Ettårsplan 2013.pdf
Ettårsplan 2013 - med nämndernas åtaganden 2013 2 Innehållsförteckning Sida Majoritetens budgetskrivelse Kommunledningsförvaltningens skrivelse om Ettårsplanen för 2013 4 Resultaträkning Skatteintäkter Driftsammandrag Investeringssammandrag Gemensamma poster Finansiella poster Investeringsplan Beskrivning av Botkyrka kommuns styrsystem Botkyrka kommuns vision Flerårsplanens mål 26 26 27 28 29 29 30 33 35 37 8 Nämndernas åtaganden 2013 Kommunstyrelsen 45 Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden 57 66 77 Kultur- och fritidsnämnden Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Utbildningsnämnden 84 99 108 Socialnämnden Vård- och omsorgsnämnden Kommunens revisorer 120 135 147 3 2012-10-25 En ansvarsfull och framtidsinriktad politik – för arbete, välfärd och utveckling Den politiska majoriteten i Botkyrka; Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna, redogör här för vår övergripande inriktning för ettårsplan 2013. En ansvarsfull politik Sverige lider av en hög arbetslöshet och hotas av en antågande lågkonjunktur. Detta påverkar alla kommuners ekonomiska förutsättningar. Den rödgröna majoriteten i Botkyrka lyckas trots detta säkra de ambitionshöjningar som vi beslutade om i flerårsplanen, samtidigt som vi i denna ettårsplan tar ytterligare steg. I ett Sverige som styrs av en idéfattig moderatregering måste kommunen ta ett allt större ansvar. Botkyrka måste lyckas där regeringen misslyckas. Därför kraftsamlar vi nu ytterligare mot ungdomsarbetslösheten, bland annat genom att förstärka vår ungdomsgaranti med en ambition om rätt till sommarjobb för alla 16-18 åringar. En kommun består av många olika verksamheter, allt ifrån näringslivsarbete, utbildning, vård och omsorg till stadsplanering och miljöarbete. Vi är stolta över de verksamheter som bedrivs i kommunen, och vi är särskilt stolta över våra öppna, orädda och energiska medarbetare. Tillsammans bedriver vi en nytänkande skolpolitik och satsar 130 miljoner ytterligare på skolan, för att försäkra oss om att våra ambitioner om minskade skolklasser, ökad lärartäthet och kvalitét i verksamheten, blir verklighet. Vi tar ansvar när regeringen sviker, bland annat genom att möjliggöra för fler bostäder. Det är häpnadsväckande att vi ser att bostadsbyggandet sjunker i vår region samtidigt som vi har en massiv bostadsbrist. Så när regeringen kastar in handsken ökar Botkyrka ambitionen för bostadsbyggandet och säkerställer att det i Botkyrka ska kunna byggas cirka 600 bostäder varje år. På så sätt arbetar vi aktivt för att uppnå en förnyad grön stadsutveckling. Allt detta vill vi göra tillsammans med våra invånare, för vi vet att demokrati och dialog är det bästa sättet att ta sig an samhällets alla utmaningar. En arbetslinje – på riktigt Vi gör jobb. Vi arbetar för att vara en attraktiv kommun för näringslivet, en kommun som främjar företagande och entreprenörskap. Kommunens förstärkta 4 näringslivsarbete ger frukt. Flera företag väljer att etablera sig i kommunen. Det betyder både mer pengar in till välfärden, men även fler jobb till Botkyrkaborna. För att göra våra ambitioner tydliga, har vi målsättningen att ha ett företagsklimat i topp 30 bland landets kommuner år 2017. I Botkyrka tar vi tag i problemet med den stigande ungdomsarbetslösheten; här får unga arbetslösa hjälp från dag ett och slipper sitta i regeringens 90-dagars karantän. För varje dag som går förlorar de ungdomar som förvägras jobb självkänsla och tilltro till samhället. För varje dag missar de karriärsalternativ och livschanser, samtidigt som samhället går miste om de ungas engagemang och kompetens. De negativa spiralerna är förödande. Vi har därför tagit saken i egna händer och väljer att agera och satsa på en egen kommunal jobbskapande politik. Därför fortsätter vi i denna rödgröna budget att skapa utrymme för Botkyrkas ungdomsgaranti, som innebär att ingen mellan 18 och 25 år ska stå utan jobb, praktik eller utbildning. Sommaren 2012 erbjöd vi våra ungdomar cirka 1000 handledarledda sommarjobb i kommunen och inom den sociala ekonomin. I denna rödgröna budget tar vi ytterligare ett steg och utökar våra ambitioner, för att tillsammans med näringslivet sikta på att erbjuda sommarjobb till alla ungdomar mellan 16 och 18. Ett sommarjobb är en möjlighet att skaffa erfarenhet, visa vad man kan och få kontakter in i arbetsmarknaden. Att satsa på sommarjobb är att investera i våra ungdomars framtid. Vi kommer under 2013 att utreda en Botkyrkamodell som går ut på att via kommunala anställningar ge människor möjlighet att försörja sig på eget arbete istället för försörjningsstöd. Vi gör jobb, till skillnad från regeringens bidragslinje. Vi ska även utreda möjligheten att inrätta trainee- eller mentorsanställningar inom t ex vård och omsorg i Botkyrka, för att skapa arbetserfarenhet och för att säkra rekryteringen av behörig och utbildad personal. Dessa satsningar och politiska prioriteringar utgör tillsammans med våra satsningar på näringslivet och företagsamhet i Botkyrka kommun ett fundament för hållbar tillväxt och utveckling i vår kommun. Utbildning och välfärd Skolan är det mest prioriterade området i 2013 års budget. Vi i den rödgröna majoriteten vet att utbildning är nyckeln till ett framgångsrikt samhälle. Det är en viktig social investering. Nu avsätter vi 130 miljoner extra till lärartäthet, höjda lärarlöner, kompetensutveckling, och minskade grupper. Och sociala investeringar; så som 35-timmars förskola för alla eller minskningar av kulturskolans avgifter, betalar sig i längden. Vi tillför för andra året i rad ytterligare 10 miljoner kronor på förstärkt kompetensutveckling genom kompetensfonden till bland annat skola, förskola, fritids, fritidsgårdar, vård och omsorgen. En aktiv och meningsfull fritid är viktigt för alla barn. Vi stärker därför budgeten för kommunens fritidshem med totalt 3 miljoner kronor. I Hallunda/Norsborg har vi startat upp eftermiddagsverksamhet för 10-12-åringar, och nu fortsätter vi satsningen genom att avsätta en miljon kronor för verksamheten. Vi kommer att intensifiera arbetet för ett idéhus i Tullinge, färdigställa Alby fritidsgård samt inviga en ny boxningslokal i Botkyrkahallen. 5 Utbildning handlar inte bara om förskola, grundskola och gymnasium utan också om fortbildning, kompetensutveckling och folkbildning. Utbildning är en grundläggande pelare i dagens samhälle och möjlighet till utbildning även i vuxenålder är en viktig förutsättning för ett fungerande samhällsliv. Vuxenutbildning är därför ett extra prioriterat område under 2013. Vi fortsätter vårt kvalitetsutvecklingsarbete för att skapa en ökad trygghet och livskvalitet för våra äldre och personer med funktionsnedsättning. I flerårsplanen som togs i juni, beslutade vi om resurser till tre nya gruppboenden, alternativt servicelägenheter för personer med funktionsnedsättning, och tre nya äldreboenden. Under hösten 2013 startar vi dagverksamhet för personer med demenssjukdom på Kärsdala äldreboende. Under 2013 påbörjas ett samverkansarbete för att skapa platser för arbetsträning i äldreboendet Orrens restaurang för att på så sätt leverera mat av hög kvalitet samtidigt som människor får en möjlighet att tränas in i arbetslivet. Det är viktigt för både hälsa och livskvalitet att det serveras god och nyttig mat inom både skola och omsorgen. Vi arbetar därför för att öka andelen ekologiska livsmedel under 2013. Bostäder, grön stadsförnyelse och klimatarbete Botkyrka är en attraktiv kommun med en vacker natur som många vill flytta till och där många väljer att fostra sina barn. Det gör Botkyrka rikare på många sätt och det ställer även krav på stadsutveckling och bostadsproduktion. Vi måste till exempel investera i nya förskolor, omsorgsboenden, bygga nya bostäder och säkerställa en fungerande infrastruktur. Redan under 2013 påbörjar vi ett stort upprustningsarbete, där kommunens skolor och förskolor ska lyftas till en standard som både garanterar trivsel för barn, elever och pedagoger och som ger moderna pedagogiska miljöer att utvecklas i. Vi börjar med förskolan Violen i Norsborg, och fortsätter under kommande år med ett tiotal andra förskolor och skolor. Andra exempel på investeringar i stadsutvecklingen i 2013 års budget är de tre miljoner som vi investerar i en gång- och cykelväg i Tullinge och 2,3 miljonerna i en förnyad lekplats i Hallunda. Vi kommer under kommande år att påbörja det utvecklings- och upprustningsarbete som förnyelsen av miljonprogrammen innebär. Det betyder både att komplettera med ytterligare bebyggelse, men även renovering av befintligt fastighetsbestånd samt upprustning av bostadsområdena. Därför har vi som ambition att säkerställa att cirka 600 nya bostäder ska kunna byggas varje år. För en rödgrön kommun är det en självklarhet att dessa processer sker på ett hållbart sätt, så att vi uppnår våra högt ställda klimatmål. Vi kommer till exempel att under 2013 arbeta för att minska kommunens fossilbränsleanvändning med ytterligare 25 % för att vi ska kunna nå vårt mål om en fossilbränslefri kommunal organisation 2015. Under 2013 kommer vi att samla och mobilisera en bredd av aktörer lokalt och i omvärlden för att utarbeta en plan för att Botkyrka som plats ska vara fossilbränslefri 2030. 6 Med denna ettårsplan tar vi ansvar för att fortsätta utveckla välfärden för Botkyrkas medborgare och skapa förutsättningar för att fler ska komma i arbete. Vi ser hur den ekonomiska konjunkturen och regeringens handfallenhet tvingar andra kommuner att minska sina ambitioner. Den vägen går inte vi. Vi investerar i framtiden. Så bygger vi ett hållbart Botkyrka tillsammans. Katarina Berggren Socialdemokraterna Mats Einarsson Vänsterpartiet Dan Gahnström Miljöpartiet de gröna 7 Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettår splanen för 2013 Inledning Kommunen har de senaste åren redovisat starka resultat som räknat per invånare varit högre än genomsnittet för såväl riket som länet. Även för 2012 prognostiseras ett starkt resultat, även om det delvis förklaras av en större engångsintäkt. Förslaget till ettårsplan innebär att det så kallade balanskravsresultatet beräknas uppgå till 75 miljoner kronor 2013, motsvarande 1,8 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är ett betydligt lägre resultat än för perioden 2010-2012. Det förklaras dels av vi inte räknar med motsvarande engångsintäkt som 2012. Men det beror också på att kostnaderna i förslaget till ettårsplan ökar i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Kommunens stora befolkningsökning leder visserligen till ökade kommunala intäkter, men också till ett ökat tryck på verksamheten. I förslaget är det framförallt resurserna till förskola och grundskola som ökar kraftigt. Det förklaras av fler barn, men också av högre inskrivningsgrad i förskolan, höjda lärarlöner och särskilda satsningar på ökad kompetens/ personaltäthet. Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är fortsatt stor. Sedan kommunens flerårsplan fastställdes i juni 2012 har nya bedömningar av skatteunderlagets utveckling – allt annat lika – medfört lägre intäkter för kommunen med drygt 20 miljoner kronor. Även de ekonomiska förutsättningarna för de närmaste åren ser nu kärvare ut än vad vi räknade med i flerårsplanen. För kommunen tillkommer dessutom ett stort tryck på investeringar och underhållsinsatser vars finansiering riskerar att tränga undan verksamhetsutrymme under kommande år. God ekonomisk hushållning – både ekonomi och verksamhet Kommuner och landsting ska enligt kommunallagen formulera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i budgeten. Det gäller såväl finansiella mål som mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunens styrsystem ska möjliggöra att kommunen kan leva upp till lagens krav på god ekonomisk hushållning. Det årliga budgetdokumentet är det viktigaste styrdokumentet för att kommunen ska kunna fullgöra sina åtaganden på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Botkyrkas styrmodell innebär att kommunfullmäktige i den flerårsplan som antogs i juni lade fast 13 övergripande mål som ska vara styrande för verksamheterna under 2013. I ettårsplanen redovisar nämnderna nu via mål och åtaganden hur de ska bidra till att uppfylla kommunens övergripande mål. Såväl det ekonomiska utfallet som verksamheternas resultat följs sedan upp i delårsrapporter och i kommunens årsredovisning. På sidorna 33-34 beskrivs styrmodellen mer i detalj. Kommuner måste enligt lagstiftaren säkerställa processer som innebär att verksamheterna kan bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt. På uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer har PwC nyligen granskat kommunens mål och styrsystem. I revisionsrapporten konstateras flera brister, bland annat att styrningen och uppföljningen behöver tydliggöras. Rapporten pekar också på att det i lagstiftningen återfinns påpekanden om vikten av att jämföra kommunens verksamhet med andra kommuners verksamhet. Det innebär också en grundläggande utmaning i att integrera arbetet 8 med nyckeltal i centrala delar av styrprocessen. Bland annat mot denna bakgrund avser kommunledningsförvaltningen att inleda ett flerårigt projekt i syfte att utveckla kommunens styrning. För att säkerställa kravet på god ekonomisk hushållning behöver kommunen även ställa upp finansiella mål. Det grundläggande motivet är att inte skjuta finansieringen av de beslut som fattas idag på framtiden så att verksamhetsutrymmet för framtida generationer Botkyrkabor begränsas. I förra årets flerårsplan för åren 2012-2015 lades följande ekonomiska mål fast för mandatperioden mot bakgrund av kommunens stora investeringsbehov: Under flerårsplaneperioden ska vi sträva efter att nå ett resultat som ligger mellan 2 och 3 procent av kommunens skatteintäkter inklusive generella bidrag. Av kommunens investeringar ska minst 60 procent varje år kunna finansieras med egna medel. I den flerårsplan som fastställdes i juni i år konstaterades att det mot bakgrund av den svaga intäktsutvecklingen blir mycket svårt att klara de uppsatta målen om inte de ekonomiska förutsättningarna förbättras. Nu är dessutom de ekonomiska förutsättningarna sämre än i samband med flerårsplanearbetet. Det gäller särskilt om vi blickar fram mot år 2014. Även om finansiella mål bör ha ett långsiktigt perspektiv är det därför ändå oroande att förslaget till ettårsplan för 2013 medför ett resultat som ligger under 2 procent av skatter och bidrag, samtidigt som investeringsnivån är mycket hög i ett historiskt perspektiv. Utifrån förslaget till ettårsplan föreslår vi dock att följande finansiella mål ska gälla för 2013: Kommunens balanskravsresultat ska uppgå till minst 1,8 procent av kommunens skatteintäkter inklusive generella bidrag. Minst 40 procent av investeringarna ska finansieras inom ramen för 2013 års budget. Kommunens egen externa upplåning ska under 2013 inte överstiga 725 mnkr (exklusive den upplåning som sker för finansieringen av kraftvärmeprojektet och för kommunens vidareutlåning till de kommunägda bolagen). Med hänsyn till storleken på de kommande årens redan planerade investeringar och upprustningsbehovet av kommunens förskolor och skolor ser kommunledningsförvaltningen det som nödvändigt att återigen nå högre resultatnivåer kommande år, i syfte att begränsa upplåningen. I samband med nästa års flerårsplan behövs en diskussion om långsiktigt hållbara finansiella mål och även en strategi för att uppnå dessa. Kommunens ekonomiska situation Kommunens skattesats har varit oförändrad sedan 2002 då skatten sänktes med 25 öre. Den tidigare relativt stora skillnaden mot länsgenomsnittet har minskat i takt med att andra kommuner höjt skatten, framförallt som en följd av förändringar i det kommunala utjämningssystemet. Skillnaden uppgår 2012 till cirka en krona. Botkyrkas skattesats ligger även något över genomsnittet för Södertörn, men däremot långt under riksgenomsnittet. Den stora skillnaden mot riksgenomsnittet förklaras till en del av olika verksamhetsansvar inom länen. I Stockholms län ansvarar landstinget t.ex. för all kollek9 tivtrafik. I de flesta andra län är ansvaret för kollektivtrafik fortfarande delat mellan kommuner och landstinget. Skattesatser 2012 Botkyrka Södertörn Länssnitt Rikssnitt Kommun 20,13 19,89 19,14 21,45 Landsting 12,10 12,10 12,10 10,82 Totalt 32,23 31,99 31,24 32,27 Även om kommunens skattesats har varit oförändrad under en lång period fick kommuninvånarna stora skattehöjningar 2003 och 2004. Det beror på att landstinget höjde skatten kraftigt dessa år. Stockholms läns landsting har sedan dess landets klart högsta utdebitering. Det är också förklaringen till att Botkyrkas totala skattesats bara marginellt avviker från riksgenomsnittet, trots en väsentligt lägre skattesats i kommunen. Rensat för engångsposter har Botkyrka årligen redovisat positiva ekonomiska resultat under en lång rad av år. Även investeringsnivån har historiskt sett varit relativt måttlig. Det har inneburit att kommunen i huvudsak har kunnat finansiera verksamhetsinvesteringar med egna medel. Skuldsättningen har varit och är fortfarande relativt låg, om man exkluderar de kommunala bolagen. Det har också inneburit att vi de flesta år har haft ett relativt stort positivt finansnetto som bidragit till finansieringen av verksamheten och till det ekonomiska resultatet. I samband med försäljningen av kommunens energibolag i slutet av 90-talet gjordes dessutom en avsättning på 400 miljoner kronor för att täcka framtida pensionskostnader. Dessa medel har nu börjat användas för att delfinansiera pensionsutbetalningarna, vilket mildrar de ekonomiska påfrestningarna av de ökande pensionskostnaderna. Efter finanskrisens utbrott 2008 har kommunen de senaste åren varit mer återhållsam än många andra kommuner. Kommunen har därför under de senaste åren redovisat starka resultat som räknat per invånare varit högre än genomsnittet för såväl riket som länet. Även för 2012 prognostiseras ett starkt resultat i senaste delårsrapporten, 175 miljoner kronor, även om det delvis förklaras av en större engångsintäkt från AFA Försäkring på 64 miljoner kronor. Finansiella nyckeltal 2011, kr/inv Botkyrka Södertörn Länssnitt Rikssnitt Resultat före e.o. poster 1 759 1 980 1 408 793 Långfristiga skulder 16 800 31 100 18 300 15 300 Eget kapital 44 400 31 800 31 700 28 600 Som framgår av tabellen ovan är kommunen förhållandevis solid i meningen att vi har relativt låga skulder och ett eget kapital som är högre än för jämförelsegrupperna. Det är dock svårt att jämföra skulder eftersom dessa påverkas av kommunens organisation, t.ex. om man har verksamhetslokaler i bolag eller i kommunal förvaltning och om man tar upp lån som vidareutlånas till kommunens bolag. Totalt uppgår kommunens upplåning för närva10 rande till ca 3,4 miljarder kronor. Av detta belopp är det dock endast drygt 300 miljoner som avser kommunens eget upplåningsbehov. Resterande del avser utlåning till de kommunägda bolagen. Det egna kapitalet visar den del av kommunens tillgångar som inte har finansierats med lån. Det innebär i praktiken att det egna kapitalet (förutom pensionsavsättningen) består av kommunens förskolor, skolor, äldreboenden, idrottsanläggningar, gator etc. Det ”verkliga” värdet på det egna kapitalet beror därför också av standarden i förskolor, skolor och andra anläggningstillgångar. Här kan man konstatera att stora delar av kommunens verksamhetslokaler är byggda under miljonprogramsåren. Många av dessa är idag i dåligt skick och i behov av stora underhållsåtgärder eller om/nybyggnationer. Det så kallade underhållsberget innebär att den relativt ljusa bild av kommunens ekonomiska ställning som kan utläsas i balansräkningen inte ger en fullständig bild av den ekonomiska situationen. De senaste åren har också investeringstakten ökat kraftigt i kommunen. Det förklaras också av investeringar i verksamhetslokaler i nya bostadsområden. I flerårsplanen finns också planerade investeringar som vida överstiger vad som kan finansieras med egna medel. För perioden 2013-2016 beräknades i flerårsplanen upplåningen öka med ca 600 miljoner under perioden, exklusive investeringar i taxefinansierad verksamhet. I förslaget till ettårsplan är nu investeringarna ännu högre för 2013. Även de kommande åren förväntas investeringsnivån vara fortsatt hög, inte minst mot bakgrund av ett stort upprustningsbehov av främst förskolor och skolor. Tillsammans med de samhällsekonomiska förutsättningarna och osäkerheten kring utjämningssystemet och de generella statsbidragen som beskrivs nedan innebär detta att kommunen står inför en mycket stor ekonomisk utmaning de närmaste åren. Stort beroende av det kommunala utjämningssystemet Den kommunala utjämningen kan sägas bestå av tre delar; inkomstutjämning, kostnadsutjämning och LSS-utjämning. Syftet med utjämningen är att ge kommunerna någorlunda likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet. I förslaget till ettårsplan för 2013 har vi räknat med intäkter på sammantaget 1 268 miljoner kronor från den kommunala utjämningen. Det motsvarar 30 procent av kommunens totala intäkter från skatt, utjämning och kommunal fastighetsavgift. Vårt beroende av utjämningen är således mycket stort. Det förklaras av en befolkningsstruktur som innebär en relativt låg medelinkomst samt stora verksamhetsbehov inom framförallt förskola, skola och socialtjänst. Inkomstutjämning kompenserar låg skattekraft Det statliga inkomstutjämningssystemet kompenserar kommuner med låg skattekraft, dvs. med låg genomsnittlig beskattningsbar inkomst per invånare. Botkyrkas skattekraft har under en lång period successivt sjunkit i förhållande till riksgenomsnittet, undantaget var förra årets taxering av inkomsterna för år 2010 då skattekraften ökade marginellt till 88,1 procent av medelskattekraften i riket. De preliminära uppgifterna för 2012 års taxering (2011 års inkomster) pekar mot en mindre minskning i förhållande till riksgenomsnittet. Skattekraften ökade preliminärt med 2,0 procent 2011, jämfört med 2,1 procent i riket och 2,3 procent i länet. De senaste åren har det slutliga utfallet normalt inneburit att vi tappat någon eller några tiondelar i förhållande till de preliminära siffrorna. Men även det slutliga utfallet lär 11 innebära en skattekraft i Botkyrka för inkomståret 2011 kring 88 procent av medelskattekraften i landet. Något förenklat innebär inkomstutjämningen att alla kommuner kompenseras med 95 procent av skillnaden mellan den egna skattekraften och 115 procent av medelskattekraften. Kommuner med en skattekraft som överstiger 115 procent av medelskattekraften betalar en avgift på 85 procent av den del som överstiger 115 procent. År 2013 beräknas Botkyrka få 939 miljoner kronor i inkomstutjämningsbidrag. Det motsvarar cirka 6 kronor och 60 öre i utdebitering. I ett internationellt perspektiv är utjämningen av inkomstskillnader mellan kommunerna i Sverige mycket långtgående. Man måste dock ta i beaktande att den nordiska välfärdsmodellen innebär att den lokala politiska nivån har ett osedvanligt stort ansvar för grundläggande välfärdstjänster. Utan utjämning skulle skillnaderna i utdebitering och/eller kommunal service bli mycket stora. Trots den långtgående utjämningen saknar skattekraften inte betydelse för kommunens intäkter och ekonomiska förutsättningar. Om Botkyrka hade haft en skattekraft motsvarande genomsnittet för Stockholms län hade intäkterna 2013 varit knappt 55 miljoner kronor högre än i denna ettårsplan. Kostnadsutjämningen kompenserar för ogynnsam struktur Utöver skillnader i medelinkomst finns det också stora skillnader mellan kommuner vad gäller befolknings- och bebyggelsestruktur som har stor betydelse för kommunernas verksamhetsbehov och kostnader. Kostnadsutjämningen innebär att kommuner med gynnsam struktur betalar en avgift som finansierar bidrag till kommuner med en i förhållande till genomsnittskommunen ogynnsam struktur. Kostnadsutjämningen är således helt inomkommunal, dvs. den sker helt utan finansiella tillskott från staten. I kostnadsutjämningen utjämnas för behovsskillnader inom verksamhetsområden som förskola, skola och äldreomsorg m.m. Dessutom utjämnas det för skillnader i bebyggelsestruktur, befolkningsförändringar etc. Kostnadsutjämningen är mycket komplex och bygger på ett stort antal variabler som ska spegla strukturella skillnader. Botkyrka beräknas få nästan 250 miljoner kronor i kostnadsutjämning från andra kommuner år 2013, motsvarande knappt 2 900 kronor per invånare. Kommunen är således även starkt beroende av denna del av den kommunala utjämningen. Botkyrka har en mycket ung befolkning. Det ger betydande tillägg i utjämningen för förskola och grundskola, men också ett stort avdrag i utjämningen för äldreomsorg. Den sociala strukturen ger ett också ett stort tillägg i utjämningen för individ- och familjeomsorg. Det gäller även den utjämning som sker för andelen barn med utländsk bakgrund. För 2013 ingår den särskilda ersättningen för en snabbt växande befolkning med 34 miljoner kronor i kommunens bidrag från kostnadsutjämningen. Ersättningen kompenserar för att skatteintäkterna släpar efter när befolkningen växer snabbt. Den befolkning som flyttar in i kommunen efter den 1 november året före det aktuella budgetåret betalar inte skatt till kommunen förrän nästa år, samtidigt som behoven av verksamhet ökar. Botkyrkas befolkningsökning har de senaste åren överstigit gränsen för eftersläpningsersättningen på 1,2 procent. I praktiken avser därför egentligen denna del av kommunens intäkt för 2013 ersättning för kostnader år 2012. Problemet med 12 denna ersättning är därför att man inte kan vara säker på att den är en kontinuerligt återkommande intäkt. Om befolkningsökningen skulle understiga 1,2 procent t.ex. 2013 skulle det innebära att denna ersättning upphör år 2014. LSS-utjämningen Vid sidan av den kommunala kostnadsutjämningen sker sedan år 2004 en särskild utjämning för kostnader enligt lagen om särskilt stöd till funktionshindrade (LSS). Denna utjämning bygger inte på indirekta faktorer utan utgår från det faktiska antalet personer med olika LSS-insatser i kommunen och dessutom sker en korrigering av utjämningen utifrån kommunens egna kostnader för de olika insatserna. Från LSS-utjämningen erhåller kommunen preliminärt 46 miljoner kronor år 2013. Förändringar i utjämningssystemet från 2014 Den kommunala utjämningen utreds återkommande. När verksamheternas och kommunernas olika förutsättningar förändras behöver även utjämningen ändras om syftet med utjämningen ska vidmakthållas. En parlamentarisk kommitté lämnade ett enigt förslag till förändringar i utjämningssystemet i april 2011, vilken remissbehandlades under hösten samma år. Förslaget innebar stora förändringar av kostnadsutjämningen med stora omfördelningseffekter mellan kommunerna. De största förlorarna på omläggningen återfinns i Stockholms län. De största vinnarna med förslaget är oftast mindre kommuner ute i landet. Omfördelningseffekterna har varit svåra att hantera för regeringen som ännu inte presenterat något förslag. En proposition kommer dock senast att läggas under våren 2013, vilket innebär att förändringar i utjämningen kommer att införas från och med år 2014. Utredningens förslag innebar minskade intäkter med cirka 20 miljoner kronor för Botkyrka det första året och cirka 25 miljoner åren därefter. Vi vet ännu inte om regeringen kommer att göra några förändringar i förhållande till utredningsförslaget. Företrädare för finansdepartementet har dock signalerat att de främst överväger åtgärder som mildrar omfördelningseffekterna för kommuner med hög skattekraft, vilket således inte skulle gynna Botkyrka. Den sannolika intäktsminskningen från 2014 har inte beaktats i flerårsplanen. Samhällsekonomiska förutsättningar Den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld har stor betydelse även för svenska kommuner. Svensk ekonomi är starkt omvärldsberoende. Exporten motsvarar cirka 50 procent av BNP. Även om det just nu är osedvanligt stora ekonomiska skillnader mellan länderna inom EU i spåren av finanskrisen är det ändå osannolikt att tillväxten i Sverige långsiktigt skulle avvika markant från den i vår omvärld. För kommunerna bestäms intäktsutvecklingen dels av skatteunderlagets utveckling, dels av utvecklingen av de generella statsbidragen. Till följd av inkomstutjämningen har skatteunderlagets tillväxt sammantaget i landet mycket större betydelse för kommunens intäkter än utvecklingen av skatteunderlaget i den egna kommunen. Man kan uttrycka det som att landets kommuner delar på den sammantagna skatteunderlagsökningen. En viss procentuell ökning av skatteunderlaget säger inte heller hur mycket verksamhet som ökningen kan finansiera. Sammansättningen av ökningen är central. Det är främst den del av skatteunderlagets tillväxt som beror på högre sysselsättning som ger utrymme för mer verksamhet i kommunerna. Den del av skatteunderlagets ökning som förklaras av högre löner i sam- 13 hället i stort ger inte motsvarande utrymme på grund av att löneföljsamheten innebär att kommunernas lönekostnader ökar i ungefär samma takt. Långsiktigt har de generella statsbidragen ökat i ungefär samma takt som samhällets tillväxt. Det finns dock ingen automatik i höjningen av de generella statsbidragen och ofta kommer dessa beslut sent i förhållande till kommunens budgetprocess. Statsbidragens utveckling bör idealt också användas till att dämpa konjunktursvängningarnas effekter på kommunerna. På lite sikt är det dock rimligt att räkna med att ju bättre samhällsekonomisk utveckling desto högre blir också de generella statsbidragen. Utifrån den bild av den samhällsekonomiska utvecklingen som redovisas nedan finns därför en risk för en relativt svag utveckling av de generella statsbidragen de närmaste åren. Det är inte bara kommunens intäkter som påverkas av konjunkturen och den samhällsekonomiska utvecklingen. Inte minst arbetslösheten har stor betydelse för behovet av kommunala insatser och stöd i form av ekonomiskt bistånd. Fortsatt stor osäkerhet kring den globala ekonomiska utvecklingen Effekterna av finanskrisen har ännu inte klingat av. Fortfarande sker kontinuerliga krismöten inom främst Eurozonen där det diskuteras nya åtgärdsförslag mot bakgrund av brustna bostadsbubblor, krisande banker och skenande statsskulder. Även länder utanför EMU som Storbritannien och USA dras med stora underskott i budgetarna. Krisen är ännu inte över. De åtstramningar som många länder i främst södra Europa tvingas till framstår allt tydligare som en smärtsam och långsam väg ut ur skuldkrisen. Tillväxten i större länder som Tyskland och USA är dessutom långt ifrån tillräcklig för att agera lokomotiv inom EU eller till världsekonomin. Även tillväxten i tidigare snabbväxande länder i Asien och Sydamerika förefaller nu mattas av. Allt fler bedömare tror på en utdragen återhämtning av världsekonomin. Bättre förutsättningar för Sverige, men det stora exportberoendet håller tillbaka återhämtningen Svensk ekonomi har stått emot den internationella avmattningen relativt väl. Ekonomin växer, om än i måttlig takt, och situationen på arbetsmarknaden har varit förhållandevis stabil, även om arbetslösheten har stigit något den senaste tiden. Sverige har bättre förutsättningar än de flesta andra länder att hantera den internationella oron på grund av starka statsfinanser och ett högt privat sparande. Vi behöver därför inte spä på den svaga internationella efterfrågan med åtstramningar i form av skattehöjningar eller sänkta offentliga utgifter. BNP-prognoser, procentuell förändring (kalenderkorrigerat) 2012 2013 2014 2015 SKL-okt. 1,3 1,8 3,2 3,5 Regeringen-sept. 2,0 2,7 3,9 3,3 På sistone har det dock kommit allt fler tecken på en avmattning. De indikatorer som mäter stämningsläget hos hushåll och företag har försämrats jämfört med i början av året. Att även den svenska ekonomin bromsar in kan ses som ett tecken på vårt stora utlandsberoende. De flesta prognosmakare är nu 14 mer pessimistiska om tillväxtsutsikterna än vad de var före sommaren. Det gäller även Sveriges Kommuner och Landsting vars bedömningar av skatteunderlagets tillväxt ligger till grund för förslaget till ettårsplan. Regeringens prognos i årets budgetproposition sticker ut som väsentligt mer optimistisk än andra bedömningar. Skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring 2011 2012 2013 2014 2015 SKL-okt. 3,0 3,9 3,2 3,7 4,4 SKL-april 3,2 3,7 3,8 3,7 4,3 Jämfört med prognosen från i april som låg till grund för flerårsplanen är prognosen för skatteunderlaget nu 0,6 procent lägre år 2013. I budgetpropositionen föreslog dock regeringen en höjning av grundavdraget som medför 0,2 procent lägre skatteunderlagstillväxt 2013. Denna förändring har reglerats via en höjning av det generella statsbidraget, vilket innebär att den ”egentliga” försämringen av de ekonomiska förutsättningarna uppgår till 0,4 procent i skatteunderlag år 2013. Dessutom har prognosen över antal invånare i riket skrivits upp. Det medför en lägre medelskattekraft som ger lägre bidrag från inkomstutjämningen (per invånare) i alla kommuner. Förutsättningarna för förslaget till ettårsplan De ekonomiska förutsättningarna ändras av nya skatteunderlagsprognoser, befolkningsutvecklingen, årliga uppdateringar av kostnadsutjämningen och LSS-utjämningen, statliga beslut i samband med t.ex. budgetpropositionen etc. Vilka inkomster från skatt och inkomstutjämning som ska redovisas i 2013 års bokslut vet vi först vid årets slut. Det finns således en stor osäkerhet på budgetens intäktssida. Kostnaderna styr ju kommunen i större utsträckning över själv. Men verksamheterna måste hantera en inte obetydlig osäkerhet i befolkningsutvecklingen och dessutom ska nya löneavtal tecknas på de flesta avtalsområden även under 2013. Fortsatt snabb befolkningstillväxt Befolkningsprognosen visar på en fortsatt snabb ökning av Botkyrkas befolkning. Trots bostadbristen väntas inflyttningen till Stockholmsregionen fortsätta under de närmaste åren. Under 2012 har befolkningen i kommunen ökat snabbare än vad vi räknade med i den prognos från juni 2011 som låg till grund för flerårsplanen. Vi räknar nu med att antalet invånare i kommunen kommer att öka med knappt 1 700 personer under 2012, vilket är 250 personer fler än i tidigare prognos. I kommunens befolkningsprognos från i juni 2012 beräknas den totala befolkningen vid årsskiftet 2012/2013 uppgå till 86 360 personer. Utvecklingen under hösten ligger väl i linje med denna bedömning. Prognosen för 2013 innebär en fortsatt befolkningsökning i samma takt som 2012, vilket innebär en befolkning vid årets slut på 88 050 invånare. Den procentuellt största befolkningsökningen förväntas i Tullinge och i Grödinge/Vårsta där befolkningen beräknas öka med knappt 3 procent. 15 Befolkningsutveckling 2013 År 0–5 6–15 16–18 19–64 65–79 80–w Summa 2012-12-31 7 410 10 960 3 470 53 010 9 200 2 310 86 360 2013-12-31 7 540 11 300 3 370 53 910 9 540 2 380 88 050 Förändring +130 +340 -100 +900 + 340 +70 +1 690 1,8 3,1 -2,9 1,7 3,7 3,0 2,0 Förändring % Samtliga åldergrupper ökar utom gruppen 16-18 år. Ökningen av antalet äldre är fortsatt stor, men beräknas bli något mindre än under 2012. Även ökningen av antalet grundskoleelever förväntas blir stor. Åldersgruppen 615 år beräknas öka med 340 personer, motsvarande 3,1 procent. Befolkningsutvecklingen ger högre intäkter än i flerårsplanen Jämfört med flerårsplanen är som redogjorts för ovan skatteunderlagsprognosen nu lägre. Men samtidigt har befolkningen ökat i snabbare takt än vad vi räknade med i flerårsplanen. Den befolkning 1 november i år som bestämmer kommunens intäkter 2013 antas i förslaget till ettårsplan uppgå till 86 150 personer, att jämföra med de 85 700 invånare som vi räknade med i samband med flerårsplanen. Dessutom har regeringen föreslagit vissa regleringar mot kommunsektorn i budgetpropositionen som innebär ökade kommunala intäkter. Lägre skattunderlag/medelskattekraft -22 mnkr Fler invånare inför 2013 +20 mnkr Ökad kompensation eftersläpning befolkning +19 mnkr Uppdatering kostnadsutjämning inkl. LSS + 6 mnkr Regleringar budgetpropositionen +10 mnkr SUMMA +34 mnkr Som framgår av sammanställningen ovan uppvägs den sämre skatteunderlagsutvecklingen i förhållande till flerårsplanen av en större befolkning. Det förklaras av att den särskilda eftersläpningsersättning som beskrivits tidigare nu också blir högre. Utfallet från kostnadsutjämningen i övrigt beräknas också bli något högre än i flerårsplanen. De ökade statsbidragen till följd av regleringar i budgetpropositionen förklaras främst av att regeringen gör en engångsåterbetalning 2013 av tidigare beslutad indragning till följd av gymnasiereformen. Ökade verksamhetsbehov och högre lönekostnader Fler invånare innebär dock även större behov av kommunal verksamhet. I förhållande till de ramar som fastställdes i flerårsplanen påverkas framförallt förskola och skola. Fler barn innebär ökade behov av platser i förskolan och grundskolan. Dessutom har inskrivningsgraden ökat snabbt i förskolan i år vilket också bidrar till en väsentligt högre prognos för antalet barn i förskola och grundskola under 2013. Vi har beräknat kostnadseffekten av den högre volymen i förhållande till flerårsplanen till cirka 19 miljoner kronor, exklusive ökade lokalkostnader som har uppskattats till 3-4 miljoner. 16 Årets läraravtal innebar också högre löneökningar än för andra yrkesgrupper, såväl i kommunerna som på arbetsmarknaden i stort. Effekten på 2013 års kostnader av den högre lönenivån har uppskattats till 10,7 miljoner kronor. De stora befolkningsökningarna i åldersgrupper som efterfrågar kommunal service i form av förskola, grundskola, hemtjänst och särskilda boenden ställer stora krav på en utbyggnad av den kommunala servicen. På grund av den kommunala utjämningen är det inte självklart att fler invånare automatiskt är positivt för kommunens ekonomi. Utjämningen syftar till likvärdiga ekonomiska förutsättningar, vilket idealt innebär att kommunens intäkter vid befolkningsökning ökar ungefär lika mycket som kostnaderna. I praktiken är det marginalkostnaderna för nytillkomna invånare som avgör den ekonomiska nettoeffekten. Om befolkningsökningen medför stora investeringar med påföljande höga lokalkostnader kan den få en negativ effekt på kommunens ekonomi. Om å andra sidan merparten av befolkningsökningen kan klaras med befintliga lokaler och anläggningar kan det uppstå en positiv ekonomisk effekt för kommunen. Pris- och löneökningar Ettårsplanen bygger på att nämnderna kompenseras för de pris- och löneökningar som vi räknar med för 2013. Dessa antaganden är de samma som i flerårsplanen. De nu gällande löneavtalen löper i de flesta fall fram till den 31 mars 2013. Ramarna har räknats upp med 2,8 procent för förväntade löneökningar under 2013. Eventuella kostnader för löneglidning eller andra löneökningar ingår i den angivna nivån. Nämnderna måste själva ta ansvar för eventuellt ökade lönekostnader utöver den uppräkning som ingår i budgetramarna. Den föreslagna kompensationen för prisökningar utgår ifrån antaganden om en inflation på cirka 1 procent. De kostnader som har ett stort innehåll av personalinsatser har räknats upp med 2,8 procent medan övriga kostnader räknats upp med 1 procent. Ramarna förutsätter även att intäkterna räknas upp med 2 procent. Arbetsgivaravgifter 2013 Den internt kalkylerade arbetsgivaravgiften för 2013 uppgår till 39,08 procent för kommunens anställda. De preliminärt rekommenderade arbetsgivaravgifterna har sänkts till 38,46 procent för 2013. Skillnaden har dock ingen betydels för nämndernas ekonomi eftersom en korrigering också hade medfört sänkta driftramar. Sänkningen avser den del av personalomkostnaderna som avser avtalsförsäkringar och är en konsekvens av de minskade försäkringskostnader som under 2012 medför en återbetalning av premier som kommunerna betalat in för åren 2007 och 2008. För personer mellan 18 och 25 år är arbetsgivaravgiften 21,29 procent, för personer födda 1938 och senare som är 65 år och äldre är avgiften 15,81 procent och för personer födda 1937 och tidigare är det ingen arbetsgivaravgift alls. Av administrativa skäl belastar kommunen dock samtliga anställdas löner med den högre arbetsgivaravgiften. Utöver arbetsgivaravgiften belastas nämnderna dessutom med ett påslag för semesterlönekostnad i samband med utbetalningen av lönen. Genom att löpande boka upp kostnaden för semester blir kostnaderna jämnt fördelade över året. Det gör att det inte uppstår någon kostnadsbelastning i samband med att de anställda tar ut sin semester. 17 Utökade ramar i förhållande till flerårsplanen Nämndernas nettoramar uppgår i förslaget till ettårsplan sammantaget till 4 263 miljoner kronor. Dessutom beräknas nämnderna få intäkter på omkring 800 miljoner i form av avgifter, interkommunala ersättningar, hyror m.m. Sammantaget uppgår därmed kommunens verksamhetskostnader till nästan 5,1 miljarder kronor. Jämfört med flerårsplanen har ramarna utökats med 47 miljoner kronor. Merparten, 33 miljoner, avser kompensation till utbildningsnämnden för högre volymer samt höjda lärarlöner 2012. Därutöver höjs ramen för bland annat kommunstyrelsen, främst beroende på olika engångsinsatser. Höjningarna av nämndernas driftramar är cirka 13 miljoner högre än den tidigare beskrivna intäktsökningen i förhållande till flerårsplanen. Det innebär därför ett sämre ekonomiskt resultat än i flerårsplanen, som motverkas något av vi nu räknar med ett bättre finansnetto. Nämndernas driftramar är 240,8 miljoner kronor högre än i 2012 år budget. Av denna ökning förklaras 96,5 miljoner av den generella kompensationen för pris- och löneökningar. Resterande 144 miljoner utgörs av volym- och ambitionsökningar samt den särskilda kompensationen för höjda lärarlöner. I jämförelse med skatteintäkterna ökar verksamhetens kostnader något snabbare. Kostnaderna ökar med 5,1 procent medan skatteintäkterna inklusive generella bidrag och fastighetsavgift endast ökar med 4,3 procent. Omfördelning av ramar Kommunfullmäktige beslutade under 2012 att flytta över ansvaret för fritidsverksamhet i form av eftermiddagsverksamhet för 10-12 åringar från utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden. Förändringen gäller från halvårsskiftet 2012. Av den anledningen tillförs kultur- och fritidsnämnden 5,9 miljoner, medan utbildningsnämndens ram 2013 minskas med motsvarande belopp. Till kultur- och fritidsnämnden har även fördelats 3,4 miljoner avseende hyror för Storvretshallen och för kulturskolan i Tumba vilka blev för lågt beräknade i samband med revideringen av internhyrorna. Avsatta medel för hyresjusteringar under de gemensamma posterna har reducerats med motsvarande belopp. I det nya personalsystemet ingår administrativa funktioner som tidigare betalats av respektive förvaltning. Av den anledningen har kommunledningsförvaltningen tillförts 1,6 miljoner medan ramarna för övriga nämnder sammantaget har reducerats med motsvarande belopp. Resultatet för 2013 uppgår till 1,8 procent Förslaget till ettårsplan 2013 medför ett resultat på 55 miljoner kronor vilket motsvarar 1,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det så kallade balanskravsresultatet uppgår dock till 75 miljoner, motsvarande 1,8 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det beror på att vi räknar med att disponera 20 miljoner från kommunens pensionsavsättning (se nedan). Resultatet i ettårsplanen är 9,1 miljoner kronor lägre än i flerårsplanen. Resultatnivån 2013 är långsiktigt för låg mot bakgrund av de höga investeringsnivåerna kommande år. Som nämnts har det tidigare uppskattats att resultatnivån bör uppgå till i genomsnitt mellan 2 och 3 procent. Kommunens upplåning riskerar annars att öka i en alltför hög takt, vilket medför att kraftigt ökade räntekostnader kan komma att tvinga fram besparingar i verksamheterna. 18 Särskilt oroande är att förutsättningarna ser ännu sämre ut för år 2014. Redan i flerårsplanen beräknades en kraftig resultatförsämring, vilket skulle innebära att balanskravsresultatet endast skulle uppgå till 0,9 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Nu ser förutsättningarna ännu tuffare ut för 2014. Prognosen för skatteunderlaget är sämre än i flerårsplanen, samtidigt som denna ettårsplan innehåller nivåhöjande kostnadsökningar till följd av kompensationen för höjda lärarlöner och högre inskrivningsgrad i förskolan. Utifrån flerårsplanens volym- och ambitionsökningar skulle därför resultatet med nuvarande förutsättningar endast uppgå till 0,1 procent år 2014. Denna prognos bygger dock på en försiktig bedömning av befolkningsutvecklingen, vilket innebär att den så kallade eftersläpningsersättningen blir väsentligt lägre än år 2013. Å andra sidan har vi inte räknat med den sannolika intäktsminskningen till följd av förändringarna i utjämningssystemet. I samband med nästa års flerårsplan behövs en mer grundläggande diskussion om kommunens långsiktiga finansiella mål och hur vi redan på kort sikt kan nå resultatnivåer som begränsar kommunens upplåning. Oförändrad utdebitering Utdebiteringen för 2013 föreslås ligga kvar på 20:13. Vi har ännu ingen information om utdebiteringen till landstinget för 2013 eller den obligatoriska begravningsavgiften till församlingarna. Blir det inga förändringar skulle skatten för Botkyrkaborna hamna på följande nivåer: Botkyrka församling Grödinge församling Botkyrka kommun 20:13 20:13 Landstinget 12:10 12:10 Summa 32:23 32:23 Obligatorisk begravningsavgift 0:14 0:18 Summa 32:37 32:41 Begravningsavgiften är obligatorisk och tas ut av Skatteverket. Avgiften fastställs av respektive församling. Pensionsavsättningen förbättrar resultatet För de pensioner som tjänades in före 1998 har kommunerna normalt inte tagit upp någon skuld i balansräkningen. I stället var tanken att man skulle ta kostnaden i samband med utbetalningen. I slutet av 1990-talet slöts ett nytt pensionsavtal som innebar att kommunerna skulle betala ut merparten av den intjänade pensionsrätten året efter det år som den tjänades in. Det innebär att Botkyrka och andra kommuner under en relativt lång tid kommer att ha dubbla pensionskostnader. När Botkyrka sålde sitt eldistributionsbolag 1999 beslutades att en del av försäljningssumman skulle sättas av för att möta den gamla pensionsskuldens kostnader. Avsikten var att kapa den topp som kommer att uppstå för pensionsutbetalningarna från 2010 och framåt. För några år sedan analyserade vi förutsättningarna för att finansiera en del av kommunens kostnader för tidigare intjänade pensioner med den avsättning som kommunen gjort för detta ändamål. Resultatet visade att det skulle kunna vara möjligt att finansiera det som varje år överstiger ca 50 miljoner räknat i reala termer. Enligt KPA:s beräkningar kommer 2013 års pensionsutbetalningar för det som intjänats före 1998 uppgå till 70 miljoner kronor. 19 Av detta räknar vi med att 20 miljoner ska täckas genom kommunens pensionsavsättning. I redovisningen kommer hela kostnaden att belasta resultatet. Men i avstämningen mot det så kallade balanskravet kan vi tillgodoräkna oss det som finansieras genom avsättningen. Det innebär att vi även i budgeten redovisar en beräkning av balanskravsresultatet. Det är även detta resultat som används när vi beräknar utrymmet för årets investeringar. Gemensamma och interna poster På grund av kommunens höga investeringsnivå stiger de belopp som faktureras internt i form av kapitalkostnader (intern ränta och avskrivningar). För 2013 uppgår de budgeterade intäkterna för kapitalkostnaderna till 353 miljoner kronor. Principen för att beräkna kapitalkostnader för nya lokaler har förändrats vilket medför att tekniska nämndens kostnader blir lägre än enligt tidigare beräkningssätt. Ökningen av den gemensamma intäktsposten för kapitalkostnader centralt blir därmed inte lika stor som vi räknade med i flerårsplanen. Internräntan för 2013 föreslås ligga kvar på 4,5 procent, trots att den faktiska upplåningsräntan är lägre. De budgeterade pensionskostnaderna bygger på prognoser från kommunens pensionsadministratör, KPA Pension. Kommunens pensionskostnader består dels av intjänad pension under 2013, dels av utbetalningar för pension som tjänats in före 1998. Den senare delen avser kostnader som ska betalas ut som pension under 2013, men som har tjänats in tidigare. Eftersom dessa pensionsrättigheter inte är redovisade som en skuld på balansräkningen, redovisas istället kostnaden det år som pensionen betalas ut. Kostnaden för 2013 beräknas till 70 miljoner. Som vi tidigare beskrivit kommer en del av utbetalningarna täckas av den tidigare avsättningen. Den del som gäller 2013 års pensionsintjänande beräknas uppgå till 130 miljoner. Större delen av beloppet betalas ut till den pensionsförvaltare som den anställde själv har valt eller, om man inte gjort ett eget val, till KPA Pension. Resterande del skuldförs på balansräkningen och avser i första hand den förmånsbestämda delen för anställda med en lön som överstiger 7,5 basbelopp. Genom dessa åtgärder har kommunen gjort avsättningar för samtliga pensionsförpliktelser som beräknas uppstå under 2013. Bland de interna posterna finns medel budgeterade som ska täcka skillnaden mellan hyresintäkter och hyreskostnader för vissa externa fastigheter. Effektiviseringar i ettårsplanen I flerårsplanen finns ett krav på effektiviseringar med 5 miljoner kronor per år. Effektiviseringen ska ske på ett sätt som inte bygger på direkta besparingar i kommunens verksamheter, vilket också innebär nämndernas ramar inte har reducerats med detta belopp. Det är istället kommunledningsförvaltningen som har i uppdrag att tillsammans med kommunens förvaltningar ta fram ett förslag inom vilka områden som effektiviseringar ska åstadkommas. I år har endast 1,2 av de 5 miljonerna i effektivisering reglerats i form av sänkta ramar. För att klara budgeten 2013 blir effektiviseringsbetinget därför ännu större år 2013. Sedan tidigare finns en lista över områden som kan bli föremål för effektiviseringar. Denna behöver nu analyseras för att se vilka åtgärder som går att genomföra redan år 2013 och sedan diskuteras med förvaltningarna så att ett förslag till åtgärder kan tas fram i början av 2013. 20 Investeringar och upplåningsbehov I förslaget till investeringsplan för 2013 har det tillkommit ytterligare investeringar i förhållande till flerårsplanen. Investeringarna uppgår nu till 633 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner högre än i flerårsplanen. Det är en mycket hög investeringsnivå för en kommun av Botkyrkas storlek. Utökningen av investeringsramen består av följande objekt: Ombyggnad Storvretskolan, ytterligare 20 mnkr Ombyggnad förskolan Violen, ytterligare 13 mnkr Ombyggnad Skyttbrinks gymnasium 18 mnkr Ersättningspaviljonger p.g.a. ombyggnationer 2 mnkr Tornberg äldreboende, ytterligare 15 mnkr Däremot har investeringsmedlen till kommunfullmäktiges förfogande sänkts med 15 miljoner i förhållande till flerårsplanen. De tillkommande investeringarna är främst kopplade till det stora upprustningsbehovet för många av våra förskolor och skolor från miljonprogramsåren. Den politiska majoriteten har uttalat att det är angeläget att starta dessa insatser snarast möjligt. Den engångsutbetalning från AFA Försäkring som starkt bidrar till det förväntade goda resultatet 2012 mildrar också kommunens upplåningsbehov i år. Det finns därför ett större utrymme än vad vi bedömde i samband med flerårsplanen till att tidigarelägga vissa av dessa insatser. De extra medel som tilldelas förskolan Violen kommer att användas till ett pilotprojekt där det i princip byggs en helt ny och mer pedagogiskt ändamålsenlig förskola på befintlig grund, vilket innebär att den ändå förväntas bli väsentligt billigare än de nya förskolor som byggs idag. Av den föreslagna investeringsbudgeten föreslås att 20 miljoner kronor avsätts till kommunfullmäktiges förfogande utöver de objekt som är specificerade i investeringsplanen. Det är inte ovanligt att investeringar till slut visar sig bli dyrare än budgeterat. Det finns objekt som vi redan nu vet kommer att bli mycket svåra att inrymma inom befintligt budget. Dessutom har socialförvaltningen blivit av med boendeplatser under året som kommer att behöva ersättas på något sätt. Det finns dock för närvarande ingen möjlighet att göra en bedömning av storleken på denna investering. Årets investeringar kan inte finansieras utan ökad upplåning. Avskrivningarna plus årets resultat ger endast ett utrymme på 283 miljoner för egen finansiering. Eftersom investeringarna i ettårsplanen uppgår till 633 miljoner, behöver vi låna resterande belopp på omkring 350 miljoner. Fortfarande positivt finansnetto trots ökad låneskuld Finansnettot uppgår i förslaget till plus 6 miljoner. Det bygger på ett antagande om att kommunens egen låneskuld i genomsnitt kommer att ligga på drygt 500 miljoner kronor under året och att räntan på låneskulden i genomsnitt uppgår till cirka 3 procent. Kommunens egen låneskuld uppgår för närvarande till cirka 310 miljoner, exklusive de lån vi tagit för vidareutlåning till våra bolag och Handelsbanken finans för finansiering av Söderenergis kraftvärmeprojekt. Vi bedömer att den egna låneskulden i princip kommer att vara oförändrad fram till årsskiftet i år på grund av kommande engångsutbetalning från AFA försäkring. 21 Utöver det lånebehov som 2013 års budget för med sig, finns tidigare beslutade investeringar som inte är fullt ut genomförda. Dessa innebär ett ytterligare lånebehov på cirka 250 miljoner som vi skjuter framför oss. Det betyder att vi får räkna med en ökad upplåning på cirka 600 miljoner och att låneskulden blir drygt 900 miljoner kronor när allt är genomfört. Vi räknar dock med en fortsatt eftersläpning i genomförandet av projekten och att låneskulden för våra egna investeringar därför kommer att uppgå till cirka 700 miljoner vid utgången av 2013. Till detta kommer upplåningen för våra kommunala bolags räkning och till finansieringen av Söderenergis kraftvärmeprojekt. Denna upplåning uppgår för närvarande till 3,1 miljarder kronor, inklusive det lån som ännu inte förts över från Botkyrkabyggen till kommunen. Handelsbanken Finans kraftvärmeprojekt 778 Söderenergi 439 Botkyrkabyggen 1 635 Botkyrkabyggen egen upplåning 250 Summa 3 102 Räntekostnader och ränteintäkter för dessa lån har beräknats till 91 miljoner och innebär därmed ingen kostnadsbelastning för kommunen. Vi budgeterar ingen avkastning på kommunens pensionsavsättning. Eventuell avkastning ska läggas till kapitalet och användas till framtida pensionsåtaganden. Det redovisningsmässiga resultatet påverkas av utfallet av avkastningen men dras bort vid den beräkning som görs vid avstämningen mot det så kallade balanskravet. Låne- och borgensram för 2013 I samband med ettårsplanen fastställs varje år låne- och borgensram för det kommande året. Som beskrivits ovan uppskattar vi att låneskulden för kommunens egna investeringar kommer att uppgå till cirka 700 miljoner kronor vid utgången av år 2013. Mot den bakgrunden föreslår vi att upplåningsramen för kommunens egna behov sätts till 725 miljoner kronor för 2013. Kommunfullmäktige beslutade under våren 2007 om lån och borgen för finansieringen av det kraftvärmeprojekt som Söderenergi nu har genomfört. För Botkyrkas del innebar åtagandet att kommunen genom upplåning ska förse det bolag som leasar ut utrustningen till Söderenergi med kapital. Detta belopp uppgår till högst 900 miljoner. För närvarande lånar kommunen ut dessa pengar till Handelsbanken Finans på samma villkor som kommunen själv lånar upp. Enligt nuvarande beslut ska kommunen låna ut eller gå i borgen för högst 1 250 miljoner kronor till kraftvärmeprojektet. Genom att Södertälje lämnar underborgen för sin andel av finansieringen begränsas kommunens faktiska åtagande till 29 procent det vill säga 725 miljoner kronor. Kommunens upplåning och utlåning för kraftvärmeprojektet uppgår för närvarande till 778 miljoner. Handelsbanken har under 2012 börjat amortera på detta lån. Därutöver har ägarkommunerna fattat beslut om en låneram på totalt 1 300 miljoner kronor, vilket för Botkyrkas del motsvarar 377 miljoner kronor. 22 Totalt uppgår nu ägarnas åtaganden för bolagets lånebehov (inkl. utlåningen till Handelsbanken) till 3 800 miljoner, varav Botkyrkas andel utgör 1 102 miljoner kronor. Kommunledningsförvaltningen föreslår mot den bakgrunden att borgens/låneramen för 2013 fastställs till 1 102 miljoner kronor. Detta inkluderar även kommunens utlåning till Handelsbanken Finans AB som leasar ut kraftvärmeanläggningen till Söderenergi. Kommunfullmäktige fastställde 2012 en borgens/låneram för Botkyrkabyggen på 2 500 miljoner kronor. Detta belopp föreslås bli kommunens ram även för 2013. Sammantaget föreslår kommunledningsförvaltningen en låneram på 4,5 miljarder kronor vilket är 0,5 miljarder lägre än för 2012. I den föreslagna låneramen ingår även lån till Upplev Botkyrka AB med 25 miljoner kronor. Borgensram för 2013 Som en konsekvens av att Södertörns Energi AB i december 2011 löste de reverser som bolaget haft med Huddinge och Botkyrka har bolaget i stället tagit upp ett lån med kommunal borgen på drygt 1 400 miljoner. Av detta är Botkyrkas faktiska andel för närvarande 715 miljoner. Då Kommuninvest krävt en solidarisk borgen för det lån man tagit upp föreslås en borgensram för bolaget på 1 410 miljoner kronor. Kommunens övriga borgensåtaganden uppgick vid det senaste årsskiftet till 240 miljoner. Därutöver har kommunen lämnat garantier för SRV Återvinning avseende återställning av tippanläggning på sammanlagt 31,5 miljoner kronor. Utifrån detta föreslår vi att borgensramen för andra låntagare än Botkyrkabyggen, Söderenergi och Södertörns Energi AB sätts till 275 miljoner kronor för 2013, vilket är en höjning med 15 miljoner kronor jämfört med vad som gäller för 2012. Kommunledningsförvaltningen ska bedöma riskerna för kommunens borgensåtaganden när vi upprättar ettårsplanen. Vi har gjort nedanstående översiktliga bedömning av risken för att kommunen tvingas gå in och fullfölja de åtaganden som en borgen innebär. Det stora åtagande som borgen för byggandet av kraftvärmeverket innebär, leder naturligtvis till ett ökat risktagande. De låga elpriserna kan på kort sikt påverka lönsamheten för projektet. Även höjda bränslepriser är en viktig faktor som har stor påverkan på bolagets lönsamhet. Under 2012 har dock bolaget träffat en ny prisöverenskommelse med fjärrvärmedistributörerna som gör att bolaget åtminstone på kort sikt har möjlighet att bygga upp ett visst eget kapital. Även om vi ser en fortsatt osäkerhet kring bränslepriser och elpriser bedömer vi att risken ändå är låg med hänsyn till de marknadsförutsättningar som gäller för fjärrvärmeleveranserna. Kommunens största åtagande är gentemot Botkyrkabyggen. För närvarande har bolaget en stabil ekonomi då hela beståndet är uthyrt. Vi bedömer inte att efterfrågan på hyresrätter kommer att förändras inom överskådlig tid, vilket kommer att vara gynnsamt för bolaget. Men vi ser att bolaget står inför stora upprustningar som kommer att medföra ökade kostnader som inte självklart kan tas ut av hyresgästerna. Bolaget har nu lagt fram en plan för upprustningar i sitt miljonprogramsbestånd. I planen ingår bland annat en viss utförsäljning av lägenheter som bedöms kunna stärka bolaget ekonomi inför kommande ekonomiska utmaningar som är kopplade till upprustningarna. Det är i det här skedet svårt att göra några säkra bedömningar kring bolagets möjligheter att finansiera kommande åtgärder. De beräkningar som 23 gjorts av bolaget visar dock på att det utifrån nuvarande bedömningar ska vara ekonomiskt möjligt för bolaget att klara nödvändiga insatser. Detta förutsätter dock att man kan höja hyresnivåerna utan att det uppstår vakanser i lägenhetsbeståndet. Generellt är riskerna för kommunens borgensåtaganden gentemot kommunens föreningsliv fortsatt höga. De senaste årens ekonomiska utveckling har påverkat föreningslivets intäkter från medlemmar och sponsorer. Den samhällsekonomiska utvecklingen förväntas vara fortsatt svag de närmaste åren. Vi tror därför att vi även under 2013 får se en fortsatt svår ekonomisk situation för många föreningar, vilket naturligtvis leder till att riskerna för att kommunen kan tvingas fullgöra föreningars åtaganden ökar. I de flesta fall leder detta till att kommunen drabbas genom att man inte betalar de räkningar som kommunen ställt ut. För kommunens borgensåtaganden gentemot kommunens egna bolag och delägda bolag bedömer vi riskerna som fortsatt mycket små. Av det totala borgensåtagandet är mer än 95 procent riktade mot egna eller delägda bolag. Avsättningar till kommunstyrelsens förfog ande I ettårsplanen för 2013 har 9,9 miljoner kronor avsatts till kommunstyrelsen förfogande för oförutsedda kostnader. I detta skede är inte medlen destinerade till något specifikt ändamål. Ett skäl till att avsätta medel till kommunstyrelsens förfogande är osäkerheten om hur kostnaderna för ekonomiskt bistånd utvecklas mot bakgrund av den svaga arbetsmarknaden. Även ytterligare insatser i syfte att minska arbetslösheten i kommunen samt en höjning av lägstalönerna diskuteras för närvararande, men medel till detta har inte tilldelats nämndernas ramar och kan därför komma att finansieras med denna avsättning. Uppdrag till förvaltningarna inför ettårsplanen I flerårsplanen lämnade kommunfullmäktige ett antal uppdrag till förvaltningarna som skulle redovisas i anslutning till arbetet med ettårsplanen. Dessa uppdrag har förvaltningarna redovisat till budgetberedningen. Flertalet uppdrag är dock av långsiktig karaktär och något slutligt ställningstagande kring dessa uppdrag har inte tagits i samband med denna ettårsplan. Uppdragen kommer därför att hanteras i särskild ordning, t.ex. i samband med nästa års flerårsplan. Uppdrag i anslutning till ettårsplanen för 2013 I anslutning till årets ettårsplan lämnar den politiska majoriteten följande uppdrag: Samtliga nämnder har genom att i varierande grad beköna mål och uppföljning tagit viktiga steg mot att säkerställa en jämställd verksamhet. Fortfarande finns dock brister, t.ex. vad gäller att fastställa mål när analysen pekar på ojämställd verksamhet. Samtliga nämnder får i uppdrag att aktivt arbeta med att genom sin styrning och uppföljning säkerställa en jämställd resursfördelning och bidra till en positiv utveckling av verksamheternas kvalitet och resultat för båda könen. 24 Stora ekonomiska utmaningar väntar de när maste åren Det ekonomiska resultatet i förslaget till ettårsplan är långsiktigt för lågt mot bakgrund av den höga investeringsnivån. Upplåningen beräknas i ettårsplanen öka kraftigt och även för åren därefter finns ett stort investeringstryck. En ökad upplåning leder till att angeläget verksamhetsutrymme trängs undan av växande kapitalkostnader. Särskilt oroande är att de ekonomiska förutsättningarna utifrån nuvarande bedömningar ser ännu tuffare ut för år 2014. Prognosen för detta år bygger på en relativt försiktigt bedömning av befolkningsutvecklingen. Å andra sidan har vi inte räknat med den sannolika intäktsminskningen till följd av förändringarna i utjämningssystemet. Det innebär att det i samband med nästa års flerårsplan kommer att krävas tuffa prioriteringar om vi ska närma oss långsiktigt hållbara resultatnivåer. Samtidigt finns det stora utmaningar inom våra verksamheter. Inom flera områden finns det behov av ökad kvalité. Det ställer ytterligare krav på kommunen att använda befintliga resurser på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt. Åsa Ratcovich Kommundirektör Niclas Johansson Ekonomichef 25 Resultaträkning 2013-2015 Utfall Ettårsplan Fl.plan Ettårsplan Fl.plan Beräkn Beräkn 2011 2012 2013 2013 2014 2014 2015 -3 859,5 -4 024,9 -4218,3 -4 265,7 -4 410,2 -4 453,3 -4 620,3 314,7 291,5 297,0 302,9 307,0 313,9 318,0 -190,4 -194,0 -205,0 -208,0 -210,0 -213,0 -215,0 -3 735,3 -3 927,4 -4126,3 -4 170,8 -4 313,2 -4 352,4 -4 517,3 3 871,3 4 014,7 4 186,4 4 219,8 4 334,7 4 337,4 4 511,0 -224,4 -129,0 -21,0 -109,0 -29,0 -117,0 -41,0 Finansiella intäkter 237,4 131,0 25,0 115,0 25,0 115,0 25,0 Resultat efter skatt och finansnetto 148,9 89,3 64,1 55,0 17,5 -17,0 -22,3 17,5 20,0 20,0 22,5 22,5 25,0 Miljoner kronor Nämndernas verksamhet Interna och gemensamma poster Avskrivningar S:a verksamhetens nettokostnad Skattenetto Finansiella kostnader Pensionskostnader från avsättning Balanskravsresultat 148,9 106,8 84,1 75,0 40,0 5,5 2,7 Utrymme för investeringar Utlagd ökning driftkostnader Resultat i % av skatteintäkter 339,3 300,8 289,1 283,0 250,0 218,5 217,7 54,5 215,4 -193,4 -240,8 191,9 -187,6 210,1 3,8 2,2 1,5 1,3 0,4 -0,4 -0,5 3,8 2,7 2,0 1,8 0,9 0,1 0,1 Fl.plan Ettårsplan 2013 2013 Fl.plan 2014 Beräkn 2014 Beräkn 2015 2 840,4 2 956,8 2 947,8 3 101,6 Balanskravsresultat i % Skatteintäkter 2013-2015 Miljoner kronor Skatteintäkter Utfall Ettårsplan 2011 2012 2 556,6 2 695,4 71,6 15,7 Inkomstutjämningsbidrag 785,5 857,1 935,0 938,9 986,6 976,0 1 015,5 Kostnadsutjämning 179,3 196,0 205,1 213,7 211,7 226,2 234,3 Befolkningsförändringar 20,4 38,2 14,5 34,2 7,6 7,6 6,9 Regleringsbidrag/ avgift 84,3 42,7 20,7 34,7 0,5 12,0 -15,7 Utjämning LSS 59,1 50,0 50,1 46,4 50,8 47,1 47,7 Slutavräkningar Fastighetsavgift Summa Ökning per år 2 867,4 -36,2 114,4 119,6 120,7 120,7 120,7 120,7 120,7 3 871,2 4 014,7 4 186,4 4 219,8 4 334,7 4 337,4 4 511,0 143,5 171,7 205,1 148,3 117,6 179,8 26 Driftsammandrag 2013 och preliminära ramar 2014 Ettårsplan 2013 Miljoner kronor Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltning Exploateringsverksamhet Serviceförvaltning Samhällsbyggnadsnämnd Ettårsplan 2012 -250,4 Verksamh Löner/ förändr Rampriser flpl förändr -6,1 -2,2 3,3 -129,6 -2,7 Miljö- och hälsoskyddsnämnd -9,2 -0,3 -1,0 -189,7 -3,6 -4,0 -4,5 -2,0 Utbildningsnämnd -185,9 1945,4 -45,0 -55,5 Socialnämnd -490,2 -12,9 Vård- och omsorgsnämnd -829,9 -3,3 Revision Effektiviseringar KS/KF förfogande Summa totalt -266,2 -6,7 11,3 11,3 0,3 0,067 3,7 3,7 0,014 -142,3 -3,1 -4,4 5,0 Summa 2014 -1,634 -7,0 -272,3 -152,4 -0,5 -0,5 -10,5 -0,4 -9,272 -206,6 -3,9 -8,5 0,050 -192,4 -5,1 -2,0 -199,5 -35,9 6,339 -2075,5 -50,0 -47,1 -2172,6 -2,6 -0,6 0,098 -506,2 -14,2 0,0 -520,4 -21,3 -25,0 -1,6 0,938 -876,9 -24,3 -20,0 -0,1 -0,1 -3,5 -0,1 -0,1 -3,7 5,0 14,7 5,0 5,0 -10,4 0,5 4024,9 VerkSumma Löner/ samh Ram2013 priser förändr förändring -5,9 -10,0 -0,5 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd Ramjustering 11,3 Teknisk nämnd Kultur- och fritidsnämnd Preliminär ram 2014 -96,5 -96,9 0,0 -0,3 9,7 -10,9 -1,0 0,3 -9,9 -44,0 27 -3,4 -4265,7 -107,8 -220,0 -920,9 -9,9 -84,1 4,3 -4453,3 Investeringssammandrag 2013 Miljoner kronor Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnd Ettårsplan 2012 -34,4 Fl plan 2013 -29,1 Ettårsplan 2013 Fl plan 2014 Fl plan 2015 Fl plan 2016 -29,1 -18,4 -22,8 -21,0 -36,6 -27,0 -27,0 -28,8 -29,5 -30,5 -287,6 -122,5 -122,5 -92,0 -107,0 -96,5 Kultur- och fritidsnämnd Arbetsmarknads- och vuxentutbildningsnämnd -17,0 -7,5 -7,5 -4,7 -12,0 -14,7 -2,0 -2,5 -2,5 -2,0 -2,5 -2,5 Utbildningsnämnd -26,4 -144,0 -197,5 -87,5 -183,5 -37,5 Socialnämnd -3,1 -3,0 -3,0 -3,0 -3,0 -3,0 Vård- och omsorgsnämnd -7,9 -209,0 -224,0 -69,0 -26,0 -152,0 -44,5 -35,0 -20,0 -40,0 -20,0 -459,5 -579,6 -633,1 -345,4 -406,3 Teknisk nämnd Avsatt för särskilda ändamål Summa totalt 28 -357,7 Gemensamma poster Utfall Ettårsplan Fl.plan Ettårsplan Fl.plan Beräkn Beräkn Miljoner kronor 2011 2012 2013 2013 2014 2014 2015 Kapitaltjänst 331,8 351,0 365,0 353,0 380,0 366,0 395,0 Pensionsutbetalningar -66,2 -70,0 -72,0 -70,0 -76,0 -71,0 -79,0 -2,9 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 -3,6 -3,6 -3,6 -3,6 -3,6 -3,6 Fastighetsskatt Försäkringar Täckning av hyror -7,4 -7,9 -2,5 -7,9 -2,5 -7,9 Internt försäkringssystem -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 Avgifter bankgirot -0,5 -0,5 140,0 144,0 150,0 148,0 154,0 152,0 428,5 407,5 423,0 424,9 438,0 440,9 454,0 -133,1 -127,0 -134,0 -130,0 -137,0 -133,0 -140,0 19,2 11,0 8,0 8,0 6,0 6,0 4,0 314,6 291,5 297,0 302,9 307,0 313,9 318,0 Flplan Ettårsplan Flplan Beräkn Beräkn Översk arbetsgivaravgift Semsterlöneksuld, ökning Timlöner mm -3,2 149,1 3,4 -1,2 Försäkringsersättning 25,7 Pensionskostnad Schablonbidrag Summa -0,5 -8,0 Övriga finansiella poster Interna poster -0,5 Finansiella poster Utfall Ettårsplan Miljoner kronor 2011 2012 2013 2013 2014 2014 2015 -130,3 -35,0 -16,0 -104,0 -113,0 -111,0 -122,0 Finansiella kostnader Räntor lån Avgår ränta under byggtid 6,9 10,0 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 -9,1 -14,0 -12,0 -12,0 -13,0 -13,0 -16,0 -224,5 -39,0 -21,0 -109,0 -119,0 -117,0 -131,0 Aktieutdelning, egna bolag 0,2 5,0 15,0 15,0 15,0 15,0 15,0 Borgensavgifter 9,1 8,5 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 Räntor pensionsskuld Uppräkning pensionsskuld -24,7 Realiserad kursförlust -25,0 Orealiserad kursförlust -27,4 Nedskrivning av aktier -14,2 Bankavgifter Summa finansiella kostnader -0,7 Finansiella intäkter Återbetalning, fondavgifter 1,9 Realiserad kursvinst 52,3 Återförd nedskr, plac medel 25,3 Fondutdelning, plac medel 10,2 Ränteintäkter 138,2 27,5 1,0 91,0 91,0 91,0 91,0 Summa finansiella intäkter 237,4 41,0 25,0 115,0 115,0 115,0 115,0 12,9 2,0 4,0 6,0 -4,0 -2,0 -16,0 Finansnetto 29 Investeringsplan 2013-2016 Ettårsplan Ettårsplan 2012 2013 Miljoner kronor Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen IT-investeringar Kommunportal Kontorslokaler Klf Investeringar bilpool+laddningsstolpar el-bil Inventarier mm klf Summa Serviceförvaltningen Inköp fordon m.m. Arbetsmaskiner IT investeringar Reinvesteringar Ombyggnation Summa Kultur- och fritidsnämnden Rödstu Hage, utredning Diverse mindre investeringar KoF Konstgräs Brunna IP Konstgräs Brantbrinks IP Konstgräs N Tullinge Broängens IP, komstgräs Alby sporthall Fittja sporthall Kärsby sporthall Boxningslokal i botkyrkahallen Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 6,0 10,0 6,0 6,0 6,0 3,0 1,6 1,0 0,2 11,8 1,5 1,5 1,5 1,5 1,0 12,5 0,5 8,0 0,3 7,8 0,3 7,8 16,0 0,8 1,6 4,2 10,2 0,5 2,7 3,2 7,9 0,3 0,3 1,9 7,6 0,2 0,2 7,0 10,0 0,2 0,2 2,8 22,6 16,6 10,4 15,0 13,2 0,5 2,0 2,0 1,5 2,0 1,5 3,2 3,2 5,0 5,5 5,5 10,0 10,0 Summa Utbildningsnämnden Förskola Alby Förskolor Alby, inventarier Förskolan Violen Förskola Violen, inventarier Förskola, Nyängsgården Förskola Nyängsgården, inventarier Tullingebergsskolan Riksten skola Riksten skola, inventarier Riksten skola, etapp 2 Förskola, Riksten Förskola, Riksten, inventarier Förskola Luna, Riksten, inventarier Utbyggnad för att ersätta paviljong i Tullinge Tullinge gymnasium, fasad Skyttbrink, upprustning Paviljonger, Brunna Björkhaga , upprustning Storvretsskolan, AB + C 4,0 17,0 17,0 3,0 8,0 7,5 4,7 12,0 14,7 70,0 5,0 13,0 2,5 15,0 95,0 7,0 7,0 100,0 2,0 50,0 3,0 4,5 Utred 6,0 20,0 30 18,4 2,1 6,0 40,0 Miljoner kronor Utbildningsnämnden forts. Storvretsskolan, inventarier Storvreten förskola, inventarier Vreta Gård, förskola Vreta Gård, förskola, inventarier Vårsta, ny förskola Vårsta, ny förskola, inventarier GY 11, anpassningar Gymnasieskolan, inventarier mm Ombyggnader kök Lokalanpassningar, arbetsmiljöåtgärder Inventarier m.m. Summa Ettårsplan Ettårsplan 2012 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 4,0 4,0 33,0 2,5 2,0 2,0 3,0 20,0 5,0 2,0 240,5 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Inventarier mm Xenter anpassning Resurscenter, daglig verksamhet Summa Socialnämnden Arbetsmiljöförbättring och tillgänglighet Jourbostäder och daglig verksamhet Boenden och verksamhetslokaler Summa 3,0 20,0 5,0 2,0 197,5 3,5 20,0 5,0 2,0 87,5 3,5 20,0 5,0 2,0 183,5 3,5 20,0 5,0 2,0 37,5 2,0 2,0 2,5 2,0 2,5 2,5 4,0 2,5 2,0 2,5 x 2,5 2,1 1,0 2,0 1,0 x 3,0 2,0 1,0 x 3,0 2,0 1,0 x 3,0 2,0 1,0 x 3,0 22,0 23,0 3,1 Vård- och omsorgsnämnden Gruppboende OPFN Äldreboende 50 platser, Tornberg Äldreboende 50 platser Servicebostäder Servicebostäder LSS Inventarier mindre ombyggnader mm Nytt verksamhetssystem Digital nyckelhantering 50,0 3,0 20,0 140,0 60,0 65,0 4,0 4,0 4,0 4,0 224,0 69,0 26,0 152,0 5,0 5,0 5,0 5,0 2,0 2,0 4,0 4,0 2,0 8,0 8,0 1,0 36,0 2,0 2,0 4,0 2,0 2,0 8,0 8,0 1,5 34,5 2,0 2,0 4,0 2,0 2,0 9,0 8,0 1,5 35,5 2,0 2,0 4,0 2,0 2,0 10,0 8,0 1,5 36,5 125,0 2,0 4,0 1,0 0,9 7,9 Summa Tekniska nämnden Byggprojekt Div ombyggnader lokaler Hågelbyparken Fastighetsnät skolor Utbyte av larm Normanpassning ventilation Tillgänglighetsanpassning Brandskyddsåtgärder Energisparåtgärder Förvärv av bostadsrätter mm soc/vof Övriga fastighetsinvesteringar 5,0 1,1 12,0 2,0 4,0 4,0 2,0 8,0 Summa 1,0 39,1 31 Ettårsplan Ettårsplan 2012 2013 Miljoner kronor Tekniska nämnden forts. VA-verksamheten Servisledningar Mindre investeringar VA Tekniska nämnden forts. Reinvesteringar VA-ledningar Uppgradering avloppspumpstationer Skalskydd VA-anläggningar Vattenledning Uttran-Lindhov Säkerhetsåtgärder dricksvattennätet Dagvattenhantering Va-utbyggnad Grödinge Vattenreservoarer Summa Samhällsbyggnadsnämnden Gata/parkverksamheten Mindre kompletteringsåtgärder Förnyelseåtgärder Flottsbro ny bro Albyvägen Upprustning bro Tullinge Tillgänglighet Miljöåtgärder Belysningsprogram Lek/Rekreation Trafiksäkerhet Gång- och cykelvägar Diverse åtgärder kring Alby strand Bryggor Lida Markförvärv Plan o bygglov Summa investeringar Förslag 2015 Förslag 2016 2,0 4,0 2,0 4,0 2,0 4,0 2,0 4,0 2,0 4,0 8,0 1,5 1,0 12,0 1,5 1,0 14,0 1,5 14,0 4,0 10,0 12,0 1,5 1,0 20,0 4,0 40,0 20,0 30,0 10,0 30,0 2,0 32,5 2,0 86,5 20,0 15,0 2,0 57,5 71,5 60,0 0,4 6,3 1,5 1,5 0,3 1,5 1,5 4,0 2,0 1,0 3,0 2,2 5,0 5,0 2,5 7,8 3,0 0,1 2,0 1,5 36,6 5,9 4,0 5,4 3,0 1,0 5,0 6,0 2,0 4,0 5,0 1,0 27,0 44,5 459,6 5,0 Summa KFs förfogande Förslag 2014 32 4,0 3,0 1,0 4,0 1,0 4,0 2,0 4,0 8,0 3,0 4,0 5,0 5,0 5,0 28,8 29,5 30,5 20,0 40,0 20,0 633,1 345,4 406,3 357,7 Så fungerar kommunens styrsystem Kommunfullmäktige sätter upp övergripande mål i flerårsplanen. Nämnderna i sin tur beskriver på vilket sätt målen ska uppfyllas. Nämnderna preciserar också målen för enheternas arbete och bestämmer vad som ska prioriteras. Styrsystemet omfattar såväl ekonomi, verksamhet som kvalité. Kommunfullmäktiges flerårsplan anger målen för nämnderna Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige ska ange övergripande mål och ekonomiska ramar för nämndernas verksamhet. Detta sker genom kommunens flerårsplan. Målen är uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Målen är av generell karaktär och har ett medborgarperspektiv. Nämndernas ettårsplaner beskriver hur målen ska uppfyllas Genom ettårsplanen bekräftar nämnden sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Detta sker genom att nämnden inom den angivna ekonomiska ramen åtar sig att uppfylla de mål som berör verksamheten. Nämnden anger nämndspecifika mål och åtaganden kopplade till fullmäktiges mål. Åtagandena beskriver på ett övergripande sätt hur man tänker arbeta för att uppnå dessa mål. Nämnderna preciserar målen för enheterna Nämnderna preciserar kommunfullmäktiges mål och ekonomiska ramar. Nämnden anger nämndspecifika mål och åtaganden kopplade till fullmäktiges mål. Nämndmålen är även styrsignalen gentemot verksamheterna i förvaltningen. De kan vara riktade enbart till en viss verksamhet eller målgrupp. Nämndmålen anger prioriteringar och vad man vill uppnå i verksamheten. Nämndmålen kan ha ett längre tidsperspektiv än ett år. Åtagandena anger däremot vad man ska uppnå det närmaste året för att bidra till måluppfyllelse. Enheterna beskriver sitt arbete för att uppfylla målen Utifrån nämndmål, åtagande och ekonomiska ramar ansvarar enheterna för 33 att beskriva sina åtaganden, det vill säga hur enheten tänker arbeta för att uppnå dessa mål. Enheternas åtaganden ska finnas dokumenterat. Enheterna kan även ange egna specifika mål. Hur detta går till i praktiken kan dock variera från förvaltning till förvaltning beroende på vilken modell för styroch kvalitetsarbete som man valt på den aktuella förvaltningen. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges mål följs upp på flera sätt, dels genom uppföljning av nämndernas bidrag till målen och dels genom indikatorer. De indikatorer som knyts till målen ska signalera viktiga utvecklingstendenser för måluppfyllelsen. När det rör sig om individbaserade uppgifter ska indikatorerna följas upp per kommundel och med kön som övergripande indelningsgrund. Kommunfullmäktige följer upp nämndernas arbete Kommunfullmäktige följer upp nämndernas åtaganden utifrån de övergripande målen. Uppföljningen sker tre gånger per år i delårsrapporter efter april och augusti, samt i årsredovisningen. Denna uppföljning omfattar både mål, åtaganden och ekonomiska prognoser/resultat. Nämnderna följer upp enheternas arbete Uppföljningen mellan nämnderna och enheterna görs av respektive nämnd. Kommunstyrelsen följer upp att förvaltningarna och enheterna arbetar med åtaganden. 34 Mod och nyfikenhet en förutsättning för framgång Våra långsiktiga strategier och mål för flerårsplaneperioden syftar till att; Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Kommunens huvudsakliga uppdrag är att ge en god kommunal service och bidra till en hållbar samhällsutveckling. För att nå framgång i både långsiktiga och mer näraliggande ambitioner och mål måste Botkyrka vara en kommun där den enskildes kraft och kreativitet tas tillvara. Det kan vi göra genom att uppmuntra och stimulera både medborgarnas och medarbetarnas kreativitet och entreprenöranda. Värna och utveckla ”Botkyrkaandan” För att kommunen ska fungera som kraftsamlare måste vi som verkar här ha mod att prova nya idéer, vara öppna för förändringar och ha kraft att få saker och ting genomförda. Med andra ord måste kulturen i vår organisation, eller Botkyrkaandan om man så vill, kännetecknas av att vara öppen, orädd och energisk. Det här är sidor hos oss som vi hela tiden måste värna och utveckla. Det är också det som devisen ”Botkyrka – långt ifrån lagom” handlar om. Botkyrka är ingen slätstruken kommun där det räcker att vara lagom för att nå framgång. För oss i Botkyrka är det viktigt att vi har förmågan och modet att tänka nytt, att tänka annorlunda och se till att så många drömmar som möjligt blir förverkligade. Det är en viktig nyckel till att vi ska lyckas; att Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid En plan för hållbar utveckling Kommunen arbetar sedan ett antal år mycket med hållbar utveckling. Vi har konkretiserat vad hållbar utveckling faktiskt innebär för kommunen och formulerat sex utmaningar. Dessa utmaningar pekar på vad som behövs för att kommunens utveckling på lång sikt ska vara hållbar: Botkyrkaborna har jobb. Botkyrkaborna känner sig hemma. Botkyrka har de bästa skolorna. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna. Botkyrkaborna är friska och mår bra. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin. Arbetet med utmaningarna är långsiktigt, ett generationsperspektiv på 25–30 år är nödvändigt, och det omsätts i handling genom kommunens flerårsplan och ettårsplan. Nämnder och förvaltningar ansvarar för att driva arbetet med att vrida utvecklingen i en hållbar riktning. 35 Hållbar utveckling i ett områdesperspektiv Botkyrka kommun har under många år arbetat med att anpassa insatser och verksamheter efter stadsdelarnas olika förutsättningar. Sedan ett antal år tillbaka arbetar vi fram strategiska utvecklingsprogram för våra stadsdelar. I nuläget finns sådana utvecklingsprogram för Alby, Tullinge och Fittja. 2012 inleds arbetet med ytterligare ett i Tumba. Syftet med utvecklingsprogrammen är att omsätta kommunens hållbarhetsutmaningar till stadsdelens behov och förutsättningar. De strategiska inriktningarna ska hjälpa kommunorganisationen att fokusera och göra rätt saker på rätt plats. 36 Våra mål för Botkyrka under flerårspl aneperioden Hållbarhetsperspektivet ska avspeglas i kommunens alla verksamheter och därmed vara styrande för kommunen. En långsiktigt hållbar utveckling kräver att alla beslut tar hänsyn till såväl sociala behov som miljömässiga och ekonomiska förutsättningar. Verksamheten ska bidra till att förverkliga de sex hållbarhetsutmaningarna i dokumentet ”Ett hållbart Botkyrka”. Flerårsplanens ambitioner och mål för Botkyrka som plats och samhälle utgår från sex målområden: - Medborgarnas Botkyrka, - Framtidens jobb, - Välfärd med kvalitet för alla, - Grön stad i rörelse, - Kultur och kreativitet ger kraft - En effektiv och kreativ kommunal organisation. Inom respektive målområde anges ett antal mål samt indikatorer. I uppföljningen ska samtliga individbaserade indikatorer anges per kommundel med kön som övergripande indelningsgrund. Nämnderna ska i sina ettårsplaner ange hur de bidrar till att uppnå flerårsplanens mål genom att ange sina åtaganden gentemot de angivna målen och indikatorerna. De ska även ange sina egna nämndmål kopplade till flerårsplanens mål. Kommunens verksamheter kan inte ses isolerade från varandra. De måste samverka och förstärka varandra. Samtliga de mål som flerårsplanen ställer upp syftar till att förverkliga Botkyrka kommuns vision. Målområde - Medborgarnas Botkyrka Demokratin är grunden och utgångspunkten för all kommunal verksamhet. Kommunen är medborgarnas verktyg för att ta ett gemensamt ansvar för gemensamma angelägenheter i lokalsamhället. Engagerade, informerade och aktiva kommuninvånare, med lika rättigheter och möjligheter att bidra till samhällsbygget, är en förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling. Men skillnaderna i inflytande och levnadsvillkor är stora och diskriminering inskränker människors rättigheter. Det begränsar demokratin. Därför är det ett centralt kommunalt uppdrag att verka för jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män och lika rättigheter och möjligheter för alla. Den representativa demokratin lägger ytterst den politiska makten i folkets händer. Genom sitt deltagande i valen tar medborgarna ansvar för sitt samhälle. Därför är ett högt valdeltagande både en mätare av demokratins förankring och ett värde i sig självt. Men den representativa demokratin kräver också ett ständigt pågående offentligt samtal och ett myller av arenor för 37 dialog och påverkan på samhällsutvecklingen. Genom kultur, föreningsliv och folkbildning hålls demokratin levande. Botkyrka är ett interkulturellt samhälle rikt på erfarenheter och kunskaper. Vår kulturella och språkliga mångfald är en oerhörd tillgång i en alltmer gränslös värld – en tillgång som bara delvis är utnyttjad. Det handlar om att skapa förutsättningar för att individer och grupper inte bara ska samexistera, utan också samspela för att nå gemensamma mål. Så kan vi skapa en positiv spiral som ger kommunens invånare ökad framtidstro, fler arbetstillfällen och bättre levnadsvillkor. Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhälls utvecklingen. Indikatorer - Andelen invånare som upplever att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem - Invånare som har vänner i en annan kommundel 1 Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter. Indikatorer - Invånare som upplever att de utsätts för diskriminering - Ekonomisk utsatthet bland barn (Rädda barnen) - Andel invånare som upplever att kommunens anställda ger dem ett bra bemötande - Uppmätt tillgänglighet till den fysiska miljön i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet - Andel mål och åtaganden med jämställdhetsperspektiv per nämnd, samt andel indikatorer och nyckeltal per nämnd som följs upp med kön som övergripande indelningsgrund Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Indikatorer 1 - Ohälsotalet - Självskattad hälsa - Livslängd I uppföljningen av samtliga individbaserade indikatorer redovisas per område med kön som övergripande indelningsgrund – ger sammantaget en bild av utvecklingen när det gäller jämställda och jämlika levnadsvillkor 38 Berörda nämnder: Målområde - Medborgarnas Botkyrka - samtliga Mål 1 - samtliga Mål 2 – samtliga Mål 3 – samtliga Målområde - Framtidens jobb Botkyrka är en kommun som växer och utvecklas. Här finns språkkunskaper och internationella erfarenheter som är ovärderliga för näringslivet i en globaliserad ekonomi. Vi befinner oss i en expansiv storstadsregion med allt vad det innebär av dynamik och nytänkande, men också påfrestningar på människor och miljö. Allas möjlighet till arbete och egen försörjning är avgörande för att åstadkomma en samhällsutveckling som kännetecknas av demokrati, social sammanhållning och långsiktig hållbarhet. Arbetslösheten måste pressas tillbaka. Klimathotet och nödvändigheten av en långsiktigt hållbar samhällsutveckling ställer allt högre krav på energisnålt boende, klimatsmarta transporter och genomtänkt samhällsplanering. Det är investeringar som ger utveckling och arbetstillfällen. Botkyrka ska gå i spetsen och ge utrymme för grön teknik och gröna arbeten. I den regionala kärnan Flemingsberg växer ett av norra Europas viktigaste centra för högre utbildning, medicinsk forskning och bioteknik fram. Botkyrka ska vara en aktiv partner i utvecklingsarbetet. Botkyrkas strategiska satsning på de kreativa näringarna binder samman kultur, utbildning och näringsliv. Kreativitet och entreprenörskap skapar nya arbeten, nya möjligheter och nya tankar. Botkyrka ska vara en intressant plats för nya företag. Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på ege t arbete eller företagande Indikatorer - Förvärvsfrekvensen i Botkyrka - Sammanräknad förvärvsinkomst - Andel ungdomar 16-24 år som arbetar eller studerar 39 Mål 5. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar Indikatorer - Antal tillkommande företag - Antal arbetstillfällen i kommunen - Antal företag inom berörda branscher - Antal sysselsatta (dagbefolkning) inom berörda branscher - Andel företag som uppger att de fått ett gott bemötande från kommunen Berörda nämnder: Målområde – Framtidens jobb - samtliga Mål 4 - Kommunstyrelsen, Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, socialnämnden. Mål 5 – Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden, Upplev Botkyrka AB Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Genom kommunen organiserar och betalar Botkyrkaborna en stor del av den gemensamma välfärden. Utbildning, fritidsverksamhet och kultur, vård, omsorg och social trygghet, samhällsplanering och miljöskydd, vägar och vatten osv. är nödvändiga delar av den samhällsservice som ett modernt samhälle kräver och medborgarna förväntar sig. Verksamheten ska organiseras så att vi når högsta möjliga kvalitet för alla och så att fördelningen styrs solidariskt av behoven. Utbildning – från förskola, via grundskola och gymnasium till högskola och vuxenutbildning – är en mänsklig rättighet och en förutsättning för samhällsutvecklingen. Alla Botkyrkas barn och ungdomar har rätt att kräva en utbildning som ger dem de kunskaper och färdigheter de behöver och som ger dem valmöjligheter både vad gäller arbete och fortsatta studier. Botkyrkabor av alla åldrar ska ha goda förutsättningar att med kultur, idrott, föreningsliv och samhällsengagemang ha ett aktivt och utvecklande liv. Våra medborgare ska ha möjlighet att kunna förverkliga sina drömmar och ambitioner oavsett ålder eller fysiska förutsättningar Trygghet är att veta att det finns ett skyddsnät om något händer och att man får den hjälp man behöver när de egna krafterna avtar. Trygghet ger frihet och kraft att delta i samhällslivet fullt ut. Vi ska ha en vård och omsorg som utgår från behoven och respekterar individen. Kommunen ska ge människor möjlighet att komma tillbaka till hälsa, arbete och ett gott liv. 40 Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar Indikatorer - Andel av kommunens grundskoleungdomar med behörighet till gymnasieskolan - Andel av kommunens gymnasieungdomar som fullföljt sin gymnasieutbildning vid 20 års ålder. - Andel av kommunens gymnasieungdomar som övergått till högskolestudier inom 3 år. Mål 7. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver Indikatorer - Andel invånarna över 65 år som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka - Andel 80+ som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende Berörda nämnder: Målområde – Välfärd med kvalitet för alla - samtliga Mål 6 – Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden Mål 7 – Kommunstyrelsen, Vård och omsorgsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden, Kultur- och fritidsnämnden. Målområde - Grön stad i rörelse Botkyrka har goda förutsättningar att bygga den moderna, gröna staden där miljöer med boende, offentliga rum och verksamheter ger utrymme för kreativitet och utveckling samtidigt som våra naturområden värnas och görs tillgängliga för fler. En hållbar utveckling förutsätter rörelse och förändring. Attraktiva och tillgängliga offentliga miljöer bidrar till en bättre folkhälsa. Vi måste säkra en ekologiskt hållbar utveckling som minskar miljöbelastningen och gynnar biologisk mångfald. Botkyrka ska bli fossilbränslefritt och klimatneutralt. Med den utgångspunkten ska vi utveckla levande stadsdelar och ge Botkyrkaborna förutsättningar att göra klimatsmarta val. Energisparande och hållbara transportsystem ska stimuleras. Genom strategiska utvecklingsprogram i varje stadsdel, som innefattar såväl sociala som fysiska faktorer, engageras medborgarna i samhällsutvecklingen och kommundelarnas förutsättningar tas tillvara. Vi ska verka för en varierad struktur, såväl inom stadsdelarna som i kommunen som helhet, och för närmare kontakter mellan kommunens alla delar. 41 Mål 8. Fler företag och hushåll är fossilbränsl efria och energieffektiva Indikatorer - Utsläpp av koldioxid per invånare - Totala elinköp i Botkyrka per invånare Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad var iation och mer levande stadsmiljöer Indikatorer - Antal färdigställda nya bostäder i Botkyrka - Andel invånare som uppger att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde - Andel invånare som upplever att det är tryggt i deras närområde Berörda nämnder: Målområde – Grön stad i rörelse - samtliga Mål 8 – Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden Mål 9 - Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden, Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Botkyrkabyggen Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Botkyrka ger kulturen utrymme. Kulturen är ett redskap för kreativitet, kommunikation och personlig utveckling. Kultur bidrar till att skapa identitet och hemkänsla. Den främjar demokrati och delaktighet, entreprenörskap och näringslivsutveckling. Den sociala ekonomin är ett viktigt verktyg. Föreningslivet och folkbildningen spelar en särskilt viktig roll för utvecklandet av ett starkt, interkulturellt samhälle där alla invånares förmågor tas till vara. Att ge goda förutsättningar för kultur- och föreningslivet är därför en viktig kommunal uppgift. Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entrepr enörskap Indikatorer - Andel invånare som upplever att kommunen satsar på kreativitet och entreprenörskap. 42 Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur Indikatorer - Andel invånare som är nöjda med möjligheterna att ta del av kulturutbud och/ eller att själv vara med - Andel invånare som deltagit i kulturaktiviteter i Botkyrka Berörda nämnder: Målområde – Kultur och kreativitet ger kraft - samtliga Mål 10 – samtliga Mål 11 – samtliga, exkl socialnämnden Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation Kommunens förvaltningar och verksamheter är inga självändamål utan Botkyrkabornas redskap för att organisera sina gemensamma angelägenheter. Den kommunala verksamheten ska bedrivas effektivt så att vi på både kort och lång sikt uppnår bästa möjliga kvalitet med tillgängliga resurser. Resurser ska fördelas efter behov. Kommunen ska vara en föredömlig arbetsgivare som erbjuder goda villkor och tar tillvara personalens kunskaper och kreativitet. Organisation och metoder, grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet, ska kontinuerligt kunna anpassas till samhällsutvecklingen och förändrade uppgifter. Kommunen ska erbjuda heltidsanställning till alla som önskar det. Antalet timanställningar och andra visstidsanställningar ska minimeras. För att behålla handlingsfriheten är det nödvändigt att kommunens ekonomi är stabil, under kontroll och långsiktigt balanserad. Kommuninvånarna ska få ett bra bemötande i kontakten med de anställda i kommunen. Alla ska bemötas med respekt, få sakkunnig information, stöd och hjälp. Ingen ska särbehandlas eller diskrimineras. För att vi ska kunna fullgöra våra uppgifter på att bra sätt måste kommunens anställda i allmänhet och cheferna i synnerhet, spegla befolkningssammansättningen. Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt ko mpetens Indikatorer - Andel invånare som anser att kommunens anställda ger dem bra bemötande - Anställda upplever att de har inflytande över sitt arbete - Sjukfrånvaro för kommunens anställda 43 - Andel chefer med utländsk bakgrund - Andel deltidsanställda som önskar arbeta heltid - Andel medarbetare som har tillsvidareanställning - Resultat av skatteintäkterna Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 Indikatorer - Kommunens inköp av fossilbränsle - Andel fordon för fossilbränslefria bränslen - Bilpoolsandel av det totala antalet körda kilometer i tjänsten i kommunen - Energiförbrukning per kvadratmeter i kommunens fastigheter och anläggningar Berörda nämnder: Målområde – En effektiv och kreativ kommunal organisation - samtliga Mål 12 – samtliga Mål 13 - samtliga 44 Kommunstyrelsen Miljoner kronor Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Verksamhetens intäkter (+) 410,3 400,3 380,6 405,6 Verksamhetens utgifter (-) -624,8 -636,4 616,3 -656,9 Nettokostnad (+/-) -214,5 -236,1 -235,7 -251,3 -19,1 -24,6 -34,4 -29,1 Nettoinvesteringar (+/-) Verksamhetsområde Kommunstyrelsens förvaltningar utgörs av kommunledningsförvaltningen och serviceförvaltningen. Kommunledningsförvaltningen är kommunstyrelsens ledningsorgan och ska i den rollen: - Leda och följa upp kommunens övergripande styrning av verksamhet och ekonomi. - Samordna, styra, utveckla och följa upp kommunövergripande strategiska processer; exploatering, näringsliv, samhällsplanering, områdesbaserat arbete, internationella frågor, frågor om trygghet och säkerhet, medborgarservice m fl. - Samordna, styra, utveckla och följa upp kommunövergripande stödprocesser; ekonomi, upphandling, personal, information, IT, telefoni, juridik, ärende- och dokumenthantering. Kommunledningsförvaltningen utgör också kanslifunktion för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Under kommunledningsförvaltningen redovisas även de politiska organen, bidrag, ersättningar och medlemsavgifter samt vissa kommungemensamma verksamheter. Serviceförvaltningens uppdrag är att erbjuda konsult- och servicetjänster efter beställning av och mot ersättning från kommunens nämnder och förvaltningar. Uppdraget är att vara en kostnadseffektiv och kvalitativt väl fungerande leverantör som levererar kundnytta. Serviceförvaltningens verksamhet ska grundas på affärsmässiga principer, vilket innebär att samtliga kostnader ska täckas av intäkter för utförda uppdrag och tjänster. Rollen är att erbjuda kompetens och resurser som ersätter, kompletterar eller förstärker kundernas egna verksamheter. 45 Ekonomiska förutsättningar Driftbudget Bokslut 2011 netto Budget 2012 netto Budget 2013 kostnader Budget 2013 Intäkter Budget 2013 netto Förändr 2012-13 netto Politiska organ -23 328 -23 620 -24 540 400 -24 140 520 Bidrag, ersättningar, avgifter mm -92 130 -92 840 -95 127 -95 127 2 287 Kommunledningsförvaltningen -135 624 -133 911 -154 505 15 000 -139 505 5 594 Summa Kommunledningsförvaltningen -251 082 -250 371 -274 172 15 400 -258 772 8 401 Serviceförvaltningen -10 127 3 346 -376 500 379 846 3 346 0 25 074 11 300 11 300 11 300 0 Verksamhet i tkr Exploateringsverksamhet Almedalen -300 -300 300 Samhällsinformation -600 -600 600 Personalfest, kommunen -1 500 -1 500 1 500 Åtgärder arkivet -1 000 -1 000 1 000 HRM -1 000 -1 000 1 000 Upphandling och inköpsprojekt -1 500 -1 500 1 500 300 -300 Ökat avkastningskrav, sf 1 200 -900 Budgetjustering, klf -1 634 -1 634 1 634 Budgetjustering, sf 67 67 -67 -251 293 15 568 Summa -236 135 -235 725 -656 939 405 646 Beskrivning och analys av förändringar: Kommunstyrelsens budget omfattar kommunledningsförvaltningen, serviceförvaltningen och exploateringsverksamheten. Kommunstyrelsens budget uppgår till 251,3 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 15,5 miljoner jämfört med 2012. I förhållande till flerårsplanen har netto 7,2 miljoner tillförts. Pris- och löneökningar Kompensationen för pris- och löneökningar uppgår till 6,1 miljoner kronor. Volym- och ambitionsförändringar Utöver kompensationen för priser och löner har ramen ökat med 8,1 miljoner kronor. 46 I syfte att stärka samordning och utveckling av evenemangsplatsen Hågelby och skidtunneln vid Lida tillförs 2,5 miljoner för att finansiera den särskilda projektorganisationen. För att förstärka exploateringsverksamheten på kommunledningsförvaltningen tillförs 1,0 miljon. För att möjliggöra fortsatt deltagande från kommunens sida under Almedalsveckan avsätts 0,3 miljoner. För utökad samhällskommunikation genom utökning av kommunannonser avsätts 0,6 miljoner. För att genomföra en fest under 2013 riktad till alla medarbetare i kommunen avsätts 1,5 miljoner. Festen ska i likhet med den senaste festen (2010) genomföras under flera kvällar för att möjliggöra för så många som möjligt att delta. År 2011 fick kommunstyrelsen/kommunledningsförvaltningen 5 miljoner kronor för införandet av nytt HRM system, 4 miljoner av dessa har återförts 2012 och i senaste flerårsplan gjordes den sista reduceringen med 1 miljon. I och med att omställningen tagit längre tid än planerat återförs beloppet till kommunstyrelsens ram. För förteckningsarbete inom kommunens arkiv avsätts 1 miljon som en punktinsats under 2013. Till upphandling- och inköpsprojektet avsätts 1,5 miljoner, vilket avser införandet av en ny teknisk lösning under 2013. I full drift uppskattas ett nytt system innebära en besparingspotential på cirka 10 miljoner per år. Till följd av att ett ökat antal pensionsavgångar, ökar även kostnaderna för personaladministration från KPA. Ramen utökas därför med 0,2 miljoner. Ramen för programarbete Hågelby-Eriksberg-Lindhov reduceras med 0,5 miljoner. I 2012 års ettårsplan tillfördes 0,5 miljoner för Entreprenörskapsakademin. Dessa medel ingår även i 2013 års ettårsplan. Ökat avkastningskrav, serviceförvaltningen Som en konsekvens av den justering som gjordes av serviceförvaltningens avkastningskrav vid delårsrapport 1 2012 görs motsvarande justering i ramen för 2013. Justeringen innehåller dels en minskning av kostnaderna på 1,2 miljoner avseende effektiviseringar inom städverksamheten, vilket innebär ett ökat avkastningskrav och en reducering av avkastningskravet med 0,9 miljoner avseende kostnadsminskningar inom IT-området. Budgetjustering Justering görs till följd av att det i det nya personalsystemet ingår administrativa funktioner som tidigare betalats av respektive förvaltning. För serviceförvaltningen innebär justeringen en minskad ram med 67 000 kronor och för kommunledningsförvaltningen innebär justeringen en utökad ram med 1,6 miljoner för att finansiera förändringen. 47 Investeringar Bokslut 2011 Projekt, miljoner kronor Budget Budget 2012 2013 Kommunledningsförvaltningen IT investeringar -5,2 Kommunportal Stadsnät -9,5 Inventarier, klf -0,5 -6,0 -10,0 -3,0 -1,5 -0,2 -1,0 Lokaler, plan 4 -1,6 ”Minskad fossilbränsleanvändning” -1,1 Serviceförvaltningen Inköp av fordon och maskiner -6,4 -16,8 -10,7 IT-investeringar -1,2 -5,8 -2,7 Investeringar IT stöd -3,2 Inventarier m m -1,1 Summa -23,9 -34,4 -29,1 Beskrivning av projekt: Kommunledningsförvaltningen Medel för IT investeringar avser det fortsatta arbetet med att utveckla kommunens IT miljö och en fortsatt utveckling av kommunportalen och intranätet. Här ingår även projekt för att säkra åtkomsten till kommunens digitala tjänster och behovet av en säkrad digital identitetshantering i kommunen. Bland kommunledningsförvaltningens investeringar ryms även medel för inventarier och mindre upprustningar. Serviceförvaltningen Inom teknik och logistik ryms serviceförvaltningens investeringar i fordon och utrustning i linje med Botkyrka kommuns klimatstrategi. Garage- och laddningsutrustning för el-bilar räknas hit men även att ersätta en gammal dieselbuss med en ny biogasbuss. Investering i GPS-utrustning för att skapa digitala körjournaler som möjliggör kartläggning av körvägar för att minimera utsläpp kommer också att göras. Övriga större fordonsinvesteringar som beräknas för 2013 utgörs av kranbil och skopa för VA driften 2,6 miljoner, hjullastare för gata/park 1,8 miljoner samt ismaskin för fritidsservice med 3 miljoner. Summan för reinvesteringar på IT stöd uppgår till 3,2 miljoner. Bland IT investeringar i övrigt ingår utveckling av ekonomisystemet/beslutsstöd med 2 miljoner. 48 Åtaganden mot flerårsplanens mål områden och mål Målområde - Medborgarnas Botkyrka Åtaganden Kommunstyrelsen ska verka för en ökad upplevd trygghet bland kommuninvånarna. Kommunstyrelsen ska stödja det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism utifrån ett religiöst, kulturellt och politiskt perspektiv. Kommunstyrelsen åtar sig att starta ett bemötandeprojekt som syftar till att skapa förutsättningarna för kommunorganisationen att ge ett gott bemötande i alla verksamheter. Kommunstyrelsen åtar sig att ta fram en välfungerande kommunikationsprocess som ger kommuninvånarna god samhällsinformation oavsett målgrupp. Kommunstyrelsen åtar sig att erbjuda moderna mötesplatser med modern teknik på medborgarkontoren i varje område, genom att förbättra den fysiska miljön på medborgarkontoren. Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutveckli ngen (kf) Analys Under åren har en rad insatser gjorts för att öka deltagandet i den lokala demokratin bland olika grupper. Insatserna har sannolikt inneburit att vi nått grupper som tidigare inte varit delaktiga i den lokala demokratin. I medborgarundersökningen 2011 tyckte en knapp tredjedel att de kan var med och påverka i kommunala frågor som berör dem. Vi behöver därför förbättra kommunikationen med både kommuninvånarna, nämnder och förvaltningar kring vilka möjligheter som finns för dialog och delaktighet, liksom återkopplingen av våra dialoger. Med den befolkningsstruktur Botkyrka har är deltagande i de allmänna valen inte självklar. Genom aktiva insatser har Botkyrka kommun genom åren arbetat aktivt för att höja valdeltagandet. För fortsatt positiv utveckling krävs fortsatta insatser. Åtaganden Kommunstyrelsen ska förbättra strukturen för återkoppling av medborgardialogen/ resultaten till förvaltningarna. Kommunstyrelsen ska förbättra strukturen för återkoppling av dialogen/resultaten till medborgarna. Kommunstyrelsen ska arbeta för ett ökat valdeltagande i valen 2014. 49 Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika föru tsättningar och möjligheter (kf) Analys Andelen barn som lever i ekonomiskt svaga familjer har minskat men Botkyrka har fortfarande en av de högsta andelarna i landet. Utvecklingen i kommunorganisationen ger grund för en försiktig optimism men samtidigt varierar medvetenheten om barnperspektivet – utgångspunkten i barns rättigheter. Ungefär var femte svensk har någon form av funktionsnedsättning. Ett funktionshinder uppstår när miljö och omgivning är otillgänglig. Kommunstyrelsen har tidigare fattat beslut om att alla enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade 2014 och den senaste statistiken visar att drygt 40 procent återstår. Bristande rutiner gör dessutom att fler hinder hela tiden skapas. Botkyrka är en av Sveriges mest internationella kommuner. 54 procent av invånarna har utländsk bakgrund, över 160 nationaliteter finns representerade och det talas över 100 språk. Botkyrkas ambition är att gå från ett mångkulturellt tillstånd där invånarna lever sida vid sida utan något egentligt utbyte till ett interkulturellt där det finns ett långsiktigt och hållbart samspel mellan människor. Det finns stora utmaningar när det gäller jämställdhet i Botkyrka: bl.a. kring makt och inflytande, arbete och företagande, utbildning, hälsa samt patriarkala begränsningar, förtryck och våld. Analyser och kartläggningar som genomförts i kommunen tyder också på att de båda könen inte får del av kommunens verksamheter på lika villkor och med lika gott resultat. Kommunstyrelsens mål 2a: Kommunorganisationens styrsystem ska säkerställa en jämställd resurs fördelning och bidra till en positiv utveckling av verksamheternas kvali tet och resultat för båda könen Åtagande Kommunstyrelsen ska säkerställa att kommunorganisationen följer barnkonventionen. Kommunstyrelsen ska särskilt granska att regler för tillgänglighet i fysisk planering följs. Kommunstyrelsen ska i samverkan med andra kommuner etablera ett lokalt Unesco-center i Botkyrka i syfte att fylla kunskapsluckor för en hållbar interkulturell utveckling fri från diskriminering. Kommunstyrelsen ska arbeta med den interkulturella strategin så att fler Botkyrkabor, regionens planeringsfunktioner och den nationella integrationsdiskussionen bidrar till att den interkulturella strategin uppfylls. Kommunstyrelsen åtar sig att genomföra kompetensutveckling för att ge kommunens chefer och medarbetare grundläggande kunskap för att utveckla ett jämställt interkulturellt förhållningssätt fritt från diskriminering i den egna verksamheten. 50 Kommunstyrelsen åtar sig att genomföra en utvärdering av kommunens projekt för att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld som grund för förslag till fortsatt arbete. Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf) Analys Hälsoklyftorna i landets städer är liksom i Botkyrka stora. Inom länet skiljer det exempelvis fem år i medellivslängd mellan olika grupper. I vissa delar av Botkyrka har vi hög självskattad ohälsa, övervikt, fetma, tobaksrökning och fysisk inaktivitet. Dessa faktorer har samband med bakomliggande faktorer som utbildning, arbetslöshet och låg inkomst. Kommunstyrelsens mål 3a: Kommunstyrelsen ska bidra till minskade skillnader i hälsa mellan olika grupper Åtaganden Kommunstyrelsen åtar sig att följa hälsoläget bland olika grupper inklusive nämndernas arbete som bidrar till att minska dessa skillnader. Kommunstyrelsen ökar kunskapen i kommunorganisationen om vad som bidrar till minskade skillnader i hälsa. Målområde - Framtidens jobb Analys Situationen på arbetsmarknaden är fortfarande pressad i Botkyrka. Läget ser olika ut för olika grupper av Botkyrkabor. Unga har en svag ställning och integrationen på arbetsmarknaden är fortfarande en utmaning. Under 2012 har kommunstyrelsen arbetat med att ta fram en ny arbetsmarknadspolitik, de kommande åren behöver fokus ligga på att på olika sätt vända utvecklingen i en positiv riktning. Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande (kf) Åtaganden Kommunstyrelsen ska stötta arbete inom den sociala ekonomin och samhällsentreprenörskap i syfte att skapa en bredd av arbetstillfällen för Botkyrkaborna. Kommunstyrelsen ska vidareutveckla sin styrning, samordning och uppföljning av kommunens arbetsmarknadspolitik. 51 Mål 5. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar (kf) Åtaganden Kommunstyrelsen ska utveckla ett offensivt och strategiskt näringslivsarbete byggt på förbättrad service och kommunikation för att stödja utvecklingen av det befintliga näringslivet och attrahera nya aktörer till Botkyrka. Kommunstyrelsen ska förbättra bilden av företagsklimatet och Botkyrkas varumärke som näringslivskommun. Kommunstyrelsen ska som aktiv ägare driva på att stadsnätet kan erbjuda tjänster som stödjer företagsutvecklingen i kommunen. Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Analys I årsredovisningen konstateras att det finns flera områden där verksamheternas resultat behöver förbättras och att det är dags att utveckla styrsystemet ytterligare. Även flera revisionsrapporter har lyft fram behovet av att utveckla kommunens styrning. Kommunstyrelsens mål – Välfärd med kvalitet för alla: Kommunstyrelsen ska säkerställa en effektiv ekonomi - och verksamhetsstyrning som bidrar till en positiv utveckling av verksamheternas resultat och kvalitet. Åtagande Kommunstyrelsen ska inleda ett flerårigt projekt i syfte att utveckla en resultatorienterad styrning. Kommunstyrelsen åtar sig att verksamheternas resultat jämförs med andra kommuner samt att utvecklingen av verksamhetsresultaten över tiden tydligt ska framgå av kommunens årsredovisning för 2013. Kommunstyrelsen åtar sig att synliggöra utbud och service för medborgarna så att det är tillgängligt för alla. Målområde - Grön stad i rörelse Mål 8. Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och ene rgieffektiva (kf) Analys I Botkyrka kommuns klimatstrategi finns mål om att platsen Botkyrka ska vara fossilbränslefri senast 2030. För att nå det långsiktiga målet behövs en plan för vilka steg som ska tas när och av vem. 52 Åtaganden Kommunstyrelsen åtar sig att samla och mobilisera en bredd av aktörer lokalt och i omvärlden för att utarbeta en plan för att Botkyrka som plats är fossilbränslefritt 2030. Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad var iation och mer levande stadsmiljöer (kf) Analys Stockholmsregionen laddar för att göra upp om två heta politikområden – infrastruktursinvesteringarna och bostadsbyggandet. Intresset för Botkyrka och södra Stockholm ökar och planeringen av Spårväg Syd samt Förbifart Stockholm förbättrar vårt läge. Kommunstyrelsens mål 9a. Kommunstyrelsen ska från 2013 säkerställa att det årligen finns 550 byggst artklara bostäder Åtaganden Kommunstyrelsen åtar sig att tydliggöra kommunens politiska vilja och ambitioner för miljonprogrammens fysiska och sociala förnyelse. Kommunstyrelsen ska positionera kommunen i fråga om nationella och regionala investeringar i trafik- och vägsystem. Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Åtaganden Kommunstyrelsen ska utveckla, stärka och marknadsföra Botkyrka kommuns varumärke. Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap (kf) Analys Botkyrka kommun har gott renommé i omvärlden för sina satsningar på kreativitet, upplevelse och entreprenörskap. Botkyrkaborna upplever inte kommunens satsningar i lika stor utsträckning på samma positiva sätt. Satsningarna på kreativitet och entreprenörskap som verktyg för en positiv samhällsutveckling tydliggörs i den nya strategin som är under framtagande. Åtagande Kommunstyrelsen åtar sig att ta fram och inleda arbetet med att implementera en strategi inom områdena upplevelser, kreativitet och entreprenörskap. 53 Mål 11. Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur (kf) Åtagande Kommunstyrelsen åtar sig driva arbetet med ett nytt idéhus i Tullinge där fler kommuninvånare får möjlighet att uppleva och skapa kultur. Målområde - En effektiv och kreativ kommunal org anisation Mål 12. Effektiv organisation med ökad kval itet och rätt kompetens (kf) Analys Det finns stora utvecklingsbehov inom flera av de stödprocesser och system som kommunledningsförvaltningen ansvarar för, vilket konstaterats i flera revisionsrapporter samt i utredningar och analyser. Botkyrka har också utvecklingsbehov för att bli en modern kommun som i samspel med de regionala och nationella initiativen ligger i framkant när det gäller att nyttja den nya informationstekniken för att utveckla verksamheten. Kommunstyrelsens mål 12a: Kommunens stödprocesser, organisation och system; HR, IT och ekonomi ska utgöra ett e ffektivt stöd för förvaltningarnas arbete Åtaganden Kommunstyrelsen ska utveckla redovisningsstödet och beslutsstödssystemet så att de bättre motsvarar förvaltningarnas behov. Kommunstyrelsen åtar sig att vidareutveckla intranätet som ett redskap för effektivt samarbete och dokumenthantering. Kommunstyrelsens mål 12b: Kommunen ska utvecklas som en attraktiv arbetsgivare Åtaganden Kommunstyrelsen åtar sig att uppdatera strukturen och innehållet i medarbetarsamtalet för att öka målstyrningen i kommunen. Kommunstyrelsen åtar sig att arbeta igenom aktiviteterna i handlingsplanen till arbetsgivarstrategin. Bland annat genom att beskriva de möjliga karriärvägarna i kommunen. 54 Kommunstyrelsens mål 12c: Alla tillsvidareanställda ska erbjudas rätten till att arbeta heltid Åtaganden Kommunstyrelsen åtar sig att under 2013 genomföra den av personalutskottet beslutade stödprocessen för ett införande av heltidsreformen. Kommunstyrelsen åtar sig att ta fram riktlinjer för hur anställningsformerna ska tillämpas i kommunen. Kommunstyrelsens mål 12d: Kommunen ska utvecklas till en e-förvaltning enligt kommunens e-strategi, SKL:s strategi för e-samhället och e-delegationens intentioner Åtaganden Kommunstyrelsen ska etablera SKL:s eBlomlåda som ett verktyg för mätning, stimulans och utvecklingsdrivare för en starkare kommunövergripande e-utveckling. Kommunstyrelsen ska vidareutveckla en verksamhetsdriven strategi för e/IT samt utveckla styrning - och förvaltning av e/IT. Övriga åtaganden till fullmäktiges mål 12 Kommunstyrelsen åtar sig att öka kvaliteten i uppföljningsarbetet. Kommunstyrelsen ska samordna och driva genomförandet av de effektiviseringar som lagts fast i flerårsplanen. Kommunstyrelsen ska fortsätta utvecklingen av kommunens krisberedskapsorganisation. Kommunstyrelsen ska bedöma hållbarhetskonsekvenser i sina ärenden. Kommunstyrelsen ska ta fram en strategi för kommunens internationella samarbete och engagemang. Kommunstyrelsen ska säkerställa att kommunens informationshantering sker på ett säkert sätt och enligt gällande lagar och förordningar. Kommunstyrelsen ska vidareutveckla kommunens arkivfunktion genom att skapa förutsättningar för att finna tillräckliga och ändamålsenliga lokaler för kommunarkivet samt bringa ordning i befintlig arkivstruktur. Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) Analys För att nå målet krävs både ny teknik och beteendeförändringar. Krafttag behövs för att komma tillrätta med kvalitén i underlaget för att fatta rätt beslut. En plan finns framme för vilka steg som behöver tas de kommande tre åren. Kommunstyrelsen behöver ha fokus på vad som uppnås i det arbetet. 55 Åtagande Kommunstyrelsen åtar sig att minska fossilbränsleutsläppen med 25 procent utifrån dagens nivå under 2013. 56 Samhällsbyggnadsnämnden Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 42,5 42,9 39,8 40,0 Verksamhetens utgifter (-) -162,9 -168,1 -169,4 -182,3 Nettokostnad (+/-) -120,4 -125,2 -129,6 -142,3 -23,7 -68,3 -36,6 -27,0 Miljoner kronor Verksamhetens intäkter (+) Nettoinvesteringar (+/-) Verksamhetsområde Samhällsbyggnadsnämnden svarar genom samhällsbyggnadsförvaltningen för kommunens fysiska samhällsplanering och samordning. Planeringen strävar mot en hållbar utveckling av stad och landsbygd. I nämndens verksamhet ingår enheterna gata/ park, stadsbyggnad och kart- och mät. Även förvaltningens gemensamma förvaltningsledning och stödfunktioner ligger organisatoriskt under samhällsbyggnadsnämnden. Ekonomiska förutsättningar Driftbudget Verksamhet, tkr Bokslut 2011 netto Budget 2012 netto Budget 2013 kostnader -763 -714 -774 -9 906 -10 275 -17 970 Gata- och parkverksamhet -105 696 -106 329 Stadsbyggnadsverksamhet -5 153 Kart- och mätverksamhet -3 729 Samhällsbyggnadsnämnd Förvaltningsledning Budget Förändr 2013 2012-13 netto netto -774 60 6 540 -11 430 1 155 -122 559 6 655 -115 904 9 575 -7 425 -31 412 22 237 -9 175 1 750 -4 829 -10 723 5 687 -5 036 207 14 -14 -142 305 12 733 Justering personaladm Summa Budget 2013 Intäkter 14 -125 248 -129 572 183 424 41 119 Beskrivning och analys av förändringar Samhällsbyggnadsnämndens budget 2013 uppgår till 142,3 miljoner vilket innebär en ökning med 12,7 miljoner kronor jämfört med 2012. Pris- och löneökningar Beräknade pris- och löneökningar har kompenserats med 2,7 miljoner. 57 Volym- och ambitionsförändringar Planerad skötsel och underhåll av gator, vägar och parker ökar med 7 miljoner 2013. I ökningen ingår även utökade driftåtaganden och skifte mellan driftkostnader och investeringar. Nämndens ram har utökats med 3 miljoner för ökade kapitalkostnader inom gata- och parkverksamheten. Det finns ett stort behov av nya bostäder och mark för företagande. En utmaning ligger i att planera och bygga hållbart. Inom stadsbyggnadsenhetens verksamhet bedrivs ett femtiotal plan- och exploateringsprojekt, och projektstocken förväntas ligga på en fortsatt hög nivå. Modernisering av detaljplaner i stadsdelarna Alby, Fittja och HallundaNorsborg har påbörjats under 2012 och kommer att fortlöpa under 2013. Arbetet med att slutföra Framtid Alby och de tre DHS-projekten, (d v s Delegationen för hållbara städer), gällande designdialog, växtanvändning och hållbarhetskonsekvensbeskrivningar kommer att löpa under det första halvåret. Planarbeten för att underlätta för utbyggnad vatten och avlopp i Sibble och Kagghamra är prioriterade av miljöskäl och är planerade att påbörjas 2013. De kommer delvis att i efterhand kunna finansieras av planavgifter. Bygglovsverksamheten behöver fortsätta att bygga kompetens, effektivisera arbetssätt och utveckla rutiner i syfte att förbättra servicen till våra medborgare. Ambitionen är att komma i balans med våra bygglovs- och tillsynsärenden. Vi behöver utvärdera taxan för bygglov och klargöra nivån för skattefinansiering av verksamheten. Kart- och mätverksamheten står inför stora förändringar de närmaste åren. Ökad kartanvändning i samhället ställer högre krav på att kartinformationen ska vara aktuell, av hög kvalitet och anpassad för ändamålet. Utvecklingen av webbtjänster går framåt med stormsteg och nya tekniska möjligheter att publicera och använda kommunens geografiska information finns. En allt viktigare fråga inom förvaltningens arbete är medborgardialogen som förs på många olika sätt. Det sker främst genom medborgarförslag, dialogforum, områdesvandringar, trygghetsvandringar, lokala rådslag, samt öppna samrådsmöten. En del av detta arbete består av att för olika projekt och aktiviteter upprätta och genomföra kommunikationsplaner. Förvaltningen kommer också att fortsätta med att få in områdesperspektivet som en naturlig del av arbetet. Nämndens avsikt är även att det ska finnas ekonomiskt utrymme för ”snabba åtgärder” i Botkyrkas olika områden. Ett annat mål för verksamheten är att satsa på ett mer systematiskt arbete med bemötande och information. Nämnden har bland annat för avsikt att fortsätta med att förbättra rutinerna för felanmälan, synpunkter och medborgarförslag. Uppdraget om en ny stadsbyggnadsidé för Alby kommer att avslutas under 2012. Under 2013 kommer en del av de framtagna idéerna att prövas för genomförande. Utöver angivna indikatorer i ettårsplanen kommer samhällsbyggnadsnämnden att följa ytterligare mått och nyckeltal inom gata- och park området i samband med uppföljningen av ettårsplanen under 2013. 58 Investeringar Bokslut 2011 Projekt, miljoner kronor Budget 2012 Budget 2013 Mindre kompletteringsåtgärder -1,5 Albyvägen -2,0 Riksten -1,5 Förnyelseåtgärder -0,9 Konstbyggnader -2,0 Tillgänglighet -1,6 -3,0 -2,2 Belysning -5,0 -5,0 -5,9 Lek/Rekreation -3,4 -5,0 -4,0 Trafiksäkerhet -2,1 -2,5 -5,4 -6,3 Bryggor Lida -0,1 Diverse Alby strand -3,0 Rådslag Hallunda -0,4 Gång och cykelvägar -7,8 Mindre åtgärder gata/park -0,4 Mark och exploatering Plan och bygglov Summa -51,0 -2,0 -5,0 -0,4 -1,5 -1,0 -68,3 -36,6 -27,0 Beskrivning av investeringsprojekt: Mindre kompletteringsåtgärder Förnyelse vid entrén och gångtunneln vid Tullinge station, 1,5 mkr. Albyvägen Anslaget avser 600 meter gång- och cykelväg på körbanan samt vändplats för buss och större parkeringsytor. Tillgänglighet Tillgänglighetsanpassning av busshållsplatser till en beräknad kostnad av 2,2 miljoner. Belysningsprogram Fortsatt förnyelse av gatubelysning i enligt med kommunens belysningsprogram, samt byte av ett antal transformatorstationer enligt nytt lagkrav. Här ingår även komplettering av belysning längs Hågelbyleden och Tumbavägen. Lek/Rekreation I planeringen för 2013 ingår att slutföra anläggning av lekpark i Stockmossen (0,4 mkr) och av Fittja äng (0,7 mkr). Förnyelse av lekplatsen Hallunden (2,8 mkr) samt hundrastgård i Tullinge (0,1 mkr). 59 Mark och exploatering Beredskap för förvärv som inte kan hänföras till något specifikt exploateringsprojekt. Trafiksäkerhet I planeringen för 2013 ingår gång- och cykelväg på Nibblevägen-Oxelvägen (3 mkr) samt gångbana invid Botkyrkaleden (1 mkr) och vid nya lekplatsen Stockmossen (0,4 mkr) Justering av trottoar på Malmtorpsvägen ingår med 1 miljon och i planeringen ingår även ytterligare cykelställ med 0,1 miljoner. Plan och bygglov Investeringen avser digitalt arkivsystem för bygglovenheten. Åtaganden mot flerårsplanens målområden och mål Målområde - Medborgarnas Botkyrka Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen Åtaganden Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att tillsammans med kommunledningsförvaltningen arbeta för att förkorta svars- och handläggningstiderna för medborgarförslag, synpunkter och felanmälningar. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att fortsätta fokusera på att bredda delaktigheten hos olika grupper och intresseorganisationer, samt att vidareutveckla kommunikationen vid samråd i detaljplaner. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att strukturera och utveckla samarbetet med områdesgrupperna. Indikator Utfall 2010 Svarstid för medborgarförslag Antalet medborgarförslag, synpunkter och felanmälningar Antalet besökande som tillhör samhällsbyg gnadsförvaltningens del av kommunens hemsida Antalet intresserade vid områdesvandringar 60 Utfall 2011 Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda 2 och jämlika förutsättningar och möjligheter Åtaganden Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att aktivt arbeta för ett förbättrat bemötande, bättre service och högre tillgänglighet. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att genomföra kvalitativa kundenkäter för förvaltningens verksamheter. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att aktivt arbeta för att hela verksamheten ska genomsyras av ett interkulturellt förhållningssätt, för att skapa jämlika och jämställda villkor mellan medborgare som präglas av skilda livsvillkor, olikhet och komplexitet. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att fortsätta utveckla förvaltningens styrsystem för att bättre kunna belysa eventuella skillnader som beror på kön och geografiskt område (kommundel). Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att i alla verksamheter sträva efter en kvalitetssäkrad dokument- och ärendehantering för att uppnå en jämlik, jämställd och rättssäker handläggning. Indikator Utfall 2010 Utfall 2011 938/759 777/665 Resultat i bygglovenkäten Antal inkomna och avgjorda bygglovärenden Andel bygglovärenden som har fått avgörande inom tio veckor från det att ärendet är komplett (%) Andel bygglovärenden som har förgranskats inom två veckor från ärendets ankomst (%) Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Åtaganden Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att öka tillgängligheten till bostadsnära natur. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att främja gående och cyklister i samhällsplaneringen. 2 I uppföljningen av samtliga individbaserade indikatorer redovisas per område med kön som övergripande indelningsgrund – ger sammantaget en bild av utvecklingen när det gäller jämställda och jämlika levnadsvillkor. 61 Indikator Utfall 2010 Utfall 2011 Antalet meter cykelväg/invånare Målområde - Framtidens jobb Mål 5. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar. Åtaganden Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att tillsammans med kommunledningsförvaltningen arbeta för ett ännu bättre näringslivsklimat (service, bemötande, handläggningstider etc.) i kommunen. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att arbeta aktivt för att kommunens nya varumärkesplattform ska få genomslag i alla verksamheter. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att ta fram ny policy och taxa för markupplåtelse. Indikator Utfall 2010 Nöjd kund index (NKI) avseende bygglov enligt SBA mätning Nöjd kund index (NKI) avseende markupplåtelse enligt SBA mätning Utfall 2011 65 58 (2009) Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Mål 7. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver Åtaganden Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att skapa planberedskap för kommunala äldreboenden och särskilda boenden. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att, i dialog med SL, fortsätta arbetet med att tillgänglighetsanpassa busshållplatser för att skapa förutsättningar för närtrafik. 62 Samhällsbyggnadsnämndens mål 7a): I Botkyrka är våra gemensamma parker, torg och vägar tillgängliga, trivsamma och trygga. Åtaganden Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att förbättra kontrollen av våra driftentreprenörer. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att genom samverkan och tät dialog med Trafikverket och SL förbättra kollektivtrafiken och cykelvägarna samt att bidra till bättre kommunikationer mellan stadsdelarna. Indikator Utfall 2010 Utfall 2011 4,58 4,20 Snöröjning; Vi plogar huvudvägar, där bussar kör vid snötäcke djupare än 5 cm. Plogning ska vara klar inom 6 tim. Övriga vägar 7 cm och klar inom 12-16 tim. Sandsopning Klottersanering – kronor/invånare Målområde - Grön stad i rörelse Mål 8. Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och ene rgieffektiva Åtaganden Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att fortsätta arbetet med de utpekade uppgifterna i kommunens klimat- och sårbarhetsanalys. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att fortsätta arbetet med ökad trafiksäkerhet, inte minst trygga skolvägar. Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad var iation och mer levande stadsmiljöer Åtaganden Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att i nya detaljplaner aktivt arbeta för en blandad bebyggelse till form och innehåll. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att inkludera kriterier för hållbart byggande i exploateringsprocessen. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att uppmuntra en hög ambition avseende arkitektur. 63 Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att i samhällsbyggnadsprocessen verka för fungerande stråk (t ex gång och cykelvägar) inom och mellan kommunens stadsdelar. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att fortsätta moderniseringen av detaljplaner för småhusområden i norra Botkyrka. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att inventera viktiga entrépunkter i kommunen som kan bidra till en ökad hemkänsla. Indikator Utfall 2010 Utfall 2011 Antal bostäder i pågående detaljplanering (Avser aktivt pågående planarbete som innehåller bostäder, planer som har vunnit laga kraft är frånräknade.) Samhällsbyggnadsnämndens mål 9a): Bevara och utveckla Botkyrkas gröna och blå värden för att öka Botk yrkas attraktivitet Åtaganden Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att tillsammans med tekniska nämnden skapa attraktiva dagvattenanläggningar. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att slutföra parkprogrammet och fortsätta förnyelsen av kommunens parker. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden genomföra intentionerna i Botkyrkas gröna värden. Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entrepr enörskap Åtagande Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att ha en planläggning som möjliggör utrymme för kreativa näringar och mötesplatser. Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur Åtagande Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att skapa förutsättningar för spontan kultur och idrott. 64 Målområde - En effektiv och kreativ kommunal org anisation Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt ko mpetens Åtaganden Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att vara en attraktiv och föredömlig arbetsgivare, där alla medarbetare har lika möjlighet till delaktighet och utveckling. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att genom intranätet effektivisera sin interna kommunikation. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att fortsätta förbättra sina processer i syfte att höja kvalitén och förkorta ledtiderna. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att verka för en spridning av GIS/kartan som planerings- och analysverktyg inom den kommunala organisationen. Indikator Utfall 2010 Utfall 2011 Personalomsättning 16 % 16 % Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 Åtaganden Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att fasa ut allt resande med fossila bränslen. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att ställa tydliga och ambitiösa miljöoch klimatkrav vid upphandling och inköp. Indikator Utfall 2010 Utfall 2011 1 550 2 375 Kostnader för tryck och porto Offentlig belysning – utbyte antal kvicksilverarmaturer Energiförbrukning på gatubelysning per ljuspunkt ska minska för att nå målet 71w - 2014. 65 Tekniska nämnden Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Verksamhetens intäkter (+) 433,3 458,9 466,5 492,4 Verksamhetens utgifter (-) -428,4 -460,5 -467,0 -492,9 4,9 -1,6 -0,5 -0,5 -319,2 -240,7 -287,6 -516,0 Miljoner kronor Nettokostnad (+/-) Nettoinvesteringar (+/-) Verksamhetsområde Tekniska nämnden svarar genom samhällsbyggnadsförvaltningen för kommunens fastighetsförvaltning samt vatten- och avloppshantering. Kommunens lokaler finansieras genom interna och externa hyror. VA-verksamheten finansieras genom avgifter som debiteras kommunens VA-abonnenter. Ekonomiska förutsättningar Driftbudget Verksamhet Tkr Tekniska nämnden Fastighetsenheten Interna hyresintäkter Externa hyresintäkter Övriga intäkter Summa intäkter Kostnadshyror Drift (tillsyn, skötsel & felavhjälp. Underh) Driftmedia (värme, el och vatten) Planerat underhåll Övriga kostnader Kapitaltjänst Summa kostnader Resultat fastighetsenheten VA-verksamheten Brukningsavgifter Hyra antennplatser Anslutningsavgifter Exploateringsintäkter Summa intäkter Bokslut 2011 netto (+/-) Budget 2012 netto (+/-) Budget 2013 netto (+/-) -415 -500 -500 323 469 38 810 9 774 371 053 -6 253 332 237 37 638 5 293 375 164 -6 597 350 846 37 810 5 533 394 189 -8 698 -62 733 -63 759 -43 498 -32 555 -227 154 -372 193 -1 140 -42 585 -18 084 -44 920 -38 426 -224 556 -375 164 0 -47 531 -37 977 -236 224 -394 189 0 84 243 524 2 696 372 87 835 86 770 515 2 200 296 89 781 93381 700 4 500 133 98 714 66 Verksamhet Tkr Bokslut 2011 netto (+/-) Budget 2012 netto (+/-) Budget 2013 netto (+/-) -2 502 -12 700 -12 363 -6 986 -27 200 11 914 -224 -11 688 -12 348 -87 925 0 -90 -3 276 -12 238 -8 940 -8 200 -27 900 -1 900 -1 815 -13 012 -12 500 -89 781 0 0 -1 161 -15 190 -9 810 -9 650 -28 100 -2 300 -2 015 -14 328 -16 160 -98 714 0 0 -1 645 -500 -500 Vattenberedning Inköp av vatten Vattendistribution Spillvattenavledning Inköp av avloppsrening Dagvattenavledning Dagvattenbehandling Administration och personal Kapitaltjänst Summa kostnader Förändring av va-fond Resultat VA-enheten Summa Pris- och löneökningar Tekniska nämnden finansieras genom skattemedel med 0,5 mnkr. I övrigt finansieras nämndens verksamhet genom interna och externa hyror samt genom VA avgifter. Fastighetsverksamhetens interna hyresintäkter räknas upp med 1 procent för 2013 med ledning av konsumentprisindex (maj index). VA-verksamhetens avgifter höjs enligt entreprenadindex E84. Fastighetsenheten påverkas liksom övriga aktörer inom bygg och fastighetssektorn i hög grad av konjunkturläget. För va-verksamheten är de tre viktigaste kostnadsposterna köp av dricksvatten från Stockholm Vatten AB och rening av dag- och spillvatten från SYVAB - (Sydvästra stockholmsregionens va-verksaktiebolag) samt avskrivningarna på investerat kapital. SYVAB höjer sin avgift med ca 100 tkr och Stockholm Vatten AB höjer sin avgift med ca 350 tkr inför 2013. Avskrivningarna höjs med ca 500 tkr inför 2013. Volym- och ambitionsförändringar Den förvaltade arean förändras i takt med de förändrade behoven av kommunala verksamhetslokaler. Kommunens behov av lokaler i olika områden genomgår en förflyttning vilket innebär att i en del områden kommer lokaler att användas till annan verksamhet, rivas eller säljas medan i andra områden behövs nybyggnation. Utbyggnaden av förskolor kommer att vara den största förändringen de kommande åren. Ökningen är inte jämt fördelad över kommunen, utan inflyttning och nybyggnation påverkar behovet av kommunala lokaler i områdena. Under perioden kommer fokus vara att genomföra de stora projekt som åligger va-verksamheten d v s att omhänderta dagvatten från Norra Botkyrka samt skapa en utbyggnad av allmänna va-anläggningar i Grödinge och Riksten. För nämndens verksamheter finns en ökad ambition inom underhållsarbetet som bör drivas mer långsiktigt och strategiskt. Om vi på ett effektivt sätt 67 skall nå målet att ”kommunens byggnader och anläggningar ska underhållas så att deras funktionalitet säkerställs och värde består” är viktigt att göra rätt åtgärd i rätt tid, vilket kräver bra planering och att resurser finns tillgängliga. Ökade krav på energieffektivisering och miljövänligt byggande avspeglar sig i fastigheternas utformning. Nya och förändrade styrdokument ska skapa förutsättningar för ett modernt byggande. Under 2013 kommer ett nytt fastighetsinformationssystem att tas i drift. Detta innebär ett effektivare och enklare sätt att upprätthålla och söka uppgifter om kommunens fastigheter. Införandet innebär rutinförändringar som ska ge ökad service till de kommunala verksamheterna. Fastställandet och införande av ny lokalförsörjningsprocess skulle stärka servicenivån till verksamheterna. Va-verksamheten kommer under året att fortsätta med sin utveckling av olika teknikområden såsom montera in automatavläsning av vattenmätare tillsammans med fastighetsenheten, samt utveckla IT området för vaverksamheten. Investeringar Bokslut 2011 Projekt, miljoner kronor Budget 2012 Budget 2013 Byggprojekt för andra nämnder Förskola Nyängsgården -8,0 Förskola Vreta gård -33,0 Förskolan Violen, Hallunda -17,0 Rikstens skola -95,0 Upprustning Storvretsskolan -20,0 Tullingebergsskolan -15,0 Tullinge gymnasium, fasad -13,0 -40,0 -6,0 Ombyggnader av kök i skolor och förs kolor -20,0 Förskola Alby -20,0 -70,0 Förskola Riksten, projektering -2,0 Förskola Vårsta, projektering -2,0 Björkhaga skola -6,0 Förskole paviljonger, Brunna -2,1 Skyttbrink, upprustning -18,4 Tornberget äldreboende -140,0 Nytt äldreboende Norsborg -60,0 Gruppboende, funktionsnedsatta -20,0 Summa andra nämnder -393,5 Fastighetsnämndens egna investeringar Förvärv bostadsrätter -8,0 Anpassning ventilation -6,0 -4,0 -4,0 Utbyte av larm -2,0 -2,0 -2,0 68 Projekt, miljoner kronor Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Lokalanpassningar -5,0 -7,0 -5,0 Tillgänglighetsanpassning -4,0 -4,0 -4,0 Systematiskt brandskyddsarbete -2,0 -2,0 -2,0 Fastighetsnät -12,0 -12,0 -2,0 Energisparåtgärder -10,0 -8,0 -8,0 -1,5 -1,0 -1,0 Övriga fastighetsinvesteringar Åtgärder Hågelbyparken -1,1 Summa fastighetsenheten -255,1 -36,0 VA-verksamheten Servisledningar -1,9 -2,0 -2,0 Mindre investeringar -1,3 -4,0 -4,0 Reinvesteringar VA ledningar -2,3 -8,0 -12,0 Vattenreservoar -2,0 -2,0 Uppgradering pumpstationer -1,5 -1,5 Skalskydd VA-anläggningar -1,0 -1,0 Förhindra obehörig åtkomst till dricksva ttennätet -4,0 -4,0 -10,0 -40,0 IT-säkerhet och processdatasystem Dagvattenhantering Huvudvattenledning Tumba -20,0 Summa VA- verksamheten Totalsumma -32,5 -86,5 -287,6 -516,0 Beskrivning av investeringsprojekt, fastighetsenheten Förvärv av bostadsrätter Tekniska nämnden förväntas få uppdraget att förvärva bostadsrätter för vård- och omsorgsnämndens och socialnämndens räkning. Anpassning ventilation Anpassning av ventilationsanläggningar pågår kontinuerligt. Bland annat ska energibesparande återvinningssystem installeras på de objekt som saknar det. Det totala behovet är åtgärder på mer än 100 objekt. För varje objekt ansöks om bidrag från Boverket för visade energibesparingar. Under 2012 kommer 4 - 5 objekt åtgärdas. Under 2013 planeras anpassning av ventilation på 3 större fastigheter. Även här görs energibesparingar. Utbyte av larm Ett 20-tal av kommunens larm/passeranläggningar behöver uppdateras med ny programvara och i vissa fall med ny hårdvara på grund av att den förväntade livslängden är uppnådd och att det saknas reservdelar. 69 Tillgänglighetsanpassning Att bygga bort hinder för att underlätta för personer med nersatt rörelse- och orienteringsförmåga fortsätter att åtgärdas. Åtgärderna avser undanröjande av hinder till och i Botkyrka kommuns lokaler och fastigheter dit allmänheten har tillträde. Tillgänglighetsanpassningen är en naturlig del i fastighetsförvaltningens arbete. Systematiskt brandskyddsarbete Förvaltningens bedömning är att krav inom området brandsäkerhet ökar. Vi vill försäkra oss om att vi har investeringsmedel att klara åtagandet och skapa en säker miljö. Under 2013 avsätts 2 mkr för denna typ av åtgärder. Energisparåtgärder Nu genomförda energideklarationer av fastigheterna redovisar och fastslår behov av olika energieffektiviseringar och möjligheter att ytterligare spara energi. En preliminär genomförandeplan har tagits fram. Åtgärder för energieffektiviseringar beräknas uppgå till 8 mnkr under 2013. Åtgärderna kommer att inriktas mot energibesparande ventilation Övriga fastighetsinvesteringar samt lokalanpassningar Under året uppstår behov av mindre anpassningar av lokalerna. För att fastighetsenheten ska kunna möta verksamheternas behov av mindre anpassningar behövs investeringsmedel för delar som inte är fastighetsunderhåll. Fastighetsnät skolor Projektet har genomförts under 2010-2012 för trådlös förbindelse för dataöverföring i kommunens skolor och övriga lokaler med syftet att skapa en pedagogisk miljö som är modern. Efter genomförandet behöver medel avsättas för smärre kompletteringar. Köksombyggnader Medlen för köksombyggnader i förskolor och skolor finns hos tekniska nämnden, men investeras i nära samarbete med utbildningsförvaltningen. Förskola Riksten Under 2013 inleds projekteringen av ytterligare en förskola i Riksten, 2 miljoner. Förskola Alby Under 2013 inleds byggandet av en ny förskola i Alby med ca 10 avdelningar till en investeringsutgift om 70 miljoner. Denna ska ersätta de tillfälliga paviljonglösningarna vid Grindtorpsskolan (Örnen), Måsen och den tillfälligt inredda lekhallen i Svalan. Upprustning Storvretsskolan Upprusning av Storvretsskolan och Skogsbackskolan beräknas till 60 miljoner varav 20 miljoner anslagits i ettårsplanen för 2012. Björkhaga skola Upprustning av Björkhaga skolan beräknas huvudsakligen ske under 20142015. En första del budgeteras 2013. 70 Violen, upprustning Violen i Hallunda byggs om och rustas upp till förskola om 6 avdelningar för att möta en del av det växande behovet av förskoleplatser i norra Botkyrka. Total investering uppgår till 30 miljoner och inflyttning beräknas ske runt halvårsskiftet 2014. Skyttbrink Upprustning av Skyttbrinks gymnasium som förvärvades av kommunen under 2012. Förskola Vårsta Under 2013 inleds även projektering av ny förskola i Vårsta. 2 miljoner anslås för ändamålet. Paviljonger, Brunna Ombyggnaden av Violen medför behov att ersätta förskolekapaciteten i Hallunda med paviljonger invid Brunnaskolan. Av den anledningen anslås 2,1 miljoner. Äldreboende Tornberg Nytt äldreboende i Norsborg med 54 platser. Investeringen beräknas till totalt 140 miljoner. Avsatta medel överförs till tekniska nämnden. Äldreboende 50 platser Investeringsmedel avsätts för ytterligare ett äldreboende. Det totala investeringsbeloppet uppgår till 125,0 miljoner. Gruppboende Gruppboende för personer med funktionsnedsättning: Beskrivning av investeringsprojekt, VA verksamheten Servisledningar Syftet är att möjliggöra utbyggnaden av kommunens va-anläggning och möjliggöra att nya bostäder får tillgång till vatten och avlopp. Åtgärderna är i viss mån konjunkturberoende. Mindre investering VA Syftet med investeringen är att underhålla anläggningar och förnya delar med bristande funktion samt spara energi i anläggningar där vi har behov av olika energieffektiviseringar och möjligheter till att ytterligare spara energi samt skapa ökad kvalité i VA-verksamheten. Om detta görs löpande skapas inte ett ackumulerat förnyelsebehov. Reinvestering VA-ledningar För reinvesteringar av VA-ledningar har upptagits 12 miljoner år 2013 och därefter successivt ökade belopp under perioden 2013-2016. En ökad förnyelsetakt är nödvändig för att nå en ekonomiskt hållbar utveckling. Underhållsplan finns och ska visa statusen på olika ledningssträckor och var prioriteringarna av åtgärder bedöms mest angelägna. Avsikten med planen är också att kommunens ledningsnät inte skall drabbas av kapitalförstöring. 71 Uppgradera pumpstationer Det finns ett behov av att uppgradera äldre avloppspumpstationer samt styroch reglerutrustning som är ålderstigen och i vissa fall saknar reservdelar. Vi byter utrustningen successivt eftersom komponenterna är många och har ett relativt högt inköpspris. Totalt berörs 16 tryckstegringsstationer (vatten) och 45 spillvattenstationer. Skalskydd VA - anläggningar Investeringen avser förbättrat skalskydd för att förebygga inbrott och skadegörelse samt sabotage. Avsikten är att stärka anläggningarna för att förhindra yttre eller inre händelser som kan orsaka besvär för kommunens invånare. De skadeförebyggande åtgärder är skyddsklass 3 vilket innebär att man ser över skalskydd, brand och kameraövervakning för kommunens anläggningar. Huvudledningar Tumba - Uttran I ett tidigt skede av programarbetet för området kring Uttrans sjukhus framkom behovet av att se över området i ett större perspektiv. Arbetet har utgått från platsens förhållande till Tumba centrum och den nya stadsdelen Söderby i Salems kommun. Programmet föreslår att nästa etapp ska behandla grusgropens etablering. På längre sikt finns det olika utvecklingsmöjligheter för området i stort. Programförslaget är utformat så att området kan växa utefter morgondagens behov. Förhindra obehörig åtkomst till dricksvattennätet Nya krav har kommit inom va-verksamheten om att förhindra obehörig åtkomst till dricksvattennätet. Åtgärderna ska ha genomförts innan den 1 januari 2013. Vattenreservoarer Åtgärderna syftar till att återställa och vidmakthålla en god status för dessa anläggningar. Dagvattenhantering Norra Botkyrka VA-enheten kommer att skapa en dagvattenlösning för det utsläpp från befintlig dagvattentunneln som är ett av de större punktutsläppen av dagvatten i regionen. En förstudie för dagvattenhanteringen för norra Botkyrka har gjorts och visar vilken lämpligt sätt vi kommer att rena dagvattnet. Åtaganden mot flerårsplanens målområden och mål Målområde - Medborgarnas Botkyrka Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutveckl ingen Åtagande Tekniska nämnden ska informera om kommande bygg- och anläggningsprojekt och ta tillvara medborgarnas åsikter. Innan projekt, som bedöms 72 vara av allmänt intresse, påbörjas ska berörda personer informeras och en dialog hållas för att beakta medborgarnas åsikter. Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika föru tsättningar och möjligheter Åtagande Tekniska nämnden åtar sig att aktivt arbeta för att hela verksamheten ska genomsyras av ett interkulturellt förhållningssätt, för att skapa jämlika och jämställda villkor mellan medborgare som präglas av skilda livsvillkor, olikhet och komplexitet. Tekniska nämnden åtar sig att sträva efter att all information ska vara tydlig och begriplig och formulerad med hjälp av kommunens riktlinjer för klarspråk. Tekniska nämnden åtar sig åtar sig att fortsätta utveckla förvaltningens styrsystem för att bättre kunna belysa eventuella skillnader som beror på kön och geografiskt område (kommundel). Tekniska nämnden åtar sig åtar sig att i alla verksamheter sträva efter en kvalitetssäkrad dokument- och ärendehantering, för att uppnå en jämlik, jämställd och rättssäker handläggning. Under verksamhetsåret ska tillgängligheten till nämndens byggnader och anläggningar förbättras. Rätten att kunna röra sig fritt och kunna verka i samhället ska bättre kunna utövas av personer med funktionsnedsättning. Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Åtagande För att de kommunala verksamheterna ska kunna bedriva en bra verksamhet med en bra service för kommunens medborgare behövs lokaler som är anpassade för verksamheten och väl underhållna. Lokaler behöver utvecklas i takt med verksamheten. Tekniska nämnden ska hjälpa kommunen med kunskap om öppna och slutna dagvattenlösningar och ska på bästa sätt ta hand om dagvattnet såsom det skulle ha tagits omhand av naturen. Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Mål 7. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver. Åtagande För att den kommunala äldreomsorgen ska kunna bedriva en bra verksamhet med en bra service för de äldre i kommunen behövs lokaler och bostäder som är anpassade för de boendes behov. 73 Målområde - Grön stad i rörelse Teknisk nämndens mål a) - Målområdet grön stad i rörelse: Projektera och bygga energieffektiva och estetiska byggnader och anläggningar i våra stadsmiljöer Åtagande Tekniska nämnden ska verka för att offentliga byggnader och anläggningar på ett positivt sätt bidrar till stadsbilden. Tekniska nämnden ska verka för att offentliga byggnader och anläggningar årligen minskar sin elförbrukning. Tekniska nämnden ska verka för att synliggöra dagvattenhantering inom Botkyrkabyggens byggnader och anläggningar så att det på ett positivt sätt bidrar till stadsbilden inom Botkyrka kommun. Teknisk nämndens mål b) - Målområdet grön stad i rörelse: Bevara och utveckla Botkyrkas gröna och blå värden för att öka Botkyrkas attraktivitet Åtagande Tekniska nämnden åtar sig att tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden skapa attraktiva dagvattenanläggningar. Tekniska nämnden ska bistå i arbetet med planbeskrivningar om vikten av en utvecklad dagvattenhantering. Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenö rskap. Åtagande Tekniska nämnden ska verka för att de nya byggnader och anläggningar som skapas ska utformas på ett sådant sätt att de är estetiskt utformade och bidrar till att de kommunala verksamheterna löser sina uppdrag. Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur. Åtagande Nämnden ska projektera och bygga lokaler och anläggningar som är ändamålsenliga och estetiskt tilltalande. 74 Målområde - En effektiv och kreativ kommunal org anisation Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt ko mpetens Åtagande Tekniska nämnden åtar sig att använda intranätet för att effektivisera sin interna kommunikation. Tekniska nämnden åtar sig att arbeta för en bra kunddialog med bra bemötande, god service och hög tillgänglighet. Särskild fokus läggs på återkoppling. Tekniska nämnden åtar sig att fortsätta förbättra sina processer i syfte att höja kvalitén och förkorta ledtiderna. Tekniska nämnden ska arbeta aktivt med att förbättra brukarnas nöjdhet. Tekniska nämnden har inget arbetsgivaransvar, eftersom detta ansvar för samhällsbyggnadsförvaltningen är samlat hos samhällsbyggnadsnämnden. Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 Åtagande Tekniska nämnden åtar sig att fasa ut allt resande med fossila bränslen. Tekniska nämnden åtar sig att ställa tydliga och ambitiösa miljö- och klimatkrav vid upphandling och inköp. Mått och nyckeltal Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 437 364 435 058 426 200 423 340 21 107 5 436 4 914 2 066 3 184 3 184 3 184 68 178* 1 258 553 0 0 26 102 43 489 44 920 43 600 Planerat underhåll kr/kvm 52 102 102 103 Avhjälpande underhåll tkr 18 488 22 746 21 310 21 200 43 53 49 50 Lokalverksamheten Volymmått: Egna lokaler, antal kvm - varav tomställt Inhyrda lokaler, antal kvm * ( 2013 total inhyrning i komm unen) - varav tomställt Kostnadsmått: Planerat underhåll tkr Avhjälpande underhåll kr/kvm 75 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 852 660 0 0 Inköp vatten (1 000 m ) 5 992 5 828 6 850 6 850 Total dricksvattenmängd (1 000 3 m ) 6 844 6 488 6 850 6 850 989 0 0 0 0 0 0 0 229 221 235 235 -därav tjänliga med anmärkning 5 2 0 0 -därav upprepad hälsomässig anm. 0 0 0 0 >50 32 <50 <50 VA-taxa fast årsavgift (kr) 1 260 1 260 1 291 1 314 VA-taxa rörlig avgift (kr/m3) 13,73 13,73 14,07 14,32 VA-verksamheten Volymmått: 3 Vattenberedning (1 000 m ) 3 Antal personer som berörs av avstängningar > 2 tim utan förvarning - varav upprepade under året Antal ord vattenprover Antal klagomål på dricksvattnets kvalitet Kostnadsmått: 76 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljoner kronor Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 5,4 6,7 4,7 7,4 -14,2 -14,7 -13,9 -17,9 -8,8 -8,0 -9,2 -10,5 Verksamhetens intäkter(+) (+)(+(+) Verksamhetens kostnader (-) Nettokostnad (+/-) Verksamhetsområde Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tillsyn och offentlig kontroll enligt lagar och förordningar inom områdena miljö, natur, hälsoskydd, livsmedel, dricksvatten samt försäljning av folköl-, tobak och vissa läkemedel. Intentionerna i de olika lagstiftningarna är att i första hand förebygga ohälsa och att skydda naturen och miljön. Nämnden har också ett ansvar för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling, arbeta för att bidra till att de nationella och regionala miljökvalitetsmålen uppfylls samt att kartlägga miljötillståndet i kommunen. Av de sexton miljömålen prioriteras målen: - Begränsad klimatpåverkan - Frisk luft - Levande sjöar och vattendrag - Giftfri miljö - God bebyggd miljö - Ingen övergödning - Ett rikt växt- och djurliv Ekonomiska förutsättningar Driftbudget Verksamhet, tkr Miljö- och hälsoskyddsnämnd Bokslut 2011 netto Budget Budget 2012 2013 netto kostnader Budget 2013 Intäkter Budget 2013 netto Förändr 2012-13 netto -490 -400 -400 -3 935 -2 870 -6 253 2 140 -4 113 1243 207 -223 -3 556 2 530 -1 026 803 -193 -1 112 -2 158 2 140 -18 -1 094 Övervakning, naturvård -2 297 -3 264 -3 859 630 -3 229 35 Naturskola -1 337 -1 361 -1 669 -1 669 308 Summa -8 045 -9 230 -17 895 -10 455 1 225 Gemensam verksamhet Miljö- och hälsoskydd Livsmedel 77 -400 7 440 Beskrivning och analys av förändringar Miljö- och hälsoskyddsnämndens ram uppgår till 10,9 miljoner vilket innebär en ökning med 1,3 miljoner jämfört med 2012. Pris- och löneökningar Uppräkning av löner och priser motsvarar 0,3 miljoner. Nämnden bör sträva efter att den planerade översynen av tillsynstaxan ska ge kompensation för de minskade intäkter som följer av förändrade statliga regler. Volym- och ambitionsförändringar Nämnden tillförs 1 miljon för praktisk naturvård. Tillskottet planeras även att användas till att utveckla nödvändiga natur- kultur- och friluftsvärden som identifierats i handlingsplanen för Botkyrkas Gröna Värden Åtaganden mot flerårsplanens målområden och mål Målområde - Medborgarnas Botkyrka Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen (kf) Miljö- och hälsoskyddsnämndens mål 1: Medborgarna ska ges möjlighet att ta del av miljöarbetet i kommunen. Åtaganden Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att under året utveckla och förbättra informationen på webben, bland annat genom Miljöbarometern. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att driva och delta i nätverk med medborgare, föreningar, organisationer och andra om miljöfrågor. Indikator Utfall 2010 Utfall 2011 Svarstid för medborgarförslag Antalet medborgarförslag Antalet besökande som tillhör verksamhetens del av kommunens hemsida Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika föru tsättningar och möjligheter (kf) Åtaganden Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att aktivt arbeta för ett förbättrat bemötande, bättre service och högre tillgänglighet. 78 Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att genomföra mer kvalitativa kundenkäter för förvaltningens verksamheter. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att aktivt arbeta för att hela verksamheten ska genomsyras av ett interkulturellt förhållningssätt, för att skapa jämlika och jämställda villkor mellan medborgare som präglas av skilda livsvillkor, olikhet och komplexitet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att fortsätta utveckla förvaltningens styrsystem för att bättre kunna belysa eventuella skillnader som beror på kön och geografiskt område (kommundel). Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att i alla verksamheter sträva efter en kvalitetssäkrad dokument- och ärendehantering för att uppnå en jämlik, jämställd och rättssäker handläggning. Indikator Utfall 2010 Utfall 2011 Andel nöjda/positiva företag i tillsynsverksamhetens kundenkät Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf) Åtaganden Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att bedriva tillsyn enligt lagstiftningen som reglerar miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet för att säkerställa en god hälsa för medborgarna. Årliga tillsynsplaner upprättas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att kartlägga hur framtida utmaningar kopplade till klimatförändringarna ska mötas inom nämndens tillsynsområde. Det kan gälla smittspridning, vattenkvalitet etc. Indikator Utfall 2010 Antal inspektioner enligt miljöbalken Antal inspektioner enligt livsmedelslagen Antal inspektioner för extra kontroll livsmedelslagen 79 Utfall 2011 Målområde - Framtidens jobb Mål 5. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar (kf) Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att tillsammans med kommunledningsförvaltningen arbeta för ett bättre näringslivsklimat (service, information, bemötande, handläggningstider etc.) i kommunen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att arbeta aktivt för att kommunens nya varumärkesplattform ska få genomslag i alla verksamheter. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att i samarbete med samhällsbyggnadsnämnden ta fram åtgärdsförslag för hur kommunens företagsområden kan bli mer attraktiva. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att via Energi- och klimatrådgivningen fortsätta samarbetet med företag och organisationer även 2013. Indikator Utfall 2010 Utfall 2011 Antal företagskontakter med energi- och klimatrådgivaren Handläggningstider för tillsynsärenden Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar (kf) Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att i samarbete med utbildningsförvaltningen driva och utveckla Naturskolan som består av Miljöpedagogiskt center och Fältbussen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig fortsätta att utveckla det samarbete som inletts mellan Fältbussen, Grundskolan, Gymnasieskolan och Södertörns högskola. Indikator Antal klasser med Fältbussen/totalt erbjudna antal klasser 80 Utfall 2010 Utfall 2011 117 115 Antal deltagare med Fältbussen 2 229 2 450 Andel lärare som anser att dagen med Fältbussen bidrar till att uppfylla kursplanemålen i biologi Målområde - Grön stad i rörelse Mål 8. Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva (kf) Åtaganden Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att i samarbete med energirådgivningen, berörda nämnder, företag och bolag bidra till att direktivet om energieffektivisering uppfylls. Arbetet drivs inom ramen för det statliga energieffektiviseringsstödet och Borgmästaravtalet. Indikator Utfall 2010 Utfall 2011 Invånarnas totala energiförbrukning i Botkyrka Andel personbilar som är miljöfordon, registrerade i Botkyrka Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad var iation och mer levande stadsmiljöer (kf) Miljö- och hälsoskyddsnämndens mål 9. Bevara och utveckla Botkyrkas gröna och blå värden för att öka Botkyrkas attra ktivitet Åtaganden Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att skydda naturvärden enligt tillstånds- och tillsynsbestämmelserna i Miljöbalken. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att genom det årligen antagna miljöövervakningsprogrammet följa upp kvaliteten i mark, luft och vatten. Programmet utökas fr.o.m. 2013 till att omfatta en inventeringsplan för biologisk miljöövervakning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att delta i dagvattenprojektet för Norra Botkyrka. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att tillsammans med övriga berörda nämnder successivt genomföra åtgärderna i handlingsprogrammet för Botkyrkas Gröna värden. För 2013 lyfts särskilt åtgärder för att öka tillgängligheten till natur- och rekreationsområden. 81 Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att tillsammans med berörda nämnder fortsätta det uppstartade arbetet med en vattenplan för kommunen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att samarbeta med berörda nämnder, markägare, SRV-återvinning och länsstyrelsen för att minska nedskräpning och dumpning av avfall i naturen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att genomföra projektet Naturport på Lida Friluftsgård. Indikator Utfall 2010 Utfall 2011 Antal rastande och häckande arter av vadarfåglar i Botkyrka per år Andel av de klassade sjöarna i Botkyrka (totalt 6 stycken) som uppnår god ekologisk status Mängd totalfosfor i Kagghamraåns utlopp i Östersjön Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap (kf) Åtagande 10.1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att undersöka möjligheten av att anlita socialt entreprenörer i naturvårdsarbetet. Mål 11 Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur (kf) Åtagande 11.1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att inom ramen för Botkyrkas gröna värden bidra till att tillgängliggöra kulturvärden i kommunens natur, särskilt i naturreservaten. Indikator Utfall 2010 Andel skyddsvärda äng- och hagmarker som hävdats under året 82 Utfall 2011 Målområde - En effektiv och kreativ kommunal org anisation Mål.12 Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf) Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamheter ska bidra till att utveckla en effektiv internkommunikativ process Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att utveckla samarbetet med kontaktcenter i syfte att ge medborgarna förbättrad service. Mål 13 Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) Åtaganden Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att fasa ut allt resande i tjänsten med fossila bränslen. När det inte går klimatkompenserar vi. Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att delta i kommunens energieffektiviseringsprojekt. De omfattar energianvändning i byggnader, transporter, upphandling och samhällsplanering. Indikator Utfall 2010 Bilpoolsandel av det totala antalet körda kilometer i tjänsten på miljöenheten Andel tjänsteärenden som görs med kollektivtrafik, med cykel eller till fots 83 Utfall 2011 Kultur- och fritidsnämnden Bokslut 2010 Miljoner kronor Verksamhetens intäkter(+) Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 21,5 23,5 18,2 18,9 Verksamhetens kostnader (-) -190,2 -199,5 -207,9 -225,4 Nettokostnad (+/-) -168,6 -176,0 -189,7 -206,6 -10,4 -5,1 -17,0 -7,5 Nettoinvesteringar (+/-) Verksamhetsområde Kultur- och fritidsnämnden har till uppgift att främja kulturlivet och fritidsverksamheten i kommunen. Barn och unga är en prioriterad målgrupp. Att barn och unga i Botkyrka ska ha möjlighet till en varierad fritid som de kan påverka är centralt för oss. Våra verksamheter ska stärka ungas trygghet, självständighet och positiva utveckling. Verksamheterna ska uppmuntra till att pröva nya saker och ge goda möjligheter till fysiska, sociala och kulturella utmaningar. Barn och ungdomar ska vara stolta över att bo i Botkyrka. Ekonomiska förutsättningar Driftbudget Bokslut 2011 netto Budget 2012 netto Budget 2013 kostnader Gemensam verksamhet -11 808 -10 595 -12 807 Idrott och anläggningar -60 107 -74 274 -95 768 Ungdom och förening -37 828 -42 161 Kultur -26 371 Bibliotek -32 532 Verksamhet i tkr Budget 2013 Intäkter Budget 2013 netto Förändr 2012-13 netto -12 807 2 212 14 421 -81 347 7 073 -40 277 821 -39 456 -2 705 -28 950 -32 573 2 861 -29 712 762 -33 718 -34 750 781 -33 969 251 Eftermiddagsverksamhet 10-12år -5 900 -5 900 5 900 Hyresjusteringar -3 400 -3 400 3 400 28 28 -28 -206 563 16 865 Justering, personaladm Summa -168 646 -189 698 -225 447 18 884 Beskrivning och analys av förändringar Kultur- och fritidsnämndens ram uppgår till 206,6 miljoner vilket innebär en ökning med 16,9 miljoner jämfört med 2011. Av ökningen beror 5,9 miljoner på att eftermiddagsverksamheten för 10-12 åringar flyttats över från utbildningsnämnden. Hyresjusteringar har medfört att nämndens kostnader ökat med 3,4 miljoner. 84 Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att enligt framarbetade, föreslagna direktiv leda arbetet med framtagandet av en kommungemensam ungdomspolitisk handlingsplan. Planen ska tas fram gemensamt av kultur- och fritidsnämnden, utbildningsnämnden, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, socialnämnden och kommunstyrelsen. Nämndernas insatser i samband med framtagandet av planen finansieras inom ram. De externa kostnaderna för planen fördelas proportionellt mellan nämnderna. Arbetet ska ske under ledning av en politisk styrgrupp och ligga klart för beslut våren 2014. Pris- och löneökningar Nämndens kostnader har räknats upp med 3,6 miljoner för pris- och löneökningar under 2013. Volym- och ambitionsförändringar För verksamhetsförändringar har nämnden tillförts totalt 4 miljoner. För ”Residence Botkyrka” har nämnden tillförts 0,5 miljoner och för volymökningar inom kulturområdet och biblioteken ytterligare 0,3 miljoner. Under 2012 avsattes extra resurser för att erbjuda fritidsaktiviter för barn och ungdomar i Hallunda och Norsborg. För att åtgärderna ska kunna förlängas under 2013 avsätts 1,0 miljoner. Verksamheten ska utvärderas under året. För hyror och drift av idrottsanläggningar har nämndens ram utökats med 3,2 miljoner. Här ingår bland annat sporthallar i Riksten och i Alby och ökad hyra för boxningslokalen i Botkyrkahallen. Eftersom den nya fritidsgården i Alby är försenad avgår 1 miljon av tidigare avsatta medel för ändamålet. Övriga förändringar Kommunfullmäktige beslutade under året att flytta över ansvaret för fritidsverksamhet i form av eftermiddagsverksamhet för 10-12 åringar från utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden. Förändringen gäller från halvårsskiftet 2012. Av den anledningen tillförs kultur- och fritidsnämnden 5,9 miljoner medan motsvarande belopp avgår från utbildningsnämndens budget 2013. Hyrorna för Storvretshallen och för kulturskolans lokaler i Tumba justerades i samband med översynen av internhyressystemet. Nämnden tillförs 3,4 miljoner som kompensation för hyreshöjningarna. 85 Investeringar Projekt, miljoner kronor Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Alby sporthall -5,5 Övriga investeringar -0,3 -1,4 E-utveckling -0,3 -0,5 Konstgräs, Broängen -1,2 -5,5 Konstgräs, Norra Tullinge -1,9 -5,0 Botkyrkahallen, boxningslokal -2,0 -4,0 Hacksjöbanan -0,6 Rödstu Hage, projektering -0,5 Underhåll elljusspår -0,3 Konstinköp -0,1 Inredning Hallunda bibliotek -0,4 Totalt -5,1 -0,1 - 17,0 - 7,5 Beskrivning av projekt Alby sporthall Alby sporthall kommer att genomgå en upprustning under 2013. Nämndens pott för övriga investeringar Inom ramen för nämndens egen investeringsram på 2 miljoner ryms fortsatt arbeta med e-utveckling, inköp av konst till kommunala lokaler och vissa andra mindre investeringar som är nödvändiga för verksamheten. Åtaganden mot flerårsplanens målområden och mål Målområde - Medborgarnas Botkyrka Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen (kf) Åtaganden Varje verksamhet ska använda sig av referensgrupper, fokusgrupper eller annan form av medborgarinflytande i sitt arbete. Alla beslut som fattas av nämnden ska nyhetsbedömas och vid behov kommuniceras för att stärka medborgarnas möjligheter att delta i den demokratiska processen. 86 Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika föru tsättningar och möjligheter Mätbara mål Mätbart mål 2 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Andel tjejer som besöker fritidsgårdarna 32% 32% 35% 40 % Andel medarbetare som genomgått utbildning i interkulturellt förhållningssätt 80 % Åtaganden Alla våra verksamheter och anläggningar ska vara tillgängliga i samma utsträckning för kvinnor och män, flickor och pojkar Synliggöra vårt utbud och vår service för medborgarna och brukarna så att det är tillgängligt för alla Utveckla och främja kultur- och fritidsutbudet för personer med funktionsnedsättning Vid varje större renovering av idrottsanläggning samt vid nybyggnation ska möjlighet till enskilt duschande skapas Analysera brukarundersökningens resultat utifrån kön och identifiera eventuella behov av åtgärder Ett interkulturellt förhållningssätt ska genomsyra allt arbete som förvaltningen gör Alla medarbetare ska genomgå kompetensutveckling inom ramen för Kultur och fritid för alla - ett treårigt kompetensutvecklingsprojekt med tema bemötande, tillgänglighet, likabehandling och jämställdhet. Projektet görs tillsammans med Stockholm stads kulturförvaltning. Särskilt åtagande för Fittja: Flickornas deltagande i fritidverksamheter ska analyseras. Indikatorer Utfall 2010 Utfall 2011 Andel idrottsföreningar med flickdominerad verksamhet 17% 16% Andel idrottsföreningar med pojkdominerad verksamhet 62% 57% Andel som känner till våra verksamheter, analyserat utifrån olika bakgrundsvariabler 87 Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf) Åtaganden Integrera 10-12-årsverksamheten med befintlig idrottsverksamhet i kommunen. Öka möjligheten att ägna sig åt spontana aktiviteter på lika villkor. Fler kvinnor i de norra kommundelarna ska vara fysiskt aktiva. Fler barn och unga ska vara fysiskt aktiva. Indikatorer Utfall 2010 Utfall 2011 Andel medborgare som utnyttjar motionsspåren i kommunen minst en gång per år 57% Andel medborgare som utnyttjar badhusen minst en gång per år 53% Andel kvinnor som utnyttjar badhus, motionsspår och idrottsanläggningar uppdelat på kommundelar Deltagartillfällen i idrottsförening 7-20 år/invånare 7-20 år 31 27 Målområde - Framtidens jobb Åtaganden Biblioteken ska stödja vuxenstuderande samt medverka aktivt i Botkyr-kas satsning på digital delaktighet. Särskilt åtagande för Alby: Starta verksamhet för unga vuxna i anslutning till den nya fritidsgården i Alby. Särskilt åtagande för Fittja: Ungdomens hus verksamhet ska bidra till att fler unga får arbete. Arbetet görs tillsammans med andra förvaltningar. Mätbara mål Mätbart mål Utfall 2010 Utfall 2011 Sommarjobbare som kultur- och fritidsförvaltningen tar emot Praktikanter på kultur- och fritidsförvaltningen, totalt 88 36 36 Mål 2011 Mål 2012 70 100 10 20 Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Åtaganden Höja kvaliteten på eftermiddagsverksamheten för 10-12-åringar samt integrera den mer med befintliga kultur- och idrottsverksamheter i kommunen Samverka med andra förvaltningar för att skapa en trygg övergång in i vuxenlivet för unga. Öka personaltätheten på fritidsgårdarna. Arbeta för att Hogslaby järnåldersby kan fortleva även efter Familjeparken har etablerats vid Hogslaby. Bevaka att bibliotek och konsthall får bra lokaler i ett ombyggt Tumba centrum, men också lokaler som nämnden har råd att betala. Kultur- och fritidsnämndens anläggningar och lokaler ska vara välskötta och attraktiva. Särskilt åtagande för Alby: Färdigställa Alby fritidsgårds nya lokaler. Särskilt åtagande för Tullinge: Bidra till uppbyggnaden av idéhuset i Tullinge. Särskilt åtagande för Alby: Etablera föreningslokaler på Albyvägen 7. Indikatorer - jämförelser Utfall 2010 Nöjdmedborgarindex- fritid - Botkyrka Utfall 2011 60 Nöjdmedborgarindex- fritid – Stockholm län 65 Nöjdmedborgarindex- idrott -Botkyrka 60 54 Nöjdmedborgarindex- fritid – Stockholms län 67 Nöjdmedborgarindex- kultur - Botkyrka 58 59 Nöjdmedborgarindex- kultur – Stockholms län 58 59 Öppethållande på huvudbibliotek – Botkyrka ( KKiK) *) 22 22 Öppethållande på huvudbibliotek – genomsnitt ( KKiK 12 12 Öppettider simhall – Botkyrka (KKiK) 27 31 Öppettider simhall – Genomsnitt (KKiK) 25 26 *) Kommunernas kvalitet i korthet 89 Kultur- och fritidsnämndens mål för målområdet; Välfärd med kvalitet för alla Skapa förutsättningar för människor att mötas och interagera Indikatorer Utfall 2010 Utfall 2011 Andel medborgare som trivs i Botkyrka Erbjuda bibliotek med hög tillgänglighet och hög kvalitet Indikatorer Utfall 2010 Utfall 2011 Andel medborgare som upplever att Botkyrka har en bra biblioteksverksamhet 77% 78% Antal öppet timmar utanför 8-17 på vardagar på kommunens största bibliotek 22 22 Erbjuda kulturutbud och möjliggöra kulturverksamhet som engagerar Botkyrkas medborgare Indikatorer Utfall 2010 Utfall 2011 Andel invånare som är nöjda med möjligheterna att ta del av kulturutbud och/ eller att själv vara med 66% 57% Nöjd kund-index för kulturverksamheten 59 Möjliggöra en stimulerande fritid för Botkyrkas unga Indikatorer Utfall 2010 Hur mycket av det du är intresserad av finns att göra på din fritid 72% Utfall 2011 Skapa bra förutsättningar för idrotts-, motions- och friluftsliv för Botkyrkaborna Indikatorer Utfall 2010 Nöjd kund-index för idrottsverksamheten Utfall 2011 54 Andel invånare som är nöjda med idrottsverksamheten i kommunen 90 66% 62% Antal öppettimmar utanför 8-17 på kommunens största badhus 27 31 Antal kvm idrottsanläggningar/1000 invånare Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader b eroende på kön och social bakgrund minskar (kf) Mätbara mål Mätbart mål 6 Utfall 2010 Utfall 2011 273 274 Antal elever i Botkyrka kulturskola från de norra kommundelarna Mål 2012 Mål 2013 330 Åtaganden Öka kulturskolans verksamheter i de norra kommundelarna Botkyrka kommun ska bli fullvärdiga medlemmar av Sport Campus Sweden Erbjuda språkstöd och verksamhet på lätt svenska Mål 7. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver (kf) Mätbara mål Mätbart mål 7 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 76 73 50 55 Antal aktiviteter som riktar sig till äldre Antal deltagare i aktiviteter för äldre 2 000 Åtaganden Utveckla och anpassa kultur- och fritidsaktiviteter efter äldres behov. Indikator Utfall 2010 Utfall 2011 Antal aktiva låntagare för Boken kommer Målområde - Grön stad i rörelse Åtaganden Ta fram ny kulturmiljöplan för Botkyrka och säkerställa att värdefulla kulturmiljöer bevaras 91 Tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen synliggöra och tillgängliggöra natur- och kulturmiljöer utomhus, det så kallade gröna kulturarvet Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad var iation och mer levande stadsmiljöer (kf) Åtaganden Genomföra utredning hur kommunens skulle kunna ha ytor för skridskoåkning utomhus. När vi bygger och bygger nytt ska vi bygga klimatsmarta anläggningar och lokaler. Särskilt åtagande för Fittja: Skapa en mer levande stadsmiljö genom Residence Botkyrka. Indikator Utfall 2010 Utfall 2011 Antal projekt för konstnärlig utsmyckning enligt enprocentsregeln Andel Fittjabor som trivs i sin stadsdel Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap (kf) Åtaganden Öka mångfalden och antalet aktörer i Botkyrka inom nämndens ansvarsområde. Stärka kommunens profil som kultur- och upplevelsekommun. Göra kommunens varumärkesplattform känd i förvaltningen och använda varumärkesplattformen i vår kommunikation för att stärka bilden av Botkyrka. Vara nyskapande och ligga i framkant i Sverige inom vårt område. Sätta Botkyrka på kartan som en upplevelse- och kulturkommun. 92 Mål 11. Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur (kf) Mätbart mål Mätbart mål 11 Utfall 2010 Andel medborgare som har besökt Botkyrka konsthall, Subtopia/Hangaren, Riksteatern i Hallunda respektive Tumbascenen minst en gång under det senaste året: 2329% Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 30 % Åtaganden Erbjuda kulturutbud och möjliggöra kulturverksamhet för Botkyrkas medborgare som stärker livskvaliteten. Skapa fond för bidrag till att starta kreativ verksamhet, en typ av Drömdeg för vuxna. Eventuell inom ramen för ett regionalt samarbete. Andelen barn och unga som tar del av den Kulturella allemansrätten ska öka. Indikator Utfall 2010 Andel medborgare som besökt ett bibliotek minst en gång det senaste året 66% Utfall 2011 Andel invånare som deltagit i kulturaktiviteter i Botkyrka Målområde - En effektiv och kreativ kommunal org anisation Åtaganden Effektivisera vår interna kommunikation, bland annat med hjälp av nya intranätet. Utveckla våra metoder att kommunicera vår verksamhet till rätt målgrupp. Ha effektiva och ändamålsenliga digitala verksamhetssystem samt förvalta dem enligt förvaltningsmodellen PM3. Göra vad vi kan för att så många idrottsanläggningar och skolor som möjligt ingår i samma digitala inpasseringssystem. Göra kommunens bemötanderiktlinjer kända i förvaltningen och säkerställa att den präglar verksamheternas bemötande. 93 Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf) Mätbara mål Mätbart mål 12 Sjukfrånvaro, totalt Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 3,4 % 3,6 % 1% 1% 3,9 % Nämndens prognossäkerhet Åtaganden Andelen timanställda ska minska. Antal övertidstimmar ska vara lågt. Studera vår omvärld både inom och utanför regionen. Använda lärdomar och inspiration från andra för att utveckla Botkyrkas kultur- och fritidsverksamhet. Andelen anställda med rätt grundkompetens ska öka, särskilt på fritidsgårdar och badhus. Indikatorer Utfall 2010 Utfall 2011 3 10 Andel deltidsanställda som önskar arbeta heltid Andel timanställda omräknat till årsarbetare Antal e tjänster inom nämndens område Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) Mätbart mål Mätbart mål 13 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Antal flygresor inom Sverige söder om Sundsvall 0 Bilpoolsandel av det totala antalet körda kilometer i tjänsten 90 % Åtaganden Följa kommunens mötes- och resepolicy. I möjligaste mån resa kollektivt eller använda kommunens bilpool. . 94 Mått och nyckeltal Utfall 2010 Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 574 390 498 278 560 000 520 000 ej mätt 54-46 50-50 50-50 243 725 281 204 250 000 300 000 10 410 9 290 9 800 9 800 126 110 115 113 55 54 57 53 7 5,9 6,7 6,0 510 262 463 357 490 000 475 000 72-28 72-28 70-30 70-30 ej mätt ej mätt - 62-38 Bibliotekslån / invånare (antal) 6,2 5,5 5,9 5,5 Tumba biblioteks öppettim utanför 8-17 på vardagar (tim/vecka)*) 22 22 20 20 Mediakostnad / invånare (exkl statliga bidrag) 40 33 - 35 3 769 3 237 3 600 3 600 Deltagare i aktivitet inom ramen för Kulturmånaden (antal) ej mätt 6 213 9 000 9 000 Deltagare i aktivitet inom ramen för den Kulturella allemansrätten (antal) ej mätt ej mätt - - Besök Botkyrka konsthall (antal) 21 247 21 212 20 000 20 000 Könsfördelning Botkyrka konsthall - kvinnor - män (%) 70-30 ej mätt 71-29 65-35 Öppettimmar Botkyrka konsthall (tim) 1 330 1 269 1 100 1 100 16 17 18 18 Elever i Botkyrka kulturskolas ämneskurser (antal) 1 244 1 215 1 300 1 315 Könsfördelning elever i ämneskurser flickor - pojkar (%) 64-36 64-36 60-40 60-40 Bibliotek Besök biblioteken (antal) Könsfördelning besök på biblioteken kvinnor - män (%) Besök bibliotekswebben (antal) Öppettimmar på biblioteken (tim) Öppettimmar / 1000 invånare (tim) Besök / öppettimme på biblioteken (antal) Besök / invånare bibliotek (antal) Bibliotekslån totalt (antal) Könsfördelning utlåning - kvinnor - män (%) Könsfördelning aktiva låntagare - kvinnor - män (%) Kultur Besök Hogslaby järnåldersby (antal) Besök / öppettimme Botkyrka konsthall (antal) Botkyrka kulturskola 95 Utfall 2010 Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 3 066 2 400 2 500 2 500 3,3 2,9 2,0 2,0 Könsfördelning barn i kö till kulturskolanflickor - pojkar (%) ej mätt ej mätt 50-50 50-50 Antal botkyrkaelever i Alby Fejms & Cirkus Cirkörs verksamhet som utförs på uppdrag av kommunen, totalt ej mätt 388 - 400 Könsfördelning Alby Fejm & Cirkus Cirkör - flickor - pojkar (%) ej mätt ej mätt - 50-50 Besök fritidsgårdar, totalt (antal) (ej. Inkl em-verksamhet) 165 348 160 202 160 000 160 000 Könsfördelning fritidsgårdar totalt- flickor - pojkar (%) 32-68 32-68 35-65 32-68 12 411 11 817 11 900 12 000 13 14 13 13 Öppetkvällar, totalt per år ej mätt ej mätt - 2 525 Besök / kväll ej mätt ej mätt - 63 100 764 122 184 210 000 130 000 41-59 40-60 45-55 45-55 Öppettimmar, totalt (timmar) *) 7 562 8 100 7 600 Besök / öppettimme på badhusen (antal) *) 16 26 17 ej mätt ej mätt - 5 150 Största badets öppettim. utanför 8-17 på vardagar (tim/vecka)*) 27 31 31 31 Besök / invånare badhusen (antal) 1,2 1,5 2,5 1,5 Deltagare i simundervisning för vuxna 69 90 - 100 Könsfördelning simundervisning vuxna kvinnor - män (%) ej mätt ej mätt - 50-50 Deltagare i simundervisning för barn (privat) 546 843 - 900 Könsfördelning simundervisning - flickor pojkar (%) ej mätt ej mätt - 50-50 Elever i Botkyrka kulturskolas övriga verksamheter (antal) Kö till kulturskolan i relation till antal 719-åringar (%) Fritidsgårdar Öppettimmar fritidsgårdar (tim) Besök / öppettimme fritidsgårdar, totalt (antal) Badhus Besök badhus, totalt (antal) Könsfördelning badhus - kvinnor - män (%) Öppettimmar allmänhetens bad helår (tim) 96 Utfall 2010 Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Besök idrottsanläggningar (antal) ej mätt ej mätt ej mätt - Öppettimmar idrottsanläggningar (tim) 99 512 76 838 - 90 000 Allmänhetens tider ishall (tim/standardvecka) ej mätt ej mätt - 28 Allmänhetens tider konstgräsplan (tim/standardvecka) ej mätt ej mätt - 20 Yta konstgräsplaner totalt (kvm) 40 225 44 425 49 500 52 125 487 525 603 599 23 584 22 784 26 012 25 352 286 269 315 291 Andel flickor / kvinnor i föreningsverksamhet (%) 43 ej mätt - 43 Föreningsbidrag brutto / invånare (kr) 93 99 - 105 Föreningsbidrag netto / invånare (efter lokalavgifter) (kr) 45 55 55 55 Studieförbundsbidrag / invånare (kr) 32 31 34 30 Bidragsberättigade föreningar (antal) ej mätt ej mätt - 200 Föreningsmedlemmar (antal) ej mätt ej mätt - 60 000 Könsfördelning föreningsmedlemmar kvinnor - män (%) ej mätt ej mätt - 47-53 462 633 - 495 000 34-66 35-65 - 35-65 Deltagartillfällen idrottsförening / 7-20åring (antal) 31 *) - 490 000 Föreningar med LOK-stöd / 10 000 inv. (antal) 7 *) - 8 Könsfördelningen föreningslivets styrelser - kvinnor - män (%) ej mätt ej mätt - 40-60 Andel idrottsföreningar m. flickdominerad verksamhet (%) 17 *) - - Andel idrottsföreningar m. pojkdominerad verksamhet (%) 62 *) - - Andel idrottsföreningar m. varken flickeller pojkdominerad vsht (%) 22 *) - - Idrottsanläggningar Yta konstgräsplaner / 1000 inv (kvm) Yta sporthallar (kvm aktivitetsyta) Yta sporthallar / 1000 inv (kvm aktivitetsyta) Föreningsliv Deltagartillfällen idrottsföreningar 6-20 år (antal) Könsfördelning deltagartillfällen - flickor pojkar (%) 97 Utfall 2010 Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 6 462 852 6 169 435 - 6 411 000 Förändring total elförbrukning från föregående år (%) -2,6 -4,5 -2,5 +3,9 Elförbrukning badhusen (kWh / per öppettimme) 91 125 - 124 Uppvärmning badhusen (MWh / öppettimme) 0,19 0,19 - 0,20 Energiförbrukning Elförbrukning totalt i förvaltningen (kWh) *) Dessa mått ingår i jämförelsen ”kommunernas kvalitet i korthet” **) föreningsbidrag minus föreningslivets kostnader för hyror 98 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Bokslut 2010 Miljoner kronor Verksamhetens intäkter Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 53,5 73,0 49,1 48,7 204,1 -248,8 -235,0 -241,1 -150,6 -175,8 -185,9 -192,4 -5,9 -1,9 -2,0 -2,5 (+)(+(+) Verksamhetens kostnader Nettokostnad (+/-) Nettoinvesteringar (+/-) Verksamhetsområde Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har till uppgift att vara: - Huvudman för vuxenutbildningen inkluderande svenska för invandrare samt yrkeshögskoleutbildningar, kvalificerade yrkesutbildningar och annan eftergymnasial utbildning. Nämnden är också huvudman för anläggningen Xenter. - Huvudansvarig för kommunens arbetsmarknadsåtgärder och för att samordna sådana åtgärder. - Ansvariga för samhällsorientering enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. - Utförare av daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. - Utförare av vissa insatser på uppdrag av utbildningsnämnden. Ekonomiska förutsättningar Driftbudget Verksamhet, tkr Bokslut 2011 netto Budget 2012 netto Budget 2013 kostnader Budget 2013 Intäkter Arbetsmarknadsåtgärder -29 511 -33 390 -56 562 22 371 -34 191 801 Vuxenutbildning -50 032 -56 207 -60 577 2 670 -57 907 1 700 Xenter -15 611 -17 072 -39 222 21 750 -17 472 400 Daglig verksamhet -62 652 -66 633 -73 120 1 887 -71 233 4 600 -1 728 -998 - - - -998 -16 260 -11 620 -11 617 0 -11 617 -3 50 -50 -192 370 6 450 Flyktingintroduktion Central förvaltning Budgetjustering Summa 50 -175 794 -185 920 99 -241 048 48 678 Budget Förändr 2013 2012-13 netto netto Beskrivning och analys av förändringar: Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens budget uppgår till 192,4 miljoner kronor, vilket är en ökning med 6,5 miljoner jämfört med 2012. Pris- och löneuppräkning Beräknade pris- och löneökningar har kompenserats med 4,5 miljoner. Volym- och ambitionsförändringar För att möta volymökningar inom daglig verksamhet tillförs 3,0 miljoner. Anslaget för flyktingintroduktion reduceras med 1,0 miljoner till följd av att ansvaret övergått till Arbetsförmedlingen. Budgetjustering Justering görs till följd av att det i det nya personalsystemet ingår administrativa funktioner som tidigare betalats av respektive förvaltning. För arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden innebär justeringen en minskad ram med 50 000 kronor. Investeringar Projekt, miljoner kronor Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 -1,9 -2,0 -2,5 Inventarier mm Xenter anpassning av lokaler (TN) (-2,0) Summa -1,9 -2,0 -2,5 Beskrivning av projekt: Inventarier: För inventarier, lokalanpassningar och mindre ombyggnader finns 2,5 miljoner avsatt. Åtaganden mot flerårsplanens målområden och mål Målområde - Medborgarnas Botkyrka I nämndens grunduppdrag ligger bland annat att ta ansvar för kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Arbetsmarknadsåtgärder som rätt utförda har en stor betydelse för möjligheterna hos stora målgrupper att bli mer delaktiga i samhällsutvecklingen. 100 Åtaganden Nämnden kraftsamlar under 2013 för att öka förutsättningarna för Botkyrkabor att nå egen försörjning genom arbete och meningsfull sysselsättning. En ökad uppsökande verksamhet i grupper som står utanför arbetsmarknaden förväntas öka möjligheterna att genomföra insatser för fler medborgare och därmed höja utbildningsnivån generellt i Botkyrka kommun. Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen (kf) Nämnden bedriver sina insatser inom fyra verksamhetsgrenar. Samtliga verksamheter har delaktighet som en grundläggande princip i genomförandet. Åtagande Nämndens verksamheter åtar sig att utveckla delaktigheten för deltagare och studerande genom en rad olika insatser. Exempel på detta är att vidareutveckla studie- och yrkesvägledningen så att den i större utsträckning klarar att möta individens behov av vägledning. Inom vuxenutbildningen ska nya rutiner för deltagarenkäter utvecklas. Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika föru tsättningar och möjligheter (kf) Åtagande Nämnden åtar sig att under 2013 jämställdhetsintegrera hela sitt interna styrsystem. Samtliga målområden inom nämndens verksamhet ska ha mål och mätetal som tydligt indikerar hur verksamheten faller ut för kvinnor och män. Nämnden åtar sig också att bygga upp en kunskapsbas kring nämndens målgrupp där kön är en övergripande indelningsgrund. Målsättningen är att nämnden ska ha ett bra underlag för att genomföra jämställdhetsanalyser i verksamheterna i syfte att producera en jämställd medborgarservice. Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf) Åtagande Samtliga verksamheter ska utveckla och implementera hälsofrämjande aktiviteter för sina elever och deltagare. Målområde - Framtidens jobb I de målgrupper som nämnden valt att prioritera finns ett stort antal som har sådana kompetenser, som rätt frilagda, bör kunna komma till användning inför de nya arbeten som etableras i framtiden. Här avses språkliga men 101 även kulturellt betingade förmågor. I ett alltmer interkulturellt samspel och med en mer internationell handel ska vägar sökas där dessa kompetenser kan komma till nytta. Förstärkta insatser för att öka målgruppernas benägenhet att starta egna företag är erfarenhetsmässigt framgångsrika. Vi speglar detta i ett av nämndens operativa mål. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens mål – Framtidens jobb: En vidareutvecklad och samordnad funktion för studie- och yrkesvägledning är satt i drift Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande (kf) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens mål 4a: Stor andel av de som ökat sin yrkeskompetens är i arbete e ller vidarutbildning efter insatsens genomförande Mätbart mål Mätetal Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mer än 80 % av kvinnorna som ökat sin yrkeskompetens är i arbete eller vidareutbildning 6 månader efter genomförda insatser 80 % Mer än 80 % av männen som ökat sin yrkeskompetens är i arbete eller vidareutbildning 6 månader efter genomförda insatser 80 % Nämnden erbjuder yrkeskompetens inom en rad olika områden och inom flera olika verksamheter. Exempel på yrkesutbildningar inom nämnden är vuxenutbildningens gymnasiala yrkesutbildningar, yrkeshögskoleutbildningar och gymnasiala spetsutbildningar på Xenter samt utbildningar inom svets, lokalvård, livsmedelshygien m.fl. på Arbets- och kompetenscenter. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens mål 4b: Stor andel av de som ökat sina språkliga färdigheter via SFI och grundläggande vuxenutbildning är i arbete efter utbil dningens slut Mätbart mål Mätetal Utfall 2010 Mer än 50 % av kvinnorna som ökat sina språkliga färdigheter via SFI eller grundläggande vuxenutbildning är i 102 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 50 % arbete 6 månader efter utbildningens slut. Mer än 50 % av männen som ökat sina språkliga färdigheter via SFI eller grundläggande vuxenutbildning är i arbete 6 månader efter utbildningens slut. 50 % Målet avser de elever som får betyg eller gör avbrott från SFI C/D-kurs och/ eller kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Stora delar av dessa utbildningar har arbetsmarknadsanpassats och målet är att 50 procent av de som har gått en utbildning på dessa nivåer ska vara i arbete 6 månader senare. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens mål 4c: Stor andel av de som ökat sin arbetslivskompetens är i arbete eller utbildning efter insatsernas genomförande Mätbart mål Mätetal Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mer än 45 % av kvinnorna av de som ökat sin arbetslivskompetens är i arbete eller utbildning 6 månader efter genomförda insatser. 45 % Mer än 45 % av männen av de som ökat sin arbetslivskompetens är i arbete eller utbildning 6 månader efter genomförda insatser. 45 % Målet avser deltagare på Arbets- och kompetenscenters program etableringsprogrammet, framtidsprogrammet, vägledningsprogrammet m.fl. Dessutom ingår elever från Botkyrka Vuxenutbildning som läser inom Sär- och Lärvux. Även sommarjobben och sommarlovsentreprenörerna är insatser som ökar Botkyrkabors arbetslivskompetens, men effekten av dessa ingår inte i ovanstående mätetal. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens mål 4d: Stor andel av de med behov av gymnasiala vuxenutbildningar har fått sådana och är i arbete eller vidareutbildning efter u tbildningens slut Mätbart mål Mätetal Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mer än 25 % av kvinnorna med behov av gymnasiala vuxenutbildningar har fått sådana. 25 % Mer än 25 % av männen med behov av gymnasiala vux- 25 % 103 enutbildningar har fått sådana. Minst 75 % av kvinnorna är i arbete eller vidareutbildning efter avslutad utbildning. 75 % Minst 75 % av männen är i arbete eller vidareutbildning efter avslutad utbildning. 75 % Nämndens övertygelse är att en höjning av utbildningsnivån är nödvändig för att skapa tillräckliga förutsättningar för stora grupper av Botkyrkabor att komma i arbete eller utbildning och därigenom egen försörjning. Sambandet mellan att ha tillägnat sig grundläggande- och gymnasial utbildning och förmågan att få arbete är mycket starkt. Målområde - Välfärd med kvalitet för alla En grundläggande förutsättning för att skapa livskvalitet är tillgången till meningsfullt arbete eller sysselsättning. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens mål – Välfärd med kvalitet för alla: En betydande andel av deltagarna inom Daglig verksamhet har ökat sin förmåga till självständighet i vardagen Mätbart mål Mätetal Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mer än 25 % av kvinnorna inom Daglig verksamhet har ökat sin självständighet i vardagen. 25 % Mer än 25 % av männen inom Daglig verksamhet har ökat sin självständighet i vardagen. 25 % Insatsen Daglig verksamhet har som huvudsyfte att i möjligaste mån ge deltagare oavsett funktionsnedsättning stöd i sin självständighetsutveckling. Nämndens vision för Daglig verksamhet är ett så självständigt arbetsliv som möjligt utifrån var och ens förutsättningar. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens mål – Välfärd med kvalitet för alla: En betydande men relevant andel av deltagare inom Daglig verksamhet har sin meningsfulla sysselsättning förlagd vid företag 104 Mätbart mål Mätetal Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mer än 50 % av kvinnorna inom Daglig verksamhet (nivå 1 och 2) har sin meningsfulla sysselsättning förlagd vid företag. >50% Mer än 50 % av männen inom Daglig verksamhet (nivå 1 och 2) har sin meningsfulla sysselsättning förlagd vid företag. >50% Målet för Daglig verksamhet är att verksamhetsinnehåll och organisation har en tydlig profil mot så arbetslika förhållanden som möjligt, utifrån arbetstagarens förmåga och behov. Utifrån detta mål har nämnden satt upp en målsättning om att en betydande men relevant andel av deltagare inom Daglig verksamhet har sin meningsfulla sysselsättning förlagd vid företag. Målområde - Grön stad i rörelse En ekologiskt hållbar utveckling som minskar miljöbelastningen och gynnar biologisk mångfald är numer självklarheter. I all verksamhetsplanering vid nämnden ska detta beaktas och arbetsformer och utförande anpassas så långt det är möjligt. Åtaganden Nämnden åtar sig att systematisera miljöarbetet inom förvaltningen. Nämnden kommer att prioritera arbetet med att bygga upp en databas kring inventarier, fordon och lokaler och utifrån denna sätta upp mätetal för minskad klimatpåverkan. Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Med delaktighet i arbetslivet och medverkan i positiva sociala sammanhang följer en ökad benägenhet att också ta del av och medverka i kulturella sammanhang. Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap (kf) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens mål 10a: Ett betydande antal Botkyrkabor har fått stöd och har stim ulerats till entreprenörskap (eget företagande) 105 Mätbart mål Mätetal Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 115 kvinnor har fått stöd och stimulerats till entreprenörskap (för eget företagande) 115 115 kvinnor har fått stöd och stimulerats till entreprenörskap (för eget företagande) 115 Mål 11. Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur (kf) Åtaganden Nämnden åtar sig att fortsätta arbeta för att kulturella uttryck ska integreras i det operativa arbetet ute i verksamheterna. Exempel på hur detta har genomförts under 2012 är teaterverksamheten inom Daglig verksamhet och filmprojektet inom Xenter. Målområde - En effektiv och kreativ kommunal org anisation Skapandet av den framgångsrika organisationen bygger på en väl grundad analys av uppdraget, formulerandet av en genomarbetad målsättning, framtagandet av relevanta och rättvisande mätetal samt verksamhets- och beslutsinformation som möjliggör styrbarhet, kvalitetssäkring, resultatfokusering och verksamhetsutveckling. För att bli än mer framgångsrik behöver organisationen tänka på och prioritera följande: Fortsatt och fördjupat arbete med uppföljning och kvalitetsarbete. Utsedda målägare ges uppgiften att fortlöpande följa utvecklingen i syfte att nå uppsatta mål. Fortsatt arbete med implementering av ett systematiskt förbättringsarbete. Fortsatt och fördjupat ekonomistyrningsarbete som fokuserar på att hitta effektiviserande arbetsformer. Vi behöver ständigt pröva hur anvisade medel kommer till bäst användning och om så behövs omdisponera resurser från mindre verkningsbara insatser till sådana som vi bedömer ger ännu bättre effekt för medborgaren. Uppbyggnad av en samlad kunskapsdatabas kring de målgrupper som nämnden har att arbeta med. Kostnadsmedvetenhet som förhållningssätt behöver finnas med som en naturlig och självklar del i det fortlöpande arbetet. 106 Åtagande Nämnden åtar sig att under 2013 ta fram nyckeltal i alla verksamheter enligt principen öppna jämförelser. Målsättningen är att jämförbara nyckeltal ska bidra till kvalitet och verksamhetsutveckling utifrån benchmarking med andra kommuner eller organisationer som visats vara framgångsrika. Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf) Åtaganden Nämnden åtar sig att vidareutveckla HR-arbetet avseende ledarskapsutveckling, strategiskt kompetensförsörjning samt rekryteringsarbete. Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) Åtaganden Nämnden åtar sig att systematisera miljöarbetet inom förvaltningen. Nämnden kommer att prioritera arbetet med att bygga upp en databas kring inventarier, fordon och lokaler och utifrån denna sätta upp mätetal utifrån klimatpåverkan. Mått och nyckeltal Utfall 2010 Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Arbetsmarknadsprogrammet , antal helårsplatser 384 346 375 330 Feriepraktik/sommarjobb, platser 755 856 1 000 1 000 239 275 258 289 116 242 242 242 Gymnasiala kurser, helårsplatser 665 618 349* 349* Grundläggande vuxenutbildning, helårsplatser 310 260 320 320 Svenska för invandrare, SFI, helårsplatser 850 875 850 850 24 30 25 20 Arbetsmarknadsprogram Daglig verksamhet Daglig verksamhet, platser för Botkyrkabor Xenter Eftergymnasiala platser, intagningsorg. Vuxenutbildning Särvux, genomsnittligt antal elever * Exklusive statsfinansierade yrkesvuxplatser då det inte är klart hur många platser Botkyrka får. 107 Utbildningsnämnden Bokslut 2010* Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 172,0 269,4 232,5 268,4 Verksamhetens kostnader (-) -1 581,9 -2 124,4 -2 177,9 -2 342,5 Nettokostnad (+/-) -1 409,9 -1 855,2 -1 945,4 -2 075,5 -22,8 -18,0 -26,5 -24,0 Miljoner kronor Verksamhetens intäkter(+) (+)(+(+) Nettoinvesteringar (+/-) *) Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsområde Utbildningsnämnden ansvarar från årsskiftet 2010/ 2011 förutom för förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola och särskola även för gymnasieskolan. I det nya ansvarområdet ingår även gymnasiesärskola och det kommunala uppföljningsansvaret. Utbildningsnämndens verksamhet omfattar 48 förskolor, 20 grundskolor och fyra gymnasieskolor med sammanlagt 28 utbildningar inom den nya gymnasieskolan. Samtliga barn och elever i de egna enheterna uppgår till ungefär 15 000. Inom Botkyrka finns 22 fristående förskolor inklusive pedagogisk omsorg. Härutöver finns sex fristående grundskolor, tre fristående gymnasieskolor och en gymnasiesärskola. Över 2000 Botkyrkaungdomar går i fristående gymnasium eller i andra kommuners gymnasieskolor. Ekonomiska förutsättningar Driftbudget Bokslut 2011 netto Budget 2012 netto Budget 2013 kostnader Budget 2013 Intäkter Budget 2013 netto -103 739 -805 139 -108 210 -833 014 -136 338 -910 689 14 510 27 430 -121 828 -883 259 13 618 Fritidshem -47 736 -49 282 -90 011 35 545 -54 466 5 184 Förskoleklass -29 356 -39 692 -44 997 619 -44 378 4 686 -464 077 -511 448 -616 019 82 729 -533 291 21 843 -58 112 -54 998 -58 519 4 181 -54 338 -660 -314 494 -314 572 -413 224 99 682 -313 542 -1 030 -32 541 -34 146 -38 606 3 707 -34 899 753 -19 000 19 000 Verksamhet i tkr Skolövergripande verksamhet Grundskola Förskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Volymökningar utöver flerårsplan -19 000 108 Förändr 2012-13 netto 50 245 Bokslut 2011 netto Verksamhet i tkr Budget 2012 netto Ramtillskott lokaler Budget 2013 kostnader Budget 2013 Intäkter Budget 2013 netto Förändr 2012-13 netto -3 300 -3 300 3 300 Lärarlöner -10 700 -10 700 10 700 Fritidshem -1 500 -1 500 1 500 Hyra, fastighetsnät -1 400 Personaladm 1 400 439 Summa -1 855 194 -1 945 362 -2 343 864 439 268 403 -2 075 462 Beskrivning och analys av förändringar Utbildningsnämndens ram uppgår till 2 075,5 miljoner vilket innebär en ökning med 130,1 miljoner jämfört med 2012. Ökningen i förhållande till flerårsplanen uppgår till 35,5 miljoner. Pris- och löneökningar Uppräkningen för pris- och löneökningar uppgår till 55,7 miljoner. I beloppet ingår påslag med anledning av det nya läraravtalet vars effekt på 2013 har beräknats till 10,7 miljoner utöver generell löneuppräkning. Volym- och ambitionsökningar För att höja utbildningsnivån och förstärka personaltätheten inom skola och förskola har utbildningsnämnden tillförts 20 miljoner 2013. Särskilt riktade insatser kommer att göras för att rekrytera och behålla förskollärare och fritidspedagoger och för undervisning av nyanlända elever inklusive språksatsningar på grundskola och gymnasium. En förstärkning planeras även inom elevhälsa, specialpedagogik och studie- och yrkesvägledning. För volymförändringar inom verksamheterna tillkommer totalt 42,5 miljoner varav 19 miljoner avser ökningar utöver de antaganden som gjordes i flerårsplanen. För lokaler tillförs nämnden 15,3 miljoner varav 3,3 miljoner avser kompensation för de uppjusterade volymantagandena. På grund av den snabba befolkningsutvecklingen i kommunen ökar antalet barn och elever i förskola, grundskola och fritidshem. En stigande servicegrad inom förskolan medför att antalet platser där ökar ytterligare i förhållande till befolkningsökningen i åldersgruppen. Antalet gymnasieelever minskar något men i lägre utsträckning än minskningen av åldersgruppen 16-18 år. För att förstärka kvaliteten på fritidshemmen avsätts 1,5 miljoner. Kommunerna kompenseras i det generella statsbidraget för att timplanerna i matematikämnet utökas. Av den anledningen tillförs utbildningsnämnden 2 miljoner. För hyreshöjning med anledning av fastighetsnätet för datakommunikation tillförs nämnden 1,4 miljoner. 109 -439 130 100 Övriga förändringar Kommunfullmäktige beslutade under året att på förslag av nämnderna flytta över ansvaret för fritidsverksamhet i form av eftermiddagsverksamhet för 10-12 åringar från utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden. Förändringen gäller från halvårsskiftet 2012. Av den anledningen tillförs kultur- och fritidsnämnden 5,9 miljoner medan motsvarande belopp avgår från utbildningsnämndens budget 2013. Vissa personaladministrativa kostnader som tidigare bekostades av förvaltningarna hanteras nu centralt varför 0,4 miljoner flyttas från utbildningsnämnden till kommunledningsförvaltningen. Det gemensamma kvalitetssystemet Varje enhet ska årligen upprätta en kvalitetsredovisning, som ska innehålla en analys av den egna verksamhetens resultat, styrkor och utvecklingsområden. Redovisningen följer en gemensam mall där verksamheten genomlyses ur fyra olika perspektiv; resultat och pedagogiska effekter personalkvalitet lärmiljö individuellt stöd och särskilda insatser Till stöd för sin analys ska enheten ges en resultat- och indikatorpalett med en sammanställning av resultat och nyckeltal som underlättar jämförelser och analyser av den egna verksamheten. I Resultat- & indikatorpaletten ingår bland annat betygsstatistik, resultat från nationella prov, elevernas upplevelser av trygghet, trivsel, inflytande och arbetsmiljö samt nyckeltal om personal, lokaler och ekonomi. Med kvalitetsredovisning och resultatpalett som grund genomförs årligen kvalitetsdialoger mellan förvaltningsledningen och enheterna där enheterna definierar sina utvecklingsområden för kommande år. Inför det nya läsåret upprättar därefter enheten en arbetsplan där utvecklingsområdena konkretiseras i form av mål och aktiviteter. Arbetsplanerna ska följas upp under året. Elevenkät, föräldraenkät och medarbetarenkät Dessa tre enkäter är obligatoriska och gemensamma inslag i kvalitetssystemet (föräldraenkäten genomförs dock inte för gymnasieskolan). I enkäterna har vi arbetat in frågor som berör de ovan nämnda kvalitetsaspekterna (det pedagogiska mötet, språkutvecklande undervisning, organisering av undervisningen). De olika enkätresultaten bör användas för triangulering, det vill säga informationsinsamling ur olika källor så att ett fenomen belyses från olika håll. Återföringen av resultatet på dessa enkäter blir en bra grund för diskussioner i arbetslagen. Om eleverna har en annan bild av exempelvis hur återkopplingen fungerar i förhållande till pedagogernas bild, föranleder det fortsatta diskussioner. Utöver de obligatoriska kvalitetsverktygen erbjuder förvaltningen en rad metoder som förskolor och skolor själva eller tillsammans med andra enheter kan använda. Några av dem lämpar sig också på arbetslagsnivå. 110 Investeringsbudget Bokslut 2011 Inventarier, gymnasieskolan Förskola Nyängsgården Budget 2012 Budget 2013 -3,0 -3,0 (-8,0) Förskola Nyängsgården, inventarier -2,5 Förskola Vreta gård (-33,0) Förskola Vreta gård, inventarier -2,5 Förskola Violen (-17,0) Förskola Violen, inventarier (-13,0) -3,0 Förskola Vårsta, projektering -2,0 Rikstens skola (-95,0) Rikstens skola, inventarier -7,0 Strorvretsskolan (-20,0) Storvretsskolan, inventarier (-40,0) -4,0 Förskola, Riksten, projektering - 4,5 Tullingebergsskolan (-2,0) (-15,0) Tullinge gymnasium, fasad (-6,0) Ombyggnad kök Lokalanpassningar, arbetsmiljöåtgärder (-20,0) (-20,0) -5,0 -5,0 Förskola, Alby (-70,0) Förskola Alby, inventarier -5,0 Björkhaga skola (-6,0) Paviljonger, Brunna (-2,1) Skyttbrink, upprustning XX (-18,4) Inventarier -2,0 -2,0 GY 11, anpassningsåtgärder -2,0 Malmsjö skola och förskola, inventarier Inventarier, förskolor Summa på utbildningsnämnden -26,5 -24,0 Summa på tekniska nämnden (-214,0) (-173,5) 111 Beskrivning av projekt Investeringarna under 2013 handlar dels om ny- och ombyggnad av förskolor och skolor, dels om löpande åtgärder, som ombyggnad av kök, lokalanpassningar, arbetsmiljöåtgärder, inklusive tillgänglighetsanpassning, samt förnyelse avinventarier. Köksombyggnader Medlen för köksombyggnader i förskolor och skolor finns hos tekniska nämnden, men investeras i nära samarbete med utbildningsförvaltningen. Inventarier och lokalanpassningar Under ett verksamhetsår sker ett antal oförutsedda verksamhetsförändringar, som innebär att förskolor och skolor måste göra större inventarieinköp. För dessa inköp har för förskolor och grundskolor avsatts 2 miljoner. För smärre lokalanpassningar och arbetsmiljöåtgärder har avsatts 5 miljoner för förskola och grundskola. För gymnasieskolan har för inventarier, lokalanpassningar och arbetsmiljöåtgärder avsatts 3 miljoner. Förskola Alby Under 2013 inleds byggandet av en ny förskola i Alby med ca 10 avdelningar till en investeringsutgift om 70 miljoner. Denna ska ersätta de tillfälliga paviljonglösningarna vid Grindtorpsskolan (Örnen), Måsen och den tillfälligt inredda lekhallen i Svalan, samt täcka ökningen av antalet förskolebarn i Alby. Inventariebehovet beräknas till 5 miljoner. Nyängsgården Nyängsgårdens fem nyupprustade avdelningar beräknas vara klara att tas i bruk i början av 2013, och dessa behöver då utrustas med nya inventarier till en utgift om 2,5 miljoner. Förskola Riksten Under 2013 inleds projekteringen av ytterligare en förskola i Riksten, 2 miljoner. Upprustning Storvretsskolan Upprusning av Storvretsskolan och Skogsbackskolan beräknas till 60 miljoner varav 20 miljoner anslagits i ettårsplanen för 2012. Härutöver ingår inventarier med 6 miljoner. Björkhaga skola Upprustning av Björkhaga skolan beräknas huvudsakligen ske under 20142015. En första del budgeteras 2013. Violen, upprustning Violen i Hallunda byggs om och rustas upp till förskola om 6 avdelningar för att möta en del av det växande behovet av förskoleplatser i norra Botkyrka. Total investering uppgår till 30 miljoner och inflyttning beräknas ske runt halvårsskiftet 2014. Skyttbrink Upprustning av Skyttbrinks gymnasium som förvärvades av kommunen under 2012. 112 Inventarier, Vreta gård Förskolan i Vreta Gård på fem avdelningar beräknas stå klar hösten 2012 och utrustas med inventarier för 2,5 miljoner. Förskola Vårsta Under 2013 inleds även projektering av ny förskola i Vårsta. 2 miljoner anslås för ändamålet. Paviljonger, Brunna Ombyggnaden av Violen medför behov att ersätta förskolekapaciteten i Hallunda med paviljonger invid Brunnaskolan. Av den anledningen anslås 2,1 miljoner. Åtaganden mot flerårsplanen målområden och mål Målområde - Medborgarnas Botkyrka Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen (kf) Åtaganden Skolledare, elevrådsrepresentanter och även övriga elever ska erbjudas stimulans för att komma vidare med det formella inflytandet på skolorna Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika föru tsättningar och möjligheter (kf) Åtaganden Metoder och erfarenheter från förskolans genusnätverk ska spridas. Skolledarna ska erbjudas en utbildning i interkulturellt förhållningssätt. Projektet för pojkars läsning som de centrala språkutvecklarna (Läskampanjen) och två skolor bedriver i samarbete med biblioteket ska följas upp och tillvaratas. Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf) Åtaganden med socialförvaltningen Barn som har hög skolfrånvaro ska få stöd att bryta detta beteende. Flickor och pojkar som behöver det, ska få tidiga förebyggande sociala insatser så att de bättre kan tillgodogöra sig skolans undervisning och för att främja deras utveckling. 113 Föräldrar till barn i olika åldersgrupper och i alla delar av kommunen ska erbjudas föräldrastödjande aktiviteter. Förvaltningen samarbetar med socialtjänsten i att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Målområde - Framtidens jobb Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande(kf) Åtaganden Förstärkning av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Utbildningsförvaltningen ska ta emot ett så stort antal ungdomar som möjligt inom ramen för kommunens sommarjobbsatsning. Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar (kf) Utbildningsnämndens mål 6a). Förbättrade resultat gällande flickors och pojkars kunskaper och färdigheter i enlighet med nationella målen. Därutöver: Minskad spridning i resultat mellan områden, skolor och inom skolor. Minskadeskillnader i resultat på grund av kön och sociokulturell bakgrund Utbildningsnämndens mål 6b). Barn och unga i alla åldrar möts av verksamheter som fördjupar deras förståelse för begreppet hållbar utveckling och sätter det i relation till skolans demokratiuppdrag Utbildningsnämndens mål 6c). Förskolan och förskoleklassens verksamheter ska ge förutsättningar för ökad språklig kompetens till stöd för fortsatt skolframgång Mätbara mål Mätbara mål 6 Utfall 2010 Utfall 2011 Andelen behöriga lärare i grundskolan ska vara 83 procent 78% 82% 83 % Andelen behöriga lärare i gymnasieskolan ska vara 84 79% 83% 84% 114 Mål 2012 Mål 2013 procent Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning inom förskolan ska vara 33 procent 34% 32% 33% Andelen flickor och pojkar med betyg från årskurs 9 i alla ämnen ska vara 70 procent (f 70, p 68) 71,2% 69,1% 70% Andelen flickor och pojkar med behörighet till gymnasieskolan ska vara 84 procent 84% 82% 84% Andelen kvinnor och män med slutbetyg från kommunens gymnasieskolor inom fyra år, exklusive IVprogrammet, ska vara 82 procent 79% 78% 82% Andelen kvinnor och män med slutbetyg som har grundläggande behörighet till högskolan ska vara 82 procent (80) 80% 85% 82% Andelen elever som studerat i Botkyrkas gymnasieskolor och påbörjar högskolestudier inom två år ska vara 52 procent (50.6) 42% 48% 52% Varje grundskola ska ha ett index för det reella elevinflytandet som är minst 78 (lägsta skola 75) 78% Varje grundskola ska ha ett index för det formella elevinflytandet som är minst 60 (lägsta skola 45) 60% Varje gymnasieskola ska ha ett index för reellt elevinflytande som är minst 51 (43) 51% Varje gymnasieskola ska ha ett index för formellt elevinflytande som är minst 55 (51) 55% Varje gymnasieskola ska ha ett index för kunskapsutveckling och lärande som är minst 70 (64) 70% Andelen ungdomar mantalsskrivna i Botkyrka som två år efter avslutad gymnasieutbildning har arbete eller studerar. (För år 2009 års kull var andelen 75 procent.) Åtaganden Ge instrument till förskolechefer och rektorer att bedriva ett kvalitetsarbete som reellt förbättrar undervisningen. Resursfördelningen ska göras med hänsyn till de stora skillnaderna i socioekonomiska förutsättningar mellan olika förskolor och skolor. Genom dokumentation och gemensam analys ska metodiken för ett språkutvecklande arbetssätt spridas inom all pedagogisk verksamhet, med tydliga exempel på hur ett språkutvecklande arbete gestaltar sig. Mottagning och undervisning av elever som nyligen anlänt till Sverige ska förbättras, bland annat genom den nya mottagningsgruppen och förberedel115 segrupper med språklig specialisering samt höjning av ersättningen till skolor som tar emot nyanlända elever. Under åren 2013-2016 stärks den lokala elevhälsoorganisationen och studieoch yrkesvägledningen med en riktad insats där statliga och kommunala medel kombineras och metoder utvecklas för att kunna möta elevers behov utan att ta till exkluderande lösningar. Satsningen på en-till-en-datorer i högstadiet och gymnasiet fullföljs med siktet inställt på en utveckling av undervisningsmetoderna. En strategi för den fortsatta digitaliseringen av lärmiljön i förskolan, grundskolans tidigare år och grundsärskolan ska tas fram. Ett försök ska göras att utveckla specialiserade lärmiljöer där barn från olika skolor kan få delar av sin undervisning på en attraktiv och spännande mötesplats. Ett exempel vore blockläsning av kunskapsområden inom naturvetenskap, då befintliga specialiserade miljöer som KomTek, Naturpedagogiskt centrum och Xenter kunde utgöra en resurs. Förvaltningen ska driva på för ökad samverkan mellan grundskolor, gymnasieskolor och även regionens högskolor för att skapa inriktningar och profiler som är attraktiva för resursstarka familjer i resurssvaga områden. Säkring av lärarnas kompetens genom att skolenheterna organiseras så att varje enhet har ekonomiskt underlag för ämneskompetenta lärare, och ser över arbetslagen så att befintliga pedagogers kompetens nyttjas optimalt. Målområde - Grön stad i rörelse Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad var iation och mer levande stadsmiljöer (kf) Åtaganden Ett upprustningsprogram för nedslitna förskole- och skolmiljöer ska planeras och genomföras. Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Mål 10. Kommunen stimulerar kreativite t och entreprenörskap (kf) Åtaganden Gymnasieskolans lärare ska erbjudas utbildning i entreprenörskap/ entreprenöriell undervisning. 116 Mål 11. Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur (kf) Åtaganden Utbildningsförvaltningen medverkar i utarbetandet av kommunens plan för kreativitet och kultur. Olika kulturaktiviteter genomförs i samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen, Riksteatern, Xenter med flera. Målområde - En effektiv och kreativ kommunal org anisation Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf) Åtaganden Medverkan i ett nationellt forsknings- och utvecklingsprogram för inkludering ska bidra till en förbättring av stödstrukturerna för barn i behov av särskilt stöd. Botkyrka driver aktivt frågan om fler utbildningsplatser inom förskoleområdet till Stockholmsregionen. Utbildningsinsatser för befintliga pedagoger ska genomföras med målet att alla tillsvidareanställda barnskötare ska ha en gymnasial barnskötarutbildning och att alla tillsvidareanställda förskollärare har en pedagogisk högskoleexamen. Barnskötare som önskar läsa vidare till en förskollärarutbildning och som bedöms lämpliga av sina förskolechefer ska ges möjlighet att till del studera på arbetstid. Grundskolans lärare stimuleras att läsa vidare för att bredda/fördjupa sin kompetens och därmed nå behörighet för fler ämnen och/eller andra årskurser. Förvaltningen ska se över möjligheterna till att medarbetare kan få gå program för blivande skolledare i syfte att stärka rekryteringen av skickliga skolledare till Botkyrka. Introduktionen av nyanställda skolledare ska förbättras. En virtuell mötesplats (arbetsnamn: PedagogBotkyrka) ska skapas för att de pedagogiska resurser och tjänster som kommunen erbjuder ska gå att överblicka i text, bild eller film. Här ska pedagoger kunna dela erfarenheter och metoder för ett gemensamt lärande och eleverna kan visa sina alster. Införandet av V-klass, Unikum och kommunens nya intranät ska genomföras så att systemen är användarvänliga för medarbetarna och rätt funktion utförs i rätt system. Funktionaliteten i ekonomisystemet och elevregistreringssystemen ska förbättras genom utvecklings- och utbildningsinsatser. 117 Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) Åtaganden Öka den ekologiska andelen av de totala livsmedelsinköpen inom förvaltningen till 28 procent. Matsvinnet från tallrikar ska minimeras genom att det mäts under en vecka minst en gång per termin och en dialog förs med matgästerna på förskolor och skolor. Matsvinnet från köket försvinner genom rätt planering och hantering av livsmedlen. Mått och nyckeltal Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 4 714 4 940 5 285 5 550 3 803 3 803 4 043 1 109 1 152 1 154 171 155 150 11 8 77 5 5 4 4 10 10 8 10 175 175 159 157 Elever i år 1-6 5 181 5 388 5 548 5 696 Elever i år 7-9 2 436 2 407 2 347 2 360 Elever i kommunens skolor 7 617 7 895 7 895 8 054 Därav; från annan kommun 194 193 203 203 Botkyrkaelever i annan kommun 290 296 310 400 Förskola Antal årsplatser Kostnad/ plats, tkr 94,9 Servicegrad, förskola Fritidshem Antal årsplatser 3 672 Kostnad/ plats, tkr 26,7 Förskoleklass Antal elever 1 093 Kostnad/ plats 50,6 Särskola Elever i kommunens skolor 173 Därav; från annan kommun Botkyrkaelever i annan kommun Botkyrkaelever i fristående skolor Botkyrkaelever totalt Kostnad/ elev, egna skolor Grundskola 118 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Botkyrkaelever i fristående skolor 1 426 1 475 1 448 1 522 Botkyrkaelever totalt 9 139 9 373 9 450 9 773 Kostnad/ elev, egna skolor 82,2 Kostnad/ elev, andra huvudmän 77,5 Gymnasieskola Elever i kommunens skolor 2 345 2 362 2 266 2 319 Därav; från annan kommun 728 790 807 870 Botkyrkaelever i annan kommun 1 001 993 1 061 1 052 Botkyrkaelever i fristående skolor 1 016 1 009 1 017 1 448 Botkyrkaelever totalt 3 634 3 574 3 537 983 Elever i kommunens skolor 81 85 88 88 Därav; från annan kommun 17 14 10 10 Botkyrkaelever i annan kommun 43 25 25 25 21 20 20 117 123 123 Kostnad/ elev, egna skolor Kostnad/ elev, andra huvudmän Gymnasiesärskola Botkyrkaelever i fristående skolor Botkyrkaelever, totalt 107 119 Socialnämnden Miljoner kronor Bokslut 2011 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 55,8 64,6 41,7 48,8 Verksamhetens kostnader -515,2 -527,6 -531,9 - 555,0 Nettokostnad (+/-) -459,5 -463,1 490,2 - 506,2 0,0 -2,1 - 3,1 -3,0 Verksamhetens intäkter Nettoinvesteringar (+/-) Verksamhetsområde Socialnämnden ansvarar för att fullgöra kommunens uppgifter inom individoch familjeomsorg inklusive ansvaret för personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialnämnden ansvarar också för de öppna förskolorna. Socialförvaltningen har processansvaret och samordningsansvar för folkhälsoarbetet inklusive det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Ekonomiska förutsättningar Driftbudget Bokslut 2011 netto Budget 2012 netto Budget 2013 kostnader Budget 2013 netto Förändring 2012-13 Flyktingåtgärder -4 985 -5 100 -4 200 -4 200 -900 Öppen förskola -4 985 -5 155 -5 155 -5 155 - -162 489 -172 190 -193 130 16 465 -176 665 4 475 Vuxna exkl. missbrukare -86 027 -83 240 -103 686 19 186 -84 500 1 260 Vuxna missbrukare -32 585 -40 460 -43 317 2 247 -41 070 610 -130 598 -134 650 -141 070 2 500 -138 570 3 920 -41 399 -49 365 -63 987 8 447 -55 540 6 175 -600 -600 600 98 98 -98 -506 202 16 042 Verksamhet i tkr Barn o ungdomar t o m 20 Försörjningsstöd Gemensam verksamhet* Lagändring Budgetjustering Summa -463 066 -490 160 120 -555 047 Budget 2013 intäkter 48 845 Beskrivning och analys av förändringar: Socialnämndens budgetram uppgår till 506,2 miljoner kronor, vilket är en ökning med 16,0 miljoner jämfört med 2011. I förhållande till flerårsplanen har 0,5 miljoner tillförts. Pris- och löneökningar För beräknade pris- och löneökningar har nämnden kompenserats med 12,9 miljoner. Volym- och ambitionsförändringar Sammantaget finns 3,2 miljoner netto avsatt för volym- och ambitionsförändringar. Till följd av att befolkningen ökar, ökar även insatserna för barn och unga, för volymökningar tillförs 1 miljon. Anslaget kommer att användas till att utöka antalet familjehemssekreterare och förstärka familjehemsvården. Boendestöd till psykiskt funktionsnedsatta utökas på grund av att målgruppen ökar, 0,6 miljoner tillförs. För att genomföra en förstudie av den så kallade skolfammodellen för familjehemsplacerade barn och ungdomar avsätts 1,0 miljon. Under hösten 2012 beslutade regeringen, med tillämpning från och med 1 januari 2013, om ändringar i framförallt socialtjänstlagen i syfte att stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. För de nya åtagandena och ambitionshöjningarna som lagändringarna innebär tillförs 0,6 miljoner, vilket motsvarar erhållet statsbidrag. Budgetjustering Justering görs till följd av att det i det nya personalsystemet ingår administrativa funktioner som tidigare betalats av respektive förvaltning. För socialnämnden innebär justeringen en minskad ram med 98 000 kronor. Övriga förändringar Kommunen får ta ut skälig avgift för stöd- och hjälpåtgärder (stödboende/omvårdnad) där behandling inte är det huvudsakliga syftet. Sedan tidigare tas sådan avgift ut för personer med missbruk och/eller psykiska problem. Föreliggande förslag innebär att målgruppen utvidgas till att även gälla för andra vuxna som får stöd och hjälp från socialtjänsten. Avgiften föreslås till 156 kronor per dygn. Socialnämndens/förvaltningens fokusområden 2013 Socialnämnden har för flerårsplaneperioden pekat ut ett antal fokusområden och under 2013 kommer förvaltningens huvudsakliga fokus att ligga inom följande områden: Förebyggande och tidiga insatser till barn och ungdomar 121 Tryggt boende för personer som behöver socialnämndens insatser Brukarnytta, att göra rätt från början och veta vad som är rätt! Investeringar Projekt, miljoner kronor Lokaler Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 -2,1 -1,0 -2,0 2,1 -1,0 -3,1 -3,0 Jourbostäder Summa -2,1 Beskrivning av projekt: Lokaler: Avsatta medel avser täcka utgifter för arbetsmiljöförbättrande åtgärder och smärre ombyggnader av verksamhetslokaler. Jourbostäder: Avsatta medel avser att täcka utgifter för att skapa bostäder för hemlösa. Åtaganden mot flerårsplanens målområden och mål Målområde - Medborgarnas Botkyrka Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen (kf) Beskrivning av hur socialförvaltningen bidrar till måluppfyllelsen: I de flesta verksamheter som bedrivs inom socialförvaltningen ingår det som en del av arbetssätten att brukaren är delaktig t.ex. i sin egen planering. En målsättning för brukaren kan vara att stärka sin självkänsla och tron på den egna förmågan. Det leder också till en större förmåga att göra sin röst hörd i olika sammanhang. Åtaganden Socialförvaltningen åtar sig att ha som arbetssätt i förvaltningens boenden att informera om de tillfällen som finns till dialog och påverkan i samhällsfrågor som finns i kommunen och stödja de brukare som är intresserade att få stöd i att komma dit. Socialförvaltningen åtar sig att kommunicera beslut som förändrar verksamheters mål, inriktning och omfattning och andra händelser av vikt för att stärka medborgarnas möjlighet att delta i den demokratiska processen och öka delaktigheten i samhällslivet. Åtagandena följs upp i bokslutet. 122 Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika föru tsättningar och möjligheter (kf) Beskrivning av hur förvaltningen bidrar till måluppfyllelsen Förvaltningen utgår från följande grundläggande inriktning i sitt arbete. Män och kvinnors lika rätt att vid behov få stöd till att kunna försörja sig själva. Flickors och pojkars lika rätt att vid behov få stöd att klara skolan med godkända resultat och att ha goda uppväxtvillkor. Mäns och kvinnors, flickors och pojkars lika rätt till att ha ett tryggt boende när de är aktuella inom socialtjänsten. Mäns och kvinnors, flickors och pojkars lika rätt att erbjudas insatser från socialtjänsten som är kunskapsbaserade och som hjälper. Mäns och kvinnors, flickors och pojkars lika rätt att få ett bra och likvärdigt bemötande när de är aktuella i socialtjänsten Denna inriktning avspeglas i nämndens mål och i förvaltningens åtaganden i ettårsplanen. Den ska också beaktas när förvaltningen kvalitetssäkrar sina processer och arbetssätt. Arbetet med hedersrelaterat våld och våld i nära relationer Kommunen driver sedan 2011 ett kommunövergripande projekt för att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld med utgångspunkt från den policy och handlingsplan som kommunfullmäktige antog i juni 2010. Kommunstyrelsen har tilldelat socialförvaltningen resurser för samordning och utveckling t.o.m. juni 2013. En spetskompetensgrupp har bildats med särskilt utsedda representanter som ska ge stöd till medarbetare i kommunen när det gäller denna fråga. Gruppens uppdrag är långsiktigt och arbetet bör när projektet avslutas inrymmas i berörda förvaltningars ordinarie verksamhet. För socialförvaltningen är arbetet i projektet mycket viktigt då vi har till ansvar att utreda flickor, pojkar, kvinnor och män som är utsatta för våld i nära relationer. Uttryck för hedersrelaterat förtryck och våld hänger nära samman med övrigt våld i nära relationer. När projektet avslutas är det angeläget att samverkan mellan förvaltningarna kan fortsätta och att det finns former för det. Åtaganden Socialförvaltningen åtar sig att ytterligare definiera begreppet barnperspektiv för förvaltningen, att ha ett tydligt barnperspektiv och att tillvarata flickors och pojkars rättigheter. Socialförvaltningen åtar sig att en jämställdhetsintegrerad verksamhet är ett av kriterierna för god kvalitet. Socialförvaltningen åtar sig att uppmärksamma och ge tidigt stöd och skydd till barn, unga kvinnor och män som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. 123 Socialförvaltningen åtar sig att följa upp och utvärdera effekterna av den insats som utvecklats inom öppenvården för barn som har utsatts för våld och kränkande behandling. Förvaltningens områdesåtagande: Socialförvaltningen åtar sig att genom områdessekreterarna och förebyggarna inom resursenheten och mottagningssektionerna inom utredningsenheten förmedla sin kunskap om barn och ungas uppväxtvillkor i kommunens bostadsområden till andra och att samarbeta med andra som är aktiva i närsamhället. Socialförvaltningen åtar sig att ta en aktiv del i samhällsplaneringen för att säkra att medborgarna har en god miljö ur en social aspekt och att förvaltningens brukare har ett tryggt boende. Socialförvaltningen åtar sig att öka medborgarnas kännedom om, och tillgänglighet till, förvaltningens utbud och tjänster så att fler på eget initiativ söker stöd i ett tidigt skede. Åtagandena följs upp i delårsuppföljningen genom att följa upp enheternas åtaganden/aktiviteter och genom områdessekreterarnas områdesrapporter samt genom indikatorer. Indikatorer Utfall 2010 Utfall 2011 Antal hushåll med minderåriga barn som har beviljats ekonomiskt bistånd 527 514 Antal barn i familjer med ekonomiskt bistånd 938 910 Antal pojkar som har fått bistånd till fritidsaktivitet - - Antal flickor som har fått bistånd till fritidsaktivitet - - Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf) Beskrivning av hur socialförvaltningen bidrar till måluppfyllelsen: Förvaltningens insatser riktar sig till personer som ofta tillhör hushåll med dålig ekonomi och låg utbildning och ibland också har en sämre psykisk och fysisk hälsa. Insatserna kan handla om att stärka hushållens ekonomiska handlingsförmåga och personers självkänsla och självtillit. Det kan också handla om att mer varaktigt stödja personer med funktionsnedsättning att klara av vardagen. Nedan redovisas i punktform aktiviteter och arbetssätt som har positiv effekt på folkhälsan. 3 - Ha föräldrastödprogram - Ha ett förebyggande arbete kring ANDT3 - Stödja och underlätta personers möjlighet att vara fysiskt aktiva Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak 124 - Stödja och underlätta personers möjlighet att få och vidmakthålla goda matvanor - Stödja och underlätta för personer att leva ett självständigt liv - Stödja och underlätta för personer att komma ut i respektive komma tillbaka till arbete - Särskilt uppmärksamma placerade barn och ungas hälsa - Fortsätta utvecklingen mot en kunskapsbaserad verksamhet - Ge anhörigstöd - Bedriva vräkningsförebyggande arbete - Ge budget och skuldrådgivning - Samverka med andra Förvaltningens åtaganden återfinns under andra mål. Målområde - Framtidens jobb Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande (kf) Åtaganden Socialförvaltningen åtar sig att erbjuda stöd till bidragsberoende kvinnor och män anpassat efter det individuella behovet för att de ska kunna tillgodogöra sig statliga och kommunala arbetsmarknadsinsatser bättre och därigenom få större möjligheter att bli självförsörjande. Socialförvaltningen åtar sig att erbjuda behovsanpassat individuellt stöd till de kvinnor och män som har svårigheter att tillgodogöra sig SFI-undervisning så att de ska få en bättre chans att lära sig svenska och därigenom få större möjlighet att bli självförsörjande. Åtagandena följs upp i delårsuppföljningen genom att följa upp enheternas åtaganden/aktiviteter och genom indikatorer. Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar (kf) Åtaganden Socialförvaltningen bidrar till att kunskapsresultaten förbättras genom att stödja och hjälpa barn och föräldrar så att flickor och pojkars levnadsvillkor förbättras Socialförvaltningen åtar sig att när samtycke medges samarbeta med skola och förskola under utredningen och insats för tillsammans kunna sätta barnets behov i centrum. 125 Gemensamma åtaganden kraftsamling: Socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen åtar sig att i samverkan säkerställa att pojkar och flickor som behöver det, får förebyggande och tidiga insatser så att de bättre kan tillgodogöra sig skolans undervisning och för att främja deras utveckling ge pojkar och flickor som har hög skolfrånvaro stöd att bryta sitt beteende successivt erbjuda alla föräldrar med barn i skiftande åldersgrupper främjande föräldrastöd Åtagandena följs upp i delårsuppföljningen och genom kraftsamlingsarbetet i de lokala samverkansgrupperna.4 Socialnämndens mål 6a: Människor som beviljas stöd och hjälp eller som får en serviceinsats ska också tycka att de blir hjälpta Beskrivning av målet: Det är viktigt att de insatser som förvaltningen ger hjälper inte bara för stunden utan också på längre sikt. Det är emellertid svårt att mäta och objektiva mätmetoder saknas i stor utsträckning. För att ändå komma vidare redovisar vi mått för kvinnors och mäns upplevelse under tiden de har kontakt med förvaltningen. Samtidigt pågår ett utvecklingsarbete för att följa upp och också mäta insatsernas resultat mer objektivt och på längre sikt. En viktig aspekt för ett gott resultat är att få vara delaktig och att få ha inflytande och kunna påverka innehåll och utformning av stöd och hjälpinsatsen. Mätbart mål Mätbart mål Utfall 2010 Utfall 2011 Nöjd kundindex (NKI) förvaltningen exkl. öppen förskola* 81 79 NKI för män 78 76 NKI för kvinnor 75 81 Nöjd kundindex (NKI) enheten för ekonomiskt bistånd 74 67 NKI för män 76 63 75 NKI för kvinnor 73 71 75 Nöjd kundindex (NKI) resursenheten för barn och unga 0-20 år exkl. öppna förskolan 87 90 NKI för män 81 86 91 NKI för kvinnor 91 91 91 4 De lokala samverkansgrupperna består av socialförvaltningens sektionschefer och skolans rektorer. 126 Mål 2012 Mål 2013 Mätbart mål Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Nöjd kundindex (NKI) resursenheten öppna förskolan * 92 92 NKI för män 88 89 91 NKI för kvinnor 93 91 91 Nöjd kundindex (NKI) socialpsykiatriska enheten 85 83 NKI för män 82 82 85 NKI för kvinnor 87 83 85 Nöjd kundindex (NKI) utredningsenheten för barn och unga 0-20 år 75 70 NKI för män 71 70 73 NKI för kvinnor 77 70 73 Nöjd kundindex (NKI) vuxenenheten 84 90 NKI för män 81 86 91 NKI för kvinnor 91 91 91 * Öppna förskolan har få manliga besökare och samtidigt ett högt NKI, detta slår igenom på NKI-värdet för förvaltningen och resursenheten. Därför exkluderas öppna förskolan från förvaltningens resultat och särredovisas Åtaganden Socialförvaltningen åtar sig att ha arbetssätt som inbjuder till att brukaren är delaktig i utredning, planering och genomförande av insats. Åtagandet följs upp i bokslut och genom stickprov. Indikatorer Utfall 2010 Utfall 2011 Delaktighetsindex* 81 81 För män 78 77 För kvinnor 83 84 Andel utredningar där delaktigheten är dokumenterad Andelen pågående insatser med aktuell genomförandeplan * signifikant skillnad mellan män och kvinnor 127 Socialnämndens mål 6b: Män och kvinnor och barn möter en rättssäker verksamhet Beskrivning av målet: Rättssäkerhet är ett systematiskt skydd för mänskliga rättigheter garanterade genom lag och konventioner. Dessa behöver tolkas och tillämpas enligt vissa allmänt accepterade principer, rätt och rättvisa måste gå hand i hand. Till exempel är objektivitetsprincipen en sådan viktig princip. Mätbart mål Mätbart mål Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 110 110 Utredningstid i genomsnittligt antal dagar Barn och unga Personer med psykiskt funktionshinder 60 Personer med missbruksproblem 60 Det mätbara målet följs upp i delårsuppföljningen och bokslut Socialnämndens mål 6c: Ett större och mer varierat utbud av stöd och hjälpinsatser som invånare kan ta del av utan my ndighetsbeslut Beskrivning av målet Det är en positiv utveckling med ett mer varierat utbud av stöd och hjälpinsatser som invånarna kan få ta del av utan föregående myndighetsbeslut. I det sammanhanget är det viktigt att som myndighet tänka på den enskildes rättsäkerhet och rätt till likvärdig behandling. Åtaganden Socialförvaltningen erbjuder sig att i samverkan med andra aktörer successivt kunna erbjuda föräldrastöd till alla föräldrar med barn i skiftande åldersgrupper. Socialförvaltningen åtar sig att bedriva ett vräkningsförebyggande arbete. I det arbetet prioriteras inledningsvis de vuxna där barnen bor under största delen av sin tid och äldre dementa personer. Socialförvaltningen åtar sig att införa projekt anhörigstöd i ordinarie verksamhet. Socialförvaltningen har under 2012 utvecklat sitt stöd till anhöriga. Utvecklingsarbetet har bedrivits i projektform. From januari 2013 införs anhörigstödet i socialförvaltningens ordinarie verksamhet. Projektanställningen som samordnare, permanentas till en tjänst på heltid med tillsvidareanställning. Tjänsten kommer att vara placerad på stöd och utvecklingsenheten. Stöd kommer i första hand att ges till anhöriga med närstående som har psy128 kisk sjukdom eller funktionshinder och till barn vars föräldrar har en psykisk sjukdom eller beroende. Åtagandet följs upp i delårsuppföljningen genom att följa upp enheternas åtaganden/aktiviteter och genom att följa upp indikatorer. Indikatorer Utfall 2010 Utfall 2011 Antal män och kvinnor som har deltagit i föräldrastödsprogram som förvaltningen genomfört eller bidragit till Antal barnfamiljer och antal barn där vräkning har verkställts Antal vräkningar som har motverkats som följd av att föräldrar med minderåriga flickor och pojkar haft kontakt/stöd med budget- och skuldrådgivningen. Antal pojkar som har deltagit i gruppverksamhet för barn, Barns rätt som anhörig Antal flickor som har deltagit i gruppverksamhet för barn, Barns rätt som anhörig Antal kvinnor och män som har deltagit i vuxenenhetens anhörigstöd 35 Målområde - Grön stad i rörelse Åtaganden Socialförvaltningen åtar sig att i planeringen av nya boenden och verksamhetslokaler bevaka att de blir attraktivt utformade och får energismarta lösningar. Åtagandet följs upp i bokslutet. Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap (kf) Åtaganden Socialförvaltningen åtar sig att uppmuntra de brukare som har en affärsidé och att de anställda har kunskap nog för att kunna hänvisa vidare. Hur åtagandet kan följas upp behöver undersökas. 129 Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt ko mpetens (kf) Åtaganden Socialförvaltningen åtar sig att under 2013 genomföra organisationen för gemensam systemförvaltning (socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen). Socialförvaltningen åtar sig att under 2013 utveckla och införa ett som ledningssystem är i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialförvaltningen åtar sig att i samverkan med andra aktörer minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd för hotell och vandrarhem med 15 procentenheter. Socialförvaltningen åtar sig att förbättra tillgängligheten i förvaltningens lokaler och i olika kommunikationskanaler. Åtagandena följs upp i delårsuppföljningen genom att följa upp enheternas aktiviteter och indikatorerna. Indikatorer Utfall 2010 Utfall 2011 Antal hushåll som någon gång med bistånd till tillfälligt boende på hotell, vandrarhem eller på härbärge * 214 222 Kostnader för hotell och vandrarhem (mkr) 10,6 11,4 Andel brukare, män, som anser att socialförvaltningens anställda ger ett vänligt och respektfullt bemötande 93 % 89 % Andel brukare, kvinnor, som anser att socialförvaltningens anställda ger ett vänligt och respektfullt bemötande 95 % 95 % Inflytandeindex för anställda män 65 64 Inflytandeindex för anställda kvinnor 61 64 Ledarskapsindex för anställda män 67 70 Ledarskapsindex för kvinnor 63 74 Sjukfrånvaro män 4,7 % - Sjukfrånvaro kvinnor 5,2 % - 21,4 % 17,2 % Antal nyproducerade lägenheter Andel chefer med utländsk bakgrund * Antal hushåll 2009 var 249 och kostnaden för tillfälligt boende (exkl. internt jourboende) var 12,1 mkr. 130 Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) Åtaganden Socialförvaltningen åtar sig att ställa om till klimatsmart resande och göra klimatsmarta val av färdmedel. Åtagandet följs upp i genom att följa upp förvaltningens omställningsarbete. Indikatorer Utfall 2010 Utfall 2011 Andel fordon som är fossilbränslefria av förvaltningens bilar Socialnämndens mål – En effektiv och kreativ kommunal organisation: Socialförvaltningen samverkar internt och externt kring målgruppers behov och i enskilda ärenden för att kunna utreda och ge insatser baserade på en helhetssyn Åtaganden Socialförvaltningen åtar sig att arbeta samordnat i utredningar och att ge samordnade insatser. Förvaltningen kommer att förtydliga hur vi ska organisera arbetet för de personer som behöver insatser från flera enheter i förvaltningen. Målet följs upp i delårsuppföljningen genom att följa upp enheternas aktiviteter och indikatorn i bokslutet. Indikatorer Utfall 2010 Utfall 2011 Anställda har ett fungerande samarbete med andra enheter inom socialförvaltningen i arbete med brukaren Missbruksvård: Andel aktuella familjeärenden den 1 november varav där gemensam planering genomförts tillsammans med utredningsenheten för barn och unga (öppna jmf missbruk) VE respektive SPE: Andel aktuella personer med komplext vårdbehov den 1 november där enheterna har gemensam planering med: Landstinget Annan enhet i förvaltningen Vård och omsorgsförvaltningen 131 46 % Enheten för ekonomiskt bistånd: Gemensam planering för hemlösa/antal pågående samverkansplaner kring hemlösa Andel ärenden den 1 april respektive 1 november där det finns en aktuell genomförandeplan: Utredningsenheten för barn och unga Socialpsykiatriska enheten Vuxenenheten Socialnämndens mål – En effektiv och kreativ kommunal organisation: En större andel av förvaltningens insatser är kunskapsbaserade och följs upp på individuell och/eller på sammanslagen nivå Åtaganden Socialförvaltningen åtar sig att använda kunskapsbaserade utrednings- och bedömningsinstrument. Socialförvaltningen åtar sig att utveckla arbetssätt så att effekten av insatserna följs upp på individuell och sammanslagen nivå. Åtagandena följs upp i delårsuppföljningarna och genom stickprov en gång årligen. Indikatorer Utfall 2010 Utfall 2011 Täckningsgrad: 5 ADAD ASI 6 7 Instrument X SAF 8 5 ADAD Adolescent Drug Abuse Diagnosis, en strukturerad intervjumetod för bedömning av unga missbrukare och unga med social problematik 6 ASI Addiction Severity Index, ett bedömnings och uppföljningsinstrument som mäter alkohol och narkotikarelaterade missbruksproblem hos vuxna 7 Instrument X ett kartläggnings och bedömningsinstrument som är ett stöd i bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd och för att få en uppfattning om brukaren behöver arbetsmarknads eller rehabiliteringsinsatser för att uppnå självförsörjning 8 SAF, Skattning Av Funktionsnivå, ett utrednings och bedömningsinstrument för bedömning av funktionsnivån för personer med psykisk funktionsnedsättning 132 Mått och nyckeltal Utfall 2010 Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 1 008 1 018 1 022 1 005 12 092 12 216 12 275 12 060 5,92 6,28 6,15 6,30 7 970 8 340 7 851 8 166 75,1 84,6 98,6 85,8 För män 57 % 57 % För kvinnor 43 % 43 % 48,9 38,0 21,9 25,8 För män 59 % 54 % För kvinnor 41 % 46 % Totala antalet årsplatser 124,0 122,5 120,5 111,6 Boende i egen regi, nettokostnad/årsplats (tkr) 276 322 303 338 Boende i annan regi, nettokostnad/årsplats (tkr) 393 442 496 402 Boende, nettokostnad/årsplats (tkr) 322 359 338 352 39,0 38,6 49,5 44,4 - för män 74 % 73 % - för kvinnor 26 % 27 % 3,6 3,4 4,7 5,1 - för män 57 % 29 % - för kvinnor 43 % 71 % 3,8 4,5 3,0 4,4 Försörjningsstöd Volymmått Genomsnittligt antal biståndshushåll per månad Alla hushåll, totalt antal biståndsmånader Alla hushåll genomsnittlig biståndstid under perioden Kostnadsmått Alla hushåll genomsnittligt bistånd/månad (kr) källa verksamhetssystem Vuxna med psykisk funktionsnedsättning Volymmått Boende i egen regi, antal årsplatser Boende i annan regi, antal årsplatser Kostnadsmått Vuxna med missbruksproblem Volymmått Institution antal årsplatser Familjehem, antal årsplatser Boenden (utan hvb-tillstånd), antal årsplatser 133 Utfall 2010 Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 - för män 67 % 95,% - för kvinnor 33 % 5% 46,4 46,5 57,2 53,8 Institution, nettokostnad/årsplats 341 369 402 441 Familjehem, nettokostnad/årsplats 327 363 514 447 Boende (ej hvb), nettokostnad/årsplats 197 149 178 299 Summa placeringar, nettokostnad/årsplats 302 347 399 430 43,9 46,1 42,5 42,3 - för män/pojkar 55 % 59 % - för kvinnor/flickor 45 % 41 % Familjehem inkl jourhem antal årsplatser 140,1 143,2 161,6 137,0 - för pojkar 49 % 56 % - för flickor 51 % 44 % Totala antalet årsplaceringar 184,7 189,3 204,1 179,5 Institution nettokostnad/årsplats (tkr) 946 935 804 726* Familjehem inkl jourhem, nettokostnad/årsplats (tkr) 250 243 241 246 Summa placering nettokostnad/årsplats (tkr) 387 384 370 362 Totala antalet årsplatser Kostnadsmått Barn och unga Volymmått Institution antal årsplatser Kostnadsmått * Årskostnaden är beroende av mixen mellan årsplaceringar enligt lvu och sol och hur stor andel av platserna som förbrukas av ensamkommande flyktingbarn, dessa platser betalas genom statsbidrag. 134 Vård- och omsorgsnämnden Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 151,8 167,5 156,6 152,9 Verksamhetens kostnader -931,7 -982,6 -986,7 -1029,8 Nettokostnad (+/-) -779,9 -815,1 -829,9 -876,9 -3,7 -2,0 -7,9 -4,0 Miljoner kronor Verksamhetens intäkter Nettoinvesteringar (+/-) Verksamhetsområde Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde omfattar omsorg för äldre och funktionsnedsatta. Verksamheten äldreomsorg rymmer kommunens samlade utbud av service, vård och omsorg i eget boende (hemtjänst) och särskilda boendeformer för äldre. Omsorg om personer med funktionsnedsättning omfattar verksamheter och insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS lagen). Inom verksamheten finns boende med särskild service, personlig assistans, ledsagning och avlösning. Kommunen har en sammanhållen enhet för myndighetsutövning. Inom nämndens ansvarsområde finns kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS), sjuksköterskeenhet och rehabenhet inkluderande bostadsanpassning. Ekonomiska förutsättningar Driftbudget Bokslut 2011 netto Budget 2012 netto Budget 2013 kostnader Budget 2013 intäkter Budget 2013 netto Förändring 2012-13 Äldreomsorg -469 594 -454 800 -546 100 68 700 -477 400 22 600 LSS verksamhet -312 750 -311 500 -422 500 84 100 -338 400 26 900 -11 600 -17 000 100 -16 900 5 300 -42 000 -41 100 - -41 100 -900 -10 000 -2 400 - -2 400 -7 600 Verksamhet i tkr Myndighet Gemensam administration -32 918 Buffert Dagverksamhet Kärsdala -600 -600 600 Underhåll externa lokaler -1 000 -1 000 1 000 938 938 -938 -876 862 46 962 Budgetjustering Summa -815 131 -829 900 135 -1 029 762 152 900 Beskrivning och analys av förändringar: Vård- och omsorgsnämndens budgetram uppgår till 876,9 miljoner kronor, vilket är en ökning med 47,0 miljoner jämfört med 2012. I förhållande till flerårsplanen har ramen ökats med 0,7 miljoner netto. Pris- och löneökningar För beräknade pris- och löneökningar har nämnden kompenserats med 21,3 miljoner. Volym- och ambitionsförändringar För volymökningar/verksamhetsförändringar finns 25,6 miljoner avsatt, varav 0,6 miljoner tillkommit i ytterligare tillskott jämfört med flerårsplanen. För volymökningar inom äldreomsorgen tillförs 13 miljoner att fördela mellan hemtjänst och särskilt boende. LSS-verksamheten tillförs 12 miljoner för volymökningar att fördela mellan servicelägenheter, särskilt boende och personlig assistans. För att från och med hösten starta dagverksamhet för personer med demenssjukdom på Kärsdala äldreboende finns 0,6 miljoner avsatt 2013. Helårseffekten är beräknad till 1,3 miljoner. För eftersatt underhåll av förvaltningens bostadsrätter m.m. avsätts 1 miljon kronor för extra underhållsåtgärder under 2013. Nämnden beslutade i juni 2012 om en strategi för ekonomi i balans med fortsatt utveckling av kvaliteten. Strategin innehåller åtgärder som ska leda till förbättrad schemaläggning i verksamheterna, minskat antal timvikarier inom hemtjänsten, samordning av resurser och utredning av bemanningsbehovet på boendena. Genomförandet fortsätter 2013 för att nå full effekt och med sikte mot en ekonomi i balans. Den budgetprocess som påbörjades inför budget 2012 fortsätter att utvecklas och i internbudgetarbetet 2013 ska modellerna för resurstilldelning införas fullt ut inom hemtjänsten, boende i äldreomsorgen samt för boenden inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Inom vård- och omsorgsförvaltningen pågår utvecklingsarbeten inom följande områden: ekonomistyrning kompetensförsörjning förändrat arbetssätt kvalitet och effektivitet i hemtjänsten samordning av lokaler och underhållsplan rätt till önskad sysselsättningsgrad 136 Budgetjustering Justering görs till följd av att det i det nya personalsystemet ingår administrativa funktioner som tidigare betalats av respektive förvaltning. För vårdoch omsorgsnämnden innebär justeringen en minskad ram med 938 000 kronor. Investeringar Projekt, miljoner kronor Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Inventarier äldreomsorg -0,7 -0,75 -0,8 Inventarier funktionsnedsättningsområdet -0,6 -0,75 -0,8 Arbetsmiljöåtgärder -0,1 -1,0 -0,4 Nätverksinstallation IT mm -0,3 -1,5 -1,0 Nytt verksamhetssystem -1,0 -1,0 Digital nyckelhantering -0,9 Förtätning lägenheter -0,3 Äldreboende Tornberg (TN) (-10,0) Äldreboende 50 platser (140,0) (-60,0) Servicebostäder -2,0 Gruppboende för personer med funktionsnedsättning Summa vård- och omsorgsnämnden (-20,0) -2,0 -7,9 Summa tekniska nämnden -4,0 (-220,0) Beskrivning av projekt: Totalt uppgår investeringsramen till 4,0 miljoner kronor. Inventarier, arbetsmiljöåtgärder och IT: Löpande åtgärder som mindre ombyggnader, lokalanpassningar, arbetsmiljöåtgärder och förnyelse av inventarier. Nytt verksamhetssystem: Investeringar till följd av att verksamhetssystemet byts. Äldreboende Tornberg: Avsatta medel överförs till tekniska nämnden. Äldreboende 50 platser: Avsatta medel överförs till tekniska nämnden. Det totala investeringsbeloppet uppgår till 125,0 miljoner. Gruppboende för personer med funktionsnedsättning: Avsatta medel överförs till tekniska nämnden. 137 Åtaganden mot flerårsplanens målområden och mål Målområde - Medborgarnas Botkyrka Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhälls utvecklingen. Vård- och omsorgsnämndens mål 1a: Våra medborgare har ökat inflytande och delaktighet och får ett bemötande av högsta klass Mätbart mål Indikator och mått som ska uppnås under perioden 9 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Andel brukare, kvinnor, i procent som varit delaktiga i att upprätta genomförandeplan ska öka 90 % ej köns- 100 % Andel brukare, män, i procent som varit delaktiga i att upprätta genomförandeplan ska öka uppdelat 100 % Brukare, kvinnor, är nöjda med bemötandet i våra verksamheter. Brukare, män, är nöjda med bemötandet i våra verksamheter. Åtagande Bemötandefrågor och förhållningssätt ska vara ett återkommande ämne på arbetsplatsträffar. Uppföljning av värdemålen ska redovisas på enhetsnivå. Enkät- och mätmetoder utvecklas så att alla brukare på sikt självständigt kan besvara enkäter. Alla berörda enheter har kontinuerligt forum för brukarinflytande och dialog. All extern information ska erbjudas i alternativa format och på de vanligaste minoritetsspråken. 9 Från och med 2012 genomförs nämndens brukarundersökning inom äldreboende och hemtjänst av Socialstyrelsen genom tillval i den nationella brukarundersökningen. Socialstyrelsen har inför 2012 tagit fram nya enkätfrågor och resultaten är inte jämförbara med tidigare års resultat. Inom LSS genomförs brukarundersökning med Pictostat som är ett webbaserat enkätverktyg för personer med funktionsnedsättning. 138 Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika föru tsättningar och möjligheter. Vård- och omsorgsnämndens mål 2a: Följa handlingsplanen för jämställdhetssäkring och säkerställa att beslut fattas ut ifrån individens behov Mätbart mål Indikator och mått som ska uppnås under perioden Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Brukarna, kvinnor, upplever att de inte blir kränkta i våra verksamheter. Brukarna, män, upplever att de inte blir kränkta i våra verksamheter. Åtagande Förvaltningen ska analysera fattade beslut utifrån kön. Kompetensutveckling för att utveckla ett jämställt, interkulturellt bemötande. Vård- och omsorgsnämndens mål 2b: Inventera alla förvaltningens verksamhetslokaler ur tillgänglighets perspektiv och ta fram handlingsplaner Mätbart mål Indikator och mått som ska uppnås under perioden Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Antal handlingsplaner för ökad tillgänglighet Vård- och omsorgsnämndens mål 2c: Ta fram en handlingsplan hur den interkulturella strategin ska genomsyra våra verksamheter Åtagande Förvaltningen ska påbörja arbetet med att ge förutsättningar för att följa upp och analysera verksamheter utifrån ett jämställdhets- och interkulturellt perspektiv. 139 Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Vård- och omsorgsnämndens mål 3a: Våra medborgare har en ökad trygghet, hälsa och livskvalitet Mätbart mål Indikator och mått som ska uppnås under perioden Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 0 52 150 Brukarnas, kvinnor, egen bedömning av hälsotillståndet Brukarnas, män, egen bedömning av hälsotillståndet Ökad trygghet inom hemtjänsten, kvinnor Ökad trygghet inom hemtjänsten, män Ökad trygghet inom särskilda boenden, kvinnor Ökad trygghet inom särskilda boenden, män Antalet registreringar i Senior Alert 10 ska öka Åtagande Initiera ett samarbete med landstinget att utföra förebyggande hembesök för äldre. Fokusera på en hälsosam livsstil för brukare med funktionsnedsättningar inom förvaltningens gruppboenden. Genomförandeplaner för samtliga brukare ska alltid innehålla individuella aktiviteter som syftar till att stimulera hälsa och livskvalitet. Målområde - Framtidens jobb Åtagande Vi ska erbjuda fler sommarjobb och möjlighet till praktik, samt arbeta för att bli en attraktiv arbetsplats som ungdomar väljer. Vi ska vidareutveckla vår samverkan med både interna och externa och aktörer inom arbetsmarknadsområdet. Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Mål 7. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver. 10 Senior Alert är ett kvalitetsregister där varje brukare över 65 år registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom fall, undernäring, trycksår och munhälsa. 140 Vård- och omsorgsnämndens mål 7a: Våra medborgare får en ökad kvalitativ vård, omsorg och service Mätbart mål/indikator Indikator och mått som ska uppnås under perioden Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Brukarna, kvinnor, ska sammantaget vara nöjda med sitt boende 70 % Brukarna, män, ska sammantaget vara nöjda med sitt boende 70 % I årlig medborgarundersökning ska invånarna, kvinnor, uppleva att det är tryggt att åldras i kommunen 37 % ej köns- 50 % I årlig medborgarundersökning ska invånarna, män, uppleva att det är tryggt att åldras i kommunen uppdelat 50 % Andel personer i procent över 80 år som inte har särskilt boende eller hemtjänst 62,1 64,4 Vård- och omsorgsnämndens mål 7b: Botkyrkas hemtjänst är ett föredöme i länet Mätbart mål/indikator Indikator och mått som ska uppnås under perioden Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Brukarna, kvinnor, ska sammantaget vara nöjda med den hemtjänst de har Brukarna, män, ska sammantaget vara nöjda med den hemtjänst de har Vård- och omsorgsnämndens mål 7c: Vi har en mer kostnadseffektiv Mätbart mål/indikator Indikator och mått som ska uppnås under perioden Utfall 2010 Utfall 2011 Effektiv tid hos brukare inom hemtjänsten Personalkontinuiteten inom hemtjänst ska öka, d.v.s. färre antal personal som besöker brukaren inom 14 dagar 141 15 Mål 2012 Mål 2013 65 % 70 % 17 13 Vård- och omsorgsnämndens mål 7d: Förbättra uppföljningen av LSS-beslut Mätbart mål/indikator Indikator och mått som ska uppnås under perioden Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Andel uppföljda beslut för bar inklusive familjehem ska öka 58 % 100 % Andel uppföljda beslut om gruppboende för vuxna ska öka 19 % 60 % Åtagande Alla medarbetare är väl insatta i värdegrunden och värdemålen och tillämpar dessa i det dagliga arbetet. Hemtjänsten ska arbeta utifrån en framtagen plan för att öka kvaliteten i verksamheten. Stödet till anhörig ska stärkas. Målområde - Grön stad i rörelse Åtagande Vi ska använda tillgängliga tekniska lösningar för att minska miljöpåverkan. Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap (kf) Vård- och omsorgsnämndens mål 10a: Den sociala verksamheten är välutvecklad och engagerar fler frivilliga organisa tioner och volontärer Mätbart mål/indikator Indikator och mått som ska uppnås under perioden Öka antalet frivilligt engagerade i våra särskilda boenden Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 15 (sept) 25 Åtagande Våra öppna verksamheter ska till största delen drivas av frivilliga organisationer och volontärer. Vårt samarbete med olika ideella organisationer ska fortsätta utvecklas. 142 Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur (kf) Åtagande Alla enheter har kulturombud som ska samverka med kultur- och fritidsförvaltningen, för att erbjuda brukarna fler kulturella aktiviteter. Sociala och existentiella behov ska ingå i varje brukares genomförandeplan. Målområde - En effektiv och kreativ kommunal org anisation Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt ko mpetens (kf) Vård- och omsorgsnämndens mål 12a: Vår organisation ska vara kostnadseffektiv Mätbart mål/indikator Indikator och mått som ska uppnås under perioden Utfall 2010 Sjukfrånvaron, kvinnor, i procent ska minska Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 6,9 % 6,4 % minska 31,8% 30 % minska Sjukfrånvaron, män, i procent ska minska Andel deltidsarbetande, kvinnor, ska minska Andel deltidsarbetande, män, ska minska Utfall 2011 och mål 2012 avser både kvinnor och män. Vård- och omsorgsnämndens mål 12b: Fler medarbetare är stolta med att arbeta i vår förvaltning Mätbart mål/indikator Indikator och mått som ska uppnås under perioden Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Medarbetarna, kvinnor, har inflytande över hur arbetet bedrivs 70 % 75 % Medarbetarna, män, har inflytande över hur arbetet bedrivs 68 % 75 % Medabetare, kvinnor, i vård- och omsorgsförvaltningen är nöjda med att arbeta i Botkyrka kommun 61 % 70 % Medabetare, män, i vård- och omsorgsförvaltningen är nöjda med att arbeta i Botkyrka kommun 69 % 70 % 143 Vård- och omsorgsnämndens mål 12c: De anställdas utbildningsnivå ska öka Mätbart mål/indikator Indikator och mått som ska uppnås under perioden Utfall 2010 Utfall 2011 Vid utgången av 2014 ska andelen chefer med utländsk bakgrund med rätt kompetens öka till 30 % 27 % Andelen omsorgspersonal med kompetens motsvarande gymnasieskolans omvårdnadsprogram ska öka 52 % Mål 2012 Mål 2013 60 % Åtaganden Vi har ett evidensbaserat arbetssätt och deltar i etablerade organisationer där forskning, professionell kunskap och brukarnas synpunkter vägs samman för att utveckla verksamheten. Ett fortsatt aktivt och behovsstyrt arbetsmiljöarbete utifrån Botkyrka kommuns arbetsmiljöpolicy. Alla våra medarbetare ska senast 2014 erbjudas heltid som rättighet och deltid som möjlighet. Varje chef som saknar rätt kompetensnivå ska ha en handlingsplan för att uppnå rätt kompetens. En mer kostnadseffektiv bemanning utifrån verksamhetens behov. Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) Vård- och omsorgsnämndens mål 13a: Ett mer aktivt klimatsmart arbetssätt Mätbart mål/indikator Indikator och mått som ska uppnås under perioden Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 7% 7% Klimatsmart, ekologisk och vegetarisk mat i våra verksamheter Andel inköp av ekologiska livsmedel ska öka Åtagande Bidra till kommunens mål om att öka andelen resande och transporter med miljövänliga alternativ Vi ska använda tekniska lösningar som handdatorer och telefonkonferenser i syfte att minska resandet med bil Vi arbetar för miljömedvetenhet bland personalen för att minska energiförbrukningen på våra enheter. 144 Uppföljning Samtliga mål följs upp genom: - Brukarundersökning genomförs årligen. - Varje chef redovisar hur mål och åtaganden uppfyllts, i samband med delårsrapporter, årsredovisning. - Kommunens medborgarundersökning - Årliga nationella mätningar som Öppna jämförelser, Äldreguiden, Södertörns nyckeltal och tillsynsrapporter - Inkomna synpunkter och klagomål följs upp kontinuerligt enligt fastställd policy och rutiner för synpunktshantering - Rapportering av avvikelser Lex Sarah, Lex Maria enligt fastställda rutiner - Årlig medarbetarenkät analyseras per enhet i dialog med medarbetarna - Årlig internkontrollplan Mått och nyckeltal Utfall 2010 Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 278 259 265 252* Äldreomsorg Volymmått Särskilda boenden, antal platser - planerade nya platser 8 Externa placeringar, snitt antal 51 67 80 80 Demensboende, egna platser (inkl. Silverkronan) 89 105 107 107 Demensboende, entreprenad platser 14 7 7 7 Servicelägenheter, platser 83 82 82 82 Kortidsboende, avlastning och växelvård, antal platser 11 15 15 23* 318 939 323 161 352 800 374 000 97 99 80 70 2 064 2 100 2 100 Hemtjänst, utförda timmar Hemvårdsbidrag, antal Kostnadsmått Särskilda boenden, dygnskostnad 1 617 Demensboende, dygnskostnad 1 987 Externa placeringar, snitt dygnskostnad 1 954 *En avdelning på Tumba äldreboende har gjorts om till korttidsplatser 145 Utfall 2010 Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 367 404 346 346 152 175 183 183 51 42 40 43 10 11,65 18 15 1 825 1 300 1 300 189 250 176 Egen LASS antal timmar inklusive de 20 första timmarna per vecka för extern utförare 444 356 413 908 436 812 LSS antal timmar 118 972 129 000 85 000 Ledsagarservice, timmar 25 549 28 000 29 000 Avlösarservice, antal timmar 23 326 20 000 22 000 Kortidsboende, avlastning, växelvård, dygnskostnad Hemtjänst, timpris i kronor 2 454 Omsorg om personer med funktionsnedsättning Volymmått Bostad med särskild service, platser Externa platser, helårsplatser Barn och ungdomsboende, platser Kortidshem, platser Familjehem, korttid, dygn Aspergerteam, antal brukare Kontaktpersoner, antal 185 Volymmått Bostad med särskild service, dygnskostnad 1 592 Externa platser, dygnskostnad 3 850 146 3 700 3 700 Kommunens revisorer Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Verksamhetens utgifter (-) -3,1 -3,1 -3,3 -3,5 Nettokostnad (+/-) -3,1 -3,1 -3,3 -3,5 Miljoner kronor Verksamhetens intäkter (+) Verksamhetsområde Kommunfullmäktige har valt tio förtroendevalda revisorer, som anlitar sakkunnigt biträde från Kommunal sektor inom PwC för fullgörande av yrkesmässiga revisionella insatser. Kommunens revisorer ska enligt kommunallagen årligen granska, i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De ska pröva om verksamheten har utövats på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt (förvaltningsrevision). Vidare ska revisorerna granska om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig (redovisningsrevision). Via valda lekmannarevisorer (personunion) granskas verksamheten i heloch majoritetsägda kommunala bolag. Utifrån revisorernas verksamhets- och ansvarsområde kan följande långsiktiga trender skönjas: Överföring av verksamhet och ansvar från landstings- till kommunsektorn samt ökad samverkan. Ökat fokus på god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Stärkt och oberoende kommunal revision via ändringar i kommunallagen. En mer strikt ansvarsprövning i fullmäktige. Ökade krav på samordnad revision. Ekonomiska förutsättningar Beskrivning och analys av förändringar: Revisionens budgetram 2013 är uppräknad med 200 000 kronor, varav 100 000 kronor avser kompensation för ökade priser och löner och 100 000 kronor avser utökad verksamhet. Revisionens har succesivt och över tiden fått ett vidgat ansvarsområde och nya granskningsuppgifter såsom; - All verksamhet ska granskas årligen och koncernrevision via lekmannarevisorer samt krav på personunion. 147 - Utveckling av god revisionssed - Utökade anvisningar och rekommendationer från normgivande organ. - Gransknings- och anmälningsplikt kring brott av förmögenhetsrättslig karaktär och åsidosättande av allmän förvaltningsdomstols avgörande, det vill säga så kallat lagtrots - Förtydliganden kring balanskravet och krav på god ekonomisk hushållning - Oberoenderegler och stärkt ansvarsprövning Flerårsplanens mål Kommunfullmäktige har i flerårsplanen 2013-2016 fastställt sammanlagt 13 mål inom sex olika områden. Dessa områden är följande: 1. Medborgarnas Botkyrka 2. Framtidens jobb 3. Välfärd med kvalitet för alla 4. Grön stad i rörelse 5. Kultur och kreativitet ger kraft 6. En effektiv och kreativ kommunal organisation I samband med utarbetandet av den årliga revisionsplanen beaktas ovanstående fokusområden. Revisionsplanen utarbetas vidare i dialog med kommunfullmäktiges presidium. Revisionens egna mål Det övergripande målet är att genomföra revision i enlighet med vad som stadgas i kommunallag, revisionsreglemente samt god revisionssed. Vidare har en revisionsstrategi utarbetats som närmare reglerar det praktiska revisionsarbetet i kommunen. Vårt verksamhetsmål är att genom revision främja:: - Ändamålsenlighet - Effektivitet - Rättvisande räkenskaper - God intern kontroll Utifrån övergripande mål och med beaktandet av kommunfullmäktiges mål inom prioriterade fokusområden utarbetas årligen en revisionsplan som innehåller projekt både inom förvaltnings- och redovisningsrevision. 148 Mått och nyckeltal Antal granskningar - därav förvaltningsrevision - därav redovisningsrevision Utfall 2010 Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 18 12 6 18 12 6 18 12 6 18 12 6 Beskrivning och analys av förändringar: Antalet granskningar är oförändrat under perioden. Utökad anslagsnivå 2012 och 2013 används bland annat till en mer omfattande granskning av årsredovisning, delårsrapport, intern kontroll samt uppföljningar av tidigare granskningar. Kostnaden för granskningarna (exklusive granskning av årsredovisning och delårsrapport samt ansvarsutövning) ligger i kostnadsintervallet 70 000 150 000 kronor. Vidare avsätts resurser i revisionsplanen för uppföljning av tidigare granskningar inom förvaltningsrevision och redovisningsrevision, rådgivning, revisorsintyg, oförutsedda granskningsinsatser med mera. 149
© Copyright 2024