1. No category

2010-11-17
Piparån - fisk
Erik Sjölander
Fisk o Vattenvård i Norrland AB
Köpenhamnvägen 8
860 32 FAGERVIK
Tel & Fax 060-58 31 51
Mobiltel 070-62 82 110
Säte i Timrå
Innehar F-skattebevis
www.fiskochvattenvard.se
VAT nr 556418-6723
Bg 423-6089
Pg 605 59 40-8
erik@fiskochvattenvard.se
2 (10)
Fisk- o Vattenvård 2010-11-17
Sammanfattning
Svärdsjövattendraget mellan Balungen och Vågsjön i Enviken har ytterst begränsade
områden lämpliga för öringreproduktion. Den mänskliga påverkan av i första hand fyra
dammar fragmenterar sträckan och skapar både lugnvatten och vandringshinder.
Vid tre elfisken under hösten 2010 kunde inga årsungar av vare sig öring eller stensimpa
ens observeras. Fiskförekomsten var generellt mycket gles.
Bakgrund
I vad som kallas Svärdsjövattendraget finns en mycket stor mängd dammar och vattenregleringar. Det här undersökta området är beläget uppströms Enviken (Fig 1). Området
mellan Tängerdammen och Vågsjön är drygt 4,3 km varav ungefär 1,6 km utgörs av sjön
Tängran. Inom detta begränsade område finns 4 dammar som utgör vandringshinder för fiskar
(röda ringar i Fig 1). Hela sträckan är således fragmenterad.
Figur 1. Området mellan
Balungen/Tängerdamme
n och Vågsjön. Dammar
markerade med röda
ringar och elfiskelokalerna markerade med
pilar.
Fokusområdet i denna utredning är den nedre delen mellan Tängrans utlopp och Vågsjöns
inlopp.
3 (10)
Fisk- o Vattenvård 2010-11-17
Beskrivning av området
Trots att denna utredning koncentreras på den nedre delen av området - mellan Tängrans
utlopp och Vågsjöns inlopp – har även den övre delen studerats för att skapa en tydligare bild
av området som helhet.
Övre området
Det övre området, som av Vattenmyndigheten kallas Tängerströmmen, karaktäriseras av
regleringsdammen i dess övre del och vattenkraftverkverket Tänger (Fig 2).
Figur 2. Övre
delen av det
undersökta
området. I
kartbilden är
beteckningar på
platser som nämns
i text och figurer
inlagda.
Fisk- o Vattenvård 2010-11-17
4 (10)
Från Tängerdammen leds huvuddelen av vattnet genom en stor ståltub ned till kraftstationen (Fig 3 vänster). Vad som återstår av Tängerströmmen verkar vara en mindre bäck,
åtminstone var det så vid fältbesöken 2010 (30/9 och 2/10).
Figur 3. Fotografier från Tängerströmmen hösten 2010. Till vänster visas elfiskelokalen
2010-10-02 sedd nedifrån med vattentuben i bakgrunden. Till höger visas ett av de få
områden på sträckan där det förekom lämpliga öringbiotoper.
Tängerströmmen erbjuder lämpliga öringbiotoper på begränsade områden. Det är ganska
korta strömsträckor med lugnvatten emellan. Eftersom det är så korta avstånd till sjöar kan
man förvänta sig hård konkurrens för eventuell öring av sjölevande arter, som abborre och
gädda i de lugnare partierna, i synnerhet gäller detta under tillväxtsäsong.
I den övre delen verkar åfåran relativt opåverkad av grävningsarbeten (förutom direkt
nedströms dammen). I den nedre delen, vid Tängers kraftstation, har däremot omfattande
grävningar och rensningar genomförts.
Figur 4. Till vänster visas en del av ”torrfårans” nedre del med häll som åtminstone vid
detta flöde utgör ett partiellt vandringshinder. Till höger visas området nedströms Tänger
kraftverk sedd uppifrån.
Nedströms Tängers kraftstation består området av kanal- och sjöliknande områden ända
ner till Pipargårdarna (Fig 5).
Fisk- o Vattenvård 2010-11-17
5 (10)
Figur 5. Området kring den nedre dammen i det övre området (Fig 2). Till vänster visas
området uppströms och till höger området nedåt från bron mot den nedre dammen.
Nedre området
Det nedre området är mycket kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter med sina bägge
dammar och sågen (Fig 6). Hela vattendragssträckan är påtagligt påverkad av grävningar,
rensningar och stensättningar. Det enda egentliga området med öringbiotoper finns mellan
Pipargårdarna och sågen, men även här har biotopen begränsade värden för öring, bl.a. för att
den är rensad och grävd (Fig 7 och 8).
Figur 6. Det nedre området av Piparån med de bägge kraftverken och sågen.
Fisk- o Vattenvård 2010-11-17
6 (10)
Figur 7. Kraftverksdammen vid Pipargårdarna sedd nedifrån. Vänster bild visar området
nära med dammläckage och att en sättlucka är något öppnad. Till höger visas dammen
längre nedifrån.
Damman vid Pipargårdarna utgör ett definitivt vandringshinder (Fig 7). Från dammen leds
vattnet ned till kraftverket vid Ålhustjärnen och enligt Fiskeriverket innebär gällande tillstånd
för vattenföretaget att vattendragssträckan mellan dammen och Ålhustjärnen får ha nolltappning. Denna del av vattendraget är påtagligt påverkad av grävningar och rensningar,
vilket innebär att biotopen inte är särskilt god för öring. Att avstånd till sjöar är så pass korta
innebär även att öring sannolikt skulle få alltför stor konkurrens av sjölevande arter som
abborre, gädda och mört för att kunna bilda något betydande bestånd.
Nära mynningen till Ålhustjärnen delar sig ån runt ön med den gamla sågen. Här är
biotopen som minst dålig för öring och där genomfördes kvantitativa elfisken i bägge fårorna
2010-10-02.
Figur 8. Området i nedre delen mot ön strax uppströms Ålhustjärnen. Bägge bilderna sedda
uppifrån. I mitten av vänster bild syns stensättningen, vilken visas tydligare i höger bild.
Fisk- o Vattenvård 2010-11-17
7 (10)
Området från sågen och kraftverket till Yttertänger utgörs av sjö där det i lite trängre
passager vid högre flöden skapas kanalliknande flöden (Fig 9). Området är grävt och rensat.
Figur 9. Området omedelbart uppströms kraftverksdammen i Yttertänger sedd från bron.
Dammen vid Yttertänger utgör vandringshinder och nedströms denna är strömsträckan
alldeles för kort och storblockig för att utgöra någon god öringbiotop (Fig 10). Liksom
området i övrigt medför närheten till sjöar att konkurrensen från sjöarter sannolikt blir för stor
för att öring ska kunna bilda några livskraftiga bestånd.
Figur 10. Nedåtvy från dammen vid Yttertänge.
Vid riktigt gynnsamma förhållanden med höga flöden och hög uppströmsnivå skulle t.ex.
större öring kunna passera dammen vid Yttertänge (Fig 11). Då området uppströms inte
verkar ha några biotoper lämpliga för öringreproduktion förefaller den eventuella vandringsmöjligheten som lågprioriterad.
Fisk- o Vattenvård 2010-11-17
8 (10)
Figur 11. Dammen vid Yttertänge sedd nedifrån åns högra sida. Vid tillfället var vattenföringen ganska hög.
Vattenmyndighetens beskrivning
Vattenmyndigheten definierar området som två vattendragsförekomster: övre delen kallas
Tängerströmmen (SE 675025-149723) och nedre delen kallas Hagån (SE674755-149772).
Vattenmyndighetens klassning och bedömning av de bägge områdena är likvärdiga och
beskrivs sammanfattningsvis med ”Den ekologiska statusen i ytvattenförekomsten har
klassificerats till måttlig, otillfredsställande eller dålig och Vattenmyndigheten har bedömt att
det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist till
2021 (4 kap 9 § vattenförvaltningsförordningen och 3 kap 1 § andra stycket NFS 2008:1). Det
är ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för
att uppnå god ekologisk status 2015. Om alla möjliga och rimliga åtgärder vidtas kan god
ekologisk status förväntas uppnås 2021.”
Enligt Vattenmyndigheten beskrivs Tängerströmmens problem med att ”Vattnet har bedömts
ej uppnå god status eftersom det tydligt påverkas av vattenreglering (hydrologi), vandringshinder (kontinuitet) och rensning (morfologi).” För den nedre delen (Hagån) anser inte
Vattenmyndigheten sig ha tillräckligt underlag för att värdera effekter av vandringshinder,
men eftersom vattenförekomsten har två vandringshinder för fisk i form av kraftverksdammar
så kan detta förutsättas förändras.
För hela området kommenteras förhållandet till miljökvalitetsnormen som ”Vattenförekomsten omfattas av ett generellt undantag, i form av tidsfrist till 2021, från miljökvalitetsnormen att uppnå god ekologisk status.”
Elfisken
2010-10-02 genomfördes kvantitativa elfisken på tre lokaler (Fig 1):
• Övre – som referens
• Vänster fåra – vid sågen
• Höger fåra – vid sågen
Vid elfisketillfället var vattentemperaturen 7,4 °C vid den övre lokalen och 9,9 °C vid de
bägge nedre lokalerna. Konduktiviteten var ungefär lika med 2,77 mS/m i den övre lokalen
och 2,46 mS/m i de bägge nedre. Vädret var soligt och vattenföringen lämplig.
Fisk- o Vattenvård 2010-11-17
9 (10)
Övre lokalen (675066-149713)
Nedre delen av Tängerströmmen, strax uppströms Tängers kraftstation. Området är rensat
både från strandvegetation och i själva åfåran. Biotopen är inte på något vis optimal för öringreproduktion, men var den enda längre sammanhängande sträcka som hade öringbiotoper (Fig
3 och 12 till vänster).
Figur 12. Till vänster den övre elfiskelokalen 2010-10-02 sedd uppifrån. Till höger tre av de
fångade öringarna.
Fångsten inskränkte sig till 5 stycken öring, Salmo trutta, 95-105 mm (av utseendet att
döma sannolikt 1+) och 7 st stensimpa, Cottus gobio. Inga årsungar (0+) av stensimpa
observerades. Öringtätheten beräknades till 2,6 individer/100 m2.
Höger fåra (674756-149765)
Av de bägge nedre lokalerna hade den högra fåran en lämpligare öringbiotop än vänster
fåra. Lokalen hade goda till mycket goda uppväxtområden för öring (Fig 13).
Figur 13. Den högra fårans elfiskelokal 2010-10-02: till vänster sedd nedifrån och till höger
sedd uppifrån.
Trots lokalens fina biotop fångades endast en gädda, Esox lucius (93 mm) och 5 stycken
stensimpa (58-75 mm). Ingen stensimpa 0+ observerades.
Fisk- o Vattenvård 2010-11-17
10 (10)
Vänster fåra (674760-149770)
Vänster fåra var betydligt öppnare med mer begränsad vegetationsbård på stränderna än
höger fåra. Denna fåra var också mer påtagligt grävd och rensad, samt lutade lite mer än
höger fåra (Fig 14).
Figur 14. Elfiskelokalen vänster fåra 2010-10-02: till vänster sedd nedifrån och till höger
sedd uppifrån.
I vänster fåra var stensimpa mycket mer frekvent än i de övriga lokalerna – under en
utfiskning fångades 12 stycken stensimpa (47-101 mm), men inte heller här ens observerades
några årsungar (0+) av stensimpa. Förutom stensimpa fångades en öringhane på 392 mm, som
var vid god kondition och redo för att leka. Öring har planterats ut i systemet och det är väl
troligt att denna öringhane inte fötts i Piparån.