1. No category

1
Gäller för:
Godkänd av:
Utarbetad av:
Revisionsansvarig:
Vårdcentralen Kil
Björn Jacobson
vårdcentralen Kil
Lena Johansson
vårdcentralen Kil
Lena Johansson
vårdcentralen Kil
Kerstin Karlsson,
vårdcentralen Forshaga
Susanne Wahrolin
vårdcentralen Forshaga
Susanne Wahrolin
vårdcentralen Forshaga
Mari Engdahl Friberg
psykiatriska öppenvården
Karlstad
Åsa Storm
psykiatriska öppenvården
Karlstad
Åsa Storm
psykiatriska öppenvården
Karlstad
Anna Jarebo
socialförvaltningen Kil
Ann-Marie Eriksson
socialförvaltningen Kil
Ann-Marie Eriksson
socialförvaltningen Kil
Linda Söderberg
lärande och arbete Forshaga
Kristina Persson
socialförvaltningen Forshaga
Kristina Persson
socialförvaltningen Forshaga
Vårdcentralen Forshaga
Psykiatriska öppenvården
Karlstad
Kil Socialförvaltningen
Forshaga Lärande och arbete
Utgåva:
Giltighetstid:
Reviderad:
2
20130501 t o m 20141231
Utgåva 2: 20130430
Styrdokument för socialtjänst och hälso- och sjukvård
för personer med riskbruk, skadligt bruk och
beroendeproblem i Kil och Forshaga
Psykiatriska öppenvården i Karlstad
Vårdcentralen Forshaga/Deje
Vårdcentralen Kil
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND OCH SYFTE ................................................................................................................................. 4
LÄNSÖVERGRIPANDE AKTÖRER ................................................................................................................ 4
LOKALA AKTÖRER .......................................................................................................................................... 4
ANSVARSFÖRDELNING OCH SAMVERKAN PÅ LOKAL NIVÅ ............................................................. 5
GEMENSAMMA BEGREPP .............................................................................................................................. 5
PREVENTION OCH TIDIGA INSATSER........................................................................................................ 6
RISKBRUK ........................................................................................................................................................... 7
VÅRDCENTRALEN KIL ......................................................................................................................................... 7
VÅRDCENTRALEN FORSHAGA …… .................................................................................................................... 7
PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDEN ............................................................................................................................. 8
SOCIALTJÄNSTEN I K IL ........................................................................................................................................ 8
SOCIALTJÄNSTEN I FORSHAGA ............................................................................................................................ 8
GEMENSAMMA VERKSAMHETER.......................................................................................................................... 9
BEDÖMNING OCH DOKUMENTATION ....................................................................................................... 9
PSYKOSOCIALA SCREENINGS- OCH BEDÖMNINGSINSTRUMENT ............................................................................ 9
B IOLOGISKA MARKÖRER ..................................................................................................................................... 9
VÅRDCENTRALEN KIL ....................................................................................................................................... 10
VÅRDCENTRALEN FORSHAGA……. .................................................................................................................. 10
PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDEN ........................................................................................................................... 10
SOCIALTJÄNSTEN I K IL ...................................................................................................................................... 10
SOCIALTJÄNSTEN I FORSHAGA .......................................................................................................................... 10
ABSTINENSBEHANDLING ............................................................................................................................. 11
VÅRDCENTRALEN I KIL ..................................................................................................................................... 11
VÅRDCENTRALEN FORSHAGA……. .................................................................................................................. 11
PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDEN ........................................................................................................................... 12
SOCIALTJÄNSTEN I K IL ...................................................................................................................................... 12
SOCIALTJÄNSTEN I FORSHAGA .......................................................................................................................... 13
SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN............................................................................................................. 13
PSYKOSOCIAL BEHANDLING OCH LÄKEMEDELSBEHANDLING.................................................... 13
VÅRDCENTRALEN I KIL...................................................................................................................................... 14
VÅRDCENTRALEN FORSHAGA……. .................................................................................................................. 15
PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDEN ........................................................................................................................... 15
SOCIALTJÄNSTEN I K IL ...................................................................................................................................... 15
SOCIALTJÄNSTEN I FORSHAGA .......................................................................................................................... 15
LÄKEMEDELSASSISTERAD UNDERHÅLLSBEHANDLING VID OPIATBEROENDE.. ..................... 16
VÅRDCENTRALEN KIL ....................................................................................................................................... 16
VÅRDCENTRALEN FORSHAGA……. .................................................................................................................. 16
PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDEN ........................................................................................................................... 16
SOCIALTJÄNSTEN I K IL ...................................................................................................................................... 16
SOCIALTJÄNSTEN I FORSHAGA .......................................................................................................................... 17
BARN TILL FÖRÄLDRAR SOM HAR MISSBRUKS- ELLER BEROENDEPROBLEM....................... 17
VÅRDCENTRALEN KIL ....................................................................................................................................... 18
3
VÅRDCENTRALEN FORSHAGA……. .................................................................................................................. 18
PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDEN ........................................................................................................................... 18
.SOCIALTJÄNSTEN I KIL ..................................................................................................................................... 18
SOCIALTJÄNSTEN I FORSHAGA .......................................................................................................................... 18
GRAVIDA KVINNOR MED MISSBRUKS- ELLER BEROENDEPROBLEM.......................................... 19
VÅRDCENTRALEN KIL ....................................................................................................................................... 19
VÅRDCENTRALEN FORSHAGA/DEJE BMM ........................................................................................................ 19
SOCIALTJÄNSTEN I K IL ...................................................................................................................................... 19
SOCIALTJÄNSTEN FORSHAGA ............................................................................................................................ 20
SAMSJUKLIGHET ............................................................................................................................................ 20
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER OCH MISSBRUK/BEROENDE ................................... 21
VÅRDCENTRALEN KIL ....................................................................................................................................... 21
VÅRDCENTRALEN FORSHAGA.……................................................................................................................... 21
PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDEN ........................................................................................................................... 21
SOCIALTJÄNSTEN I K IL ...................................................................................................................................... 21
SOCIALTJÄNSTEN FORSHAGA ............................................................................................................................ 21
LÄKEMEDELSBEROENDE ............................................................................................................................ 22
VÅRDCENTRALEN KIL ....................................................................................................................................... 22
VÅRDCENTRALEN FORSHAGA……................................................................................................................... 22
PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDEN ........................................................................................................................... 22
SOCIALTJÄNSTEN I K IL ...................................................................................................................................... 22
SOCIALTJÄNSTEN FORSHAGA ............................................................................................................................ 22
VÅRDKEDJOR VID MISSBRUK OCH BEROENDE.................................................................................... 23
VÅRDCENTRAL KIL ........................................................................................................................................... 23
VÅRDCENTRAL FORSHAGA ….......................................................................................................................... 23
PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDEN ........................................................................................................................... 23
SOCIALTJÄNST I KIL .......................................................................................................................................... 24
SOCIALTJÄNST I FORSHAGA .............................................................................................................................. 24
BILAGOR ............................................................................................................................................................ 25
SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN ....................................................................................................................... 25
FAXMALL SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN ...................................................................................................... 25
FLÖDESSCHEMA ALK NARK ............................................................................................................................... 25
FLÖDESSCHEMA KIL .......................................................................................................................................... 25
FLÖDESSCHEMA FORSHAGA .............................................................................................................................. 25
KONTAKTLISTA ................................................................................................................................................. 25
4
Bakgrund och syfte
Värmlands läns Vårdförbund/Värmlands kommuner samt landstinget i Värmland har
utarbetat ett gemensamt länsövergripande styrdokument för missbruks- och
beroende-vården.
http://varmlandsvardforbund.se/kunskap-till-praktik/styrdokument/
Det länsövergripande dokumentet är utformat i enlighet med befintlig kunskap om
effektiva metoder och arbetssätt utefter Socialstyrelsen Nationella riktlinjer.
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerformissbruks-ochberoendevard
Syftet med ett lokalt styrdokument är att med utgångspunkt från det
länsgemensamma dokumentet beskriva hur ansvarsfördelningen ser ut mellan
socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Kil och Forshaga och hur samverkan
mellan dessa huvudmän är utformat
Länsövergripande aktörer
• Värmlands läns Vårdförbund
• Beroendecentrum Värmland
• Landstinget och framförallt psykiatri och allmänmedicin
• Region Värmland
Lokala aktörer
Allmänmedicin (allmänmedicinsk mottagning, mödra och barnhälsovård,
ungdomsmottagning och familjecentral)
• Vårdcentralen i Kil
• Vårdcentralen i Forshaga
Psykiatriska öppenvården (allmänpsykiatrisk mottagning,
behandlings- och rehabiliteringsenhet, psykosenhet och
beroendeenhet)
Socialtjänst
• Socialförvaltningen i Kil, Individ och familjeomsorg (verksamhet för
ekonomiskt bistånd, barn och familj, socialpsykiatri, missbruk och
beroende, Öppenvården och Förebyggargruppen samt
socialförvaltningens arbetsmarknadsenhet)
5
• Socialtjänsten i Forshaga (verksamhet för ekonomiskt bistånd, barn och
familj, socialpsykiatri, missbruk och beroende, AME)
Ansvarsfördelning och samverkan på lokal nivå
Socialtjänsten ska arbeta med tidig upptäckt och kort rådgivning för personer med
riskbruk av alkohol och narkotika. Vid missbruk eller beroende ska socialtjänsten
utifrån ett helhetsperspektiv genomföra en kvalificerad utredning och bedömning
av vårdbehov samt planera och genomföra insatserna i samråd med den enskilde
och i förekommande fall med dennes anhöriga.
Allmänmedicin ska arbeta med tidig upptäckt och kort rådgivning för personer med
riskbruk av alkohol samt erbjuda möjlighet till poliklinisk avgiftning för människor
med alkoholmissbruk, alkoholberoende eller läkemedelsberoende. Vid
läkemedelsberoende ska allmänmedicin upptäcka och ta ställning till möjlighet till
poliklinisk nedtrappning utifrån principen att den vårdgivare som startat en
medicinering också primärt ansvarar för att försöka avsluta denna. När det gäller
narkotika finns ett ansvar när det gäller att upptäcka och remittera.
Psykiatriskaöppenvården ska arbeta med tidig upptäckt och kort rådgivning för
personer med riskbruk av alkohol och narkotika. För patienter med missbruk eller
beroende av narkotika erbjuda utredning och ställningstagande till ev behandling.
För personer med komplexa vårdbehov/samsjuklighet på grund av psykisk
störning och missbruk finns ett uppdrag av att utreda, diagnostisera och
behandla.
Det gemensamma arbetssättet för alla aktörer ska utmärkas av samverkan såväl
internt som med vårdgrannar och andra samarbetsaktörer.
Former ska finnas för ett samlat ansvarstagande för personer som har behov av
insatser från flera aktörer. Det kan ske t ex i form av rutiner för gemensam
individuell plan* eller strukturerade samverkansmöten.
Konsultation och kompetensstöd i enskilda ärenden ska erbjudas vårdgrannar
och andra myndigheter.
Gemensamma begrepp
Kommunicering och samarbete/samverkan mellan socialtjänst och hälso- och
sjukvård förutsätter användning av gemensam terminologi och definitioner
• Avgiftning ska benämnas – abstinensbehandling (avgiftning/nedtrappning +
behandling av abstinenssymtom)
• Missbrukare ska benämnas – personer med missbruks-eller
beroendeproblem
• Riskbruk - är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där
missbruk eller beroende inte förekommer
6
• Dubbeldiagnoser ska benämnas – samsjuklighet dvs. personer med
missbruks- eller beroendeproblematik och samtidig psykiatrisk och/eller
somatisk sjukdom
• Hälso- och sjukvården använder ICD –10 som diagnosinstrument (se länk
nedan).
http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringockoder/sokdiagnoskodicd-10
• Socialtjänsten använder inte diagnosinstrument.
Prevention och tidiga insatser
”Kort rådgivning hjälper många patienter oberoende av kön och är dessutom
kostnadseffektivt” (Nationella riktlinjer s 69)
I Kil och Forshaga ska alla verksamheter arbeta med tidig upptäckt av
riskbruk/missbruk/beroende. Som hjälp för att identifiera riskfylld
alkoholkonsumtion/drogkonsumtion skall den personal som ansvarar för att möta
patienter/klienter ha kompetens för att använda och analysera resultatet av
bedömningsinstrument som anvisas av socialstyrelsens riktlinjer (AUDIT/DUDIT).
Motiverande samtal (MI) som förhållningssätt ska användas vid alla samtal kring
levnadsvanor och återkoppling av resultat från AUDIT/DUDIT.
Följanderiskområdenskallsärskiltbeaktasinomsocialtjänst
• Parrelaterade problem och våld inom familj
• Försummelse av barn
• Kriminalitet, t ex. rattfylleri och stöld
• Upprepade eller långvariga ekonomiska problem
• Känt missbruk hos närstående
Följanderiskområdenskallsärskiltbeaktasinomallmänmedicinochpsykiatri
• Depression (t ex utmattningsdepression och sömnstörning)
• Upprepat självdestruktivt beteende
• Olika slag av ångestsymtom
• Olycksfall
• Hjärtarytmi
• Högt blodtryck
• Bukspottskörtelinflammation
7
• Mag- och tarmbesvär
• Leversjukdomar
• Olika cancerformer
• Våld i nära relationer
• Känt missbruk hos närstående
• Kriminalitet
• Upprepade eller långvariga ekonomiska problem
Särskild uppmärksamhet ska inom alla verksamheter ges till att förebygga och
upptäcka riskbruk/missbruk hos gravida kvinnor.
Riskbruk
Vårdcentralen Kil
Vårdcentralen Kil skall uppmärksamma situationer där riskbruk av alkohol och droger
kan förekomma. AUDIT och vid behov DUDIT skall användas som stöd för val av
intervention. Skattningsskalor och manualer skall vara tillgängliga för alla vårdgivare
(G:disken).
Kort rådgivning (brief intervention) har evidensgrad 1. Riskabla dryckesmönster
liksom alkoholintag totalt minskar på sikt efter kort rådgivning.
Vid AUDIT poäng 8-15 skall vårdcentralen erbjuda kort rådgivning med metoden
MI, motivational interviewing. Rådgivning skall följas upp vid påföljande kontakt
med vårdgivaren
Vårdcentralen Forshaga
Vårdcentralen Forshaga skall uppmärksamma situationer där riskbruk av alkohol
och droger kan förekomma. AUDIT och vid behov DUDIT skall användas som stöd
för val av intervention. Skattningsskalor och manualer skall vara tillgängliga för alla
vårdgivare (G:disken).
Kort rådgivning (brief intervention) har evidensgrad 1. Riskabla dryckesmönster
liksom alkoholintag totalt minskar på sikt efter kort rådgivning.
Vid AUDIT poäng 8-15 skall vårdcentralen erbjuda kort rådgivning med metoden
MI, motivational interviewing. Rådgivning skall följas upp vid påföljande kontakt
med vårdgivaren.
8
Psykiatriska öppenvården
Psykiatriska öppenvården skall uppmärksamma situationer där riskbruk av alkohol
och droger kan förekomma. AUDIT och DUDIT skall användas som stöd för val av
intervention. Skattningsskalor och manualer skall vara tillgängliga för alla fasta
vårdkontaker (G:disken.)
Vid AUDIT poäng 8-15 skall psykiatriska öppenvården erbjuda kort rådgivning
med metoden MI, motivational interviewing. Rådgivning skall följas upp vid
påföljande kontakt med vårdgivaren.
Vid DUDIT 1-5 för män och 1 för kvinnor erbjuda kort rådgivning med metoden MI,
motivational interviewing. Rådgivningen skall följas upp vid påföljande kontakt med
patientens fasta vårdkontakt.
Socialtjänsten i Kil
Socialtjänsten i Kil skall uppmärksamma situationer där riskbruk av alkohol och/eller
droger kan förekomma. AUDIT och DUDIT skall användas som stöd för val av
intervention. Vi verkar för att all personal i utredning-, ekonomi och
öppenvårdsgruppen ska kunna använda metoden.
Motiverande samtal (MI) som förhållningssätt skall användas vid alla samtal kring
återkoppling av resultat från AUDIT/DUDIT.
Arbetsmarknadsenheten ska uppmärksamma situationer där riskbruk av alkohol
och/eller droger förekommer. De använder drogtest och utandningsprov för att
utesluta eventuellt bruk på arbetsplatsen. Personal på Arbetsmarknadsenheten skall
kunna använda AUDIT/DUDIT för att upptäcka riskbruk.
Socialtjänsten i Forshaga
Socialtjänsten i Forshaga skall uppmärksamma situationer där riskbruk av alkohol
och/eller droger kan förekomma. AUDIT och DUDIT skall användas som stöd för val
av intervention. Vi verkar för att all personal i utredning-, ekonomi och
öppenvårdsgruppen ska kunna använda metoden.
Motiverande samtal (MI) som förhållningssätt skall användas vi alla samtal kring
återkoppling av resultat från AUDIT/DUDIT.
AME ska uppmärksamma situationer där riskbruk av alkohol och/eller droger
förekommer. De använder utandningsprov för att utesluta eventuellt bruk på
arbetsplatsen. Arbetsledare på AME skall kunna använda AUDIT/DUDIT för att
upptäcka riskbruk.
9
Gemensamma verksamheter
Personal på ungdomsmottagningen och ute på fält/fritidsgårdar ska uppmärksamma
situationer där riskbruk av alkohol förekommer. En arbetsuppgift är att motivera
individen till att vilja ändra sina dryckesvanor. Motiverande samtal (MI) skall
användas som metod. Personal kan kontakta socialtjänsten, Barn- och familj, för
samråd/anmälan. Personal på ungdomsmottagningen och ute på fält/fritidsgård ska
uppmärksamma situationer där bruk av droger förekommer.
Personal på familjecentralen ska uppmärksamma situationer där riskbruk av alkohol
och/eller droger förekommer. Anmälan skall lämnas till socialtjänsten, Barn- och
familj utifrån att barn finns med.
Bedömning och dokumentation
Psykosociala screenings- och bedömningsinstrument
För att kunna följa effekterna av insatserna för enskilda klienter och patienter inom
socialtjänsten och hälso- och sjukvården är det viktigt att insatserna och resultaten av
dessa är systematiskt dokumenterade. Användning av kvalitetsäkrade och
standardiserade instrument ökar möjligheten för klienter/patienter att bedömningen
av problemet blir likartad oberoende av var man söker hjälp.
Inom Kil och Forshaga kommun skall personal inom socialtjänst och hälso- och
sjukvård kunna använda nedanstående bedömningsinstrument.
• AUDIT/DUDIT - screening för bedömning av riskbruk, missbruk och
beroende. Gäller socialtjänst och hälso- och sjukvård
• ASI (addiction severity index) - bedömning av problemtyngd och hjälpbehov
samt uppföljning av insatser. Gäller specialiserad verksamhet för
missbruk/beroende
• ADDIS och ADDIS-Ung; är strukturerade intervjuformulär som bygger på
ICD:10:s och DSM-IV:s diagnoskriterier. Används för socialtjänstens
klienter vid beroendemottagningen Trappan i Forshaga.
• Medicinska prover /biologiska markörer. Gäller hälso- och sjukvård (i viss
mån även socialtjänst)
Biologiska markörer
Snabbtest (remsa för urinprov) för att upptäcka förekomst av narkotika är osäkrare än
att använda test som som beskrivs i Socialstyrelsens meddelandeblad (se länk
nedan).
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-1-3
10
Snabbtest ska inte användas för beslut om olika åtgärder som innebär
inskränkningar i klientens eller patientens frihet eller olika behandlingsalternativ.
Testresultaten måste bekräftas antingen av klienten eller patienten eller genom
laboratorieanalyser.
Vårdcentralen Kil
Utandningsprov, CDT, ASAT/ALAT, MCV, GT, drogtest i urin i enlighet med
Socialstyrelsen meddelandeblad
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-1-3
Vid riskområden, vid eget önskemål
Vårdcentralen Forshaga/Deje
Utandningsprov, CDT, ASAT/ALAT, MCV, GT, drogtest i urin i enlighet med
Socialstyrelsen meddelandeblad
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-1-3
Vid riskområden, vid eget önskemål
Psykiatriska öppenvården
Utandningsprov, CDT, ASAT/ALAT, MCV, GT, PETH, drogtest i urin i enlighet med
Socialstyrelsen meddelandeblad
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-1-3
Vid psykiatrisk utredning o behandling
Socialtjänsten i Kil
Stickor drogtest och utandningsprov
Under pågående utredning jml SoL (alla åldrar)
Under pågående öppenvårdsinsats (alla åldrar)
Vid eget önskemål, under förhandsbedömning
Socialtjänsten i Forshaga
Stickor drogtest och utandningsprov
Under pågående utredning jml SoL (alla åldrar)
11
Under pågående öppenvårdsinsats (alla åldrar)
Vid eget önskemål, under förhandsbedömning
Abstinensbehandling
Vårdcentralen i Kil
Abstinensbehandling syftar främst till att förhindra krampanfall, delirium tremens och
död. Samtidigt skall patientens ospecifika symtom och lidande uppmärksammas.
Kända riskfaktorer för svår abstinens är samtidig kroppslig sjukdom eller skada,
långvarigt stort intag av alkohol samt tidigare erfarenhet er av delirium, tremor eller
svåra abstinenssymtom. För skattning av graden av abstinenssymtom skall CIWAAR användas, se Information från Läkemedelsverket 2:2010 (G-disken).
Med ledning av allvarlighetsgrad sker en bedömning av läkare om patientens
abstinens skall behandlas inom Allmänmedicin eller om behov av psykiatrisk vård
föreligger.
Vid behov av psykiatrisk vård remitteras patienten för bedömning och vård.
Om patientens abstinenssymtom skall behandlas inom Allmänmedicin skall gällande
riktlinjer följas (Information från Läkemedelsverket 2:2010 – se länk nedan).
http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-ochsjukvard/behandlingsrekommendationer/Rek_alkoholabstinens.pdf
Vårdcentralen Forshaga
Abstinensbehandling syftar främst till att förhindra krampanfall, delirium tremens och
död. Samtidigt skall patientens ospecifika symtom och lidande uppmärksammas.
Kända riskfaktorer för svår abstinens är samtidig kroppslig sjukdom eller skada,
långvarigt stort intag av alkohol samt tidigare erfarenhet er av delirium, tremor eller
svåra abstinenssymtom. För skattning av graden av abstinenssymtom skall CIWAAR användas, se Information från Läkemedelsverket 2:2010 (G-disken).
Med ledning av allvarlighetsgrad sker en bedömning av läkare om patientens
abstinens skall behandlas inom Allmänmedicin eller om behov av psykiatrisk vård
föreligger.
Vid behov av psykiatrisk vård remitteras patienten för bedömning och vård.
Om patientens abstinenssymtom skall behandlas inom Allmänmedicin skall gällande
riktlinjer följas (Information från Läkemedelsverket 2:2010 – se länk nedan).
12
http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-ochsjukvard/behandlingsrekommendationer/Rek_alkoholabstinens.pdf
Psykiatriska öppenvården
Nybesök
Psykiatriska Jourmottagningen – 054-615603 (akut)
Remiss till Bedömningsgruppen inom psykiatriska öppenvården
Fax nummer 054- 153825
Adress Bryggaregatan 1 653 40 Karlstad.
Remissen kan skrivas av personal på vårdcentralen , socialtjänsten, frivården eller
annan som har behandlings eller stödkontakt med patienten. Patienten kan även
skriva en egenremiss. I remissen ska finnas med uppgift om typ av missbruk. hur
länge det pågått, social och ekonomisk situation, pågående eller planerade insatser
av den som remitterar samt patientens egen motivation
Känd sedantidigare
Ta direktkontakt med tidigare behandlare inom psykiatriska öppenvården via
vårdgrannetelefon nummer 070-210 70 09
Se vidare överenskommelse mellan allmänmedicin och öppenvårdspsykiatri gällande
alkohol och narkotika
http://www.liv.se/sidkat/2802/Psykiatri/Vårdrutin%20samverkansöverenskommelse%
20division%20allmänmedicin%20och%20division%20psykiatri%202009-06-08).pdf
Socialtjänsten i Kil
Redan vid påbörjan av abstinensbehandling, oavsett sluten- eller öppenvård är
samverkan mellan socialtjänst och hälsa- och sjukvård väsentlig. Syftet med
abstinensbehandling är ofta också att förbereda och motivera till fortsatt behandling i
andra vårdformer.
Socialtjänstens Utredningsgrupp initierar till samarbete:
Vid abstinensbehandling av alkohol och läkemedel - ta kontakt med vårdcentralen.
Vid abstinensbehandling av narkotika – ta kontakt med psykiatriska öppenvården
(innehåll i remiss - se skrivning från psykiatriska öppenvården ovan).
För mer komplex abstinensvård vid Beroendecentrum eller annat HVB-hem som
kommunen har avtal med förutsätter ett formellt fattat biståndsbeslut jml SoL § 4:1
och att utredning ligger till grund. Utredningen ska, om möjlighet finns, innehålla ASI.
13
Socialtjänsten i Forshaga
Redan vid påbörjan av abstinensbehandling, oavsett sluten- eller öppenvård är
samverkan mellan socialtjänst och hälsa- och sjukvård väsentlig. Syftet med
abstinensbehandling är ofta också att förbereda och motivera till fortsatt behandling i
andra vårdformer.
Vid abstinensbehandling av alkohol och läkemedel - ta kontakt med vårdcentralen.
Vid abstinensbehandling av narkotika – ta kontakt med psykiatriska öppenvården
(innehåll i remiss - se skrivning från psykiatriska öppenvården ovan).
För mer komplex abstinensvård vid Beroendecentrum eller annat HVB-hem som
kommunen har avtal med, förutsätter ett formellt fattat biståndsbeslut jml SoL §4:1 och
att utredning ligger till grund. Utredningen ska, om möjligt finns, innehålla ASI.
Samordnad Individuell plan
När det inom kommunen eller landstinget upptäcks att det finns behov av insatser
från den andra huvudmannen ska man initiera till en kontakt och påbörja arbete med
en samordnad Individuell plan (se länk till lagtext nedan).
http://varmlandsvardforbund.se/kunskap-till-praktik/dokument/
Arbetet med planen ska påbörjas skyndsamt, så snart behov av en plan har
upptäckts. I normalfallet inom några dagar, men ibland kan det vara nödvändigt med
en omedelbar planeringsinsats från kommun och landsting
Se bilagor
• Samordnad Individuell plan
• Faxmallar samordnad Individuell plan
Psykosocial behandling och läkemedelsbehandling
I riktlinjerna definieras termen behandling som;
”Systematiska och teoretiskt grundade tekniker eller metoder som används för att
hjälpa enskilda individer att komma ifrån sitt missbruk eller beroende.”
(s.32 Nat. Riktl.)
Man skiljer på psykosocial behandling och psykossocialt stöd och poängterar att
psykossocial behandling ska ha ett uttalat fokus på missbruk eller beroende.
14
Antabusbehandling
När antabusbehandling är aktuell för patient/klient som har samtidig insats inom
socialtjänsten gäller följande organisation/rutiner:
Egenvård(vanligast)
Läkare beslutar i samråd med patient om egenvård. Krav finns om en utsedd person
som kan/ska övervaka medicineringen. Patienten tar själv ansvar för att förvara, ta
medicinen och ta stöd av någon som kontrollerar intaget. Funktionen att övervaka
medicinering kan utföras av personal inom socialtjänsten.
Uppföljningavegenvård
Huvudansvaret för behandlingen har förskrivande läkare. Den person (obs.aldrig
anhörig eller patienten själv) som blir utsedd till att kontrollera medicineringen får
instruktion av förskrivande läkare. Ansvarig läkare kontrollerar att medicineringen
genomförs via återkoppling från kontrollpersonen samt via provtagning av
levervärden. Detta planeras i en Samordnad Individuell plan.
Vårdcentralen i Kil
Vid behov av läkemedelsbehandling där läkemedelsutdelning skall ske under
övervakning överlämnar psykiatrisjuksköterska eller distriktssköterska läkemedlet till
patienten.
Möjlighet till kort samtal finns vid läkemedelsutdelning som äger rum dagligen eller
vid flera tillfällen/vecka.
Vid förskrivning av andra läkemedel i kombination med antabus:
Socialtjänsten kan dela antabus i form av egenvård. Ingen annan läkemedelshantering
sker inom socialtjänst. Övrig läkemedelshantering sköts via Vårdcentrals- eller
öppenvårdspsykiatrins personal. Samordnad Individuell plan upprättas.
15
Vårdcentralen Forshaga
Vid behov av läkemedelsbehandling där läkemedelsutdelning skall ske under
övervakning överlämnar distriktssköterska läkemedlet till patienten.
Möjlighet till kort samtal finns vid läkemedelsutdelning som äger rum dagligen eller
vid flera tillfällen/vecka.
Psykiatriska öppenvården
Inom öppenvården ges psykosocialbehandling med fokus på missbruk eller
beroende. Metoder som används är MI ( motiverande samtal) eller KBT (kognitiv
beteendeterapi). Arbetet syftar till att påverka patientens motivation, beteende,
attityder, tankar och känslor för att bryta sitt missbruk.
Vid tillfällen för läkemedelsadministration finns även möjlighet till korta samtal.
Ett viktigt hjälpmedel för både patient och berörda behandlare är att skriva en
samordnad Individuell plan, särskilt i de fall där flera behandlare är inblandade.
Socialtjänsten i Kil
Psykosocial behandling som erbjuds i socialtjänsten i Kil är MI (motiverande samtal),
Återfallsprevention och HAP-haschavvänjningsprogrammet. För att erbjudas detta
måste kontakt tas med socialtjänstens utredningsgrupp. Utredning inkluderat ASI och
biståndsbeslut jml SoL §4:1 måste ligga till grund.
Öppenvården kan bistå med antabusdelning måndag, onsdag och fredag mellan 8 och
9. För att erbjudas detta måste kontakt tas med socialtjänstens utredningsgrupp. En
utredning som företrädesvis innehåller ASI och biståndsbeslut jml SoL §4:1 måste
ligga till grund.
Socialtjänsten i Forshaga
Psykosocial behandling som erbjuds på Beroendemottagningen Trappan i Forshaga
är:
KBT; kognitivbeteendeterapi ser missbruket/beroendet som kopplat till individens
livsproblem. Tyngdpunkten ligger i att inte bara titta på missbruket/beroendet
utan på individens hela situation och sätt att lösa problem. Självklart är
missbruket/beroendet i fokus den första tiden.
Återfallsprevention; kan man gå både enskilt och i grupp. Det är en modell som
kommer från den kognitiv beteendeterapi (KBT).
HAP; haschavvänjningsprogram, ett strukturerat 6-8v program med kognitiv
bas. Programmet har ett medicinsk, psykologisk och socialt fokus.
16
12-steg-Minesotamodellen. På Trappan fokuserar vi på de tre första stegen.
MI-MotiveradeIntervju; Detta är en individuell behandling med syfte att hitta
klientens egen kraft till en förändring, med fokus på bedömning, framtidsplaner och
motivation till förändring.
För att erbjudas detta måste kontakt tas med socialtjänsten. En utredning som
företrädesvis innehåller ASI och biståndsbeslut jml SoL §4:1 måste ligga till grund.
Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende
Vårdcentralen Kil/Forshaga
Patienter som söker för opiatmissbruk skall remitteras till Laro-mottagningen, se
skrivning om remissförfarande nedan under Psykiatriska öppenvården.
Psykiatriska öppenvården
För patienter med opiatmissbruk och som önskar att bryta sitt missbruk
skrivs remiss till Laro-mottagningen(Psykiatrihuset hus1
Centralsjukhuset 651 85 Karlstad). Den kan skrivas av personal på
vårdcentralen, socialtjänsten, frivården eller annan som har
behandlings eller stödkontakt med patienten. Patienten kan även skriva
en egenremiss. I egenremissen ska finnas med uppgift om typ av
missbruk, hur länge det pågått, social och ekonomisk situation,
pågående eller planerade insatser av den som remitterar samt
patientens egen motivation.
Socialtjänsten i Kil
När vi i socialtjänsten kommer i kontakt med personer med opiatmissbruk måste
samarbete med Laro-mottagningen upprättas. Remiss skickas till Laro-mottagningen.
Se innehåll i remiss ovan (Psykiatriska öppenvården)
Socialtjänsten ska vara behjälpliga med den sociala delen av utredningen.
Socialtjänsten ska, när samarbetet och behandlingen kommer i gång, göra en
bedömning angående bistånd i form av psykosocialt stöd, ekonomiskt bistånd och
hjälp med sysselsättning.
17
Socialtjänsten i Forshaga
När vi i socialtjänsten kommer i kontakt med personer med opiatmissbruk måste
samarbete med Laro-mottagningen upprättas. Remiss skickas till Laro-mottagningen.
Se innehåll i remiss ovan (Psykiatriska öppenvården)
Socialtjänsten ska vara behjälpliga med den sociala delen av utredningen.
Socialtjänsten ska, när samarbetet och behandlingen kommer i gång, göra en
bedömning angående bistånd i form av psykosocialt stöd, ekonomiskt bistånd och
hjälp med sysselsättning.
Socialstyrelsens föreskrifter gällande underhållsbehandling vid opiatberoende, se
länk nedan
http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2009-27
Barn till föräldrar som har missbruks- eller beroendeproblem
Kommunerna har enligt 5 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ett allmänt
ansvar för att barn och ungdom ska kunna växa upp under goda och trygga
förhållanden samt ett särskilt ansvar att ingripa om föräldrarna inte kan tillgodose den
unges grundläggande behov av omvårdnad, skydd eller stöd. För att detta ska vara
möjligt har myndigheter vars verksamheter berör barn och ungdomar, myndigheter
inom hälso- och sjukvård och socialtjänst samt vissa andra myndigheter och
anställda vid dessa myndigheter enligt 14 kap. 1 § andra stycket SoL en lagstadgad
skyldighet att genast anmäla till socialnämnden när de i sin verksamhet får
kännedom om något som kan innebära att socialnämnden kan behöva ingripa till ett
barns skydd.
Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten bryter enligt 14 kap. 1 § andra meningen
sekretesslagen (1980:100), SekrL, sekretessen mellan myndigheter.Det
integritetsskydd som sekretessen syftar till får ge vika för barns
behov av skydd.
Anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § andra stycket SoL omfattar
också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet
för barn och ungdomar eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom
hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. När det gäller de
yrkesverksamma som omfattas av anmälningsskyldigheten rör det uppgifter som
man får kännedom om i tjänsten och dessa kan inte anmälas anonymt. För sådant
man får veta på sin fritid gäller samma uppmaning som till allmänheten. Detsamma
gäller den som får kännedom barns behov av skydd och stöd i någon ideell
verksamhet.
De som omfattas av anmälningsskyldigheten enligt andra stycket har
också enligt 14 kap. 1 § fjärde stycket SoL uppgiftsskyldighet, dvs. skyldighet
18
att lämna uppgifter som kan vara av betydelse för en pågående utredning
om ett barns behov av skydd.
Mer information kring anmälningsskyldighet finns på;
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2004/2004-101-1
En anmälan enligt 14 kap. 1 § andra eller tredje stycket socialtjänstlagen bör göras
skriftligt med hänsyn till de ingripande åtgärder av socialnämnden som den kan
medföra. I en akut situation kan det vara nödvändigt att göra en anmälan per telefon.
En sådan muntlig anmälan bör sedan bekräftas skriftligt.
http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnsomfarilla/anmalanarbarnfarilla
Vårdcentralen Kil/Forshaga
Skall särskilt uppmärksamma om personer med missbruks eller beroendeproblem
sammanbor eller har minderåriga barn i sin vård. Vårdcentralen skall i samverkan med
patient och socialtjänst erbjuda information, rådgivning och stöd till minderåriga i
ovanstående situation.
Psykiatriska öppenvården
Inom psykiatriska öppenvården finns ett anhörig/närstående program där vikten av
att uppmärksamma barnens situation poängteras. Riktlinjer gällande
barnperspektivet finns inom den psykiatriska verksamheten. När det finns behov ska
anmälan göras till socialtjänsten. Information ska även ges om de stödgrupper som
finns i Kil och Forshaga kommuner
Socialtjänsten i Kil
I socialtjänsten i Kil erbjuds barngruppsverksamheten Ventilen till barn med
missbrukande föräldrar. För att ingå i Ventilen krävs inget biståndsbeslut . För
kontaktuppgifter, se bilaga Kontaktlista).
Barn som har föräldrar med missbruks eller beroendeproblematik kan även erbjudas
kontakt med socialtjänstens Öppenvård. För detta krävs en utredning och
biståndsbeslut jml § SoL §4:1. Kontakt tas med Socialtjänsten utredningsgrupp.
Socialtjänsten i Forshaga
Stödgrupper för barn och unga finns genom samarbete med Hopptornet i Karlstad.
19
För kontaktuppgifter, se bilaga Kontaktlista).
Ansvariga är Svenska kyrkan och Familjehuset, Socialförvaltningen i Karlstad
kommun.
Barn som har föräldrar med missbruks eller beroendeproblematik kan även erbjudas
kontakt med socialtjänstens Öppenvård. För detta krävs en utredning och
biståndsbeslut jml § SoL §4:1 Kontakt tas med vuxengruppen.
Anhöriga från 18 års ålder kan få anhörigstöd på kommunens öppenvård, Trappan.
Kontakt tas direkt med Trappan.
Gravida kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem
Vårdcentralen Kil/Forshaga
Vid inskrivning vid MVC i graviditetens början ställer barnmorskan frågor om livsstil.
MVC har ett särskilt ansvar för att utföra screening med AUDIT av de blivande
föräldrarna. Om riskbruk identifieras ska kort rådgivning initieras enligt metoden MI.
Om screening visar på mera omfattande problematik avseende alkohol tas kontakt
med Utredningsgruppen inom socialtjänsten
Om drogmissbuk framkommer kontaktas Utredningsgruppen inom socialtjänsten.
Socialtjänsten i Kil
När socialtjänsten kommer i kontakt med gravida kvinnor med missbruks- eller
beroendeproblem inleds utredning. Bistånd kan ges i form av motiverande samtal,
återfallsprevention och psykosocialt stöd. Samarbete med vårdcentralen, MVC,
påbörjas. En samordnad Individuell plan upprättas.
Om kvinnan motsätter sig hjälp måste socialtjänsten fortsätta att försöka motivera
kvinnan till stöd med tanke på det ofödda barnet. Beslut om omedelbart
omhändertagande eller beslut om ansökan om vård med stöd av LVU kan inte fattas
innan ett barn har fötts. Endast om kvinnans situation är sådan att det finns
förutsättningar för ingripande mot hennes vilja med stöd av LVM eller LPT (lagen om
psykiatrisk tvångsvård) kan tvångsåtgärder användas.
20
Socialtjänsten Forshaga
När socialtjänsten kommer i kontakt med gravida kvinnor med missbruks- eller
beroendeproblem inleds utredning. Bistånd kan ges i form av motiverande samtal,
återfallsprevention och psykosocialt stöd. Samarbete med vårdcentralen, MVC,
påbörjas. En samordnad Individuell plan upprättas.
Om kvinnan motsätter sig hjälp måste socialtjänsten fortsätta att försöka motivera
kvinnan till stöd med tanke på det ofödda barnet. Beslut om omedelbart
omhändertagande eller beslut om ansökan om vård med stöd av LVU kan inte fattas
innan ett barn har fötts. Endast om kvinnans situation är sådana att det finns
förutsättningar för ingripande mot henne med stöd av LVM eller LPT (lagen om
psykiatrisk tvångsvård) kan tvångsåtgärder användas.
Vårdprogram Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor med missbruk finns på
följande länk:
http://varmlandsvardforbund.se/kunskap-till-praktik/dokument/
Samsjuklighet
Med samsjuklighet menas att en klient/patient med missbruk- och beroendeproblem
samtidigt uppfyller diagnostiska kriterier för ett psykiatriskt och/eller somatiskt
tillstånd. Detta samband är relativt vanligt. Personer med missbruks- och
beroendeproblem har ofta psykiatriska symptom och somatisk ohälsa.
• Om socialtjänsten misstänker att en klient med missbruks och
beroendeproblem har psykisk problematik eller somatisk sjukdom ska, med
klientens samtycke, omedelbar kontakt tas med allmänmedicin eller
öppenvårdspsykiatri för bedömning.
• Om hälso- och sjukvården misstänker att patient med psykiatrisk problematik
och/eller somatisk ohälsa har missbruks och beroendeproblem ska, med
patientens samtycke, omedelbar kontakt tas med kommunens socialtjänst.
• För lämplig behandling vid samsjuklighet är det viktigt att behandlingen för
båda problemen sker samtidigt och i samordnande former efter den första
akuta insatsen.
• Rutinen för individuell plan mellan socialtjänsten Kil och Forshaga och
allmänmedicin/psykiatriska öppenvården används när samsjuklighet är
identifierad
• Då påverkan av alkohol och droger kan uppvisa psykiatriska/somatiska
tillstånd skall hänsyn tas till detta då diagnos fastställs.
• Det finns ingen evidensbaserad behandling för samsjuklighet specifikt, men
inget talar emot att använda metoder som idag är effektiva för missbruks och
beroendeproblem respektive psykiatriska problem
21
Neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk/beroende
Vårdcentralen Kil/Forshaga
Vårdcentralen medverkar när patienten har behov av medicinsk utredning och/eller
behandling som inte ligger inom psykiatrins ansvarsområde.
Se ovan ”Samsjuklighet”.
Psykiatriska öppenvården
För patienter med neuropsykiatrisk problematik och ett missbruk skrivs remiss till
bedömningsgruppen psykiatriska öppenvården Bryggaregatan 1 653 40 Karlstad för
bedömning. Den kan skrivas av personal på vårdcentralen , socialtjänsten, frivården
eller annan som har behandlings eller stödkontakt med patienten. Patienten kan
även skriva en egenremiss I remissen ska finnas med uppgift om typ av missbruk.
hur länge det pågått, social och ekonomisk situation, pågående eller planerade
insatser av den som remitterar samt patientens egen motivation. När bedömning och
eventuell utredning gjorts påbörjas behandling.
Socialtjänsten i Kil
När socialtjänsten misstänker/upptäcker att en person med missbruks- eller
beroendeproblematik även har neuropsykiatriska funktionshinder ska Socialtjänstens
utredningsgrupp kontakta psykiatriska öppenvården. Remiss skickas till
bedömningsgruppen psykiatriska öppenvården Bryggaregatan 1 653 40 Karlstad för
bedömning. Den kan skrivas av personal som har behandlings eller stödkontakt med
klienten. Klienten kan även skriva en egenremiss. Gällande innehåll i remissen se
skrivning ovan (Psykiatriska öppenvården).
Fax ska skickas till psykiatriska öppenvården för upprättelse av ett samarbete i form
av en samordnad Individuell plan.
Socialtjänsten Forshaga
När socialtjänsten misstänker/upptäcker att en person med missbruks- eller
beroendeproblematik även har neuropsykiatriska funktionshinder ska Socialtjänstens
vuxengrupp kontakta psykiatriska öppenvården. Remiss skickas till
bedömningsgruppen psykiatriska öppenvården Bryggaregatan 1 653 40 Karlstad för
22
bedömning. Den kan skrivas av personal som har behandlings eller stödkontakt med
klienten. Klienten kan även skriva en egenremiss Gällande innehåll i remissen se
skrivning ovan (Psykiatriska öppenvården).
Fax ska skickas till psykiatriska öppenvården för upprättelse av ett samarbete i form
av en samordnad Individuell plan.
Läkemedelsberoende
Vårdcentralen Kil/Forshaga
När Vårdcentralen upptäcker läkemedelsberoende bedöms möjligheten till poliklinisk
nedtrappning i första hand. Om detta bedöms olämpligt remitteras patienten till
psykiatriska öppenvården för utredning ställningstagande till avgiftning.
Psykiatriska öppenvården
Patienter med läkemedelsberoende ska i första hand skötas i den verksamhet som
initierat medicineringen. Inom allmänmedicin bedöms och görs en nedtrappning när
det är möjligt. Därefter remitteras patienten till psykiatriska öppenvården om
beroendet är komplicerat enligt överenskommelse med allmän medicin.
Socialtjänsten i Kil/Forshaga
När socialtjänsten i Kil upptäcker läkemedelsberoende ska Socialtjänstens
utredningsgrupp ta kontakt med vårdcentralen för samarbete. En samordnad
Individuell plan upprättas. Vårdcentralens läkare tar kontakt via fax med kommunens
psykiatrisjuksköterska ang nedtrappning av läkemedel. En bedömning om att
personen med läkemedelsberoende ska avgiftas på Beroendecentrum eller ett annat
HVB-hem kommunen har avtal med förutsätter ett biståndsbeslut jml § 4:1. En
utredning, som företrädesvis innehåller ASI, och formellt fattat beslut ska ligga till
grund.
23
Vårdkedjor vid missbruk och beroende
Sebilagor ;
• Flödesschema Nationella riktlinjer
• Flödesschema Kil
• Flödesschema Forshaga
Vårdcentral Kil/Forshaga
Vid AUDIT poäng >15 skall Vårdcentralen ge kort rådgivning som i samråd med
patienten kompletteras med biologiska markörer. Arbetssättet har hög evidensgrad.
Patientens erbjuds kontakt med kommunens socialtjänst.
Om patientens accepterar erbjudandet upprättas gemensam individuell plan i
samverkan med handläggare i utredningsgruppen (socialtjänsten).
Psykiatriska öppenvården
AUDIT och DUDIT kompletteras med biologiska markörer. Patienten erbjuds kontakt
med Socialtjänsten i respektive hemkommun. Om patienten accepterar erbjudandet
upprättas samordnad Individuell plan.
Abstinensbehandling; med ledning av allvarlighetsgrad sker en bedömning av
ansvarig läkare om patientens abstinens kan behandlas inom öppenvården eller om
det finns behov av att vara inneliggande. Kontakt tas då med Socialtjänsten för
biståndsbeslut och samordnad Individuell plan.
Samsjuklighet; om misstanke finns om psykiatrisk samsjuklighet utreds patienten
och behandlas efter detta . Patienten erbjuds kontakt med Socialtjänst i respektive
hemkommun. Om patienten accepterar erbjudandet upprätta samordnad Individuell
vårdplan.
Med ledning av allvarlighetsgrad sker en bedömning av ansvarig läkare om
patientens abstinens kan behandlas inom öppenvården eller om det finns behov av
att vara inneliggande. Kontakt tas då med Socialtjänsten för biståndsbeslut och
samordnad Individuell plan.
24
Socialtjänst i Kil
Utredningsgruppen ska genomföra utredning jml 11 kap § 1 SoL utifrån den vuxnes
behov. Utredningen skall innehålla ASI-utredning.
Finns det missbruk i familjer skall det öppnas utredning jml 11 kap 1 § SoL utifrån
barnens behov. Utredning sker enligt BBIC (barns behov i centrum).
Biståndsbedömda insatser i form av återfallsprevention, psykoscocialt stöd, MI,
utandningsprov, drogtester, antabus-delning, behandlingshem, familjehem, poliklinisk
avgiftning i samarbete med vårdcentralen. Ansökan om LVU/LVM.
Akut LVU;LVM
Handläggarna ska följa upp insatserna och skall innehålla ASI-uppföljning.
Personalen på familjecentralen skall uppmärksamma när det finns missbruk och
anmäla till utredningsgruppen.
Personalen på ungdomsmottagning och ute på fält skall uppmärksamma när det
finns missbruk. Är missbruket i den grad att man misstänker att LVU eller LVM kan
göras gällande ska anmälan lämnas till utredningsgruppen. I annat fall ska man
använda MI för att motivera individen att vilja sluta med alkohol och/eller droger och
eventuellt hjälpa till i kontakt med utredningsgruppen.
Socialtjänst i Forshaga
Vuxengruppen genomför utredningar på personer över 20 år jml 11 kap 1§ SoL
utifrån den vuxnes behov. Utredningen innehåller bland annat en ASI-utredning.
Barn- och familjeenheten utreder behov för personer under 20 år.
Om det finns missbruk hos föräldrarna med hemmavarande barn så utreder Barnoch familjeenheten utifrån barnets behov. En BBIC (barns behov i centrum)
utredning genomförs då.
Socialtjänsten fattar beslut om behandlings- och stödinsatser på beroendeMottagningen Trappan. Det kan handla om insatser i form av Återfallsprevention
både enskilt och i grupp, MI, KBT, 12 stegbehandling, socialpedagogiska insatser
utandningsprov och/eller drogtester. Socialtjänsten kan också fatta beslut om
insatser på behandlingshem, familjehem och poliklinisk abstinensbehandling i
samarbete med vårdcentralen. Behandling är oftast beviljad som en frivillig insats
men socialtjänsten kan även ansöka hos Förvaltningsrätten om vård jml LVM
(lagen om vård av missbrukare) och LVU (lagen om vård av unga) om missbruket
är av mycket allvarlig karaktär och personen motsätter sig vård på frivillig grund.
Är missbruket allvarligt kan man anmäla oro till vuxengruppen gällande personer
över 20 år och till Barn- och familj för personer under 20 år. I socialtjänstens
ansvarsområde ligger också att motivera personer med missbruk att ta emot
insatser i syfte att motverka och förhindra fortsatt missbruk.
På beroendemottagningen Trappan kan rådgivningssamtal ges utan bistånd från
socialsekreterare.
25
Bilagor
1. Faxmall samordnad individuell plan
2. Flödesschema alkohol/narkotika
3. Kontaktlista
4. Flödesschema Kil
5. Flödesschema Forshaga
Till:
Faxnummer:
Datum:
Fax för begäran om samordnad
Individuell plan
26
Ärende: NN begär kontakt med er för upprättande av en individuell plan, (SoL 2 kap 7§, HSL
3 f §), gällande:
…………………………………..
Namn
………………………………..
Personnummer
Ansvarig handläggare/behandlare:
……………………………….
Namn
………………………………..
Telefonnummer
………………………………..
Mailadress
(OBS - inga personuppgifter får skickas via mail)
Till:
Faxnummer:
Datum:
Faxbekräftelse
- mottagning av begäran om
samordnad Individuell plan
Ärende: Upprättande av individuell plan (SoL 2 kap 7§, HSL 3 f §).
Kommentar: NN har mottagit er begäran angående individuell plan för ovanstående person
Ansvarig handläggare/behandlare:
……………………………..
……………………………………..
Namn
Telefonnummer
………………………………..
Mailadress
27
28
Kontaktlista
Kil
Forshaga
Vårdcentral
Vårdgrannetelefon 0554-42143
Fax: 0554-421 42
Vårdcentral
Akut/rådgivning 054-619818
Fax: 054-874838
Socialtjänst
Psykiatrisjuksköterska i Kils kommun
Tel: 0554-192 85 / 0706-161 855
Fax: 0554-412 58
Socialtjänst
Socialtjänstens vuxengrupp
Tel: 054-172056 eller 054-172000
Fax: 054-870510
Socialtjänstens utredningsgrupp
Tel: 0554-194 50
Fax: 0554-194 62
Barn- och familjeenhet
Tel: 054-172000
Ventilens kontaktperson
Tel: 0554-195 37 eller 076-7258251
Beroendemottagningen Trappan
Tel: 054-172158 eller 054-172279
Hopptornet
Tel: 054-298981 eller 070-3024134
Psykiatriska öppenvården
Vårdgrannetelefon
070-210 70 09
Psykiatriska öppenvården
Vårdgrannetelefon
070-210 70 09
Psykiatriska Jourmottagningen
Tel 054 – 61 56 03 (akut)
Psykiatriska Jourmottagningen
Tel 054 – 61 56 03 (akut)
Bedömningsgruppen
Fax 054- 15 38 25
Bedömningsgruppen
Fax 054- 15 38 25