österbottens kusttrakter 2020 – möter behoven hos lokalt livfulla
1 2 ÖSTERBOTTENS KUSTTRAKTER 2020 – MÖTER BEHOVEN HOS LOKALT LIVFULLA GEMENSKAPER Innehållsförteckning 1. Aktion Österbottens utvecklingsvision – förankring i lokalsamhället och socialt kapital är grunden för en positiv utveckling ..................................................................................................................................... 1 1.1 Inledning .................................................................................................................................................... 1 1.2. Vision ........................................................................................................................................................ 3 2. Nulägesanalys: trender inom befolkningsutveckling, sysselsättning, näringsstruktur och tillgänglighet till service ...................................................................................................................................................... 5 2.1. Österbotten i ett europeiskt landsbygdssammanhang ............................................................................ 5 2.2. Analys av utvecklingen i de ekonomiska regionerna – Österbottens interna dynamik ........................... 7 2.3. Bedömning av styrkor, svagheter, hot och möjligheter för lokal utveckling i Österbotten ..................... 8 3. LEADER-strategi för Österbottens kusttrakter: ................................................................................. 10 3.1. Tyngdpunktsområde 1: Förstärkt kunskaps- och innovationsmiljö ....................................................... 10 3.2. Tyngdpunktsområde 2: Högre socialt kapital och stärkt sammanhållning ............................................ 12 3.3. Tyngdpunktsområde 3: Mångsidigare näringsstruktur .......................................................................... 14 3.4. Tyngdpunktsområde 4: Livskraftiga byar ............................................................................................... 17 3.4.1. Städer och landsbygd i växelverkan .................................................................................................. 18 3.4.2. Livskraftiga och attraktiva Byar ......................................................................................................... 19 3.4.3. Hållbar utveckling .............................................................................................................................. 22 3.4.4. Informationssamhällets nätverk och förbindelser av betydelse för välfärden ................................. 24 3.5. Internationell och interregional strategi ................................................................................................ 26 3.6. Förvaltning .............................................................................................................................................. 28 3.7. Bindande verksamhetsområde............................................................................................................... 30 3 3.8 Finansiering och målsättningar ............................................................................................................... 31 3.9. Beskrivning av beredningsprocessen och de aktörer som har deltagit i beredningen .......................... 35 4. Kust-Österbottens fiske-LEADER ....................................................................................................... 38 4.1 Förstärkt kunskaps- och innovationsmiljö ............................................................................................... 39 4.2 Högre socialt kapital och förstärkt sammanhållning ............................................................................... 40 4.3. Mångsidigare näringsstruktur ................................................................................................................ 42 4.4. Livskraftiga kustsamhällen ..................................................................................................................... 44 4.5 Internationell strategi .............................................................................................................................. 45 4.6. Finansieringsram och målsättningar ...................................................................................................... 48 4.7. Beskrivning av beredningsprocessen och de aktörer som har deltagit i beredningen .......................... 51 5. Skärgårds- och älvdals-LEADER (cross-border) .................................................................................. 54 5.1 Inspiration ur skärgården och älvdalarnas kreativa miljöer .................................................................... 54 5.2 Högre socialt kapital och förstärkt sammanhållning ............................................................................... 55 5.3. Mångsidigare näringsstruktur ................................................................................................................ 55 5.4. Livskraftig skärgård ................................................................................................................................. 56 5.5. Finansieringsram för strategihelhet ....................................................................................................... 57 6. Vasa LEADER-i-stan ............................................................................................................................ 58 6.1. Finansieringsram för strategihelhet ....................................................................................................... 60 7. Karleby LEADER-i-stan ....................................................................................................................... 61 7.1. Finansieringsram för strategihelhet ....................................................................................................... 63 8. Landsbygdens ESF och ERUF strategi ................................................................................................ 64 8.1. Finansieringsram för strategihelhet ....................................................................................................... 65 9. Sammanfattning av finansieringen.................................................................................................... 66 Källförteckning....................................................................................................................................... 67 Bilagor ............................................................................................................................................................ 68 4 1. Analys över befolkningsutveckling, ekonomin, sysselsättningen, regionstrukturen samt fiskerinäringen ....................................................................................................................................................................... 68 1.1. Befolkningsutvecklingen ......................................................................................................................... 68 1.2. Ekonomin, sysselsättningen och BSB-indikatorn.................................................................................... 70 1.3. Regionstrukturen, den ekonomiska geografin och tillgängligheten till tjänster .................................... 74 1.4 Fiskerinäringen ........................................................................................................................................ 76 Antal registrerade yrkesmässigt fiskande personer .................................................................................... 77 Antal yrkesmässigt fiskande personer kommunvis 2011 ............................................................................ 78 Fiskfångster i yrkesmässigt fiske.................................................................................................................. 78 2. SWOT-analys .............................................................................................................................................. 79 Ungdomar ...................................................................................................................................................... 79 ”Vad får ungdomarna att bo kvar på landsbygden”, Vuxnas swot. .............................................................. 80 Organisationsväsendet och sociala kapitalet ................................................................................................ 81 Ny och hållbar energi..................................................................................................................................... 82 Integration i ett mångkulturellt samhälle ..................................................................................................... 83 Mångsidig näringsstruktur............................................................................................................................. 84 Fiskerinäringen .............................................................................................................................................. 85 3. Avstamp i tidigare erfarenheter, LEADER .................................................................................................. 87 Avstamp i tidigare erfarenheter, Kustaktionsgruppen (KAG)........................................................................ 90 4. Principer för god förvaltning i Aktion Österbottens strategi- och projekthantering ................................ 93 5. Förteckning över kommuner/städer som tagit medfinansieringsbeslut................................................... 97 Kopia av anhållan gällande kommunal medfinansiering 2014-2020 .......................................................... 97 6. Förteckning över kommuner/städer som undertecknat ställningstagande som sänts ut av Leadergrupperna på de egna verksamhetsområdena ........................................................................................... 100 Kopia av medföljande strategidokument i Aktion Österbotten r.f.:s anhållan till beslutsfattare. ............ 102 7. Samarbetsavtal med Yhyres kehittämisyhdistys ry ................................................................................. 105 5 8. Samarbetsavtal med Pirityiset ry............................................................................................................. 107 9. Karta över byanätverket i Österbotten ................................................................................................... 109 10. Karta över ekonomiska regioner i Österbotten ..................................................................................... 110 11. Karta över kommuner/städer i Österbotten ......................................................................................... 111 12. Karta över Vasa stadskärna (LEADER-i-stan) ......................................................................................... 112 13. Karta över Sundom (Vasa landsbygdsområde) ..................................................................................... 113 14. Karta över Karleby ................................................................................................................................. 114 15. Karta över fiskehamnar i Österbotten ................................................................................................... 115 16. Utlåtande från Österbottens förbund ................................................................................................... 116 17. Ohjeellinen yhteistyösopimus ............................................................................................................... 117 18. Kaupunki-maaseutu-luokitus................................................................................................................. 120 19. Behandling av erhållna utlåtanden........................................................................................................ 121 1 1. Aktion Österbottens utvecklingsvision – förankring i lokalsamhället och socialt kapital är grunden för en positiv utveckling 1.1 Inledning Aktion Österbotten bär på en lång utvecklingstradition av lokalsamhällena i Österbotten. Aktionsgruppen består av 76 personmedlemmar, 52 föreningar och sammanslutningar, 14 kommuner samt 2 samkommuner. Vi är sedan 1960-talet en allösterbottnisk centralorganisation. Vi består i synnerhet av den tredje sektorns aktörer, folkrörelser och byasammanslutningar. Vårt verksamhetsområde omfattar 14 kommuner, 12 hela kommuner från Kristinestad till Larsmo samt delar av Vasa stad och Karleby stad. Befolkningsunderlaget omfattar drygt 110 000 invånare för landsbygden och därtill omkring 100 000 i städer. Därutöver idkar vi mycket nära samarbete med vårt grannområde i Kyrolandet, Yhyres kehittämisyhdistys ry, samt Pirityiset ry. De lokala aktionsgrupperna i de tvåspråkiga områdena är också prioriterade samarbetsparter för oss. Aktion Österbottens utvecklingsstrategi 2014-2020 har inbäddats i de målsättningar som Europeiska unionen ställer upp och i de planer som gäller för vårt område. De övergripande mål som vår verksamhet strävar till finns angivna i följande figur: 2 Det centrala innehållet i vårt utvecklingsarbete bygger på följande: - Vi utgår ifrån att varje plats bär på en unik kraft. Utvecklingsprocessen är platsbunden och utgår från lokalsamhällena och förankringen hos lokalbefolkningen. - Ett starkt partnerskap med en bred skara aktörer och institutioner för att mobilisera deras egna resurser, förmågor och lokala kunskap. - Ett mångsidigt och sektoröverskridande samarbete som sammanbinder olika strategier och som uppgjorts tillsammans med många aktörer och myndigheter. Vår utvecklingsstrategi är därför indelad i 6 olika platsbundna strategier. Varje platsbunden strategi har en egen lokal aktionsgrupp som står för urvalet av projekt. Gemensamt för varje strategi är följande övergripande målsättningar: Övergripande målsättningar: 1. Förstärkt kunskaps- och innovationsmiljö 2. Högre socialt kapital och förstärkt sammanhållning 3. Mångsidigare näringsstruktur 4. Livskraftiga byar, kommun- och stadsdelar LEADER Fiske- Skärgårds- LEADER LEADER LEADER Lokal LEADER och i i aktionsgrupp Kust- -älvdals stan stan ungdomar och integration på landsbygden (EJFLU) aktionsgrupp LEADER Vasa Karleby Lead fund (EMFF) Lokal Lokal Lokal aktionsgrupp aktionsgrupp aktionsgrupp (cross-border) (ESF, ERUF) (ESF, ERUF) Lokal aktionsgrupp (ESF, ERUF) Aktion Österbotten koordinerar de lokalt platsbundna strategierna, som får sin finansiering från flera olika fondkällor och som tillsammans ger oss stora utvecklingssynergier. De lokalt platsbundna strategierna identifierar de viktigaste territoriella utmaningarna i vårt område: för landsbygden och byarnas egna sammanslutningar, de kustnära samhällena där fisket är av betydelse, den gränsöverskridande lokala utvecklingen i skärgårds- och älvdalsområden, samt i de urbana miljöerna i Vasa och Karleby. I uppgörandet av målsättningar och åtgärder har vi eftersträvat så stor koherens och synergier som möjligt. Vi arbetar för öppenhet och innovationer. Utvecklingsstrategin är brett formulerad, eftersom vi inte flera år på förhand kan förutspå vilka goda projektidéer som kommer att mobiliseras. Utvecklingsstrategins betoning är på kapacitetsbyggande och att skapa flexibilitet och förändringsberedskap på lokal nivå. Vi fäster även stor betydelse vid och ger pluspoäng åt projekt som bygger på lokala styrkor och prioriteringar. 3 För att få en profilering och praktisk genomslagskraft i förhållande till utvecklingsstrategins öppna och allmänna utformning fördelar vi stödresurserna enligt tyngdpunktsområden. Inom LEADER-strategin, som är vår sk. lead fund och som får stöd ur programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 – 2020, fördelas mer än hälften av resurserna till tyngdpunktsområdena Livskraftiga byar och Högre socialt kapital och stärkt sammanhållning. Därifrån har vi fått rubriken till vår vision: Österbottens kusttrakter 2020 – möter behoven hos lokalt livfulla gemenskaper. 1.2. Vision ÖSTERBOTTENS KUSTTRAKTER 2020 – MÖTER BEHOVEN HOS LOKALT LIVFULLA GEMENSKAPER År 2020 består Österbottens kusttrakter av pärlband av lokalt livfulla gemenskaper över hela landskapet. Med Aktion Österbottens platsbundna strategi möter vi behoven hos de som bor i dessa livfulla gemenskaper. I hela Österbotten finns en förstärkt kunskaps- och innovationsmiljö, som bygger på den utbredda entreprenörsanda som utmärker våra samhällen. Vi strävar efter att vara mitt i flödet av innovationer i det globala nätverkssamhället. Den kända österbottniska entreprenörsandan har 2020 fått fler innovativa inslag på landsbygden. Den lokala aktionsgruppen fungerar som effektiv innovationsbro mellan stad och landsbygd och finansierar åtgärder som sammanför högskolor, utbildningsinstanser, näringsliv och forsknings- och utvecklingsaktörer med utvecklingspotential på det lokala planet. (Se LEADER-tyngdpunktsområde 1) I Österbotten 2020 har vi en högre nivå på det sociala kapitalet och sammanhållningen i landskapet har förstärkts. Invandrarintegreringen har i ännu högre grad blivit en del av landsbygdsutvecklingen. Tack vare den kulturella mångfalden har bredden av resurser, både mänskliga, kulturella och traditionella, ökat. Vi har kompetent och duktig arbetskraft, som får en del av sin utvecklingspotential tack vare ett högt socialt kapital och stark sammanhållning, särskilt riktad till våra nya invånare i landskapet. (Se LEADER-tyngdpunktsområde 2) I Österbotten 2020 blomstrar landsbygdsområdena och utvecklas tack vare en mångsidigare näringsstruktur. I utvecklingsarbetet bygger vi på de goda resursbaserna i landskapet: landsbygden, skogarna, å- och älvdalarnas och kustens olika naturresurser används mångsidigare. Kulturen och de kreativa branscherna är också starka drivkrafter för utvecklingen. Det ekonomiska underlaget för kompletterande, privata välfärdstjänster har utökats på landsbygden. Drivkrafterna i utvecklingen är kvalitet och kundfokusering. (Se LEADER-tyngdpunktsområde 3) 4 I Österbotten 2020 har vi balanserad utveckling med livskraftiga byar, kommun- och stadsdelar. Då framtidens mänskor allt mer omvärderar livsbalansen mellan arbete och fritid blir vår österbottniska välmående landsbygd en viktig resurs, möjlighet och plattform för ökad livskvalitet för allt fler. Hela landskapet är en välmående och tillgänglig del av Europa. Byarna har blivit än mer attraktiva boningsorter, serviceformerna och sysselsättningsmöjligheterna på landsbygden har utvidgats tack vare att utvecklingsarbetet är platsbundet, beaktar de lokala förutsättningarna och att det åtnjuter en stark förankring hos de invånare som berörs. År 2020 bygger förhållandet stad-landsbygd på en balans som skapar förutsättningar för livfulla gemenskaper, som hämtar näring ur de specifika särdrag hos varje boningsplats. (Se LEADER-tyngdpunktsområde 4. Svenska Österbottens byars strategi förverkligas i det här tyngdpunktsområdet) Österbotten 2020 är en plats för livskraftiga kustsamhällen där det fortfarande frodas en fiskerinäring med framtidstro och som är stadd i utveckling. Intressenterna utnyttjar ny kunskap och möjligheter till diversifiering av verksamheten för att skapa sysselsättning för sig själva och andra och bidra till att hålla kust- och skärgårdsbyarna levande. Inom KAG arbetar vi enligt devisen ”Kustnära är lika med ansvarsfullhet och hållbarhet!” (Se fiskeLEADERs strategi) I Österbotten 2020 utvidgas livskraften av att vi särskilt nätverkar med våra grannområden i skärgården och längs med å- och älvdalarna. Servicenäringarna får en extra dynamik inom besöksnäringen och matproduktionen då vi ökar på skärgårdens och älvdalarnas utvecklingspotential. (Se cross-border LEADER-strategin) I Österbotten 2020 bidrar också de lokala gemenskaperna inom regioncentran Vasa och Karleby till pärlbandet av livfulla gemenskaper. Genom en stärkt sammanhållning och identitet och ett starkt engagemang från den tredje sektorn blir städerna mer mångfacetterade platser att leva och bo i. (Se LEADER-i-stan -strategierna för Vasa respektive Karleby) Vi arbetar samfällt för devisen ”Små gemenskaper ska leva upp till stora visioner!” 5 2. Nulägesanalys: trender inom befolkningsutveckling, sysselsättning, näringsstruktur och tillgänglighet till service 2.1. Österbotten i ett europeiskt landsbygdssammanhang Inom den europeiska landsbygdsforskningen betonas i allt starkare grad en territoriell, platsbunden utgångspunkt för att analysera landsbygdsutvecklingens tillstånd, i synnerhet den territoriella sammanhållningen. Åtminstone tre infallsvinklar kan skönjas: en lantbrukscentrerad, en syn som handlar om relationen mellan stad och landsbygd, samt globaliseringen. I synnerhet i globaliseringens kölvatten verkar utvecklingskrafter som påverkar regionerna i olika riktning och som ökar skillnaderna mellan olika områden. Det är i synnerhet immateriella resurser såsom kunskap och kunnande, socialt kapital och institutioner som i allt högre grad möjliggör en positiv utveckling i landsbygdsområdena. Vissa landsbygdsforskare rekommenderar ett strategiskt perspektiv på två nivåer: centralt styrda, horisontella målsättningar och åtgärder på makronivån samt ”nerifrån-upp” målsättningar och åtgärder på mikronivån. I rekommendationerna ingår också en fokus på immateriella resurser. Därmed vill man uppmärksamma den ökande betydelsen av att utveckla förmågorna att skapa synergier genom nätverkande. (Nordregio report 2011:1, s. 17-18) Källa: Nordregio report 2011:1, s. 39. För att ”positionsbestämma” Österbotten i förhållande till övriga regioner i Europa använder vi oss av EDORA-projektets typologi, och enligt den här typen av klassificering är Österbottens landskap ett företrädesvis ruralt område, med en tillväxt som är över genomsnittet bland motsvarande områden i EU och som är en sk. konsumtionslandsbygd. Ett företrädesvis ruralt område (Predominantly rural, PR ovan i kuben) är ett område där mer än 50 % av befolkningen bor i landsbygdsområden (enligt befolkningstäthet). Områdena kan ytterligare indelas i tillgängliga eller avlägsna områden. I vårt fall är Österbotten ett företrädesvis ruralt, tillgängligt område (PRA ovan), eftersom ”över hälften av befolkningen kan köra till en 6 stad med minst 50.000 invånare inom 45 minuter”. Den här typen av regioner utgör ungefär en tredjedel av både totalareal och landsbygdsareal i Europa, medan de hyser bara en fjärdedel av all landsbygdsbefolkning och producerar enbart 22 % av EU:s BNP. Den andra dimensionen analyserar regionens ”kapitalackumulation” som ansluter till tillväxt, som berör inflyttningen i regionen, bruttoregionalproduktens utveckling, sysselsättningen och arbetslösheten. Österbotten hör till gruppen vars tillväxt är över EU:s medeltal. I bedömningen av näringsstrukturen indelas regionerna i jordbruksregioner, konsumtionslandsbygd, landsbygd med mångsidig struktur och en stark sekundär sektor, samt landsbygd med mångsidig struktur och en privat tjänstesektor. Österbotten placerar sig i kategorin konsumtionslandsbygd, där tyngdpunkten i utvecklingen utöver en primärnäringscentrering även går till att fokusera på nya landsbygdsfunktioner, såsom turism, naturtjänster, samt funktioner av så kallade ”public goods”1 karaktär som naturlandskap, naturresurser, och så vidare. I ovanstående hänseenden skiljer inte Österbotten nämnvärt från andra finländska landskap i ett europeiskt perspektiv. Däremot är en stor andel andra landskap i Finland så kallade avlägsna områden, i större utsträckning än i andra medlemsstater. 2 (Nordregio report 2011:1, s. 39-46, 56). En sammanfattande analys av ”positionsbestämningen” ovan ger möjligheten att sträva till några slutsatser med avseende på innehållet i utvecklingspolitiken. Följande sammanställning är fritt tagen ur EDORA-projektet (Nordregio report 2011:1, s. 121-123) för att illustrera potentiella utvecklingstrender och utvecklingsscenarier: Inverkan på Typ av region lantbrukscentreringen stads-landsbygd Globaliseringen Företrädesvis tillgängligt landsbygdsområde Utvecklingen leder till specialisering och ökad produktions-effektivitet, men minskad andel av sysselsättning inom primäringarna då andra delar av ekonomin växer snabbare Interaktionen mellan stad och landsbygd blir allt tätare, som leder till ökad inflyttning och ekonomisk aktivitet på landsbygden nära städerna Ökad integration i den globala ekonomin medför nya möjligheter till utveckling Konsumtionslandsbygd Utöver en starkt specialiserad primärproduktion även nya funktioner på landsbygden. Framgångsfaktorer beror på miljökvaliteter och på tillgängligheten till området. Ökad efterfrågan på landsbygdstjänster hos stadsbefolkningen. Ökad (internationell) efterfråga på landsbygdens resurser, tjänster för turism och rekreation. 1 ”Public goods” beskriver allmänt funktioner och tjänster som kan åtnjutas utan att de produceras på en marknad och som marknadskrafterna därmed inte åstadkommer. Public goods –tjänster är till sin karaktär sådana att folk i allmänhet inte kan uteslutas från att åtnjuta dem, samt att konsumtion av tjänsten inte förminskar tillgången på den. En typisk public good-tjänst är landskapsbilden och naturlandskap, som alla kan åtnjuta. Se ex. EU Rural Review, No. 7, 2011. 2 45 % av landskapen är PRA-regioner, 95 % av landskapen är konsumtionslandsbygd och 50 % av landskapen har en tillväxt över EU-genomsnittet. Nordregio report 2011:1, s. 56. 7 Utgående från samma referensram kan vi för en region som Österbotten också sluta oss till följande allmänna förslag till prioriterade åtgärder: - Åtgärder som utvecklar jordbruks- och miljöaspekter, utbildning för att anpassa sig till strukturomvandlingen - Utveckla markanvändnings- och miljöpolitiken lokalt så att det stöder utvecklingen i området - Stöda kompetensutvecklingen så att befolkningen klarar sig i den globala konkurrensen - Stöda strukturomvandlingen så att näringsstrukturen på landsbygden blir mångsidigare - Utveckla och marknadsföra kvalitativa, lokala produkter och tjänster För att ytterligare fingranska utvecklingspotentialen i Österbotten behöver vi komplettera makroperspektivet med ett noggrannare perspektiv. Enligt den indelning som Finlands miljöcentral tagit fram på uppdra av arbets- och näringsministeriet och jord- och skogsbruksministeriet tagit fram är landsbygden i Österbotten företrädesvis landsbygd nära stad och kärnlandsbygd. Malax har karaktären av glesbygd på grund av skärgårdskommunstatusen. För att ytterligare fingranska utvecklingspotentialen i Österbotten behöver vi komplettera makroperspektivet med ett noggrannare perspektiv. Finlands miljöcentral på uppdrag av arbets- och näringsministeriet och jordoch skogsbruksministeriet tagit fram en ny landsbygdstypologi3. Indelningen i olika landsbygdstyper följer inte kommungränserna utan har definierats på andra sätt. I Österbotten framträder följande landsbygdstyper: kärnlandsbygd, företrädesvis landsbygdsområden i Sydösterbotten, Vörå och Jakobstadsregionen glest bosatt landsbygd, företrädesvis skärgårdsområden och kustbyar landsbygd nära stad, företrädesvis landsbygden runtomkring Vasa, Jakobstad och Karleby landsbygden nära intill stadskärnornas yttre zoner, nära intill centra i Vasa, Jakobstad och Karleby I vår strategi ingår Jakobstad i sin helhet i stödområdet, trots karaktären som urbant centrum. I det följande analyserar vi vårt verksamhetsområde med hjälp av statistik för de specifika ekonomiska regionerna samt SWOT-analyser. 2.2. Analys av utvecklingen i de ekonomiska regionerna – Österbottens interna dynamik En analys över befolkningsutveckling, ekonomin och sysselsättningen och regionstrukturen finns med i bilaga (bilaga 1). Eftersom Österbotten består av väldigt olika delområden med tydliga egna utvecklingsprofiler studerar vi ofta landskapets interna dynamik utgående från de ekonomiska regionerna Sydösterbotten, Vasaregionen, Jakobstads- och Karlebyregionerna. Ofta är det väldigt kommunspecifika 3 Kaupunki-maaseutu -luokitus, http://www.ymparisto.fi/kaupunkimaaseutuluokitus 8 drag, som exempelvis produktionskoncentration inom vissa näringar, som är betydelsefulla för utvecklingen. I strategierna försöker vi därför vid behov beakta lokala tyngdpunkter. 2.3. Bedömning av styrkor, svagheter, hot och möjligheter för lokal utveckling i Österbotten I en swot-analys ska man analysera styrkor, svagheter, hot och möjligheter så att de ger en grund för en utvecklingsstrategi. Följande möjligheter till åtgärdshelheter kan skönjas i analysen: En åtgärdshelhet som bygger på de interna styrkorna i regionerna och som tillvaratar de yttre möjligheterna i omvärlden. En åtgärdshelhet om bygger på de interna styrkorna i regionerna och som förebygger de yttre hoten i omvärlden. En åtgärdshelhet som undanröjer de egna svagheterna i regionerna och som tillvaratar de yttre möjligheterna i omvärlden. En åtgärdshelhet som undanröjer de egna svagheterna i regionerna och som förebygger de yttre hoten i omvärlden. 9 På basis av nulägesanalysen kan vi konstatera följande övergripande SWOT-analys: Vi har under arbetet med att utveckla strategierna ordnat lokala utvecklingsseminarier och diskussioner. I samband med dessa har vi sammanställt tematiska swot-analyser, som finns i bilaga 2. Swotarna är på följande teman: ungdomar organisationsväsendet och sociala kapitalet ny och hållbar energi integration i ett mångkulturellt samhälle mångsidig näringsstruktur, kvinnligt företagande Utöver dessa seminarier hölls även utvecklingsseminarier och diskussioner kring byautvecklingsfrågor, samt kreativa och kulturella näringarna, från dessa har inga tematiska swot-analyser sammanställts, utan detta material har analyserats på ett annat sätt. 10 3. LEADER-strategi för Österbottens kusttrakter: Österbottens kusttrakter 2020 – möter behoven hos lokalt livfulla gemenskaper 3.1. Tyngdpunktsområde 1: Förstärkt kunskaps- och innovationsmiljö Visionen är att i Österbotten 2020 är lokalsamhällena i landskapet en proaktiv del av en internationellt konkurrenskraftig och framgångsrik kunskaps- och innovationsmiljö. Vi strävar till att vara mitt i flödet av innovationer i det globala nätverkssamhället. Den kända österbottniska entreprenörsandan har 2020 fått fler innovativa inslag på landsbygden. Den lokala aktionsgruppen fungerar som en effektiv innovationsbro mellan stad och landsbygd och finansierar åtgärder som sammanför högskolor, utbildningsinstanser, näringsliv och forsknings- och utvecklingsaktörer med utvecklingspotential på det lokala planet. Utvecklingsutmaningar Det finns på olika håll en paradox kring innovationer och regioner: i periferin kan innovationsaktiviteten vara på samma nivå som i storstadscentra, oberoende av insatserna för forskning och utveckling. Det väsentliga för en god innovationsmiljö är att skapa förutsättningar för en öppen innovationsprocess som flera aktörer kan delta i. Därför kan Leadermetoden tillföra ett mervärde i innovationsmiljön för landsbygdens del. (Regional development in Northern Europe 2012) Österbotten är en del av ett energikluster som är betydelsefullt på nordisk nivå och där det finns potential för gröna innovationer inom energi och ekologi. (Scoping Green Growth and Innovation in Nordic Regions 2012) Österbotten har redan idag en globalt välintegrerad ekonomi som bygger på en hög kunskapsnivå inom exportnäringarna i synnerhet. I Österbotten finns flera internationellt konkurrenskraftiga och specialiserade branscher och det finns en stor innovationspotential inom flera olika kluster, inte minst inom energi och inom digibusiness. Den ökande globala integrationen medför samtidigt nya möjligheter för innovationer även på landsbygden. Med kunskaps- och innovationsmiljön menar vi de samhällsinstitutioner som samverkar för att utveckla och sprida ny kunskap och teknologi. Genom att fokusera på att stärka kunskaps- och innovationsmiljön vill vi ytterligare förstärka innovationspotentialen i Österbotten. I praktiken betyder det att vi eftersträvar nya produkter, tjänster och företag i vårt verksamhetsområde som bygger på ny kunskap och nya innovationer, företrädesvis sådana som utgår från de lokala användarnas egna behov. Det väsentliga är att möjliggöra kreativitet och nya, innovativa idéer. 11 Erfarenheterna från olika utvecklingsprogram har visat att det går att skapa utvecklingsplattformer och innovationsmiljöer. Åtgärder som möjliggör dessa är: samarbete mellan aktörer som jobbar med innovationer, försöksverksamhet, främjandet av metoder som är kundfokuserade och efterfrågebaserade, samt tillhandahållandet av tvärsektoriella forum. (Sitra 2012) Genom vår fokusering avser vi inte att bygga nya strukturer för innovationspolitiken utan vi eftersträvar ett tätare samarbete inom innovationspolitiken till förmån för resultat och verksamhet på landsbygden. Eftersom innovationer sker lika väl på landsbygden som i städerna handlar utmaningarna om att skapa tillräcklig kritisk massa lokalt för att upprätthålla innovationsinriktade utvecklingsverksamheter och utvecklingsprocesser. Ställvis kan det finnas brist på arbetskraft och företag som bedriver innovationsverksamhet på tillräcklig nivå. Inom innovationsverksamheten vill vi i synnerhet lyfta fram de unika möjligheterna som finns lokalt inom Österbotten. Det gäller främst de unika lokala resurser som anknyter till näringslivet, råvaror, naturresurser, naturen och miljön, kulturen och lokala traditioner som innovativa aktörer kan skapa specialiserade produkter och tjänster av. Av våra befintliga kunskapskoncentrationer inom primärnäringarna, exempelvis grönsaker, potatis, pälsdjur, eller inom industrin- eller tjänstesektorn kan vi stimulera avknoppningar och nya möjligheter till handel och sysselsättning. Aktionsgruppens utmaning är också att kunna fungera som en kreativ och effektiv innovationsbro mellan landsbygden och forsknings- och utvecklingscentra för att sprida innovationsmöjligheterna mellan olika aktörer. Målsättningar En kreativ och effektiv innovationsbro mellan landsbygd och forsknings- och utvecklingscentra med öppna innovationsprocesser som bygger på deltagande och aktivitet på lokalplanet och som: bidrar till flexibilitet och förändringsberedskap lokalt uppmuntrar till kunskapsöverföring och innovation ökar konkurrenskraften i landskapets lokalsamhällen och hos små- och medelstora företag Specificerade målsättningar för strategin under perioden är: antal finansierade projekt 35 st. antal företag som utvecklar sin verksamhet 10 st. andel kvinnor som berörs av utbildningsprojekt minst 50 % andel under 30 år som berörs av utbildningsprojekt 25 % Målgrupper Mikroföretag, små- och medelstora företag, landsbygdsföretagare, lokala aktörer, utbildningsväsendet, högskolor, forsknings- och utvecklingsenheter, forskare, rådgivare, andra aktörer som arbetar med innovationer av betydelse för landsbygdens utveckling. Prioriterade åtgärder och innehåll i funktioner som är centrala med avseende på utvecklingen av området 12 Vi stöder följande åtgärder: samarbetsprojekt som sammanför olika aktörer lokala innovativa informations-, utbildnings-, eller forsknings- och utvecklingsprojekt med tydlig effekt och nytta på landsbygden Möjligheter till lokala prioriteringar (ger pluspoäng om ansökan anknyter till området) Sydösterbotten: innovationer och landsbygdsutveckling i anslutning till bioekonomi och besöksnäringen, lokal utbildnings- och innovationsverksamhet i växelverkan med regionala utbildnings- och kompetenscentra, befrämja internationell arbetskraftsrekrytering och inflyttning, forskning och utveckling i anslutning till högt specialiserade näringar som potatisnäringen, grönsaksnäringen Vasaregionen: innovationer och landsbygdsutveckling i anslutning till energiklustret, båtklustret, besöksnäringen och kreativa industrin, innovationer och kunskapsutveckling som anknyter till hälsa och idrott, Vasaregionens idrottsakademi, Campus Norrvalla, Jakobstadsregionen: innovationer och landsbygdsutveckling inom besöksnäringen, innovationer som befrämjar avknoppningar inom industri- och metallföretag samt tjänsteproducerande företag inom IKT, kunskapsutveckling hos den fria bildningens aktörer, nätverk runt Kvarnen samkommun, innovationer inom livsmedelsklustret, uppfinnarforum för barn och ungdomar Karlebyregionen: innovationer och landsbygdsutveckling inom besöksnäringen, kunskapsutveckling hos den fria bildningens aktörer, nätverk runt Kvarnen samkommun, samarbete mellan bya-aktörer och FoU-aktörer, samarbete inom besöksnäringen, uppfinnarforum för barn och ungdomar Tyngdpunktsområdets andel av finansiering av LEADER-strategin (se tabell i slutet av kapitlet). 3.2. Tyngdpunktsområde 2: Högre socialt kapital och stärkt sammanhållning I Österbotten 2020 har vi en högre nivå på det sociala kapitalet och sammanhållningen i landskapet förstärkts. Invandrarintegreringen har i ännu högre grad blivit en del av landsbygdsutvecklingen. Tack vare den kulturella mångfalden har bredden av resurser, både mänskliga, kulturella och traditionella, ökat. Vi har en kompetent och duktig arbetskraft, som får en del av sin utvecklingspotential tack vare ett högt socialt kapital och stark sammanhållning, särskilt riktad till våra nya invånare i landskapet. 13 Utvecklingsutmaningar Det sociala kapitalet är betydelsefullt på flera sätt. Det påverkar inom själva gemenskapen och bygger på förtroende mellan mänskor. Det kan också fungera som en brobyggare mellan olika gemenskaper. Österbotten är ett landskap med starkt socialt kapital och god sammanhållning. Traditionellt har folkrörelserna en stark ställning. Engagemanget i gemensamma angelägenheter tenderar dock att minska. Det syns bland annat i att det stundvis är svårt att rekrytera nytt folk till föreningar och till talkoarbete. Det är en stor utmaning att upprätthålla det nuvarande sociala kapitalet, för att inte tala om att utveckla det. Mobilisering av det sociala kapitalet är dock möjligt men det kräver insatser som aktiverar folk och som tänder deras engagemang. Föreningsväsendet är en grundbult i det organiserade sociala kapitalet. Aktion Österbotten har långa traditioner av att fungera som ett forum för föreningsväsendets utveckling. Inom ramen för den lokala aktionsgruppens verksamhet har utvecklingsarbetet blivit mer projektinriktat och det sker med ekonomiskt stöd av Europeiska unionen, staten och kommunerna. Projektfinansieringsmöjligheten är inte en ersättning för talkoarbetet, utan det möjliggör föreningar och aktörer på lokalplanet att bedriva utvecklingsverksamhet och investera för att föra sin verksamhet till en högre nivå. Befolkningsunderlaget i Österbotten blir i allt högre grad mer mångkulturellt. En allt viktigare landsbygdsutvecklingsresurs är våra invandrare, som i högre grad kan involveras i landsbygdsutvecklingen. En framgångsrik invandrarintegration ska också beakta att våra nyösterbottningar på egna villkor kan delta i utvecklingen av det lokalsamhälle där de ingår. Deras kultur och traditioner medför nya ingredienser i landsbygdens mosaik i Österbotten. Utvecklingsutmaningarna vill Aktion Österbotten bemöta särskilt genom åtgärder inom föreningsväsendet och genom åtgärder som riktar sig till invandrare. Genom att befrämja nätverksbyggande och samarbete eftersträvar vi en högre nivå på det sociala kapitalet och sammanhållningen i Österbotten. Målsättningar Ett ökat socialt kapital som bygger på kulturell mångfald. Specificerade målsättningar för strategin under perioden är: antal finansierade projekt 50 st. andel kvinnor som berörs av utbildningsprojekt minst 50 % andel under 30 år som berörs av utbildningsprojekt 25 % andel invandrare som berörs av utbildningsprojekt 25 % Målgrupp Byaråd, byaföreningar, regionala centralorganisationer, föreningar och aktörer på byanivå, aktörer som samlar ungdomar, kvinnor eller invandrare. Prioriterade åtgärder och innehåll i funktioner som är centrala med avseende på utvecklingen av området 14 Vi stöder åtgärder som: utvecklings-, investerings- och utbildningsprojekt som utvecklar tjänster och infrastruktur som främjar social inkludering och som motverkar social och ekonomisk nedgång och avfolkning utvecklings-, investerings- och utbildningsprojekt som stärker samhörigheten inom byarna och lokala gemenskaper samarbetsprojekt mellan byar och lokala gemenskaper Möjligheter till lokala prioriteringar (ger pluspoäng om ansökan anknyter till området) Sydösterbotten: bidra till tredje sektorns möjligheter att delta i välfärds- och samhällsutvecklingen, åtgärder för att utveckla integrationsarbetet, utveckla aktiveringsåtgärder som riktar sig till arbetslösa och pensionärer, nya arenor för ökad interaktion mellan offentlig, privat och tredje sektor Vasaregionen: projekthelheter som integrerar invandrare och som stärker nätverk med befintliga invånare, bredare samverkan och helhetsbyaprojekt där olika föreningar samverkar för bättre samhörighet Jakobstadsregionen: uppmuntra byaföreningar och liknande till nya aktiviteter, nya sociala plattformer, invandrarintegrering, åtgärder som skapar nya gränsöverskridande (över kommungränsen, mellan språkgrupper) samlingsforum och mötesplatser som är både ”in-real-life” och virtuella, åtgärder som stärker talkoandan, och kollektivt ansvar för verksamhetsformer som täcker olika inriktningar och intressen, integration av nyanlända och invandrare i frivilligverksamhet Karlebyregionen: uppmuntra byaföreningar och liknande till nya aktiviteter, nya sociala plattformer, invandrarintegrering, främja förutsättningarna att bo på landsbygden, integration av nyanlända och invandrare i frivilligverksamhet Tyngdpunktsområdets andel av finansiering av LEADER-strategin (se tabell i slutet av kapitlet). 3.3. Tyngdpunktsområde 3: Mångsidigare näringsstruktur I Österbotten 2020 blomstrar landsbygdsområdena och utvecklas tack vare en mångsidigare näringsstruktur. I utvecklingsarbetet bygger vi på de goda resursbaserna i landskapet: landsbygden, skogarna, å- och älvdalarnas och kustens olika naturresurser används mångsidigare. Kulturen och de kreativa branscherna är också starka drivkrafter för utvecklingen. Det ekonomiska underlaget för kompletterande, privata välfärdstjänster har utökats på landsbygden. Drivkrafterna i utvecklingen är kvalitet och kundfokusering. 15 Utvecklingsutmaningar Branschstrukturen i Österbotten är överlag mångsidig, i synnerhet i Vasaregionen. I alla ekonomiska regioner finns det många olika ben att stå på och det är bra för den långsiktiga utvecklingen. Det gör också regionerna mindre sårbara ifall konjunkturerna svänger tvärt. I landsbygdsområdena dominerar underleverantörsnätverken åt våra multinationella bolag. Det är också en stor styrka för vårt landskap. Utmaningen är att hålla en konkurrenskraftig, kvalitativ och effektiv nivå på verksamheterna inom näringslivets olika delar. I landsbygdsområdena kan situationen ställvis vara mer sårbar. Lokalt är man mer beroende av enskilda företag. Att vi har vidsträckta pendlingsregioner bidrar också till att lokalsamhällena som helhet är mer livskraftiga på sikt och mindre sårbara. På landsbygden finns det dock ett stort behov av en mångsidigare näringsstruktur. Den österbottniska landsbygden är inte längre enbart primärnäringsfokuserad utan förädlingsindustrin och tjänstesektorn har också gjort sitt inträde. Primärnäringen är effektiv tack vare en hög grad av specialisering och kapitalintensitet. Det är utmanande att skapa nya hållbara ekonomiska lösningar på landsbygden. De globala megatrenderna såsom klimat-, energi- och matkriserna skapar en efterfrågan på lösningar på landsbygden. För att lägga en grund för den lokala utvecklingspolitiken kan man därför använda följande byggstenar: 1. ett tänkesätt som utgår från efterfrågan, 2. skapa samarbets- och affärsmodeller som stöder nya lösningar, samt 3. förstärka strukturerna som möjliggör nya businessformer, särskilt inom sektorerna energi, mat och välfärd. (Sitra 2012) Österbotten är i dagsläget en så kallad konsumtionslandsbygd som har potential att utvecklas än mer, särskilt genom vidareförädling och genom utveckling av tjänstesektorn. Att landsbygden är relativt nära och att den regionala såväl som den internationella tillgängligheten är på en hög nivå bidrar till goda utvecklingsmöjligheter. Detta gäller både stadsbor och landsbygdsbor. Det gäller inom primärnäringarna: efterfrågan på ren mat och säker mat är ett säkert trumfkort. Det gäller inom tjänstesektorn: bland stadsborna finns det en ökande efterfrågan på rekreation och för landsbygdens olika tjänster. Österbotten är ett stort sommarstugelandskap som också medför en egen stor ”sommarstuge-ekonomi”. För landsbygdsborna finns det en ökande bredd av möjligheter till sysselsättning inom nya branscher. Målsättningar Mångsidigare näringsstruktur som: främjar ny och bevarar existerande former av sysselsättning drivs fram av kvalitet och kundfokusering som håller för internationell konkurrens utvecklar andra sektorer, särskilt tjänstesektorn, och som ger landsbygden fler ben att stå på Specificerade målsättningar för strategin under perioden är: antal finansierade projekt 55 st. antal nya företag 20 st. antal befintliga företag som utvecklar sin verksamhet 30 st. andel kvinnor som berörs av projekten minst 50 % andel under 30 år som berörs av projekten 25 % 16 Målgrupp Företagare, mikroföretag, små och medelstora företag, särskilt invandrare som vill starta företag, företagaroch rådgivningsorganisationer, utvecklingsbolag, utbildningsinstitutioner. Prioriterade åtgärder och innehåll i funktioner som är centrala med avseende på utvecklingen av området Vi stöder åtgärder som: företagsstöd åt mikroföretag och små- och medelstora företag utvecklings- och investeringsprojekt som befrämjar branschutveckling kunskapsöverföring och informationsprojekt riktade åt företagare eller blivande företagare, särskilt ungdomar och kvinnor utvecklingsprojekt- och investeringsprojekt som integrerar jord- och skogsbruk, hållbar och ansvarstagande landsbygdsturism, natur- och kulturarv, kreativa branscher utveckling och/eller marknadsföring av turisttjänster i anslutning till landsbygdsturism Möjligheter till lokala prioriteringar (ger pluspoäng om ansökan anknyter till området) Sydösterbotten: metoder och åtgärder för att attrahera generation-Y i utvecklandet av en levande landsbygd med betoning på näringslivet, främjandet av kvinnligt entreprenörskap ur ett landsbygdsperspektiv, utveckla för hantverkare, turistföretagare och producenter av välfärdstjänster, investeringar för att befrämja kulturarvsmiljöer och utveckling av besöksnäringen, kreativa branscher, avknoppning av service- och andra företag i anknytning till förnybar energi, som vindkraft, småskalig livsmedelsproduktion Vasaregionen: främja företagande som bygger på en mångsidig och brett definierad innovativ landsbygdsturism och på den lokala kulturen, kreativa industrin, välmåendebranschen Jakobstadsregionen: Förädlings- och utvecklingsprojekt i anslutning till pälsdjurs-, jord- och skogsbruksnäringarna, utvecklandet av de kreativa branscherna vid Juthbacka kulturcentrum, utveckling av tjänster i anslutning till sommarstuge- och rekreationsekonomin, tjänsteproducerande företag inom IKT, förstärk servicebranscherna genom bl. a. bättre försäljningskompetens, företagsamhet och ungdomar, projekt som utvecklar helhetskoncept för ekoturism och landsbygdsturism med heltäckande servicekedjor (övernattning, tjänster, lokalt producerade produkter, etc.) Karlebyregionen: främja företagande som bygger på en mångsidig och brett definierad innovativ landsbygdsturism och på den lokala kulturen, företagsamhet och ungdomar, projekt som utvecklar helhetskoncept för ekoturism och landsbygdsturism med heltäckande servicekedjor (övernattning, tjänster, lokalt producerade produkter, etc.) Tyngdpunktsområdets andel av finansiering av LEADER-strategin (se tabell i slutet av kapitlet). 17 3.4. Tyngdpunktsområde 4: Livskraftiga byar I Österbotten 2020 har vi en balanserad utveckling med livskraftiga byar, kommun- och stadsdelar. Då framtidens mänskor allt mer omvärderar livsbalansen mellan arbete och fritid blir vår österbottniska välmående landsbygd en viktig resurs, möjlighet och plattform för ökad livskvalitet för allt fler. Hela landskapet är en välmående och tillgänglig del av Europa. Byarna har blivit ännu mer attraktiva boningsorter, serviceformerna och sysselsättningsmöjligheterna på landsbygden har utvidgats tack vare att utvecklingsarbetet är platsbundet, beaktar de lokala förutsättningarna och att det åtnjuter en stark förankring hos de invånare som berörs. År 2020 bygger förhållandet stad-landsbygd på en balans som skapar förutsättningar för livfulla gemenskaper, som hämtar näring ur de specifika särdrag hos varje boningsplats. Vi arbetar enligt devisen Små gemenskaper ska kunna ha stora visioner! Flera av målen och åtgärderna nedan är horisontella och berör eller tangerar andra tyngdpunktsområden ovan. I det här tyngdpunktsområdet har vi dock samlat byautvecklingens egna åtgärder och kopplat dem till egna stödresurser. Det är samlat i ett eget kapitel eftersom det förverkligas av Svenska Österbottens byars arbetsgrupp och utgör en egen delstrategi för byautvecklingen i nära samarbete med den regionala byaombudsmannaverksamheten. Tyngdpunktsområdet förverkligas av Svenska Österbottens byars arbetsgrupp och utgör en egen strategi. Specificerade målsättningar för tyngdpunktsområdet i strategin under perioden: antal finansierade projekt 85 st. antal nya tjänster 40 antal nya tjänsteproducenter 30 antal bevarade tjänsteproducenter 30 andel kvinnor som berörs av projekten minst 50 % andel under 30 år som berörs av projekten minst 25 % andel invandrare som berörs av projekten minst 25 % 18 3.4.1. Städer och landsbygd i växelverkan Utvecklingsutmaningar I stort är växelverkan mellan stad och landsbygd en logistisk och koordineringsmässig utmaning, oavsett om det gäller förmedling av varor och tjänster, skapande av kontakter mellan mänskor, organisationer eller samhällen eller utbyte av information och kunskap. I det här tyngdpunktsområdet beskriver vi olika möjligheter till samarbetsprojekt där initiativen utgår från landsbygdens synvinkel. En särskilt viktig resurs i mänskornas livspussel i framtiden blir de lokala gemenskaperna, även på landsbygden. Tidigare har ordet periferi haft en negativ klang och antyder ett område som saknar resurser inom viktiga områden i jämförelse med centrum. Då mänskor börjar omvärdera balansen mellan arbete och fritid har vi däremot en rejäl chans att omdefiniera förhållandet mellan periferi och centrum. (Regional Development in Northern Europe 2012) Historiskt sett har österbottningarna bott längs de bördiga älv- och ådalarna och vid älv- och åmynningarna. På grund av förändringar i näringsstrukturen har dock bosättningen i modern tid samlats i städerna och på landsbygdens tätorter. I takt med att byastrukturen har glesats ut har den fasta bosättningen delvis ersatts med en omfattande fritidsbebyggelse, särskilt vid kusten och i skärgården. Livskraftiga miljöer finns dock över hela Österbotten. Av särskild betydelse är befolkningskoncentrationerna i våra å- och älvdalar samt i existerande kommuncentra och -delcentra. Byarna kan indelas i egna grupperingar enligt servicenivåer. Ur byastrukturens synvinkel är kyrkbyarna på lång sikt väsentliga för att inte servicenivåerna på landsbygden ska utarmas ännu mera. För att stärka byarnas ställning beträffande boende, sysselsättning och näringsverksamhet kan vi finansiera åtgärder som utvecklar byarnas kärnområden och funktioner. Genom att främja samarbete och nätverkande kan vi bidra till en positiv utveckling i byarna. Ett österbottniskt nätverk av livskraftiga byar, kommundelar och stadsdelar är ett viktigt grundelement för att vi ska bidra till en balanserad utveckling i landskapet och så att byarna får vara attraktiva platser att bo i och arbeta i. En förbättring av servicenivån i landsbygdsområdena, särskilt tjänster av allmänt intresse, är viktig för att landsbygdsområdena ska vara aktiva. Tjänster som är i den lokala gemenskapens intressen bör vara i fokus för strategins stödmöjligheter. Målsättningar Livskraftiga byar, kommun- och stadsdelar och som: utvecklar attraktionskraften i de lokala gemenskaperna, särskilt i landsbygdsområdena utvecklar förhållandet mellan stad och landsbygden utvecklar serviceformer och servicenivån i landsbygdsområdena Målgrupp Byaråd, byaföreningar, regionala centralorganisationer, föreningar och aktörer på byanivå, aktörer som samlar ungdomar eller kvinnor. 19 Prioriterade åtgärder och innehåll i funktioner som är centrala med avseende på utvecklingen av området Vi stöder åtgärder som: utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som utvecklar förhållandet mellan stad och landsbygd utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som främjar samarbetet mellan kyrkbyar och omkringliggande byar utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som utvecklar lokal infrastruktur och lokala bastjänster i landsbygden utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som utvecklar fritidsverksamhet och kultur utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som bidrar till förnyelser av byar och verksamheter som återställer eller uppgraderar kulturarv, naturarv och landskap projekt för forskning och investeringar för att bevara, iståndsätta och förbättra byarna och landsbygdslandskapet samt kultur- och naturarv Möjligheter till lokala prioriteringar (ger pluspoäng om ansökan anknyter till området) Sydösterbotten: Samarbetsnätverk mellan stadskärnor, kommuncentra, kyrkbyar och omkringliggande byar, lokal infrastruktur och lokala basservicetjänster, utveckling av fritids- och kulturtjänster, utveckla nyttjandegraden av tillgängliga fastigheter Vasaregionen: utveckling av världsarvet som resurs för områdets attraktionskraft, utveckling av nätverk och kunskapscenter för hälsa, idrott och ledarskap runt Campus Norrvalla Jakobstadsregionen: en balanserad utveckling av regionen genom ett livskraftigt nätverk av byar, samtransporter mellan bya- och stadsdelar, utveckla tjänster och evenemang som bygger på nejdens sjöfarts och handelshistoria (tjäran, träbåtar, säljakten, fisket) Karlebyregionen: en balanserad utveckling av regionen genom ett livskraftigt nätverk av byar, förbättra nivån på servicen, utveckla tjänster och evenemang som bygger på nejdens sjöfarts och handelshistoria (tjäran, träbåtar, säljakten, fisket) Tyngdpunktsområdets andel av finansiering av LEADER-strategin (se tabell i slutet av kapitlet). 3.4.2. Livskraftiga och attraktiva Byar Visionen för byarna i Österbotten år 2020 är att byarna fortsättningsvis är livskraftiga och attraktiva i vår region. Byarna har en central roll i produktionen av ny och förnyelsebar energi, närodlad mat av hög och ekologisk kvalitet, samt som producent av natur-, miljö- och upplevelsetjänster. 20 Utvecklingsutmaningar Vårt verksamhetsområde som omspänner mer än Österbotten består av 14 kommuner/städer och därtill hör cirka 300 byar, varav flertalet är mycket aktiva och livskraftiga. Utmaningen för kommunerna/städerna är diskussionen om sammanslagningar av dessa till större helheter, vilket i allra högsta grad påverkar byarnas livskraft. De österbottniska byarna präglas av en vacker och sevärd natur, där det finns potential och med vars hjälp byn kan bevara sin livskraft. Flertalet byar är belägna vid kusten och har stor utvecklingspotential, genom att ta tillvara denna potential genom utvecklat samarbete samt att tänka större än tidigare. I Österbotten finns idag flertalet livskraftiga kustsamhällen, där fiskerinäringen ännu har en framtidstro och är stadd i utveckling. Genom sysselsättning hålls dessa kust- och skärgårdsbyar levande och man lever i symbios med naturen i enlighet med ansvarsfullhet och hållbarhet. Att få de unga på landsbygden och i byarna att återvända efter studietiden tillbaka till sina rötter är av stor betydelse för att få en by livskraftig. Även att utveckla byn och skapa boendemöjligheter, möjliggör även inflyttningen från andra orter. Av central betydelse är även att integrera invandrare i lokalsamhället, både genom sysselsättning, boende samt fritidsengagemang, på detta vis skapar man delaktighet och livskraftiga byar. I dagens byasamhällen talas oftare om bevarande än utveckling av service. Orsaken är den pågående avbefolkningen av landsbygden, som drabbar de flesta byarna i Österbotten. På många håll dras kommunala och privata servicepunkter, såsom post, bank och butiker in, vilket förorsakar svårigheter för invånarna på landsbygden. Med en allt högre andel äldre och ensamma bland befolkningen ställs även nya krav på service och trygghet i boende. Samtidigt krävs en satsning på barn och ungdomar för att göra landsbygden till en attraktiv boende- och livsmiljö för unga och barnfamiljer. Målsättningar Livskraftiga byar där de unga i byarna upplever att de har en framtid. Livskraften och centrala delar för byarnas attraktionskraft och överlevnad betonas genom: att främja integrering av nya invånare att främja sysselsättning, boende, infrastruktur föreningsverksamhet Målgrupp Byaråd, byaföreningar, regionala centralorganisationer, föreningar och aktörer på byanivå, aktörer som samlar kvinnor och ungdomar, företagare. Prioriterade åtgärder och innehåll i funktioner som är centrala med avseende på utvecklingen av området Vi stöder åtgärder som är fokuserade på att utveckla: Utveckla trivsamma boendemiljöer med goda sysselsättningsmöjligheter Byn som serviceproducent åt kommunen/staden och alla dess invånare Uppbyggande och tryggande av olika välfärdstjänster och servicefunktioner, samt basservice 21 Utvecklande av byamiljön för invånarnas trivsel, trygghet och hälsa Ge ungdomar möjlighet att utveckla olika evenemang och mötesplatser i den egna byn, vilket stärker byagemenskapen Stöda tanken om ett infopaket åt hela byns befolkning, fast bosatta och även fritidsbosatta om byns möjligheter och potential Utveckla och bevara värdefulla kulturlandskapsområden genom natur- och kulturturism Skapa förutsättningar för att spendera rekreationstid i naturen, bland annat genom vandringsleder, naturstigar, kanotleder, övernattningsmöjligheter, tillgängliga gästhamnar med service, besöksmål såsom fornlämningar och andra kulturhistoriska platser Investeringar för att inrätta, förbättra eller utvidga lokala grundläggande tjänster, inklusive fritidsoch kulturtjänster och infrastruktur i anslutning till dessa Utveckling och/eller marknadsföring av turisttjänster i anslutning till landsbygdsturism Erbjuda tystnadsupplevelser i en harmonisk landsbygdsmiljö, genom inredda hus med diverse bekvämligheter Integrering av invandrare och aktivera dem i byagemenskapen Skapa ett nytt tänkande; Tänk nytt, tänk litet – tänk stort! Möjligheter till lokala prioriteringar (ger pluspoäng om ansökan anknyter till området) Sydösterbotten: främja produktion och försäljning av närproducerade livsmedel i anslutning till besöksnäringen, utveckla ”kuvösmiljöer” för företagsutveckling och kulturutveckling, investeringar och utecklingsprojekt för naturturismen och rekreation, satsningar som anknyter till utveckling av kulturmiljöer, utveckling av samanvändningskoncept för lokal service, när- och brukardemokrati, utveckla och marknadsföra lokala boendemiljöer Vasaregionen: utnyttja skärgårdens och älvdalarnas resurser, satsningar som anknyter till utveckling av kulturmiljöer Jakobstadsregionen: uppmuntra till serviceproduktion i anslutning till föreningslivet, invandrarintegrering, innovationer och landsbygdsutveckling inom besöksnäringen, projekt som utvecklar uppsökande verksamhet hos äldre Karlebyregionen: uppmuntra till serviceproduktion i anslutning till föreningslivet, invandrarintegrering, projekt som utvecklar uppsökande verksamhet hos äldre Tyngdpunktsområdets andel av finansiering av LEADER-strategin (se tabell i slutet av kapitlet). 22 3.4.3. Hållbar utveckling Visionen för byarna i Österbotten år 2020 är att hållbar utveckling är ett varumärke för varje by och dess utvecklingspotential, utifrån den egna utvecklingspotentialen. Hållbar utveckling innebär en samhällelig förändring som sker och styrs globalt, regionalt och lokalt, dess syfte är att trygga möjligheterna till ett gott liv för nuvarande och kommande generationer. Med hjälp av program för en hållbar utveckling avser man att skapa en ekologisk hållbar utveckling samt att skapa ekonomiska, sociala och kulturella förutsättningar för detta. Vi behöver nya innovativa lösningar för landsbygdsplaneringen. Detta krävs också för att klimatpolitiken ska lyckas. Utvecklingsområden är samarbetet mellan olika aktörer, samordning av planläggning och övrig planering, ökad växelverkan och livscykeltänkande. Utvecklingsutmaningar Inom vårt verksamhetsområde i Österbotten pratar vi om att vi har tre olika regioner, en region i syd, en i mitten och en i norr. Varje region har olika utvecklingspotential, detta gäller även för byarna runt om i Österbotten och i de olika regionerna. Därför är det av yttersta vikt att den hållbara utvecklingen utgår ifrån de lokala behoven. Vi måste erkänna olikheterna i de olika regionerna för att utvecklingspotentialen skall kunna ge maximal utdelning och resultat. Vid eventuella kommunsammanslagningar kan detta få stora följder för den enskilda kommunen, byn och invånaren. Därför är det viktigt att byarna i Österbotten planerar sin framtid utgående ifrån de lokala behoven och i den hållbara utvecklingslinjen som man väljer. Den hållbara utvecklingen kan skötas genom att samla de aktiva aktörerna samt invånarna i byn, detta bör förankras brett i byn och alla intresserade skall få vara delaktiga i processen, slutprodukten tar sig uttryck genom byaplan, byaplanläggningsdokument och utgår ”vilja och åsikten i byn”, med vars hjälp man kan profilera sig gentemot kommunen m.fl. Byaföreningen har gamla anor som samlande funktion av invånarna, skapande och upprätthållande av evenemang. Den sociala gemenskapen och det sociala kapitalet har alltid varit byagemenskapens styrka och kommer att behövas ännu i högre grad i fortsättningen. Bybornas aktivitet är en oersättlig resurs i flertalet sammanhang. I byarna har man lärt sig att leva nära naturen, kunskapen finns om den hållbara utvecklingen och hur man håller koldioxidavtrycken på en låg nivå. Lösningarna i byarna gällande lokal energiproduktion baserad på bioenergi eller egenproducerad föda har kommit långt, samtidigt är levnadssätten och attityderna med tanke på miljöbelastning en naturlig del av vardagen. 23 Landsbygden och byarna kommer att möta nya behov, i och med att man kan konstatera att för stadsborna betyder landsbygden rekreation och det finns potential att skapa nya konsumtionslösningar. I framtiden kommer byarna, bland annat genom byaföreningarna att fungera som service- och tjänsteproducent åt byainvånarna, både för fastbosatta och deltidsbosatta. Landsbygden har också en viktig roll att spela i klimatförändringen. Byarna har potential att skapa och bygga upp olika former av självförsörjande funktioner, såsom nya och hållbara energilösningar. Potential för detta finns i luften, marken, vattnet och vattenvårdande åtgärder, samt skogen. Ekologisk profilering är en annan funktion som har utvecklingspotential, såsom närmat, lokalproducerat och ekologisk hantering. Infrastrukturen har även en stor betydelse, främst med tanke på telekommunikation, detta möjliggör distansarbete och minskar utsläppen från pendlingstrafiken. Närdemokrati är ett viktigt begrepp för framtiden. Vid eventuella kommunsammanslagningar kommer det att finnas ett överskott av närdemokrati och det är av största vikt att binda upp de aktiva människorna som hamnar utanför den stora strukturen och binda upp dem i den lokala byagemenskapen och byaföreningen. Målsättningar Aktiva byar som själva ger uttryck för de egna behoven, särskilt genom: byaplaner, byaplanläggning närdemokrati förnyelsebar energi samt projekt för självförsörjning och hållbar utveckling Målgrupp Byaråd, byaföreningar, regionala centralorganisationer, föreningar och aktörer på byanivå, aktörer som samlar kvinnor och ungdomar, företagare, små och medelstora företag, företagar- och rådgivningsorganisationer, utvecklingsbolag och utbildningsinstitutioner. Prioriterade åtgärder och innehåll i funktioner som är centrala med avseende på utvecklingen av området Vi stöder åtgärder som är fokuserade på att utveckla: Funktioner som tar tillvara och utvecklar det sociala kapitalet Hållbar utveckling Uppgörande av byaplaner samt byaplanläggning Närdemokrati Närmat, lokalproducerat och ekologisk hantering av produkter Nya och hållbara energilösningar ur resurser såsom vind, vatten, jord och skogen Investeringar för att inrätta, förbättra eller utvidga småskalig infrastruktur, inklusive investeringar som gäller förnybar energi Möjligheter till lokala prioriteringar (ger pluspoäng om ansökan anknyter till området) 24 Sydösterbotten: implementering av projekt och miljö- och energistrategier i Sydösterbotten på byanivån, utvecklings- och investeringsprojekt för nya och hållbara energilösningar som bygger på resurser inom vind, vatten, land och skog, med stark betoning på lokal nytta, samt ökad potential hos eko-odling Vasaregionen: närdemokrati och lokala påverkningsmöjligheter genom nya kanaler, nya hållbara energilösningar, smarta energisystem Jakobstadsregionen: mobilisera byanätverk för hållbar utveckling, företagsamhetsfostran och hållbar utveckling riktad till ungdomar Karlebyregionen: mobilisera byanätverk för hållbar utveckling, utveckla möjligheten att använda sig av naturens potential i byautvecklingen, företagsamhetsfostran och hållbar utveckling riktad till ungdomar Tyngdpunktsområdets andel av finansiering av LEADER-strategin (se tabell i slutet av kapitlet). 3.4.4. Informationssamhällets nätverk och förbindelser av betydelse för välfärden Visionen för byarna i Österbotten år 2020 är att infrastrukturen och kommunikationsförbindelserna har utvecklats samt att människornas välfärd i byarna tillhör toppen i Finland. Kommunikationsförbindelserna och välfärden skall utgå ifrån de lokala behoven på byanivå, särdragen och olikheterna är styrkor som skall erkännas, erfarenhetsutbyte mellan byarna i de olika regionerna genererar kunskapsutveckling och sparrande verksamhet som får byarna prestera maximalt, med tanke på den egna välfärden och välbefinnandet. Utvecklingsutmaningar Informationssamhället är ett kommunikations- och kunskapssamhälle, där man snabbt får tag på behövlig information via internet, genom snabba uppkopplingar. Detta innebär att tillgång till information och kunskapen om hur man använder informationen är viktigt både för företag och för privatpersoner. I dagens samhälle är det av yttersta vikt att marknadsföra sig på nätet, en stor del av det vardagliga arbetet sköts med hjälp av telekommunikation, detta är gällande även för primärnäringarna på landsbygden. Det sociala kapitalet har i allt större grad flyttat ut på internet, nya sociala medier dyker upp och kravet växer på att man skall vara social och synlig på nätet. I informationssamhället riskerar den del av befolkningen som inte har tillgång till den senaste kunskapen och informationen att bli förlorare och åsidosatta. Aldrig tidigare har information och kunskap föråldrats så snabbt som idag. Kommunikationsteknologin idag medför möjligheten att snabbt sprida nya innovationer och information över världen, samtidigt kan man även personligen ta del av andras information och innovationer. 25 I samverkan med den regionala byaombudsmannaverksamheten kan Svenska Österbottens byar också på andra sätt befrämja byarnas inträde i informationssamhället, bland annat via webbportaler. Målsättningar Människorna på landsbygden skall behandlas jämlikt och ha rätt att bo och vara verksamma där man så önskar, utgående från de egna behoven skapas förutsättningar, genom att: byarnas och byaföreningarnas roll kommer att stärkas i framtiden såsom service- och tjänsteproducent, eftersom trycket på kommunerna ökar och nya lösningar behöver utvecklas och upprätthållas som tar fasta på informationssamhällets möjligheter dagens informationssamhälle ställer nya krav på individen, samtidigt börjar individen omprioritera sina värderingar, vilket leder till nya möjligheter för landsbygden Målgrupp Byaråd, byaföreningar, regionala centralorganisationer, föreningar och aktörer på byanivå, aktörer som samlar kvinnor och ungdomar, företagare, små och medelstora företag, företagar- och rådgivningsorganisationer, utvecklingsbolag och utbildningsinstitutioner. Prioriterade åtgärder och innehåll i funktioner som är centrala med avseende på utvecklingen av området Vi stöder åtgärder som är fokuserade på att utveckla: upprätthållande, förbättrande och utvecklande av kommunikationsförbindelser, nätverk och infrastruktur utbildning, kurser och marknadsföringstjänster med den senaste tekniken, den egna byn synlig på nätet, service- och tjänsteutbudet synligt sociala satsningar, som motverkar utslagning och marginalisering olika former av integreringsåtgärder marknadsföringsåtgärder för att locka invånare till byn kartläggningar av kompetensen i den egna byn erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring Möjligheter till lokala prioriteringar (ger pluspoäng om ansökan anknyter till området) Sydösterbotten: stimulera tjänsteutbudet i befintlig utbyggd infrastruktur för att stärka trygghet, välfärd och trivsel på landsbygden, utveckla tjänster som marknadsför regionen för att locka nya invånare, utveckla användarvänlig IKT i hemvård Vasaregionen: närdemokrati och lokala påverkningsmöjligheter, uträtta ärenden elektroniskt, nya sätt att engagera invånarna via bredband, lokal-tv, medborgarråd, sociala medier Jakobstadsregionen: mobilisering av föreningslivet för att utveckla serviceutbudet Karlebyregionen: mobilisering av föreningslivet för att utveckla serviceutbudet 26 Tyngdpunktsområdets andel av finansiering av LEADER-strategin (se tabell i slutet av kapitlet). 3.5. Internationell och interregional strategi Visionen för byarna i Österbotten år 2020 är att flertalet av byarna har gränsöverskridande samarbete, både nationellt och internationellt. Erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring är centrala nyckelord. Genom möten och diskussioner över språkgränserna lär man sig och får nya infallsvinklar och perspektiv, vilket resulterar i att den egna utvecklingspotentialen tas till en ny nivå. Det gränsöverskridande samarbetet skall byggas upp från gamla kontakter, men även nya kontakter som har koppling till det egna området där man är verksam. Potentiella områden finner man genom kommunens/stadens vänorter, världsarv, natur, kultur och kulturarv, eller andra intressen som utövas i regionerna. Utvecklingsutmaningar Människorna runt om i byarna arbetar hårt för den egna hållbara utvecklingen i sitt eget lokalsamhälle, samtidigt finns det skäl att vidga sina vyer, byta kontakter över byagränsen, både nationellt och internationellt. Många gånger glömmer man bort hur viktiga dessa möten är över språkgränserna. Dessa möten ger utrymme för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring. Många mindre samhällen brottas med samma frågor och tillsammans kan man komma på effektiva lösningar som kan förankras i de båda regionerna. Det är viktigt att utveckla samarbetet både på bredden och på djupet för att förankra samarbetet på flesta möjliga nivåer. Detta för att så att säga sprida riskerna och undvika att gå miste om samarbete bara för att en kontakt bryts. Naturliga teman för gränsöverskridande samarbete är kulturturism, naturturism och ungdomar i våra byar, som är både landsbygdsnära och kustnära. En långsiktig strävan är att besökare i Österbotten förlänger vistelsen på landsbygden ett par dagar för att hinna ta del av vårt kulturarv och vår levande landsbygd. Gränsöverskridande samarbete och internationalisering behöver göras tillgängligt för byarna och byarna kan behöva hjälp i kontaktskapandet. Det är viktigt att man uttrycker de lokala behoven gällande gränsöverskridande samarbete och att man tar hjälp av de nätverk som finns tillgängliga. Studieresor som samlar den kritiska massan skapar förutsättningar för möten och dialog som i slutändan kan visa sig vara mycket värdefulla. Att besöka andra och ta del av deras kultur, erfarenheter och tillvägagångssätt kan ge injektioner till det egna nätverket som är av yttersta vikt. Många gånger blir man hemmablind och vågar inte visa upp och marknadsföra det som finns i ens egen omgivning, vilket leder till 27 att man går miste om besökare och turister, som i slutändan kan vara intressenter av service och tjänster på landsbygden som i allt högre grad bör byggas upp och utvecklas. För att få besökare till landsbygden, måste vi först mobilisera och skapa de förutsättningar som besöksnäringen efterfrågar. Målsättningar Aktörerna i Österbotten inom landsbygdsutvecklingen ska vara attraktiva och pålitliga samarbetsparter för gränsöverskridande samarbete, genom att: landsbygden i framtiden är en livskraftig och attraktiv arena där ungdomar trivs byarna har en stark gemenskap utifrån det sociala kapitalet, som också utvecklas genom gränsöverskridande samarbete både nationellt och internationellt Specificerade målsättningar för tyngdpunktsområdet i strategin under perioden: antal finansierade projekt 35 st. antal nya tjänster 10 andel kvinnor som berörs av projekten minst 50 % andel under 30 år som berörs av projekten minst 25 % andel invandrare som berörs av projekten minst 25 % Målgrupp Byaråd, byaföreningar, regionala centralorganisationer, föreningar och aktörer på byanivå, aktörer som samlar kvinnor och ungdomar, företagare. Prioriterade åtgärder och innehåll i funktioner som är centrala med avseende på utvecklingen av området Vi stöder åtgärder som är fokuserade på att utveckla: Satsningar på gränsöverskridande samarbete över språkgränserna, nationellt och internationellt Utvecklande av en mångsidigare näringsstruktur, särskilt besöksnäringar och kulturella och kreativa näringar Marknadsföring av den egna regionen Erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring Överföring och utveckling av kulturarv, traditioner och evenemang Möjligheter till lokala prioriteringar (ger pluspoäng om ansökan anknyter till området) Sydösterbotten: stimulera vänorts- och vänklubbsverksamhet, avknoppningar från Citta Slow-nätverket, utveckling av samarbete för marknadsföring av regionen genom kulturevenemang Vasaregionen: mobilisera nätverk kring världsarvet, kulturarv, turism med historisk anknytning, utvecklingssamarbete tillsammans med vänorter, samarbetsnätverk kring smarta energilösningar 28 Jakobstadsregionen: mobilisera nätverk kring kulturexport, projekt som tar tillvara invandrares och återflyttares kunskaper och erfarenheter, kultur- och naturturism Karlebyregionen: mobilisera nätverk kring kulturexport, kultur- och naturturism Tyngdpunktsområdets andel av finansiering av LEADER-strategin (se tabell i slutet av kapitlet). Geografiskt område för tyngdpunkterna inom Österbottens kusttrakters LEADER-strategi: Karleby (tidigare Karleby stad och Karleby landskommun), Kronoby, Larsmo, Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Korsholm, Vasa (Sundom och Höstves, övriga delar ej uteslutna), Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad. 3.6. Förvaltning Aktion Österbotten r.f. svarar för det operativa genomförandet av utvecklingsstrategierna. Föreningens styrelse drar upp riktlinjerna för föreningens utvecklingsarbete och beslutar om utvecklingsstrategin som helhet och riktlinjerna för de enskilda strategierna. I anslutning till respektive strategi tar den aktuella lokala aktionsgruppen ställning till de enskilda projekten. Aktion Österbottens viktigaste samarbetsparter finns i föreningslivet och kommunerna i Österbotten. De främsta resurserna bygger på frivilligarbete och det sociala kapital som finns i landskapet. Det ställer särskilda krav på att utveckla en lärandekultur för landsbygdsutveckling, eftersom mycket av det som man strävar till att utveckla bygger på så kallad tyst kunskap. Det är också viktigt att ständigt utveckla LEADERmetoden och fortsättningsvis bidra till kapacitetsbyggande för invånarna på landsbygden. Det handlar om att stärka mänskornas förmågor och kompetenser att möta utmaningarna som strukturomvandlingen ställer oss inför. I det sammanhanget avser Aktion Österbotten att samarbeta med Åbo Akademi i Vasa samt fortbildningsenheterna vid Yrkesakademin och Optima. Från Aktion Österbottens sida har vi under en längre tid konstaterat att de projekt som finansieras genererar även en tyst kunskap och kompetens som i allt högre utsträckning bör uppmärksammas. För att öka genomslagskraften i landsbygdsutvecklingen vill vi på olika sätt bidra till kompetenshöjning genom att samarbeta med Åbo Akademi och andra utbildningsinstanser. Potentiella slutarbeten, men även arbeten för doktorander inom landsbygdsforskningen, kunde utgöras av att man tar ett case och analyserar en by i Österbotten i samråd med de aktiva byaråden eller byaföreningarna. Slutprodukten kunde utmynna i en fördjupad byaplan och processen utgörs av sparrande verksamhet för byborna och byaaktivisterna. I sin årliga verksamhetsplan anger föreningen hur man avser att genomföra verksamheten, bland annat organiseringen av strategins genomförande, informationsåtgärder och utbildningsåtgärder. En väsentlig förutsättning för ett effektivt genomförande är en decentraliserad organisation med ett sammanhållet kansli som har verksamhetspunkter i norr, i mitten och i söder. Det ger förutsättningar för organisationen och fältet att mötas och för ett samarbete med det lokala näringslivet. Genomförandeplan, informationsplan och lärandeplan framgår ur bilagorna. Företagare och enskilda personer bistår med sakkunskap för att lösa bransch- och projektrelaterade utmaningar. Samarbetet med andra myndigheter är också centralt, särskilt Österbottens förbund och Österbottens ELY-central. Samarbetet med ELY-centralen är betydelsefullt för en effektiv projekt- och strategihantering och för gemensam information och rådgivning som stöder projektägarna i det praktiska 29 genomförandet av projekt. Aktion Österbotten kommer tillsammans med andra aktörer och Österbottens ELY-central att utarbeta ett avtal eller motsvarande om samarbetet och arbetsfördelningen i regionen. Den strategiska koordineringen sker utgående från modeller i landskapets samarbetsgrupp MYR, dess sekretariat och dess landsbygdssektion, i vilka Aktion Österbotten intagit en aktiv roll. Viktiga samarbetsparter särskilt för näringslivsutvecklingen är Vasaregionens utveckling Ab, Företagshuset Dynamo, Ab Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia, Kristinestads Näringslivscentral Ab, med flera. Samarbetet är viktigt för att effektivt utnyttja den kunskap som finns inom området. Vid behov kan samarbetet säkerställas genom samarbetsavtal med berörda parter. Målsättningar Aktion Österbotten upprätthåller en effektiv, öppen och kundtillvänd förvaltning som uppmanar till lärande genom att: ha som utgångspunkt att vara en organisation för lokal utveckling i Österbotten sträva till att åstadkomma en lärande region för landsbygdsutveckling utveckla LEADER-metoden och kapacitetsbyggandet i de lokala samhällena i sin verksamhet iaktta principerna för god förvaltning basera verksamheten på öppenhet kring de olika stödstrategiernas mål, åtgärder och projektbeviljningskriterier betona de interna processernas kvalitet och snabbhet och upprätthålla en fungerande kvalitetssäkring/processbeskrivningar av verksamheten i högre grad eftersträva snabbare och säkrare elektronisk behandling av ansökningar kontinuerligt göra egna riskbedömningar i det vardagliga arbetet samt upprätthålla en kris-mapp Åtgärder Aktion Österbotten vidtar följande åtgärder: förvaltar och verkställer den övergripande utvecklingsstrategin och de olika understrategierna upprätthåller en aktuell kvalitetssäkring/intern kontroll av organisationens hela verksamhet sköter om kontakter till regionala och statliga myndigheter, deltar i olika former av strategiarbete bedriver informationsverksamhet riktad till samarbetspartners, projektägare, media och allmänhet. Aktion Österbotten ger ut informationsprodukter som stöder verksamheten, samt upprätthåller en plan för informationsverksamheten handhar ekonomihanteringen för den egna organisationen och i mån av möjlighet ge stöd åt projekten i deras ekonomihantering projekt- och ekonomihantering utveckla samarbetet med Österbottens ELY-central, Österbottens förbund och andra viktiga regionutvecklingsmyndigheter verkar som ansvarig för internationella kontakter för att förstärka och utvidga det internationella kontaktnätet och bistå de enskilda projekten upprätthåller ett nära samarbete med Yhyres kehittämisyhdistys ry och Pirityiset ry 30 handhar regionala ansvarsområden med fältkontakt, mobilisering och uppföljning vidtar aktiveringsåtgärder och främjar områdets verksamhet, sammanför verksamhetsområdets aktörer till regelbundna Landsbygdsparlament kunskapsutveckling och stöd åt projektägare inom ramen för LEADER-metoden i samarbete med högskolor, utbildningsinstanser och FoU-enheter ordnar kurser, utbildningar och utvärderar verksamheterna och strategiernas genomslag i samarbete med områdets aktörer handhar inom ramen för statliga anslag byaombundsmannaverksamhet, som ger synergier åt förverkligandet av utvecklingsstrategierna 3.7. Bindande verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar följande kommuner (101.126 invånare) och kommundelar (6.428 invånare), totalt 107.554 invånare enligt befolkningsantal 31.12.2012, Statistikcentralen: Jakobstad, 19.657 invånare Karleby, det s.k. svenska landsbygdsområdet 3.600 invånare (totalt 46.773) Kaskö, 1.384 invånare Korsnäs, 2.229 invånare Korsholm, 19.009 invånare Kristinestad, 7.050 invånare Kronoby, 6.663 invånare Malax, 5.592 invånare Nykarleby, 7.522 invånare Närpes, 9.374 invånare Larsmo, 4.993 invånare Pedersöre, 10.944 invånare Vasa, Sundom by 2.828 invånare (totalt 65.674 ) Vörå, 6.708 invånare För Vasa och Karleby beskrivs avgränsningarna mer noggrant i karta i bilaga 7, 81 12, 13, 14 och 17. 31 3.8 Finansiering och målsättningar Tabell över total ram för Leader-strategi för Österbottens kusttrakter. Leader-strategi för Österbottens kusttrakter År EU+stat Kommunal Privat 2014 1.284.000 321.000 864.231 2015 1.284.000 321.000 864.231 2016 1.284.000 321.000 864.231 2017 1.284.000 321.000 864.231 2018 1.284.000 321.000 864.231 2019 1.284.000 321.000 864.231 2020 1.284.000 321.000 864.231 TOTALT 8.988.000 2.247.000 6.049.615 Totalt 2.469.231 2.469.231 2.469.231 2.469.231 2.469.231 2.469.231 2.469.231 17.284.615 Tabell hänvisning: Kommunal medfinansiering säkrad, se bilaga 5. Tabell över resursallokering per tyngdpunktsområde på årsbasis. Per år Tyngdpunktsområde 1 Förstärkt kunskaps- och innovationsmiljö 2 Högre socialt kapital och stärkt sammanhållning 3 Mångsidigare näringsstruktur 4 Livskraftiga lokala byagemenskaper 1. Städer och landsbygd i växelverkan 2. Livskraftiga och attraktiva byar 3. Hållbar utveckling 4. Informationssamhällets nätverk och förbindelser av betydelse för välfärden 5 Internationella och gränsregionala projekt 6 Förvaltning Mål % 10 15 10 35 5 10 10 10 15 15 100 Budget 246.923 370.385 246.923 864.230 Antal projekt 5 7 8 12 370.385 370.385 2.469.231 5 38 32 Tabell över resursallokering per tyngdpunktsområde för hela programperioden 2014-2020. För hela programperioden Tyngdpunktsområde 1 Förstärkt kunskaps och innovationsmiljö 2 Högre socialt kapital och stärkt sammanhållning 3 Mångsidigare näringsstruktur 4 Livskraftiga lokala byagemenskaper Städer och landsbygd i växelverkan Livskraftiga och attraktiva byar Hållbar utveckling Informationssamhällets nätverk och förbindelser av betydelse för välfärden 5 Internationella och gränsregionala projekt 6 Förvaltning Mål % 10 15 10 35 5 10 10 10 15 15 100 Budget 1.728.461 2.592.688 1.728.461 6.049.629 Antal projekt 35 50 55 85 2.592.688 2.592.688 17.284.615 35 260 33 De specificerade avkastnings- och resultatmålen, som bygger på ovanstående resurser är följande, enligt tyngdpunktsområde: Tyngdpunktsområde* 3.1* 3.2* 3.3* 3.4* 3.5* Totalt 35 50 55 85 35 260 Antal finansierade projekt Antal nya företag Antal företag som utvecklar sin verksamhet 10 20 20 30 40 Antal ny sysselsättning 60 Obs. Har inte specificerats enligt tyngdpunktsområde utan är en helhetsbedömning. Antal bevarad syssel-sättning 30 Antal nya tjänsteproducenter (föreningar) 30 30 Antal befintliga tjänsteproducenter som utvecklar sin verksamhet (föreningar) 30 30 Antal nya tjänster 40 10 Andel kvinnor som berörs av projekten Följs upp minst 50 % Andel under 30 år som berörs av projekten minst 25 % Andel invandrare som berörs av projekten minst 25 % Följs upp Följs upp Följs upp Följs upp Följs upp Följs upp Följs upp Följs upp Följs upp Följs upp Följs upp Följs upp 50 34 För uppföljningen av strategin uppgörs en mer detaljerad uppföljningsförteckning, vilken fokuserar på åtminstone samma indikatorer som det nationella programmet: vilka nya företag som deltar (antal; män/kvinnnor/ungdomar; namn/bransch/omsättning) vilka nya tjänster som utvecklas (antal; kortfattad beskrivning) antal sysselsatta under projekttiden (män/kvinnor/ungdomar) antal deltagare i utbildningar (män/kvinnor/ungdomar) antal deltagare i aktiveringstillfällen (män/kvinnor/ungdomar) uppföljning av talkotimmar i samband med genomförandet av projekt Insamlingen av uppföljningsindikatorer ska kunna anpassas till individuella projekt och även kunna även ha en mer detaljerad utformning. Då genomförandet av nästa programperiod inleds upprättas en skild plan för uppföljning. Avsikten med en mer individualiserad uppföljning är att vi ska följa upp de mjuka inslagen i utvecklingen, som kanske inte syns omedelbart i hårda indikatorer som nya jobb och företag. 35 3.9. Beskrivning av beredningsprocessen och de aktörer som har deltagit i beredningen Aktion Österbottens programskrivningsgrupp har koordinerat arbetet med uppgörandet av förslaget till Leader-strategi. Under beredningsprocessen har hållits ett flertal diskussioner och seminarier. Utöver detta har Aktion Österbottens utvecklingsstrategi förevisats även på andra tillfällen och erhållit respons. Förteckning över de personer som tagit del av Aktion Österbotten r.f.:s utvecklingsstrategi till och med 14.06.2013: Män Kvinnor 10.4.2012 Datum Radisson Blu, Vasa Plats 5 6 16.4.2012 Radisson Blu, Vasa 6 27.4.2012 Korsholms ämbetshus 7 2 7 Under 25 Deltagare totalt 11 8 14 11.6.2012 Åminne Folkpark 16 27 12.6.2012 Polaris Edsevö 13 18 27.8.2012 Kronoby Folkhögskola 9 5 14 28.8.2012 Radisson Blu, Vasa 1 6 7 43 4 31 30.8.2012 After Eight, Jakobstad 5 14 6.9.2012 Närpes stadshus 5 15 1 20 6.9.2012 Café Albert, Närpes 8 6 12 14 7.9.2012 Kronoby Folkhögskola 14 6 20 30 19 14.9.2012 Vasa 6 24 14.9.2012 Mårtes gårdsmuseum 9 9 18 24.9.2012 Kristinestad 6 5 11 25.9.2012 Tammerfors 88 71 159 26.9.2012 Korsholms ämbetshus 5 9 14 11.10.2012 Korsholms kulturhus 15 13 28 15.11.2012 Kommungården, Malax 25 37 22.11.2012 Korsholms kulturhus 11 6 17 24.11.2012 Ilmajoki 4 9 13 25.1.2013 Korsholms kulturhus 30 21 51 26.1.2013 Radisson Blu, Vasa 6 4 10 8.2.2013 Vasa 4 12 16 16.5.2013 Korsholms högstadium 10 3 12 13 21.5.2013 Korsholms högstadium 8 0 8 8 5.6.2013 Vasa 5 3 8 11.6.2013 Karperö 16 19 35 337 357 Summa 15 52 62 694 Utöver dessa åtgärder har strategidokumentet satts ut på DinÅsikt, per 14.6.2013 har 276 personer bekantat sig med strategierna och 1 åsikt har erhållits. Arbetsgruppen för Svenska Österbottens byar har behandlat förslaget och granskat det i förhållande till Svenska Österbottens byautvecklingsprogram den 04.10.2012. 36 Styrelsen för Aktion Österbotten r.f. har behandlat förslaget och granskat det i förhållande till föreningens nuvarande verksamhet den 5.6.2013. Kustaktionsgruppen har behandlat förslaget och granskat det i förhållande till fiske-LEADER- verksamheten den 13.06.2013. Utlåtanden har begärts av följande instanser: 1. Österbottens förbund 2. Österbottens NTM-central olika avdelningar 3. Företagshuset Dynamo 4. Vasaregionens utveckling Ab 5. Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia 6. Kristinestads näringslivscentral Ab 7. Österbottens företagarförening 8. Kommunerna på verksamhetsområdet, 14 stycken (finansieringsavtal) 9. Åbo Akademi, Landsbygdsprofessor Kjell Andersson 10. Lantbrukssällskapet, Pro Agria 11. SLC 37 Förteckning över de personer som tagit del av Aktion Österbotten r.f.:s utvecklingsstrategi till och med 14.06.2013 genom utlåtanden: Begärt Stad, kommun/ organisation Erhållet Män Kvinnor Deltagare tot. 10.4.2013 Jakobstads stad 5.6.2013 10 7 17 10.4.2013 Karleby stad 28.5.2013 3 0 3 10.4.2013 Kaskö stad 28.5.2013 7 5 12 10.4.2013 Kristinestads stad 3.6.2013 11 4 15 10.4.2013 Korsnäs kommun 4.6.2013 10.4.2013 Korsholms kommun 10.6.2013 1 10.4.2013 Vörå kommun 8.5.2013 8 10.4.2013 Vasa stad 17.5.2013 1 10.4.2013 Pedersöre kommun 28.5.2013 7 7 14 10.4.2013 Närpes stad 15.5.2013 13 6 19 10.4.2013 Nykarleby stad 23.5.2013 10 4 14 10.4.2013 Malax kommun 30.5.2013 8 3 11 10.4.2013 Larsmo kommun 20.5.2013 9 7 16 11.4.2013 Österbottens förbund 21.5.2013 11 20 11.4.2013 ELY-centralen, Landsbygds- och energienheten 20.5.2013 5 9 9 3 1 5 13 1 10.4.2013 Kronoby kommun 14 11.4.2013 ELY-centralen, Fiskerigruppen 20.5.2013 1 2 11.4.2013 Österbottens Svenska Producentförbund 21.5.2013 12 2 14 6 4 10 2 207 11.4.2013 Vasaregionens Utveckling Ab VASEK 11.4.2013 Ab Företagshuset Dynamo Oy 11.4.2013 Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia 11.4.2013 Kristinestads näringslivscentral Ab 11.4.2013 ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap 11.4.2013 Åbo Akademi (Demografi och Landsbygdsforsk.) 21.5.2013 11.4.2013 Österbottens Företagarförening 20.5.2013 Kvarnen samkommun 4.6.2013 20.5.2013 Yrkesakademin i Österbotten 6.6.2013 1 17.5.2013 2 1 6 126 81 Kommunrepresentanter, Jakobstadsregionen Totalt 8 På basis av den feedback som kommit under beredningsskedet har strategiförslaget ombearbetats. En förteckning över inkomna utlåtanden och hur de beaktats finns i bilaga 19. Således har totalt 1177 personer (varav 463 män, 438 kvinnor och 52 personer under 25 år, samt 276 personer har bekantat sig med strategierna via DinÅsikt) tagit del av LEADER strategierna per 14.6.2013. 38 4. Kust-Österbottens fiske-LEADER Österbotten 2020 är en plats för livskraftiga kustsamhällen där det fortfarande frodas en fiskerinäring med framtidstro och som är stadd i utveckling. Intressenterna utnyttjar ny kunskap och möjligheter till diversifiering av verksamheten för att skapa sysselsättning för sig själva och andra och bidra till att hålla kust- och skärgårdsbyarna levande. Inom KAG arbetar vi enligt devisen Kustnära är lika med ansvarsfullhet och hållbarhet! 39 4.1 Förstärkt kunskaps- och innovationsmiljö Utvecklingsutmaningar En av de stora utmaningarna för fiskerinäringen är att anpassa verksamheten inom ramen för hållbar utveckling och att kunna beskriva för omvärlden de insatser som görs. I konceptet hållbar utveckling bör även faktorer som inverkar negativt på näringen, som säl och skarv, inbegripas. Kunskapen om våra lokala fiskbestånd bör stärkas. Fisket är beroende av att fiskbeståndens reproduktion fungerar och att miljön är i skick. Utan att dessa grundläggande element fungerar är det svårt för näringen att utvecklas på ett hållbart sätt. I samband med reduktionsfisket och tillvaratagandet av de s.k. mindre utnyttjade fiskarterna, främst mörtfiskbestånd, är det viktigt att ha god kunskap om fiskbestånden. För att styra utvecklingen i en positiv riktning är det väsentligt att samarbetet med övriga aktörer i samhället fungerar. Här har fiskerinäringen en god möjlighet att skapa ett fruktbart samarbete med framför allt jordbruket och pälsdjursnäringen. Fisketekniken och utvecklingen av fångstredskapen är ett viktigt element i denna utveckling. För att kunna dra nytta av de möjligheter som identifieras är det viktigt att stärka kunskapsnivån om aktuella frågor bland alla aktörer inom fiskerinäringen. Ny kunskap kan tas fram, förädlas och vidareföras genom information, skolning och rådgivning samt i begränsad omfattning även via studiebesök. Nya tankar som föds via erfarenhetsutbyte med aktörer inom näringen, både nationellt och internationellt, stöder utvecklingen. Näringen borde kraftigare än i dag stärka det interna samarbetet och sikta mot en gemensam plattform eller kluster inom näringen för att stärka olika utvecklingsåtgärder. Följande utmaningar är i fokus: En näring med framtidstro där den enskilda individen kommer att ta ett större ansvar för sitt egna ekologiska fotavtryck i en motverkan av klimatförändringen och på ett indirekt sätt även öka de positiva effekterna för hälsa och välmående Målsättningar Målsättningarna är innovationer och nya arbetstillfällen inom fiskerinäringen genom att: stärka kunskapsbasen öka förståelsen för aktiviteterna lokalt och ge fiskerinäringen en framtidstro med utvecklingspotential med en nationell och global acceptans för lokala aktiviteter i en ekologisk balans Specificerade målsättningar för strategin under perioden är: antal finansierade projekt 35 st. antal företag som utvecklar sin verksamhet 20 st. andel kvinnor som berörs av utbildningsprojekt minst 50 % andel under 30 år som berörs av utbildningsprojekt 25 % 40 Målgrupp Fiskare och övriga primärproducenter inom fiskeribranschen, företagare, aktörer inom branschen, aktörer som samlar ungdomar eller kvinnor, forsknings- och utvecklingsinstanser. Prioriterade åtgärder och innehåll i funktioner som är centrala med avseende på utvecklingen av området (kopplingar till nationella programmet inom parentes) Vi stöder åtgärder som: utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som är innovativa experimentella projekt i avsikt att skapa nya verksamheter som är i balans med ekologin utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som bidrar till att positiva internationella influenser prövas lokalt i avsikt att förändra och skapa verksamheter eller företeelser som är till nytta för fisket och kustbefolkningen Möjligheter till lokala prioriteringar (utesluter inte finansiering och ger pluspoäng om ansökan anknyter till området) Sydösterbotten: utvecklings- och investeringsprojekt i nya verksamhetsfunktioner, insatser kring bioekonomi och fiskodling, insatser kring fiske- och vattenvård, restaurering av fiskvandringsleder och -lekplatser Vasaregionen: projekt som sammanför utförare i anknytning till näringen och Forskning och utvecklingsenheter, innovationer för fisketurismen, insatser kring fisketeknik, åtgärder som stöder uppförandet av ett infocenter/kunskapscenter, insatser kring fiske- och vattenvård, restaurering av fiskvandringsleder och –lekplatser Jakobstads- och Karlebyregionen: insatser kring biobränslen och fisketurism, biprodukter från fisk och fisketurism, insatser kring fisketeknik, insatser kring fiske- och vattenvård, restaurering av fiskvandringsleder och -lekplatser Finansiering av fiske-LEADER-strategin (se tabell i slutet av kapitlet). 4.2 Högre socialt kapital och förstärkt sammanhållning Utvecklingsutmaningar I ett hållbarhetsperspektiv är verksamheter som baserar sig på råvaror från det kustnära fisket en produktion, som bör lyftas fram som en viktig länk för att producera protein med ringa ekologiskt fotavtryck. Kopplingen till kommande generationer kan lyftas fram genom insatser av ungdomen som ambassadörer för ett hållbart fiske och god miljö. Genom att aktivera ungdomen i miljörelaterad verksamhet kan man öka förståelsen bland primärproducenterna för de miljöeffekter olika verksamheter orsakar, och samtidigt förstärka sammanhållningen bland primärproducenter på landsbygden. I ett utvecklingsperspektiv är det ofta kvinnorna som står för nyskapande verksamhet inom näringen. Detta märks t.ex. inom fiskförädlingen eller i tillvaratagandet av biprodukter av fisk såsom fiskskinn. Att 41 uppmuntra till kvinnors företagande är en möjlighet att skapa nya arbetsplatser i kust- och skärgårdsbyarna. Kultur och traditioner i kombination med fisket är en möjlig framgångsmodell. Temaveckor, happenings och andra aktiviteter stärker sammanhållningen i kustbyarna. Den arbetsrelaterade invandringen borde utnyttjas bättre för att tillföra näringen nya idéer kring användningen av fisk. Samtidigt skulle invandrarna ges bättre möjligheter till integrering i lokalsamhällena. Det måste vare eftersträvansvärt att få in andra kulturers erfarenheter och kunskap gällande fiskemetoder, hantering, tillvaratagande av olika fiskarter och fiskens olika beståndsdelar. Genom att intressera invandrare för fisket och fiskförädlingen ges möjligheter till nyetablerade företag inom näringen. Insatsen kunde bestå av att visa på möjligheterna inom branschen samt att etablera nätverk som innehåller en form av coaching inom fisket och förädlingen i växelverkan. Följande utmaningar är i fokus: En näring som initierar till nätverkande med aktörer för att öka förståelsen av fiskerinäringens helhet och del i kustbefolkningens liv och utkomst Framtidens välutvecklade verksamhet inom näringen skapar ett hållbart samspel utan att ge upphov till oro för framtida generationer Målsättningar Målsättningarna är ett utökat och förstärkt samförstånd mellan olika intressegrupper med anknytning till kusten och fisket genom: samarbets- och nätverksprojekt mellan aktörer som berörs Specificerade målsättningar för strategin under perioden är: antal finansierade projekt 30 st. andel kvinnor som berörs av utbildningsprojekt minst 50 % andel under 30 år som berörs av utbildningsprojekt 25 % andel invandrare som berörs av utbildningsprojekt 25 % Målgrupp Fiskare och övriga primärproducenter inom fiskeribranschen, företagare, aktörer inom branschen, aktörer som samlar ungdomar eller kvinnor, forsknings- och utvecklingsinstanser. Prioriterade åtgärder och innehåll i funktioner som är centrala med avseende på utvecklingen av området (kopplingar till nationella programmet inom parentes) Vi stöder åtgärder som: utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som ger olika målgrupper möjligheter att delta i ett utvecklingsarbete som överensstämmer med de uppställda målen utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som främjar samarbetet mellan branschens aktörer 42 Möjligheter till lokala prioriteringar (utesluter inte finansiering och ger pluspoäng om ansökan anknyter till området) Sydösterbotten: utvecklings- och investeringsprojekt för att främja samarbetet mellan branschens aktörer Vasaregionen: nya evenemang och kampanjer som blir samlingspunkter i anknytning till den traditionella fiskekulturen Jakobstads- och Karlebyregionen: utvecklings- och investeringsprojekt för att främja samarbetet mellan branschens aktörer. Finansiering av fiske-LEADER-strategin (se tabell i slutet av kapitlet). 4.3. Mångsidigare näringsstruktur Utvecklingsutmaningar Fiskerinäringen ligger efter övrig primärproduktion i användning av ny teknik och ny kommunikationsteknologi. Detta avspeglar sig i viljan och hur länge det tar tidsmässigt att ta till sig nya saker. Internet och de sociala medierna är en möjlighet som bör utnyttjas inom näringen. När andelen inhemsk fisk minskar i affärernas utbud leder det till problem inom fiskdistributionen, som måste tacklas på något sätt. Närproducerat och närheten till konsumenterna stiger i betydelse och är samtidigt ett sätt att minska det ekologiska fotavtrycket. Diversifieringen av fiskerinäringen är en möjlighet när primärproduktionen blir alltmer trängd. Fisket har alltid utgjort en viktig del i det mångsyssleri som kännetecknar människornas inkomstbild i kust- och skärgårdsbyarna. Andra delar i detta har traditionellt utgjorts av pälsdjursuppfödning, skogsbruk och tillfälliga jobb vid sidan om. Vattenbruket har en viktig roll i stärkandet av näringen framöver. Nya möjligheter till diversifiering bör sökas inom framför allt servicenäringarna. Upplevelseturismen i form av naturturism tangerar fisket på så sätt, att fiskarna kan fungera som transportföretagare och köra turisterna från ett ställe till ett annat, föra ut dem och se på t.ex. vittjning av fiskeredskap eller ut och se på sälar. Möjligheter finns både sommartid och vintertid, och kombinationen med mat och logi är naturlig. Samarbete och nätverkstänkande är viktigt om detta skall lyckas. Följande utmaningar är i fokus: En näring med framtidstro där ekonomiska resultat stämmer överens med en god livskvalitet och beaktar till fullo det ekologiska samspelet i en ren livsmiljö som möjliggör en tillgång på rena produkter Målsättningar Målsättningarna är nya arbetstillfällen inom fiskerinäringen genom att: diversifiera verksamheten inom yrkesfisket och påvisa alternativa utkomstmöjligheter för kustbefolkningen 43 skapa en framtid inom näringen i balans med naturen och samverka över gränserna för både branschoch produktionsinriktning Specificerade målsättningar för strategin under perioden är: antal finansierade projekt 60 st. antal nya företag 10 st. antal befintliga företag som utvecklar sin verksamhet 20 st. andel kvinnor som berörs av projekten minst 50 % andel under 30 år som berörs av projekten 25 % Målgrupp Fiskare och övriga primärproducenter inom fiskeribranschen, företagare, aktörer inom branschen, aktörer som samlar ungdomar eller kvinnor, forsknings- och utvecklingsinstanser. Prioriterade åtgärder och innehåll i funktioner som är centrala med avseende på utvecklingen av (kopplingar till nationella programmet inom parentes) Vi stöder åtgärder som: utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som utvecklar näringsstrukturen och samarbetet mellan företagare, branschaktörer utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt samt information och handledning vid enskilda fall av verksamhetsdiversifiering Möjligheter till lokala prioriteringar (utesluter inte finansiering och ger pluspoäng om ansökan anknyter till området): Sydösterbotten: utveckling av mångsidigheten inom näringen, utveckling av vattenbruket, utveckling av fiskförädlingen, ibruktagande av ny teknik och kommunikationsteknologi, utveckla specialprodukter, åtgärder som stöder vattenvård Vasaregionen: breddning av näringsstrukturen, samarbete med andra branscher, utveckling av specialprodukter, kring fiskförädling och fisketeknik, ibruktagande av ny teknik och kommunikationsteknologi, utveckla specialprodukter, åtgärder som stöder vattenvård Jakobstads- och Karlebyregionen: utveckling av mångsidigheten inom näringen, utveckling av specialprodukter kring fiskförädling och fisketeknik, ibruktagande av ny teknik och kommunikationsteknologi, utveckla specialprodukter, utveckling av tekniska innovationer i samarbete med båtbyggarbranschen som gynnar fisket, åtgärder som stöder vattenvård Finansiering av fiske-LEADER-strategin (se tabell i slutet av kapitlet). 44 4.4. Livskraftiga kustsamhällen Utvecklingsutmaningar Ett livskraftigt samhälle hänger ihop med förutom arbetsplatser även med traditioner, kultur och olika aktiviteter som stärker dessa. I kust- och skärgårdsbyarna finns det ett levande intresse för allt som har med havet och fisket att göra. Fiskevården är en verksamhet som intresserar såväl yngre som äldre människor. Stora resurser i både tid och pengar sätts årligen på t.ex. fiskutplanteringar, restaureringar av fiskens lekområden mm. för att förbättra möjligheterna till fiske längs kusten. Förändringar i miljön, landhöjningen och dylikt gör att det kontinuerligt finns behov för fiskevårdande åtgärder. För att åtgärderna skall bli de rätta och resultaten hållbara krävs det noggrann planering av verksamheten. Matkulturen ger möjligheter till utveckling i kustsamhällena. Traditionen med fiskdagar eller fiskmarknader under sommaren kan utvecklas ytterligare. Kombinationen och samarbetet med t.ex. fiske- och sälmuséer är en möjlighet. De många fiskehamnarna längs kusten (bilaga 15) är en naturlig knutpunkt för denna typ av verksamhet. En breddning av verksamheten även till andra årstider än sommaren är av intresse för att stöda fiskeriverksamheten i kustsamhällena. Information och modeller utifrån stöder utvecklingsarbetet. Följande utmaningar är i fokus: Framtidens välutvecklade verksamhet inom näringen skapar ett hållbart samspel utan att ge upphov till oro för framtida generationer Målsättningar Målsättningarna är att öka förståelsen för aktiviteterna lokalt och ge fiskerinäringen en framtidstro genom: utvecklingspotential med en nationell och global acceptans för lokala aktiviteter i en ekologisk balans stöda fiskekulturen och verksamheter som tangerar fisket Specificerade målsättningar för tyngdpunktsområdet i strategin under perioden: antal finansierade projekt 30 st. antal nya tjänster 20 antal nya tjänsteproducenter 20 antal bevarade tjänsteproducenter 20 andel kvinnor som berörs av projekten minst 50 % andel under 30 år som berörs av projekten minst 25 % andel invandrare som berörs av projekten minst 25 % Målgrupp Fiskare och övriga primärproducenter inom fiskeribranschen företagare, aktörer inom branschen, aktörer som samlar ungdomar eller kvinnor, forsknings- och utvecklingsinstanser. 45 Prioriterade åtgärder och innehåll i funktioner som är centrala med avseende på utvecklingen av området (kopplingar till nationella programmet inom parentes) Vi stöder åtgärder som: utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som skapar sammankomster med en målsättning att informera och förbättra verksamheter till nytta för fisket och den ekologiska balansen utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som befrämjar samarbetskontakter mellan länder och varierande grupper med verksamheter som tangerar fisket och kustbefolkningen utvecklings-, investeringseller utbildningsprojekt som upprätthåller en aktiv informationsverksamhet som ett verktyg att trygga framtidens fiske och upprätthållande traditionella kustverksamheter utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som bidrar till förnyelser av byar och verksamheter som återställer eller uppgraderar kulturarv, naturarv och landskap Möjligheter till lokala prioriteringar (utesluter inte finansiering och ger pluspoäng om ansökan anknyter till området): Sydösterbotten: utveckla evenemangsteman och -koncept som anknyter till fiskerinäringen och som marknadsför regionen, utveckla verksamheten i fiskehamnarna, åtgärder som stöder vattenvård Vasaregionen: åtgärder som anknyter till helhetsplaner för byarnas utveckling, utveckla verksamheten i fiskehamnarna, åtgärder som stöder vattenvård Jakobstads- och Karlebyregionen: åtgärder som anknyter till helhetsplaner för byarnas utveckling, utveckla verksamheten i fiskehamnarna, åtgärder som stöder vattenvård Finansiering av fiske-LEADER-strategin (se tabell i slutet av kapitlet). 4.5 Internationell strategi Utvecklingsutmaningar Fiskerinäringen i Österbotten har långa traditioner och har haft en betydelsefull roll för befolkningen, dels som föda, dels som foder för andra primärnäringar. Många generationer har erhållit sin utkomst från det kustnära yrkesfisket. Yrkesfisket är inte idag detsamma som det var för några år sedan, ej heller som det var för några decennier sedan. Fiskarkåren brottas med många utmaningar, dels är det kamp om fångsterna mellan fiskare, skarv och säl. Nya bestämmelser, lagar och direktiv sätter näringen på prov, samtidigt som yrkeskåren blir äldre och det är en utmaning att locka unga människor till näringen. Den största risken för yrkesfisket är att en lång tradition går i graven. För att motverka dessa risker är det av största betydelse att finna nya möjligheter med det kustnära fisket, dels handlar det om diversifiering men även att finna nya möjligheter. Att vidga sina vyer är alltid bra, andra yrkesfiskare utanför Österbottens gränser tampas även med liknande bekymmer, därför är internationell 46 samverkan, erfarenhetsutbyte med tanke på kunskapsutveckling, innovativa lösningar, naturvård och diversifiering av största betydelse. Yrkesfiskaren idag behöver i allt högre utsträckning ta in ny teknik i båten, nya metoder gällande marknadsföring, förädla sin fångst i större utsträckning och rikta sitt fiske till olika fiskearter utifrån årstid och tillgång. Målsättningar Målsättningarna är att öka förståelsen genom växelverkan och erfarenhetsutbyte internationellt och ge fiskerinäringen en framtidstro genom: skapa en framtid inom näringen i balans med naturen och samverka över de internationella gränserna för både bransch- och produktionsinriktning utvecklingspotential med en internationell och global acceptans för lokala aktiviteter i en ekologisk balans samarbets- och nätverksprojekt mellan internationella aktörer som berörs En näring med framtidstro där den enskilda individen kommer att ta ett större ansvar för sitt egna ekologiska fotavtryck i en motverkan av klimatförändringen och på ett indirekt sätt även öka de positiva effekterna för hälsa och välmående Specificerade målsättningar för tyngdpunktsområdet i strategin under perioden: antal finansierade projekt 25 st. antal nya tjänster 20 andel kvinnor som berörs av projekten minst 50 % andel under 30 år som berörs av projekten minst 25 % andel invandrare som berörs av projekten minst 25 % Målgrupp Fiskare och övriga primärproducenter inom fiskeribranschen företagare, aktörer inom branschen, aktörer som samlar ungdomar eller kvinnor, forsknings- och utvecklingsinstanser. Prioriterade åtgärder och innehåll i funktioner som är centrala med avseende på utvecklingen av området (kopplingar till nationella programmet inom parentes) Vi stöder åtgärder som: utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som är innovativa experimentella internationella projekt i avsikt att skapa nya verksamheter som är i balans med ekologin utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som bidrar till att positiva internationella influenser prövas lokalt i avsikt att förändra och skapa verksamheter eller företeelser som är till nytta för fisket och kustbefolkningen utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som främjar samarbetet mellan branschens internationella aktörer 47 utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som skapar sammankomster med en målsättning att informera och förbättra verksamheter till nytta för fisket och den ekologiska balansen utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som befrämjar samarbetskontakter mellan länder och varierande grupper med verksamheter som tangerar fisket och kustbefolkningen Möjligheter till lokala prioriteringar (utesluter inte finansiering och ger pluspoäng om ansökan anknyter till området): Sydösterbotten: involvera arbetsinvandringen och nyfinländare, växelverkan och kunskapsutveckling ur befintliga nätverk (Cittaslow, vänorter, nätverk), metoder kring fiskodling och förädling av dessa produkter Vasaregionen: involvera arbetsinvandringen och nyfinländare, växelverkan och kunskapsutveckling ur befintliga nätverk (vänorter, nätverk), produktutveckling som når den internationella marknaden, alternativa energikällor som gynnar yrkesfisket, ny och innovativ teknik Jakobstads- och Karlebyregionen: involvera arbetsinvandringen och nyfinländare, växelverkan och kunskapsutveckling ur befintliga nätverk (vänorter, nätverk), produktutveckling som når den internationella marknaden, utveckling av tekniska innovationer i samarbete med båtbyggarbranschen som gynnar fisket Geografiskt område för tyngdpunkterna inom Kust-Österbottens fiske-LEADER-strategi: Karleby (tidigare Karleby stad och Karleby landskommun), Kronoby, Larsmo, Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Korsholm, Vasa (Sundom och Höstves, övriga delar ej uteslutna), Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad. Vartefter den nationella lagstiftningen och åtgärderna fastställs förankras strategin i regionen, ett samarbetsavtal uppgörs mellan Aktion Österbotten r.f. och ELY-centralen med klara överenskommelser gällande vad som stöds och vem som stöder. Samarbetsavtalet strävar till att undvika överlappning, samt att goda projektidéer faller igenom. En preliminär överenskommelse är att Aktion Österbotten r.f. ansvarar för utvecklingsprojekten och mindre investeringar, emedan ELY-centralen ansvarar i första hand för större investeringar. Finansiering av fiske-LEADER-strategin (se tabell i slutet av kapitlet). 48 4.6. Finansieringsram och målsättningar Tabell över total ram för Kust-Österbottens fiske-LEADER-strategi. Kust-Österbottens fiske-LEADER År EU+stat Kommunal Privat Totalt 2014 642.000 160.500 432.115 1.234.615 2015 642.000 160.500 432.115 1.234.615 2016 642.000 160.500 432.115 1.234.615 2017 642.000 160.500 432.115 1.234.615 2018 642.000 160.500 432.115 1.234.615 2019 642.000 160.500 432.115 1.234.615 2020 642.000 160.500 432.115 1.234.615 4.494.000 1.123.500 3.024.808 8.642.308 TOTALT Tabell hänvisning: Kommunal medfinansiering säkrad, se bilaga 5. Tabell över resursallokering per tyngdpunktsområde på årsbasis. Per år Tyngdpunktsområde 1 Förstärkt kunskaps- och innovationsmiljö 2 Högre socialt kapital och stärkt sammanhållning 3 Mångsidigare näringsstruktur 4 Livskraftiga kustsamhällen 5 Internationella och gränsregionala projekt 6 Förvaltning % 20 15 25 15 10 15 Budget 246.923 185.192 308.654 185.192 123.462 185.192 100 1.234.615 Mål Antal projekt 5 5 9 4 4 26 Tabell över resursallokering per tyngdpunktsområde för hela programperioden 2014-2020. För hela programperioden Tyngdpunktsområde 1 Förstärkt kunskaps- och innovationsmiljö 2 Högre socialt kapital och stärkt sammanhållning 3 Mångsidigare näringsstruktur 4 Livskraftiga kustsamhällen 5 Internationella och gränsregionala projekt 6 Förvaltning % 20 15 25 15 10 15 Budget 1.728.462 1.296.344 2.160.578 1.296.345 864.234 1.296.345 100 8.642.308 Mål Antal projekt 35 30 60 30 25 180 49 De specificerade avkastnings- och resultatmålen, som bygger på ovanstående resurser är följande, enligt tyngdpunktsområde: Tyngdpunktsområde* 4.1* Antal finansierade 35 projekt 4.2* 4.3* 4.4* 4.5* Totalt 30 60 30 25 180 Antal nya företag Antal företag som utvecklar sin verksamhet 20 10 10 20 40 Antal ny sysselsättning 60 Obs. Har inte specificerats enligt tyngdpunktsområde utan är en helhetsbedömning. Antal bevarad syssel-sättning 30 Antal nya tjänsteproducenter (föreningar) 20 20 Antal befintliga tjänsteproducenter som utvecklar sin verksamhet (föreningar) 20 20 Antal nya tjänster 20 20 Andel kvinnor som berörs av projekten Följs upp minst 50 % Andel under 30 år som berörs av projekten minst 25 Följs upp % Andel invandrare som berörs av projekten minst 25 % Följs upp Följs upp Följs upp Följs upp Följs upp Följs upp Följs upp Följs upp Följs upp Följs upp Följs upp 40 50 För uppföljningen av strategin uppgörs en mer detaljerad uppföljningsförteckning, vilken fokuserar på åtminstone samma indikatorer som det nationella programmet: vilka nya företag som deltar (antal; män/kvinnnor/ungdomar; namn/bransch/omsättning) vilka nya tjänster som utvecklas (antal; kortfattad beskrivning) antal sysselsatta under projekttiden (män/kvinnor/ungdomar) antal deltagare i utbildningar (män/kvinnor/ungdomar) antal deltagare i aktiveringstillfällen (män/kvinnor/ungdomar) uppföljning av talkotimmar i samband med genomförandet av projekt Insamlingen av uppföljningsindikatorer ska kunna anpassas till individuella projekt och även kunna även ha en mer detaljerad utformning. Då genomförandet av nästa programperiod inleds upprättas en skild plan för uppföljning. Avsikten med en mer individualiserad uppföljning är att vi ska följa upp de mjuka inslagen i utvecklingen, som kanske inte syns omedelbart i hårda indikatorer som nya jobb och företag. 51 4.7. Beskrivning av beredningsprocessen och de aktörer som har deltagit i beredningen Aktion Österbottens strategiskrivningsgrupp har koordinerat arbetet med uppgörandet av förslaget till fiskeLEADER-strategi. Under beredningsprocessen har hållits ett flertal diskussioner och seminarier. Utöver detta har Aktion Österbottens utvecklingsstrategi förevisats även på andra tillfällen och erhållit respons. Förteckning över de personer som tagit del av Aktion Österbotten r.f.:s utvecklingsstrategi till och med 14.06.2013: Datum Plats Män Kvinnor Under 25 Deltagare totalt 11 10.4.2012 Radisson Blu, Vasa 5 6 16.4.2012 Radisson Blu, Vasa 6 27.4.2012 Korsholms ämbetshus 7 2 7 14 11.6.2012 Åminne Folkpark 16 27 43 12.6.2012 Polaris Edsevö 13 18 9 5 7 19 27.8.2012 Kronoby Folkhögskola 8 4 31 14 28.8.2012 Radisson Blu, Vasa 1 6 30.8.2012 After Eight, Jakobstad 5 14 6.9.2012 Närpes stadshus 5 15 1 20 8 6 12 14 20 6.9.2012 Café Albert, Närpes 7.9.2012 Kronoby Folkhögskola 14 6 14.9.2012 Vasa 6 24 30 14.9.2012 Mårtes gårdsmuseum 9 9 18 24.9.2012 Kristinestad 6 5 11 25.9.2012 Tammerfors 88 71 159 26.9.2012 Korsholms ämbetshus 5 9 14 11.10.2012 Korsholms kulturhus 15 13 28 15.11.2012 Kommungården, Malax 25 37 22.11.2012 Korsholms kulturhus 11 6 17 25.1.2013 Korsholms kulturhus 30 21 51 26.1.2013 Radisson Blu, Vasa 6 4 10 8.2.2013 Vasa 4 12 16 18.4.2013 E-post, begäran om utl. 13 22 35 25.4.2013 Foodia referensgrupp 5 2 7 25.4.2013 Vasa, Österbottens fisk. 27 3 30 16.5.2013 Korsholms högstadium 10 3 12 13 21.5.2013 Korsholms högstadium 8 0 8 8 5.6.2013 Vasa 5 3 8 11.6.2013 Karperö 16 19 35 378 375 Summa 15 52 62 753 52 Kustaktionsgruppen har behandlat förslaget och granskat det i förhållande till fiske-LEADER- verksamheten den 13.06.2013. Styrelsen för Aktion Österbotten r.f. har behandlat förslaget och granskat det i förhållande till föreningens nuvarande verksamhet den 5.6.2013. Utlåtanden har begärts av följande instanser: 1. Österbottens förbund 2. Österbottens NTM-central olika avdelningar 3. Företagshuset Dynamo 4. Vasaregionens utveckling Ab 5. Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia 6. Kristinestads näringslivscentral Ab 7. Österbottens företagarförening 8. Kommunerna på verksamhetsområdet, 14 stycken (finansieringsavtal) 9. Åbo Akademi, Landsbygdsprofessor Kjell Andersson 10. Lantbrukssällskapet, Pro Agria 11. SLC 53 Förteckning över de personer som tagit del av Aktion Österbotten r.f.:s utvecklingsstrategi till och med 14.06.2013 genom utlåtanden: Begärt Stad, kommun/ organisation Erhållet Män Kvinnor Deltagare tot. 10.4.2013 Jakobstads stad 5.6.2013 10 7 17 10.4.2013 Karleby stad 28.5.2013 3 0 3 10.4.2013 Kaskö stad 28.5.2013 7 5 12 10.4.2013 Kristinestads stad 3.6.2013 11 4 15 10.4.2013 Korsnäs kommun 4.6.2013 10.4.2013 Korsholms kommun 10.6.2013 1 10.4.2013 Vörå kommun 8.5.2013 8 10.4.2013 Vasa stad 17.5.2013 1 10.4.2013 Pedersöre kommun 28.5.2013 7 7 14 10.4.2013 Närpes stad 15.5.2013 13 6 19 10.4.2013 Nykarleby stad 23.5.2013 10 4 14 10.4.2013 Malax kommun 30.5.2013 8 3 11 10.4.2013 Larsmo kommun 20.5.2013 9 7 16 11.4.2013 Österbottens förbund 21.5.2013 11 20 11.4.2013 ELY-centralen, Landsbygds- och energienheten 20.5.2013 5 9 9 3 1 5 13 1 10.4.2013 Kronoby kommun 14 11.4.2013 ELY-centralen, Fiskerigruppen 20.5.2013 1 2 11.4.2013 Österbottens Svenska Producentförbund 21.5.2013 12 2 14 6 4 10 2 207 11.4.2013 Vasaregionens Utveckling Ab VASEK 11.4.2013 Ab Företagshuset Dynamo Oy 11.4.2013 Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia 11.4.2013 Kristinestads näringslivscentral Ab 11.4.2013 ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap 11.4.2013 Åbo Akademi (Demografi och Landsbygdsforsk.) 21.5.2013 11.4.2013 Österbottens Företagarförening 20.5.2013 Kvarnen samkommun 4.6.2013 20.5.2013 Yrkesakademin i Österbotten 6.6.2013 1 17.5.2013 2 1 6 126 81 Kommunrepresentanter, Jakobstadsregionen Totalt 8 På basis av den feedback som kommit under beredningsskedet har strategiförslaget ombearbetats. En förteckning över inkomna utlåtanden och hur de beaktats finns i bilaga 19. Således har totalt 960 personer (varav 504 män, 456 kvinnor och 52 personer under 25 år) tagit del av fiskeLEADER strategierna per 14.6.2013. 54 5. Skärgårds- och älvdals-LEADER (cross-border) (sammandrag, en egen strategi uppgörs enligt dessa linjedragningar) I Österbotten 2020 utvidgas livskraften av att vi samarbetar och nätverkar särskilt med våra grannområden i skärgården och längs med älvdalarna. Servicenäringarna får en extra dynamik inom kreativa och kulturella näringar, besöksnäringen och matproduktionen då vi ökar på skärgårdens och älvdalarnas utvecklingspotential. 5.1 Inspiration ur skärgården och älvdalarnas kreativa miljöer Utvecklingsutmaningar Områden som har ungefär samma utmaningar och möjligheter har stora fördelar av att samarbeta. Genom att se på varandras utmaningar med lite nya ögon kan man tillföra överraskande perspektiv och lösningsmodeller. Genom att fokusera på kunskapsöverföring och innovationer så är avsikten att få till stånd nytändning och inspiration. På så sätt man kan stärka de egna aktörerna i sina egna strävanden. Målsättningar Målsättningarna är innovationer och nya arbetstillfällen inom servicenäringen genom att: att stärka kunskapsbasen hos aktörerna fokusera på kreativa och kulturella näringar, besöksnäringen och matnäringen Målgrupp Företagare, aktörer inom branschen, aktörer som samlar ungdomar eller kvinnor, forsknings- och utvecklingsinstanser, byar, föreningar. Prioriterade åtgärder och innehåll i funktioner som är centrala med avseende på utvecklingen av området (kopplingar till nationella programmet inom parentes) Vi stöder åtgärder som: utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som är innovativa experimentella projekt i avsikt att skapa nya verksamheter som är i balans med ekologin utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som bidrar till att positiva internationella influenser prövas lokalt i avsikt att förändra och skapa verksamheter eller företeelser 55 Finansiering av cross-border LEADER-strategin (se tabell i slutet av kapitlet) 5.2 Högre socialt kapital och förstärkt sammanhållning Utvecklingsutmaningar Vår region är kontaktlänken västerut, till det nordiska språkområdet. Våra styrkor är bland annat språkkunnigheten, att vår befolkning kan många olika språk. Dessutom finns det naturliga, redan etablerade band till Sverige. Vi har redan väldigt starkt nätverk i Österbotten, som fungerar enligt maximen ”man vet alltid vart man ska vända sig”. Målsättningar Målsättningarna är ett utökat och förstärkt samarbete mellan olika intressegrupper som har anknytning till skärgården och älvdalsområdena genom: samarbets- och nätverksprojekt mellan aktörer som berörs Målgrupp Företagare, aktörer inom branschen, aktörer som samlar ungdomar eller kvinnor, forsknings- och utvecklingsinstanser, byar, föreningar. Prioriterade åtgärder och innehåll i funktioner som är centrala med avseende på utvecklingen av området (kopplingar till nationella programmet inom parentes) Vi stöder åtgärder som: utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som ger olika målgrupper möjligheter att delta i ett utvecklingsarbete som överensstämmer med de uppställda målen utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som främjar samarbetet mellan branschens aktörer Finansiering av cross-border LEADER-strategin (se tabell i slutet av kapitlet) 5.3. Mångsidigare näringsstruktur Utvecklingsutmaningar Följande utmaningar är i fokus: 56 En näring med framtidstro där ekonomiska resultat stämmer överens med en god livskvalitet och beaktar till fullo det ekologiska samspelet i en ren livsmiljö som möjliggör en tillgång på rena produkter. Målsättningar Målsättningarna är nya arbetstillfällen inom servicenäringen genom att: diversifiera verksamheten inom kulturella och kreativa näringar, besöksnäringen och påvisa alternativa utkomstmöjligheter för kustbefolkningen skapa en framtid inom servicenäringarna i balans med naturen och samverka över gränserna för både branscher och produktionsinriktning Målgrupp Företagare, aktörer inom branschen, aktörer som samlar ungdomar eller kvinnor. Prioriterade åtgärder och innehåll i funktioner som är centrala med avseende på utvecklingen av området (kopplingar till nationella programmet inom parentes) Vi stöder åtgärder som utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som utvecklar näringsstrukturen och samarbetet mellan företagare, branschaktörer, särskilt inom kreativa branscher, besöksnäringen eller med fokus på mathantverk och småskalig livsmedelsförädling utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt samt information och handledning vid enskilda fall av verksamhetsdiversifiering Finansiering av cross-border LEADER-strategin (se tabell i slutet av kapitlet) 5.4. Livskraftig skärgård Utvecklingsutmaningar Följande utmaningar är i fokus: Framtidens välutvecklade verksamhet inom näringen skapar ett hållbart samspel utan att ge upphov till oro för framtida generationer Målsättningar Målsättningarna är att öka förståelsen för aktiviteterna lokalt och ge skärgårdsområdena en framtidstro genom: utvecklingspotential med en nationell och global acceptans för lokala aktiviteter i en ekologisk balans 57 stöda naturarv, kulturarv och traditioner som tangerar skärgården och älvdalarna Målgrupp Företagare, aktörer inom branschen, aktörer som samlar ungdomar eller kvinnor, forsknings- och utvecklingsinstanser, byar, föreningar. Prioriterade åtgärder och innehåll i funktioner som är centrala med avseende på utvecklingen av området (kopplingar till nationella programmet inom parentes) Vi stöder åtgärder som: utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som skapar sammankomster med en målsättning att informera och förbättra verksamheter till nytta för skärgården och den ekologiska balansen. utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som befrämjar samarbetskontakter mellan länder och varierande grupper med verksamheter som tangerar skärgården, älvdalarna och kustbefolkningen. utvecklings-, investeringseller utbildningsprojekt som upprätthåller en aktiv informationsverksamhet som ett verktyg att trygga framtidens skärgård och upprätthållande traditionella kustverksamheter utvecklings-, investerings- eller utbildningsprojekt som bidrar till förnyelser av byar och verksamheter som återställer eller uppgraderar kulturarv, naturarv och landskap Finansiering av cross-border LEADER-strategin (se tabell i slutet av kapitlet) Geografiskt område för tyngdpunkterna inom Skärgårds- och älvdals-LEADER (cross-border): Karleby landsbygdsområde, Kronoby, Larsmo, Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Korsholm, Vasa landsbygdsområde, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad. 5.5. Finansieringsram för strategihelhet Tabell över total ram för Skärgårds- och älvdals-LEADER-strategi (cross-border). Skärgårds- och älvdals-LEADER (cross-border) År EU+stat Kommunal Privat 2014 200.000 50.000 134.615 2015 200.000 50.000 134.615 2016 200.000 50.000 134.615 2017 200.000 50.000 134.615 2018 200.000 50.000 134.615 2019 200.000 50.000 134.615 2020 200.000 50.000 134.615 TOTALT 1.400.000 350.000 942.308 Totalt 384.615 384.615 384.615 384.615 384.615 384.615 384.615 2.692.308 Tabell hänvisning: Kommunal medfinansiering säkrad, se bilaga 5. 58 6. Vasa LEADER-i-stan I Österbotten 2020 bidrar också de lokala gemenskaperna inom regioncentrumet Vasa till pärlbandet av livfulla gemenskaper. Genom en stärkt sammanhållning och identitet och ett starkt engagemang från den tredje sektorn blir städerna mer mångfacetterade platser att leva och bo i. Utvecklingsutmaningar Utmaningen står i att skapa livfulla gemenskaper i en stadsmiljö där man möter en ny målgrupp som inte är van att vara delaktig och utveckla sin egen situation, men i och med att Leader-grupperna behärskar metoden, kommer detta att förlöpa mycket väl. Målsättningar Målsättningen är att stärka sammanhållningen, identiteten och skapa engagemang i de olika stadsdelarna. Detta sker genom att: öka delområdenas lokala livskraft och hållbarhet stärkta delområdesprofileringsmöjligheter motverka arbetslöshet bland unga stöda ett aktivt och välmående åldrande stöda de mest utsatta och marginaliserade grupperna i samhället stöda och testa social innovation som baserar sig på upplevda behov Målgrupp Stadsdelsföreningar, områdeskommittéer, stadsdelsföreningarnas samråd, centralförbund i staden, föreningar, specialföreningar, staden, stiftelser och organisationer, näringslivet (speciellt småföretagare), forsknings- och utvecklingsinstanser och utbildningsenheter. Prioriterade åtgärder och innehåll i funktioner som är centrala med avseende på utvecklingen av området (kopplingar till nationella programmet inom parentes) Vi stöder åtgärder som: innovationer företagsverksamhet (ungt företagande, små och medelstora företag) strävanden att lära och ta tillvara kunnande integrering (invandrare och utstötta i samhället) 59 satsningar som ökar tillgänglighet satsningar som motverkar fattigdom utbildning och sysselsättning (ungdomar, långtidsarbetslösa och invandrare) kapacitetsbyggande genom civilsamhället och sociala aktörer verktyg som tar tillvara det sociala och mänskliga kapitalet Förvaltning av strategin: Aktion Österbotten r.f. är strategivärd och denna strategi förverkligas i samarbete med Yhyres kehittämisyhdistys ry. För beslutsfattande skapas en egen styrelse/arbetsgrupp som tillsätts utifrån trebasprincipen som besluter om finansiering för de inkomna projekten. Styrelsen/arbetsgruppen tillsätts även utifrån språkfördelningen på stadsområdet, beredningen av ansökningarna sker antingen på basis av språk eller av expertis. SWOT-analys för Vasa stadskärna STYRKOR SVAGHETER flerspråkighet splittrade resurser flera livskraftiga kulturer vissa befolkningsgrupper allt mer utanför lokalsamhället (ungdomar, invandare och långtidsarbetslösa) föreningsaktivismen till vissa delar, starka förbund är aktiva i staden mötesplats för stad och landsbygd i och med de specialfunktioner och utbud staden har MÖJLIGHETER mobilisera en ny gräsrotsrörelse i städerna människor riskerar att bli utslagna i samhället HOTBILDER talkoandan försvinner helt sociala kapitalet förtvinar nytändning av de falnande kolen social ekonomi Finansiering av Vasa LEADER-i-stan (se tabell i slutet av kapitlet). Geografiskt område för tyngdpunkten Vasa LEADER-i-stan: Vasa stadskärna (det som inte utgör landsbygdsområde). 60 6.1. Finansieringsram för strategihelhet Tabell över total ram för Vasa LEADER-i-stan. Vasa LEADER-i-stan År EU+stat Kommunal 2014 600.000 150.000 2015 600.000 150.000 2016 600.000 150.000 2017 600.000 150.000 2018 600.000 150.000 2019 600.000 150.000 2020 600.000 150.000 TOTALT 4.200.000 1.050.000 Privat 403.846 403.846 403.846 403.846 403.846 403.846 403.846 2.826.923 Totalt 1.153.846 1.153.846 1.153.846 1.153.846 1.153.846 1.153.846 1.153.846 8.076.923 Tabell hänvisning: Kommunal medfinansiering diskuterad med Vasa stad, beslut fattas efter att nationellt beslut tagits gällande LEADER-i-stan. 61 7. Karleby LEADER-i-stan I Österbotten 2020 bidrar också de lokala gemenskaperna inom regioncentrumet Karleby till pärlbandet av livfulla gemenskaper. Genom en stärkt sammanhållning och identitet och ett starkt engagemang från den tredje sektorn blir städerna mer mångfacetterade platser att leva och bo i. Utvecklingsutmaningar Utmaningen står i att skapa livfulla gemenskaper i en stadsmiljö där man möter en ny målgrupp som inte är van att vara delaktig och utveckla sin egen situation, men i och med att Leader-grupperna behärskar metoden, kommer detta att förlöpa mycket väl. Målsättningar Målsättningen är att stärka sammanhållningen, identiteten och skapa engagemang i de olika stadsdelarna. Detta sker genom att: öka delområdenas lokala livskraft och hållbarhet stärkta delområdesprofileringsmöjligheter motverka arbetslöshet bland unga stöda ett aktivt och välmående åldrande stöda de mest utsatta och marginaliserade grupperna i samhället stöda och testa social innovation som baserar sig på upplevda behov Målgrupp Stadsdelsföreningar, områdeskommittéer, stadsdelsföreningarnas samråd, centralförbund i staden, föreningar, specialföreningar, staden, stiftelser och organisationer, näringslivet (speciellt småföretagare), forsknings- och utvecklingsinstanser och utbildningsenheter. Prioriterade åtgärder och innehåll i funktioner som är centrala med avseende på utvecklingen av området (kopplingar till nationella programmet inom parentes) Vi stöder åtgärder som: innovationer företagsverksamhet (ungt företagande, små och medelstora företag) strävanden att lära och ta tillvara kunnande integrering (invandrare och utstötta i samhället) 62 satsningar som ökar tillgänglighet satsningar som motverkar fattigdom utbildning och sysselsättning (ungdomar, långtidsarbetslösa och invandrare) kapacitetsbyggande genom civilsamhället och sociala aktörer verktyg som tar tillvara det sociala och mänskliga kapitalet Förvaltning av strategin: Aktion Österbotten r.f. är strategivärd och denna strategi förverkligas i samarbete med Pirityiset ry. För beslutsfattande skapas en egen styrelse/arbetsgrupp som tillsätts utifrån trebasprincipen som besluter om finansiering för de inkomna projekten. Styrelsen/arbetsgruppen tillsätts även utifrån språkfördelningen på stadsområdet, beredningen av ansökningarna sker antingen på basis av språk eller av expertis. SWOT-analys för Karleby stadskärna STYRKOR SVAGHETER flerspråkighet splittrade resurser flera livskraftiga kulturer vissa befolkningsgrupper allt mer utanför lokalsamhället (ungdomar, invandare och långtidsarbetslösa) föreningsaktivismen till vissa delar, starka förbund är aktiva i staden mötesplats för stad och landsbygd i och med de specialfunktioner och utbud staden har MÖJLIGHETER mobilisera en ny gräsrotsrörelse i städerna människor riskerar att bli utslagna i samhället HOTBILDER talkoandan försvinner helt sociala kapitalet förtvinar nytändning av de falnande kolen social ekonomi Finansiering av Karleby LEADER-i-stan (se tabell i slutet av kapitlet). Geografiskt område för tyngdpunkten Karleby LEADER-i-stan: Karleby stadskärna (det som inte utgör landsbygdsområde). 63 7.1. Finansieringsram för strategihelhet Tabell över total ram för Karleby LEADER-i-stan. Karleby-LEADER-i-stan År EU+stat 2014 343.000 2015 343.000 2016 343.000 2017 343.000 2018 343.000 2019 343.000 2020 343.000 TOTALT 2.401.000 Kommunal 85.750 85.750 85.750 85.750 85.750 85.750 85.750 600.250 Privat 230.865 230.865 230.865 230.865 230.865 230.865 230.865 1.616.058 Totalt 659.615 659.615 659.615 659.615 659.615 659.615 659.615 4.617.308 Tabell hänvisning: Beslut erhållet gällande kommunal medfinansiering i Karleby LEADER-i-stan, se bilaga 5. 64 8. Landsbygdens ESF och ERUF strategi Utvecklingsutmaningar Det är inte enbart i stadskärnorna där samhällsklimatet ändrar och det ställs nya krav på människorna, det är även signifikant för landsbygdskommunerna och landsbygdsstäderna. Personer riskerar att bli utslagna ur samhället, både unga och långtidsarbetslös och sysselsättningen är av högsta betydelse. Målsättningar Målsättningen är att stärka sammanhållningen, identiteten och skapa engagemang i de olika landsbygdsområdena genom de möjligheter som erbjuds via ESF och ERUF strategin. Detta sker genom att: öka delområdenas lokala livskraft och hållbarhet stärkta delområdesprofileringsmöjligheter motverka arbetslöshet bland unga stöda ett aktivt och välmående åldrande stöda de mest utsatta och marginaliserade grupperna i samhället stöda och testa social innovation som baserar sig på upplevda behov strävanden att skapa ett koldioxidsnålt samhälle lösningar kring ny och hållbar energi Målgrupp Kommunerna/städerna, byaråd, byaföreningar, regionala centralorganisationer, föreningar och aktörer på byanivå, aktörer som samlar kvinnor och ungdomar och företagare. Prioriterade åtgärder och innehåll i funktioner som är centrala med avseende på utvecklingen av området (kopplingar till nationella programmet inom parentes) Vi stöder åtgärder som: innovationer företagsverksamhet (ungt företagande, små och medelstora företag) strävanden att lära och ta tillvara kunnande integrering (invandrare och utstötta i samhället) satsningar som ökar tillgänglighet satsningar som motverkar fattigdom utbildning och sysselsättning (ungdomar, långtidsarbetslösa och invandrare) kapacitetsbyggande genom civilsamhället och sociala aktörer 65 verktyg som tar tillvara det sociala och mänskliga kapitalet Finansiering av Landsbygdens ESF och ERUF strategi (se tabell i slutet av kapitlet). Geografiskt område för tyngdpunkterna inom Landsbygdens ESF och ERUF strategi: Karleby landsbygdsområde, Kronoby, Larsmo, Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Korsholm, Vasa landsbygdsområde, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad. 8.1. Finansieringsram för strategihelhet Tabell över total ram för Landsbygdens ESF och ERUF strategi. Landsbygdens ESF och ERUF strategi År EU+stat 2014 400.000 2015 400.000 2016 400.000 2017 400.000 2018 400.000 2019 400.000 2020 400.000 TOTALT 2.800.000 Kommunal 100.000 100.000 100.000 100.000 100.000 100.000 100.000 700.000 Privat 269.231 269.231 269.231 269.231 269.231 269.231 269.231 1.884.615 Totalt 769.231 769.231 769.231 769.231 769.231 769.231 769.231 5.384.615 Tabell hänvisning: Kommunal medfinansiering säkrad, se bilaga 5. 66 9. Sammanfattning av finansieringen I denna tabell sammanfattas Aktion Österbotten r.f.:s samtliga utvecklingsstrategier för programperioden 2014-2020. Riktgivande resursallokering klar för Österbottens kusttrakters LEADER-strategi och fiskeLEADER-strategi, för de övriga utvecklingsstrategierna utarbetas resursallokeringen i ett senare skede. Med dessa resurser önskar vi utveckla Österbotten under programperioden 2014-2020. SAMMANLAGT ALLA UTVECKLINGSSTRATEGIER År EU+stat Kommunal Privat Totalt 2014 3.469.000 867.250 2.334.904 6.671.154 2015 3.469.000 867.250 2.334.904 6.671.154 2016 3.469.000 867.250 2.334.904 6.671.154 2017 3.469.000 867.250 2.334.904 6.671.154 2018 3.469.000 867.250 2.334.904 6.671.154 2019 3.469.000 867.250 2.334.904 6.671.154 2020 3.469.000 867.250 2.334.904 6.671.154 TOTALT 24.283.000 6.070.750 16.344.327 46.698.077 67 Källförteckning Maaseutu kestävien ratkaisujen taloudessa. Sitra 2012. Managing Quality of Life in the Context of Urban-Rural Interaction – Approaches from the Baltic Sea Region. Report 2012:3. Nordregio. Regional Development in Northern Europe – Peripherality, Marginality and Border Issues. Regional Studies Association 2012. Routledge. Scoping Green Growth and Innovation in Nordic Regions. Working Paper 2012:11. Nordregio. The New Rural Europe: Towards Rural Cohesion Policy. Report 2011:1. Nordregio. 68 Bilagor 1. Analys över befolkningsutveckling, ekonomin, sysselsättningen, regionstrukturen samt fiskerinäringen 1.1. Befolkningsutvecklingen Urbaniseringen har under de senaste fyra, fem årtiondena varit den rådande trenden, globalt såväl som i Finland. Den fasta bosättningen har tenderat att koncentreras till städerna, samtidigt som det också är en stark finländsk trend med ett andra-boende på fritidsstugan. I Österbotten finns förutom städer också tre huvudsakliga typer av landsbygdsområden enligt den treindelning som Malinen med flera 2008 gör: landsbygd nära stad (i åtminstone 2 kommuner), kärnlandsbygd (i åtminstone 10 kommuner), samt glesbygd (i åtminstone 1 skärgårdskommun). I Österbotten bor drygt 180 000 invånare och befolkningstrenden är överlag positiv. En starkt bidragande orsak till den positiva utvecklingen är nettomigrationen, där inflyttningen från utlandet är större än utflyttningen, samt födelseöverskottet särskilt i Vasaregionen och i Jakobstadsregionen. Under perioden 2007–2012 sjönk folkmängden i endast fem av de 15 kommunerna i Österbotten. Tre av dessa kommuner, nämligen Närpes, Kristinestad och Kaskö, finns emellertid i Sydösterbotten., som är den ekonomiska region där folkmängden redan under en lång tid har sjunkit i jämn takt. Källa: Österbotten i siffror, statistikportal www.osterbottenisiffror.fi, maj 2013. 69 Av särskild betydelse för livskraften lokalt är befolkningens försörjningskvot, där man mäter barns och ungas samt äldres andel av befolkningen mot andelen befolkning i åldern 15-64 år. Ju högre försörjningskvot, desto svagare anses situationen för området. Österbotten hör för övrigt till de fem landskap som har mest fördelaktig försörjningskvot och ligger nära landets genomsnitt. I de flesta områden kommer dock försörjningskvoten att försämras i takt med att befolkningen åldras. I Vasaregionen, Jakobstadsregionen, Karlebyregionen och i Kyroland kommer försörjningskvoten dock att utvecklas relativt sett lindrigare än i många andra områden. Den region som är mest utsatt gällande befolkningsutvecklingen är Sydösterbotten. Källa: Rakennemuutoskatsaus 2011, s. 48. En av de enskilt viktigaste faktorerna som påverkat befolkningsutvecklingen positivt är invandringen. I den inrikes omflyttningen förlorar landskapet invånare. Det är tack vare migrationen med utlandet som resultatet blir positivare. Flyttningsrörelsen mellan Österbotten och Sverige är särskilt livlig, men tyvärr är nettoflyttningen till Sverige negativ. Under 2000-talet har folkmängden ökat i Österbotten speciellt genom flyttningsrörelse från länder i Asien, Östeuropa och Afrika, t.ex. Ryssland, Somalia, Estland och Kina. Nettoflyttningen till Sverige var däremot negativ. (Källa: Österbotten i siffror, statistikportal www.osterbottenisiffror.fi, maj 2013) Källa: Rakennemuutoskatsaus 2011, s. 54. 70 Invandringen är ett globalt fenomen och den har svarat mot den arbetskraftsbrist som rått länge i många branscher i Österbotten. Det gäller såväl primärnäringarna, särskilt växthusodlingar och pälsfarmer, som industrin, särskilt metall- och verkstadsindustrin. Överlag är invandringen ett urbant fenomen, eftersom de flesta av invandrarna flyttar till städer. Efter huvudstadsregionen framstår Österbotten också som ett internationellt landskap till befolkningen sett. Det som skiljer Österbottens ekonomiska regioner från många andra är att även landsbygdsområdena är framträdande i invandringssammanhang. Kommunerna i Vasaregionen, Jakobstadsregionen, Karlebyregionen och Sydösterbotten är bland pionjärerna i invandringsoch integreringsfrågor. Bedömning av framtidens trender Eftersom landsbygden i Österbotten är en tillgänglig och välmående kärnlandsbygd och landsbygd nära städer är det skäl att anta att befolkningsutvecklingen i de flesta kommuner fortsätter att vara positiv. Det gäller särskilt i de ekonomiska regionerna som har en positiv invandring och/eller födelseöverskott. En stor utmaning för landsbygdsutvecklingen blir invandrarintegreringen. De utgör en stor resurs förutom i arbetskraften också i utvecklingen av lokalsamhället. Eftersom vi i många kommuner kommer att få andra generationens invånare börjar utlandsbefolkningen bli allt mer rotad i regionerna och kommer att bli en allt mångsidigare medborgarresurs. 1.2. Ekonomin, sysselsättningen och BSB-indikatorn Den ekonomiska basen i Österbotten är stark. Mätt enligt BNP per invånare 2009 hamnade Österbotten på en tredje plats bland landskapen. Utvecklingstrenderna är också goda för Österbotten som helhet. Österbottens bruttonationalprodukt (gängse priser) ökade 39,5 % under perioden 2000-2008 då ökningen i hela landet var 39,8 %. Näringsstrukturen är mångsidig i landskapet och kanske därför tenderar landskapet att prestera väl, oberoende av konjunkturer. Situationerna i de ekonomiska regionerna kan dock variera. Källa: Österbotten i siffror, www.osterbottenisiffror.fi statistikportal, maj 2013. Vasaregionen växer klart snabbast medan Sydösterbotten växer långsammast. Ett mönster som ofta upprepas är att tillväxten särskilt i Vasaregionen fortgår medan den på andra håll i landet dämpas påtagligt. Även 71 Kyroland tenderar att prestera bättre än landets genomsnitt. En bidragande orsak till det resultatet är det internationellt konkurrenskraftiga näringslivet, vars positiva effekter påverkar hela pendlingsregioner. Branschstrukturen varierar också mellan de ekonomiska regionerna. Jakobstadsregionen är den mest industridominerade medan primärproduktionen är betydande i Sydösterbotten. Källa: Österbotten i siffror, www.osterbottenisiffror.fi statistikportal, maj 2013. Sysselsättningen i landskapet är också på en klart bättre nivå än på många andra håll i landet. Arbetslöshetsgraden har i Österbotten hållits på en lägre nivå än i landet i genomsnitt. Under år 2012 var andelen arbetslösa av arbetskraften 6,0 %. Motsvarande siffra för hela landet var 7,7. Den goda sysselsättningen är dels en följd av en mångsidig branschstruktur. Industrin står för över en tredjedel av värdeökningen och nästan en fjärdedel av arbetsplatserna. Också social- och hälsovårdssektorn samt handeln är stora arbetsgivare i landskapet. En stor del av industriproduktionen i Österbotten går på export. År 2010 uppgick exportens andel av industrins totala omsättning till 71 %. Vid en jämförelse av exportens värde i euro placerar Österbotten sig på femte plats bland landskapen och står för drygt 8 % av Finlands industriexport. (Österbotten i siffror, www.osterbottenisiffror.fi statistikportal, maj 2013) 72 Källa: Rakennemuutoskatsaus 2011, s. 98. I alla regioner har primärnäringarnas andel av arbetskraften minskat under 2001-2008. Det minskade antalet arbetsplatser har dock kompenserats av tillväxt inom förädling och inom servicebranscherna. I Sydösterbotten och i Jakobstadsregionen har arbetsplatserna inom förädlingen tyvärr också minskat. Inom Sydösterbotten har tillväxten i servicebranscherna svårt att i motsvarande grad kompensera jobbförlusterna inom primärnäringarna och i förädlingsindustrin. Källa: Rakennemuutoskatsaus 2011, s. 111. 73 Regionernas branschstrukturer ser olika ut och det leder också till olika utvecklingsinriktningar. Mäter man branschkoncentrationen enligt förädlingsvärdet som produceras i regionerna är Vasaregionen speciellt stark inom basindustrin, tack vare sina metall- och mekaniska industrier. I regionen har man också en speciellt stark koncentration inom energiklustret, som är nordens starkaste. Inom ramen för speciellt KOKO-programmen har Vasaregionen och Kyroland, Jakobstadsregionen, Karlebyregionen och Sydösterbotten arbetat med egna kluster- och profilfrågor. Källa: Rakennemuutoskatsaus 2011, s. 34. För att få en sammanvägd utvecklingsbild ser vi på BSB-indikatorn, som bär sitt namn som en förkortning av BNPR, Sysselsättning och Befolkning, där BNPR står för bruttonationalprodukt per region. BSBindikatorn beräknas på basis av dessa tre komponenter genom att jämföra de procentuella förändringarna för varje region med genomsnittet för hela landet och summera de regionala skillnaderna. Under 20012008 har 25 ekonomiska regioner utvecklats positivt och 52 har utvecklats negativt. Vasaregionen och Karlebyregionen har utvecklats positivt, Jakobstadsregionen och Kyroland neutralt eller svagt negativt, medan Sydösterbotten uppvisar den negativaste utvecklingen och hamnar bland landets sämsta. (Rakennemuutoskatsaus 2011, s. 31-34) Bedömning av framtidens trender Utsikterna för den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen i Österbotten och de ekonomiska regionerna bedöms som mycket god. I Vasaregionen, Jakobstadsregionen och Kyroland torde fortsätta att utvecklas stabilt, för att de har en mångsidig näringsstruktur och är vidsträckta pendlingsregioner. Underleverantörsnätverken har under lång tid varit en stark utvecklingskraft på landsbygden och så torde det även fortsätta inom den närmaste framtiden. Exportorienteringen utgör dels en risk på kort sikt, men med ett konkurrenskraftigt näringsliv måste exportorienteringen ses som en mycket strategiskt viktig förmåga på lång sig. Mångsidigheten i branschstrukturen, närheten till stora internationella marknader och ett gott sysselsättningsläge utgör samtidigt en god bas för nya innovationer. Bland regionerna möter Sydösterbotten de tuffaste utmaningarna ekonomiskt och sysselsättningsmässigt sett. 74 1.3. Regionstrukturen, den ekonomiska geografin och tillgängligheten till tjänster Österbotten är ingalunda ett glesbygdslandskap i jämförelse med andra regioner. Regionstrukturen, infrastrukturen och trafiksystemen ger en bild av ett med Finland och Europa väl integrerat landskap. Tillgängligheten och närheten till marknaderna är på en utvecklad nivå de geografiska avstånden till trots. I Österbotten finns ändå en hel del med områden som inte är bebodda: landskapet placerar sig med siffran 42 % på delad sjätte plats bland alla 19 landskap enligt andelen minst bebodd areal (Rakennemuutoskatsaus 2011, s. 45). Källa: Rakennemuutoskatsaus 2011, s. 91. Eftersom regionerna varierar mycket i geografisk storlek är det också intressant att jämföra hur mycket den regionala BNP-produktionen är i förhållande till regionens geografiska storlek. Genom att gruppera regionerna enligt kvadratkilometerstorleken får man mer jämförbara regioner. Kyroland och Sydösterbotten presterar ungefär samma nivå av regional BNP i förhållande till den geografiska storleken. Vasaregionen och Jakobstadsregionerna uppvisar i sin tur stora BNP-koncentrationer jämfört med regioner i motsvarande storlek. 75 Källa: Statsrådets principbeslut om utveckling av landsbygden 2011, s. 23. Ur pendlingsstatistiken framgår också att det finns tydliga och starka pendlingsregioner i Österbotten. De starka tjänstecentrumen i Vasa, Jakobstad och Karleby framgår med tydlighet. En viktig aspekt för boendemiljön är närheten till dagligvaruhandel. Den branschen har sedan 1990-talet genomgått en kraftig strukturomvandling, då antalet butiker minskade med över en tredjedel. Trenden är fortsättningsvis minskande, men inte i lika hög takt. Källa: Landsbygdsöversikt 2011, s. 31. I Österbotten är det enbart i Vasa där mer än femtio procent av befolkningen når en dagligvarubutik inom en halv kilometer från bostaden. En anmärkningsvärd sak är att förändringstrenden i Sydösterbotten under 2000-talet har varit mer positiv än i de andra ekonomiska regionerna. (Landsbygdsöversikt 2011, s. 28-32) 76 Bedömning av framtiden Österbotten kommer fortsättningsvis att vara ett område med tillgänglighet och balanserad regionstruktur. Utvecklingen över tid torde också medföra att stadsregionerna utvidgas och växer med ökande pendling. Utmaningen ur ett klimatperspektiv blir att hantera en allt ökande trafik och det vore viktigt att som motvikt inom pendlingsregionerna försöka skapa livskraftiga lokalsamhällen med möjligheter till boende, sysselsättning och service för att dämpa trafikbehoven. 1.4 Fiskerinäringen Fiskerinäringen i Österbotten är stor i nationellt perspektiv. Drygt en fjärdedel av landets yrkesfiskare finns här, och dessa fiskar nästan hälften av sikfångsterna i havsområdet, en tredjedel av abborrfångsterna och drygt en fjärdedel av strömmingsfångsterna. Fångsterna av mörtfiskbestånd ökar. Antalet yrkesfiskare har minskat de senaste åren och fiskarnas medelålder är hög. Nyetableringen av unga fiskare är svag, vilket medför att antalet yrkesfiskare ytterligare förväntas minska. Fisket är i huvudsak ett kust- och skärgårdsfiske med fiskebåtar under 12 meter, och fisket bedrivs i närheten till fiskehamnen eller hemmahamnen. Kust- och skärgårdsfisket bedrivs med fiskeredskap som är stående eller förankrade, dvs. passiva fiskemetoder. Av denna orsak kan fisket till största delen karaktäriseras som hållbart, såväl miljömässigt (energisnålt) som med tanke på fiskbestånden. Strömmingsfiskeflottan är liten, men samtidigt modern och effektiv. Finlands strömmingsfiske är idag koncentrerat till Bottenhavet med Kaskö som en av de viktigaste lossningshamnarna. De ekonomiskt viktigaste fiskarterna i yrkesmässigt fiske är strömming, vassbuk, sik, abborre och lax. Även lake, gädda, nors, havsöring, braxen, och andra mörtfiskar har betydelse för det österbottniska yrkesfisket. Strömmingen (och vassbuk) fiskas i huvudsak med trål (pelagiska trålar), men lokalt även med ryssja. Sik fiskas med nät och med ryssjor/fällor. Fällefisket är ett fiskesätt som kännetecknar denna region. Abborre fiskas i huvudsak med nät. Lax fiskas med samma fällor som man fiskar sik. Yrkesfiskarna i området fiskar ungefär 27 procent av den totala strömmingsfångsten i Finland, 40 procent av siken, 30 procent av abborren och gäddan vardera och ca 18 procent av laxen. 77 Fisken landas i ett tjugotal olika fiskehamnar längs den österbottniska kusten. Fiskfångsterna omhändertas av ett trettiotal grossister och/eller förädlingsföretag. I anslutning till fisket fungerar fyra företag som tillverkar fiskeredskap. Båtvarven, ett tiotal, ligger jämnt spridda längs kusten. Matfiskodlingen i Österbotten är koncentrerad till Sydösterbotten. Det finns 13 fiskodlingsanläggningar i havsområdet som producerar i huvudsak regnbågslax till matfisk. Totalproduktionen i dessa uppgår till knappt 800 ton. Många av fiskodlarna förädlar även sin egen och andra fiskodlares fisk. Förutom dessa havsbaserade fiskodlingar finns det ytterligare produktion av fiskyngel för fiskevårdande ändamål i en insjöodling och några naturnäringsdammar. Fiskerinäringen genomgår fortsättningsvis betydande förändringar. Yrkesfisket har en längre tid haft problem med hårda fiskeregleringar speciellt gällande laxfisket längs kusten och med den negativa inverkan på fisket de kraftigt växande sälbestånden medfört. Framför allt har detta påverkat lax- och sikfisket. De senaste åren har fisket även fått problem med den euroasiatiska skarven. Vidare har fiskfångsterna varierat stort på grund av onaturliga fluktuationer i fiskbestånden orsakade av miljöförändringar typ försurning på fortplantningsområdena och ökande svårigheter att fiska på grund av eutrofiering. Lönsamheten i fisket har sjunkit. En följdverkan av sjunkande lönsamhet i yrkesfisket har lett till stor försiktighet i investeringar, vilket gjort att fiskarna inte vågat beställa nya båtar och fiskeredskap. Osäkerheten på fiskmarknaden till följd av olika kampanjer kring hållbart fiske är en ny företeelse som ställer fisket inför nya utmaningar. Direktförsäljning och förädling av fisk är de traditionella metoderna att förbättra lönsamheten inom näringen. Flera fiskare har börjat med direktförsäljning till konsumenterna i stället för att leverera fisken till partihandeln. Mervärdet av fisken har ökat genom förädling, och detta har varit viktigt med tanke på sysselsättningen inom näringen. Fisketurismen och upplevelseturismen förväntas framöver öka och lämna efter sig pengar på lokal nivå hos fiskare och andra företagare. Nedan nyckeltal för fisket i Österbotten åren 2005 och 2011. (källa Österbottens NTM-central) Antal registrerade yrkesmässigt fiskande personer År 2005 648 st År 2011 527 st Skillnad - 121 st 78 Antal yrkesmässigt fiskande personer kommunvis 2011 Kommun Antal Karleby Larsmo Kronoby Pedersöre Jakobstad Nykarleby Vörå Korsholm Vasa Malax Korsnäs Närpes Kaskö Kristinestad 69 34 1 5 23 44 34 66 45 46 51 67 20 22 Totalt 527 Fiskfångster i yrkesmässigt fiske Fiskart Strömming Vassbuk Sik Abborre Lax Gädda Lake Nors Braxen Mört Kg/år 2005 31 041 928 1 334 460 311 882 166 956 85 462 44 382 9 623 87 461 24 958 18 843 Kg/år 2011 19 636 123 469 890 232 108 257 330 29 376 56 966 13 213 55 530 147 022 54 472 79 2. SWOT-analys Ungdomar ”Vad får ungdomarna att bo kvar på landsbygden”, Ungdomarnas egen swot 80 ”Vad får ungdomarna att bo kvar på landsbygden”, Vuxnas swot. 81 Organisationsväsendet och sociala kapitalet 82 Ny och hållbar energi 83 Integration i ett mångkulturellt samhälle 84 Mångsidig näringsstruktur 85 Fiskerinäringen STYRKOR SVAGHETER Mångsidigt kustfiske (nät, ryssjor, många fångstbara fiskarter mm.) Kapitalfattig näring Tillgång till lokala, färska råvaror Hög medelålder bland fiskarna Regionens konsumenter föredrar lokala och traditionella produkter Liten nyrekrytering till fisket Lätt att sälja fångsten Traditionsbundet Utbildningsnivån låg bland fiskarna Tekniskt utvecklat fiske Höga bränslekostnader vintertid Samarbetsovillig bransch Låg skuldsättning i kustfisket Oregelbunden tillgång på fjällfisk Låga driftskostnader sommartid Små företag, inte resurser att växa Starkt socialt kapital, bya-anda Långt till de stora marknaderna En primärproduktion i en god ekologisk balans i jämförelse med annan primärproduktion Låg förädlingsgrad Förhållandevis bra vattenkvalité i jämförelse med övriga områden i Östersjön Allmänhetens oklara bild av det lokala fisket Allmän pessimism bland yrkesfiskarna Individens likgiltighet till det ekologiska ansvaret i allmänhet MÖJLIGHETER HOTBILDER Rena havsvatten Kvoteringar, fångstregleringar Diversifiering av verksamheten Sälbestånden förstör fisket Passiva fiskesätt ger god image Miljögifter, eutrofiering mm Ökad förädlingsgrad Förgubbning av fiskarkåren Specialiseringar Försvagning av fiskeriorganisationerna Kontraktsfiske Snabb strukturomvandling Nätverks- och klustertänkande Utomparlamentariska organisationers ställningstagande i fiskefrågor kan resultera i bojkott av nödvändig verksamhet för fiskets fortlevnad Direktförsäljning Närproducerade råvaror ”Ekologisk” fisk Kvarkens världsarv Fortbildning Främja företagande Resultatet av att ett icke hållbart fiske bedrivs på en del platser i världen gör att vårt kustnära fiske också blir lidande Allmän lönsamhetspessimism, försvagad tro på framtiden Vilka styrkor utnyttjar möjligheterna och förhindrar hoten? Det mångsidiga och tekniskt utvecklade fisket ger möjlighet att satsa på nya entreprenörer inom såväl fisket som fiskförädlingen samt inom tjänstesektorn och därmed lindra strukturomvandlingens negativa effekter. En satsning på denna riktlinje skapar nya företag, arbetsplatser och tjänster. - Lyckade satsningar i fiskerinäringen synliggörs för att motverka den allt mer utbredda pessimismen. En ekologisk hållbar näring i jämförelse med annan primärproduktion där man i större utsträckning kan fokusera på storhushåll som inbegriper catering verksamhet. Potentialen är att i högre utsträckning utöka nyttjandegraden av nygamla fiskarter som kan erhålla fördelar vid marknadsföring genom att lyfta fram miljöaspekten d.v.s. hållbart fiske, korta transportsträckor, förankrade redskap och att näringsämnen tas bort ur havet vid ett större 86 uttag av fisk som inte nu används i stor utsträckning till livsmedel. Fisket imago höjs genom att utövaren bidrar till en gynnsammare miljö. Vilka svagheter bör motverkas för att utnyttja möjligheterna? Genom att höja kunskapsnivån inom alla delar av fiskerinäringen och genom att satsa på ungdomen och kvinnorna kan möjligheterna med nätverks- och klustertänkande utnyttjas för att modernisera fiskerinäringen. En satsning på denna riktlinje höjer kompetensnivån och tillvaratar möjligheterna med specialiseringar och nya idéer och förbättrar lönsamheten inom fiskerinäringen. - En allt starkare fokusering med tillvaratagande av nygamla fiskarter en potential som höjer sysselsättningen och kompenserar det ekonomiska bortfallet som skett i och med störningarna i det traditionella fisket. Information till allmänheten om den lokala näringens ekologiska fördelar Lyft fram för allmänheten betydelsen av varje individs möjlighet till påverkan för förbättrande av havsmiljön. Individen i kretsloppet! Samarbete med annan primärproduktion jordbruket för ökad förståelse ex vikten av skyddszoner mot rinnande vatten och stränder mm. Vision En näring som initierar till nätverkande med aktörer för att öka förståelsen av fiskerinäringen som en viktig del i en helhet. En näring med framtids tro där den enskilda individen kommer att ta ett större ansvar för sitt egna ekologiska fotavtryck för att motverka eutrofieringen och därmed indirekt öka de befrämjande effekterna för hälsa och välmående. En näring med framtidstro där inte enbart ekonomiska resultat ger livskvalité utan också andra värden så som ren livsmiljö med rena förankrade produkter producerade i ett ekologiskt samspel. Ett samspel som individen kan spegla sig i utan oro för framtida generationer 87 3. Avstamp i tidigare erfarenheter, LEADER Studiefrämjandet (numera Aktion Österbotten r.f.) har tagit lärdom av erfarenheterna från de två Leaderliknande program som genomförts: ”Mobilisering, profilering och globalisering” (LEADER II 1996-2000) samt ”Experimentarium för hållbar landsbygdsutveckling” (POMO+ 2001-2006). Inom ramen för LEADER II programmet beviljades finansiering för 169 projekt, varav 18 var direkt företagsstöd. Inom ramen för POMO+ programmet har fram till 13.6.2006 sammanlagt 147 projekt beviljats medfinansiering. Av dessa är alla (förutom ett) allmänna utvecklingsprojekt. Projekten har resulterat i arbetsplatser, nya företag samt sysselsättning för de som arbetat med projekten. Framförallt har projekten gett ett tillskott till det sociala kapital som håller landsbygden levande. I projekten skapas det aktiviteter, evenemang och småskalig infrastruktur (skyltar, uteområden m.m.) som gör boendemiljön mera trivsam och främjar inflyttning. Naturen och kulturen har utgjort hörnstenar för de satsningar som i första hand olika föreningar gjort och som resulterat i fler besökare och turister. Genom POMO+ programmet och projekten har det gjorts målmedvetna satsningar på att förbättra och komplettera utbudet av välfärdstjänster, vilket resulterat i nya tjänster, produkter och företag. Genom att fokusera på klustertänkande har förutsättningarna för företagande kunnat stärkas på ett sådant sätt att nya företag bildats. Behovet av att stöda entreprenörskap och ungt förtagande har särskilt uppmärksammats på programnivå. Studiefrämjandets organisation har under POMO+-tiden utvecklats till en decentraliserad trepunktsmodell för kansliet, vilket jämfört med LEADER II har effektiverat arbetet. Byaplaner som utgångspunkt för prioriterade byautvecklingsåtgärder visade sig under LEADER II vara ett effektivt instrument och bör ingå som ett verktyg för det framtida arbetet. En svaghet i POMO+-programmet är att det inte gått att arbeta direkt med företagare som inte har en koppling till primärnäringarna. Jämför man LEADER II-programmet med POMO+-programmet har fokus under det senare uteslutande varit på att stöda allmänna utvecklingsprojekt. Detta eftersom tilldelningen av medel blev betydligt mindre än det ursprungliga behovet visade på, vilket gjorde att programmet omarbetades och komprimerades. Allmänna utvecklingsprojekt prioriterades medan TE-centralens landsbygdsavdelning tog hand om investeringar och företagsrelaterade projekt. De internationella projekten föll nästan helt bort. Erfarenheten visar att ett program får största möjliga genomslagskraft om man har möjlighet att stöda kedjor av utveckling och investeringar och använda sig av hela paletten av stödinstrument: allmänna utvecklingsprojekt, investeringsprojekt, företagsrelaterade projekt och internationella projekt. Aktion Österbotten r.f. kan skönja följande erfarenheter från nuvarande programperiod 20072013. Mervärde Projekten har gett arbetsplatser i Österbotten, bland annat företagsstöden har gett nya arbetsplatser samt möjliggjort utveckling av företagen. Nya samarbetspartners har hittats till exempel i Sverige. Projekten har även skapat sammanhållning, trivsel och ett ökat utbud av fritidssysselsättningar runtom i Österbotten. En del projekt har även möjliggjort nya former av service, t.ex. textning av amatörteatrar för hörselskadade (Hörselförbundets projekt), Mitt I Stan- äldreomsorg i tätort, VERAnya entreprenörer inom omsorg, Kykladiska byn-strukturer för en liten by, utvecklande av kulturarv i och med diverse museiprojekt såsom digitalisering av gamla bilder, museipedagogisk dramaguidning mm. Turistiska projekt har även gett sysselsättning och synlighet men främst i form av allmännyttiga 88 utvecklingsprojekt (inte turistföretagare i lika hög grad). Näringslivet har utvecklats mera i form av projekt av allmännyttiga aktörer (näringslivsbolag). Allmän bedömning Aktion Österbotten r.f. har erhållit mera allmännyttiga utvecklings- och investeringsprojekt än vad som hade förutspåtts, däremot har färre företagsstöd erhållits. Detta innebär inte att företagarna ej skulle ha varit i kontakt med oss på Aktion Österbotten, utan snarare har man aktivt varit i kontakt med Aktion Österbotten, men på grund av avgränsningen till kreativa branscher, välfärdstjänster och upplevelseindustrin, har Aktion Österbotten inte kunnat vara med och finansiera dessa idéer. Genom god kundservice har Aktion Österbotten fört över företagarna till Österbottens NTM-central. Det har varit problematiskt att identifiera kreativa branscher eftersom det är en relativt liten bransch i Österbotten. Vid fråga om startstöd har det funnits en del oklarheter att identifiera företagare/arbetstagare. Omsättningen bör vara så stor att den föder en heltid och detta har resulterat i att flera mindre företag ej kunnat erhålla stöd. Investeringsprojekt har i allmänhet utfallit väl eftersom de är enkla att ansöka om och bevilja, samt genomföra och bedöma (slutgranskas av NTM-centralen). Ibland har det funnits oklarheter om syftet med investeringar eftersom underhållsrenoveringar inte kan beviljas. Investeringsprojekten har överlag haft en klar utvecklingstanke. Ny verksamhet har möjliggjorts i och med investeringen. Exempelvis kan man nämna samordningsprojekten där små investeringar genomförts och fått bra med publicitet runt om i Österbotten. Vörå UF, Oravais historiska förening r.f., IK Kamp, Kristina Winterswimmers, Brahegården r.f. m.fl. har kunnat utvidga sin verksamhet tack vare de investeringsstöd de erhållit från Leader i samarbete med andra aktörer (Svenska Kulturfondens renoveringsbidrag). Utvecklingsprojekt har haft en tendens att ha för stor budget i förhållande till förverkligade kostnader, speciellt i början av programperioden. Möjligheten till förstudier har ”lättat på trycket”. Utvecklingsprojekten har i flera fall lett till bestående verksamhet, exempelvis kan nämnas Jakobstads BALATAKO-projekt som idag fungerar som barnkonstskola och Oravais historiska förenings utveckling av en 1800-tals meny. De internationella/ interregionala projekten och förstudierna kom igång på allvar i och med anställandet av en internationell koordinator och flera projekt har genomförts med goda resultat. De största utmaningarna har varit att hitta samarbetspartners som kan fungera enligt samma tidtabell som aktörerna på det egna verksamhetsområdet. De interregionala projekten har utfallit väl, nämnas kan bland annat de projekt som genomförts i samarbete med de övriga tvåspråkiga Leadergrupperna i Finland. På senare tid har projektefterfrågan varit mycket stor i Österbotten, därmed har styrelsen för Aktion Österbotten blivit tvungen att prioritera i allt högre grad och tyvärr har vi inte i nuläget kunnat fatta beslut gällande alla inkomna projekt. Aktion Österbotten har aktivt försökt få loss mera medel från JSM för att kunna omfatta de inkomna projekten, för att tillgodose den stora efterfrågan på projektmedel i Österbotten, samt för att inte goda idéer skall förfalla. Vad som fungerat väl 89 Aktion Österbottens styrka har varit att vi varit nära kunderna, detta har möjliggjorts via tillämpningen av tre kontor (huvudkontor i Vasa, sidokontor i Närpes och Pedersöre). Möjligheten att stöda små aktörer, föreningar, sammanslutningar, små företag, både företagsstöd och projektstöd har fungerat mycket väl och bör även finnas i framtiden Ansökningsprocessen har blivit snabbare under perioden och en del åtgärder har gjorts för att minska på byråkratin. En styrka har även varit det nära samarbetet mellan Aktion, sökande och Österbottens NTM-central. Vad som fungerat sämre Från Aktion Österbottens sida har vi upplevt att det varit samma byråkrati för små och stora projekt och vi anser att det kunde vara lättare byråkrati för mindre ansökningar. En annan brist som vi upplevt är att det inte funnits möjlighet till ett elektroniskt ansökningsförfarande. Verktygen för handläggning, uppföljning och dokumentation kunde ha varit bättre och bör förbättras i framtiden, eftersom vi erfarit att det finns smidigare system i andra EU-länder med ”lump-sums” och ”flat-rate”. Saker som kan förbättras i framtiden I framtiden bör Aktion Österbotten ta i beaktande hur informationsflödet till fältet kunde bli ännu bättre, samt hur man hittar och når alla potentiella kunder. Under kommande programperiod 20142020 förbättras det goda samarbetet ytterligare med näringslivsutvecklingsbolagen på det egna verksamhetsområdet (fyra stycken), samt kommunens/städernas utvecklare (jfr Pedersöre som bästa praxis i nuläget). Det goda samarbetet med övriga LAG i Österbotten kunde ytterligare förstärkas. Generellt borde en förenkling av byråkratin ske på det nationella planet för att snabba processerna. Tabell över fördelningen bland förordade, återtagna och avslagna projekt hittills under programperiod 2007-2013. Åtgärd Förordade projekt Återtagna projekt Avslagna projekt Summa 111 3 0 0 3 124 1 0 0 1 311 0 1 0 1 312 27 17 8 52 313 3 1 3 7 321 42 18 21 81 322 37 5 3 45 323 29 3 2 34 331 8 0 0 8 421 20 1 0 21 431 3 0 0 3 Summa 173 46 37 256 90 Avstamp i tidigare erfarenheter, Kustaktionsgruppen (KAG) Utöver erfarenheterna ovan kan vi även komplettera med erfarenheter från KAG, en verksamhet som på ett ypperligt sätt gett synergier till mobiliseringen. Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom fiskerinäringen i Österbotten. Mycket av detta syns inte nödvändigtvis utåt, eftersom bevakningen av fiskefrågor i massmedierna ofta koncentrerar sig kring de problem yrkesfisket har med skador som sälarna och skarvarna orsakar, eller så den eviga laxfrågan. Ljuspunkter som succén med projekt fiskskinn från Österbotten eller koordineringsprojektet för norsfisket, fisket av mörtfiskbestånd och tillverkning av braxenprodukter blänker till ibland. Det paradoxala i fiskerinäringen är, att konsumenterna vill äta fisk, det går bra för fiskförädlingen och fiskhandeln, men det mesta baserar sig på odlad fisk, oftast importfisk. Endast 7 procent av vår fiskkonsumtion i Finland utgörs av yrkesfiskarna fångad vild fisk. Orsakerna till att vi är i den här situationen ligger i politikernas så gott som totala ointresse för yrkesfiskets verksamhetsförutsättningar. Man väljer att satsa på naturskyddet och fritidsfisket, för det är här rösterna finns. Oansvarigt kunde man säkert tänka. Det är ju stora summor som Finland som land förlorar genom att inte utnyttja de naturresurser vi har i eget land, utan i stället importera fisken. Särskilt miljösmarta är vi i alla fall inte. Man får inte glömma att det kustnära fisket idag är en primärproduktion som producerar protein på ett ekologiskt hållbart sätt i jämförelse med annan primärproduktion. Fisketurismen generera också inkomster men spelar i en annan division och tillsammans bidrar de positivt till sysselsättningen och bör samarbeta i bästa samförstånd. Fiskerinäringen har ett strukturprogram för att stöda utvecklingsinsatser inom näringen. Insatserna stöds med medel från Europeiska fiskerifonden, med nationella medel och med privata medel. Under innevarande programperiod 2007-2013 har fiskerinäringen för första gången haft möjlighet att stöda utvecklingen av näringen via ett system med fiskegrupper (FLAG). Fiskegrupperna är en motsvarighet till de lokala aktionsgrupperna, Leader-grupperna. Förarbetet för att få en fiskeaktionsgrupp till Österbotten inleddes redan 2004, och i november 2007 utsåg jord- och skogsbruksministeriet Studiefrämjandet i Österbotten (nuvarande Aktion Österbotten) till en av sammanlagt åtta fiskegrupper i Finland, Åland inkluderad. Kustaktionsgruppen har stött småskaliga utvecklingsprojekt och investeringar inom fiskerinäringen sedan hösten 2008. Fram till i dag har sammanlagt 48 olika utvecklingsprojekt beviljats stöd via KAG -Kustaktionsgruppen. Totalsumman som använts inom projekten för utveckling av fiskerinäringen är närmare 1 miljon euro. En strategisk linjedragning som gjordes inom kustaktionsgruppen i början var, att projekten skulle vara småskaliga så att så många aktörer som möjligt skulle involveras i utvecklingsarbetet. Målsättningen lyckades, och förutom fiskets egna organisationer och företag har bl.a. utbildningsenheter, företagsutvecklingsbolag, vuxenutbildningsenheter, 4H föreningar, hembygdsföreningar och stiftelser m.fl. fungerat som projektägare i olika utvecklingsprojekt. Man kan se olika utvecklingslinjer i de projekt som beviljats stödfinansiering via kustaktionsgruppen, och som faller inom ramen för programmets åtgärdshelheter kring kunskapsutveckling och kulturarvet. En linje är satsning på tillvaratagning av mindre utnyttjade fiskarter som braxen och övriga mörtfiskar samt biprodukter från fisk. Här kan nämnas t.ex. utbildningsenheten Optimas projekt för utveckling av 91 nya produkter för storkökssidan, Yrkeshögskolan Novias utredning om fiskrens och bifångster och projektet Biodiesel för fiskerinäringen samt Korsholms vuxeninstituts projekt kring utveckling av hanteringen av fiskskinn. Linjen kring satsning på fisk som mat är en annan, som delvis även stöder tillvaratagandet av de mindre utnyttjade fiskarterna. Här kan t.ex. företagshuset Dynamos projekt Kustfiskarens sushi och Torkad fisk lyftas fram. Ett mycket viktigt projekt som bör lyftas fram är Norsfisket – Attraktivt och lönsamt med projektägare Malax fiskargille r.f. Norsfisket i Maxmo skärgård har legat nere under flere år sedan foderindustrin lades ned i trakten, men genom projektet har fisket igen kommit stort igång. Detta genererar framtidstro och ekonomi för yrkesfiskarna även för den yngre generationen i berörda kommunerna. En stor linje har handlat om information, både utåt och inom näringen. Här har ingått projekt för uppgörande av strategiprogram för yrkesfisket, branschseminarier för fiskerinäringens aktörer, olika studieresor mm. De flesta projekten inom denna linje har administrerats av fiskerinäringens organisationer. Liksom även projekt inom linjen fisketeknik, som t.ex. handlat om utveckling av kombiryssja, utveckling av katsa för yrkesbruk, utveckling av vinterfisket och notdragning samt test av s.k. sälpingers i nätfisket. Ytterligare en linje kan ses i de projekt som genomförts, nämligen satsning på ungdomen inom ramen för ett par projekt administrerade av 4H organisationer. Nyttan för fiskerinäringen kommer via de synergieffekter vi får av alla de olika utvecklingsprojekt som genomförs, och alla de nätverk som skapas via projekten. Från näringens sida är det säkert intressant att notera alla de personer och organisationer som, utan daglig kontakt med fiskerinäringen, nu arbetar med att utveckla näringen. Vi ser detta engagemang som ytterst värdefullt för näringen. Yrkesfiskarna, som kämpar med säl- och skarvproblemen, ser kanske inte den direkta nyttan av resultaten från projekten i sin dagliga verksamhet. Tanken är dock att de projekt, som beviljas stödfinansiering via kustaktionsgruppen ger stödande kringeffekter och bidrar till att yrkesfisket har en framtid. Man kan säga att de fiskare som deltagit i något av dessa projekt, har fått något positivt med sig och som kan konkretiseras i daglig verksamhet framöver. I den mellanutvärdering, som jord- och skogsbruksministeriet senaste år låtit göra om fiskerinäringens åtgärdsprogram 2007-2013, konstateras att det nya systemet med fiskegrupper är värdefullt. Fiskegruppernas roll i den regionala utvecklingen av fiskerinäringen är viktig, och denna bör stärkas under programperiodens slutskede. På EU nivå ser man även positivt på utvecklingen av fiskerinäringen med hjälp av lokala fiskegrupperna (FLAG), och i förslaget till ny fond för EU:s havsoch fiskeripolitik 2014-2020 ingår det en förstärkning av denna typ av lokalt ledd innovation. Sammanlagt fanns det 303 fiskegrupper FLAG i Europa december 2012. FARNET är de Europeiska fiskegruppernas nätverksenhet som supportar och arrangerar seminarier för gruppernas fortsatta utvecklingsarbete. FARNET är ett bra verktyg som aktivt stöder och fungerar som nätverksbildare över landsgränserna. De nationella grupperna i Finland har samlats till ca två gemensamma tillfällen per år på ambulerande platser under perioden, vilket bidrar till sammanhållning och spegling av gruppernas arbete. Detta är för positivt för utvecklingen av gruppernas fortsatta arbete. Under de två sista veckorna i april 2012 stod Kustaktionsgruppen värd för en nationell och internationella samverkansträff. Deltagarna var från JSM (jord- och skogsbruksministeriet), nationella fiskegrupper , FOG Tornedalen , LAG Södra fjällen samt europeiska representanter från ELARD och 92 FARNET. Kustaktionsgruppen fick också följande vecka, 25-26.4.2012 besök från två svenska fiskeriområden (FOG): Biosfärkontoret – Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle och Vattenvårdsförbundet Vättern. Under samverkansträffen utvärderade representanten för FARNET den finländska förvaltningsmodellen som är kopplad till axis-4, aktiviteter och flöden från ministeriet till projektverksamhet. Praktiskt betydde det här intervju med alla inblandade i projektverksamhet allt från ministeriet, NMT- centralen, Aktion Österbotten, Kustaktionsgruppen samt projektansvariga i organisationer och kommunerna. Slutresultatet av utvärderingen var mycket positiv för KAG och för de övriga nationella grupperna eftersom den finländska förvaltningsmodellen tillsammans med den Danska och Andalusiska modellen kommer att stå som exempel för övriga FLAG i Europa. ”Best practice” modeller som fungerar väl, verktyg som förbättrar effektiviteten för andra FLAG. Ett gott och nära samarbete har bedrivits under nuvarande programperiod med Österbottens ELYcentral. Samarbetet kännetecknas av en tvåvägskommunikation gällande finansiering av olika projekt, för att finna det mest ändamålsenliga alternativet för sökande. Konkret betyder detta att Kustaktionsgruppen stått för aktiveringen och insamlandet av goda idéer från regionen och att dessa i vissa fall getts vidare till ELY-centralen för förverkligande, emedan ELY-centralen även hänvisat sökande vidare till Kustaktionsgruppen som varit i kontakt med dem. Under perioden har en omfattande projektaktivitet skapats och ett nätverk bland aktörer som intresserar sig för verksamheten, vilket är en stabil grund att bygga vidare på i en kommande programperiod för utveckling av fiskerinäringen för framtiden. Detta arbete bidrar till att skapa förutsättningar för individen att verka och bo också i glesbygden. 93 4. Principer för god förvaltning i Aktion Österbottens strategi- och projekthantering Aktion Österbotten r.f. är mån om att tillämpa principer för god förvaltning i hela sin verksamhet. Det betyder i synnerhet att vi behandlar alla sökanden jämlikt och på ett opartiskt sätt. Vår personal skall också ge råd åt sökanden kring hur de förfar med en ansökning riktad till oss. Sökanden är i fokus och personalen skall också ha kunskap att svara på frågor som gäller uträttandet av ärenden och vid behov försöka anvisa kunden till rätt myndighet eller utvecklingsorganisation. Servicebenägenheten förstärks genom att vi förstärker vår kapacitet att ge service på svenska och finska. Principerna för god förvaltning styr vår behandlingsprocess. Öppenhet är ett nyckelord och följande styrdokument är öppet tillgängliga och sökanden informeras om dessa i inledningsskedet av ansökningsprocessen: utvecklingsstrategin publiceras på hemsidan och finns även i tryckt format kriterier för behandling av projektansökan publiceras på hemsidan och sökanden informeras om dessa av personalen beskrivning av behandlingsprocessen och utfästelse om behandlingstiden publiceras på hemsidan och sökanden informeras om dessa av personalen. Utkast till kriterier för behandling av projektansökan i styrelsen Eftersom Aktion Österbotten r.f. önskar tillämpa en flerfondsmodell under kommande programperiod 2014-2020 samt att vi förespråkar en lättare förvaltningsmodell för LEADER, förbehåller vi oss rätten att inte gå in på detaljnivå i nuläget gällande ansökningsprocessens olika steg. Innan Aktion Österbotten r.f. går in på detta bör de nationella riktlinjerna erhållas. Kriterierna fastställs slutgiltigt av styrelsen 2013. Kriterierna publiceras offentligt på hemsidan. Ovillkorliga urvalskriterier: Faller inom ramen för strategin Projektplan inklusive budget är bifogade ansökan Förankrat genom en klar viljeyttring från den sökande organisationen Ekonomiska förutsättningar att genomföra projektet Grunder för avslag: Projektplanen eller budgeten har allvarliga brister Handlar om sökandes normala eller ordinarie verksamhet Det finns andra finansiärer som prioriterar denna typ av verksamhet 94 Handlar om en muddring eller motsvarande satsning i havet Allmänna urvalskriterier (ger pluspoäng åt ansökan) Uppmuntra till aktivitet, nytänkande och inflyttning (ett riskmandat) Ge ett bestående resultat i form av arbetsplatser, företag eller nya produkter eller tjänster Förbättrar boendemöjligheterna, livskvaliteten och trivseln Trovärdig ansökan i förhållande till projektplan och innehåll (målsättningarna för projektet är realistiska, projektet verkar genomtänkt och genomförbart) Kunna fungera som modellexempel Regional aktör måste påvisa att förmånstagaren klart finns på det lokala planet Regionala projekt har en inriktning som ger ett regionalt mervärde (gemensam marknadsföring, kompetenshöjande åtgärder, utredningar) medan lokalt projekt har inriktning på produkt- eller tjänsteutveckling, lokalt aktivitetsutbud och så vidare, där aktörens egen drivkraft är det mest avgörande för projektets framgångsrika genomförande Vara förankrat hos samarbetsparterna Vara förankrad i en byaplan eller en användnings- och skötselplan Beräknad behandlingstid inom den lokala aktionsgruppen från att ansökan lämnats in till kansliet är maximalt två månader innan ärendet fått ett formellt beslut. Samarbetet mellan den lokala Leadergruppen och Österbottens NTM-central befästs i ett eget samarbetsavtal med sikte på att utveckla kundfokuseringen, få snabbare behandlingstider och kvalitetssäkring av verksamheten. I följande PM från Leader-gruppernas möte 27.9.2012 i Helsingfors framgår gruppernas minikrav gällande förvaltningsmodellen för programperioden 2014-2020. Som diskussionsunderlag används i nuläget en ”paraply-modell” för förvaltningsmodellen. Toimintaryhmien kokouksen 27.9.2012 kokoamat uuden ohjelmakauden hallintomallin reunaehdot: Luottamuksen ilmapiiri läpikäyvänä periaatteena. BYROKRATIAN KEVENTÄMINEN. Paikalliskehittäjän roolin vahvistaminen. Kuntarahan joustavampi käyttö. Kokeilukulttuurin mahdollistaminen. Toimintaraha ei ole hanke. Vapautta käyttöön. Hallinto/toimintaraha kansallisella rahalla. Mahdollisuutta asiakkaan neuvomiseen parannettava. 95 Hakijan kannalta nopeampi, helpompi, ennustettavampi hankeprosessi. (Määräajat/seuranta.) Tarkoituksenmukaisuusharkinta toteutuu myös käytännössä Myöntöpäätöksen sidottava myös maksatusta Yhdenmukainen käsittely & tulkinnat. Lump sum & flat rate. Sähköinen asiointi Maksatushakemukset toimintaryhmien kautta. Yritystukien ehdoton säilyttäminen. Maaseuturahaston varoja voitava käyttää laaja-alaisesti. Maantieteelliset rajaukset/enemmän harkintavaltaa. Hankkeiden tarkastamiseen kevyempi malli. Minimiraja 500 euroa = mahdollistaa pienimuotoisen paikallisen kehittämisen. Mahdollisuus perustaa pidempiä hankkeita, jopa läpi ohjelmakauden. Kirjataan selkeä vastuu ja työnjako ministeriön, Mavin, ELYjen ja toimintaryhmien välillä. Seuraavalta sivulta löytyy kuvauksen sateenvarjo hallintomallista. 96 MMM LEADER-HALLINTOMALLI MAVI -maksaa EU:n ja valtion osuuden tr:lle maksu- sanoman perusteella -rahoituskehys TEM -ohjelmasopimus -EAKR -ESR max 2 päätöstä - aktivointihankkeen hyväksyminen -rahoituskehys -ohjelmasopimus - esr KUNTA TOIMINTARYHMÄ -strategian toteutus -maksaa EU:n, valtion- ja kuntarahan ELY-KESKUS -”sateenvarjojen” hyväksyminen -raportointi toteutuksesta VAPAATA YKSITYISTÄ RAHAA ennalta määrittelemättömät tp:t - yritykset sponsorit yhteisöt säätiöt TOIMENPITEET -toteuttamissopimus -maksatus - kuntaraha -yhteistyökumppani 97 5. Förteckning över kommuner/städer som tagit medfinansieringsbeslut I följande tabell framgår vilka kommuner/städer och när man fattat beslut om kommunal medfinansiering i kommande programperiod 2014-2020. Kommun Jakobstad Karleby Kaskö Korsholm Korsnäs Kristinestad Kronoby Larsmo Malax Nykarleby Närpes Pedersöre Vörå Vasa Datum 25.6.2012 4.6.2012 2.7.2012 4.6.2012 7.5.2012 14.5.2012 17.9.2012 11.6.2012 11.6.2012 16.4.2012 8.5.2012 14.5.2012 7.5.2012 28.1.2013 Paragraf § 326 § 337, § 352, § 523 § 29 § 129 § 111 § 109 § 250 § 136 § 40 § 108 § 67 § 112 § 117 § 47 Kopia av anhållan gällande kommunal medfinansiering 2014-2020 ANHÅLLAN OM MEDFINANSIERING I LOKALA UTVECKLINGSPROGRAM FÖR EU:S PROGRAMPERIOD ÅREN 2014-2020 Bästa stad/kommun, medlem i Aktion Österbotten Aktion Österbotten r.f. har i samarbete med kommunerna, föreningarna och företrädarna för näringslivet i Österbotten genomfört flera lokala utvecklingsprogram med finansiering från Europeiska unionen sedan 1997. Nu närmar vi oss de avslutande åren på den tredje programperioden vi medverkat i, 2007 – 2013. Vi har redan inlett förberedelserna för nästa period 2014 – 2020. Kommunernas medverkan är ett villkor för en framgångsrik ansökan från Österbotten. Vi ber därför att kommunerna bekräftar sitt engagemang för en fortsatt utvecklingspolitik med lokalsamhällena i Österbotten i fokus. Jord- och skogsbruksministeriet har gett anvisningar om förberedande åtgärder för utarbetandet av nya programförslag, se bilaga. Den lokala aktionsgruppsmetoden och LEADER-metoden upplevs som genomslagskraftig och framgångsrik. Det finns därför en strävan att arbetssättet också införlivas i alla 98 andra utvecklingsprogram, inte bara i program som finansieras av landsbygdsfonden eller fiskerifonden. Under nuvarande programperiod har kommunerna bidragit med 3 euro per invånare och år för LEADER-programmet med stöd från landsbygdsfonden och med 0,5 euro per invånare för kustaktionsprogrammet med stöd från fiskerifonden. I framtiden strävar vi till att höja programvolymen. För varje kommunal euro i medfinansiering får vi 4 euro tillbaka från EU och stat (kommunens andel 20 % av den offentliga finansieringen). Vi anhåller därför om att städerna/kommunerna reserverar sammanlagt 5 euro per invånare och år för deltagande i våra utvecklingsprogram. Det är viktigt med tanke på att trenden i övrigt är att nivån på de olika regionpolitiska utvecklingsmedlen till landskapet minskar. Genom att delta i våra lokala utvecklingsprogram möjliggör Ni finansieringsmöjligheter åt föreningar, företag och befolkningen på lokalplanet också i Er stad/kommun. Programförberedelserna går vidare under året och till hösten kommer vi att ha klart utkast till programinnehåll. Det arbetet är i sin tur beroende av att innehållet i de europeiska och nationella förordningarna som reglerar utvecklingsprogrammen klarnar. Vi har som avsikt att under hösten att närma oss kommunerna med en begäran om utlåtande kring de olika programmens innehåll. Era undertecknade avtal önskar vi erhålla senast 31.5.2012. Sändes till Aktion Österbotten r.f., Mathias Högbacka, Handelsesplanaden 23 A, 65100 VASA. Vi inbjuder Er fortsättningsvis till ett gott samarbete för ett livskraftigt och hållbart Österbotten med lokalsamhällena i fokus! Högaktningsfullt Mats Brandt Mathias Högbacka Styrelseordförande Verksamhetsledare Bilagor: 1. 2. 3. 4. 5. 6. Avtal om medfinansiering JSMs anvisning Aktion Österbotten r.f.:s vision för programperioden 2014-2020 Utlåtande från Österbottens Förbund Gamla avtal för perioden 2007-2013 (Leader/KAG) Kommunens/stadens finansieringsstatistik för tiden 2007-2011 99 Kopia av avtal om medverkan i programperioden 2014-2020 AVTAL OM MEDVERKAN I PROGRAMPERIODEN 2014 – 2020 Med denna förbindelse bekräftar _____________________stad/kommun sin medfinansiering av Aktion Österbotten r.f:s lokala utvecklingsprogram i Österbotten med 5 euro per invånare och år för åren 2014 – 2020 och med följande delprogram: - ett österbottniskt LEADER-program - ett lokalt kustutvecklingsprogram med stöd ur EU:s Havs- och fiskerifond - ett lokalt aktionsgrupps-program som är gränsöverskridande Förbindelsen är villkorlig enligt följande: 1. Avtalet förutsätter att Aktion Österbotten r.f. beviljas medel för ifrågavarande program från EU och staten. Avtalet är bindande för nivån euro per invånare. Om kommunernas medfinansieringsandel avviker väsentligt från 20 % av programmens offentliga finansiering ska avtalet omförhandlas enligt följande: - om kommunernas andel av den offentliga finansieringen ökar ska inte kostnaden per invånare öka; - om kommunernas andel av offentliga finansieringen minskar ska kommunerna och Aktion Österbotten r.f förhandla om medfinansieringen euro per invånare kan kvarstå på den ovannämnda överenskomna nivån eller minskas till den nivå som motsvarar den slutligt beviljade programvolymen. 2. Avtalet förutsätter att kommunen bereds möjlighet att delta i beredningen genom att ge utlåtande om utvecklingsprogrammens innehåll under beredningens gång innan Aktion Österbotten lämnar in programansökan till behörig myndighet. Avtalet har behandlats _____ / ______ .2012 § ______ (bilaga) Datum Namnunderskrifter Ort 100 6. Förteckning över kommuner/städer som undertecknat ställningstagande som sänts ut av Leader-grupperna på de egna verksamhetsområdena I följande tabell framgår vilka kommuner/städer som undertecknat Leader-gruppernas ställningstagande gällande flerfondsmodellen och en lättare förvaltningsmodell för LEADER. Kommun Karleby Kaskö Korsholm Korsnäs Kristinestad Kronoby Larsmo Malax Nykarleby Närpes Jakobstad Pedersöre Vörå Österbottens förbund K-P liitto Underteckningsdatum 23.8.2012 17.9.2012 20.8.2012 18.9.2012 15.8.2012 3.9.2012 1.10.2012 20.8.2012 20.8.2012 14.8.2012 11.10.2012 12.11.2012 30.10.2012 19.10.2012 Sänt ut Aktions begäran 101 Kopia av Aktion Österbotten r.f.:s följebrev. Aktion Österbotten r.f. Mathias Högbacka Handelsesplanaden 23 A 65100 VASA Bästa beslutsfattare! Vi vill informera Er om våra önskemål som berör förberedelserna för nästa EU-programperiod 2014-2020. Vi uppmanar Er att stöda flerfondsmodellen och en lättare förvaltningsmodell för LEADER. Vi anser att det finns ett starkt allösterbottniskt intresse och möjligheter att hämta statliga och EUpengar till våra regioner/landskap! Med flerfondsmodellen avses att den lokala utvecklingen med hjälp av Leader-metoden skall kunna finansieras med hjälp av samtliga fonder. Vi hoppas att Ni arbetar för att man i Finland tar ibruk flerfondsmodellen gällande organiseringen av nästa programperiod (behandling av HALKE i oktober 2012) och en lättare förvaltningsmodell för LEADER. Vasa 27.9.2012 För Aktion Österbotten r.f., _____________________________________ Mathias Högbacka, Verksamhetsledare BILAGOR: Aktion Österbotten r.f.:s strategi för landsbygdsutveckling i Österbotten och Mellersta Österbotten 2014-2020 Suomen Kylätoiminta ry vaatii lähidemokratiaa kylille! Ställningstagande 102 Kopia av medföljande strategidokument i Aktion Österbotten r.f.:s anhållan till beslutsfattare. Aktion Österbotten r.f.:s strategi för landsbygdsutveckling i Österbotten och Mellersta Österbotten 2014-2020 Övergripande Den övergripande styrningen för Aktion Österbotten r.f.:s strategi 2014-2020 utgår ifrån EU 2020 strategin som genomsyrar smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. Det andra styrdokumentet utgörs av CSF, som utgår ifrån platsbunden utveckling genom integrerade program och i lokalsamhället väl förankrade strategier. Förankring i Österbotten Aktion Österbotten r.f. förankrar sina strategier inför programperioden 2014-2020 i Österbottens landskapsöversikt 2040: Ny energi från Österbotten! Kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning. Strategierna är förankrade i Österbottens landsbygdsprogram: Konkurrenskraft och image, Arbetskraft och kompetens, Tillgänglighet och balanserad regionstruktur, Välfärd, kultur och socialt kapital, Naturens och miljöns välbefinnande. Aktion Österbotten r.f.:s utvecklingsprogram 2014-2020, övergripande mål Aktion Österbotten r.f.:s utvecklingsprogram har som övergripande målsättning: Förstärkt kunskapsoch innovationsmiljö, Högre socialt kapital och sammanhållning, Breddning av näringsstrukturen, Livskraftiga byar, kommun och stadsdelar. Målsättningen genomsyrar samtliga program. Aktion Österbotten r.f. ställer sig positivt till ett flerfondssystem och tillämpar detta i sitt utvecklingsprogram 2014-2020, samt Leader i stan (LIS) Vasa och i Karleby (föra Leader metoden in till stadskärnorna). Aktion Österbotten r.f. förespråkar även en ny förvaltningsmodell för aktionsgrupperna i Finland. Aktion Österbotten r.f.:s strategier består av 6 olika program Kust-Österbottens Leader Svenska Österbottens byautvecklingsprogram Kust-Österbottens fiske-Leader Skärgårds- och älvdals-Leader (cross-border) Vasa Leader i stan (LIS Vasa) Karleby Leader i stan (LIS Karleby) Landsbygdens ESF och ERUF program 103 Mobilisering och förankring Inom ramen för programskrivandet görs flertalet regionala utvärderings- och utvecklingsmöten utgående från olika teman. Aktörer från olika sektorer (offentlig sektor, föreningsliv och landsbygdsbefolkning) ges utrymme att kommentera samt komma med input angående sina behov till programmet. Våra regionala utvecklingsmöten har haft följande tematik: Pedersöre, byautvecklingsfrågor Jakobstad, kreativa och kulturella näringarna Närpes, ungdomar och integrering Kronoby, nya och hållbara energilösningar Kristinestad, mångsidigare näringsstruktur Korsholm, organisationsväsendet och det sociala kapitalet Vasa, mobilisering av stadskärnorna (på kommande) Karleby, mobilisering av stadskärnorna (på kommande) På de hittills ordnade mötena har vi haft bra med deltagare och erhållit mycket god respons, samt erhållit vägkost som har lokal förankring, vilket genomsyrar Leadermetoden. Kommunal medfinansiering Aktion Österbotten r.f. presenterade sin utvecklingsvision åt kommunerna/städerna på det egna verksamhetsområdet i februari 2012 (från Karleby i norr till Kristinestad i söder), samtliga kommuner/städer förhöll sig positiva till visionen för 2014-2020. Även Österbottens förbund och Mellersta Österbottens förbund har givit oss sitt stöd. Efter detta har Aktion Österbotten r.f. närmat sig kommunerna/städerna med ett bindande avtal gällande kommunal medfinansiering i kommande programperiod 2014-2020. Under nuvarande programperiod har Aktion Österbotten r.f. begärt 3,50 euro/invånare/år för att genomföra nuvarande programperiod/program (Leader och FiskeLeader). Kommunerna/städerna har idag förbundit sig via avtal att vara med och finansiera kommande programperiod, för landsbygdsområdena har Aktion Österbotten r.f. begärt 5 euro/invånare/år, samt för LIS Vasa/Karleby 2,50 euro/invånare/år. I och med att kommunerna redan i ett tidigt skede gått med och bundit sig via avtal att vara med och förverkliga kommande programperiod, samt en höjning av den kommunala medfinansieringen, får ses som ett tecken på gott samarbete och att man uppskattat det utförda arbetet från Aktion Österbotten r.f.:s sida. 104 Gällande Leader i stan (LIS) behöver vi Er hjälp! Ge oss Leader grupper i Finland möjligheten att förverkliga detta, vi kommer att förvalta detta med omsorg. Kommunerna och städerna i Österbotten har givit sitt ställningstagande, man önskar ett flerfondssystem och att vi i Finland för Leader metoden in i stadskärnorna, samt att man utformar en lättare förvaltningsmodell för Leader. För Aktion Österbotten r.f.:s del berör detta stadskärnorna i Vasa och Karleby. Positiva diskussioner har förts med båda städerna, vi har en samförvaltningsmodell utformad, där Aktion Österbotten r.f. står som programvärd. Vi uppmanar er att stöda flerfondsmodellen och en lättare förvaltningsmodell för LEADER. Vi anser att det finns ett starkt allösterbottniskt intresse och möjligheter att hämta statliga och EUpengar till våra regioner/landskap! Programbudgeter 2014-2020 Kust-Österbottens Leader, helhetsbudget 14 miljoner euro Svenska Österbottens byautvecklingsprogram, åtgärder söks via Leader- programmet Kust-Österbottens fiske-Leader, helhetsbudget cirka 7 miljoner euro Skärgårds- och älvdals-Leader (cross-border), helhetsbudget cirka 2,6 miljoner euro Vasa Leader i stan, helhetsbudget, helhetsbudget 7 miljoner euro Karleby Leader i stan, helhetsbudget, helhetsbudget cirka 4 miljoner euro Landsbygdens ESF och ERUF program, helhetsbudget cirka 4,7 miljoner euro Vår vision är att vara med och utveckla Österbotten och Mellersta Österbotten under programperioden 2014-2020 med 39,3 miljoner euro! Ytterligare information ges av: Mathias Högbacka, verksamhetsledare E-post: mathias@aktion.fi Gsm: 040-1838653 105 7. Samarbetsavtal med Yhyres kehittämisyhdistys ry YHTEISTYÖSOPIMUS Pohjanmaan maakunnassa on kaksi paikallista toimintaryhmää: Aktion Österbotten r.f. ja Yhyreskehittämisyhdistys ry. Molemmilla on oma vakiintunut alueensa, Aktion Österbotten rf:lla Pohjanmaan maakunnan pääosin ruotsinkielinen rannikkoalue ja Yhyres-kehittämisyhdistys ry:llä lähes täysin suomenkielinen Kyrönmaa. Ohjelmakaudella 2007-2013 ryhmien välinen yhteistyö on lisääntynyt, yhtenäiset työntekijät (KV-koordinaattori ja tiedottaja). Lisäksi toiminnanjohtajatasolla kokemusten vaihto on ollut viikoittaista. Vaikka kaksikielisyys aiheuttaa käytännön hankaluuksia, ei se ole ollut este yhteistyölle Pohjanmaan toimintaryhmien välillä. Sekä Aktion Österbotten r.f. että Yhyres-kehittämisyhdistys ry ovat jättäneet Maa- ja metsätalousministeriöön hakemuksensa paikalliseksi Leader-toimintaryhmäksi ohjelmakaudeksi 2007-2013 ja nyt olemme jättämässä ensimmäiset strategiat koskien ohjelmakausi 2014-2020. Toimialueekseen molemmat ovat määritelleet nykyiset toimialueensa. Vaikka Kyrönmaa on toiminta-alueena pieni, on kuitenkin alueen omaleimaisuuden vuoksi perusteltua, että sillä on oma toimintaryhmä, onhan Kyrönmaa ainoa suomenkielisen vähemmistön kokonaan asuttama seutukunta Pohjanmaan maakunnassa. Muut merkittävämmät suomenkieliset alueet sijaitsevat Kokkolan ja Kristiinankaupungin seudulla, siis mahdollisimman kaukana Kyrönmaalta, joten luontaisia yhteyksiä näiden kolmen alueen asukkaiden välillä ei ole. Tämän vuoksi yhtenäisen suomenkielisen toimintaryhmän luominen ikään kuin ylhäältä päin Pohjanmaan maakuntaan loukkaisi Leader-toimintatavan perusperiaatetta, asukkaiden omasta tahdosta lähtevää toimintaa. Lisäksi Kokkolan ja Kristiinankaupungin alueiden suomenkielinen väestö on tottunut menestyksellisesti asioimaan Aktion Österbottenin kanssa, jolla on toimipisteet Vaasassa, Pedersöressä ja Närpiössä. Pohjanmaan toimintaryhmät tiedostavat valtakunnallisen tarpeen saada aikaan säästöjä toimintaryhmien hallintoon käytetyissä varoissa. Niinpä Aktion Österbotten r.f. ja Yhyres-kehittämistyhdistys ry ovat päättäneet seuraavista toimenpiteistä yhteistyön lisäämiseksi ja syventämiseksi sekä säästöjen saavuttamiseksi Euroopan Unionin ohjelmakaudella 2014-2020. 1. Aktion Österbotten r.f. hoitaa tänä päivänä ja tulevalla ohjelmakaudella 2014-2020 Vaasan ruotsinkieliset maaseutualueet (Sundom ja Höstvesi tänä päivänä), tulevalla ohjelmakaudella Vaasan tuleva maaseutualue Vähäkyrö kuuluu Yhyres Kehittämisyhdistys ry:lle. 2. Vaasan kaupunkileader toteutetaan yhteistyössä, Aktion Österbotten r.f. on ohjelma vastaava, yhteistyökumppanina Yhyres kehittämisyhdistys ry. Aktion Österbotten laskevat hyväkseen ruotsinkieliset asukkaat Vaasan kaupunkialueella ja Yhyres kehittämisyhdistys laskevat suomenkieliset asukkaat hyväkseen. Kaupunkileaderiin tulee oma hallitus joka pohjautuu kolmikanta periaatteeseen. Kaupunkileaderin hallituksen kokoonpano vastaa väestöpohjaan kielellisesti ja kulttuurisesti. Kaupunkileaderiin suunnattujen hankehakemusten käsittelyprosessissa hyödynnetään ruotsinkielisen hakemuksen kohdalla varsinkin Aktion Österbottenin henkilökuntaa ja suomenkielisen hakemuksen kohdalla Yhyres kehittämisyhdistyksen henkilökuntaa. 106 3. Aktion Österbotten r.f, Yhyres-kehittämisyhdistys ry ja Pirityiset ry hoitavat tiedottamisen työllistämällä yhteiset täysin kaksikieliset tiedottajat. Tämä voidaan toteuttaa esim. yhteishankkeena. 4. Aktion Österbotten r.f. ja Yhyres-kehittämisyhdistys ry toteuttavat yhteisen kansainvälistymishankkeen. Tiedotus- ja kansainvälistymishankkeet voidaan toteuttaa myös yhtenä yhteisenä hankkeena. 5. Yhyres-kehittämisyhdistys ry osallistuu Aktion Österbotten r.f. kehittelemän sähköisen hakemusten käsittelyn käyttöönottoon. 6. Ohjelmallisen yhteistyön kohteena on Kyröjokilaakson kehittäminen molempien Leaderstrategioiden avulla (erillinen sopimus). 7. Aktion Österbotten r.f. ja Yhyres-kehittämisyhdistys ry käyvät säännöllistä keskustelua (henkilökunta ja hallituksen jäsenet) yhteistyön erilaisten muotojen löytämiseksi ja toteuttamiseksi, esimerkiksi yhtenäinen maksatusyksikkö. Sopimuksesta laaditaan kaksi samansisältöistä kappaletta. Sopimus käsitellään myöhemmässä vaiheessa molempien hallituksissa, mahdollisesti tulee sen jälkeen lisäyksiä. Vasa, 10.10.2012 107 8. Samarbetsavtal med Pirityiset ry YHTEISTYÖSOPIMUS Pohjanmaan maakunnassa on kaksi paikallista toimintaryhmää: Aktion Österbotten r.f. ja Yhyreskehittämisyhdistys ry. Molemmilla on oma vakiintunut alueensa, Aktion Österbotten rf:lla Pohjanmaan maakunnan pääosin ruotsinkielinen rannikkoalue. Keski-Pohjanmaan maakunnassa sijaitseva Pirityiset ry:lla on myös oma vakiintunut alueensa, Halsua, Kaustinen, Lestijärvi, Perho, Toholampi, Veteli ja Ullavan alue. Aktion Österbotten r.f., Yhyres kehittämisyhdistys ry ja Pirityiset ry yhdistää sama ELY-keskus, nimittäin Pohjanmaan ELY-keskus. Ohjelmakaudella 2007-2013 ryhmien välinen yhteistyö on lisääntynyt, yhtenäinen tiedotushanke on parhaimmillaan käynnissä (1.5.201230.12.2013). Lisäksi toiminnanjohtajatasolla kokemusten vaihto on ollut tiivistä. Vaikka kaksikielisyys aiheuttaa käytännön hankaluuksia, ei se ole ollut este yhteistyölle Aktion Österbottenin ja Pirityisten välillä. Sekä Aktion Österbotten r.f. että Pirityiset ry ovat jättäneet Maa- ja metsätalousministeriöön hakemuksensa paikalliseksi Leader-toimintaryhmäksi ohjelmakaudeksi 2007-2013 ja nyt olemme jättämässä ensimmäiset strategiat koskien ohjelmakausi 2014-2020. Toimialueekseen Aktion Österbotten on määritellyt nykyinen toimialueensa (aikaisemmin Kokkolan kaupunki ja Kokkolan maalaiskunta).. Pirityiset ry on määritellyt toimialukseen Halsua, Kaustinen, Lestijärvi, Perho, Toholampi, Veteli ja Ullavan alue, uutena toimialueena on Lohtajan ja Kälviän alue (mahdollisesti Kannus). Aktion Österbottenilla on toimipisteet Vaasassa, Pedersöressä ja Närpiössä. Pirityiset ry:lla on konttori Kaustisella. Pohjanmaan toimintaryhmät tiedostavat valtakunnallisen tarpeen saada aikaan säästöjä toimintaryhmien hallintoon käytetyissä varoissa. Niinpä Aktion Österbotten r.f. ja Pirityiset ry ovat päättäneet seuraavista toimenpiteistä yhteistyön lisäämiseksi ja syventämiseksi sekä säästöjen saavuttamiseksi Euroopan Unionin ohjelmakaudella 2014-2020. 1. Aktion Österbotten r.f. hoitaa tänä päivänä ja tulevalla ohjelmakaudella 2014-2020 Kokkolan ruotsinkieliset maaseutualueet. 2. Pirityiset ry hoitaa tänä päivänä ja tulevalla ohjelmakaudella 2014-2020 Kokkolan suomenkieliset maaseutualueet. 3. Kokkolan kaupunkileader toteutetaan yhteistyössä, Aktion Österbotten r.f. on ohjelma vastaava, yhteistyökumppanina Pirityiset ry. Aktion Österbotten r.f. laskevat hyväkseen ruotsinkieliset asukkaat Kokkolan kaupunkialueella ja Pirityiset ry laskevat suomenkieliset asukkaat hyväkseen. Kaupunkileaderiin tulee oma hallitus joka pohjautuu kolmikanta periaatteeseen. Kaupunkileaderin hallituksen kokoonpano vastaa väestöpohjaan kielellisesti ja kulttuurisesti. Kaupunkileaderiin suunnattujen hankehakemusten käsittelyprosessissa hyödynnetään ruotsinkielisen hakemuksen kohdalla varsinkin Aktion Österbottenin henkilökuntaa ja suomenkielisen hakemuksen kohdalla Pirityisten henkilökuntaa. Mahdollisesti tulee yhtenäinen konttori tätä varten Kokkolaan. 4. Aktion Österbotten r.f, Yhyres-kehittämisyhdistys ry ja Pirityiset ry hoitavat tiedottamisen työllistämällä yhteiset täysin kaksikieliset tiedottajat. Tämä voidaan toteuttaa esim. yhteishankkeena. 108 5. Aktion Österbotten r.f. ja Pirityiset ry käyvät säännöllistä keskustelua (henkilökunta ja hallituksen jäsenet) yhteistyön erilaisten muotojen löytämiseksi ja toteuttamiseksi. Sopimuksesta laaditaan kaksi samansisältöistä kappaletta. Sopimus käsitellään myöhemmässä vaiheessa molempien hallituksissa, mahdollisesti tulee sen jälkeen lisäyksiä. Vasa, 10.10.2012 109 9. Karta över byanätverket i Österbotten 110 10. Karta över ekonomiska regioner i Österbotten 111 11. Karta över kommuner/städer i Österbotten 112 12. Karta över Vasa stadskärna (LEADER-i-stan) 113 13. Karta över Sundom (Vasa landsbygdsområde) 114 14. Karta över Karleby 115 15. Karta över fiskehamnar i Österbotten 116 16. Utlåtande från Österbottens förbund 117 17. Ohjeellinen yhteistyösopimus 118 119 120 18. Kaupunki-maaseutu-luokitus 121 19. Behandling av erhållna utlåtanden Utlåtandeinstans/Lausunnonantaja Behandling/Käsittely 1. Vörå kommun Utlåtandets förslag har tagits i betraktande. 2. Närpes stad Utlåtandets förslag har tagits i betraktande. 3. Vaasan kaupunki Utlåtandets förslag har tagits i betraktande. 4. NTM-centralen i Österbotten / Fiskeri Beaktas kommentarer om klimatförändring, fiskodling, säl- och skarvproblematiken, breddad målgrupp primärproducenter, samt Karleby och Vasa tas med i geografiska området. 5. Larsmo kommun Utlåtandets förslag har tagits i betraktande. 6. NTM-centralen i Österbotten / landsbygdsavdelningen Förtydligas att mikroföretag omfattas, flexibilitet och förändringsberedskap mål för näringsstrukturen, målgruppen för företagsstöd, de kvantitativa målsättningarna för företagsstöd, definition på kreativa branscher, samarbetet med ELY-centralen, klimatförändring och vattenvårdande åtgärder samt programmets rubrik. 7. Pohjanmaan liitto Sidnumrering införs då dokumentet får sin slutliga form, förtydligande av analyskapitlet, översyn av indikatorerna för programmet, uppdatera bakgrundsfakta, 8. Kjell Andersson, Åbo akademi Förtydligande och preciseringar för att få bort allmängiltighet, mer betoning på botten-upp, större betoning på innovationer för att råda bot på svagheter och spårbunden utveckling som är negativ, socialt kapital behöver behandlas i anslutning till akademisk diskurs, seminarier med forskare kring genomförandet av programmet, se över avkastnings- och resultatmål med avseende på kapacitetsbyggande. 9. Nykarleby stad Utlåtandets förslag har tagits i betraktande. 10. ÖSP Precisering av målgruppen och åtgärder som gynnar konkurrenskraften, särskilt med avseende på bioenergi, livsmedel. 11. Kaskisten kaupunki Utlåtandets förslag har tagits i betraktande. 12. Pedersöre kommun Utlåtandets förslag har tagits i betraktande. 13. Kokkolan kaupunki Utlåtandets förslag har tagits i betraktande. 14. Malax kommun Utlåtandets förslag har tagits i betraktande. 15. Jakobstads stad Utlåtandets förslag har tagits i betraktande. 16. Kristinestads stad Utlåtandets förslag har tagits i betraktande. 17. Korsnäs kommun Utlåtandets förslag har tagits i betraktande. 18. Kvarnen samkommun Utlåtandets förslag har tagits i betraktande. 19. Yrkesakademin YA! Utlåtandets förslag har tagits i betraktande. 20. Korsholms kommun Utlåtandets förslag har tagits i betraktande.
© Copyright 2024