2014-02-26 Sammanträdeshandlingar.pdf
FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 Omsorgsnämnden Tid Onsdagen den 26 februari 2014 kl 15.00 Plats Sjuntorpsrummet, Stadshuset Ärenden Enligt nedanstående föredragningslista Ann-Christin Holgersson Kristina Rynvall Förhinder ska anmälas snarast till Kristina Rynvall. Telefon: 0520-49 71 02 Mail: kristina.rynvall@trollhattan.se FÖREDRAGNINGSLISTA Val av justerare Tid för justering, förslag 1. Internkontroll återrapportering 2013 Dnr 2014/56 2. Internkontrollplan 2014 Dnr 2014/57 3. Verksamhetsredogörelse 2013 Dnr 2014/59 4. Öppna jämförelser Äldreomsorg 2013 Dnr 2014/60 5. Redovisning av verksamhet personligt ombud 2013 Dnr 2013/236 6. Delegationsordning Omsorgsnämnden Dnr 2014/55 7. Vägledande bestämmelser handikappomsorg Dnr 2014/54 8. Återremiss av motion ”Medicin(ombuds)man” Dnr 2013/99 9. Rapport till revisionen om ej verkställda beslut enligt SoL kap 16:6 f Dnr 2014/9 FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 10. Rapport till revisionen om ej verkställda beslut enligt LSS § 28 f Dnr 2014/9 11. Rapport till KF om ej verkställda beslut enligt SoL 16 kap 6 h Dnr 2014/10 12. Rapport till KF om ej verkställda beslut enligt LSS § 28 h Dnr 2014/10 13. Delegation förlikning Dnr 2014/62 14. Delegationsanmälningar utbildning/konferenser Dnr 2014/46 15. Delegationsanmälningar Dnr 2014/1 16. Meddelanden Dnr 2014/2 17. Övrigt On § 1 Dnr 2014/56 Internkontroll återrapportering 2013 Sammanfattning Förvaltningen redovisar 2013 års utförd internkontroll enligt tidigare antagen plan. Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att lägga återrapportering av utfört internkontrollarbete 2013 till handlingarna. Beskrivning av ärendet Förvaltningen redovisar 2013 års utförd internkontroll enligt tidigare antagen plan. Resultatet av granskningarna används till att förbättra kvalitetsarbetet och rutiner. Förutom de i planen upptagna aktiviteterna arbetar förvaltningen med de uppdrag och mål som finns i MRA. Månatligen har förvaltningen lämnat budgetrapporter till nämnden. Expedieras till Ekonomikontoret Diariet 1 FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 Handläggning Christina Christiansson Direkttelefon 0520-49 71 09 E-post christina.christiansson@trollhattan.se Datum 2014-01-14 Dnr 2014/56 Omsorgsnämnden Återrapportering av utförd internkontroll 2013 Sammanfattning Enligt intern kontrollreglementet § 5 ska varje nämnd anta en plan för uppföljning av internkontrollen. Nämnden antog 2013 års internkontrollplan 2013-02-27. Förutom de granskningspunkter som tagits upp i internkontrollplanen har förvaltningen systematiskt arbetat med de verksamhetsuppdrag, verksamhetsmål och aktiviteter som finns i MRP, budget och i andra handlingsplaner. Månatligen har förvaltningen lämnat budgetrapporter till nämnden. Förvaltningen följer de anvisningar som gäller attester och kontroller som finns i attestreglementet. Ett omfattande arbete har bedrivits för att kostnadsanpassa verksamheten till budgeten. Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att lägga återrapportering av utfört internkontrollarbete 2013 till handlingarna. Lena Johansson Förvaltningschef Inger Israelsson Ekonomichef FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 Intäktskassor Granskningspunkten flyttas till nästa år Granskning av privata medel omsorg för funktionshindrade Granskning har gjorts på Fågelvägen 8. Granskningen visar att rutinen följs i stort. Räkenskaperna är välskötta och god ordning råder. Samtliga brukare har samarbetsavtal, i de flesta fall var samarbetsavtalen tydligt skriva. Några avtal var de otydliga eller och i ett fall var delar av avtalet inaktuellt. Granskning av privata medel äldreomsorgen Granskningspunkten är flyttad till nästa år. Översyn av delegationsordningen Arbetet har avstannat då arbetsgruppen väntar på att kommunstyrelsens delegationsordning uppdateras på vissa punkter. Avtalstrohet Kontrollmoment; kontroll av samtliga inköp utan för avtal inom avtalsområdena livsmedel, kontorsmaterial samt papper och plast. Granskning av samtliga fakturor under två månader. Denna kontrollpunkt är gemensam för stadens samtliga förvaltningar. Inom avtalsområdena kontorsmaterial och papper och plast har samtliga fakturor granskats med kontroll om vad som köpts och om det finns en antecknig om anledning till inköp utanför avtal. Under den granskade perioden var 11 % av inköpen av kontorsmaterial utanför avtal. För papper och plats var 1 % av inköpen gjorda utan för avtal. Vid ett fåtal tillfällen finns anteckning om varför inköp gjorts utanför avtal. Förbättringspotential finns inom avtalsområdet kontersmaterial. När det gäller livsmedel har samtliga livsmedelsinköp under januari till juli sammanställts med avseende på om inköpen skett inom eller utom avtal. Här har inte varje enskild faktura granskats. Kontroll om anteckning om varför inköpts gjorts utanför avtal har skett via stickprov. Inga anteckningar har hittats. Inköp utanför avtal skiljer sig stort mellan olika enheter. Inom äldre och handikappomsorgen är avtalstroheten mycket god endast 1 – 2 % handlas utanför avtal. De vanligast förekommande inköpen utanför avtal för köken är cigaretter vilket inte finns att köpa på Svensk Cater, om dessa inköp räknas bort sker endast 1 % av inköpen utan för avtal samtliga kök. FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 Inom socialpsykiatrin är avtalstroheten god, 8 % av inköpen har skett utom avtal. Inom området OFF är avtalstroheten sämre 32 % av inköpen har skett utan för avtal. Det skiljer dock mycket mellan olika enheter. Efter som OFF enheter är små kan inte samma avtalstrohet förväntas som inom äldreomsorgen. Det är många gånger svårt för små enheter att handla av avtalsleverantören då förpackningarna ofta är stora och lagringsmöjligheter på enheterna är begränsade. Kontroll av avtal gällande intäkter Samtliga intäkter har kommit in. Mutor och bestickning Under 2012 fanns kontrollpunkten att informera samtlig personal om regler för mutor och bestickning på en av årets arbetsplatsträffar. Alla arbetsplatser fick inte den informationen under 2012, informationen har fortsatt under 2013. Loggning i Magna Cura 100 loggar med stickprov har tagits ut. Inga oegentligheter har noterats. Åtkomst- och behörighetskontroll Metoden att stänga av användare i Magna Cura efter 60 dagars inaktivitet ingår i ordinarie rutiner, som ett sätt att begränsa åtkomsten. Arbetet med att förenkla och säkerställa informationsöverföringen vad gäller personalförändringar har gjorts. Men är ett kontinuerligt arbete som fortsätter. Behörighetskontroll i verksamhetssystem Styrgruppen för dokumentation har under året fått fyra förslag om utökad behörighet i Magna Cura som alla beviljades Kontroll av antalet avgiftsbelagda beslut motsvarar antalet debiterade avgifter. Under 2013 har avgiftshandläggarna en gång per kvartal stämt av listor där antal ärenden jämförs med antal avgifter som debiterats. Genom denna kontroll har mindre felregistreringar och inskrivningar som inte meddelats upptäckts. Stickprovskontroll av fattade avgiftsbeslut och bakomliggande utredning. Avgiftshandläggarna har träffats och gått igenom tio slumpvis utvalda akter. Här har handläggarna i grupp granskat alla delar av FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 avgiftsprocessen, från inlämnad inkomstförfrågan till skickade avgiftsbeslut. I denna kontroll görs en genomgång av hela processen för varje brukare. Genomgången och diskussionerna fungerar som en fortbildning i avgiftsprocessen Uppföljning av sjukvårdsinsatser inom den kommunala hälso- och sjukvården Vecka 17 2013 utfördes en inventering av hälso- och sjukvårdsinsatser av samtliga i hemsjukvård inskrivna i ordinärt/ särskilt boende. Fortlöpande varje år dokumenteras vissa hälso- och sjukvårdsparametrar, för att följa utvecklingstendenser och kartlägga ev. utbildningsbehov inom förvaltningen, men även att vara ett diskussionsunderlag inför ev. förändrings- och utvecklingsbehov. Rubrikerna i mätningen gäller bl.a. sårförekomst, infektionsförekomst, inkontinens, infartsvägar och läkemedelsförekomst. Det man bl.a. kan se i resultaten -13, är att personer som har 10 eller fler läkemedel har minskat något i antal sedan förra året, så och förekomsten av neuroleptika/ antidepressiva läkemedel, vilket är glädjande. Socialstyrelsen har sedan 2012 markerat väldigt tydligt, genom en ändring i föreskrifter, att läkare ska utföra en enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång till de personer som är 75 år eller äldre. I VG Primärvård´s Krav- och kvalitetsbok finns det ett tydligare uppdrag: att utföra läkemedelsgenomgång snarast efter registrering i hemsjukvård eller inflyttning till boende och därefter minst en gång per år. Det behövs dock en än tydligare plan på ett förbättringsarbete tillsammans med ansvariga läkare inom Primärvården. Noteras att arbetet kring våra brukare som har urininkontinens måste förbättras. Jag kan konstatera att få personer på särskilda boenden med inkontinensproblem utreds. Den vård och behandling som erbjuds är till stor del enbart inkontinensskydd. Problemet med urininkontinens kan många gånger förbättras med ibland enkla metoder vilket ökar livskvaliteten hos den drabbade. Toalettassistans med individuellt schemalagda toalettrutiner, vaneträning och uppmärksamhetsträning har visat sig vara effektiva behandlingsalternativ hos äldre med urininkontinens. Det finns nu en arbetsgrupp, som har utarbetat rutiner för hur detta arbete ska utföras. Uppföljning av basala hygienrutiner Vinterkräksjuka och förekomsten av de penicillinresistenta sjukdomarna blir allt mer vanligt inom vår förvaltning. Detta innebär att hygienfrågan blir allt mer viktig hos oss, och framförallt då personalens följsamhet till de basala hygienrutinerna. FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 För att följa upp detta, observerar hygienombuden sina arbetskamrater under en dag, utifrån en mall, där de granskar om någon bl.a. bär klocka, ringar, långärmat eller har långa naglar. Under en dag, hösten-13, så utfördes en uppföljning och resultatet bedöms ligga på samma nivå som tidigare år. Utvärderingsverktyget bedöms dock som något trubbig och kommer att uppdateras inför mätning -14. Granskning av hälso- och sjukvårdsjournaler För att säkra kvaliteten på hälso- och sjukvårdspersonalens dokumentation, granskas slumpmässigt utvalda journaler vid upprepade tillfällen utifrån en granskningsmall. Resultatet från den strukturerade journalgranskningen analyseras och används som underlag för förbättringsarbete inom verksamheten. Under hösten 2013, utfördes en granskning av 72 slumpmässigt utvalda journaler, där speciella rubriker/delar av journalen granskades. Allmänt vid granskningen konstaterades att uppdatering av journaler inte är tillfredsställande. I hög grad upprepades samma problematik hos patient utan att någon planering av vården gjordes, utan enbart kortare insatser utfördes. I de fall som omvårdnadsplaner upprättas, ses att man inte aktivt arbetar i planen. Åtgärder eller mål följs inte upp i planen utan utvärderas i journalanteckning istället. En förklaring kan vara svårighet att dokumentera en relevant målsättning med omvårdnadsplan, målen är inte mätbara och i många fall inte heller tidssatta. Fortfarande återfinns i hög grad att journalen används som information/ rapporteringsverktyg. Granskning av social dokumentation. Enligt 7 § FL, 11 kap 5 § SoL samt 21a § LSS har en verksam personal inom social-tjänsten skyldighet att dokumentera. Dokumentationen skall innehålla tillräckliga, väsentliga och korrekta uppgifter. Den samlade dokumentationen skall finna i en personakt. För att säkerställa kvaliteten personalens dokumentation, granskas slumpmässigt utvalda journaler vid upprepade tillfällen utifrån en granskningsmall. Resultatet från den strukturerade journalgranskningen analyseras och används som underlag för förbättringsarbete inom verksamheten. Granskning har genomförts inom socialpsykiatrins verksamhetsområde. Under våren/sommaren 2013 granskades 33 slumpmässigt utvalda journaler, där speciella rubriker/delar av journalen granskades. FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 Ingen av journaler var helt kompletta i många av journalerna saknades, helt eller delvis, nödvändig information kring genomförandet av beslutad insats. Uppföljning av insatser och genomförandeplaner saknades i stort sett helt. Det fanns stora brister i dokumentationen av brukarens delaktighet när det gäller planering av insatserna. Ett relativt stort antal och journalen användes ibland som rapporteringsverktyg mellan personal. Personal skriver på fel ställen i programmet. Med utgångspunkt i den granskning som har genomförts 2012 och 2013 har ett omfattande arbete påbörjats med fortbildning, omstrukturering av dokumentationen samt ett tydliggörande av vad som ingår i skyldigheterna att dokumentera. Nya riktlinjer och rutiner har framtagits. Ny struktur i verksamhetssystemet har genomförts. Servicedeklaration hemtjänst I januari 2013 fattade omsorgsnämnden beslut om en ny servicedeklaration för hemtjänst. Syftet är att brukare ska veta vad man har rätt att förvänta sig av hemtjänsten i Trollhättan. Den nya servicedeklarationen utgår från den nationella värdegrunden för äldreomsorgen, och bygger på synpunkter som framkommit vid möten med brukare, anhöriga, pensionärs- och intresseorganisationer och personal. Servicedeklarationen har implementerats under första halvåret 2013, och gäller from september 2013. FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 On § 2 Dnr 2014/57 2 Internkontrollplan 2014 Sammanfattning Förvaltningen redovisar förslag till kontrollpunkter för 2014 års internkontroll arbete samt den risk och väsentlighetsanalys som gjorts. Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att anta förvaltningens förslag till internkontroll plan. Beskrivning av ärendet I Trollhättans Stads internkontrollreglemente framgår att nämnden ansvarar för att den interna kontrollen är tillräcklig inom nämndens verksamheter. Varje förvaltning skall upprätta en plan för uppföljning och utveckling av den interna kontrollen, som skall antas av nämnden. I planen skall granskningar och utvecklingsinsatser tas upp. En viktig del av den ekonomiska planeringen är att följa mål, verksamhet och ekonomi. Nämnden har att utifrån Budget- och resultatuppföljningsreglementet löpande följa sin verksamhet och ekonomi, samt göra de anpassningar som krävs att hålla sig inom de ekonomiska ramarna. Fortlöpande lämnar förvaltningen budgetrapporterrapporter till nämnden, nämnden lämnar vidare budgetrapporter, delårsbokslut, bokslut och årsredovisning till kommunfullmäktige. Ledningens genomgång är inplanerad två gånger under året. I enlighet med socialstyrelsens riktlinjer skall OF under 2014 fortsätta arbetet med att förbättra ledningssystemet inom vård och omsorg avseende förmåga att göra riskanalyser, prioriteringar, mätningar och utvärderingar av resultat och måluppfyllelse. Expedieras till Ekonomikontoret Diariet FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 Handläggning Christina Christiansson Direkttelefon 0520-49 71 09 E-postchristina.christiansson@trollhattan.se Datum 2014-01-15 Dnr 2014/57 Omsorgsnämnden Internkontrollplan 2014 I Trollhättans Stads internkontrollreglemente framgår att omsorgsnämnden ansvarar för att den interna kontrollen är tillräcklig inom nämndens verksamheter. Varje förvaltning skall upprätta en plan för uppföljning och utveckling av den interna kontrollen, som skall antas av nämnden. I planen skall granskningar och utvecklingsinsatser tas upp. Av kommunallagen kap 6 § 7 framgår följande; ”Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riklinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt” En viktig del av den ekonomiska planeringen är att följa mål, verksamhet och ekonomi. Nämnden har att utifrån Budget- och resultatuppföljningsreglementet löpande följa sin verksamhet och ekonomi, samt göra de anpassningar som krävs att hålla sig inom de ekonomiska ramarna. Månatligen lämnar förvaltningen rapporter till nämnden, nämnden lämnar vidare budgetrapporter, delårsbokslut, bokslut och årsredovisning till kommunfullmäktige. Ledningens genomgång är inplanerad två gånger under året. Förvaltningen följer de anvisningar som gäller attester och kontroller som finns i attestregementet. Ingen av dessa aktiviteter tas upp i internkontrollplanen även om det är en del av den interna kontrollen då detta dokumenteras och följs upp på annat sätt. I enlighet med socialstyrelsens riktlinjer skall OF under 2014 fortsätta arbetet med att förbättra ledningssystemet inom vård och omsorg avseende förmåga att göra riskanalyser, prioriteringar, mätningar och utvärderingar av resultat och måluppfyllelse. Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till internkontrollplan för 2014 Lena Johansson Förvaltningschef Inger Israelsson Ekonomichef Internkontrollplan Rutin/system Kontrollmoment/Beskrivni ng Intäktskassor Granskning av en intäktskassa inom Genomgång av inlämnade Ekonomistab äldreomsorg och en intäktskassa kassarapporter samt besök inom omsorg för funktionshindrade. på enheten och kontrollräkning av kassan. Privata medel OFF/soc psyk Granskning av några ärenden för att Stickprovsgranskning. se hur väl rutinen tillämpas och . fungerar., Fortsatt utbildning för berörd personal. Privata medel ÄO Granskning av några äldreboendes privata medelsärenden, för att se om rutinen följs och om rutinen fungerar väl. Översyn av Översyn av delegationsordningen delegationsordning avseende ekonomiska frågor i syfte att få en liknande struktur hos de olika förvaltningarna. Punkten är flyttad från föregående år. Utebliven insats Uppföljning av avvikelser och nattpatrullen inkomna Lex Sarah rapporter. Översyn av rutiner för informationsöverföring mellan dag och nattpersonal. Metod/frekvens Ansvarig Risk och väsentlighetsbed ömning Lednings och strategigruppen Ekonomistab Lednings och strategigruppen Stickprovsgranskning. Ekonomistab Lednings och strategigruppen Frågan har lyfts till stadsdirektören Ekonomistab Lednings- och strategigruppen Genomgång av avvikelser SAS, MAS och rapporter. Översyn och revidering av rutiner. Lednings- och strategigruppen FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 Avgifter Avgifter Uppföljning av basala hygienrutiner Granskning av hälso- och sjukvårdsjournaler Granskning av SoLdokumentation Kontroll av antalet avgiftsbelagda beslut motsvarar antalet debiterade avgifter. När fel upptäcks ska avvikelserapport skrivas i syfte att förbättra rutinen. Stickprovskontroll av fattade avgiftsbeslut och bakomliggande utredning. När fel upptäcks ska avvikelserapport skrivas i syfte att förbättra rutinen. Slumpvis valda beslut Kontrolleras mot debiteringslista av avgiftshandläggare och rapporteras till stab. Slumpvis utvalda beslut och utredningar granskas och diskuteras i grupp av avgiftshandläggare. Samordnare för Lednings och avgiftshandlägga strategigruppen rna Inventering av personalens följsamhet till rutinen. Stickprov MAS Lednings och strategigruppen Stickprov av pågående journaler. Arbetet genomförs av sjuksköterskor under överinseende av MAS Stickprov av pågående dokumentation. Stickprovsgranskning utifrån strukturerad granskningsmall. Stickprovsgranskning utifrån strukturerad granskningsmall Översyn av innehåll i servicedeklarationer i syfte att få tydligare kundfokus samt att förbättra systematiken i uppföljning och utvärdering Enhetschef kontrollerar och rapporterar tre gånger MAS Lednings och strategigruppen SAS Lednings och strategigruppen Servicedeklaratione Översyn av innehåll i r servicedeklarationer Kontroll av vårdbegäran Kontroll för att alla brukare ska ha en förberedd Samordnare för Lednings och avgiftshandlägga strategigruppen rna UtvecklingsledareLednings och strategigrupp Enhetschefer Lednings och strategigruppen FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 vårdbegäran för samordnad vårdplanering per år hur många brukare som har förberedd vårdbegäran. Risk och väsentlighetsbedömning internkontrollplan 2014 1 Allvarlig Hygienrutin 2 Kännbar Privata medel 3 Lindrig 4 Försumbar Utebliven insats Vårdbegäran Dokumentation, SoL och HSL Fel vid avgiftsberäkningar Intäktskassor Delegationsordning 1 Osannolik 2 Mindre sannolik 3 Möjlig Konsekvensgradering 1: Försumbar, är obetydlig för de olika intressenterna och kommunen 2: Lindrig, uppfattas som liten av såväl intressenterna och kommunen 3: Kännbar, uppfattas som besvärande för intressenterna och kommunen 4: Allvarlig, att en händelse helt enkelt inte får inträffa Sannolikhetsgradering 1: Osannolik, risken är praktiskt taget obefintlig för att en händelse ska inträffa 2: Mindre sannolik, risken är mycket liten för att en händelse ska inträffa 3: Möjlig, det finns en möjlig risk för att en händelse ska inträffa 4: Sannolik, det är mycket troligt att en händelse ska inträffa 4 Sannolik FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 Risk- och väsentlighetsbedömning internkontrollplan 2014 Intäktskassor Risk för felaktigt inslagna belopp eller att inte slå in betalningar i kassaregistret föreligger. Dock görs avstämning av kassaregistret dagligen och avvikelser ska enligt rutinen dokumenteras. Konsekvenserna av dessa bedöms som relativt små. Kontroll av att rutinerna följs och kontrollräkning av kassan kan dock verka förebyggande. Privata medel Stöld av privata medel förekommer, när det sker ersätter staden den enskilde. De ekonomiska konsekvenserna är små. Dock kan det innebära att förtroendet skadas för kommunen hos brukare eller dess anhöriga. De största konsekvenserna bedöms dock vara den otrygghet och det obehag, som det blir i en personalgrupp efter en stöld. Kontrollerna fungerar även som fortbildning och som ett sätt att utvärdera om rutinen fungerar. Översyn av delegationsordningen Det finns en möjlig risk för att beslut fattas i ett ärende där delegation saknas. Konsekvenserna bedöms dock vara obetydliga för de olika intressenterna och kommunen. Utebliven insats Risk för utebliven insats kan uppkomma vid bristfällig eller utebliven kommunikation och information såväl mellan externa utförare som inom förvaltningen. Konsekvenserna för den enskilde kan variera stort beroende på insatsens art och när/hur insatsen uteblev. Konsekvenserna av detta bedöms vara obetydliga i vissa fall men risken för allvarliga konsekvenser föreligger i vissa andra fall. Kontroll av rutiner och riktlinjer görs kontinuerligt. Avvikelsehantering med uppföljning och åtgärder. Uppföljning och åtgärder genom inkomna Lex Sarah rapporter. Kontrollerna fungerar även som fortbildning och som ett sätt att utvärdera om rutinen fungerar. Vårdbegäran Vid utebliven vårdbegäran finns det en risk för utebliven eller felaktig åtgärd/insats kan uppkomma. Vid bristfällig eller utebliven kommunikation och information mellan hälso- och sjukvården och förvaltningen kan konsekvenserna för den enskilde variera mellan mindre till omfattande, beroende på den enskildes behov och vad i bristen bestod. Fel vid avgiftshantering Risk för fel vid avgiftsberäkning utgörs av felaktig registrering av brukarens uppgifter, inkomster och förbehållsbelopp. Det kan också vara att avgift inte startas korrekt i systemet. En annan risk är då information inte kommer fram till avgiftshandläggare om förändringar i beslut, att brukaren har frånvaro eller är tillbaka från frånvaro. Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 Den största skadan med dessa fel är att förtroendet för förvaltningen påverkas hos brukarna och anhöriga. Uppföljning av basala hygienrutiner Risken består i smittspridning av tex. infektioner, magsjuka och antibiotikaresistens mellan personal/patienter. För att förebygga smittspridning är det viktigt att all personal följer de basala hygienrutinerna som finns inom förvaltningen. Konsekvenser av ett felaktigt beteende kan bli avsevärda och en stor hälsorisk, speciellt för våra brukare/patienter, som ofta, har ett nedsatt immunförsvar. Följsamheten till rutinen följs upp 1-2 ggr/år Granskning av hälso- och sjukvårdsjournaler En bristfällig dokumentation ger risk för felaktig informationsöverföring och därför med risk för felbehandling, som kan ge stora hälsorisker. Granskning av journaler sker via stickprov 1-2 ggr/år. Social dokumentation Felaktig eller bristfällig dokumentation kan leda till felaktigt eller bristfälligt utförda insatser. Är dokumentationen otillräcklig kan den enskildes rättsäkerhet, hälsa och välbefinnande påverkas som en förlängning av att personalen inte har tillgång till adekvat och utförlig information för utförandet av beviljade insatser. Konsekvenserna bedöms vara såväl låga som höga beroende på vilken information som avses. Avvikelsehantering med uppföljning av uppkomna brister. Kontroll och uppföljning av rutiner och riktlinjer. Journalgranskning genom stickprov. Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 On § 3 3 Dnr 2014/59 Verksamhetsredogörelse 2013 Sammanfattning I handlingen ingår, förutom den sammanfattande nämndsredogörelsen, avsnitt för områdena Äldreomsorg och Omsorg för funktionshindrade. Utfall för områden, verksamhetsredogörelser för områden, detaljerad investeringsredovisning, m.m. framgår av bilagor. I den sammanfattande redogörelsen ingår övergripande kommentarer av ekonomi, områdenas resultat, viktiga händelser och uppföljning av verksamhetsuppdragen. Uppföljning av Omsorgsnämndens verksamhetsmål redovisas i bilaga 5. Totalt uppvisas ett underskott på 5,2 mkr. Enheterna visar ett underskott på ca 8 mkr medan nämndsanslagen inklusive biståndsenhet visar ett överskott på 2,8 mkr. Under rubriken Redovisning av fonder föreslås att över- och underskott inom områden/nämnd förs till 2013. Ingen fond överstiger maxfond. På investeringssidan föreslås underskottet på 0,5 mkr slutredovisas och inte överförs till 2014 då investeringsbudgeten för utbyte av larm på boendena inte kommer att räcka. Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar överlämna verksamhetsredogörelsen för 2013 till Kommunstyrelsen inklusive ovan föreslagna hantering av över/underskott. Omsorgsnämnden beslutar att hos Kommunstyrelsen begära slutredovisning av underskottet på investeringssidan 0,5 mkr. Expedieras till Ekonomikontoret Kommunstyrelsen Diariet Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 On § 4 4 Dnr 2014/60 Öppna jämförelser Äldreomsorg 2013 Sammanfattning Information om nationell brukarenkät, Öppna jämförelser. Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna. Expedieras till Diariet Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 On § 5 Dnr 2013/236 5 Redovisning av verksamhet personligt ombud 2013 Sammanfattning Trollhättans Stad har erhållit stadsbidrag till verksamhet med personligt ombud (PO) för år 2013. Inför beslut om fördelning av stadsbidrag för år 2014 begär Länsstyrelsen att nämnden inkommer med en redovisning av hur verksamheten bedrivits under det gångna året. Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom upprättad redovisning av verksamhet med personligt ombud 2013. Expedieras till Länstyrelsen Diariet Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 Handläggning Annelie Fredriksson Direkttelefon 0520-495142 E-post annelie.fredriksson@trollhattan.se Datum Dnr 2014-01-13 2013/236 Länsstyrelsen V:a Götalands län Enheten för social hållbarhet 403 40 Göteborg Redovisning av verksamheten med personligt ombud år 2013. Antal tjänster/personer 2013: 1 st. Antal tjänster/personer 2014: 1 st. Organisation och ledning. Placering: Staben inom Omsorgsförvaltningen, närmsta chef är förvaltningschefen. Styrgrupp: F. o. m. april månad: SPT - Samverkan Psykiatri Trollhättan. Består av: Enhetschef, psykosmottagning Regionen Enhetschef, allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning Regionen Avdelningschef, psykiatrisk akutmottagning Regionen Sjuksköterska, fältteamet öppenpsykiatri Regionen Sjuksköterska, primärvården Regionen Områdeschef, socialpsykiatri och biståndsenhet Trollhättans stad Enhetschef, sysselsättning OFF (omsorg för funktionshindrade) Trollhättans stad Två enhetschefer, boenden Trollhättans stad Områdeschef, Råd och stöd, beroendeproblematik Trollhättans stad Två enhetschefer, Råd och stöd, beroendeproblematik Trollhättans stad Verdandi Ambulerande ordförandeskap. Under 2013 enhetschef psykosmottagning. SPT har haft 4 möten 2013. De flesta deltagarna har chefsansvar. Kvaliteten säkerställs genom statistik och fortlöpande dokumentation. Redovisas vid styrgruppsmöten och träffar med förvaltningschef. Kompetensutveckling sker genom regelbunden handledning och nätverksträffar. Även konferenser såsom Antidiskriminering, Våld i nära relation, Hemlöshet. Specialistutbildning i Kvinnofrid. Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 Verksamhet. En överenskommelse rörande samarbete mellan verksamheterna personligt ombud i Trollhättans stad och Vänersborgs kommun har tecknats och gäller f. o. m. 2014-01-01. Sedan tidigare är informationsmaterial gemensamt och man har velat formalisera ett samarbete genom bl. a. regelbundna träffar och att vid behov kunna vara två vid nybesök eller ta uppdrag i den andra kommunen. Kontakten med personligt ombud föranleds oftast av problem med ekonomi och/eller behov av stöd vid myndighetskontakter. En förändring som märks när det gäller orsaken till att man tar kontakt är att det oftare idag handlar om att man hotas av vräkning. Tidigare tog man kontakt och ville ha hjälp med ekonomin. Nu tar man kontakt och berättar att man har problem med ekonomin och att man även hotas av vräkning. En annan förändring märks när det gäller myndighetskontakt. Fler har svårigheter med sina kontakter, man har en problematik som gör det svårt att klara av att komma på avtalad tid, uppfatta all information och efteråt utföra det man kommit överens om. Den grupp som uppmärksammats under året är de med neuropsykiatrisk problematik. Det är allt fler av klienterna som tillhör den gruppen och man är ofta ung. Även antalet klienter med minderåriga barn har ökat under 2013. Dessa ärenden är inte avslutade och finns då inte med i sammanställningen i slutet. Verksamheten har riktlinjer för om en person ska få personligt ombud. Även prioriteringsordning vid kö finns. Systemfel. Sedan våren 2013 är SPT, Samverkan Psykiatri Trollhättan, styrgrupp för personligt ombud. Deltagarna i SPT har samverkat i flera år och det är ett öppet klimat i gruppen. Man har möjlighet att anmäla ärende/punkt i förväg till dagordningen eller göra tillägg vid mötets inledning. De systemfel som lyfts i SPT har bl. a. handlat om kön till olika yrkeskategorier inom regionen såsom läkare, psykolog, kurator. Även de långa väntetiderna för utredning, t. ex. för ADHD och fördelningen/ tillhörigheten primärvård- öppenvårdsmottagning har diskuterats. Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 Flera systemfel under året har rört verksamhet/myndighet som inte är representerad i SPT. Dessa tas inte upp där utan kontakt tas direkt med verksamheten. Oftast handläggaren direkt om klienten känner att det är kopplat till en viss person eller i annat fall chefen för verksamheten. Allmän information. Män Kvinnor Antal klienter 31/12 2012 10 3 Antal klienter 31/12 2013 9 7 Nya klienter 2013 8 7 Avslutade klienter 2013 9 3 Klienter avslutade 2013 Män Åldersgrupp 18-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-64 år 64- år 3 1 3 2 1 1 1 Antal klienter med minderåriga barn som po har vetskap om 2 Varav antal klienter med hemmaboende barn 1 Justeringsmännens signatur Kvinnor Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 On § 6 Dnr:2014/55 6 Omsorgsnämndens delegationsordning Sammanfattning En revidering av Omsorgsnämndens delegationsordning har genomförts. Förslag på ny delegationsordning har tagits fram. Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att anta föreslagna delegationsordning. Expedieras till Diariet Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande DELEGATIONSORDNING för Omsorgsnämnden Gäller fr.o.m. 2014-03-01 Omsorgsnämndens Delegationsordning Antaget av/Ansvarig Omsorgsnämnden Handläggare/Förvaltning Marianne Brattberg SAS Dnr/Dokument ID 2014/ Datum/Version 2014-03-01 Syfte Omsorgsnämndens delegation till förvaltningschefen Gäller för Omsorgsnämndens verksamhet Referensdokument Ansvar och genomförande Förvaltningschefen Uppföljning Förvaltningschefen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid ALLMÄNT OM DELEGERING 3 RIKTLINJER FÖR UTÖVANDE AV DELEGERAD BESLUTANDERÄTT 4 DELEGATIONSFÖRTECKNING I ÄRENDEN INOMOMSORGSNÄMNDEN 1. stlagen (SoL) Socialtjän 6 stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen om 8 2. 3. om färdtjänst och Lag om Riksfärdtjänst Lag 10 om Bostadsanpassningsbidrag Lag 10 4. 5. HSL 10 6. klaganden, yttranden, anmälningar m m Över 11 etess, gallring Sekr 13 7. 8. God man, Förvaltarskap 13 2 Omsorgsnämndens Delegationsordning Antaget av/Ansvarig Omsorgsnämnden 9. nomiska ärenden 10. Personalärenden Handläggare/Förvaltning Marianne Brattberg SAS Dnr/Dokument ID 2014/ Datum/Version 2014-03-01 Eko 14 15 3 ALLMÄNT OM DELEGERING När nämnden delegerar beslutanderätten innebär det att nämnden överlämna beslutanderätten till annan så att denne beslutar i nämndens ställe. Delegaten redovisar sedan tillbaka till nämnden. Av 6 kap 33 §§ Kommunallagen framgår att beslutanderätt kan delegeras till o grupp av ledamöter eller ersättare o ensam ledamot eller ersättare o eller tjänsteman Nämnden kan inte uppdra åt två eller flera tjänstemän att tillsammans besluta i ett ärende, inte heller till ledamot och tjänsteman tillsammans. I vissa fall får besluten inte delegeras. Vilka beslut som inte är delegerbara finns uppräknade i respektive lag. Dessutom gäller generellt att ärenden av principiell natur inte får delegeras. Regler om delegation finns i 6 kap 34 § Kommunallagen. Bestämmelser om rätt att i vissa fall besluta i socialnämndens ställe återfinns i Socialtjänstlagen 10 kap 4 och 5 §§. I delegationen ligger att nämnden när som helst kan återkalla givna uppdrag. Det kan göras generellt eller bara i ett särskilt ärende. Nämnden kan också ta över ärendet och besluta. Ärenden som inte är delegerade ligger kvar på nämnden. Nämnden kan inte ändra ett redan fattat beslut. Delegaten beslutar i nämndens ställe och är så att säga nämnden. Om nämnden uppfattar att delegat brustit mot de intentioner som nämnden haft kan delegationen återkallas. Samma regler gäller då förvaltningschefen har delegerat. . Den i delegationsordningen angivna delegaten är den lägsta nivån. Delegaten kan avstå från att fatta beslut och överordnad chef har då alltid rätt att fatta beslut. Det finns möjlighet för en delegat att i en enskild fråga ”lämna tillbaka” beslutsfattandet till nämnden. Ofta gäller detta ärenden som tangerar principiella beslut. Rätt att fatta beslut med stöd av delegation gäller från den dag man fått delegation ( personlig delegation). Kommunallagens regler i 6 kap 24- 27 §§ om jäv gäller. Beslut som fattats med stöd av delegation skall redovisas till nämnden. (Kommunallagen 6 kap 35 §). Nämnden beslutar i vilken ordning detta skall ske. Tidpunkten för Kommentar tas som utgångspunkt för beräkning av besvärstiden när beslutet överklagas med kommunalbesvär. Den räknas från den dag beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När det gäller beslut som överklagas med förvaltningsbesvär räknas tiden, tre veckor, från den dag beslutet delgavs den som beslutet rör. Beslut som är ren verkställighet är inte delegationsbeslut och omfattas inte av anmälningsskyldigheten. Omsorgsnämndens Delegationsordning Dnr/Dokument ID Antaget av/Ansvarig Omsorgsnämnden Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27, 2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11 Handläggare/Förvaltning Marianne Brattberg Omsorgsförvaltningen RIKTLINJER FÖR UTÖVANDE AV DELEGERAD BESLUTANDERÄTT 2 Omsorgsnämnden delegerar beslutanderätten i vissa ärenden till Utskott för enskilda ärenden eller till förvaltningschef som i sin tur delegerar beslutanderätten till annan tjänsteman. Förvaltningschefen beslutar i vilken omfattning beslutanderätten får utövas av denne. Av förvaltningschefen delegerad beslutanderätt får inte av delegaten delegeras vidare till annan. 2. Kommunstyrelsen beslutar angående delegation i personalärenden. Beslut med stöd av delegation anmäls till den som lämnat delegationen. 3. Förvaltningschefen fastställer beslutsförläggningen inom de ramar som nämnden angett för tjänstemannadelegation. Chef är dock alltid oförhindrad att utöva samma beslutanderätt som en honom underställd har. Ingen har beslutanderätt enligt förteckning förrän särskilt beslut fattats ( personlig delegation) 4. Om förvaltningschef eller annan chef önskar förbehålla sig beslutanderätten i ett visst ärende eller i en viss typ av ärenden skall den som tilldelats beslutanderätten underrättas om detta i förväg. Chef får däremot inte ändra ett redan fattat beslut. 5. Delegerad beslutanderätt får inte utövas i ärende som är av principiell natur eller i övrigt av större vikt. Nämnden är – utan hinder av att beslutanderätten delegerats – alltid oförhindrad att ta upp ett ärende till eget avgörande. 6. Delegerad beslutanderätt får inte utövas i ärende som berör beslutsfattarens egna personliga förhållanden eller där eljest jäv enligt förvaltningslagen föreligger. 7. Som en allmän förutsättning för utövande av delegerad beslutanderätt gäller i samtliga fall att lagar och avtal inom området, utfärdade riktlinjer och övriga bestämmelser för verksamheten iakttas. Omsorgsnämnden delegerar beslutanderätten i de ärenden som anges i delegationsförteckning. I den mån delegaten så beslutar får beslutanderätten även utövas av annan befattningshavare inom den gräns som anges i kolumnen ”Delegat”. 8. Vid inköp gäller följande: 5 Omsorgsnämndens Delegationsordning Dnr/Dokument ID Antaget av/Ansvarig Omsorgsnämnden Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27, 2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11 Handläggare/Förvaltning Marianne Brattberg Omsorgsförvaltningen Den som beslutar om anskaffning av vara eller tjänst skall göra detta i enlighet med kommunens regler för detta. Upphandling görs som regel genom inköpsavdelningen, se lokala särbestämmelser för upphandling av varor och tjänster för Trollhättans kommun. För upphandling gäller dessutom Lagen om offentlig upphandling. Det betyder bland annat att beslutsfattarna ansvarar för att anskaffningsbeslut fattas i god tid och att samordning sker i största möjliga utsträckning. Beslutsärenden skall behandlas i ett sammanhang, dvs en uppdelning av ärendet får inte göras i syfte att kringgå gällande befogenhetsbestämmelser. Den som beslutar om anskaffning ansvarar även för att den anskaffade varan motsvarar de krav från bland annat arbetsmiljösynpunkt som ställs på produkter i förvaltningens verksamhet. 9. Den som har rätt att besluta ansvarar för att förhandling och information enligt MBL sker i de fall det är aktuellt. 10. Den som fattar beslutet skall förvissa sig om att det finns tillräckliga anslag för de kostnader som kan föranledas av beslutet. Vederbörande är också skyldig att beakta de anvisningar som utfärdats beträffande medelsanvändningen. I skyldigheten ingår också att förvissa sig om att de resurser som behövs för att beslutet skall kunna verkställas finns till förfogande. 11 Beslut som fattats med stöd av delegation skall anmälas till nämnden. Kommentar görs via pärm. Nämnden skall genom anmälningarna av delegationsbesluten ges tillfredsställande insyn i och kontroll över hur beslutanderätten utövas. Nämnden skall ges kontinuerlig information om verksamheten genom periodiska rapporter, driftsstatistik och budgetrapporter. Beslut med stöd av vidaredelegation av förvaltningschef ska anmälas till förvaltningschef, görs via pärm. 6 Omsorgsnämndens Delegationsordning Dnr/Dokument ID Antaget av/Ansvarig Omsorgsnämnden Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27, 2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11 Handläggare/Förvaltning Marianne Brattberg Omsorgsförvaltningen 1. Socialtjänstlagen (SoL) Ärendetyp Lagrum 1:1 Beslut att inleda utredning 11 kap 1 och 2 §§ Förvaltningschef SoL. med rätt att delegera vidare 1:2 Beslut att utredning inte skall inledas eller att inledd utredning skall avslutas enligt SoL eller annan lagstiftning. Beslut om avvisning och avskrivning. 11 kap 1 och 4 §§ SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 1:3 Beslut i ärenden om bistånd till livsföring i övrigt 4 kap 1 § SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 1:4 Hjälp i hemmet 4 kap 1 § SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 1:5 Trygghetslarm 4 kap 1 § SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 1:6 Ledsagarservice, 4 kap 1 § SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 1:7 Avlösarservice i hemmet, 4 kap 1 § SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 1:8 Kontaktperson, vuxna personer 4 kap 1 § SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 1:9 Korttidsboende, 4 kap 1 § SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 4 kap 1 § SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 1:11 Beslut om dagverksamhet 4 kap 1 § SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 1:12 Särskild boende i form av servicelägenhet 4 kap 1 § SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 1:10 Växelboende, äldreomsorg Trygghetsplats Delegat Kommentar Sviktplatser - demenscentrum 7 Omsorgsnämndens Delegationsordning Dnr/Dokument ID Antaget av/Ansvarig Omsorgsnämnden Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27, 2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11 Handläggare/Förvaltning Marianne Brattberg Omsorgsförvaltningen 1:13 Särskild boende i form av gruppbostad för äldre, 4 kap 1 § SoL. Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 1:14 Särskilt boende, inriktning socialpsykiatri 4 kap 1 § SoL. Utskott för enskilda ärenden 1:15 Boende i form av Träningslägenhet. 4 kap 1 § SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 1:16 Stöd i daglig livsföring till personer med funktionsnedsättningar, 4 kap 1 § SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 1:17 Ansökan om service och omvårdnadsinsatser för person bosatt i annan kommun som önskar flyttning till kommunen. 2a kap 8 § 1p.samt Förvaltningschef 4 kap 1 § SoL med rätt att delegera vidare 1:18 Beslut utöver 4 kap 1 § SoL i ärenden om bistånd, 4 kap 2 § SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 1:19 Beslut om köp av insats från annan vårdgivare än Trollhättans Stad . 4 kap 1 § SoL Utskott för enskilda Avser särskild boendeform för ärenden äldre eller personer med funktionsnedsät tning (Socialpsykiatri) 1:20 Beslut att teckna och att säga upp kontrakt samt tvistemål avseende kontrakt för boende/korttid utanför den egna kommunen Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 1:21 Beslut om tillfälligt utökad korttidsvistelse vid köpt plats. 4 kap 1 § SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 1:22 Beslut om avgift för service och omvårdnadsinsatser 8 kap 2-9 §§. SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 1:23 Jämkning eller förändring av avgift för hemtjänst, service och omvårdnad samt boende. 8 kap 2 § SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 1:24 Beslut om ändring av redan debiterad avgift 4 kap 2 § SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare Vid debitering av avgift pga felaktigt underlag. 8 Omsorgsnämndens Delegationsordning Dnr/Dokument ID Antaget av/Ansvarig Omsorgsnämnden Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27, 2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11 Handläggare/Förvaltning Marianne Brattberg Omsorgsförvaltningen 2. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Ärendetyp Lagrum Delegat 2:1 Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet inte täcks av assistansersättning enligt 51 kap socialförsäkringsbalken, 1, 7 §§ och 9 § 2 LSS. Utskott för enskilda ärenden Biträde av personlig assistent, verkställighet av beslut fattat enligt 51 kap socialförsäkringsbalken. 9 § 2 LSS Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 2:2 Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistent utöver beviljade assistanstimmar enligt 51 kap socialförsäkringsbalken 1, 7 §§ och 9 § 2 LSS Utskott för enskilda ärenden 2:3 Tillfälligt utökat biträde av personlig 1, 7 §§ och 9 § 2 assistans av akut och kortvarig natur, där ett LSS grundbeslut finns sedan tidigare, 2:4 Beslut om att anmäla till Försäkringskassan behov av assistanstimmar enligt 51 kap socialförsäkringsbalken 15 § 8 p LSS Förvaltningschef samt 110 kap 6 § med rätt att Socialförsäkrings delegera vidare balken 2:5 Ledsagarservice, avser även person som vistas i annan kommun till följd av beslut i hemkommunen 1, 7 §§ och 9 § 3 LSS. Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 2:6 Biträde av kontaktperson, avser även person 1, 7 §§ och 9 § 4 som vistas i annan kommun till följd av LSS. beslut i hemkommunen Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 2:7 Avlösarservice i hemmet, avser även person 1, 7 §§ och 9 § 5 som vistas i annan kommun till följd av LSS beslut i hemkommunen Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 2:8 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet på korttidsboende, stödfamilj och lägervistelse, avser även person som vistas i annan kommun till följd av beslut i hemkommunen 1, 7 §§ och 9 § 6 LSS Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 2:9 Beslut om tillfälligt utökad korttidsvistelse vid 1, 7 §§ och 9 § 6 köpt plats. avser även person som vistas i LSS annan kommun till följd av beslut i hemkommunen Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 2:10 Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför det egna hemmet, 1, 7 §§ och 9 § 8 LSS Kommentar Förvaltningschef med rätt att delegera vidare Utskott för enskilda ärenden 9 Omsorgsnämndens Delegationsordning Dnr/Dokument ID Antaget av/Ansvarig Omsorgsnämnden Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27, 2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11 Handläggare/Förvaltning Marianne Brattberg Omsorgsförvaltningen 2:11 Boende i bostad med särskild service och i annan särskilt anpassad bostad för vuxna 1, 7 §§ och 9 § 9 LSS Utskott för enskilda ärenden 2:12 Daglig verksamhet, avser även person som vistas i annan kommun till följd av beslut i hemkommunen 1, 7 §§ och 9 § 10 LSS Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 2:13 Beslut enligt LSS om insatser från vårdgivare annan än Trollhättans stad 17 a § LSS Utskott för enskilda ärenden 2:14 Beslut om upphörande av utförande av insats enligt 51 kap socialförsäkringsbalken. Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 2:15 Beslut om att teckna och säga upp kontrakt samt tvistemål avseende kontrakt för boende/korttid utanför den egna kommunen Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 2:16 Förhandsbesked om rätten till insatser för person som inte är bosatt i kommunen. Personlig assistans, bostad med särskild service för barn och unga samt bostad med särskild service för vuxna 16 § 2 LSS, 9 § 3-6 samt 10 LSS Förvaltningschef med rätt att delegera vidare Följer ordinarie delegation . 9 § 2, 9 § 8, 9 § 9 Utskott för enskilda LSS ärenden 2:17 Beslut att utbetala ersättning till annan 9 § 2, person än den som är berättigad till insatsen 11 § LSS Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 2:18 Beslut om återbetalningsskyldighet för felaktig eller för hög ersättning för personlig assistans enligt 9 § 2, 12 § LSS. Förvaltningschef 2:19 Beslut om uttag av skäliga kostnader för utförande av personlig assistans där den enskilde har beslut via 51 kap socialförsäkringsbalken och väljer kommunen som utförare av insatsen. 18 § LSS Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 2:20 Beslut om ersättning för bostad, kulturella aktiviteter, fritidsaktiviteter, resor m.m för personer med insats enligt LSS. 19 § LSS Förvaltningschef med rätt att delegera vidare Till ombud eller anlitat privat assistansbolag 2:21 Beslut om ersättning från förälder till barn 20 § LSS, 5 § Förvaltningschef under 18 år som får service och omvårdnad i LSS förordningen med rätt att annat hem enligt 9 § 8 LSS. samt 6 kap 2 och delegera vidare 3 §§ Socialtjänstförord ningen 10 Omsorgsnämndens Delegationsordning Dnr/Dokument ID Antaget av/Ansvarig Omsorgsnämnden Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27, 2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11 Handläggare/Förvaltning Marianne Brattberg Omsorgsförvaltningen 3. Lag om färdtjänst och Lag om Riksfärdtjänst. Ärendetyp Lagrum Delegat 3:1 Beslut om färdtjänst och/eller ledsagare och Riksfärdtjänst, beslut om att återkalla sådant tillstånd när förutsättningarna för tillstånd inte längre finns. 7-9,12 §§ Lag om färdtjänst, 4-7,9,§§ Lag om Riksfärdtjänst. Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 3:2 Beslut om att återkalla tillstånd till färdtjänst/ Riksfärdtjänst när tillståndshavaren gjort sig skyldig till allvarliga och upprepade överträdelser. 12 § Lag om färdtjänst, 9 § Lag om Riksfärdtjänst. Förvaltningschef med rätt att delegera vidare Kommen-tar 4. Lag om Bostadsanpassningsbidrag Ärendetyp Delegat 4:1 Beslut om bostadsanpassningsbidrag upp till max 50 000 ex moms Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 4:2 Bostadsanpassningsbidrag överstigande 50 000 kr per tillfälle, samt vid upprepade ansökningar om bidrag som sammanlagt överstiger 50 000 kr ex moms. Utskott för enskilda ärenden 4:3 Beslut om återbetalning av erhållet bostadsanpassningsbidrag. 17 § Lag om bostadsanpass ningsbidrag Kommen-tar Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 5. HSL Ärendetyp Lagrum Delegat Ansvar för att rutiner gällande kontakt med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal tas, när en patients tillstånd erfordrar det. 24 § 1 HSL samt SOFS 1997:10 MAS (Medicinskt ansvarig sjuksköterska) Ansvara för att delegationer gällande vårduppgifter är förenliga med säkerhet för patienten. 24 § 2 HSL MAS 5:1 Socialtjänstens ansvar avser hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer för äldre, i särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättningar, personer som vistas i dagverksamhet med beslut enligt 4 kap 1 § SoL samt hemsjukvård. 5:2 5:3 Kommentar 11 Omsorgsnämndens Delegationsordning Dnr/Dokument ID Antaget av/Ansvarig Omsorgsnämnden Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27, 2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11 Handläggare/Förvaltning Marianne Brattberg Omsorgsförvaltningen 5:4 Anmälan till socialstyrelsen av allvarlig skada eller sjukdom i samband med vård, behandling eller undersökning. 5:5 Remissvar gällande frågor av medicinsk karaktär från Socialstyrelsen och Socialdepartementet. 24 § 3 HSL samt SOFS 1997:10 SOFS 2005:28 Lex Maria MAS Information till Omsorgsnämn dens presidium vid behov. MAS 6. Överklaganden, yttranden, anmälningar m m. Ärendetyp Lagrum Delegat 6:1 Beslut att föra talan i ärenden eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol. 10 kap 2 § SoL Förvaltningschef 6:2 Beslut att utse ombud för omsorgsnämnden i ärenden eller mål vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol, samt vid förrättningar av olika slag. 10 kap 2 § SoL. Förvaltningschef 6:3 Utfärda fullmakt att företräda omsorgsnämnden vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol, samt vid förrättningar av olika slag. 6:4 Prövning av att ett överklagande skett i rätt tid och avvisning av överklagande som inkommit för sent. 24 § 1 st Förvaltningslag Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 6:5 Beslut huruvida omprövning skall ske. 27 § Förvaltningslag Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 6:6 Beslut om överklagande, yrkande om inhibition, begäran om prövningstillstånd i ärenden beslutade av Utskott för enskilda ärenden samt yttrande i överklagade ärenden där Utskott för enskilda ärenden fattat det ursprungliga beslutet enligt SoL, LSS, Lag om bostadsanpassning, Lag om färdtjänst, Lag om Riksfärdtjänst Utskott för enskilda ärenden Utskottets ordförande om utskottets beslut inte kan avvaktas. 6:7 Yttrande till Förvaltningsrätt, Kammarrätt Regeringsrätt i överklagat ärende enl SoL, LSS, Lag om bostadsanpassning Lag om färdtjänst, Lag om Riksfärdtjänst där det ursprungliga beslutet fattats av Omsorgsnämndens utskott för enskilda ärenden. Utskott för enskilda ärenden Utskottets ordförande om utskottets beslut inte kan avvaktas. Kommen-tar Förvaltningschef 12 Omsorgsnämndens Delegationsordning Dnr/Dokument ID Antaget av/Ansvarig Omsorgsnämnden Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27, 2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11 Handläggare/Förvaltning Marianne Brattberg Omsorgsförvaltningen 6:8 Beslut om överklagande, yrkande om inhibition, begäran om prövningstillstånd samt yttrande i överklagandeärenden, där beslut har fattats av handläggare på delegation enligt SoL, LSS, Lag om bostadsanpassning Lag om färdtjänst, Lag om Riksfärdtjänst Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 6:9 Yttrande till Förvaltningsrätt, Kammarrätt Regeringsrätt i överklagat ärende enl SoL, LSS, Lag om bostadsanpassning Lag om färdtjänst, Lag om Riksfärdtjänst där det ursprungliga beslutet fattats av delegat. Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 6:10 Rapport till Socialstyrelsen av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 § SoL. 16 kap 6 f § SoL. Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 6:11 Anmälan till Socialstyrelsen och kommunens revision när nämnden har verkställt ett gynnande beslut som har rapporterats som icke verkställt. . 6:12 Yttrande till Socialstyrelsen i ärende avseende särskild avgift. 6 f §, 16 kap 6 g § SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 16 kap 6 a § SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 6:13 Yttrande till Förvaltningsrätt i ärende avseende föreläggande om särskild avgift 16 kap 6 a § SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 6:14 Beslut om att till Socialstyrelsen anmäla allvarliga missförhållanden eller påtaglig risk för allvarliga missförhållanden i omsorger om äldre eller funktionshindrade enligt 14 kap 7 § SoL SAS (Socialt eller 24 f § LSS ansvarig (Lex Sarah) samordnare) 6:15 Beslut om att polisanmäla misstanke om brott, Off & sekr.L gentemot brukare, som kommer till (OSL) 10 kap 2 förvaltningens kännedom och som kan §. polisanmälas, utan hinder av sekretess. Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 6:16 Beslut att polisanmäla brott mot den egna verksamheten. 12 kap 10 § SoL samt 10 kap 2 § OSL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 6:17 Beslut om polisanmälan angående vissa brott mot underårig samt vissa grövre brott. 12 kap 10 § SoL samt 10 kap 21 § OSL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 6:18 Beslut om polisanmälan angående misstanke om vissa grövre brott. 12 kap 10 § SoL samt 10 kap 23 § OSL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare Information till Omsorgsnämn dens presidium vid anmälan till Socialstyrelsen. Avser brott med en straffsats på mer än 1 år. 13 Omsorgsnämndens Delegationsordning Dnr/Dokument ID Antaget av/Ansvarig Omsorgsnämnden Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27, 2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11 Handläggare/Förvaltning Marianne Brattberg Omsorgsförvaltningen 7. Sekretess, gallring Ärendetyp 7:1 Delegat Kommentar Beslut om utlämnande av allmän handling som rör enskilds förhållande, till enskild eller annan myndighet, där den enskilde har samtyckt till att handlingen lämnas ut. 12 kap 2 § 1 st OSL (Offentlighets och sekretesslagen) Förvaltningschef med rätt att delegera vidare -med förbehåll 12 kap 2 § 2 st OSL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare Beslut om utlämnande av personaladministrativ handling som rör personal inom omsorgsförvaltningens verksamhet råder sekretess med beslut enligt. 39 kap 1-3 §§, OSL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 7:2 Beslut om att avslå eller delvis avslå begäran från enskild eller annan myndighet att utlämna allmän handling som rör enskildes personliga förhållanden. 6 kap 4 § samt 26 kap 1 § OSL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 7:3 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheteri för forskningsändamål. 12 kap 6 § SoL Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 7:4 Besluta om förvaring och gallring av handlingar. 21 samt 22 § Förvaltningschefen Enligt fastställd dokumenthante LSS. med rätt att ringsplan 7 kap 1-2 §§ delegera vidare Socialtjänstförord ningen 8. God man, förvaltarskap Ärendetyp Lagrum Delegat 8:1 Anmälan till överförmyndaren angående 5 kap 3 § 1p SoF Förvaltningschef behov av förvaltarskap eller god man eller (Socialtjänstföror med rätt att att någon inte längre behöver förvaltare eller dningen) delegera vidare god man. 8:2 Yttrande i ärenden om förordnande av god 11 kap 16 § 2 st man eller förvaltare för någon som fyllt 16 år. Föräldrabalken Kommentar Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 14 Omsorgsnämndens Delegationsordning Dnr/Dokument ID Antaget av/Ansvarig Omsorgsnämnden Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27, 2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11 Handläggare/Förvaltning Marianne Brattberg Omsorgsförvaltningen 9. Ekonomiska ärenden Ärendetyp Lagrum Delegat 9:1 Utseende av beslutsattestant kontoansvariga, inköpsansvariga. Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 9:2 Ersättning till kontaktperson (SoL, LSS) och stödfamilj (LSS). Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 9:3 Eftergift av fordran. Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 9:4 Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada som vållats av personal inom omsorg med belopp motsvarande högst stadens självrisk Förvaltningschef med rätt att delegera vidare 9:5 Beslut om deltagande i kurser konferenser, fortbildning. Förvaltningschef med rätt att delegera vidare Kommentar Se SKL:s rekommendationer -all personal 9:6 Besluta att bevilja förtroendevalda att delta i utbildningar Omsorgsnämndens ordförande 9:7 Representation < 1000 kronor Förvaltningschef med rätt att delegera vidare > 1000 kronor Nämndens ordf eller förvaltningschef 15 Omsorgsnämndens Delegationsordning Dnr/Dokument ID Antaget av/Ansvarig Omsorgsnämnden Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27, 2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11 Handläggare/Förvaltning Marianne Brattberg Omsorgsförvaltningen 10. Personalärenden - förhandlings- och lönefrågor Ärendetyp Lagrum Delegat 10:1 MBL 11 – 14§§ samt 38 -Förvaltningschef Förhandla -förvaltningsövergripande frågor -övriga frågor 10:2 Avseende MBL 14 § i samråd med -beslutsfattande chef personalkontor et Överenskommelse med enskild arbetstagare om lön -för samtliga månadsavlönad personal inom av PU fastställda ramar och riktlinjer Anställande chef -för samtliga månadsavlönad personal utom av PU fastställda ramar och riktlinjer ? -för nyanställd personal med timlön Enhetschef på Bemanningsenheten 10:3 Förbud mot bisyssla AB 8 § Förvaltningschef 10:4 Frågor rörande avstängning p.g.a. förseelse AB 10 § Förvaltningschef 10:5 Frågor avseende disciplinpåföljd AB 11 § Förvaltningschef 10:6 Beslut om uppsägning/avsked från arbetsgivarens sida AB 33 § Förvaltningschef 10:7 Förändring av organisation inom förvaltningen som är av mindre principiell betydelse 10:8 Anställande av arbetstagare 10:9 Kommentar Förvaltningschef med rätt att vidaredelegera inom respektive ansvarsområde Respektive enhetschef enhetschef inom respektive ansvarsområde Områdeschef övrig personal inkl områdeschef Förvaltningschef Beslut att ej tillsätta ledig befattning för att istället pröva vakansen för omplacering - -inom förvaltning Förvaltningschef med rätt att vidaredelegera 16 Omsorgsnämndens Delegationsordning Dnr/Dokument ID Antaget av/Ansvarig Omsorgsnämnden Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27, 2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11 Handläggare/Förvaltning Marianne Brattberg Omsorgsförvaltningen 10:10 Tjänstledighet utan lön upp till 6 månader 10:11 Tjänsteresa Förvaltningschef med rätt att vidaredelegera -inom Norden 10:12 -utom Norden men inom Europa Arbetsmiljöansvar Anställande chef Arbetsmiljölagen Förvaltningschef Förvaltningschef med rätt att vidaredelegera Särskild delegation skal upprättas med varje chef 17 FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 On § 7 Dnr 2014/54 7 Vägledande bestämmelser myndighetsutövning Handikappomsorg Sammanfattning En revidering av gällande vägledande bestämmelser myndighetsutövning Handikappomsorg har genomförts. Förslag till nya bestämmelser har tagits fram. Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att anta förslaget till nya vägledande bestämmelser myndighetsutövning Handikappomsorg. Expedieras till Områdeschef biståndsenheten Diariet Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 Syfte: Ge vägledning för biståndsbedömning inom handikappomsorgen. Gäller för: Insatser enligt LSS och SoL, Omsorgsförvaltningen i Trollhättans Stad. Referensdokument: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialtjänstlagen (SOL), Delegationsordning, Föräldrabalken, Nationella och lokala måldokument för omsorgen om funktionshindrade. Ansvar och genomförande: Biståndshandläggare, chefer och övrig personal inom Omsorgsförvaltningen. Uppföljning: Kontinuerlig uppföljning och uppdatering av omsorgsnämnden. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning I RAMAR FÖR VERKSAMHETEN II RÄTTEN TILL BISTÅND/INSATS 1. Målgruppen. 2. Allmänt om vägledande bestämmelser och rätten till bistånd. 3. Grundläggande värderingar, synsätt och förhållningssätt. III INSATSER 4. Personlig assistans. 5. Ledsagarservice. 6. Kontaktperson. 7. Avlösarservice i hemmet. 8. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet. 9. Boendeformer för barn och unga med behov av särskilt stöd. 10. Boendeformer för vuxna med behov av särskilt stöd. 11. Daglig verksamhet enl. LSS eller sysselsättning enl. SoL. 12. Boendestöd enl. SoL. 13. Individuell plan enl. 10 § LSS. 14. Närstående-/anhörigstöd. 15. Förhandsbesked enl. 16 § 2 st LSS. 16. Om flyttning till och från Trollhättans kommun. 17. Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun. 18. Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt HSL. Hjälp i hemmet och trygghetslarm enl. SoL. – Se vägledande bestämmelser för SoL.Objektsanställning av närstående – Se vägledande bestämmelser för SoL.. 1(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 Inledning Vägledande bestämmelser för en samordnad handikappomsorg beskriver de olika dokument som styr den verksamhet (läs myndighetsutövning) som bedrivs inom Biståndsenheten, Omsorgsförvaltningen, i Trollhättans Stad. Vägledande bestämmelser omfattar följande: I RAMAR FÖR VERKSAMHETEN innehåller en kort beskrivning av vilka övergripande styrdokument som reglerar verksamheten såsom lagstiftning, nationell handlingsplan, lokala planer för verksamhetsområdet, delegationsrätten och rutiner för handläggning. I ramar redovisas också de rutiner och arbetsordningar som överenskommes inom Biståndsenheten, mellan Biståndsenheten och resp. utförarenhet eller för alla handikappomsorgens och/eller kommunens verksamheter. II RÄTTEN TILL BISTÅND/INSATS Här redovisas lagstiftningens intentioner och centrala begrepp gällande rätten till insats enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL). III INSATSER innehåller preciserade bestämmelser för verksamhetsområdet Handikappomsorg, d v s de insatser för personer med funktionsnedsättningar som omfattas av lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL). Om dessa insatser fattar Omsorgsnämnden beslut. Innehållet i de vägledande bestämmelserna kommer kontinuerligt att genomgå översyn och uppdateras. Den senast uppdaterade versionen finns alltid på intranät. Dessa riktlinjer formulerades 2002-05-01 i en första version och har sedan dess reviderats ett antal gånger. 2(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 1 RAMAR FÖR VERKSAMHETEN Det finns en rad styrande dokument inom området handikappomsorg och biståndsbedömning. Här följer några: - Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). - Socialtjänstlagen (SoL) - Nationella planer för handikappolitiken. - Socialstyrelsen allmänna råd. - Mål och resursplan för Trollhättans Stad, Omsorgsförvaltningen, Omsorg för funktionshindrade samt Biståndsenheten (MRP). Även budgethandlingen innehåller anvisningar och mål för verksamheten (se intranät). - Verksamhetsidéer för olika verksamheter inom Omsorg för funktionshindrade. - Delegationsförteckningen (se intranät). - Vägledande bestämmelser för myndighetsutövning inom handikappomsorgen (detta dokument). - Verksamhetsplan för Biståndsenheten (se intranät). - Dokumenterade rutiner för arbetssättet inom myndighetsutövningen (se intranät). Delegationsförteckningen är det samlade dokumentet som reglerar rätten att fatta beslut inom Omsorgsnämndens ansvarsområde. Delegationsförteckningen anger vilken lägsta befattningsnivå som har befogenhet att fatta resp. beslut. I avsnittet ”Riktlinjer för utövande av delegerad beslutanderätt” anges att ”Ingen har beslutanderätt enligt förteckning förrän särskilt beslut fattats därom.” Detta kallas personlig delegation. Personlig delegation lämnas av resp. enhetschef och förvärvas av nyanställd först efter viss tid, efter att resp. chef har försäkrat sig om att den nyanställde besitter de kunskaper som behövs om gällande lagstiftning, handläggning, lokala bestämmelser (rätten att fatta beslut och riktlinjerna för myndighetsutövning inom Handikappomsorgen) och verksamhetsområdet. Personlig delegation undertecknas på särskilt avsedd blankett (se rutiner vid myndighetsutövning). Det finns dokumenterade rutiner för biståndshandläggningen mm på förvaltningens intranät som t ex: rutin för ärendehantering, rutin för överklagande, rutiner för verkställighet, rutin för klagomålshantering samt rutin för anmälan av missförhållanden, Lex Sarah. Lex Sarah – I socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS samt socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:5), regleras socialtjänstens ansvar att uppmärksamma och undanröja allvarliga missförhållanden inom verksamheterna. - om skyldigheten att rapportera och utreda samt avhjälpa och undanröja missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden enligt 7 kap. 6 § första stycket och 14 kap. 3–6 §§ SoL samt 23 e § första stycket och 24 b–24 e §§ LSS, (2–5 kap. samt 7 kap. 1 § och delar av de allmänna råden i 7 kap.), och 3(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 - om anmälningsskyldigheten till Socialstyrelsen vid allvarliga missförhållanden eller påtagliga risker för allvarliga missförhållanden enligt 14 kap. 7 § SoL och 24 f § LSS, (6 kap. samt 7 kap. 1 § och delar av de allmänna råden i 7 kap.). 4(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 II ALLMÄNT OM VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER OCH RÄTTEN TILL BISTÅND 1. Målgrupp Handikappomsorg omfattar alla personer med funktionsnedsättningar i behov av bistånd eller insats pga sin funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättningar kan ha behov av hjälp, ett hjälpbehov som uppkommit på grund av funktionsnedsättningen. Alla personer med funktionsnedsättningar kan få hjälp enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen. Personkretsen för LSS omfattar endast vissa funktionshindrade, beskrivna i 1 § LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Personkretsen omfattar således inte alla personer med funktionsnedsättningar.. Dessa ”vissa funktionshindrade” beskrivs i tre undergrupper. 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med hjärnskada förvärvad i vuxen ålder, förorsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom, och betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder till följd därav. 3. Personer med andra fysiska eller psykiska funktionshinder, som är varaktiga, inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. För att fastställa personkretstillhörighet krävs: För 1. personkretsen (den s.k. diagnosgruppen) krävs diagnos och intyg om utvecklingsstörning, om autism eller om autismliknande tillstånd av läkare/psykolog. Diagnoskriterier beskrivs i DSM IV. Diagnoser skall ej tolkas av handläggare. För 2. personkretsen krävs intyg av läkare om hjärnskadan, dess uppkomst samt en utredning av den begåvningsmässiga funktionsnedsättningen. Denna utredning bör ha gjorts av psykolog. För 3. personkretsen krävs intyg av läkare (och ev. annan specialist) som beskriver funktionsnedsättningen - arna.: - vilken/-a förmåga/-or den enskilde lider förlust av (ej sjukdomsbeskrivning), - att varaktigheten är överskådlig över tid, - att funktionshindret ej beror på normalt åldrande, - att funktionshindret/-n är stort/-a (omfattar flera livsområden samtidigt) 5(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 - att funktionshindret förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen (inte klarar dagliga vardagsrutiner själv). För att någon skall omfattas av 3:dje.personkretsen krävs att alla 5 kriterierna är uppfyllda. Innebörden i de senare 4 kriterierna förtydligas i propositionen 1992/93:159, Stöd och service till vissa funktionshindrade. Med varaktigt funktionshinder avses enligt propositionen att det inte skall vara av övergående eller tillfällig natur. Det framgår att lagen i första hand skall tillförsäkra personer med livslånga eller mycket långvariga funktionshinder det särskilda stöd som de behöver för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärdiga med andra människors. Kriteriet funktionshinder som ej tillhör det normala åldrandet används huvudsakligen vid bedömning av personkretstillhörighet av äldre personer för att skilja ut funktionshinder som är direkt relaterade till åldrandet från övriga, exempelvis gäller det vissa demenssjukdomar. Med stort funktionshinder avses enligt propositionen att funktionshindret skall ha en sådan karaktär eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt t.ex. boende, fritid, behov av rehabilitering eller habilitering. Detsamma gäller om en person dagligen är mycket beroende av hjälpmedel eller har återkommande behov av annan persons hjälp för den dagliga livsföringen t.ex. äta, klä sig, sköta hygien, förflytta sig eller meddela sig. Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen avses enligt propositionen att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som t.ex. hygien, toalettbestyr, mathållning, av- och påklädning, förflyttning inomhus och utomhus, sysselsättning eller att utföra träning/behandling. Det kan också gälla svårigheter att kommunicera med andra eller att sköta sin ekonomi. Så skall det ge upphov till omfattande behov av stöd och service, vilket enligt propositionen (sid 169) i allmänhet innebär att den enskilde har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. För personer med flera funktionsnedsättningar måste den samlade effekten bedömas. 6(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 2. Allmänt om vägledande bestämmelser och rätten till bistånd/insats. Dessa bestämmelser avser insatser för personer med funktionsnedsättningar såväl enligt LSS som SoL. Politikerna i Trollhättans kommun fattar beslut om riktlinjer för biståndsbedömningen. Insatser för personer med funktionsnedsättningar kan beviljas enligt SoL (socialtjänstlagen) och LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Enligt 4 § LSS innebär denna lag ”… ingen inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt någon annan lag.” Dessa bestämmelser omfattar ej insats enligt 9 § 1. LSS angående rådgivning och annat personligt stöd. Huvudman är Västra Götalandsregionen genom Handikappförvaltningen i Vänersborg. Vägledande bestämmelserna omfattar ej heller insats enligt 9 § 7. LSS angående korttidstillsyn för skolungdom över 12 år, för vilket Utbildningsförvaltningen i Trollhättans Stad ansvarar. Rätten till bistånd 4 kap 1 § 1 st SoL Rätten till bistånd regleras i 4 kap 1 § 1 st socialtjänstlagen ”Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.” Syftet med rättighetsbestämmelser är att garantera människor det stöd de behöver i de fall detta inte kan tillgodoses av dem själva eller någon annan. Det är ett uttryck för människans eget ansvar att klara sin livsföring. Det är också ett uttryck för att samhället skall träda in med stöd när den enskilde inte kan klara detta. Tre kriterier skall uppfyllas för att ha rätt till bistånd - att ha behov - att inte kunna tillgodose dem själv - att inte heller kunna få dem tillgodosedda på annat sätt Begreppet ”behov” i lagens mening är liktydigt med ett mänskligt behov t.ex. att äta, att sköta sin hygien, att förflytta sig. Det man inte kan göra själv behöver man hjälp med. Begreppet ”bistånd” betyder hjälp. Behov kan tillgodoses med hjälp (bistånd). Hjälpen ges i form av insatser. Bistånd ”för sin livsföring i övrigt” 4 kap 1 § 1 st SoL Inom ramen för begreppet ”livsföring i övrigt” regleras det bistånd som ej benämns försörjningsstöd. Detta är den sammanfattande benämningen på den hjälp som beviljas enligt socialtjänstlagen inom kommunens handikappverksamhet. Socialtjänstlagen 7(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 beskriver inga insatser. De insatser som omfattas i Trollhättans Stad framgår av VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER FÖR MYNDIGHETSUTÖVNING ENLIGT SoL. Skälig levnadsnivå 4 kap 1 § 2 st. SoL Skälig levnadsnivå är VAD (vilken form av hjälp (insatser) och vilken omfattning) samhället tar ansvar för och garanterar att alla får, om de har behov som de inte själva kan tillgodose eller kan tillgodoses på annat sätt. Skälig levnadsnivå beskrivs som generella bestämmelser. Individuell behovsbedömning skall alltid göras i förhållande till bestämmelserna . Vilka insatser och vilken omfattning, som handikappomsorgens verksamhet har enligt socialtjänstlagen finns beskrivet under INSATSER.. Rätten till insatser enl. 7 § 1 st LSS Rätten till insatser regleras i 7 § LSS ”Personer som anges i 1 § har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 § 1. och 2. har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 § … 10..” Tre kriterier skall uppfyllas för att ha rätt till insats - Personen skall omfattas av personkretsen enl. LSS (gäller ej SoL) - behov skall föreligga och namngiven insats i 9 § LSS skall motsvara behovet (enl. SoL skall behov föreligga – insatser finns ej namngivet) - behovet skall faktiskt inte vara tillgodosett (enl. SoL gäller att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt) Begäran om insatser enl. 8 § LSS Insatser enligt denna lag kan endast ges till den enskilde om han/hon begär det. Ena ansökan/begäran om insats kan endast göras av den enskilde, vårdnadshavare eller legal ställföreträdare såsom god man eller förvaltare. För barn över 15 år kan inte en insats som begärs av vårdnadshavare beviljas mot barnets vilja om den själv kan uttrycka sin önskan eller sina behov. Vuxna och ungdomar över 15 år skall endast beviljas insatser på ställföreträdares ansökan om han/hon uppenbart saknar förmåga att själv föra sin talan. Barnperspektiv enl.5 kap 1 § SoL, 6 § LSS, 5 kap. När åtgärder enligt denna lag berör barn skall barnets bästa särskilt beaktas. När en insats rör barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets bästa ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 8(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 Socialnämndens befogenheter vid oenighet mellan vårdnadshavarna, 6 kap 13a § Föräldrabalken. Står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare och samtycker endast den ena till en åtgärd till stöd för barnet, får socialnämnden besluta att åtgärden får vidtas utan den andra vårdnadshavarens samtycke om det krävs med hänsyn till barnets bästa och åtgärden gäller 1. psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2. behandling i öppna former som ges med stöd av 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), 3. utseende av en kontaktperson eller en familj som avses i 3 kap. 6 b § första stycket socialtjänstlagen eller 4. en insats enligt 9 § 4, 5 eller 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ett beslut enligt första stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt. Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. Rätten får dock bestämma att dess beslut ska gälla först sedan det har vunnit laga kraft. Stöd och skydd för barn Anmälningsplikten enligt 14 kap. 1 § SoL har utökats till att även gälla vid misstanke om att ett barn far illa. Var och en som arbetar inom omsorgsnämndens verksamhetsområde har en skyldighet att göra anmälan enligt ovan. En utredning med anledning av en anmälan om att ett barn far illa eller att det finns en misstanke om detta ska omfatta både barnets behov av stöd och skydd. Socialnämnden ska se till så att det finns rutiner för att förebygga och åtgärda risker och missförhållanden inom socialtjänstens stöd och skydd för barn och unga. Utreds av Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Goda levnadsvillkor enligt 7 § 2 st LSS Om rätten till insats föreligger skall den enskilde genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Detta begrepp skall ej sammanblandas med det kvantitativa innehållet i socialtjänstlagens begrepp skälig levnadsnivå. Goda levnadsvillkor innebär att: - insatserna skall ha en skälig nivå - insatserna skall vara varaktiga och samordnade - insatserna skall anpassas till mottagarens individuella behov - insatserna skall utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem. - insatserna skall utformas så att de stärker den enskildes förmåga (jfr SoL ”… möjligheter att leva ett självständigt liv.”) att leva ett självständigt liv. - den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. 9(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 Insatser som är varaktiga över tid, individuellt anpassade (ej enl. standardiserad mall), lättillgängliga och utformade så att de tydligt stärker den enskildes egen förmåga (även om den är ringa) att leva så självständigt som möjligt samt inflytande och medbestämmande är de kvaliteter som svarar mot goda levnadsvillkor. Goda levnadsvillkor relaterar till målet enl. 5 § LSS ”Verksamhet … skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet… Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.” Individuell behovsbedömning Vid myndighetsutövning (beslutsfattande i personärende) skall alltid en individuell behovsbedömning göras för att det klart skall framgå om den enskildes behovssituation kan tillgodoses med insatser och omfattning i enlighet med Trollhättans Stads Vägledande bestämmelser för insatser enligt LSS och socialtjänstlagen för personer med funktionsnedsättningar. Om inte behovet kan tillgodoses inom ramen för dessa vägledande bestämmelser skall det tydligt framgå av den individuella behovsbedömningen. 10(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 3. Grundläggande värderingar, synsätt och förhållningssätt Handikappomsorgen (insatser för personer med funktionsnedsättningar) i Trollhättans Stad skall präglas av socialtjänstlagens och LSS grundläggande värderingar, synsätt och förhållningssätt samt kommunens grundläggande värderingar (se MRP). Samhällets socialtjänst vilar på demokratins och solidaritetens grund. Detta innebär att den enskilda människan - har förmågan att leva ett självständigt liv - har eget ansvar för att klara sin livsföring (för sitt eget liv) - har rätt till integritet - har rätt att föra sin egen talan - skall vara delaktig Personer med behov av hjälp och stöd skall - bemötas med respekt i dialog - ges insats endast om den enskilde själv begär - få sina behov individuellt prövade, tillgodosedda och anpassade - vara fullt delaktiga i insatsernas utformande och utförande - få insatserna utformade så att de är lätt tillgängliga - få insatserna utformade så att de stärker förmågan att leva ett självständigt liv 11(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 III INSATSER 4. Personlig assistans Typ av insats innehåll Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken enligt 9 § 2. LSS och 9 a § LSS. Biträde av personlig assistent innebär att den enskilde ansöker om och beviljas personligt utformat stöd av personal anställd i kommunen. Ekonomisk ersättning för skäliga kostnader avser den kostnad som den enskilde får i samband med att assistansen utförs av annan huvudman än kommunen. En grundläggande tanke bakom insatsen biträde av personlig assistent är att den skall vara en sammanhållen insats som i sig innefattar andra insatser, vilket ger samordning och kontinuitet som skall begränsa antalet personer som utför insatsen. Men om en person ansöker om ledsagarservice enligt LSS så är det den insatsen som skall prövas och beslutas om. LSS är lagrummet som reglerar insatsen för grundläggande behov under 20 timmar per vecka. Socialförsäkringsbalken är lagrummet som reglerar insatsen för grundläggande behov över 20 timmar per vecka. Försäkringskassan är huvudman för handläggning enl. 51 kap. socialförsäkringsbalken. Kommunen har alltid det ekonomiska ansvaret för personlig assistans upp till 20 timmar per vecka, oavsett huvudman och lag. Om beslut enligt socialförsäkringsbalken föreligger utgår assistansersättning från staten - till den huvudman som verkställer beslutet. Rätten till assistanstimmar enligt socialförsäkringsbalken beslutas av Försäkringskassan och är en prövning på likadana grunder (kriterier) som enligt LSS, med den skillnaden att omfattningen av de grundläggande behoven måste uppgå till 20 timmar eller mer. Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader innebär att den enskilde väljer en annan huvudman för utförandet av assistansen. Vid ansökan skall det framkomma om den enskilde ansöker om biträde av personlig assistent eller skäliga kostnader för assistanstimmar. Övriga behov. Den som får personlig assistans har rätt att få hela hjälpbehovet (alla sina behovsområden) tillgodosett inom ramen för denna insats, vilket alltså kan omfatta behov av hjälp med ledsagning och/eller 12(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 avlösning. Biträde av personlig assistent, verkställighet av beslut fattat enligt 51 kap socialförsäkringsbalken. Den enskilde kan själv avgöra om han/hon vill anlita extern utförare, ansvara själv eller begära att kommunen utför den beviljade assistansen. Vid en begäran om kommunalt utförande fattas ett särskilt beslut om verkställighet av den beslutade insatsen. Syfte och målgrupp Biträde av personlig assistent är ett personligt utformat stöd till den som har mycket stora hjälpbehov av personlig karaktär. Förutsättning för denna insats är krav på hjälp med sina grundläggande behov. Med grundläggande behov avses sådana mycket personliga angelägenheter som hjälp med sin personliga hygien, måltider(att äta och dricka), toalettbestyr, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personens behov – se 9 a § LSS. Tidsåtgång, frekvens, omfattning Individuellt behovsprövat. 13(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Särskilda villkor, undantag Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 Föräldrar med funktionsnedsättningar Omvårdnad av barn till person med funktionsnedsättningar är som huvudregel inte en syssla för personlig assistans (”Ett barns behov av omvårdnad är principiellt inte en uppgift för förälderns personliga assistent” enligt Propositionens specialmotivering sid 176). Under spädbarnsåret, under anknytningsprocessen, är barnet känslomässigt och praktiskt totalt beroende av oftast någon av sina föräldrar. Föräldraförsäkringen ger rätt för båda föräldrarna att använda dess förmåner. Därefter träder andra samhällsförmåner in såsom barnomsorg. Undantag kan göras under spädbarnsåret, assistenten kan hjälpa den funktionshindrade att klara viss praktisk omvårdnad (som exempel ges vid amning och blöjbyten) av spädbarnet d v s vara en hjälp för föräldern att vara förälder. Personlig assistans till barn med funktionsnedsättningar Barns rätt till personlig assistans skall ske dels enligt samma kriterier som för vuxna d.v.s. hjälp med grundläggande behov och dels med beaktande av vad som sägs i propositionen 1992/93:159 sid 66 ”personlig assistans kan vara av grundläggande betydelse för barn som har omfattande omvårdnadsbehov under hela dygnet och som på grund av t.ex. hjärnskada, genetisk skada eller sjukdom har flera funktionshinder samtidigt. Sådana funktionshinder kan vara någon eller flera kombinationer av t.ex. rörelsehinder, utvecklingsstörning, synskada, hörselskada, epilepsi, andningsproblem, hjärtsjukdom eller extrem infektionskänslighet.” För de flesta barn är det bättre att kunna bo tillsammans med sina föräldrar med stöd av personlig assistans än att flytta till en bostad med särskild service. För att bedöma funktionsnedsatta barns behov av insatser enligt LSS och föräldraansvaret görs en jämförelse med vad som är normalt föräldraansvar för barn utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder. Särskilda skäl för personlig assistans under vistelse i barnomsorg och skola I propositionen 1992/93:159 sid 65 skrives ”Barn med funktionshinder har ofta särskilda behov av stöd i barnomsorg, skola och på fritid. Om barnets behov inte tillgodoses inom ramen för ordinarie verksamhet, bör det vara huvudmannens uppgift att se till att resurser tillförs verksamheten med hänsyn till barnets behov. Det kan t.ex. innebära att personaltätheten höjs eller att verksamheten tillförs specialpedagogiskt stöd. En annan åtgärd kan vara elevassistans.” Insatsen personlig assistans skall alltså inte ersätta den personal som krävs för att ett barn i behov av stöd skall få enligt skollagen, se skollagen 2010:800 5-1 §§ 14(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 Endast om den hjälp ett barn/elev behöver är sådan att den faller utanför vad som är rimligt enligt skollagens ansvar och om ett barn/elev ofta måste utebli från verksamheten samt är i behov av personlig assistent såväl i anslutning till verksamheten som i hemmet så kan detta innebära att rätten till personlig assistans i skola/barnomsorg förstärks. Personlig assistans i daglig verksamhet I insatsen daglig verksamhet enligt LSS skall enligt 9 c § ingå omvårdnad. I 6 § 2 st LSS skrives ”För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges.”. Det åligger således verksamheten att ansvara för all omvårdnad för att den enskilde skall kunna ta del av insatsen daglig verksamhet. Det kan undantagsvis beviljas personlig assistans, såväl enligt LSS som enligt 51 kap socialförsäkringsbalken, om den enskilde har ett oungängligt behov av en särskild person knuten till den enskildes person i daglig verksamhet och i bostaden. Den särskilda personen skall vara nödvändig för den enskildes kommunikation. Behovet förstärks om den enskilde har behov av täta sjukhusbesök. Om särskilda skäl skall anses föreligga skall de styrkas av läkare med specialistkompetens. Resursbrist inom daglig verksamhet skall inte lösas genom att insatsen personlig assistent beviljas. Personlig assistans i bostad med särskild service I insatsen bostad med särskild service enligt LSS skall enligt 9 c § ingå omvårdnad. I 6 § 2 st LSS står att läsa ”För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges.” Det åligger således verksamheten att ansvara för all omvårdnad för att den enskilde skall kunna ta del av insatsen bostad med särskild service. Enligt 9 c § LSS insatsen ”…bostad med särskild service för vuxna ingår också fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter.” Den enskildes hela hjälpbehov skall täckas av personalen i verksamheten. I bostad med särskild service i form av servicebostad kan i vissa fall biträde av personlig assistent förekomma. Även här skall dock den enskildes behov av stöd och service tillgodoses inom ramen för verksamheten. I insatsen annan särskild anpassad bostad ingår ej service och omvårdnad varvid insatsen biträde av personlig assistent eller assistanstimmar via socialförsäkringsbalken kan vara aktuell. Resursbrist inom bostad med särskild service skall inte lösas genom att särskild insats beviljas utan löses genom personalförstärkning. 15(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 Personlig assistans under vistelse på sjukhus Den som har beslut om personlig assistans enligt LSS eller via försäkringskassan kan, efter behovsbedömning, ges möjlighet att ha den med sig under vistelse på sjukhus, del av eller hela omfattningen av den assistans som redan är beviljad om: - karaktären av funktionsnedsättningen gör det särskilt angeläget - hälsotillståndet kräver att ett starkt begränsat antal personer med ingående kunskap om den enskilde bör finnas till hands - den enskildes möjligheter att kommunicera kräver att ett starkt begränsat antal personer med ingående kunskap om den enskilde bör finnas till hands. Tillfälligt behov av personlig assistans enligt LSS Tillfälligt behov av insatsen personlig assistans enligt LSS kan uppstå som ett komplement till assistanstimmar enligt socialförsäkringsbalken eller som ett komplement till tidigare fattat beslut om insatsen enligt LSS t.ex. i samband med semesterresa. Skall för övrigt utredas som ett grundbeslut om biträde av personlig assistent eller ekonomisk ersättning för skäliga kostnader för anordnande av assistans. Dubbelassistans Den som har behov av mer än en personlig assistent samtidigt har rätt till två eller flera assistenter endast om möjligheterna att få bidrag enligt lagen (1992:1574), om bostadsanpassning m. m, eller hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), har utretts Personlig assistans enligt 9 § 2 i samband med resor I första hand skall resan genomföras inom ramen för beviljade assistanstimmar. Vid utökat behov av assistans görs en individuell behovsprövning. I alla beslut om personlig assistans inryms del till omkostnader varvid ingen särskild hänsyn tas till omkostnader. Ansökan bör inkomma i god tid då en planerad resa ej kan anses vara av akut karaktär. Vårdbidrag - personlig assistans - Vårdbidrag är en statlig ersättning vilket kan beviljas en förälder för merarbete med särskild tillsyn och vård samt för de merkostnader som orsakas av barnets sjukdom eller funktionshinder. Detta bidrag handläggs av Försäkringskassan. Rätten till personlig assistans går före vårdbidraget. En förälder som uppbär vårdbidrag för sitt barn och ansöker om personlig assistans för barnet kan inte nekas insatsen med hänvisning till att vårdbidrag är beviljat. Information skall lämnas om att vårdbidrag ofta reduceras som en följd av att insatsen personlig assistans beviljas. Föräldern ansvarar för att informera Försäkringskassan om förändrade förhållanden. 16(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 65-årsgränsen Rätt till insatsen personlig assistans föreligger enligt 9 b § LSS efter att den enskilde fyllt 65 år om insatsen beviljats före han/hon fyllt 65 år eller om ansökan inkommit till kommunen senast dagen före 65-årsdagen och därefter blivit beviljad. Insatsen får inte utökas i omfattning efter det att den enskilde fyllt 65 år. En ansökan om bistånd enligt SoL kan då göras. Särskilda villkor, utförande Insatsen utförs av anställd person. Önskemål om val av personlig assistent skall i möjligaste mån tas hänsyn till. Ansvarig för utförandet Ansvarig enhetschef inom Omsorgsförvaltningen. Vid beslut om ekonomisk ersättning för skäliga kostnader där annan huvudman står för utförandet av assistansen har den huvudmannen ansvar för utförandet och personal. 17(31) Dokumentbeteckning Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Datum: 2014-03-01 5. Ledsagarservice Typ av insats innehåll Ledsagarservice enligt 9 § 3. LSS - Insatsen innebär att ledsagas, beledsagas, få sällskap till och från kultur- eller fritidsaktivitet, besöka vänner (då den enskilde inte själv kan ta sig själv till och från) eller bara för att promenera. Insatsen är alltså knuten till aktiviteter utanför hemmet och utförs av en anställd person. I insatsen ingår ej omvårdnad enligt 9 c § LSS. Observera att LSS utgör ett komplement till annan befintlig lagstiftning inom området, vilket innebär att lagen inte medför några inskränkningar i rätten till insatser som kan tillkomma enligt annan lagstiftning, 4 § LSS. Det ansvar som åligger annan huvudman skall således beaktas. Ledsagarservice som ”bistånd för sin livsföring i övrigt” enligt 4 kap 1 § SoL - Ledsagning enligt socialtjänstlagen kan beviljas personer med funktionsnedsättningar som ej tillhör personkretsen. En bedömning görs enligt begreppet skälig levnadsnivå. Syfte och målgrupp Syftet med insatsen är att bryta isolering. Insatsen skall underlätta för personer med omfattande funktionsnedsättningar att kunna delta i samhällslivet samt att ha kontakter med andra. (Ingår i personlig assistans för den som uppfyller kriterierna därför.) För barn och ungdomar skall behov som går utöver vad som är normalt för ett barn i motsvarande ålder ligga till grund för bedömningen. Tidsåtgång, frekvens, omfattning Avgift I beslutet skall anges antal timmar per vecka eller månad. Särskilda villkor, undantag Ledsagningen utförs i första hand inom närområdet. Med närområde avses den egna eller närliggande kommuner. Insatsen skall kunna genomföras på högst en halv dag. LSS ingen avgift. SoL se Trollhättan Stads fastställda taxa. Den enskilde får själv bekosta de omkostnader som uppkommer i samband med insatsen. Detta innebär att i beslut om ledsagarservice ingår det inte beslut om ekonomisk ersättning för aktiviteter, transport eller kost för brukaren eller ledsagaren. Den enskilde har normalt inte rätt till ledsagarservice enligt 9 § 3 p LSS för att kunna företa semesterresor. En sådan insats kan endast beviljas i mycket speciella undantagsfall. Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att övervägande skäl talar för att lagstiftarens avsikt varit att insatsen led- 18(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 sagarservice tar sikte på en tämligen begränsad insats avsedd att ge personer med funktionsnedsättningar, som inte uppfyller förutsättningarna för personlig assistans, ökade möjligheter att genomföra enklare aktiviteter och bryta social isolering. Att åka på semesterresor kan enligt Högsta förvaltningsdomstolens bedömning normalt inte anses vara att genomföra en sådan enklare aktivitet som omfattas av insatsen ledsagarservice enligt 9 § 3. (Dom 2011-78 Högsta Förvaltningsdomstolen) För besök på vårdinrättning hänvisas till sjukresor. ”Insatsen ledsagarservice, som kan beviljas enligt SoL eller LSS, syftar till att bryta isolering för äldre och funktionshindrade och att möjliggöra för den enskilde att besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller i kulturlivet. Syftet med insatsen är inte att vara ett alternativ till sjukresor för att underlätta besök hos läkare, sjukgymnast o dyl.” (Dom Kammarrätten Stockholm, 2013-02-27, mål nr: 7444-12) I bostad med särskild service (enl. 9 § 8 och 9 LSS) eller beslut om bostad med särskild service enligt SoL 4 kap 1 § ingår fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. I dessa insatser skall det utöver vad som genomförs gemensamt finnas utrymme för individuellt anpassad ledsagning till olika fritidsaktiviteter vid minst ett tillfälle per vecka. Vid önskan om ytterligare enskilda fritidsaktiviteter än det som ingår i den särskilda boendeformen kan en ansökan om ledsagarservice prövas. Med fritidsaktiviteter avses aktiviteter som ligger utöver vardagliga sysslor. I begreppet vardagliga sysslor återfinns t.ex. veckoinköp, besök på återvinningscentralen, bank och apoteksärenden osv. Särskilda villkor, undantag Insatsen utförs av anställd person. Önskemål om val av ledsagare skall i möjligaste mån tas hänsyn till. Ansvarig för utförandet Ansvarig enhetschef inom Omsorgsförvaltningen. 19(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 6. Kontaktperson Typ av insats innehåll Kontaktperson enligt 9 § 4. LSS - Insatsen innebär att få ett ickeprofessionellt stöd av en människa (lekman) med stort engagemang och intresse av andra människor. Kontaktpersonen skall vara en medmänniska. Kontaktpersonen, som inte har något juridiskt ansvar i sitt uppdrag, kan ge enklare råd och vara en förespråkare för den enskilde i enklare frågor. Kontaktpersonen får ej ta ansvar för frågor som faller inom god maninstitutet eller är av juridisk karaktär. I insatsen ingår ej omvårdnad enl. 9 c § LSS. Kontaktperson som ”bistånd för sin livsföring i övrigt” enligt 4 kap 1 § SoL - Insatsen kontaktperson kan beviljas enligt socialtjänstlagen för personer med funktionsnedsättningar som inte tillhör LSS personkrets. I insatsen enligt socialtjänstlagen finns ett förändringsperspektiv. Insatsen skall vara en del i en process som kan leda till att behovet av insatsen upphör. Syfte och målgrupp Syftet med insatsen är att bryta isolering. Insatsen skall ge samvaro och hjälp till fritidsverksamhet. Insatsen är huvudsakligen riktad till vuxna personer. Tidsåtgång, frekvens, omfattning Avgift En individuell prövning görs. För insatsen uttages ingen avgift. Den enskilde betalar dock sina egna omkostnader. Särskilda villkor, undantag Insatsen utförs av person som kontrakteras av Trollhättans Stad. Önskemål om val av kontaktperson skall i möjligaste mån tas hänsyn till. Anhöriga eller personer inom det närmaste nätverket bör inte förordnas som kontaktperson. Ansvarig för utförandet Ansvarig enhetschef inom Omsorgsförvaltningen. 20(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 7. Avlösarservice i hemmet Typ av insats, innehåll Avlösarservice i hemmet enligt 9 § 5. LSS - Insatsen innebär att en anställd person tillfälligt avlöser/avlastar och tar över omsorgen från anhöriga/närstående. Insatsen utförs i den enskildes hem eller i dess direkta närhet. I insatsen kan ingå omvårdnad. Avlösarservice i hemmet som ”bistånd för sin livsföring i övrigt” enligt 4 kap 1 § SoL - Insatsen avlösarservice i hemmet enligt socialtjänstlagen är till innebörd och syfte densamma som LSS för personer med funktionsnedsättningar som ej tillhör LSS personkrets. Syfte och målgrupp Syftet med insatsen är att ge föräldrar och syskon utrymme för varandra, föräldrarna tid för egna aktiviteter eller tid för att vila. För personer över 65 år, se VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER MYNDIGHETUTÖVNING ENL. SOL. Tidsåtgång, frekvens, omfattning Avlösarservice är framförallt en regelbunden insats, som ger framförallt föräldrar möjlighet att med jämna tidsintervall få ”egen” tid. I beslutet skall anges antal timmar per vecka eller månad. Avgift Ingen avgift. Särskilda villkor, undantag Önskemål om val av avlösare skall i möjligaste mån tas hänsyn till. Avlösaren skall ej tillhöra den närmaste familjekretsen. Familjehemsföräldrar är i detta fall att jämställa med föräldrar. Ansvarig för utförandet Ansvarig enhetschef inom Omsorgsförvaltningen. 21(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 8. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Typ av insats, innehåll Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 § 6. LSS - Insatsen innebär att omsorgsansvaret tillfälligt flyttas utanför det egna hemmet till verksamhet eller annan person än föräldrar/ närstående. Den enskilde vistas då på ett korttidshem, i en stödfamilj eller på läger. Vid behov av avlösning/avlastning se även rubrik Avlösarservice i hemmet. Vid behov av miljöombyte/rekreation se även rubrik Ledsagarservice. Korttidsvistelse som ”bistånd för sin livsföring i övrigt” enligt 4 kap 1 § SoL – kan i vissa fal bli aktuell för personer som vårdas av anhörig där insats enligt LSS ej är aktuell. Syfte och målgrupp Syftet med insatsen är att tillfälligt avlösa/avlasta föräldrar/närstående och/eller ge miljöombyte/rekreation för den enskilde. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet kan för en vuxen bidra till strävan att skapa ett eget självständigare liv. För personer med demens eller som är över 65 år, se VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER MYNDIGHETUTÖVNING ENL. SOL. Tidsåtgång, frekvens, omfattning Korttidsvistelse utanför det egna hemmet bör ej ha större omfattning i tid än den tid som den enskilde vistas i det egna hemmet. I beslutet skall anges omfattningen av insatsen per period. t.ex. Vecka, månad, år. . Avgift För insatsen får avgift ej uttagas enligt 21 § LSS. För insats enligt 4 kap 1 § SoL uttages ingen avgift. Ersättning för kostnader som avser måltider och ev. andra omkostnader får uttages, dock ej högre än kommunens självkostnader. Särskilda villkor, undantag Korttidsvistelse erbjuds ej under två veckor under sommarlovet samt under totalt 8 röda dagar under storhelger. Ansvarig för utförandet Ansvarig enhetschef inom Omsorgsförvaltningen. 22(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 9. Boendeformer för barn med behov av särskilt stöd Typ av insats, innehåll Boende i familjehem och bostad med särskild service för barn och unga enligt 9 § 8. LSS - Ett av socialtjänstens viktigaste mål är att skapa förutsättningar för att barn med funktionsnedsättningar skall kunna växa upp i sitt föräldrahem. Boende i familjehem och bostad med särskild service för barn och unga är en insats som kan komma i fråga först om barnet, trots stödinsatser i hemmet, inte kan bo i det egna hemmet. Insatsen skall ses som ett komplement till det egna föräldrahemmet, en kompletterande varaktig uppväxtmiljö. Den kan endast bli aktuell för ett barn med omfattande funktionshinder och som på grund därav har behov av detta särskilda stöd. Omsorgssvikt på grund av brister i föräldraförmågan utreds på andra grunder. Boende i familjehem Insatsen innebär att ett barn: 1. på grund av sitt funktionsnedsättning 2. stadigvarande bor… 3. i en annan familj än den egna. Det är i första hand personer med funktionsnedsättningar med stort omvårdnadsbehov och att … 4. stödinsatser i det egna hemmet inte varit tillräckliga, som gör att denna insats blir aktuell. I övrigt gäller socialtjänstlagens bestämmelser om medgivande enl. 6 kap 6 § SoL. Vårdplan skall upprättas enl. 11 kap 3 § SoL. Vård i annat hem än det egna skall övervägas minst en gång i halvåret enl. 6 kap 8 § SoL. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet Insatsen innebär att barnet: 1. pga sin funktionsnedsättning 2. stadigvarande bor … 3. i en bostad med särskild service tillsammans med andra barn. Det är ett stort och komplicerat omvårdnadsbehov som skall tillgodoses. Stödinsatser i det egna hemmet har ej varit tillräckliga. I en bostad med särskild service skall personal finnas dygnet runt. Insatsen kan också ges i samband med skolgång på annan ort då barnet/ungdomen ej kan genomföra studierna utan särskilt boende. I insatserna ingår enl. 9 c § LSS omvårdnad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. 23(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Syfte och målgrupp Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 Boende i familjehem - Syftet med insatsen är att vården och omvårdnadsansvaret stadigvarande flyttas till en annan familj pga av en omfattande behovssituation föranledd av omfattande funktionsnedsättningar.. Bostad med särskild service - Syftet med insatsen är att skapa en god boendesituation för barn med mycket omfattande behov av särskilt och speciellt stöd som ställer krav på tillgång till personal med kvalificerad och särskild kompetens. Syftet med insatsen är vidare att möjliggöra för barn/ungdomar som studerar på annan ort ett anpassat boende så de kan genomföra studierna. Tidsåtgång, frekvens, omfattning Insatserna begränsas åldersmässigt av när skolgången inom det allmänna skolväsendet upphör. Avgift Föräldrar är skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för barnet enl. 8 kap 1 § 2 st. SoL och 20 § LSS. Särskilda villkor, undantag Behov av placering pga föräldrasvikt och sociala problem utreds av individoch familjeomsorgen. Ansvarig för utförandet Placerande handläggare. Vid familjehemsplacering ansvarar familjehemshandläggare på arbetsmarknads och socialförvaltningen för uppföljning och omprövning av familjehemmet. Vid boende utanför kommunen skall ansvarig avgiftshandläggare för köpta platser informeras om kostnader, hyra och övriga avgifter. Se rutin för köpta platser och avtal. 24(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 10. Boendeformer för vuxna med behov av särskilt stöd Typ av insats, innehåll Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 § 9. LSS. Insatsen bostad med särskild service innebär att den enskilde har ett eget kontrakt (ej ett reguljärt förstahandskontrakt med enskild hyresvärd) - ett andrahandskontraktsförhållande med kommunen. I insatsen ingår såväl bostaden som det personella stödet för att genomföra dagliga aktiviteter i och utanför bostaden. Inom ramen för bostad med särskild service för vuxna finns: Servicebostad, gruppbostad samt annan särskild anpassad bostad. I insatsen bostad med särskild service i form av gruppbostad eller servicebostad ingår service, omvårdnad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter enligt 9 c § LSS. Den enskilde skall förutom gemensamma aktiviteter inom eller utanför boendet erbjudas möjlighet till stöd med individuellt anpassade fritidsaktiviteter utanför boendet vid minst ett tillfälle per vecka. Med fritidsaktiviteter avses aktiviteter som ligger utöver vardagliga sysslor. I begreppet vardagliga sysslor återfinns t.ex. veckoinköp, besök på återvinningscentralen, bank och apoteksärenden osv. Servicebostad som är en fullvärdig bostad med god tillgänglighet där service och omvårdnad kan ges dygnet runt. Det personliga stödet ges i den omfattning den enskilde behöver. Bostaden upplåts på sedvanligt sätt. I insatsformen servicebostad ges service av ett fast basstöd d.v.s. genom anställd personal för ”anläggningen”. Vissa gemensamma utrymmen för service och gemenskap skall finnas. Servicebostaden kan vara en anläggning med flera lägenheter (servicebostäder) och gemensamhetsutrymmen. Servicebostäder kan också vara förlagda i vanligt flerfamiljshus, samlade i en trappuppgång, utspridda i olika hus eller trappuppgångar med en gemensam baslägenhet eller som enstaka lägenheter kopplade till en gruppbostad. Servicebostad för funktionshindrad (enl. LSS) skall ej förväxlas med den särskilda boendeformen för äldre (enl. SoL). Gruppbostad som är en anläggning (med gemensamma yttre väggar eller tomt) som har flera separata lägenheter och gemensamma service- och gemensamhetsutrymmen med erforderlig fast kollektiv bemanning dygnet runt som skall täcka de boendes hela stödbehov. Gruppbostaden är tänkt för dem med ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Gruppbostaden kan vara ett hus med flera lägenheter, radhuslänga, en grupp friliggande småhus eller en del av ett vanligt flerfamiljshus. Varje enskild disponerar sin egen lägenhet, sin permanenta bostad, och har tillgång till gemensamma utrymmen för 25(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 umgänge. Gruppens sammansättning har stor betydelse för möjligheten att ge innehåll och förutsättningar till en gemenskap för de boende. Annan särskilt anpassad bostad Insatsen annan särskilt anpassad bostad innebär en fullvärdig lägenhet i det normala bostadsbeståndet, som genom kommunens försorg bostadsanpassats för funktionshindrade. Denna bostad beviljas som insats enligt 9 § 9. LSS. I denna insats ingår inte service, omvårdnad, fritids- och kulturverksamhet. Behovsprövat stöd och service - ledsagarservice, hjälp i hemmet och personlig assistans – kan beviljas enligt LSS, SoL resp. Socialförsäkringsbalken.. Bostad med särskild service för vuxna personer med psykiska/neuropsykiatriska funktionsnedsättningar enligt 4 kap 1 § SoL Vuxna personer med psykisk/neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte tillhör LSS personkrets, som p.g.a. sin funktionsnedsättning är i behov av ett boende med omfattande behov av stöd, omsorg och eventuellt omvårdnad över dygnet kan beviljas bostad med särskild service enligt 4 kap 1 § SoL. Bostaden är nära ansluten till gemensamhetsutrymmen där det finns en fast personalbemanning. I boendet ingår stöd med fritids- och kulturella aktiviteter. Den enskilde skall förutom gemensamma aktiviteter inom eller utanför boendet erbjudas möjlighet till stöd med individuellt anpassade fritidsaktiviteter utanför boendet vid minst ett tillfälle per vecka Med fritidsaktiviteter avses aktiviteter som ligger utöver vardagliga sysslor. I begreppet vardagliga sysslor återfinns t.ex. veckoinköp, besök på återvinningscentralen, bank och apoteksärenden osv. Syftet med insatsen är att stärka den enskildes förmågor samt stärka den enskildes möjlighet till eget boende. Kontroll och övervakning av missbruk ingår ej i denna boendeform. Träningslägenhet med boendestöd för personer med funktionsnedsättningar enligt 4 kap 1 § SoL. Träningslägenhet kan endast beviljas i samband med beslut om boendestöd enligt SoL. Träningslägenheter kan vara ett alternativ för: Personer med funktionsnedsättningar som är i behov av stöd i sitt boende som ej kan få eget hyreskontrakt på grund av tidigare störning eller hyresskulder. 26(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 Personer som skall flytta ut från något av kommunens särskilda boenden och som ett led i samband med flytten kan vara i behov av en tråningslägenhet. Behovet kan uppkomma på samma grunder som ovanstående samt som en extra trygghetsfaktor för att våga/klara att flytta vidare till egen bostad. Personer som bedöms vara i behov av boendestöd som en extra garant för att det skall fungera i en egen lägenhet. Syfte och målgrupp Syftet med denna insats är att vuxna med funktionsnedsättningar som inte klarar ett helt eget boende skall ha möjligheter att skapa ett eget hem. Tidsåtgång, frekvens, omfattning Antalet boende i en gruppbostad enligt LSS bör vara litet, då det för vissa personer med omfattande funktionsnedsättningar är särskilt viktigt att begränsa antalet kontakter i den närmaste miljön. Avgift Bostad med särskild service - Kostnader för insatser får inte tas ut enl. 21 § LSS i andra fall än §§ 18 – 20. Den enskilde betalar hyra (marknadsmässig) för bostaden. Kostnader för mat ingår ej i insatsen utan är sådant som den enskilde själv ansvarar för. Enligt 19 § LSS ”… får skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter tas ut enligt de grunder som kommunen bestämmer… inte överstiga kommunens självkostnader.” Bostad med särskild service för vuxna med neuropsykiatriska/psykiska funktionsnedsättningar enligt 4 kap 1 § SoL - Hyra och omvårdnadsavgift uttages i enlighet med kommunens bestämmelser. Träningslägenhet enligt 4 kap § SoL – Hyra betalas av den enskilde. Avgift för boendestöd uttages enligt Trollhättans Stads fastställda riktlinjer. Avgiften är inkomstprövad och fastställs enligt gällande taxesystem. Ansvarig för utförandet Ansvarig enhetschef inom Omsorgsförvaltningen. Vid boende utanför kommunen skall ansvarig avgiftshandläggare för köpta platser informeras om kostnader, hyra och övriga avgifter. Se rutin för köpta platser och avtal. 27(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 11. Daglig verksamhet, sysselsättning Typ av insats, innehåll Daglig verksamhet enligt 9 § 10. LSS Rätten till denna insats förutsätter att andra möjligheter till sysselsättning/träning har undersökts och att de ej finns. Insatsen innebär att få en meningsfull daglig sysselsättning/aktivitet utanför det egna hemmet för den som är i yrkesverksam ålder och som inte förvärvsarbetar eller utbildar sig. Det innebär varken anställningsförhållande eller anställningsförmåner. Insatsen kan även i vissa fall beviljas personer över pensionsålder för att motverka passivisering och isolering. Inom ramen för daglig verksamhet kan rymmas såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter. Det är inte ett avlönat arbete och syftet är ej att producera varor eller tjänster. Omvårdnad enl. 9 c § LSS ingår i insatsen. Innehållet i insatsen är ej verksamhet/tillsyn utöver sysselsättningens tid. Detta ev. behov får tillgodoses med andra insatser. Sysselsättning för personer som ej omfattas av personkrets enligt LSS. Möjlighet till meningsfull sysselsättning för personer inom socialpsykiatrin erbjuds inom ramen för förvaltningens öppna verksamheter. För personer över 65 år, se VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER MYNDIGHETUTÖVNING ENL. SOL. Syfte och målgrupp Daglig verksamhet enligt 9 § 10. LSS - Syftet är att den enskilde skall kunna vara i meningsfull daglig aktivitet. Insatsen skall bidra till personlig utveckling och främja delaktighet i samhället. Den skall också motverka passivisering och isolering. Insatsen har som övergripande mål att utveckla den enskildes ev. möjlighet till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden, få tillgång till arbetsmarknadsåtgärder eller anställning inom Samhall. Denna insats har endast de personer rätt till som tillhör personkretsen 1 § 1. och 2. LSS. Sysselsättning för personer inom socialpsykiatrin – Syftet med den öppna verksamheten är att ge dessa personer möjlighet till meningsfull sysselsättning och samvaro med andra. Verksamheten riktar sig till personer som ej är aktuella för andra arbetsmarknadsåtgärder. 28(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Tidsåtgång, frekvens, omfattning Avgift Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 Omfattning skall individuellt anpassas. För personer med insats enligt LSS - Habiliteringsersättning utbetalas per närvarodag. Kostnad för måltid i samband med insatsen uttages enl. 19 § LSS. Insatsen är avgiftsfri. Särskilda villkor, undantag Insatsen riktar sig främst till personer i yrkesverksam ålder. Ansvarig för utförandet Ansvarig enhetschef inom Omsorgsförvaltningen. 29(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 12. Boendestöd enligt Socialtjänstlagen Lagstiftning Boendestöd är en insats som beviljas enligt 4 kap 1 § SoL. ”Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt”. Typ av insats Boendestöd är ett pedagogisk, social och utåtriktad stöd, där den enskilde är verkligt delaktig i stödets alla processer. Boendestödet är en riktad punktinsats som inte innehåller någon form av övervakning eller tillsyn. syfte Boendestödet syftar till att; - Målsättning genom personligt utformat stöd ge den enskilde möjligheten att få struktur i vardagen att stärka den enskildes förmåga att klara sig på egen hand att möjliggöra för den enskilde att klara eget boende att möjliggöra för personer inom de särskilda boendeformerna att flytta till egen bostad Målsättningen är att den enskilde genom boendestödet skall kunna få - ökad livskvalitet ökad möjlighet att bo kvar i den egna bostaden ökad möjlighet till en socialt fungerade livssituation stöd i att bryta isolering Insatsen har som mål att leda till utveckling av den enskildes egna förmågor. Insatsen skall leda till en ökad självständighet. Målgrupp Boendestödet vänder sig till vuxna personer över 18 år med - - psykiska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa samt psykiska funktionsnedsättningar i kombination med andra tilläggshandikapp neuropsykiatriska funktionsnedsättningar lindrig utvecklingsstörning Personen skall bo i egen bostad inom det ordinära boendebeståndet eller ha erhållit en träningslägenhet genom biståndsbeslut. Personen skall klara att vara själv i sin bostad utan tillsynsinsats. 30(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Begränsning av målgruppen Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 Vuxna personer som bor hemma hos sina föräldrar kan erhålla boendestöd i samband med att de planerar att flytta till egen bostad. Ett sådant stöd kan tidigast erhållas tre månader innan planerad flytt äger rum. Övre åldersgräns är generellt 65 år, men undantag kan förekomma. Individuell prövning får göras av det fortsatta behovet i samband med 65 årsdagen. Detta under förutsättning att personen har ett pågående beslut om boendestöd. Personer över 65 år kan inte erhålla boendestöd som en för honom/henne helt ny insats. Om en fysisk funktionsnedsättning är eller kommer att vara den mer dominerande funktionsnedsättningen och den enskilde har behov av varaktigt stöd med den personliga omvårdnaden eller skötsel av sitt hem är han eller hon inte berättigad till insatsen boendestöd. Personen har då möjlighet att söka bistånd annan form såsom hjälp i hemmet eller insats via LSS. Kriterier för att erhålla boendestöd Boendestödet består av två kompletterande delar som tillsammans bildar den helhet, som den enskilde utifrån sin funktionsnedsättning, kan ha behov av för att kunna ha ett eget boende, struktur i sin vardag och ett fungerande liv med skälig levnadsnivå. De kompletterande delarna består av - stöd i hemmet och dess närhet samt - vägledning/stöd för att kunna bygga upp och få en social tillvaro Boendestödets båda delar är lika betydelsefulla för personen och kräver båda ett pedagogiskt förhållningssätt från personalen. För att en person skall kunna beviljas boendestöd ska hon/han ha behov av boendestödets båda delar. Personer som har behov av endast någon del av de två kompletterande delarna kan få sina behov tillgodosedda via andra stödformer såsom hjälp i hemmet, ledsagarservice, kontaktperson eller insats via LSS m.m. Typ av insats, innehåll Stöd i hemmet Stöd i hemmet innebär 31(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS - Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 att hjälpa den enskilde att träna och utveckla grundläggande vardagsaktiviteter att genom pedagogiskt förhållningssätt instruera och stödja personen at på egen hand kunna klara vardagsaktiviteter att genomföra aktiviteten åt/tillsammans med den enskilde i syfte att praktiskt visa och vara en förebild för hur man kan klara sina vardagsaktiviteter Först och främst handlar boendestödet om att tillsammans med brukaren skapa goda rutiner och en god struktur i vardagen. Det kan handla om struktur över dag att man har rutin att gå upp på morgonen, äter regelbundet, har bra kvällsrutiner osv. Boendestödet skall utformas på ett sådant sätt att den enskilde har en rimlig möjlighet att klara aktiviteten självständigt t.ex. kan inte inköp utföras på annat sätt än att det skulle vara möjligt för en person att utföra det självständigt. Bostad – Ett av de viktigaste målen för alla människor är att ha någonstans att bo. Att få möjlighet att ha och behålla en bostad skall ses som en prioriterad arbetsuppgift för boendestödet. Insatsen innefattar allt som rör den enskildes boende. Främst handlar det om att få vardagsarbetet i hemmet att fungera. Stöd med till exempel diskning, städning, bäddning undanplockande i bostaden m.m. Ekonomi - Även stöttning med att sköta sin vardagsekonomi ingår i boendestödets uppdrag. Skall dock inte ersätta god man utan endast fungera som ett stöd i att klara självständigt. Mathållning – innefattar alla moment runt den enskildes mathållning dvs. från planering och inköp till genomförande av matlagning eller hjälp att köpa färdig mat. Personlig hygien – innefattar den enskildes behov av stöd med personlig omvårdnad (motiverande insats) hjälp att byta kläder samt stöd med tvättning. Egenvård – innebär påminnelse/stöd i att själv sköta sin medicinering. Vid behov av ytterligare stöd eller övertagande skall insatsen utföras enligt HSL. (SOFS 2009:6) Vägledningsstöd för att kunna bygga upp och få en fungerande social tillvaro Vägledning och stöd för att kunna bygga upp och få en fungerande social tillvaro utifrån sina egna förutsättningar innebär att Strukturellt stöd – innebär att den enskilde har behov av ett övergripande stöd i att planera sin vardag och de aktiviteter 32(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Avgränsning till andra myndigheters ansvar Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 som kan ingå. Stödet skall vara av vägledande karaktär i syfte att skapa en struktur som håller över tid. Sociala kontakter – innebär stöd till sociala kontakter. Stödja den enskilde att kunna bygga upp positiva nätverk utanför familjen. Boendestödet skall dock inte ersätta andra sociala kontakter utan fungera som motor/stimulera till andra kontakter. Aktivitet – Innebär stöd till att finna meningsfull aktivitet. Stöd att våga komma igång och prova aktiviteter utanför hemmet t.ex fritidsaktiviteter eller någon form av sysselsättning. Boendestödet skall inte vara själva aktiviteten men kan vara ett stöd i att komma igång och våga påbörja en aktivitet. Professionella kontakter – innebär stöd till att ta kontakt med andra myndigheter eller verksamheter. Skall inte innebära ersättning för god man utan finnas som motor/stimulera till att självständigt ta dessa kontakter. Vård och behandling I boendestödets arbetsuppgifter ingår inte att arbeta med någon form av terapeutisk samtalsbehandling, samtalsterapi, KBT, DBT eller annan form av insats av behandlande karaktär. Gäller såväl enskilt som i grupp. HSL/Egenvård Avseende egenvård har socialstyrelsen gjort följande definition av begreppet. egenvård hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). hälso- och sjukvård åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador(1) (1) Hälso- och sjukvård omfattar sådan verksamhet som bedöms kräva personal med utbildning inom hälso- och sjukvård eller sådan personal i samarbete med annan personal. Se vidare 1 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och 1 kap. 4 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Detta innebär att egenvård ej kan bedrivas med personalansvar för mediciner. En bedömning om den enskilde klarar att ansvara för sina mediciner själv skall göras av medicinsk personal. Boendestödet skall inom ramen för egenvård endast påminna om medicinering eller rent praktiskt hjälpa till att öppna burk eller doseringspåse. Den enskilde 33(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 skall dock ha hela ansvaret för sin medicinering själv. Kan personen ej ha ansvaret skall en bedömning göras om personen har behov av HSL insatser. Som en del i bedömningen ska det ingå en analys av, om utförandet av egenvården kan innebära att patienten utsätts för risk att skadas. I förekommande fall ska en utredning göras för att avgöra om patienten själv eller med hjälp av någon annan på ett säkert sätt kan utföra en hälso- och sjukvårdsåtgärd som egenvård. Om patienten behöver praktisk hjälp för att utföra egenvården, ska den behandlande legitimerade yrkesutövaren samråda med 1. den eller de närstående som ska hjälpa patienten, 2. ansvarig nämnd inom socialtjänsten, eller 3. ansvarig befattningshavare hos en annan aktör. En hälso- och sjukvårdsåtgärd får inte bedömas som egenvård, om analysen visar att det föreligger en risk för att patienten skadas.(SOFS 2009:6) Detta innebär att det inte skall vara aktuellt med egenvård där det bedöms vara riskfyllt att brukaren förvarar sina mediciner i sin bostad och har ansvar för dem. Tidsåtgång, frekvens, omfattning Insatsen kan vara fortlöpande och regelbunden. Boendestöd kan ges alla dagar mellan 07.00-22.00. Nattetid kan den enskilde vid behov erhålla stödinsatser genom trygghetslarm, nattpatrull eller eventuellt via hälso- och sjukvårdens mobila team. Boendestödet är en punktinsats som kan ges vid högst 3 tillfällen per dag och/eller med högst 20 timmar per vecka. Verkställighet, omprövning/uppföljning Verkställighet Beslut om boendestöd skall verkställas så snart beslutet har fattats. Undantag kan förekomma på grund av svårigheter att samordna och planera stödet. Ett beslut får inte bli liggande i avvaktan på verkställighet och beslutet måste vara verkställt inom tre månader. Omprövning/uppföljning Ny ansökan Då en person ansöker om boendestöd för första gången eller vid ny ansökan efter tidigare avslutat boendestöd skall beslutet alltid tidsbe- 34(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 gränsas till 6 månader. Omprövning skall därefter ske. Omprövning efter 6 månader Om det vid omprövning visar sig att det nya beslutet kommer att avvika från det ursprungliga (förändrat behov) tidsbegränsas även det nya beslutet till 6 månader. Om omprövningen innebär fortsatt insats som tidigare görs en individuell bedömning och tidsbegränsning, dock max 1 år. Om ytterligare omprövningar innebär oförändrat behov skall en bedömning göras om boendestödet har en habiliterande/rehabiliterande effekt och skall ges i form av boendestöd eller har visat sig vara av bestående karaktär och då skall erbjudas som annan insats t.ex. hjälp i hemmet via hemvården. Ej verkställda beslut Enligt gällande lagstiftning skall ett beslut om insats verkställas så snart som möjligt. Har inte ett nytt beslut verkställts inom tre månader på grund av att brukaren varit svår att nå, inte själv velat påbörja insatsen eller av andra skäl inte medverkat till uppstart av insatsen skall beslutet omprövas. Vilande beslut Ett påbörjat beslut skall fortlöpande verkställas. Har den enskilde önskemål om att avbryta insatsen så skall beslutet avslutas. Undantag kan göras vid t.ex. sjukdom eller kortare semesterresa. Avgift Se Trollhättans Stads fastställd taxa. Ansvarig för utförandet Enhetschef boendestöd 35(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 13. Individuell plan 10 § LSS Personer med funktionsnedsättningar som omfattas av personkrets 1-3 LSS skall erbjudas individuell plan enligt LSS. Förutsättning för att en individuell plan skall upprättas är att den enskilde är beviljad eller beviljas insats enligt LSS. Vid beslut om insats enligt LSS informeras den enskilde skriftligen om möjligheten att få en sådan plan upprättad. Planen skall upprättas i samråd med den enskilde. Planen skall redovisa åtgärder som vidtas av andra än kommun och landsting. Landsting och kommun skall underrätta varandra om upprättade planer. En individuell plan enl. 10 § LSS skall - vara övergripande - individualiserad - den enskildes individuella planering - syfta framåt - vara målinriktad d.v.s. ange en strävan / inriktning ”mål” - hjälpa till att sortera - samordna insatser - vara uppföljningsbar Ansvarig handläggare eller ansvarig socialpedagog inom någon av de aktuella verksamheterna fungerar som administratör av den individuella planen, som är ett dokument, som i ett exemplar förvaras i resp. personakt. 36(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 114. Närstående-. anhörigstöd Syftet med stöd till anhöriga Syftet med stödet till anhöriga är framför allt att minska deras fysiska och psykiska belastning. Den anhöriga kan genom stödet få en förbättrad livssituation samtidigt som risken att drabbas av ohälsa minskar. Målgrupp • De personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. • Anhöriga kan vara makar, barn, syskon, föräldrar grannar eller goda vänner • Den enskilde avgör själv om hon/han tillhör målgruppen för anhörigstöd. Begreppsförklaring • Anhörig är den som ger stöd, hjälp och/eller vård. • Närstående är den som tar emot stöd, hjälp och/eller vård av anhörig Anhörigperspektiv i handikappomsorgen i Trollhättan Med anhörigperspektiv avses enligt regeringens proposition 2008/09:82 att socialtjänstens ska: • samverka med anhöriga • erbjuda anhöriga att delta i biståndsutredningen • ta hänsyn till anhörigas synpunkter vid biståndsbedömning och utförande • utreda anhörigas behov och informera om kommunens stöd • hålla regelbunden kontakt och följa upp stödinsatserna • se till att sjukvården och socialtjänsten samverkar Skyldighet att ge stöd – rättighet att ansöka om stöd Stöd till anhöriga i form av service Insatser som kommuner ger till anhöriga enligt 5 kap. 10 § SoL är olika former av service. Service är inte individanpassat utan lika för alla, det vill säga följer ett givet program, och bygger på att individer själva söker upp verksamheten, även om det kan ske efter rekommendation (SOU 2009:68, s. 386) Stöd till anhöriga efter behovsprövning Anhöriga har rätt att ansöka om stöd för egen del (prop. 2008:09/82, s. 24). En sådan ansökan ska handläggas och dokumenteras på samma sätt som vilken annan ansökan om bistånd som helst. Insatser som inte är generellt inriktade utan är individuellt utformade ska ges som bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL. Stöd i form av insatser till brukaren I socialtjänstlagen och i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, (LSS), finns möjlighet att ansöka om insatser som riktar sig till brukaren och 37(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 samtidigt utgör en viktig del av den hjälp och avlastning som den anhöriga kan behöva. Stödinsatser • Information, råd och stöd • Stödsamtal, stöd vid möten, – lotsfunktion – hjälp att hitta rätt • Anhörigcirklar – samtalscirklar • Anhörigträffar • Utbildningar, föreläsningar och färdighetsträning 38(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 15. Förhandsbesked 16 § 2 st LSS Den som tillhör personkretsen och tänker bosätta sig i en annan kommun kan ansöka om förhandsbesked om rätten till insatser i inflyttningskommunen. Inflyttningskommunen skall hantera denna ansökan på sedvanligt sätt och meddela förhandsbesked om rätten till insatser enl. 9 § LSS. Kommunen skall utan dröjsmål planera och förbereda insatserna. Förhandsbesked gäller i 6 månader från den dag då insatserna blir tillgängliga för den enskilde. Ansökan skall göras av den enskilde. Beslut skall fattas om förhandsbesked. När den enskilde flyttar till kommunen skall förhandsbeskedet omvandlas till reguljära insatsbeslut. 39(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 16. Flyttning till och från Trollhättans kommun Flyttning till Trollhättan från annan kommun 2 kap 3 § Sol Avser endast personer som önskar flytta till Trollhättan, ”men till följd av ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vårdoch omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig” här utan att Trollhättans Stad erbjuder behövliga insatser. 1. Den enskilde skall själv göra en ansökan. 2. Trollhättans Stad skall behandla denna ansökan som om den enskilde vore bosatt i kommunen. 3. Handläggare i Trollhättans Stad skall kontakta den enskilde. 4. Handläggaren öppnar ärende/startar utredning. 5. Om Trollhättans Stad anser att behov föreligger begärs skriftligen en utredning från hemkommunen som är skyldig att bistå begäran därom enl. 2 kap 3 § 3 st Sol. 6. Utredning fullföljes på sedvanligt sätt, vari ingår att inhämta den information som behövs, fatta beslut och kommunicera med den enskilde. Flyttning till annan kommun från Trollhättan 2 kap 3 § Sol 1. Den enskilde skall själv göra ansökan till annan kommun. 2. Resp. kommun skall till Trollhättan inkomma med skriftlig begäran om utredning enl. 2 kap 3 § 3 st socialtjänstlagen. 3. Handläggaren kontaktar den enskilde. 4. Utredningen skrives och skall innehålla vad en ordinär utredning innehåller pågående hjälpinsatser, social situation, hälsotillstånd och bedömning - dock ej arbetsplan och beslut. 5. Utredningen sändes till resp. kommun och för kännedom till den enskilde. 40(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 17. Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun. En kommun har det yttersta ansvaret för de personer som vistas i kommunen 2 kap 2 § SoL. Ansvaret är dock begränsat till akuta insatser om det står klart att det är en annan kommun som är ansvarig för personens stödbehov. Är en person inte folkbokförd i Sverige så ansvarar vistelsekommunen för akuta insatser. Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen är det bosättningskommunen som ansvarar för att behovet utreds, beslutar om insats samt verkställer och finansierar dessa. Bosättningskommunen kan dock begära hjälp med att verkställa beslut i vistelsekommunen. När en person till följd av beslut fattat av bosättningskommunen vistas i annan kommun har placerande kommun ansvar för de insatser som den enskilde kan behöva enligt både SoL och LSS. 2 kap 2 § SoL, 16, 17 §§ LSS. (Se, Rutin för bistånd/insats vid tillfällig vistelse i Trollhättans kommun/eller vistelse i annan kommun) 41(31) Dokumentbeteckning Vägledande bestämmelser, myndighetsutövning. handikappomsorg Antaget av/Ansvarig Handläggare/Förvaltning Omsorgsnämnden Lena Johansson, Förvaltningschef Marianne Brattberg, SAS Dnr/Dokument ID Dnr 2014/ Datum: 2014-03-01 18. Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt HSL Insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen kan ej beviljas enligt Socialtjänstlagen eller LSS. Personal som utför insatser för funktionshindrade, såväl beslutade insatser enligt LSS och socialtjänstlagen och kan få delegation av legitimerad sjukvårdspersonal att utföra insatser enligt HSL. 42(31) FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 On § 8 8 Dnr 2013/99 Återremiss av motion ”Medicin(ombuds)man” Ärendebeskrivning I motionen förslås att apotekare finns på plats vid träffpunkterna, för att samtala med och analysera äldres läkemedelsbehandling. Den äldre får ett skriftligt förslag att ta med till sin husläkare. Sammanfattning Läkemedelsordinationer och därmed läkemedelsanvändningen är ett ansvar som åvilar ansvarig läkare. Den kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar för läkemedel är att hantera och administrera (ge) läkemedel samt rapportera effekter av läkemedel till ansvarig läkare för de brukare som har hemsjukvård. Det uppdrag som apotekare i motionen föreslås ha ligger utanför det kommunala uppdraget. Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att avslå motionen. Expedieras till Kommunfullmäktige Diariet Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 Handläggning Direkttelefon E-post Datum Dnr Ulla Arwidson 0520-497123 ulla.arwidson@trollhattan.se 2014-02-14 2013/99 Omsorgsnämnden Svar på motion, gällande Medicin-(ombuds)man Ärendebeskrivning I motionen förslås att apotekare finns på plats vid träffpunkterna, för att samtala med och analysera äldres läkemedelsbehandling. Den äldre får ett skriftligt förslag att ta med till sin husläkare. Sammanfattning Läkemedelsordinationer och därmed läkemedelsanvändningen är ett ansvar som åvilar ansvarig läkare. Den kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar för läkemedel är att hantera och administrera (ge) läkemedel samt rapportera effekter av läkemedel till ansvarig läkare för de brukare som har hemsjukvård. Det uppdrag som apotekare i motionen föreslås ha ligger utanför det kommunala uppdraget. Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att avslå motionen. Lena Johansson Förvaltningschef Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 Handläggning Direkttelefon E-post Datum Dnr Ulla Arwidson 0520-49 71 23 ulla.arwidson@trollhattan.se 2014-02-14 2013/99 Läkemedelshantering inom Omsorgsförvaltningen, Trollhättans Stad . Läkemedelshantering är ett mycket viktig område i våra verksamheter inom kommunen. Betydelsen av rätt och adekvat medicinering är mycket stor, främst för våra brukares hälsa och välbefinnande, men även för de stora kostnader som en felaktig hantering medför för samhället. Läkemedelshanteringen ingår också som en viktig del i den nationella satsningen ”Bättre liv för sjuka äldre”. Det stora problemet för kommunens del är att vi inte äger hela frågan själva. Läkemedelsansvaret, läkemedelsordinationer och uppföljningar av läkemedelsanvändningen, är ett ansvar som åvilar ansvarig läkare inom Regionen. Brister i bl.a. läkarkontinuitet ger dock en otydlighet i vem som har det övergripande ansvaret för en patients aktuella läkemedelslista. Den kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar är att hantera, administrera (ge) läkemedel samt rapportera effekter av läkemedel till ansvarig läkare för brukare med hemsjukvård. Våra möjligheter till utveckling och förbättringar ligger främst i att skapa bra samarbete med Regionen för att skapa rutiner kring medicinering och läkemedelsuppföljningar. Det är även viktigt att vidareutbilda vår egen personal inom området och genom egna aktiviteter höja frågans prioritet ytterligare inom våra verksamheter samt hos Regionen. Nedan följer en sammanfattning av olika aktiviteter som gjorts och pågår inom Omsorgsförvaltning, Trollhättans Stad och i samarbete med övriga Fyrbodal kommuner: Läkemedelsuppföljningar i projektform Inom Omsorgsförvaltning har, under 2012/13, strukturerade läkemedelsgranskningar utförts. NU-sjukvårdens apotekare har tillsammans med Granngårdens Vårdcentral granskat ca.20 patienters läkemedelsanvändning. Tillsammans har Apoteket/Farmaci och Stavre vårdcentral granskat ca.20 patienters läkemedelsanvändning. Syftet var att testa olika former för läkemedelsgenomgångar. Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 Samverkan med Medicinkliniken, NU-sjukvården Det har funnits/finns en problematik i samarbetet med NU-sjukvården kring läkemedelsordinationer. Ofta förekommer olika uppgifter om läkemedelsordinationer efter sjukhusvistelse, vilken är en riskfaktor för patienten. Då detta uppmärksammats i vårt uppföljningsarbete, initierades ett samarbete med medicinkliniken som startat ett förbättringsarbete avseende dokumentation och läkarnas arbetssätt. Projekt ”God läkemedelsbehandling för äldre” Projektet är ett samarbete inom Vårdsamverkan Fyrbodal. Det syftar till att aktivt stödja tillämpningen av VGR:s ”handlingsplan för äldre och läkemedel” genom utveckling av de interna arbetssätten och samarbetsformerna. Projektet ska också aktivt stödja implementeringen av läkemedelsgenomgångar enligt Socialstyrelsens författningar. En projektledare, med läkarbakgrund, har anställts för att driva projektet. Utbildning ”Läkemedelsgenomgångar för äldre” Webbutbildning som vänder sig till Läkare, Sjuksköterskor och övrig vård och omsorgspersonal som arbetar med läkemedelshantering för äldre. Utbildningen är framtagen av Socialstyrelsen och syftar till vägledning och allmänna råd för läkemedelsegenomgångar för äldre. Sammanfattning Känslan är att läkemedelshanteringen är högt upp på allas agenda, prioriteras och diskuteras i de flesta sammanhang inom våra verksamheter, våra olika samverkansforum och Vårdsverige i stort. Dock har vi en resa att göra, i att få kontinuitet och kvalitet i ett strukturerat arbetssätt, främst från ansvariga inom Regionen. Självklart har vi en viktig roll i att stödja processen och samverka med ansvariga läkare. Det är ändå vår personal som är närmast våra brukare och patienter. Naturligtvis kan en apotekarresurs, i många fall, vara av stort värde. Dock är det väsentligt att man finner bra samverkansformer med ansvarig läkare, då det ändå är denne som har ordinationsrätten och ansvaret. En slutsats skulle kunna vara att en sådan resurs organiserades under samma huvudmannaskap som läkarna, dvs. Regionen. Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 On § 9 9 Dnr 2014/9 Sekretess Rapport till revisionen om ej verkställda beslut enligt SoL kap 16:6 f Sammanfattning Kommunen har enligt Socialtjänstlagen 16 kap 6 f skyldighet att rapportera till Socialstyrelsen, gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Detta gäller också skyldighet att rapportera avbrott i verkställigheten om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader från avbrottet. När ett gynnande beslut som rapporterats ej verkställts, skall detta rapporteras. Rapporter skall vidare lämnas till kommunfullmäktige och kommunens revisorer. Rapport till stadsrevisionen har tagits fram. Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att överlämna framtagen rapport till stadsrevisionen. Beslutet expedieras till Stadsrevisionen Diariet Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 On § 10 Dnr 2014/9 Sekretess 10 Rapport till revisionen om ej verkställda beslut enligt LSS § 28 f Sammanfattning Kommunen är enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade § 28 f skyldig att rapportera till Revisionen och Socialstyrelsen, gynnande beslut enligt § 9 som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Detta gäller också skyldighet att rapportera avbrott i verkställigheten om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader från avbrottet. För varje beslut ska nämnden ange tidpunken för beslutet och vilken typ av insats beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet. Rapport gällande LSS har tagits fram till stadsrevisionen. Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att överlämna framtagen rapport till stadsrevisionen. Expedieras till Stadsrevisionen Diariet Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 On § 11 Dnr 2014/10 11 Rapport till KF om ej verkställda beslut enligt SoL 16 kap § 6 h Sammanfattning Kommunen har enligt Socialtjänstlagen 16 kap § 6 h skyldighet att rapportera till Socialstyrelsen, gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Detta gäller också skyldighet att rapportera avbrott i verkställigheten om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader från avbrottet. När ett gynnande beslut som rapporterats ej verkställts, skall detta rapporteras. Rapporter skall vidare lämnas till Kommunfullmäktige och kommunens revisorer. Rapport till Kommunfullmäktige har tagits fram. Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att överlämna framtagen rapport till kommunfullmäktige. Expedieras till Kommunfullmäktige Diariet Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 On § 12 12 Dnr 2014/10 Rapport till KF om ej verkställda beslut enligt LSS § 28 h Sammanfattning Kommunen är enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade § 28 h skyldiga att rapportera till Kommunfullmäktige och Socialstyrelsen gynnande beslut enligt § 9 som inte verkställts inom tre månader från respektive beslutsdatum. Detta gäller också skyldighet att rapportera avbrott i verkställigheten om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader från avbrottet. Nämnden ska vidare ange vilka typer av insatser dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från dagen för respektive beslut. Rapport gällande LSS har tagits fram till kommunfullmäktige. Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att överlämna framtagen rapport till kommunfullmäktige. Expedieras till Kommunfullmäktige Diariet Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 On § 13 Dnr 2014/62 13 Delegation förlikning Sammanfattning Omsorgsförvaltningen har behov att få mandat att för omsorgsnämndens räkning ingå förlikning upp till 100 000 kr vid tvist med avtalspart. Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att ge förvaltningschefen rätt att ingå förlikning upp till 100 000 kr. Expedieras till Diariet Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 Handläggning Direkttelefon E-post Datum Dnr Inger Israelsson 0520-49 71 10 inger.israelsson@trollhattan.se 2014-02-12 2014/62 Omsorgsnämnden Rätt att ingå förlikning Sammanfattning Omsorgsförvaltningen har behov att få mandat att för omsorgsnämndens räkning ingå förlikning upp till 100 000 kr vid tvist med avtalspart. Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att ge förvaltningschefen rätt att ingå förlikning upp till 100 000 kr. Inger Israelsson Ekonomichef Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 On § 14 Dnr 2014/46 14 Delegationsanmälningar utbildning/konferens Anmäldes ordförandebeslut om förtroendevalds deltagande i utbildning och konferens, fattade under tiden 2014-01-01- 2014-01-31. Expedieras till Diariet Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 On § 15 Dnr 2014/1 15 Delegationsanmälningar Anmäldes beslut i Omsorgsnämndens utskott för enskilda ärenden, fattade under tiden 2013-12-01- 2014-01-31. Anmäldes beslut av ordförande i Omsorgsnämndens utskott för enskilda ärenden, fattade under tiden 2013-12-01- 201401-31. Anmäldes ordförandebeslut, fattade under tiden 2013-12-012014-01-31. Anmäldes SAS anmälan till IVO Lex Sarah under tiden 201312-01- 2014-01-31. Beslut om avgifter 2013-12-01- 2014-01-31. Beslut om jämkning av avgift. Beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL). Beslut enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Beslut enligt Lag om Bostadsanpassningsbidrag. Beslut enligt Lag om färdtjänst och Riksfärdtjänst. Expedieras till Diariet Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 On § 16 16 Dnr 2014/2 Meddelanden Sammanfattning Att postlista över cirkulär och meddelanden samt diarieförda ärenden inkommit till Omsorgsnämnden för tiden 2013-12-18 2014-02-25. Beslut i Kommunfullmäktige 2013-12-16, dnr 2013/108 292, beslut med anledning av projektering och upphandling TOR 2 (f d Magasin 15). Beslut i Kommunfullmäktige 2013-12-16, dnr 2013/187 009, beslut med anledning av motion om nationaldagsfirande i äldreomsorgen. Beslut i Kommunstyrelsen 2014-01-29, dnr 2013/612 003, beslut med anledning av överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustri, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin. Beslut i Kommunstyrelsen 2014-01-29, dnr 2014/7 780, beslut med anledning av plan för utveckling av äldres boende i Trollhättan. Beslut i Kommunfullmäktige 2014-02-10, dnr 2014/7 780, beslut med anledning av plan för utveckling av äldres boende i Trollhättan. Beslut i Kommunfullmäktige 2014-02-10, dnr 2011/640 212, beslut med anledning av antagande av ”Översiktsplan 2013: Plats för framtiden”. Expedieras till Diariet Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE 2014-02-26 On § 17 17 Övrigt Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande
© Copyright 2024