På svenska
2012 Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. En betydande del av drift- och underhållspersonalens kompetens byggs upp och underhålls genom KSUs utbildningsverksamhet, som under 2012 omfattade cirka 4 000 kursdagar. Företaget producerar och förvaltar också läromedel för utbildningen. KSU analyserar drifterfarenheter från världens alla kärnkraftverk och informerar de svenska kärnkraftverken. KSUs analysgrupp informerar samhällets beslutsfattare och opinionsbildare om kärnkraftssäkerhet, joniserande strålning och riskjämförelser mellan olika energiformer. Företaget bildades 1972 och ägs av Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG AB och Ringhals AB. KSU ingår i Vattenfallkoncernen. KSU har sitt huvudkontor i Studsvik med utbildningsenheter i Barsebäck, Ringhals, Forsmark och Oskarshamn. Företaget har 280 anställda, varav cirka 115 vid utbildningsenheterna. Sedan starten har ca 1,5 miljarder kronor investerats i simulatorer och kringutrustning – de senaste åren i genomsnitt 120 miljoner kronor per år. WANO WANO (World Association of Nuclear Operators) är en internationell organisation som bildades 1989 för att öka kärnkraftens säkerhet och tillförlitlighet genom erfarenhetsutbyte inom olika områden. Antalet medlemsländer uppgår till 36, med sammanlagt cirka 440 kärnkraftverk. WANO är organiserat i fyra regioner med regionkontor i Atlanta, Moskva, Paris och Tokyo samt ett samordnande kontor i London. Sverige ingår i WANOs Parisregion. Årsrapporten Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken 2012 produceras av Avdelningen för erfarenhetsåterföring vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB. Den ges också ut i en engelsk version. Layout och original: Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Foto: Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Oskarshamns Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Ringhals AB Omslagsbild: Forsmark KSU Ringhals Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Barsebäck 2 Oskarshamn INNEHÅLL KSU..........................................................2 Historik Jämförelse mellan Sveriges reaktorer.............. 4 Sveriges reaktortyper BWR (kokvattenreaktor)................................ 6 PWR (tryckvattenreaktor).............................. 7 Drifterfarenheter 2012 Forsmark 1...................................................... 8 Forsmark 2...................................................... 9 Forsmark 3.................................................... 10 Oskarshamn 1............................................... 11 Oskarshamn 2............................................... 12 Oskarshamn 3............................................... 13 Ringhals 1...................................................... 14 Ringhals 2...................................................... 15 Ringhals 3...................................................... 16 Ringhals 4...................................................... 17 Särskild rapportering..............................18 Elproduktionen i Sverige 2012................19 Läsanvisningar Produktionsuppgifter.................................... 20 INES definition............................................. 20 3 Historik sveriges reaktorer Kärnkraftverk Reaktortyp Elektrisk effekt (MWe) Termisk effekt Start kommersiell drift Netto Brutto MWt (år) Barsebäck 1* BWR 600 615 1 800 1975 Barsebäck 2** BWR 600 615 1 800 1977 Forsmark 1 BWR 978 1 016 2 928 1980 Forsmark 2 BWR 990 1 028 2 928 1981 Forsmark 3 BWR 1 170 1 212 3 300 1985 Oskarshamn 1 BWR 473 492 1 375 1972 Oskarshamn 2 BWR 638 661 1 800 1975 Oskarshamn 3 BWR 1 400 1 450 3 900 1985 Ringhals 1 BWR 859 908 2 540 1976 Ringhals 2 PWR 866 910 2 652 1975 Ringhals 3 PWR 1 051 1 086 3 135 1981 Ringhals 4 PWR 935 970 2 775 1983 * Avställd 1999 BWR = Boiling Water Reactor – Kokvattenreaktor ** Avställd 2005 PWR = Pressurized Water Reactor – Tryckvattenreaktor Energitillgänglighet Svenska kärnkraftsblock % 100 WANOs jämförelsetal för 2012 PWR 90 80 (årsmedelvärde) BWR 75 70 85,5 % = medelvärde 69,2 60 PWR 50 82,5 % = medelvärde 40 2002 2004 2006 2008 2010 Sverige När det gäller energitillgängligheten visar en jämförelse mellan svenska block och medelvärdet för övriga BWR/PWR-reaktorer i världen, att alla Forsmarksblocken och Ringhals 3 ligger på övre halvan medan Ringhals 4 ligger nära medelvärdet. Olika problem har medfört att övriga svenska block hamnat på nedre halvan. 4 BWR 2012 WANO I spåren av Fukushimahändelsen har drygt 30 block varit avställda under 2012. Vid denna jämförelse räknades tillgängligheten för 57 BWR- och 244 PWR-block in i respektive jämförelsetal. Reaktorsnabbstopp Svenska kärnkraftsblock Antal 3,0 WANOs jämförelsetal för 2012 2,5 (årsmedelvärde) 2,0 BWR 1,48 1,5 1,0 0,5 0,65 PWR 0,0 2002 2004 BWR 0,63 = medelvärde PWR 0,49 = medelvärde 2006 2008 2010 Sverige De svenska blockens medelvärde ligger högre än motsvarande medelvärde för BWR- respektive PWR-block. Forsmarksblocken och Ringhals 3 och 4 har under 2012 varit i drift utan snabbstopp. Anm: Oskarshamn 1 har inget redovisat värde för 2012 eftersom drifttiden varit för kort. 2012 WANO Vid denna jämförelse räknades reaktorsnabbstopp för 56 BWRoch 239 PWR-block in i respektive jämförelsetal. Kollektivdos Svenska kärnkraftsblock manSievert WANOs jämförelsetal för 2012 3,0 (årsmedelvärden) 2,5 BWR 2,0 1,270 manSv = medelvärde BWR 1,5 PWR 1,0 0,5 0,0 0,65 PWR 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Sverige De svenska BWR-blocken ligger samtliga under BWR-medelvärdet och PWR-blocken ligger alla kring medelvärdet. 0,55 manSv = medelvärde 2012 WANO Vid denna jämförelse räknades medelvärdet för 57 BWR- och 250 PWR-block. 5 6 BWR = Boiling Water Reactor 1 Styrstavar Fallspalt Vatten Ånga Kondensat 4 Matarvattenpump 5 Kondensor 2 Kylvatten 4 När ångan har passerat turbinen strömmar den in i kondensorn. Där kyls ångan av cirka 20−30 m³ havsvatten per sekund (beroende på hur stor anläggningens effekt är). Ångan övergår till vatten, s k kondensat. Kylvattenpump Elektroteknisk utrustning 3 Elgenerator 3 Elgeneratorn är sammankopplad med turbinen och roterar med samma varvtal. Här genereras elenergi med spänningen cirka 20 000 volt. Av den producerande energin tar anläggningen ca 3 procent till egen drift. Resten förs ut på det svenska storkraftnätet via en transformator där spänningen transformeras upp till 400 000 volt. Turbin 5 Vattnet pumpas in i reaktortanken igen och kallas då matarvatten. Reaktorn tillförs här lika mycket vatten som den ånga som lämnar den, alltså 600−1 600 kg per sekund. Varje kärnkraftsanläggning har en turbingenerator utom R1, F1 och F2, som har två. O1 har en en turbin och två elgeneratorer. En tredjedel av den tillförda värmeenergin omvandlas till elenergi. Ångturbin med utrustning 2 Den 280 °C heta ångan, som flödar med 600−1 600 kg per sekund (beroende på reaktorstorlek), når turbinanläggningen. 6 Huvudcirkulationspumparna blandar matarvatten och vatten som skiljts av från ångan och cirkulerar det förbi bränslet. Vattnet tas från fallspalten (utrymmet alldeles innanför reaktortankens vägg) och pumpas in i tankens nedre del. Vid full effekt pumpas 7 000−11 000 kg vatten genom härden per sekund. (I de yngsta reaktorerna, F1, F2, F3 och O3, är huvudcirkulationspumparna placerade i reaktortankens botten, s k internpumpar. Bildens rörsystem finns alltså inte där.) 6 Huvudcirkulationspump Bränsleelement Reaktortank Reaktor med utrustning 1 I reaktortanken finns reaktorns bränsle – uranet – i form av bränsleelement. Värmeutvecklingen i bränslet regleras med styrstavar och huvudcirkulationspumpar. Bränslet kyls med vatten som strömmar förbi bränsleelementen. Vattnet blir så varmt att det kokar. Den ånga som bildas går ut genom ledningar i reaktortankens övre del. Sveriges reaktortyper BWR Kokvattenreaktor PWR = Pressurized Water Reactor Reaktortank 1 Styrstavar 1 I reaktortanken finns reaktorns bränsle – uranet – i form av bränsleelement. Värmeutvecklingen i bränslet regleras med borsyra i reaktorkylvattnet. För snabb reglering används styrstavarna. Bränslet kyls med vatten som strömmar förbi bränsleelementen. Avblåsningstank 2 Trycket i kretsen regleras med ett tryckhållningskärl med tillhörande avblåsningstank. Trycket höjs om man tillför värme via en elpatron och sänks om man sprutar in vatten i ångan i tryckhållningskärlet. Vatten Vatten Bränsleelement Elpatron Ånga 2 Tryckhållningskärl 3 I ånggeneratorerna strömmar det heta vattnet från reaktorn i flera tusen tuber och förångar vattnet på utsidan av tuberna. Ångan som bildas är fri från aktivitet eftersom den inte kommit i kontakt med vattnet i reaktorkretsen. Till varje reaktor hör tre ånggeneratorer. Reaktor med utrustning Tuber 4 Reaktorkylpump Kondensat 5 6 7 7 Kylvatten Kylvattenpump När ångan har passerat turbinen strömmar den in i kondensorn. Där kyls den av cirka 20 m³ havsvatten per sekund. Ångan övergår till vatten, s k kondensat. 8 Vattnet pumpas in i ånggeneratorerna och kallas då matarvatten. Ånggeneratorerna tillförs här lika mycket vatten som den ånga som lämnar dem, alltså cirka 1 400 kg per sekund. Matarvattenpump 8 Kondensor Elenergi 6 Elgeneratorn är sammankopplad med turbinen och roterar med samma varvtal. Här genereras elenergi med spänningen 20 000 volt. Av den producerade energin tar anläggningen cirka 3 % till egen drift. Resten förs ut på det svenska storkraftnätet via en transformator där spänningen transformeras upp till 400 000 volt. I turbingeneratorerna omvandlas en tredjedel av värmeenergin till elenergi. 4 Reaktorkylpumparna cirkulerar cirka 6 m³ vatten per sekund i reaktorn. Ånggenerator 3 Ångturbin med utrustning 5 Den 280 °C heta ångan, som flödar med cirka 1 400 kg per sekund, delas upp på de två turbinanläggningarna och avger sin energi till turbinernas rotorer. PWR Tryckvattenreaktor 7 Forsmark 1 Blockets egna data Nettoproduktion Energitillgänglighet händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Driftåret Driften under 2012 var relativt störningsfri. Mindre störningar förekom, men inga transienter som utmanade säkerhetssystemen. Revision Revisionsavställningen utökades mot ursprunglig plan till att bli 30 dagar. Detta på grund av tillkommande arbete med underhåll på dieslar, förbättrad jordbävningssäkerhet samt förbättrade möjligheter till kylning i långtidsförloppet (enligt övergångsplaner). Den utökade tidplanen överskreds med ett dygn vilket orsakades av tillkommande tekniska utrustnings problem under uppstarten. En oplanerad avställning på sex dygn har g enomförts under året. Den orsakades av att två snabbstängningsventiler på en högtrycksturbin inte stängde vid ett ventilprov, av en bränsleskada samt ett litet ökande läckage i reaktorinneslutningen. Större arbeten under revision Utöver bränslebyte utfördes ett stort antal underhållsarbeten samt inspektioner och provningar. Bland de större åtgärderna kan nämnas: • förbättrad jordbävningstålighet för dieselsäkrad elmatning • installation av inkopplingsmöjligheter för alternativ kylning av reaktorn i långtidsförlopp • ombyggnad av nivåmätning i lågtrycksförvärmare • utbyte av fuktavskiljarens takplåtar • provning av stödben till moderatortankstativet i reaktortanken. Snabbstopp under året Forsmark 1 hade inga snabbstopp under år 2012. 7,6 TWh 88,4 % Energitillgänglighet (UCF) % 100 80 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Produktionsbortfall (UCLF) % 20 21,6 15 10 5 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Snabbstopp (UA7) Antal 4 2 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Kollektivdos (CRE) manSievert 2,0 3,2 1,5 1,0 UCF – Unit Capability Factor 0,5 UCLF – Unit Capability Loss Factor UA7 – Antal snabbstopp/7 000 drifttimmar CRE – Collective Radiation Exposure Forsmark 1 togs i kommersiell drift 1980. Reaktorn är en kokvatten reaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 2. Den termiska effekten är 2 928 MW och den elektriska nettoeffekten är 978 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,46 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 676 bränsleelement. Cirka 20 procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styr stavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycks turbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopp lad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400- och 70 kV-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer. 8 0,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Blockets egna data Nettoproduktion Energitillgänglighet Forsmark 2 7,5 TWh 85,7 % händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Driftåret Året har präglats av stabil drift. Detta har avspeglat sig i bra produktionsresultat och har inneburit att inga störningar har utmanat säkerhetssystemen. Energitillgänglighet (UCF) % 100 80 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Produktionsbortfall (UCLF) % 20 21,0 15 10 5 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Snabbstopp (UA7) Antal 4 Större åtgärder under revisionsavställningen Utöver bränslebyte utfördes ett stort antal underhållsarbeten samt inspektioner och provningar. Bland de större åtgärderna kan nämnas: • provning av reaktortanken • elunderhåll • byte av nöddränageventiler på turbinsidan • systemdekontaminering inför underhållsarbeten i Kylsystemet (321) för avställd reaktor samt Reningsystem för reaktorvatten (331) • service/byte av 26 styrstavars drivdon. Snabbstopp Forsmark 2 hade inga snabbstopp under året. 2 0 Revision Revisionsavställningen var planerad till 35 dygn men förlängdes med tre dygn. Ett stopp genomfördes under fyra dygn i oktober för att åtgärda en huvud cirkulationspump samt justera parametrar inför effekthöjningsproven (120 procent) som inte tilläts av kontrollorgan varvid parametrarna återställdes till 108 procent. 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kollektivdos (CRE) manSievert 2,0 2,4 1,5 1,0 Speciella händelser Under 2012 detekterades två bränsleskador. De skadade bränslepinnarna ersattes under ett kortstopp i december. Tre bränsleskador på två driftsäsonger är långt ifrån ambitionen med färre än en skada per tio år. Arbete pågår för att hitta skadeorsakerna och åtgärda dessa. Inför revision 2013 kommer samtliga tre skadade patroner att vara undersökta i syfte att fastställa skadeorsak. UCF – Unit Capability Factor 0,5 UCLF – Unit Capability Loss Factor 0,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 UA7 – Antal snabbstopp/7 000 drifttimmar CRE – Collective Radiation Exposure Forsmark 2 togs i kommersiell drift 1981. Reaktorn är en kokvatten reaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 1. Den termiska effekten är 2 928 MW och den elektriska nettoeffekten är 990 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,46 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 676 bränsleelement. Cirka 20 procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styr stavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycks turbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopp lad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400- och 70 kV-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer. 9 Forsmark 3 Blockets egna data Nettoproduktion Energitillgänglighet händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Driftåret Året har karaktäriserats av god produktion och hög säkerhet. Den alltför höga förekomsten av bränsle skador på Forsmark föranleder ett utökat och intensifierat arbete för att motverka dessa, driftåret 2012 var skadefritt för Forsmark 3. Målet med detta arbete är att nå en maximal bränsleskadefrekvens på 0,1 bränsle skador per år räknat från revisionen 2014. Oplanerade avställningar Den 1 februari ställdes Forsmark 3 av för ett kortare stopp. Anledningen var att felsöka och åtgärda ett läckage från reaktorinneslutningen. Återstart och fasning skedde den 3 februari. Revision Revisionen planerades till 15 dygn, utfallet blev 20 dygn. Under revisionsavställningen genomfördes bränsle byte, provningar och inspektioner samt normalt underhållsarbete. Snabbstopp under året Inga snabbstopp har inträffat på Forsmark 3 under året. 9,5 TWh 93,1 % Energitillgänglighet (UCF) % 100 80 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Produktionsbortfall (UCLF) % 20 15 10 5 0 0,02 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Snabbstopp (UA7) Antal 4 2 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Kollektivdos (CRE) manSievert 2,0 1,5 UCF – Unit Capability Factor 1,0 UCLF – Unit Capability Loss Factor UA7 – Antal snabbstopp/7 000 drifttimmar CRE – Collective Radiation Exposure Forsmark 3 togs i kommersiell drift 1985. Reaktorn är en kokvatten reaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Oskarshamn 3. Den termiska effekten är 3 300 MW och den elektriska nettoeffekten är 1 170 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryck avlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 700 bränsleelement. Cirka 20 procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 169 styr stavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopp lad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400- och 70 kV-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer. 10 0,5 0,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Oskarshamn 1 Blockets egna data Nettoproduktion 0,03 TWh Energitillgänglighet 73,3 % händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Driftåret 2012 var inget bra produktionsår för Oskarshamn 1. Den sammanlagda produktionsvolymen för 2012 blev motsvarande ca tre fulleffektsdygn. Året började som 2011 slutade, med stillestånd för att komma tillrätta med tekniska och organisatoriska problem som identifierats i en analys under 2011. Oskarshamn 1:s olika problemområden beskrivs närmare under rubriken speciella händelser på sida 18. Energitillgänglighet (UCF) % 100 80 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 20,3 83,3 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Produktionsbortfall (UCLF) % 20 42,7 21,6 2006 2007 15 10 5 0 2003 2004 2005 2008 2009 Snabbstopp (UA7) Antal 5 4 3 2 Revision Oskarshamn 1 genomförde en totalurladdning med bränsle- och drivdonsbyte. Större arbeten under revision Under revisionsavställningen genomfördes även: • byte till ny typ av startmotor på två hjälpkraftsdieslar • åtgärder av skador på matarvattenfördelarna • stor service på två hjälpkraftsdieslar • service på växelriktare • service på generatorbrytare • inspektion av högtrycksturbin. Snabbstopp under året Oskarshamn 1 har under året haft två snabbstopp varav ett var manuellt i samband med balanseringskörning med turbin. Det andra snabbstoppet berodde på sned effektfördelning vid inmanöver av en styrstav i härden. 1 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Kollektivdos (CRE) manSievert 2,0 2,99 1,5 UCF – Unit Capability Factor 1,0 UCLF – Unit Capability Loss Factor 0,5 0,0 UA7 – Antal snabbstopp/7 000 drifttimmar CRE – Collective Radiation Exposure 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Oskarshamn 1 togs i kommersiell drift 1972. Reaktorn är en kokvatten reaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB). Den termiska effek ten är 1 375 MW och den elektriska nettoeffekten är 473 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,45 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 448 bränsleelement. Cirka 20 % av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 112 styrstavar och vattenkylflödet från fyra externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en radialhögtrycksturbin med två mot roterande axlar. På varje axel finns en enkel och två dubbla axiella låg trycksturbiner. På varje turbinaxel finns en synkrongenerator med vatten kyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i två separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 130 kV-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer och två gas turbinaggregat. Gasturbinaggregaten är gemensamma med Oskarshamn 2. 11 Oskarshamn 2 Blockets egna data Nettoproduktion Energitillgänglighet händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Driftåret Säkerhetsläget har generellt varit bra. Inga brister i kategori 1 har inträffat och anläggningen har under hela året befunnit sig inom STF:s analyserade ramar. Produktionen under 2012 nådde inte helt upp till budget. Den största bidragande orsaken till detta var stoppet i december. Den 6 december stoppades anläggningen efter ett föreläggande från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Föreläggande riktade sig mot reservkraftkällorna och anläggningen gick omedelbart ned till kall avställd reaktor. Revision Revisionen planerades till 24 dygn, utfallet blev 22 dygn. Oskarshamn 2 har haft tre oplanerade kortstopp. Större arbeten under revision Större arbeten som utfördes under revisionen var: • installation/ombyggnad av nytt yttre ställverk • walkdowns och mätningar inför moderniseringsprojektet Plex • service på gasturbiner • ombyggnad av lageroljesystem. Snabbstopp under året Oskarshamn 2 har haft ett snabbstopp under året. 4,2 TWh 76,6 % Energitillgänglighet (UCF) % 100 80 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Produktionsbortfall (UCLF) % 20 25,5 21,1 15 10 5 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Snabbstopp (UA7) Antal 4 2 0 2003 2004 2005 2006 2008 2009 Kollektivdos (CRE) manSievert 2,0 2007 2,39 1,5 UCF – Unit Capability Factor 1,0 UCLF – Unit Capability Loss Factor UA7 – Antal snabbstopp/7 000 drifttimmar CRE – Collective Radiation Exposure Oskarshamn 2 togs i kommersiell drift 1975. Reaktorn är en kokvatten reaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Barsebäck 2. Den termiska effekten är 1 800 MW och den elektriska nettoeffekten är 638 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,5 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 444 bränsleelement. Cirka 20 procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 109 styr stavar och vattenkylflödet från fyra externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopp lad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i två separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400- och 130 kV-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från två dieselgeneratorer och två gasturbinaggregat. Gasturbinaggregaten är gemensamma med Oskarshamn 1. 12 0,5 0,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Blockets egna data Nettoproduktion Energitillgänglighet Oskarshamn 3 8,4 TWh 70,0 % händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Driftåret Säkerhetsrelaterade prover i provprogrammet efter införande av moderniserings- och effekthöjnings projektet (Puls) slutfördes under året. Utvärderingen av provresultatet visar att anläggningen ur säkerhetssynpunkt uppträder enligt förväntan. Säkerhetsnivån har varit hög under hela driftåret och inga allvarliga incidenter har inträffat. Energitillgänglighet (UCF) % 100 80 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 21,3 21,1 Produktionsbortfall (UCLF) % 20 20,7 54,8 50,3 15 10 5 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Snabbstopp (UA7) Antal 4 Revision Revisionsavställningen var planerad till 30 dygn och utfallet blev 54 dygn. Förseningen av revisionen orsakades till största del av en facklig strejk som bland annat berörde svetsare. Oskarshamn 3 har dessutom haft tre oplanerade kortstopp under året Större arbeten under revision Förutom bränslebyte och diverse underhållsarbete har större arbeten under revisionen varit: • härdläcksökning, orsakat av en bränsleskada • byte av fuktavskiljare • provning av 34 styrstavsskaft/förlängare • huvudångventiler, demontage och modifiering • installation av nytt ställverk. Snabbstopp under året Oskarshamn 3 har haft två snabbstopp under året. 5,0 2 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kollektivdos (CRE) manSievert 2,0 2,2 1,5 UCF – Unit Capability Factor 1,0 UCLF – Unit Capability Loss Factor 0,5 0,0 UA7 – Antal snabbstopp/7 000 drifttimmar CRE – Collective Radiation Exposure 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Oskarshamn 3 togs i kommersiell drift 1985. Reaktorn är en kokvatten reaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 3. Den termiska ef fekten är 3 900 MW och den elektriska nettoeffekten är 1 400 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryck avlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 700 bränsleelement. Cirka 20 procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 169 styr stavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopp lad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reak torn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400 och 130 kV-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 13 Ringhals 1 Blockets egna data Nettoproduktion Energitillgänglighet händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Driftåret Produktionsåret 2012 inleddes med att Ringhals 1 var effektreducerad till ca 80 procent reaktoreffekt på grund av de ljudfenomen (missljud i wetwell eller chugging) som uppmärksammats från reaktorinneslutningen. I slutet av mars månad beslutades att reaktoreffekten kunde ökas långsamt till ca 92 procent. Denna effektnivå bibehölls fram till nedgång inför revisionsavställningen 2012. Inga bränsleskador har inträffat under året. Revision Revisionen var planerad till 50 dygn och utfallet blev drygt 51 dygn. Ringhals 1 har haft tre oplanerade avställningar. Större arbeten under revision Förutom bränslebyte, drivdonsservice, skalventilprovning och förebyggande underhåll har Ringhals 1 genomfört följande större arbeten under revisionen: • en utökad inspektion av moderatortanklockets strilsystem • projekt autobor • utbyte av turbinskyddssystem • förbättring av kondensatreningen. Snabbstopp under året Ringhals 1 hade ett snabbstopp under året i samband med felsökning på en av turbinens snabbstängningsventiler. 5,5 TWh 72,4 % Energitillgänglighet (UCF) % 100 80 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Produktionsbortfall (UCLF) % 20 60,4 23,6 2009 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2011 2012 15 10 5 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Snabbstopp (UA7) Antal 4 2 0 2003 2004 2005 2006 2008 2009 Kollektivdos (CRE) manSievert 2,0 2007 2,5 2,0 2,3 2009 2010 1,5 1,0 UCF – Unit Capability Factor UCLF – Unit Capability Loss Factor UA7 – Antal snabbstopp/7 000 drifttimmar CRE – Collective Radiation Exposure Ringhals 1 togs i kommersiell drift 1976. Reaktorn är en kokvattenreak tor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB). Den termiska effekten är 2 540 MW och den elektriska nettoef fekten är 859 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,5 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 648 bränsleelement. Cirka 20 procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 157 styr stavar och vattenkylflödet från sex externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en enkel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycks turbiner. Till varje turbinsträng är en synkrongenerator, med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor, kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400 och 130 kV-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer. 14 0,5 0,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Blockets egna data Nettoproduktion Energitillgänglighet Ringhals 2 3,6 TWh 48,5 % händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Driftåret Revisionen för 2011 avslutades vid årsskiftet till 2012 efter sanerings- och återställningsarbete efter branden i reaktorinneslutningen. Inledningsvis uppstod problem med felfungerande back- och minflödesventiler till hjälpmatarvattensystemet, vilket medförde att starten av Ringhals 2 skedde först den 2 april. Ringhals 2 har haft elva oplanerade produktionsbortfall. Energitillgänglighet (UCF) % 100 80 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 63,7 36,6 Produktionsbortfall (UCLF) % 20 23,6 15 10 5 0 0,1 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Snabbstopp (UA7) Antal 4 4,5 2 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kollektivdos (CRE) manSievert 2,0 Revision Revisionsavställningen planerades till 41 dygn, utfallet blev 47 dygn. Revisionen innehöll mycket provningsverksamhet. Bland annat skedde en utökad provning av reaktortanken på grund av de defekter som upptäckts i en belgisk reaktor (Doel 3). Större arbeten under revision Under revisionen genomfördes förutom bränslebyte, provningar och förebyggande underhåll följande större arbeten: • provning av reaktortanken • ånggeneratorprovning • underhåll av två reaktorkylpumpar • omgummering av rör i havskylvattensystem 715 • översyn av två dieslar • byte av 20 instrumentledrör. Snabbstopp under året Ringhals 2 har haft tre snabbstopp under året. Det första var manuellt orsakat av ett ångläckage i ett dränagerör. Snabbstopp 2 orsakades av en utlöst gasvakt på en transformator. Det tredje snabbstoppet orsakades av turbinsnabbstopp i kombination med extra hög nivå i en ånggenerator. 1,5 1,0 0,5 0,0 UCF – Unit Capability Factor UCLF – Unit Capability Loss Factor 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 UA7 – Antal snabbstopp/7 000 drifttimmar CRE – Collective Radiation Exposure Ringhals 2 togs i kommersiell drift 1975. Reaktorn är en tryckvatten reaktor (PWR) tillverkad av Westinghouse. Den termiska effekten är 2 652 MW och den elektriska nettoeffekten är 866 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,5 MPa. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 157 bränsleelement. Cirka 20 procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 48 styrsta var och genom förändring av borhalten i reaktorkylvattnet. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycks turbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopp lad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reak torn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400- och 130 kV-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 15 Ringhals 3 Blockets egna data Nettoproduktion 7,15 TWh Energitillgänglighet 79,2 % händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Driftåret Produktionen under 2012 är den högsta årsproduktionen någonsin för Ringhals 3. Endast några få störningar och produktionsbortfall har inträffat under året. Inga bränsleskador har uppstått under året. Revision Revisionen planerades till 26 dygn, utfallet blev 29 dygn. Ett oplanerat turbinstopp på grund av obalans har inträffat under året. Större arbeten under revision Förutom bränslebyte, provningar och förebyggande underhåll genomfördes följande större arbeten: • motorbyte på en reaktorkylpump • tätningsbyte på en reaktorkylpump • stor översyn av en dieselmotor • byte av instrumentledrör • ombyggnad av laddningspumparnas avluftning • delar av ett seismikprojekt. Snabbstopp under året Ringhals 3 hade inga snabbstopp under året. Energitillgänglighet (UCF) % 100 80 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Produktionsbortfall (UCLF) % 20 22,7 15 10 5 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Snabbstopp (UA7) Antal 4 2 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Kollektivdos (CRE) manSievert 2,0 1,5 1,0 UCF – Unit Capability Factor UCLF – Unit Capability Loss Factor UA7 – Antal snabbstopp/7 000 drifttimmar CRE – Collective Radiation Exposure Ringhals 3 togs i kommersiell drift 1981. Reaktorn är en tryckvatten reaktor (PWR) tillverkad av Westinghouse och av samma utförande som Ringhals 4. Den termiska effekten är 3 135 MW och den elektriska net toeffekten är 1 051 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,4 MPa. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 157 bränsleelement. Cirka 20 procent avbräns let byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 48 styrstavar och genom förändring av borhalten i reaktorkylvattnet. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycks turbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400 och 130 kV-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer. 16 0,5 0,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Ringhals 4 Blockets egna data Nettoproduktion 6,96 TWh Energitillgänglighet 50,3 % händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Driftåret Ringhals 4 har endast haft ett oplanerat stopp orsakat av saltvatten som läckt in i turbinkondensorn, vilket ledde till avställning. Blocket har inte rapporterat några bränsleskador. Energitillgänglighet (UCF) % 100 80 Revision Revisionen planerades till 34 dygn, utfallet blev 49 dygn. 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Produktionsbortfall (UCLF) % 20 15 10 5 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Större arbeten under revision Förutom bränslebyte, provningar och förebyggande underhållsarbeten genomfördes följande större arbeten: • utbyte av tolv backventiler i härdnödkylsystem 323 • delar av Seismikprojektet • utbyte av RMS-kanaler för ångledningsmonitering • utbyte av mätutrustning för härdtemperatur • byte av starttransformator T94 • översyn av en diesel Snabbstopp under året Ringhals 4 har inte haft något snabbstopp under året. Snabbstopp (UA7) Antal 4 2 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Kollektivdos (CRE) manSievert 2,0 2,04 1,5 1,0 0,5 0,0 UCF – Unit Capability Factor UCLF – Unit Capability Loss Factor 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 UA7 – Antal snabbstopp/7 000 drifttimmar CRE – Collective Radiation Exposure Ringhals 4 togs i kommersiell drift 1983. Reaktorn är en tryckvatten reaktor (PWR) tillverkad av Westinghouse och av samma utförande som Ringhals 3. Den termiska effekten är 2 775 MW och den elektriska net toeffekten är 935 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,4 MPa. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 157 bränsleelement. Cirka 20 procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 48 styrsta var och genom förändring av borhalten i reaktorkylvattnet. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycks turbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopp lad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400- och 130 kV-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer. 17 Särskild rapportering Oskarshamn 1 Den sammanlagda produktionsvolymen för 2012 blev inte mer än motsvarande tre dygns fulleffekt. Året 2012 började som 2011 slutade, med stillestånd för att komma tillrätta med tekniska och organisatoriska problem identifierade i en analys som genomfördes efter de fyra snabbstoppen i slutet av 2011. Tillkommande problem under 2012 var följande: Driftklarhetsverifieringsprov som genomfördes för att klarställa fria flödesvägar visade att tidigare genomförda anläggningsändringar inte provats i tillräcklig omfattning. De tydligaste exemplen var de problem som identifierades i silar för Inneslutningssprinklingen, 322, Hjälpkondensorn, 315, samt Bränslebassängkylsystemet, 324. Högtrycksturbinen (Ceda) havererade i samband med återstart. Efter montage av reservturbinen (Beda) uppstod vibrationssignaler som inte kunde förklaras innan revisionsavställningen för 2012 startade. Oskarshamn 1. Foto: OKG 18 Under revisionsavställningen identifierades sprickor i matarvattensystemet i reaktortanken. Ett projekt startades som med stort engagemang kunde analysera och reparera problemet på ett sådant sätt att återstart var möjlig i början av september. I början av juli uppstod fel (lång starttid) på dieselgenerator 660 GA1. Detta var början på problem med Oskarshamn 1:s nödkraftsdieslar vilka förföljt blocket hela året och som i skrivande stund inte har lösts. Det största problemet kan sammanfattas med startproblem (GA1, GB2), vibrationer (GA1, GB2, för hög last vid periodiskt prov (GA1, GB2) och utebliven service enligt tillverkarens rekommendation (GC3, GD4). Till de tekniska problemen ska läggas svagheter i den operativa verksamhetens styrning. Oskarshamn 1 har genom åren varit isolerad från Oskarshamn 2 och 3 på ett sätt som gör att erfarenheter inte förts över som förväntat. Tydliga exempel på detta är att instruktionerna för upp- och nedgång av anläggningen var helt olika instruktionerna på Oskarshamn 2 och 3 samt att styrningen under revisionen inte utförts med en revisionsdriftorder som beaktat att det även behöver finnas marginaler under revision. Oskarshamn 1 var avställd för olika åtgärder vid årsskiftet 2012/2013. Elproduktionen i Sverige 2012 Eltillförsel 173,2 TWh Elanvändning 173,2 TWh 50 Hz Vattenkraft 77,7 TWh Bostäder, service m m 70,8 TWh Kärnkraft 61,2 TWh Industri 56,8 TWh Värmekraft 15,5 TWh Förluster 11,3 TWh Import 11,7 TWh Export 31,3 TWh Vindkraft 7,1 TWh Transporter 3,0 TWh Produktionen från vindkraft har ökat från 6,1 TWh 2011 till 7,1 TWh 2012 och kommer från ca 1 0 00 vindkraftverk. Enligt planeringsmålet ska sverige år 2020 få 30 TWh från vindkraft, vilket innebär etablering av 2 0 00–5 0 00 nya vindkraftverk (beroende av storlek och placering). De 7,1 MWh som producerades under 2012 kan jämföras med produktionen från Forsmark 1 som var 7,6 TWh. Källa: Energimyndigheten (El-året 2012). 19 Produktionsuppgifter EN avser dERGIUTNY T en verk liga pro TJANDE duktion en Nedreglering orsakas av tillgång och efterfrågan TILLG ENERGIÄNGL IGHET PRO POT DUKTIO ENTI NSAL Coastdown − nedreglering för effektivt bränsleutnyttjande Planerat bortfall för underhåll, inspektion och provning Oplanerat bortfall avser störningar som minskar produktionen internationella skalan för kärntekniska händelser Klass 7 Stor olycka Omgivningspåverkan Anläggningspåverkan Mycket stort utsläpp Omfattande hälso- och miljöpåverkan Försämrat djupförsvar Den internationella skalan för kärn tekniska händelser har utarbetats av IAEA för enhetlig bedömning och information om händelser i kärn tekniska anläggningar. Händelser i svenska anläggningar rapporteras via Strålsäkerhetsmyndigheten till IAEA, medan utländska händelser rappor teras omvänt. Nivåerna 1 till 3 be tecknar händelser, medan nivåerna 4 till 7 utgör olyckor med omgiv ningspåverkan. 6 Allvarlig olycka Stort utsläpp Beredskapsåtgärder, troligen i full omfattning 5 Olycka med risk för omgivningen Begränsat utsläpp Beredskapsåtgärder, troligen i begränsad omfattning Allvarliga skador på reaktor härd och/eller strålskydds barriärer 4 Olycka utan betydande risk för omgivningen Litet utsläpp Allmänheten utsätts för stråldoser under gräns värdet Betydande skador på reak torhärd och/eller livshotande doser till personal 3 Allvarlig händelse Mycket litet utsläpp Allmänheten utsätts för mycket små doser under gränsvärdet Mycket omfattande spridning av radioaktiva ämnen och/el ler höga doser till personal Nära olycka. Inga återstående skydds barriärer. Betydande spridning av radioaktiva ämnen och/eller förhöjda doser till personal Händelse med betydande avvikelser från säkerhetsförutsättningar 2 Händelse 0 Mindre avvikelse Exempel Olyckorna i Fukushima Daichii 2011 och Tjernobyl 1986 hade nivå 7. Harrisburg 1979 hade nivå 5. 1 Avvikelse 20 – ines Avvikelse från driftvillkor Ingen säkerhetsbetydelse 21 2012 Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken ISSN 1654-0484 Studsvik (huvudkontor) Forsmark Oskarshamn Ringhals Barsebäck KSU, Box 1039, SE-611 29 Nyköping KSU SE-742 03 Östhammar KSU, Box 926, SE-572 29 Oskarshamn KSU SE-432 85 Väröbacka KSU, Box 524, SE-246 25 Löddeköpinge Tfn: +46 (0)155-26 35 00 Fax: +46 (0)155-26 30 74 Tfn: +46 (0)173-167 00 Fax: +46 (0)173-167 50 Tfn: +46 (0)491-78 13 00 Fax: +46 (0)491-78 13 59 Tfn: +46 (0)340-64 62 00 Fax: +46 (0)340-64 62 99 Tfn: +46 (0)46-72 40 00 Fax: +46 (0)46-77 57 93 E-post: info@ksu.se www.ksu.se Org nr: 556167-1784 VAT-nr: SE556167178401
© Copyright 2024