1. No category

Bulletinen
Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning
Nr 4• 2011
Från enskild till allmän väg
– hur länge ska ett ärende pågå?
Reportage från
REVs stora kongress
1-2 okt 2011
Läs om hur finländska före­ningar
själva prövar sina andelstal
1
VÅREN
S
NYA KU
R
– prog SER
ramme
t
klart n
u!
Bulletinen Nr 4 • 2011
Uno har ordet
I månadsskiftet sept – okt hölls REVs stämma i Örebro. Närvarande
medlemmar fick både tillfälle till givande erfarenhetsutbyten med
varandra, uppleva en ordentlig debatt med myndighetsföreträdare
under rubriken ”Ordning och reda i samhällets hantering av den
enskilda väghållningen” samt förkovran genom deltagande på första
kurstillfället av den helt nya fördjupningskursen för väghållare, som
REV tagit fram. För er som inte hade tillfälle vara med, ges i detta
nummer en hel del både bilder och text med information om höstens
händelse inom enskild väghållning; förbundsstämman i Örebro!
REV Bulletinen utges av
Riksförbundet Enskilda Vägar
Dagarna före stämman fick REV sin 10.000:e medlem! Förbundets
tillväxttakt är fortsatt stark, vilket ju är väldigt glädjande. Stämman
beslöt bl.a. att ändra förbundets verksamhetsperiod, så den nu påbörjade perioden avslutas den 31 december 2012 och därefter gäller
två-åriga verksamhetsperioder som avslutas vid kalenderårets utgång.
Nästa stämma går därmed av stapeln i mars 2013.
Produktion: Elanders Sverige AB
Den nya styrelsen har konstituerat sig och när detta nummer kommer ut har riktlinjerna för arbetet under verksamhetsperioden närmare
lagts fast vid ett gemensamt symposium med förtroendevalda och
anställd personal. En nyhet i förhållande till tidigare är att det bland
de förtroendevalda utsetts fyra personer med särskilt ansvar för varsin
region; Norr, Syd, Väst och Öst. De regionansvariga, som själva bor och
verkar inom varsin region, kommer att bidra mycket positivt till REV:s
fortsatta utveckling. De regionansvarigas arbetsuppgifter och kontaktuppgifter kommer att presenteras i nästa nummer av Bulletinen.
Vintern är i antågande, förhoppningsvis är Kung Bore inte lika sträng
i år, men blir det så, får vi hoppas att ni har tillräckligt i ladorna för
att kunna möta trafikanternas behov. Nu brukar ju de flesta enskilda
vägars vinterväghållning vara av bättre klass än vad som gäller för det
lågtrafikerade allmänna vägnätet, men de senaste årens stränga vintrar
har grävt djupa hål i väghållarnas kassor. Förvisso kom det en extra
slant i våras till de som är statsbidragsberättigade, efter bl.a. REV:s
framstöt om behoven, men de flesta medlemsföreningarna har nog
ändå fått höja avgifterna. REV kommer att denna verksamhetsperiod
fortsätta sitt enträgna arbete med att söka påverka Regeringen och
Trafikverket att reglerna för den statliga medfinansiering utformas på
ett sätt som leder till en förutsägbar och rättvis fördelning av statsanslaget, liksom naturligtvis fortsätta förklara att varje satsad krona på
drift och underhåll av det enskilda vägnätet ger mångdubbelt tillbaka
i form av en väl fungerande infrastruktur också för det småskaliga vägnätet till förmån både för ett fungerande näringsliv och möjligheten
att bo och leva i hela landet!
Ett Gott Nytt 2012!
Uno Jakobsson
Ordförande
2
Adress: Riddargatan 35-37
114 57 STOCKHOLM
Telefon: 08-20 27 50
Fax: 08-20 74 78
E-post: kansliet@revriks.se
www.revriks.se
Postgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528-1109
REV Bulletinen utkommer med 4 nr per år.
Citera gärna Bulletinen - men ange källan.
Ansvarig utgivare: Uno Jakobsson
Form och original:
Anni Sundqvist/Elanders Sverige AB
Annonser: Kansliet 08-20 27 50
REV tar inget ansvar för annonsörernas
utlovade förpliktelser m m.
Kansliet har telefontid:
Måndagar-onsdagar, fredagar
Tisdagar
Torsdagar
Lunchstängt 09.00
09.30
09.00
12.00
-
15.00
15.00
12.00
13.00
På kansliet f i nns
Maria Sundström, kanslichef08-440 24 61, 076-239 68 19
Leif Kronkvist, vägingenjör 08-20 27 62, 070-396 95 59
Solweig Hultén, administratör 08-20 27 50
Nils Blohm, lantmätare
08-20 27 64
Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar 08-20 27 50
Carina Pörn, administratör, ti-on, to
08-20 21 50
Valda funktionärer
Ordinarie:
Uno Jakobsson, ordförande
Jan Johansson, vice ordförande
Kristina Åberg, sekreterare
Christer Ångström
Sture Källgården
Mikael Näslund
Margareta Vikgren
Suppleanter:
Jan Ellström
Malin Ohlsson
Lars Olin
Anders Lundell
Revisorer:
Berndt Wiklander
Ulf Crona
Revisorssuppleanter:
Anders Gejke
Claes Henkel
Valberedning:
Curt Carleteg, sammankallande
Inger Strömberg
Bengt Larsson
Omslagsfoto: Bengt Allfors
Foto där inget annat anges: Kansliets personal
Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 1968 och har
som uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen. Förbundet bistår medlemsorganisationerna med
råd och anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och
lantmäteritekniska frågor, bedriver opinionsbildning och
arrangerar utbildningar. Verksamheten finansieras i huvudsak med medlemsavgifter. I medlemsavgiften ingår ett
för väghållare heltäckande försäkringspaket.
Kansliets öppettider i jul:
23 dec....................... 9-12
27-28 dec................ 9-15
29 dec....................... 9-12
30 dec....................... 9-12
2-4 jan....................... 9-15
5-6 jan...................stängt
Bulletinen Nr 4 • 2011
Innehåll
VÄGHÅLLNING
4
4 Från enskild väg till allmän
24 Slitageersättning
O RDNING & REDA
3 Referat från REVs förbundsstämma
1
18 REV har utsett regionansvariga
11
Andelstal i Finland
LANTMÄTERI
9 Omprövningsförättning
11 Finlands sätt att hantera andelstal
R EV-NYTT
17 Fördjupningskurs
19 Trotjänare avtackas efter 96 år!
28 Cirkelkurs/Vårens kurser
29 REV i riksdagen/Avtack Maud
13
JURIDIK
0 Så gör ni med momsen
2
22 Fråga Juristen
ÖVRIGA ARTIKLAR
Referat från REVs
förbundsstämma
oktober 2011
8 Stopp för EU-pengar till omprövningsförrättning
26 Besök hos Ulf Lidesjö, Gamla Köpstad sff
20
VÄGHÅLLNING
Förändring av enskilda vägen,
Hörnefors-Sörmjöle
(gamla riks 13)
till allmän väg.
Enskilda vägen mellan Hörnefors och Sörmjöle.
Här följer historien om vad som händer (eller snarare inte händer) när en enskild väg beslutas att
övergå till att bli allmän. REV har vi ett flertal tillfällen kontaktats av Anders Månsson, ordförande i
Bådahällans samfällighetsförening, som delgett oss sin syn, både via telefon och brevledes hur
ärendet hanterats från myndigheternas sida.
Detta föranledde att jag reste upp till Umeå och träffar
Anders Månsson som börjar sin berättelse
med en fråga, var vill du jag skall börja?
Låt oss börja från början, eller i var fall
till 1969 då dåvarande riksväg 13 blev enskild. Ett förmodligen rimligt beslut då
den nya E4 hade tagits i bruk och dåvarande allmänna väg inte behövdes för den
allmänna samfärdseln. Som tack för att de
boende tog över vägen bjöd Vägverket på
en hyvling av vägen! Därefter tog Bådahällan sff och Bovikens sff över väghållare
ansvaret efter lagakraftvunnen lantmäteriförrättning.
Eftersom trafiksituationen i dag inte ser likadan ut som
för drygt 40 år sedan tillskrev föreningarna Vägverket i juni
2003 och hemställde att berörd vägsträcka borde omprövas
till att bli allmän. Som skäl till detta anfördes bland annat
den markant ökade fordonstrafiken. Det
uppsatta mittskiljeräcket på intilliggande
E4 hade fått till följd att framför allt den
tunga långsamgående trafiken snarare använde den enskilda vägen i allt större om
fattning. Dels ökade krav på standard och
krav på underhåll i fråga om frekvensen på
snöröjning och sandning vintertid. Detta
medförde också ett ökat ansvar för styrelsen att vägstandarden för skolskjutsar andra kommunala
servicefordon var tillräckligt bra. Kostnaderna för fören-
Trafiksitua­
tionen idag ser inte
ut som för drygt
40 år sedan!
4
Bulletinen Nr 4 • 2011
VÄGHÅLLNING
ingarna
stod inte i proportion till det statliga
bidraget varför väghållningen blev allt väsentligt kostsamt
för föreningarna.
LÅNG VÄNTAN
I de fall man som enskild väghållare eller som enkel medborgare skriver ett brev till en myndighet förväntar man
sig naturligtvis ett svar. Inte nödvändigtvis med vändande
post, men i vart fall så skall man inte behöva vänta på svar i
flera år. Efter att ärendet legat några år, beslutade Vägverket
att överlämna ärendet i september 2005 till Länsstyrelsen
i Västerbotten. Åren går och i mars 2009 tillstyrker Länsstyrelsen i Västerbotten att vägen överförs till allmän med
vissa förbehåll, bland annat att en överföring förutsätter
att det är möjligt att finna en lösning för att möjliggöra de
standardhöjande åtgärder som krävs för att vägen ska få en
acceptabel standard som allmän väg. Mot bakgrund av att
länsstyrelsen har tillstyrkt en förändring till allmän väg, melBulletinen Nr 4 • 2011
lan Hörnefors och Sörmjöle samt att ombyggnadsarbetena,
enligt Vägverkets mening får anses betydande, ansåg verket,
med hänsyn till bestämmelserna i 40§ vägkungörelsen, att
verket inte är behörig att pröva frågan om förändring av den
enskilda vägen. Ärendet överlämnades därför till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.
Av intresse är att Länsstyrelsen i sitt yttrande till Vägverket i januari 2009 skrivit följande:
Frågan om att förändra aktuell väg från enskild till allmän
var föremål för utredning följt av sedvanligt remissförfarande
redan 2005. Samtliga remissinstanser, inklusive länsstyrelsen
var dock positiva till att överföra vägen till det allmänna. Väg­
verket Region Norr överlämnade i slutet av 2005 handlingarna
i ärendet till Vägverkets huvudkontor för prövning. Därefter har
inget hänt med ärendet förrän i slutet av 2008.
Nu skulle det visa sig att Vägverket önskade få frågan
prövad gällande två vägdelar längs berörd väg, sålunda vägdelarna var för sig. Vad nu detta spelade för roll? Länsstyrelsen
ansåg att vägdelarna naturligtvis hade ett så kallat
5
VÄGHÅLLNING
Bådahällans sff ordförande Anders Månsson.
funktionellt samband och naturligtvis ses som en helhet
och inte var för sig. Vidare var länsstyrelsen kritisk till hur
handläggningen i ärendet gått till, vilket man naturligtvis
kan instämma i. Närmare fyra år efter att frågan remitteras
och skickats till Vägverkets huvudkontor ställer man i stor
sett samma fråga igen. Vägverket hade inte gjort någon ny
kartläggning av hur tillexempel trafiken och antalet boende
längs vägen utvecklats under dessa år. Detta skall ses mot
bakgrunden att vägen redan 2005 uppfyllde kriterierna för
trafik samt antal boende för allmän väg.
Länsstyrelsen ansåg att en överföring
förutsätter att det är möjligt att finna en lösning för att möjliggöra de standardhöjande
åtgärder som krävs för att vägen skall få en
acceptabel standard.
Vad innebär nu detta rent konkret? Jo, för
att vägen skall kunna uppgraderas så krävs det
naturligtvis medel, det vanliga är att staten tar
denna kostnad, men här förefaller det som staten föreslår att det skall samfinansieras på något
sätt. Är det rimligt kan man fråga sig? Skall ett
fåtal boende vara med och betala
för en blivande allmän väg?
Värt att nämna är att är att under den tid som gått från första
inlagan till Vägverket och fram till
2009 så har föreningarnas representanter inte precis legat på latsidan när det gäller kontakter med
Vägverket, det har skrivits, ringts,
ett otal gånger som ni säkert förstått
vi det här laget.
I länsstyrelsebeslutet om att vägen
kan förändras till allmän, föreskriver
man att Trafikverket ska ta fram underlag och upprätta erforderliga handlingar
för genomförandet av ombyggnadsarbetena så
6
att vägen kommer att uppfylla aktuell standard för allmän
väg. Här visar det sig att Trafikverket inte direkt kastar sig
på uppgiften. Nej, inget händer så Anders Månsson som är
en driftig man tar själv fram ett underlag för ombyggnad.
Man kan lugnt säga att Anders kan sin sak, han har i hela
sitt verksamma liv ägnat sig åt entreprenad arbeten både på
privata och statliga sidan. Här kommer sålunda föreningen
och visar upp ett förslag som mycket väl kan duga som underlag för arbetena, men Trafikverkets handläggare rynkar
mest på näsan och ställer det ena nya kravet efter det andra.
Till saken hör att de båda föreningarnas medlemmar är
angelägna om att förändringen kommer till stånd. Bådahällans sff jobbar fram en åtgärdsplan med underliggande
projektering och färdigförhandlad offert. De är beredda att
utifrån egen kassa skjuta till ett ganska så avsevärt belopp
nämligen 0,5 Mkr. Därtill en finansieringsplan där Trafikverket satsar 1,05 Mkr och Föreningen 0,5 Mkr samt
Umeå kommunen 0,4 Mkr. Detta under förutsättning att
vägen övergår till bli allmän väg.
Avgrävd och avstängd väg.
PROJEKTET FALLER
Bovikens sff tar årsstämmobeslut på att inte finansiera iståndsättningsarbeten på deras befintliga väg. De grundar sitt beslut på att de anser
att väg delen har en normal standard likt
andra allmänna vägar. Efter det beslutet
faller hela projektet om att nå en uppgörelse med Trafikverket vilket leder till
att vägen helt sonika grävs av.
En allmän reflektion från REV är om
det är rimligt att om en enskild väg skall
förändras till allmän, skall då upprustningen bekostas av de boende längs
vägen? Det är inte de boende längs
vägen som står för den förändrade trafiksituationen som föranleder att vägen
skall bli allmän. Spontant kan man tycka
att Trafikverket borde stå för alla kostnader
som förändringen kräver. Så vitt REV erfar från välunderrättad källa, är det så
att normalt tar Trafikverket denna
Bulletinen Nr 4 • 2011
VÄGHÅLLNING
kostnad rätt av. Nu ville de boende skynda på förändringen
och ställde naturligtvis upp på beslutet men inte hur långt
som helst och i synnerhet inte när man från Trafikverket
bara ökar kraven mer och mer.
Till saken hör att pengar från den lilla pott som går till
regionens enskilda vägar skulle användas för att rusta den
blivande allmänna vägen vilket kan synas en smula förvirrande. Dessa pengar är öronmärkta till enskild väghållning
inte till allmänna vägar.
Föreningen grävde resolut av vägen i augusti i år inför
ett stort massmedialt pressuppbåd där till och med riks TV
fanns på plats. Nu var måttet rågat säger Anders Månsson
då ingen hände från Trafikverkets sida ledsnade vi på att
Trafikverket inte kom till skott trots idogt arbete från framförallt Anders Månsson i Bådahällans sff.
Trafikverket skriver i sitt yttrande daterat 2011-09-09 att
parterna misslyckats med att uppfylla kravet i beslutet. Bådahällans sff anser dock att de försökt hjälpa till så gott de
kunnat men att inget hänt från Trafikverkets sida mer än att
en besiktning av vägen skett.
Var ligger frågan i dag? Har beslutet tagits tillbaka om att
förändra vägen till allmän kan man fråga sig?
Enligt de uppgifter vi fått av Trafikverket äger länsstyrelsen fortfarande frågan. Region Västerbotten som sitter på
pengarna för den så kallade länsplanen kan kanske komma
att omprioritera planen så att pengar snabbare kan komma
till förfogande. Här ombeds föreningarna stöta på. Var det
inte så att beslutet var taget och följaktligen torde genomföras genom Trafikverkets försorg. Det hela förefaller en
smula rörigt, milt sagt.
Bulletinen Nr 4 • 2011
Det pågår som bekant ett projekt i Trafikverkets regi som
handlar om rätt avgränsat vägnät. Sålunda vilka vägar skall
vara statliga/kommunala och enskilda. Projektet har representanter från bland annat SKL och REV. Vi följer detta
projekt med spänning. Jag kan inte helt utesluta tanken att
Trafikverket kommer att hantera kommande förändringsärenden på samma sätt som uppe i Umeå. Jag hoppas innerligt
att jag har fel.
Text: Leif Kronkvist
Vad säger lagen?
Förändring av enskild väg till allmän regleras utifrån
Väglag (1971:948)
21§ E
nskild väg får förändras till allmän, om vägen behövs för
allmän samfärdsel eller annars är av synnerlig betydelse
för det allmänna.
22§ F
råga om förändring av enskild väg till allmän prövas av
Trafikverket efter samråd med länsstyrelsen. Om Trafikverket och länsstyrelsen har olika uppfattning, hänskjuts frågan till regeringen för prövning. Regeringen kan förordna
att frågan om förändring av enskild väg till allmän i vissa
fall skall prövas av länsstyrelsen. Lag (2010:92)
7
LANTMÄTERI
Vart tog EU- pengarna till
omprövningsförrättningar
vägen?
Hallå där Niclas Purfürst (Avdelningschef, Jordbruksverket). Varför kan enskilda väghållare inte
längre söka bidrag för omprövningsförrättningar
från EU:s Landsbygdsprogram?
Tidigt en morgon i slutet av oktober får jag per telefon
tag i Niclas, som tar sig tid att förklara situationen: Den
medfinansiering som EU gör inom ramen för Landsbygdsprogrammet har bl.a. som mål att ge positiva effekter på
sysselsättningen. På grund av att det både funnits ett svagt
nyttjande av anslagna medel inom programmet och då vissa
genomförda delar ej, enligt regeringens särskilda utredare,
kunnat visa önskade effekter på sysselsättningen, är förändringar i det existerande programmet på gång att beslutas. Dock är beslutsgången något krånglig, först skall den
Övervakningskommitté, som Sverige förbundit sig till EU
att ha, bestående av representanter från myndigheter
och vissa organisationer, bl.a. Lrf, yttra sig över
Regeringens förslag att stänga vissa delar av
programmet till förmån för andra satsningar.
Regeringen vill att medel skall satsas i
större utsträckning på bredbandsutbyggnad i glesbygd och att stöd också skall
ges till ”djurvälfärd” för grisar, varpå andra delar av det existerande programmet
skall tas bort, vilket drabbar bl.a. infrastrukturåtgärder och därmed medfinansieringen av
omprövningsförrättningar. Om kommittén inte har några
invändningar mot Regeringens intentioner om ändringar,
kommer frågan att därefter avgöras av EU-kommissionen.
De väghållare som redan erhållit
besked om att medel kommer utgå
för medfinansiering av omprövningsförrättning kommer få beslutade medel, däremot så är dörren nu
stängd för nya ansökningar.
Men, nästa landsbygdsprogram,
2014-2020, kommer det finnas medel
för omprövningsförrättningar till
enskilda väghållare i detta? Niclas
8
Niclas Purfürst, avd.chef jordbruksverket.
besked är att denna fråga ännu inte är
avgjord. Just nu tar Jordbruksverket fram
ett s.k. tekniskt underlag för den vidare beredningen. När verket levererat sitt underlag till
Regeringen i maj 2012, vidtar arbetet inom regeringen
med att besluta om förutsättningarna för hur EU:s medfinansiering kommer se ut under nästa period. Till ”syvende
och sidst” är det politiska överväganden om vilka projekt
som ger bäst måluppfyllelse som kommer att få tillgång att
ansöka om anslag från programmet.
Efter samtalet med Niclas kan jag bara konstatera att REV
nu har ett arbete framför sig att övertyga både Jordbruksverket och Regeringen om att medfinansiering av omprövningsförrättningar är mycket väl använda skattemedel, som
leder till en fungerande infrastruktur och därmed ger bättre
förutsättningar för en levande landsbygd. Redan i höst avser
REV att inge sin första skrivelse i frågan till Jordbruksverket!
Text Uno Jakobsson
Bulletinen Nr 4 • 2011
LANTMÄTERI
Omprövningsförrättning,
slutrapport.
Bakgrund
Under det gångna året har REV och Lantmäteriet arbetat
med ett projekt för att se hur omprövningsförrättningar kan
genomföras på ett enklare sätt om föreningen själv bidrar
med underlagsmaterial och hjälper lantmätaren med vissa
moment i förrättningen. Syftet är att sänka kostnaden för
förrättningen, så att fler föreningar väljer att ompröva sina
gemensamhetsanläggningar när det behövs, och medan
medlemmarna är överens. Den vanligaste orsaken till att
anläggningsbeslutet behöver omprövas är att andelstalen
inte längre stämmer överens med hur delägarna använder
vägen numera.
Vi har dels listat förenklingsidéer för Lantmäteriet och
dels tittat på hur en omprövningsförrättning kan te sig ur
Bulletinen Nr 4 • 2011
föreningens synvinkel. Om föreningen kan leverera de
grunddata som behövs och initialt få en bra dialog med den
lantmätare som ska göra förrättningen är mycket vunnet. Då
kan en tidplan göras över de moment som förening respektive
lantmätaren ska hålla i för att få låg tidsåtgång och därmed
låg förrättningskostnad. Det dokument vi tagit fram är uppdelat i 4 avsnitt samt en bilaga hur ett anläggningsbeslut för
väg normalt är utformat.
Inför en lantmäteriförrättning
Den första avdelningen i dokumentet är en checklista över
vad föreningen bör fundera över och vilka uppgifter som
bör tas fram inför ansökan om lantmäteriförrättning oavsett
vilket typ av omprövning det gäller.
9
LANTMÄTERI
Arbetsgång, omprövning av
gemensamhetsanläggning med 5-ca20
delägare
Här skissar vi på en arbetsgång när det är sannolikt att alla
delägarna kommer överens om de åtgärder som ska göras.
Tanken är att delägarna pratar ihop sig vad gäller checklistan ovan och utser någon eller några som tar kontakt
med lantmätaren. Hos lantmätaren utarbetas anläggningsbeslutet med andelstalsförteckning i lantmätarens handläggningssystem. Lantmätaren skriver ut en ansökan om
förrättningen där förslaget till anläggningsbeslut biläggs.
Samtliga berörda fastighetsägare tas in i ansökan. Föreningen ombesörjer att ansökan undertecknas av samtliga
berörda fastighetsägare varefter förrättningen kan avslutas
utan sammanträde.
Arbetsgång, omprövning ca 20-ca 150
delägare eller fler
När det är så många delägare är det ingen idé att försöka
få en gemensam ansökan. Däremot bör
stämman ansöka om förrättningen och
då också ta upp ett antal av frågorna på
checklistan ovan till diskussion för att få
en så bra grund som möjligt för anläggningsbeslutet. Arbetsgrupp som utsetts av
stämman utarbetar anläggningsbeslutet
med andelstalsförteckning tillsammans
med lantmätaren i lantmätarens handläggningssystem. Förslaget kan förankras på
en extra stämma för att få medlemmarnas
synpunkter innan lantmätaren kallar till
förrättningssammanträde. På detta sätt kan tvistefrågor
beredas en omgång innan förrättningssammanträdet och
lantmätaren kan få ett bra underlag för beslut som gör att
det normalt räcker med detta sammanträde.
som använder dokumentet bör ta med sig detta till lantmätaren och gå igenom det förarbete som föreningen gjort
och lyssna om dokumentets arbetssätt kan användas vid
det aktuella ärendet. På detta sätt kommer dokumentets
arbetsupplägg att spridas inom lantmätarkåren.
Förrättningskostnader
Förrättningskostnaderna tas ut som timersättning för den
tid lantmätaren lägger ner på förrättningen. Med ett bra
förarbete enligt ovan borde denna tid kunna förkortas väsentligt. Lantmätaren borde kunna ge ett fast pris i samband med det inledande mötet. Samtidigt är det ju så att
det inte alltid är lämpligt med fast pris, till exempel när
det är stor osäkerhet vilken tid ärendet kommer att ta (blir
det tvistigt med många telefonsamtal till lantmätaren). I
sådana fall måste ju lantmätaren ta med denna osäkerhet
i beräkningen av fast pris. Numera är ju möjligheten till
EU-stöd ur glesbygdsprogrammet för förrättningskostnader borta, vilket innebär att det inte behövs göras någon
kostnadsuppskattning av den anledningen.
När det gäller ett förutsägbart ärende,
som t.ex. registrering av styrelsens beslut
om ändrat andelstal, borde däremot fast
pris alltid ges. REV arbetar för att Lantmäteriet inför ett generellt, lågt, fast pris
för dessa åtgärder, så föreningarna inte
drar sig för att registrera dessa. Lagen
föreskriver ju att det är styrelsen som ansvarar för beslutet och att Lantmäteriet
endast registrerar det i fastighetsregistret.
Generellt fast pris borde även gälla för godkännande och registrering av överenskommelse om ändrat
andelstal enligt 43§ anläggningslagen.
När det
gäller ett förut­
sägbart ärende,
borde fast pris
alltid ges!
Arbetsgång, ideell förening ändras
till gemensamhetsanläggning och
samfällighetsförening.
När det inte finns någon tidigare förrättning och således
inte heller någon samfällighetsförening är det flera moment
som tillkommer, till exempel måste marken där vägen ligger
upplåtas och beslut tas om eventuell ersättning till markägaren. Vidare måste en samfällighetsförening bildas genom
att stadgar antas och att föreningen registreras i samfällighetsföreningsregistret. Detta innebär att man alltid måste
ha ett sammanträde i dessa fall.
Uppföljning
Givetvis är vi på REV väldigt intresserade av hur detta går.
Kommer det att bli många fler omprövningar i framtiden?
Hur kommer förrättningslantmätarna att uppfatta det nya
arbetssättet och hur kommer det att fungera för föreningarna? Det kommer säkert uppföljning på detta här i Bulletinen när vi har svaren på dessa frågor.
Text Nils Blohm
Projektets fortsättande
Det framtagna dokumentet kommer att läggas på REV:s
hemsida och Lantmäteriet kommer att sprida det på lämpligt sätt inom förrättningsorganisationen. Det är viktigt att
Lantmäteriet beslutar att dokumentet visar på ett lämpligt
sätt att arbeta med omprövningsförrättningar. Föreningarna
10
Bulletinen Nr 4 • 2011
LANTMÄTERI
Skulle samfällighetsföreningarna
själva kunna ompröva
sina andelstal?
I Finland kan föreningarna det.
Bakgrund
att andelstalen bara kan användas så
länge inte någon medlem protesterar
eller vägrar att betala årsavgiften.
REV verkar för att få ner kostnaderna för omprövningsförrättningar
och har tillsammans med Lantmäteriet tagit fram exempel på hur
sådana förrättningar kan göras när
föreningarna bistår lantmätaren så
långt möjligt i förrättningsarbetet,
se artikel om detta i annan del av
tidningen. Vi tror att med dessa
handläggningsmodeller kan kostnaderna sänkas för omprövningsförrättningar. Detta borde innebära att fler
föreningar söker omprövning av sina
gemensamhetsanläggningar.
Den stora frågan är dock hur vi
ska få de återstående 15-20 000 föreningarna med otidsenliga andelstal
att ompröva sina gemensamhetsanläggningar och få aktuella
andelstal? Om alla föreningar skulle ansöka om förrättning
så skulle det behövas i storleksordningen 400 lantmätare
som arbetar i 10 år för att ompröva dessa. Man inser lätt att
resurserna inte finns, och kommer inte att finnas i framtiden heller.
Det är således hög tid att börja fundera på hur alla vägföreningar ska få legala andelstal så att föreningarna kan
använda det stora lagpaket som är framtaget för att administrationen av våra enskilda vägar ska fungera på ett bra sätt.
Finlandsbesök
Anläggningslagen har nu funnits i
REV fick tips om att andelstalen
ca 35 år. De vägföreningar som
ändras på ett helt annat sätt i
bildades dessförinnan fungFinland. Där är det stämman
erar i dag som samfälligsom beslutar om ändring
hetsföreningar och anav andelstalen. Maria
läggningslagens regler
Sundström och undergäller för att ompröva
tecknad besökte därandelstalen i dessa.
för Ekenäs i Finland
Trots att dessa vägoch fick där ett intresföreningar är mellan
sant studiebesök. Vi
35 och 70 år gamla, och
träffade Anders Wiksåledes borde ha helt inholm som samordnat daaktuella andelstal, är det
gen. Under förmiddagen
endast ca 11 % av dessa som
träffade vi lantmätare Miomprövats. Detta tyder på att
kael Still från Södra Finlands
m
Mi
loh
kae
B
den metod som lagstiftaren valt för
lantmäteribyrå
som berättade om
l St
Nils
ill
omprövning av andelstal i anläggningsladen finska modellen och under eftermidA nders Wik holm
gen inte fungerar tillfredställande. Det vi hör från
dagen träffade vi skogsbruksingenjör Carl-Johan
många föreningar är att ni beslutar om egna andelstal i stället
Jansson från Gatunämnden i Raseborgs stad (Ekenäs inför de som angavs i den ursprungliga lantmäteriförrättningen
korporerad där) och Verner Orre som är ordförande i Samför att föreningen ska fungera. Samtidigt är ni medvetna om
hällstekniska nämndens vägsektion. De berättade hur det
Bulletinen Nr 4 • 2011
11
LANTMÄTERI
fungerade i deras kommun.
Vi hann även med en rundtur i Ekenäs och ett besök på
en föreningsväg som slingrade sig vackert förbi en nybyggd
golfbana i utkanten av Ekenäs. Vår guide, Anders Wikholm,
som är engagerad i föreningen, berättade om den upprustning och standardhöjning av vägen som var förestående för
att klara trafiken fram till golfbanan på ett bra sätt. Föreningen avsåg att finansieringen av upprustningen skulle klaras
genom avtal med golfklubben och genom utdebitering från
medlemmarna. Någon omprövning av lantmäteriförrättningen var inte akteuell.
det översättas till Sveriges ca 40 000 vägföreningar skulle
det kunna bli ca 400 överklagningar per år. I de kommunala vägnämnderna tas ärendena snabbt och om man är
missnöjd med vägnämndens beslut finns det möjlighet
att överklaga till jorddomstol och vidare till högre rätt.
Det som fungerar mindre bra är bristen på kompetensen
inom de många små kommunerna som sällan har ett vägärende att behandla.
Vad händer i Sverige
REV kommer att arbeta vidare för att en ändring av anläggningslagen kommer till stånd som förenklar föreningarnas
Finlandsmodellen
Finland och Sverige har snarlik lagstiftning inom fastighetsbildningsområdet eftersom vi har en gemensam historia. På
några punkter skiljer sig dock lagstiftningen och en av dessa
är hur ändring av andelstalen i en vägförening går till. En vägförening bildas normalt på samma sätt som i Sverige genom
en lantmäteriförrättning. Där bestäms vägens sträckning
och standard samt vilka fastigheter som ska ha del i vägens
utförande och drift. I Finland har man inga stadgar utan lagen om förvaltning av samfälligheter ger tillräcklig ledning.
Föreningen antecknas i fastighetsregistret på varje berörd
fastighet. Däremot registreras inte andelstal
för utförande och drift.
Tanken är att föreningarna själva ska besluta
om dessa och ompröva
dem när behov uppstår
och minst var 4:e år.
Inför varje årsstämma
ska styrelsen utarbeta
förslag till ”ändring elMikael Still, Lantmäteriet Finland
ler ny fördelning” av
andelstal och brukningsavgifter som sedan ska fastställas
av stämman. Brukningsavgifter används framför allt för
skogsfastigheter som betalar avgift för det virke som körs ut
i stället för att ha skogstransporterna inräknade i andelstalet.
Styrelsen ska vidare utarbeta debiteringslängd som utvisar
den vägavgift som svarar mot andelstalet för respektive fastighet. Debiteringslängden har i övrigt samma uppgifter som
våra debiteringslängder.
När stämman har beslutat om andelstal har delägare som
är missnöjd med andelstalet möjlighet att inom 30 dagar
”föra ärendet till vägnämnden för avgörande”. Vägnämnd
finns inom varje kommun.
Hur fungerar Finlandsmodellen?
Av det vi hörde så fungerar det bra med att låta föreningarna själva besluta om andelstal. Antalet överklaganden var
inte särskilt stor. En snabbenkät med svar från 39 kommuner med totalt ca 10 000 föreningar gav vid handen att
200 överklagningar inkommit de senaste 2 åren. Skulle
12
Carl-Johan Jansson, Verner Orre
möjligheter att anpassa andelstalen i de förvaltade gemensamhetsanläggningarna till rådande förhållanden. Särskilt
nedanstående punkter bör studeras.
• K
an föreningsstyrelse bereda och stämma besluta om
ändrade andelstal i gemensamhetsanläggning som föreningen förvaltar.
• Kan ett sådant beslut överprövas hos Lantmäteriet som
i så fall enbart prövar den missnöjdes andelstal.
• Kan stämmans beslut om andelstal och debiteringslängd
verkställas trots att någon begärt att det ska överprövas,
varvid debiteringen korrigeras om överprövningen medfört förändring av andelstalet.
• Vad ska en överprövning kosta och hur bör kostnaden
fördelas.
• Kan stämma fatta beslut om ny medlem när överenskommelse om detta träffars mellan förening och fastighetsägare (43§ överenskommelse).
• Ska andelstalen vara registrerade i fastighetsregistret eller
räcker det med att aktuella andelstal finns hos föreningen.
Lantmäteriet har föreslagit att ett examensarbete startar där för- och nackdelar beskrivs med den finska
modellen jämfört med den svenska. Även översiktliga förslag till lagändringar skulle kunna ingå i arbetet.
REV anser att det är ett bra initiativ och kommer att stödja
detta arbete med våran kunskap om hur föreningarna arbetar i dag.
Text Nils Blohm
Bulletinen Nr 4 • 2011
Ordning & Reda TEMA
Rose-Marie Frebran
REVs kongresshelg
1-2
oktober
REVs kongress med förbundsstämma hölls den 1-2 oktober i Örebro. Temat på
kongressen var Ordning och reda och REV ville ställa frågan på sin spets. Hur
ska vi få ordning och reda i samhällets hantering av de enskilda vägarna?
Lördagen startade med mingel bland utställarna som visade upp sina produkter. Alla
utställningsmontrar var välbesökta och medlemmarna såg till att bolla sina frågor och få
tips från experterna.
Ett nytt och oprövat kort presenterades – en
öppen frågestund, Speakers Corner. Där kunde
man ställa frågor direkt till REVs experter inom
områdena lantmäteri, juridik, vägteknik och
försäkring. Många medlemmar hade förberett
frågor, andra kom på frågor efter hand. En del
ville helt enkelt berätta hur de hade löst vissa
problem i sin förening. Frågestunden uppfattades som något mycket positivt och kanske
kommer igen på nästa förbundsstämma.
Örebros landshövding, Rose-Marie Frebran,
hälsade REV och alla medlemmar varmt välkomna och uttryckte sin tillfredsställelse med
att REV förlagt sin stämma till Örebro. Hon var
påläst inför helgen och konstaterade förvånat
att den imponerande totala väglängden av de
enskilda vägarna uppgick till 43 000 mil – 1011 gånger runt ekvatorn. Det ger verkligen en
positiv bild av Sverige, människors förmåga att
samarbeta och att hålla landsbygden levande,
även om den är glest befolkad.
Hon vet att REVs medlemmar har känt sig
styvmoderligt behandlade av politiker och
myndigheter. Därför vill hon understryka att
den levande landsbygden, som vi är så stolta
Bulletinen Nr 1
4 • 2011
2011
över när vi pratar om landsbygd, jordbrukspolitik, natur vård och klimatarbete, inte skulle
vara så levande om det inte fanns välskötta och
fungerande enskilda vägar.
Länsstyrelsen vill värna om landsbygdsutvecklingen genom olika insatser som finansieras av de EU-stödda projekten. Örebro
Länsstyrelse har startat upp ett nytt projekt
– ”One stop shop” som innebär att myndigheter och organisationer tillsammans åker ut
på landsbygden och erbjuder lokala företag
stöd så som coaching, rekryteringshjälp, skatterådgivning och finansiering. Ytterligare en
lyckad landsbygdsutveckling är en lokal samverkan kring fiberoptiken. Städerna har i dag
tillgång till mycket snabba fiberlösningar men
på landsbygden är det bara 3% som har den
snabba fiberoptiken. Örebro länsstyrelse har
hittat en aktör som kan ställa upp på att lägga
fiberoptik även på landsbygden i mindre orter,
vilket inte hade skett om man inte tyckt att
landsbygden är viktig.
Rose-Marie Frebran avslutar med att det
finns en röd tråd i svensk politik: landsbygden
är viktig – lika viktig för Sverige som de tätbebyggda områdena.
Hon avslutade med att önska
de enskilda väghållarna en positiv utveckling och förklarade kongressen öppnad.
13
TEMA
Ordning & reda
Från vänster: Niclas Purfürst, Anders
Åkesson, Lars-Gunnar Tannerfors
Enighet om behov av
ORDNING OCH REDA
vid REVs kongress!
Birgit Allfors, Carina Pörn och Sture
Källgården förbereder det sista på
lördagen
Kristina Åberg och Solweig Hultén tog
emot vid registreringen. Här tillsammans
med Anders Wikholm och Jan Ellström
Solveig Elfving, Erland Bengtsson,
Britt Börjesson Landvetters VF
Eric Nordström, Rune Wahlfridsson, Lena
Nilsson Bonerud-Styrsta VF
Efter välkomstord av Landshövdingen i Örebro så var det
dags att bänka sig för att under L-G Tannerfors ledning
få strukturerna belysta kring enskild väghållning. REV
har ju under året som tema drivit frågan om behovet av
tydligare ansvarsfördelning när det gäller den enskilda
väghållningen. Frågan har också accentuerats genom regeringens, Jordbruksverkets och länsstyrelsernas turer kring
Landsbygdsprogrammet, Trafikverkets utredningar om
statsbidragsverksamheten i långbänk, länsstyrelsernas agerande etc. Ett mycket kvalificerat sällskap av
myndighetspersoner och beslutsfattare hade välvilligt
tagit lördagseftermiddagen i anspråk för att delta i
REVs debatt.
Efter ett inledningsanförande av REVs ordförande
med några exempel på hur tokigt det kunnat bli och
blivit i olika sammanhang fick Niclas Purfürst från Jordbruksverket och Anders Åkesson (C) från Riksdagens
Trafikutskott (som för dagen också representerade Eskil
Erlandsson och Anna-Karin Hatt) redogöra för de olika
turerna kring Landsbygdsprogrammet. Förklaringarna om
hur målnivån blivit låg på grund av svagt intresse från målgruppen (väghållarna), särskilt som länsstyrelserna påstods
ha gått ut och marknadsfört stödet, väckte viss förvånad
munterhet. Sanningen är ju att flera länsstyrelser svarat
våra medlemmar att det inte är någon idé att söka stöd, ni
får ändå inget!
forts. s16
14
rg,
B jö rn b e
To rs te n y V F
rb
a
k
in
F
Bulletinen Nr 4 • 2011
Marie-Louise Lignell,
Stall Lignell
L e if Wre
n k le r,
B e rg a-H
a c k s ta V
F
Örjan Öhman,
Högens SFF
A n d e rs
m a rk – G e jke Fo rs St Rång
s e n VS
Roland Johansson
Nordskogens SFF
Malin Ohlsson, Saxtorpsvägens SFF
Ordning & Reda TEMA
Från vänster: Per Nillén, Per Wenner, TRV,
Göran Roos, Magnus Persson, Hans Rosen
Soul Picnic
REVs avgående ordförande Sven Ivarsson
föräras en medalj av ”Hans Majestät Konungen”
samt en blombukett av kanslichef Maria
Sundström.
Imitatör
Jan Wolfhagen
gå
en
de
or
d fö
e i R E V, S ve
n Iv
rand
a
rs
so
n
av
Bulletinen Nr 4 • 2011
ö m,
S a n d s tr
S te lla n rs V F
ä
k
rs
te
s
Ö
Pe te r G
Tö rn e byill b e rg,
SFF
s o n,
G u s ta fs
M attia s-H a m ra-H ä s tra
k
lå
Ä
lt S F F
mosshu
15
”M r B e e
n”
”Peter Harrysson”
”M r B e e
ti ll d a n sn” b ju d e r u p p
yd a h l,
B e n g t No rd f
fd vi c e
TEMA
Ordning & reda
Utställarna presenteras från scenen.
och uppskattning för det arbete som läggs
Den stängning av programmet för nya ansökner av medlemmarna i den enskilda väghållningar som gjordes i somras förklarades med
ningen. Kommunerna deltar visserligen ofta
att medel behövde frigöras för andra åtgärder
med finansiering, men annars är intresset
och man ville inte riskera inlåsningseffekter
från kommunpolitiker svalt. ”Det är ingen
(frusna pengar!).
politisk fråga”! Han påtalade också att ett
Både Purfürst och Åkesson ville nu i stältydligare statligt ansvar krävs, det är alltför
let att alla krafter nu ska sättas in för att säkra
många gråzoner. Frågan om ”kommunala
åtkomst av stödet i nästa Landsbygdsprovägstrategier” ansågs intressant och kommer
gram. Underlaget till detta program har nu
att tas upp inom SKL.
kommit från Bryssel och Åkesson hade en
Magnus Persson, regiondirektör i Örebro, inledde med
inbjudan med från Eskil Erlandsson att REV är välkomna
att påminna om att förra gången han var inbjuden till REVs
att delta och aktivt medverka i arbetet. Förslaget från REV
stämma var 1995 när han som statssekreterare hos Inez
att Jordbruksverket skulle lyfta infrastrukturfrågorna från
Uusmann skulle informera om det halverade anslaget till
länsstyrelserna till ett nationellt program på Jordbruksverket
enskild väghållning. Han upplevde
noterades av Purfürst som en intresstämningen som mera positiv den här
sant ide´.
gången! Som regionchef upplevde han
Riksdagsledamoten Åkesson betvå parallella system vad gäller ansvaskrev därefter hur regioner i allt större
ret för infrastruktur. EU definierar alla
utsträckning tar över länsstyrelsernas
orter med färre än 60 000 invånare
och ibland landstingens och kommusom landsbygd, vilket till exempel
nernas uppgifter. Han konstaterade
gör att Örebro Stad är enda tätorten i
att strukturen är förvirrande i dag och
Örebro län. Karlskoga och Forshaga är
att REV bör fortsätta att jobba med
landsbygd och skall hanteras av länsfrågan: ”Vem ska ha ansvaret för de
styrelsen som befriats från resurserna
enskilda vägarna”? Åkessons förslag
utan att dessa tillförts regionerna!
om att ta in ansvaret för bredband i
Självklart ger detta problem vad gälsamfällighetsföreningarna möttes av
ler ansvaret för verksamheten och
skepsis från stämmodeltagarna: ”Vi
försvårar samordningen. Kontentan
sköter vägarna som obetalda vägarfrån Magnus Persons anförande var att
betare, ska vi nu ta över ännu mer”?
REV bör rusta sig för att klara utökade
I den paneldebatt som följde framuppgifter med att företräda sina medgick tydligt att oredan är stor. Många Historiker Per Blomkvist berättar om sin bok.
lemmar. Regionerna är beredda att ta
frågor hamnade ”mellan stolarna”
uppgifterna om staten så beslutar och tillskjuter resurserna.
eller blev obesvarade. Ett tydligt budskap kom från LRFs
Hans Rosén från Lantmäteriet redovisade ambitionen
representant: ”Det enskilda vägnätet är en del av landsbygatt hjälpa till med att minska oordningen och oredan och
den. Transporterna för de areella näringarna måste utföras
berättade från projektet som REVs Nils Blohm initierat
när det behövs, inte bara när vägarna bär. En stor del av det
och som Lantmäteriet har stora förväntningar på. Han påenskilda vägnätet behöver förstärkas för att undvika långa
talade också de problem som avsaknaden av kommunala
perioder med tjälnedsättningar! Det behövs en miljard till”!
vägstrategier förorsakar. En deltagare från Finland (som ju
Trafikverkets Per Wenner redovisade pågående utredtillsammans med Sverige har systemet med samfälligheter)
ningar med gott hopp om ett bra resultat. Göran Roos från
undrade varför man kan godta där att stämman beslutar om
Sveriges Kommuner och Landsting uttryckte sin beundran
Vem ska
ha ansvaret
för de enskilda
vägarna ?
16
Bulletinen Nr 4 • 2011
Ordning & Reda TEMA
gemang de visat och
REV fortsätter framåt,
styrkta av den förståelse som trots allt
var tydlig bland representanterna för
myndigheter och organisationer!
ändringar i andelstalen men att man i Sverige måste ha det
demokratiskt fattade beslutet godkänt av Lantmäteriet. En
sådan lösning är dock Lantmäteriet tveksam till. En viss
vägledning anses behövas.
På Tannerfors fråga om slutsats från dagens debatt svarade
REVs ordförande att bristen på ordning och reda är uppenbar med ett par tydliga exempel. Nuvarande struktur för
Landsbygdsprogrammets infrastrukturmedel fungerar inte
utan bör läggas på en nationell nivå. Gränsdragningsproblematiken kräver kommunala vägstrategier om framgång och
förståelse skall kunna nås.
Deltagarna i debatten tackades därefter för det enga-
Text Nils Blohm
Fördjupningskurs
för enskilda väghållare
REV har tagit fram en fördjupningskurs för väghållare. Det första kurstillfället hölls i
samband med förbundsstämman och kursen blev mycket väl mottagen av närvarande
medlemmar. Vi har därför beslutat gå vidare och under våren erbjuda kursen på åtminstone tre orter i landet. I nästa nummer av Bulletinen så kommer kursorter och
kurstillfällen att redovisas.
Kursen innehåller bl.a. en fyllig del om förvaltningsfrågor, aktuella rättsfall berörande
enskild väghållning samt mycket matnyttiga råd och anvisningar gällande barmark- samt
vinterunderhåll. Med kursmaterialet följer flera exempel och mallar som kommer väl till
användning för den enskilda väghållarens egen vägskötsel och föreningsadministration.
Kursen riktar sig i första hand till de som har gått kurs I, som REV under flera år har
tillhandahållit i samarbete med Trafikverket och Lantmäteriet. Men, även den som inte
har tillgodogjort sig kurs I kan ha stor behållning av fördjupningskursen, inte minst
genom det kursmaterial som tillhandahålls alla deltagare.
Håll utkik i nästa nummer var fördjupningskursen kommer att ges, förhoppningsvis
har du och din förening möjlighet att delta!
Citat från kursutvärderingen:
”Mycket bra kurs!” ”Välgenomarbetat och engagerat.”
”En förträfflig kurs!” ”Lärorikt!” ”Hem och kolla stadgar och anläggningsbeslut!”
”Bra upplagt med bra kursdokumentation.” ”Värdefulla kunskaper!”
Bulletinen Nr 1
4 • 2011
2011
17
REV NYTT
REV utser
regionansvariga
ledamöter
Vid styrelsens konstituerande möte beslutades
utse fyra regionansvariga personer. Tanken är
bl.a. att REV därigenom skall få en bättre representation i hela landet och dessutom möjlighet till
en mer lokal kontaktyta för medlemmarna.
Mikael Näslund som bor och verkar i Hassela tar sig an
motsvarande trafikverkets region Mitt/Norr. Lars Ohlin,
som mestadels befinner sig i Vellinge kommer att finnas
till hands för REV och dess medlemmar i södra Sverige,
motsvarande trafikverkets region Syd. REV:s nye vice
ordförande Jan Johansson, Kållekärr, Tjörns kommun,
svarar för västra Sverige, motsvarande trafikverkets region Väst, samt Christer Ångström, som har sin ”egen”
vägsamfällighet i norra Värmland, men bor i Stockholm,
är ansvarig för den östra delen, motsvarande trafikverkets
region Stockholm/Öst. En närmare beskrivning av de
regionansvarigas arbetsuppgifter samt kontaktuppgifter
planeras till kommande nummer av bulletinen.
REVs nye ordförande Uno Jakobsson
18
REV:s nye ordförande, Uno Jakobsson, ger här följande
korta presentation av sig själv:
”Jag är 44 år gammal, är gift och har tre barn. Sedan några
år tillbaka är jag sekreterare i Yxlö Eds vägsamfällighet,
som förvaltar en vacker liten grusväg på ön Yxlan utanför
Furusund i Stockholms skärgård. Det var min pappa som
tillsammans med andra fastighetsägare längs vägen initierade
bildandet av vägsamfälligheten på 1970-talets mitt, när jag
själv ännu inte hade en aning om vad en enskild väg var.
Något senare i livet, i mitten av 1990-talet, fick begreppet
enskild väg dock reellt innehåll för mig när jag började på
Lindhés Advokatbyrå i Stockholm. Ända sedan dess har
jag bistått enskilda väghållare med hjälp vid de rättsliga
problem som kan uppstå både i väghållningen och internt i
föreningen, föreningsrättsligt. Sedan ett halvår tillbaka driver jag Optimus Advokatbyrå och fortsätter att tillsammans
med jur. kand. Louise Bark hjälpa de väghållare som har
rättsliga bekymmer. Det känns mycket inspirerande att få
förtroendet att leda REV och jag upplever det som en förmån
att tillsammans med den mycket kompetenta styrelse som
stämman utsett ta mig an de utmaningar som förbundet och
den enskilda väghållningen står inför.”
Bulletinen Nr 4 • 2011
REV NYTT
Avtackningen av verkliga
trotjänare – sammanlagt
96 år i enskilda
väghållningens
tjänst
Avgående revisor Åke T
Carlestam, blev invald i
styrelsen redan 1976.
I och med förbundsstämman i Örebro så tackade tre av
REV:s verkliga trotjänare för sig. Avgående ordförande,
Sven Ivarsson, med sammanlagt 34 år som förtroendevald
och vice ordförande, Bengt Nydahl, med 27 år i förbundets
tjänst. Under Sven och Bengts tid i REV har förbundet
vuxit från ett hundratal medlemmar till nu över 10.000 och
herrarnas insatser vågar jag påstå har varit helt avgörande
för den positiva utvecklingen! Men, vad gäller antal år i
förbundet så brädas de båda av den skönsjungande revisorn, Åke T Carlestam, som blev invald redan 1976!
Nyvalda till förtroendeuppdrag är också Malin Ohlsson, Lars
Olin och Anders Lundell, suppleanter i styrelsen samt Claes
Henckel, revisorssuppleant. Alla fyra har gedigen erfarenhet av enskild väghållning och förtroendeuppdrag i samfällighetsföreningar. Lars Olin är ordförande i Ljunghusens
REV:s nya styrelse:
Ordförande, Uno Jakobsson, advokat, Yxlö Eds vs,
Yxlan, Norrtälje
Vice ordförande, Jan Johansson, civilingenjör,
Kållekärrs vf, Kållekärr, Tjörn
Sekreterare, Kristina Åberg, administratör,
Söderåsens sff, Viby, Sollentuna
Ledamot, Christer Ångström, jurist, Kärrbacksstrands sff, Torsby
Ledamot, Margareta Vikgren, ekonom, Vidja vf,
Huddinge
Bulletinen Nr 4 • 2011
Avgående vice ordförande Bengt Nydahl tackar avgående ordförande Sven Ivarsson, för ett gott samarbete.
vägförening i Vellinge. Malin Ohlsson är revisor i Saxtorps
vägsamfällighet i Landskrona och Anders Lundell är kassör i Kummelnäs vägförening i Nacka. Anders hjälper även
andra väghållare med både administrativa uppgifter och råd
vid t.ex. omvandlingar på grund av kommunal planläggning.
Ledamot, Sture Källgården, lantmätare, Evalunds
vägens sff, Älta
Ledamot, Mikael Näslund, företagare, Älvåsenvägarnas sff, Hassela
Suppleant, Jan Ellström, Björknäs, Nacka
Suppleant, Malin Ohlsson, Saxtorp, Landskrona
Suppleant, Lars Olin, Ljunghusen, Vellinge
Suppleant, Anders Lundell, Kummelnäs, Nacka
19
JURIDIK
MOMSHANTERING
En återkommande fråga till REV gäller hanteringen av moms för en enskild väghållare. Vi har i tidigare nummer informerat om detta men det finns tydligen ett behov av att återigen informera om
vad som gäller.
som föreningen betalat måste denne få någon typ av intyg från
föreningen som kan ligga till grund för momsredovisningen.
Detta sker enklast om föreningen utfärdar ett momsintyg till
de medlemmar som meddelat att de bedriver näringsverksamhet och att de har rätt att göra avdrag för den moms som
föreningen betalat. Föreningen har ingen skyldighet att själv
undersöka i vad mån det finns näringsidkare som har rätt att
göra avdrag för moms men bör tillhandahålla ett intyg till de
som begärt detta. Även om det inte finns några formella regler
kring utfärdande av momsintyg rekommenderar REV att ett
En konsekvens av att föreningen inte är redovisningsskyldig sådant intyg skickas till näringsidkaren så snart det är praktiskt
för moms blir att utgifterna som tas upp i utgifts- och inkomst- möjligt, kanske i samband med något annat utskick. Intyget
staten (budgeten) redovisas inklusive moms. Vid uttaxeringen bör då utvisa föreningens namn, beteckning på näringsidkainnebär detta att vägavgiften som fastigheterna betalar till rens fastighet, hur mycket föreningen betalat i moms året innan
samfällighetsföreningen även täcker kostnaden för moms som och hur mycket som belöper på fastigheten utifrån andelstalet.
Som nämnts ovan behöver föreningen i detta sammanhang
föreningen måste betala.
inte beakta om det finns någon
privatbostad på näringsidkarens
I de fall en fastighet som
fastighet. Intyget bör skrivas
ingår i föreningen bedriver
Aktuell lagtext
under av någon i styrelsen exnäringsverksamhet finns en
Mervärdesskattelagen (1994:200) 8 kap 4 §
empelvis kassören. Exempel
specialbestämmelse som ger
”Den som bedriver en verksamhet som medför skattpå momsintyg finns på REV:s
rätt för näringsidkaren att i sin
skyldighet får också göra avdrag
hemsida.
momsredovisning dra av den
1. (---)
moms som föreningen betalar.
Eftersom momsen är en
Avdragsrätten omfattar dock
2.om den skattskyldige är delägare i en samfällighet
kostnad för föreningen brukar
bara den del som svarar mot
för vattenreglering, väghållning eller liknande ändamål
och den fastighet som ingår i samfälligheten används i
kostnaden för en vara eller
fastighetens andel i föreningen.
den verksamhet som medför skattskyldighet: för den intjänst bokföras till hela kostnaBestämmelsen finns i 8 kap 4 §
gående skatt som hänför sig till samfällighetens förvärv,
den, d.v.s. inklusive moms. För
andra punkten mervärdesskatdock endast till den del som svarar mot hans andel i
samfälligheten.”
att underlätta för kassören att
telagen (1994:200) och finns
upprätta ett momsintyg kan det
återgiven i faktarutan intill.
vara lämpligt att i samband med
Det bör i sammanhanget nämnas att det på en närings- bokföringen notera hur mycket moms som belöper på varje
fastighet, exempelvis en lantbruksenhet, även kan finnas en faktura. Efter årets utgång blir det då lätt att summera ihop
privatbostad. En privat ägd fastighet har enligt den aktuella hur mycket moms föreningen totalt betalat under året och
bestämmelsen i mervärdesskattelagen inte avdragsrätt för även räkna ut hur mycket moms som hänför sig till en fastighet
moms. I de fall det finns en privatbostad på en näringsfastig- som används i näringsverksamhet. I detta sammanhang skall
het skall det i princip göras en proportionering av momsen påpekas att man inte behöver ta hänsyn till om föreningen får
som belöper på fastigheten mellan näringsdelen och den några bidrag till verksamheten eller inte.
privata bostaden. En svårighet som då uppkommer är att
Skälet till den aktuella momsbestämmelsen är bl.a. att en
andelstalet i föreningen omfattar hela fastigheten. Detta är
emellertid ingenting som föreningen behöver beakta utan näringsidkare som har en fastighet som ingår i en enskild väg
det är näringsidkaren som får ta ställning till en eventuell inte skall hamna i ett sämre konkurrensläge i förhållande till
proportionering. I praktiken görs det nog mer sällan en sådan någon som har en egen väg som används i näringsverksamheten. Den som driver näringsverksamhet och har en egen väg
fördelning i näringsidkarens momsredovisning.
För att näringsidkaren skall kunna dra av sin del av momsen får ju dra av momsen som rör drift och underhåll av denna väg.
En enskild väghållare (samfällighetsförening) är i de allra
flesta fall inte redovisningsskyldig för moms. Momsen på
inköpta varor och tjänster är därför en direkt kostnad för
väghållaren. Det finns i och för sig samfällighetsföreningar
som bedriver näringsverksamhet, exempelvis förvaltning
av gemensamhetsskog, där föreningen är momspliktig men
i detta sammanhang kan vi bortse från dessa. Med samfällighetsföreningar avses även vägföreningar och vägsamfälligheter som bildats före 1998.
20
Bulletinen Nr 1
4 • 2011
JURIDIK
Avslutningsvis kan nämnas att näringsidkaren som fått ett
momsintyg från föreningen inte är skyldig att betala motsvarande belopp till föreningen. Det förekommer att näringsidkaren på frivillig grund återbetalar detta belopp men
i sådant fall blir det fråga om en gåva eller kapitaltillskott
som inte är en avdragsgill kostnad för näringsidkaren. Det
bör observeras att föreningen ej kan fakturera näringsidkaren
den moms som denne har rätt att göra avdrag för.
Sammanfattningsvis bör föreningen tänka på följande:
* Skicka ut momsintyg till de näringsidkare som meddelat
att man får göra avdrag för moms.
* Näringsidkarna kan inte avkrävas betalning för den moms
som denne har rätt att dra av i sin momsredovisning.
Text Bengt Nydahl
Tips vid
verksamhetsårets slut
De flesta medlemmarna i REV har sannolikt kalenderår som
verksamhetsår. Men, även de föreningar som har ett annat
verksamhetsår har vissa saker som skall hanteras när kalenderåret avslutas. Här nedan ges några tips om sådant som
skall göras :
Kontrolluppgift De föreningar som under kalenderåret betalat ut ersättning till förtroendevalda eller lön till någon som
utfört arbete för föreningen och som saknar F-skattsedel,
skall senast den 31 januari 2011 till skatteverket inge redovisning, kontrolluppgift för ersättningen och avdragen källskatt.
Momsintyg Vid bokslut är det enkelt att överblicka hur
mycket av föreningens utgifter under året som avser mervärdesskatt. Om det bland de i väghållningen deltagande fastigheterna finns jordbruksfastigheter
eller skogsfastigheter, skall dessa medlemmar få
besked om hur mycket mervärdesskatt som betalats, och hur stor andel av denna som belöper
på medlemsfastigheten. Lämpligen görs detta genom att kassören utfärdar ett intyg med erforderliga uppgifter. Tips om utformning av momsintyg
finns på www.revriks.se medlemssidor.
Obetalda medlemsavgifter Om det finns
medlemmar som släpar med avgiften vid verksamhetsårets slut, är det hög tid för styrelsen att agera. Den
förmånsrätt som föreningen har i medlemsfastighet för uttaxerat belopp gäller bara ett år från förfallodagen, vilket
gör att styrelsen senast vid verksamhetsårets slut bör ansöka
om verkställighet hos kronofogdemyndigheten för att inte
förmånsrätten skall försvinna.
Ränteinkomster/ränteutgifter För det fall föreningen
har ränteinkomster skall beskattning göras hos delägarna.
Emellertid finns ett fribelopp om 600 kr för en privatbostadsfastighet, vilket gör det synnerligen ovanligt med skattekonsekvenser för medlemmar i en samfällighetsförening
vid dagens låga räntenivåer. Vad gäller föreningens ränteutgifter, kan dessa fördelas på andelsägarna, som har rätt att
göra avdrag i sina egna deklarationer. I båda fallen åligger det
styrelsen att i god tid innan deklarationsdags ge erforderligt
underlag till föreningens medlemmar (för ränteinkomst skall
också kontrolluppgift inges till skatteverket).
Det finns i detta sammanhang skäl att också ta upp frågan
om föreningens egen eventuella inkomstdeklaration. Som
skrivits om flera gånger i REV-Bulletinen är de flesta av
REV:s medlemmar (samfällighetsföreningar inklusive
vägsamfälligheter och vägföreningar bildade enligt lagen
om enskilda vägar) inga egna skattesubjekt och skall därmed ej heller
inge inkomstdeklaration eller betala
skatt. Tyvärr får en del av dessa föreningar trots denna uttryckliga regel
i inkomstskattelagen förelägganden/påminnelser från skatteverket
att deklaration skall upprättas och
inges. Kommer ett sådant föreläggande kan deklarationen returneras
med texten ”ej skattesubjekt” på deklarationshandlingen.
Därtill kan hänvisas till skatteverkets egen informationsbroschyr (SKV 293 utgåva 3), som klargör regelverket . Enskilda
väghållare som är organiserade som ideella föreningar eller
ekonomiska föreningar är dock i regel skattesubjekt och skall
således avge inkomstdeklaration.
...deklara­
tionen returneras
med texten ”ej
skattesubjekt”!
Bulletinen Nr 4 • 2011
Text Uno Jakobsson
21
Hantering av moms vid statsbidrag –
Fråga juristen
FRÅGA: Först när vi skulle ansöka om verkställighet
hos kronofogden upptäckte vi att vi gjort formaliamissen att inte ange sista betalningsdag i debiteringslängden. Kan en formellt felaktig uttaxering
rättas i efterhand?
Per Penna, sekreterare i Gruskornets sff
SVAR: från Louise Bark, jur kand, Optimus Advokatbyrå
Det finns flertal formella regler om hur en korrekt uttaxering ska gå till och det är inte alltid lätt att göra rätt. Men,
om en förening tvingas gå till kronofogden för att driva
in avgiften krävs att uttaxeringen är korrekt genomförd.
Annars kan den inte ligga till grund för ett beslut om
utmätning hos kronofogden.
REV har konsekvent gett rådet att det är möjligt att
göra om en uttaxering som av någon anledning har blivit
fel, exempelvis när sista betalningsdagen ej framgår av
debiteringslängden. Detta har nu blivit rättsligt prövat.
En förening hade en medlem som under flera år vägrat
att betala årsavgiften. När styrelsen skulle ansöka om
utmätning observerade de att uttaxeringarna inte hade
utformats på korrekt sätt. Styrelsen gjorde då nya debiteringslängder för respektive år, där det framgick tydligt
vilka som hade erlagt sin vägavgift i förskott (alltså i tid
enligt det första beslutet) och vilka som inte hade gjort
det. Det framgick därmed av de nya debiteringslängderna vilka medlemmar, som efter avräkning av erlagda
förskott, hade att betala avgiften och vid vilken tidpunkt
betalning skulle ske. Debiteringslängderna hanterades
därefter på stämman varpå föreningen ansökte om verkställighet hos kronofogden, som gav föreningen rätt. Efter
överklagande av gäldenären beslutade tingsrätten att
kronofogdens utmätningsbeslut var riktigt. Tingsrätten
framhöll särskilt, att det faktum att debiteringslängderna
hade upprättats och beslutats vid en senare tidpunkt än
för det aktuella året innebar inte att debiteringslängderna
inte var korrekta.
Om ni undrar hur en korrekt uttaxering ska gå till kan
ni läsa om detta på REV:s hemsida. Där finner ni även
mall på hur debiteringslängden skall se ut. Vid ytterligare
frågor, hör av er till REV:s kansli.
Under rubriken Fråga
Juristen besvaras juridiska
frågor av jur kand Louise
Bark, Optimus Advokatbyrå.
Välkommen att maila dina
frågor
till kansliet@revriks.se
trafikverket ändrar
sitt synsätt.
REV har under många år påpekat för Trafikverket
(tidigare Vägverket) att vi anser att momsen vid
beräkning av statsbidraget hanteras på ett fel­
aktigt sätt.
Så här skriv vi i en artikel om MOMS-hantering som var infört
i REV-Bulletinen nr 2 2003.
”Avslutningsvis vill vi ge några synpunkter på hur momsen
hanteras när det gäller statsbidraget till enskilda väghållare. De
grundläggande bestämmelserna finns i förordningen (1989:891)
om statsbidrag till enskild väghållning. När det gäller det årliga
driftbidraget gör Vägverket en beräkning av skälig driftkostnad
enligt en ganska komplicerad modell. I denna beräkning tar
Vägverket endast upp 60 % av momsen med hänvisning till att
näringsidkarna får göra avdrag för momsen och att staten inte
lämnar bidrag till s k avdragsgill moms. Vid beräkning av bidrag
till särskild drift och byggnadsbidrag gör Vägverket en särskild
utredning av momsfrågan. Från REV:s sida anser vi att Vägver­
ket hanterar momsfrågan på ett felaktigt sätt eftersom momsen
utgör en direkt kostnad för väghållaren och inte är avdragsgill.
I den utgifts- och inkomststat som väghållaren upprättar för att
få in bidrag till medlemsfastigheterna upptas därför utgifterna
inklusive moms. REV anser därför att det är fel av Vägverket att
i beräkningen av statsbidraget endast ta upp 60% av momsen som
en kostnad. Momspåslaget blir därför bara 15% (60% av 25%).
Full kompensation för momsen bör ingå i bidragsunderlaget. Den
omständigheten att en näringsidkare under vissa förutsättningar
kan göra avdrag för den moms som väghållaren betalat skall inte
påverka storleken på statsbidraget. Detta har REV framfört till
Vägverket många gånger och vi hoppas att beräkningssättet ändras
i framtiden. De väghållare som för diskussioner med Vägverket
om särskilt driftbidrag eller byggnadsbidrag bör kräva att kost­
nadsberäkningarna tar hänsyn till momsen fullt ut och bör inte
acceptera kalkyler som bygger på att näringsidkarna frivilligt skall
erlägga några belopp som motsvarar den moms dessa får dra av.”
Efter särskilda överläggningar med tjänstemännen på
Trafikverket har vi nu fått beskedet att verket kommer att
ändra sina rutiner och godta REV:s synsätt. Detta innebär
således att Trafikverket vid beräkningen av bidraget i framtiden kommer att tillämpa en momssats på 25%. För det årliga
driftbidraget innebär detta att väghållarna får uppskattningsvis 40-50 miljoner kronor årligen i höjt bidrag. Det är dock i
dagsläget något oklart när det nya beräkningssättet kommer
att börja tillämpas.
Vi tackar Trafikverket för ett klokt ställningstagande.
Louise Bark
Text Bengt Nydahl
22
Bulletinen Nr 4 • 2011
Partner till Lantmäteriet
Komplett webbaserad administration av din vägförening
”Gör som vår förening och använd er av
VägFas Webb för att effektivisera er förenings medlemshantering vilken borgar för korrekta och kompletta uppgifter som ger nöjda
medlemmar.”
– Norra Åbyggeby Vägsamfällighetsförening GA:5 i Gävle
”Min tid framför datorn med fakturering har
minskat från 10-15 tim. till max 5 minuter.
Supporten är absolut det bästa jag har upplevt inom datavärlden hjälp o svar inom 24
tim, det känns skönt att veta att ett svar kommer, och hjälp med allt. Vi rekommenderar
Vägfas Webb o det varmaste”
– Älvhyttan-Dalkarsbergs Sff.
Hur hålla reda på alla ägarförändringar i
vägföreningen?
Föreningarna har hittills tvingats köpa informationen, på papper, eller i bästa fall,
från sin programvaruleverantör som sedan
infört informationen i programmet. Krångligt, dyrt och omodernt.
VägNu AB är partner till Lantmäteriet och
levererar föreningens medlemsinformation
från det centrala, digitala fastighetsdataregistret. Informationen läses in elektroniskt
till programmet Vägar och Fastigheter (VägFas). Självklart kan du fortfarande redigera
all information och även skriva ut eller exportera den vid behov.
VägNu AB har löst det!
Vi frågade några kunder om de trivs med
VägFas Webb och några citat ser du här i
annonsen.
Leverans
VägFas levereras med de senast tillgängliga
ägaruppgifterna från Lantmäteriet så du får
aktuell ägarinformation redan vid leverans.
Abonnemang
VägNu AB erbjuder abonnemang på medlemsuppdateringar från Lantmäteriet. Upp
till sex gånger per år får ni en ny leverans av
aktuella medlemsuppgifter. Inläsningen till
VägFas sker med hjälp av en av de många
guiderna i programmet. Inläsningen är elektronisk och du behöver inte registrera manuellt.
Fjärrprint
Fjärrprint är inbyggt i VägFas Webb. En
knapptryckning, klart. Sänd alla fakturor
och egna dokument via vår fjärrutskriftstjänst. För låg kostnad per försändelse, gör
vi jobbet åt er: Skriver ut, kuverterar, frankerar och levererar till posten.
Underhåll
Självklart erbjuder VägNu AB support och
nya versioner till alla kunder med underhållsavtal.
Prova VägFas Webb på www.vagnu.se
Vad säger våra kunder
”Sedan vi började använda VägFas Webb
har vi bättre kontroll på vilka som äger
fastigheterna och vilka gemensamhetsanläggningar som respektive fastigheter ingår
i. T.o.m båtplatserna kan vi hantera på ett
bra sätt i systemet. Faktureringsarbetet har
underlättats betydligt och tar nu några minuter istället för flera dagar och till en lägre
kostnad att skicka ut ca 150 fakturor.”
– Rönnäs Samfällighetsförening
”VägFasWebb är för oss en förenkling av
hela hanteringen av samfällighetens medlemmar, dess fastigheter och ägare med
rätt andelstal. Det gäller skarp aktualisering av ägare från fastighetsregistret inför
debiteringslängd,
debitering/fakturering
och ev. indrivning av avgift. Vi i styrelsen
i Solberga Ödsmål Samfällighetsförening
hanterar hela vår medlemsadministration
på en bråkdel av den tid det tidigare tog!”
– Solberga Ödsmål Samfällighetsförening
”Jag har tillgång till alla uppgifter oavsett
var på jorden jag befinner mig och oavsett
dator!”
– Hövik Berga Samfällighetsförening
VägNu AB
Marmorgatan 2 • 118 67 Stockholm • Tel: 0709 73 46 10 (vardagar 0900-1700) • E-post: info@vagnu.se
Bulletinen Nr 4 • 2011
www.vagnu.se
23
Slitageersättning
Bakgrund slitageersättning
Ett stort antal frågor som kommer till REV:s kansli rör slitageersättning. Det är frågor om husbyggen, grustransporter,
åkerietablering och framför allt om slutavverkningar.
Slitageersättning är populärbenämningen när en förening
tar ut en ersättning för transporter som inte är inräknad i
fastighets andelstal. När det är en medlem som utfört transporten så är det 48a § anläggningslagen som är tillämplig.
Om det är någon som inte är medlem som använder vägen
i stor omfattning, så finns ingen direkt lagregel för slitageersättning, men eftersom föreningen kan förbjuda sådan
transport, så träffas normalt en överenskommelse om dessa.
Ett exempel är när fastighetsägarens entreprenör väljer att
köra ut virket över annans vägförenings väg på grund av att
den vägen är bättre.
Slitageersättning som omnämns i 50 och 50a §§ Anläggningslagen är sådana som förrättningslantmätaren beslutar
om i vissa fall. 50 § avser när en fastighet tillfälligt behöver
använda en väg över annans mark och 50a § när en gemensamhetsanläggning behöver använda en annan gemensamhetsanläggnings väg till viss del.
48a § anläggningslagen innebär att en fastighet som har
andel i en gemensamhetsanläggning som avser väg, ska
betala slitageersättning för uppkomna merkostnader, om
fastighetsägaren använder vägen i väsentligt större omfattning än som motsvarar dess andelstal för driftkostnaderna.
Om trafiken orsakar skador på vägen, ska fastighetens
ägare dessutom betala ersättning för skadan. I förarbetena
till lagen nämns som exempel ”pågående byggnadsarbeten
på fastighet, större skogsavverkning, tillfällig uthyrning av
ekonomibyggnader för lager- eller industrilokaler eller att
en ny näringsverksamhet startar t.ex. en verkstad, affär
eller restaurang och man kan inte säga säkert hur varaktig
verksamheten blir”.
Det är samfällighetsföreningens styrelse som beslutar om
slitageersättning enligt 48a § anläggningslagen. Beslutet bör
föregås av en kontakt med fastighetsägaren och gärna en
överenskommelse om ersättningen. En mall för överenskommelse finns på REV:s hemsida. Betalar inte fastighetsägaren
ersättningen, kan styrelsen väcka talan mot fastighetsägaren till Mark och Miljödomstolen. Domstolen avgör då om
slitageersättning ska utgå och om det yrkade beloppet ska
fastställas eller jämkas. Förlorande part får normalt betala
motpartens advokatkostnader.
Transporter som ryms inom fastighetens andelstal betalas genom föreningens årliga uttaxering. I skogsfastigheters
andelstal är virkestransporter normalt inräknade. Om det
är fråga om onormala transporter, och hit räknas slutavverkning enligt förarbetena till 48a§ anläggningslagen, så
har föreningen rätt att debitera för de merkostnader som
uppstår vid medlemmens tillfälliga, extrema, användning
24
av vägen. Merkostnader är ett begrepp som både täcker direkta skador och ett slitage på vägkroppen som inte direkt
kan okulärbesiktigas.
Slitageersättningens storlek
Hur slitageersättning ska beräknas framgår inte av AL annat än att ersättningen ska utgå med hänsyn till slitaget
av vägbanan. Dessutom gäller för beräkningen måste vara
enkel att tillämpa. Lantmäteriet använder sedan många år
den så kallade tonkmmetoden när den räknar fastighets
andelstal i driften av en anläggning. Den bygger på fastighets beräknade transportvikt under ett år multipliceras
med körsträcka på den gemensamma vägen. Produkten blir
det relationstal mellan berörda fastigheter som används för
fördelning av driftskostnaderna på medlemsfastigheterna.
Senaste schabloner för transportvikt för olika typer av fastigheter och verksamheter är daterad augusti 2010 och finns
på Lantmäteriets hemsida.
Ett sätt att uppskatta slitageersättning är att jämföra med
senaste avgift för fastigheter som deltar i gemensamhetsanläggningen. Oftast är andelstalet beroende av väglängd.
Jämför därför med vad en permanentfastighet betalar i vägavgift som har samma väglängd att köra som den fastighet
du beräknar slitageersättningen för. I dag räknar man med
att permanentbostaden kör 2100 ton enkeltransporter per
år. Uppskatta sedan hur många extra ton, utöver de normala
transporterna från fastigheten, som körs. Beräkningen blir
då: aktuell vägavgift för permanentbostaden * årliga extraton / 2100 = minsta belopp för slitageersättning. Bör rundas
uppåt så att föreningens extraarbete och administration
också betalas.
Ett sätt att beräkna slitageersättning för skogstransporter, när dessa inte är inräknad andelstalet, är att uppskatta
antal fastkubikmeter virke som körs ut och ta detta gånger
2-10 kr per km använd väg. Till detta bör direkta skador på
vägen ersättas. Beräkning av slitageersättning när skogsfastighetens skog redan är inräknad i andelstalet för vägen, bör
ske i efterhand när man kan konstatera skadornas storlek.
I detta fall är det ju ersättning för skador på vägen som är
den största delen medan den direkta slitagedelen endast bör
omfatta ersättning för att virket transporteras med extremt
tunga ekipage under kort tid. I båda fallen bör en besiktning av vägen göras både före och efter skogsavverkningen.
REV har tagit fram en överenskommelsemall om slitageersättning som finns på vår hemsida. Mallen ska givetvis
anpassas till de förhållanden som gäller i enskilda fallet och
vad parterna vill.
Text Nils Blohm
Bulletinen Nr 4 • 2011
Gamla Köpstad sff
sommarparadis
Varbergs kommun, Hallands län. Före detta hamnplats, bondby – idag ett
Vi fortsätter med att besöka REVs medlemsföreningar. Denna gång landar REVs
reportage-”team” hos Gamla Köpstad sff och dess ordförande Ulf Lidesjö. Han tar emot
och visar upp ett för dagen regnigt och blåsigt Halland.
Vacker utsikt över havet från föreningens väg.
Det första som jag funderar över är just det lite märkliga
namnet Gamla köpstad. Varifrån kommer det och hur började det? Ulf berättar:
Namnet Gamla Köpstad visar att här en gång funnits
marknadsplats, där köpenskap bedrivits. Men det var inte
någon stad utan snarare en plats där man höll marknader
och drev affärer vid särskilda tillfällen. Kanske fanns någon
permanent bebyggelse, men köpenskapen bedrevs huvudsakligen i tält.
Marknadsplats
Vid Gamla Köpstad har utan tvivel hållits marknader. En
urgammal landsväg går ner till kusten just vid gamla köpstad. Den passerar förbi de märkliga orter, som bär namnen Järnmölle, och Järnvirke (i Tvååker), där vi vet att järn
tillverkades av bygdens röda jord som råvara. Ända in i vår
tid har stora slagghögar vittnat om järnhanteringen i denna
trakt. Järnet har säkerligen förts från tillverkningsorten ner
till havet för vidare utskeppning. I slutet av 1920-talet påträf-
Infartsväg till området.
Bulletinen Nr 4 • 2011
25
fades ett fartyg ett stycke från
stranden som kunde dateras till
1 000 talet. En uppgrundning
av den gamla hamnen hade då
skett varför Gamla Köpstad
förlorat sin plats som utskeppningshamn för den så kallade
myrmalmen eller som man i
dag kallar Limonit som återfinns i naturen som brun järnsten, järnsandsten, sjömalm,
myrmalm och rödjord. Limonit
var viktig som råvara för järnframställning från järnåldern
och framåt. Den slogs ut först
i samband med att gruvorna i
Bergslagen kom i gång.
lagt med asfalt. Statsbidrag har
föreningen på huvudvägarna.
Kommunen skjuter också till
ett kommunalt bidrag för vägunderhållet. Ulf poängterar ett
gott samarbete med Varbergs
kommun, framför allt när det
gäller trafiksäkerhet. Längs
vägarna finns en belysningsanläggning som kommunen
ansvarar för.
Styrelsearbetet
Karta över
Gamla Köpstad.
Jordbruksbyggd
Detta var en jordbruksbebyggelse fram till 1930 talet. Det
första sommarstugorna uppfördes i slutet av 30-talet och
sommargästerna fick upp ögonen för den Halländska kusten.
1963 bildades en stugägareförening som via en lantmäteriförrättning år 2000 blev en gemensamhetsanläggning som
förvaltas av en samfällighetsförening.
Sommarparadis
Totalt ingår det 324 fastigheter varav 125 är året runt bebodda. Vägnätet är 8,4 km och nästa 90% av vägnätet är be-
Föreningens styrelse består av
5 ledamöter och 2 suppleanter.
Normalt har vi 3-4 styrelsemöten per år säger Ulf. Föreningen förvaltar grönområden
som sköts utifrån ett upprättat
skötselplan.
I de fall nya fastigheter kommer till betalar de nya fastighetsägarna en inträdesavgift på
ca 25 000 kr. Föreningen har under senare år utfört större
beläggningsarbeten, vilket fått till följd av att vägnätet ser
ut att vara i mycket gott skick. Har kan jag konstatera att
föreningens medlemmar har lite tur som har Ulf i styrelsen,
han är nämligen ”gammal” vägverkare och kan naturligtvis
det här med vägunderhåll och val av rätt beläggningsåtgärder.
Någon egenregi-verksamhet i form av olika arbeten längs
vägarna förekommer inte, utan allt arbete sker genom in
Vresros (Rosa rugosa) växer på strandängarna i Gamla Köpstad i Halland.
26
Bulletinen Nr 4 • 2011
Gamla Köpstads ordförande Ulf Lidesjö.
lejda entreprenörer. En väl upprättad och fungerande 5-års
plan för vägunderhållet finns. Uttaxeringen är på mellan
350 – 600 kr/ fastighet och år. Föreningen omsätter mellan
500 000 - 800 000 kr/år.
Ordning och reda
Medlemskapet i REV och vilka frågor bör REV
driva?
Mina avslutande frågor är hur Ulf och hans kollegor i styrelsen uppfattar medlemskapet i REV och sist men icke minst
vilka frågor anser de att REV skall driva?
Ulf betonar försäkringen som finns i
medlemskapet och då möjlighet till den
juridiska hjälp som föreningen tidigare fått.
Även möjlighet att kunna ställa frågor till
REVs kansli betonas också.
Något som vi i vår förening har problem
med är att det vägvatten som leds via våra
diken och vidare ut mot lågpunkter i intilliggande terräng inte tas om hand på ett
bra sätt. De tidigare uppodlade marken
används inte i samma utsträckning som tidigare. Detta har fått till följd att tidigare fungerande utfalls
diken inte underhålls på det sätt som är önskvärt. Vad har vi
för påtryckningsmöjligheter och hur kan man på något sätt
tvinga markägaren att ta sitt ansvar?
Denna fråga måste REV driva och försöka få fram klara
regler vad som gäller avslutar Ulf.
När man
kommer in i om­
rådet får man ge­
nast en känsla av
ordning och reda!
Inom området finns en stugförening som
bland annat driver trivselfrågorna, detta
innebär att styrelsen kan helt ägna sig åt
den enskilda väghållningen. Vilket precis
är vad en samfällighet skall ägna sig åt.
När man kommer in i området får man
genast en känsla av ordning och reda. Ett
väl tilltaget vägområde med fastighets
gränser på ett avstånd av minst 4-5 meter
från vägkant, innebär att inga häckar och
buskar växer ut över körbanan. Praktiskt taget varje fastighetsägare klipper på eget bevåg gräsytan mellan vägkant
och fastighetsgräns, lite av tävlan vilken kan hålla snyggast
utanför sin fastighet påtalar Ulf. Inga problem för styrelsen
kan jag konstatera.
Kattegattleden
Vi har en del av den så kallade kattegattleden genom vårt
område påtalar Ulf. En av Trafikverket anordnad cykelled
från Helsingborg och till Göteborg. Total är leden 30 mil lång
och förutspås få en så stort nyttjande som 25 000 cyklister
per år. I samband med ledens utbyggnad förbättrades vägen
genom Trafikverkets försorg.
Hundväder
Återstår att tacka Ulf för att jag fick komma på besök, samtidigt försöker jag få ut honom i det blåsiga och regniga väder
för några avslutande bilder. Att Ulfs lille hund Otto inte ens
gör ett försök att hoppa ut från bilen, talar sitt tydliga språk.
Det är verkligen ett hundväder denna höstdag i oktober.
Leif kronkvist
Bulletinen Nr 4 • 2011
27
REV NYTT
Allt ni behöver veta om
lagar & förordningar, förvaltning & vägteknik
Många nya i styrelsen? Dags att uppdatera kunskaperna för föreningens trotjänare? Vill ni arbeta
tillsammans eller läsa in er var och en för sig? REVs kursbok ”Förvaltning av samfälligheter” är framtagen för att passa lika bra till en studiecirkel som för självstudier.
Kursmaterialet är upplagt så att styrelsen själv
kan starta en studiecirkelkurs. I boken tas lagar och förordningar, förvaltning och vägteknik upp. Teori varvas med exempel tagna
ur verkligheten. För er som vill arbeta i en
studiecirkel kommer handledarmanualen
och USB-minnet med Powerpointbilder, som
båda ingår i kurspaketet, väl till pass.
I cirkelkursen ingår 3 stycken böcker och
material på ett USB minne.
795:- inkl moms för medlemmar
1595:- inkl moms för icke medlemmar
Det går att beställa extra kursböcker och
då betalar man som medlem 235:-/st inkl
moms och som icke medlem 470:-/st inkl
moms. På samtliga priser tillkommer porto.
Välkommen med er beställning till REVs
kansli via e-post kansliet@revriks.se eller
via telefon 08-20 27 50.
Här kommer
vårens kurser
att hållas!
Hösten gick fort och kurserna blev på många orter fullsatta
snabbt även denna gång.
Jätteroligt att ni är vetgiriga och hungriga på att få veta
mer om förvaltning av era vägar och samfälligheter.
Här till höger finns kursorterna, som är preliminära, för
våren 2012. Kurslokalerna kommer inom kort att presenteras
på hemsidan och i månadsbrev.
I samarbete med Trafikverket och lantmäteriet håller
REV i kurser runt om i landet. På kursen lär du dig mer om
väg och trafiktekniska frågor, lagar och förordningar, förvaltningsfrågor, statsbidragsfrågor och mycket mer. Kursavgiften
är 720:-/person, kurslitteratur och enklare förtäring ingår.
Kursen hålls på kvällstid mellan kl 18:00 - ca 21:30.
28
Kursort
Datum
Malmö
28 feb
Kristianstad
29 feb
Kalmar
1 mars
Göteborg
6 mars
Linköping
13 mars
Örebro
14 mars
Stockholm
15 mars
Arvika
20 mars
Hedemora
21 mars
Söderhamn
22 mars
Strömsund
27 mars
Umeå
28 mars
Piteå
29 mars
Mejla gärna önskemål om framtida kursorter till :
kansliet@revriks.se
Anmälningar tas emot först när kurslokaler är bokade
samt datum är satta.
Bulletinen Nr 4 • 2011
REV NYTT
REV besöker riksdagen
Den 26 september besökte REV:s styrelse riksdagen. Efter en rundvandring i Riksdagens lokaler med ledamoten
Anders Åkesson (c) som arrangör och duktig ciceron intogs en god middag i rummet intill gamla Riksbankens
lokaler tillsammans med flera ledamöter ur
Trafikutskottet. Det gavs under kvällen
många tillfällen till givande samtal och
Tack Maud!
Riksförbundet Enskilda Vägar fick en inbjudan till att vara med och
tacka av Maud Olofsson för hennes insatser som minister och partiordförande. Denna avtackning skedde den 5 oktober i Riksdagen.
erfarenhetsutbyten mellan REV:s styrelse och närvarande
ledamöter av TU. För REV är det naturligtvis mycket värdefullt att för företrädare för lagstiftaren få möjlighet att
under avspända former förklara de svårigheter som enskilda
väghållare kan möta i vardagen och i sina kontakter med myndigheter. REV ser fram emot
fortsatta täta kontakter med Trafikutskottet!
REVs nya ordförande, Uno Jakobsson och REVs kanslichef, Maria
Sundström, deltog på mottagning där REVs standar, blombukett och
en utnämnelse till hedersledamot delades ut. REV kunde tacka särskilt för Mauds insatser gällande höjning av statsbidraget till enskilda
vägar. Vi fick även en pratstund med Mauds man, Rolf Olofsson som
kunde berätta att han satt ordförande i deras vägförening i Högfors
och även deltagit på REVs kurser.
REVs ordförande
Uno Jakobsson
tackar av Maud
Olofsson med
Standar och
blommor.
Uno
Jakobsson
fick även
möjlighet att
träffa Centerpartiets nya ordförande Annie Lööf.
Bulletinen Nr 4 • 2011
29
Bulletinen
Utgivningsplan 2012
Nr 1 - 2012
Sista bokningsdag.......................8 feb
Annonsoriginal...........................16 feb
Utgivning................................. 13 mars
Nr 2 - 2012
Sista bokningsdag................... 31 april
Annonsoriginal............................ 7 maj
Utgivning..................................... 5 juni
Nr 3 - 2012
Sista bokningsdag......................2 aug
Annonsoriginal............................9 aug
Utgivning.................................. 11 sept
Prenumerera
på REV Bulletinen
för bara 80 kr/år
Bulletinen
Riksförbunde
t Enskilda Vägars
medlemstidn
ing
Nr 1• 2011
TEMA: Ordning
& reda
Grattis alla
grusvägshållare
!
dammb
– nu har vi en
PRESSTOPP!
indnings-dokt
or!
Extra vinterpe
ngar!
1
Är det fler i vägföreningen som vill ha
Bulletinen direkt i brevlådan? I REV-medlemskapet
ingår ett exemplar av Bulletinen. Ytterligare exemplar kostar 80 kr/år för medlemmar och 110 kr/år
för övriga.
Bulletinen Nr
1 • 2011
Beställ din prenumeration via mail.
kansliet@revriks.se
Vägadministration
Bokföring, medlemsadministration för vägföreningar. Enkel metod för bokföring. Medlemsregister. Utdebitering. Debiteringslängd. Momsuppgift för
näringsidkare.
Paketpris 2875 kr
Mer info på www.gelinfo.se
Gelinfo
Tel: 0696-200 60 E-post: info@gelinfo.se
30
Bulletinen Nr 4 • 2011
Optimus Advokatbyrå
Advokat Uno Jakobsson och jur kand Louise Bark
• Rådgivning till enskilda väghållare
Problem med sliten
asfaltyta, potthål, raka
eller ojämna sprickor?
• Fastighetsrätt
• Familjerätt
070-735 87 56 uno.jakobsson@optimusadvokat.se
070-371 92 00 louise.bark@optimusadvokat.se
www.optimusadvokat.se
10%
Med Bornits
rabatt*
produkter är det
enkelt få en sliten
yta att bli som ny och att
fylla igen hål och sprickor!
* Till medlemmar i Riksförbundet Enskilda Vägar.
Mer info om våra produkter
hittar du här:
www.bornit.se
FÖR VÄGEN
Komplett sortiment för väg och
skyltning besök vår hemsida
www.provia.net
Förhindrar imbildning
Hydro-klean-tekniken förhindrar imbildning vid temperaturer över 0
grader. Vid regn och dagg kommer du att ha en skarp bild. Vid
temperaturer under 0 grader kommer Hydro-spegeln att ge en mycket
bättre bild jämfört med traditionella speglar.
Telefon 0454-169 30 | info@bornit.se
Underhållsfri
Hydro-klean-tekniken förhindrar ansamling av smuts på spegelytan.
Efter varje regn är spegeln rengjord. Vilket garanterar en klar bild
Bornit annons 60x90.indd 1
under lång tid.
11-01-19 09.57.14
Konventionella speglar
HYDRO speglar
Skikt av Super-Hydrophillic
Jämn vattenfilm
Vattendroppar
Vattenfilm
Spegelyta
Spegelyta
Diffus reflektion orsakad av
vattendroppar
Tel 054-51 21 30
Fax 054-51 21 39
SKYLTAR
• VÄGGRIND– BOM
Normal reflektion tack vare
Super-hydrophilic skiktet
Box 9,
663 21 Skoghall
Besök: Vidövägen 1
www.provia.net
Kostnadsfri rådgivning i vägjuridik
till REVs medlemmar
Särskild inriktning mot: fastighetsrätt, vägjuridik, miljöskador,
boutredningar och arvsrätt.
Bengt Nydahl
– Det ni behöver finns hos
www.skogma.se
Skogmahuset, 830 70 Hammerdal
Tel 0644-721 00 • Fax 0644-710 87
Bulletinen Nr 4 • 2011
Riddargatan 35-37
114 57 Stockholm
Tel 08-723 15 00
info@lindhes.se
www.lindhes.se
i samarbete med REV
sedan 1968
31