering av syrgasbehandling, träna egen injektionsgivning. – SVPL Integrera KLARA SVPL med andra elektroniska dokumentationssystem t.ex. Melior Aktuellt medicinsk status stöds inte av KLARA SVPL. Detta behöver förbättras. 5 Vårdplaneringsteam är bra både för patienterna och organisationerna, processen blir smidigare. – Politik Politisk styrning – finansiella incitament ► Redovisning av eftermiddagens arbete i grupper (politikergrupperna) Skapa kunskap om varandra/skapa tillit till varandra Skapa förutsättningar för att patienten inte upplever gränsdragningsproblematiken Geriatriksköterska/demenssköterska på vårdcentralerna – ökad tydlighet kring detta behövs i Krav och kvalitetsboken Utökade öppettider på vårdcentralerna – mer flexibilitet Äldrecentral/hälsonav i kommunerna Bättre tillgänglighet på 1177 ► Avslutande ord av Hans Holmberg, ordförande och Ullabritt Martinson, vice ordförande i Styrgrupp närvård Hans Holmberg avslutade med att säga att vi alla måste fundera på vad som kan bli bättre och från sjukhusens del kanske engagera doktorerna i vårdplaneringsprocessen. Vi måste tillsammans skapa situationer som håller på lång sikt och som ger en perspektivförskjutning från sjukhuset till hemmet. Hans Holmberg påpekade att 30 % av vårdplaneringsprocessen som avbryts är alldeles för mycket, såg det som ett förbättringsområde från sjukhusen. Sjukhusen vill göra rätt hos sig och förväntar sig att övriga aktörer också har den inställningen. Ullabritt Martinson talade om att hon tyckte det hade blivit en bra dag ”det är så här vi ska träffas när det gäller samverkansfrågor. Tillsammans ska vi bli bättre på att använda gemensamma resurser”. Ullabritt påpekade att det finns goda exempel i vårt eget område och lyfte fram Samrehab där inte någon behöver tänka utifrån gränsdragning och kostnader. 6