1. No category

The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings
LIFE+ back to rivers [UC4LIFE]
Målarmusslans återkomst…
Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder,
Projektområde Mörrumsån (SE0410128)
Jonas Johansson* och Andreas Nilsson*
*Länsstyrelsen i Blekinge län, 371 86 Karlskrona. Mail: jonas.johansson@lansstyrelsen.se
Sammanfattning
Föreliggande planeringsunderlag utgörs av dokumentation av projektområdets nuvarande
förhållande (såväl abiotiska som biotiska variabler) samt beskrivningar över metodik för
specifika LIFE-åtgärder, främst värdfiskstudier (aktivitet C.1), restaureringsåtgärder (C.2),
återintroduktion/flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3) och monitoring (E.2). Dessa fyra
LIFE-åtgärder utgör projektets viktigaste moment vilka bör integreras för att vi skall nå
projektets målsättningar. Planeringsunderlaget syftar till att underlätta genomförandet av
planerade LIFE-åtgärder vilka inleds under 2012 för att slutföras senast under 2016.
I projektområdet i Mörrumsån (SE0410128) skall substrat och strukturer tillföras ån.
Monitoringen syftar till att följa upp effekterna av åtgärder. Länsstyrelsen i Blekinge län
genomför åtgärderna.
Innehåll
1. Bakgrund ................................................................................................................................ 2
2. Projektets fokus ...................................................................................................................... 3
3. Tidsplan .................................................................................................................................. 3
4. Administration - personresurser ............................................................................................. 4
5. Värdfiskstudier (C.1) .............................................................................................................. 4
6. Restaurering av akvatiska livsmiljöer i Bräkneån (C.2) ........................................................ 5
7. Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3)........................................ 6
8 Monitoring (E.2)...................................................................................................................... 8
Mål & Syfte ........................................................................................................................ 8
Undersökningsprogrammets upplägg ................................................................................. 8
Val av lokaler ..................................................................................................................... 9
Undersökningstyper ........................................................................................................... 9
Transekter ........................................................................................................................... 9
Parametrar i transekter ..................................................................................................... 10
Övriga undersökningar ..................................................................................................... 10
Temp/flöde ....................................................................................................................... 10
Redoxpotential ................................................................................................................. 10
Fisk ................................................................................................................................... 11
Bottenfauna ...................................................................................................................... 11
Sediment ........................................................................................................................... 11
Vattenkemi ....................................................................................................................... 11
Tidpunkter provtagning i undersökningsprogrammet ...................................................... 12
Bilaga 1. Biotopvårdsplan för Mörrumsån
1
1. Bakgrund
Målarmusslans återkomst är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelserna i Skåne, Blekinge,
Jönköping, Östergötland och Sörmland samt Karlstads universitet. Projektets målsättning är
att förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer i tolv projektområden i elva sydsvenska vattendrag
– till gagn för den biologiska mångfalden och oss människor. Den utrotningshotade
tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) är känslig för miljöstörningar och utgör projektets
symbol. Projektet spänner geografiskt över fem län (Skåne, Blekinge, Jönköping,
Östergötland och Sörmland) och innefattar tolv Natura 2000 områden inom vilka LIFEfinansierade åtgärder skall genomföras (Figur 1). Karlstads universitet utgör vetenskaplig
koordinator med fokus på åtgärder kopplade till musslans ekologi, odling och
utsättningsverksamhet.
Figur 1. Tolv projektområden (rödmarkerade; Fyledalen, Klingavälsån,
Mörrumsån, Bräkneån, Emån, Brusaån, Föllingsö, Storån, Kapellån,
Vretaån, Svärtaån och Vedaån) ingår i projektet Målarmusslans
återkomst…
2
Projektet blev av Europakommissionen slutgiltigt godkänd den 25:e november 2011 och
startades upp formellt den första januari 2012. Projektets varaktighet är fem år med
slutdatum är 2016-12-31.
2. Projektets fokus.
Projektet innefattar totalt 18 olika projektaktiviteter, varav tre utgörs av konkreta
vattenvårdande aktiviteter (värdfiskstudier, restaurering av akvatiska livsmiljöer, odling,
utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla) och undersökningar
(monitoring/uppföljning). Dessa fyra aktiviteter omsätter >80% av budgeten och utgör
projektets kärnverksamhet.
1) Värdfiskstudier (C.1) vars syfte är att kartlägga den tjockskaliga målarmusslans preferens
avseende lämpliga värdfiskar i sju vattendrag (Fyledalen, Klingavälsån, Bräkneån, Brusaån,
Föllingsö, Vretaån, och Svärtaån).
2) Restaurering av akvatiska livsmiljöer (C.2) i tolv projektområden. Åtgärderna är individuellt
utformade beroende på att vi tar hänsyn till projektspecifika störningsregimer vars negativa
effekter skall minimeras. Generellt syftar restaureringen till att skapa variationsrika livsmiljöer
(habitat) genom tillförsel av strukturer samt förbättra konnektivitet i vattendraget. Åtgärderna
skall skräddarsys utifrån i) projektområdets störningsregim, ii) musslans habitatpreferenser
iii) värdfiskens habitatpreferenser, men samtidigt vara realistiska och genomförbara utifrån
given tidsplan.
3) Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3). Under förutsättning att
värdfiskstudierna faller väl ut (se punkt 1 ovan) är det möjligt att odla fram juvenila musslor
/alternativt sätta ut infekterade värdfiskar) för utsättning i de vattendrag (Klingavälsån och
Fylan) där den är utrotad. Projektet har vidare som målsättning att genomföra
förflyttningsförsök (fem projektområden), där vi plockar musslor från närliggande
populationer och sätter ut dessa på lämpliga sträckor inom projektområdet där restaurering
har utförts och för musslan lämpliga habitat har skapats.
4) Monitoring/uppföljning (E.2) av punkterna 1-3 ovan är komplext och svårt att i detalj
planera. Dock är det projektets ambition att monitoringprogrammets olika frågeställningar
(kopplade till såväl värdfiskstudier, restaureringsåtgärder som utsättning av musslor)
integreras. Kostnadseffektivitet eftersträvas.
Dessa fyra projektaktiviteter är såväl kostnadskrävande som tidsödande, och grundlig
planering är en förutsättning för att åtgärderna skall kunna utföras kostnadseffektivt och
enligt tidsplan.
3. Tidsplan
I projektområdet Mörrumsån kommer två moment genomföras under perioden 2012 – 2016.
Under 2012 ligger fokus på restaureringsåtgärder samt monitoring. Under 2015 skall
monitoring genomföras, och värdena då kunna jämföras med motsvarande värden som
samlades in före det (2012) att restaurering genomfördes.
3
Tabell 1. Tidplan (grå fält) för restaurering av akvatiska livsmiljöer (C.2) och monitoring/uppföljning (E.2).
? = Tidsmässig backup.
Tidsplan, Mörrumsån projektområde
i
Restaurering, C.2
ii
2012
ii
i
iiii
i
ii
2013
ii
i
iiii
i
ii
2014
ii
i
iiii
i
ii
2015
ii
i
iiii
i
ii
2016
ii
i
iiii
Monitoring, E.2
För detaljerad information om momentens genomförande i Mörrumsån hänvisas till sidorna
5-6 i detta dokument samt bilaga 1.
4. Administration - personresurser
Centralt administreras åtgärderna av Länsstyrelsen i Blekinge län där Jonas Johansson och
Andreas Nilsson ansvarar och koordinerar åtgärder kopplade till restaurering av akvatiska
livsmiljöer (C.2) och för att monitoring och uppföljning (E.2) genomförs.
Markägare i projektområdet är huvudsakligen E.ON Vattenkraft men även Gungvala gård AB
berörs till mindre delar. Sveaskog förvaltning AB, Mörrums Kronolaxfiske är en viktig lokal
aktör som samordnar det praktiska genomförandet och markägardialoger. Projektet
involverar lokala aktörer och markägare för att därigenom nå förståelse för planerade
projektåtgärder och vatten- och naturvård generellt.
5. Värdfiskstudier (C.1)
Potentiella värdfiskarter kommer att samlas in med hjälp en rad fiskemetoder, såsom
elfiske, nät och burar enligt standardprotokoll. Den fångade fisken förvaras i etanol
efter avlivning, varefter glochidielarver prepareras ut från fiskgälarna. För att
identifiera Unio crassus bland glochidielarverna och skilja dem från andra
musselarters larver från fisken görs genetiska analyser på larverna som preparerats
ut från fiskarna (Lundberg et al 2006, Wengström, 2010).
Artificiell infektion av potentiell värdfisk i akvariemiljö kommer att fungera som
ytterligare en metod att utvärdera olika värdfiskarter, samt som en metod för att
utvärdera den molekylära metoden. Detta kommer att genomföras genom att fånga
fisk och gravida musslor innan larverna har släppts. När musslorna släppt sina
glochidielarver på lab blandas de med fisken, varpå larverna kan infektera fisken.
Genom att studera överlevnad av glochidielarver för varje fiskart, kan vi identifiera de
lämpligaste värdfiskarterna för musslan, och sedan relatera dessa resultat från dem
som erhålls från den molekylära metoden. Endast en del av fiskfaunan kommer att
provtas på de sju projektplatser. När värdfiskarterna är kända, kommer uppfödning
av unga musslor att följa som en del av C.3.
Insamling och provtagning av värdfisk kommer att utföras mellan april och augusti
2012-2015 i sju projektområden. Kartläggningen år 2012 kommer att genomföras i
Klingavälsån och Fyleån, följt av Bräkneån, Brusaån (2013) Kisaån, Vretaån och
4
Svärtaån (2014). Ytterligare kartläggning av värdfisk kommer att genomföras under
2015 om vi inte uppfyller våra mål under 2012-2014.
Tiden för provtagning beror på när musslorna reproducerar sig, vilket förmodligen är
mellan april och augusti. Följaktligen kommer musslorna att öppnas och undersökas
för graviditet (Österling, 2008). När musslorna har släppt ut sina larver i vattnet, kan
fisket börja. Den exakta tidtabellen kan inte anges, eftersom musslors graviditet är
temperaturberoende (Hastie, 2003; Österling, 2008), och provtagning av fisk kan inte
utföras när villkoren fel, till exempel under perioder med höga vattenflöden.
Musslorna följs från april, då vårfloden har upphört. När musslorna konstaterats
gravida kommer fisken att utföras vid tre tillfällen under sommaren, där varje
fisketillfälle varar i ungefär en vecka i varje vattendrag. Genom att fiska vid mer än ett
tillfälle ökar chansen att hitta så många arter värdfisk som möjligt.
Information om vilka fiskarter som används som värdar av Unio crassus är centralt
för att kunna genomföra åtgärder som främjar Unio crassus. Eftersom mycket litet är
känt om de fiskarter som används som värdar måste glochidielarver från värdfisken
analyseras genetiskt (Lundberg et al 2006, Wengström, 2010).
Åtgärden kommer att utvärdera vilka fiskarter Unio crassus använder som värdar i
området, vilket är värdefullt ur flera perspektiv. Metoden utvärderar vilka fiskarter
musslorna använder under naturliga förhållanden och hur många glochidielarver
dessa fiskar är infekterade med. Detta kommer att ge oss viktig information som är
användbar för bevarande och restaureringsåtgärder för många fiskarter i europeiska
vattendrag. Denna information kommer också att användas under
återintroduktionsverksamheten (C.3 åtgärderna) för att hitta den bästa värden för
Unio crassus glochidielarver. Målen är således många och resultaten kommer att
vara tillämplig för bevarandeåtgärder i vattendrag i hela Europa (Lundberg et al 2006,
Österling, 2006).
Karlstads universitet är ansvarig och kommer att samordna denna åtgärd
tillsammans med de fem länsstyrelserna (dvs. mottagarna 1, 2, 3, 4 och 5).
Resultaten från denna åtgärd kommer att utgöra grunden för att skydda och kunna
göra åtgärder för att bevara Unio crassus och dess värdfiskar i Sverige samt i andra
delar av Europa där arten också finns.
Resultat:
• En teknisk rapport med fokus på de fiskarter som utnyttjas som värdar av Unio
crassus i sju vattendrag (skriven på engelska, ca 15 sidor).
• En teknisk rapport om värdfiskar som är lämpliga för återintroduktion (skriven på
engelska, ca 15 sidor).
• En teknisk rapport om samspelet mellan olika fiskarter och musslor (skriven på
engelska, ca 15 sidor).
5
6. Restaurering av akvatiska livsmiljöer i Mörrumsån (C.2)
I Mörrumsån kommer biotopvård för att gynna tjockskalig målarmussla genomföras.
Då musslans värdfisk är okänd inriktas åtgärderna på faktorer i miljön som skapar
diversitet och som eftersträvar så ”naturliga” förhållanden som möjligt. Åtgärderna
kommer att genföras vid Vittskövle och vid Hemsjö.
Förslag till åtgärder Vittskövle har tagits fram av Erik Erlandsson Hammargen,
Salmokunsult. Förslag framtagna av Emåförbundet finns för åtgärder vid Hemsjö. De
senare förslagen har till stor del genomförts i ett tidigare projekt, men vid Hemsjö
nedre kvarstår ett åtgärdsförlag som inte genomförts och som nu kommer att
genomföras inom ramen för detta projekt.
För detaljinformation om restaureringsarbetet hänvisas till bilaga 1.
7. Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3)
Det primära målet är att återintroducera Unio crassus på två projektområden
(Klingavälsån och Fyleån). Vi kommer både att placera ut unga musslor och värdfisk
infekterad med glochidielarver, eftersom en kombination av de två metoderna
sannolikt ökar chanserna att lyckas med en återintroduktion. Framgången med en
återintroduktion kan också skilja sig åt inom och mellan regioner och länder, vilket är
ytterligare ett skäl att använda flera metoder. Användning av flera metoder har
använts i USA, där odling av musslor utförs i många stater. Olika metoder används
också för Margaritifera margaritifera i Europa, där till exempel unga musslor
återinförs efter några år odling i akvarier, medan det i andra fall är värdfiskar
infekterade med glochidielarver som släpps ut i vattendragen. Återintroduktionen
kommer att ske i områden med en historisk utbredning om Unio crassus och i
områden som bedöms ha tillräckliga förutsättningar för att lyckas. Dessutom tror vi att
restaureringen (C.2) kommer att skapa ännu bättre fysikaliska och kemiska
förhållanden för musslor och värdfiskarter.
Återintroduktionen kommer att utföras genom att värdfisk infekteras av
glochidielarver i laboratoriemiljö. Mellan 30 och 70 gravida musslor kommer att
samlas in från varje avrinningsområde och placeras i akvarier. Fisk kommer att
samlas in med hjälp av elfiske, transporteras till laboratoriet och hållas avskilda från
musslorna. När glochidielarver släppts från musslorna beräknas koncentrationen av
dessa i vattnet. När koncentrationen av glochidielarverna är känd, blandas de med
fisken som infekteras med larverna. Antalet glochidielarver räknas vid flera tillfällen
från varje fiskart under de fyra veckorna fisken är infekterad. När juvenila musslor
släppt från värdfisken, placeras de i musselkanalerna och i de återmeandrande
sträckorna (se åtgärd C.2 för ytterligare information).
Juvenila musslor placeras ut i vattendragen med hjälp av tre olika metoder. Den
första metoden består av introduktion av fisk infekterad med larver i 0,5 m2 burar i
vattendragen. Trettio burar kommer att byggas för varje vattendrag. Fisken kommer
att matas varannan dag under denna period av ca tre veckor. När de juvenila
musslorna släppt ifrån värdfisken, kommer fisken att släppas från burarna. Den andra
metoden liknar den första, men i detta fall kommer vi att vänta på att musslorna har
6
släppt från fisken i akvarier, varefter de unga musslorna kommer att placeras i
sedimentet i vattendragen. I den tredje metoden ingår också speciellt utformade
burar där juvenila musslor placeras, varpå buren placeras i vattendraget. Dessa
burar kommer att tas bort efter en till två månader för att mäta UC-överlevnad. Detta
kommer att fungera som en kontroll av överlevnaden av musslor. Burarna med
musslor kommer också att placeras i olika miljöer i vattendragen för att utvärdera var
musslorna växer och överlever bäst. I den andra och tredje metoden samlas
musslorna in efter släppandet från värdfisken och deras storlek mäts. Detta kommer
att fungera som en jämförelse mellan vilka värdfiskarter som är mest lämpliga: Ju
större juvenil mussla är, desto bättre fisken är som en värd. Ungefär 200 - kommer
2000 juvenila musslor sätts ut i vattendragen varje år, eftersom cirka 10 till 20 larver
kommer att släppas från de 20 till 100 fiskar som infekteras med larver varje år.
De vuxna musslor som används tas från populationer som är väl fungerande i
förhållande till andra svenska populationer. Inte mer än ett fåtal musslor flyttas, vilket
betyder att dessa populationer inte äventyras genom denna åtgärd. Infektionen av
glochidielarver kommer att utföras på Lunds universitet och Hemmestorps Mölla (se
nedan). Musslor som introduceras i Klingavälsån och Fyleån märks för att kunna
skilja honor från hanar, eftersom endast gravida hon-musslor kommer att användas
för glochidielarvinfektionen av fisk. De märkta musslorna kommer att kontrolleras för
överlevnad, habitatval och förflyttningar. Detta kommer att utföras i juli varje år, med
hjälp av snorkling och vattenkikare.
Ytterligare återintroduktioner av vuxna musslor kommer att utföras genom att flytta
musslor från en plats till en annan där specifika restaureringsåtgärder har
genomförts. Denna del av åtgärden kommer att genomföras vid Klingavälsån-Karup,
Fyledalen, Brusaån, Emån (västra), Ramundsbäck-Vretaån och Vedaån
projektplatser (tabell 1).
Förstudien har gjorts i de förberedande åtgärderna genom att studera fysiska,
kemiska och biologiska förhållanden som Unio crassus efterfrågar. Dessa
förhållanden matchas sedan mot de förhållanden som kommer att uppnås i projektet.
Vi har också valt en plats där infektionen av värdfisk kommer att äga rum som har
förutsättningar att hålla musslor och fisk under värdfiskens infektionsperiod. I den
förberedande fasen kommer vi att upphandla allt material som behövs på laboratoriet
för att infektera värdfisken. Vi kommer också att säkerställa att de tillstånd som
behövs för att utföra elfiske och musselflytt till laboratoriet finns. I förberedelserna
ingår också värdfiskkartläggningen (C1), eftersom kunskapen om fungerande
värdfiskarter behövs innan genomförandet av restaureringsåtgärder (C2).
Restaureringsåtgärder (C2) ingår också i den förberedande fasen, eftersom
restaureringen måste utföras innan återintroduktionen (C3). Därför kommer
restaureringsåtgärder (C2) skapa optimala förutsättningar både för värdfisk (C1) och
återintroduktion av Unio crassus (C3). När de biologiska villkoren för värdfisken har
undersökts (C1) och de fysio-kemiska förhållandena har återställts (C2) kommer
återintroduktionsfasen starta (C3). Det kommer att utföras så många introduktioner
av musselinfekterade värdfiskar och unga musslor som möjligt. Återintroduktionen
kommer att utföras med en kombination av metoder, eftersom detta är tänkt att öka
chansen för en lyckad introduktion. Uppföljningen ingår i C3 och E2, och kommer att
utföras genom att undersöka överlevnad och tillväxt hos musslor vid
återintroduktionsplatser som beskrivs i ansökan.
7
8 Monitoring (E.2)
Mål & Syfte
Genom att planera och designa ett väl genomtänkt undersökningsprogram för monitoring
(övervakning/kontroll) är målet att få fram ett bra underlag med nedan listade variabler,
mellan förhållanden före och efter restaurering, samt jämförelser mellan området som
restaurerats och ett område uppströms för kontroll.
Programmet kommer vara specifikt utformat för respektive projektområde. Det bör betonas
att undersökningsprogrammet primärt syftar till att beskriva eventuella status på musselbestånden och habitatförändringar i samband med restaureringsåtgärder. Undersökningsprogrammet har alltså inte som primärt syfte att identifiera mekanistiska faktorer för tänkbara
responsvariabler (som t ex förekomst och tätheter av värdfisk). Efterfrågas denna typ av data
så måste specifika frågeställningar tas fram med unik studiedesign.
Undersökningsprogrammets upplägg
Upplägget utgår från 9 lokaler (delsträckor) som avgränsas enligt undersökningstypen för
stormusslor. Två lokaler ska utgöra referenslokaler och ligga uppströms själva området där
åtgärder och restaurering kommer ske. Fem lokaler ska ligga inom det område där åtgärder
kommer utföras. Slutligen ska två lokaler ligga nedströms den restaurerade sträckan. Genom
detta förfarande uppnås syftet med att kunna följa de förändringar och förbättringar som
genomförs för att gynna främst den tjockskaliga målarmusslan, men självfallet även övriga
akvatiska organismer i vattendraget/området.
Nedan i tabell två redovisas upplägget och de ingående parametrarna översiktligt. Därefter
beskrivs de olika provtagningarna och förfarandet vid val av lokaler/metoder och insamling
av data.
8
Tabell 2. Antalet lokaler och parametrar som ska provtas/dokumenteras av variablerna på tre
områden (kontroll uppströms resp nedströms samt åtgärdslokalerna. Inom varje vattendrag finns
således 2+5+2 lokaler. Inom dessa lokaler genomförs undersökning enl. undersökningstypen för
stormusslor samt därtill hörande lokalbeskrivning som grund. För detta projekts syfte provtas även 2
transekter i lokalens övre och nedre avgränsning). Utöver dessa undersökningar skall även
temp/flöde, redox, fisk, bottenfauna, sedimenttransport samt vattenkemi provtas. Notera att pilens
riktning = vattendragets flödesriktning.
Mörrumsån projektområde
Område:
Lokal (nr)
Kontroll nedstr.
1
2
3
Åtgärdsslokaler
4
5
6
7
Kontroll uppstr.
8
9
Total
U-typ Stormusslor
U-typ Lokalbeskrivning
N
N
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
9
9
Transekter:
N
2
2
2
2
2
2
2
2
2
18
Djup
Substrat
Vattenhastighet
Vegetation
N
N
N
N
5
5
10
5
5
5
10
5
5
5
10
5
5
5
5
10
5
5
5
10
5
5
5
10
5
5
5
10
5
5
5
10
5
45
40
90
45
10
5
Övriga undersökningar:
Temp/flöde
Redox-potential
Fisk (elfiske)
Bottenfauna
Sediment
Vattenkemi
1 templogger är obligatorisk (tryckloggers för flöde är optionellt)
Redox provtas vid host-fish mapping aktivitet
1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd)
1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd)
Metod är ännu ej bestämd för detta moment
Provtas med centralt inköpt multimeter alt ingår i bef RMÖ
Val av lokaler
De totalt nio lokalernas exakta läge kan bestämmas först när åtgärdsplanen är klar för
respektive område. Åtgärdsområdets exakta utbredning styr var lokalerna lokaliseras. Om
planer finns klara redan 2012 kan arbetet påbörjas omedelbart. Planer kommer att finnas inför
2013 vilket innebär att arbetet med utpekande av lokaler bör kunna ske våren/försommaren
2013.
Undersökningstyper
De undersökningstyper som ska användas är Övervakning av stormusslor (Version 1:2 201003-30) samt Lokalbeskrivning (Version 1:6: 2006-04-26). Dessa två undersökningstyper och
det underlag dessa generar på de nio lokalerna är grunden för beskrivningen av statusen för
musselbestånden i vattendragen. Underlagen som generas ska märkas UC4LIFE matas in i
Artdatabankens musselportal (www.musselportalen.se).
Transekter
Genom att utöka de redan befintliga studierna med noggranna transektbeskrivningar kommer
ett mycket bra underlag generas för åtgärdsuppföljningen. Vid varje av de ovan nio nämnda
lokalerna ska två tvärsgående transekter beskrivas noga. Transekterna läggs (förslagsvis med
en kedja) tvärs över vattendraget enligt figur 2 nedan.
9
Figur 2. Exempel på transekt i lokalens övre och nedre del.
Parametrar i transekter
De parametrar som skall noteras utmed transekten är följande;
1. Djup (noteras i meter varje halvmeter med en centimeters noggrannhet)
2. Substrat (noteras som dominerande substrat varje halvmeter med indelning
motsvarande den i lokalbeskrivningen)
3. Vattenhastighet (noteras mellan i meter ytan och botten varje halvmeter med en
centimeters noggrannhet)
4. Vattenvegetation (noteras endast vid förekomst som dominerande artgrupp varje
halvmeter med indelning motsvarande den i lokalbeskrivningen)
Övriga undersökningar
Temp/flöde
I de projektområden där vi förväntar oss att restaureringsåtgärderna resulterar i skillnader i
djup, och vattenhastighet, är det lämpligt att utlokalisera djuploggers i syfte att följa variationer i både flöde och temperatur. Temperaturloggers är obligatoriskt och ska sättas ut i varje
projektområde.
Redoxpotential
Redoxpotential är en provtagning som ännu ej använts i någon större omfattning i Sverige.
Provtagning av redox-potential bör tas av en och samma person i samband med att
värdfiskstudier utförs. Lämpligen görs detta via KAU vid de besök som kommer utföras i de
olika vattendragen. Detta innebär att provtagning av redox-potential ej är tidsmässigt synkat
med övriga variabler och/eller mellan projektområden.
10
Fisk
Syftet med denna provtagning är främst kvalitativt utröna förekomst av fiskarter och i andra
hand även notera dess tätheter. Provfiske ska utföras på 1-2 lokaler i varje åtgärdsområde.
Metoden som ska användas är företrädesvis elfiske enligt standardmetod Elfiske i rinnande
vatten (version 1:1 010701). I de fall då habitaten inte medger provtagning med elfiske väljs annan
metod (ex not i djupa vattendrag).
Bottenfauna
Syftet med denna provtagning är främst kvalitativt utröna förändringar i artsamhället vid
restaurering. Provtagning ska utföras på 1-2 lokaler i varje åtgärdsområde före och efter
åtgärd. Metoden som ska användas är undersökningstypen: Bottenfauna i sjöars litoral och i
vattendrag – Inventering (1996).
Sediment
Syftet är främst att mäta sedimentdeposition i musselbottnar och i restaurerade bottnar, vilket
görs i modifierade Whitlock-Vibert boxar. Dessa boxar, som endast har en öppning uppåt,
fylls med 16-32 grus och placeras i ett område med måttligt strömmande vatten, med toppytan
av boxen är i höjd med sedimentytan. På varje lokal placeras 8 boxar ut längst uppströms i en
lokal, så att man minimerar risken för tramp på och uppströms boxarna. Dessa lokaler utgörs
av en av kontrollerna uppströms och den nedersta åtgärdslokalen. Boxarna är utplacerade
under 3 veckor med start i mitten av augusti, varpå de tas upp ur sedimentet och direkt
placeras i plastpåsar, och fryses in. Materialet torkas i 125 °C under 24 h och sållas i
skakapparat enligt gängse metoder, varpå storleksklasserna mellan 64 µm och 2000 µm vägs.
Vattenkemi
Provtagningens syfte är beskrivande.
Provtagning av vattenkemi tas i projektet främst med multimeter, Hach, HQ40d portabel
multimätare. Följande variabler gäller: syre, temp, konduktivitet och pH. Ytterligare
vattenkemi (primärt kväve (N) och fosforfraktioner (P), får anpassas individuellt utifrån
projektområdets karaktär och specifika frågeställningar. Det är tänkbart att Karlstads
universitet tar N och P i samband med värdfiskstudier.
Därtill får inte glömmas bort både regionala och nationella provtagningsprogram vars data
kan komma till användning.
11
Tidpunkter provtagning i undersökningsprogrammet
Som nämnts ovan kommer varje åtgärdsområde behöva designas för sig. Tidigare
undersökningar, åtgärdsplanernas status och fältmässiga möjligheter avgör när arbetet startar,
I tabell 3 nedan ges ett förslag till upplägg och tidpunkter för olika provtagningar.
Tabell 3. Tidpunkter (år och månader) för provtagningarna i åtgärdsområdena.
Område:
U-typ Stormusslor
U-typ Lokalbeskrivning
År
Tid för provtagning
2012-2013 & 2015-2016
2012-2013 & 2015-2016
maj-september
maj-september
2012-2013 &
2012-2013 &
2012-2013 &
2012-2013 &
maj-september
maj-september
maj-september
maj-september
Transekter:
Djup
Substrat
Vattenhastighet
Vegetation
2015-2016
2015-2016
2015-2016
2015-2016
Övriga undersökningar:
Temp/flöde
Redox-potential
Fisk (elfiske)
Bottenfauna
Sediment
Vattenkemi
Placeras ut hösten 2012 alt våren 2013
Redox provtas vid host-fish mapping aktivitet
Startt 2012 alt 2013. 1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd)
Startt 2012 alt 2013. 1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd)
Metod är ännu ej bestämd för detta moment
Provtas med centralt inköpt multimeter alt ingår i bef RMÖ
12
Biotopvårdsplan för
Mörrumsån
Erik Erlandson-Hammargren
Innehållsförteckning
1. Bakgrund ................................................................................................................................ 3
2. Sammanfattning ..................................................................................................................... 3
3. Vittskövleområdet ................................................................................................................ 4
Vittskövle 1: Hängbron uppströms Sydkrafts stuga.............................................................. 5
Vittskövle 1:1 Vittskövle: Inloppet - ovanför översta ön....................................................... 5
Vittskövle 1.2 Inloppet........................................................................................................... 7
1.2.1 Ökad beströmning ..................................................................................................... 7
1.2.1 Anläggning av nya lekplatser.................................................................................... 8
1.2.2 Lekplatserna 1 och 2 ................................................................................................. 9
1.2.3 Lekplats 3 ................................................................................................................ 10
Lekplats 3 ......................................................................................................................... 10
Vittskövle 1: 3 Huvudfåran .................................................................................................. 10
1.3.4 Lekplats 4 ................................................................................................................ 11
Lekplats 4 ......................................................................................................................... 12
Vittskövle 1:3. Ytterfåran..................................................................................................... 12
1.3 Åtgärder.......................................................................................................................... 13
1.3.1 Lekplats 1 ................................................................................................................ 13
1.3.2 Lekplats 2 ................................................................................................................ 13
1.3.3 Lekplats 3 ................................................................................................................ 14
Vittskövle 1:4. Innerfåran .................................................................................................... 14
1.4 Åtgärder...................................................................................................................... 16
1.4.1 Lekplats 5 ................................................................................................................ 16
Vittskövle 2 : Kvillen ........................................................................................................... 17
2.1. Åtgärder Kvillen........................................................................................................ 19
2.1.2 Lekplats 2 ................................................................................................................ 20
2.1.3 Lekplats 3 vid nedersta inloppet till Kvillen. .......................................................... 21
2.1.4 Mellanpartiet ........................................................................................................... 21
2.1.5 Utloppet................................................................................................................... 22
Vittskövle 3: Bäcken ........................................................................................................... 23
3.1 Åtgärder...................................................................................................................... 24
Vittskövle 4: 1 Inloppet (Hopatäppet).................................................................................. 28
Vittskövle 4: 2 Sidofåran...................................................................................................... 29
4.2.1 Åtgärder................................................................................................................... 31
4. Kostnader ......................................................................................................................... 37
Bilagor:
Bilaga 1: Härnäsområdet …………………………………………………….39
Bilaga 2: Uppläggningsplatser för grus till helikopter……………………...43
Bilaga 3: Cover logs …………………………………………………………..45
Bilaga 4: Exempel på utplacering av död ved ………………………………46
Bilaga 5: Exempel på utplacering av hela träd som död ved ……………...47
2
1. Bakgrund
Mörrumsån är en av landets viktigaste producenter av lax och havsöring. Havsöringen, som
under långa tider haft en dominerande ställning , både på lek- och uppväxtplatserna och i
Kronolaxfiskets sportfiskejournal, har under de senaste årtiondena trängts undan av en allt
större stam av lax. De senaste årens sjunkande uppgångssiffror för laxbeståndet i ån, har dock
inte motsvarats av en proportionell ökning av havsöringsbeståndet.
Kronolaxfisket, under ledning av Percy Assarsson, bad därför hösten 2010 undertecknad att
undersöka möjligheterna för en biotopvårdsplan, särskilt inriktad på havsöringen.
Föreliggande biotopvårdsplan är ett resultat av detta arbete.
Planen inriktar sig främst på de nyöppnade delarna av ån, dvs. på Vittskövleområdet
uppströms pool 32 vid Rosendala.
2. Sammanfattning
Mörrumsåns havsöringsbiotoper är inte sällan desamma som laxbiotoperna, men i många fall
väljer havsöringen artegna lek- och uppväxtplatser. Dessa är i huvudsak mer strandnära än
laxens biotopval, samt betydligt grundare. Detta innebär att de mest karakteristiska
uppväxtplatserna för havsöring förekommer på platser där vattenståndet sommartid riskerar
att bli alltför lågt, eller tom torrlägga bottnarna.
De utvalda platserna för biotopvårdsåtgärder har samtliga det gemensamt att de
genomströmmas av en vattenföring som nära minimivattenföring av ca 10 kbm/s torrläggs
helt eller delvis. En viktig del i biotopvårdarbetet här har därför blivit att förse dessa sträckor
med vatten, även under lågvattenperioder.
Platserna har i övrigt ofta påfallande lämpligt bottensubstrat, är ofta av omväxlande struktur,
med mellanliggande djupare partier. Lekgrus finns på många ställen, men har tunnats ut och
behöver förstärkas.
I de djupare partierna har föreslagits den nya metoden med s.k. cover logs som komplement
till utplacering av större stenar.
Vidare är många av platserna väl försedda med överhängande träd och buskar, men däremot
dåligt försedda med död ved. Denna brist kan lätt avhjälpas m.h.a. det rikliga trädbeståndet
längs ån, liksom de stundtals rikliga ansamlingarna av döda träd vid stranden.
3
3. Vittskövleområdet
ÖVERSIKT
Bild 1: Översikt Vittskövle. De aktuella platserna för föreliggande plan är Vittskövle 1 och 4. Nummer 2 och 3 kan bli
aktuella i ett senare skede.
4
Vittskövle 1: Hängbron uppströms Sydkrafts stuga
Bild 2: Ön vid hängbron uppströms EON:s stuga
Koordinater: Uppströms: N 6233995; Ö1435785;
Nedströms: N 6233929: Ö 1435718
Datum för inventering: 31/10 -10
Vattenföring: 34 m3/s
Allmänt
Platsen ligger på östra sidan, innanför ett par mindre, långsmala öar som överlappar
varandra, så att de bildar två skilda fåror nedströms. Ovanför översta ön fortsätter platsen ca
50 meter , samtidigt som den långsamt avsmalnar in mot stranden. Den yttre delen av sträckan
utmärks av stenar eller uppgrundning av bottnen där slinge och andra vattenväxter fått fäst.
Den innersta fåran fortsätter några meter nedströms hängbron, medan ytterfåran slutar ca 10
meter uppströms hängbron. Platsen mellan den översta delen och den nedersta ön, ca 25 m,
kallas här Huvudfåran. Sträckan indelas alltså i fyra delar: Inloppet, Huvudfåran, Yttre fåran
samt Innerfåran.
Vittskövle 1:1 Vittskövle: Inloppet - ovanför översta ön
Längd: ca 50 m
Medelbredd: ca 9 meter
Yta: 450 m2
Läge: Från översta ön löper den yttre gränsen långsamt mot land, dit den når efter ca 50
meter. Se karta.
5
Djupförhållanden: 0,45-0,50 m.
Vattenföringen var vid inventeringstillfället 34 m3/s, vilket innebär att den var ca 3 ggr normal
sommarvattenföring. Detta innebär att vattenståndet under den största delen av
produktionsfasen är 20-30 % av den som uppmättes vid inventeringstillfället, sannolikt 10-15
cm.
Vattenhastigheten : 0,45-0,55 m/s.
Beräknad lågvattenföring (observerad) 15-25 cm/s.
Bottenförhållanden: Hårdbotten, täckt av stenar med den dominerande storleken av 10-15 cm
diameter.
Beskuggning: Östra stranden kantas av lövträd: bok, björk , al. Krontäckning ca 50 %.
Beskuggning ca 25 %.
Död ved: Saknas
Lekgrus: mkt sparsamt
Uppväxtsten: Rikligt
Omgivningen: Bokskog på bägge sidor.
Åtgärdsförslag: En större lekplats anläggs så högt upp på sträckan som möjligt. Död ved
sprids över ytan. Man bör undersöka hur vattenföringen ser ut vid lågvatten. Möjligtvis
behöver man anlägga en tröskel på snett ut från övre delen av sträckan, för att få in mer
vatten sommartid.
Tillgänglighet: God
Bild 3: Inloppet under höstvatten, 34 m3/sek.
Tillägg vid inventering 11/7 -11
Vattenföring: 15 m3/s
Medeldjup: 15 cm
Vattenhastighet: ca 25 cm/sek
Lutning: 0,6 procent (Hela sträckan)
6
Bild 4: Vittskövles indelning
Vittskövle 1.2 Inloppet
1.2.1 Ökad beströmning
Det största problemet med denna sträcka är vattentillförseln. Vid lågvatten under ca 12 kbm/s
tenderar stora delar av sträckan att blir torrlagd. Därför är tillförsel av vatten av central
betydelse för framgången av åtgärderna.
Detta kan dock lätt ordnas, genom att flytta en stenrevel längst uppströms några meter utåt, så
att en av de delströmmar som konstituerar den totala vattenströmmen riktas in i området och
beströmmar detta.
7
Bild 5: Inloppet. Under grönskan finns en stenrevel som kan flyttas utåt
Bild 6: Schematisk bild över inloppet efter genomförd åtgärd.
Åtgärden utförs med maskin på en sträcka av ca 25 meter och beräknas ta högst 5 timmar.
Sträckans medelbredd ökar till ca 8 meter och produktionsytan med ca 150 m2.
1.2.1 Anläggning av nya lekplatser
Det som främst saknas på sträckan utöver god vattentillförsel, är lekplatser.
Följande lekplatser föreslås bli anlagda:
8
1.2.2 Lekplatserna 1 och 2
Bild 7: Lekplats 1 och 2
Lekplats 1
Denna lekplats förläggs på en plats där den ur produktionssynpunkt maximalt kan utnyttja de
nedströms liggande uppväxtplatserna, men där den samtidigt är utsatt för hårt vattentryck
under högvattenperioder. Därför bör den skos uppströms med större platta stenar och
nedströms förses med en liten mur av större stenar som hindrar lekmaterialet att flyttas.
Den läggs 5-6 meter nedströms inloppet till den nyöppnade strömmen in i fåran och blir ca
4x3 meter, och ett djup av 0,3 meter. Ett femtontal större stenar läggs ut på vardera
uppströms- och nedströmssidan för att säkra lekbädden.
Lekplats 2
Lekplats 2 förläggs ca två meter uppströms den platta stenen som syns i bildens nerkant, strax
nedströms den plats där revelns utflyttning tar sin början, ca 25 meter från lekplats 1.
Platsen är vald enligt principen att det är bättre med fler små lekplatser än få stora.
Anledningen till detta är att olika lekplatser har olika djup och vattenhastighet vid samma
vattenstånd, varför vissa lekplatser fungerar bättre eller sämre vid olika tillfällen beroende på
vattenföringen. Ju fler varianter man har desto säkrare kan man vara att någon eller några av
dem fungerar vid den aktuella vattennivån.
Lekplatsen är 3x4 meter, 0,3 meter djup och förses med skoning uppströms.
9
1.2.3 Lekplats 3
Bild 8: Lekplats 3.
Lekplats 3
Genom vattenfåran meandrar vattnet, delvis pga. stenarnas placering. Detta är till fördel för
mikrolivet och därmed också för produktionen av öring. Från den platta stenen nedströms
lekplats 2 går vattnet in mot land där en liten stenrad utgör en mindre nacke vid lite högre
vattenföring än på bilden. Uppströms nacken kan en mindre lekplats anläggas i anslutning till
stenarna samt med skydd av överhäng.
Storlek 3x2 m2, djup 0,3 meter.
Vittskövle 1: 3 Huvudfåran
Datum för inventering: 31/10
Vattenföring: 34 m3/s
Allmänt: Huvudfåran, med direkt anslutning till ån har kontakt med stränder på bägge sidor.,
vilket minskar solinsläpp och ökar skydd och föda. Genom kontakt med land är den lätt att
åtgärda. Ström- och bottenförhållanden goda.
Läge: Mellan spetsen på översta ön, östra stranden, ned till inloppet på andra ön.
Längd: 25 meter
Medelbredd: 8 meter
Yta: 200 m2
Djupförhållanden: 0,45-0,5 m. Beräknat lågvattensdjup: 10-20 cm.
Vattenföringen, se ovan.
Vattenhastighet: 0,40-0,50 cm/s.
Beräknad (observerad) lågvattenföring: 15- 20 cm/s
Bottenförhållande: Hårdbotten.
Uppväxtsten: Rikligt. Dominerande inslag 10-15 cm diam.
Lekgrus: mkt sparsamt
Död ved: Saknas
10
Omgivning: Bokskog
Beskuggning: Östra sidan mkt god, lövträd. Västra sidan mot ön, ca 50 %. Krontäckning ca
75%. Beskuggning: 50 %.
Tillgänglighet: God
Åtgärdsförslag: En lekplats högt upp anläggs: 3x2 meter. Vass och andra växter i åfåran
rensas bort. Död ved placeras ut rikligt. Lövträd planteras på ön.
Bild 9: Huvudfåran sedd uppströms vid höstvatten, 34 kbm/s
1.3.4 Lekplats 4
Bild 10. Lekplats 4
11
Lekplats 4
Lekplats 4 är placerad i huvudfåran strax nedströms spetsen på ön, utanför de tre
trädstammarna i bakgrunden på bilden. Här pressas in mot stranden med ökad hastighet, vilket
gör platsen lämplig, tillsammans med överhäng av träd och ormbunkar.
Storlek: 3x2 meter, djup 0,3 meter.
Vittskövle 1:3. Ytterfåran
Datum för inventering: 31/10
Vattenföring: 34 m3/s
Allmänt: Ytterfåran har stora möjligheter med små insatser. Bör kunna ge mkt gott resultat
efter renovering.
Läge: Mellan de båda öarna
Längd: 50 meter
Medelbredd: 8 meter
Yta: 400 m2
Djupförhållanden: 0,45-0,60 m
Lågvattendjup: 0,20 – 0,30 m, vid 15kbm/s
Vattenhastighet: 0,45 m/s
Vid låg vattenföring, 15 kbm/s : 0,15-0,25 m/s
Bottenförhållande: Hårdbotten
Uppväxtsten: Rikligt. Dominerande inslag sten 2 (10-20 cm)
Lekgrus: Saknas
Död ved: Saknas
Omgivning: Bokskog
Beskuggning: Den västra sidan bra beskuggad från ytterön. Den östra sidan medelbra
beskuggad. Krontäckning ca 70 %. Beskuggning: ca 60 %.
Tillgänglighet: God
Åtgärdsförslag: 3 lekplatser anläggs. Den första strax nedströms inloppet och den andra strax
nerström mittpartiet. Östra ön bör planteras med lövträd. Död ved utplaceras längs stränderna.
12
1.3 Åtgärder
1.3.1 Lekplats 1
Bild 11: Ytterfåran, lekplats 1
Lekplats 1 i Ytterfåran är placerad strax nedströms inloppet, på östra sidan, just utanför en
större sten. Lekplatsen har högsta prioritet på sträckan, dels eftersom den ligger högst upp och
dels eftersom den kan göras ganska stor: ca 4 x 3 meter
1.3.2 Lekplats 2
Bild 12: Lekplats 2 i Mittfåran.
Lekplats 2, mitt på sträckan på västra sidan. Placeringen rakt under överhängande gren, samt
större buske. Botten ganska slät, vattenföringen optimal vid ca 15 kbm/s. Storlek 3x 2 m.
13
1.3.3 Lekplats 3
Bild 13: Mittfåran lekplats 3
Lekplats 3 placerad längst ned i mittfåran, mellan två mindre nackar. Det är den största av de
föreslagna lekplatserna på denna sträcka, men kanske den sämst placerade, sett till möjlig
produktion på den aktuella sträckan. Dock kan den förse huvudfårans strandregion med yngel.
Storlek: 4x3 m.
Vittskövle 1:4. Innerfåran
Datum för inventering: 31/10
Vattenföring: 34 m3/s
Allmänt: Innerfåran är den mest lovande av de fyra platser som märkts ut här. Den har
närmast perfekta möjligheter till ökad produktion av främst öring. Insatserna är måttliga och
effekten sannolikt stor. Viktigast är att få in tillräckligt med vatten vid lågvattenperioderna.
Läge: Mellan den nedersta(innersta) östra ön till ca 5 meter nedströms hängbron
Längd: 75 m
Medelbredd: 6 m
Yta: 450 m2
Djupförhållanden: 0,30-0,40 m
Lågvattendjup: 0,10-0,15 m (15 kbm/s)
Vattenföring vid inventering: se ovan.
Vattenhastighet: 0, 35 m/s
14
Vattenhastighet vid lågvattenföring: 0,15-0,20 cm/s (15 kbm/s)
Bottenförhållande: Hårdbotten
Uppväxtsten: Rikligt. Dominerande inslag : Sten 2
Lekgrus: Mkt sparsamt
Död ved: Saknas
Omgivning: Bokskog
Beskuggning: Östra sidan mot stranden mkt god. Västra sidan mot innerön måttlig.
Krontäckning 75 %. Beskuggning ca 75 %.
Åtgärdsförslag: Ett antal större stenar placeras ut för att öka vattenhastigheten under
lågvatten.
Död ved placeras ut. Träd planteras längs bägge stränderna
Tillgänglighet: God.
Bild 14: Innerfåran sedd uppströms vid höstvatten, 34 kbm/s
15
Bild 15: Innerfårans mittparti.
1.4 Åtgärder
Mittpartiet består av en bredare och djupare sträcka som vid lågvatten strömmar mycket
sakta, ca 20 cm/sek, samt har ett medeldjup på ca 20 cm.
Sträckan kan göras produktiv med sten och/eller död ved. Sten i storlek 10-30 cm diam. , ca 4
kbm, placeras ut, gärna så att strömmen blir något meandrande.
Alternativt kan död ved tjäna som strukturbildare, gärna tillsammans med sten.
Ett annat alternativ är cover logs, ca tre stycken om ca tre meters längd som slås ned i
strömmens riktning snett bakom, något överlappande varandra.
1.4.1 Lekplats 5
Bild 16. Lekplats 5
16
1.4.1 Lekplats 5
Under hängbron börjar en mindre strömsträcka, med utmärkta strömförhållanden, om
vattenbeströmningen kunde ökas. Det som saknas är lekgrus. Här föreslås därför en lekplats,
ca 3x 4 meter just under hängbron. Eftersom fiskarna flyttar sig nedströms efter kläckningen
kommer de att besätta ståndplatser i den nedersta delen av strömmen, samt även i östra
strandregionen av den nedströmsliggande huvudfåran.
Vittskövle 2 : Kvillen
Bild 17: Vittskövle 2 . Kvillen
Datum för inventering: 31/10-10
Vattenföring: 34 m3/s
Allmänt: En utmärkt plats med stora möjligheter. Den nödvändiga förutsättningen för detta är
att få in mer vatten, så att den är beströmmad även under lågvattenperioder.
Koordinater: Uppströms:S 6233208
Ö14353316
Nedströms: S 6233111
Ö 1435307
Läge: På östra sidan, ca 150 meter nedströms EON:s stuga. En liten kvill som avskiljer ön ö
på östra sidan från land. Strömmen delas i två mindre armar av en liten ö i inloppet av
Kvillen.
17
Längd: 100 m
Medelbredd: 6 m
Yta: 600 m2
Djupförhållanden: Skiftande djupförhållanden Grund tröskel vid inloppet, ca 0,20 m,
därefter djupare, 0,3.-0,35 m, därefter åter en tröskel med ca 0,20 m djup, Sedan djupare, på
mittsträckan ca 0,8 – 1,0 m, därefter långsamt grundare mot tröskel på ca 0,15 m, därefter en
sträcka mot utloppet med ca 0,35 m.
Beräknat lågvattendjup: Torrt till 0,4 m.
Vattenföringen, se ovan.
Vattenhastighet: 0,35 m/s inledningsvis, 0,20 på mittsträckan och 0,35 i utloppet.
Bottenförhållande: Hårdbotten, sten, grus och sand.
Uppväxtsten: Rikligt inledningsvis, saknas på mittpartiet, rikligt i utloppet
Lekgrus: Mkt sparsamt
Död ved: Saknas
Omgivning: Bokskog
Beskuggning: Mkt god. Både krontäckning och beskuggning upp mot 100 %.
Tillgänglighet: Mkt god
Åtgärdsförslag: Utgrävning av inloppet så att bottennivån sänks med 30 cm, för att få in
vatten under lågvattenperioder. Även tröskel nummer två måste sänkas genom grävning. Två
lekplatser anläggs. Den första strax nedströms inloppet och den andra där tröskel nummer två
nu befinner sig. Det djupare partiet förses med rikligt med uppväxtsten. Den nedersta tröskeln
sänks också genom grävning, Därigenom sänks vattenståndet i det djupare partiet.
Död ved placeras ut.
Bild 18: Inloppet till Kvillen vid 34 kbm/s
18
Bild 19: Bägge inloppen till Kvillen, 15 kbm/s
Tillägg vid inventering 4/9 -11.
Vattenföring ca 21 kbm/s
Medelbredd 5 meter, medeldjup ca 25 cm. Stor variation av djupet, från 5 cm till 50 cm.
Vattnehastighet ca 25 cm/s på de strömmande grundare partierna., ca 15 cm/s på de djupare
partierna.
Lutning: ca 0,64 procent.
2.1. Åtgärder Kvillen
2.1.1 Lekplats 1
Översta inloppet saknar vattenström vid vattenföring lägre än ca 12 kbm/s. Detta beror i
huvudsak på den tröskel som befinner sig i mynningen på bägge inloppsarmarna. Främst den
översta armens (se bild x) tröskel hindrar beströmning av den nedströmsliggande fåran.
Med hjälp av grävare kan man enkelt flytta grusmassorna i mynningen 4-5 meter nedströms,
till plats med större djup där gruset kommer att bli ny lekplats. Storlek: 4x3 m2.
19
Bild 20: Lekplats 1
2.1.2 Lekplats 2
Lekplats nummer två ligger några meter nedströms den stora stenen. Genom sin höjd fungerar
den som tröskel och hindra införsel av vatten vid låg vattenföring. Vid högre vattenföring
fungerar den som lekplats. För att åstadkomma en lekplats vid de flesta vattenstånd bör denna
tröskel flyttas några meter nedströms till inledningen på det djupare partiet som följer därpå.
3x2 m2
Bild 21: Lekplats 2 Kvillen
20
Bild 22 : Ny lekplats , nr 3, vid nedströmsliggande inloppet av Kvillen
2.1.3 Lekplats 3 vid nedersta inloppet till Kvillen.
Det nedersta inloppet till Kvillen ligger lite lägre i förhållande till vattenytan i huvudfåran,
men behöver även detta sänkas något för att få in mer vatten. Materialet från detta arbete kan
läggas lite nedströms den lilla nacken, se bild 22, och bildar på så sätt ny lekplats.
Möjligtvis behöver den förstärkas med lekgrus.
2.1.4 Mellanpartiet
Bild 23: Mellanpartiet Kvillen
21
Nedströms den tvärgående trädstammen kommer en längre sträcka, ca 40 meter, med ett
djupare, mer lugnflytande parti. Sträckan förses med större uppväxtysten och/eller död ved
samt cover logs. Om sten föredras bör den kombineras med död ved. Åtgång mer än 10 kbm
sten av storlek 30 till 50 cm diam.
Cover logs var tionde meter om ca tre meter. Död ved ca 50 st.
2.1.5 Utloppet
Bild 24: Lekplas 4, vid utloppet av Kvillen
Lekplatsen ligger på nacken utanför alstammen på östra sidan. Här bör man sko lekplatsen
med några större platta stenar uppströms för att säkra den mot hårt vattentryck.
Platsen förser den nedströmsliggande biten med yngel, men även strandregionen i ån utanför
utloppet.
Bild 25: Kvillens utlopp vid 34 kbm/s
22
2.1.6 Död ved i Kvillen
Död ved i Kvillen läggas speciellt i partier där bottensubstratet är ensartat och där
krontäckningen är dålig. Främst handlar det om det djupare mittparitet där man gärna kan öka
antalet bitar per löpmeter till det dubbla, dvs. minst två per tio löpmeter. Om möjligt kan man
här rycka upp ett eller flera träd med rötterna och sedan lägga dem snett nedströms med
rotsystemet förankrat i strandregionen, alternativt genom att naglas fast med armeringsjärn.
Om cover logs kan användas bör de sättas på platser med relativt hård botten, så att de säkert
förankras.
Vittskövle 3: Bäcken
Bild 26: Bäcken
Datum för inventering: 31/10-10
Vattenföring: 34 m3/s
Allmänt: En liten skogsbäck med botten av sand, och bitvis sten 1, vilket tyder på att
vattenföringen är tillräcklig, men kunde vara bättre. En nödvändig förutsättning för
biotopvård här är att få in mer vatten under lågvattensäsong.
Koordinater: Uppströms: N 6233143
Ö 1435349
Nedströms: S 6233107
Ö 1435306
23
Läge: Bäcken utgår från den nedre delen av kvillen, går in mot skogen, böjer sedan av 90
grader och går i en böj ut mot ån där den mynnar mitt emot udden av en mindre ö.
Längd: 70 m
Medelbredd: 1,5 m
Yta: 100 m2
Djupförhållanden: 0,3-0,4 m
Beräknat lågvattendjup: 0,15 m
Vattenföringen, se ovan.
Vattenhastighet: 0,35 m/s; 0,15- 0,25 vid 15 kbm/s.
Lutning: 0,65 %
Bottenförhållande: Sand, sten1, lera, häll.
Uppväxtsten: Mkt sparsamt
Lekgrus: Mkt sparsamt
Död ved: Något
Omgivning: Lövskog, buskage.
Beskuggning: God, krontäckning 75%, Beskuggning ca 80 %.
Tillgänglighet: God
Åtgärdsförslag: Utgrävning av inloppet. Anläggning av 3 lekplatser. Utplacering av
uppväxtsten: sten 1 och 2 och/eller död ved, plantering av al och björk.
Bild 27: Bäcken är en dryg meter bred, p.g.a. branta kanter ingen kontakt med åplanet.
3.1 Åtgärder
3.1.1 Beströmning
Vattenföringen i bäcken är beroende av vattenflödet i Kvillen, eftersom den är ett utskott från
denna, som mynnar i Mörrumsåns huvudfåra.
Bäcken har utmärkta förutsättningar att bli mycket produktiv. Det som saknas är främst
vattenflöde vid lågvatten. Om flödet i Kvillen ökas, så som föreslagits, kommer även flödet i
bäcken att påverkas positivt. Men för att försäkra sig om tillräckligt vattenflöde är det ändå
bäst att gräva ut inflödet något.
24
Bild 28: Bottensubstratet i bäcken är genomgående sand.
3.1.2 Lekplatser
Fungerande lekplatser saknas pga för fint bottensubstrat. På en ca 70 meter lång sträcka
behövs minst två lekplatser. Den första läggs så högt upp som möjligt, efter ett tiotal meter.
3.1.3 Lekplats 1
Bild 29: Lekplats 1, Bäcken
25
Den första lekplatsen läggs under och nedströms en kraftig tvärliggande trädstam. Här
strömmar vattnet lite hastigare och utgör en god grund för framgångsrik lek på området.
Storlek ca 2 x 1,5 m.
3.1.4 Lekplats 2
Bild 30: Lekplats 2, Bäcken
Lekplats 2 ligger i första kröken av bäcken, under en bröt av träd. Den ligger i mittpariet av
bäcken, med god beströmning. Storlek ca 3 x 1 m.
3.1.5 Lekplats 3
Bild 31: Lekplats 3, Bäcken
26
Lekplats 3 ligger strax nedströms andra kröken. Den har god beströmning och en storlek av ca
3x1,5 m.
3.1.6 Lekplats 4
Bild 32: Lekplats 4, Bäcken
Lekplats 4 ligger längst ned och kan förse även huvudfåran nedströms med ungar, om
trängseln skulle bli stor i bäcken. Storlek ca 3 x 1 m.
3.1.7 Död ved
Bäckar med så fint bottensubstrat som här sväljer gärna större stenar som planteras in där, så
att de sjunker djupare och djupare. Ett bra sätt att ända få ut en liknande effekt, dvs.
ståndplatser, mikroströmmar och skafferi, är att placera ut död ved. I denna bäck räcker det
med en diameter av ca 5 cm, och här kan man hellre lägga för många än för få. Förslagsvis 34 död ved per tio löpmeter.
3.1.8 Uppväxtsten
För att pröva om uppväxtsten fungerar – inte sjunker ned - planeras ett försök med start i
höst. Ett tiotal stenar av olika dimension skall uppletas och placeras i bäcken. Kontroll sker
nästa sommar. Om de ligger kvar utan tendens att slukas av bottnen är det en god idé att förse
bäcken med full täckning av sten. I så fall skulle ca 30 kbm av en storlek av 10-30 cm diam
behövas.
27
3.1.9 Plantering av buskar
Även om växtligheten är rik längs bäcken kan man öka produktionen starkt genom att helt
täcka den med löv, genom att plantera buskar med jämna mellanrum på bägge sidor.
Lämpliga arter är björk, al, pil m.fl. Dessa binds sedan parvis samman med varandra så att de
lutar över bäcken och helt kommer att täcka den.
Vittskövle 4: 1 Inloppet (Hopatäppet)
Bild 33:: Inloppet
Datum för inventering: 31/10-10
Vattenföring: 34 m3/s
Allmänt: Inloppet är centralt för hela den långa, breda sträck som följer nedströms. Här
behöver man se till att få en ökad vattengenomströmning under lågvattenperioder. Sträckan är
i sig själv mkt lämplig, men saknar en del väsentliga förutsättningar.
Koordinater: Uppströms: N 6233146
Ö 1435279
Nedströms: N 6233007
Ö 1435165
Läge: Inloppet mellan den nedersta och största ön vid Hopatäppet, fram till den punkt där den
inre ön, på inloppets västra sida , slutar, och den yttre öns strandlinje vänder nedströms
parallellt med stranden på östra sidan.
Längd: 45 m
Medelbredd: 28 m
Yta: 1260 m2
Djupförhållanden: 0,35-0,50 m
Beräknat lågvattendjup: 0,10 – 0,15 m(Observerat vid 15 kbm/s)
28
Vattenföringen, se ovan.
Vattenhastighet: 0,5-0,6 m/s
Lutning: 0,68 %
Bottenförhållande: Hårdbotten
Uppväxtsten: Rikligt
Lekgrus: Sparsamt
Död ved: Saknas
Omgivning: Bokskog på östra sidan. Ö med lövträd på västra sidan.
Beskuggning: Lövträd på båda sidor. Den relativt stora bredden ger ändå stort ljusinsläpp.
Krontäckning 50%. Beskuggning: 40 %
Tillgänglighet: God
Åtgärdsförslag: Pga. dålig vattengenomströmning vid lågvatten (ca 10 m3) behöver man
tillföra mer vatten till sträckan. Detta kan ske genom en tröskel av större stenar (diam. Ca 1,0
m) snett uppströms från udden av den yttre ön.
Bild 34: Hopatäppet; inloppet till vänster, huvudfåran till höger.
Vittskövle 4: 2 Sidofåran
Datum för inventering: 31/10-10
Vattenföring: 34 m3/s
Allmänt: En utmärkt sträcka med mkt goda förutsättningar, om tillräckligt med vatten
genomströmmar den under lågvattenperioder. Bottenförhållandena i huvudsak bra, men
variationen i substratet är låg.
Koordinater: Uppströms: N 6233118
Ö 1435293
Nedströms: N 6233006
Ö 1435161
29
Läge: Sträckan mellan nedre udden av innerst ön och utloppet där en mindre ström tar vid.
Nedströms denna ökar vattenhastigheten till stråkande och blir för hård för normal biotopvård.
Längd: 142 m
Medelbredd: 19 m
Yta: 2700 m2
Djupförhållanden: 0,40 – 0,70 m
Beräknat lågvattendjup: 0,15 -0,25
Vattenhastighet: 0, 6m/s
Lutning: 0,65 procent.
Bottenförhållande: Hårdbotten
Uppväxtsten: Rikligt med sten 1. Sand insprängt bland stenen. Sparsamt med sten 2. Sten 3
saknas.
Lekgrus: Relativt gott om lekgrus, men oftast för tunt och för hårt mpackat.
Död ved: Någon.
Omgivning: Bokskog vid östra stranden, bok och annat löv på ön
Beskuggning: Krontäckning ca 70 %, Beskuggning 50 %.
Tillgänglighet: God
Åtgärdsförslag: 2-3 lekplatser anläggs på övre sträckan. De befintliga lekplatserna på nedre
delen, i mitten av ån, bör förstärkas. (Lek hade vid tillfället ägt rum på 2 platser här). Vid
utloppet kan en lekplats anläggas. Dock inte lika effektiv då uppväxtområdena nedströms inte
är idealiska. Död ved bör utplaceras med hjälp av hela träd, som ryckts upp med maskin, så
att rotdelen är kvar och kan utgöra förankring i strandkanten. Alternativt kan de naglas fast i
botten med armeringsjärn. Med början ca 25 nedströms översta lekplatsen bör man kunna
lägga tre sådana träd sick- sack på ömse sidor
Bild 35: Karta över Hopatäppet
30
4.2.1 Åtgärder
Inloppet
För att beströmma området även under lågvattenperioder behöver mer vatten strömma in.
Detta kan åstadkommas genom att ett antal större stenar placeras så att de i huvudsak bildar
en gles rad i spetsig vinkel mot huvudströmmen. För att undvika ett artificiellt utseende bör
stenraden ges en så naturlig form som möjligt.
Bild 36: Inloppet till huvudfåran efter åtgärd i form av utplacerade storstenar.
Lekplats 1, Hopatäppet
Bild 37 . Lekplats 1, Hopatäppet.
31
Lekplats 1 ligger ca 20 m nedströms inloppet till fåran, idealiskt i förhållande till
uppväxtområdena nedströms Den består av en stor grund platå från mitten snett ned mot östra
sidan. Landmärke är det döda nedfallna trädet på västra sidan Bottensubstrat av större stenar,
packade till en hård ”stenpäls”. Lekplatsen bör skos uppströms med större platta stenar, för
att förhindra erosion vid högvatten.
Storlek ca 10 x 4 m.
Lekplats 2, Hopatäppet
Bild 38: Lekplats 2, Hopatäppet.
Lekplats 2 ligger ca 25 meter uppströms den lilla ön, täcker en stor del av fårans bredd. Den
utgörrs av en relativt homogen platå, med substrat av större plattare stenar. En stor del av
platsen har stelnat till en stenpäls, som är svår för fiskarna att gräva i. Här behövs nytt grus,
vilket kan ge en utmärkt lekplats, betdräffande placering och djup. Östra sidan är lite djupare
än den uppströms placerade lekplatsen, vilket är en fördel då vattenföringen ligger på
miniminivå.
Storlek ca 15 x 4 m.
32
Lekplats 3, Hopatäppet.
Bild 39: Lekplats 3, nedströms ön, västra sidan.
Lekplats 3 ligger nedströms ön på västra sidan. Gruset finns redan tillgängligt, men behöver
krattas ut och eventuellt förstärkas. Platsen fungerar endast vid hög vattenföring, varför den
bör skos uppströms med stenar för att inte erodera.
Storlek ca 5 x 2 meter.
Lekplats 4, Hopatäppet.
Bild 40: Lekplats 4
Lekplats 4 ligger ett trettiotal meter nedströms ön, strax utanför en tvärlöpande spetsig
stenrygg, några meter från västra stranden. Den ligger just uppströms en mindre nacke, är bra
beströmmad med hård botten. Storlek ca 4x2 meter.
33
Lekplats 5 och 6.
Bild 41: Lekplats 5 och 6, Hopatäppet.
Lekplatserna 5 och 6 är naturliga lekplatser, som sannolikt fungerar sämre, pga. för tunt
grustäcke. Här kan man med fördel placera ut lite grus och fördela på de två närliggande
platserna.
Storlek ca 4 kvm per lekplats.
Uppväxtplats 1
Bild 42: Uppväxtplats, Hopatäppet.
Det nedersta partiet av sträckan innehåller få lekplatser. På bilden ovan ser vi en sådan under
en uthängande trädgren. Större delen av partiet är djupare, något mer lugnflytande, och
34
lämpar sig som uppväxtområde, för främst 1+ havsöring. Bottensubstratet saknar dock till
stor del den stenbeläggning som är lämpligast för detta. Partiet kan förses med sten av
storleken 10 cm till 30 cm i diameter. En uppskattning visar att ca 50 kbm skulle behövas för
att ge en idealisk plats, medan hälften skulle räcka för att förbättra den väsentligt. En
alternativ åtgärd skulle kunna vara att förse bottnen med cover logs, dvs. stockar som sågats
på längden så att man får ytveden plus lite till. ( Se bilaga 1) Dessa stockar slås sedan fast i
bottnen med hjälp av armeringsjärn. De bildas på detta vis utmärkta uppehållsplatser för
uppväxande laxfiskar, samtidigt som de generar föda på ytorna.
Ett tiotal sådan cover logs skulle kunna motsvara hälften av den beräknade stenmängden för
den näst bästa versionen.
Uppväxtplats 2.
Bild 43: Uppväxtplats 2, Hopatäppet.
Den nedersta delen av sträckan är djupare, men med ganska bra beströmning, då fåran trängs
ihop något här. Platsen kan förbättras enkelt genom att den sten som ligger på östra sidan
läggs ut i mittfåran, som ståndplatser för större fiskar.
35
Bild 44: Översikt: Hopatäppet, med åtgärdsförslag
Bild 45: Hopatäppet; huvudfåran sedd uppströms med inloppet till vänster längst upp, Bäckens utlopp till höger längst upp.
Vattenföring 34 kbm/s.
36
4. Kostnader
4.1 Tabell 1
Tabell över åtgärder med sten eller grus
Nr
Namn
Ström
Lekplats Uppv. regl
Mtrl
GRUS
9
10
11
12
13
14
15
16
Vittsk 1,
Inloppet
Vittsk 1, L1
Vittsk 1, L2
Vittsk 1, L3
Vittsk ytterf. L1
Vittsk ytterf. L2
Vittsk ytterf L3
Vittsk.innerf
Vittsk.
Innerf.L1
Hopat. Inlopp
Hopat. L1
Hopat. L2
Hopat. L3
Hopat. L4
Hopat. L 5/6
Hopat
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Hopat
Kvillen L1
Kvillen L2
Kvillen L3
Kvillen L 4
Bäcken L1
Bäcken L2
Bäcken L3
Bäcken L4
1
2
3
4
5
6
7
8
26 Sista biten
Härnäs A
Härnäs B
Träd
Cover logs
Summa grus
Summa sten
Summa grus o
sten
Totalt
STEN
REGL
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Yta
Bef.
L-grus
L-grus
L-grus
L-grus
L-grus
L-grus
Sten 1-2
L-grus
S3-Block
L-grus
L-grus
Bef.
L-grus
L-grus
Sten 1-2
10 Cover
logs
L-grus
L-grus
L-grus
L-grus
L-grus
L-grus
L-grus
L-grus
Sten 3,
block
Lekrus
Lekrus
Sa:
Volym
Ton Volym Kostn
Area kbm
uppv inkl
lekgr
st
trpt
4*3
4*3
3*2
4*3
3*2
4*3
12
12
6
12
6
12
4,2
4,2
2,1
4,2
2,1
4,2
0
6,72
6,72
3,36
6,72
3,36
6,72
0
3000
1209,6
1209,6
604,8
1209,6
604,8
1209,6
5 2075
4*3
12
10*4
15*4
40
60
5x2
3*2
10
6
4,2
0
14
21
0
3,5
2,1
0
6,72
0
22,4
33,6
0
5,6
3,36
0
1209,6
5 2075
4032
6048
0
1008
604,8
25 10367
4*3
3*2
3*2
3*2
2*2
2*1
4*1
4*1
12
6
6
6
4
2
4
4
0
4,2
2,1
2,1
2,1
1,4
0,7
1,4
1,4
0
6,72
3,36
3,36
3,36
2,24
1,12
2,24
2,24
0
1209,6
604,8
604,8
604,8
403,2
201,6
403,2
403,2
120
120
352
0
0
42 67,2
42 67,2
161,2 264
15 6220
12096
12096
50
16704
0
47577,6
23737
71314,6
88018,6
37
4.2 Tabell 2
Kostnader utom material
MASKIN
Helikopter
Helikopter inflyg
TIMKOSTNAD TIMMAR KOSTNAD
16300
12
195600
17800
1
17800
Grävmaskin
630
24
15120
Transporter.öv
Armeringsjärn
etc
500
10
5000
15
100
1500
Vårtbjörk 2 m
294,4
30
8832
Vårtbjörk 1 m
9,6
10
96
Klibbal 1 m
9,6
10
96
Klibbal 2 m
256
30
7680
Efterarbete
400
80
32000
Lastare
660
24
15840
Övrigt
Admin/ledning
25000
400
Totalt
250
100000
424564
4.3 Tabell 3
TOTALBUDGET
Verksmh
Material
Maskiner
Efterarbete
Övr
oförutsett
Admin
S:a
Kostnad
88018,6
249360
32000
25000
100000
494378,6
38
Bilaga 1: Härnäsområdet
Härnäsområdet har karterats av Emåförbundet 2008 1 , och de föreslagna platserna utgår i
huvudsak från denna kartering.
Uppläggningsplats för grus, som kommer att läggas ut med helikopter, är densamma som vid
tidigare grusutläggningar i detta område, en plats strax nedströms den gamla bron mellan de
båda kraftverken, på västra sidan av kraftverkskanalen till hemsjö nedre.
Koordinater:
N 6245004
Ö 1432080
Lokal B
Lokalen befinner sig strax nedströms Hemsjö nedre kraftverk, se bild.
Lokal B
Bild 1: Lokal B, enl. Emåförbundets indelning.
Koordinater: Norr
N 6244 222
Ö 14322785
Söder
N 6244197
Ö1432792
Lokalen utgörs av ett relativ kraftig strömmande parti, som dock påverkas av tappningen från
kraftverket. Sannolikt är biotopen mest lämpad för lax.
Bottenstrukturen är hård, mestadels sten och block, med mellanliggande partier av grus.
Platsen nedströms den strömnacken som ligger mitt på sträckan, se bilden, är lämplig för
anläggning av lekgrus.
1
Johansson, P, Nylén T, Åtgärdsförslag för att gynna flodpärlmusslan i torrfårorna vid Hemsjö övre och nedre
kraftverk i Mörrumsån, Emåförbundet, 2008.
39
Området är ca 100 m² och behoveet av lekgrus ca 30-40 m³.
Bild 2: Lekplats vid lokal B
Lokal A
Emåförbundet har placerat lokal A något långt nedströms i den s.k torrfåran.
Vid besiktning av sträckan bestämdes att en bättre placering vore högre upp, för att på så sätt
bättre utnyttja sträckan utmärkta potential som uppväxtplats för främst lax, men även för
havsöring.
Koordinater: Norr
N 6243575
Ö 1433332
Söder
N 6243562
Ö 1433340
40
Lokal A
Bild 3: Lokal A, enligt ny kartering.
Bottensubstratet består av sten, block och grus. Strömmen är relativt hård vi
medelvattenföring, men den stora mängden större sten skapar många olika strömmar, väl
lämpade för både öring- och laxyngel.
Däremot saknas det lekgrus i lämplig omfattning, varför vi föreslår ca 40m³ lekgrus här till en
yta om ca 120 m².
Bild 4: Översikt över det område som föreslås bli föremål för
utläggning av lekgrus.
41
Bild 5: Platser för utläggning av lekgrus.
42
Bilaga 2:
Uppläggningsplatser för grus för utläggning med helikopter
Vittskövle
Bild 1: Uppläggningsplats för grus till helikopter, Vittskövle
Uppläggningsplatsen för utläggning av grus med helikopter sker på parkeringsplatsEN vid
EON:s stuga. Platsen bedöms som optimal i förhållande till avstånd till utläggningsplatserna,
transportmöjligheter för lastbil samt med tanke på minsta möjliga störning av
omkringboende.
Koordinater N 6244902
Ö 1432187
43
Härnäs
Bild 2: Uppläggningsplats för grus till helikopter Härnäs
Uppläggningsplats för grus, som kommer att läggas ut med helikopter, är densamma som vid
tidigare grusutläggningar i detta område, en plats strax nedströms den gamla bron mellan de
båda kraftverken, på västra sidan av kraftverkskanalen till Hemsjö nedre.
Koordinater: N 6245011 ; Ö 1432084
44
Bilaga 3. Cover logs
Bild 1: Ur “Trout Stream Therapy”, Robert L Hunt.
Cover logs utgörs av en del av en stock, sågad på längden, avstånd mellan stock och botten
på 10 15 cm, av träklossmodell, samt armeringsjärn med vilka man förankrar stocken i
bottnen.
Samma förankringsmodell kan också användas beträffande död ved.
45
Bilaga 4. Exempel på hur död ved kan placeras
Bild 1: Utplacering v död ved i vattendrag
Ur ”Handbok för restaurering av vattendrag”, Erik Degerman.
46
Bilaga 5. Exempel på hur hela träd kan placeras som död ved
Bild 1: Utplacering av hela träd i vattendrag
Ur: ”Handbok för restaurering av vattendrag”. Erik Degerman
47
48