Designforskning för nytänkande, innovation och
08 14 Åren då den svenska designforskningen tog fart tack vare Designfakulteten. Designforskning för nytänkande, innovation och hållbar tillväxt. Fortsatt utveckling av designforskning är nödvändig 3 Framgångsrik verksamhet vars framtid måste säkras 4 Design är samhällets största kultursektor! 6 Kort & gott 8 Fakta i figurer 10 Design för en önskvärd framtid 12 Prisbelönta alumni berättar 18 Kort & gott 21 Kunskapsgivande internat 22 The Need to Think Big – and internationalise 24 Avhandlingar och medlemmar 25 Denna skrift är en sammanfattning av Designfakultetens verksamhet mellan 2008 och maj 2014 i och med att vi söker finansiering för ett fortsatt liv. Utgiven av Designfakulteten som är ett nationellt centrum för designforskning förlagt till KTH. Strävan är att utveckla design som kunskapsfält för att kunna möta sociala, ekonomiska och tekniska utmaningar i samhället på ett hållbart, innovativt och estetiskt medvetet sätt. I vår forskarskola deltar idag ett drygt 50-tal doktorander från våra många medlemsuniversitet och -högskolor runt om i landet, 19 har redan disputerat. Ansvarig utgivare: Bo Westerlund Foto omslagsbild: Lars Hoflund/Bildmakarna Omslagsbild: Diskussion på Materia i Tranås under ett av Designfakultetens internat. Foto omslagsbild: Lars Hoflund/Bildmakarna Redaktör och text där inget annat anges: Susanne Helgeson Övriga skribenter: Maria Hellström Reimer, Stefan Holmlid, Ramia Mazé, Johan Redström, Anna Rylander, Peter Ullmark, Bo Westerlund Grafisk form och layout: Typisk Form designbyrå Tryck: Printfabriken, Karlskrona 2014 ISBN 978-91-7595-200-0 2 • DE SIGNFA K ULT E T EN 08–14 e d nd a p n.kth.s You fi ultete k a f n d es ig Design research needs further development Matnyttigt kalendarium på hemsidan På designfakulteten.kth.se hittar du inte bara nyheter, styrelseprotokoll, handledaruppgifter samt information om alla våra doktorander, internat, kurser och medlems institutioner. Här finns också ett kalendarium med viktiga datum och aktiviteter, allt från när våra studenter disputerar och att nya Flexit-tjänster finns att söka till när diverse konferenser äger rum och annat som kan vara intressant för den designforskningsintresserade. and industry lose due to a lack of knowledge about design? We have become used to equating design with a ttractive and smart gadgets. Design has enabled the manifestation of an acquisitive society and a waste of resources. However, design is primarily a method and a process of c reatively catching up with complex problems in a changing context. These types of problems requiring the combination of different sets of knowledge and experiences have b ecome more and more widespread in today’s globalised world, e specially with its ambitions of sustainability, integration, improved health and the fight against poverty. Design is about the ability to discover wholes that are more meaningful and interesting than the sum of their parts. Design is implemented by a process of trial and error which uses various points of d eparture and approaches and which involves learning from experience what works and what does not. In this way design is more like artistic work. This expertise is of crucial importance whether it is a question of straws for water cleaning, instruments for auricular frequency in contexts without electricity or improved services for the unemployed, sick people or families in crisis. In many parts of the world new initiatives to use design for comprehensive improve ments are occurring, not at least in the public sector. In Sweden the conscious positive development of society has slowed down. To achieve a restart, a new kind of complementary research is needed which includes broader perspectives without sacrificing complexity. Design research can contribute by facilitating constructive and creative dialogues between people with various kinds of knowledge and experiences. The core of this expertise is the openness to new perspectives and the ability to discover the actual patterns and visualise the proposals. To develop this capacity requires not only applied projects but also basic research. The Design Faculty has been the centre of these ambitions in Sweden for the past seven years. The question now is how this continuation can be secured. And how Sweden will continue to develop through design. Fortsatt utveckling av designforskning är nödvändig what do society FOTO: PER K RISTIAN SEN Innehåll ? ngliasdhat: E n i 4 o 1 D! 08– f to downl svenska samhället och näringslivet miste om genom sin bristande kunskap om design? Vi har vant oss vid ett likhetstecken mellan design och snygga, smarta prylar. Design har kommit att manifestera konsumtionskultur och resursslöseri. Men design är framför allt ett arbetssätt och en process för att ta itu med komplexa problem i föränderliga omgivningar på nyskapande sätt. Denna typ av problem där många kunskaper och erfarenheter måste kombineras blir allt vanligare i dagens globalt integrerade värld, särskilt om man vill säkerställa hållbar utveckling och integration och begränsa ohälsa och fattigdom i världen. Design handlar om en utvecklad förmåga att upptäcka helheter som är mer meningsfulla och intressanta än summan av dess delar. Design bedrivs genom att pröva sig fram med olika utgångspunkter och ansatser och att successivt lära sig vad som fungerar och inte. Design liknar på så sätt konstnärligt arbete. Denna förmåga är väsentlig oavsett om det handlar om sugrör som renar vatten, hjärtfrekvensmätare för förlossningar i områden utan el, system för mikrofinansiering, hållbara transporter eller bättre offentliga vad går det tjänster för arbetslösa, sjuka och familjer i kris. På många håll i världen tas nya initiativ där designkompetens används för att finna nya grepp. Det gäller inte minst den offentliga sektorn. I Sverige har den medvetna positiva samhällsutvecklingen bromsats upp. För att få fart igen behövs en ny och kompletterande forskning som tar in större sammanhang utan att bortse från komplexiteten. Designforskning kan bidra genom att underlätta konstruktiv och kreativ samverkan mellan människor med olika typer av kunskaper och erfarenheter. Kärnan i denna kompetens är öppenheten, förmågan att upptäcka de aktuella mönstren och att gestalta förslagen. För att den ska kunna utvecklas krävs inte bara fler tillämpningar utan också en egen grundforskning och forskarutbildning. Designfakulteten har i sju år varit centrum för denna utveckling i Sverige. Frågan är nu hur en fortsättning kan säkerställas. Och hur Sverige ska fortsätta utvecklas med hjälp av design. Peter Ullmark & Bo Westerlund, före detta respektive nuvarande föreståndare Designfakulteten 08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 3 FOTO: THORBJÖRN MAGNUSSON Framgångsrik verksamhet vars framtid måste säkras Att design och forskning därom är vitalt för de stora samhälleliga problem som idag föreligger råder inga tvivel om. Designfakulteten har vitaliserat området efter stöd från Vetenskapsrådet men till årsskiftet 2014/2015 är pengarna slut. En fortsatt utveckling måste nu säkerställas. startade 2008 med medel från Vetenskapsrådet. Initiativtagare var 19 högskoleinstitutioner med forskningsambitioner inom designområdet samt SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign. Verksamheten förlades till KTH och finansieringen, fem miljoner kronor per år i fem år, kom efter ett riksdagsbeslut som en uppföljning av Designåret 2005. Design var då fortfarande ett relativt entydigt kunskapsområde med rötterna i konsthantverk och industriell produkt utveckling. De yrkesverksamma och skolornas lärare saknade dock akademisk förankring. Behovet av en utvecklad kunskapsbas fick ytterligare betoning genom att tillämpningarna i allt snabbare takt började breddas. Utvecklingen av ny informations- och kommunikationsteknik spelade en nyckelroll för detta. Användar nas möjligheter till påverkan hade blivit allt viktigare och designområdets er farenheter av utvecklingsprocesser med brett deltagande hade aktualiserats. Man b örjade tala om interaktionsdesign. Designs strategiska betydelse för företagen började också få allt större intresse inom managementområdet. Bland initiativtagarna fanns därmed designfakultetens forsk arskola 4 • DE SIGNFA K ULT E T EN 08–14 inte bara traditionella designskolor utan också institutioner inom teknik och ekonomi. Intresset har sedan ytterligare vidgats genom samhällets ökade betoning av behovet av innovationer bland annat när det gäller nya typer av tjänster och hantering av komplexa sociala processer. Nya anknytningar till både samhällsvetenskap och humaniora har då aktualiserats. Ökade kunskaper om den specifika designkunskapens kärna och grundforskning inom designområdet har då samtidigt blivit allt mer nödvändigt. Kompetensutveckling ett måste I ansökan till Vetenskapsrådet förutsågs 15 doktorander vara fortlöpande intresserade av att delta i forskarskolan. Under de sju år som skolan varit igång har dock betydligt fler, totalt 71, varit inskrivna. Av dessa har hittills 19 fått sin doktors examen och under 2014 planeras cirka tio nya disputationer och ytterligare ett stort antal under kommande år. Nya doktorander tillkommer också fortlöpande. Detta är en kompetensutveckling utan egentliga motsvarigheter inom andra högskole områden. De medverkande högskoleinstitutionerna och Designfakulteten står nu inför två utmaningar. Den första är att säkerställa forskarskolans framtid så att kompetensutvecklingen och byggandet av ett kraftfullt nätverk kan fortsätta. Ett led i detta är nordiskt samarbete inom ramen för Nordes genom utbyte av kurser. Det kompletterar tidigare samarbete kring en internationell forskningskonferens vartannat år och en sommarskola för doktorander åren däremellan. Den andra är att ta tillvara de nydisputerades kompetens. Många kommer att lämna högskolan för arbete i näringsliv och samhällsförvaltning. Andra kommer att efterfrågas för undervisning inom högskolan. Om kompetensutvecklingen skall kunna breddas och fördjupas måste dock även möjligheterna till fortsatt forskning säkerställas. Hur detta skall gå till är inte självklart. Lärartjänster med tid för forskning är en möjlighet. Men den hårda konkurrensen om fakultetsanslag gör det svårt att snabbt nå en kritisk massa. Motsvarande gäller anslag från forskningsråden så länge designområdet inte erkänns som en självständig disciplin med stor potential. Här behövs nya initiativ som hämtar stöd från både EUs designprogram samt från praktiken i näringsliv och samhällsverksamheter. Bilden kommer från Ytans materialitet, ett tvärkonstnärligt forskningsprojekt på HDK av Kristina Fridh, projektledare, forskare och arkitekt samt Thomas Laurien, produktdesigner, mönsterformgivare och PhD-student i Designfakulteten. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet. Designfakultetens strategiarbete inför nästa verksamhetsperiod från 2015 har resulterat i följande program: 1. Den nationella forskarskolan fort sätter med samma upplägg som tidigare med grundkurs och fördjupningskurser. Ansvaret för planering och genomförande av kurserna fördelas dock mellan medlemsinstitutionerna för att begränsa de centrala kostnaderna. 2. För samordning av ett mer utvecklat samarbete kring forskningsinitiering tillsätts en grupp med seniorforskare från medlemsinstitutionerna. Kärnan för denna hämtas från den nu verksamma strategigruppen. Ett särskilt program initieras som ger seniorforskare upp till tre månaders tid för att skriva tidskriftsartiklar, bokkapitel och ansökningar. Resultaten presenteras och diskuteras inom en särskild seminarieserie. 3. Samarbetet inom den nordiska sammanslutningen för designforskning, Nordes, fördjupas. Förutom den inter nationella forskningskonferensen och sommarskolan vartannat år planeras nordiska kurser inom områden där underlaget i varje land är för litet eller där någon institution har speciell kompetens. Som en start framställs en nordisk kurskatalog som även kommer att omfatta arkitekturområdet. 4. En verksamhet för postdoks och övriga disputerade inom designområdet initieras. Syftet är att utveckla nätverket och skapa nya samarbeten. För detta planeras årliga seminarier, stöd till s peciella ämnesgrupper samt ett mentorsprogram. På sikt planeras en utvidgning av nätverket till övriga Europa, USA och andra länder. 5. För att bygga upp kontakter och skapa forskningssamarbete byggs ett interna- tionellt sekretariat upp. Detta har redan inletts genom en kartläggning av ett antal aktuella EU-program. Under de närmaste åren planeras detta arbete resultera i ett antal EU-projekt med engagemang från flera medlemsinstitutioner. 6. Finansiering för verksamheten framöver söks från både forskningsråd och privata stiftelser. För att upprätthålla en stabil grund skapas en basorganisation finansierad av medlemsinstitutionerna. Den skall i första hand säkerställa genomförandet av kurserna i forskarskolan och samordna initieringen av nya forskningsprogram och projekt i samarbete med forskare inom andra områden, SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, och andra tänkbara intressenter samt verka för finansiering av dessa. Peter Ullmark, professor Chalmers, tidigare föreståndare för Designfakulteten 08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 5 Design är samhällets största kultursektor! Bra design är det bästa man kan göra för hållbarhet eftersom design är motsatsen till slit, släng och slöseri. Bara det som håller måttet estetiskt och funktionellt kan leva länge. Ett bra samhälle är otänkbart utan en bra design. Varken teknik eller politik räcker – de måste båda ha en form som gör att resultaten av dem går att använda och blir omtyckta! Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, KTH Erika Mayer, tjänstedesigner/Art Director, Digitala Kanaler, Försäkringskassan Eva-Karin Anderman, programchef SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign 6 • DE SIGNFA K ULT E T EN 08–14 FOTO: JAKOB FRIDHOLM Sedan 2012 har SVIDs arbete med att ta fram en designagenda pågått med syftet att möjliggöra ett ökat användande av design i samhället. Vi har arbetat med behoven av design och designforskning för att kunna kommunicera vad framtiden kan föra med sig när det gäller satsningar inom dessa områden. Exempel är postdoktjänster, fram tida finansiering av Designfakulteten och olika innovationssatsningar. Idag kan vi se att beslutsfattare på alla nivåer blir alltmer medvetna om behovet av kreativa, tvärvetenskapliga flerpartssamarbeten för att lösa både lokala och globala utmaningar, men att de kanske inte ännu ser design som en metod för detta. Därför är det oerhört viktigt att Designfakulteten driver på designforskningens utveckling i Sverige. Bara det faktum att Designfakulteten är ett samarbete mellan 17 universitet och högskolor kring ett ämne som är så brett som design är unikt och något vi bör vara väldigt stolta över i Sverige. Design förändrar människors liv, skapar framgångsrika varumärken och förändrar samhällsfunktioner i grunden. Det är intressant att titta på begreppet design och hur det förändras, ta till exempel service design. För några år sedan var det ett fåtal som över huvudtaget pratade om service design. Idag är det självklart för myndigheter som till exempel Försäkringskassan För ModigMinoz, en förändrings smedja som verkar för hållbar samhällsutveckling genom ökad innovationskraft, är design en metod och ett angreppssätt på f örändrings- och utvecklingsprocesser som hjälper samhällsaktörer att skapa nya lösningar som bättre svarar mot våra och framtida användares verkliga behov. Genom att kombinera empati, rationalitet och systematiskt arbete ger designbaserade metoder goda förutsättningar att angripa komplexa, ”wicked” frågeställ- och Arbetsförmedlingen att använda just service design som m etod för att skapa bra kundupplevelser och förändra sina organisationer. Så, ja. Design är avgörande för både mig som designer, för människor runtomkring mig och för hela samhällets utveckling. Ulrika Ewerman, Industridesigner MFA, service designer och strateg på webbstrategibyrån Daytona ningar och forma lösningar som går på tvärs över etablerade gränser m ellan kunskaps- och ansvarsområden, branscher och samhällssektorer. Att systematiskt utforska designpraktiken och dess underliggande förutsättningar är viktigt för att bättre förstå hur vi människor tillsammans kan forma lösningar för morgon dagens samhälle. Därför behövs designforskning. FOTO: ÅSA MINOZ Nästan alla människor i S verige behöver ha kontakt med Försäkringskassan någon gång i livet. För en verksamhet som Försäkringskassans är det viktigt att med hjälp av design underlätta för kunderna i alla möten med oss. Användarcentrerad design och forskning om denna är nödvändigt för att skapa en enklare vardag och ett bättre liv för människor – därmed bidrar den till ett bättre samhälle. Designforskningen bidrar till etiskt och estetiskt medvetna sätt att utveckla de grundläggande villkoren i samhället. Detta görs genom designingrepp eller genom att undersöka designpraktikens förändringskraft. Inom fältet kopplas även kunskaper och innovationer från olika håll ihop – en process som i sig resulterar i nya forskningsbaserade produkter, tjänster, system och miljöer samt mer kritiska, välförankrade och långsiktiga designprocesser. Designfakultetens strävan är att utveckla design som kunskapsfält för att kunna möta sociala, ekonomiska och tekniska utmaningar i samhället på ett hållbart, innovativt och estetiskt medvetet sätt. Fakultetens fortlevnad är sålunda essentiell. FOTO: PETER KARLSSON alla, dagligen och överallt, privat och i det offentliga rummet. Genom produkter, tjänster och system – i gestaltning, som konkurrensredskap och innovativ lösningsmetod av komplexa problem. Design är sålunda samhällets största kultursektor och forskningen därom vital. Forskning om, för och genom design med fokus på miljöer där designade produkter, tjänster och system används och upplevs. När designforskningen på 1960-talet inleddes, bland annat i England och USA, låg fokus på designprocessernas effektivitet. Idag koncentreras intresset på designarbetets förmåga att skapa innovativa lösningar på komplexa problem och vidga individernas, företagens och samhällets ”möjlighetsrum”. design angår oss FOTO: CARLOLINE LUNDÉN/WELDEN Designforskning skapar kunskap i relation till designfälten och fokuseras antingen på designarbetet eller på sammanhangen där designade produkter, tjänster och system används och upplevs. Det vill säga överallt. Sara Modig, medgrundare och Senior Partner, ModigMinoz 08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 7 Marcus Jahnkes avhandlingsprojekt Meaning in the Making – Introducing a Hermeneutic Perspective on the Contribution of Design Practice to Innovation handlar om hur design kan bidra till ett stärkt innovationsarbete i företag med liten eller ingen tidigare design erfarenhet. I en experimentell studie genomförd i samarbete med SVID ”intervenerade” fem designer var sitt företag. Genom en serie workshops involverade de multidisciplinära grupper i en skapandeprocess där konversation och praktiskt arbete är sammanflätade vilket resulterade i många nytänkande koncept som utmanar rådande föreställningar om företagets produkter. Genom att tolka processerna med inspiration från hermeneutiken visar Jahnke att dessa kan förstås som ett aktiverat meningsskapande genom design, något som skiljer sig från hur till exempel design thinking ofta beskrivs som en process för problemlösning. Åsa Wikberg Nilsson är idag universi tetslektor på Innovation och Design vid Luleå tekniska universitet. Dessutom ordförande i D&R – Swedish Design Research Network, medlem i Designfakultetens styrelse samt en av våra alumni. I februari 2012 disputerade hon med avhandlingen Rethinking designing som syftade till att utveckla praktiska verktyg och riktlinjer för arbetsplatsdesign baserade på en reflekterande designtradition. Hennes teoretiska forskningsbidrag kan sammanfattas som sambanden mellan teorier och begrepp som förändring, FOTO: TOMAS BERGMAN Åsa Wikberg Nilsson in action. 8 • DE SIGNFA K ULT E T EN 08–14 lärande, genus och design i en normkreativ designforskning. Åsa Wikberg Nilsson deltar i skrivande stund också i projektet Genuslabbet med Marcus Jahnke och Karin Ehrnberger som hon lärde känna i Designfakultetens forskarskola. Syftet med projektet är att skapa en workshop-baserad process och metoder för normkritisk inno vation. Projektet görs på uppdrag av Vinnova och arbetet sker i samverkan med ett tiotal organisationer, bland annat Veryday, Karolinska Institutet, Snickers Workwear, Experio Lab och Restaurangakademien. FOTO: BENJAMIN GROSS Belönad värdeskapande tjänstedesign Design och tjänsteinnovation är områden som ofta ägnar sig åt liknande uppgifter. Men hur kan de förstå varandra bättre? Katarina Wetter Edman disputerade våren 2014 med avhandlingen Design for Service: A framework for articulating designers’ contribution as interpreter of users’ experience som syftar till att förstå och underlätta just den kommunikationen, bland annat genom det nya ramverket Design for Service. Den centrala frågan i avhandlingen är hur man kan förstå industridesignerns kunskap/ praktik och dess funktion när den integreras på andra områden än traditionell produktdesign – och hur kan den då bidra till tjänsteinnovation? 2011 fick Wetter Edman motta Torsten Dahlin-stipendiet, med syfte att uppmuntra och lyfta fram tvärvetenskaplig forskning. Bland annat ansåg juryn att ”hon skapar förutsättningar för hur industri design kan vara värdeskapande och tillföra betydande kunskap inom ett nytt tillämpningsområde”. För att dels berätta för vår omvärld om vår utveckling, dels bjuda in till sådant vi anser borde intressera fler inom designforskningsområdet, arrangerar Design fakulteten ibland öppna seminarier. Nyligen en heldag på temat Designing Publics, Publics Designing: Design roles in social innovation på Konstfack tillsammans med bland andra Mötesplats Social Innovation, KTH och Interaktiva Institutet. Tidigare var vi på Arkitektur- och Designcentrum under en halvdag kallad Designfakulteten – what’s up? där bland annat dagsläge och utmaningar presenterades. Våren 2012 samlades en stor publik för att delta i en hel dags designforskningskonferens med föreläsningar, workshops och panel debatter på temat. Aktiviteterna finns dokumenterade på hemsidan. Haptisk interaktionsdesign – ett nytt forskningsfält Designfakultetens nionde doktor i design Camille Moussette var Designhögskolan i Umeås förste och därför ”en milstolpe för institutionen och dess forskning”. Hans ambition var att utveckla haptik, läran om effekterna av beröring, i ett designperspektiv som utgår från män niskans behov. I avhandlingen Simple Haptics: Sketching Perspectives for the Design of Haptic Interactions undersöktes hur interaktionsdesigner kan ta till sig läran om beröring för att utveckla gränssnitt och upp- FOTO: CAMILLE MOUSETTE Lektor, ordförande och alumni FOTO: MARCUS JAHNKE Sommarskolor i Nordes regi I nätverket Nordes, där Designfakulteten ingår, turas de nordiska länderna om att vartannat år a rrangera en konferens, vartannat år en sommarskola. 2014 är det Finlands tur att för första gången arrangera sommarskolan som är mycket populär bland våra studenter. Aalto-universitetet ansvarar för temat The Perceptive Body och den äger rum 18–21 augusti i Helsingfors. Design on the Move var temat 2012 då studenterna träffades på AHO, Arkitektur- och designhögskolan i Oslo och 2010 ägde sommarskolan rum i Pukeberg, Nybro, på temat (The doing of) Design Things. 2008 hölls skolan på K rogerups högskola i Köpenhamn och den g ången, som också var den första, var temat Research and Design E xperiments. Mer info på nordes.org Utåtriktad verksamhet F O T O : linköpings uni v ersitet Kort & gott Tänk nytt! levelser som sträcker sig bortom traditionell visuell och formbaserad estetik. Produkter som känns rätt kontra produkter som ser bra ut ger designern nya både utmaningar och möjligheter. Konkreta exempel, riktlinjer och rekommendationer för hur en interaktionsdesigner kan gå tillväga när det gäller att utveckla beröringsbaserade produkter har använts i avhandlingen. Detta för att tillmötesgå att användare i allt större utsträckning interagerar med produkten genom beröring. Sveriges första doktor i tjänstedesign Kognitionsvetaren Fabian Segelström blev med avhandligen Stakeholder Engagement for Service Design: How service designers identify and communicate insights landets förste disputerade inom om rådet t jänstedesign. Han studerade hur tjänstedesigner går tillväga för att skapa förs tåelse för kunder och andra som påverkas av en tjänst – detta för att utveckla tjänster som bättre passar deras behov. På nära håll följde han i flera månader tjänstedesigner och deras uppdrags givare, olika tjänsteföretag i Sverige, Tyskland och Australien. En av slutsatser na var att när en tjänstedesigner kommer in i ett företag händer det ofta att de olika avdelningarna upptäcker att de har mycket att vinna på att samarbeta mer. En annan var att tjänstedesigner erbjuder en helhetssyn som deras u ppdragsgivare ofta saknar. De ser och kan definiera hela processen, från det att behovet av tjänsten uppstår tills den är levererad och tillgodogjord. 08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 9 Fakta i figurer 15 12 Vad har Designfakultetens studenter för bakgrund? Inriktning Doktorandernas inriktningar är ofta relativt praktiska, utan att bli tillämpade. Olika praktiker utgör grund för reflektioner och vidareutveckling av teorier och synsätt där design ses i relation till människor, samhälle och teknik. Grovt sett framträder fyra olika vanliga inriktningar på doktorandernas arbeten: Orientation Hur många har deltagit mellan 2008 och våren 2014? 9 Och framför allt – inom vilka områden forskar de? 6 såg dagens ljus 2008 hade några personer redan påbörjat sina doktorandstudier i design. Detta bidrog till att verksamhetens forskarskola snabbt kom upp till det förväntade antalet mellan 15 och 20 doktorander. Den stora tillströmningen av nya doktorander var både oväntad och glädjande och har sedan starten skett kontinuerligt för att idag räknas till drygt 70 personer. Många av dessa har sin bakgrund i design, men bredden på utbildningar som studenterna har innan de börjar är stor. Detta tillsammans med att studenterna kommer från många olika länder bidrar till många givande diskussioner och insikter. Inriktningen på doktorandernas avhandlingar är ofta relativt praktisk, utan att för den skull vara tillämpad. Praktikerna utgör en grund för reflektioner och vidareutveckling av teorier och synsätt där design sätts i relation till människor, samhälle och teknik. Det ska bli mycket intressant att se hur dessa personer kommer att bidra till och utveckla forskning, utbildning och praktik inom design de kommande fem, tio åren. n ä r d e s i g n f a k u lt e t e n Antalet doktorander Några personer hade påbörjat sina doktorandstudier innan Designfakulteten skapades 2008 vilket 3 gjorde att verksamheten snabbt kom upp till det förväntade antalet 15–20. Men tillströmningen av nya doktorander har fortsatt och sker nu kontinuerligt med knappt tio nya per år. 0 2006 2007 2008 2009 2010 15 • Industridesigner och andra som arbetar med deltagande designforskning, Våren 2014 har 19 av Designfakultetens doktorander disputerat och i diagrammet ser vi att Sverige under åren 2014–2016 kommer att få ytterligare cirka 35 nya doktorer i design. Detta innebär fantastiska möjligheter för många fält. 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antalet inskrivna doktorander Enrolled PhD students December 2013 Examiations Antalet disputationer 12 9 6 • tjänstedesigner som vänder sig mot kritisk designmanagementforskning och samhälls vetenskap, • kritiskt engagerade designer och konstnärer som utforskar allmänhetens engagemang och (nya) politiska och teoretiska områden för designforskning, och • interaktionsdesigner som forskar om och genom (nya) sätt att leva med teknik. 2017 Reflektion över praktik Social innovation och hållbarhet Sverige Sverige Mexico Mexico Design och samhälle Ny produktutveckling Danmark Danmark Indien Indien Användare och delaktighet Lärande Italien Italien Argentina Argentina Co-design och Participatory Design Hälso- och sjukvård USA USA Malaysia Malaysia Teorier och begrepp Utveckling och innovation Professionella roller Designfilosofi Artefakter i bruk Designmetoder Reflektioner av praktik Design och innovation Konst och design Artikulationer av multisensibilitet Kina Kina Iran Iran Kanada Kanada Storbritannien Storbritannien Tyskland Tyskland Nederländerna Nederländerna 3 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Utbildningsbakgrund 2017 Många har sin bakgrund i design, men bredden på utbildningar som studenterna har innan de börjar är stor. Vanligast är att de har en masterutbildning i industridesign från en konst- och designskola, men antalet designingenjörer är också en stor grupp. Tillsammans med doktorander med Educational background Enrolled PhD students December 2013 Examiations Bo Westerlund, föreståndare Designfakulteten internationell bakgrund i interaktionsdesign utgör de ungefär två tredjedelar av samtliga. D en återstående tredjedelen kommer från en stor mängd olika områden vilket bidrar till många givande diskussioner inom det breda fält av design som skapas. Geografisk spridning Studenter kommer från många olika länder vilket bidrar till en inspirerande internationell forskningsmiljö. Industridesign 10 • DE SIGNFA K ULT E T EN 08–14 Sverige Mexico Danmark Indien Italien Argentina USA Malaysia Sverige Sverige Designingenjör Antropologi Interaktionsdesign Textilingenjör Kommunikation Statsvetenskap Arkitektur Grafisk design Kina Iran Europa Europa Inredningsarkitekt Konst Kanada Storbritannien N+S Amerika N+S Amerika Ergonomi Företagsekonomi Tyskland Nederländerna Asien Asien Kognitionsforskning Bildlärare 08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 11 Design för en önskvärd framtid Insikten om att design driver allt från innovation till lösningar av samhälleliga utmaningar växer sig allt större, till exempel inom EU. Därför är Designfakultetens verksamhet vital för att vidareutveckla Sveriges position som en ledande aktör inom designforskning. Här förmedlar några av våra medlemmar sin syn på saken. till att ta Europa ut ur krisen. Detta är utgångspunkten för EUs strategi, Europe 2020, som klargör behovet av en bred och balanserad syn på innovation. I ett Europa präglat av såväl ekonomisk nedgång som stora sociala och klimatmässiga utmaningar, måste vi tänka nytt och annorlunda. Vi måste bli bättre på att samarbeta över gränser; mellan länder och mellan discipliner, mellan universitet och företag, mellan den privata och den samhälleliga sfären. Innovation definieras, enligt EUs initiativ Innovation Union, som individers, företags och hela nationers förmåga att kontinuerligt skapa en önskvärd framtid. En definition som tydligt sätter fingret på vikten av design och designkompetens i framtidens Europa – något som också illustreras av att design allt oftare förekommer i policydokument liksom i den rad initiativ för att styrka Europas innovations- och konkurrenskraft som utgår ifrån design. Inom ramen för Business & Design Lab vid Göteborgs universitet leder vi ett av de större europeiska forskningsprojekten inom området – DESMA, som kopplar samman fyra universitet, åtta företag och tolv doktorander som tillsammans utforskar hur design kan agera som drivkraft för innovation och konkurrenskraft. Syftet är att skapa en europeisk plattform för att utveckla forskningen inom design management. Vi leder också den del som behandlar design i ett annat EU-finansierat forskningsprojekt, Unveiling Creativity in Europe, vilket inkluderar elva ledande europeiska universitet som gått samman för att kartlägga betydelsen av de kreativa näringarna i Europa. I dessa projekt är det huvudsakligen vi på Göteborgs universitet som står för kompetensen inom designforskning. Erfarenheter som har styrkt vår uppfattning om att Sverige har stor potential att ta en ledande roll i utvecklingen mot ett Europa som bygger på designdriven innovation. Vi har en tradition av tvärvetenskapliga samarbeten och en managementtradition som är förhållandevis lätt koppla samman med en designlogik. Men kanske viktigast av allt – vi har kommit betydligt längre än våra europeiska kolleger med att utveckla designforskningen och därmed dra nytta av både vetenskapliga och praktiska metoder som utgår ifrån designpraktiken i innovationssammanhang. Designfakulteten har varit en förutsättning för att etablera denna position genom att skapa en kritisk massa för att driva forskarutbildning inom design och för att skapa en gemensam arena för att utveckla designforskningen som egen disciplin. Min förhoppning är att vi nu kan dra nytta av den här unika erfarenheten och hitta nya möjligheter att vidareutveckla såväl denna gemensamma plattform som Sveriges position som en ledande aktör inom designforskning. Anna Rylander, projektledare DESMA och forskare, Business & Design Lab, HDK, Göteborgs universitet FO T O: Ola Kjelb y e innovation är nyckeln 12 • DE SIGNFA K ULT E T EN 08–14 FOTO: Mikael L undgren Vidareutveckling av kritisk massa Nya designpraktiker för nya behov design spelar idag en signifikant strategisk roll i många olika typer av utvecklingsoch innovationsprocesser. Genom att kontinuerligt ta sig an nya och framväxande behov, har industridesign över tid utvecklats från att från början främst handla om gestaltning av fysiska föremål för industriell massproduktion till att handla om process och produktion, bruk och upplevelse, i mycket vid mening. När det gäller industridesign som den praktiseras idag är Designhögskolan erkänt mycket framstående; våra utbildningar rankas bland de bästa i världen och våra studenter vinner regelbundet priser i internationella tävlingar. Det är mot den här bakgrunden vi nu arbetar med frågan om vilken roll designforskning kan spela för vår egen och vårt ämnes framtida utveckling. Vår forskning och forskarutbildning utgår från två grundläggande antaganden. Det första är att designområdets kunskapsutveckling också i fortsättningen kommer att vara beroende av ett antal olika strategier, och att den framväxande forskningen måste ses som en del i ett större kunskapssammanhang. Till skillnad från de flesta andra akademiska ämnen har designområdet historiskt sett inte baserat sin kunskapsutveckling på akademisk forskning, utan på ett antal olika ansatser med det gemensamma draget att själva designpraktiken är i fokus. Ämnesutveckling inom design har bedrivits i form av konstnärligt utvecklingsarbete, och i fallet med industridesign i stor utsträckning inom den professionella praktiken. Det andra grundantagandet är att huvudskälet till att just forskning blir en allt viktigare del av design inte primärt ligger i framväxten av ny teknologi, nya tillämpningar eller liknande utan i den strategiska nödvändigheten av att undersöka förändringar i vårt områdes grundvalar som är mycket svåra att ta sig an med de strategier vi hittills främst arbetat med. Om man ser till design områdets utveckling, och inte minst utbredning, så är det tydligt att man kunnat ta sig an ny teknologi med mera, med stor framgång: nya designpraktiker växer kontinuerligt fram som svar på nya behov och frågeställningar. Forskningens främsta uppgift ligger i att utveckla det som gör en sådan utveckling av design möjlig också i framtiden. I takt med att vi söker oss mot områden och arbetssätt allt längre ifrån tidigare typiska processer inriktade mot massproduktion för masskonsumtion, blir det allt viktigare att utveckla den konstnärliga, den teoretiska och den metodologiska, grunden för designarbetet. Till exempel så vilar industridesign på en konstnärlig grund i stor utsträckning formulerad i ljuset av den tidiga industrialiseringen och därmed en grundläggande logik som idag är långt ifrån lika självklar som den tidigare varit. Genom att kritiskt undersöka, utveckla och utmana disciplinens fundament på sätt som den professionella praktiken helt enkelt inte har möjlighet att ta sig an, kan forskningen fördjupa den grund som krävs för att design ska kunna fortsätta utvecklas mot nya områden, samarbeten och behov. Av samma skäl blir forskarutbildningar en naturlig fortsättning på tidigare utbildning inom design, ett svar på behoven av ytterligare ämnesfördjupning och nya färdigheter. Vår forsknings viktigaste uppdrag handlar således inte om samtida tillämpningar, utan om våra designpraktikers framtida grund. Johan Redström, professor och forskningsledare på Designhögskolan vid Umeå universitet 08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 13 Designforskning som brobyggare Vi blir mer och mer medvetna om att framtidens sociala, tekniska och ekonomiska system kommer att kräva särskilda kompetenser som innehåller skicklighet att både tillvarata fördjupad expertkunskap och att arbeta mellan olika discipliner. Detta har ställt traditionella vetenskapliga discipliner inför utmaningar – inte så att fördjupningar blir mindre viktiga, men att de behöver kompletteras med förmåga att utveckla samarbeten över disciplingränser, använda designmetodiker och att stärka innovationsförmåga. Skälen är att vi ställs inför tidigare okända och komplexa frågeställningar, både i vårt samhälle och i näringslivet. Designforskningen och designdisciplinen erbjuder erfarenhetsbaserade metoder och arbetssätt som visat sig kunna ge kraftfullt bidrag till framtagande av koncept för helt nya typer av lösningar och förslag. Forskning för att utveckla kunskapsmassan inom detta fält har under de senaste åren etablerats genom den nationella Designfakulteten grundad 2008. Genom forskarskolan inom D! har doktorander och forskare/lärare funnit en arena för utveckling och lärande som har haft en inspirerande inverkan på de verksamheter där doktoranderna är inskrivna. Ibland är dessa rent designinriktade verksamheter, men lika ofta konst, ekonomi – eller teknikinriktade verksamheter. På senare år har det internationella finansieringssystemet utvecklats, en rad utlysningar från nationella och internationella forskningsfinansiärer har lagts som lyfter fram design – och innovationsfrågor i större projekt. Horizon 2020 med samhällets stora utmaningar som huvudfokus är ett exempel på detta. Stora delar av forskning och utbildning på KTH har sedan länge varit kopplad till omvärldsutmaningar, dock finns fortfarande förbättringspotential. Det finns många (goda) skäl till att vi är organiserade så att till exempel Samhällsbyggnad, Industrial Management, Produktdesign och Computer Science inte alltid har direktkontakt. En av de viktiga brobyggarna mellan olika delar av KTH nu och i framtiden är designforskning, design thinking och dess koppling till hållbarhetsfrågorna. Vår medverkan i Designfakulteten har gett ett stort antal doktorander en välgörande diskussion med kollegor från många olika lärosäten i landet, vilket i sin tur gör att en kritisk massa inom designforskningen nu äntligen har uppnåtts i Sverige. KTH ser forskning och utbildning inom designfältet – kopplade till våra olika skolor – som ett långsiktigt viktigt bidrag till ambitionen att vara ett universitet som skapar önskade framtider. ämnen, fakulteter och institutioner, med stöd i Designfakulteten. Ömsesidigt har vi kunnat agera för att både stärka och få svensk designforskning att växa, dels i sig själv, dels inom specifika områden. När nu EU som forskningsfinansiär börjar få upp ögonen för designforskningen, som egen disciplin men också som stödjande för annan forskning och innovation, har svenska forskare en fördel av Designfakulteten, som ett väletablerat nätverk av ledande designforskare. Vi har dessutom en lång tradition av designtänkare och designforskare från det sena 1800-talet till idag. Forskning som bottnar i ett designdrivet humancentrerat perspektiv och gestaltar alternativa framtider. Margareta Norell Bergendahl, professor i Integrerad Produktutveckling och vicerektor för samverkan, KTH Alternativa framtider kontinuerligt förändras, där innovationer fryser samtidens föreställningar, har design alltid spelat en central roll. En roll som både gestaltar alternativa framtider och knyter an till historiska utvecklingsprocesser, och alltid med människan med sina förmågor som byggsten. Designforskning blir därför mångfacetterad, med nyfikenhets- och utvecklingsdrivna frågeställningar kring vad som sker med designkunskap i brytningstiden mellan nya discipliner, vilka mekanismerna är bakom anpassningsförmågan hos design, varför viss design uppfattas som god, hur gamla tekniklösningar blir nya verktyg för gestaltning, varför organisationer lyckas eller misslyckas att integrera design, vilka grundläggande principer som styr designlösningar, etcetera. I denna dynamik placeras Linköpings universitets designforskning som ledande från 1990-talets interaktionsdesign, till dagens forskning kring design för tjänster. Som en självklar komponent tillsammans med framgångsrika utbildningar och kurser i bland annat slöjd och hantverk, möbeldesign, grafisk design, interaktionsdesign och teknisk design. Med denna mångfald som utgångspunkt etablerades nätverket, eller kollegiet LiU design, tvärs foto : T ham & Videgård A rkitekter 14 • DE SIGNFA K ULT E T EN 08–14 foto : peter karlsson i samhället som Stefan Holmlid, docent, institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet 08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 15 Glokalt meningsskapande tids zeitgeist? Många s kulle omedelbart svara ja. Och i bety delsen “formgivning” har design utan tvekan utvecklats till ett ekonomiskt konkurrensmedel som inte kan åsido sättas. Samtidigt är det länge sedan design bara handlade om mervärdes skapande produktutveckling i strikt kommersiell mening. Idag används begreppet design också i mera utvidgade termer, ofta i betydelsen ”gränsöver skridande uppfinningsrikedom”, oumbärligt i all transformativ och innovativ verksamhet. Design kan också översättas som ”meningsskapande” rätt och slätt; en fundamental, social aktivitet, som vi fortfarande vet alldeles för lite om. All materiell och teknisk utformning har en kommunicerande dimension, som avgör hur ett föremål, ett transportsystem, en arbetsmiljö eller en samhällstjänst fungerar men också, och kanske ännu viktigare, hur dessa, som ”designprodukter”, lyckas bidra till en mera angelägen, rättvis, lockande, hälsosam eller föränderlig vardag. Den här typen av komplexa samband mellan människa och miljö, resurser och möjligheter, utgör designforskningens fält. Här finns nya gränsområden och kunskapsluckor, som designforskare idag är i färd med att identifiera och fylla ut. Designforskare tar inte ”design” för givet och nöjer sig inte med att betrakta ”god design” som ett mytomspunnet lyckokast. Genom tillämpade forskningssamarbeten inom olika områden ger sig designforska re istället i kast med systematiska expe riment, utprovning och utvärdering av nya integrerande metoder, begrepp och strategier som kan understödja designprocesser inom en rad olika områden. Malmö högskola har sedan starten 1998 varit en av de drivande miljöerna inom designforskningen i Sverige och Norden, och har som partner inom Designfakulteten också spelat en aktiv roll för utvecklingen av designforskarutbildningen. På Malmö högskola bedrivs designforskning främst inom profilen ”Nya medier, offentligheter och gestaltningsformer”, en forskningsprofil som fokuserar på studier av digitalt understödd, medierad kommunikation och interaktion, om flervetenskapliga och praktikbaserade experiment med nya tekniker, komplexa system och multimediala samarbets- eller samverkansformer. Viktigt är bland annat att utforska den teknikutveckling och medieanvändning som sker utanför den akademiska kontexten, i vardagliga, entreprenöriella eller ”subkulturella” sammanhang. Relationerna mellan producenter och konsumenter, mellan professionella och amatörer, mellan utvecklare och an vändare, ser idag annorlunda ut, vilket också påverkar forskningens metoder och frågeställningar. Sverige ligger med sin tradition av samverkans- och deltagandeprocesser långt framme internationellt, vilket ger en bra grund för en utvidgad satsning på utforskande av konceptutveckling, komplexa processer och kollaborativt skapande. Förväntningarna på designforskningen är idag med all rätt höga, och vi står beredda att anta utmaningarna. Maria Hellström Reimer professor i design i teori och praktik vid Malmö högskola, studierektor på Designfakulteten foto : H ironori T sukue är ”design” vår största konstnärliga högskola och har spetskompetens inom design, visuell kommunikation, konsthantverk och konst. Undervisningen bedrivs för närvarande huvudsakligen på kandidat- och masternivå, men Konstfack anser att det är hög tid att låta denna spets märkas också på forskarutbildningsnivå och har inlett ett samarbete med KTH för att förstärka sin utbildningsoch forskningsmiljö med fler doktorander och externfinansierade forskningsprojekt. Den övergripande målsättningen för Konstfacks forskning är att förena görandets och skapandets praktiker med det radikala ”omtänkande” av relationen individ–samhälle–miljö som omställningen till ett mer hållbart samhälle kräver. Forskningen är driven av ett starkt socialt konstfack är sveriges 16 • DE SIGNFA K ULT E T EN 08–14 engagemang och karaktäriseras av en syn på kunskap och lärande där metoder och teoretiska perspektiv grundade i såväl konstnärliga/praktiska som vetenskapliga diskurser samverkar. Konstfack har ett nära samarbete med Designfakulteten trots att skolan ännu inte har haft några egna doktorander inskrivna i forskarskolan. Dock ökar behovet av dessa kurser i takt med antalet doktorander. Ett flertal designer med utbildning och masterexamen från Konstfack deltar redan i Designfakultetens verksamhet genom att de är inskrivna som doktorander vid andra medlemsinstitutioner. Konstfack arbetar aktivt med kompetensförsörjning och är inne i en intensiv nyrekryteringsperiod och har bland annat anställt tre av Designfakultetens alumni, som dessutom alla erhållit fakultetens designforskningspris för bästa avhandling. Dessa designdoktorer bidrar till att designutbildningen utvecklas i relation till samtida designforskning och samhällets ökande behov. Konstfacks rektor sitter i Designfakultetens styrelse och en av skolans gästlärare är fakultetens internationella sekreterare. Konstfack ser ett ökande behov av stöd genom Designfakulteten, inte bara för doktorandkurser, utan även för de nationella, nordiska och internationella nätverk som upprätthålls och konstitueras genom fakultetens seminarier, föreläsningar och besök. Bo Westerlund, professor i industridesign och föreståndare för Designfakulteten F O TO : M A L MÖ H ÖG S KO LA Designdoktorer bidrar och utvecklar 08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 17 Mette Agger Eriksen Prisbelönta alumni berättar 1. D! is a very important cross-institution al faculty with strong international connections. Especially for the PhD scholars involved, it seems to become a platform enabling continual interaction with other 2. To me D! becomes a platform enabling continual interaction with other new and senior scholars broadening perspec tives in relation to my home institution at Malmö University – and in addition to Danish environments and networks I also engaged in as a PhD scholar. Particularly the thematic seminars/internats played an important role to me, in terms of pushing me to explore new theoretical areas related to design research. Av de i skrivande stund 19 disputerade designdoktorer som deltagit i Designfakultetens forskarskola har fem förärats 10 000 kronor och vårt Designforskningspris för bästa avhandling. Här berättar de om sina erfarenheter av fakultetens forskarskola, om hur synen på designforskningsområdet utvecklats och om vad de gör idag. 3. Parallel with the time the Design Faculty has existed, in my view the field of design research has generally matured rapidly – both in Sweden and internation ally. The faculty’s close integration with the Nordes design research conferences and summer schools has surely been a Otto von Busch Fyra frågor 1. Vad är din erfarenhet av Design fakultetens verksamhet? 2. Vad bidrog forskarskolan med för dig? 3. Hur anser du att designforsk ningsområdet utvecklats på se nare år, dess status och framtid? 4. Vad gör du idag? 1. Designfakulteten har varit en fantastiskt mötesplats och mycket inspirerande. Det finns så många sätt att närma sig design, och då ämnet är så nytt är det verkligen fruktbart att samla ihop resurserna och få känna på många perspektiv. 2. Internaten bidrog särskilt till att kunna tala om metod på ett friare sätt, att kunna söka stöd hos andra designer som jobbar med liknande frågor. Det är lätt att man annars gör sin forskning ”tekniktung”. 3. Design blir alltmer etablerat som forskningsfält, särskilt i de nordiska länderna. Och designforskningen här har också en tydlig koppling till samhällsfrågor, politik och filosofi, vilket jag tycker är nyttigt. Då kan forskningen verkligen lyfta fältet och inte huvudsakligen vara teknisk. 4. Nu är jag professor i Textildesign på Konstfack och forskar huvudsakligen kring mode och politik. new and senior scholars broadening perspectives in relation to the home institution. Additionally, D! has been a strong actor and voice in establishing a Swedish network, acknowledgement and vocabulary of practice-based design research. part of making this happen here in Scandinavia. Thus, currently design research (e.g. practice-based, programmatic and with experiments and design work at its core, etc.) is in my experience increasingly recognised within design education and research institutions. These approaches are also increasingly recognised as important in various funding calls/programmes. However, in the future there is still lots of work to do in terms of encouraging the broadening and acceptance of design research practices in other research domains as well. 4. I currently have a postdoc position at Malmö University (Sept 2012–Sept 2014) – in many ways continuing and building upon the research interests and topics of my doctoral studies (materiality and co-designing practices). However, now I am doing this in relation to public and especially municipal sustainable urban transition practices – which nicely matches with my background in architecture. Martin Avila 1. I appreciate D!’s general framework that delegates the theme and organisation of each meeting to the schools/ companies involved, even though they fall within a yearly strategy from D!. I have always enjoyed, and have tried to be open to the variety of agendas of each meeting. 2. Logistically, with the possibility to travel, meet people and perform work. Intellectually, with stimulating discussions that often took me out side of my own practice and frame of work and study.It made it possible for me to meet other design researchers and e ducators, and participate in conferences, and also gave me access to information on f unding. It has always been important for me to be part of D!’s activities because as a foreigner in Sweden, D! has been my window to the national landscape of design education and research. future of design research lies in being capable of producing transversal (across disciplines) and integrative proposals that are difficult to make in traditional specialised research. 4. I hold a senior lecturer position at Konstfack and am responsible for design for sustainable development at the indus trial design department. At the moment, however, I am living in Argentina and working on an international postdoc financed by the Swedish Research Council entitled Symbiotic Tactics. Design Interventions for Sensitizing to Ecological Complexity. The project will be develop ed through collaborations with research institutions in Sweden, Argentina and South Africa. 3. I believe that design is going through a very productive crisis (one that stretches far beyond the “design field”) and that necessarily leads to the reassessment of the field and to more diversified practices. In my view, the 18 • DE SIGNFA K ULT E T EN 08–14 08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 19 1. My experience of the D! activities has been very positive. I started my doctoral studies in Umeå as the only PhD student at the department, and I had very few reference points and other perspectives with which to tackle my design research activities. The D! network and its members provided a forum to share challenges and experiences, bad or good, related to doctoral studies and research in design. The value of meeting in person, and multiple times, with many professors, researchers and doctoral students from outside your own department is precious. You discover how design research and doctoral studies are framed and realised elsewhere in Sweden, Scandinavia and across the world. 2. The research school helped me connect with an extended group of researchers and PhD students, and ultimately develop an understanding of the design research field and its practitioners: who is working on what, how the research is done or presented, which tools and best practices are most common, what are the main traditions and directions in the design discipline(s), etc. The regular meetings held across Sweden allowed me to visit other schools and institutions, visit their everyday reality for postgraduate studies, and ultimately develop my own network of contacts and collaborators. Overall, D! network allowed me to better frame my doctoral project, by positioning myself and my activities in relation to the rest of the field, locally and internationally. 20 • DE SIGNFA K ULT E T EN 08–14 3. It’s challenging to try to answer this question briefly. In short, I feel the design research field is maturing and establishing relatively solid foundations despite its short history. Elementary concepts, ideas and processes of design research have been examined for 10-15 years or more, and have been shared and tossed around intellectually by many so they have become fairly recognised, and somewhat robust overall in the community. While the “designerly ways” and activities of de- 4. Since January 2013, I’m working at Apple in California, in the Input Devices group. We refine existing input devices like the keyboard and mouse, but we also prototype and develop new interfaces for people to interact with technology in various ways. Kort & gott Samarbeten med SVID Grattis Martin Avila, vår alumni tillika lektor i industridesign på Konstfack och fil dr i design från HDK / Göteborgs universitet, som är den förste att av Vetenskapsrådet beviljas en internationell postdok inom konstnärlig forskning med inriktning mot design. Projektet har titeln ”Symbiotiska taktiker”. (Symbiotic tactics. Design interventions for understanding and sensitizing to ecological complexity) och är ett samarbete med Multidisciplinary Institute of Vegetal Biology i Cordoba, Argentina och African Centre for Cities i Kapstaden, Sydafrika. Syftet med Vetenskapsrådets bidrag är att främja internationell rörlighet för nydisputerade forskare med svensk doktorsexamen. I skrivande stund utvecklas ett samarbete mellan Designfakulte ten och SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, för release juni 2014 – www.designresearch.se. Designresearch är en söksida för designforskning och riktar sig till forskare, studenter och företagare inom design. Här kommer alla typer av d esignrelaterad forskning att kunna sökas – på författare, ämne, key words, typ av publikation med mera. Syftet med designresearch.se är att lyfta designrelaterad forskning och visa hur den utvecklar samhället inom många olika fält samt ger ny kunskap och nya lösningar. SVID ger även ut tidskriften Swedish Design Research Journal, två gånger per år både på svenska och engelska. I denna deltar Designfakultetens studenter med till exempel forskningsartiklar. Tidskriften kan laddas ner eller beställas via www. svid.se/designresearchjournal Designforskning med bredd Bo Westerlund 1. Aktiviteterna har inneburit otroligt värdefulla möten med forskare och doktorandkolleger från designforskning och angränsande fält. 2. Forskarskolan bidrog bland annat genom att visa hur brett designforskningsfältet är, och den gav även tillfälle att komma i kontakt med väldigt relevanta och viktiga möten med andra fält som har så mycket att bidra med för förståelsen av designforskning och även designarbete. Mötena är arrangerade kring relevanta teman med läsning, presentationer, workshops och diskussioner så att man ges tillfälle att fördjupa sig. 3. Designforskning har absolut blivit mer känt, i alla fall bland vissa grupper som designer, högskolor och universitet, men även hos flera forsknings finansiärer. 4. Jag arbetar som professor i industridesign på Konstfack där jag är ansvarig för grundutbildningen, men även engagerad i att få till stånd forskarutbildning och forskning inom designområdet. Att Designfakultetens studenter rör sig inom ett mycket brett fält kan illustreras av Noor Adila Mohd Rajili och Martin Bergman. Noor Adila är smyckedesigner i grunden och forskar vid Lunds universitet, avdelningen för Designvetenskaper inom området praktik och kunskapsskapande inom smyckedesign. Hennes arbete handlar bland annat om att identifiera vilket slags kunskap utövarna besitter, hur de fick denna kunskap samt hur den överförs till kreativa och innovativa insatser inom smyckedesign. Martin har en mastersexamen i produktutveckling med inriktning industridesign och forskar idag inom området industridesign och funktionella ytor och hur känslor kopplas till en ytas design. Med andra ord har han modifierat den världsberömda metodiken Kansei Engineering till att omfatta även ytor vilket inneburit att han idag ligger i fronten för områdets utveckling. Lisa Lindström, styrelseordförande för SVID och vd för designbyrån Doberman. FOTO: EMIL NORDIN Camille Moussette sign research are generally accepted and valued by its core community, there is still a long way to go before it is adequately recognised by the larger design community and other academic disciplines. We, as a community, have to continue demonstrating that design research and its activities can produce knowledge that is unique, rigorous and relevant. Personally, moving forward, I would like to see an increased level of self-criticism and tighter measures of quality for design research projects or publications. Evaluation of design activities can be fairly loose and subjective in general. Assessment of good or great research endeavours is also often very tricky. When mixed together, the result can often be very diluted, substandard or even lame. I feel we ought to be more demanding and preoccupied by the quality of the work that we do in design research. I have seen a lot of very remarkable and thorough design research works out there, but there is also a massive amount of subpar or crappy projects around. It is hard to argue or convince people of the value of design research when the work doesn’t radiate quality, professionalism or just passion! Internaten är stommen i Designfakultetens forskarskola och äger rum fyra gånger per år. De ger en introduktion till designforskningens olika metoder, teorier och områden samt möjlighet för doktoranderna att skapa nätverk och få överblick över aktuell designforskning. designfakulteten är alltså ett nationellt centrum för designforskning. Ambitionen är att utveckla design som kunskapsfält för att kunna möta sociala, ekonomiska och tekniska utmaningar i samhället på ett hållbart, innovativt och estetiskt medvetet sätt. Största delen av vår verksamhet går därför ut på att driva en forskarskola som idag har drygt 50 doktorander, samtliga inskrivna vid någon av våra medlemsinstitutioner runt om i landet. Grundkursen ger en introduktion till designforskningens olika metoder, teorier och områden samt möjlighet för doktoranden att skapa nätverk och få överblick över aktuell designforskning både nationellt och internationellt. Undervisningen ger en gemensam bas för alla doktorander inom ämnet oavsett bakgrund och forskningsområde. Grundkursen planeras 22 • DE SIGNFA K ULT E T EN 08–14 och leds av forskarskolans ledningsgrupp och äger rum på olika medlemsinstitutioner runtom i Sverige som då får möjlighet att presentera sin forskning. Ibland förläggs ett internat utomlands, vi har bland annat studerat sociala innovationer i italienska Citerna, Transdisciplinary and collaborative learning processes in design på Parson’s the New School i New York och Social Innovation and Critical Design på Goldsmith University i London. Kristina Lindström och Åsa Ståhl, som tillsammans disputerade med avhandlingen Patchworking Publics-in-the-Making. Design, Media and Public Engagement, menar att internaten ger utrymme att utforska och fördjupa redan existerande intressen och bidrar till avgörande impulser för fortsatt arbete, ibland på en mycket konkret nivå. – Som exempel ledde internatet i Citerna till att vi i vårt avhandlingsarbete fortsatte att undersöka hur en inbjudan formuleras utan att förutsätta vad problemet är, utan tillåter inbjudan att ta form i samspel mellan deltagarna. Det kan gälla ett sammanhang där man tar del av drömmar, problem, angelägenheter eller konflikter, berättar de. Sociala innovationers skärseld Ett av våra senaste internat handlade om sociala innovationer, ett allt viktigare fält inom designområdet. För att belysa detta och framför allt peka på designens möjlig heter anordnades ett öppet heldagssemi narium kallat Designing Publics, Publics Designing: Design Roles in Social Innovation. Arrangörer var förutom Designfakulteten bland andra Mötesplats Social Innovation och institutionen för Industridesign vid Konstfack. Att döma av publikens storlek är intresset för ämnet stort. Föreläsningarna och panelsamtalen handlade om allt från designerns och forskarens roll, möjligheter och utmaningar till vem som definierar problemen och hur olika samarbeten kan te sig. Hela seminariet finns dokumenterat på vår hemsida. Dagen före seminariet inledde Otto von Busch, professor i textil på Konstfack och Assistant Professor of Integrative Fördjupning & sommarkurser Som komplement till grundkursen finns i Designfakultetens regi fördjupningskurser inom speciella forskningsområden, metoder eller teoribildningar. Dessa kurser ges av medlemsinstitutionerna, på deras initiativ eller på uppdrag av Designfakulteten. Det finns också möjlighet att starta projekt eller speciella intressegrupper som då kan få ekonomiskt stöd från Designfakulteten. Utöver nämnda kurser ges vartannat år, i samarbete nätverket Nordes, en sommarskola med doktorander från hela Norden. Fashion på Parson’s the New School for Design, med en mycket uppskattad workshop på temat The Purgatory of Social Design. Doktorandpresentationer ingår alltid vid internaten, denna gång var det Helena Kraff vid HDK som berättade om sitt forskningsprojekt A designerly approach – in place development. Andrew Whitcomb, också han från HDK, forskar inom ämnet designmetoder och talade om Exploration in Collaborative Design. Internatet avslutades med en föreläsning av Anna Rylander, forskare vid Business & Design Lab vid Göteborgs universitet, på temat Design Experiments & Pragmatism. Schön i Tranås och Latour i Malmö Ytterligare exempel på internattema är ”Designpraktik – kunskapsproduktion och kunskapsbehov”. Ett tjugotal studenter träffades i Tranås på företaget Materia, grundat av en av dem – Kersti Sandin, idag professor vid Carl Malmstens skola vid Linköpings universitet. I en workshop trängde vi djupt in i företagets identitet och letade efter dess DNA. I en annan FOTO: LOUISA JOHAN SSON -SZUCS Kunskapsgivande internat guidades vi genom den amerikanska organisationsteoretikern Donald Schöns arbeten med hjälp av designteoretikern Erik Stolterman. Vår studierektor Maria Hellström Reimer är verksam vid Malmö högskola där hon bland annat organiserade ett internat på temat Re-Assembling the Social. Detta vigdes helt och fullt åt Bruno Latour, fransk sociolog känd för sina studier av kunskapsbildning och vetenskapsteori. Med honom i fokus föreläste professor Torben Elgaard Jensen som forskar i brukardriven innovation vid Aalborg universitet, diskuterades på ämnet Reading Latour och workshoppades om Mapping controversies med designforskaren Alex Wilke från Goldsmiths. Denna gång presenterade PhD-studenterna Zeenath Hassan och Henrik Svarrer Larsen sina projekt Participation as an Act of Mediation respektive Tangible Participation; Programmatic Design Research and Design Engagements in a Pedagogical Praxis. Sedan Designfakulteten startade har 31 internat genomförts, det senaste vid Textilhögskolan i Borås på temat Materialities. 08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 23 The Need to Think Big – and Internationalise! Designfakultetens disputerade designdoktorer till och med maj 2014 Medlemmar – som stöttar och bidrar Carl Jörgen Normark, The User as Interface Designer – Personalizable Designfakulteten fungerar som en nationell resurs för designforskning. Tillsammans med våra medlemsinstitutioner, som är listade här under, stödjer och initierar vi designforskning samt bidrar till att synliggöra området gentemot forskningsfinansiärer och andra intressenter. Vehicle User Interfaces (Luleå tekniska universitet, planerad till 140611) Johan Blomkvist, Representing Future Situations of Service Prototyping in Service Design (Datavetenskap, Linköpings universitet 140506) Katarina Wetter Edman, Design for Service: A framework for articulating designers’ contribution as interpreter of users’ experience (HDK, Business & Design Lab, Göteborgs universitet 140404) Blekinge Tekniska Högskola Mads Høbye, Designing for Homo Explorens: Open Social Play in Chalmers Arkitektur Produkt- och produktionsutveckling Performative Frames (K3, Malmö högskola 140328) Kristina Lindström och Åsa Ståhl, Patchworking publics-in-the-making: design, media and public engagement (K3, Malmö högskola 140124) Oskar Jonsson, Furniture for Later Life: Design Based on Older People’s Experiences of Furniture in Three Housing Forms (Designvetenskaper, Doctoral education in design is in a formative stage all over the world. Sweden, through the Swedish Faculty for Design Research and Research Education (Designfakulteten), has had a unique and strong position in developing doctoral education in design, which is reflected in its exceptional growth and results since its founding in 2007. Lunds universitet, 131206) Högskolan i Borås Textilhögskolan Ingela Lindahl, Visual aesthetics in product development: A balance Karlstad universitet between commercial and creative imperatives (Ekonomisk och indu- Konstfack striell utveckling, Linköpings universitet 131115) Kungliga Tekniska Högskolan, KTH Datavetenskap och kommunikation Industriell teknik och management Teknik och hälsa Fabian Segelström, Stakeholder Engagement for Service Design: How stakeholder insights for service design are formed and communicated (Datavetenskap, Linköpings universitet 131025) Marcus Jahnke, Meaning in the Making: Introducing a hermeneutic perspective on the contribution of design practice to innovation (HDK, there are differences in approaches to the subject of design, in methodologies for carrying out research, and in experiences with industrial and societal applications. There is also an increasing amount of examples, theoret ical depth and recognition of the subject and its contributions across academic, industrial and public sectors. This provides new horizons for the future development of Designfakulteten. Knowledge exchange on an international basis is necessary to further develop doctoral education in design. A networked organisation and knowledge exchange across institutions, faculty and students increases the critical mass and quality within the new but rapidly developing field. Knowledge and exper iences are generated relevant to multiple contexts, cultures and beneficiaries of design research, which contributes to the competence and competiveness of doctoral students and their future employers. Designfakulteten demonstrates this across Sweden and, increasingly, on a Nordic basis, through the bi-annual summer doctoral school organised with Nordes – the Nordic Design Research Network – and a planned common doctoral course. around the world 24 • DE SIGNFA K ULT E T EN 08–14 International secretariat and future development Designfakulteten’s strong position and network of institutions, graduates and results represent a unique contribution to developing doctoral design education not only on a Swedish but on a Nordic, European and international basis. This has been a motivation behind creating an international secretariat for Designfakulteten in 2013. A further motivation has been the increasing call for and funding for such developments in Europe. In the EU research and innovation programme Horizon 2020, there are more opportunities for design r esearch and doctoral education than in any p revious EU funding programme. Launched in 2014, it will distribute €80 billion over 7 years to research networks, p rojects and p latforms. Design is m entioned specifically in the Horizon 2020 topic ‘Societal Challenges’, along with related interests such as “sustainable and inclusive environments”, “social innovation and creativity” and “new forms of innovation”, and doctoral education and networks are targeted through the dedicated funds. More than previous programmes, Horizon 2020 e mphasises characteristics of design r esearch inclu- Business & Design Lab, Göteborgs universitet 130728) Ulrika Wänström Lindh, Light Shapes Spaces: Experience of Distribution of Light and Visual Spatial Boundaries (HDK, Göteborgs universitet, 121213) Camille Moussette, Simple Haptics: Sketching Perspectives for the Design of Haptic Interactions (Designhögskolan, Umeå universitet 121030) Mette Agger Eriksson, Material Matters in Co-designing (K3, Malmö Linnéuniversitetet Design Luleå tekniska universitet Ekonomi, teknik och samhälle Lunds universitet Designvetenskaper Malmö högskola K3 Konst, kultur och kommunikation Mälardalens högskola Martin Avila, Devices: Hospitality, Hostility and Design (HDK, Göte- Stockholms universitet Data- och systemvetenskap Åsa Wikberg Nilsson, Rethinking Designing: Collaborative probing of work and workplace change (Industriell design, Luleå tekniska universitet 120224) Ramia Mazé, International Secretariat Linköpings universitet Datavetenskap Ekonomisk och industriell utveckling högskola 120613) borgs universitet 120420) ding interdisciplinarity, demonstration, public participation and industrial and societal application. Doctoral positions and research are increasingly coordinated, centralised and funded on a European level, Swedish, Nordic and EU funding programmes are increasingly aligned. Responding to and shaping the topics in Horizon 2020 represents an unprecedented opportu nity for future development of design, doctoral education in Sweden and Designfakulteten. Göteborgs universitet Handelshögskolan HDK, Högskolan för Design och Konsthantverk Phillip Tretten, Information Design Solutions for Automotive Displays: Focus on HUD (Ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universi- Södertörns högskola Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik Tekniska högskolan i Jönköping Maskinteknik Umeå universitet Designhögskolan tet 110513) Henric Benesch, Kroppar under träd – en miljö för konstnärlig forskning (HDK, Göteborgs universitet 100226) Bo Westerlund, Design Space Exploration: co-operative creation of pro- samt: Interaktiva Institutet SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign posals for desired interactions with future artefacts (Datavetenskap och kommunikation, KTH 091106) Kajsa G Eriksson, Concrete Fashion: Dress, Art, and Engagement in Public Space (HDK, Göteborgs universitet 090122) Otto von Busch, Fashion-able: Hactivism and Engaged Fashion Design (HDK, Göteborgs universitet 081024) 08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 25 www.designfakulteten.kth.se
© Copyright 2024