ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 SID 2 (26) Innehåll Alviksskolans likabehandlingsplan 2013 - 2014...................................................... 1 Alviksskolans likabehandlingsplan .......................................................................... 3 1. Grundläggande uppgifter ..................................................................................... 3 2. Främjande insatser ........................................................................................... 6 2.1.personalens gemensamma förhållningssätt ............................................... 6 2.2. förstärka respekten för allas lika värde ..................................................... 6 2.3. Pojkar och flickor i klassen - jämställdhet och genus ............................... 7 3. Kartläggning..................................................................................................... 8 4. Förebyggande åtgärder ................................................................................ 10 4.1. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling ...................................................................................................... 10 4.2. Skapa kunskap om Likabehandlingsplanen och normer ......................... 11 4.3. Skapa kunskap om nätetik....................................................................... 12 4.4. Rastvakt ................................................................................................... 13 4.5. Stående punkt kring arbetsmiljö för personal och elever ........................ 14 4.7. Att skapa studiero i klassrummet ............................................................ 15 5. Rutiner för akuta situationer........................................................................... 15 6. Begrepp .......................................................................................................... 19 Alviksskolans normer 2013/2014 .......................................................................... 25 Uppföljning normerna– konsekvenser ................................................................... 26 ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 3 (26) ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN ”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Läroplan för grundskolan 2011 Alla barn och ungdomar på Alviksskolan ska ha samma rättigheter och lika värde. Ingen ska behöva känna rädsla eller otrygghet på grund av att man blir illa behandlad av andra. Vår uppgift är att arbeta med grundläggande värderingar så att vi får ett respektfullt förhållningssätt till varandra. Både elever och vuxna måste hjälpas åt för att nå läroplanens viktiga mål. De vuxna har ett extra stort ansvar för att förebygga, upptäcka och förhindra kränkande behandling och mobbning. När vi lyckas med vår målsättning är Alviksskolan en skola för alla. Håkan Wiklund rektor 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER Verksamhetsformer som omfattas av planen De verksamhetsformer som omfattas för denna likabehandlingsplan är Alviksskolans grundskola 1-9 inklusive Ulvsundaskolan, förskoleklass, skolbarnomsorg, IK-klasser 6-9 samt Alviksskolans hörselklasser F-9. Ansvariga för planen Ansvariga för Alviksskolans Likabehandlingsplan är skolans rektorsgrupp, vars utsedda likabehandlingsgrupp består av Anna-Karin Hellsten, Bernt Johansson, Maud Westbom. Vår vision Alviksskolans vision – En bra start på livet Våra elever är väl förberedda för ett livslångt lärande. De har goda kunskaper och användbara redskap för ett fortsatt lärande. Vår gemensamma värdegrund ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 4 (26) genomsyrar elevernas förhållningssätt till varandra och sin omvärld. Vi arbetar utifrån ett synsätt där: Eleven är aktör och tar ansvar för sitt eget lärande och för andras välmående. Eleven känner arbetsglädje och gemenskap. Vi arbetar i en pedagogisk miljö som kännetecknas av samarbete, dialog och varierade arbetssätt inom tydliga ramar. Planen gäller från 2013-10-14 Planen gäller till 2014-12-31 Elevernas delaktighet Under våren 2013 har enkätundersökningar genomförts i samtliga klasser i skolår 1-9. Svaren på enkäten har analyserats och olika ”problemområden” har lyfts ut för vidare diskussion i klassråd/elevråd. Vårdnadshavarnas delaktighet Alviksskolans skolråd har utvärderat föregående års Likabehandlingsplan. Statistik över elevenkätsvaren har analyserats på skolråd. Gruppdiskussioner kring antimobbing och likabehandling har förts på skolråd och föräldramöten. Personalens delaktighet Skolans tre Trygghetsgrupper, F-3, 4-6 och 7-9, samt en av rektorsgruppen utsedd Likabehandlingsgrupp har utvärderat föregående års Likabehandlingsplan. Skolans personal i samtliga enheter har analyserat olika ”problemområden” utifrån de genomförda elevenkätsvaren, samt i dialog utifrån rubrikerna ”Trygghet och studiero”, och ”Grundläggande värden och inflytande” analyserat styrkor och svagheter i arbetet med allas lika behandling. Förankring av planen Vid framtagandet av den nya planen har vi strävat efter att ha så hög delaktighet och bred förankring som möjligt hos elever, föräldrar och medarbetare. Vi kommer att använda lektionstid, klassråd, elevråd, skolråd, föräldramöten, veckobrev, skolwebb, hemsida, enhetsmöten/APT för att implementera och ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 5 (26) informera om den nya Likabehandlingsplanen bland elever, vårdnadshavare och personal. Bilderna i planen är gjorda av elever. Alla klasser upp till skolår 6 har getts möjlighet att arbeta fram bilder och lämna bidrag till en uttagning. Syftet har varit att på ett kreativt sätt förankra likabehandlingsarbetet på skolan. Trygghetsgrupperna och rektorsgruppen har slutligen beslutat vilka bilder som ska pryda planen. Uppföljning och utvärdering Ny elevenkät och brukarenkät genomförs varje år. Kartläggning görs varje år. Likabehandlingsplanen utvärderas av elever, medarbetare och föräldrar och omarbetas varje år. Uppföljning och utvärdering sker på skolnivå, enhetsnivå, klass/gruppnivå, individnivå. Redskap som användas är enkät, intervju, skriftlig reflektion, elevsamtal, och forum som utvecklingssamtal, medarbetarsamtal, skolråd, elevråd, klassråd, trygghetsgruppsmöten samt enhetsmöten/APT. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Åtgärdsområden i föregående likabehandlingsplan kvarstår som förbättringsområden. Vi ser i elevenkäterna en bristande kännedom om hur skolan bedriver antimobbingarbete. Vi har också sett brister i likvärdigheten – kvaliteten på likabehandlingsarbetet skiljer sig åt i skolan. Vi behöver systematisera vårt likabehandlingsarbete. Vi har utvecklat ett tydligare dokument för incidentrapportering och detta börjar användas ht 2013. Tanken är att det ska hjälpa personalen att följa en rutin vid rapporteringen – vissa frågor måste besvaras. Vi ska därmed bli bättre på att göra bedömningen om det skett en kränkning och hur denna i så fall ska följas upp. Utvärdering av fjolårets plan har resulterat i nya mål och åtgärder som ska genomföras under kommande år. Vi kommer att redovisa dessa i Främjande insatser, Förebyggande åtgärder och Rutiner för akuta situationer. Årets plan ska utvärderas senast 2014-10-31 Ansvarig för att årets plan utvärderas Utvärderingsansvarig för Alviksskolans Likabehandlingsplan är skolans Rektorsgrupp, vars utsedda Likabehandlingsgrupp består av Anna-Karin Hellsten, Bernt Johansson och Maud Westbom. ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 6 (26) 2. Främjande insatser 2.1.PERSONALENS GEMENSAMMA FÖRHÅLLNINGSSÄTT Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Avstämning mot målen sker via klassråd och enhetsmöte/APT v 45. Uppföljning sker vid den årliga enkätundersökningen som genomförs i februari, v 8. Insats Förankra normerna och konsekvenser om någon inte följer normera, samt våra rutiner vid akuta situationer såväl hos personal och elever. Vi vill öka kunskapen om hur vi bemöter varandra på ett respektfullt och professionellt sätt. Motivering Skolan är stor och har många avdelningar och hus. De vuxna måste känna sig trygga i hur de bemöter elever i olika situationer. Ansvarig Alla biträdande rektorer Datum när det ska vara klart 2014-10-31 2.2. FÖRSTÄRKA RESPEKTEN FÖR ALLAS LIKA VÄRDE Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Alla på skolan har kännedom om hur de förväntas behandla andra människor och bli behandlade av andra. ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 7 (26) Avstämning mot målen sker via klassråd och enhetsmöte/APT v 45. Uppföljning sker vid den årliga enkätundersökningen som genomförs i februari, v 8. Insats Vi ska under året tillsammans med eleverna förstärka respekten för människors lika värde genom följande arbete: 1. Solidaritetsfestivalen 2. Arbeta med vi-känslan genom att skola/enhet eller stadium har minst en vistärkande dagsaktivitet per termin. Exempel på vi-aktiviteter som vi redan gör är: Mitt val, temaarbete, skolresor samt Kebnekaise-resan, elevrådets dag, klassens dag. 3. Ett aktivt likabehandlingsarbete i klasserna med genus- och värderingsövningar, gruppstärkande aktiviteter och etiska samtal. Stöd för detta finns i metodhäftet. Ansvarig Berörda pedagoger Datum när det ska vara klart 2014-10-31 2.3. POJKAR OCH FLICKOR I KLASSEN - JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS Områden som berörs av insatsen Kön Mål och uppföljning Alla - både flickor och pojkar skall uppleva att de får ta lika mycket plats när det gäller både talutrymme och inflytande. Eleverna skall också uppleva ett klimat i skolan som motverkar stereotypa könsrollsbeteenden och mönster. Avstämning mot målen sker via klassråd och enhetsmöte/APT v 45. Uppföljning sker vid den årliga enkätundersökningen som genomförs i februari, v 8. Insats Vi ska ha ett könsneutralt förhållningssätt utifrån vilket vi ständigt agerar. Eleverna möts i olika grupperingar och har olika aktiviteter tillsammans där bland annat ålder och kön blandas. Eleverna bör ges möjlighet att på skoltid få kunskap om och insikt i genusfrågor. ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 8 (26) Ansvarig Mentor Datum när det ska vara klart 2014-10-31 3. Kartläggning Kartläggningsmetoder Skolans kartläggningsmetoder på individ-, grupp- som skolnivå är följande: Elevenkät genomförs varje år. Incidentrapporter och Trygghetsgruppens arbete analyseras och utvärderas varje år. Vi har genomgångar av rutiner och regler. Likabehandlingsplanen ska utvärderas av elever och medarbetare och omarbetas varje år. Föräldrar utvärderar vid skolrådsmöten. Vid dessa utvärderingar sker diskussioner och samtal som belyser individ-, grupp- och skolnivå. Vi kommer även att fortsätta utveckla så kallade trygghetsvandringar där klasser går runt i grupper i skolans inre och yttre miljöer och pekar ut och diskuterar problematiska ställen ur ett likabehandlings- och trygghetsmässigt perspektiv. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har besvarat en enkät samt deltagit i klassvisa diskussioner. Analys har även skett i elevrådet i skolår 7-9. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har deltagit i kartläggningen genom diskussion på enhetsmöte/APT. Trygghetsgrupperna har utvärderat. Skolans personal i samtliga enheter har kartlagt olika ”problemområden” utifrån de genomförda elevenkätsvar, samt i dialog utifrån rubrikerna ”Trygghet och studiero”, och ”Grundläggande värden och inflytande” analyserat styrkor och svagheter i arbetet med likabehandling. Resultat och analys Kartläggning 2013 - nulägesanalys Kartläggningen under våren 2013 visade på följande problemområden: Skolår 1-6: - att inte alla kände till hur Trygghetsgruppen arbetar. ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 9 (26) - att inte alla tyckte att vi behandlar alla väl oavsett ålder -att inte alla tyckte att samtliga vuxna ingrep när någon blev illa behandlad - att nätmobbing förekommer Skolår 7-9: - att inte alla elever upplevde att de har studiero i sin klass. - att inte alla kände till hur vi arbetar med kränkningar och mobbing på skolan - att nätmobbing förekommer Utvärderingen bygger på våra elevenkäter, personal/enhetsmöten, skolråd och Trygghetsgruppernas arbete. Detta ser vi: att majoriteten av eleverna numera känner till att vi har en likabehandlingsplan att eleverna känner till diskrimineringsgrunderna att elevrådet 7-9 organiserade en gemensam teambuildardag mellan klasserna 7-9 ABCDE att Solidaritetsfestivalen skapar teambuilding, entreprenörskap och befrämjande av människors lika värde och mänskliga rättigheter att hörselklasserna deltagit i projektet DATE (Delaktighet, Attitydförändring, Tillgänglighet för Elever) att skolans utarbetade normer är osynliga att studiero och trygghet är ett fortsatt utvecklingsområde. Störningsmomenten kan skilja sig åt mellan stadier, t ex. mobilanvändning och trygghet och studiero. att vi ska ha färre mål i vår plan mot diskriminering och kränkande behandling så att dessa lättare kan kommuniceras och följas att mentorstiden i skolår 7-9 kan användas bättre för studiero och trygghet att vi måste levandegöra skolans plan och skapa aktiviteter mellan elever och mellan klasser att ha arbetsmiljö som stående punkt på klassråd och enhetsmöten att matsalen är en prioriterad plats för fortsatt likabehandlingsarbete att vi än mer måste förankra Alviksskolans normer som utarbetades under ht 2013. att vi behöver fortsätta implementera direktiven om rutiner kring incidentrapportering och anmälan till trygghetsgrupp/Elevhälsoteam/ rektor/huvudman. att vi ska göra en sammanfattning med kärnpunkterna från planen i en folder; normer, diskrimineringsgrunder och arbetsgång/rutiner för akuta situationer. ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 10 (26) Riskbedömning Vid tidigare kartläggningar har följande riskanalys gjorts som visar på vilka fysiska platser man riskerar att utsättas för kränkningar på: Skolår F-6: - skolgården, fotbollsplan, korridoren och utanför toalettdörren. Skolår 7-9: - idrotten, i klassrummen om pedagogen tillfälligt lämnat rummet, i korridorerna, bakom skolhusen, i matsalen om pedagogerna inte sitter med vid borden. Vidare har incidentrapporter och Trygghetsgruppens arbete kommit fram till att kränkningar via nätet sker under fritid, vilket påverkar eleverna i skolan. Ulvsundaskolan F-3: - omklädningsrum - nedre korridor - baksidan av skolan 4. Förebyggande åtgärder 4.1. SKYLDIGHET ATT ANMÄLA, UTREDA OCH VIDTA ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Alla kränkningar som personal får kännedom om skall åtgärdas. Avstämning mot målen sker via klassråd och enhetsmöte/APT v 45. Uppföljning sker vid den årliga enkätundersökningen som genomförs i februari, v 8 Åtgärd Information om skolans rutiner kring likabehandling och incidentrapportering sker av mentor på samlingstid. ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 11 (26) Se vidare under rubriken "Rutiner för att utreda och åtgärda när elever kränks", där Alviksmodellen presenteras. Motivering för åtgärd Vi ser i elevenkäterna en bristande kännedom om hur skolan bedriver antimobbingarbete. Vi har också sett att vi brister i likvärdighet och att kvaliteten på likabehandlingsarbetet skiljer sig åt i skolan. Vi behöver systematisera vårt likabehandlingsarbete. Vi har utvecklat ett tydligare dokument för incidentrapportering och detta börjar användas ht 2013. Tanken är att det ska hjälpa personalen att följa en rutin vid rapporteringen – vissa frågor måste besvaras. Vi ska därmed bli bättre på att göra bedömningen om det skett en kränkning och hur denna i så fall ska följas upp. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart 2014-06-20 4.2. SKAPA KUNSKAP OM LIKABEHANDLINGSPLANEN OCH NORMER Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Skapa kunskap och acceptans för Alviksskolans likabehandlingsplan och normer. Avstämning mot målen sker via klassråd och enhetsmöte/APT v 45. Uppföljning sker vid den årliga enkätundersökningen som genomförs i februari, v 8 Åtgärd Likabehandlingsplanen och skriftlig information om trygghetsgruppens arbete finns alltid tillgänglig på Skolwebben och skolans hemsida. Likabehandlingsplanen ska bli tydligare genom att vi förkortar kärnpunkterna från ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 12 (26) planen i en folder; normer, diskrimineringsgrunder och arbetsgång/rutiner för akuta situationer. Likabehandlingsplanen och Alviksskolans normer används aktivt tillsammans med eleverna och medarbetarna. Alla som arbetar på skolan ska känna till innehållet i likabehandlingsplanen. Regelbundet ägnas tid åt värdegrunds/likabehandlingsarbete i samtliga skolår. I skolår 7-9 används bl a samlingstiden till detta. Vi använder oss av eget material eller färdigt värdegrundsmaterial. Vi använder oss av planeringsråd för att få fram förslag till arbetssätt tillsammans med eleverna. I skolår 2-6 fortsätter vi vårt system med trygghetskompisar. Tanken är att alla elever ska göras involverade i trygghetsarbetet på skolan och detta åstadkommer vi i och med att fler elever får gå på trygghetskompisträff och få med sig ett uppdrag att utföra i sin klass. Under kommande läsår utvecklar F-3 detta system vidare genom att fyra elever i taget från varje klass i skolår 2 och 3 går på trygghetsmötet. Detta gör att alla elever i klassen hinner vara trygghetskompisar under ett läsår. Motivering för åtgärd Skolans elever känner inte helt till hur vi arbetar med antimobbingfrågor. Ansvarig Mentor, Likabehandlingsgruppen, Trygghetsgruppen Datum när det ska vara klart 2014-06-20 4.3. SKAPA KUNSKAP OM NÄTETIK Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Skapa kunskap och dialog kring nätetik. Avstämning mot målen sker via klassråd och enhetsmöte/APT v 45. Uppföljning sker vid den årliga enkätundersökningen som genomförs i februari, v 8 Åtgärd Föreläsningar och dialog kring nätetik för såväl elever, persona och föräldrar. ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 13 (26) Motivering för åtgärd Via incidentrapporter och Trygghetsgruppens arbete framkommer det att kränkningar via nätet sker under fritid, vilket påverkar eleverna i skolan. Ansvarig Likabehandlingsgruppen Datum när det ska vara klart 2013-12-20 4.4. RASTVAKT Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Vi har nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Avstämning mot målen sker via klassråd och enhetsmöte/APT v 45. Uppföljning sker vid den årliga enkätundersökningen som genomförs i februari, v 8 Åtgärd Vi har ökat rastvaktsbevakningen från föregående läsår, men vi ser ändå att detta inte räcker till. Därför ser vi över rastvaktsområden, bemanning, tider. All personal är ansvarig för alla elever. Vi ser att elevernas beteende i matsalen är normgivande och därför är platsen extra prioriterad. Följande områden är viktiga ur rastvaktssynpunkt: Fotbollsplanen Hörnet mot trappan vid c-huset Korridorer i A-D-hus Skolgård mellan Stjärngård och A-hus Lilla skolgården Utanför toaletter vid matsalen Runt alla hus Utsatta miljöer i skolans närhet På Ulvsundaskolan är följande områden viktiga ur rastvaktssynpunkt Nedre korridoren där eleverna har sina kläder ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 14 (26) Fotbollsplanen Lekparken Baksidan av skolan Motivering för åtgärd Ovanstående platser har framkommit som otrygga vid elevintervjuer, föräldrakontakter, och via personalens bedömning och incidenter som skett tidigare. Ansvarig Rastvaktande personal, biträdande rektorer Datum när det ska vara klart 2014-06-20 4.5. STÅENDE PUNKT KRING ARBETSMILJÖ FÖR PERSONAL OCH ELEVER Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Målet är att ha en kontinuerlig uppdatering av hur den psykosociala arbetsmiljön är på skolan. Avstämning mot målen sker via klassråd och enhetsmöte/APT v 45. Uppföljning sker vid den årliga enkätundersökningen som genomförs i februari, v 8. Åtgärd Elevråd, klassråd, APT ska ha psykosocial arbetsmiljö som en avstämningspunkt på dagordningen. Biträdande rektorer är ansvariga för att likabehandlingsfrågorna får ta plats på möten i respektive enhet. Motivering för åtgärd Det framkom i kartläggningen att flera miljöer upplevs som otrygga. Elever och personal behöver stämma av om och var kränkningar förekommer. Ansvarig Mentor, biträdande rektor. ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 15 (26) Datum när det ska vara klart 2014-06-20 4.7. ATT SKAPA STUDIERO I KLASSRUMMET Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Ett prioriterat område är trygghet och studiero i skolan. Avstämning mot målen sker via klassråd och enhetsmöte/APT v 45. Uppföljning sker vid den årliga enkätundersökningen som genomförs i februari, v 8. Åtgärd Vid mottagande av nya elevgrupper arbetas aktivt med rutiner för trygghet och studiero. Vi följer skollagens disciplinära åtgärder som syftar till trygghet och studiero. Skollagen 2010:800, 5 kap, 6-23 §. Vid upprepat störande beteende tillsätts en utredning. Motivering för åtgärd Trygghet och studiero är ett prioriterat område för vår skola utifrån utvärderingar och kartläggningar som vi har gjort. Ansvarig Undervisande lärare, biträdande rektor Datum när det ska vara klart 2014-06-20 5. Rutiner för akuta situationer Policy På Alviksskolan ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Alla vuxna har gemensamt ansvar för alla elever på skolan. ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 16 (26) Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Rastvaktsschema för god uppsikt över platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid. Punkt i mötesdagordning i varje enhet som tar upp elevers situation. ”Mobiltrygghet”. Skolans personal har arbetsmobil som är påslagen under arbetstid. Elev eller förälder kan anmäla direkt till pedagog eller Trygghetsgruppen när någon blivit kränkt. Att bryta mot diskrimineringsgrunderna och kränka någon leder direkt till ett akut samtal med den som kränkt. Vid samtalet tydliggör ansvarig pedagog att beteendet aldrig får upprepas. Ett stödjande samtal förs med den som blivit kränkt. Föräldrar kontaktas direkt efter samtalen. Uppföljningssamtal hålls inom en vecka. Hanteringen dokumenteras i Incidentrapport som finns i Personalhandboken. Vi har utarbetat denna modell som vi kallar Alviksmodellen, en modifierad variant av Farstamodellen. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till: Håkan Wiklund, Rektor. Anna-Karin Hellsten, Biträdande rektor med samordningsansvar för likabehandling, F-3. Bernt Johansson Biträdande rektor, Biträdande rektor med samordningsansvar för likabehandling, 7-9. Maud Westbom, Biträdande rektor med samordningsansvar för likabehandling, Hörsel F-9. Hanna Abrahamsson, kurator Kicki Fagerholm, specialpedagog Du som elev eller förälder kan även vända dig till: Personal som eleven känner förtroende för Mentor Trygghetsgruppen Biträdande rektor Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Åtgärder vid incidenter och kränkning Alviksmodellen Steg 1 ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 17 (26) Den som ser/får kännedom om kränkning 1. Incidentrapportskrivning Beskriv händelsen Utred händelsen Analys och bedömning Om eleven upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska pedagogen utan värdering rapportera till biträdande rektor. 2. Överlämning till mentor 3. Åtgärder på kort sikt Hemmet kontaktas. Mentor/arbetsenhet kontaktar vårdnadshavare. Samtal med berörda elever. Steg 2 Åtgärder på lång sikt - utredning Enheten tar upp ärendet för åtgärder. Pedagogerna i enheten är de som känner elever, rutiner och händelser bäst. Ärenden ska utredas och hanteras av enheten för att tidiga åtgärder nära eleverna ska komma till stånd. Utredningens omfattning och genomförande beror på vad det är som har inträffat och hur pass allvarlig händelsen är i det enskilda fallet. Utredning och åtgärder följs upp, utvärderas och analyseras samt sätts i ett större sammanhang. Åtgärdsplaner och överenskommelser dokumenteras. Varje enhet har en representant i Trygghetsgruppen. Den personen ska fungera som länk mellan trygghetsgruppen och enheten och är den i enheten som har specialkompetens inom området trygghet och antimobbing. Ärenden kan lyftas i trygghetsgruppen för konsultation. Information till EHT (Elevhälsoteamet). Steg 3 Om kränkningen inte upphör kontaktar enheten Trygghetsgruppen. Pedagogen lämnar information om kränkningen och om vilka åtgärder som genomförts samt lämnar över den dokumentation som gjorts. Trygghetsgruppen samtalar enskilt med den som blivit kränkt för att informera sig och ge stöd. Trygghetsgruppen kallar den som kränkt till enskilt samtal och informerar denne om att vi vet att han/hon utsätter andra för kränkning. Kränkningen ska upphöra omedelbart. Samtalet är väl strukturerat och kommer som en överraskning så att den som kränkt inte hinner förbereda ett försvar. Det är särskilt viktigt när de som kränker är flera. Den som kränkt får komma med egna förslag till hur kränkningarna ska upphöra. Trygghetsgruppen informerar sedan berörda föräldrar. ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 18 (26) Trygghetsgruppen, tillsammans med mentor, har sedan ett särskilt uppsiktsansvar en kort period innan de återigen samtalar med den som blivit kränkt för att försäkra sig om att kränkningen har upphört. Den som kränkt kallas till uppföljningssamtal. Stödsamtal erbjuds den som blivit utsatt. Alla samtal och åtgärder dokumenteras och signeras av Trygghetsgruppen. Original lämnas till biträdande rektor, som ansvarar för arkivering på expeditionen samt anmälan till huvudman. Kopia behålls av Trygghetsgruppen/mentor. Steg 4 Om kränkningar trots detta inte upphör deltar elevhälsoteamet i det fortsatta arbetet. Ytterligare skräddarsydda åtgärder kan behöva sättas in. Ärendena behandlas skyndsamt. Tidigare utredning och åtgärder följs upp, utvärderas och analyseras samt sätts i ett större sammanhang. Detta sker grundligt och i ett allsidigt perspektiv kring de samlade omständigheterna. Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att situationen är varaktigt löst. Åtgärdsplan upprättas. Skolledningen leder arbetet och kallar berörda elever och vårdnadshavare till samtal. Möte med vårdnadshavare dokumenteras i ett EHM-protokoll och arkiveras på expeditionen. EHM-protokollet finns att hämta i personalhandboken. Vid behov kontaktas socialtjänst och polisanmälan görs. Övrig information Om kränkning sker mellan elever i olika enheter har båda enheterna ansvar att ingripa. Biträdande rektor har huvudansvar att åtgärder sker. Särskilda omständigheter kan göra att Trygghetsgruppen kopplas in direkt. Vi följer skollagens disciplinära åtgärder som syftar till trygghet och studiero, Skollagen 2010:800, 5 kap, 6-23 §, som behandlar utvisning ur undervisningslokalen, kvarsittning, utredning, skriftlig varning, tillfällig omplacering i annan klass, omplacering i annan skola i max fyra veckor, avstängning i max en vecka. Om eleven upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska anmälan göras till huvudman av biträdande rektor och rektor. Detta oavsett vad utredning sedan kommer fram till. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Eleven går till personal som eleven känner förtroende för. 2. Den vuxne kontaktar bitr rektor/rektor som utreder och följer upp enligt gällande lagar. Rutiner för uppföljning ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 19 (26) Muntlig uppföljning efter 1-3 veckor plus anteckning för att säkerställa att kränkning/mobbing har upphört. Incidentrapport och anteckning lämnas till biträdande rektor som ansvarar för arkivering. Rutiner för dokumentation Dokumentation sker genom: Skolan har utarbetat en ny förtydligande mall för incidentrapportering som används vid steg 1. Enheten dokumenterar analys, bedömning och åtgärder vid steg 2. Trygghetsgruppen dokumenterar analys, bedömning och åtgärder vid steg 3. Biträdande rektor eller av denne en utsedd person dokumenterar analys, bedömning och åtgärder vid steg 4. Rapport till huvudman, Stockholms stad. Rapport till arbetsmiljöverket enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter angående allvarliga tillbud som kan leda till personskada och dödsfall. Ansvarsförhållande Steg 1 Ingripande vuxen och mentor Steg 2 Enheten och Biträdande rektor Steg 3 Trygghetsgruppen Steg 4 EHG, Biträdande rektor 6. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 20 (26) Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på internet. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 21 (26) Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 22 (26) Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria betyget A, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 23 (26) Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 24 (26) Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”.[trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans.[diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 25 (26) ALVIKSSKOLANS NORMER 2013/2014 Klasser har fått tycka till och ge förslag på normer eller regler. Utifrån dessa har vi sammanfattat i fem gemensamma normer för skolan. Dessa lyfts nu i alla klasser, elevråd och skolråd för dialog och konkretisering. Jag bidrar till att det är studiero i skolan. Jag visar hänsyn och respekterar andra. Jag använder ett språk utan uttryck som sårar. Jag tar hand om vår skolmiljö/material inne och ute. Jag är försiktig med andras tillhörigheter. Jag bidrar till en trivsam miljö för alla i matsalen. Jag använder bara mobiltelefon/kamera om läraren tillåter. ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se SID 26 (26) UPPFÖLJNING NORMERNA– KONSEKVENSER Konsekvenserna är en konkretisering utifrån skollag och Alviksskolans Likabehandlingsplan. Följande konsekvenser vidtas om en elev inte följer Alviksskolans normer. Om en elev inte följer normen ”Jag visar hänsyn och respekterar andra. Jag använder ett språk utan uttryck som sårar.” går vi vidare till åtgärd 2 och följer likabehandlingsplanen. Åtgärd 1: Vid första tillfället påminner vi eleven eller eleverna om normen. Åtgärd 2: ”Lilla samtalet:” Vi har ett samtal med eleven om hur man kan hjälpa eleven att följa normen. Man gör en överenskommelse med eleven som gäller under en begränsad tid för att sedan utvärderas. Mentor mejlar hem överenskommelsen till föräldrar. Kontakt med föräldrar tas även vid utvärderingen. (Steg 1/steg 2 enligt Likabehandlingsplanen) Åtgärd 3: ”Stora samtalet:” Mentor, elev och föräldrar träffas och upprättar ett åtgärdsprogram med viss uppföljningstid. (Steg 2 enligt Likabehandlingsplanen) Åtgärd 4: Trygghetsgruppen kan kopplas in beroende på ärendets art. Elevhälsogruppen (EHG) (bitr. rektor, specialpedagog ev. skolhälsovården) kopplas in. Skolan kallar föräldrar till elevhälsomöte. (Steg 3 eller 4 enligt Likabehandlingsplanen) Skollagen kap 5 –”Trygghet & Studiero” – Konsekvenstrappa 1. Omedelbar och tillfällig åtgärd; ex tillsägelse, utvisning, kvarsittning (utvisning + kvarsittning dokumenteras) 2. Utredning – samråd med vårdnadshavare (orsak utreds – åtgärder sätts in resp. skriftlig varning kan utfärdas) 3. Skriftlig varning 4. Tillfällig omplacering a. Annan klass/grupp/plats(2-4 veckor) b. Annan skolenhet (2-4 veckor eller permanent) 5. Avstängning (vidare åtgärder undersöks) Max en vecka/2 ggr under en termin ALVIKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 - 2014 Tranebergsvägen 79 167 45 Bromma www.alviksskolan.se
© Copyright 2024