Pedagogisk dokumentation 2 april 2013 VARFÖR och lite HUR. Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Det handlar om att dokumentera det som händer mellan barn, vuxna och miljön i verksamheten, till exempel med hjälp av kamera och film eller penna och papper. I analysen av dokumentationen får man syn på hur man kan utveckla verksamheten vidare. Lpfö 98/10 Bakgrund för spridning och intresset har ökat för pedagogisk dokumentation som ett arbetssätt för uppföljning, utveckling och utvärdering Uppföljning, utvärdering och utveckling rapport från Skolverket Vad säger styrdokumenten? Verksamheten Barnet utveckling och lärande I läroplan för förskolan finns angivet att verksamheten skall dokumenteras och att varje barns utveckling och lärande skall dokumenteras. Dessa båda skall göras kontinuerligt och systematiskt och vara möjlig att utvärdera. All dokumentation av barns utveckling och lärande ska göras i relation till den pågående verksamheten. Likaså ska uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten alltid göras i relation till de barn som vistas där. 6 min film om Uppföljning, utvärdering och utveckling Skolverket 2011 Pedagogisk dokumentation Utgångspunkten är att ”lyssna in” det som pågår bland barnen och synligöra det genom att dokumentera det. Samtalen och reflektionerna tillsammans med alla inblandade – både med barnen och med arbetslaget – är avgörande för att arbetet ska kunna bidra till att utveckla verksamheten. Man skulle kunna säga att det är just diskussionerna och dialogerna som gör en dokumentation till en pedagogisk dokumentation. (ur Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, 2012) Det handlar om att försöka se och förstå vad som pågår i verksamheten, utan en på förhand bestämd ram av förväntningar och normer. Bygger på en konstruktionistiska teori betonar språkets betydelse för produktionen av kunskap. Likaså ses de mellanmänskliga relationerna som mycket viktiga. Om man tänker att kunskap skapas på olika sätt i olika sammanhang blir de pedagogiska miljöerna extra betydelsefulla. Barnen i centrum 1. barnen och personalen 2. personalen i arbetslaget Flexibla mål De vuxna använder alltså i första hand dokumentationen ihop med barnen; det är barnens reflektioner som ska ligga till grund för hur man väljer att gå vidare. I andra hand träffas arbetslaget för att undersöka dokumentationerna mer på djupet, för att förstå mer om hur barnen tänker och gör. De vuxna kan då identifiera övergripande frågor och problemområden, ta ställning till vad kommande projekt ska handla om och vilket område som man ska fokusera på Hur går arbetet till? Vad behöver vi utveckla i arbetslaget? Vad kan vi bli bättre på? Vad har vi missat? När det fungerar - integrerat i verksamheten - barnen är delaktiga - förenligt med Lpfö - organisera för pedagogisk dokumentation - kultur Pedagogisk dokumentation är ett exempel på hur man kan synligöra processerna i förskolans verksamhet i enlighet med förskolans läroplan. Detta förutsätter en kultur av samarbete, reflektion och kommunikation. Det kräver även en professionell inställning och en vilja att granska sina egna handlingar och ställa sig i dialog med andra. Tillgänglighet Dokumentationen används av både barn och personal tillgänglig och synligjord för alla - lätt att ”återbesöka” ”Pedagogisk dokumentation skapar på så sätt förbindelser mellan det som hänt, nuet och det som är på väg att hända – den sätter saker i rörelse mot framtiden samtidigt som den innebär en reflektion över det som varit”. (ur Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, 2012) Kunskapsapparaten: Kunskapssyn, arbetssätt, miljöer, barnsyn och förhållningssätt , Läroplanen - sätter mål (motor) barn och personal dokumenterar (delar) barn och personal kommunicerar det man dokumenterar (bränslet) Den pedagogiska dokumentationen sätter alltså igång en kunskapsapparat. Vid analysen av olika arbetsverktyg måste man uppmärksamma att varje utvärderingsmetod för med sig ett särskilt arbetssätt, ett sätt att tala och göra, ett sätt att arrangera verksamheten på och en egen dokumentationspraktik. Därför är det angeläget att kritiskt granska och fråga sig vad det verktyg som används egentligen ger svar på. Hinder okunskap om delarna i kunskapsapparaten att man endast plockar vissa delar Röja hinder - kritiskt granska kunskaper om - lärande teorier - relationsarbete - mål - hantera digitala verktyg öva öva öva Är det så att det behövs mer kunskap om lärandeteori? Eller behövs mer kunskap om teknik och metoder? Mer kunskap om reflektionsarbete? Ökad kunskap om olika mål- områden? Behöver barnen lära sig att hantera kameror och ljudinspelare så att de kan fotografera eller intervjua varandra? Vad krävs sammantaget för att den här kunskapsapparaten ska fungera på bästa möjliga vis, så att barnens lärande, under- sökande, kreativa skapande och delaktighet kan utvecklas på bästa sätt? Metoder Insamling - spontant, planerat verktyg; kamera,ljudupptagningar, papper och penna (spalter) gör säger reflektion Genom att man turas om att fotografera och ibland prövar att växla fokus blir det möjligt att fånga olika slags skeenden och händelser. I diskussionerna om bilderna blir det ofta tydligt att valet av plats, perspektiv och fokus har betydelse för hur bilderna kan ”läsas” och förstås. inte samma som att fotografera hemma, lucia mm men om barn och personal är överens om vad kameran ska ha för funktion kan det bli väldigt intressant att gemensamt fotografera och sedan resonera om sådant som händer. (ur Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, 2012) Det här exemplet är hämtat från en vinterdag då två pojkar, nedan kallade L och N, kommer på att de kan åka snowboard med pulkor på förskolans gård. Detta utvecklades senare till ett matematikprojekt om rotationer; 180° och 360° filmad dokumentation FILM_ Den visar också att barnet håller på att skapa en förståelse för det matematiska begreppet volym samt för begreppen ”tungt”, ”lätt”, ”fullt” och ”tomt”. Barnet fyller tratten, ser hur den fylls, låter sanden rinna ut och upplever att den är tom. Hon känner först tyngden i handen och sedan lättheten då sanden rinner ut. Kanske behöver personalen läsa på om matematiska begrepp såsom volym. Då kan de upptäcka att barnen inte bara undersöker ”fullt” och ”tomt”, utan att volym också kan handla om att jämföra olika slags bunkar, litermått, hinkar, kannor och muggar. LERAN Förskolläraren förstår att barnens ointresse för leran vid det första tillfället inte beror på barnen, utan att det beror på hur hon har förberett det hela. Hon förstår att hon måste bearbeta leran på något sätt. Hon väljer denna gång att mjuka upp leran och forma den till korvar för att presenterar den på detta sätt för barnen. Bearbetning och analys (läsning) - tillsammans med barnen - flytta perspektiv - släppa för givet tagandet - inte ett rätt, gärna många ex flytta perspektiv - först den egna tolkning för att spegla den, medvetandegöra sina/ lagets tankar, Arbetslaget - olika perspektiv - hitta olika kunskapsområden - utveckling av verksamhet - Kritiska läsningar: värdegrunden; genus, jämställdhet, demokrati Etik och dokumentation Lyhördhet: Dokumentationsarbetet ska ske med glädje, lust och nyfikenhet. Kommungemensamma regler för publicering/förvaring slutligen etiken och dokumentationen Nästa gång: 6 maj- Kreativa lärmiljöer Processuppgift 2 Utforma och fastslå era pedagogiska helhetsidéer! Uppgiften behöver göras i flera olika steg. Hela processuppgiften återfinns i en pdf på wikisen och på Google drive; Formulera er verksamhets unika pedagogiska helhetsidéer tillsammans med övriga pedagoger i verksamheten. Förslag på hur finns nedan. Ha en ritual där ni gemensamt "fastslår" och firar in dessa helhetsidéer. Bildbevis önskas :)! Frivilligt: Nu kommer den tid där behovet av att få stöta, nöta och blöta med någon utomstående är som störst. Boka med fördel in ett processtöd!