Miljökonsekvensbeskrivning
Bilaga Datum Dnr. 2013-11-25 MBN 2012-300 Version Plannr. 1 D2039 Miljökonsekvensbeskrivning Rennäring Detaljplan för del av fastigheten Pitholm 13:171 Piteå kommun, Norrbottens län Upprättad av: WSP, Samhällsbyggnad, Umeå Postadress 941 85 PITEÅ Besöksadress Svartuddsvägen 1 Telefon 0911-69 60 00 Telefax 0911-174 98 E-post mbk@pitea.se Webbadress www.pitea.se Miljökonsekvensbeskrivning - rennäring Bilaga Datum 2013-11-25 Innehållsförteckning 1 2 Orientering............................................................................................... 3 1.1 Uppdraget ..................................................................................................................... 3 1.2 Metod för bedömning av konsekvenser ......................................................................... 5 1.3 Beskrivning av utbyggnadsområdet Pitholm 13:171, Piteå kommun ................................ 5 Rennäring................................................................................................. 7 2.1 Rennäringens legala status ............................................................................................ 7 2.2 Riksintresseområden ..................................................................................................... 8 2.3 Samebyns förutsättningar .............................................................................................. 8 2.4 Rennäringens årscykel inom Östra Kikkejaur sameby ...................................................... 9 2.4.1 Vinterland ............................................................................................................................. 9 2.4.2 Vårland.................................................................................................................................. 9 3 2.5 Flytt- och betesgång inom vinterbeteslandet ................................................................ 10 2.6 Konkurrerande intressen och hinder i renskötseln ........................................................ 10 2.7 Rennäringens markanvändning på Pitholm .................................................................. 10 Kunskap om effekter av mänskliga aktiviteter på renar och renskötseln .12 3.1 Generella effekter vid aktiviteter ..................................................................................... 12 3.2 4 Renar och vägar ........................................................................................................... 12 Bedömning av konsekvenser av planförslaget .........................................12 4.1 Direkta konsekvenser ...................................................................................................... 12 4.1.1 4.2 Förlorat bete ..................................................................................................................... 12 Indirekta konsekvenser ................................................................................................ 12 4.2.1 Ökad mänsklig aktivitet i området...................................................................................... 12 4.2.2 Störd betesro ...................................................................................................................... 12 4.2.3 Vägarnas betydelse............................................................................................................. 13 4.2.4 Ökad arbetsbelastning ........................................................................................................ 13 4.2.5 Ökad risk för olyckor ........................................................................................................... 13 5 Kumulativa effekter ................................................................................13 6 Bedömning av konsekvenser ...................................................................14 6.1 0-alternativet: Fortsatt markanvändning utan detaljplaneförslaget............................... 14 6.2 Markanvändning enligt förslag till detaljplan ................................................................ 14 7 Skadelindrande åtgärder .........................................................................15 8 Kvarstående konsekvenser ......................................................................15 9 Medverkande ..........................................................................................15 2 Miljökonsekvensbeskrivning - rennäring Bilaga Datum 2013-11-25 1 Orientering 1.1 Uppdraget Arkitekthuset Monarken AB har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för ett nytt bostadsområde inom del av fastigheten Pitholm 13:171, Piteå kommun, se figur 1 samt karta i Bilaga 1. Detaljplanen för området på Pitholmsheden har föregåtts av ett detaljplaneprogram under år 2012. Planområdet ligger inom Piteå kommuns fördjupade översiktsplan för stadsbygden (2001). Detaljplaneområdet ligger dels inom område utpekat för fritidsbebyggelse och dels inom område utpekat som utflykts- och närströvsområde i den fördjupade översiktsplanen. WSP Samhällsbyggnad, Umeå, har anlitats av Arkitekthuset Monarken AB för att genomföra en bedömning av konsekvenser för rennäringen. Detaljplaneområdet ligger som helhet inom riksintresse för friluftsliv, rörligt friluftsliv samt rennäring (kärnområde, vinterland och vårvinterland), se figur 2 och 4. Detaljplaneområdets läge i förhållande till Piteå tätort framgår av karta på rapportens förstasida. Övriga områden av riksintresse för rennäring inom Östra Kikkejaur sameby visas i figur 3. Figur 1. Detaljplaneprogramområdet (rödsträckat område). Källa: Arkitekthuset Monarken AB 3 Miljökonsekvensbeskrivning - rennäring Bilaga Datum 2013-11-25 Figur 2. Norrbottens skärgård och hela Pitholm är riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv. Källa: WSP Samhällsbyggnad,Umeå Figur 3. Område av riksintresse för rennäring på Pitholm. Källa: Arkitekthuset Monarken AB 4 Miljökonsekvensbeskrivning - rennäring Bilaga Datum 2013-11-25 Figur 4. Kärnområden och övriga områden av riksintresse för rennäring inom Östra Kikkejaur sameby. Källa: IRENMARK, Sametinget 1.2 Metod för bedömning av konsekvenser Förutsättningarna för renskötsel har främst tagits fram med hjälp av berörd sameby samt befintligt underlagsmaterial från sametingets GIS-tjänst (IRENMARK) och markanvändningsredovisningar. Ett möte med samebyn genomfördes 2013-08-22 i Arvidsjaur. Ett telefonmöte med samebyns ordförande Anders Ruth hölls även 2013-10-09 och 2013-10-15. Samebyn har kvalitetsgranskat aktuellt dokument med avseende på beskrivningen av renskötseln. Rapporten presenterar kunskapsläget 2013 om hur renar påverkas av mänskliga ingrepp. Detta i kombination med samebyns förutsättningar, konkurrerande intressen samt markanvändning har utgjort underlag för bedömningen av konsekvenser. Bedömningarna har gjorts utifrån försiktighetsprincipen enligt 2 kap. 3§ miljöbalken. 1.3 Beskrivning av utbyggnadsområdet Pitholm 13:171, Piteå kommun Planområdet är beläget öster om väg 506 på Pitholmsheden mellan Klubbenvägen i norr och Regementsvägen i söder. Planområdet är inte bebyggt sedan tidigare utan planeras för fritidsbebyggelse med maximalt 37 fritidsbostäder. Planområdet ligger på en kuperad sandtallhed med gles och senvuxen tallskog. Jorden är näringsfattig där marken i huvudsak täcks av renlav och lingonris med inslag av ljung och björnmossa. 5 Miljökonsekvensbeskrivning - rennäring Bilaga Datum 2013-11-25 Figur 5. Regementsvägen vid korsningen Korpralgatan/Regementsvägen. Foto: Arkitekthuset Monarken AB Figur 6. Planområdet ligger på en kuperad sandhed med höjdnivåer mellan 7,5 - 14 meter. Foto: Arkitekthuset Monarken AB 6 Miljökonsekvensbeskrivning - rennäring Bilaga Datum 2013-11-25 För att tillgodose elförsörjningen till detaljplaneområdet har mark planlagts för transformatorstation. Transformatorstationens läge framgår av [E]-området i detaljplaneförslaget, Figur 7. E-område Figur 7. Förslag till detaljplan för del av Pitholm 13:171. Källa: Arkitekthuset Monarken AB Gemensamhetsanläggningar som behövs för att tillgogose flera fastigheters behov av exempelvis parkering, gator, grönytor samt teknisk försörjning bör lämpligen inrättas. Beslut om bildande av gemensamhetsanläggning kan ske efter eller i samband med planens antagande. Det är troligt att vägarna inom planområdet kommer att utgöra en gemensamhetsanläggning. Vägnätet framgår av detaljplaneförslaget enligt figur 7. Befintliga vägar (Klubbenvägen och Regementsvägen) utgör befintliga gemensamhetsanläggningar. Planområdet ligger i nära anslutning till befintlig bebyggelse i söder bestående av cirka 70 fritidsbostäder. I övrigt finns ingen anslutande bebyggelse till planområdet. 2 Rennäring 2.1 Rennäringens legala status Arbetet med rennäringsanalysen har sin utgångspunkt i internationell folkrätt. Kapitlet inleds därför med ett stycke om lagstiftningen som reglerar samernas rätt till inflytande och deltagande i frågor som påverkas deras traditionella landområden. Rennäringen består av både ett enskilt intresse (renskötselrätten) och ett allmänt intresse. Liksom äganderätten utgör renskötselrätten en civil rättighet som skyddas av Sveriges grundlag mot att det allmänna gör ingrepp i rättigheten. Renskötselrätten gäller på obegränsad tid och kan inte sägas upp. Renskötselrätten regleras i första hand genom rennäringslagen (1971:437). 7 Miljökonsekvensbeskrivning - rennäring Bilaga Datum 2013-11-25 Staten har pekat ut ett flertal allmänna intressen där rennäringen är ett sådant intresse. Andra allmänna intressen är exempelvis områden för vindkraft, naturvård och friluftsliv. Vilket allmänt intresse som kan ha företräde gentemot andra allmänna intressen får avgöras i varje enskilt fall. Rennäringen som allmänt intresse grundar sig bland annat på Sveriges internationella åtaganden. Regeringen har uttryckt att rennäringen är en förutsättning för att trygga den samiska kulturen. Således måste det finnas grundläggande förutsättningar för bedrivande av renskötsel, vilket innebär att det måste finnas säker tillgång till betesmarker. Fr.o.m. årsskiftet 2010/2011 omnämns samerna som ett urfolk i grundlagen vilket ger samerna en särställning i folkrättslig mening. Det innebär att ett särskilt internationellt regelsystem, folkrätten, blir tillämplig på samerna. Det är ett regelsystem som har växt fram och utvecklats särskilt intensivt de senaste 20 åren. Enligt folkrätten ska urfolken skyddas och de ska ges möjlighet att utveckla sin kultur. Särskilt ska deras förhållande till naturresurser skyddas eftersom naturen ofta utgör grunden för deras kultur. I kulturbegreppet ingår också urfolkens näringar. Det folkrättsliga regelverket är starkare för urfolk än för övriga minoritetsgrupper. 2.2 Riksintresseområden Rennäringens skydd regleras i 3 kap. miljöbalken. Syftet är att bibehålla förutsättningarna för rennäringen genom att de viktigaste områdena får ett särskilt skydd (dessa områden klassas som riksintressen för rennäringen). Exempel på riksintresseområden är flyttleder, kalvningsland och områden med särskilt goda betesförhållanden. Det pågår för närvarande en revidering av dessa områden. Sametinget är ansvarig för att detta genomförs. När samebyn beskriver markanvändningen betonas framförallt vikten av kärn- och nyckelområden. Med rennäringens kärnområden menas att de utgör kraftcentrum inom samebyn och att de regelbundet används av renarna. Det tillfredsställer renens behov av betesro och utrymme och besöks återkommande. Med nyckelområden avses ytterst viktiga områden som utgör öar inom kärnområdena dit renarna naturligt drar sig. Dessa områden är mycket känsliga för ingrepp och störande aktiviter. 2.3 Samebyns förutsättningar Renskötseln är ett komplext ekosocialt system där människan, djuren och naturen står i ett ömsesidigt förhållande. Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara förändring och vidareutvecklas. För renen kan det handla om att klara av en hård vinter med dåligt bete. För en sameby kan det handla om att klara av ytterligare exploateringar på samebyns betesland. Det kan gälla allt från vindkraft och gruvor till turism eller att klara av en rättstvist både ekonomiskt och psykosocialt. För den enskilde renägaren kan det handla om att hantera stora ekonomiska förluster på grund av hög rovdjurspredation1. Press från omvärlden och ekonomisk press medför en trängd renskötsel som i sin tur kan leda till en social försvagning och minskat anpassningsutrymme inom renskötseln. Minskat anpassningsutrymme kan medföra ifrågasatta eller förlorade rättigheter för samebyarna. Konskevensen kan bli att samiska rötter försvagas. Om detta inträffar innebär det en försvagning av den samiska kulturen. Rennäringens markanvändning utgör grunden för konsekvensbedömningen och uppgifter kring detta har inhämtats från Östra Kikkejaur sameby. I analysen beskrivs pågående och planerade konkurrerande intressen inom vinterbetesmarkerna på ett övergripande plan. Östra Kikkejaur sameby är den åttonde skogssamebyn norrifrån räknat inom Norrbottens län och den har sina åretruntmarker inom Arvidsjaurs kommun medan vinterbetesmarkerna omfattar Älvsbyns och Piteå kommuner, se karta Bilaga 2. 1 www.sametinget.se/24827 8 Miljökonsekvensbeskrivning - rennäring Bilaga Datum 2013-11-25 Samebyn består idag av cirka 30 medlemmar och 8 husbönder/renskötselföretagare. Samebyn får ha högst 4 000 djur i vinterhjorden (årskalvar inräknade) enligt uppgifter från samebyns medlemmar. 2.4 Rennäringens årscykel inom Östra Kikkejaur sameby Information om årscykeln är hämtad från markanvändningsredovisningen som finns på Sametingets hemsida. Redovisningen avser att beskriva ett genomsnittligt förlopp för samebyn, vilket i verkligheten varierar från år till år på grund av ändrade betesförhållanden/och eller klimatiska förhållanden, samt olika störningar för rennäringen. Rennäringens årscykel delas normalt in i åtta årstider med början på våren då vajorna föder sina kalvar. Redovisningen av årscykeln har för föreliggande ärende begränsats till den period då renarna befinner sig på vinterlandet. 2.4.1 Vinterland Vinterbetet ligger öster om lappmarksgränsen. Nyckelområdena under december – april är följande: Områdena efter Åbyälven – Fagerheden – Svensbyn – Granträskmark och Pitholm, se Bilaga 2. När stora grupper av renar samlas på ett nytt område är renarna särskilt känsliga de första veckorna. Då behöver renarna vara ostörda för att bli lugna och trygga så att de kan stanna i området och börja beta. 2.4.2 Vårland Markerna för vinterbete används så länge det är möjligt, men under senare delen av april då vårvädret ger tö på dagarna och skare på nätterna, påbörjas flyttningen till vårlandet. Figur 8. Betesland inom året-runt-marken. Källa: IRENMARK. Sametinget 9 Miljökonsekvensbeskrivning - rennäring Bilaga Datum 2013-11-25 Samebyn flyttar renarna från betesmarkerna på vinterlanden till fots eller med lastbil till Arvidsjaur och därefter till Rajvo naturreservat, se Figur 8. Detta område är det enda större sammanhängande området med hänglavsbärande skog för samebyn på vårvinterlandet. 2.5 Flytt- och betesgång inom vinterbeteslandet En normal vinter med avseende på betes- och klimatförhållanden försöker samebyn få renarna att nyttja samebyns betesområde västerifrån och att de ska beta sig österut. När renarna drar sig längre österut från åretruntmarken mot Städdejaur, Kutuliden, Huvåsen och Kåtasel, i oktober och november - eller beroende på när snön kommer, har samebyn ett hårt jobb med att hålla dem samlade eftersom gränsen till de andra samebyarna kan gå mitt i kärnområdet för renbetet, se Bilaga 2. Samebyn använder helikopter som hjälpmedel för att förhindra att renarna vandrar in på grannsamebyarnas betesmarker. Samebyn samlar ihop renarna då de kommer fram till stambanan och flyttar dem sedan därifrån till fots eller med lastbil till betesmarkerna vid Åbyälven. Då betet mellan stambanan och E4:an är “slut” för säsongen flyttar samebyn renarna till Pitholmsheden. 2.6 Konkurrerande intressen och hinder i renskötseln I områdena mellan rennäringens kärnområden påverkas renskötseln av en rad olika faktorer, se karta Bilaga 3. Dessa faktorer är bland annat: x x x x Byarna i Markbygden Byar med odlingsmarker Väg 373 som berör hela vinterbetesområdet Väg E4 med viltstängsel och mitträcke Väg 373 är en väl trafikerad väg. Risken för renolyckor är stor och därför vill renskötarna inte hålla renarna nära vägen. Viltstängsel samt mitträcke på E4:an medför att renskötarna har svårt att passera med renhjorden. Förutom viltstängsel och mitträcke på E4:an utgör isrännan i Pitsundet en svår passage för samebyn vid flytt av renarna till fots. Infrastruktur och bebyggelse på Pitholm försvårar också möjligheten att flytta renarna till fots. Flytten av renarna från områden väster om E4:an till Pitholm sker bl.a. av dessa orsaker oftast med lastbil. Dock är de flyttleder som finns fortsatt viktiga för renskötseln. 2.7 Rennäringens markanvändning på Pitholm Östra Kikkejaur sameby har sitt vinterland i Pitholm. Pitholm är som tidigare nämnts ett kärnområde för renen som är klassat som riksintresse för rennäring. Medlemmarna för samebyn beskriver Pitholmsheden som ett unikt betesområde eftersom betet sällan är låst, trots att betesmarken ligger nära havet. På Pitholmsheden finns det stora näringsfattiga tallhedar med mycket god lavförekomst. ”Pitholm har räddat oss många gånger”, säger äldre renskötare i samebyn. Det goda betet är emellertid begränsat och det är därför viktigt att renarna inte anländer dit för tidigt på säsongen. Renskötarna arbetar därför aktivt för att fördröja renarnas ankomst till de östligaste områdena av vinterbetesmarkerna. Betesmarken på Pitholmsheden utgör ett funktionellt samband mellan åretruntmarkerna och andra vinterbetesmarker inom samebyn som samebyn inte kan vara utan. När det gäller Pitholmsheden finns det i praktiken inte något alternativt område med motsvarande egenskaper som Östra Kikkejaur kan använda. Området är därför av yttersta vikt för renskötsel i samebyn. På Pitholmsheden betar 2 500 – 3 000 renarna cirka 1,5 månader vid normala betesförhållanden under mars-april. Betesgången innebär att samebyn under denna period mest utför kantbevakning. Samebyn uppför flyttbara stängsel i området av eget initiativ för att förhindra att renarna tar sig ut på vägar och vidare ut till bebyggelse och havet, se figur 9. 10 Miljökonsekvensbeskrivning - rennäring Bilaga Datum 2013-11-25 Figur 9. Samebyn uppför på eget initiativ flyttbart stängsel. Källa: WSP, Samhällsbyggnad I slutet av april blir renarna mer oroliga och vill självmant börja röra sig tillbaka till åretruntmarkerna. Betesområdet på Pitholmsheden är påverkat av flera störningskällor som medför svårigheter för samebyn. Genom betesområdet löper väg 506 samt väg ut till hamnen i Haraholmen vilket medför risk för renpåkörningar. Planer finns på att järnvägen till Haraholmen ska elektrifieras och att nuvarande hastighetsgräns 30 km/h då kommer att ökas. Det skapar oro för renskötarna då risken är att renarna kommer att skadas/dödas av tågtrafik. Bebyggelsen på Pitholm tenderar att växa. Renskötare har upplevt att mänsklig aktivitet kan medföra att renarna sprids och styrs in mot bebyggelsen vilket i sin tur kan väcka irritation hos befolkningen. Renarna kan också bli skrämda och spridas ut på kobbar och skär där inget bete finns att tillgå. Ett grustag finns på Pitholm. Förutom verksamheten på plats med uttag av grus sker lastbilstransporter till och från verksamhetsområdet. Andra verksamheter som har påverkan på renskötelseln på Pitholmsheden är farleden genom Pitsundet till Munksund. Farleden innebär att isbrytning sker vid behov. Området på Pitholmsheden är så viktig som betesland för samebyn under vintersäsongen att de väljer att åka dit med renarna trots störningskällorna. 11 Miljökonsekvensbeskrivning - rennäring Bilaga Datum 2013-11-25 3 Kunskap om effekter av mänskliga aktiviteter på renar och renskötseln 3.1 Generella effekter vid aktiviteter Alla mänskliga aktiviteter på rennäringens betesmarker är negativa för rennäringen och leder vanligtvis till förlust av betesland. Risker med för stora förluster är att området får nedsatt bärkraft vilket ger effekter som nedsatt kondition och produktion hos renarna2. Det har i sin tur effekter på rennäringen och ekonomin hos de enskilda företagen. 3.2 Renar och vägar Resultat från en studie i Finland visade att infrastruktur och mänsklig aktivitet påtagligt påverkade renarnas rörelsemönster. Den huvudsakliga infrastrukturen som renar valde att undvika var större bebyggelse, enskilda eller enstaka fastigheter och huvudvägar. Skogsbilvägar visade däremot endast ha en mindre undvikelseeffekt på renarna. En förklaring kan vara att skogsbilvägar är relativt jämnt fördelade över landskapet och är därmed svåra att undvika, en annan förklaring kan vara att renarna stödutfodras i områden nära skogssbilvägar och därmed överstiger möjligheten till föda rädslan för vägen. Författaren tror dock att renarna skulle påverkas av skogsbilvägarna om de trafikerades mer intensivt3. 4 Bedömning av konsekvenser av planförslaget 4.1 Direkta konsekvenser 4.1.1 Förlorat bete Planområdet omfattar totalt cirka 12, 5 hektar varav kvartersmark som detaljplanelagts för bostadsbebyggelse utgör cirka 6 hektar. Området berör betesmarker av hög kvalitet. I det här fallet avskalas renlavsområdet under byggfasen. Undanträngningen medför att övrig betesmark på Pitholmsheden riskerar att betas hårdare än normalt. Bortfallet av bete bedöms omfatta ett större område än själva planområdet genom att det sträcker sig mot det område i nordost som sedan tidigare är bebyggt. Den kil som funnits mellan de båda bebyggda områdena kommer därmed att ”snörpas av”. 4.2 Indirekta konsekvenser 4.2.1 Ökad mänsklig aktivitet i området Förutom fysisk påverkan på marken kommer den mänskliga aktiviteten att öka till följd av fler boende i området. Ökad mänsklig aktivitet kan påverka renar att hamna i bebyggelse vilket kan komma att medföra klagomål på ren från boende på Pitholmsheden. 4.2.2 Störd betesro Generellt sett ska rörligheten hos renhjorden hållas nere så mycket som möjligt för att betandet ska kunna ske ostört och med idissling under vila istället för energikrävande vandringar. Störd betesro påverkar konditionen hos renarna negativt på så sätt att de tappar vikt då de hela tiden rör sig och inte kan stanna upp och beta. En annan effekt av störd betesro är att större områden på 2 3 Skogland 1990; Skogland 1994; Coleman 2000; Keller och Bender 2007. Anttonen, Kumpula Colpaert 2011. 12 Miljökonsekvensbeskrivning - rennäring Bilaga Datum 2013-11-25 vinterbetesmarken påverkas av rentramp när renarna vandrar vilket orsakar att snötäcket packas ihop och blir till ett pansar som är hårt och ogenomträngligt för renen när den ska gräva efter betesväxter. Snötäcket måste vara löst för att renen ska nå markskiktet. 4.2.3 Vägarnas betydelse En faktor som kan påverka renarna och deras rörelsemönster är plogade vägar och skoterspår. Risk finns att renar vandrar och sprids till områden där de inte ska eller får finnas, t.ex. i bebyggelse eller ut till isrännan eller ut på havet och spridas vidare till kobbar och skär. 4.2.4 Ökad arbetsbelastning Ökade bevakningsinsatser jämfört med dagsläget kommer att krävas av renskötarna för att hindra att renarna splittras och sprids. Det medför även ökade bevakningskostnader för renskötarna. 4.2.5 Ökad risk för olyckor Om renarna tar sig förbi Pitholmen ut till isrännan kan det uppstå en farlig situation för både renar och renskötare. 5 Kumulativa effekter Kumulativa effekter är ökande förändringar som är orsakade av en åtgärd i kombination med tidigare, nuvarande och rimligt förutsebara framtida åtgärder. I Bilaga 3 visas nuvarande infrastruktur inom vinterbeteslandet och samtliga nu tillståndsgivna vindkraftsprojekt. Det är således inte endast ”stora” lokala effekter som är relevanta för beräknande av de kumulativa effekterna, utan även mindre lokala effekter. Hänsyn måste därför tas till samebyns helhetssituation. Östra Kikkejaur sameby har ett flertal vindkraftprojekteringar inom vinterbetesmarkerna, varav det största är vindkraftsutbyggnaden i Markbygden. Uppförda vindkraftverk Haraholmens vindkraftpark: 2 verk Bondön vindkraftpark: 14 verk Dragaliden: 12 verk Pågående projekt Markbygden vindkraftpark: 1101 verk som anläggs i tre etapper. Två av etapperna är belägna öster om stambanan. Etapp 1: 314 verk tillståndsgiven Tillståndsgiven Blåsmark: 30 verk 13 Miljökonsekvensbeskrivning - rennäring Bilaga Datum 2013-11-25 För samebyn innebär utbyggnaden kraftiga störningar i deras näringsutövning under byggskedet och konsekvenser under drifttiden. Markbygden används av samebyn för bete främst under höst och november - december, då man är öster om järnvägen. En del av väntade konsekvenser kan överbryggas med åtgärder som utökat samråd, anpassning och återställning efter renskötselns behov, utbyggnad av renskötselanläggningar, stödutfodring, kunskapsutveckling m.m. Förhandlingar om intrångsersättning har skett mellan Svevind och Östra Kikkejaur4. Ett minskat bete på de ytor som vindkraftsparken Markbygden omfattar kommer att ge ökat betestryck på andra marker. Den planerade dragningen av Norrbotniabanan över Pitholmsheden kommer ytterligare att beskära de befintliga betesytorna se Figur 10. Figur 10. Planerad dragning av Norrbotnibanan på Pitholm. Källa: Arkitekthuset Monarken AB 6 Bedömning av konsekvenser 6.1 0-alternativet: Fortsatt markanvändning utan detaljplaneförslaget Det är möjligt för samebyn att fortsatt nyttja markerna för bete under perioden mars - april. 6.2 Markanvändning enligt förslag till detaljplan De direkta konsekvenserna, det vill säga att mark tas i anspråk och därmed helt bortfaller som betesmark (tomtyta för bebyggelse som är cirka 6 ha), bedöms bli liten i förhållande till hela Pitholmsheden. Indirekt uppstår ett större bortfall av betesmark genom att planområdet i söder i det närmaste ansluter till redan befintlig bebyggelse. Det område som bedöms bortfalla som bete genom de indirekta effekterna av bostäderna är skrafferat i Bilaga 1. Denna undvikelsezon uppskattas till 128,4 ha (1,28 km²) av totalt 654 ha totalt på Pitholmsheden. Kvarstående betesmark är 526 ha. 4 Rennäringutredning – Vindkraft Fäbodberget, april 2013, Mattias Åkerstedt 14 Miljökonsekvensbeskrivning - rennäring Bilaga Datum 2013-11-25 Påverkan genom indirekta konsekvenser, det vill säga spridning av renar på grund av ökad mänsklig aktivitet i området - som i sin tur medför ökat tryck på övriga marker - är beroende av graden av mänsklig aktivitet i skog och mark i området. Denna bedöms för den nya bebyggelsen bli stor eftersom det bedöms vara personer som är intresserade av friluftsliv och möjligheten att nyttja närområdet som kommer att bo och vistas i området. Byggandet av bostäder enligt planförslaget bedöms öka den mänskliga aktiviten i området och väsentligt försvåra för rennäringen. De kumulativa effekterna av en utbyggnad av de tillståndsgivna vindkraftparkerna Markbygden och Blåsmark m.fl. kommer att öka behovet av betet på Pitholmsområdet. 7 Skadelindrande åtgärder Åtgärderna bör fokusera på den orsak/verkansamband som resulterar i de största lindringar i de kumulativa effekterna. x Ersätta med annat likvärdigt markområde för renbete. Samebyn konstaterar dock att någon ersättningsmark inte finns inom samebyn. x Kompensera bortfallet av betesmark med utfodring. Samebyn föredrar naturbete till renarna i första hand. Skälet är att effekten av utfodring blir att renskötselns driftsform förändras och att man i renskötseln blir mer beroende av utfodring. Detta innebär ökade kostnader för samebyn och vidare en omställning av tarmfloran hos renen vid utfordring, som kan medföra ökade veterinärkostnader och risk för ökad dödlighet. x Förbjuda skotertrafik och skidspår på Pitholmsheden. Samebyn vill dock ha en god relation med befolkningen och detta är därför ingen linje som samebyn vill driva. 8 Kvarstående konsekvenser Det bedöms inte vara möjligt att genomföra något av de föreslagna skadelindrande åtgärderna annat än att ersätta samebyn för utfodring på grund av kortare betestid på Pitholm. Det faktiskta betesbortfallet med undvikelsezon inräknat bedöms handla om 1-2 veckor kortare betestid. En annan konskevens som kommer att uppstå, är ökad rörlighet och mänsklig aktivitet genom fler människor som bebor området, vilket medför spridning av renar. Spridningen av renar förorsakar merarbete för renskötarna och orsakar störd betesro hos renarna. Det är inte möjligt att förutsäga antalet timmar som merarbetet genererar och vilken påverkan på renarnas näringsstatus som störda betesron har. Slutsatsen är att bortfall av bete på Pitholm bedöms ytterligare försvåra samebyns förutsättningar att bedriva sin näring och exploateringen av området medför en negativ påverkan på riksintresset för rennäringen. 9 Medverkande Umeå 2013-11-25 Helén Larsson WSP Samhällsbyggnad 15 Båtfarled G L:\5743\10184814\6_GIS\Rennäring inom Pitholm.mxd a m ma lt s t ug område Mobilt stängsel ! Väg 506 Avlossningsplats (ej fast) Järnväg Haraholmen Haraholmen vindkraftpark ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN ANSVARIG L BERGE RITAD/KONSTR AV H LARSSON HANDLÄGGARE NUMMER 1:30 000 (A3) BILAGA 1 SKALA PLAN BET ÖSTRA KIKKEJAURE SAMEBY HINDER FÖR RENNÄRINGEN I PITHOLM 2013-10-03 DATUM 10184814 UPPDRAG NR WSP Samhällsbyggnad Box 502 (Storgatan 59) 901 10 Umeå Tel: 010 - 722 50 00 MKB RENNÄRING PITHOLM ARKITEKTHUSET MONARKEN AB BET Uppförda eller tillståndsgivna vindkraftsparker Bedömd undvikelsezon renar Detaljplaneområde Teckenförklaring a jaure by sam eby Stambanan Ståk ke Sem aure ! urNja rg kkej isja Väst ra K i E4 ! ( Svensbyn Granträskmark ! Detaljplaneområde ! Åbyälven Fagerheden 373 SemisjaurNjarg Åkroken ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN ANSVARIG L BERGE RITAD/KONSTR AV NUMMER 1:500 000(A3) BILAGA 2 SKALA BET H LARSSON HANDLÄGGARE ÖSTRA KIKKEJAURE SAMEBY VIKTIGA OMRÅDEN FÖR HÖST- & VINTERBETEN PLAN 2013-10-03 DATUM 10184814 UPPDRAG NR WSP Samhällsbyggnad Box 502 (Storgatan 59) 901 10 Umeå Tel: 010 - 722 50 00 MKB RENNÄRING PITHOLM ARKITEKTHUSET MONARKEN AB BET Förhöst - Höst Vinter - Vårvinter Östra Kikkejaure Viktiga betesområden Teckenförklaring Städdejaur Stor-Blåliden ! ! Huvåsen ! ! Pålak ! ! Dragaliden 0 Kilometer 5 ¯ 10 Finnheden Tällträsk ! Dusstjärn Haraholmen Bondön ! ! Andersmyran Blåsmark ! ! ANT ÄNDRINGEN AVSER Vinterbete Östra Kikkejaure Renstängsel Flyttled Anläggning för renskötsel SIGN ANSVARIG L BERGE RITAD/KONSTR AV PLAN NUMMER 1:300 000(A3) BILAGA 3 SKALA BET H LARSSON HANDLÄGGARE ÖSTRA KIKKEJAURE SAMEBY HINDER I VINTERBETESLAND 2013-10-03 DATUM 10184814 UPPDRAG NR WSP Samhällsbyggnad Box 502 (Storgatan 59) 901 10 Umeå Tel: 010 - 722 50 00 MKB RENNÄRING PITHOLM ARKITEKTHUSET MONARKEN AB BET ! Samebygräns Rennäring DATUM Beviljat Undersökningstillstånd Metall o Mineral ! Uppförda eller tillståndsgivna vindkraftsparker Markbygden Järnväg - planerad Järnväg - befintlig Detaljplaneområde Teckenförklaring SemisjaurNjarg Väst ra K ikke ja u r e Sem i sja urN ja rg Långträsk m förråd ! Åkroken ! ! !!Åkroken m förråd L:\5743\10184814\6_GIS\Hinder i vinterbetesland (A3).mxd
© Copyright 2024