1. No category

1
LGR
11
Åk
4 –6
The compact version — Planeringstöd för lärare
Allan Eriksson – www.lektion.se
2
Hej Kollega !
Du som jobbar i årskurs 4-6 har ofta många ämnen att hålla reda på. Det är inte ovanligt att en
klasslärare har åtta eller flera olika ämnen. Det kan betyda att man har mer än hundra (100 !)
kunskapskrav att orientera sig bland. Då kan det var mycket svårt att hitta rätt bland syften, krav
och centralt innehåll i skolverkets Lgr 11. Detta är ett tappert försök att fördela det centrala innehållet inom åk 4-6 och på ett överskådligt sätt presentera det vitala innehållet i Lgr 11. Idéen
har varit att det ska få plats på en sida och det har inneburit att kunskapskraven har fått en något förenklad och förkortad text. Numrerade kunskapskrav underlättar koppling mellan moment
och krav. Det har pedagogiska fördelar i dialog med elever och föräldrar men framförallt är
detta ett underlag för lärarens planering. Vid byte av lärare, stöd för vikarier och i arbetslagens
implementering av Lgr 11 kan detta förhoppningsvis också vara ett gott stöd. Kopiera upp de
sidor du/ni behöver. Ibland är det skönt att ha ett papper i handen ...
Skicka gärna synpunkter till allan.eriksson@skelleftea.se
Allan Eriksson
Mars 2012
P.S Tack för att jag fått låna den fördelning av det centrala innehållet som lärarlag i Vindelns
kommun gjorde våren 2011. De utgick då från Skellefteå Kommuns fördelning för åk 6. Ytterligare justeringar har gjorts på Byskeskolan.
S. 2
s. 3
s. 4
s. 5
S. 6
s. 7
s. 8
s. 9
s. 10
S. 11
S. 12
S. 13
S. 14
S. 15
S. 16
S. 17
S. 18
S. 19
S. 20
S. 21
S. 22
S. 23
S. 24
S. 25
S. 26
S. 27
S. 28
S. 29
S. 30
S. 31
S. 32
S. 33
S. 34
S. 35
S. 36
S. 37
S. 38
S. 39
S. 40
S. 41
S. 42
S. 43
Inledning
Överblick
Geografi
Geografi
Geografi
Historia
Historia
Historia
Religion
Religion
Religion
Samhällskunskap
Samhällskunskap
Samhällskunskap
Fysik
Fysik
Fysik
Kemi
Kemi
Kemi
Biologi
Biologi
Biologi
Teknik
Teknik
Teknik
Svenska
Svenska
Svenska
Engelska
forts Engelska
Slöjd
Slöjd
Musik
Musik
Bild
Bild
Matematik
Matematik
Matematik
Idrott
Anteckningar/Planering
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Åk 4-6
Åk 4-6
Åk 4-5 (6)
Åk 6
Åk 4-5 (6)
Åk 6
Åk 4-5
Åk 6
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Åk 4-6
Allan Eriksson – www.lektion.se
3
Överblick
Fysik
Centralt innehåll och kunskapskrav
Sammanfattning. Kopierat
direkt från Lgr
11 utan redigering.
Åk 5
Något förenklade
och förkortade
krav. Överensstämmer med
Infomentor.
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att
• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
Momenten
visar på vad
som i huvudsak ska ligga
inom resp åk.
Rutan kan
t ex användas för avbockning.
Underrubriker
följer Lgr 11
Centralt innehåll
Planeringstöd för läraren. Plats att
markera de krav som du tar med in i
din planering av momentet.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
1. samtalar och diskuterar enkla frågor
som rör energi, teknik, miljö och samhälle
genom frågor och åsikter.
Fysiken i naturen och samhället

Fysiken och vardagslivet

1
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i
vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.
1

2
Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering
1

2. söker naturvetenskaplig information i
olika källor och för resonerar om källornas
användbarhet.
Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder
kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
2
3
4
5
6
2
3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
6. jämför resultat och resonerar om likheter
och skillnader samt bidrar till att ge förslag
som kan förbättra undersökningen.
7
8
9
10
11
12
7. gör enkla dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
Metoder och arbetssätt Åk 4-6
Inom NO
återkommer
Metoder och
arbetssätt i
samtliga 3
ämnen.

Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de
används i undersökningar.


4. genomför enkla undersökningar utifrån
givna planeringar och formulerar enkla
frågor.
5. använder utrustning på ett säkert och i
fungerande sätt.
Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.
1
3. använder naturvetenskaplig information i
diskussioner och för att skapa texter och
andra framställningar.
4
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga
rapporter.
Tolkning och granskning av information med koppling till fysik,
till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Vid Metoder och arbetssätt ser du
vilka kunskapskrav som är direkt
kopplade till dessa.
Allan Eriksson – www.lektion.se
5
8. visar grundläggande kunskaper om
fysikaliska fenomen genom att ge exempel
på och beskriva dessa med fysikens begrepp.
6
5
9. använder till fysikaliska samband när
den resonerar om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus.
10. beskriver energikällor, energianvändning och isolering med viss koppling till
energins oförstörbarhet och flöde.
7
1 2 3 12
11. beskriver och ger exempel på himlakroppars rörelse och resonerar om hur dag
och natt, månader och årstider uppkommer.
12. berättar om några naturvetenskapliga
upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
4
Centralt innehåll och kunskapskrav
Geografi
Åk 4
Sammanfattning syfte
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att:
• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar
livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och
andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och
hållbar utveckling.
Huvudsakligt centralt innehåll
Livsmiljöer

De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
1 2 3 4 5 6 7 8

1. visar kunskaper om naturoch kulturlandskap, om vad som
formar jordytan och konsekvenser
det får för människa och natur.
Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning
samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
2. använder geografiska begrepp på ett fungerande sätt.
1 2 3 4 5 6 7 8
Metoder, begrepp och arbetssätt

Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i
Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
1 2 3 4 5 6 7 8

Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala.
Topografiska och tematiska kartor.
1 2 3 4 5 6 7 8

Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och
samtala om geografi
1 2 3 4 5 6 7 8
Miljö, människa och hållbarhetsfrågor

Eleven ...
Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och
fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används
till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
1 2 3 4 5 6 7 8

Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en
hållbar utveckling.
1 2 3 4 5 6 7 8
Allan Eriksson – www.lektion.se
3. undersöker omvärlden genom kartor och andra geografiska
källor, metoder och tekniker
4. resonerar om olika källors
användbarhet.
5. använder kartor och enkla
geografiska verktyg sätt.
6. visar kunskaper om Sveriges,
Nordens och Europas namngeografi, lägen och storlekar.
7. resonerar kring hållbar utveckling och ger förslag på miljövänliga val i vardagen.
8. resonerar kring orsaker till
och konsekvenser av ojämlika
levnadsvillkor i världen.
5
Centralt innehåll och kunskapskrav
Geografi
Åk 5
Sammanfattning syfte
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att:
• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar
livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och
andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och
hållbar utveckling.
Huvudsakligt centralt innehåll
Livsmiljöer

Kunskapskrav E–nivå Åk 6
De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
1 2 3 4 5 6 7 8

Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och
fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används
till. Odlingsmark och skogars betydelse, dess fördelning och kretslopp.
1 2 3 4 5 6 7 8

Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning
samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
1 2 3 4 5 6 7 8
Metoder, begrepp och arbetssätt

Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i
Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
1 2 3 4 5 6 7 8

Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten,
berg, regioner och orter.
1 2 3 4 5 6 7 8

2. använder geografiska begrepp på ett fungerande sätt.
3. undersöker omvärlden genom kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker
4. resonerar om olika källors
användbarhet.
5. använder kartor och enkla
geografiska verktyg sätt.
Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala.
Topografiska och tematiska kartor.
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och
samtala om geografi.
7. resonerar kring hållbar utveckling och ger förslag på miljövänliga val i vardagen.
Miljö, människa och hållbarhetsfrågor

1. visar kunskaper om naturoch kulturlandskap, om vad som
formar jordytan och konsekvenser det får för människa och natur.
6. visar kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas
namngeografi, lägen och storlekar.
1 2 3 4 5 6 7 8

Eleven ...
1 2 3 4 5 6 7 8
Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en
hållbar utveckling.
1 2 3 4 5 6 7 8
Allan Eriksson – www.lektion.se
8. resonerar kring orsaker till
och konsekvenser av ojämlika
levnadsvillkor i världen.
6
Centralt innehåll och kunskapskrav
Geografi
Åk 6
Sammanfattning syfte
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att:
• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar
livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra
geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och
hållbar utveckling.
Huvudsakligt centralt innehåll
Livsmiljöer


De svenska, nordiska och övriga europeiska natur och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande dra och utbredning.
Fördelningar Sveriges, Nordens och övriga Europas
befolkning.
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8


Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens processer t.ex. plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för
1 2 3 4 5 6 7 8
människor och natur.
Jordens naturresurser, t.ex. vatten, odlingsmark, skogar och fossila
bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad 1 2 3 4 5 6 7 8
de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning
och kretslopp.
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Ojämlika levnadsvillkor i världen, t.ex. olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt bakomliggande orsaker 1 2 3 4 5 6 7 8
till detta. Enskilda människors och organisationer
arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. visar kunskaper om naturoch kulturlandskap, om vad som
formar jordytan och konsekvenser det får för människa och natur.
2. använder geografiska begrepp på ett fungerande sätt.
3. undersöker omvärlden genom kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker
4. resonerar om olika källors
användbarhet.
5. använder kartor och enkla
geografiska verktyg sätt.
6. visar kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas
namngeografi, lägen och storlekar.
7. resonerar kring hållbar utveckling och ger förslag på miljövänliga val i vardagen.
8. resonerar kring orsaker till
och konsekvenser av ojämlika
levnadsvillkor i världen.
Allan Eriksson – www.lektion.se
7
Centralt innehåll och kunskapskrav
Historia
Åk 4
Sammanfattat syfte
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser,
gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och
utifrån olika perspektiv,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Huvudsakligt centralt innehåll
Eleven ...
Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500


Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern
och järnåldern. (Repetition åk 3)
1 2 3 4 5
6 7
Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen ge
nom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens
resor och medeltidens handelssystem.
1 2 3 4 5 6

De nordiska staternas bildande.

Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer
och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7


Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och
konsekvenser.
1 2 3
4 5 6 7
Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från
andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och
skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
1 2 3 4 5 6 7
Hur historia används och historiska begrepp



Hur historiska personer och händelser (till exempel drottning Kristina,
Karl XII och häxprocesserna) har framställts på olika sätt genom
olika tolkningar och under skilda tider.
1 2 3 4 5 6
7
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, kan
avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, bygg
nader, städer och gränser.
1 2 3 4 5 6
7
Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelse.
1 2 3 4 5 6 7
Allan Eriksson – www.lektion.se
1. visar kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och
gestalter under olika tidsperioder.
2. resonerar om olika orsaker
och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor.
3.
undersöker enkla samband mellan olika tidsperioder för
kultur, migration och levnadsförhållanden och visar hur de påverkar oss idag
4.
använder historiska källor
för att dra enkla slutsatser om
människors levnadsvillkor.
5.
visar på spår av historien i
vår tid.
6.
förklarar enkelt om varför
det finns likheter och skillnader i
olika framställningar av historiska
händelser, personer och tidsperioder.
7.
använder historiska begrepp på ett fungerande sätt.
8
Centralt innehåll och kunskapskrav
Historia
Åk 5
Sammanfattat syfte
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, hände
ser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och
utifrån olika perspektiv,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och
används.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Huvudsakligt centralt innehåll
Eleven ...
Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700

Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte,
till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
1 2 3 4
5 6 7

Den svenska statens framväxt och organisation.

Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till
och från samt inom det svenska riket.
1 2 3 4 5 6 7

Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.

Vad historiska källor, till exempel brev och andra
dokument, kan be rätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för
1 2 3 4 5 6 7
barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
2.
resonerar om olika orsaker
och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor.
3.
undersöker enkla samband mellan olika tidsperioder för
kultur, migration och levnadsförhållanden och visar hur de påverkar oss idag
4.
använder historiska källor
för att dra enkla slutsatser om
människors levnadsvillkor.
Hur historia används och historiska begrepp

Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500, 1600- talet och 1700talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
1 2 3 4 5 6 7

Hur historiska personer och händelser (till exempel
drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna ) har framställts på
olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
1 2 3 4 5 6 7

1.
visar kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och
gestalter under olika tidsperioder.
Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelse.
1 2 3 4 5 6 7
Allan Eriksson – www.lektion.se
5.
visar på spår av historien i
vår tid.
6.
förklarar enkelt om varför
det finns likheter och skillnader i
olika framställningar av historiska
händelser, personer och tidsperioder.
7.
använder historiska begrepp på ett fungerande sätt.
9
Centralt innehåll och kunskapskrav
Historia
Åk 6
Sammanfattat syfte
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, hände
ser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och
utifrån olika perspektiv,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och
vänds.
Huvudsakligt centralt innehåll
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850

Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till
exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
1 2 3 4 5 6 7

Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
1 2 3 4 5 6 7


Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika
människor och grupper.
1 2 3 4 5 6
7
Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
1 2 3 4 5 6 7

Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor
för barn, kvinnor och män.
1 2 3 4 5 6 7

Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelse.
1 2 3 4 5 6
2.
resonerar om olika orsaker
och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor.
3.
undersöker enkla samband mellan olika tidsperioder för
kultur, migration och levnadsförhållanden och visar hur de påverkar oss idag
4.
använder historiska källor
för att dra enkla slutsatser om
människors levnadsvillkor.
Hur historia används och historiska begrepp

1.
visar kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och
gestalter under olika tidsperioder.
7
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi orsak och
konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska
sammanhang.
1 2 3 4 5 6 7
5.
visar på spår av historien i
vår tid.
6.
förklarar enkelt om varför
det finns likheter och skillnader i
olika framställningar av historiska
händelser, personer och tidsperioder.
7.
använder historiska begrepp på ett fungerande sätt.
Allan Eriksson – www.lektion.se
10
Centralt innehåll och kunskapskrav
Religion
Åk 4
Sammanfattning syfte
Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk
inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska
begrepp och modeller, och
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och
trovärdighet.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Huvudsakligt centralt innehåll
Eleven ...
Religioner och andra livsåskådningar
1.

Begreppen religion och livsåskådning.

Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
Religion och samhälle

1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till
kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
1 2 3 4 5 6 7 8

Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle
1 2 3 4 5 6 7 8
Identitet och livsfrågor

Etik
Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det
innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.
1 2 3 4 5 6 7 8

Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
1 2 3 4 5 6 7 8

Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och
roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och
kränkning.
1 2 3 4 5 6 7 8

Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra
gott.
1 2 3 4 5 6 7 8
Allan Eriksson – www.lektion.se
visar kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna
2.visar även på enkla samband mellan olika religiösa uttryck och tankegångar inom världsreligionerna
3. beskriver några grundläggande
drag i fornskandinavisk och samisk
religion.
4. redogör för några kristna högtider och traditioner och göra jämförelser mellan kristendomens betydelse
för och nu.
5. resonerar om hur livsfrågor och
vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor.
6. resonerar om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära
att göra gott.
7. reflekterar och använder några
etiska begrepp på rätt sätt..
8. söker information om religioner
och andra livsåskådningar i olika typer av källor och resonerar källornas
användbarhet.
11
Centralt innehåll och kunskapskrav
Religion
Åk 5
Sammanfattning syfte
Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och
bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska
begrepp och modeller, och
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans
och trovärdighet.
Eleven ...
Huvudsakligt centralt innehåll
Religioner och andra livsåskådningar
Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och
rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom,
hinduism och buddhism.
1 2 3 4 5 6 7 8

Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser
i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de
uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
1 2 3 4 5 6 7 8
Religion och samhälle
Identitet och livsfrågor
.

Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det
innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen
3. beskriver några grundläggande
drag i fornskandinavisk och samisk
religion.
4. redogör för några kristna högtider och traditioner och göra jämförelser mellan kristendomens betydelse
för och nu.
5. resonerar om hur livsfrågor och
vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor.
Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
6. resonerar om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära
att göra gott.
1 2 3 4 5 6 7 8
Etik
1 2 3 4 5 6 7 8

2.visar även på enkla samband mellan olika religiösa uttryck och tankegångar inom världsreligionerna
Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek
och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
1 2 3 4 5 6 7 8

visar kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna
1.


Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och
pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexuali1 2 3 4 5 6 7 8
tet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
1 2 3 4 5 6 7 8
Allan Eriksson – www.lektion.se
7. reflekterar och använder några
etiska begrepp på rätt sätt..
8. söker information om religioner
och andra livsåskådningar i olika typer av källor och resonerar källornas
användbarhet.
12
Centralt innehåll och kunskapskrav
Religion
Åk 6
Sammanfattning syfte
Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och
bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska
begrepp och modeller, och
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans
och trovärdighet.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Huvudsakligt centralt innehåll
Eleven ...
Religioner och andra livsåskådningar
1.

Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och
rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom,
hinduism och buddhism.
1 2 3 4 5 6 7 8


Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser
i kristendomen och andra världsreligioner t.ex. som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
1 2 3 4 5 6 7 8
Begreppen religion och livsåskådning.
1 2 3 4 5 6 7 8
Identitet och livsfrågor

Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors
identitet, livsstil och grupptillhörighet.
1 2 3 4 5 6 7 8
visar kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna
2.visar även på enkla samband mellan olika religiösa uttryck och tankegångar inom världsreligionerna
3. beskriver några grundläggande
drag i fornskandinavisk och samisk
religion.
4. redogör för några kristna högtider och traditioner och göra jämförelser mellan kristendomens betydelse
för och nu.
5. resonerar om hur livsfrågor och
vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor.
6. resonerar om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära
att göra gott.
7. reflekterar och använder några
etiska begrepp på rätt sätt..
Allan Eriksson – www.lektion.se
8. söker information om religioner
och andra livsåskådningar i olika typer av källor och resonerar källornas
användbarhet.
13
Centralt innehåll och kunskapskrav
Samhällskunskap
Åk 4
Sammanfattning syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera
utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Huvudsakligt centralt innehåll
Individer och gemenskaper


Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet,
könsroller och jämställdhet.
1 2 3 4 5 6 7
Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige.
De nationella minoriteternas rättigheter.
1 2 3 4 5 6 7
Information och kommunikation
Rättigheter och rättsskipning

De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inkl. barnets
rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
1 2 3 4 5 6 7
Samhällsresurser och fördelning
Beslutsfattande och politiska idéer

Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan
påverka beslut.
1 2 3 4 5 6 7
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. 2. visar kunskaper om olika
samhällsstrukturer (sociala, mediala, rättsliga, politiska) genom att
undersöka hur de är uppbyggda
och fungerar.
3. använder begrepp på ett bra
sätt.
4. resonerar om hur grupper
och personer kan påverka, och
om sådant som begränsar människors möjligheter att påverka.
5. undersöker elevnära samhällsfrågor och förklarar samband
på ett enkelt sätt.
6. uttrycker åsikter i elevnära
samhällsfrågor med enkla resonemang och goda argument.
7. redogör för innebörden av de
mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter med exempel.
8. har kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska
beslutsprocesser fungerar .
9. söker och använder olika
källor på ett fungerande sätt och
resonerar om informationens och
källornas användbarhet.
Allan Eriksson – www.lektion.se
14
Centralt innehåll och kunskapskrav
Samhällskunskap
Åk 5
Sammanfattning syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och
beslutsprocesser.
Huvudsakligt centralt innehåll
Individer och gemenskaper

Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet
Information och kommunikation
De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive
barnets rättig-heter i enlighet med barnkonventionen.
1 2 3 4 5 6 7
Samhällsresurser och fördelning

1. 2. visar kunskaper om olika
samhällsstrukturer (sociala, mediala, rättsliga, politiska) genom att
undersöka hur de är uppbyggda
och fungerar.
3. använder begrepp på ett bra
sätt.
4. resonerar om hur grupper
och personer kan påverka, och
om sådant som begränsar människors möjligheter att påverka.
5. undersöker elevnära samhällsfrågor och förklarar samband
på ett enkelt sätt.
Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
6. uttrycker åsikter i elevnära
1 2 3 4 5 6 7 samhällsfrågor med enkla resonemang och goda argument.
Beslutsfattande och politiska idéer

Eleven ...
1 2 3 4 5 6 7
Rättigheter och rättsskipning

Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper
kan påverka beslut.
1 2 3 4 5 6 7
7. redogör för innebörden av de
mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter med exempel.
8. har kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska
beslutsprocesser fungerar .
9. söker och använder olika
källor på ett fungerande sätt och
resonerar om informationens och
källornas användbarhet.
Allan Eriksson – www.lektion.se
15
Centralt innehåll och kunskapskrav
Samhällskunskap
Åk 6
Sammanfattning syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera
utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Huvudsakligt centralt innehåll
Individer och gemenskaper

Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
1 2 3 4 5 6 7

Rättigheter och rättsskipning
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. 2. visar kunskaper om olika
samhällsstrukturer (sociala, mediala, rättsliga, politiska) genom att
undersöka hur de är uppbyggda
och fungerar.
3. använder begrepp på ett bra
sätt.
4. resonerar om hur grupper
Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar
och personer kan påverka, och
och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen,
om sådant som begränsar männifamiljen och samhället.
1 2 3 4 5 6 7 skors möjligheter att påverka.
1 2 3 4 5 6 7

5. undersöker elevnära samhällsfrågor och förklarar samband
1 2 3 4 5 6 7 på ett enkelt sätt.
6. uttrycker åsikter i elevnära
Samhällsresurser och fördelning
samhällsfrågor med enkla reso
Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och
nemang och goda argument.
stat använder skattepengarna till.

Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några
orsaker till och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
1 2 3 4 5 6 7

Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några
orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
8. har kunskaper om vad dePolitiska val och partier i Sverige. Riksdagen och
mokrati är och hur demokratiska
regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska beslutsprocesser fungerar .
frågor som har betydelse för eleven.
1 2 3 4 5 6 7
9. söker och använder olika
källor på ett fungerande sätt och
resonerar om informationens och
källornas användbarhet.
1 2 3 4 5 6 7

7. redogör för innebörden av de
mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter med exempel.
Allan Eriksson – www.lektion.se
16
Centralt innehåll och kunskapskrav
Fysik
Åk 4
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna utveckla sin förmåga att
• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning
i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Huvudsakligt centralt innehåll
Eleven ...
Fysiken i naturen och samhället

1. samtalar och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och
samhälle genom frågor och åsikter.
Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår.
Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
Fysiken och vardagslivet

Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11


2. söker naturvetenskaplig information i olika källor och för resonerar om
källornas användbarhet.
12
Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan
användas i vardaglig elektrisk
utrustning, till exempel i fick1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
lampor.
Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
12
Metoder och arbetssätt Åk 4-6


3. använder naturvetenskaplig information i diskussioner och för att
skapa texter och andra framställningar.
4. genomför enkla undersökningar
utifrån givna planeringar och formulerar enkla frågor.
5. använder utrustning på ett säkert
och i fungerande sätt.
6. jämför resultat och resonerar om
likheter och skillnader samt bidrar till
att ge förslag som kan förbättra undersökningen.
7. gör enkla dokumentationer av sina
Enkla systematiska undersök- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 undersökningar i text och bild.
ningar. Planering, utförande och utvärdering.
8. visar grundläggande kunskaper
Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och 4 5 6
vågar och hur de används i undersökningar.
5

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla
skriftliga rapporter.

Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exem- 7
pel i faktatexter och tidningsartiklar.
1 2 3 12
Allan Eriksson – www.lektion.se
om fysikaliska fenomen genom att ge
exempel på och beskriva dessa med
fysikens begrepp.
9. använder till fysikaliska samband
när den resonerar om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus.
10. beskriver energikällor, energianvändning och isolering med viss koppling till energins oförstörbarhet och
flöde.
11. beskriver och ger exempel på
himlakroppars rörelse och resonerar
om hur dag och natt, månader och
årstider uppkommer.
12. berättar om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
17
Centralt innehåll och kunskapskrav
Fysik
Åk 5
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna utveckla sin förmåga att
• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i
frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
Eleven ...
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
1. samtalar och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och
samhälle genom frågor och åsikter.
2. söker naturvetenskaplig information i olika källor och för resonerar om
källornas användbarhet.
Huvudsakligt centralt innehåll
Fysiken och världsbilden

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

12
Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. `
Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

3. använder naturvetenskaplig information i diskussioner och för att
skapa texter och andra framställningar.
Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur,
myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
12
Människan i rymden och användningen av satelliter.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
12
Metoder och arbetssätt Åk 4-6




Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och
utvärdering.
4 5 6
Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar
och hur de används i undersökningar.
5
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla
skriftliga rapporter.
7
5. använder utrustning på ett säkert
och i fungerande sätt.
6. jämför resultat och resonerar om
likheter och skillnader samt bidrar till
att ge förslag som kan förbättra undersökningen.
7. gör enkla dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
8. visar grundläggande kunskaper
om fysikaliska fenomen genom att ge
exempel på och beskriva dessa med
fysikens begrepp.
9. använder till fysikaliska samband
när den resonerar om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus.
Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i
faktatexter och tidningsartiklar.
1 2 3 12
Allan Eriksson – www.lektion.se
4. genomför enkla undersökningar
utifrån givna planeringar och formulerar enkla frågor.
10. beskriver energikällor, energianvändning och isolering med viss koppling till energins oförstörbarhet och
flöde.
11.beskriver och ger exempel på himlakroppars rörelse och resonerar om
hur dag och natt, månader och årstider
uppkommer.
12.berättar om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
18
Centralt innehåll och kunskapskrav
Fysik
Åk 6
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna utveckla sin förmåga att
• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i
frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
Huvudsakligt centralt innehålll
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Fysiken i naturen och samhället
Eleven ...
 Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påver1. samtalar och diskutera enkla fråkan på miljön samt energianvändningen i samhället.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
12
gor som rör energi, teknik, miljö och
samhälle genom frågor och åsikter.
Fysiken och vardagslivet
2. söker naturvetenskaplig informat Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, ion i olika källor och för resonerar om
källornas användbarhet.
t.ex. vid cykling.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

3. använder naturvetenskaplig information i diskussioner och för att
skapa texter och andra framställningar.
Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

12
Tidmätning på olika sätt, från solur till atommur.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
12 5. använder utrustning på ett säkert
och i fungerande sätt.
12
Fysiken och världsbilden
 Några historiska och nutida upptäckte inom fysikområdet och deras betydelse
för människans levnadsvillkor och syn på världen.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
12
Fysikens metoder och arbetssätt
 Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
4 5 6



Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och
vågar och hur de används i undersökningar.
5
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder
och enkla skriftliga rapporter.
6. jämför resultat och resonerar om
likheter och skillnader samt bidrar till
att ge förslag som kan förbättra undersökningen.
7. gör enkla dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
8. visar grundläggande kunskaper
om fysikaliska fenomen genom att ge
exempel på och beskriva dessa med
fysikens begrepp.
9. använder till fysikaliska samband
när den resonerar om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus.
10. beskriver energikällor, energianvändning och isolering med viss koppling till energins oförstörbarhet och
flöde.
7
11.beskriver och ger exempel på himlakroppars rörelse och resonerar om
hur dag och natt, månader och årstider
uppkommer.
1 2 3 12
12.berättar om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i
faktatexter och tidningsartiklar.
Allan Eriksson – www.lektion.se
4. genomför enkla undersökningar
utifrån givna planeringar och formulerar enkla frågor.
19
Centralt innehåll och kunskapskrav
Kemi
Åk 4
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att:
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband
i samhället, naturen och inuti människan.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Huvudsakligt centralt innehåll
Eleven ...
Kemin i naturen
1. samtalar och diskutera enkla frågor
som rör energi, teknik, miljö och samhälle
genom frågor och åsikter.

Vattnets egenskaper och kretslopp.
1

2
3
4
5
6
7
8
9
10 11
4
5
6
7
8
9
10 11
Luftens egenskaper och sammansättning.
1
2
3
3. använder naturvetenskaplig information i diskussioner och för att skapa texter
och andra framställningar.
Kemin i vardagen och samhället

Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter,
hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen
1

2
3
4
5
6
7
8
9
10 11
Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska
och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11
Kemins metoder och arbetssätt




2. söker naturvetenskaplig information i
olika källor och för resonerar om källornas
användbarhet.
Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande
och utvärdering.
4 5 6 7
4. genomför enkla undersökningar utifrån givna planeringar och formulerar
enkla frågor.
5. använder utrustning på ett säkert och
i fungerande sätt.
6. jämför resultat och resonerar om likheter och skillnader samt bidrar till att ge
förslag som kan förbättra undersökningen.
7. gör enkla dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika 8. Visar grundläggande kunskaper om
materiens uppbyggnad och egenskaper
beståndsdelar.
5 8
och andra kemiska sammanhang genom
att ge exempel på och beskriva dessa
med kemins begrepp.
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla
9. resonerar om uppbyggnad och egenskriftliga rapporter.
7
Tolkning och granskning av information med koppling till kemi,
t. ex i faktatexter och tidningsartiklar.
1 2 3 11
skaper hos luft och vatten och kopplar
detta till naturliga förlopp som fotosyntes
och förbränning.
10. beskriver några kemiska samband
kring hållbar utveckling, mat, bränslen,
kemikalier och andra produkter
11. berättar om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
Allan Eriksson – www.lektion.se
20
Centralt innehåll och kunskapskrav
Kemi
Åk 5
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att:
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i
samhället, naturen och inuti människan.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Huvudsakligt centralt Innehåll
Eleven ...
Kemin i naturen
1. samtalar och diskuterar enkla frågor
som rör energi, teknik, miljö och samhälle
genom frågor och åsikter.
Kemin i vardagen och samhället


Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och
påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör
hanteras.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
klimatet.
Kemin och världsbilden

3. använder naturvetenskaplig information i diskussioner och för att skapa texter
och andra framställningar.
4. genomför enkla undersökningar utifrån givna planeringar och formulerar
enkla frågor.
Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras 5. använder utrustning på ett säkert och
i fungerande sätt.
betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
1

2. söker naturvetenskaplig information i
olika källor och för resonerar om källornas
användbarhet.
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11
Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11
Kemins metoder och arbetssätt Åk 4-6

Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och
utvärdering.
4 5 6 7

Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras
olika beståndsdelar.
8

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och
enkla skriftliga rapporter.
7

Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till
exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
2 8
Allan Eriksson – www.lektion.se
6. jämför resultat och resonerar om likheter och skillnader samt bidrar till att ge
förslag som kan förbättra undersökningen.
7. gör enkla dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
8. visar grundläggande kunskaper om
materiens uppbyggnad och egenskaper
och andra kemiska sammanhang genom
att ge exempel på och beskriva dessa
med kemins begrepp.
9. resonerar om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och kopplar
detta till naturliga förlopp som fotosyntes
och förbränning.
10. beskriver några kemiska samband
kring hållbar utveckling, mat, bränslen,
kemikalier och andra produkter
11. berättar om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
21
Centralt innehåll och kunskapskrav
Kemi
Åk 6
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i
frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska
samband i samhället, naturen och inuti människan.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Huvudsakligt centralt innehåll
Kemin i naturen
 Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till
övergångar mellan fast form, flytande form och gasform (is/vatten).
1

3
4
5
6
7
8
9
10 11
Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende,
ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.
1

2
2
3
4
5
2
3
4
5
2
3
4
5
8
9
10 11
3. använder naturvetenskaplig information i diskussioner och för att skapa texter
och andra framställningar.
6
7
8
9
10 11
4. genomför enkla undersökningar utifrån givna planeringar och formulerar
enkla frågor.
6
7
8
9
10 11
Kemins metoder och arbetssätt
 Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och
4 5 6 7
utvärdering.

Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika
beståndsdelar.
8

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och
enkla skriftliga rapporter.

2. söker naturvetenskaplig information i
olika källor och för resonerar om källornas
användbarhet.
7
Kemin och världsbilden
 Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteraturen, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap
1
1. samtalar och diskuterar enkla frågor
som rör energi, teknik, miljö och samhälle
genom frågor och åsikter.
6
Fotosyntes, förbränning och
några andra grundläggande kemiska reaktioner.
1
Eleven ...
Tolkning och granskning av information med koppling till kemi,
till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
7
2 8
5. använder utrustning på ett säkert och
i fungerande sätt.
6. jämför resultat och resonerar om likheter och skillnader samt bidrar till att ge
förslag som kan förbättra undersökningen.
7. gör enkla dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
8. visar grundläggande kunskaper om
materiens uppbyggnad och egenskaper
och andra kemiska sammanhang genom
att ge exempel på och beskriva dessa
med kemins begrepp.
9. resonerar om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och kopplar
detta till naturliga förlopp som fotosyntes
och förbränning.
10. beskriver några kemiska samband
kring hållbar utveckling, mat, bränslen,
kemikalier och andra produkter
11. berättar om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
Allan Eriksson – www.lektion.se
22
Biologi
Centralt innehåll och kunskapskrav
Åk 4
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att:
• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska sambandmänniskokroppen, naturen och samhället.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Huvudsakligt centralt innehåll
Eleven ...
Natur och samhälle

Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har
när vi nyttjar den.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
4 5 6 7



2. söker naturvetenskaplig information och använder då olika källor
och resonerar om dessa källor.
3. använder informationen i diskussioner och för att skapa texter
och andra framställningar.
4. genomför enkla fältstudier utifrån planeringar och ställer utvecklande frågor.
Biologins metoder och arbetssätt Åk 4-6

1. Samtalar om hälsa, naturbruk
och ekologisk hållbarhet genom frågor och åsikter.
Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och
grupperas.
8
5. använder eleven utrustning på
ett säkert och fungerande sätt.
6. jämför sina och andras resultat
och diskuterar likheter och skillnader
och ger utvecklande förslag.
7. dokumenterar sina undersökningar i text och bild
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla
skriftliga rapporter.
7
Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
2 8
8. Visar kunskaper om biologiska
sammanhang genom att ge exempel
med biologins begrepp.
9. beskriver samband i människokroppen med resonemang om hälsa,
sjukdom och pubertet.
10. beskriver och ger exempel på
människors beroende av och påverkan på naturen och ekologiska samband.
11. berättar om livets utveckling
och ger exempel på organismers
anpassningar till olika livsmiljöer
12. berättar om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor
Allan Eriksson – www.lektion.se
23
Biologi
Centralt innehåll och kunskapskrav
Åk 5
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning
i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Huvudsakligt centralt innehåll
Eleven ...
Kropp och hälsa


Människans organsystem. Organens namn, utseende, place- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
ring, funktion och samverkan.
Människans pubertet, sexualitet
och reproduktion samt frågor
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
Biologin och världsbilden

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
12
Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
1. Samtalar om hälsa, naturbruk
och ekologisk hållbarhet genom frågor och åsikter.
2. söker naturvetenskaplig information och använder då olika källor
och resonerar om dessa källor.
3. använder informationen i diskussioner och för att skapa texter
och andra framställningar.
4. genomför enkla fältstudier utifrån planeringar och ställer utvecklande frågor.
5. använder eleven utrustning på
ett säkert och fungerande sätt.
6. jämför sina och andras resultat
och diskuterar likheter och skillnader
och ger utvecklande förslag.
4 5 6 7
Biologins metoder och arbetssätt Åk 4-6

Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
8

Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
7

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla
skriftliga rapporter.
2 8

Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel
i faktatexter och tidningsartiklar.
7. dokumenterar sina undersökningar i text och bild
8. Visar kunskaper om biologiska
sammanhang genom att ge exempel
med biologins begrepp.
9. beskriver samband i människokroppen med resonemang om hälsa,
sjukdom och pubertet.
10. beskriver och ger exempel på
människors beroende av och påverkan på naturen och ekologiska samband.
11. berättar om livets utveckling
och ger exempel på organismers
anpassningar till olika livsmiljöer
12. berättar om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor
Allan Eriksson – www.lektion.se
24
Biologi
Centralt innehåll och kunskapskrav
Åk 6
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att:
• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska sambandmänniskokroppen, naturen och samhället.
Huvudsakligt centralt innehåll
Natur och samhälle
 Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär
för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, t.ex. nedbrytning, pollinering
och rening av vatten och luft.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Djurs, växter och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har t.ex. för jordbruk och fiske.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
Kropp och hälsa
 Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar
och hur de kan förebyggas.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

12
12
12
Olika kulturers beskrivningar och
förklaringar av naturen i skönlitteraturen, myter och konst och äldre tiders
naturvetenskap.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
4 5 6 7
Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras
och grupperas.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder
och enkla skriftliga rapporter.

Tolkning och granskning av information med koppling till biologi,
till exempel i faktatexter och tidningsartiklar
Allan Eriksson – www.lektion.se
1. Samtalar om hälsa, naturbruk
och ekologisk hållbarhet genom frågor och åsikter.
3. använder informationen i diskussioner och för att skapa texter
och andra framställningar.
4. genomför enkla fältstudier utifrån planeringar och ställer utvecklande frågor.
5. använder eleven utrustning på
ett säkert och fungerande sätt.
Biologins metoder och arbetssätt Åk 4– 6
 Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.

Eleven ...
2. söker naturvetenskaplig information och använder då olika källor
och resonerar om dessa källor.
Biologi och världsbilden
 Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
8
7
2 8
6. jämför sina och andras resultat
och diskuterar likheter och skillnader
och ger utvecklande förslag.
7. dokumenterar sina undersökningar i text och bild
8. Visar kunskaper om biologiska
sammanhang genom att ge exempel
med biologins begrepp.
9. beskriver samband i människokroppen med resonemang om hälsa,
sjukdom och pubertet.
10. beskriver och ger exempel på
människors beroende av och påverkan på naturen och ekologiska samband.
11. berättar om livets utveckling
och ger exempel på organismers
anpassningar till olika livsmiljöer
12. berättar om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor
25
Teknik
Centralt innehåll och kunskapskrav
Åk 4
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att:
• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Huvudsakligt centralt innehåll
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Tekniska lösningar


Eleven ...
Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna
är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och
förstärka krafter.
1 2 3 4 5 6
Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i
ficklampor.
1
2
3
4
5
6
Teknik, människa, samhälle och miljö

Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.
1
2
3
4
5
6
1. beskriver och ger exempel
på enkla tekniska lösningar i
vardagen och hur de fungerar.
2. beskriver och ger exempel
på några hållfasta och stabila
konstruktioner i vardagen,
uppbyggnad och materia.
3. genomför enkla konstruktionsarbeten genom att pröva
möjliga idéer med enkla fysiska eller digitala modeller.
4. bidrar till att formulera och
välja alternativ som leder arbetet framåt.
5. dokumenterar arbetet
med skisser, modeller eller
texter.
6. resonerar kring hur några
föremål eller tekniska system i
samhället har förändrats och
dess fördelar och nackdelar
för samhället, individ och miljö.
Allan Eriksson – www.lektion.se
26
Teknik
Centralt innehåll och kunskapskrav
Åk 5
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att:
• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Huvudsakligt centralt innehåll
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Tekniska lösningar

Eleven ...
Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
1
2
3
4
5
6
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp,
symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.
1
2
3
4
5
6
Teknik, människa, samhälle och miljö

Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några
orsaker till detta.
1 2 3 4 5 6

Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska
lösningar.
1 2 3 4 5 6
1. beskriver och ger exempel
på enkla tekniska lösningar i
vardagen och hur de fungerar.
2. beskriver och ger exempel
på några hållfasta och stabila
konstruktioner i vardagen,
uppbyggnad och materia.
3. genomför enkla konstruktionsarbeten genom att pröva
möjliga idéer med enkla fysiska eller digitala modeller.
4. bidrar till att formulera och
välja alternativ som leder arbetet framåt.
5. dokumenterar arbetet
med skisser, modeller eller
texter.
6. resonerar kring hur några
föremål eller tekniska system i
samhället har förändrats och
dess fördelar och nackdelar
för samhället, individ och miljö.
Allan Eriksson – www.lektion.se
27
Teknik
Centralt innehåll och kunskapskrav
Åk 6
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att:
• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Huvudsakligt centralt innehåll
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Tekniska lösningar



Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda,
till exempel hus och broar.
1 2 3 4 5 6
Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud,
ljus eller rörelse t.ex. larm och belysningar.
1 2 3 4 5 6
Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper
samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.
1
2
3

2
3
6
4
5
6
4. bidrar till att formulera och
välja alternativ som leder arbetet framåt.
4
5
6
5. dokumenterar arbetet
med skisser, modeller eller
texter.
Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta
och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
1
2
3
Teknik, människa, samhälle och miljö

Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några
delar i systemen och hur de samverkar.
1 2 3 4 5 6
Allan Eriksson – www.lektion.se
2. beskriver och ger exempel
på några hållfasta och stabila
konstruktioner i vardagen,
uppbyggnad och materia.
5
Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov,
undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
1
1. beskriver och ger exempel
på enkla tekniska lösningar i
vardagen och hur de fungerar.
4
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

Eleven ...
3. genomför enkla konstruktionsarbeten genom att pröva
möjliga idéer med enkla fysiska eller digitala modeller.
6. resonerar kring hur några
föremål eller tekniska system i
samhället har förändrats och
dess fördelar och nackdelar
för samhället, individ och miljö.
28
Centralt innehåll och kunskapskrav
Svenska
Åk 4
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att:

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

söka information från olika källor och värdera dessa.
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...
1. läser skönlitteratur och faktatexter för
barn och ungdomar med gott flyt och
använder sig av lässtrategier.
2. visar läsförståelse genom att göra
enkla sammanfattningar av olika texters
innehåll och kommenterar viktiga delar.
Huvudsakligt centralt innehåll
Läsa och skriva

Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och
med hjälp av dator.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser.
Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
1



2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12 13
Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning
och ordförståelse.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras
typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord,
bild, ljud samspelar.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
5. använder regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.
6. skriver berättande texter med enkla
gestaltande beskrivningar och enkel handling.
7. söker, väljer ut och sammanställer
8. förstärker och levandegör sina texters budskap med olika estetiska uttryck.
Språkbruk

4. skriver olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande
struktur samt viss språklig variation.
Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger information från olika källor och resonerar
och tar emot respons 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 om hur användbar informationen är.
på texter.
Informationssökning och källkritik

3. tolkar och resonerar, utifrån egna
erfarenheter, om budskap i olika texter
samt beskriver läsupplevelsen.
9.
sammanställer information med enkla
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor
beskrivningar, egna formuleringar och ämnesspecifika ord.
och stödord.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
10. ger enkla omdömen om texters innehåll
och bearbetar egna texter mot ökad tydlighet
och kvalitet.
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och
åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
11. samtalar om bekanta ämnen ge1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12 13 nom att ställa frågor och framföra egna
åsikter.
Berättande texter och sakprosatexter
12. förbereder och redovisar muntligt
Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare
med inledning, innehåll och avslutning
och deras verk.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 och anpassar till syfte och mottagare.
13. ger exempel på nationella minoriTala, lyssna och samtala


tetsspråk, resonerar om språkliga varianter inom svenskan och likheter och skill10 11 12 13 nader mellan svenskan och närliggande
språk.
Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Allan Eriksson – www.lektion.se
29
Centralt innehåll och kunskapskrav
Svenska
Åk 5
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

söka information från olika källor och värdera dessa.
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...
1. läser skönlitteratur och faktatexter
för barn och ungdomar med gott flyt och
använder sig av lässtrategier.
Huvudsakligt centralt innehåll
Läsa och skriva




Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
2. visar läsförståelse genom att göra
enkla sammanfattningar av olika texters
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 innehåll och kommenterar viktiga delar.
3. tolkar och resonerar, utifrån egna
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med
erfarenheter, om budskap i olika texter
hjälp av dator.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 samt beskriver läsupplevelsen.
4. skriver olika slags texter med begripSpråkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsreg- ligt innehåll och i huvudsak fungerande
ler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med
struktur samt viss språklig variation.
hjälp av sambandsord.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 5. använder regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säOlika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar kerhet.
emot respons på texter.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Informationssökning och källkritik

10 11 12 13 6. skriver berättande texter med enkla
gestaltande beskrivningar och enkel handling.
Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
7. söker, väljer ut och sammanställer
information från olika källor och resone1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 rar om hur användbar informationen är.
Språkbruk

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsik8. förstärker och levandegör sina texter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
ters budskap med olika estetiska uttryck.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12 13
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12 13
9. sammanställer information med
Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket enkla beskrivningar, egna formuleringar
syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva och ämnesspecifika ord.
en faktatext.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 10. ger enkla omdömen om texters
Berättande texter och sakprosatexter
innehåll och bearbetar egna texter mot
ökad tydlighet och kvalitet.

Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare

och deras verk.
Tala, lyssna och samtala

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
1

2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12 13
11. samtalar om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna
åsikter.
12. förbereder och redovisar muntligt
med inledning, innehåll och avslutning
och anpassar till syfte och mottagare.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som 13. ger exempel på nationella minoritetshjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester språk, resonerar om språkliga varianter inom
svenskan och likheter och skillnader mellan
och kroppsspråk kan påverka en presentation.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12 13
Allan Eriksson – www.lektion.se
svenskan och närliggande språk.
30
Centralt innehåll och kunskapskrav
Svenska
Åk 6
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

söka information från olika källor och värdera dessa.
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...
1. läser skönlitteratur och faktatexter
för barn och ungdomar med gott flyt och
använder sig av lässtrategier.
2. visar läsförståelse genom att göra
enkla sammanfattningar av olika texters
innehåll och kommenterar viktiga delar.
Huvudsakligt centralt innehåll
Berättande texter och sakprosatexter

Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika
tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av
skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12 13
Språkbruk

Språkbruk i Sverige och i Norden. Några varianter av regionala
skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i
de nordiska språken samt skillnader mellan dem. Vilka de nationella
minoritetsspråken är. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
Tala, lyssna och samtala

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare
om ämnen hämtade från vardag och skola, Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
3. tolkar och resonerar, utifrån egna
erfarenheter, om budskap i olika texter
samt beskriver läsupplevelsen.
4. skriver olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande
struktur samt viss språklig variation.
5. använder regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.
6. skriver berättande texter med enkla
gestaltande beskrivningar och enkel handling.
7. söker, väljer ut och sammanställer
information från olika källor och resonerar om hur användbar informationen är.
8. förstärker och levandegör sina texters budskap med olika estetiska uttryck.
9. sammanställer information med
enkla beskrivningar, egna formuleringar
och ämnesspecifika ord.
10. ger enkla omdömen om texters
innehåll och bearbetar egna texter mot
ökad tydlighet och kvalitet.
11. samtalar om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna
åsikter.
12. förbereder och redovisar muntligt
med inledning, innehåll och avslutning
och anpassar till syfte och mottagare.
13. ger exempel på nationella minoritetsspråk, resonerar om språkliga varianter inom
svenskan och likheter och skillnader mellan
svenskan och närliggande språk.
Allan Eriksson – www.lektion.se
31
Engelska
Centralt innehåll och kunskapskrav
Åk 4-6
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att:
• förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
Eleven...
• reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och
delar av världen där engelska används.
1. förstår det viktigaste av innehållet i tydligt
talad, enkel engelska i lugnt tempo.
2. förstår det mest väsentliga av innehållet i
enkla texter om vardagliga och välbekanta
ämnen.
Huvudsakligt centralt innehåll
Kommunikationens innehåll

Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
1 2 3 4 5 6 7 8 9


Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser
och aktiviteter.
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Åsikter, känslor och erfarenheter.
1 2 3 4 5 6 7 8 9

Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och
områden där engelska används.
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Lyssna och läsa – reception

Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
1 2 3 4 5 6 7 8 9

Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
1 2 3 4 5 6 7 8 9

Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
1 2 3 4 5 6 7 8 9



Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.
3. redogör kommenterar innehållet i talad
engelska samt agerar utifrån budskap och
instruktioner i innehållet.
4. redogör enkelt och kommenterar innehållet i texter och agerar utifrån budskap och
instruktioner.
5. väljer och använder någon strategi för
lyssnande för att underlätta förståelsen
6. väljer och använder någon strategi för
läsning för att öka förståelsen.
7. väljer texter av enkel karaktär och från
olika medier och använder det i sin egen produktion och interaktion.
8. väljer enkelt talat språk från olika medier
och använder det i sin egen produktion och
interaktion.
9. formulerar sig enkelt och begripligt med
fraser och meningar.
10. formulerar sig enkelt och begripligt med
fraser och meningar i olika skriftliga framställningar
11. bearbetar och gör enkla förbättringar av
egna framställningar för att förtydliga och
variera sig.
1 2 3 4 5 6 7 8 9
12. uttrycker sig enkelt och begripligt muntligt med ord, fraser och meningar.
1 2 3 4 5 6 7 8 9
13. uttrycker sig skriftligt med, enkelt och
begripligt med ord, fraser och meningar.
Sånger, sagor och dikter.
Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i ta- 14. använder sig av någon strategi som förbättrar den muntliga interaktionen.
lat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter
15. använder sig av någon strategi som förframställningens form och innehåll.
1 2 3 4 5 6 7 8 9
bättrar den skriftliga interaktionen.
16. kommenterar företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används,
och kan då också göra enkla jämförelser med
egna erfarenheter och kunskaper.
Allan Eriksson – www.lektion.se
32
Centralt innehåll och kunskapskrav
Engelska
Åk 4-6
Huvudsakligt centralt innehåll
Lyssna och läsa – reception (forts.)

Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från
internet och andra medier.
1 2 3 4 5 6 7 8 9



Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer
och stavning samt fasta språkliga uttryck i det språk som eleverna
möter.
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och
tilltalsord, används i texter och talat språk i 1 2 3 4 5 6 7 8 9
olika situationer.
Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer
av framställningar och samtal.
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
1 2 3 4 5 6 7 8 9

• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket
inte räcker till, till exempel omformuleringar.
1 2 3 4 5 6 7 8 9

• Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel
frågor och bekräftande fraser och uttryck.
1 2 3 4 5 6 7 8 9

• Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen
som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser
och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer.
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...
1. förstår det viktigaste av innehållet i tydligt
talad, enkel engelska i lugnt tempo.
2. förstår det mest väsentliga av innehållet i
enkla texter om vardagliga och välbekanta
ämnen.
3. redogör kommenterar innehållet i talad
engelska samt agerar utifrån budskap och
instruktioner i innehållet.
4. redogör enkelt och kommenterar innehållet i texter och agerar utifrån budskap och
instruktioner.
5. väljer och använder någon strategi för
lyssnande för att underlätta förståelsen
6. väljer och använder någon strategi för
läsning för att öka förståelsen.
7. väljer texter av enkel karaktär och från
olika medier och använder det i sin egen produktion och interaktion.
8. väljer enkelt talat språk från olika medier
och använder det i sin egen produktion och
interaktion.
9. formulerar sig enkelt och begripligt med
fraser och meningar.
10. formulerar sig enkelt och begripligt med
fraser och meningar i olika skriftliga framställningar
11. bearbetar och gör enkla förbättringar av
egna framställningar för att förtydliga och
variera sig.
12. uttrycker sig enkelt och begripligt muntligt med ord, fraser och meningar.
13. uttrycker sig skriftligt med, enkelt och
begripligt med ord, fraser och meningar.
14. använder sig av någon strategi som förbättrar den muntliga interaktionen.
15. använder sig av någon strategi som förbättrar den skriftliga interaktionen.
16. kommenterar företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används,
och kan då också göra enkla jämförelser med
egna erfarenheter och kunskaper.
Allan Eriksson – www.lektion.se
33
Slöjd
Centralt innehåll och kunskapskrav
Åk 4-5
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
• välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och
miljöaspekter,
• analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
• tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.
Huvudsakligt centralt innehåll
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och
kombinationsmöjligheter.
1 2 3 4 5 6 7

Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på
ett säkert och ändamålsenligt sätt.
1 2 3 4 5 6 7

Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.
1 2 3 4 5 6 7

Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar
och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
1 2 3 4 5 6 7
Slöjdens arbetsprocesser

Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och
värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en
helhet.
1 2 3 4 5 6 7

Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.
1 2 3 4 5 6 7

Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok.
1 2 3 4 5 6 7
Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer


Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...
1. formger och framställer
enkla slöjdföremål i olika
material utifrån instruktioner
på ett genomarbetat sätt.
2. använder handverktyg,
redskap och maskiner på ett
säkert och fungerande sätt.
3. väljer eleven tillvägagångssätt utifrån syftet och
någon miljöaspekt och motiverar sin val.
Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och före- 4. utvecklar idéer med hjälp
bilder för egna idéer och skapande.
1 2 3 4 5 6 7
av erbjudet inspirationsmaterial.
Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls
estetiska uttryck.
1 2 3 4 5 6 7
Slöjden i samhället

Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nu1 2 3 4 5 6 7
tid.

Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av
material.
1 2 3 4 5 6
Allan Eriksson – www.lektion.se
7
5. formulerar och väljer alternativ som leder arbete
framåt.
6. ger enkla omdömen om
sin arbetsinsats och hur den
har påverkat resultat.
7. tolkar slöjdföremåls uttryck och resonerar om symboler, färg, form och material.
34
Slöjd
Centralt innehåll och kunskapskrav
Åk 6
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
• välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitetsoch miljöaspekter,
• analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
• tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.
Huvudsakligt centralt innehåll
Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och
förebilder för egna idéer och skapande.
1 2 3 4 5 6

Hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar.
7
Eleven...
1 2 3 4 5 6 7
Slöjden i samhället

Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Resurshushållning t.ex. genom reparationer och återanvändning
av material.
1 2
3 4 5 6 7
1. formger och framställer
enkla slöjdföremål i olika
material utifrån instruktioner
på ett genomarbetat sätt.
2. använder handverktyg,
redskap och maskiner på ett
säkert och fungerande sätt.
3. väljer eleven tillvägagångssätt utifrån syftet och
någon miljöaspekt och motiverar sin val.
4. utvecklar idéer med hjälp
av erbjudet inspirationsmaterial.
5. formulerar och väljer alternativ som leder arbete
framåt.
6. ger enkla omdömen om
sin arbetsinsats och hur den
har påverkat resultat.
7. tolkar slöjdföremåls uttryck och resonerar om symboler, färg, form och material.
Allan Eriksson – www.lektion.se
35
Centralt innehåll och kunskapskrav
Musik
Åk 4-5
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att
• spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
• skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och
• analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.
Huvudsakligt centralt innehåll
Musicerande och musikskapande

Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer.
1 2 3 4 5 6 7 8

Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster, till exempel ackordföljder,
perioder och kompmodeller.
1 2 3 4 5 6 7 8
Imitation och improvisation med röst och instrument, rytmer och toner.

Musikframföranden.

1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8

Röst- och hörselvård vid musikaliska aktiviteter,
till exempel uppvärmningsövningar.
1 2 3 4 5 6 7 8

Rösten som instrument för olika vokala uttryck,
till exempel sång, jojk och rap.
1 2 3 4 5 6 7 8

Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för melodi- och rytmspel
eller för ackompanjemang.
1 2 3 4 5 6 7

Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers och
refräng som byggstenar för att komponera musik i olika 1 2 3 4 5 6
genrer.
8
7 8
Musiksymboler, grafisk notation, noter och ackordbeteckningar.
1 2 3 4 5 6 7 8
Musikens sammanhang och funktioner



Ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om
musicerande och om intryck samt upplevelser av musik. 1 2 3 4 5 6
7 8
Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan
samspela.
1 2 3 4 5 6 7
8
Indelningen i stråk-, blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument.
Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras
musikaliska karaktärsdrag.
1 2 3 4 5 6
Allan Eriksson – www.lektion.se
2. spelar delar av enkel anpassad melodi-, bas- och slagverksstämma. Samt ackompanjerar på ett ackordinstrument
med några ackord.
3. sjunger eller spelar på något instrument i viss mån med
tajming.
4. skapar musik genom röst,
instrument eller digitala verktyg,
använder musikaliska mönster
till en enkel komposition.
5. resonerar om eget och
andras musicerande.
1 2 3 4 5 6 7 8

Eleven...
1. deltar i gemensam sång
och följer rytm och tonhöjd.
Musikens verktyg

Kunskapskrav E-nivå Åk 6
7 8
6. uttrycker sig om egna musikupplevelser, beskriver och
ger exempel på hur musik kan
påverka människor.
7. urskiljer och ger exempel
på olika genrer och kulturer.
8. ger exempel på instrument
från olika instrumentgrupper
36
Musik
Centralt innehåll och kunskapskrav
Åk 6
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att
• spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
• skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och
• analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.
Huvudsakligt centralt innehåll
Musicerande och musikskapande

Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former
t.ex. ackordföljder och basgångar.
1 2 3 4 5 6 7 8
Musikens verktyg


Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för melodi- och rytmspel
eller för ackompanjemang.
1 2 3 4 5 6 7 8
Digitala verktyg för ljud- och musikskapande.
Eleven...
1. deltar i gemensam sång
och följer rytm och tonhöjd.
1 2 3 4 5 6 7 8
Musikens sammanhang och funktioner

Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Ljudets och musikens fysiska tanke- och känslomässiga påverkan på
människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och
rekreatio9n och i olika rituella sammanhang. Konstmusik, folkmusik och
populärmusik från olika kulturer och deras musikaliska karaktärsdrag.
1 2 3 4 5 6 7 8
2. spelar delar av enkel anpassad melodi-, bas- och slagverksstämma. Samt ackompanjerar på ett ackordinstrument
med några ackord.
3. sjunger eller spelar på något instrument i viss mån med
tajming.
4. skapar musik genom röst,
instrument eller digitala verktyg,
använder musikaliska mönster
till en enkel komposition.
5. resonerar om eget och
andras musicerande.
6. uttrycker sig om egna musikupplevelser, beskriver och
ger exempel på hur musik kan
påverka människor.
7. urskiljer och ger exempel
på olika genrer och kulturer.
8. ger exempel på instrument
från olika instrumentgrupper
Allan Eriksson – www.lektion.se
37
Centralt innehåll och kunskapskrav
Bild
Åk 4-5
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika
material,
• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
• analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.
Huvudsakligt centralt innehåll
Bildframställning

Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier
och illustrationer till text.
1 2 3 4 5 6 7 8
Kunskapskrav E-nivå Åk 6

Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.

1. Framställer olika typer av berättande och informativa bilder utiÅteranvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage
från erfarenheter, åsikter och uppoch bildmontage.
1 2 3 4 5 6 7 8 levelser så att budskapet framgår.
1 2 3 4 5 6 7 8
2. använder några olika tekniker,
verktyg och material för att skapa
olika uttryck.
Redskap för bildframställning

Eleven...
Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande ar3. kombinerar några olika bildbete.
1 2 3 4 5 6 7 8
element.
4. utvecklar idéer inom några
Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika
olika ämnesområden genom att
bildarbeten.
1 2 3 4 5 6 7 8 använda samtida eller historiska
bilder och bearbeta andra uppslag
och inspirationsmaterial.
Bildanalys
5. formulerar och väljer handlings
Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budalternativ som leder framåt.
skap.
1 2 3 4 5 6 7 8
6. presenterar sina bilder med
viss anpassning till syfte och sammanhang.

7. ger enkla omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.
Allan Eriksson – www.lektion.se
8. resonerar om uttryck, innehåll
och funktion i bilder från olika tider
och kulturer och gör kopplingar till
egna erfarenheter, andra bilder och
företeelser i omvärlden.
38
Centralt innehåll och kunskapskrav
Bild
Åk 6
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att
• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
• analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.
Huvudsakligt centralt innehåll
Bildframställning

Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
1 2 3 4 5 6 7 8
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Redskap för bildframställning
Eleven...

Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
1. Framställer olika typer av berättande och informativa bilder utifrån erfarenheter, åsikter och upp-
1 2 3 4 5 6 7 8
Bildanalys

Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och
kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
2. använder några olika tekniker,
verktyg och material för att skapa
olika uttryck.
3. kombinerar några olika bildelement.
1 2 3 4 5 6 7 8

4. utvecklar idéer inom några
olika ämnesområden genom att
1 2 3 4 5 6 7 8 använda samtida eller historiska
bilder och bearbeta andra uppslag
och inspirationsmaterial.
Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.
5. formulerar och väljer handlingsalternativ som leder framåt.
6. presenterar sina bilder med
viss anpassning till syfte och sammanhang.
7. ger enkla omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.
8. resonerar om uttryck, innehåll
och funktion i bilder från olika tider
och kulturer och gör kopplingar till
egna erfarenheter, andra bilder och
företeelser i omvärlden.
Allan Eriksson – www.lektion.se
39
Matematik
Centralt innehåll och kunskapskrav
Åk 4
Sammanfattat Syfte
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar,
beräkningar och slutsatser.
Huvudsakligt centralt innehåll
Taluppfattning och tals användning

Rimlighetsbedömning, uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
1 2 3 4 5 6 7 8
En fördelning av ämnet matematik
har sina brister då de olika momenten har starka kopplingar. Den progression som trots allt finns i ämnet
har styrt fördelningen av det centrala innehållet. Repetition är ju ett
självklart moment !
Algebra


Obekanta tal och deras egenskaper och situationer där det finns behov av att
beteckna ett obekant tal med en symbol.
1 2 3 4 5 6 7 8
Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som
är relevanta för eleven.
1 2 3 4 5 6 7 8
Geometri

Konstruktion av geometriska objekt.

Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8

Metoder för hur omkrets hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
1 2 3 4 5 6 7 8

Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, massa, tid med vanliga måttenheter.
2. beskriver hur eleven löser problem
och för enkla resonemang om resultaten är rimliga och ger förslag på någon andra sätt att lösa liknande problem.
3. har grundläggande kunskaper om
matematiska begrepp och visar det
genom att använda dem i kända sammanhang.
Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar.
Tolkning av data i tabeller och diagram.
1 2 3 4 5 6 7 8
5. växlar mellan olika uttrycksformer
och resonerar kring hur olika matematematiska begrepp är kopplade till
varandra.
Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla
undersökningar.
1 2 3 4 5 6 7 8
Problemlösning

Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
1 2 3 4 5 6 7 8

1. löser enkla problem i elevnära
situationer på ett fungerande sätt
genom olika anpassade strategier och
metoder.
4. beskriver olika begrepp med hjälp
av matematiska uttrycksformer på ett i
huvudsak fungerande sätt.
Samband och förändring

Eleven...
1 2 3 4 5 6 7 8
Sannolikhet och statistik

Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
1 2 3 4 5 6 7 8
Allan Eriksson – www.lektion.se
6. väljer och använder fungerande
matematiska metoder för att göra
enkla beräkningar inom aritmetik,
algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring.
7. använder bilder, symboler, tabeller,
grafer och andra matematiska uttrycksformer för att redogöra och samtala om olika sätt att lösa problem.
8. ställer frågor, framför och bemöter
matematiska tankar på ett sätt som för
resonemanget framåt.
40
Matematik
Centralt innehåll och kunskapskrav
Åk 5
Sammanfattat Syfte
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar,
beräkningar och slutsatser.
Huvudsakligt centralt innehåll
Taluppfattning och tals användning

Rationella tal och deras egenskaper. (Bråktal)
1 2 3 4 5 6 7 8

Positionssystemet för tal i decimalform.
1 2 3 4 5 6 7 8

Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
En fördelning av ämnet matematik
har sina brister då de olika momenten har starka kopplingar. Den
progression som trots allt finns i
ämnet har styrt fördelningen av det
centrala innehållet. Repetition är ju
ett självklart moment !
1 2 3 4 5 6 7 8

Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
1 2 3 4 5 6 7 8

Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid
överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och
miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
1 2 3 4 5 6 7 8
Algebra

Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras och uttryckas.
Geometri
1 2 3 4 5 6 7 8

Skala och dess användning i vardagliga situationer.

Metoder för hur area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan
bestämmas.
1 2 3 4 5 6 7 8
Jämförelse, uppskattning och mätning av area, massa
med vanliga måttenheter.

1 2 3 4 5 6 7 8
Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
Samband och förändring

Proportionalitet och procent samt deras samband.
2. beskriver hur eleven löser problem
och för enkla resonemang om resultaten är rimliga och ger förslag på någon
andra sätt att lösa liknande problem.
3. har grundläggande kunskaper om
matematiska begrepp och visar det
genom att använda dem i kända sammanhang.
4. beskriver olika begrepp med hjälp
av matematiska uttrycksformer på ett i
1 2 3 4 5 6 7 8
6. väljer och använder fungerande
matematiska metoder för att göra enkla
beräkningar inom aritmetik, algebra,
geometri, sannolikhet, statistik samt
samband och förändring.
1 2 3 4 5 6 7 8
Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
1 2 3 4 5 6 7 8

1. löser enkla problem i elevnära situationer på ett fungerande sätt genom
olika anpassade strategier och metoder.
5. växlar mellan olika uttrycksformer
och resonerar kring hur olika matematematiska begrepp är kopplade till
varandra.
Problemlösning

Eleven...
1 2 3 4 5 6 7 8
Sannolikhet och statistik

Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
1 2 3 4 5 6 7 8
Allan Eriksson – www.lektion.se
7. använder bilder, symboler, tabeller,
grafer och andra matematiska uttrycksformer för att redogöra och samtala om
olika sätt att lösa problem.
8. för och följer matematiska resonemang genom att ställa frågor, framföra
och bemöta matematiska tankar på ett
sätt som för resonemanget framåt.
41
Matematik
Centralt innehåll och kunskapskrav
Åk 6
Sammanfattat Syfte
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar,
beräkningar och slutsatser.
Huvudsakligt centralt innehåll
Taluppfattning och tals användning

Rationella tal och deras egenskaper.

Det binära talsystemet och talsystem som använts i några kulturer genom historien,
till exempel den babyloniska.
1 2 3 4 5 6 7 8

Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.

Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i
vardagliga situationer.
1 2 3 4 5 6 7 8
En fördelning av ämnet matematik
har sina brister då de olika momenten har starka kopplingar. Den
progression som trots allt finns i
ämnet har styrt fördeldningen av
det centrala innehållet. Repetition
är ju ett självklart moment !
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
Algebra
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...

1. löser enkla problem i elevnära situationer på ett fungerande sätt genom
olika anpassade strategier och metoder.

Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
1 2 3 4 5 6 7 8
2. beskriver hur eleven löser problem
och för enkla resonemang om resultaten är rimliga och ger förslag på någon
andra sätt att lösa liknande problem.

Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen och hur symmetri kan konstrueras.

Jämförelse, uppskattning och mätning av volym och vinkel 1 2 3 4 5 6 7 8
med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.

Metoder för enkel ekvationslösning.
1 2 3 4 5 6 7 8
Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och
uttryckas.
1 2 3 4 5 6 7 8
Geometri
1 2 3 4 5 6 7 8
4. beskriver olika begrepp med hjälp
av matematiska uttrycksformer på ett i
Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt
material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid
olika slumpmässiga försök.
1 2 3 4 5 6 7 8
Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de
kan användas i statistiska undersökningar.
5. växlar mellan olika uttrycksformer
och resonerar kring hur olika matematematiska begrepp är kopplade till
varandra.
Sannolikhet och statistik


1 2 3 4 5 6 7 8
Samband och förändring

Proportionalitet och procent samt deras samband.

Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.
Problemlösning

1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
1 2 3 4 5 6 7 8

3. har grundläggande kunskaper om
matematiska begrepp och visar det
genom att använda dem i kända sammanhang.
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
1 2 3 4 5 6 7 8
Allan Eriksson – www.lektion.se
6. väljer och använder fungerande
matematiska metoder för att göra enkla
beräkningar inom aritmetik, algebra,
geometri, sannolikhet, statistik samt
samband och förändring.
7. använder bilder, symboler, tabeller,
grafer och andra matematiska uttrycksformer för att redogöra och samtala om
olika sätt att lösa problem.
8. för och följer matematiska resonemang genom att ställa frågor, framföra
och bemöta matematiska tankar på ett
sätt som för resonemanget framåt.
42
Idrott o Hälsa
Centralt innehåll och kunskapskrav
Åk 4-6
Sammanfattat Syfte
Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin
förmåga att

röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang

planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer,
och

förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.
Huvudsakligt centralt innehåll
Rörelse

Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra
redskap.
1 2 3 4 5 6 7 8

Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser
till musik.
1 2 3 4 5 6 7 8

Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.

Simning i mag- och ryggläge.
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
Hälsa och livsstil

Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. ( Åk 6)

Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som 1 2 3 4 5 6 7 8
påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.
1 2 3 4 5 6 7 8
Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.


1 2 3 4 5 6 7 8
Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av
olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning
och självbild. ( Åk 6)
1 2 3 4 5 6 7 8
Friluftsliv och utevistelse

Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med
1 2 3 4 5 6 7 8
hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler.

Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika
årstider.
1 2 3 4 5 6 7 8

Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel,
idrott, natur- och utevistelser.

Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. (Åk 6)
Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap.
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
Allan Eriksson – www.lektion.se
Endast tre moment är markerade för åk 6. Alltså plats för
att göra dina egna tankar
kring vad du lägger fokus på i
de olika årkurserna. Momentens uppenbara koppling till
kraven är markerade.
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...
1. deltar i lekar, spel och idrotter
som har sammansatta motoriska
grundformer i olika miljöer och
varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten.
2. anpassar sina rörelser till viss
del takt och rytm vid musik och
dans.
3. simmar 200 meter varav 50
meter i ryggläge.
4. samtalar om egna upplevelser
av fysiska aktiviteter och resonerar då enkelt om hur aktiviteterna
kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
5. genomför olika aktiviteter i
natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden
och till allemansrättens regler.
6. orienterar sig med viss säkerhet i bekanta miljöer med hjälp av
kartor.
7. ger enkla beskrivningar av hur
man förebygger skador som är
förknippade med lekar, spel och
idrotter.
8. hanterar nödsituationer vid
vatten med hjälpredskap under
olika årstider.
43
ANTECKNINGAR FÖR PEDAOGISK PLANERING
Ämne:
______________________________
Arbetsområde (Ur det centrala innehållet)
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Varför ska vi arbeta med det här ?
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Det här kommer du att få undervisning om:
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Det här ska du lära dig:
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Så här kommer vi att arbeta:
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Så här kommer dina kunskaper att bedömas:
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Allan Eriksson – www.lektion.se