Åsa Kasimir Klemedtsson: "Dränerade våtmarker"
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper BLUES Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences Mätning i fält, Skogaryd, Lanna m.fl. Experiment och modellering Växthusgasemission orsakad av mänsklig verksamhet 61,4 miljoner Ton CO2eq Växthusgasemission orsakad av mänsklig verksamhet 11 Mton CO2e från dränerad organogen mark är frånräknat Sveriges landyta totalt Skog täcker 45 miljoner ha 24 SCB Dränerad organogen mark: RIS Produktiv skog 1,1 NIR Åker och betesmark 0,2 Varför avger denna skog Växthusgaser? Var finns skog på dränerad torvmark? Skogaryd Ernfors et al. 2007 Dränerad mark med granskog i Skogaryd Orörd våtmark – lagrar kol och kväve CH4 N2O = noll C N Torv asa.kasimir@gvc.gu.se CO2 Dränering asa.kasimir@gvc.gu.se Vid dikning kommer syre ner i jorden vilket möjliggör jordbruk och odling av t.ex. gran. Upplagrat organiskt material börjar brytas ner, varvid kol och växtnäring frigörs, vilket resulterar i CO2 och N2O emission. Så länge marken är dikad kan processen pågå tills allt organiskt material försvunnit. CO2 N2O Ditch N C Dikning innebär att bränna bort jorden, biologiskt! Dränering asa.kasimir@gvc.gu.se Totalt CO2 N2O Ton C ha-1 år-1 Kg N ha-1 år-1 Ton CO2eq Vid dikning kommer syre ner i jorden vilket möjliggör jordbruk och odling 2-3 2-3 av t.ex. gran. Skog (NIR Sverige) Skogaryd 8 7 11 Upplagrat organiskt material börjar brytas ner, varvid kol och växtnäring Meyer et al. 2013 frigörs, vilket resulterar i CO2 och N2O emission. Så länge marken är dikad kan processen pågå tills allt organiskt material Åker (NIR Sverige) 5-9 8 9-13 försvunnit. CO2 N2O Ditch N C Dikning innebär att bränna bort jorden, biologiskt! the Wetlands Supplement to the 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories (2006 IPCC Guidelines) was accepted at 37th Session of IPCC (14 - 18 October 2013). Changes to the estimation and reporting of emissions and removals according to the 2006 IPCC Guidelines in all land-use categories (Forest Land, Cropland, Grassland, Wetlands, Settlements, and Other Land) In particular, Chapter 2 gives new guidance not contained in the 2006 IPCC Guidelines by providing methodologies and emission factors for: CH4 emissions from drainage ditches; off-site CO2 emissions associated with dissolved organic carbon (DOC) release from organic soils to drainage waters; CO2, CH4 and CO emissions from peat fires. Tabell med EF för N2O Mattias Drösler: Data från Svensk NIR (National Inventory report) 2013, emissioner för år 2011. Emissioner (+) och sänkor (-), UNFCCC rapporterade emissioner men grå ytor = inte valda och bokförda för Kyoto rapportering. Mton CO2e LULUCF emission ARD FM CM Emissioner från dränerad organogen mark: GM FM CM GM Jordbruk Totalt CO2 0.9 -37.6 1.0 0.2 9.2 1.8 0.2 NA 11.2 N2O NA 0.04 NA NA NE NA NA 0.5 0.5 CH4 NA << NO NO << NO NO NO << Sum GHG 0.9 -37.6 1.0 0.2 9.2 1.8 0.2 0.5 11.7 Bokfört -2.13 Bokförs Kyoto 0.5 Kyoto (cap) NA = Not Accounted in this activity, NO = No emission, << = very small emissions. Skog som åtgärd för att minska emissioner Maljanen et al. 2010: - ‘To estimate the impact of forestry drainage on the GHG balances the whole stand rotation has to be included’ Meyer et al. 2013 BioGeosciences Ojanen et al. 2013: -‘on average, a climate cooling GHG impact’ asa.kasimir@gvc.gu.se Nej, skogsbruk på dränerad mark, inte en åtgärd som minskar emissioner Forest rotations later Forest rotations later Soil organic matter stored Soil organic matter stored Hans Joosten, University of Greifswald Paludiculture is agriculture/forestry on wet peatland Hans Joosten, University of Greifswald arable land, high intensity grassland low intensity pasture reed canary grass alder forest Clear niche of paludicultures reed • En liten del av svensk skogs- och jordbruksmark är en stor källa för GHG • Genom rapporteringen synliggörs inte emissionerna • Det går att minska emissionerna med våtare förhållanden och rätt växtlighet, ‘paludiculture’ eller naturskydd? Hur uppmärksammas emissionerna? Vad görs och vad bör göras? Tack!
© Copyright 2024