KFhandlingar_141216
Umeå studentkår Wilmer Prentius Kårordförande 14/15 Föredragningslista Kårfullmäktige nr.4 14/15 Att: Kårfullmäktige, kårstyrelsen, gruppledare, inspektor, proinspektor, verksamhetsrevisorer, sektioner Datum: 2014-12-16 Tid: 15.15 Plats: Tryggheten Punkt Ärende F1 Mötets öppnande F2 Mötets behöriga utlysande Bilaga Föredragande & förslag till beslut: Kallelse gick ut 5/12 och handlingar 11/12 Att anse mötet behörigt utlyst. F3 Adjungeringar Att adjungera närvarande tjänstemän med närvarooch yttranderätt F4 Justering av röstlängd Andreas Wilemoll Punkten inleds med information från Valnämnden om revideringar i partiers kandidatförteckningar. Att fastställa röstlängden. F5 Val av justeringspersoner Att utse två justerare tillika rösträknare. F6 Tid för justering av protokoll Att fastställa tid för justering av protokoll F7 Avsägelser och fyllnadsval F7 Vi har fått in två avsägelser. Dessutom finns ett antal organ där vakanser finns för vilka fyllnadsval behöver göras. Att lägga avsägelserna till handlingarna. Att som ledamot i kårstyrelsen utse: Att som ersättare i Kårhusstiftelsens styrelse till slutet av verksamhetsåret 14/15 utse: Sidan 1 av 4 Att som ersättare i Kårhusstiftelsens styrelse till slutet av verksamhetsåret 15/16 utse: Att som revisorsersättare i Kårhusstiftelsen utse: Att som ersättare i Stiftelsen Universitetshallens styrelse till slutet av verksamhetsåret 16/17 utse: Att som ersättare till verksamhetsrevisorer (2 st.) för kårstyrelsen utse: Att som ledamot i Valnämnden för: F8 Fastställande av föredragningslista - Studentpartiet Socialdemokraterna utse: - Arbetarpartiets Studentfackliga Alternativ utse: - Förenade Studenter utse: Att fastställa föreslagen föredragningslista Punkt Ärende Bilaga Föredragande: M1 M1_1 Presidiet Presidiet informerar M1_2 M2 Rapportering från organ inom Umeå studentkår Punkt Ärende U1 M2 Maja Westling Bilaga Föredragande: Sammanfattning av beslut från föregående protokoll, KF 3 141118 Stefan Brattlöf Att lägga protokollet till handlingarna Punkt Ärende Bilaga Föredragande & förslag till beslut: B1 B1 Linus Lundström Verksamhetsberättelse 13/14 Föregående verksamhetsårs kårstyrelsearbete ska nu granskas av sittande kårfullmäktige. Kårstyrelsen har i sitt arbete att återge föregående verksamhetsår i sin verksamhetsberättelse. Att lägga verksamhetsberättelsen till handlingarna. B2 Årsredovisningen 13/14 samt disposition av resultat Linus Lundström & Lars G Bokeskog Då en kårsektion ännu inte rapporterat in sitt underlag, är årsredovisningen ej färdig för beslut. Att bordlägga ärendet. Sidan 2 av 4 B3 Revisionsberättelse för verksamhetsåret 13/14 B3 Maja Westling & Saga Henriksdotter Endast revisionsberättelsen avseende verksamheten är färdig. Frågan avseende den ekonomiska revisionen kan därmed ej behandlas. Att lägga verksamhetsrevisionen till handlingarna. Att bordlägga frågan avseende ekonomisk revision. B4 Ansvarsfrihet för 13/14 Maja Westling & Saga Henriksdotter Då varken årsredovisning eller ekonomisk revision färdigställts i tid, kan ansvarsfrihetsfrågan först behandlas vid ett kommande möte. Att bordlägga ärendet. B5 Stadgerevidering JF-sektionen B5_1 Wilmer Prentius B5_2 JF-sektionen har inkommit med stadgerevideringar för kårsektionen. förslag om Att godkänna JF-sektionens förslag till stadgerevidering. B6 Scharinska villan B6 Therésè Löfvenius Nilsson & Bore Sköld Då datumet för Umeå studentkårs tillträde till Scharinska villan närmar sig, har kårstyrelsen bedömt det som centralt att kårfullmäktige diskuterar vad Umeå studentkår avser med verksamhet i fastigheten. Att fatta beslut i frågan. B7 Ägar- och förvaltningspolicy B7 Wilmer Prentius För att säkerställa att studentkårens intressen tas tillvara i stiftelser, företag och föreningar med koppling till kåren, samtidigt som organisationerna ska kunna känna en trygghet i vad som förväntas av dessa, föreslås denna policy i syfte att användas som grund vid de tillfällen Umeå studentkår på olika sätt ska ge direktiv till organisationerna. Att fastställa ägar- och förvaltningspolicy i enlighet med kårstyrelsens förslag. Sidan 3 av 4 B8 F9 Policy för utbildningspolitiska ställningstaganden B8 Wilmer Prentius Att föreslå kårfullmäktige fastställa policy för utbildningspolitiska ställningstaganden i enlighet med kårstyrelsens förslag och med förtydligandet att bilagan ”Utbildning straffbart” är att betrakta som ett separat dokument. Mötets avslutande Sidan 4 av 4 Avsägelser Stefan Brattlöf Organisationssekreterare 2014-12-11 Bilaga F7 Följande avsägelser har inkommit: Emma Strömberg avseende kårstyrelsen. Agnes Blom Bringlöv avseende kårfullmäktige Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 53 stefan.brattlof@umeastudentkar.se Sidan 1 av 1 Meddelande Wilmer Prentius Kårordförande 2014-12-05 Bilaga M1_1 Uppdragsansökningsordning: Henrik och jag har arbetat fram en handläggningsordning att använda när Umeå studentkår utlyser uppdrag eller tjänster. Musikhjälpen: Umeå studentkår samarbetar med Umeå studentradio under deras musikhjälpensändningar. Ledningsråd: Deltog vid ledningsråd med dekaner och rektorer. Förhandling med LH: Förhandlat med LH om avtalen kring utbildningsbevakning inför det nya kalenderåret. SARA: Träffades med fakulteternas och LH:s kanslichefer. Psykologiska föreningen: Maria och jag for på ett av psykologiska föreningens styrelsemöte och berättade om studentkåren och dess historia. Umpe: Deltog som mötesordförande vid Umpes stormöte. Scharinska samverkan: Thérèse och jag for på Scharinska-samverkan med kommunen. Folkuniversitetet: Cecilia och jag for på Folkuniversitetet för en genomgång av deras verksamhet och historia inför fortsatt styrelsearbete. Universitetsstyrelsens budgetkommitté: Fortsatta satsningar på kreativa miljöer, efter samhällsvetarhuset och humanisthuset så ska det nu påbörjas en ombyggnation av ljusgården i MIT-huset. Lisa Midlert: Lisa Midlert, universitetets myndighetskontakt vid utbildningsdepartementet, var på besök i Umeå. Studentkårernas ordförande och Midlert träffades hos mig och diskuterade problem, möjligheter och andra frågor. Ladok 3: Styrgruppen för införandet av Ladok 3 fortsätter att förbereda införandet av Ladok 3. Kårmedia i Umeå AB: Styrelsemöte för Kårmedia i Umeå AB. Bolagsstämma den 19 december, överskottsmål om 50 kkr. Remissvar: Skrivit ett yttrande gällande Boverkets förslag till vägledning Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder. Därutöver skrivit tre yttrande om att avstå från att inkomma med synpunkter på remisser. Brev till utbildningsutskottet: Skrev brev till utbildningsutskottets presidium, ledamöter och suppleanter och bad dessa tillsätta en utredning för att utreda alternativa lösningar till studieavgiftsförslaget. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 1 av 5 Meddelande Wilmer Prentius Kårordförande 2014-12-05 Kursplaner: Deltagit i författandet av ett kårgemensamt remissvar på förslaget till Regler för utformning av kursplaner på grund och avancerad nivå. Arbetsgruppen ska träffas 9/12 och gå igenom de inkomna synpunkterna. Studenträttsliga samverkansgruppen 14/11: Diskussion kring UKÄ:s tillsynsbeslut (Reg.nr: 3132-14) med kritik mot Umeå universitet avseende ändrat urval i en kurs vid Medicinska fakulteten. Vidare diskussion kring lämplig tid handläggningstid vid omprövning av betyg; konsekvenserna för studenterna om UKÄ drar in examensrätten p.g.a. bristande kvalitet; samt förutsättningarna för införandet av nötförbud vid UmU. Dialogmöte med lärarhögskolans ledning 18/11: Deltog och lyssnade vid LH:s dialogmöte där studenter ställde frågor, bland annat om revideringen av kurspaketet ”Utbildningsvetenskapliga kärnan” Antagningsråd, 17/11 & 24/11: Deltagit i antagningsrådets arbete med revidering av Umeå universitets lokala antagningsordning (något som görs varje år). Beslut i Universitetsstyrelsen 1718/12. Arbetsgruppen för E-lärandestrategi, 18/11: Sista mötet med arbetsgruppen, förslaget till strategi överlämnades till Prorektor 30/11. Ett bra förslag Personaldag vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, 20/11: Deltog vid SamFak:s personaldag, temat var utmaningar för UmU (utifrån budgetproppen och nytt kvalitetssystem m.m.), samt pedagogisk meritering. Doktorandsektionen, 24/11: Diskussion om yttrande över två remisser inom forskarutbildningen, kartläggning av expensmedel inom olika institutioner, förslag om förteckning av samtliga kurser inom forskarutbildningen, planering av seminarium om forskningsansökningar samt revidering av sektionens stadgar. 26-27/11: Nationell konferens i Stockholm om digital examination i högskolan. Intressanta exempel på hur vissa lärosäten implementerat konceptet med digitala salstentamina. Även mycket diskussion om examination i ett mer allmänt perspektiv. Kursklassificeringskommittén, 1/12: Diskussion initierad av undertecknad om revidering av UmU:s regler för kursklassificering utifrån att de inte är förenliga med nationella bestämmelser. Prorektor samt utredare från Planeringsenheten fick i uppdrag att göra ett urval av klassificerade kurser som ska jämföras med motsvarande kurser vid andra lärosäten. Fortsatt diskussion vid nästa sammanträde. PUNKTUM, 3/12: Deltagit i referensgruppens möte för Pedagogisk Utveckling av Nyfikenhet och KreativiteT vid UMeå universitet, PUNKTUM. 1,4 mkr kommer att delas ut till högskolepedagogiska projekt vid UmU under våren 2015. Tillgodoräknandehandläggningsordningsrevideringsarbetsgruppen, 4/12: Genomgång av handläggningsordningen för tillgodoräknande, kommer att föreslå Rektor att göra ett par mindre redaktionella revideringar. Arbetsgruppen för internationell mobilitet, 5/12: Arbetsgruppen hade sitt första sammanträde och har fått i uppdrag att komma överens om universitetsgemensamma definitioner av internationell mobilitet som gör att mäta och vara underlag för intern resursfördelning. JO-anmälan: Författat en anmälan till justitieombudsmannen som skickades in 24 november. Anmälan i sin helhet bifogas till handlingarna. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 2 av 5 Meddelande Wilmer Prentius Kårordförande 2014-12-05 Remissvar: Författat Umeå studentkårs remissvar på ”Kvalitetsarbete för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet” i samråd med doktorandföreningarna Remissvar: Författat Umeå studentkårs remissvar på ”Handläggningsordning och nya reviderade blanketter för dokumentation av uppgifter i Ladok på forskarnivå vid Umeå universitet” i samråd med doktorandföreningarna. Brev till riksdagens utbildningsutskott, Deltagit i författandet av Umeå studentkårs brev till ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott där vi uppmanar dem att avvakta med beslutet om studieavgifter. Tentamensrutiner, 1/12: På Umeå studentkårs initiativ genomfördes det ett andra test med förbättrade tentamensrutiner enligt Uppsalamodellen (diskussion vid förra KF). Det blev en succé! Digitala salastentamin, Planerar ett kårgemensamt öppet seminarium om digitala salstentamina 4 mars 12:00 – 14:00. Öppet för studenter, lärare samt all övrig intresserad personal. Nya regler, Rektor beslutade 2014-11-11 om nya regler för Betyg och examination, salstentamina, samt handläggningsordning för salstentamina. Umeå studentkår kommer att tillsammans med de andra kårerna informera om det viktigaste förändringarna i en affischeringskampanj. Vice kårordförande: SfCS, 10/11: Åkte till Skellefteå och representerade (tillsammans med kårordförande) Umeå studentkår vid sektionens höstmöte. Kontaktperson för HHUS: Deltagit som kontaktperson för sektionen, vid HHUS:s styrelsemöte 12/11. Arbetsutskott och styrelse för Kempefonden, 19/11: Beslut om utdelning av stipendier för 565 100:- skulle fördelas till 41 stipendiater. Totalt 70 sökande. Även beslut om ändrad tolkning av begreppet ”avkastning” i stiftelsens stadga för att möjliggöra en effektivare kapitalförvaltning. Umeå studentkårs personaldag, 21/11: Heldag med hela kansliet och arvoderade med diskussioner kring arbetsmiljö samt organisationens visioner. Kontaktperson för HumSek: Deltagit som kontaktperson för sektionen, vid HumSek:s styrelsemöte 2/12. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 3 av 5 Meddelande Wilmer Prentius Kårordförande 2014-12-05 Varannan vatten: Deltagit i möte som innehöll en utvärdering av föregående års kampanj ”Varannan vatten” (som genomfördes av Västerbottensläns landsting i samarbete med Brännbollsyran, BRÅ, Studenthälsan och Umeå studentkår) under Brännbollsyran 2014, och en planering av samma kampanj under Brännbollsyran 2015. Umeå studentkår ska fortsätta som samarbetspartner. Ung och cancer: Föreläsningen ”Ung och cancer” har genomförts. Utvärdering av eventet ska utföras. Utbildningskvalitet ut studentperspektiv: UPL har bett mig hålla i ett pass för erfarna högskolepedagoger om utbildningskvalitet ur studentperspektiv. Arbetsmiljöutbildning: Höstterminens arbetsmiljöutbildning är avklarad, uppslutningen av Umeå studentkårs SAMOs har varit helt klart godkänd. Nu jobbar vi med nästa steg: HSAMOs ska samtala med sina SAMOs. Samtliga HSAMOs från de fyra kårerna ska träffa Agnes och Lisa för att diskutera det fortsatta arbetsmiljöarbetet. Vi ska även föra diskussioner med berörda kring studenternas representation i arbetsmiljöfrågor – framförallt kopplat till AMK (Arbetsmiljökommittén) där vår funktion är högst oklar. Faktum är att AMKs funktion upplevs oklar. Sexualiserat våld: Föreläsningen om sexualiserat våld i Sverige har genomförts. Personaldag: Umeå studentkår har haft en personaldag där förtroendevalda tillsammans med personal har diskuterat förbättringsåtgärder av vår organisation och arbetsmiljö. Folkuniversitetet: Jag har deltagit i ett informationsmöte med Folkuniversitetets rektor och ekonomiansvarig. Där jag fått information om stiftelsens historia och nuläge samt om styrelsens arbete. Den 17/12 ska en heldagskonferens hållas med ett avslitande styrelsemöte då kommande års budget ska antas. Sedan 2009 har ett omfattande arbete gällande regionalspridning utförts inom FU och detta är något som nu har, i stort sett, etablerats Audit: Audit-arbetet vid Humfak har gjort framsteg. Intervjuer har genomförts med 5 urvalsgrupper (fakultetsledningen, prefekter, studierektorer, studieadministratörer och studenter). Ytterligare intervjuer med lärare planeras. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 4 av 5 Meddelande Wilmer Prentius Kårordförande 2014-12-05 Samtyckeskampanj: Vi var med på och stöttade ett seminarium om samtyckeskultur och samtyckes lagstiftning den 13 november. Seminariet var väldigt intressant och medverkande i diskussionen var Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt och författare till Samtyckesutredningen. Susanna Eriksson, doktorand i straffrätt som bloggar och debatterar samtyckesfrågor. Svante Tidholm, journalist, dokumentärfilmare och festivalgeneral på Way Out West, engagerad i Fatta Man och Män för jämställdhet. Monica Burman, moderator, är docent i straffrätt vid Umeå universitet. Jag delade ut vår samtyckeskondom innan och efter seminariet och deltog i en lunch efteråt där jag pratade med Svante Tidholm om att komma hit under våren och visa sin dokumentärfilm ”Som en Pascha” som handlar om Europas största bordell som ligger i Köln, Tyskland och sedan prata om mansnormer. Jag har även kontaktat Lisa Krutrök som ritade bilden till vår samtyckeskondom och bett henne rita fler bilder på samma tema. Dessa bilder skulle användas till att göra till banderoller och/eller rollups. Räkmacka: Torsdagen den 4/12 var Räkmackan för Umeå studentkårs studenter. Programmen som var inbjudna var Personalvetarna och Sociologerna. Vi hade totalt 64 anmälda studenter. Det var även studenter från Biomedicin där. Det bjöds på Julbuffé och det hela kändes väldigt lyckat! Nästa termin kanske det blir så att vi kör en heldag med Räkmackor, men det återstår att se. Årshögtid: Blev tyvärr inställd på grund av för få intresserade. Men vi lägger krut på Årshögtiden i april istället då vi firar kårens födelsedag 16 april! Scharinska: Har varit på möte med samverkansgruppen och där bestämdes det att vi får tillgång till huset den 1 april nästa år. Jag var även på Medicinska kårens fullmäktige där det bestämdes att vi tillsammans med styrelsen på UMS ska se över en kårgemensam drift innan de tar ytterligare beslut om hur de vill göra med Scharinska. Universitetshallen: Efter att ha blivit vald som ledamot i Universitetshallen var nästa möte rätt tätt inpå. Där presenterade Siemens ett förslag på hur investeringar för att sänka energikostnaderna skulle kunna se ut och beslut togs även om huruvida UH skulle investera i markköp. Loppis: Loppisen gick bra, dock rätt få utställare som anmält intresse, 32st, varav några inte dök upp på söndagen så totalt var det 25 utställare. Dock kan detta ha berott på att det var skyltsöndag och aktiviteter på Gammlia som vi konkurrerade mot. Vi hade runt 500-600 besökare. Efter loppisen fick vi mer hjälp än vi haft tidigare vilket betydde att det gick fortare att ställa i ordning allt. Kårhuset: Jag har skrivit ett etiskt policy dokument för Kårhuset som ska vid senare tillfälle tas i beslut. Musikhjälpen: Umeå studentkår stöttar Umeå studentradios insamlingsprojekt till förmån till Musikhjälpen där pengarna insamlade i år går till kampen för att stoppa spridningen av HIV. Vi på kåren har en insamlingsbössa som kommer under expeditionens öppettider stå där och under lunchen kommer vi i presidiet gå runt på campus med den. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 5 av 5 Bilaga M1_2 Carl Larsson Från: Skickat: Till: Ämne: Carl Larsson <utbildning@umeastudentkar.se> den 15 oktober 2014 18:16 'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Synpunkter på förslag angående ändring i högskoleförordningen Hej, 2014-03-28 sände utbildningsdepartementet ut ett förslag angående ändring i högskoleförordningen avseende betygsystem på VFU-kurser i lärarutbildningen (se länk nedan). Förslaget sändes till en rad myndigheter och organisationer, och dessa uppmanades att inkomma med synpunkter senast 2014-04-11. Jag önskar ta del av de synpunkter som inkom till departementet med anledning av ovan nämnda förslag. http://www.liu.se/uv/kfu_internt/inkommande-avgaende-post/post/inkommande-post-kfu-uv/2014/v-15/remisserenkater/1.559312/Delningang.betygsskalafrkurserinomVFU.pdf Tack på förhand! Med vänliga hälsningar Carl ____________________________________ Carl Larsson Utbildningsansvarig & vice kårordförande – 2014/2015 Umeå studentkår utbildning@umeastudentkar.se 070-686 90 16 1 REG ERI NG SKAN SLI ET 2014-03-28 LINKO PIN GS. Ink& 2014 -03° 31 Utbildningsdepartementet ur dl: Rättssekretariatet Ann-Charlotte Wallin Telefon 08 - 405 4661 Telefax 08- 723 1192 Delning av förordning Härmed delas förslag till förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Innebörden av förordningens förslag: Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen får en högskola föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Förslaget innebär en viss ändring i detta bl.a. utifrån skrivningar i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:01, utg.omr. 16, sid. 54, bet. 2013/14:UbU1, rskr. 2013/14:104). Ändringen i 6 kap. 18 § innebär att lärosätena såvitt avser utbildningar till vissa angivna examina ska använda fler betygssteg för ett godkänt resultat för en kurs som helt eller delvis är verksamhetsförlagd, om den verksamhetsförlagda delen av kursen omfattar mer än tre högskolepoäng. Rubriken Utbildning på forskarnivå som i dag står närmast efter 6 kap. 27 § ska rätteligen stå närmast efter 6 kap. 24 §. En ändring föreslås i enlighet härmed. Förordningens förslag Förslaget till förordning stödjer sig på följande normgivningsbemyndigande: 8 kap. 7 § regeringsformen Förslaget har inte bedömts anmälningspliktigt enligt direktiv 98/34/EG (se EU-cirkulär nr 8) Någon konsekvensutredning har inte upprättats eftersom Postadress Telefonväxel 103 33 Stockholm 08-405 10 00 Besöksadress Telefax Drottninggatan 16 08-21 68 13 E-post: u.registratorOregeringskansliet.se 2 behovet att genomföra en förtydligad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning inom lärar- och förskollärarutbildningarna genom en flergradig betygsskala har presenterats i budgetpropositionen för 2014. Synpunkter lämnas senast fredagen den 11 april 2014 till Ann-Charlotte Wallin, rörpost: 416, ann-charlotte.wallin@regeringskansliet.se Eventuella frågor ställs förutom till Ann-Charlotte Wallin till Gerd Mörck, Universitets- och högskoleenheten V-7 Charlotte Abrahamsson Mottagare utöver delningslis tan: Universitetskanslersämbetet Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Kungl. Tekniska högskolan Luleå tekniska universitet Karlstads universitet Linn6.tniversitetet Örebro universitet Mittuniversitetet Malmö högskola Mälardalens högskola Dans- och cirkushögskolan Gymnastik- och idrottshögskolan Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan Väst Konstfack Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Södertörns högskola 3 Chalmers tekniska högskola AB Stiftelsen Högskolan i Jönköping Sveriges kommuner och landsting Friskolornas riksförbund Lärarförbundet Lärarnas riksförbund Catharina Stenborg-Blom, L/ELT Torun Rudin,U/GV Kristina Lundström, U/S Gerd Mörck, U/UH Svensk författningssamling P lä g Förordning om ändring i högskolefdrordningen (1993:100); SFS Utkom frän trycket den utfårdad den dd mm 2014. Regeringen föreskriver i fråga om högskoleförordningen (1993:100)1 dels att 6 kap. 18 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast efter 6 kap. 27 § ska sättas närmast efter 6 kap. 24 §. 6 kap. 18 §2 Betyg ska sättas på en genomgången kurs om inte högskolan föreskriver något annat. Högskolan får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. För en helt eller delvis verksamhetsförlagd kurs inom utbildning som leder till eller yrkeslärarexamen, ska dock alltid fler än ett betygssteg användas för ett godkänt resultat. Detta gäller bara om den verksamhetsförlagda delen av kursen omfattar mer än tre högskolepoäng. Betyget ska beslutas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2014. 2. De nya bestämmelserna ska tillämpas i fråga om helt eller delvis På regeringens vägnar JAN BJÖRKLUND Charlotte Abrahamsson (Utbildningsdepartementet) 2 Förordningen omtryckt 1998:1003. Senaste lydelse 2010:1064. 1 Carl Larsson Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogade filer: Ann-Charlotte Wallin <ann-charlotte.wallin@regeringskansliet.se> den 16 oktober 2014 17:09 utbildning@umeastudentkar.se besked i anledning av begäran om utfående av handling allmän handling.docx Till Carl Larsson: Hej. Bifogar ett besked med anledning av din begäran i dag om utfående av vissa handlingar. Har du några allmänna frågor om beskedet är du välkommen att ringa mig. Med vänlig hälsning / Lotta Wallin Ann-Charlotte Wallin ämnesråd Rättssekretariatet Utbildningsdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm 08 4054661 070 6664661 ann-charlotte.wallin@regeringskansliet.se www.regeringen.se 1 2014-10-16 U2014/ 5949 /RS Carl Larsson Umeå studentkår Utbildningsdepartementet Begäran att få ta del av allmän handling Du har den 16 oktober 2014 begärt att få ta del av de synpunkter som inkom till departementet med anledning av ett förslag angående ändring i högskoleförordningen avseende betygssystem på VFU-kurser i lärarutbildningen. Någon allmän handling som motsvarar din begäran förvaras inte hos Utbildningsdepartementet. Detta besked kan inte överklagas. Däremot kan du, om du inte är nöjd med beskedet, vända dig till Utbildningsdepartementets registrator (u.registrator@regeringskansliet.se) eller till mig och begära att frågan ska prövas av myndigheten. Ett beslut av myndigheten kan överklagas till regeringen. Frågan kan också komma att överlämnas direkt till regeringen. I tjänsten Ann-Charlotte Wallin Postadress 103 33 Stockholm Telefonväxel 08-405 10 00 Besöksadress Drottninggatan 16 Telefax 08-21 68 13 E-post: u.registrator@regeringskansliet.se Skrivelse Carl Larsson Ansvar över utbildningsfrågor 2014-11-06 PRÖVNING AV BEGÄRAN ATT FÅ TA DEL AV ALLMÄNNA HANDLINGAR Till: Ann-Charlotte Wallin, utbildningsdepartementet. Umeå studentkår vände sig per e-post, 2014-10-16, till utbildningsdepartementet med en begäran om att få ta del av allmänna handlingar. Begäran gällde att få ta del av de synpunkter som inkom till departementet med anledning av ett förslag till ändring i högskoleförordningen, avseende betygssystem för VFU-kurser i lärarutbildningen. Samma dag mottog Umeå studentkår ett svar på ovan nämnda begäran (U2014/5949/RS). I svaret framgick det att ”någon allmän handling som motsvarar din begäran förvaras inte hos utbildningsdepartementet”. Då Umeå studentkår har vetskap att, åtminstone, en av de organisationer som erbjöds att inkomma med synpunkter på förslaget till förändring i förordningen, också har inkommit med ett svar till departementet, framstår meddelandet ovan som något märkligt. Vid ett senare telefonsamtal med berörd tjänsteman vid departementet (2014-10-17) klargjordes situationen. Handlingar som motsvarar Umeå studentkårs begäran kan mycket väl förvaras hos departementet, men de benämns inte som allmänna och behöver således ej heller lämnas ut. Efter viss utredning kan Umeå studentkår konstatera att handlingarna ej benämns som allmänna med stöd av bestämmelserna i 2 kap. 9 § 2 st. tryckfrihetsförordningen. Vi kan konstatera, utifrån nämnda bestämmelse kring s.k. ”mellanprodukter”, att den delning av förordning som skedde 2014-03-28 i samrådssyfte med en rad myndigheter och organisationer ej anses som allmän handling om den ej expedierats eller tagits om hand för arkivering, varken vid utbildningsdepartementet eller hos de myndigheter som delningen sändes till i samrådsyfte. Då handlingen diariefördes då den inkom till Linköpings universitet 2014-03-31, blev den också allmän handling vid den myndigheten och därigenom tillgänglig för allmänheten. Huruvida de svar som inkom till departementet avseende delningen av förordningen, ska anses som allmänna handlingar eller ej, har Umeå studentkår en avvikande uppfattning om. Vi anser att de svar och synpunkter som inkommit till departementet inte kan anses utgöra sådana utkast eller koncept som avses i 2 kap. 9 § 2 st. TF. De omfattas därför inte av denna undantagsbestämmelse utan är att betrakta som slutligt utformade handlingar som är allmänna och därför ska lämnas ut mot begäran. Till stöd för detta ställningstagande vill vi hänvisa till Regeringsrättens dom 1999-07-14 (RÅ 1999 ref. 36). Regeringsrätten framförde då att en utkast avseende del av revisionspromemoria som 15 oktober 1997 sänts med e-post från Skattemyndigheten i Göteborg till Riksskatteverket, RSV, utgör en sådan handling som enligt 2 kap. 9 § 2 st. TF, inte utgör allmän handling, om den inte Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 16 utbildning@umeastudentkar.se Sidan 1 av 2 Meddelande Maja Westling Kårfullmäktiges ordförande 2014-12-11 Bilaga M2 I enlighet med Arbetsordning för kårfullmäktige, lämnas härmed denna rapport från organ inom Umeå studentkår. Inget att rapportera just nu. Inget att rapportera just nu. Carl Larsson föredragande: Beslut om utdelning av stipendier för 565 100:- skulle fördelas till 41 stipendiater. Totalt 70 sökande. Även beslut om ändrad tolkning av begreppet ”avkastning” i stiftelsens stadga för att möjliggöra en effektivare kapitalförvaltning. Wilmer Prentius föredragande: Styrelsemöte för Kårmedia i Umeå AB. Bolagsstämma den 19 december, överskottsmål om 50 kkr. Wilmer Prentius och Cecilia Wagenius föredragande: Cecilia och Wilmer har deltagit i ett informationsmöte med Folkuniversitetets rektor och ekonomiansvarig. Där har de fått information om stiftelsens historia och nuläge samt om styrelsens arbete. Den 17/12 ska en heldagskonferens hållas med ett avslitande styrelsemöte då kommande års budget ska antas. Sedan 2009 har ett omfattande arbete gällande regionalspridning utförts inom FU och detta är något som nu har, i stort sett, etablerats. Therésè Löfvenius Nilsson föredragande: Efter att ha blivit vald som ledamot i Universitetshallen var nästa möte rätt tätt inpå. Där presenterade Siemens ett förslag på hur investeringar för att sänka energikostnaderna skulle kunna se ut och beslut togs även om huruvida UH skulle investera i markköp. Stiftelsen Studenthälsan har valt Emelie Björn som styrelseordförande samt även beslutat att bevilja två stipendiater totalt 16700:- i stipendier för höstterminen. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå Sidan 1 av 1 Bilaga B1 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 ....................................................................................................................................................... 7 .......................................................................................................................................... 7 ........................................................................................................................................ 7 ............................................................................................................................................. 9 ....................................................................................................................................... 9 ................................................................................................................................................... 9 ................................................................................................................................................ 10 ............................................................................................................................................... 10 ............................................................................................... 11 .................................................................................................................................. 11 ............................................................................................... 11 ........................................................................................................................... 11 ....................................................................................................................... 12 ............................................................................................................................................. 12 .......................................................................................................... 13 ............................................................... 13 ................................................................... 13 ............................................................................................... 14 ........................................................................................................ 14 ........................................................................................................................ 14 ....................................................................................................................... 14 ....................................................................................................... 15 .......................................................................................................................... 15 .................................................. 15 ....................................... 15 ........................................................................................................................ 15 ..................................... 15 .......................... 15 .......................................................................... 16 Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 2 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 .............................................................................................................................. 16 ................................................................................................... 16 ........................................................................................... 17 .......................................................................................................... 19 ...................................................................................................................................... 19 ................................................................................................................................ 19 .................................................................................................................................... 19 ............................................................................................................................... 20 ......................................................................................................... 20 ............................................................................................................................. 20 ............................................................................................... 20 ................................................................................................ 20 .................................................................................................................................. 20 .......................................................................................................................... 21 ......................................................................................................................................... 21 ..................................................................... 21 ................................................................................................. 21 .................................................... 21 ............................ 21 .................................................................................................. 22 ........................................................................ 22 ...................................................... 22 ....................................................... 22 ................................................................. 23 ................................................................................ 23 .................................................................. 23 ...................................................... 23 ..................................................................................................... 23 ............................................................................................................... 24 .............................................................. 25 Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 3 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 ............................................................................... 25 .............................................................................................................................................. 26 ...................................................................................................... 26 .......................................................................................................................... 26 ....................................................... 26 .......................................................... 26 ............................................................................... 27 .................................................................................................................................................. 27 ............................................................................................................... 27 ....................................................................................................................................................... 27 ............................................................................................................................................................. 28 .......................................................................................................................... 28 .................................................................................................................... 28 ....................................................................................................................... 28 .................................................................................. 28 ...................................................................................................................................................... 29 .......................................................................................................................... 29 .................................................................................................................... 29 ............................................................................. 29 ............................................................................................ 29 ......................................................................................................................................................... 30 .................................................................................................................................. 30 ................................................................................................................................................. 30 ............................................................................................ 30 .................................................................................................... 30 ................................................................................................................................................. 31 ...................................................................................................... 31 .......................................................................................................................... 31 ................................... 31 ................................................ 32 ....................................................................................................... 32 Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 4 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 ............................................................................... 33 ....................................................................................... 33 .................................................... 33 ............................................................................................................... 33 ................................................................................. 34 ..................................................................................................................................... 36 .......................................................................................................... 36 .......................................................................................................................... 36 ......................................................................................................... 36 .............................................................................................................. 36 .......................................................... 36 .......................................................................................................................................... 37 ............................................................................................................... 37 .......................................................................................................................... 37 ......................................................... 37 ................................................................. 37 ........................................................................................... 37 ....................................................................................................................................... 37 ........................................................................................... 37 ............................................................................................................................... 38 ............................................................................................................................................... 39 .................................................................................................................... 39 ...................................................................................... 39 ............................................................................. 40 ................................................................................................................................................... 40 ................................................................................................................................................ 41 ................................................................................................................................................... 42 .............................................................................................................................................. 43 ..................................................................................................................................... 45 .............................................................................................................................................. 46 ................................................................................................................................................ 48 Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 5 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 ................................................................................................................................................... 49 ..................................................................................................................................................... 50 .................................................................................................................................................... 51 .................................................................................................................................. 52 ................................................................................................................................... 52 .............................................................. 52 ............................................................................................................. 52 ................................................................................................................................... 52 .................................................................................................................... 53 ............................................................................................................................ 53 .................................................................................................................... 53 ......................................................................................................................................................... 54 ....................................... 54 .................................................................................... 55 ............................................................... 56 ................................................................ 57 ... 58 ................................................................................................................. 59 Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 6 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 2013/2014 års kårstyrelse föreslår att kommande kårstyrelse använder verksamhetsberättelsen som överlämningsdokument. För att skapa möjligheter för kommande kårstyrelser att utföra ett så bra arbete som möjligt så krävs kontinuitet. Det gör vi genom en bra överlämning som är ett av de viktigaste verktygen för att skapa en stark kår fylld med kunskap och stolthet. För att citera vår käre ordförande: ”Med det studentfackliga arbetets fana ständigt stolt vajande fortsätter Umeå studentkår verka för ett gott universitet, en bra studietid och att kårmedlemmar ska ha ett roligare studentliv.” (Se bilaga 1: medlemsantal och valdeltagande 1969 – 2014 samt Bilaga 2: US struktur och påverkansvägar) Kårfullmäktige är Umeå studentkårs högsta beslutande organ. Församlingen tillsätts varje år i form av ett partival där samtliga medlemmar ges möjlighet att delta. Fullmäktige har att fatta samtliga beslut som är av större principiell natur genom att bland annat fastställa budget och verksamhetsplan för det kommande året. Kårfullmäktige har också att granska kårstyrelsens arbete. Under verksamhetsåret 2013/2014 har 69% av ledamöterna i snitt varit närvarande vid fullmäktiges sammanträden vilket är en fortsatt minskning från 2012/2013 och 2011/2012 då 72,6% respektive 75% närvarande i snitt. Följande personer har suttit som ordförande, vice ordförande, ledamöter samt ersättare i Umeå studentkårs fullmäktige: Kårfullmäktiges ordförande: Fanny Eriksson Kårfullmäktiges Vice ordförande: Joakim Mäki Vänsterns studentförbund (VSF), 9 mandat Studentpartiet Socialdemokraterna (S), 8 mandat Förenad Studenter (FS), 5 mandat Ordinarie: Ordinarie: Karin Lindberg Jansson Linus Lundström Viveca Svensson Sellin Anders Berglund Signe Svallfors Viktor Bränberg Christian Liliequist Rebecca Carlander Bore Sköld Simon Edvinsson Saga Henriksdotter Liss Jonasson Jonas Johansson Emilia Wallin David Hillström Linda Westerlind Andreas Wilemoll Joakim Skogberg Fredrik Nilsson Robin Tykosson Cecilia Wagenius Dennis Nyheim Ordinarie: Ersättare: Per Sundqvist Christoffer Krantz Ersättare: Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 7 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Ersättare: Lin Håkansson Adam Söderkvist Määttä Elin Alexandersson Robin Myte Linn Engström Joakim Mäki Petra Hedberg Mattias Sehlstedt Ann Högberg Daniel Nyström Weidan Gong Siri Adelmann Emma Mattsson Adrian Vinsa Josefina Lundgren Skerk Mattias Gotthold Agnes Blom Bringlöv Andreas Eliasson Amanda Boström Liv Nilsson Jaffar Ridha Eleonore Larsson Emma Söderström Robin Enander Ida Fredriksson Sara Westerlind Nils Hultin Ulf Liljegren Rebecka Jacobsson Åsa Zetterberg Johan Frisk Irma Olofsson Tobias Hedlund Fanny Eriksson Liberala studenter (LS), 4 mandat Moderata studenter (M), 4 mandat Centerstudenter (C), 1 mandat Ordinarie: Ordinarie: Ordinarie: Emma Strömberg Christian Oskarsson Sara Bartal Fredrik Olsson Alvebro Max Persson Viktor Sjödin Lisa Nilsson Inge Breed Maja Westling Ersättare: Ida Sollander Axel Brännström Emelie Björn Erik Bröddén Hannes Tysén Jakob Wikström Kristoffer Filipsson Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 8 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Umeå studentkårs styrelse utses varje år av kårfullmäktige och är kårens verkställande organ. Det är kårstyrelsen som lämnar förslag till verksamhetsplan och budget som kårfullmäktige i sin tur fastställer. Kårstyrelsen står också till ansvar inför kårfullmäktige. Ordförande, 1:e vice ordförande samt 2:e vice ordförande i kårstyrelsen är samtidigt Umeå studentkårs Ordförande, 1:e vice ordförande samt 2:e vice ordförande. Kårstyrelsen har under verksamhetsåret 2013/2014 bestått av följande ledamöter och ersättare: Ordförande: 5 ersättare: Linus Lundström Emelie Björn 1:e vice ordförande: Sara Bartal till 2014-02-12 Cecilia Wagenius Erik Bröddén från 2014-02-12 2:e vice ordförande: Robin Tykosson Emma Strömberg Fredrik Nilsson 4 ordinarie ledamöter: Johanna Bergman till 2013-09-25 Anders Berglund Christian Oskarsson Joakim Skogberg Signe Svallfors Bonnie Sagraeus från 2013-09-25 Umeå studentkårs arbetsutskott (AU) har bestått av ordförande, 1:e vice- samt 2:e vice ordförande. Således har årets arbetsutskott bestått av Linus Lundström, Cecilia Wagenius och Emma Strömberg. Centralt har Umeå studentkår under året haft 4 heltidsarvoderade studenter. De arvoderade har varit: Linus Lundström: Verksamhetsledning Cecilia Wagenius: Utbildningsfrågor Emma Strömberg: Studiesociala frågor Anders Berglund: Information- och externa relationer Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 9 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Revisorerna har att fortlöpande granska kårstyrelsens arbete. Revisorerna har under året varit: Auktoriserad revisor: Andreas Vretblom, Grant Thornton Verksamhetsrevisorer: Ordinarie: Irma Olofsson till 2013-12-11, Saga Henriksdotter från 2013-12-11 Majas Westling Ersättare: Saga Henriksdotter till 2013-12-11, Nils Hultin från 2013-12-11 Inge Breed Valnämnden har att planera, marknadsföra och genomföra det årliga kårvalet där ledamöterna till kårfullmäktige väljs. Valnämnden har under året bestått av: Ordförande: Liss Jonasson Vice ordförande: Christian Oskarsson Ledamöter: Elina Holmgren-Tyskling Maja Westling Joakim Skogberg Jonas Johansson-Nordström Emelie Björn Joakim Mäki Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 10 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 (Se även Bilaga 2: US struktur och påverkansvägar samt Bilaga 3: Anställda och arvoderade under 2013/2014) Presidiet vid Umeå studentkår är kårstyrelsens verkställare. Mycket av kårens arbete sker i presidiet eller i samråd mellan presidialer och tjänstemännen. Nytt för året var att varje presidial skulle vara kontaktperson mot ett par av kårens sektioner, detta för att förbättra relationen mellan kårens sektioner och kårens centrala ledning. Försöket var till stor del framgångsrikt. Den yttersta ledningen för Umeå studentkår utgörs av AU vars sammansättning är ordförande, 1a och andre vice ordförande – tillika tre av de fyra presidialerna. AU:s uppgift är att fatta beslut som inte tål uppskov och som inte är av principiellt viktig karaktär. Exempel på sådana beslut nomineringar, beslut om verksamhetsstipendium och remissvar. De frågor som nådde AU diskuterades dock i hela presidiet med målsättningen att nå konsensus. Formella AU-möten hölls vid behov när beslut skulle tas. Presidiet och AU följer också kårens ekonomi tillsammans med ekonomichef och övrig personal. Presidiet är också kårens länk till Umeå universitets ledning och rektor och innehar platser i många centrala organ inom universitet. Presidiet besökte även alla nya programstudenter under höstterminen för att presentera Umeå studentkår och för att ge ett ansikte på kårens företrädare. Umeå studentkår samarbetar med universitetsledningen i huvudsak via universitetsstyrelsemöten, rektors beslutsmöten, universitetets ledningsråd samt informella kontakter. Mycket av samarbetet sker också via andra centrala beslutande och beredande organ såsom budgetkommitté, disciplinnämnd, utbildningsstrategiskt råd osv. Internatresor med Ledningsrådet, utbildningsstrategiska rådet och universitetsstyrelsen har haft deltagare från presidiet. Kårstyrelsen är vald av kårfullmäktige att tillsammans leda kårens arbete. Kårstyrelsen sammanträdde åtta (8) gånger under verksamhetsåret. Kårstyrelsens ledamöter har bestått av ledamöter från Vänsterns studentförbund, Förenade studenter och Liberala studenter. Glädjande nog har vissa av kårens sektioner visat ganska stort intresse av att närvara på kårstyrelsemötena. Vi har också sett viss närvaro från oppositionen i fullmäktige. Kårstyrelsen har varit ytterst ansvarig för att verksamhetsplan och budget genomförs på bästa sätt. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 11 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Kårfullmäktige är Umeå studentkårs, av medlemmarna, direktvalda församling. Under året har kårfullmäktigesammanträden hållits vid åtta (8) tillfällen. I fullmäktige har sex kårpartier varit representerade: Socialdemokraterna, Vänsterns studentförbund, Moderata Studenter, Förenade studenter, Liberala studenter samt Centerstudenter. Kårfullmäktige har under året varit noga med att följa upp kårstyrelsens och presidiets arbete samt beslutat om såväl verksamhetsplan, budget samt de strategiska inriktningsbesluten. Genom möten med gruppledare från alla fullmäktigepartierna har förståelse för och om möjligt konsensus kring större beslut eftersökts. Vi har upplevt att vi har lyckats bra med den ambitionen. Under året har närvaron i kårfullmäktige varierat. Vi kunde se att en viss minskning av antalet närvarande ledamöter under verksamhetsåret andra halva. Målet har naturligtvis varit full närvaro vid varje sammanträde och Umeå studentkår har en del jobb att göra för att dit. Nytt parti för året var Förenade studenter. Arbetarpartiet, Gröna studenter och Pedagogerna fanns inte kvar i kårfullmäktige under verksamhetsåret. Med en engagerad och kunnig personal skapas och förbättras de förutsättningar som krävs för att de förtroendevalda ska lyckas genomföra sina verksamhetsplaner på ett bra sätt. Umeå studentkår kan skatta sig lycklig att ha just sådan personal. Trots att de sällan syns tydligt gentemot studenter eller andra parter så är det hos personalen en stor del av grunden till kårens verksamhet ligger. Då de förtroendevalda ofta byts ut från år till år är den kontinuitet som personalen tillför mellan åren och mellan nya förtroendevalda oerhört viktigt för organisationen. Under året har personalen varit involverade i kårens arbete och delaktiga i vilka framtida inriktningar kåren ska ta. Under året har löpande personalträffar samt två trevliga och lärorika personalkonferenser genomförts. Presidiet och personalen har även deltagit i ett kommunikations- och teambyggande projekt om två träffar. Givetvis har den årliga krocketturneringen genomförts. Kårordförande och kanslichef har haft en fortlöpande diskussion och särskild dialog rörande personalfrågor under verksamhetsåret. På personalsidan har inga större förändringar skett rörande tjänster. Presidiet har dock arbetat med att se över organisationen i syfte att minska kostnader och förtydliga ansvar och arbetsuppgifter. Personalen består av 1 Kanslichef (100%), 1 Kanslist (100%), 1 Organisationssekreterare (100%), 1 Informationssekreterare (100%), 1 Kamrer (100%) samt 1 Vaktmästare (50%). Ett samarbete med Folkuniversitetet har inletts om ytterligare 1 kanslist (50% - Folkuniversitetet står för den andra halvan av tjänsten). Den nya tjänsten blev tillsatt inför nästkommande verksamhetsår. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 12 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Samarbetet mellan studentkårerna har till stor del fungerat väl. Tidsbrist och prioriteringar på den egna kåren vid ett antal tillfällen ledde tyvärr en situation där vissa frågor fick skjutas på framtiden. En tidigare stötesten har rört kring de studenter som tillhör en kår, men vill vara medlem i en annan nådde vi en gemensam väg kring, tyvärr var det dock en av frågorna som aldrig hanns slutföra vilket gjort att den överlämnats till våra efterträdare. Umeå universitets tre kårer har också samverkat kring utbildnings- och studiesociala frågor, bland annat genomförde vi Umeå universitets första vårbal tillsammans. Ett möte med utbildningsbevakare sker dessutom varannan vecka då bland annat studentfall diskuteras. Kårordförandena har också regelbundet träffats inför rektors beslutsmöten och universitetsstyrelsemöten, men vi hade även ambitionen om regelbundna träffar där emellan för att lösa gemensamma frågor smidigt. Som tidigare nämnts var ett uttalat mål under året att förbättra relationerna mellan kårens sektioner och kåren centralt. Det är något som genomsyrade mycket av arbetet och ledde också till ett gott resultat på ett allmänt plan. Någon representant från presidiet deltog i de allra flesta av kårsektionernas styrelsemöten och även i ett antal av kårföreningarnas styrelsemöten. Vi såg även ett uppsving av kårsektionernas deltagande på kårstyrelsemötena och till viss mån även kårfullmäktige vilket var väldigt positivt. Det genomfördes även en föreningsdag som syftade till att vara forum där kårens föreningar kunde mötas och där även kåren centralt kunde deltaga. Tyvärr var deltagandet inte så bra vid den. Vi initierade även sektionsråd men fann att intresset från kårsektionerna för att aktivt delta i det var relativt svalt. Vi genomförde minst ett besök på varje off-campus-sektion. Vårt fokus under året var kårens interna organisation och därför spenderades väldigt lite tid inom ramarna för SFS-samarbetet. Då en annan av våra viktiga uppgifter var att minska kårens kostnader så beslutades det även slutligen i kårfullmäktige att Umeå studentkår skulle begära utträde ur SFS. Vi genomförde dock ett antal besök på andra kårer för att lära av varandra och få inspiration. SöderS (Södertörns högskolas studentkår), GUS (Göteborgs universitets studentkårer) och Stuff (Linköpings studentkår för humanister, samhällsvetare och lärarstudenter) träffade vi. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 13 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 (Se även Bilaga 4: Omsättning och medlemsavgiftsutveckling) Allt sedan kårobligatoriets avskaffande har Umeå studentkår kämpat med en ansträngd ekonomi. En viktig uppgift för oss var att bidra till att komma tillrätta med den situationen. Det gjorde vi genom ett koppel av olika åtgärder som både syftade till att minska kostnader och öka intäkter. Att begära utträde ur SFS och minska engagemanget inom den organisationen innebar förutom en relativt stor framtida besparing i form av medlemsavgiften också en besparing på budgetens resekonto då vi valt att inte aktivt delta på varken förberedande möten eller SFS Fum. Vi började se över kontoren i kår-korridoren för att se vilka vi kunde hyra ut till tredje part. Vi undersökte eventuella stöd från arbetsförmedlingen och Länsarbetsnämnden och hittade där vissa resurser. Umeå studentradio blev informerade att de inte skulle räkna med att erhålla verksamhetsmedel från Umeå studentkår framöver. Vi genomförde omförhandlingar av de avtal Umeå studentkår har med universitetets fakulteter. Detta för att ersättningarna de ger baseras på antal studenter och vår önskan var bibehållen ersättning trots ett minskat studentunderlag. Intäktssidan ökade något med försäljning av annonser på toalettpratarna. Godisautomaterna uppgraderades till mer ändamålsenliga maskiner och sortimentet kunde utvecklas. En översyn gjordes även på de fall där kårens expedition säljer biljetter för tredjepart där krav på viss provision infördes. Återinförandet på rabatterat tvåterminsmedlemsskap hade som främsta syfte att öka medlemsbasen och därigenom intäkterna. Vid ett antal tillfällen gjordes satsningar på att sälja stödmedlemskap på Kårhuset vilket gav ett gott resultat men som tyvärr inte blev så regelbundet som vi hoppats på. När det nalkades principiellt viktiga eller strategiska beslut kallade vi till gruppledarträffar för att söka förståelse, kommentarer, input och förhoppningsvis även koncensus om Umeå studentkårs ställning i de frågorna. Umeå studentkårs stadgar reviderades med avseende på kårvalet för att ge kårpartier mer tid att förbereda sig inför valet och även för att bättre anpassa valet till den internetbaserade modell som nyttjas. Även ett tydligare krav på medlemskap för ledamöter i kårfullmäktige infördes. Umeå studentkår fyllde 55 år våren 2014 och det skulle firas med en storstilad fest. En festgrupp tillsattes för att planera den. Tråkigt nog blev den inställd på grund av kort planeringstid och svalt intresse. Vi kan bättre och förhoppningsvis blir 56-årsfest något som kommer pratas om i generationer! Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 14 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Försöker med sektionsråd slog inte så väl ut då intresset inte visade sig finnas riktigt hos sektionerna under verksamhetsåret. Det är nog en bra idé att hålla fast vid idén ändå och se om den får kraftfullare gehör ett annat verksamhetsår. Ett led i detta var att genomföra en mängd klassrumsbesök där vi presenterade oss själva och kåren. Vi gjorde även om kårens e-nyhetsbrev där vi tydligare lyfte fram presidialerna för att studenterna skulle få ett ansikte på oss. Ett uttalat mål var att skapa en kårstyrelse där de flesta ledamöterna var aktiva och helst hade egna projekt, förtroendeuppdrag eller ansvarsområden. Tyvärr var intentionerna mer ambitiösa än resultatet. Vi arbetade dock bland annat med en studentrepresentationspolicy som borde kunna bidra till en mer aktiv kårstyrelse under framtida verksamhetsår. Varje person i presidiet blev tilldelad en kårsektion i Umeå studentkår som de skulle agera som kontaktperson för och finnas med på deras sektionsmöten för att kunna ta upp aktuella händelser från kårens sida men även vara delaktig och insatt i kårsektionernas arbete och situation. Kårsektionerna i sin tur är i många fall sammansatta av kårföreningar och innehåller som oftast representanter från varje förening. I många fall gjordes även besök på kårföreningsnivå för att kunna förmedla hur Umeå studentkår kan hjälpa föreningen och vilka rättigheter föreningen har. Verksamhetsstipendium är det främsta verktyget från kårens sida för att ekonomisk bidra till kårföreningarnas studiesociala aktiviteter. Stipendiet har strukturerats upp genom framtagandet av en ny ansökningsblankett med tydligare riktlinjer, som underlättar både för presidiet och ansökande. Vi har stärkt kopplingen mellan kåren och kårföreningarna, vilket jag anser är en viktig stöttepelare för kårföreningarna och därigenom ger organisatorisk hjälp. I början av verksamhetsåret blev varje presidiemedlem kontaktperson till två sektioner och fick ansvar för relationen med sektionen samt sektionens föreningar. Jag valde att träffa varje förening för att informera om kåren, stärka relationen samt berätta vad som var aktuellt just då. Det här ledde till en bra kontakt med föreningarna. Folkuniversitetet anordnade en kassörutbildning där kårföreningsaktiva var välkomna, vilken jag skickade ut inbjudan till samtliga kårföreningar. Försökte även få till stånd en ordförandeutbildning i samarbete med Studiefrämjandet, men fick inte tag i vår kontaktperson på deras kontor trots många försök. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 15 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Även om tanken var att det skulle genomföras en mässa för olika föreningar vid Umeå universitet valde vi att skala ner det hela och istället genomföra en föreningsdag för kårföreningar inom Umeå studentkår. Vi ville att dagen skulle inspirera våra olika föreningar till att genomföra ny och omväxlande verksamhet. Vi lät därför kårföreningar och kårsektioner berätta om något speciellt de hade genomför under terminen. Under dagen informerade vi även om Kårhuset och vad det går att bedriva för verksamhet där. Vi informerade även om hur US möjligheter ser ut att kunna hjälpa våra föreningar. Under verksamhetsåret 13/14 skedde en hel del strukturella förändringar gällande det systematiska arbetet med utbildningsbevakning. I övrigt var det ett tryggt år för utbildningsbevakningen inom Umeå studentkår. Verksamhetsplanen var, likt tidigare år, oerhört ambitiös och på grund av bland annat stort fokus på organisatoriska frågor inom Umeå studentkår fick en del punkter i verksamhetsplanen prioriteras lite lägre av central utbildningsbevakare. Inför framtida verksamhetsplaner bör det diskuteras om vad som är reellt möjligt att genomföra och vad som bör anses vara mer av ett visionärt och långsiktigt arbete som snarare kan skriva in i ett utbildningspolitiskt dokument än i en verksamhetsplan. Tack vare en ny struktur samt ett stabilt och engagerat utbildningsbevakarlag blev mycket gjort under året, allt baserat på gemenskap, hjälpsamhet och samverkan. Ledorden för arbetet var fokus och kvalitet. Under året skedde en hel del inom Umeå universitet som rörde UKÄs utvärderingssystem, mycket kritik riktades mot systemet och flera utbildningar blev underkända i utvärderingen – vilket medförde en del oroligheter och arbete med att åtgärda kvalitetsbristerna. På det stora hela verkar ändock utvärderingarna ha gett positiva resultat men i och med att mycket sker snabbt är det av oerhörd vikt att utbildningsbevakare vid berörd utbildning är alert när det kommer till arbetet inför och, kanske främst, efter en utvärdering. En utveckling som skett, och som kommer fortsätta under nästa verksamhetsår, är att det högst troligt kommer bli som så att lärosätena själva kommer erbjudas att själva utveckla ett kvalitetssystem och att det UKÄ fortsättningsvis kommer göra är att främst utvärdera lärosätenas kvalitetssystem (dvs inte gå in grundligt in i verksamheten som tidigare). Diskussionerna om denna utveckling har gått jämsides med att det var dags för Umeå universitet att uppdatera/utveckla vårt interna kvalitetssystem vilket har medfört att arbetet har varit grundligt, långsamt och långsiktigt – dels för att det ska kunna verkställas ute i verksamheten, dels för att det ska kunna stå sig i en eventuell UKÄ-granskning och dels för att invänta besluten om det nya utvärderingssystemet. Studentkårernas del i kvalitetsarbetet har lyfts fram i större grad än tidigare, vilket är oerhört bra då vi tidigare många gånger glömts bort alt. setts som en sido-organisation och inte en del av Umeå universitets arbete. Som en del av arbetet med att säkerställa kvalitet i utbildningen anser Umeå studentkår att det är av stor vikt att de som undervisar vid Umeå universitet har genomgått någon kurs inom högskolepedagogik eller motsvarande. Umeå studentkår anser även att det är av största vikt att pedagogiken och undervisningen stiger i rang vid Umeå universitet där undervisning alltför ofta hamnar i forskningens skugga. Med detta som bakgrund gläds vi åt UPLs utvecklande av högskolepedagogiska kurser och att de bjuder in Umeå studentkår till att tala om Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 16 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 högskolepedagogik ur ett studerandeperspektiv under kursen Ny som lärare. Vi gläds även åt Umeå universitets satsning på pedagogisk meritering som nu genomgått en pilot-omgång för att under nästa verksamhetsår utvecklas till ett standardiserat sätt för lärare att kunna meritera sig inom utbildning och inte endast inom forskning. En skrivelse som fått mycket uppmärksamhet och som lett till att Umeå universitet och dess fakulteter/Lärarhögskolan har gett resurser till kvalitetsarbete är Studentfallsskrivelsen 2013. Vi återkommer till denna skrivelse i texten men övergripande ska det sägas att skrivelsen har varit grunden i vårt påverkansarbete under detta år och det har gjort arbetet ”lättare” genom att i denna kunna välja problemområden att arbeta med och att kunna ha ett dokument att luta sig tillbaka mot i vårt påverkansarbete – ett dokument som är erkänt av Umeå universitets ledning och anses betydelsefullt. Framtida år bör ta den senaste Studentfallsskrivelsen i beaktande då verksamhetsplanen formuleras, av den enkla anledningen att det är där vi summerat vilka problemområden vi ser allvarligt på. Samarbetet med SFS var under diskussion och även fast vi anser att syftet med den nationella organisationen är bra kan vi inte motivera kostnaderna för att vara medlem då vår egen ekonomi först måste stabiliseras. Dessutom har vi detta år inte kunnat ge lika mycket tid till det nationella samarbetet då vi istället har valt att stärka utbildningsbevakningen på vårt egna lärosäte. Det främsta arbetet inom systematisk utbildningsbevakning har inneburit ett stärkt internt samarbete i form av en ny arbetsgrupp, kallad GUPP. Under föregående år har de övriga kårerna gett kritik till att arbetsgruppen GUTBEV främst har bestått av utbildningsbevakare från Umeå studentkår och att detta lett till att många diskussioner inom arbetsgruppen har kretsat kring Umeå studentkårs verksamhetsområden – i motsatts till gemensamma frågor. Bland det första som gjordes under verksamhetsåret 13/14 var därför att skapa arbetsgruppen GUPP som endast består av utbildningsbevakarna inom Umeå studentkår, och studiesocialt ansvarig vid Umeå studentkår. GUPP skapades med intentionen att interna frågor för Umeå studentkår skulle få ett tydligt och kontinuerligt forum för att under möten med GUTBEV endast fokusera på gemensamma frågor för de tre studentkårerna vid Umeå universitet. Arbetet inom GUPP medförde bland annat en översyn och kartläggning av studentrepresentationen vid institutionerna, stöd i arbetet med studentfall, formulerandet av årsberättelsen (något nytt för detta år som stärker vårt systematiska arbete, ger oss något att utgå ifrån då vi bedriver påverkansarbete, förstärker kontinuiteten inom vår organisation samt utgör vårt bidrag till Studentfallsskrivelsen 2016 ), röstning om pedagogiska priset och studievägledarpriset, författandet av en policy med stöd till studentrepresentanter (både arvoderade och ideella förtroendevalda) mm. En hel del av arbetet har även varit det som GUTBEV tidigare arbetade med, såsom diskussioner kring aktuella studentfall och aktuella händelser vid respektive fakultet/LH samt förberedelser inför dialogmöte med prorektor. Att detta blev en nödvändighet var tyvärr på grund av att GUTBEV inte fungerade detta år, de övriga kårerna kände sig tvungna att prioritera bort denna arbetsgrupp på grund av hög arbetsbelastning. Förslag för framtida år är att låta ordförandeskapet för arbetsgruppen ingå i kårernas rotationsordning – för att stärka känslan av inkludering och motverka upplevelsen hos de övriga kårerna att de blir ”inbjudna” till Umeå studentkårs möten. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 17 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Det GUTBEV arbetade med under året var att revidera kategorierna, och dess definitioner, till studentfallsdiariet. De nya kategorierna innebär bland annat att studiesociala frågor innefattas tydligare i diariet. Samtliga kårer vid Umeå universitet använder sig av samma kategorier för att bland annat underlätta för framtida arbete med Studentfallsskrivelsen. En ytterligare viktig del av den systematiska utbildningsbevakningen har varit ett aktivt påverkansarbete med Studentfallsskrivelsen 2013. Mycket har skett med hjälp av skrivelsen och vårt hårda arbete med att lyfta fram den. Det avgörande är att skrivelsen får ett starkt erkännande av Umeå universitets ledning i form av Universitetsstyrelsen och prorektor med ansvar för utbildningsfrågor. Universitetsstyrelsen (som är det organ där skrivelsen formellt tilldelas Umeå universitet) beslutade om hur arbetet med skrivelsen ska bedrivas under verksamhetsåret. I beslutet ingick att, genom USSR (Utbildningsstrategiska rådet), tillsätta en arbetsgrupp med syfte att formulera en plan för hur Umeå universitet säkerställer regelverkets efterlevnad (i enlighet med punkt 1.3 i Studentfallsskrivelsen 2013); att USSR väljer ut ytterligare två universitetsövergripande problemområden från skrivelsen (VFU och praktik samt uppsatts- och examensarbeten) att arbeta med under verksamhetsåret 13/14; samt att fakulteterna och Lärarhögskolan får i uppdrag att, tillsammans med berörd kår, välja ut tre problemområden vardera från skrivelsen de ska fokusera på att åtgärda. Vad som gjorts för att åtgärda valda problemområden ska redovisas under hösten 2014 och i samband med detta ska även en ny plan läggas för det fortsatta arbetet med Studentfallsskrivelsen 2013. En rolig bieffekt av presenterandet av Studentfallsskrivelsen 2013 har varit att enheten för universitetspedagogik och lärande (UPL) har i sitt planerande för 2014 kopplat delar av sina mål till skrivelsen. Studentfallsskrivelsen har även medfört återkommande diskussioner om antal studentfall, något som ifrågasätter skrivelsens relevans då det inte rör sig om många studentfall. En pågående diskussion och argumentation har därför förts detta verksamhetsår – en diskussion där Umeå studentkår argumenterar för att fokuset på antalet studentfall innebär att fokusera på missvisande statistik. Antalet studentfall säger hur många studenter som vänder sig till kårerna, inte hur många studenter som farit illa och därför bör vi inte ta alltför allvarligt på siffrorna. Exempelvis: att en institution har många studentfall kan vara en följd av att en student vid institutionen känner en förtroendevald vid berörd kår – inte att denna institution har fler problem än någon annan (där ingen i studentgruppen är benägen att gå till sin kår med problem). Vid verksamhetsårets slut gavs USSR en genomgång från Umeå studentkår om vilka de vanligaste problemområdena varit under det gångna året med exempel på studentfall till varje område och beskrivning av vilka följder det gett till enskilda studenter som farit illa. Denna redogörelse uppskattades varmt av deltagarna i USSR som fick större förståelse och en god diskussion kom till följd av redogörelsen. En sådan beskrivning bör ges till rådet i slutet av varje verksamhetsår, med fördel kopplat till Studentfallsskrivelsen och Studiebarometern. Förutom skapandet av GUPP har ytterligare en förändring gjorts som förhoppningsvis ska leda till en förbättring i den systematiska utbildningsbevakningen. Utbildningsbevakarna byter namn. Det som vid årets början hette ”Central utbildningsbevakare” heter vid verksamhetsårets slut ”Studentombud med ansvar för utbildningsfrågor” och det som hette ”Studiesocialt ansvarig” heter ”Studentombud med ansvar för studiesociala frågor” och de som kallades för utbildningsbevakare på fakultetsnivå heter Studentombud på fakultetsnivå. Varför denna Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 18 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 förändring? Förslaget till namnbyte kom då vi diskuterade utbildningsbevakarnas arbetsbeskrivningar, särskilt i koppling till somligas uppdrag som Huvudstuderandearbetsmiljöombud (HSAMO). Alla hade inte detta uppdrag i formell mening, vilket även medförde en orättvis arvodering då samtliga arbetade med frågorna som rör arbetsmiljö, informellt. Genom att förändra namnen likställer vi samtliga Studentombud, ger samtliga uppdraget att företräda studenter i samtliga frågor, utbildningsrelaterat såväl som arbetsmiljörelaterat etc., och breddar verksamheten utåt sett genom att med våra titlar påpeka att vi sysslar med så mycket mer än utbildningsbevakning. Vi har med detta inte ändrat våra faktiska arbetsuppgifter, vi har endast förtydligat och gjort en mer rättvis bild av det hela. Med detta visar vi även tydligt att Studentombuden på fakultetsnivå samarbetar minst lika mycket med Studentombudet med ansvar för studiesociala frågor som Studentombudet med ansvar för utbildningsfrågor (något som inte var en självklarhet tidigare och inte skedde i lika stor utsträckning). Umeå studentkår har gett informations-presentationer om vårt studentfackliga arbete, om våra vanligaste och allvarligaste studentfall, om regelverkets efterlevnad samt om vilka utbildningsrelaterade frågor vi anser är viktigast i nuläget. Dessa presentationer har getts vid UPLs lunchseminarium som ges till utbildningsansvariga vid UmU (främst från institutioner). Den andra presentationen gavs vid UPLs kurs Ny lärare som ges främst till personer som är nya lärare inom högskoleutbildningen. Dessa båda tillfällena har varit väldigt viktiga för att dels sprida vår syn över dessa frågor och dels sprida information om oss och vårt arbete för att sänka tröskeln för att kontakta oss. En tredje aspekt till detta är att vi kan få ta del av utbildningsansvarigas åsikter i ett forum med högt i tak vilket är viktigt för att vi ska få ökad förståelse om deras arbete – något som gör att vi lättare kan komma fram till konstruktiva lösningar innan eller i samband med problem uppstår. Lärarhögskolans (LH) ledning inbjuder studenter och studentombud till dialogträffar. Dessa har varit enormt givande och är ovärderliga för utbildningsansvarig vid Umeå studentkår för att få inblick i LHs funktion, verksamhet och vilka problem studenterna lyfter fram – detta är av vikt då LHs verksamhet skiljer sig avsevärt från fakulteternas. Kvalitet i utbildning på föreningsnivå: Ett kvalitetsutskott har skapats i en av Humseks underföreningar. Förhoppningen är att på sikt arbeta fram kvalitetsutskott i samtliga underföreningar som fokuserar på hur utbildningen kan förbättras och har en god och kontinuerlig kontakt med sin utbildningsbevakare. Vi har gått igenom de synpunkter som vi samlat in från studenter angående problem man stött på vid salstentamen och med dessa till grund har vi arbetat fram nya rutiner vid tentamensskrivning för att göra processen med utdelandet av tentamina mer tids-effektivt. Många gånger tvingas studenterna vänta i allt mellan 5-40 min på att få sin tentamen. Att det ser ut på detta sätt leder till att studenter inte får rätt till sin fulla skrivtid och tvingas genomgå ett stort stressmoment av Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 19 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 negativ art strax innan tentamensskrivning. Ett testprojekt gällande tentamensanmälningar kommer ske där samtliga Under verksamhetsåret har stor del av vårt påverkansarbete varit riktat mot regelverkssidan. Då Regelsamlingen togs bort av UmU blev det inte bara betydligt svårare att hitta reglerna som finns vid UmU, och förstå dem, somliga av reglerna som tagits rektorsbeslut om och som endast införts in i Regelsamlingen, och ingen annanstans ”försvann” tillsammans med samlingens borttagandes. Dessa regler återfördes efter våra påtryckningar till regelverkets hemsida så personal och studenter kan se deras existens. Förutom detta har vi drivit att sidan ska översättas till engelska, framförallt de regler som kan tänkas vara av särskild vikt för utbytesstudenter. En prioriteringslista för vilka regler som ska översättas har gjorts av en arbetsgrupp där vi deltagit. En viktig fråga under året har varit kursplaner och examination: Vad innebär det att skriva att examinationsformer ”ska framgå”? Hur tydligt ska det framgå? Umeå studentkår har under året arbetat systematiskt med att lyfta frågan med specificering av examinationsformer i kursplaner. På alla nivåer, alla tänkbara möten och former. En kursplanegranskning av samhällsvetenskapliga fakultetens samtliga kursplaner (förutom de som rör endast lärarstudenter) har även utförts. Efter presenterandet av denna granskning har flera institutioner sett över sina kursplaner och humanistiska fakulteten har visat intresse för att en liknande granskning görs vid deras fakultet. Vi har fått återkommande studentfall som rör Cambro, några mer allvarliga då det rör sig om rättsäkerheten för studenterna. En skrivelse har författats och skickats till Rektor. Skrivelsen beskriver händelserna och dess grava natur. Ledningen har sett över problemen och åtgärdat dem. En enkät har utformats för att undersöka studenters åsikter. Denna har delats ut personligen av utbildningsansvarig i samband med att kunna synas och inbjuda till samtal med studenter. Under hösten mötte representanter för de tre kårerna universitetets lokalbokningsenhet för att få information om Time edit. Fokus var på fördelarna om samtliga institutioner vid UmU skulle använda sig av detta system. Kårerna fick chansen att ge feedback på systemet utifrån studenters behov men även hur detta system ska fungera för att regelbrott inte ska bli svårare att upptäcka. Ett förtydligande i webbkatalogen om programstudenters platsgaranti ska göras för att informera om detta för de som läser fristående kurser. Diskussion förs även huruvida det ska finnas platsgaranti för studenter som läser fristående kurs – vid de kurser som har stor del programstudenter med platsgaranti. Detta blir en vidare diskussion som eventuellt kommer bli aktuell vid nästa revidering av lokala antagningsordningen. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 20 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Frågan om ökade möjligheter för praktik för studenter inom områden Samhällsvetenskap och Humaniora är kopplat till den låga studentpengen och är en fråga som är svår att driva på grund av avsaknaden av resurser inom detta område. Det vi kan göra är att driva frågan inom kursklassificeringskommittén, hur kan dessa praktik-kurser klassas? – det är en diskussion som det finns stort behov av. Hur ska resurssystemet för praktik se ut? Vid USSR har ovanstående diskussion avverkats, baserat på bland annat ett av US remissvar till Umeå universitet, med resultatet att en arbetsgrupp har skapats för att se över praktikfrågan och Planeringsenheten vid Umeå universitet har getts i uppdrag att se över det budgettekniska som gör att det underlättas för HumSam-studenter att få möjlighet till praktik, med första målsättning att åtminstone inte antalet praktikplatser ska minska. Viktigt är dock att bollen inte tappas utan att uppföljning i frågan sker! Vid USSR har det även diskuterats en förfrågan, initierad av IO, om underlättade möjligheter för att utföra praktik utomlands. Umeå studentkår har bett Prorektor, Anders Fällström, att ta frågan vidare till arbetsgruppen som ska jobba med praktikfrågor och koppla det till Vision 2020. Om en sådan satsning görs och ett centralt resurssystem tillsätts för det möjliggör det att fler av HumSam-studenter kan ansöka om praktik. Arbetet för att utöka utbudet av föreläsningar via Cambro fortskrider och Cambro ställer sig positiva till detta och har med det i tankarna när det gäller utveckling av systemet. Det är ett arbete som ständigt måste fortgå. Umeå studentkår har uttalat sig i studenttidningen Vertex i frågan om behovet av ökad lärarledd tid inom humaniora, samhällsvetenskap och juridik. Vi får se om frågan blir mer aktuell kring riksdagsvalet och att vi därmed ges möjlighet till att bedriva påverkansarbete. Arbetet för att utöka utbudet av kurslitteratur digitalt, som nedladdningsbart, har fortskridit och även om inte resultat kan anses ha nåtts så är t.ex. Biblioteksstyrelsen medvetna om detta efter påpekande från Umeå studentkårs sida och ställer sig försiktigt positiva eftersom det redan pågår ett digitaliseringsarbete av material. Det är väldigt svårt att lyfta denna fråga nu då de flesta sommarkurser dras ner för att tillgodose takbeloppet. De sommarkurser som finns kvar är inte irrelevanta längre och institutionerna har inte råd att inrätta fler. Kårens hållning har funnits med i diskussioner men för tillfället anses det inte vara en prioriterad fråga att driva, kanske mer relevant i ett breddat grepp om temat breddad rekrytering? Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 21 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Umeå studentkårs hållning har varit, efter diskussioner och reflektion att nej, universitetet ska inte syssla med det som krävs för att komma in på högre utbildning – det jobbet ska ligga hos gymnasiet och stöd verksamhet. Det som däremot ska göras vid lärosäten är att utveckla stödfunktioner för studenter som kan ha svårt att anpassa sig till högre studier. Dessa stödfunktioner bör Umeå studentkår uppmärksamma och verka för att det inte ska vara tabubelagt för studenter att söka sig till dessa stödfunktioner (i mångt om mycket rör det sig om Studieverkstadens och Studenthälsans verksamheter). Hårt och gediget arbete som lönat sig. Efter att ha drivit frågan på universitetscentral nivå i ett flertal år förstår vi att, med nuvarandeledning, får vi inget stöd i arbetet med detta. Inte heller på fakultetsnivå anses detta vara ett behov att sträva efter. Vi har istället beslutat oss för att ta frågan ”underifrån”, det innebär att det tar mer tid och energi för oss men också att vi kan arbeta på ett mer förutsättningslöst och flexibelt sätt i våra diskussioner med lärare och utbildningsansvariga vid institutionerna. Vi har författat en guide till anonyma hemtentamina via Cambro och via Youtube har vi lokaliserat en pedagogisk video som visar hur en kan utföra anonyma tentamina via Model. Ett antal institutioner (främst vid Samfak och Medfak) har visat intresse för detta! Ett fåtal försök har gjorts och dessa har slagit väl ut, intresset växer sig bland universitetslärarna och arbetet fortskrider under kommande år. Det är inte tidskrävande, det tillkommer inga merkostnader - det går! Mer om anonymitet: Vi har drivit frågan om hur vi löser anonymiteten när vissa skriver förhand och andra på datorn (de studenter som har rätt till pedagogiskt stöd). Inga bra lösningar har uppenbarats men vi tar med problematiken till relevanta arbetsgrupper för att diskutera vidare – eventuellt kan ett framtida system med digitala tentamina lösa denna problematik. Behovet är redan uppfyllt. Av anledningen att lärare inte vill vara kontaktbar under examination (här talar vi om salstentamina), då det kan röra sig om helgdagar, så har det medfört att debatten kommit upp till ytan. Problemet är dock att det inte rör sig om att någon är emot att studenter endast ska utföra sina studier under traditionella arbetsdagar utan det rör sig om att det inte finns tillräckligt med salar för salstentamina under de tentamens-tunga perioderna. Därför finns det flera andra områden Umeå studentkår kan verka för som i längden leder till att inga examinationer förläggs till helgdagar. Exempel är flexibla undervisningssalar som kan nyttjas för detta, uppmuntra lärare att använda andra examinationsformer under dessa perioder (och underlätta för möjligheten att göra så – exempelvis se över system för lärplattformar), verka för att planering av kurser förbättras etc. Under våren 2014 framkom information om ett förslag till beslut från universitetet om att lärare inte ska få närvara vid salstentamina. Umeå studentkår har reagerat kraftigt och även tagit kontakt med övriga kårer. Har lyft att kraven snarare borde bli hårdare för lärare att närvara och att beslutet fattats utan närvaro av studentrepresentanter. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 22 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Stor fråga som vi ständigt arbetar med och är ”inbakat” i många andra frågor vi aktivt driver. Vi inväntar kommande riksdagsval för att eventuellt bedriva nationellt påverkansarbete. Vi kritiserar hur kursklassificeringar görs, vi arbetar genom konceptet ”många bäckar små”. För att påverka detta inom Umeå universitet kan det vara ”smartast” att påverka de områden där vi kan spara in/fördela ut medel på ett jämlikare sätt då det är svårt att påverka klassificeringen av studentpengen – som exempelvis gällande praktik (se ovan). Processen med att utnämna vinnare till priserna förändrades till ett anonymt system där varje nominerad som svarat på våra frågor tilldelades en kod. Nytt för i år var även att vi författade ett brev till alla nominerade som inte vann för att tacka dem för deras fantastiska arbete vid Umeå universitet och poängterade att bli nominerad av studenterna till priset är redan en vinst. Erika Antill vann Studievägledarpriset för andra året i rad och Christina Johansson vann Pedagogiska priset. Totalt 45 nomineringar inkom till Pedagogiska priset och 6 nomineringar inkom till Studievägledarpriset. Priserna delades ut under Umeå universitets Vårpromovering, att det görs så är vi positiva till. Vi har ingen egen årshögtid och det är även positivt att vårt pris delas ut samtidigt som fakulteternas och på så vis jämställs med dessa. Umeå universitet ordnar pedagogiska samtal med pedagogiska pristagare, däribland US vinnare var en del av samtalen. Mycket inspirerande. Jajjemen! Stormen kring detta har lagt sig och är längre inte en så aktuell fråga som det varit tidigare år. Gällande doktorander har energi lagts mer på att se över möjligheterna till att representera doktoranderna på bästa sätt, för att sedan kunna driva frågor som dessa. Förslaget har getts till NTK och UMS. NTK har inget intresse av något av dessa kårgemensamma samarbeten. UMS visade svagt intresse men ville först och främst stärka organiserandet av doktorander inom sin egna kår innan de känner sig redo för kåröverskridande arbete. Viktigt att vi inte ger upp utan fortsätter vid varje nytt verksamhetsår att ställa frågan då vi anser att det är av stor vikt att bevakningen av forskarutbildningen stärks. Problemen för doktorander rör sig oftast om strukturella problem som är universitetsövergripande och därför är det positivt om det är en körövergripande organisation som bevakar frågorna. En viktig aspekt är frågan: Vad anser doktoranderna om detta? Indikationerna vi fått är att de är intresserade av ett kåröverskridande samarbete då de oftast inte märker av några gränser på det sättet – att deras inställning och vilja ser ut så är viktigt att ha i beaktande i ett fortsatt arbete med frågan, är detta deras vilja även kommande år? Det har genomförts en studentfacklig utbildningsdag under vardera terminen under verksamhetsåret 13/14. Den första hölls i december, något som vi insåg egentligen var alldeles för sent men studentrepresentanter hade önskemål om att ges möjligheten till att sätta sig in i sitt uppdrag innan utbildningsdagen gavs. 31 studenter medverkade under dagen. Den andra utbildningsdagen gavs i mars, en betydligt bättre vald månad att hålla den i. 42 studenter deltog. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 23 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Båda dagarna utvärderades – både av åhörarna och av oss som höll i dagen. Förslag till kommande år är att ta in så många ”utomstående” som möjligt. Ett häfte (Till dig som är studentrepresentant) författades inför den andra dagen. Häftet innehåller riktlinjer och nödvändig information för en studentrepresentant, alt. någon som är eller vill bli engagerad i utbildningsfrågor. Ett sådant häfte hade efterfrågats vid bland annat den första utbildningsdagen. För de internationella studenternas rättssäkerhet har den engelska versionen av Regelrätt?, Know your rights, setts över i samband med revideringen av Regelrätt?. Den har spridits till engelskspråkiga studenter vid våra utställningar, kampanjer och liknande. Representanter från Umeå studentkår har informerat om vår organisation och vad vi kan hjälpa till med under Orientation Week som anordnas för de internationella studenterna i anslutning till terminsstart. Vi har arbetat med att se över behovet för ett nätverk för de internationella studenterna för att kunna stötta dem tydligare gällande deras rättigheter och även för att få insikt i de specifika problemen just denna studentgrupp kan tänkas hamna inför. International Office (IO) vid UmU har inget intresse för att samordna någon sådan grupp. Inte heller Studentcentrum (SC) har intresse av att skapa ett sådant nätverk för studenter. I och med att det upplevs oetisk att söka ut enskilda studenter i våra register har vi valt att inte gå vidare med att kontakta internationella studenter för detta ändamål. Det som kan vara av intresse för framtida verksamhet är att under Orientation weekk, fortsätta informera om Umeå studentkår (vi brukar bli inbjudna, men planera in det) och då särskilt nämna att vill de organisera sig står vi till deras förfogande och vi ser gärna att ha ett antal internationella studenter i en referensgrupp för att få veta mer om internationella studenters upplevelser. Detta kan mycket väl vara motiverat arbete i och med att Vision 2020 som UmU utarbetat har internationalisering som ett av sina fyra verksamhetsområden. Dock kan det även vara så att just detta gör att UmU redan är mycket mån om denna studentgrupp och att det då kan vara motiverat att arbeta för andra studentgruppers rättigheter. En tredje aspekt i det hela är det faktum att Umeå studentkår gärna ser att UmU såväl som den egna organisationen arbetat med breddad rekrytering – en ingrediens i detta är internationella studenter. Kan vi engagera internationella studenter i Umeå studentkår för att bredda vår representation och därmed vår kunskap om studenters situation och behov? För kommande år är det bra att ta tidig kontakt med koordinatorerna för Buddy program och ha ett förslag på samarbete när det kommer till utbildningsfrågor (de sysslar med fritidsaktiviteter, inte alls med utbildning och studenträttsliga frågor), mest för att de ska veta att vi finns om frågor skulle uppstå men även för att skapa en bra kontakt med studentgruppen. Vid Antagningsrådet framkom detta år information om om möjligheten som finns till särskild antagningsomgång för avgiftsstudenter. Uppenbarligen finns irritation över att internationella studenter söker som avgiftsstudenter och kommer hit under de premisserna för att sedan skaffa sig ett extrajobb och genom detta få ett förändrat uppehållstillstånd vilket gör att de inte längre är avgiftsstudenter. Detta leder i vissa fall (de mest populära kurserna och programmen förmodar jag) till att institutionerna når över taket och förlorar pengar. Förövrigt kan vi se att antalet internationella studenter vid UmU har ökat sedan tappet vid införingen av avgiftsskyldighet för vissa grupper av internationella studenter. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 24 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 De får den informationen via UmU under deras Orientation week-dagar. Trots detta har vi sett att en oproportioneligt stor andel av studenterna som når Disciplinnämnden är internationella studenter så det är uppenbart att mer måste göras. Initial diskussion om detta har påbörjats med prorektor Anders Fällström och representant från Studentcentrum. Välkomstbrev och information om studenträttigheter har skickats ut till distansstudenter – både till medlemmar (välkomstbrev) såsom studenter som nödvändigtvis inte är medlemmar (information om rättigheter). En ökad kontakt med SfCS utbildningsbevakare har inletts, hen har besökt Umeå för att bland annat delta i ett GUTBEV-möte och utbildningsansvarig tillsammans med kårordföranden har besökt Skellefteå för att träffa utbildningsbevakaren och sektionens ordförande. Off-Campussektionerna har bjudits in till en träff i Umeå för att knyta närmre kontakter mellan presidiet, utbildningsbevakarna och Off-Campussektionerna. I ett försök att nå ut bättre till distansstudenter har vi författat ett välkomstbrev till distansmedlemmar för att berätta om kårens organisation och verksamhet, vad distansstudenter får av sitt medlemskap samt vilka rättigheter de har och vilka regler som gäller vid UmU, vilka de kan kontakta etc. Välkomstbrevet skickas ut i samband med ny termin. Nästa steg för kommande år föreslås, förutom detta välkomstbrev, vara att skicka ut något liknande till även icke-medlemmar. Att medlemmar valdes ut denna gång var av två anledningar: 1. Mest akut att värna om de som faktiskt tecknat medlemskap 2. Vi fick veta att de var enklast att hitta i registret. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 25 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 En stor del av det studiesociala arbetet under verksamhetsåret har varit att hantera känsliga studentärenden. Förutom det har fokus varit att sprida information kring studenters sociala och ekonomiska situation. Stor vikt har lagts vid de stora bristerna i trygghetssystemet för gravida studenter samt studenter med barn. I början av verksamhetsåret sammanställdes en broschyr ”Student med barn?” med lättillgänglig information från CSN och Försäkringskassan. Umeå studentkår hade även intentionen att starta upp ett nätverk för studenter med barn, men det fanns tyvärr ett bristande intresse för detta trots målgruppsinriktad informationsspridning och kontakt med förskola. I övrigt har det främst handlat om att sprida information om de brister som finns i trygghetssystemet. Dels genom en revidering av ”Regelrätt” med mer studiesociala rättigheter samt under ”Du har rätt-kampanjen” där jag hade en utställning om rättigheterna under namnet ”Studentlivet är mer än bara studier”. Har även reviderat ”Handbok för din ekonomi”. Under våra klassrumsbesök har vi delat ut detta material, vi har även upplyst studenter om en del av bristerna. Samarbetet med fackliga organisationer har främst skett på sektionsnivå, där sektionerna anordnat föreläsningar och dylikt tillsammans med fackliga organisationer. På central nivå har vi påbörjat ett arbete med Akademikerförbundet samt etablerat kontakt med JUSEK. Umeå studentkår har arbetat för att förbättra källarförrådet, första steget var att införskaffa ett kodlås så att föreningarna inte var tvungna att jaga rätt på kårens personal för att få tag i nyckel. Sedan kontaktades Lokalförsörjningsenheten för att få fler avlastningsytor, vi hade ett möte och blev informerade om att detta bör ske under verksamhetsåret 14/15. Lokalmässigt har kritik från kårföreningarna enbart inkommit vid ett tillfälle, och detta togs om hand på sektionsnivå genom Samsek:s utbildningsbevakare. Mottagningsutbildningen har varit studiesocialt ansvarigs skötebarn det här verksamhetsåret. Mottagningshandboken reviderades och fick det tillfälliga namnet ”Inspark 2014”, med ett nästan helt nytt innehåll med en ny jargong och nytt utseende. Mottagningsutbildningen gjordes också om, med två kurstillfällen på 3,5 timmar vardera istället för enbart en eftermiddag. Det första utbildningstillfället handlade om faddrarnas uppdrag; vad innebär det att vara kårrepresentant och vad är en bra mottagning? Olika föreningar var inbjudna för att ge goda exempel och vi gick igenom mottagningshandboken och mottagningspolicyn, samt informerade om vad kåren kan hjälpa föreningarna med. Den andra utbildningsdagen låg fokus på ledarskap och alkoholkultur. Vi gick också igenom trakasserier och diskrimineringar, och berättade hur studenter gör om de befinner sig i en sådan situation. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 26 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Totalt utbildades 284 studenter, vilket är rekord! Kårstyrelsen är väldigt nöjd med de nya inslagen i utbildningen, speciellt krafttaget mot diskriminering. Under året genomförde kåren Loppis vid tre tillfällen, alla gånger var det stort besökarantal och många utställare. De två första loppisarna genomfördes i Kårhuset och Universum. Den tredje genomfördes på Östra Paviljongen i en av skrivsalarna. Flytten uppfattades som något positivt av de i arbetsgruppen, då Universum alltid på något sätt hade ställt till problem för våra besökare eller utställare. Östra paviljongen medför även en mindre arbetsinsats då bord och liknande redan finns på plats. I början av oktober genomförde Umeå studentkår en go-karttävling där lag om 5 tävlade om vilka som kunde köra flest varv under 45 minuter. Vi var 45 deltagare och arrangemanget var väldigt uppskattat bland deltagarna. Samarbetet med Juridiska sektionen angående Snow Wars kom igång under hössterminen och allt planeringsarbete gick väldigt smidigt. Även det praktiska arbetet inför själva arrangemanget som skedde någon vecka inför arrangemanget gick bra. Tyvärr fick vi lov att ställa in Snow-wars under den sista veckan på grund av snöbrist. I januari arrangerade Umeå studentkår välkomstmässan med framgång. Ca. 60 föreningar och företag ställde upp för en förväntansfylld skara studenter. Kultur på campus och Norrlandsoperan arrangerade framträdanden. Tillsammans med UMS och NTK genomfördes en vårbal i Universumhuset. Mottagandet blev mycket bra. Trots en envis kamp för en alkoholfri mötesplats på campusområdet, med diskussioner med Studentcentrum och universitetet så fick vi inte tillgång till en helt alkoholfri lokal. Vårt arbete uppmärksammades dock i media: ordförande intervjuades i VK och studiesocialt i Umeåtidningen samt av P4 Västerbotten. Vi träffade även nykterhetsorganisationer som var intresserade av vårt arbete och ville samarbeta med oss. Det främsta arbetet med studenters ekonomi har handlat om att informera studenter om de ekonomiska rättigheter som finns samt hjälpa till vid krångel med CSN. Studenters trygghetssystem är ett lapptäcke av olika regelverk där ingen myndighet vill ta övergripande ansvar. Det har varit få studenter som ansökt om akutlån, trots mycket marknadsföring och informationsspridning via klassrumsbesök. En positiv sak är att regeringen höjde taket på fribeloppet, vilket gjorde att vi inte behövde agera i den frågan. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 27 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Arbetet för att uppmärksamma miljöfrågor har främst skett inom ramarna för Arbetsmiljökommittén, men fokus har legat på psykosocial arbetsmiljö snarare än klimat. Däremot har vi åstadkommit dubbelsidig kopiering på universitetet samt startat upp ett arbete med termosar istället för pappersmuggar. Under året har vi också bestämt att handlingar skickas ut digitalt istället för att delas ut i fysisk form. En fråga som i omgångar varit aktuell från US sida. Vi kontaktade berörda personer på Husservice för att höra deras ställningstagande till att dubbelsidig kopiering ska vara förinställt på de kopieringsmaskiner som finns på Umeå universitet. Även om deras initiala respons var att de inte var speciellt entusiastiska till detta, återkom de någon månad senare och meddelade att efter en kommande systemuppdatering skulle dubbelsidig kopiering vara förinställt vid utskrift och kopiering på majoriteten av kopieringsmaskinerna vid Umeå universitet. Under verksamhetsåret har denna fråga inte varit prioriterad. Ett steg i arbetet med att göra en insats för ett bättre klimat från Umeå studentkårs sida var arbetet med att ta fram termosmuggar, som skulle vara gratis att ge bort till kårmedlemmar. Det startades ett samarbete med GN-café. GN kontaktade kåren då de såg ett problem med den stora förbrukningen av pappmuggar som sker varje dag vid samtliga kaféer vid Umeå universitet. De ville på något sätt kunna påverka situationen och deras tanke var att göra en termosmugg. Ett försök till termosmugg hade lanserats av GN något år tidigare där studenter hade möjlighet att köpa en enklare termosmugg, intresset hade dock varit lågt bland studenterna. Tanken med en termosmugg var något som uppskattades av kårstyrelsen och en dialog fortsatte med GN. Det hela landade i att det krävdes en bättre termosmugg än den som GN hade lanserat och helst skulle denna nya mugg vara gratis för Umeå studentkårs medlemmar. GN gick även med på att finansiera inköpet. Olika produktförslag togs fram och vi fann en mugg som vi kände oss nöjda med till överkomligt pris. Dessvärre blev kostnaden allt för stor för GN som inte kunde ta hela kostnaden, försök till att hitta andra aktörer som skulle kunna tänka sig att sponsra gjordes men vi lyckades inte komma upp i den summan som krävdes för att kunna göra beställningen. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 28 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Under året har vi arbetat med plattformen Umebo, som ska kunna erbjuda akutrum och andrahandsboenden via en bostadsportal. Vi har även haft möte med Bostaden tillsammans med de andra kårerna och Studentcentrum för att diskutera studenters bostadssituation. Under verksamhetsåret har denna fråga inte varit prioriterad. Under 2013 blev kåren kontaktad av en privatperson som hade tillgång till ett hus på Storgatan 7 i Umeå, huset innehöll ett kontorslandskap som inte var i bruk. Ägaren erbjöd sig att bygga om kontorslandskapet till 12 st. mindre rum som skulle kunna användas som studentbostäder och att Umeå studentkår skulle fungera som hyresvärd och hyra ut rummen till studenter. Efter renoveringen flyttade de första hyresgästerna in i början av januari. Antalet boende varierade kraftigt under de första månaderna men förhoppningen var att huset skulle fyllas med hyresgäster under hösten 2014. Våren 2013 lämnade kåren in en ansökan till Umeå kommun om att få vara den aktör som skulle driva Akutrumsförmedlingen för två år. I konkurrens med dåvarande utförare KFUM så fick Umeå studentkår uppdraget. Uppdraget innebär att vi ska hjälpa nya studenter från utanför Umeåregionen, samt nya studenter från länder inom EU som inte har hittat boende inför terminsstart. Det innebär kontakter med hyresvärdar och studenter via e-post, telefon och besök. Under högsäsong har det varit öppet varje dag 8-17, samt under lågsäsong två fm per vecka. Ansvarig tjänsteman är Ulrika Hoffrén som haft hjälp av tillfälligt anställda som skött det praktiska arbetet. Studenter i kö Tackade ja Tackade nej Hittade eget Boenden förmedla 160 96 500 169 83 0 167 182 att ht 2013 756 vt 2014 250 Tanken var att detta skulle administreras via Umebo, ett program för köhantering av bostäder som Montania utvecklat, och som skulle anpassas för Akutrumsförmedlingens behov. Detta skulle tas i bruk inför ht 2013; tyvärr blev det inte så. På grund av missförstånd om våra önskemål till anpassningar och förseningar både hos kåren och hos Montania så har Umebo inte kunnat tas i bruk, men i skrivande stund så antar man att det ska vara igång till vt 2015. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 29 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Arbetet i samverkansgruppen med kommunen fortsatte och visade sig vara utmanande. Vi tog hur som slutligen helst fram konceptidéer för villan som även blev uppskattade av samverkansgruppen. Vi förde även diskussioner med Svedin & Fagerlund Restaurang och nöje AB om varumärket Scharinska vilket resulterade i att de ska sluta använda det vid årsskiftet 2014/2015. Restaureringarna av villan inleddes. Under våren startades Kårhuset upp, Umeå studentkårs första kårhus sedan millennieskiftet. Mer finns att läsa under avsnittet ”stiftelser och bolag”. Arbetet för jämställdhet har blomstrat under verksamhetsåret. Under året har ett kårövergripande jämställdhetsforum startat upp, som bland annat genererat ett jämställdhetsdokument hos SHS. Kårens förlegade jämställdhetspolicy har reviderats från grunden och nästan 300 studenter har utbildats i diskrimineringslagen. Vi har även startat upp den årliga traditionen att uppmärksamma internationella kvinnodagen och initierat en DJ-utbildning riktad mot kvinnor för att motverka den ojämställda musikscenen på campus. SVT och Vertex uppmärksammade vår DJ-utbildning. Vi hade även intentionen att starta ytterligare studiecirkel, med tema Fröken Frimans krig, dessvärre fanns ett bristande intresse. Uppmärksammandet av internationella kvinnodagen blev en temavecka med två föreläsningar. Den första av Män För Jämställdhet och den andra arrangerades av Juridiska Föreningen tillsammans med Susanna Eriksson, jurist, som pratade om samtyckeslagstiftningen. Påverkansarbetet gentemot universitetet gällande jämlikhet har i högsta grad varit levande. I framställandet av universitetets likabehandlingsplan tog vi en central roll och fick genomslag för våra idéer genom flera rådslag. Vi har även fått igenom att i kommande lika behandlingsplaner ska studenter involveras tidigare genom dessa rådslag. I en enkät riktad mot studenter fick vi med ett icke-binärt alternativ under frågan kön. Vi har arbetat för könsneutrala toaletter och fick till stånd en utredning, men genomförandet lades på is i väntan på ombyggnationer i Samhällsvetarhuset (då detta hus har flest dam- och herrtoaletter). Vi har även gjort så att Rådet för lika villkor ska se över hemsidan och kurskatalog i syfte att eliminera förlegade könsroller och jobbigt binära bilder. Inom ramarna för Rådet för lika villkor har vi arbetat med remissen ”Rekryteringsmål för en jämnare könsfördelning bland professorer. Vi har skickat in ansökningar och fått pengar till en samtyckeskampanj som ska genomföras verksamhetsåret 14/15. Vi har även tagit ställning för samtycke via vår ”kårkondom” vars förpackning har ett samtyckesbudskap på sig. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 30 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Under året har vi verkligen försökt få till stånd ett samarbete med RFSL Umeå inom HBTQfrågor, men på grund av avhopp i deras styrelse och svårigheter att kommunicera har vi efter våra möten och planeringar inte kunnat genomföra våra idéer. Vi har även arbetat för trygghet på campus, genom en översyn av utomhusmiljöer tillsammans med Akademiska Hus. Under året har jag även deltagit i ett panelsamtal på temat, anordnad av UCGS, där vi uppmärksammade arbetet mot sexuella trakasserier. Under året har jag även gjort en broschyr med lättillgänglig information om vilken hjälp som finns att få vid behov på universitetet. Denna har delats ut till studenter. Vi anordnade en föreläsning kring mobbning i högskolan med Friends samt en föreläsning med EXPO, tillsammans med Kyrkan på campus, om organiserad intolerans och främlingsfientlighet. Något som kåren har arbetat med under året inom ramen för information är hur Umeå studentkår kan bli tydligare gentemot studenter, medlemmar och andra aktörer. Kåren ska vara tydliga inom marknadsföring, social media och webb. För att kunna stärka Umeå studentkår som varumärke krävs det att det tydligt framgår vem avsändaren är. Mycket har gjorts på denna front men långt ifrån tillräckligt. Umeå studentkår bör fundera över hur organisationen bör fungera för att må så bra som möjligt. Så som det ser ut i dagsläget är vi långt från studenterna och långt från kårföreningarna som står studenterna närmast. Att se över detta tar tid och energi och förslag är att under ett år lägga det som en punkt i VP:n och att Kårstyrelsen har det som ett ”tema” för året, alternativt att en presidial har arbetsuppgiften att stärka organisationen – där informationsspridning är en del av det hela. Det som gjorts under verksamhetsåret 13/14 kopplat till denna fråga är som följer: - Studentfackliga utbildningsdagen under höst- och vårtermin Klassrumsbesök Regelrätt? och Know your rights. Broschyrerna har reviderats, finns tillgängliga i kårexpeditionen och har spridits då vi delar ut gratis block, vid Välkomstmässorna, gör klassrumsbesök, genomför kampanjer etc. Kårsektionskontakt och Kårföreningskontakt medför att presidiet sprider denna information då vi träffar sektioner och kårföreningar vid deras styrelsemöten. Välkomstbrev till distansstudenter. Dokumentet ”Till dig som studentrepresentant” Kampanjer: Kvalitet i utbildning-kampanj: Efter kartläggning av vårt arbete med kvalitet i utbildningen och i takt med UmUs granskning av hur de arbetar med kvalitet i utbildningen ställer vi frågan till studenterna vad som är kvalitet i utbildningen för dem genom en utställning som rör sig runt på campus under en veckas tid. ”Du har rätt”-kampanj: Planerades till vecka 7 med tipsrunda (över 50 st deltagande), Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 31 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 ge-bort-påsar med information och gotteri gavs till studenter, en utställning med rättigheter florerade på campus osv. Utfördes på svenska såväl som engelska. Diskussion om förbättringsarbetet med regelverkssidan på UmUs hemsida har initierats och ska fortsätta kommande verksamhetsår. US driver frågan om att sidan bör vara sökbar och översatt. Diskussion om vår egen hemsida har initierats. Den bör göras om snarast och då ha ett tydligt fokus på dessa frågor om rättigheter och stöd. Umeå studentkår har gjort klassrumsbesök på nästan alla förstaterminsprogramstarter, där vi har haft möjligheten att träffa nya studenter och informera om kårens verksamhet. Vi har haft bokbord med olika teman och aktiviteter runtom på campus ungefär 2 gånger per månad under hela verksamhetsåret. Vi har genomfört en föreningsdag på Kårhuset, och vid de tillfällen vi funnits ute bland studenter försökt informera vad Kårhuset går att användas till. Kårstyrelsen har försökt styra upp Umeå studentkårs engagemang inom social media. För att hjälpa oss själva med detta har vi skapat ett styrdokument för hur vi anser att Umeå studentkår ska använda sig av just social media. När året inleddes var Umeå studentkårs närvaro på Facebook väldigt otydlig, det fanns en grupp, en person och en gillasida som hette ”Umeå studentkår”. ”Umeå studentkår”-gruppen plockades bort och alla inlägg som gjordes styrdes om till kårens gillasida. Kåren har valt att behålla personen just för att kunna bjuda in till events som har skapats via gillasidan. Att behålla personen bara för att kunna bjuda in till arrangemang är ingen optimal lösning men det är så vi har hanterat problemet. Under året har vi valt att vid vissa tillfällen, såsom terminsstarter, betala för marknadsföring av inlägg på Facebook för att på så sätt locka fler personer att gilla sidan och få upp ögonen för kårens verksamhet. Ett Instagramkonto har skapats där kåren lagt ut bilder under det gånga året på verksamhet som har bedrivits. Kårstyrelsen ansåg att Umeå studentkårs hemsida är i behov av uppdatering och uppfräschning, dess design känns i dagsläget väldigt förlegad. Ett arbete gjordes i att uppdatera länkar och annat på hemsidan som inte var aktuella, skisser över hur menyer och undermenyer skulle kunna se ut togs fram. Ett samarbete inleddes med studenter från Digital medieproduktion vid institutionen för Informatik. Studenterna fick komma med synpunkter på kårhemsidans nuvarande design och komma med förslag på hur de skulle vilja förändra den. Detta resulterade i skisser på hur en ny hemsida skulle kunna se ut. Det fanns dock inte möjlighet att anlita någon att utveckla en ny hemsida. Antalet toalettpratare har utökat då Umeå studentkår gjort en inventering av det befintliga beståndet och bytt ut trasiga men även satt upp flera. Informationen i toalettprataren har bytts var fjortonde dag och det har tydligt visats att Umeå studentkår är avsändaren. Genomgående har studentkårens logotyp och slogan ”Kårmedlemmar har ett roligare studentliv” kommunicerats. Delar av logotypen har använts som grafiskt element i bilder och logotypen i sin helhet används som tydlig avsändare på trycksaker och andra publikationer. Logotypen har under verksamhetsåret 13/14 fått en stående variant för att underlätta designarbetet. Umeå studentkårs grafiska profil har exponeras i en högre grad mot allmänheten. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 32 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Umeå studentkår har funnits ute och besökt nästintill alla programstarter per termin inom kårens verksamhetsområde. Under dessa besök har vi informerat om Umeå studentkår och vad ett medlemskap innebär. Affischer som marknadsför kårens främsta erbjudanden har tagits fram och på många toalettpapper har det funnits erbjudanden som riktar sig exklusivt till kårmedlemmar. Att försöka visa på fördelarna med ett medlemskap är något som har genomsyrat all verksamhet. I slutet av vårterminen undersöktes möjligheten att betala kåravgiften via autogiro. Umeå studentkår representerades i samband med välkomstmässan i september, under denna mässa delade vi monter med våra samarbetspartners. I januari arrangerade Umeå studentkår vårens välkomstmässa med framgång. Ca. 60 föreningar och företag ställde upp för en förväntansfull skara studenter. Kultur på campus och Norrlandsoperan arrangerade framträdanden. Vid denna mässa fanns även möjlighet för kårens samarbetspartners att ställa ut. Umeå studentkår har arrangerat två partnerdagar per termin där våra samarbetspartners har haft möjlighet att stå i Lindellhallen under Umeå studentkårs flagg. Samarbetspartner framgår även via kårens hemsida. Under året har Umeå studentkår startat upp digitala anslagstavlor vid kårexpeditionen och i Kårhuset, dessa finns tillgängliga för kårens sektioner och föreningar men även externa aktörer. Välkomstmässa: Umeå studentkår deltog tillsammans med våra samarbetspartners på den välkomstmässa som Umeå universitet arrangerar. Konstrundvandring på Campus: Tillsammans med Ann-Chatrine från Konstvetenskap. Väldigt intressant. Väldigt dålig uppslutning. Go-karttävling: Ett 50-tal studenter tävlade i början av oktober. Venture Cup: Föreläsning med fokus på entreprenörskap, fick lov att ställas in pga. för få anmälda skulle ske i kårhuset. Umeåhjälmen: Ett projekt där Umeå studentkår verkade för att man ska använda cykelhjälm, detta skedde tillsammans med Kenneth Gruffman. Profilprodukter: Umeå studentkår gjorde en beställning av profilprodukter som finns till försäljning i expeditionen. Det handlar om en svart munktröja och en vattenflaska med Umeå studentkårs logotyp. Konstrundvandring Bildmuseet: Kårmedlemmar fick en guidad visning av aktuella utställning på Bildmuseet. Loppis: Umeå studentkår har genomfört 3 st. loppisar under verksamhetsåret. Informationsdag för gymnasiestudenter: Kåren deltog under dagen med informationsbord i Lindell. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 33 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Designtävling: I ett steg att marknadsföra Kårhuset startade Umeå studentkår en tävling där deltagare skulle ta fram en bild till ett kondompaket. Nyhetsbrev: E-kårren har bytt namn till På tapeten och skickas ut en gång i månaden via mejl till alla medlemmar. En central del av Umeå studentkårs verksamhet sedan kårobligatoriets avskaffande är att bedriva aktiv medlemsrekrytering och att bygga starka medlemsvärden i organisationen. Även om delar av detta arbete även pågick under kårobligatoriets tid, har det intensifierats sedan 1 juli 2010. Umeå studentkårs verksamhetsområde omfattar studerande vid humanistiska fakulteten, samhällsvetenskapliga fakulteten samt Lärarhögskolan. Totalt omfattar detta ca: 13 000 studenter. Av dessa studenter finns ca: 40% på distans, dvs. på annan ort än Umeå. För att få ett gott underlag för vårt arbete både nu och i framtiden, väljer vi att varje år föra dagsstatistik under de 10 första veckorna av terminen för att se medlemsutvecklingen. Nedan ses medlemsutvecklingen för de första 10 veckorna för höstterminen respektive vårterminen. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 34 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Det stora medlemstappet under höstterminen 2013 kan till stor del förklaras med ett minskat studentantal samt ett stort tapp på vårterminen 2013 jämfört med tidigare vårterminer. Anslutningsgraden har sedan obligatoriets avskaffande utvecklats på följande vis: Umeå studentkår har sedan VT12:s topp haft en stadig nedgång men kunde under VT14 se en återgång till en högre anslutningsgrad än föregående verksamhetsår. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 35 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Under året har vi genomfört en mängd olika samarbeten med olika föreningar och företag där fokus har varit att öka studentnyttan och stärka medlemskapet i Umeå studentkår. Det är som oftast kåren som har blivit kontaktade av olika aktörer vilket känns bra, det visar på att Umeå studentkår är ett starkt varumärke. Vid alla dessa möten och presentationer har vi alltid letat efter studentnyttan och valt att samarbeta utefter det. Under året har vi genomfört en mängd olika samarbeten med olika föreningar och företag, där alla samarbeten har strävat mot att öka studentnyttan och stärka medlemskapet i kåren. Exempel på externa parter som har kopplat erbjudanden till campuskortet är Umespexarna, Toughest, Umeå Open och Nordic Light Agency. Att verka för en rabatt på resor inom lokaltrafiken för kårmedlemmar har varit ett återkommande projekt i Umeå studentkår, vi har dock aldrig lyckats nå våra mål. Under verksamhetsåret togs arbetet upp och ny kontakt knöts med Ultra i Umeå. I dagsläget finns det ett rabatterat månadskort för studenter där de åker på ungdomstaxa. Ett problem är dock att dessa kort är väldigt otillgängliga, de säljs endast på Ultras reseinfo i Umeå och det krävs att studenten ska visa att de är folkbokförda i Umeå genom folkbokföringsbevis från skatteverket samt studerar vid Umeå universitet genom att visa antagningsbevis. Det Umeå studentkår eftersträvar är att det ska bli enklare för studenter att få tillgång till rabatten genom att öka platser där försäljning sker och genom att ta bort kravet på att man ska behöva uppvisa folkbokföringsbevis. Ett förslag på lösning från kårens sida har varit att låta försäljning ske i expeditionen där vi har möjlighet att kontrollera detta via Ladok. Ultra har dock ställt sig kritiska till detta förslag. Vårt arbete slutade i ett brev med synpunkter som vi skickade till politiker i Umeå, vi yrkade dock inte att någon generell rabatt skulle gälla för kårmedlemmar, utan detta ska tillfalla alla studenter vid Umeå universitet. Under året kopplades olika rabatter och erbjudanden till medlemskapet i Umeå studentkår, främst via olika föreningar som är verksamma i Umeå. Exempel på aktörer är Wasaline, IBK Dalen, IFK Umeå, Restaurangchansen och Profilteatern. Den här frågan fick vi inget utrymme att arbeta med. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 36 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Att arbeta för att av våra medlemmar får inblick i verksamheten hos olika arbetsgivare är en viktig uppgift för kåren och det är något som är högt prioriterat bland våra medlemmar. Under året fokuserade vi på att göra en översyn av de arbetsmarknadsprojekt som Umeå studentkår genomfört tidigare år samt fortsätta arbetet tillsammans med Umeå kommun och genomföra Räkmacka. Efter verksamhetsåret konstaterar vi att det går att göra mycket inom ramen för arbetsmarknadsfrågor och det finns bra grunder för utveckling, men som mycket annat i vår verksamhet gäller det att hitta drivna och engagerade studenter. Under verksamhetsåret har denna fråga inte varit prioriterad. En översyn av Headhunt och Headhunt 2.0 gjordes under verksamhetsåret och slutsatsen drogs att Headhunt 2.0 är ett bra verktyg för att hjälpa kårföreningar att anordna arbetsmarknadsdagar. Konceptet Headhunt 2.0 är något vi ska erbjuda våra sektioner/föreningar. Till skillnad från Headhunt riktar Headhunt 2.0 sig mot att skapa mindre arrangemang för en kårsektion/kårförening. Tyvärr fanns det inte tid att testa Headhunt 2.0 under året men genom att marknadsföra att möjligheten finns tidigare under året tror vi att detta skulle vara intressant för många föreningar. Under året har vi deltagit i samtliga Räkmacka som arrangeras av Umeå kommun tillsammans med ENS, Umeå studentkår, NTK och UMS. Räkmacka sker 3 gånger per termin, där specifika studentgrupper bjuds in till en förmiddag för att lyssna till föreläsare som arbetar med det studenterna utbildar sig till. Tanken med arrangemanget är delvis att studenter ska få lyssna till intressanta föreläsare men även att marknadsföra aktörer inom offentlig och privat sektor i Umeå kommun och Örnsköldsviks kommun. Arrangemanget är väldigt uppskattat bland de studenter som besöker. En stor del av en studentkårs uppdrag är att få ut de åsikter man vill föra fram på olika sätt. Varje år lägger Umeå studentkår mycket arbete på att synas i media men också att svara på remisser samt formulera skrivelser som är en central del av studentinflytandet. Det är genom remisser och skrivelser vi på ett effektivt sätt kan ge vår syn på den utbildningspolitik som förs, såväl lokalt som nationellt. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 37 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Förutom att Umeå studentkår har åstadkommit medial synlighet har kåren även behandlat totalt 7 remisser samt författat 1 skrivelse. Remissvar: Regler och salstentamen Skrivelse: handläggningsordning Betyg och examination för Ifrågasättande av rättssäkerheten vid examination genom Cambro (Cambro är trasigt) Plan för Lika villkor Regler för praktik och studieresor Internationaliseringsstrategi Vissa frågor om Högskoleprovet Så arbetar US med kvalitet i utbildningen Ett framgångsrikt påverkansarbete måste bedrivas på många fronter samtidigt. Umeå är en studentstad och frågor som rör studenter och utbildningsfrågor har ett stort allmänintresse. Kårstyrelsen har under verksamhetsåret förekommit i media vid ett antal tillfällen. 2013/2014 förekom Umeå studentkår bland annat i följande medier: 14 artiklar i VK 10 artiklar i Folkbladet 1 artikel i Norran 5 artiklar på vertex.nu 5 inslag på svt.se 3 inslag på sverigesradio.se Fokus var under detta år bland annat bostadssituationen för studenterna, DJ-utbildning för kvinnliga studenter, alkoholfria alternativ på campus och Scharinska villans framtid. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 38 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 (Se även Bilaga 2: US struktur och påverkansvägar samt Bilaga 8: Bokslutsöversikt) Kårsektionerna utgör ryggraden i Umeå studentkårs struktur. Inom kårsektionerna samordnas studenter inom de flesta program samt fristående kurser som omfattas av Umeå studentkårs verksamhet. Då kårsektionerna även består av kårföreningar är det också i detta organisationsled som huvuddelen, ca: 90%, av alla aktiva återfinns. Kårens sektioner och föreningar har som huvudsaklig uppgift att bevaka utbildningarna inom sina respektive områden, genomföra mottagning av nya studenter samt arrangera studiesociala aktiviteter. Under verksamhetsåret har Umeå studentkår uppmuntrat kårsektionerna (och även kårföreningarna) till att inrätta så kallade Kvalitetsutskott – somliga kårsektioner har det redan och någon kårförening har skapat ett sådant under detta år. Umeå studentkår har informerat om vilka behov ett sådant utskott kan uppfylla och föreslagit hur ett sådant utskott kan samarbeta med berört Studentombud. Problematisering har även förts om hur vi kan ”baka samman” utbildningsfrågor med studerandearbetsmiljö-frågor för att undvika dubbelarbete, säkerställa att samtliga berörda får tillgång till relevant information samt minska arbetsbelastningen på den enskilda individen. Arbetet fortskrider. En föreläsning om studenters rättigheter har, baserat på efterfrågan, getts till studenter inom sektionerna vid Samfak i samarbete med dessa sektioner. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 39 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Kårsektionen för studerande vid Lärarhögskolan. Fortlöpande utbildningsbevakning UmPes styrelse med utbildningsbevakarna har bedrivit fortlöpande utbildningsbevakning och har arbetat aktivt för att få studenter inom Lärarhögskolan att förstå att utbildningsbevakarna finns till för dem och hur de kommer i kontakt med oss. I regelbundna möten med övriga utbildningsbevakare vid Umeå studentkår, NTK och UMS har UmPes dito samarbetat om gemensamma frågor. Lärarhögskolan I de olika råd som finns inom Lärarhögskolan har UmPe arbetat aktivt för att tillsätta studentrepresentanter på de platser UmPe förfogar över. Studententrepresentanterna har varit engagerade och råden har uttryckt att studenterna är en viktig del för hur råden ska gå framåt, då det skapar en bra samverkan mellan Lärarhögskolan och dess studenter. UmPe har under verksamhetsåret samarbetat med Lärarhögskolan vid olika event, såsom upptakten för de nya studenterna, examensceremonin för de studenter som tar examen, sommarringning till nya studenter och ”student för en dag” etc. Mottagandet av nya studenter Under HT 13 var det tre olika mottagningar för de nya studenterna. TUFF, Hectos och Smisk har alla haft var sin för de studenter som faller inom föreningen. UmPe har innan detta inte haft någon egen mottagningsutbildning för generaler och faddrar, utan uppmanade alla inblandade att anmäla sig till Umeå studentkårs utbildning. Denna mottagningsutbildning innehåller allt som är viktigt att veta när man är delaktig i en mottagning och UmPe kände att det var nödvändning att anordna en egen när US besitter på mycket kompetens kring detta. Kommunikationsarbete Under verksamhetsåret har våra utbildningsbevakare arbetat väldigt aktivt med att nå ut till våra studenter. Den största kommunikationskällan har varit Facebook. Via Facebook skriver presidiet ut viktig information till studenterna om exempelvis rättigheter, skyldigheter, vart man kan vända sig vid behov av skrivhjälp etc. De har också lagt ut information om kommande event, både inom UmPes ramar men även annat, som exempelvis US eller andra organisationer anordnar. UmPe anordnade under vårterminen ett arbetsmarknadsevent med föreläsningar riktade till studenter i slutet av sin utbildning. UmPe bjöd Lärarhögskolans studenter på smörgåsar. Eventet var, trots lågt studentdeltagande, lyckat. Till nästa arbetsmarknadsevent kan man dock tänka på att börja planera ännu tidigare. Aktiviteter Styrelsen har under verksamhetsåret anordnat eller deltagit i en rad olika aktiviteter. Bland dessa kan nämnas; fem rektorsträffar, kick-off för UmPes styrelse, arrangerat ett arbetsmarknadsevent, arrangerat en UmPe-kväll i Naturvetarhuset, styrelsesamkväm, där alla kårföreningarna samlades och lärde känna varandra samt examensceremonier. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 40 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Kårsektionen för studerande inom beteendevetenskap, psykologi och pedagogik. Möten: Vi har deltagit i möten gällande: - Sektionsrådet - Utbildningsrådet - Kårstyrelsen - Kårfullmäktige - Husrådet - Pedagogiska institutionens utbildningsutskott - Studentrådet Arrangemang: - Vi har anordnat en styrelsekickoff. - Vi har fortsatt driva Betseks barlag med en kvällschef på Epuben. - Vi har genomfört en gemensam sittning för alla Betseks studenter. - Vi har hållit en gemensam examensceremoni med bankett för alla BetSek studenter med undantag för psykologstudenterna då de anordnar en egen examensceremoni för avgående studenter. Samarbete/sammanhållning: - Utbildningsbevakaren har aktivt deltagit i alla möten och har varit en bra länk mellan sektionen och kåren. Utbildningsbevakaren har alltid varit inbjuden till Betseks samkväm. - Vi har hållit kårföreningarna uppdaterade vad som hänt i sektionen genom kontakt med kårföreningarna. Utskotten: - Vi har drivit arrangemangsutskottet - Vi har drivit pubutskottet Övriga uppdrag: - Vi deltog i rekryteringsarbetet när BetSek och HHUS söker en ny utbildningsbevakare. Vi marknadsförde Betsek genom Betsek sittningen och utdelning av profilkondomer i samband med sittningen. Vi har uppdaterat och lagt ut information angående Betsek via sociala medier. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 41 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Kårsektionen för studerande vid Handelshögskolan. Utbildningsbevakning Utbildningsbevakning är en av de tre kärnverksamheterna inom HHUS Detta är ett fortlöpande arbete där Utbildningsutskottet bedriver det aktiva arbetet från sektionens sida tillsammans med den arvoderade utbildningsbevakaren som under året har varit Maria Kapell. Fokus ligger som alltid på att kunna kvalitetssäkra våra medlemmars utbildning vid Handelshögskolan i Umeå. Då Handelshögskolan har genomgått en stor förändring där även statistik och nationalekonomi har implementerats i verksamheten så ligger det nu i vårt intresse att fortsätta övervaka denna förändring. Maria Kapell som är sektionens arvoderade utbildningsbevakare är den person som våra medlemmar och studenter kan vända sig till då problem gällande utbildningen har dykt upp. HHUS har under året deltagit i arbetet med U9 som är ett samarbete mellan de nio största ekonomiutbildningarna i Sverige, bestående av Handelshögskolorna i Stockholm, Lund, Uppsala, Göteborg, Växjö, Lindköping, Jönköping och Umeå. Syftet med U9 är att utbyta erfarenheter bland annat när det kommer till utbildningsbevakning. Föreningens verksamhet Sociala utskottet har under året arrangerat sittningar, event, sportevenemang och resor. Finsittningen under hösten var väldigt lyckad. E-puben hade ett bra verksamhetsår där intresset för pubens verksamhet ökade och det tidigare försäljningsrekordet under en höst slogs. Puben har även bedrivit samarbete med Betsek och JF som båda har egna barlag på puben. Ekonomiutskottet har under året arbetat med föreningens interna kontroll och förbättringar av rutinerna. Detta för att säkerställa att HHUS ekonomiska ställning även i fortsättningen ska vara god. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 42 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Kårsektionen för studerande vid institutionen för Kostvetenskap, Statsvetenskap, Geografi och ekonomisk historia, Socialt arbete, Restauranghögskolan samt studenter vid Umeå centrum för genusstudier. Dessutom studerande vid institutionen för Informatik som ej läser BIT-programmet och studerande vid Handelshögskolans enheter för statistik och nationalekonomi och som ej läser inom Civilekonomprogrammen. I Samseks interna arbete har presidiet traditionellt haft ett stort ansvar. Det har därför varit tidigare styrelsers vilja att utveckla överlämningsarbetet, för att underlätta transitionsperioderna. Arbetet med detta fortsatte in i detta verksamhetsår, där ordentliga arbetsbeskrivningar upprättades för ordföranden, vice ordföranden och utbildningsbevakaren. För att förmedla arbetsbeskrivningarna och övriga erfarenheter anordnade det avgående presidiet en gemensam överlämning tillsammans med tillträdande ordförande samt tillträdande vice ordförande. Avsikten var att även tillträdande utbildningsbevakare skulle delta, men denne var vid denna tidpunkt ännu inte utsedd. Samarbetet med Juridiska föreningen (JF) har under året skett främst genom den gemensamma utbildningsbevakaren. För att säkerställa att JF fortsättningsvis, även nu efter sitt utträde ur Samsek, har inflytande vid tillsättningen av utbildningsbevakare arbetades ett samarbetsavtal gällande detta fram. Arbetet med detta tog tyvärr längre tid än önskat, vilket ledde till att tillsättningsprocessen för det nämnda uppdraget skedde väl sent. Den avgående styrelsen beklagar detta, och hoppas att samarbetsavtalets utformning ska göra att tillsättningsprocessen inleds i ett tidigare skede under det kommande verksamhetsåret. En ytterligare förhoppning hos den avgående styrelsen var att lyfta fram det internfeministiska arbetet inom sektionen. Umeå studentkår fastställde under året en jämställdhetspolicy, där sektionerna och föreningarna uppdrogs att göra 1) en översyn av könsfördelningen inom olika styrelser och utskott samt; 2) en översyn av aktiviteterna under mottagningsverksamheten. Detta implementerades i Samseks arbete genom att kårföreningarna förväntas redogöra för dessa i sin återrapportering. Förhoppningen är att kommande styrelse ska kunna använda dessa för att utveckla arbetet vidare. Under året har Samsek också arbetat med att försöka synas mer, med målet att öka kåranslutningsgraden. Vid terminsstarterna har sektionspresidiet genomfört klassrumsbesök hos de nya studenterna inom verksamhetsområdet där man har informerat om Samseks verksamhet samt vikten av studentfackligt arbete. Samsek har försökt vara aktiva på Facebook, tillse att hemsidan hålls uppdaterad med relevant information samt utveckla egna aktiviteter. Genom att skriva samarbetsavtal med Fackförbundet ST och Akademikerförbundet SSR har sektionen lyckats genomföra fem stycken gästföreläsningar för sina medlemmar. Vidare har sektionen också arbetat för att stötta utvecklingen av Kårhuset genom ett aktivt deltagande i möten med Kårhuset samt genom att försöka rikta fler föreningsaktiviteter dit. Sektionen har haft en regelbunden och välfungerande kontakt med kårstyrelsen och kårpresidiet under årets gång, vilket kommit verksamheten till gagn. En annan, ny aktivitet, för året var genomförandet av den första gemensamma examensceremonin för studenter inom Samseks verksamhetsområde. Ungefär 120 studenter deltog, med mer än totalt 500 antalet besökare. Ceremonin var uppskattad från såväl studenter och besökare som institutioner. Uppsatsstipendium utlystes för både höst- som vårtermin, men då inga medlemmar ansökte om stipendiet för hösten delades inget sådant ut. Till vårens stipendium inkom fem uppsatser, varav två tilldelades stipendium om totalt 5 000 kr. Vårens stipendium utlystes, till skillnad från tidigare, på första halvan av terminen, för att studenter som annars inte har möjlighet att genomföra kostnadskrävande uppsatser fick tillfälle att göra så. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 43 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Vidare antogs också nya principer för fördelning av verksamhetsmedel till föreningarna för att uppmuntra kårföreningarna att själva bedriva mer medlemsinriktade aktiviteter. Under året har anslutningsgraden förändrats från 43 % våren 2013 till 45 % våren 2014, föreningarnas egna anslutningsgrader presenteras i bilaga 2. Arbetet med detta under året har kännetecknats av gott samarbete med övriga utbildningsbevakare vid Umeå studentkårs sektioner, samt ansvariga inom kårstyrelsen. Utöver att hjälpa, samt ge råd och stöd till studenter som upplever problem under sin utbildning och vill rikta klagomål mot universitet, har fokus under året lagts på: - Genomföra en studenträttslig lunchföreläsning - Medverka vid planering och genomförande av Umeå studentkårs studentfackliga utbildningsdag - Genomföra en granskning av fakultetens samtliga kursplaner, med fokus på formuleringarna för examinationsformerna - Verka för ökad rättssäkerhet för examination genom Cambro - Verka för införandet av anonyma hemtentamina. - Verka för bättre rutiner och arbetsmiljö i samband med salstentamina. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 44 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Kårsektionen för studerande vid Juridiska institutionen samt Juridiskt forum vid Umeå universitet. Sektionen är partipolitiskt, fackligt och religiöst obunden och har en enda underliggande studentförening, Juridiska föreningen (JF). Sektionens löpande arbete sköts, förutom av utbildningsbevakaren, av studentföreningens styrelse. Sektionens styrelse utgörs av sittande styrelse för studentföreningen JF och tillsätts enligt studentföreningens stadgar. Då Juridiska föreningen (Sektionen) formellt sätt blev en sektion den 1 juli 2014 har arbetet under perioden 2013/2014 varit fokuserat på förberedelser och uppstartsåtgärder. En hel del tid har nedlagts på att skriva sektionsstadgar. Stadgarna skulle uppfylla Umeå studentkårs krav, samt vara förenlig med föreningens stadgar. Resultatet får sägas vara tillfredställande. Som sektion ansvarar vi tillsammans med Umeå studentkår för utbildningsbevakning. Tillsammans med SamSek har vi utsett en ny arvoderad utbildningsbevakare, Pontus Neander, för perioden 2014/2015. Som sektion ansvarar man för mottagning av nya studenter. Eftersom tidigare mottagningar har varit helt frånskilt från föreningen har stora förändringar skett och Sektionen ansvarar nu helt och hållet för insparken. Allt detta har lagts över på föreningen, men det som kan rapporteras är att föreningen rekryterat ett nytt utskott som består av sex stycken generaler. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 45 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Kårsektionen för studerande vid Humanistisk fakultet. Organisation Under detta verksamhetsår genomgick Humanistiska sektionen en generationsväxling vilket gjort att sektionens styrelse inte fungerat optimalt vad gällande styrelsemöten. glädjande nog har våra kårföreningar fungerat bättre. detta i kombination med konsekvenserna av ombyggnationen av Humanisthuset har gjort att vi inte synts lika mycket från sektionen bland studenterna. PR och information Sociala Medier Även detta år fanns en ambition att öka vår närvaro på sociala medier, och kanske då primärt på facebook. Vi har en, för oss, stark kanal via vår "gilla"-sida och den används för att dela relevant information till våra medlemmar. Hemsida Vår hemsida har börjat omarbetas men är mycket tunn. ambitionen är nu att färdigställa denna under nästkommande verksamhetsår med hjälp av våra kårföreningar. Mottagningsveckor Även detta år har våra kårföreningar skött mottagningen av våra nya studenter till primärt de olika programmen som finns under HumFak. vi ser även en ökad försäljning av kårmedlemskap av kårföreningarna själva vilket resulterar i en starkare ekonomi för varje kårförening. Ekonomi Vi har fortsatt en god kontakt med HHUS konsultgrupp och vår ambition är att fortsatt ha en sådan. Umeå Studentkår har flaggat för en förändring i ekonomiska medlen vi får och framtiden får nu utvisa vilka eventuella förändringar vi som sektionen måste genomföra för att anpassa oss. Utbildningsfrågor När det gäller utbildningsfrågor har Humsek arbetat med utbildningsbevakning , utredning av studentfall och studentrepresentation i kommitteer och råd. Det har under verksamhetsåret suttitmed studentrepresentanter i några av institutionens GA-råd medanutbildningsbevakaren suttit med vid andra . Utbildningsbevakaren och ordföranden har deltagiti fakultetsnämnden och övriga möten Under året har även studentrepresentationen vid institutionernas GA-råd ökat och vår ambition inför framtiden är att varje GA-råd har en representant från program/kurs framöver. Kårföreningar. Under verksamhetsåret har Språkföreningen kommit igång igen vilket vi tycker är väldigt roligt. vidare har vår kårförening Medium visat framfötterna och placerat sig som en av de starkast växande kårföreningarna på campus i form av medlemsantal och studie-sociala aktiviteter. HumSek har beslut från tidigare verksamhetsår att varje kårförening skall närvara vid 3 styrelsemöten med en representant för att få sitt terminsbidrag. under nuvarande verksamhetsår har vi varit tvungna att lätta på dessa regler tillfälligt då antalet möten som hållits varit få till antalet. Humseks nuvarande föreningar är som följer : Musum, Arkeologiföreningen, KEFF, Medium, HumSamPro, FOSA, Ordern samt WHB. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 46 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Studiesocialt och övriga aktiviteter Då HumSek genomgått en generationsväxling och humanisthuset byggs om har vår närvaro inte varit lika tydligt hos studenterna under det senaste verksamhetsåret. Under hösten genomfördes dock ett arrangemang på Kårhuset, en Halloween-fest som togs väl emot. vidare har våra kårföreningar varit flitiga på att nyttja det nya kårhuset och nyttjat lokalen ofta. Vad gäller Sektionen har vi deltagit på välkomstmässan som universitetet anordnar, både under Hösten som Våren. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 47 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Kårsektionen för doktorander vid Umeå studentkår. Doksek har legat på is på så vis att det är svårt att få doktorander att känna de har tid och engagemang att delta vid möten. Dock har lyckade dialoger kunnat föras med representanter från samtliga kårföreningar som ligger under Doksek för att lägga en grund till fortsatt samarbete via Doksek under nästa verksamhetsår. Umeå studentkår har problematiserat om hur sektionens framtid ter sig (se rubriken kårgemensam doktorandsektion), vilka forskarutbildningsfrågor som är mest aktuella detta verksamhetsår samt hur sektionen bör vara strukturerad. Året började med att sektionen i stort sett inte existerade medan vi hade tre relativt fungerande kårföreningar för doktorander. Uppgiften blev därför att ta kontakt med representanter från kårföreningarna och diskutera intresset för sektionen. I slutet av året kom vi fram till att intresset från kårföreningarna finns i allra högsta grad och under nästa verksamhetsår ska nästa steg tas för att sammanföra dessa kårföreningar under sektionen. Diskussion och undersökning har även förts kring hur sektionen kan samarbeta med doktorandkoordinatorn Lena Holm och vice rektor med ansvar för forskning Marianne Somarine. Dialogträffar med doktorander förs i dagsläget likt det samarbete vi efterfrågar, vi visste bara inte om det. Under mötet med doktorandkoordinatorn Lena Holm och doktorandrepresentanter och utbildningsbevakare samtalade vi kring möjligheter till samarbete och kom fram till att det koordinatorn i stor mån redan gör är det vi önskar ett doktornadombud inom vår organisation skulle ha som arbetsuppgifter. Dock kan vi inte bortse från att doktorandkoordinatorn vid UmU är anställd av UmU och för universitetets talan – något som kan bli problematiskt i de fall en doktorand finner sig i konflikt med universitetet. Under denna diskussion sa vi att US ska verka som spindeln i nätet och samordna doktorander med sektionen och berörd kårförening med doktorandkoordinatorn, vice rektor med ansvar för forskning eller annan berörd part. Frågan med brist på reglering av forskarutbildningskursers kursplaner har lyfts vid Samfak och med Lena Holm – samt hos doktorandrepresentanter. Skriften Doktorandrätt har reviderats – den är nu uppdaterad och lite mer omfattande. En engelsk version blir nästa steg, förhoppningsvis kommer det ske under nästa verksamhetsår. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 48 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Kårsektionen för studerande vid Campus Örnsköldsvik. 2013/2014 bedrev vi i stort sätt samma verksamhet som vi kommer att bedriva 2014/2015. Stung organiserade olika fester och finsittningar samt skidresan till Hemmavan. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 49 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Kårsektionen för studenter vid Campus Skellefteå. Verksamhetsplanerna för året 2013-2014 har följts bra och alla undersektioner har hållit igång som planerat och ekonomin har sköts galant utöver hela SFCS. Styrelsen för SFCS har haft sina kontinuerliga möten under verksamhetsårets gång och det har fungerat bra. Vi har bjudit in berörda kårer där de fått informera styrelsen samt övriga som deltagit på årsstämmorna(höst samt vårstämman) om eventuella händelser. Kommunrepresentanter har deltagit på två möten vi haft där samarbetet mellan kommun och Campus har tagits upp och där studenter får föreslå förändringar som sedan kommunen får ta ställning till. På vårstämman som hölls 2014/03/10 röstades den nya styrelsen fram och där då den gamla styrelsen steg av. Övergången har sköts smidigt och den nya styrelsen fått tagit lärdomar från tidigare styrelsen. Planen var att nya styrelsen skulle även söka styrelseutbildning hos ABF men vi har inte fått svar från dom än. Vi har haft två olika lokalbyten under sommaren, där vår expeditionen har flyttat från E-huset till STOCK. Samt att vårt gym har bytt lokal från undervåningen i Campushallen till övervåningen. Nolleperioden har gått väl och de nya ettorna har introducerats in till studentlivet. Medlemskap till kårerna säljs på våran expedition men vi rekommenderar att de gör ansökan till medlemskapet på kårernas hemsida då det är smidigare. Replokalens medlemmar har sjunkit från ca. 15 till 9 personer sedan i höstas, men lokalen har använts flitigt av de kvarvarande medlemmarna. Saker har flutit på och vi är nöjda med den nya lokalen. Inga särskilda evenemang har ägt rum utöver de regelbundna repetitionerna. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 50 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Kårsektionen för studenter vid Sollefteå lärcenter. Utförda aktiviteter Under höstterminen 2013 utfördes och av kåren anordnades aktiviteter såsom; mottagning av nya studenter under tre veckor, sittningar, sportarrangemang och grillkvällar. Under vårterminen 2014, fram till årsmötet för kårsektionen anordnades diverse fester i kårlokalen. Studentmottagning Under tre intensiva veckor, hösten 2013, mottogs och välkomnades blivande studenter till Programmet för Internationell Kris- och Konflikthantering i Sollefteå med varierande aktiviteter såsom; burträskbingo, temafester, sportaktiviteter, grillkvällar och fadderaktiviteter. Sittningar Under hösten 2013 anordnades en sittning, där kåren bjöd sina medlemmar på mat och erbjöd dryck till självkostnadspris under trivsamma former. Sportarrangemang Den legendariska fotbollsmatchen mellan de båda IKK-klasserna samordnas av kåren och avgörs årligen under hösten och likaså 2014. Hyra av gymnastikhall för veckovisa sportaktiviteter. Grillkvällar I anslutning till kårlokalen anordnades ett antal grillkvällar där kåren bjöd på kol och tändvätska utöver tillgång till grillar. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 51 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Umeå studentkår är ensam stiftare av Kårhusstiftelsen vars främsta uppgift är att förhyra lokaler i Umeå studentkårs tidigare kårhus i Universum. Styrelsen består av ledamöter och ersättare från kårfullmäktiges samtliga partier samt kanslichefen som är adjungerad sekreterare. Kårhusstiftelsen har också som uppgift att stödja studentnyttan på de olika Campusområdena. Under året har dock Kårhusstiftelsens arbete handlat uteslutande om Kårhuset. då dess uppstart har krävt en hel del uppmärksamhet på olika plan. (Se även bilaga 5: Statistisk sammanställning för Stiftelsen JC Kempes Minnes Stipendiefond) En annan viktig uppgift som Umeå studentkår har är att förvalta SJCKMS, den så kallade Kempefonden. Under perioden 1960-1963 fick Umeå studentkår två donationer från familjen Kempe som placerades i en stiftelse för stöd till forskning. Under åren har fonden växt till den största i Sverige som förvaltas av en studentkår. I stiftelsens styrelse sitter erfarna forskare från Umeå universitet, ledamöter ifrån kårstyrelsen samt två adjungerade tjänstemän. Stiftelsens uppdrag är att efter inkomna ansökningar granska och bevilja medel till forskarstudenters olika projekt. I vissa fall beviljas också studenter på magisternivå och studenter med ekonomiska problem resurser ifrån fonden, detta har dock blivit allt mer ovanligt med åren. Under verksamhetsåret beviljades 101 ansökningar, med ett totalt belopp motsvarande ca: 1,4 miljoner kronor. Den ekonomiska förvaltningen av fondens medel sköts utav Swedbank Robur. Under verksamhetsåret har portföljen fortsatt haft en positiv utveckling jämfört med verksamhetsåret 12/13. I universitetshallen handlar arbetet allt som oftast, även under detta verksamhetsår, om förflyttning av resurser och pengar till olika verksamheter, stiftelsen har bl.a. varit tvungen att skaffa ett internationellt organisationsnummer på grund av nya regler från EU när det gäller derivathandel. Det har även tagits fram en egenkontrollplan när det gäller hälso- och miljövårdsarbete och förbättrat möjligheterna för IKSUs besökare att sköta sin egen hygien efter inspektion från kommunens Hälso- och miljövård. Umeå studentkår är tillsammans med Umeå universitet stiftare till Folkuniversitetet Norr. Huvudverksamheten består av kurser inom olika ämnen, uppdragsutbildningar samt gymnasieskoleverksamhet. Under året upprättades ett samarbete mellan Folkuniversitetet och Umeå studentkår som innebar tillskott av en arvoderad från och med början av verksamhetsåret 14/15. Arvoderingen kommer fokusera på medlemsservice, arbete inom Folkuniversitetet och kontakt med kårens sektioner och föreningar. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 52 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Stiftelsen studenthälsan i Umeå stiftades 1994 av den ideella föreningen Studenthälsan i Umeå som dessförinnan bedrivit studenthälsovården i Umeå. Stiftelsen bildades som en följd av att huvudmannaskapet för studenthälsovården flyttades från studentkårerna, och universitet och högskolor fick ett större ansvar att tillgodose behovet av hälsovård för sina studenter. Den 1 april 2004 övertog Umeå universitet studenthälsovårdsverksamheten från stiftelsen. Stiftelsen övergick nu från att vara en verksamhetsstiftelse till att bli en avkastningsstiftelse. Syfte med stiftelsen är att främja sjuk- och hälsovård bland Umeås studenter genom kontanta bidrag till olika hälsofrämjande projekt. Under våren utlystes stipendier ur stiftelsen för första gången sedan 2008. Två ansökningar inkom varav en beviljades med ett belopp om 6000:-. Kårmedia i Umeå AB är Umeå studentkårs och NTK:s gemensamma aktiebolag som löpande ger ut studenttidningen Vertex och driver vertex.nu. Kårmedia är i allt annat och redaktionellt fristående från kårerna. Kårmedia AB drogs under verksamhetsåret med problematisk ekonomi. Vi förhandlade med universitetet om att öka anslagen mot att vi ägare (Umeå studentkår och NTK) går in med mindre summor årligen i bolaget och fick igenom det avtalet. En av de stora sakerna som hände verksamhetsåret 2013/2014 var att starta verksamheten i Kårhuset Pålebacken AB. Det visade sig vara ett stort och tidsödande projekt. Långdragen process för att få alkoholtillstånd, tillfällig ledning och ett överväldigande åtagande bidrog till att Kårhuset hade en del riktigt bra kvällar under året, men att det egentligen är först hösten 2014 som Kårhuset startar på ”riktigt”. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 53 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 54 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Struktur Umeå studentkår står på tre ben. Det ena är den partipolitiska delen som tillsätts via kårval. Det andra benet är kårens sektioner och föreningar vars styrelser tillsätts via årsmöten/årsstämmor. Till kårsektionerna finns dessutom ett 30-tal kårföreningar som är kårens koppling ut till program och fristående kurser. Det tredje benet är de stiftelser och bolag som Umeå studentkår sitter i. Påverkansvägar Umeå studentkår jobbar i tre led. Mot Umeå universitets centrala delar arbetar kårstyrelsen med att påverka de universitetsövergripande frågorna. På fakultetsnivå jobbar främst kårsektionerna med de frågor som rör en fakultets område. På institutions- och programnivå jobbar våra kårföreningar. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 55 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Umeå studentkårs presidium och kansli Presidium: Linus Lundström: Kårordförande med ansvar för verksamhetsledning Cecilia Wagenius: Vice kårordförande med ansvar för utbildningsfrågor Emma Strömberg: 2:e vice kårordförande med ansvar för studiesociala frågor Anders Berglund: Ansvar för information och externa relationer Kansli: Lars Göran Bokeskog: Kanslichef och controller, ekonomi (100%) Ulrika Hoffrén: Kanslist, medlemsservice och information (100%) Henrik Bjelkstål: Informationssekreterare (100%) Stefan Brattlöf: Organisationssekreterare, handläggare Kempefonden (100%) Veikko Karjalainen: Kamrer, ekonomi (100%) Tommy Bäckström: Vaktmästare, post och kopiering (50%) Arvoderade på fakultetsnivå Lärarhögskolan Frida Gidlund: Utbildningsbevakare UmPe David Wissing: Distansutbildningsbevakare UmPe (avslutade sitt uppdrag 2013-12-31) Sophie Nauclér: Distansutbildningsbevakare UmPe (påbörjade sitt uppdrag 2014-01-01) Humanistiska fakulteten Patrik Wallström: Utbildningsbevakare HumSek Samhällsvetenskapliga fakulteten Carl Larsson: Utbildningsbevakare SamSek/JF-sektionen Alexandra Lindén: Utbildningsbevakare Betsek/HHUS (avslutade sitt uppdrag 2013-12-31) Maria Kapell: Utbildningsbevakare Betsek/HHUS (påbörjade sitt uppdrag 2014-01-01) Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 56 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Nedan återges hur Umeå studentkårs omsättning har förändrats de senaste 21 åren. Dessutom ges en återblick på kåravgiftens utveckling har sett ut (serie 1) och hur den har följt indexutvecklingen (serie 2). Under vissa verksamhetsår har kåravgiften varierat under året varför såväl upp- som nedgångar kan återfinnas under ett och samma verksamhetsår. *Omsättningen sedan 07/08 innefattar även kårsektionernas omsättning. Kårsektionernas omsättning särredovisas i bilaga 8. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 57 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 Termin VT14 HT13 VT13 HT12 VT12 HT11 VT11 HT10 VT10 HT09 VT09 HT08 VT08 HT07 VT07 HT06 VT06 Totalt: Antal beviljade ansökningar 56 47 64 55 49 50 57 45 54 49 60 47 58 50 76 60 74 951 Genomsnittsberäkningar Beviljade ansökningar: Andel kvinnor: Andel män: Utdelat belopp: Andel kvinnor i antal och % 35 63% 24 51% 35 55% 26 47% 23 47% 29 58% 32 56% 30 67% 27 50% 29 59% 34 57% 25 53% 36 62% 32 64% 44 58% 33 55% 45 61% 539 57% Andel män i antal och % 21 38% 23 49% 29 45% 29 53% 26 53% 21 42% 25 44% 15 33% 27 50% 20 41% 26 43% 22 47% 22 38% 18 36% 32 42% 27 45% 29 39% 412 43% Totalt beviljat belopp 707000 682000 732700 674300 776655 700000 749000 638600 697050 611000 782055 681000 943800 882100 1123300 998500 751670 13130730 56 32 24 772396 Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 58 av 59 Verksamhetsberättelse Kårstyrelsen 13/14 2014-12-12 US centralt Kårsektioner Gemensamt Intäkter Verksamhetsbidrag/medlemsavgifter 1 219 276 kr 623 771 kr 1 843 047 kr Övriga intäkter 5 421 337 kr 356 323 kr 5 065 213 kr 6 640 613 kr 980 094 kr 7 620 707 kr Kostnader Arvoderingar 2 385 603 kr 55 725 kr 2 441 328 kr Studerandefackligt 3 548 244 kr 739 771 kr 4 288 015 kr Administration 1 137 696 kr 84 224 kr 1 221 920 kr Verksamhetsgrenar 44 453 kr 106 414 kr 769 897 kr S:a 7 115 996 kr 986 134 kr 8 102 130 kr Årets resultat - 475 383 kr -6040 kr - 481 423 kr Tillgångar Bankmedel Övriga tillgångar Fordringar 1 539 497 kr 90 097 kr 1 358 880 kr 1 439 997 kr 56 532 kr 33 428 kr 2 979 494 kr 146 629 kr 1 392 308 kr 2 988 474 kr 1 529 957 kr 4 518 431 kr 2 749 594 kr - 475 383 kr 714 263 kr 1 392 256kr -6040 kr 143 741 kr 4 183 805 kr - 523 378 kr 858 004 kr 2 988 474 kr 1 529 957 kr 4 518 431 kr S:a S:a Skulder Eget Kapital Årets resultat Skulder S:a Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Sidan 59 av 59 Bilaga B3 Bilaga B5_1 Bilaga B5_2 Stadgar för Juridiska föreningen vid Umeå universitet – sektionen (JF-‐sektionen) Avgifter § 1 Medlemsavgift erläggs i enlighet med Umeå studentkårs stadgar. Medlemskap § 2 Medlem i JF-‐sektionen är den som studerar program eller fristående kurs vid Juridiska institutionen på Umeå universitet eller Juridiskt forum vid Umeå universitet och erlagt medlemsavgift till Umeå studentkår. § 3 Sektionsmedlem äger automatiskt medlemskap i Juridiska föreningen vid Umeå universitet (JF). Verksamhet § 4 JF-‐sektionen har som huvudsakligt syfte att bedriva utbildningsbevakning och verka för juriststudenternas intressen gentemot universitetet. § 5 JF-‐sektionen har också till uppgift att bedriva studiesociala aktiviteter för medlemmarna. Organisation § 6 JF-‐sektionen är partipolitiskt, fackligt och religiöst obunden. § 7 JF-‐sektionen består av JF som enda underliggande förening. Styrelse § 8 JF-‐sektionens styrelse utgörs av sittande styrelse för JF. Styrelsen tillsätts i enlighet med JF:s stadgar. § 9 Ordförande ansvarar för att styrelsemöten hålls i erforderlig utsträckning. Extra styrelsesammanträde ska hållas om minst en femtedel (1/5) av styrelsens ledamöter så fordrar. § 10 Styrelsen ska för JF-‐sektionen ha samma behörighet och befogenhet som styrelsen har i JF enligt JF:s stadga, om inget annat framgår av denna stadga. § 11 Styrelsen ansvarar för att JF-‐sektionen uppfyller Umeå Studentkårs stadgar. Årsmöte § 12 Årsmötet är JF-‐sektionens högsta beslutande organ. § 13 Årsmötet sammanträder i två former, medlemsmöte respektive årsstämma. § 14 Medlemsmötet hålls årligen innan den 10 november. § 15 Årsstämman hålls årligen innan utgången av februari månad i samband med JF:s årsstämma. § 16 Medlemsmötet ska behandla föregående års verksamhetsberättelse, ekonomiska berättelse och revisionsberättelse. § 17 Årsstämman ska behandla ansvarsfrihet för den avträdande styrelsen. § 18 Styrelsen kallar till medlemsmöte respektive årsstämma i enlighet med vad som gäller för kallelse till JF:s medlemsmöte respektive årsstämma. § 19 Följande dagordning gäller vid medlemsmötet: • mötets öppnande • mötets vederbörliga utlysande • val av mötesordförande • val av mötessekreterare • val av två justerare • val av två rösträknare • fastställande av dagordning • verksamhetsberättelse • ekonomisk berättelse • revisionsberättelse • val av revisor • mötets avslutande § 20 Följande dagordning gäller vid årsstämman: • mötets öppnande • mötets vederbörliga utlysande • val av mötesordförande • • • • • • val av mötessekreterare val av två justerare val av två rösträknare fastställande av dagordning ansvarsfrihet för avträdande styrelse mötets avslutande § 21 Omröstning sker genom acklamation. Om minst två tredjedelar (⅔) av närvarande medlemmar så begär ska sluten omröstning ske. § 22 Styrelsen får kalla till extra årsmöte om särskilda omständigheter föranleder det. Ekonomi § 23 Styrelsen svarar för JF-‐sektionens ekonomi och verksamhet inför årsstämman. § 24 JF-‐sektionens räkenskapsår löper från 1 juli till 30 juni. Firmateckning § 25 JF-‐sektionens firma tecknas av JF:s ordförande och ekonomiansvarig var för sig. Stadgar § 26 Stadgeändring kan ske om förslag vinner stöd av minst tre fjärdedelars (¾) majoritet vid ett årsmöte/extra årsmöte. § 27 För att stadgeändring ska kunna verkställas krävs godkännande från Umeå studentkårs fullmäktige. Om inspektor § 28 JF-‐sektionen ska ha en inspektor. Inspektor för JF-‐sektionen ska vara samma som inspektor för JF, och ha motsvarande befogenheter i JF-‐sektionen som denne har avseende JF. Upplösning § 29 På initiativ av styrelsen kan JF-‐sektionen upplösas. För upplösning av JF-‐sektionen krävs minst två tredjedelars (2/3) majoritet av avgivna röster vid två (2) på varandra följande ordinarie årsmöten. § 30 JF-‐sektionens tillgångar ska vid upplösning enligt § 28 förvaltas av Umeå studentkår för att återgå till JF-‐sektionen vid eventuell reorganisation. § 31 Efter upplösning kan JF-‐sektionen reorganiseras av personer som uppfyller kravet på medlemskap i § 2. Underlag Thérèse Löfvenius Nilsson Projektansvarig 2014-12-11 Bilaga B6_1 Under hösten har arbetet med Scharinska villan legat på att försöka hitta en finansieringsplan för Scharinska villan. Arbetet har inte gått enligt förväntningarna och det finns fortfarande inte någon finansiering till Scharinska villan. Kårfullmäktige har tidigare beslutat (vid sammanträder 2014-04-16) att Umeå studentkår ska arbeta med inriktningen att bedriva verksamheten i Scharinska villan. I diskussionsunderlaget är dock förslaget att denna verksamhet ska placeras i Kårhusstiftelsen, en stiftelse som enligt sina egna stadgar endast får arbeta med förvaltning eller drift av verksamhet i vad som numera är Kårhuset Universum. Således kan Kårhusstiftelsen inte förvalta Scharinska villan och en av förutsättningar till det beslut som fattades är alltså inte giltig. Den 1 april 2015 kommer Umeå studentkår få tillgång till villan och Umeå kommun förväntar sig en fullständig plan över all verksamhet i januari, då vill de även ha en tydlig finansieringsplan. (Som bilaga till detta finns det visionsdokument för Scharinska villan som varit grunden till de diskussioner som kåren fört under hösten och även haft till grund för de ansökningar om finansiering som genomförts). UMS har bestämt att tillsammans med oss undersöka hur en kårgemensam drift skulle se ut. De har inte bestämt sig för att gå in med pengar än, detta beslut kan komma senast efter årsskiftet. Det finns även en skrivelse som UMS och NTK kommer att skriva under (om de inte redan gjort det när detta tas upp i KF). Denna skrivelse ska lämnas över till UmU där vi anser att de ska gå in med finansiering till Scharinska. UmU har tidigare behandlat frågor kring vikten av kårhusverksamhet och även stöttat uppstart av kårhus. Vidare kommer även Umeå kommun kontaktas i syfte att söka medfinansiering, samt några andra större finansiärer. Oavsett utgången av det arbete som pågår kring medfinansiering, så har Umeå studentkår en verklighet som möter oss VT15, då vi formellt tar över verksamheten i Scharinska villan. Hyran för villan ligger på 430 000kr plus renoveringskostnader på 387 679kr vilket gör att årskostnaderna landar på 817 679kr per år. Oavsett hur vi skulle göra med villan så kommer US alltså att behöva betala renoveringskostnaderna som totalt ligger på 4,8 miljoner kr (fördelat på 15år). Det är därför nu upp till kårfullmäktige att ta ett nytt inriktningsbeslut, där alla dessa faktorer vägs in. Vare sig utkomsten är att fortsatta enligt tidigare fattade beslut, eller att kårfullmäktige kommer fram till något annat, är det centralt att kårfullmäktige nu ger kårstyrelsen ett tydligt mandat för vad som är nästa steg i processen. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070 – 686 90 11 projekt@umeastudentkar.se Sidan 1 av 1 Underlag Wilmer Prentius Kårordförande 2014-12-11 Bilaga B6_2 Scharinska villan har en anrik historia med sin början år 1905 då byggnaden färdigställdes efter Ragnar Östbergs ritningar och Egil Unander-Scharin med familj kunde flytta in. Egil UnanderScharin var en affärs- och industriman verksam inom träindustrin i Umeå. Redan år 1957 förvärvade Umeå kommun villan och två år senare, 1959, beslutades det att upplåta byggnaden hyresfritt, via ett avtal mellan Kunglig Majestät och Umeå kommun, till studentkårerna. Detta var i syfte att skapa en samlingsplats för studenterna i Umeå, då främst de vid medicinska och odontologiska utbildningsanstalten. När Scharinska uppläts till studentlivet fanns ännu inte Umeå universitet, och Umeå hade endast ett fåtal studenter i staden. När Umeå väl tilldelades ett universitet 1965 fungerade redan Scharinska villan som en självklar knytpunkt för studenterna i norr. Allt sedan dess har såväl staden som studentlivet förändrats kraftfullt – Umeå har utan tvekan dragit nytta av den kraft som universitetet tagit med sig, där universitetet vidare dragit kraft av det framgångsrika studentliv Umeå har kunnat presentera med Scharinska i centrum. Den framgångsrika samverkan mellan studenter, universitet och kommun har i dag gjort Umeå till den sanna huvudstaden i norr genom framväxten av framstående näringsliv, utbildning och forskning. Med tillkomsten av konstnärligt campus ser vi i dag möjligheterna – och behovet av – att knyta samman universitetsstadens stråk, med början i det centrerade campus i öst, vidare till konstnärligt campus med destination Umeå centrum, där Scharinska villan har potential att fungera som den självklara platsen där studenter möter stad och stad möter studenter. Genom att erbjuda denna mötesplats och brygga ges möjlighet för utvecklad samverkan mellan näringslivet och dess framtida arbetstagare. Med kulturarrangemang i nära samarbete med Umeås kulturföreningar ges möjligheter att effektivt introducera det civila samhället för de tusentals nykomna studenterna och på detta sätt få in dem i den gemensamma atmosfären som finns i Umeå. Den verksamhet som planeras i Scharinska villan skulle återföra funktionen till vad den en gång i tiden var, en samlingsplats för studenterna men också en byggnad som välkomnade stadens invånare, vilkas möten tillsammans bidragit till den kreativa aura som omger Scharinska villan. Namnet Scharinska har dessutom genom åren blivit ett etablerat begrepp inom staden, synonymt med engagerad kulturverksamhet och något som ska värderas högt och fortsätta att vårdas. Scharinska villan är av stort historiskt värde med omfattande studenttraditioner, disputationsmiddagar och kulturarrangemang av olika slag, varför det är viktigt att knyta an till den anrika historien men också bygga en verksamhet för framtiden. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 1 av 3 Underlag Wilmer Prentius Kårordförande 2014-12-11 Scharinska villan kommer hyras av Umeå studentkår från Umeå kommun. Umeå studentkår skulle i sin tur hyra ut verksamheten till en nybildad stiftelse, förvaltad av studentkårerna i Umeå, som sköter den dagliga driften. Fördelarna med att förlägga den faktiska verksamheten i en stiftelse är många. Verksamheten regleras av en stiftelseurkund där ändamålet med verksamheten tydligt ska framgå. Att ändra i en stiftelseurkund, särskilt med avseende på ändamål, är mycket svårt och är något som i enlighet med Stiftelselagen (1994:1220) också ska godkännas av Kammarkollegiet. Samtliga intäkter från externa parter som inkommer till stiftelsen ska också brukas för dess ändamål. Medel kan alltså ej användas för andra syften. I stiftelseurkunden kan inflytande från samtliga kårer vid Umeå universitet samt representation för Umeå universitet och Umeå kommun säkras, vilket stärkes samarbetet mellan samtliga parter. Vidare så bör stiftelseurkunden till viss del reglerar hur fastigheten ska vårdas med hänsyn till byggnadsminnesförklaringen. Detta skapar ett åtagande från stiftarna gentemot Scharinska villan. Den gemensamma förvaltningen, där varje deltagande studentkår också är en del av stiftelsen, garanterar ett likvärdigt inflytande och ansvarstagande i verksamheten, och möjliggör den breda grund som en framgångsrik mötesplats behöver. I den senare delen av detta dokument beskrivs förslag och idéer på verksamheter, med förbehåll att dessa är just förslag och idéer snarare än färdiga koncept. För att driva förberedelserna och planeringen inför verksamhetsstart föreslås en person anställas inom ramen för en projektanställning under sex månader. Scharinska villan har en byggnadsminnesförklaring som lades på fastigheten år 1981, vilket har medfört att de restaureringar och renoveringar som nu genomförs ska återställa villan i ett ursprungligt skick. Att byggnaden är kulturminnesmärkt innebär också att ett stort ansvar måste tas avseende nyttjandet av lokalerna, där man aktivt vårdar den fastighet som studentkårerna fått i uppgift att förvalta för studenternas och Umeås bästa. Scharinska har i många år fokuserat på att ha dagverksamhet i form av lunchservering samt kvällsverksamhet i form av klubbar. Det nya Scharinska villan föreslås bredda sin verksamhet betydligt för att svara mot vad hela studentlivet, och omgivande samhälle, efterfrågar och för att kunna vara en mötesplats för studenter och medborgare i Umeå centrum. Scharinska villan ska, genom sitt läge, fungera som en del i den nya campussträckningen, och binda ihop huvudcampus, konstnärligt campus och Umeå stad. Med studieplatser på dagtid och som knytpunkt på kvällstid förflyttar sig universitetet uppströms, inte enbart med lokaler utan också med studenter. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 2 av 3 Underlag Wilmer Prentius Kårordförande 2014-12-11 Föreslagen verksamhet från hösten 2015 och framåt: Studieplatser: Cirka 100 studieplatser 8-17 vardagar placerade i restaurangdelen på plan 2 och plan 3 (se bilaga 1). Här möjliggörs även utställningsytor för framförallt studenter vid konstnärligt campus. Restaurang/café: Drivs i egen regi alla dagar 8-17. Används för att även bedriva sittningar och disputationsmiddagar. Konferens och event: På plan 3 (se bilaga 2) placeras konferens- och eventverksamhet med tre konferensrum för 12, 18 respektive 24 deltagare. Till dessa finns två grupprum för vardera 8-12 deltagare. Kvälls- och helgverksamhet: På kvällar serveringstillstånd, med fokus på pub kulturföreningar och studentföreningar introducera och främja utbytet av kultur världen. Alkoholfri verksamhet: Scharinska villan ska också fungera som ett alternativ till de pubar som finns i centrala Umeå. Den övriga verksamheten finansierar och stödjer alkoholfri verksamhet och verksamhet där inte alkoholen är i fokus. Övriga events: Löpande kommer även andra events att hållas på Scharinska villan. Såväl dag- som kvällstid kan allt från föreläsningar, till caféer, utställningar, uppträdanden, föreningskvällar och mer ordnas, där Umeå universitet ges en tydligare närvaro i Umeå stad och möjliggör ett större nyttiggörande av universitetets kunskaper till det omgivande samhället. och helger drivs verksamheten med allmänt och kultur. I nära samverkan med Umeås arrangeras löpande kulturevents, i syfte att från Umeå såväl som från övriga Sverige och Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 3 av 3 Policy Wilmer Prentius Kårordförande 2014-12-05 Bilaga B7 Denna policy har fastställts av kårfullmäktige den xx december 2014. Sfären runt Umeå studentkår omfattar en rad stiftelser, företag och föreningar (”organisationerna”), som antingen bildats, drivs eller förvärvats av Umeå studentkår. För att säkerställa att studentkårens intressen tas tillvara i dessa, samtidigt som organisationerna ska kunna känna en trygghet i vad som förväntas av dessa, författas denna policy i syfte att användas som grund vid de tillfällen Umeå studentkår på olika sätt ska ge direktiv till organisationerna. Vid de tillfällen Umeå studentkår har möjlighet att göra formella eller informella medskick till organisationerna, exempelvis ägardirektiv till aktiebolag, ska denna policy skickas som bilaga till det organisationsspecifika direktiv som författas vid det enskilda tillfället. I det fall inget specifikt direktiv författas ska ändå denna policy läggas som bilaga. För stiftelser och föreningar sammankopplade med Umeå studentkår, då inkluderat kårsektioner och kårföreningar, ska policyn beaktas i verksamheten och ligga till grund när företrädare för Umeå studentkår möter dessa organisationer. Umeå studentkår är en studentkår för studenter vid Umeå universitet som studerar vid samhällsvetenskaplig fakultet, humanistisk fakultet eller Lärarhögskolan. Umeå studentkårs huvudsakliga syfte är att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid Umeå universitet.1 Utöver detta har Umeå studentkår som syfte att främja sina medlemmars väl.2 Alla organisationer som inbegrips i den sfär som utgår ifrån Umeå studentkår bör vara införstådda i och agera för att vara behjälpliga i att uppfylla dessa syften. Umeå studentkår är en medlemsorganisation. Detta innebär att Umeå studentkår, och organisationerna som inbegrips i den sfär som utgår ifrån Umeå studentkår, ska arbeta för att premiera kårmedlemskapet. Att erbjuda olika förmåner för studenter är beaktansvärt, men sedan 4 kap. 9 § högskolelagen (1992:1434): ”En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan.” 2 1 kap. 4 § Umeå studentkårs stadgar: ”Umeå studentkår har som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid Umeå universitet samt främja sina medlemmars väl.” 1 Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 1 av 2 Policy Wilmer Prentius Kårordförande 2014-12-05 kårobligatoriets avskaffande så måste distinktionen mellan kårmedlemmar och studenter göras, varför medlemsnytta är det centrala begreppet, i syfte att öka medlemskapets värde. Umeå studentkår tror på solidaritet mellan olika studentkårer, varför förmåner riktade gentemot kårmedlemmar även från andra studentkårer ses som positivt. Primärt fokus ska dock alltid vara gentemot Umeå studentkårs medlemmar. Umeå studentkår har ett varumärke som är omfattande och brett. I många fall så finns ingen distinktion mellan organisationer initierade eller skapade av Umeå studentkår och studentkåren. Med anledning av detta så måste alla organisationer som inbegrips i den sfär som utgår ifrån Umeå studentkår ha i åtanke hur dess verksamheter påverkar studentkåren. Misstänker organisationen att en verksamhet har potential att skada Umeå studentkårs varumärke eller på något annat sätt påverka medlemmarnas, studenternas eller allmänhetens förtroende för Umeå studentkår, ska alltid Umeå studentkårs arbetsutskott (AU) kontaktas och rådgöras med. Umeå studentkår är en studentkår för alla. För att vara en studentkår för alla måste (potentiella) medlemmar Umeå studentkår också uppfattas som sådan. Det är därför av största vikt att alla, oavsett etnisk tillhörighet, hudfärg, religion, könsidentitet, sexuell läggning, funktionsvariation eller ålder, känner sig välkomna i studentkåren. För Umeå studentkår är det oacceptabelt om individer känner sig det minsta ovälkomna av anledningar som har att göra med tidigare listade diskrimineringsgrunder. Umeå studentkårs toleransnivå för frågor eller ärenden som ställer sig i eller kan uppfattas ställa sig i kontrast till ovanstående är därför obefintligt. Umeå studentkår är en studentkår med fokus på såväl nutid som framtid. Att lösa de aktuella frågorna är lika viktigt som att arbeta långsiktigt med påverkansarbete, vilket har sin grund i att förbättra universitetet och studielivet för framtida studenter. Klimatförändringarna och miljöförstörelsen hotar det framtida samhället – därför hotar det också de framtida studenterna. Umeå studentkår ser därför vikt i att organisationerna som inbegrips i den sfär som utgörs av Umeå studentkår arbetar miljömässigt långsiktigt. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 2 av 2 Bilaga B8 Policy Wilmer Prentius Kårordförande 2014-12-05 Denna policy är fastställd av kårfullmäktige den xx december 2014. Denna policy är fastställd för att ge förtroendevalda och anställda inom organisationen Umeå studentkår ett dokument att luta sig mot i frågor som rör det långsiktiga påverkansarbetet, och är svårt att mäta i en ettårig verksamhetsplan. Genom detta dokument fastställs vilka ställningstaganden organisationen gör, och därmed blir det också lättare för förtroendevalda och anställda att sära på privata åsikter och de ställningstaganden man ska företräda. När man uttalar sig i egenskap av den funktion man innehar på Umeå studentkår, ska man göra det på ett sätt så att detta alltid är kompatibelt med denna policy. .................................. 1 ........................................................................................................................ 1 ............................................................................................................. 2 .............................................................................................................. 3 ......................................................................................................... 4 ..................................................................................................... 6 ........................................................................................................................... 6 ..................................................................................................................... 7 ............................................................................................................................. 7 Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 1 av 10 Policy Wilmer Prentius Kårordförande 2014-12-05 En viktig rättssäkerhetsfråga för studenter är att de redan innan kursstart vet genom vilka former deras prestationer kommer att bedömas. Då kursplan är en juridiskt bindande föreskrift, är det ej tillåtet för universitetet att avvika från de examinationsformer som framgår av kursplanen. Därför finns det ibland ett intresse att använda ospecifika formuleringar i kursplaner så att examinationsformerna lätt kan bytas ut utan att kursplanen måste revideras. Ospecifika formuleringar i kursplan är dock inte tillåtet enligt högskoleförordningens bestämmelser enligt ett flertal tillsynsbeslut fattade av Högskoleverket och Universitetskanslersämbetet. Det är en mycket viktig studenträttighet att förutsättningarna för universitetets myndighetsutövning gentemot student är tydligt formulerat i bindande förutskrifter och skapar en förutsägbarhet om vad en student kan förvänta sig av en kurs vid Umeå universitet. På samma sätt som förutsägbarhet av examinationsformerna är viktigt för grundutbildningsstudenter, är det också viktigt för doktorander. Tyvärr ställer högskoleförordningen inga krav på att det ska finnas kursplaner vid kurser på forskarutbildningsnivå, vilket riskerar sätta doktorander i en situation av rättslöshet. Umeå studentkår anser att det i ett första steg vid Umeå universitet ska finnas kursplaner inom forskarutbildningen, förutom i de fall där det finns särskilda skäl som talar emot. Något som skulle minska risken för doktorander att utsättas för godtycklig myndighetsutövning. Umeå studentkår anser att: För att säkerställa en rättssäker bedömning, samt för att studenter ska veta vad de kan förvänta sig vid en viss kurs, ska kursplaner vid Umeå universitet tydligt ange formerna för att bedöma studenternas prestationer. Av samma anledning som ovan, ska det införas en bestämmelse att vid Umeå universitet att det vid samtliga kurser på forskarutbildningsnivå, ska det finnas kursplan. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 2 av 10 Policy Wilmer Prentius Kårordförande 2014-12-05 Vid Umeå universitet gäller enligt beslut av rektor från 2008 att samtliga salsskrivningar ska vara kodade och därigenom anonyma, utifrån förslag från studentkårerna vid Umeå universitet. Motiveringen till beslutet är enligt Umeå studentkårs mening fullt tillämpbar vid de skriftliga examinationsuppgifter där så är lämpligt: ”En viktig del av studenternas rättssäkerhet är hur examinationen sker. Det finns en oro bland studenter för att inte bli rättvist bedömda, för att lärares personliga uppfattning om studenten skall återspeglas i bedömningen. Det finns också en oro bland lärare över att anklagas för att inte bedöma studenter på ett sakligt och rättvist sätt.” – Rektors beslut 2008-01-08, Dnr 500-13-08 En del av Rektors beslut från 2008 innebar att ”Under året ska Planeringsenheten utreda vidare om även andra skriftliga examinationsuppgifter ska vara kodade och i förekommande fall hur detta rent praktiskt ska gå till” Någon sådan utredning enligt rektors beslut ägde aldrig rum. Ett återkommande argument mot införandet av anonyma hemtentamina är att kodningen av salstentamina tar mycket administrativa resurser i anspråk. Att även införa kodning av hemtentamina skulle ytterligare öka den administrativa belastningen och ta resurser från grundutbildningen i anspråk. Mot bakgrund av att den utav rektor beslutade utredning som aldrig ägde rum och föreställningen om att anonymiserade hemtentamina skulle vara en administrativ belastning, har Umeå studentkår tagit fram en modell för anonym inlämning och bedömning av skriftliga examinationsuppgifter via Cambro. Modellen innebär ingen extra administrativ belastning, troligtvis en besparing. I sammanhanget framstår det som anmärkningsvärt att inte hemtentamina och andra skriftliga examinationsuppgifter redan är anonymiserade, när salstentamina sedan länge är det. Salstentamina som till sin natur alltid är analoga, medan hemtentamina och skriftliga examinationsuppgifter alltid går att göra digitalt. Därigenom kan kodningen, avkodningen och andra administrativa uppgifter genomföras av en dator istället för administrativ personal. Motsvarande metod för anonymisering finns även tillgänglig för lärandeplattformen Moodle och med största sannolikhet även andra lärandeplattformar som förekommer. Umeå studentkår kan konstatera att införande av anonymiserade hemtentamina ligger i linje med den nationella trenden. Rektor vid Örebro universitet fattade beslut om att samtliga skriftliga examinationer, så som sals- och hemtentamen ska vara anonyma 2009-10-22. Rektor vid Karlstad universitet fattade motsvarade beslut 2012-01-18. Samtidigt som anonyma salstentamina förkommer vid ett stort antal lärosäten i Sverige, används även anonyma hemtentamina helt vid Juridiska institutionen vid Uppsala universitet och delvis vid Göteborgs universitet. Även vid Umeå universitet är anonyma hemtentamina inget ovanligt. Det förekommer eller har förekommit i olika omfattning vid Umeå centrum för genusstudier, Juridiska institutionen, institutionen för psykologi, institutionen för kostvetenskap och institutionen för klinisk medicin och folkhälsa. Självklart ska inte alla examinationer vara anonyma. Till exempel alla typer av examinationer som innehåller muntliga inslag, ska inte vara anonyma av uppenbara skäl. Bara för att inte alla examinationsformer kan vara anonyma, betyder inte att de examinationer där så är lämpligt inte ska Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 3 av 10 Policy Wilmer Prentius Kårordförande 2014-12-05 vara det. Det bör även vara möjligt att göra undantag från en regel vid Umeå universitet från att samtliga skriftliga examinationer ska ske anonymt. Skäl för undantag ska framgå av kursplan. Umeå studentkår anser att: För att säkerställa en rättssäker bedömning för studenterna bör införas en regel om att samtliga hemtentamina och andra skriftliga examinationsuppgifter ska bedömas anonymt. Undantag från en sådan regel bör medges om det finns särskilda skäl. De bör då framgå av kursplan. Ett utav de större statliga åtagandena i Sverige, är finansiering av högre utbildning och forskning vid universitet och högskolor. För år 2013 anslog riksdagen drygt 46 miljarder kronor för ändamålet1. Som andel av den totala statsbudgeten motsvarar det ca 5,5 % av den totala statsbudgeten2. Anslagen ovan visar dock inte hela sanningen. Samtidigt som regeringen (utbildningsdepartementet) anslår medel till lärosätena för att bedriva utbildning och forskning, går en inte oväsentlig andel av dessa anslag tillbaka till regeringen (finansdepartementet) genom fastighetsbolaget Akademiska Hus AB. En del av de hyror lärosätena betalar till Akademiska Hus är helt legitima, då de går till att finansiera drift, underhåll, administration samt finansiering. En annan del av dessa hyror är det inte, då de medlen återförs till finansdepartementet genom vinstutdelning och bolagsskatt. För år 2013 uppgick de direkta överföringarna tillbaka till statsbudgeten till ca 2 Mdkr3. En överföring som är mycket märklig då det en och samma huvudman, staten. Eftersom statliga lärosäten drivs i myndighetsform har de inte rätt att äga och förvalta fastigheter. Istället finns det då ett utav staten helägt bolag som äger och förvaltar en mycket stor andel av de fastigheter som lärosätena nyttja, Akademiska Hus AB. Likt andra statliga bolag, ska Akademiska Hus drivas på marknadsmässiga villkor, vilket vid en första anblick kan verka rimligt. Problemet uppstår när hyran på lokalerna ska bestämmas, vad är i det sammanhanget en marknadsmässig hyra? Eftersom det nästan alltid enbart handlar om en marknad där det bara finns en säljare (hyresvärd), Akademiska Hus och en köpare (hyresgäst), lärosätet, finns det inga förutsättningar för en effektiv prissättning. Istället har Akademiska Hus en sådan marknadsmakt att de kan sätta de priser som de själva tycker är lämpliga. Eftersom staten är huvudman för både lärosätena (undantaget enskilda utbildningsanordnare) och Akademiska Hus, har ett system skapats där det enda som har uppnåtts är en rundgång av medel inom regeringskansliet. Till vilken nytta? Istället bör lärosätena istället få lov att äga sina egna fastigheter, samtidigt som Akademiska Hus AB avvecklas. En reform som redan genomförts en gång tidigare, när Chalmers tekniska högskola 1 Budgetpropositionen för 2013, Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning, avsnitt Universitet och högskolor, 38 903 Mkr samt Forskning, 7 140 Mkr. 2 Total budgetomslutning för 2013 enligt budgetpropositionen för 2013: 834 470 983 000 kr 3 706 982 000 kr i statlig inkomstskatt för juridiska personer (bolagsskatt) och 1 355 000 000 kr i utdelning. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 4 av 10 Policy Wilmer Prentius Kårordförande 2014-12-05 och Högskolan i Jönköping ombildades från statliga myndigheter till stiftelsehögskolor på 90-talet överfördes ägandet av de fastigheter som de lärosätena hyrde av Akademiska Hus till stiftelserna. Ett motsvarande förfarande i samband med en total avveckling av Akademiska Hus vore dock inte helt lämplig då olika lärosäten i olika hög grad hyr lokaler av Akademiska Hus och tilldelning då skulle uppfattas som orättvis och godtycklig. Istället borde statens aktier i Akademiska Hus AB överföras till de statliga lärosätena proportionellt mot varje lärosätets utbildnings- och forskningsuppdrag. Därefter skulle det vara upp till lärosätena själva att bestämma vad som ska hända med Akademiska Hus. Ett möjligt scenario är att de lärosäten som önskar löser in sina aktier i Akademiska Hus i utbyte mot att de får direkt ägande i de fastigheter som de nyttjar, genom en värdering som de gemensamt kommer överens om. Andra lärosäten kanske kommer överens om att fastigheterna ska förvaltas i en gemensam organisation för att kunna nyttja vissa skalfördelar. Det viktiga är att inflytandet över fastigheterna överförs till lärosätena själva. Förfarandet ovan är inte helt olika det förslag som Autonomiutredningen presenterade i sitt betänkande, Självständiga lärosäten (SOU 2008:104), men som regeringen valt att lämna helt utan åtgärd. Ett ett avskaffande av Akademiska Hus i dess nuvarande form, tillsammans med att ägandet av fastigheterna överförs till de enskilda lärosätena innebär en avsevärd resursförstärkning som kan komma till nytta genom satsningar på kvalité i forskning, men framförallt inom grundutbildning eller ett ökat antal utbildningsplatser, eller en kombination däremellan. Därutöver skulle en sådan reform innebära att avsevärd autonomiförstärkning då inflytandet av vad som ska hända med fastigheterna tillkommer lärosätena själva. Umeå studentkår anser att: Det ska genom lag bli tillåtet för statliga lärosäten att äga och förvalta fastigheter. Akademiska Hus bör i dess nuvarande avvecklas och ägandet av fastigheterna bör överföras till de enskilda lärosätena. Resurstillskottet som kommer av en sådan reform ska varje enskilt lärosäte kunna disponera på ett sätt som man anser passar det enskilda lärosätet bäst. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 5 av 10 Policy Wilmer Prentius Kårordförande 2014-12-05 Över tid har undervisningens upplägg utvecklats mot att den lärarledda tiden minskar till förmån för studenternas självstudier. Något som på många sätt är problematiskt på många sätt och som negativt påverkar studenternas möjligheter att tillgodogöra sig kunskaperna som utbildningarna ger. Men, givet en sådan utveckling, måste Umeå universitets lokaler anpassas därefter. Heltidsstudenterna förväntas fortfarande ägna 40 timmar per vecka åt sina studier, och i takt med att den lärarledda tiden minskar så ökar tiden för självstudier. Något som kräver god tillgång till studieplatser och grupprum. I dag understiger den tillgången behovet, vilket är ett stort arbetsmiljöproblem för studenterna. Tillgången på studieplatser måste därför avsevärt förstärkas. Undervisningslokalerna, inklusive grupprum och studieplatser är studenternas arbetsplats och förtjänar att behandlas därefter. De studieplatser som idag finns lever inte alltid upp till kravet om en god arbetsmiljö. Umeå studentkår anser att: Tillgången på studieplatser och grupprum måste kraftigt öka. Standarden på de studieplatser som idag finns måste öka så att de lever upp till kraven om en god arbetsmiljö. Utbudet av sommarkurser vid Umeå universitet är dåligt, efterfrågan bland studenter på många av dessa kurser är ännu sämre. Som koncept är Umeå studentkår för att studenter har möjlighet att avklara sina utbildningar snabbare, genom att läsa kvalitativa och relevanta kurser under sommaren. Detta har många fördelar för både den enskilda individen, men också för samhället i stort. Dock så medger inte Umeå universitets anslag för grundutbildning den satsning på sommarkurser som skulle krävas. Därför förordar Umeå studentkår att fokus, energi och resurser satsas på att stärka kvalitén på kurserna under höst- och vårtermin första hand. Umeå studentkår anser att: På lång sikt bör fler relevanta och kvalitativa sommarkurser inrättas för att studenter som så önskar kan avklara sina utbildningar snabbare. På kort sig bör dock samtliga satsningar istället riktas mot att säkerställa kvalitén på utbildningen på de kurser som ges under ordinarie höst- och vårtermin. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 6 av 10 Policy Wilmer Prentius Kårordförande 2014-12-05 Umeå studentkår tar avstånd från främlingsfientliga, antidemokratiska och fascistiska yttringar i Umeå i allmänhet och på Umeå universitetet i synnerhet. Universitetet är en plats där studenter från hela världen samlas, de har alla olika bakgrund och åsikter detta är något vi ska värna om. Dock så innebär detta att åsikter som hotar den trygga plats som universitetet och campus ska vara kan ges utrymme. Dessa åsikter kan vara främlingsfientliga, antidemokratiska och/eller fascistiska. För oss på Umeå studentkår är det viktigt att ta ett kraftfullt ställningstagande mot dessa för att markera att vi värnar om våra studenters bästa och för att visa att vi inte tolererar sådana åsikter. Internationella studenter bör få arbetstillstånd i Sverige efter avslutad utbildning. Att Umeå, och resten av Sverige, ska vara en attraktiv arbetsplats efter avslutade studier tycker vi på Umeå studentkår ska vara en självklarhet. Därför ska kåren bedriva påverkansarbete för att de internationella studenter som studerar vid Umeå universitet ska få arbetstillstånd efter att de har avslutat sina studier. Detta också för att bevara den kunskap dessa studenter bär på, som de fått i Umeå och vid Umeå universitet, och att de kan berika näringslivet i Umeå. Klimat- och miljöfrågor samt hållbar utveckling. Att klimatet förändras är inget Umeå studentkår blundar för och för att stoppa klimatförändringar till framtida generationer är ytterst viktigt. Därför måste studentkåren uppmärksamma studenter om dessa klimat- och miljöfrågor och arbeta för en hållbar utveckling både inom vår egen organisation men också på campus i stort. Umeå studentkår anser att vidare att de krav som Umeå universitet ställer vid upphandlingar är för låga då det gäller hållbart tänkande. Detta gäller framför allt vid upphandling av kaféer eller administration. I Umeå studentkårs uppdrag ingår att bland annat att bevaka och kontrollera Umeå universitets studenters studiemiljö, trygghetssystem, boendesituation och ekonomiska stöd. Umeå studentkår ska med andra ord tillse att studenternas studiesociala miljö och tillvaro är acceptabel och att deras tid vid universitetet ges de bästa tänkbara förutsättningar. Utifrån detta uppdrag finns det ett antal viktiga frågor för Umeå studentkår att ta ställning till. De frågor som följer ska ses som riktlinjer och utesluter inte att även övriga frågor drivs. Umeå studentkår anser att: Umeå studentkår ska verka för en social och medveten bostadspolitik genom fler hyresrätter och upprustning av befintligt bestånd. Dagens boendesituation för studenter är ohållbar. Vi vet av studenter som inte tackar ja till sin utbildning, hoppar av sin utbildning eller funderar på att hoppa av sin utbildning på grund av boendesituationen. De två senaste åren har dessutom Umeå blivit rödlistad av Sveriges förenade studentkårers (SFS) nationella bostadsrapport. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 7 av 10 Policy Wilmer Prentius Kårordförande 2014-12-05 Umeå studentkår anser att Umeå kommun gör otillräckliga satsningar på främst hyresrätter för målgruppen studenter och unga. Samtalen som går är många gånger ”höga hyror eller lägre standard” – en problematisk diskussion där vi menar att synen på studenter som andrahandsmedborgare och studenttiden som tillfälligt (och det skulle rättfärdiga ett förkastligt boende under perioden) måste upphöra och Umeå studentkår ska göra allt för att få diskussionen att ändra riktning från detta. Umeå studentkår anser att: Verka för att studenter omfattas av de sociala trygghetssystemen & bedriva påverkansarbete mot politiker på lokalt och nationellt plan om de brister som finns i studenternas trygghetssystem. Umeå studentkår anser att trygghetssystemet som finns idag har alltför många brister för att kunna klassas som just ett trygghetssystem. Sjukförsäkringen Bland annat måste sjukförsäkringen kopplas till studier, inte studiemedel – studenter ska inte behöva ta studiemedel för att få rätt till sjukförsäkring. Är en student utan studiemedel i en vecka ”faller” den sjukpenninggrundade inkomsten bort, något som studenten kan ha arbetat in innan denne påbörjade sina studier. Vidare är det problematiskt att det idag finns ett tolkningsutrymme om vad avbrutna studier egentligen innebär vilket innebär problem och frågor om när en student är berättigad till sjukförsäkring. Umeå studentkår anser även att antalet karensdagar för studenter måste minskas avsevärt. Umeå studentkår anser att: Bedriva påverkansarbete för att förbättra studenternas ekonomiska och sociala situation. Genom att bland annat verka för att bidragsdelen och lånedelen ska utgöra hälften var av studiemedlet. I dagens Sverige räknar vi med att en heltid är 40 arbetstimmar i veckan. För att studenterna ska kunna tillgodogöra sig den tiden behövs finansiellt stöd som täcker kostnaderna. Om detta inte finns blir studenten tvungen till att jobba extra och på så vis antingen studera och arbeta sammanlagt mer än heltid, alternativt lägga färre timmar på sina studier och på så vis försämra kvaliteten på utbildningen. Att hamna i denna situation innebär även en ökad risk till psykisk och fysisk ohälsa. Den nytillträdda regeringen vill höja lånedelen för studenter med ca 1000 kronor. Umeå studentkår anser att det är positivt att regeringen äntligen insett att studenternas ekonomiska situation är ohållbar och att ett ökat ekonomiskt stöd till studenterna bör ske. Dock anser Umeå studentkår att öka studenternas studieskuld – utan att även öka bidragsdelen – är en ytterst kortsiktig lösning. Umeå studentkår önskar även att det utförs en översyn av arbetet på CSN. De måste återigen börja acceptera de intyg som lärosätena tidigare utfärdat för att visa att studenterna klarat delar av kurser som inte är formella kursmoment. I dag har vi en situation som leder till att många studenter hamnar i kläm och blir utan försörjning på grund av CSN:s bristande administrativa rutiner. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 8 av 10 Policy Wilmer Prentius Kårordförande 2014-12-05 Umeå studentkår anser att: Det är av stor vikt att arbetsmarknadens parter möjliggör för kvalificerade extrajobb, till kollektivavtalsenliga löner. Psykosocial arbetsmiljö Har studenterna en trygg ekonomisk situation, ett acceptabelt boende, innefattas av ett fungerande trygghetssystem och kan fokusera på sina studier och inte dessa frågor så kommer mest troligt även deras psykosociala arbetsmiljö förbättras. Men även om ovan nämnda frågor skulle förbättras och fungera väl så skulle ett antal problem ändock kvarstå; såsom hur ansvariga arbetar med konflikter i studentgrupp – idag finns inga tydliga verktyg och stödfunktioner för detta. Vidare bör vi se över hur studenter mår idag när det kommer till stress och press. Studenter med få lärarledda timmar och otydlig koppling till arbetsmarknaden kan tänkas lida i större utsträckning av otydliga förväntningar och därmed högre grad av inre stress. Umeå studentkår anser att: Umeå studentkår ska motverka införandet av avgifter i svensk högre utbildning! Det har lagts fram ett förslag på att införa avgifter och finansieringsansvar på enskilda studenter vid vissa internationella utbildningssamarbeten, vilket riskerar en återgång till att återigen stänga ute de resurssvaga från vissa utbildningar. Alternativa lösningar finns, vilket Universitetskanslersämbetet tydliggjorde i sitt remissvar (131-276-14) i frågan. Ovan nämnda förslag gör enligt Umeå studentkår, men även flera andra aktörer, ett avsteg från principen om avgiftsfrihet. Studenter som läser vid ett svenskt universitet och vid en utbildning som har internationella samarbeten kan med andra ord behöva betala för sin utbildning. Dessutom ser Umeå studentkår det som ytterst allvarligt att regeringen väljer att gå vidare med sagda förslag även efter att det kritiserats starkt av flera aktörer inom högre utbildning. Umeå studentkår ställer sig orolig till vad som kan komma att bli nästa steg efter detta då vi vill se att Det är allvarligt att regeringen väljer att gå vidare med ett kritiserat förslag som öppnar upp för att göra avsteg från principen om avgiftsfrihet som står inskriven i högskolelagen. Ännu värre ter sig beslutet i relation till att såväl Miljöpartiet som Socialdemokraterna tidigare har sagt sig vilja avskaffa avgifterna för utomeuropeiska studenter. Umeå studentkår anser att: Breddad rekrytering är central för utvecklingen av högre utbildning. Umeå studentkår är övertygad om att en breddad rekrytering och ett aktivt arbete för att stötta studenter som inte kommer från en akademisk bakgrund (som är de som i regel inte söker sig till högre utbildning och de som gör det löper större risk för avhopp än studenterna från en akademisk bakgrund) leder till högre kvalitet i utbildningen genom breddad representation och breddad kunskap. På sikt kan detta förbättra samhället i stort. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 9 av 10 Policy Wilmer Prentius Kårordförande 2014-12-05 Under juli månad 2012 publicerade Umeå studentkår, i samarbete med Saco studentråd, Stockholms universitets studentkår och Uppsala studentkår, den åttonde upplagan av Utbildning straffbart? Trots att den publicerades 2012 är den fortfarande högst relevant, tyvärr. I denna rapport4 står Umeå studentkårs tydligt framskrivet och kan med fördel användas i ett utbildningspolitiskt syfte. 4 Se bilaga 1. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 10 av 10 20 i l u 12 ? t r a b e ff d a n r t a s r a g f n t i r n Fo bild Ut J Fortfarande Utbildning straffbart? Omslag Nina Klose studerar Ekonomprogrammet online vid Linnéuniversitetet som leder fram till en kandidatexamen. Nina har sedan tidigare två examina, Jur .kand. från Lunds Universitet samt en Master of Laws från University College London. Nina är 34 år och väntar ett syskon till Oscar 2 år. Dagen efter fotograferingen föddes Hedvig. Ekonomiprogrammet online vid Linnéuniversitet passade utmärkt för Nina då det ges på halvfart och helt på distans. Detta gör att Nina kan kombinera en anställning och eget företagande samt familjelivet i Stockholm. Nina har valt att inte finansiera sina studier via CSN, ett beslut hon delar med 33 procent av studentpopulationen. Studentgruppen har förändrats och är inte längre en homogen grupp, exempelvis har 20 procent av studenterna så som Nina barn. Den här rapporten handlar om att förutsättningarna för att studera och socialförsäkringssystemet för studenter inte har anpassats i samma takt. Studenter riskerar idag att hamna i ett glapp mellan olika trygghetssystem. Nina är ett exempel på de utmaningar socialförsäkringssystemet för studenter ställs inför då de måste kunna fungera för en student som även är arbetstagare, egenföretagare samt förälder. Följ Nina fortsatta studier på Twitter: @ninaklose Nina Klose är medlem i Jusek, ett av Sacos 22 medlemsförbund. Foto: Kalle Assbring Fortfarande Utbildning straffbart? Juli 2012 Fortfarande Utbildning straffbart? En rapport om studenter och trygghetssystemen Saco studentråd, Stockholms universitets studentkår, Umeå Studentkår, Uppsala studentkår. Foto omslag, fotograf Kalle Assbring. Foto sida 9, fotograf Kalle Assbring Foto sidan 13, fotograf Hanna Victoria Mörk Foto sidan 25, fotograf Peter Rosén Foto sidan 33, fotograf Peter Rosén Foto sidan 38-39, fotograf Peter Rosén Foto sidan 40, fotgraf Carolina Hawranek Foto sidan 47, fotograf Nazmul Bhuiyan Foto sidan 51, fotograf Peter Rosén Citera gärna ur rapporten, men ange källa. © Saco Studentråd, Stockholms universitets studentkår, Umeå Studentkår, Uppsala studentkår, Saco. Grafisk form Mårten Chenon Upplaga 1500 ex. ISBN 978-91-87146-76-3 www.saco.se/student förord Förord Detta är den åttonde upplagan av Utbildning straffbart? som Saco Studentråd skriver tillsammans med Umeå studentkår, Uppsala studentkår och Stockholms universitets studentkår. Vi hade aldrig hoppats på att behöva ge ut denna rapport så många gånger. Men oroväckande nog är problembilden i stort sett densamma. Och våra förslag till lösningar är oprövade trots att problemen kvarstår. Fortfarande finns också stora brister i studiestöd och trygghetssystem för studenter och doktorander. Den här rapporten skriver vi för att vi vill berätta hur det ligger till. Men framför allt för att visa på hur det borde vara. Många studiesociala utredningar har försökt lösa studentgruppens problem. Alltför lite har tyvärr genomförts. Nu är frågorna på dagordningen igen. Vi vill med denna rapport göra ett inspel till den pågående parlamentariskt sammansatta socialförsäkringsutredningen. Dagens trygghetssystem för studenter är orimligt komplicerade. De fungerar inte som det var tänkt och de är uppbyggda efter en homogen studentgrupp som inte längre finns. Det är hög tid för utredningen att föreslå förändringar och för regeringen att genomföra dem. Studenters bristande trygghetssystem måste också ses i ett bredare perspektiv. Regeringens vårproposition 2012 fokuserade på den svenska examensåldern från högre utbildning. Med våra 29,5 år i genomsnitt ligger vi högt bland OECD-länderna och regeringens uttalade mål är att sänka antagningsåldern till högre utbildning. I denna rapport problematiserar vi genomströmningsdebatten och det ensidiga fokuset på tidig antagningsålder. Examensålder är ett dåligt mått. Med resultat från en ny rapport från Högskoleverket visar vi att examensålder är ett dåligt mått och att bristande kvalitet i högre utbildning och illa fungerande trygghetssystem för studentgruppen leder till att studenter inte avslutar sin utbildning i tid. Det är dags att ta vara på de stora investeringar samhälle och individ gör i högre utbildning. Både individ och samhälle förlorar på att studenterna blir kvar längre i högre utbildning än nödvändigt. Högskoleverkets siffror talar sitt tydliga språk. Det är dags att vi skapar ett fungerande socialförsäkringssystem. Med goda förutsättningar för att studera kan staten hjälpa studenter genom utbildningen i stället för att stjälpa dem. Maria Ehlin Kolk, Saco Studentråd Lars Niska, Uppsala studentkår Elsa Hort, Umeå Studentkår Erik Arroy, Stockholm universitets studentkår innehåll Innehåll Förord2 Sammanfattning5 Vem är studenten? 9 Ett ökat antal studenter 9 62 procent kvinnor 10 Studenter med barn 10 Fortfarande social snedrekrytering 11 Förutsättningar att studera 13 Ett studiemedel att leva på? 13 De behovsprövade bidragen är inte anpassade för studentgruppen 22 Socialförsäkringssystemet för studenter 26 Sjukförsäkringen26 Föräldraförsäkringen29 Arbetslöshetsförsäkringen33 Genomströmningen och de bortglömda utredningarna 38 Mäter vi rätt saker? 38 Vad säger Högskoleverket? 40 De bortglömda utredningarna 42 Behövs det en examenspremie? 43 Otrygga villkor även för doktorander 45 Utbildningsbidraget – de fattigas doktorandtjänst 45 Stipendier för försörjning 46 Skuggdoktorander – ett oskick 46 Fortfarande Utbildning straffbart? Sammanfattning Denna rapport är uppdelad i fem områden. Alla belyser hur det fortfarande finns systemfel som gör det straffbart att gå en utbildning på högskolenivå och att genomgå en forskarutbildning. Rapporten kan läsas på två sätt. Dels som ett underlag för hur trygghetssystemen fungerar och behöver utvecklas för studenter och doktorander. Dels som ett inlägg i debatten kring genomströmning i högre utbildning. Vi anser att det är dags att lösa en rad problem för att samhällets och alla individers investering i högre utbildning ska komma till sin fulla rätt. Vem är studenten? Ett kapitel om den förändrade studentgruppen där vi föreslår detta: • Förutsättningarna för att studera och de sociala trygghetssystemen måste utformas efter dagens studentgrupp – inte gårdagens. • Ett prioriterat område måste också kunna utvärderas. För att uppnå de politiska målen för antagningen från olika delar av samhället till högskolan, behövs statistik som är jämförbar över tid. Förutsättningar att studera Ett kapitel om studiemedel och de behovsprövade bidrag som skapar förutsättningar för att studera i Sverige i dag. Där föreslår vi följande förbättringar: • Heltidsstudier ska gå att bedriva på heltid. Höj studiemedlet så att det motsvarar en students levnadskostnader. • Fördela studiemedlet så att det utgörs av hälften lån, hälften bidrag. • Inkomst under juni, juli och augusti ska inte påverka fribeloppet. • Reglerna för dispens och återbetalning i studiemedelssystemet måste ses över så att de fungerar med utbildningarnas utformning och längd. • Höj inkomstgränsen för bostadsbidrag. • Slopa åldersgränsen för bostadsbidrag. • Utredd möjligheten att pröva bostadsbidraget halvårsvis. • Tydliggör praxis för försörjningsstöd för studenter. Socialförsäkringssystemet för studenter Ett kapitel om hur de inkomstbaserade socialförsäkringarna fungerar för studentgruppen. Inom sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen föreslår vi följande: • Knyt rätten till vilande SGI till studierna, inte till studiemedlet. • Inkludera studenter i sjuk- och föräldraförsäkringen genom att heltidsstudier ger en SGI motsvarande 90 procent av fullt studiemedel. SGI:n bör ses som en försäkring för de minskande antal tagna högskolepoäng under frånvarotiden vilka leder till en framtida inkomstförlust. • Tydliggör informationsansvaret kring socialförsäkringar för studenter. I dag tar ingen myndighet det övergripande ansvaret • Sänk karenstiden vid sjukdom; 30 dagar är orimligt lång tid. • Inför en möjlighet för studenter att återgå till studierna stegvis genom deltidsstudier och deltidssjukskrivning. • Ge lärosätet eller utbildningsanordnaren ett motsvarande rehabiliteringsansvar som gäller för arbetsgivare. Med detta måste ökade resurser följa för att utbildningsanordnaren ska kunna möta upp med bland annat individuella studieplaner, studievägledning och en ökad satsning på studenthälsan. • Sänk karenstiden för studiestöd till föräldrar hemma med sjuka barn; 30 dagar är orimligt lång tid. • Inför en möjlighet för studenter att dela på vårdnaden av ett sjukt barn genom deltidsföräldrapenning för vård av sjukt barn inom studiemedelssystemet. • Gravida studenter med tung praktik eller som är i kontakt med farliga ämnen under utbildningen ska ha rätt till graviditetspeng. För att kunna hjälpa arbetslösa studenter under sommaren och efter examen föreslår vi också detta: • Gör om reglerna för överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen. Ta bort ålderskravet på 25 år, och öka antalet överhoppningsbara år från fem till sex så att de matchar antalet år med studiemedel. • Inrätta fler relevanta sommarkurser • Näringsliv och det offentliga måste ta ansvar; det behövs fler relevanta sommarjobb. • De problem med matchning på arbetsmarknaden som studerandevillkoret försökte lösa finns fortfarande. Ett matchningsstöd mellan studier och arbetsliv måste skapas. Fortfarande Utbildning straffbart? Genomströmningen och de bortglömda utredningarna Allt färre unga ska försörja allt fler äldre. Höjd pensionsålder är på agendan samtidigt som Sverige har en hög inträdesålder internationellt sätt på arbetsmarknaden. I detta kapitel visar vi att det inte är antagningsåldern till högre utbildning som är det primära problemet och att vårt sätt att mäta genomströmning genom uttaget examensbevis inte ger en helt sann bild av inträdet till arbetsmarknaden. Undersökningar visar att studenter avslutar sin utbildning på grund av för dålig kvalitet när resurserna i högre utbildning urholkas och på grund av bristande socialförsäkringar och bristande studiestöd. Många studenter plockar dessutom aldrig ut sitt examensbevis men arbetar på relevanta jobb för sin utbildning. De studiesociala utredningarna har gång på gång presenterat förslag för att lösa studentgruppens problem men än har inget hänt. För högre genomströmning behövs därför att: • Förutsättningarna för att studera och socialförsäkringssystemet för studenter måste förbättras. • Det behövs inte en studiesocial utredning till. Genomför de bortglömda utredningarnas förslag. • Resurserna i högre utbildning urholkas. Det behövs ett nytt resurstilldelningssystem. • Uttaget examensbevis vid anställning måste premieras. Otrygga villkor även för doktorander Doktorander bör alla vara anställda och omfattas av socialförsäkringar som andra arbetstagare. Så ser det inte ut i dag och därför är detta kapitel med i rapporten. Doktorander har genom olika anställningsformer både krångliga och dysfunktionella trygghetssystem. För att lösa detta föreslår vi följande: • Alla doktorander ska vara anställda. • Förordningen om utbildningsbidrag bör avskaffas i den kommande forskningspolitiska propositionen. Inga nya utbildningsbidrag bör alltså ges. • Lärosätena måste trygga doktorander som är stipendiefinansierade till fullgoda socialförsäkringar och rättigheter. • Öka tillsynen av lärosätena, så att ingen i framtiden ska behöva genomföra delar av forskarutbildningen utan att vara antagen. Fortfarande Utbildning straffbart? Vem är studenten? I det här kapitlet diskuteras den förändrade studentgruppen. Antalet studerande på högskolor och universitet har ökat, studentgruppen består numera av fler kvinnor än män och en av fem studenter har barn. Det här är förändringar som förutsättningarna att studera och studenters trygghetssystem inte har anpassat sig efter. Målet att minska den sociala snedrekryteringen har inte heller uppnåtts. Under 1960-talet skedde en stor utbildningsexpansion i Sverige. Fler och fler fick tillgång till högskolan, även om studentgruppen fortsatt var relativt homogen och studenten i de allra flesta fall var en ung man med högskoleutbildade föräldrar. Sedan 90-talet har studentgruppen mer än fördubblats och sträcker sig nu över alla åldrar, från de senare tonåren till studenter som passerat 90 års ålder.1 Ett ökat antal studenter I början av 2000-talet satte den dåvarande regeringen upp målet att 50 procent av befolkningen skulle påbörja högskolestudier före 25 års ålder.2 Vid regeringsskiftet tonades detta mål ner. Den nuvarande regeringen formulerar det som att de betonar kvalitet mer än kvantitet. Oavsett vad man tycker om 50-procentsmålet har det bidragit till att studentgruppen har växt och breddats. Under 2000-talet ökade antalet högskolenybörjare kraftigt, från 70 000 till 108 900.3 2010 var antalet helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå 321 000, det största antalet någonsin. Antalet helårsstudenter minskade 2011 en aning till 312 000, men ligger fortfarande på en historiskt hög nivå.4 1 2 3 4 Högskoleverket Universitet och högskolor – Högskoleverkets årsrapport 2011 [Rapport] 2011. Regeringen Proposition 1998/99:1 Budgetpropositionen utgiftsområde 16 1999. Sid. 83. [Proposition] 1999. SCB Statistiska meddelanden UF 20 SM 1003 [Online]. http://www.scb.se/Statistik/UF/ UF0205/2009L10X/UF0205_2009L10X_SM_UF20SM1003.pdf Högskoleverket Statistisk analys[Online]. http://www.hsv.se/download/18.136ee657135e45b16 2a80001204/statistisk-analys-arsredovisningar-2012-5.pdf Befolkningens studiedeltagande efter kön, tid. Typ av studiedeltagande=högskoleutbildning. (antal) 250.000 Kvinnor Män 200.000 150.000 100.000 50.000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: SCB 62 procent kvinnor Sedan högskolereformen i slutet av 70-talet har fler kvinnor än män påbörjat högre studier.5 I dag är de kvinnliga studenterna i klar majoritet vid universitet och högskolor, och utgör 62 procent av studenterna.6 Studenter med barn Var femte student har barn. Bland de kvinnliga studenterna är var fjärde förälder. Många studenter återkommer till högskolan för att vidareutbilda sig senare i livet och många har barn innan studierna påbörjas. En mindre grupp studenter får också barn under studietiden. 5 6 Högskoleverket Kvinnor och män i högskolan [Rapport] 2008. Högskoleverket Universitet och högskolor – Högskoleverkets årsrapport 2011 [Rapport] 2011. Fortfarande Utbildning straffbart? Fortfarande social snedrekrytering 32 procent av hela befolkningen i åldrarna 25 till 64 år har en högskoleutbildning7. Samtidigt som utbildningsnivån i befolkningen ökar är den sociala snedrekryteringen till högskolan ett faktum. Personer med utländsk bakgrund, med funktionsnedsättning eller med lågutbildade föräldrar är klart underrepresenterade i högskolan. 58 procent av högskolenybörjarna under 35 år hade högutbildade föräldrar år 2009/10, och av dem som påbörjade forskarutbildningen var siffran 72 procent.8 Detta går att jämföra med 23 procent i hela befolkningen. 2 procent av studenterna vid högskolor och universitet uppgav att de hade en funktionsnedsättning; motsvarande siffra för hela befolkningen är 14 procent.9 Läsåret 2008/09 hade 18 procent av studenterna utländsk bakgrund. Året efter vet vi inte, då varken SCB eller Högskoleverket har tagit fram några siffror på hur antagningen till de svenska högskolorna och universiteten ser ut när det gäller studenternas födelseland. Att statistik inte tas fram på det här området försvårar en diskussion om den sociala snedrekryteringen till högskolan. Det finns en risk att avsaknaden av siffror leder till att de politiskt antagna målen10 kring minskad social snedrekrytering hamnar i skymundan. Förslag på lösningar: • Förutsättningarna för att studera och de sociala trygghetssystemen måste utformas efter dagens studentgrupp – inte gårdagens. • Ett prioriterat område måste också kunna utvärderas. För att uppnå de politiska målen för antagningen från olika delar av samhället till högskolan, behövs statistik som är jämförbar över tid. 7 8 Högskoleverket Universitet och högskolor – Högskoleverkets årsrapport 2011 [Rapport] 2011. SCB Statistiska meddelanden UF 20 SM 1003 [Online]. http://www.scb.se/Statistik/UF/ UF0205/2009L10X/UF0205_2009L10X_SM_UF20SM1003.pdf 9 Funka nu [Online ].http://www.funkanu.se/Design-for-alla/Tillganglighet/Statistik/ 10 Högskolelagen 1 kap. 5 §. Fortfarande Utbildning straffbart? Förutsättningar att studera Föregående kapitel visade att studenter i dag inte är en homogen, utan en heterogen grupp. Det gör det ännu viktigare att det finns en grundtrygghet när man studerar. I detta kapitel beskrivs de ekonomiska förutsättningar som finns för att studera i Sverige. Sverige har ett omfattande socialförsäkringssystem. Här ingår bland annat sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen och pensionssystemet. Bland annat har försäkringarna gemensamt att de bygger på den så kallade inkomstbortfallsprincipen. Det innebär att ersättningarna grundas på tidigare inkomst som också till grund för det arbetsgivaren har betalat in i försäkringspremier genom arbetsgivaravgifter. Arbetslöshetsförsäkringen fungerar inte enhetligt med de andra socialförsäkringarna, men spelar en viktig roll inom systemet. Studenter hamnar ofta i en gråzon i dessa försäkringar.11 Socialförsäkringssystemet för studenter beskrivs i nästa kapitel. I detta kapitel beskrivs andra former av stöd som studenter har rätt till, oavsett om de har arbetat innan de började sina studier.12 Ett studiemedel att leva på? Hösten 2011 tog 67 procent av de studerande i Sverige både studiebidrag och studielån.13 En stor andel av studenterna är alltså beroende av studiemedlet för att kunna studera. Samtidigt är det över 30 procent av de högskolestuderande som lever genom medel från sina föräldrar, arbete vid sidan av studierna, sparade pengar eller annan inkomst.14 11 12 Saco Tryggare kan alla vara. Socialförsäkringarna för studenten, sid. 14. [Rapport] 2011. Bostadsbidraget och försörjningsstödet är dock behovsprövade. Studiemedelssystemet har en gräns för hur mycket man får tjäna (fribeloppet); tjänar man mer än den summan påverkas studiemedelsnivån. 13 Saco Tryggare kan alla vara. Socialförsäkringarna för studenten, sid. 15 [Rapport] 2011. 14 Saco Tryggare kan alla vara. Socialförsäkringarna för studenten, sid. 47. [Rapport] 2011. Andel ej studiemedel Procent 40 Andel ej studiemedel 35 30 25 20 15 10 5 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Källa: Saco 2011, Tryggare kan alla vara Studiemedlet för studier på högskolenivå ger möjligheten att studera heltid under 240 veckor motsvarande sex års studier.15 Den som studerar 2012 och tar fullt studiemedel för heltidsstudier får ut följande belopp: 1 vecka, kr 4 veckor, kr Bidrag 699 2 796 13 980 Lån 1 531 6 124 30 620 2 230 8 920 44 600 Totalt 20 veckor, kr Källa: CSN 2012, Belopp heltidsstudier Studiemedelsnivån har länge släpat efter den samhällsekonomiska utvecklingen i övrigt. Föreningssparbankens institut för privatekonomi har visat att mellan 1989 och 2004 minskade konsumtionsutrymmet för studenter.16 Sveriges förenade studentkårer, SFS, presenterar i sin tur varje år en student15 CSN [Online] För information om grundläggande krav samt gällande regler för utländska medborgare, se www.csn.se. 16 Swedbank Pressmeddelande 2004 : Studentens standard kraftigt sänkt på 15 år. Nya förslag ger tveksamma effekter [Online] den 27 05 2012. http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sc all/@kp/documents/article/fm_49424.pdf Fortfarande Utbildning straffbart? Andel som svarat ”100 procent” eller ”Över 100 procent” på frågan ” I vilkenutsträckning täcks dina levnadsomkostnader av dina studiemedel?” Procent 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2001 2003 2007 2009 2011 Källa: CSN 2012, Studerandes ekonomiska och sociala situation 2011 budget, och enligt den senaste för 2012 fattas det 740 kronor för den genomsnittliga studenten varje månad.17 Institutet för privatekonomi, numera på Swedbank, visade i sin studentbudget 2012 annorlunda siffror och menade att det finns ett konsumtionsutrymme på 980 kronor. Men enligt Swedbank avgörs detta helt av om man får bostadsbidrag, vilket är behovsprövat årsvis och har en åldersgräns vilket gör det möjligt att söka för enbart en del av studentgruppen.18 Problemen med bostadsbidraget för studenter kommer att tas upp senare i detta kapitel. Konsumentverket har också gjort en studentbudget och enligt den går en kvinnlig student 650 kronor back i månaden och en manlig student 1 000 kronor.19 Centrala studiestödsnämnden, CSN, kom i år med en stor rapport om de studerandes ekonomiska och sociala situation 2011. Grafen nedan är hämtad 17 Sveriges Förenade Studentkårer SFS Studentbudget 2012 [Online]. http://www.sfs.se/sites/default/ files/sfs_studentbudget_2012.pdf 18 Swedbank och Sparbankerna Pressmeddelande 2012: Svårt att få ihop studentbudgeten utan bostadsbidrag [Online] den 27 05 2012 http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/18/ CE/B8/wkr0001.pdf 19 Konsumentverket Exempel på en studentbudget [Online] den 27 05 2012 http://www.konsumentverket.se/privatekonomi/Livssituationer/Ekonomin-nar-du-studerar/Studentbudget/ därifrån. Den visar andelen som svarat antingen 100 procent eller över 100 procent på frågan i vilken utsträckning studiemedlet täcker deras levnadsomkostnader.20 I undersökningen ingick studerande på högskolenivå, inom yrkeshögskolan eller den kvalificerade yrkesutbildningen samt inom olika former av vuxenutbildning. Men grafen illustrerar ändå väl hur det ser ut för högskolestuderande. Av dem i undersökningen som hade både studiebidrag och studielån var det 34 procent som ansåg att studiemedlet täcker deras levnadsomkostnader.21 Det är alltså nära 70 procent av de högskolestuderande med studiemedel som anser att det inte täcker levnadsomkostnaderna. Alla dessa undersökningar visar att ekvationen inte går ihop. Detta trots att studiemedlet har höjts de senaste åren.22 Även om de olika uträkningarna om studenternas budget inte kommer fram till samma siffror pekar de mot en gemensam tendens: att studiemedlet inte räcker. Bostadsbidraget är enbart sökbart vissa studenter och utan detta är studenternas utgifter högre än inkomsten i form av studiemedel. Studiemedelssystemet är grundläggande för en högre utbildning för alla, och det är viktigt att det ligger på en nivå som täcker de levnadsomkostnader studenter har. Studiemedlet behöver därför höjas. Lånedelen och bidragsdelen bör också vara lika fördelade. Investeringen i högre utbildning sker ju av både individ och samhälle, eftersom båda parterna gynnas. Statens investering i högre utbildning är därmed stor och ett klokt studiestödssystem tar vara på denna investering. Dagens system med låg bidragsdel och hög lånedel leder till att en mycket stor del av kostnaden för studiestödet bärs av studenterna. Och det slår hårdare mot svagare socioekonomiska grupper då dessa är har en större kostnadskänslighet jämfört med starkare socioekonomiska grupper23. Det innebär att den del av studiemedlet som ska höjas är bidraget, inte lånet. I studiemedelssystemet finns det två lån en student kan söka vid vissa högre kostnader: tilläggslån och merkostnadslån.24 Tilläggslånet kan sökas 20 CSN Studerandes ekonomiska och sociala situation 2011, sid. 15. [Rapport] 2012. Undersökningen baseras på studerande inom högskola, yrkeshögskola eller kvalificerad yrkesutbildning, samt olika former av vuxenutbildning. 21 CSN Studerandes ekonomiska och sociala situation 2011, sid. 16. [Rapport] 2012. 22 Regeringen Pressmeddelande2009:Högre studiemedel för Sveriges studenter [Online] http://www. regeringen.se/sb/d/11325/a/131512: CSN Studiemedlen och fribeloppet höjs [Online] den 27 05 2012 http://www.csn.se/utbildningsanordnare-vagledare/nyhetsbrev/arkiv/1.6177 23 Callender, C., & Jackson, J. Does the fear of debt constrain choice of university and subject of study? Studies in Higher Education, 33(4), 405–429. [Artikel] 2008. 24 CSN Hur mycket kan du få? [Online] den 27 05 2012 http://www.csn.se/hogskola/hur-mycket-kandu-fa Fortfarande Utbildning straffbart? av den som har arbetat före studierna, är över 25 år och har haft en viss lägsta inkomst kalenderåret innan studierna påbörjades. Merkostnadslån kan ges för vissa extra kostnader i anslutning till studierna. Viktigt att notera är att merkostnads- och tilläggslånen är just lån och alltså inte extra bidrag. Tufft att vara förälder och studera Studenter med barn kan även söka tilläggsbidrag. Det kan vårdnadshavare få till och med det kalenderhalvår barnet fyller 18, och kan sökas av studenter för de veckor man har studiemedel. Storleken bestäms av antalet barn och om man studerar på heltid eller deltid. Föräldrar som studerar heltid och har ett barn får exempelvis 528 kronor extra per fyra veckor. Precis som alla andra i Sverige har studenter rätt till barnbidrag. Det betalas ut till det kvartal barnet fyller 16 år. Det finns olika regler för vem av föräldrarna som barnbidraget betalas ut till beroende på vem eller vilka som är vårdnadshavare.25 Barnbidraget är skattefritt och räknas inte som inkomst. Det betyder att det inte påverkar vare sig eventuellt bostadsbidrag eller fribeloppet. Barnbidraget är sparsamt om man ser till de ökade levnadskostnader det innebär att ha barn.26 Med en inkomst på mindre än 9 000 kronor i månaden är det svårt för en student som inte har barn att klara sin budget. Med barn blir det förstås ännu svårare att få ekonomin att gå runt. Trots tilläggsbidrag och barnbidrag blir ekonomin väldigt tuff för studenter med barn. En rapport från CSN visar att både ensamstående och sammanboende med barn uppger att de har utgifter som ligger klart över nivån i studiemedlet. Detta gäller även dem som får tilläggslån och tilläggsbidrag.27 Situationen för föräldrar som studerar visar tydligt vikten av att studiemedlet, och framför allt bidragsdelen, höjs. Att ha en familj ska inte vara ett hinder för att studera. Då krävs det att man slipper oroa sig för familjens ekonomi samtidigt som man måste fokusera på nästa tenta. Arbete under studietiden ska vara ett val och inte ett tvång En av regeringens åtgärder för att förbättra studenternas ekonomiska situation är att underlätta för arbete under studietiden. En åtgärd har då varit att höja fribeloppet. Studiemedlet är inkomstprövat, vilket innebär att den som tjänar mer än det så kallade fribeloppet får sänkt studiemedel. För 2012 var 25 Försäkringskassan Faktablad:Barnbidrag och flerbarnstillägg. 2011. 26 Konsumentverket Kostnader som barn har [Online] den 27 05 2012. http://www.konsumentverket. se/Lattlast/Dina-pengar/Kostnader-for-att-leva-i-Sverige/Kostnader-som-kvinnor-har1/ 27 CSN Studerandes utgifter – En kartläggning av högskolestuderandes månadsutgifter [Rapport] 2012. fribeloppet för heltidsstudier räknat på 20 veckor per termin 70 400 kronor.28 Inkomsten som kan påverka fribeloppet räknas på halvårsbasis: 1 januari till sista juni och 1 juli till sista december. Fribeloppet höjdes 2010 och 2011.29 I anslutning till budgetpropositionen för 2010 skrev regeringen att höjningen av fribeloppet var: … [A]ngelägen av flera skäl. Det är en viktig princip att det ska löna sig att arbeta också för studerande. Höjningen kommer att ha särskilt stor betydelse för de studerande som inte har föräldrar eller andra närstående som kan hjälpa till med försörjningen under sommarmånaderna. Höjningen av fribeloppet har därmed också en tydlig rättviseprofil.30 Det är en anmärkningsvärd syn. Studiemedlet är till för att ge möjligheten att studera heltid under 240 veckor, motsvarande sex års studier.31 Extraarbete ska således vara ett val och inget tvång. Men många studenter känner att de måste arbeta extra för att klara sin ekonomi. Enligt CSN säger runt en fjärdedel av studenterna i undersökningen att de arbetar för att över huvud taget täcka sina levnadskostnader.32 Samtidigt upplever nära en tredjedel av de studenter som extraarbetar att studierna påverkas negativt.33 Det är enligt CSN också ”betydligt vanligare” att studerande på avancerad studienivå arbetar än de på grundnivå.34 CSN har också visat att höjningar av fribeloppet har gjort liten skillnad för hur många som arbetar. 35 Att fribeloppet påverkas av den inkomst som studenter kan få under sommarmånaderna juni, juli och augusti är problematiskt. Studiemedel betalas ut för de veckor då studier bedrivs och ger ingen heltidsförsörjning. Det finns få 28 CSN Beloppsblad 2012, Studiemedelsbelopp för studier i Sverige [Online] http://www.csn.se/ polopoly_fs/1.6727!studiemedelsbelopp-sverige-2012.pdf 29 CSN Studiemedlen och fribeloppet höjs [Online] http://www.csn.se/utbildningsanordnarevagledare/nyhetsbrev/arkiv/1.6177, Utbildningsdepartementet 2009, Höjda studiemedel och höjt fribelopp, Faktablad om budgetpropositionen 2009 [Online] http://www.regeringen.se/content/1/ c6/13/20/08/b626bd46.pdf 30 Utbildningsdepartementet 2009, Höjda studiemedel och höjt fribelopp, Faktablad om budgetpropositionen 2009 [Online] http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/20/08/b626bd46.pdf 31 CSN [Online] För information om grundläggande krav samt gällande regler för utländska medborgare, se www.csn.se. 32 CSN Studerandes ekonomiska och studiesociala situation 2011. Bilaga B – Tabeller [Rapport] 2012. Resultaten i tabeller med 20 grupper. Fråga 19: ”Vilken är den främsta orsaken till att du arbetade vid sidan av dina studier under vårterminen 2011?” Av högskolestuderande med studiemedel hösten 2011: kvinnor 26 procent, män 19 procent. 33 CSN Studerandes ekonomiska och sociala situation 2011, sid. 74 [Rapport] 2012. 34 CSN Studerandes ekonomiska och sociala situation 2011, sid. 68 [Rapport] 2012. 35 CSN Sveriges studerande upplever att de fått bättre ekonomi [Online] den 27 05 2012. http://www. csn.se/press/pressmeddelanden/1.7048 Fortfarande Utbildning straffbart? möjligheter att leva på studiemedlet under sommarmånaderna. Alternativet som finns är att läsa sommarkurser. I dag finns det dock få relevanta kurser för de flesta examina. Samtidigt straffas de studenter som arbetar in mycket pengar under kort tid på sommaren hårt när fribeloppet påverkas av sommarmånaderna och dessutom räknas halvårsvis. Det här sänder märkliga signaler. Få användbara sommarkurser och ett fribelopp som inte skiljer på sommarjobb och terminsjobb sätter studenter i en besvärlig situation för sin försörjning under sommaren. Finns inget annat alternativ kan en student söka försörjningsstöd, men kraven för att studenter ska få det under sommaren är ofta hårda. Mer om det nedan. Ett system utan andrum Genom studiestödspropositionen36 infördes strängare regler för studiestödsutbetalningar. De nya reglerna innebär att den studerande måste ha studerat i normal takt för att kunna få studiemedel.37 Detta är en betydlig åtstramning – tidigare beviljades studiemedel om det var sannolikt att studierna skulle fullföljas i normal takt. Dagens regler innebär däremot att det endast i några få fall kan göras undantag, till exempel om studenten drabbas av sjukdom eller dödsfall i familjen, eller vid allvarliga brister hos utbildningsanordnaren. Även reglerna för dispens har skärpts och blivit mycket strikta. Endast vid synnerliga skäl kan studiemedel ges för ytterligare veckor. Samtidigt har utbildningarna i många fall blivit längre, vilket betyder att studenter som exempelvis byter inriktning till en längre utbildning behöver söka dispens. Återbetalningsreglerna som gäller från den 30 juni 2001 är också strängare än tidigare lånevillkor. När en student inte längre är registrerad på en kurs eller utbildning börjar återbetalningskravet att gälla. Återbetalningen baseras också på lånets storlek och inte på inkomst. Det går att ansöka om att få betala ett lägre årsbelopp med hänsyn till inkomst, men exempelvis kan den som lever på försörjningsstöd bli skyldig att betala av sitt lån med detta. Det är uppenbart att rätten att till en andra chans inte finns för studenter i dag. Det finns alldeles för lite utrymme för att ta hänsyn till att studenten blir efter i sina studier, trots att det finns legitima orsaker. Studenter som väljer ett för tidskrävande ämne för sin uppsats, inser att de har valt fel utbildning eller ändrar studieinriktning straffas för detta, och riskerar att bli helt utan studiemedel. Dispensreglerna kan också medföra att en student tvingas att 36 Regeringen Proposition. 2009/10:141 Rättvist och effektivt – förändringar i studiestödssystemet [Proposition]2009. 37 Med normal takt menas minst 62,5 procent av heltid eller 37 högskolepoäng under det första året med studiemedel, och 75 procent eller 45 högskolepoäng per efterföljande år. avsluta sin utbildning i förtid. I kombination med CSN:s regler om indraget studiemedel om studierna misslyckas, blir dispensreglerna en ytterligare sten på bördan. En student riskerar att förlora sin inkomst även om det bara återstår någon enstaka termin till examen. De nya återbetalningsreglerna slår också hårt mot dem som efter studierna inte hittar arbete. Många studenter känner inte till att de har rätt att kräva nedsättning av återbetalningskraven. Detta, tillsammans med övriga förändringar i det nya studiemedelssystemet, kan bidra till att allt fler studenter hamnar hos kronofogden med obetalda studieskulder. Vi har alltså ett utbildningssystem med längre utbildningar och ett studiemedelssystem som kräver att vi klarar utbildningarna på kortare tid. Studenternas marginaler blir mindre, samtidigt som arbetsmarknaden kräver breda kunskaper från flera vetenskapsområden. Reglerna behöver ses över. Studenter måste ha rätten att misslyckas för att sedan kunna lyckas. Reglerna slår ju i längden mot samhällsekonomin. En student som har en halv termin kvar av sin utbildning men inte blir klar på grund av indraget studiemedel gör det knappast bättre för någon, vare sig samhället eller sig själv. De behovsprövade bidragen är inte anpassade för studentgruppen Studiemedlet är centralt för att kunna finansiera sina studier i Sverige. Det finns dock även bidrag, utöver studiemedlet, som studenter precis som övriga i samhället har rätt till. Två av dessa bidrag är viktiga för studenters försörjning, men deras konstruktion försvårar för studenterna. Bostadsbidraget Bostadsbidraget är ett stöd som ges vid låga inkomster för att bidragstagaren ska ha råd med hyran. För att få det ska sökanden ha fyllt 18 men inte 29 år eller ha barn. Bostadsbidraget är inkomstprövat. I de fall bostadsbidrag har beviljats men totalbeloppet överstiger inkomstgränsen, kan bostadsbidraget sänkas eller behöva återbetalas. Bostadsbidraget prövas preliminärt utifrån förväntade inkomster. Till skillnad från fribeloppet räknas dessa per kalenderår. Av studiemedlet räknas 80 procent av studiebidraget som inkomst. Vilken inkomst som påverkar rätten till bostadsbidrag beror på om sökanden är ensamstående, sambo och har barn. Hur mycket bidraget blir beror också på bostadsstorlek och bostadskostnad. Bostadskostnaden är den i särklass största utgiften studenter har. De studentbudgetar som tidigare nämnts räknar med att hyran för studenter Fortfarande Utbildning straffbart? ligger på cirka 3 000 kronor.38 Inkomstgränsen för att få bostadsbidrag är låg: för dem som bor själva utan barn minskas bostadsbidraget redan vid en årsinkomst på 41 000 kronor, och då ska dessutom 80 procent av studiebidraget räknas. Swedbank pekar i sin studentbudget på att inkomstgränsen för bostadsbidrag ligger kvar på 1996 års nivå. Exempel, bostadsbidrag i kronor per månad, ensamstående: Hyra/bostadskostnad kronor per månad Bidragsgrundande inkomst/år 2 000 2 200 2 500 2 800 3 200 3 600 0–41 000 100 300 50 000 - 100 600 800 1 100 1 300 300 600 800 1 100 60 000-- 100 300 500 800 75 000---- 100 400 85 000----- 100 Källa Försäkringskassan 2012 Tas fullt studiemedel ut för ett helår (40 veckor) blir 80 procent av bidraget 22 368 kronor. Det betyder att man i ett ensamhushåll utan barn endast får tjäna 19 000 innan bostadsbidraget påverkas.39 För den som jobbar under sommaren är dessa summor inte svåra att komma upp till. Dessutom är det svårt att uppskatta inkomsten för ett helt kalenderår i förväg, speciellt om det är osäkert om man lyckas få ett sommarjobb. Osäkerhet om hur inkomsterna kommer se ut under året i samband med en oro för att kunna bli återbetalningsskyldig kan leda till att studenter inte vågar söka bidraget. Möjligheten att söka bostadsbidrag halvårsvis bör därför utredas. Bostadsbidraget är i sin nuvarande form inte heller sökbart för alla studenter. Den innebär en särbehandling av de studenter som är 29 år och äldre. Frågan infinner sig: På vilket sätt skulle dessa studenter klara sig bättre utan bostadsbidrag bara för att de är äldre? 38 Swedbank och Sparbankerna Pressmeddelande 2012: Svårt att få ihop studentbudgeten utan bostadsbidrag [Online] den 27 05 2012 http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/18/ CE/B8/wkr0001.pdf Konsumentverket Exempel på en studentbudget [Online] den 27 05 2012 http://www.konsumentverket.se/privatekonomi/Livssituationer/Ekonomin-nar-du-studerar/Studentbudget/, Sveriges Förenade Studentkårer SFS Studentbudget 2012 [Online] http://www.sfs.se/ sites/default/files/sfs_studentbudget_2012.pdf 39 Försäkringskassan Bostadsbidrag till unga utan barn, 2012 Försörjningsstöd Försörjningsstödet är det som tidigare hette socialbidrag. Enligt socialtjänstlagen ska försörjningsstöd ges till den som inte själv kan tillgodose sina behov. För studenter kan detta bli verklighet under sommaren, då det nuvarande tvåterminsupplägget ger en lucka i försörjningen för heltidsstudenter som inte lyckas hitta sommarjobb. Försörjningsstödet ska ge en skälig levnadsnivå och ska bestämmas utifrån en individuell behovsprövning i kommunerna. Vuxna studenter bör enligt Socialstyrelsens riktlinjer ”ha sin försörjning genom studiestödsformerna”.40 En student kan dock efter en behovsprövning, där studiemedlet räknas in, anses vara berättigad till försörjningsstöd. En tillfällig hjälp kan även ges i väntan på att annan försörjning, till exempel studiemedel eller lön för feriearbete, ska betalas ut. Studenten är då i regel återbetalningsskyldig för denna hjälp. Studenternas möjlighet till försörjningsstöd varierar avsevärt mellan olika kommuner.41 I vissa kommuner har det varit brukligt att inte bevilja försörjningsstöd till sökande vars partner är studerande, därför att den studerande partnern anses ha försörjningsplikt och därför bör avsluta sina studier och skaffa ett jobb i stället. Studiemedlen anses även i vissa kommuner täcka studentens kostnader under hela året. Detta är anmärkningsvärt, eftersom studiemedel enbart betalas ut under terminer och om studenten inte läser sommarkurs inte sträcker sig över sommarmånaderna. Försörjningsstöd är och ska inte primärt vara utformat för att försörja studenter under sommaren. Studenters inkomstproblem vid arbetslöshet eller avsaknad av relevanta sommarkurser är tidsbegränsade samtidigt som försörjningsstödets behovsprövning förutsätter att studenten inte har några tillgångar att realisera. Arbetslöshet under sommaren kan därför tvinga en student att sälja exempelvis bostadsrätt eller dator för att vara berättigad till försörjningsstöd; något som inte uppmuntrar fortsatta studier. Det behövs fler relevanta extrajobb och sommarkurser för att trygga studenters försörjning under sommaren men försörjningsstöd måste finnas som ett sista skyddsnät för studenter som för alla andra och möjligheten till stöd får inte variera mellan kommuner. Mer om sommarens arbetslöshet i kapitlet om socialförsäkringar för studenter och avsnittet om arbetslöshet på sommaren. 40 Socialstyrelsen Ekonomiskt bistånd. Stöd för rättstillämpning och handläggning av ärenden i den kommunala socialtjänsten, sid. 104. [Bok] 2003. 41 Studiesociala kommittén Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt, sid. 479f [Bok] – Stockholm: Statens offentliga utredningar, 2009. Vol. 2009:28 Fortfarande Utbildning straffbart? Förslag på lösningar: • Heltidsstudier ska gå att bedriva på heltid. Höj studiemedlet så att det motsvarar en students levnadskostnader. • Fördela studiemedlet så att det utgörs av hälften lån, hälften bidrag. • Inkomst under juni, juli och augusti ska inte påverka fribeloppet. • Reglerna för dispens och återbetalning i studiemedelssystemet måste ses över så att de fungerar med utbildningarnas utformning och längd. • Höj inkomstgränsen för bostadsbidrag. • Slopa åldersgränsen för bostadsbidrag. • Utredd möjligheten att pröva bostadsbidraget halvårsvis • Tydliggör praxis för försörjningsstöd för studenter. Fortfarande Utbildning straffbart? Socialförsäkringssystemet för studenter Förra kapitlet visade på problem i både studiestödssystemet och vissa av de behovsprövade bidragen, som försvårar för studenter att studera och avsluta sin utbildning i tid. Detta kapitel behandlar de inkomstbaserade socialförsäkringarna. Här består systemet av ett lapptäcke av särlösningar för de studenter som inte har arbetat innan studierna. Med socialförsäkringar menas i allmänhet det försäkringssystem som garanterar en grundläggande ekonomisk trygghet vid sjukdom, föräldraskap och arbetslöshet. Studenter omfattas dock inte av dessa socialförsäkringar på samma vis som arbetstagare. Sjukförsäkringen Syftet med sjukförsäkringen är att vara en inkomstförsäkring då arbetsförmågan tillfälligt är nedsatt samt att vara en omställningsförsäkring när arbetsförmågan förväntas vara nedsatt permanent.42 Om studiestödet är en inkomst eller inte kan diskuteras. Det viktiga är att sjukdom leder till att man tar färre högskolepoäng och på så sätt minskar vinsten av den investering studenten och samhället gör genom högre utbildning. Studentgruppen är ung, vilket innebär ett lägre sjuktal jämfört med resten av befolkningen. Studenter är dock inte vaccinerade mot sjukdom eller arbetsskador, och behöver ett skyddsnät även under vägen ut på arbetsmarknaden. I dag kan studenter få sjukersättning enligt två olika principer, beroende på om de har förvärvsarbetat innan studierna eller inte. I systemet som helhet finns många problem. Studenter som arbetat innan studier Om en student har arbetat innan den inledde sina studier och har en så kal�lad sjukpenninggrundande inkomst (SGI) kan denna hållas vilande under studietiden. Den kan inte nyttjas under studietiden, men när studenten har avslutat sina studier behöver den inte arbeta upp sin SGI på nytt. Villkoren 42 Saco Tryggare kan alla vara. Socialförsäkringarna för studenten [Rapport] 2011. för detta är dock att Försäkringskassan fastställer en vilande SGI i samband med övergången till studier, samt att studenten studerar med studiemedel. En enda vecka utan studiemedel gör att SGI:n faller bort. Avgörande för om SGI:n är skyddad eller inte blir alltså inte att studenten studerar utan att den får studiemedel. Detta gäller även den student som inte lyckas ta tillräckligt med poäng och på så sätt blir av med sitt studiemedel. Detta rimmar illa med det nya studiemedelssystemets ambitioner om att möjliggöra ett flexibelt användande av studiemedelsveckorna. Tanken är att studenten själv ska få välja om den vill ta studiestöd eller skuldsätta sig. För den som har arbetat innan studierna är detta i dag inte möjligt utan att förlora sin inarbetade SGI. I dagens lagstiftning finns dessutom tolkningsutrymme kring vad avbrutna studier innebär. Är sjukdomen i sig ett avbrott eller måste studenten avbryta sina studier helt för att få tillgång till sin vilande SGI? Studenter som har arbetat vid sidan av studierna och studerar med studiemedel kan också få en särskild studietids-SGI fastställd under studietiden, som baseras på inkomster vid sidan av studierna eller vid lov. Vid sjukdom kan den som är timanställd få timberäknad sjukpenning de första 14 dagarna. Därefter beräknas ersättningen per kalenderdag. Trygghet för den tid studenten ägnar åt extraarbete är viktigt och bör bevaras. Sjukförsäkringen inom studiemedelsystemet För arbetstagare är arbetsgivaren skyldig att betala sjuklön de 14 första dagarna. Den första dagen är en karensdag utan lön och efter en vecka kan arbetsgivaren kräva ett läkarintyg. Den 14:e dagen anmäler arbetsgivaren till Försäkringskassan som då tar över och utreder rätten till sjukpeng. En student som blir sjuk och inte har någon inarbetad SGI får inte ersättning från Försäkringskassan utan från CSN. Studenten måste dock anmäla sig till Försäkringskassan och efter åttonde dagen krävs läkarintyg. Från första dagen som sjukanmäld och 30 dagar framåt betalas studiemedlet ut som vanligt fast utan poängkrav. Från den 31:a dagen och framåt efter anmäld sjukdom försvinner återbetalningskravet. För studenter är antalet karensdagar 30. Till skillnad från en arbetstagare får studenten ersättning från första dagen utan poängkrav, men denna ersättning består av lånade pengar som dessutom gör att studenten blir av med studiemedelsveckor för framtida studier. Karenstidens effektivitet i sjukförsäkringssystem är omdiskuterad; 30 dagar är oavsett vilket väldigt lång tid. Framför allt för de studenter som inte anmäler sin sjukdom till Försäkringskassan i tid. En elak, långdragen influensa kan ju börja som en förkylning som aldrig vill gå över. Fortfarande Utbildning straffbart? Det andra stora problemet är de perioder då studenten inte ansökt om studiemedel, till exempel sommaruppehållet, då ingen ersättning betalas ut. Detta gör att under en långdragen sjukskrivning får studenten enbart ersättning under terminerna – trots oförmåga att få annan inkomst under sommarmånaderna. Ett tredje problem rör dagens avsaknad av rehabiliteringsmöjligheter och deltidssjukskrivning. För en student finns i dag ingen möjlighet till deltidssjukskrivning. För att inte gå miste om sin rätt till avskrivning av studiemedlet måste studenten därför vara säker på att orka studera på heltid. Det är inte möjligt att få studiemedel för sjukdom på deltid och vanligt studiemedel samtidigt. Detta kan leda till att studenten är borta från studierna längre än vad den egentligen behöver. I stället skulle det vara önskvärt att studenten kunde börja studera på deltid för att känna efter hur det går och sedan trappa upp studietakten efter hand. Möjlighet till deltidssjukskrivning vore fördelaktigt även ur rehabiliteringssynpunkt. Många sjukdomar, exempelvis de psykosociala, är svåra att rehabilitera om arbetsförmågan inte får trappas upp successivt. I och med att det i dag inte går att sjukskriva studenter på deltid är det allt eller inget som gäller. Detta kan innebära en onödigt lång sjukskrivning men i värsta fall också att studenten avbryter studier den annars skulle ha kunnat slutföra. Dessutom bör lärosäten och utbildningsanordnare få ett motsvarande rehabiliteringsansvar som arbetsgivare. Rehabiliteringsinsatserna för studenter är i dag bristfälliga. Att möjliggöra deltidssjukskrivning blir enbart ett slag i luften om inte utbildningsanordnaren möter upp med individuella studieplaner, studievägledning och en ökad satsning på studenthälsan. Detta kräver ökade resurser till universitet och högskolor så att denna insats inte gröper ur resurser till annat. Ett sjukskrivningssystem för studenter med studiemedel har dock ett stort problem: Det omfattar enbart två av tre studenter. I dag försörjer sig en tredjedel av studenterna på ett annat sätt än genom studiemedel.43 Alla studenter, oavsett om de tar studiemedel eller inte, kan missa högskolepoäng vid sjukdom som då fördröjer examen. Ett trygghetssystem måste skydda de studenter som studerar och inte dem som tar bidrag och lån av staten. Vårt huvudförslag är därför att inkludera studenter i sjuk- och föräldraförsäkringen genom att heltidsstudier ger en SGI motsvarande 90 procent av fullt studiemedel. SGI:n bör ses som en försäkring för de minskande antal tagna högskolepoäng under frånvarotiden vilka leder till en framtida in43 Saco Tryggare kan alla vara. Socialförsäkringarna för studenten, sid. 15. [Rapport] 2011. komstförlust. Om socialförsäkringarna för studenter fortsätter i studiestödssystemet måste dock de förändringar ske som vi beskrivit ovan. Förändringarna kring karenstid, deltidssjukrivning samt rehabilitering har även föreslagits av CSN.44 Föräldraförsäkringen Tanken med föräldraförsäkringen är att uppmuntra och underlätta familjebildning. De tilläggsbidrag för föräldrar som finns inom studiestödssystemet beskriver vi i föregående kapitel. Här diskuterar vi studenters tillgång till föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning. Föräldrapenning Föräldrapenning får föräldrar som ett ekonomiskt stöd när de vårdar barn. Föräldrar har rätt till föräldrapenning när ett barn föds eller adopteras.45 Ersättningen för studenter beror på om de har kvalificerat sig för en SGI eller inte. Den vilande SGI:n har samma problem inom föräldraförsäkringen som inom sjukförsäkringen. Att den vilande SGI:n enbart skyddas vid uttag av studiestöd och inte i och med studierna i sig är lika orimligt inom föräldraförsäkringssystemet som sjukförsäkringssystemet. Det borde vara studierna i sig som skyddar SGI:n, inte att studenten lånar pengar från staten. En student kan även, precis som inom sjukförsäkringssystemet, få en studietids-SGI om den arbetar under studierna. De studenter som inte har en SGI får ersättning enligt föräldrapenningens grundnivå. I dag ligger denna grundnivå på 180 kronor om dagen. Detta motsvarar strax över 4 000 kronor efter skatt i månaden. Då det fulla studiemedelsbeloppet är närmare 9 000 kronor innebär detta mer än en halvering för den som blir förälder.46 Detta bör jämföras med en förvärvsarbetare som får 80 procent av sin lön vid föräldraledighet. Som vi skriver i kapitlet ”Förutsättningar att studera” visar en rapport från CSN att både ensamstående och sammanboende med barn uppger att de har utgifter som ligger klart över nivån i studiemedlet, även om de får tilläggslån och tilläggsbidrag.47 En halvering av denna inkomst gör inte direkt livet enklare. 44 CSN Uppdrag att se över bestämmelserna om studiemedel under sjukdom [Rapport] 2012 45 Försäkringskassan[Online]. www.forsakringskassan.se 46 Siffran är baserad på följande antagande: Individen tar föräldrapenning under ett års sammanhållen tid, ingen övrig inkomst, ett grundavdrag enligt 2011 års bestämmelser på 22900 kr, kommunalskatt på 31,55 %. Detta ger 4 349 kronor/månad. 47 CSN Studerandes utgifter. En kartläggning av högskolestuderandes månadsutgifter [Rapport] 2010. Fortfarande Utbildning straffbart? Trots att grundbeloppet i föräldraförsäkringen har höjts under de senaste åren är det fortfarande mycket lågt. Detta är ett starkt argument för att studierna i sig borde vara sjukpenninggrundande. Vårt förslag på ett schablonbelopp motsvarande 90 procent av studiemedlet skulle då ge en student strax över 8000 kronor istället för dagens 4000 kronor i föräldrapenningen. Föräldraskap bland studenter blir allt vanligare ju äldre och mer heterogen studentgruppen blir. Föräldraförsäkringslösningar för studenter bör därför uppmuntra och underlätta familjebildning i samma grad som för förvärvsarbetare. Dessutom är dagens regler, precis som de för sjukskrivning, alldeles för dåligt kommunicerade. I dag finns ingen myndighet som har ansvar för att ge samlad information utan uppdraget att nå ut med information om studenters socialförsäkringssystem ligger delat på CSN och Försäkringskassan. Studenten blir hänvisad att ringa till olika handläggare som ofta ger olika besked, precis som i exemplet nedan. Rättssäkerheten är svag, och det krävs mycket energi för att hitta rätt och reda ut begreppen. Något som man saknar vid sjukdom eller precis efter att ha fött barn. CSN och Försäkringskassans hemsidor kommunicerar ofta förbi varandra. Från CSN:s webbplats. Kan jag få studiemedel samtidigt som jag har föräldrapenning? Svar: Du kan få studiemedel för samma tid som du får föräldrapenning. Föräldrapenning är en inkomst och reglerna för fribelopp gäller därför. Det är däremot inte säkert att du kan få föräldrapenning samtidigt som du studerar. Det bör du alltid kontrollera med Försäkringskassan. Från Försäkringskassans webbplats: Hel föräldrapenning kan i regel inte betalas ut om du deltar i bundna heltidsstudier. I likhet med andra föräldrar ska den studerande föräldern ha hand om sitt barn för att ha en egen rätt till föräldrapenning. Kontakta Försäkringskassans Kundcenter för att reda ut vad som gäller för dig. Tillfällig föräldrapenning I dag kan tillfällig föräldrapenning betalas ut vid vård av sjukt barn, eller vid tillfällig sjukdom hos barnets ordinarie vårdnadshavare, fram till dess att barnet fyller tolv år. Ersättningen är 80 procent av SGI:n. En students vilande SGI kan i de fallen aktiveras, men först om studierna har avbrutits eller slutförts. De studenter som har arbetat vid sidan av studierna kan i vissa fall överlåta en föräldrapenning baserad på studentens upparbetade SGI. Studenter kan behålla studiemedlen vid vård av barn i upp till 24 veckor per år och barn. Efter den 31:a dagen skrivs lånen av. Här finns samma problem som vid sjukdom: att studenten måste ha studiestöd och att karenstiden är 30 dagar. Att föräldrapenningen när man vårdar ett sjukt barn ligger inom studiestödet gör också att studenter inte kan överlåta sin tillfälliga föräldrapenning. Det är ännu ett starkt argument för att göra studierna i sig sjukpenninggrundande då att studera innebär många obligatoriska eller andra viktiga moment som föreläsningar, tentor eller praktisk undervisning. Risken att behöva förlänga eller i värsta fall avbryta studier på grund av att livet inte går ihop är utan möjlighet till att kunna överlåta tillfällig föräldrapenning överhängande. Arbetstagare kan ta föräldrapenning på deltid för att dela på vårdnaden av ett sjukt barn. Detta går inte heller i dagens studiestödssystem. Om föräldrapenningen för studenter fortsätter att vara en del av studiestödet måste det gå att ta ut studiestöd för vård av barn även på deltid. Graviditetspeng Blir arbetet för tungt som gravid kan man i Sverige få graviditetspenning, en ersättning som inte tar dagar från föräldrapenningen. Graviditetspeng tar de flesta ut nära förlossningen, för sin egen och barnets hälsa. Denna möjlighet finns inte heller för studenter. De flesta utbildningar är inte hälsofarliga under graviditeten men de finns. Exempelvis är de blynivåer som konststudenter arbetar med högre än gränsvärdet för gravida. Rimligt vore därför att även dessa studenter får rätt till graviditetspeng. Fortfarande Utbildning straffbart? Förslag på lösningar: • Knyt rätten till vilande SGI till studierna, inte till studiemedlet. • Inkludera studenter i sjuk- och föräldraförsäkringen genom att heltidsstudier ger en SGI motsvarande 90 procent av fullt studiemedel. SGI:n bör ses som en försäkring för de minskande antal tagna högskolepoäng under frånvarotiden vilka leder till en framtida inkomstförlust • Tydliggör informationsansvaret kring socialförsäkringar för studenter. I dag tar ingen myndighet det övergripande ansvaret • Sänk karenstiden vid sjukdom; 30 dagar är orimligt lång tid. • Inför en möjlighet för studenter att återgå till studierna stegvis genom deltidsstudier och deltidssjukskrivning. • Ge lärosätet eller utbildningsanordnaren ett motsvarande rehabiliteringsansvar som gäller för arbetsgivare. Med detta måste ökade resurser följa för att utbildningsanordnaren ska kunna möta upp med bland annat individuella studieplaner, studievägledning och en ökad satsning på studenthälsan. • Sänk karenstiden för studiestöd till föräldrar hemma med sjuka barn; 30 dagar är orimligt lång tid. • Inför en möjlighet för studenter att dela på vårdnaden av ett sjukt barn genom deltidsföräldrapenning för vård av sjukt barn inom studiemedelssystemet. • Gravida studenter med tung praktik eller som är i kontakt med farliga ämnen under utbildningen ska ha rätt till graviditetspeng. Arbetslöshetsförsäkringen Till sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen kvalificerar försäkringstagaren sig genom sin inkomst. Den som saknar inkomst får en grundpenning. Studenter som inte har arbetat innan eller under studierna får sin ersättning inom studiestödet vars brister vi har diskuterat ovan. Arbetslöshetsförsäkringen skiljer sig: Studenten måste ha haft ett jobb tidigare för att kunna få ersättning. Den student som saknar tidigare anställning är alltså utesluten. Det leder till att man utestängs från rätten till ersättning. Fortfarande Utbildning straffbart? Den överhoppningsbara tiden – skillnad på studietid och studietid? 19 Arbete 20 Studier och extrajobb 21 Studier och extrajobb 22 Studier och extrajobb 23 19 Resor 20 Resor 21 Studier och extrajobb 22 Studier och extrajobb 23 Studier och extrajobb 19 Resor 20 Studier och extrajobb 21 Studier och extrajobb 22 Studier och extrajobb 23 Ej A-kassa A-kassa 24 Studier och extrajobb 25 Källa: Saco 2011, Tryggare kan alla vara För att kvalificera sig till ersättning måste man uppfylla ett så kallat arbetsvillkor. Detta innebär förenklat att individen ska ha arbetat minst halvtid i minst ett halvår innan arbetslösheten. För den som uppfyller arbetsvillkoret finns ett grundbelopp. Storleken på detta bestäms av hur mycket man har arbetat innan och uppgår till max 320 kronor per dag. För att få rätt till inkomstrelaterad ersättning måste individen dessutom ha varit medlem i en a-kassa under tolv månader. Den inkomstrelaterade ersättningen utgår både från hur mycket individen har arbetat innan och hur mycket individen har tjänat. Takbeloppet är 680 kronor per dag. Vilken a-kassa man kan söka medlemskap i beror på vilket verksamhetsområde man har arbetat eller arbetar inom. Kravet är dock att man har arbetat i Sverige tidigare. Studenter som inte har arbetat innan studierna kan gå med i AEA om studenten läser en utbildning som överstiger 180 högskolepoäng. För den student som har arbetat innan kan studietiden ses som överhoppningsbar tid. Här finns ett komplicerat regelverk. Arbetslöshetsersättningen betalas enbart ut om den sökande är över 25 år vid avslutade studier eller har arbetat minst fem månader innan studierna påbörjades och den överhoppningsbara tiden är max fem år. Detta ger en orättvisa mellan studenter födda olika tider på året och premierar den som förlänger studierna med mycket extrajobb under studietiden samt påbörjar studierna sent. Bolognaprocessen, som vi beskriver nedan, har dessutom lett till att allt fler utbildningar blir fem år. En missad terminstenta i slutet av utbildningen kan alltså leda till att ens upparbetade arbetsvillkor försvinner. A-kassa Något som kan slå onödigt hårt mot en enskild student. Rimligare än dagens system vore att antalet år matchar antalet år en student kan beviljas studiemedel för, alltså sex år. Sommarens arbetslöshet – fler måste ta ansvar I kapitlet ”Förutsättningar att studera” skriver vi om studiemedlet. I Sverige betalas detta enbart ut då studier bedrivs till skillnad från exempelvis Danmark där studiestöd betalas ut året runt48. De veckor på året studenten inte är inskriven på en kurs eller ett program lämnas ingen ersättning. Varje sommar drabbas många studenter alltså av två månaders arbetslöshet. De nuvarande reglerna för studenter i a-kassan är då alltför hårda med tanke på hur verkligheten ser ut. Villkoren för att få arbetslöshetsersättning är att man är inskriven på Arbetsförmedlingen och är beredd att anta ett erbjudet arbete med vissa undantag.49 En student som har arbetat innan studierna kan dock inte få ersättning under sommaren. Studierna måste också vara helt avslutade för att en student ska få rätt till ersättning. En regel som för det första är svårtolkad: Vad innebär begreppet ”helt avslutade”? Hur långt måste ett studieuppehåll vara och hur räknas resttentor? För det andra leder denna regel till att studenten faller mellan två system. Tanken med att studierna ska vara avslutade är att man inte ska kunna få två olika ersättningar samtidigt. Exempelvis ska det inte gå att få både föräldrapenning och a-kassa. Detta gäller alltså även studiemedel och a-kassa. Skillnaden är dock att studiemedel till skillnad från andra försäkringar och bidrag inte betalas ut året runt. Studiemedel betalas enbart ut om studenten studerar, och utan studier på sommaren är studenten utestängd från båda systemen. Att lösa problemet med ersättningen för sommarens arbetslöshet för studenter inom arbetslöshetsersättningen är svårt så som reglerna är utformade i dag. Problemen är dock stora och måste lösas. Det kommunala försörjningsstödet får enbart vara en sista utväg då detta inte är eller ska vara utformade för studentgruppen. Det måste istället skapa fler relevanta sommarkurser och näringsliv och det offentliga skapa fler relevanta sommarjobb. I Sverige har vi ett tvåterminssystem. I 2007 års högskolereform antogs en ny utbildnings- och examensstruktur i enlighet med Bolognaprocessen. Bolognaprocessen är ett samarbete mellan 29 europeiska länder för att främja rörlighet, anställningsbarhet och Europas konkurrenskraft som utbildnings48 SU - Statens Uddannelsesstøtte [Online] www.su.dk 49 Arbetsförmedlingen[Online] den 27 05 2012. http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Stod-och-service/Ersattning-vid-arbetsloshet/Villkor.html Fortfarande Utbildning straffbart? område.50 2007 års högskolereforms tolkning av Bolognaregelverket gör att delar av studentrörelsens krav på treterminssystem är svårgenomförbara, då våra 20 veckor långa terminer ska motsvara 30 ECTS-poäng per termin.51 Kravet på fler relevanta sommarkurser lever dock fortfarande. I dag är det ett stort problem att även om en student vill studera på sommaren finns det få relevanta sommarkurser att läsa. Studenten kan alltså inte välja att förkorta sin utbildning och samtidigt ha en försörjning under sommaren. Det behövs också fler relevanta extra- och sommarjobb. Näringsliv och det offentliga kan inte anklaga högre utbildning för att utbilda för fel saker om de inte är närvarande under utbildningens gång. Dels genom att tillsammans med parterna förbättra nuvarande kollektivavtal för att skapa fler sommar- och extrajobb för studenter. En viktig pusselbit för sommarens arbetslöshet och ett bra sätt för företag och studenter att skapa kontakt för framtiden. Men näringsliv och det offentliga måste också vara närvarande på våra lärosäten. Det behövs mer arbetslivsanknytning inom högre utbildning som kommer alla studenter till del. Oavsett om man har förmåga att arbeta vid sidan av studierna eller ej. Ansvaret för arbetslivsanknytning kan inte enbart läggas på studenten utan både samhälle och akademin har ett delat ansvar. Det behövs fler praktikkurser på akademisk nivå, mer gästföreläsningar och bättre studie- och yrkesvägledning på högskolor och universitet. God handledning är kostsamt och en lyckad praktikplats kräver att både akademi och samhälle tar ett gemensamt ansvar. Matchningen på arbetsmarknaden för studenter efter examen måste lösas Regeringen avskaffade 2007 det så kallade studerandevillkoret.52 Villkoret innebar att en student efter avslutade studier kunde kvalificera sig till grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen. Det vill säga arbetslösa studenter kunde få rätt till grundersättning genom att de hade studerat och inte genom att de uppfyllde arbetsvillkoret. Förutsättningen för att studenten skulle få rätt till ersättning via studerandevillkoret var en karenstid på tre månaders arbetslöshet samt att studenten uppfyllde grundvillkoren för arbetslöshetsförsäkringen kring arbetsvilja och aktivt jobbsökande. Studerandevillkoret hade sina problem med lång karenstid. Ett återinfö- 50 Regeringen [Online ] den 27 05 2012 http://www.regeringen.se/sb/d/9267 51 Europeiska kommissionen [Online] http://ec.europa.eu/education/lifelong-learning-policy/doc/ ects/guide_en.pdf 52 Regeringen Proposition 2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete [Proposition]2006. rande vore därför inte någon bra lösning. Däremot är det problem kvar som studerandevillkoret var tänkt att lösa. Och det är kostsamt. Arbetslöshetssiffrorna hos personer med högre utbildning är väsentligen lägre än hos dem med lägre utbildning. 2008 var arbetslösheten hos högskoleutbildade 3 procent enligt Statiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar.53 Problemet för nyexaminerade är inte i första hand att de går utan jobb. Problemet är att de får fel jobb. Matchningen på arbetsmarknaden för akademiker, alltså passningen mellan akademikers kvalifikationer och de krav deras jobb ställer på dem, är inte bara viktig för individen utan även samhället. En god matchning leder till bättre betalda jobb, vilket skapar förutsättningar för en högre tillväxt och en större skattebas. Forskning visar att en dålig matchning för akademiker tidigt i karriären straffar sig i deras löneutveckling genom hela deras yrkesliv.54 En god matchning leder även till en effektivare arbetsmarknad med rätt utbildade personer på rätt plats. Samhället har alltså ett starkt intresse av att investera i att akademiker får en god matchning på arbetsmarknaden direkt efter avslutade studier. Även individen har en stor vinst i att få rätt jobb snabbt då forskning visar att signalvärdet av arbetslöshet i början av karriären har negativa effekter under lång tid.55 Någon form av matchningsstöd måste alltså till. Detta kan exempelvis ske genom riktade förmedlingsinsatser och en inkomstgaranti under en övergångsperiod efter studietiden. Förslag på lösningar: • Gör om reglerna för överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen. Ta bort ålderskravet på 25 år, och öka antalet överhoppningsbara år från fem till sex så att de matchar antalet år med studiemedel. • Inrätta fler relevanta sommarkurser • Näringsliv och det offentliga måste ta ansvar; det behövs fler relevanta sommarjobb. • De problem med matchning på arbetsmarknaden som studerandevillkoret försökte lösa finns fortfarande. Ett matchningsstöd mellan studier och arbetsliv måste skapas. 53 Högskoleverket Högskoleverkets årsrapport 2009, sid. 66 [Rapport] 2009. 54 Thålin, M. och Korpi. T. Skill mismatch, wages, and wage growth: Overeducation in Sweden, 1974–2000. Stockholm: SOFI [Rapport]. 2006 55 Gartell, Marie. ”Har arbetslöshet i samband med examen från högskolan långsiktiga effekter?”, rapport 2009:8, IFAU [Rapport].2009. Fortfarande Utbildning straffbart? 20% av alla studenter har barn Fortfarande Utbildning straffbart? Genomströmningen och de bortglömda utredningarna De tidigare kapitlen har behandlat den förändrade studentgruppen och hur de ekonomiska förutsättningarna för att studera samt socialförsäkringarna för studentgruppen inte har anpassats till dessa förändringar. Samtidigt talar den demografiska utvecklingen sitt tydliga språk. Allt färre unga ska försörja allt fler äldre och frågan kring höjd pensionsålder finns på dagordningen. Det är därför dags att även börja prata om inträdet på arbetsmarknaden. Här finns många viktiga frågor för ungdomsgruppen generellt, och i denna rapport har vi valt att fokusera på genomströmningen i högre utbildning. I regeringens vårbudget 2012 var tidigare inträdde på arbetsmarknaden ett huvudämne. Stor fokus lades vid den svenska genomsnittliga examensålder från universitet och högskola som är 29,5 år. En ålder som är en de högsta inom OECD56. Regeringens lösningsförslag i denna budget fokuserade kring tidigare antagningsålder till högre utbildning. Vi menar att genomströmningsdebatten måste ses i ett helhetsperspektiv. Mycket tyder på att vårt sätt att mäta genomströmning inte ger en korrekt bild och det finns starka faktorer som förlänger utbildningen och att detta problem är allvarligare än att antagningsåldern är hög. Mäter vi rätt saker? 2010 gav Högskoleverket ut Orsaker till studieavbrott. Denna rapport bygger på Mått för genomströmning i utbildning på grund- och avancerad nivå. Båda dessa två rapporter bygger på att genomströmningen bestäms genom att mäta hur lång tid det har tagit för studenten att få ut sitt examensbevis – ett mått som går att diskutera. Först och främst bör diskuteras om vi mäter rätt saker. Studierna visar att det endast är i yrkesutbildningar som leder till legitimationsyrken där examensfrekvens är ett rättvisande mått på genomströmning.57 I dessa yrken 56 Långtidsutredningen 2011 –LU 2011, Bilaga 3 Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga examensålder. Sid 179 [Bok] – Stockholm: Statens offentliga utredningar, 2011. Vol. 2011:11. 57 Högskoleverket Mått för genomströmning i grund- och avancerad nivå (2009:29 R) [Rapport] 2009. Fortfarande Utbildning straffbart? kvävs examensbevisen för att få sin legitimation. I de flesta andra yrken är det upp till arbetsgivaren att kräva eller inte kräva ett examensbevis. Examensbevis är inte heller något som kommer på posten den dagen utbildningen är slut, utan det krävs att studenten aktivt begär ut sitt bevis. Det är något många studenter inte känner till. En annan studie visar att det främst är formell examen vid våra äldre lärosäten som ger en reell löneökning. Det gör att det i Sverige finns en hög andel studenter som väljer att avsluta sina studier i förtid. Även om denna grupp får ett jobb motsvarande sin akademiska kompetens kan de hamna i kontrollgruppen utan högre utbildning om skiljemåttet är formell examen eller ej. Något som gör att våra siffror på genomströmningen i högre utbildning i förhållande till studenter med rätt kompetens tillgängliga för arbetsmarknaden blir missvisande.58 Regeringen använder måtten inträdes- och examensåldrar då Sveriges siffror då blir jämförbara med andra länder i OECD. Långtidsutredningen 2011 använde också dessa mått och presenterade siffror om att varje år av uppskjuten examen leder sammantagna kostnader för individen och samhället som enligt utredningen motsvarar vad en heltidsanställd lågavlönad person tjänar.59 Studenter och samhälle vinner på en snabb genomströmning i högre utbildning. Men att enbart fokusera på ett tidigt inträde är fel väg att gå. Dels så visar CSN att ju äldre studenterna är, desto lägre utbildningsnivå har deras föräldrar.60 Precis som vi beskriver i vårt första kapitel ”Vem är studenten?” är den sociala snedrekryteringen till högre utbildning ett faktum; samtidigt ger 1 kap. 5 § i högskolelagen lärosätet i uppdrag att främja en breddad rekrytering. Dessutom vittnar studenter, näringsliv och högskolan om fördelen med heterogena grupper inom högre utbildning. Att ha med sig andra perspektiv och erfarenheter än enbart grundskolans in i högre utbildning kan ge ökad förståelse och bättre slutresultat. Något som blir allt viktigare i en globaliserad värld där Sverige måste konkurrera med kvalitet. I debatten om högre pensionsålder är även det livslånga lärandet viktigt. Högskolan och studiestödssystemen får inte enbart formas för gymnasieungdomar. Redan i dag visar studier att över 40 procent av studenterna under en 20-årsperiod från 1978 har återkommit till högskolan.61 58 Susanna Holzer University Choice, Equality, and Academic Performance. Växjö: University Press [Bok] 2009. 59 Långtidsutredningen 2011 –LU 2011, Bilaga 3 Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga examensålder. Sid 179 [Bok] – Stockholm: Statens offentliga utredningar, 2011. Vol. 2011:11. 60 CSN Studerandes ekonomiska och sociala situation [Rapport] 2011. 61 Högskoleverket Studenternas studiemönster och totala studietider (R2012:2 R) [Rapport 2012.] Bildning måste också få ta tid. Om man inte ser högre utbildning som en arbetskraftsfabrik har lärosätena en viktig roll i samhällsbygget för ökad bildning och demokrati. Ett värde som är garanterat svårmätbart i pengar. Sammanfattningsvis går det att se genomströmningsdebatten utifrån många infallsvinklar. Det viktiga är dock, för både studentens och samhällets skull, att investeringen i högre utbildning lönar sig. Centralt är också att undersöka den faktiska orsaken till våra höga examensåldrar i Sverige. Fel antaganden leder ju till fel lösningar. Vad säger Högskoleverket? De två rapporterna vi nämnde i början av detta kapitel är en ambitiös genomgång av examensfrekvensen för de olika yrkesexamensprogrammen. Frekvensen mättes genom att undersöka hur stor andel av nybörjarna på respektive yrkesprogram som senast läsåret 2007/08 hade tagit ut en examen. Antalet nybörjare summerades från 1994, 1996, 1998 och 2000 på respektive program vid uppföljningen. 39 program undersöktes, och 24 av dem hade en examensfrekvens under 80 procent. En omfattande studie som gav spännande resultat. De olika programmen delades upp i legitimationsutbildningar, tekniska utbildningar, Sveriges lantbruksuniversitets (SLU:s) utbildningar och övriga utbildningar. Det finns talande skillnader mellan kön och utbildningar i avbrottsmönster och orsak till avbrott. Allt tas inte upp här utan vi diskuterar rapporten ur ett genomströmningsperspektiv. Bland de studenter som inte tagit examen i tid enligt Högskoleverkets mått hade 10 procent klarat utbildningen men inte tagit ut sitt examensbevis. Den främsta anledningen var att det inte efterfrågades då de sökte arbete. 75 procent hade avbrutit den aktuella utbildningen medan 14 procent hade gjort studieuppehåll. Bland dem som avbrutit sina studier gjorde 39 procent detta under de två första terminerna. 36 procent avbröt senare under programmet och 25 procent avbröt när det återstod högst en termin. Om utbildningsvalet var ett andrahandsval, framför allt inom legitimationsutbildningar, var det större sannolikhet att studenten avbröt utbildningen. Studenterna fick välja fyra faktorer som hade bidragit till att de avbrutit studierna. Dessa faktorer var indelade i själva utbildningen, faktorer som hade med arbetsmarknaden att göra, sociala och andra faktorer och ekonomiska faktorer. Av dessa fick de sedan rangordna den viktigaste faktorn. Det är bland dessa svar genomströmningsdebatten ställs i ny dager. Fortfarande Utbildning straffbart? Utbildningen i sig Nästan hälften av studenterna svarade att huvudorsaken till avbrott var utbildningen i sig. Det vanligaste skälet här var att utbildningen hade fel inriktning. Detta gällde framför allt dem som läste en utbildning som inte var deras förstahandsval vid ansökningstillfället. Ett tidigt val till fel utbildning kan alltså få negativa konsekvenser på genomströmningen. Nästan lika många angav att de inte uppnådde de studieresultat som hade förväntats samt att utbildningen var för svår. Sveriges universitetslärarförbund, SULF, har visat att det har det skett en rejäl urholkning av anslagen till högskoleutbildningarna sedan budgetåret 1994/95.62 Resurstilldelningssystemet har inte följt kostnadsutvecklingen. Större studentkullar och ökade kostnader har lett till en högskola med mindre resurser för kvalitativ undervisning. Studenter med behov av extra stöd för att ta sig igenom programmet i tid eller kanske över huvud taget får ofta ta de första smällarna. Framför allt inom lärarutbildningen, men även i de andra programmen, lyfts kvalitetsbrister in som orsaker till avbruten utbildning. Även Juseks undersökning bland sina nyexaminerade medlemmar inom bland annat ekonomi, systemvetenskap och juridik 2012 visade att nästan 30 procent skulle välja en annan utbildning om de skulle välja i dag.63 Den främsta anledningen till detta var att kvaliteten i utbildningen hade varit för låg. Alla studenter drabbas av bristande resurser i högre utbildning. Det är dumsnålt, då utbildningsapparaten redan i dag kostar samhället stora pengar. Att den lönar sig i längden för både individen och samhället är oerhört viktigt. Sociala faktorer Den näst vanligaste huvudorsaken, som över 42 procent angav som orsak till avbrott, var sociala faktorer. Studenterna angav att de inte trivdes med att studera men också att det inte gick att kombinera studierna med familj eller att de blev sjuka. Oroväckande är dessutom att svårigheten att kombinera studier med familjesituationen samt sjukdom var vanligare orsaker till studieavbrott bland kvinnor än bland män. Arbetsmarknaden Här finns den tredje vanligaste orsaken till avbrutna studier och också intressanta siffror som problematiserar vårt mått på genomströmningen. Den vanligaste orsaken till att studenten avbröt utbildningen var inom detta område att studenten fick ett arbete som matchade utbildningen 62 SULF Utbildning, utbyggnad, urholkning”, SULF:s skriftserie XXIV [Rapport] 2002 63 Jusek Bristande kvalitet i den högre utbildningen [Rapport] 2011. innan studierna var färdiga. Detta var vanligast på SLU och bland tekniska utbildningar. Arbetsgivarna är inte intresserade av examensbevis. Som ett ögonhöjande exempel tar enbart 37 procent av högskoleingenjörsstudenterna ut sitt examensbevis. I statistiken ser därför genomströmningen extremt låg ut, samtidigt som högskoleingenjör är ett bristyrke med låg arbetslöshet på arbetsmarknaden. Att studenter plockar ut sitt examensbevis är inte enbart viktigt för att kunna mäta genomströmning. Tanken med ett program inom högre utbildning måste vara större än enbart en samling kurser. Att kurserna tillsammans bildar en helhet är examensbeviset en garant för. Dessutom gynnas både individen och företagen av att fler har ett examensbevis i och med att det leder till ökad rörlighet. Att börja ett arbete utan examensbevis kan leda till att det är svårare att sedan röra på sig. De bortglömda utredningarna Under de senaste tio åren har två stora studiesociala utredningar gjorts. Den senaste var en stor parlamentarisk utredning, Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt64, och den föregående Studerande och trygghetssystemen65. Problemen kring trygghetssystemen och de behovsprövade bidragen för studenter har funnits länge och utretts flera gånger, men våra tidigare kapitel visar att de finns kvar. Vill vi på allvar ta tag i att få en snabbare genomströmning måste vi först lösa de problem vi diskuterat i denna rapport. För detta krävs inte ännu en utredning. Det är i stället dags att väcka liv i de bortglömda utredningarnas förslag. Behövs det en examenspremie? Långtidsutredningen 2011 skissade på ett förslag till examenspremie. Utgångspunkten var siffrorna ovan att varje år en student fördröjde sin utbildning efter 23 års ålder var kostsamt för både individen och samhället. Tanken med morötter i stället för piskor är god. Men samtidigt visar erfarenheter från en liknande premie som infördes i Norge för tio år sedan att den inte har givit önskad effekt66. Studenter som gjorde rätt innan fortsatte att 64 Studiesociala kommittén Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt, sid. 479f [Bok] – Stockholm: Statens offentliga utredningar, 2009. Vol. 2009:28 65 Studiesociala utredningen Studerande och trygghetssystemen [Bok] – Stockholm: Statens offentliga utredningar, 2003. Vol. 2003:130 66 V. Opheim Changing the System of Student Support in Norway: Intended and Unintended Effects on Students, Scandinavian Journal of Educational Research, 55:1, 39-59 [Artikel] 2011. Fortfarande Utbildning straffbart? göra rätt, men de som gjorde fel ändrade inte sitt beteende. Mycket talar för att andra mer grundläggande faktorer bestämmer genomströmningstakten. Bristande kvalitet i utbildningen, bristande studiestödssystem och framförallt avsaknad av fungerande socialförsäkringssystem för studenter. Dessutom måste vi fundera på värdet av högre utbildning. Vi behöver forskningsanknytning för att driva vetenskapen framåt. Det behövs arbetslivsanknytning för att underlätta för studenter att få jobb efter examen. Men det finns också ett annat uppdrag i utbildningen som handlar om bildning och demokrati. Om man ser högskolan som en arbetskraftsfabrik som ska spotta ur sig arbetskraft på beställning och inom en viss tid är man fel ute. Ett alltför snävt fokus på tidig ingång till och utgång från högre utbildning kan leda fel. Precis som siffrorna ovan visar kan tidigare val leda till fler felval. Och även om man börjar tidigt blir utbildningen ännu längre om man valde fel och måste börja om på en annan utbildning. Större vikt bör i stället läggas på att själva studietiden ska kortas ned med hjälp av höjd kvalitet och ökad trygghet. Men självklart förlorar både individ och samhälle på att studenterna blir kvar längre i högre utbildning än nödvändigt. Högskoleverkets siffror talar sitt tydliga språk. Det är dags att vi skapar förutsättningar för att studera samt fungerande socialförsäkringssystem för studenter som hjälper dem igenom utbildningen i stället för att bromsa dem. Förslag på lösningar: • Resurserna i högre utbildning urholkas. Det behövs ett nytt resurstilldelningssystem. • Förutsättningarna för att studera och socialförsäkringssystemet för studenter måste förbättras. Dagens system skapar fallgropar för studenter att ta sig igenom sina studier i tid. • Det behövs inte en till studiesocial utredning. Genomför de bortglömda utredningarnas förslag. • För att kunna mäta examensfrekvens måste studenter ta ut examensbevis. Dags att premiera uttaget examensbevis vid anställning. Fortfarande Utbildning straffbart? Otrygga villkor även för doktorander Doktorander bör alla vara anställda och omfattas av socialförsäkringar som andra arbetstagare. Så ser det inte ut i dag och därför är detta kapitel med i rapporten. Doktorander har genom olika anställningsformer både krångliga och dysfunktionella trygghetssystem. Precis som för studenter visar siffror från Högskoleverket att alltför många inom forskarutbildningen avbryter sin utbildning av sociala skäl.67 En siffra som skulle vara lägre om alla doktorander också hade en doktorandtjänst. Då skulle alla doktorander ha full tillgång till socialförsäkringssystemet. Alla doktorander skulle kunna vara föräldralediga eller sjuklediga utan att uppfattas som en börda på forskningsanslagen. Doktoranderna skulle dessutom kunna söka medlemskap i en a-kassa och omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Så ser det dessvärre inte ut i dag. Många doktorander är precis som studenterna förvisade till haltande trygghets- och socialförsäkringssystem genom sina oklara anställningsformer. Lagstiftningen kräver att doktorander endast ska antas om det finns finansiering för hela utbildningen. Detta behöver i dag inte innebära en doktorandtjänst, utan forskarutbildning finansieras både med utbildningsbidrag för doktorander, med anställning hos annan arbetsgivare och med stipendier. Utbildningsbidraget – de fattigas doktorandtjänst Utbildningsbidraget är problematiskt på många sätt. Det räknas som skattepliktig inkomst men berättigar inte till skydd av socialförsäkringarna. Utbildningsbidrag räknas inte som sjukpenninggrundande inkomst och berättigar inte till arbetslöshetsförsäkring. Den som har utbildningsbidrag blir alltså utförsäkrad. Regleringar möjliggör att doktoranden kan vara föräldraledig och sjukledig men Försäkringskassan går inte in med någon finansiering. I stället är det knappa forskningsanslag som används, med påföljden att den som tar ut 67 Högskolverket Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen – en uppföljning av nybörjarna på forskarnivå läsåren 1999/2000 och 2000/01 (2012:1 R) [Rapport] 2012. föräldra- eller sjukledighet riskerar att bli illa sedd av institutionen.68 Utbildningsbidraget har en rad nackdelar i socialförsäkringshänseende. Dessa har förvärrats på senare år. Precis som för studenter hänger inte doktorandernas regelverk med när socialförsäkringssystemet görs om. Förändringarna 2005 medförde att den assistenttjänstgöring på 20 procent, som ofta förenas med utbildningsbidrag, inte längre räknas som sjukpenninggrundande inkomst. Samtidigt skärptes arbetsvillkoret för föräldraförsäkringen. Det krävs nu åtta månaders anställning som doktorand för att bli berättigad till full föräldraförsäkring. Därmed uppstår ett glapp som innebär att doktoranden blir utförsäkrad när han eller hon går från utbildningsbidrag till anställning som doktorand. Doktoranden får ha utbildningsbidrag som längst i två år och fem månader. Enligt högskoleförordningen ska doktoranden få en doktorandtjänst senast när det återstår två år till doktorsexamen. Nu har regeringen föreslagit att minska denna tid till ett år. Nackdelarna med utbildningsbidrag är så stora att många universitet har börjat avskaffa dem på egen hand. Varför går inte regeringen hela vägen? Stipendier för försörjning Det finns stipendier som är högt uppskattade, till exempel vetenskapliga belöningar, resestipendier och expensstipendier. Däremot är det ett oskick när stipendier används för doktoranders försörjning. Stipendiefinansiering innebär att man vältrar över kostnaderna för ohälsa och pension på doktoranden, och med dagens pensionssystem som bygger på att pensionen bestäms av livsinkomsten blir det ett ekonomiskt bottennapp att disputera. Doktorander som har stipendier och blir allvarligt sjuka riskerar också att ställas på bar backe. Stipendier räknas inte som sjukpenninggrundande inkomst, och det finns exempel där doktorander på grund av sjukdom har hamnat i ett mycket dåligt ekonomiskt läge. Regeringens förslag om krav på att alla universitet ska behöva teckna försäkringar för de doktorander som är stipendiefinansierade är nödvändigt. Men målet måste vara att all forskarutbildning görs inom ramen för en doktorandtjänst. 68 Förordning (SFS 1995:938). Om utbildningsbidrag för doktorander en katalog i § 12. Fortfarande Utbildning straffbart? Skuggdoktorander – ett oskick En skuggdoktorand är en student som bedriver forskarutbildning utan att vara antagen, samtidigt som institutionen planerar att anta studenten senare. Något som lagstiftningen försökt stoppa men som fortfarande sker. Detta gör att skuggdoktorander inte omfattas av reglerna i högskoleförordningen när det gäller krav på försörjning, handledning och en rättssäker handläggning i det fall högskolan vill avbryta sina åtaganden. Skuggdoktorander är ytterst utsatta, eftersom de arbetar med mer eller mindre uttalade löften om framtida antagning. Relationen till handledaren utvecklas här lätt mot ett rättslöst beroende. Dessutom saknas alla former av ekonomisk trygghet eftersom skuggdoktoranderna formellt inte finns vid lärosätet. Förslag på lösningar: • Alla doktorander ska vara anställda. • Förordningen om utbildningsbidrag bör avskaffas i den kommande forskningspolitiska propositionen. Inga nya utbildningsbidrag bör alltså ges. • Lärosätena måste trygga doktorander som är stipendiefinansierade till fullgoda socialförsäkringar och rättigheter på universiteten. • Öka tillsynen av lärosätena, så att ingen i framtiden ska behöva genomföra delar av forskarutbildningen utan att vara antagen. Fortfarande Utbildning straffbart? Tack Denna rapport har skrivits av Maria Ehlin Kolk, ordförande Saco Studentråd, Elsa Hort, andra vice ordförande med ansvarig för studiesociala frågor Umeå studentkår, Lars Niska, vice ordförande med ansvar för studiesociala frågor Uppsala studentkår och Erik Arroy, vice ordförande Stockholm universitets studentkår. Men vi vill också tacka: Andreas Bokerud, studenthandläggare Saco Love Hansson, utredare Saco Studentråd 2012 Johannes Danielsson, Saco Studentråd Erik Nordin, Saco Studentråd Veronica Ekström, Sveriges Doktorandförening Nils Jobring, handläggare Uppsala studentkår Per Löwdin, doktorandombudsman Uppsala studentkår Fredrik Charpentier Ljungqvist, doktorandombud Stockholms universitets studentkår Umeå studentkårs doktorandsektion Detta är den åttonde varianten av Utbildning straffbart? Oroväckande nog är problembilden i stort sett samma som i första upplagan. Fortfarande är dagens trygghetssystem för studenter och doktorander orimligt komplicerade, dysfunktionella och uppbyggda efter en förlegad schablonbild av en student. Många studiesociala utredningar har försökt lösa problemen. Alltför lite har genomförts. Nu är frågorna på dagordningen igen. Denna rapport är ett inspel till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Det är också en kommentar till regeringens vårbudget 2012 och dess fokus på att sänka antagningsåldern till högre utbildning. Fortfarande, Utbildning straffbart visar att den låga genomströmningen i högre utbildning är ett symtom på illa fungerande trygghetssystem för studenter och doktorander. Rapporten innehåller också lösningar för hur vi kan förkorta utbildningstiden genom att skapa ett system för högre utbildning som inte gör utbildning straffbart.
© Copyright 2024