1. No category

Hem- och
konsumentkunskap
Göteborg
9 november 2011
lärare, didaktiker och
experter i referens- och
arbetsgrupper
Lärare från ca.
30
referensskolor
Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet
Högskolor/universitet,
myndigheter.
övr.organisationer
Konkretisera de olika delarna i kursplanen, hur de är
konstruerade och tänkta att användas,
Tydliggöra hur kursplanen tillsammans med den
samlade läroplanens övriga avsnitt utgör en grund
för lärarens planering, undervisning och bedömning.
Varför ämnet hem- och
konsumentkunskap i grundskolan?
Livet i hem och familj har en central betydelse för
människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl
individens och familjens välbefinnande som
samhället och naturen. Kunskaper om
konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger
människor viktiga verktyg för att skapa en
fungerande vardag och kunna göra medvetna val
som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi
och miljö.
Varför ämnet hem- och
konsumentkunskap i grundskolan?
Undervisningen i ämnet hem- och
konsumentkunskap ska syfta till att
eleverna utvecklar kunskaper om och
intresse för arbete, ekonomi och
konsumtion i hemmet.
Varför ämnet hem- och
konsumentkunskap i grundskolan?
I en process där tanke,
sinnesupplevelse och handling
samverkar ska eleverna ges möjlighet
att utveckla ett kunnande som rör mat
och måltider.
Den nya samlade läroplanen
1. Skolans värdegrund och uppdrag
2. Övergripande mål och riktlinjer
Normer och värden
Kunskaper
Elevernas ansvar och inflytande
Skola och hem
Övergång och samverkan
Skolan och omvärlden
Bedömning och betyg
Rektors ansvar
3. Kursplaner
Kursplanen i hem- och
konsumentkunskap
Kursplan 2000
•  kunna samarbeta….
Lgr 11
Avsnitt 1 Skolans uppdrag.
Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin
förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.
Avsnitt 2.2 Kunskaper Mål
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans
med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Centralt innehåll i åk 7-9
• Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra
uppgifter i hemmet.
• Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv.
Kursplanen i hem- och
konsumentkunskap
I huvudsak består utgångspunkterna i kursplanen 2000,
men med ny struktur för mål och innehåll Men några förändringar som
• hur den enskilda individen genom sina handlingar i
hushållet kan bidra till hållbar utveckling.
• arbetsfördelning i hemmet.
• tydligare koppling mellan mat och hälsa
• boende inriktas främst på tvätt och rengöring
Kursplan i hem- och konsumentkunskap
Motiv för ämnet i skolan
Syfte
Anger vad undervisningen
ska syfta till
Centralt innehåll
Anger vad undervisningen
ska behandla
Kunskapskrav
Anger vad som krävs för
godtagbara kunskaper och
för olika betyg
Centralt innehåll
Tre kunskapsområden:
Mat, måltider
och hälsa
Konsumtion
och ekonomi
Miljö och
livsstil
Åk 1-6
Åk 7-9
Centralt innehåll utgår från ämnets
långsiktiga mål
planera och tillaga mat och måltider för olika
situationer och sammanhang,
hantera och lösa praktiska situationer i
hemmet, och
värdera val och handlingar i hemmet och
som konsument samt utifrån perspektivet
hållbar utveckling
Mat, måltider
och hälsa
Konsumtion
och ekonomi
Miljö och
livsstil
Centralt innehåll
Progressionen från det enkla till det
komplexa och sammansatta.
Visst centralt innehåll finns i alla
årskurser
Mat, måltider
och hälsa
Åk 1-6
Mat, måltider och hälsa
• Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning.
• Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
• Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet.
• Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert
sätt.
• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
• Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en
dag.
• Måltidens betydelse för gemenskap.
Åk 7-9
• Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning. Skapande av egna recept.
• Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet.
• Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
• Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett
funktionellt och säkert sätt.
• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
• Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika
behov.
.
• Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande
I senare årskurser tillkommer innehåll
Konsumtion
och ekonomi
åk 1-6
• Ungas ekonomi, sparande och konsumtion.
• Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation.
• Jämförelser av några vanliga varor, till exempel utifrån jämförpris.
åk 7-9
• Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla
på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang.
• Hushållets ekonomi och att beräkna kostnaden för boende, konsumtion, resor
och krediter.
• Konsumenters rättigheter och skyldigheter.
• Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
• Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel
och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
• Jämförelser av produkter utifrån några olika aspekter, till exempel pris och kvalitet.
Centralt innehåll
Ämnesövergripande innehåll
åk 1-6
Hem- och
konsumentkunskap
Samhällskunskap
åk 4-6
åk 7-9
Hem- och
konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Kemi
Skillnaden mellan reklam och objektiv
konsumentinformation
Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika
medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
Individuella behov av energi och näring, till exempel vid
idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter
olika behov.
Olika definitioner av hälsa, samband mellan
rörelse, kost och hälsa
Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för
hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till
exempel matspjälkning.
FIKA
Kunskapskrav
Kvalitativa skillnader på samma innehåll
E
C
A
Eleven kan planera och
tillaga måltider och
genomföra andra uppgifter
som förekommer i ett hem,
och gör det med viss
anpassning till aktivitetens
krav. I arbetet kan eleven
använda metoder, livsmedel
och utrustning på ett säkert
och i huvudsak fungerande
sätt. Eleven väljer
tillvägagångssätt och ger
enkla motiveringar till sina
val med hänsyn till
aspekterna hälsa, ekonomi
och miljö.
Eleven kan planera och
tillaga måltider och
genomföra andra uppgifter
som förekommer i ett hem,
och gör det med relativt
god anpassning till
aktivitetens krav. I arbetet
kan eleven använda
metoder, livsmedel och
utrustning på ett säkert och
relativt väl fungerande
sätt. Eleven väljer
tillvägagångssätt och ger
utvecklade motiveringar till
sina val med hänsyn till
aspekterna hälsa, ekonomi
och miljö.
Eleven kan planera och
tillaga måltider och
genomföra andra uppgifter
som förekommer i ett hem,
och gör det med god
anpassning till aktivitetens
krav. I arbetet kan eleven
använda metoder, livsmedel
och utrustning på ett säkert
och väl fungerande sätt.
Eleven väljer
tillvägagångssätt och ger
välutvecklade motiveringar
till sina val med hänsyn till
aspekterna hälsa, ekonomi
och miljö.
Kunskapskrav
Kunskapskravens konstruktion:
-beskriver vad eleven kan och hur eleven visar det.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan planera och tillaga måltider och
genomföra andra uppgifter som förekommer i ett
hem, och gör det med god anpassning till
aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda
metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och
väl fungerande sätt.
Kunskapskrav
Kunskapskraven utgår från ämnets
långsiktiga mål i syftet.
Mål
• planera och tillaga mat och måltider för olika
situationer och sammanhang,
Kunskapskrav
Kunskapskraven
relaterar till centralt innehåll.
.
I årskurserna 7–9 syftar det bland annat på:
– Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
– Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid
bakning och matlagning …
– Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring
av livsmedel.
– Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och
andra förbrukningsvaror i hemmet.
Kursplanen i hem- och
konsumentkunskap
Syfte
Genom undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska eleverna
sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
•  planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang
Centralt innehåll i åk 7-9
•Jämförelser av recept och beräkning av mängder…
•Bakning och matlagning och olika metoder för detta….
•Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av åk 9
Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som
förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav.
Kunskapskrav
Progressionen mellan åk 6 och åk 9
i kunskapskraven
I vissa delar är det samma krav för både åk
6 och åk 9 och där är koppling till centralt
innehåll viktig.
Dvs. det är olika svårighetsgrad på de
aktiviteter som ligger till grund för
bedömningen.
Kunskapskrav- Progression
Planera och tillaga ….
E
viss
C
relativt god
A
god
åk 6
Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra
andra uppgifter som hör samman med måltiden, och
gör det med viss anpassning till aktivitetens krav.
åk 9
Eleven kan planera och tillaga måltider och
genomföra andra uppgifter som förekommer i ett
hem, och gör det med viss anpassning till
aktivitetens krav.
Kunskapskrav
Progressionen mellan åk 6 och åk 9
i kunskapskraven
I andra delar tillkommer krav för åk 9.
Dvs. det är även här olika svårighetsgrad på de
aktiviteter som ligger till grund för bedömningen. Det
som tillkommer är krav på fördjupade kvaliteter på
de förmågor som bedöms.
Kunskapskrav- Progression
Åk 6 och 9
Därutöver kan eleven föra enkla resonemang om
varierade och balanserade måltider.
Åk 9
Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del
underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade
måltider kan sättas samman och anpassas till individuella
behov
Värdeorden i kunskapskraven
Ett begränsat antal värdeord som används enbart för
det betygssteget tex. Enkla används uteslutande på
E-nivån
Ibland är värdeorden desamma för flera betygssteg
när kraven inte ökar mellan betygen.
Värdeorden i kunskapskraven
Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen
och resultatet.
Enkla används alltid för att ange graden av
komplexitet och inte för att något är lätt att göra.
I frasen eleven kan ge enkla omdömen … används till exempel värdeorden för att
beskriva hur utvecklad förmåga att utvärdera något som eleven visar. Med enkla
omdömen avses då att omdömena grundar sig på basala analyser, är övergripande
till sin karaktär och har tydliga inslag av subjektiva värderingar. Mer utvecklade
omdömen grundar sig på djupare analyser och de är mer specifika till sin karaktär.
De kännetecknas också av att värderingarna är sakliga snarare än subjektiva.
Värdeorden i kunskapskraven
” Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda
resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas
samman och anpassas till
individuella behov..”
Uttrycken används för att ange graden av underbyggnad i
elevens argument, slutsatser eller resonemang. Underbyggnad
handlar om stöd i fakta och sakförhållanden men också om
logiken i resonemanget. Ofta kombineras dessa värdeord med
en angivelse av hur utvecklade elevens resonemang är,
exempelvis eleven för enkla och till viss del underbyggda
resonemang om …
Terminsbetyg
När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska
betygssättningen bygga på en bedömning av de
kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med
den aktuella terminen.
Vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. 
i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha
uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven
i årskurs 6, och
2. 
efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska
ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 9.
10 kap. 19 § skollagen
ska tillämpas från och med höstterminen 2012
Terminsbetyg
• 
• 
Hur ska man tänka kring kunskapsnivån i
årskurs 7 och 8?
Svar: Eftersom kunskapskraven anger vilka
kunskaper som krävs för olika betyg i slutet av
årskurs 9 behöver man som lärare göra en
bedömning av vilken kunskapsnivå som är rimligt
att begära av eleven i de tidigare årskurserna för
ett visst betyg i förhållande till kraven för årskurs
9. Hela betygsskalan ska användas vid varje
betygstillfälle och högsta betyg ska vara möjligt att
få redan i årskurs 6. Jämförelser mellan
kunskapskraven i årskurs 6 och årskurs 9 kan
vara ett stöd i bedömning i årskurs 7 och 8.
S + C + K = Lpp
Det finns många sanningar om lokala pedagogiska planeringar.
Läs mer i Allmänna råden vilka krav som ställs på planering och dokumentation av planeringen.
http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.3064/allmant-rad-1.122646
En pedagogisk process
Planering
Dokumentation
Genomförande
Uppföljning
Kunskapsbedömning
och
betygssättning
En pedagogisk process
Dokumentation
PLANERING
Genomförande
• Inriktning
• Bedömningsformer
• Dokumentationsformer
PLANERING
• Arbetsformer
och arbetssätt
• Elevmedverkan
• Erfarenheter
• Samordning och samverkan
Kunskapsbedömning
• Undervisningstid
Uppföljning
och
betygssättning
Stöd i genomförandet
www.skolverket.se
Ämnesfilm m.m.
Diskussionsunderlag
Kommentarmaterial
Kunskapsbedömning
i skolan
Allmänna råd med kommentarer
om planering och genomförande
av undervisningen konsumentkunskap
Bedömningstöd
i hem- och