RA PPORT T MÖL LNDAL EN NERGI AB ökan om tillstånd enligt miljöba alken för Riiskullaverk ket Ansö UPPDRAGSNUMMER R 1321452000 SAM MRÅDSUN NDERLAG repo001.docx 2012-03-2914 2014-12-02, REV VIDERAD 2014-12-22 Samman nfattning Mölndal En nergi AB avse er söka förnyyat tillstånd enligt e miljöba alken för Riskkullaverket då d nytt bränsle pla aneras att förrbrännas i pa anna 3 (P3) tillsammans t med tidigaree tillståndsgiv vna bränslen. Detta D samråd dsunderlag ä är ett första steg i tillstånd dsprövningenn av företage ets nna fas ges myndigheterr och andra bberörda möjlighet verksamhe et vid Riskulla averket. I den m särskilt ön att lämna synpunkter s på den föränd drade verksa amheten och aspekter som nskas belysas. Mölndal En nergis verksa amhet bestårr främst av el- och fjärrvä ärmeprodukti on. Befintligtt ed Göteborg fjärrvärmen nät är samma ankopplat me g Energis fjärrrvärmenät vvilket ger möjlighet till överförin ng av värme i båda riktnin ngarna. Dettta kan utnyttjas för optimeering av energiförsö örjningen me ellan kommun nerna. a produktion Företagets största och huvudsakliga nsanläggning g, Riskullaverrket, finns i Åbro Å industriomrråde i Mölndals Stad. Nä ärmaste störrre bostadsbebyggelse liggger ca 700 m från anläggning gen i nordostlig riktning. E Enstaka bosttadsbebygge else finns ca 100 m sydvä äst om anläggn ningen. repo001.docx 2012-03-2914 Verksamhe etens huvuds sakliga påve rkan på miljö ön och männ niskors hälsaa består av uttsläpp till luft och vatten, v trans sporter av brä änsle och as skprodukter samt s förbruknning av ändliiga resurser. Sweco o Gullbe ergs Strandgata 3 Box 2 203 SE 40 03 14 Göteborg, S verige Telefo on +46 (0) 31 62 75 7 00 Fax + 46 (0) 31 62 77 22 2 www.ssweco.se Sweco Environ ment AB Org.nr 556346--0327 Styrelsens sätee: Stockholm Anna Thyrén T Miljöko onsult Luft- och miljöanalys Gööteborg Telefon direkt +46 (0)31 627546 Mobil +46 + (0)7341225466 anna.thyren@sweco.se Innehålls sförteckning 1 Administra ativa uppgiffter 2 2 Inledning och o bakgrund 3 3 Sökt verks samhet 3 4 Lokaliserin ng 4 4.1 4.2 4.3 4.4 Befintlig loka alisering Planförhållanden Riksintresse en, natur- och kulturmiljö Alternativ lokkalisering 4 5 5 7 5 Verksamhetsbeskrivn ning 7 5.1 5.2 5.3 Anläggninge en Bränsle Restproduktter 7 7 8 6 Miljöpåverrkan 8 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 6.8 6.9 Luft Vatten Transporter Buller Hantering avv kemikalier Avfall och re estprodukter Utsläpp till mark m Risker Energi 8 9 9 10 10 11 11 11 12 7 Samrådsp processen 12 8 Tidplan 13 9 k kvensbeskrrivning Innehåll i kommande miljökonsek 13 Referrenser 15 Bilaga 1. Situa ationsplan repo001.docx 2012-03-2914 1 (15) RAPPO ORT 2014-1 12-02, REVIDERA D 2014-12-22 ANSÖK KAN OM TILLSTÅ ND ENLIGT MILJÖ ÖBALKEN FÖR RISKU ULLAVERKET 1 Administrativa uppgifter Anläggningsnamn Riskullaverket Verksamhetsutövare Mölndal Energi AB Box 34, Aminogatan 21 431 21 Mölndal Telefon 031-86 65 00 Fax 031-86 65 05 www.molndalenergi.se Organisationsnummer 556488–8518 Kontaktperson Jan Brännström 031-86 65 17 jan.brannstrom@molndalenergi.se Kommun Mölndal Fastighet Riskullaverket 3 Fastighetsägare Mölndal Energi AB x- och y-koordinater: x: 6396950 y:1272750 Kod enligt SFS 2013:251 29 kap. Avfall, 24 §. Tillståndsplikt B och verksamhetskod 90.210 gäller för samförbränningsanläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är större än 18 000 ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller 2. rent träavfall som energiåtervinns. 21 kap. Förbränning, 6 §. Tillståndsplikt B och verksamhetskod 40.50 gäller för förbränning med en total installerad tillförd effekt av 50 megawatt eller mer om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 5 §. Tillståndsgivande myndighet är Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Västra Götaland. Den ansökta verksamheten berörs av industriutsläppsförordningen (SFS 2013:250) och förordningen om förbränning av avfall (SFS 2013:253). repo001.docx 2012-03-29 2 (15) RAPPORT 2014-12-02, REVIDERAD 2014-12-22 ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR RISKULLAVERKET 2 Inledning g och bak kgrund Mölndal En nergi AB (Mö ölndal Energi ) avser att sö öka förnyat tillstånd enliggt miljöbalken n för samförbrän nning i befintlig anläggnin ng, Riskullaverket. Förändringen jämffört med dag gens verksamhe et innebär i huvudsak att d det i befintlig g anläggning tillkommer een utökning av a bränslefrakktioner. Mölndal Energi a nsöker om att a få elda avffallsklassadee bränslen tillsammans med rena biobränslen. b Bränslet kom mmer huvudsakligen att utgöras av o krossat träavfall, docck inte farligt avfall eller hushållsavfalll. utsorterat och Föreliggand de samrådsu underlag spe eglar den vision och teknik som planeeras. Mindre ändringar kan k bli aktuella innan en sslutlig tillstån ndsansökan lämnas in. Mölndal En nergi produce erar fjärrvärm me för Mölnd dals centralorrt, Kållered ooch Lindome. Fjärrvärme enätet är sam mmankopplatt med Götebo org Energis fjärrvärmenä f ät vilket ger en e möjlighet till överföring av värme i b båda riktninga arna. Detta skapar s förutssättningar förr optimering av energiförrsörjningen m mellan komm munerna. Vid produktionssstörningar ka an också rese erveffektstöd lämnas i båd da riktningarrna. Mölndal En nergi kan erb bjuda sina ku under både Bra B Miljöval el e och Bra Mi ljöval värme som producerass vid Riskulla averket. Möln ndal Energis värme är de essutom certiifierad enligt REKO, fjärrrvärmens eg gen kvalitetsm märkning. He ela verksamh heten är certtifierad enligtt ISO 9001 för kvvalitet, ISO 14001 för miljjö och OHSA AS 18001 förr arbetsmiljö.. Befintligt tillstånd enligt miljöbalken för Riskullav verket medde elades av Miiljödomstolen n 2006-08-09 9 och togs i anspråk a 2009 9-12-01 efter byggnation av Panna 3 (P3). Tillståndet medger befintlig och utö ökad verksa mhet vid Ris skullaverket. I juni 2007 m meddelade Miljööverdo omstolen en ändring av ö överklagad dom. Ändringen gäller villkkorspunkt 15 5 (hantering av kemikalie er) och den p provisoriska föreskriften f P1 P (utsläpp aav dikväveoxid). I oktober 20 012 erhölls ett e beslut från n Länsstyrels sen i Västra Götalands lään angående e effekthöjnin ng på panna 3 så att mottsvarande tillförd effekt uppgår till 90 MW. I augus sti 2011 anmä äldes en mind dre ändring g gällande återkylare. 3 Sökt verksamhet Mölndal En nergi avser med m denna a nsökan att komplettera befintlig b verkssamhet med:  en utökad brän nslemix i pan na 3 som me edför samförrbränning av rena biobränslen ed utsorterad de avfallsfrakktioner och motsvarande m slen. me ökad hanterring av bräns  en höjd maxima al tillförd brä nsleeffekt frå ån totalt 225 MW till totaltt 245 MW  en ny hetvatten npanna P4 m med 55 MW tillförd t effekt eldad med oolja alternativ vt träbränsle. Utökningen är jä ämförbar me ed redan tillsttåndsgiven hhetvattenpanna P4 me ed 55 MW tillförd effekt e nbart för olja a. repo001.docx 2012-03-2914 3 (15) RAPPO ORT 2014-1 12-02, REVIDERA D 2014-12-22 ANSÖK KAN OM TILLSTÅ ND ENLIGT MILJÖ ÖBALKEN FÖR RISKU ULLAVERKET 4 Lokalisering 4.1 Befintlig lokalisering Riskullaverrket är beläget inom Åbro o industriomrråde, söder om o Söderled en, enligt figur 3.1. Mölndal M Energ gi har bedrivvit verksamhe et på platsen n sedan 19844. Närmaste bostadsbeby b yggelse ligge er ca 700 m från f anläggniingen i nordoostlig riktning g. Enstaka bo ostadsbebygg gelse finns cca 100 m syd dväst om anläggningen. Den starkt trafikerade Söderleden S lö öper mellan bostadsbeby yggelsen ochh Riskullaverrket. Åby fritidsccentrum ligge er ca 500 m n norr om Risk kullaverket. Närmaste recipient r är Balltorpsbäck B ken som i sin n tur mynnar i Mölndalsånn. Balltorpsbäcken n Figur 3.1. Översiktskarta Ö a, röd ring vis sar Riskullav verkets lokalis sering. Källa:: Länsstyrelsens WebbGIS. Riskullaverrket är strategiskt placera at i fjärrvärme enätet med huvudkulvert h tar för fjärrvä ärmedistribution och utmatniing av elkraftt till närbeläg get 30 kV-nätt. Vid anlägggningen finns s repo001.docx 2012-03-29 4 (15)) RAPPO ORT 2014-1 12-02, REVIDERA D 2014-12-22 ANSÖK KAN OM TILLSTÅ ND ENLIGT MILJÖ ÖBALKEN FÖR RISKU ULLAVERKET redan idag betydande infrastruktur i form av anläggningar so om utnyttjas som t.ex. oljecisterne er, utrustning g för fjärrvärm medistribution, bränslemo ottagning, laggring och transportutrustning sam mt vägnät. De en tillståndss sökta ändring gen till en saamförbränningsanläggning g förutsätter också o att Risskullaverkets s befintliga fastbränslepannna utnyttjas s. En situation nsplan över anläggninge en återfinns som s bilaga 1.. Vidare uppffyller Riskullaverrkets lokalise ering följande e grundföruts sättningar: - 4.2 Om mråde klassa at som industtrimark i den kommunala översiktsplaanen Fungerande log gistikläge Nä ärhet till fjärrv värmenät Planförhå ållanden I aktuell översiktsplan fö ör Mölndals Stad1 är marrken kring Riskullaverkett avsatt för verksamhe eter (ÖP 2006 6). Söder om m verksamhe etsområdet finns mark avvsatt för bostadsbeb byggelse. Området dä är Riskullave erket är lokalliserat är detaljplanelagt och o planen2 medger industriomrråde på fastig gheten Risku ullaverket 3. En översikts skarta över oområdet återffinns i figur 3.1. För verksamheten gälle er ytterligare en detaljplan3 som bl.a. omfattar ett smalt markområd de mitt emot Riskullaverkket. Detta ma arkområde äg gs av Mölndaal Energi och h här ges möjligh het att förlägg ga elkablar, ssåväl i luften n som i mark. 4.3 Riksintres ssen, natur- och kultu urmiljö Det finns in nga riksintres ssen för natu urvård eller kulturmiljövård i verksamhhetens direktta närhet. Ca 1,6 km sydv väst om verkssamheten fin nns ett områd de som är klaassat som e för friluftsliv v runt Sisjön,, se figur 3.2 och 3.3. riksintresse 1 Översiktsplan 2006 - Mölndals Sta ad. Antagand dehandling 2006. 2 2 DP2006/6 6. Akt.nr 1418K-P2006/6 , lagakraftvunnen juli 200 06. Akt nr 148 81-P89. Anta agen juni 198 88. 3 repo001.docx 2012-03-2914 5 (15) RAPPO ORT 2014-1 12-02, REVIDERA D 2014-12-22 ANSÖK KAN OM TILLSTÅ ND ENLIGT MILJÖ ÖBALKEN FÖR RISKU ULLAVERKET Figur 3.2. Kulturmiljöer I Mölndal. Nr 1, 6 och 25 ligger närmast aktuell lokalisering. Källa: ÖP 2006. Figur 3.3. Riksintressen, naturskydd, friluftsliv osv. Källa: Länsstyrelsens WebbGIS. repo001.docx 2012-03-29 6 (15) RAPPORT 2014-12-02, REVIDERAD 2014-12-22 ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR RISKULLAVERKET 4.4 Alternativ v lokalisering Någon alte ernativ lokalis sering för beffintlig och an nsökt verksam mhet bedömss inte vara relevant. Det D kan inte anses a som m miljömässigt eller e ekonomiskt rimligt attt anlägga de en sökta verkssamheten nå ågon annansstans än vid det d befintliga Riskullaverkket. Ur resurshush hållningssynp punkt är det iinte försvarb bart med en annan a lokalissering som gör att de befintliga anläggning garna inte ka an utnyttjas. Vad gäller transporter ärr läget vid n väl valt. Söderleden Miljöpåverkkan från den ansökta pro oduktionen be edöms inte heller h vara avv sådan kara aktär att en anna an lokaliserin ng kan erford dras. 5 Verksam mhetsbesk krivning 5.1 Anläggnin ngen I Riskullave erket produceras el och fjfjärrvärme. Elen E distribue eras till elnäteet och säljs via v den nordiskka elbörsen Nordpool. Fj ärrvärmen le eds till fjärrvä ärmenätet soom är samma ankopplat me ed Göteborg Energis fjärrrvärmenät. Riskullaverket R ts pannor haar tillsamman ns en tillförd brän nsleeffekt av 190 MW fjärrrvärme (45+ +55+90 MW). Produktioneen av el i turrbinen uppgår till 27,2 2 MW. Riskullaverrket omfattar idag bränsle emottagning, bränslelage er, transportbband, oljecisttern, tre produktionsenheter (panna 1, pa anna 2 och panna p 3), turbin, rökgaskoondensering g, f fjärrvärme e och skorste en (mynning ca 100 m öv ver marknivåå). återkylare för  Panna 1 (P1) är ä en hetvatte enpanna som m eldas med fastbränsle,, huvudsaklig gen torv, med 45 MW M tillförd brä änsleeffekt. Pannan P är fö örsedd med uutrustning för att red ducera svave elutsläppen g genom tillsats av kalk och h stoftavskiljnning sker me ed ett ele ektrofilter. Pa annan är ocksså försedd med m rökgasko ondensering .  Panna 2 (P2) är ä en hetvatte enpanna som m eldas med eldningsoljaa 1 (Eo1) med e Panna an används endast e för topp- och reseervlast. 55 MW tillförd effekt.  Panna 3 (P3) är ä en ångpan nna som elda as med fastbränsle med 990 MW tillförrd effe ekt. Pannan är utrustad m med en turbin samt rökga askondenserring. Re eningsutrustn ningen på Pa anna 3 består av SNCR med m ammoniiak som red duktionsmedel och natriu umkarbonat tillsätts för reduktion av svvavel. Stoft avsskiljs i textilt spärrfilter. P Pannan är förrsedd med rö ökgaskondennsering för ene ergiåtervinning och renin ng av rökgaskondensatet görs med m membrantekn nik. P2, togs i driift år 1984 oc De två hetvvattenpannorrna, P1 och P ch P3 togs i ddrift 2009. 5.2 Bränsle De bränsle en som idag används a för P3 är främstt icke föroren nade träbränsslen som gre enar och toppar (grot), träflis s, bark, torv ssamt ej avfallsklassad retturflis. De avvfallsklassade e om tillkomme er i aktuell an nsökan är hu uvudsakligen n returflis frånn bygg- och bränslen so repo001.docx 2012-03-2914 7 (15) RAPPO ORT 2014-1 12-02, REVIDERA D 2014-12-22 ANSÖK KAN OM TILLSTÅ ND ENLIGT MILJÖ ÖBALKEN FÖR RISKU ULLAVERKET rivningsavfall och motsvarande utsorterade returbränslen. EWC-koder för de avfallsslag som planeras att förbrännas kommer att redovisas i tillståndsansökan. Grot och träflis kommer främst från skogsregionerna i västra Sverige. Spån och bark liksom träbriketter, träpellets och returflis kommer från skogsindustrier och orter inom ett större upptagningsområde. I första hand avses inhemska samt norska bränslen att användas, men ytterligare import kan bli aktuellt. Det bränsle som används för P1 är i första hand inhemsk stycketorv men i vissa fall även importerad torv. Den inhemska torven utvinns i västra Sverige inom en genomsnittlig radie på ca 200 km. Från början eldades P1 med kol, men från och med år 1991 har stycketorv använts som huvudsakligt bränsle. Bränslen levereras till anläggningen med lastbil. Bränslet tippas i en lossningsficka för P1 och en lossningsplatta för P3, båda placerade inomhus. Från lossningsfickan förs bränslet via lager med transportband vidare till pannhuset. För oljepannan P2 används Eo1 med en svavelhalt under 0,05 %. Inom anläggningen finns en oljetank som rymmer 1 300 m³. Oljan transporteras med lastbil från raffinaderi i Göteborgsregionen. 5.3 Restprodukter Vid eldning med fasta bränslen uppkommer flygaska och bottenaska. Askorna används idag dels för återföring av näringsämnen till skogen och dels som täckmassor på avfallsdeponi. 6 Miljöpåverkan Miljöpåverkan från Riskullaverket, i form av emissioner m.m., sammanfattas nedan. I den kommande ansökans miljökonsekvensbeskrivning kommer framtida utsläpp m.m. att beskrivas och bedömas. Verksamheten bedrivs sedan år 2002 med ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 14001, varvid miljöaspekter har identifierats och värderats. 6.1 Luft Utsläpp till luft från Riskullaverket utgörs i huvudsak i av förbränningsgaser som koldioxid, kolmonoxid, kväveoxider och svaveldioxid samt stoft, men även utsläpp av ammoniak och lustgas uppkommer. Innan rökgaserna lämnar anläggningen, via en 100 m hög skorsten, renas de och kontrolleras med hjälp av olika mätinstrument, enligt avsnitt 4.1 ovan. Mätningar görs på utgående luft enligt NFS 2000:15, varvid kontinuerlig mätning av kväveoxider utförs. Mölndal Energi dokumenterar syftet med mätningarna, mätresultat, tekniska egenskaper hos mätanordning, tekniska förhållanden vid mättillfället, metoder som använts, samt tid och plats för mätning. Mätplatserna är utformade enligt SS-EN 15259:2007 och uppfyller kraven för emissionsmätning. repo001.docx 2012-03-29 8 (15) RAPPORT 2014-12-02, REVIDERAD 2014-12-22 ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR RISKULLAVERKET En karaktäristisk lukt frå ån hantering g och lagring av trädbräns slen och torvv kan uppkom mma. Från de två å mottagning gsstationerna a för bränsle samt från as skutmatningeen vid flygasksilon kan en visss diffus damn ning förekom mma. Om störningar inträfffar ska dettaa rapporteras s till driftledning gen som säke erställer att å åtgärder vidta as för att elim minera probleemet. Den framtid da användnin ngen av avfa allsklassade bränslen kom mmer att meedföra margin nellt ökade emisssioner av sttoft och svavvel men mins skad emission av kväveoxxider p.g.a. kompletteriing av rening gsutrustninge en, jämfört med m nuvarand de förhållandden. Under år 20 013 uppgick de totala utssläppen av kväveoxider k till t ca 103 tonn, av svaveld dioxid till ca 3,2 to on och av sto oft till ca 1,3 tton. 6.2 Vatten Anläggning gen försörjs med m vatten frrån det komm munala stads svattennätet . Sanitärt avloppsvatten avleds till de et kommunala a spillvattenn nätet. Rökgaskon ndensat återa används i mö öjligaste mån n. Eventuellt överskott avvleds till dagvattenn nätet. Sotvattten från pann norna återan nvänds efter partikelavskiiljning eller sedimentattion. Golvbrunna ar i anläggnin ngen där riskk för oljespill föreligger ärr anslutna tilll oljeavskiljarre, nätet. Proces med vidare e avledning tiill spillvattenn sspillvatten från f pannor l eds via nedblåsningstankar till spillvattennä ätet. Utgående dagvatten d frå ån anläggnin ngen, från tak k, hårdgjorda a markytor occh kondensa at enligt ovan, avleds till Balltorpsbäck B ken som rinn ner ut i Mölnd dalsån. En seedimentering gsdamm finnss anlagd läng gs Söderlede en och dagva attnet passerar den inna n det når Balltorpsbä äcken. Utredninga ar kommer attt genomföra as avseende behov av be ehandling av dagvatten och påverkan på p närliggand de recipiente er. Även en utredning u avs seende uppssamling och omhändertagande av släckvatten s ko ommer att ge enomföras. Utredningarn U na kommer att a ande ansökan n. redovisas i den komma 6.3 Transportter tationer och oljecistern med Bränsle inkkommer till mottagningsst m m lastbil, viilket ur miljösynpunkt innebär en e påverkan i form av buller och avga aser. Transpporterna skerr gen via E6 och o Söderled den samt loka alt inom indu ustriområdet. huvudsaklig År 2013 ge enomfördes dagligen d ca 3 30 transporte er till och från n Riskullaverrket per dag. Transporte er sker av brä änslen, kemikkaler etc. Fö örändringen av a bränslemixx medför att bränslen med m högre en nergiinnehåll kommer att eldas. Därmed förväntass inte transporterrna till anlägg gningen att ö öka mer än marginellt. m Utgående transsporter från verksamhe eten är i huvu udsak avfall o och restprodukter. Bränsletran nsporter kom mmer att tas e emot dygnet runt, precis som i dagslääget. Huvudd delen av transporrterna komm mer dock att sstyras till dag gtid. Viss ombyggnad harr gjorts så attt fler repo001.docx 2012-03-2914 9 (15) RAPPO ORT 2014-1 12-02, REVIDERA D 2014-12-22 ANSÖK KAN OM TILLSTÅ ND ENLIGT MILJÖ ÖBALKEN FÖR RISKU ULLAVERKET fordon kan röra sig inom anläggningen, för att undvika kö på Aminogatan om många leveranser kommer in samtidigt. 6.4 Buller Anläggningen är belägen i ett industriområde. Bullret härrör i huvudsak från fläktar, transportband, kross och lastbilstransporter. År 2010 genomfördes en kontroll av om förväntade ljudnivåer innehålls för maskinutrustning i och utanför den då nya fastbränslepannan (P3). Resultaten visade att anläggningen är välprojekterad från ljudsynpunkt och att miljötillståndets villkor innehålls. En hantering av bränslen utomhus på gården kan bli aktuellt och kommer att medföra ökad rörelse av maskiner, t.ex. hjullastare, ute på gårdsplan. 6.5 Hantering av kemikalier De kemikalier som används i verksamheten idag är i första hand ammoniak för rening av rökgaser, natronlut för pH-justering och svavelsyra för avskiljning av ammonium från rökgaskondensat. Svavelgranulatet används i P3 istället för torveldning. Vidare används silversand i P1 och rådasand i P3 som bäddmaterial. Kalkstensmjöl används för svavelreduktion i P1 och natriumbikarbonat för svavelreduktion i P3. För kemikalier som levereras med tankbil, t.ex. ammoniak, lut och svavelsyra, gäller att transportören ska kontakta kontrollrummet vid ankomst. Transportören får inte påbörja lossning förrän Mölndal Energi godkänt uppkopplingen. Personal från Mölndal Energi ska alltid vara med vid lossning av ammoniak, lut och svavelsyra, då slang kopplas på och av. Vid lossningsplatsen för ammoniak, lut och svavelsyra till P3 finns en uppsamlingstank under jord som en extra säkerhet om ett stort läckage skulle inträffa. Tanken för Eo1 är dubbelmantlad. Dessutom finns en uppsamlingsränna för eventuellt oljespill. Uppsamlingsrännan är försedd med avlopp kopplad till oljeavskiljare. Behållare och tankar kontrolleras löpande med avseende på läckage. Nivåmätare och överfyllnadsskydd för tankar kontrolleras avseende tillförlitlighet en gång per år. Under 2013 har ingen torv använts som bränsle i P3. För att minska risken för högtemperaturkorrosion, som uppstår då ingen torv används, tillsätts i stället svavelgranulat till pannan. En ytterligare effekt med tillsats av svavel är att luftöverskottet kan minskas vid förbränningen, vilket ger en något ökad pannverkningsgrad. Mölndal Energi strävar efter att använda produkter med minimal påverkan på människors hälsa och den yttre miljön, genom att kontinuerligt hålla sig informerad om de använda produkternas egenskaper. Den förändrade bränslemixen kommer inte att innebära någon större förändring av verksamhetens kemikaliehantering eller rutiner kring detta. Vissa nya kemikalier kan tillkomma beroende på val av reningsutrustning t.ex. aktivt kol. repo001.docx 2012-03-29 10 (15) RAPPORT 2014-12-02, REVIDERAD 2014-12-22 ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR RISKULLAVERKET 6.6 Avfall och h restprodu ukter Avfallsmän ngder kontrolleras kontinu uerligt och ra apporteras i miljörapporte m en. Analys av v flygaska gö örs minst 4 ggr per år och h bottenaska a minst 2 ggr per år. De avfallssslag och de fö öretag som ttransporterarr och omhändertar avfalleet finns förtecknade e. Endast tra ansportörer o och mottagarre med tillstånd anlitas. M Mölndal Enerrgi har tillstånd förr transport av v eget farligt avfall som uppkommit i verksamhete v en. Ett system finns för att sortera ut fa rligt avfall oc ch övrigt avfa all för återvin ning och korrrekt rvaras i särsk kild miljöconttainer. omhändertagande. Farrligt avfall förv Aska från förbränninge f n används id dag huvudsa akligen som täckningsmatterial till Kikåstippen n. Den nya assksammansä ättningen, so om uppkomm mer till följd av v förändrad bbränslemix, kommer intte att medförra någon änd dring av hantteringen av askan a från P33. Askan kom mmer att hanteras på samma a sätt som ida ag, d.v.s. anv vändas som täck- eller koonstruktions-material altternativt depo oneras. Ana lyser av aska an kommer att a genomförras för att säk kra rätt omhändertagande. 6.7 Utsläpp till mark Mölndal En nergi är den första f verksa amhetutövare en på fastigh heten. Då verrksamheten omfattas avv industriutsläppsförordn ingen (SFS 2013:250) 2 ko ommer en sttatusrapport att upprättas i samband med tillståndsa ansökan. Sta atusrapport kommer k att bbeskriva eventuella föroreningarr i mark och vvatten inom verksamhets v sområdet. Raapporten redovisas i ansökan. 6.8 Risker Identifiering g av risker i verksamhete v en avseende yttre miljö, arbetsmiljö a ooch ekonomis ska faktorer görs kontinuerligt. En överssyn av riskerr görs en gån ng per år ochh rutiner etc. uppdaterass vid behov. Beträffande e yttre miljö bedöms b utslä äpp av ammoniak som den största rissken och ns framtagna åtgärdsrutiner för incide enter etc. finn a. Det som få ått högst riskkbedömning i genomförd riskanalys är ä om en lasttbil krockar med m andra fordon eller byyggnader. Sannolikhe eten för att ettt större läcka age ska uppstå bedöms som liten. O Om en läckageolyccka skulle up ppstå är det ttroligast att det d sker i form m av spill, vidd tömning eller vid underhå åll av rör/pum mpar och då endast i små å mängder. Det kan do ock konstaterras att genere rellt bedöms hanteringen av 25 % am mmoniak inte medföra nå ågon risk för omgivningen n utanför Ris skullaverket. Det bedömss endast uppstå farliga konccentrationer av ammonia ak inom ett om mråde på ca 100 m från hanteringen, även vid relativt stora utsläpp p som får ansses som extremt ovanliga. En viktig aanledning till att et inte blir stö örre är att am mmoniaklösningen endast är 25 % ochh att cisterne en är riskområde invallad, villket begränsar förångning gsytan till 25 5 m2, samt att eventuellt lääckage samlas upp i en sp pillvattentank och inte nårr recipienten, Balltorpsbä äcken. repo001.docx 2012-03-2914 11 1 (15) RAPPO ORT 2014-1 12-02, REVIDERA D 2014-12-22 ANSÖK KAN OM TILLSTÅ ND ENLIGT MILJÖ ÖBALKEN FÖR RISKU ULLAVERKET 6.9 Energi Optimering av driften görs kontinuerligt med avseende på emissioner, ekonomi, tillgänglighet, förbrukning av råvaror och energi, inköp och försäljning av energi etc. Riskullaverket förbrukade 23 741 MWh el under 2013. Det görs kontinuerlig energioptimering inom hela verksamheten, bl.a. genom att återvinna bromsenergi på traversskopor, frekvensomformare på motorer (undantaget de minsta), belysningsstyrning med rörelsevakter eller tillsyn, arbetsbelysning med timer samt energiåtervinning av nedblåsningsånga. Förändrad verksamhet inom anläggningen kommer inte höja verksamhetens energiförbrukning. 7 Samrådsprocessen Ett församråd genomfördes den 3 november med Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Vid detta möte presenterades Mölndal Energis intentioner och fortsatt samråd diskuterades. En verksamhet av detta slag bedöms alltid medföra en betydande miljöpåverkan och därför ska samråd även ske med särskilt berörda och med en utökad samrådskrets. Den 15 december genomförs myndighetssamråd med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, miljöförvaltningen och tekniska enheten i Mölndals Stad samt räddningstjänsten i Storgöteborg. Samrådsunderlaget kommer därefter att översändas för synpunkter till Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Havsmyndigheten, lokala naturskyddsföreningar, vatten- respektive luftvårdsförbund samt eventuella ytterligare potentiellt berörda myndigheter och intresseorganisationer. Ett gemensamt samrådsmöte kommer att genomföras med allmänheten samt verksamhetsutövare i närområdet. Samrådsmötet och information om ansökan kommer att annonseras i Göteborgs-Posten och Mölndals-Posten. Ett informationsmöte kommer att genomföras i samband med Mölndals Stads Hållbarhetsvecka under mars 2015. Samrådsunderlaget kommer att finnas tillgängligt på Mölndal Energis hemsida (vilket anges i annonsen). repo001.docx 2012-03-29 12 (15) RAPPORT 2014-12-02, REVIDERAD 2014-12-22 ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR RISKULLAVERKET 8 Tidplan Samrådsprrocessen löp per enligt ova an och beräknas att avslu utas under m mars 2015. Ansökan occh miljökons sekvensbesk rivning inklus sive underlag gsutredningaar kommer att arbetas fram under våren 2015 och h ansökan pla aneras att lämnas in kringg halvårsskifftet 2015. 9 Innehåll i komman nde miljök konsekven nsbeskrivn ning Den kommande tillståndsansökans miljökonsek kvensbeskrivning kommeer preliminärt att er: omfatta avssnitt med följjande rubrike  Ickke teknisk sammanfattnin ng  Administrativa uppgifter  Inle edning  Samråd  Lokalisering - Befintlig B lokalisering - Planförhålland P den - In ntressen i om mgivningen - Alternativ A loka alisering  Verksamhetsbe eskrivning - Anläggningen A n - Bränslen B - Medieförsörjn M ning - Kemikalier K - Luft - Avlopp A - Avfall A - Buller B - Transporter T  Skyddsåtgärde er, inklusive B BAT och BRE EF  Milljöpåverkan - Miljömål M och miljökvalitets m snormer - Luft - Vatten V - Kemikalier K - Restprodukte R r och avfall - Buller B - Transporter T - Säkerhet S och risker - Mark M repo001.docx 2012-03-2914 13 1 (15) RAPPO ORT 2014-1 12-02, REVIDERA D 2014-12-22 ANSÖK KAN OM TILLSTÅ ND ENLIGT MILJÖ ÖBALKEN FÖR RISKU ULLAVERKET - Naturmiljö N - Hushållning H med m mark oc h naturresurser  No ollalternativ  Avvveckling av verksamhete v en Sweco Envvironment AB B Göteborg Luft L och Miljö öanalys Klas Anderrsson Granskad: Anna Boken nstrand repo001.docx 2012-03-29 14 (15 5) RAPPO ORT 2014-1 12-02, REVIDERA D 2014-12-22 ANSÖK KAN OM TILLSTÅ ND ENLIGT MILJÖ ÖBALKEN FÖR RISKU ULLAVERKET An nna Thyrén Referens ser  Övversiktsplan 2006 2 - Mölnd dals Stad. An ntagandehan ndling 2006.  De etaljplan för Riskullaverke R et 3. Akt nr 14 418K-P2006 6/6 antagand e beslut BN 200605--17. Laga kra aft 2006-07-0 03.  De etaljplan för del d av Riskullla Industriom mråde. Akt nrr 1481-P89. A Antagen juni 198 88.  KVV. ÅFRa apport nr 551990-1. Möln dal Energi Uppföljning U Ljjud Riskulla K infrrastruktur AB B/Ingemanssson. 2010-03 3-11 (rev 2010-04-13) repo001.docx 2012-03-2914 15 1 (15) RAPPO ORT 2014-1 12-02, REVIDERA D 2014-12-22 ANSÖK KAN OM TILLSTÅ ND ENLIGT MILJÖ ÖBALKEN FÖR RISKU ULLAVERKET RISKULLAVERKET AMMONIAK BIKARBONAT SVAVELSYRA SLANGFILTER N SKORSTEN ELFILTER ASKA PANNA 1 OLJECISTERN OMLASTNING TOM BIL UT GRIND 1 PROVTAGNING B KONTOR BYGGNAD ASKA UT P GRIND 2 GRIND 3 GRIND 4 0 10 20 SKALA 1:1000 50 100 PERSONTRP IN/UT A-E H,P,T PANNHALL K,Q KOMPRESSORER F,U VERKSTAD I L G BOTTENASKA J GIS TURBIN M,R FLYGASKA N,S O PUMPRUM X KONDENSERING TIPPHALL