Studentärenderapporten 2010/2011
Studentärenden 2010/2011 En sammanställning av studentärenden som behandlats av Stockholms universitets studentkår under verksamhetsåret. 10 oktober 2011 © 2011 Stockholms universitets studentkår (SUS) Text och analys: Cecilia Bödker Pedersen (Studentombud), Sara Zamandegleh (Studentombud), Yohanna Burman (Studentombud) Layout: Martin Wincent (Webbredaktör och Grafiker) Foto: Stockholms universitets studentkår (SUS) Innehåll Inledning .......................................................................................... 3 Bakgrund................................................................................................... 3 Syfte och målsättningar ............................................................................ 4 Disposition och avgränsningar .................................................................. 4 Om statistiken i rapporten ........................................................................ 5 Definition av studentärenden .................................................................... 6 Kategorisering av studentärenden ............................................................ 8 Administrations- och informationsproblem ............................................................... 8 Antagning .............................................................................................................. 8 Bristande utbildningskvalitet ................................................................................... 8 Disciplinärenden..................................................................................................... 8 Examination........................................................................................................... 9 Kurs- och utbildningsplaner .................................................................................... 9 Praktik/Verksamhetsförlagd utbildning ..................................................................... 9 Psykosocial arbetsmiljö ........................................................................................... 9 Tillgodoräknanden ................................................................................................. 9 Uppsatser och examensarbeten .............................................................................. 9 Övrigt .................................................................................................................. 10 Problembeskrivning ....................................................................... 11 Övergripande problembeskrivning .......................................................... 11 Ärendefördelning per ärendetyp ................................................... 12 Examination......................................................................................................... 12 Uppsatser och examensarbeten ............................................................................ 14 Administrations- och informationsproblem ............................................................. 15 Disciplinärenden................................................................................................... 16 Ärendefördelning per fakultet ....................................................... 18 Relativ studentandel per fakultet 2010......................................... 18 Humanistiska fakulteten................................................................ 20 Mest vanligt förekommande institutioner ............................................... 20 Examination......................................................................................................... 21 Praktik/VFU ......................................................................................................... 24 Tillgodoräknanden ............................................................................................... 27 Kurs- och utbildningsplaner .................................................................................. 28 Stockholm University Student Union Visiting adress Frescativägen 14 A Box 50006 SE-104 05 Stockholm Phone +46 (0)8 674 62 00 Telefax +46 (0)8 16 55 03 Org. nr. 802003-6425 www.sus.su.se Administrations- och informationsproblem ............................................................. 28 Psykosocial arbetsmiljö ......................................................................................... 29 Bristande utbildningskvalitet ................................................................................. 29 Disciplinärenden................................................................................................... 30 Antagning ............................................................................................................ 30 Juridiska fakulteten ....................................................................... 32 Examination......................................................................................................... 32 Administrations- och informationsproblem ............................................................. 33 Disciplinärenden................................................................................................... 33 Anteckningsförbudet på juristprogrammet ............................................................. 33 Naturvetenskapliga fakulteten ...................................................... 35 Mest vanligt förekommande institutioner ............................................... 35 Examination......................................................................................................... 36 Uppsatser och examensarbeten ............................................................................ 37 Administrations- och informationsproblem ............................................................. 39 Övrigt .................................................................................................................. 39 Samhällsvetenskapliga fakulteten ................................................ 41 Mest vanligt förekommande institutioner ............................................... 41 Examination......................................................................................................... 41 Uppsatser och examensarbeten ............................................................................ 46 Administrations- och informationsproblem ............................................................. 50 Disciplinärenden................................................................................................... 51 Antagning ............................................................................................................ 54 Lärarutbildningen .......................................................................... 56 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) .................................................................... 56 Lärarutbildningen vid Stockholms universitet ......................................... 57 Ny styrmodell ...................................................................................................... 58 VFU-samordningen ............................................................................................... 59 Nya lärarutbildningar ............................................................................................ 60 Situationen för de gamla lärarstudenterna ............................................................. 60 Avslutande kommentarer .............................................................. 62 Kurs- och utbildningsplaner .................................................................................. 62 Tillgodoräknanden ............................................................................................... 63 Plagiering ............................................................................................................ 64 Källförteckning............................................................................... 67 2 (67) Inledning Bakgrund Stockholms universitets studentkår har under verksamhetsåret 2010/2011 haft två studentombud anställda på heltid. Dessa har till uppgift att hjälpa och stötta studenter som på olika sätt stöter på problem eller upplever sig felaktigt behandlade under sin utbildning. Under verksamhetsåret 2009/2010 hade Stockholms universitet ett studentombud. Då inkom drygt 100 studentärenden, och inför verksamhetsåret 2010/2011 bestämdes att ombudsenheten skulle utökas med ännu en tjänst för att på bästa sätt hjälpa alla studenter som behöver hjälp. Studentombudens uppdrag är att ta emot och bistå studenter som upplever sig ha behandlats felaktigt av universitetet, personal på universitetet eller andra studenter. Situationen kan omfatta en enskild student eller en grupp av studenter. Studentråd kan ofta hantera lättare studentärenden inom den egna organisationen, men i de fall ett studentråd upplever att ett ärende blir alltför komplicerat eller tidskrävande är de välkomna att ta kontakt med studentombuden. Studentombuden arbetar även i samråd med Stockholms universitets studentkårs studiebevakare och andra förtroendevalda angående frågor vid respektive fakultet. Beroende på vad ärendet gäller bistår studentombuden studenten ifråga i kontakten med berörda personer på universitetet, vid utformandet av skrivelser och eventuella anmälningar till universitetet eller andra myndigheter, samt deltar i möten. Eftersom de ärenden studentombuden behandlar innehåller känslig information hanteras all information enligt uppgjorda sekretessregler. I kontakten med berörda personer på universitetet står studentombuden på studentens sida och företräder studentens intressen. Med andra ord driver aldrig studentombuden en för studentkåren principiellt viktig fråga, utan utgår alltid från vad studenten ifråga har för önskemål. Arbetet med enskilda studentärenden kan leda till att strukturella problem på universitetets olika institutioner uppmärksammas och ses över. En positiv effekt av arbetet med studentärenden kan bli att institutionerna ser över och utvecklar sina rutiner, vilket leder till en ökad utbildningskvalitet såväl som ökad rättssäkerhet för studenterna. Att sammanställa de studentärenden som inkommit till studentombuden under verksamhetsåret kan ge universitetets ledning och andra intressenter en uppfattning om vilka sorters problem som är återkommande och därför bör åtgärdas. Studentombudens arbete med enskilda studentärenden ökar även studiebevakarnas och studentrådens kunskap om vilka problem studenterna står inför vid de olika institutionerna. Studentärenderapporten sammanställdes för första gången under verksamhetsåret 2009/2010 med inspiration från Umeå universitet, som sammanställt rapporter över inkomna studentärenden under fyra år. Studentärenderapporten har delgetts ledningen vid Stockholms universitet, samtliga institutioner samt finns tillgänglig på 3 (67) Stockholms universitets studentkårs webbplats. Vidare har studiebevakarna delgett samtliga studentråd rapporten och informerat om denna vid mässor, arbetsmarknadsdagar, konferenser, utbildningar och Välkomstdagar. Syfte och målsättningar Syftet med studentärenderapporten är att genom en strukturerad skrivelse, som sammanfattar de studentärenden som kommit till studentkårens kännedom under året 2010/2011, påvisa ledningen vid Stockholms universitet existerande problemområden. Målsättningen med studentärenderapporten är att beslutsfattande aktörer på Stockholms universitet använder sig av den information som framkommer i denna rapport i proaktiva insatser och att detta får till följd att behovet av akuta åtgärder successivt minskar och att utbildningskvaliteten kontinuerligt förbättras på universitetet. Målsättningen är vidare att studentärenderapporten skall vara praktiskt användbar för dekaner, perfekter, studierektorer, enskilda lärare, studievägledare samt kåraktiva. Visionen på lång sikt är att ett proaktivt arbete på förekommande problemområden ska komma att minska antalet studentärenden samtidigt som medvetenheten hos institutionerna gällande rättssäkerhet och studenternas rättigheter ökar. Disposition och avgränsningar För att vara praktiskt användbar är rapporten indelad fakultetsvis för att underlätta förståelsen av utmärkande problemområden vid varje fakultet. Lärarutbildningen beskrivs i ett eget avsnitt då detta är en särskild grupp studenter med specifika problem som är uppdelade på olika fakulteter. De studentärenden som inkommit från lärarstudenter presenteras dock i text och statistik under den fakultet där ärendet uppstod, men även i ett eget avsnitt som beskriver denna grupps problem i mer generella termer. I kapitlet om lärarstudenter har studiebevakaren för lärarutbildningen 2010/2011 bidragit med ett avsnitt för att ge en samlad bild av de förändringar lärarutbildningen genomgått, samt de svårigheter som dessa förändringar medfört. I föregående års rapport avsattes ett eget avsnitt till internationella studenter, men då de problem som internationella studenter lyft under året inte skiljer sig från de ärenden som lyfts av övriga studenter har dessa istället placerats in under respektive fakultet. Det enda problem som skiljer internationella studenter från övriga är att internationella studenter av förklarliga skäl är vana vid ett annat regelverk och andra bestämmelser från sitt hemuniversitet än de regler som gäller vid Stockholms universitet. Ett antal internationella studenter har med studentombuden lyft problematiken kring att inte alla regelverk finns översatta till engelska, och att internationella studenter därmed är en extra utsatt grupp då de har svårare att ta reda på vilka rättigheter och skyldigheter de har. Vidare saknas kunskap om var regelverken finns att hitta och närmare förklaring om relationerna regelverken emellan samt vikten av den status som dessa tilldelats; lagar, förordningar, föreskrifter, rekommendationer, allmänna råd, riktlinjer osv. 4 (67) Ett mindre antal ärenden som inkommit till studentombuden har inte gått att knyta till en specifik fakultet, varför dessa ärenden har placerats under rubriken Övrigt. Uppdelningen av ärenden i rapporten kan medföra att texten ibland upplevs repetitiv då likartade problem förekommer vid de olika fakulteterna, samtidigt som ambitionen har varit att möjliggöra för läsaren att endast läsa utvalda delar av intresse i rapporten. I avsnittet med avslutande kommentarer sammanfattas de vanligaste eller mest utmärkande problemområdena från året som gått. Även detta avsnitt kan upplevas repetitivt då samma problem delvis beskrivs löpande genom rapporten. Studentombuden arbetar främst gentemot de institutioner som faller inom Stockholms universitets studentkårs verksamhetsområde. Socialhögskolan, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation samt Institutionen för data- och systemvetenskap har egna studentkårer som hjälper studenterna vid dessa institutioner. Ett fåtal studenter från dessa institutioner har dock valt att vända sig till studentombuden på Stockholms universitets studentkår, vilka har tagit emot dessa och företrätt dem i de ärenden som det varit fråga om. Under vårterminen diskuterades dock frågan om hur vi skulle hantera dessa studentärenden; hänvisa studenterna till den kår de tillhör för att få den hjälp de behöver eller ta oss an ärendet men samtidigt informera om möjligheten att även kunna vända sig till den egna kåren? Då Stockholms universitets studentkår är den enda kår som har heltidsanställda studentombud som uteslutande arbetar med studentärenden, rättssäkerhet och studenträttigheter har vi möjligheten att ta emot alla studenter som vänder sig till oss, med förutsättningen att de är studenter vid Stockholms universitet. Här erbjuds de hjälp snabbt från kunnig, professionell och engagerad personal som även arbetar med påverkansfrågor rörande rättssäkerhet och studenträttigheter. Efter att ha kontaktat de övriga kårerna och endast fått svar från en, har vi beslutat att vi tar emot de studenter som vänder sig till oss efter att vi först informerar om möjligheten att även vända sig till den egna kåren för att få hjälp. Om statistiken i rapporten Det är viktigt att poängtera att rapporten inte ger hela sanningen om problem vid Stockholms universitet. Vi utgår ifrån att flertalet studenter som stöter på problem under sin studietid inte vänder sig till studentkåren, antingen på grund av att de inte vet vilka rättigheter de faktiskt har, att de saknar information om studentkårens och studentombudens arbete och funktion eller att de fruktar repressalier från enskilda lärare eller institutionen ifråga. Den statistik som uppvisas i denna rapport skall således läsas mer för att få en övergripande bild av de problem som har uppdagats och inte som exakta siffror på frekvensen av ett visst problem då statistiken på detta sätt riskerar att vara missvisande. De studentärenden Stockholms universitets studentkår fått kännedom om påvisar trots allt existerande problem och tendenser på universitetet som bör ses över. Rapporten innehåller även information om de institutioner vid varje enskild fakultet som varit mest förekommande i studentombudens arbete. Detta för att ge en fingervisning om var de flesta studentärendena uppkommit. Denna information bör läsas med institutionernas olika storlek i beaktning. Att en institution med många 5 (67) studenter har många studentärenden betyder inte nödvändigtvis att institutionen har fler studentärenden per student än en mindre institution. Även på vilket sätt institutionen informerar sina studenter om deras möjlighet att få stöd från studentkåren kan påverka antalet studentärenden vid institutionen. Många institutioner har sedan tidigare ett stort engagemang vad gäller studentinflytande och gör således sitt yttersta för att främja studenternas möjligheter till medverkan och påverkan i utbildningen. Institutionernas arbete med studentinflytande och samarbetet med studentråden kan i många fall resultera i att studenterna informeras om möjligheten att vända sig till studentkåren och studentombuden i de fall man stöter på problem under sin studietid. Definition av studentärenden Stockholms universitets studentkår har i rutinbeskrivningen för studentärenden utgått från följande definition av studentärenden: ”Ett studentärende uppstår då en student upplever sig felaktigt behandlad av universitetet, personal på universitetet eller andra studenter, och sedan vänder sig till studentkåren för hjälp. Ärendet kan omfatta en enskild student eller en grupp av studenter. I de fall problem uppstår som studentråden själva tar tag i och på egen hand lyckas lösa med institutionen är detta inte ett studentärende. Studentråden bör dock informera studentombuden om problemet för en bedömning av vidare hantering. Problem bör om möjligt även uppmärksammas och dokumenteras på studentkåren även i de fall problemet inte klassas som ett studentärende.”1 Studentombuden behandlar inte CSN- eller övriga försäkringsärenden samt situationer där studenten ifråga inte vill gå vidare med sitt ärende efter en initial kontakt med studentombuden. Problem som framförts till studentombuden klassas inte heller som ett studentärende om studenten hunnit avbryta kontakten innan det fastslagits vid vilken institution problemet har uppstått, eller om tillräcklig information om situationen saknas. Många studenter vänder sig också till studentombuden för att ställa allmänna frågor om sina rättigheter och de regelverk som reglerar dessa. Den här typen av hjälp är att räkna som service och allmän information till studenterna och resulterar således inte i att ett studentärende uppstår. Då definitionen av ett studentärende är relativt allmänt hållen, kan det vara svårt att begränsa de situationer som föranleder att ett studentärende uppstår som vägledande. Det ska poängteras att ett studentärende uppstår när en student upplever sig felaktigt behandlad. När en student kontaktar studentkåren med ett problem utreder studentombuden så långt det är möjligt vad som hänt och försöker hitta en lösning på problemet. Att ett studentärende uppstår innebär dock inte per automatik att personal på institutionen faktiskt handlat felaktigt eller brutit mot någon gällande bestämmelse. I vissa fall har situationer uppstått där regleringar angående den uppkomna situationen saknas och studentombudet har då i samarbete med institutionen försökt 1 Stockholms universitets studentkår, Rutiner för hantering av studentärenden (2011) 6 (67) hitta en snabb och rättsäker lösning för studenten. I dessa ärenden har det varit av största vikt att hjälpa studenten att förstå att ett fel per definition inte har begåtts och att denne bör vara öppen för de förslag som institutionen må presentera. Studentombuden måste således vara sakliga vid handläggningen av studentärenden men samtidigt partiska då de företräder studenten. Då det är svårt för vissa studenter att förstå varför upplevelsen av att ha blivit felaktigt behandlad inte är fel enligt regelverket måste studentombuden göra sitt yttersta för att studenten ska förstå varför utgången av ärendet inte blev som förväntat. Studentombuden hjälper till exempel studenter i disciplinärenden eller där studenter önskar en omprövning av sitt betyg. I dessa ärenden har inte nödvändigtvis personal på institutionen handlat felaktigt, varför statistiken i denna rapport kan bli missvisande om den läses med förförståelsen att ett studentärende alltid innebär att universitetet behandlat en student felaktigt. 7 (67) Kategorisering av studentärenden Under verksamhetsåret 2009/2010 utgick Stockholms universitets studentkår från en ärendekategorisering hämtad från studentombudet vid Umeå studentkår. Denna kategorisering har dock upplevts som svårförståelig, svåröverblickbar samt innehållande allt för breda kategorier av ärenden. Då flertalet studentärenden som handläggs av studentombuden är komplicerade och mångfacetterade kan det vara svårt att fastställa en ärendeindelning som täcker alla ärenden på ett tillfredsställande och överskådligt sätt. Ärendeindelningen är dock ett verktyg för att strukturera upp och skapa överblick över de typer av ärenden som handläggs av studentombuden. Många ärenden kan falla in under flera olika kategorier. Ärendet klassificeras då efter det problemområde som utmärker ärendet i första hand. I vissa fall utmynnar det problem studenten kontaktar studentkåren om i mer än ett studentärende. Detta kan till exempel inträffa när studenten initialt kontaktar studentombuden med ett visst problem, men där fler problem, kopplade eller icke kopplade till det ursprungliga problemet, uppdagas under handläggningen av ärendet. I de fall det nya problemet är kopplat till ursprungsproblemet kan dessa kategoriseras som ett studentärende. Är det dock till stor del ett fristående problem mynnar detta ut i två separata studentärenden. Under verksamhetsåret 2010/2011 har studentombuden utarbetat följande kategorisering av studentärenden: Administrations- och informationsproblem Här samlas frågor som främst kan beskrivas som ett problem till följd av bristfällig administration eller information/kommunikation. Exempel på ärenden kan vara problem med inrapportering i Ladok, frågor rörande vilken information studenter har rätt till innan kursstart och under kursens gång, samt vid vilken tid och var denna information ska finnas tillgänglig, frågor om schemaläggning i olika former samt hantering av ändringar i fastställda scheman, frågor om handläggningstid vid utfärdande av examensbevis. Antagning Här samlas frågor som rör antagning och registrering. Det kan handla om frågor som rör behörighet till en kurs/program, hur registreringar ska/får ske, det antal kurser en student kan vara registrerad på, antagning till valbara kurser inom ett program m.m. Bristande utbildningskvalitet Här samlas frågor gällande lärarnas prestationer, undermålig/irrelevant/föråldrad kurslitteratur, arbetsbörda på kurs eller den mängd kurslitteratur en student kan förväntas läsa under en kurs, pedagogik i relation till seminarier och föreläsningar, lärarledd undervisningstid m.m. Disciplinärenden Ärenden där studenter som misstänks för fusk och/eller plagiat och ärendet avgörs i universitetets disciplinnämnd. 8 (67) Examination Frågor som direkt rör examination. Till exempel rättelse/omprövning av betygsbeslut, kompletterings- och restuppgifter, betygsmotiveringar, poänggränser, betygskriterier, examinationens innehåll och form, löpande examination, närvarokrav vid obligatoriska moment eller rättningstider för examinationsuppgifter. Betygssättning och omprövning av betyg på uppsats/självständigt arbete/examensarbete ingår dock i kategorin Uppsats och examensarbeten; frågor rörande examination av verksamhetsförlagd utbildning eller praktik ingår i kategorin Praktik/Verksamhetsförlagd utbildning (se nedan). Kurs- och utbildningsplaner Ärenden rörande kurs- och utbildningsplaner, såsom bristfälligt eller felaktigt utformade kurs- och utbildningsplaner, ingen kursplan fastställd för pågående kurs, institutionen ändrar i kursplanen under kursens gång, föreskrifterna i kursplanen följs inte o.s.v. Praktik/Verksamhetsförlagd utbildning Problem i samband med praktik eller verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Exempel på ärenden kan vara när en student vill byta partnerområde, tilldelats plats för sent, tilldelats en handledare på praktikplatsen som inte varit behörig att handleda, konflikt/problem med handledare, utebliven handledning, trepartssamtal eller besök från personal på studentens heminstitution, brist på praktikplatser. Även ärenden där en student blir underkänd på sin praktik/verksamhetsförlagda utbildning sorteras in under denna kategori. Psykosocial arbetsmiljö Hit hör ärenden gällande dåligt bemötande, trakasserier, diskrimineringsärenden, kränkningar, konflikter med lärare/personal eller liknande frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön. Studenter som kontaktar studentkåren angående diskriminering eller trakasserier informeras alltid om möjligheten att anmäla ärendet till universitetets jämlikhetssamordnare. Studentombuden kan bistå och stötta studenter i ärenden rörande diskriminering och trakasserier, men den formella utredningen av ärendet utförs av jämlikhetssamordnaren. Tillgodoräknanden Hit hör alla frågor om tillgodoräknanden av kurser, delkurser, program lästa vid svenska och utländska lärosäten samt eventuella problem i institutionernas rutiner och handläggning av ansökan om tillgodoräknande. Uppsatser och examensarbeten Frågor rörande handledning av uppsatser/självständiga arbeten/examensarbeten (arbeten omfattande minst 15 hp). Det kan röra frågor om betygssättning, omprövning av betyg, rätten till en handledare, hur handledningen ska se ut, handledningstid, handledarens skyldigheter, byte av eller konflikter med handledare, frågor om 9 (67) huruvida handledare får vara examinator, utformning av opponering av uppsatsen m.m. Övrigt Här samlas alla frågor som inte har en naturlig placering under någon av de ovanstående kategorierna. Exempel på ärenden kan vara när obligatoriska moment är förlagda på annan ort. Även frågor gällande bristande studentinflytande kan falla in under denna kategori. 10 (67) Problembeskrivning Övergripande problembeskrivning Under verksamhetsåret 2010/2011 har studentombuden på Stockholms universitets studentkår tagit emot 173 studentärenden som har föranlett någon typ av insats. De ärenden som presenteras i denna rapport är ärenden inkomna under perioden 1 juli 2010 – 30 juni 2011. Ett antal ärenden som handlagts under verksamhetsåret inkom före den 1 juli 2010, men då dessa presenterades i föregående års rapport återfinns de följaktligen inte i denna rapport. Rapporten innehåller en sammanställning av de studentärenden som inkommit till studentkåren under verksamhetsåret. Likartade ärenden har i förekommande fall sammanfattats till en och samma beskrivande text och på grund av utrymmesskäl har inte samtliga studentärenden beskrivits i löpande text. Med rapportens syfte i fokus prioriteras de mest vanligt förekommande problemområdena och enskilda studentärenden återges i rapporten som exempel på ärenden som har uppstått under året. I rapporten används löpande könsneutrala pronomen; hen, studenten alternativt denne. Detta dels av anonymitetsskäl, dels för att studentombuden aldrig frågar de studenter de kommer i kontakt med vilken könstillhörighet de anser sig ha. Studenterna har i de allra flesta fall kontaktat studentombudet direkt via e-post eller telefon men i vissa fall har de kontaktat studiebevakaren vid sin fakultet eller personal vid kårexpeditionen som sedermera har vidarebefordrat ärendet till studentombuden. Ett antal studenter har initierat sitt ärende genom en personlig kontakt med studentombuden, till exempel när studentombuden informerat om sin verksamhet vid mässor eller andra studiesociala sammanhang, vid studentkårens mottagning i Glasrummet utanför universitetsbiblioteket eller i samband med de utbildningar i studenträttigheter som hållits av studentombuden under verksamhetsåret. Studentombuden informerade i början av verksamhetsåret om sin verksamhet vid de olika fakulteternas studierektorsmöten. Som en följd av detta har studierektorer hänvisat studenter till studentkåren för stöd, främst gällande disciplinärenden och ärenden rörande verksamhetsförlagd utbildning. Ett 50-tal ärenden som inkommit till Stockholms universitets studentkår har ej föranlett någon åtgärd, oftast på grund av att studenten antingen löst problemet på egen hand eller avbrutit kontakten med studentombuden. Dessa ärenden är ej inkluderade i vare sig statistiken eller texten. Studentombuden informerar samtliga studenter som kontaktar dem om studentärenderapporten och ber om deras samtycke till att använda information från deras ärende i rapporten. En majoritet av studenterna har gett sin tillåtelse till detta, de flesta med motiveringen att de inte vill att fler studenter ska behöva genomgå samma situation. I ungefär 40 ärenden har dock ett medgivande av olika anledningar ej erhållits. Dessa ärenden är inkluderade i statistiken men beskrivs inte ytterligare i löpande text i rapporten. 11 (67) Ärendefördelning per ärendetyp Figur 1 – Studentärenden 2010/2011 fördelade på ärendetyp I ovanstående figur framkommer att den vanligast förekommande kategorin av studentärenden är ärenden relaterade till kategorin Examination. På andra respektive tredje plats i ärendefördelningen kommer Uppsatser och examensarbeten respektive Administrations- och informationsproblem, tätt följt av Disciplinärenden. Examination Ett exempel på en vanligt förekommande ärendetyp inom denna kategori är när en student anser att det betyg som erhållits på examinationen är satt på felaktiga eller orättvisa grunder. Då betyg är ett myndighetsbeslut som inte får överklagas finns ett förfarande snarlikt ett överklagande att tillgå.2 Förbudet mot att överklaga betyg innebär att det i juridisk mening är en viktig distinktion mellan ett överklagande enligt förvaltningslagen och möjligheten för en student att begära en s.k. omprövning. Vidare innebär förbudet att det inte finns någon instans som har rätt att överpröva examinators bedömning, varken inom eller utanför högskolan.3 I rapporten Rättssäker examination presenterar Högskoleverket ett längre 4 resonemang kring förfarandet med omprövning av ett betyg. Det är av största vikt att examinator har kännedom om förfarandet i sin helhet då det är endast examinator som får göra omprövningen av det egna betygsbeslutet.5 För att betygsbeslutet ska kunna ändras krävs det att det inte kräver några ytterligare utredningar, med andra ord att det sker snabbt och enkelt. Till skillnad från ett överklagande finns det ingen tidsfrist för 2 SFS 1993:100. Högskoleförordning. 12 kap 2 och 4 §§ Högskoleverket, Rapport 2008:36 R, Rättssäker examination, andra omarbetade upplagan, s. 17 4 s. 61-70 5 HF 6 kap. 23 § 3 12 (67) när en begäran om omprövning ska ha inkommit till examinator. Det är av förklarliga skäl självfallet enklast för både student och examinator om begäran om omprövning görs i så nära anslutning till betygsbeslutet som möjligt. I ett omprövningsärende kan examinator ändra betyget till studentens nackdel endast om det förekommit fusk eller annat vilseledande eller vid rättelse av uppenbara skrivfel.6 Innan rättelse sker ska studenten ges tillfälle att yttra sig. Om nämnda omständigheter dock inte föreligger ska betyget antingen stå fast eller höjas. Enligt högskoleförordningens bestämmelser ska en examinator som finner ett betygsbeslut ”uppenbart oriktigt” på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning ändra beslutet med förutsättningen att det kan ske snabbt och enkelt och om det inte innebär att betyget sänks.7 Förvaltningslagens förarbeten ger dock underlag för Högskoleverkets argument att omprövning bör kunna ske även i andra fall. Trots att det förespråkas stor försiktighet vid ändring av betyg, talar det faktum att betyg inte får överklagas för att examinator bör vara öppen för att det kan finnas skäl till att höja betyg även i fall som inte är uppenbara.8 Detta innebär i sin tur att en student mycket väl kan begära en ny bedömning även i det fall som framstår som gränsfall.9 En relativt stor andel av ärendena inom denna kategori handlar om rättningstid av examinationsuppgifter. I Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet anges följande gällande rättningstid av examinationsuppgift: ”Av 7 § förvaltningslagen följer att ärenden ska handläggas snabbt. Med avseende på examination har JO ansett att en tentamen bör vara rättad och betygssatt inom tre veckor från tentamenstillfället och mer än två veckor före omtentamen, se beslut av JO 1991-07-18, dnr 3980-1990. Institutioner bör uppmärksamma detta när tidpunkterna för examinationstillfällena fastslås.”10 Andra frekventa ärendetyper är frågor kring rest- eller kompletteringsuppgifter vid frånvaro från obligatoriska moment eller frågor rörande löpande examination. I jämförelse med omprov, som har en entydig juridisk innebörd, används begreppen rest- och kompletteringsuppgifter på olika sätt, mycket beroende på sammanhanget och utan formell definition. Med restuppgift menas obligatoriska uppgifter som ännu inte lämnats in och således saknas, medan kompletteringsuppgift avser uppgifter som behöver förbättras eller kompletteras. När det är fråga om rest- eller kompletteringsuppgift har examinator ännu inte fattat ett betygsbeslut utan avvaktar 6 Uppenbara oriktigheter pga. skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende kan även innebära att betyget rättas till studentens fördel. Rättssäker examination s. 62; Stockholms universitet, Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet, 2010-12-16, dnr SU 301-3164-10 s. 2 7 HF 6 kap 23 och 24 §§ 8 Rättssäker examination, s. 67-68 9 Stockholms universitet, Allmänna råd för examination vid Stockholms universitet (2010) s.41 10 s. 2 13 (67) till dess kompletteringen är gjord, och detta inom en i kursplanen angiven tid. Vid ett omprovsförfarande däremot, har examinator redan fattat ett betygsbeslut som innebär att studenten tilldelats ett underkänt betyg (F, Fx eller U) men ges möjlighet att genomföra examinationen igen. Om en student inte uppnår de förväntade studieresultaten och ges ett underkänt betyg efter genomgången kurs måste denne beredas möjligheten till omprov. I de fall studenten ligger nära gränsen till godkänt har institutionen å andra sidan en möjlighet, men ingen skyldighet att tillåta kompletteringsuppgifter. Reglerna kring hur och när 11 detta ska vara möjligt är något som ska framgå i kursplanen för kursen ifråga. Enligt Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet ska kompletteringen äga rum snarast möjligt efter att studenterna meddelats resultaten från examinationen och före nästa examinationstillfälle.12 När en institution väljer att arbeta med löpande examination och mer kursintegrerade uppgifter istället för en salstentamen i slutet av kursen möter den ett flertal utmaningar. Regelverket som reglerar omprov utgår dock från salstentamen som norm vilket innebär att omprovet är ett nytt provtillfälle där studentens kunskaper testas på samma sätt som vid ordinarie provtillfället. Utmaningen blir således att arbeta fram omprovsuppgifter för mer kursintegrerade examinationsformer. Den student som ska genomföra ett omprov ska examineras på ett sätt som liknar den ordinarie examinationen. Detta för att övriga studenter som följt ordinarie undervisning och examination inte upplever att de har haft fler kurskrav att uppfylla i jämförelse med den student som istället genomför omprovet för kursen ifråga. För löpande examination är det viktigt att examinationsreglerna klargör vad det är som ska bedömas av examinator och på vilket sätt examinator ska göra en bedömning utifrån studenternas prestationer.13 Ett antal ärenden har också handlat om oklar information till studenterna gällande betygsskalor, betygskriterier eller otillräckliga betygsmotiveringar. Uppsatser och examensarbeten Den näst största ärendekategorin är Uppsatser och examensarbeten. De överlägset vanligaste ärendetyperna inom denna kategori är omprövning av betyg på uppsats samt problem rörande handledning av uppsats. Ett antal studenter har kontaktat studentombuden då deras handledare meddelat sin uppfattning av uppsatsens kvalitet och denna sedan inte alls delats av examinator. När studenter från sin handledare får besked om vilket betyg de kan förvänta sig att få på sin uppsats och de sedan tilldelas ett helt annat betyg från examinator upplevs detta ofta som förvirrande och till viss del godtyckligt. Att handledare uttalar sig om 11 Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet, s. 4 Ibid, s.5 13 Rättssäker examination, s. 87-88, Allmänna råd för examination vid Stockholms universitet, s. 31 12 14 (67) uppsatsers kvalitet i förhållande till betyg kan anses vara olyckligt då det enbart är en av högskolan särskilt utsedd examinator som kan besluta om betyget.14 Högskoleverket påtalar att det inte bör förekomma att examinator kräver mycket omfattande förändringar av en uppsats när handledaren väl gett klartecken till studenterna att uppsatsen är klar för framläggning och opponering.15 I och med att handledare och examinator har tillgång till samma betygskriterier och bedömningsgrunder bör situationer där handledare och examinator har radikalt olika uppfattning om kvaliteten på en uppsats vara relativt sällsynta. Det har dock förekommit ärenden under verksamhetsåret där handledare uttalat sig om att kvaliteten på en viss uppsats motsvarar ett ”högt” betyg och där studenten/studenterna sedan blivit mycket upprörda och förvirrade när examinator underkänt uppsatsen. Högskoleverket förordar tydliga kriterier för bedömning av uppsatser samt en kontinuerlig dialog mellan handledare och examinator under uppsatsarbetet för att undvika dylika situationer.16 En annan vanlig typ av frågor gällande handledning av uppsatser och examensarbeten som uppkommit under verksamhetsåret är hur mycket handledartid studenterna har rätt till. Många studenter som hört av sig till studentombuden anser inte att de fått den tid med sin handledare som de informerats om att de har rätt till. På Stockholms universitet fastställs studentens rätt till handledartid på fakultetsnivå.17 Fastställandet av riktlinjer för bedömning och handledning av uppsatser och examensarbeten kan sedan delegeras till fakultetens olika institutionsstyrelser. Hur mycket handledartid en student har rätt till kan alltså variera mellan olika institutioner, även inom en och samma fakultet. I aktuell kursplan för uppsats eller examensarbete ska det dock framgå hur mycket handledartid studenten minst har rätt till, vilka grundläggande bedömningsgrunder som ska användas vid betygssättning, under vilka omständigheter studenten har möjlighet att byta handledare eller examinator samt eventuella konsekvenser för en student som inte blir färdig med uppsatsen under kurstiden.18 Diskussioner har även uppstått kring handledning i grupp. Vissa institutioner tillhandahåller handledning för flera studenter eller grupper av studenter tillsammans. Då kan situationen uppstå att studenten de facto fått ta del av det antal handledarledda timmar hen enligt kursplanen har rätt till, men fått dela dessa timmar med andra studenter. Har vissa studenter i gruppen krävt mycket handledning har detta lett till att andra studenter upplevt att de inte fått den handledning de har behov av eller rätt till. Administrations- och informationsproblem Den tredje största kategorin av studentärenden under verksamhetsåret 2010/2011 är ärenden relaterade till administration eller information. Inom denna kategori ryms ett flertal olika ärendetyper men de största grupperna av ärenden rör schemaläggning och 14 HF 6 kap. 18 § Rättssäker examination, s. 84 16 Ibid. 17 Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet, s. 6 18 Ibid. 15 15 (67) problem vid inrapportering av betyg i Ladok. Exempel på problem som uppstått med schemaläggning har varit att datum för examination eller obligatoriska moment har ändrats under kursens gång. I Föreskrifter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå på Stockholms universitet anges att schema ska finnas tillgängligt senast en månad före kursstart samt att schemaändringar bör undvikas.19 I det fall schemaändringar är nödvändiga ska berörda studenter informeras så snart som möjligt. En student som bodde på annan ort hörde av sig till studentombuden då hen rest till Stockholm för en föreläsning bara för att upptäcka att föreläsningen var flyttad till nästa dag. Information om detta hade inte kommit studenterna till del i tillräckligt god tid innan föreläsningen. Studenter har även hört av sig till studentombuden då obligatoriska moment varit förlagda på kvällstid. Enligt Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet ansvarar kursansvarig för att schemaläggningen sker på sådant sätt att undervisning och examinationer i första hand förläggs till vardagar under dagtid.20 Att undervisning förläggs till kvällstid upplevs ofta som ett problem för studenter med barn, men även många andra studenter som till exempel arbetar vid sidan av sina studier eller bor på annan ort kan ha svårt att delta i undervisning under kvällstid. Många ärenden under verksamhetsåret har även handlat om att studenter inte fått sina betyg i tid. Som tidigare nämnts bör examinationsuppgifter vara rättade och betygssatta inom tre veckor. När rättningen av examinationsuppgifter dragit ut på tiden infaller detta under ärendekategorin Examination (se ovan), men det har förekommit relativt många ärenden där det inte är rättningen av uppgifter som dragit ut på tiden utan själv inrapporteringen av betyg i Ladok. Anledningarna till att detta sker har varit skiftande, men oftast har bristande kommunikation mellan examinerande lärare och institutionens administrativa personal legat till grund för förseningarna. I enstaka fall har oklarheter rått kring vem som varit ansvarig för att rapportera in betygen. Disciplinärenden Förfarandet vid så kallade disciplinärenden beskrivs i högskoleförordningens 10:e kapitel. Stockholms universitet har även utformat egna riktlinjer gällande disciplinärenden.21 Ett disciplinärende är ett ärende som avgörs i universitetets Disciplinnämnd. Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som: ”1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, 2. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan, 3. stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan, eller 19 Stockholms universitet, Föreskrifter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå på Stockholms universitet (2010) s. 1 20 s. 5 21 Stockholms universitet, Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet (2005) 16 (67) 4. utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen […]”22 Varje grundad misstanke om fusk ska skyndsamt anmälas till rektor. Rektor utreder ärendet genom att samla in information om den uppstådda situationen från berörd institution. Även studenten har möjlighet att yttra sig gällande institutionens anmälan. När rektor fått in information från både institutionen och studenten avgörs om ärendet ska avskrivas, föranleda en varning från rektor, eller hänskjutas till universitetets Disciplinnämnd. I de allra flesta fall går ärendet vidare till Disciplinnämnden, vilket innebär att studenten kallas till ett sammanträde där hen får svara på frågor från nämnden om det inträffade innan nämnden fattar beslut i ärendet. De disciplinära åtgärder som kan beslutas av nämnden är varning eller avstängning upp till 6 månader. Blir en student avstängd från universitetet innebär detta att studenten inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid universitetet under den tid studenten är avstängd. Beslut från Disciplinnämnden om varning eller avstängning kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Studentombuden bistår studenter i disciplinärenden i den mån studenten önskar. De vanligaste formerna av disciplinärenden vid Stockholms universitet var under år 2010 ärenden gällande plagiat samt ärenden gällande otillåtna hjälpmedel.23 Plagiering diskuteras mer ingående i de avslutande kommentarerna till denna rapport (s. 65-67). Resonemang angående disciplinärenden gällande otillåtna hjälpmedel i form av otillåtna anteckningar i lagbok förs i avsnittet om anteckningsförbudet vid Juridiska fakulteten (s. 34-35). 22 23 HF 10 kap. 1 § Stockholms universitet, Yttrande ref. 30-35-11 (2011-05-03), Dnr SU 35-0820-11 17 (67) Ärendefördelning per fakultet Figur 2 – Fakultetsfördelning av studentärenden verksamhetsåret 2010/2011 De flesta studentärenden under verksamhetsåret 2010/2011 har uppstått vid Samhällsvetenskapliga fakulteten och på andra plats i fördelningen kommer Humanistiska fakulteten. Ett fåtal ärenden har inte gått att knyta till en viss fakultet, varför de har placerats under Övrigt. Exempel på denna typ av ärenden är då oklarheter uppstått kring vilken institution som är ansvarig för handläggning av ansökan om tillgodoräknande och då inblandade institutioner tillhört olika fakulteter. Studentombuden har även behandlat ärenden där studenter känner sig felaktigt eller orättvist behandlade av personal vid universitetet som inte varit knutna till en viss fakultet. Relativ studentandel per fakultet 2010 Figur 3 – Andel helårsstudenter per fakultet år 2010. Källa: Stockholms universitets årsredovisning 2010 18 (67) Under arbetet med rapporten har studentombuden försökt ta fram ett mått på hur många studenter som studerar vid respektive fakultet. Detta har dock visat sig problematiskt då det finns olika mått att tillgå beroende på om vi räknar antal registrerade studenter, helårsstudenter eller helårsprestationer. Då vi egentligen inte är intresserade av det exakta antalet studenter vid de olika fakulteterna utan enbart vill se om fördelningen av studentärenden fakulteterna emellan är proportionerlig mot fakulteternas storlek har vi valt att använda oss av de uppgifter om fakulteternas storlek som presenteras i Stockholms universitets årsredovisning för 2010.24 I denna framgår att förhållandet mellan storleken på universitetets olika fakulteter baserat på antalet helårsstudenter varit relativt stabil under de senaste tio åren. Fördelningen av studentärenden mellan de olika fakulteterna är enligt de siffror vi har att tillgå proportionerlig mot fakulteternas storlek. 24 Stockholms universitet, Årsredovisning 2010, s. 22-23 19 (67) Humanistiska fakulteten Figur 4 – Fördelning av studentärenden vid Humanistiska fakulteten 2010/2011 Vid den Humanistiska fakulteten har de till studentkåren inkomna studentärendena till största del rört frågor relaterade till Examination. Praktik/Verksamhetsförlagd utbildning är den näst mest frekvent förekommande ärendetypen och Uppsatser och examensarbeten samt problem med Tillgodoräknanden kommer på tredje plats i fördelningen. För en allmän diskussion gällande problem relaterade till uppsatser och examensarbeten hänvisas till sidorna 15-16 i rapporten. Mest vanligt förekommande institutioner De institutioner på Humanistiska fakulteten som haft flest ärenden där studentombuden varit delaktiga under verksamhetsåret är Institutionen för språkdidaktik, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap samt Institutionen för orientaliska språk. De två förstnämnda är institutioner med många lärarstudenter, vilka generellt sett haft en stor andel ärenden under året. Antalet studentärenden vid respektive institution ska inte tolkas som ett absolut mått på att studenterna vid en viss institution generellt sett upplever mer problem under sin utbildning än studenter vid en annan institution. Orsakerna till att en viss institution har många studentärenden kan vara många, till exempel är det naturligt att en institution med många studenter har fler studentärenden än en institution med få studenter. Hur väl personal, såväl som kårens representanter på institutionen, informerar om studentkårens verksamhet och möjligheten till att få stöd från studentombuden påverkar troligtvis också antalet studentärenden. 20 (67) Examination Omprövning av betygsbeslut Liksom vid universitetets övriga fakulteter har ett antal ärenden på Humanistiska fakulteten inom ärendekategorin Examination berört begäran om omprövning av betygsbeslut. För en generell diskussion kring detta, se sidorna 13-14 i denna rapport. Oannonserat prov samt omexamination i annan form än ordinarie examination En student vid fakulteten påtalade ett problem angående ett obligatoriskt oannonserat prov som ett antal studenter uteblev från då de var frånvarande från det föreläsningstillfälle under vilket provet genomfördes. Föreläsningen var ett av de tillfällen där studenterna genom övningar i lärostudio fick träna i att lyssna och prata. Examinator ska några dagar efter provet ha kontaktat de studenter som varit frånvarande från föreläsningen per e-post och meddelat att de riskerade att bli underkända på kursen om de inte gjorde uppgiften. Studenterna gjorde därefter ett antal försök att nå examinator för att diskutera hur detta kunde genomföras, men utan framgång. Studenterna hade godkänts på de övriga momenten och inväntade endast examinators svar angående det sista momentet då terminens slut närmade sig. Examinator ska dock vid ett tillfälle ha informerat en student om att de som missade det oannonserade provet skulle lämna in kursboken på 250 sidor (inklusive uppgifter som krävt 15-20 arbetstimmar) för rättning. Enligt Stockholms universitets lokala regelverk ska studenten få information om datum, tid och form för examination senast en månad före kursstart.25 Det är således emot regelverket att studenterna fick genomföra ett oannonserat prov. Det är inte heller tillåtet att ändra examinationsform från ett mindre prov som tagit 30 minuter i anspråk till att lämna in en kursbok med alla uppgifter genomförda för rättning. Ärendet resulterade i att de som inte gjorde det oannonserade provet fick lämna in sin kursbok för att visa att de hade genomfört uppgifterna, trots att detta inte kunde anses vara den prestation som provet var menat att bedöma. Bedömningen av kursboken och de genomförda uppgifterna kan starkt ifrågasättas då examinator godkände studenterna endast genom att de lämnade in sina kursböcker, oavsett hur många uppgifter de hade genomfört. Frågor kring bedömning av examinationsmoment Ett studentärende uppstod när en student genomgick en kurs inom vilket ett moment examinerades muntligen genom ett samtal mellan 4-5 studenter. Studentombudet kontaktades när studenten informerats om att hen inte godkänts på det aktuella momentet. Inför examinationen tilldelades studenterna information i form av två bedömningsdokument enligt vilka studenternas prestation skulle komma att bedömas, dels betygskriterier för examination av momentet, dels en bedömningsmall. Bedömningsmallen användes av studenterna i samtalsgruppernas förberedelser och även av examinatorerna vid examinationstillfället. Mallen följde tre olika rubriker under vilka delkompetenser konkretiserats som alla graderades i tre angivna nivåer. Under examinationen deltog två examinatorer som båda förde protokoll och sedan konfererade kring betygen. Examinatorerna var överens om att studenten inte 25 Föreskrifter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet, s. 1; Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet, s.7 21 (67) uppfyllde betygskriterierna för betyget godkänt. Studenten misslyckades med att visa att hen hade förstått de två centrala begreppen som samtalet skulle behandla. Studenten ansåg inte att hen fått en fullständig motivering till varför hen inte blivit godkänd. Efter kontakt med examinatorerna fick studentombudet information om betygsunderlaget och den information som kommit studenterna tillhanda inför examinationen. Studentombudet gjorde därefter bedömningen att inga brister i hanteringen av betygsärendet förelåg då studenten genom kontakt med examinatorerna fått en tydlig motivering till varför hen inte godkändes och vilka förberedelser hen behövde göra för att vara redo för omtentamen. Examinatorerna erbjöd möjligheten till ett möte med studenten om hen kände att hen behövde ytterligare förklaring till varför hen inte godkändes. Oklarhet kring betygskala En student kontaktade studentombuden då oklarheter rådde kring vilken betygsskala som skulle användas i en kurs studenten just avslutat. Under kursens första seminarium hade betygskriterier utifrån en tvågradig betygsskala delats ut till studenterna och lärare hade informerat studenterna om att studenternas prestationer skulle bedömas med betygen Godkänd eller Underkänd. Kursen innehöll ett moment med verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Kurser som till sin helhet består av praktik (verksamhetsförlagd utbildning) har enligt beslut från rektor rätt att frångå den målrelaterade sjugradiga betygsskala som generellt används för kurser vid Stockholms universitet.26 När studenten fick sitt betyg inrapporterat upptäckte hen att kursen betygsatts med ett C. Invid betyget fanns i studentens studieintyg följande not: ”För denna kurs ges betygen A Utmärkt, B Mycket bra, C Bra, D Tillfredsställande, E Tillräckligt”. Vid kontakt med studierektor vid institutionen framkommer att oklarheterna i vilken betygsskala som skulle användas för kursen uppstod i otydlighet mellan ett beslut från Lärarutbildningsnämnden om tvågradig betygskala för VFU-moment och ett annat beslut från samma nämnd om revidering av kursplaner i enligt därmed och det faktum att revideringen inte genomförts. I gällande kursplan angavs fortfarande att kursen betygsätts enligt en sjugradig skala trots att kursplanen borde ha reviderats. Att undervisande institution och kursansvarig institution var olika angavs som den direkta orsaken till det otydliga läget. Det är dock kursplanens text som gäller och kursen skulle då betygssatts med sjugradig skala trots att det rörde sig om en kurs innehållande verksamhetsförlagd utbildning. Studierektor informerar om att kursen betygsatts med betygen C för godkänt och F för underkänt för att komma tillrätta med den uppkomna situationen. Institutionen erbjöd då de studenter som önskade chans till ett högre betyg en möjlighet att inkomma med en reflekterande rapport från sin verksamhetsförlagda utbildning som sedan examineras utifrån en sjugradig skala. Studierektor meddelar 26 Stockholms universitet, Riktlinjer rörande förväntade studieresultat, betygskriterier och Betygsskala, 2006-06-08, Dnr SU 50-1075-05 22 (67) även att de båda inblandade institutionerna vidtagit åtgärder för att situationen inte skall uppkomma igen. Omexamination av redan godkända moment En student genomgick en kurs där tre olika delar examinerades, av vilka hen klarade två. När studenten efterföljande terminen beslutade sig för att omtentera den tredje delen hade kursen genomgått en smärre förändring där tredje delen hade tagits bort. Institutionen hänvisade studenten till examinator som meddelade att studenten var tvungen att genomgå hela tentamen trots att hen redan godkänts på de två delarna sedan tidigare. Studenten kontaktade studentombudet i nära anslutning till tentamen och var därför tvungen att genomföra examinationen, en prestation som studenten själv inte var säker på om den skulle godkännas. Såsom studenten befarade, klarade hen inte av en del av tentamen och vid tentamensgenomgången uttryckte hen sin invändning. Examinator förklarade att hen inte förstod varför studenten gjorde om tentamen denna gång när denne klarat av de moment som skulle examineras denna omgång vid tidigare examinationstillfälle. Studenten uttryckte sitt missnöje över den komplikation som uppstått trots att hen både kontaktat expeditionen, ansvariga vid institutionen samt examinator själv i ärendet och att examinator då uttryckt att studenten måste genomgå tentamen på grund av den förändring kursen genomgått. När studenten meddelade examinator att hen kontaktat studentombudet på studentkåren för att få hjälp i ärendet, vidtog examinator snabbt de åtgärder som behövdes för att godkänna studenten i det aktuella kursmomentet. Tid för omtentamen När en student kontaktade studentombuden i ett ärende om omtentamen i en kurs som hen redan omtenterat utan godkänt resultat aktualiserades frågan om hur snabbt en student ska beredas tillfälle för omtentamen. Enligt Högskoleverket ska studenten få information om omtentamen redan vid ordinarie provtillfälle,27 och enligt JO får omtentamen inte äga rum tidigare än två veckor efter att tentamensresultatet har meddelats.28 Vidare har det i praxis fastslagits att två månader efter att tentamensresultat har meddelats är en alltför lång tid att bereda student tillfälle för omtentamen.29 Vid Stockholms universitet är frågan om hur ofta tillfälle till examination bör ges på varje enskild kurs eller delkurs delegerad till fakultetsnivå.30 Studenten tenterade kursen under början av vårterminen 2010, samt skrev omtentamen samma termin. Studenten borde således ha fått möjlighet att skriva omtentamen innan höstterminens början men efter otaliga diskussioner med examinator om när denna omtentamen kunde äga rum kontaktade studenten istället institutionens studierektor och studentombudet. Vid kontakt med studierektor gällande bestämmelserna kring omtentamen under en termin där kursen inte erbjuds, 27 Rättssäker examination, s. 72. se beslut av JO 1991-07-18, dnr 3980-1990 29 Allmänna råd för examination vid Stockholms universitet, s. 29. 30 Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet, s. 6. 28 23 (67) försäkrade sig studentombudet om att studenten fick en tid för omtentamen samt en ny examinator då studenten underkänts av samma examinator två gånger.31 Praktik/VFU På Humanistiska fakulteten har många ärenden rört lärarstudenter och problem knutna till deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU). För en mer allmän diskussion kring denna problematik hänvisas till avsnittet Lärarutbildningen (sid 57-62). Ett studentärende som beskriver de problem som kännetecknar lärarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning är då en student som läser fjärde terminen på programmet kontaktar studentombudet efter att ha fått besked från sin institution om att hen måste göra om sin VFU-period. Studenten var under höstterminen 2010 ute på sin andra praktikperiod i en femteklass och upplevde personligen att VFU:n gick bra. Efter att VFU:n hade avslutats skulle handledaren skicka in den så kallade VFUrapporten, vilken beskriver studentens prestationer under praktiken, till institutionen. Studenten uppmärksammade dock att inget betyg registrerats för kursen ifråga i Ladok och tog därför kontakt med kursadministratören på institutionen. Kursadministratören meddelade att institutionen inte mottagit något dokument från handledaren. Studenten kontaktade handledaren och påpekade att rapporten inte inkommit varpå handledaren meddelar att hen redan har postat dokumentationen. Slutligen beslutas att handledaren ska skicka in dokumentationen på nytt. Studenten får i februari månad besked från studierektor på institutionen att ett antal punkter i handledarens bedömning föranleder att hen inte kan godkännas på sin VFU. Studenten kallas till ett möte i slutet av februari där detta beslut skulle framföras och möjligen även förklaras. Vid mötet närvarar studierektor och examinator för VFU kursen ifråga och studenten får ta del av den rapport som handledaren skrivit. Det var första gången studenten fick se detta bedömningsunderlag trots att studenten ska ta del av detta redan innan underlaget skickas in till institutionen. Studenten delade inte den uppfattning om studentens prestationer som handledaren hade redovisat i rapporten. Rapporten tog upp ett antal centrala punkter som resulterat i att studenten inte godkändes på kursen. Studierektor förklarar för studenten att på grund av att studenten har blivit underkänd på VFU:n måste hen göra om hela praktikperioden på sex veckor. När studenten frågar hur detta beslut kan överklagas hänvisar studierektorn till studentkåren. Studierektorn meddelade studenten att institutionen skulle hitta en annan skola där studenten kunde genomföra sin VFU under andra delen av vårterminen och bli tilldelad en mer engagerad handledare. Studenten uttrycker sin oro för hur hen ska hinna med det samtidigt som hen skriver sitt självständiga arbete inom allmänt utbildningsområde. Studenten upplever inte att studierektorn tar studentens farhågor på allvar och kontaktar därför studentombudet för hjälp. I samband med att studenten kontaktar studentkåren skickar studenten även en anmälan till ledningskansliet på universitetet angående hanteringen av studentens praktikperiod. Handläggaren på 31 Se HF 6 kap. 22 § 24 (67) ledningskansliet som tilldelades detta ärende startade en utredning genom att ställa ett antal frågor till institutionen om hanteringen av studentens VFU. Studentombudet förslog ett möte med studierektor och examinator men studenten ville invänta svaret från ledningskansliets utredning och en eventuell bedömning. Trots att studentombudet och handläggaren vid ledningskansliet underströk vikten av att ha ett möte snarast möjligt ville studenten ändå vänta med att träffa institutionen. Samtidigt påbörjade studenten sin uppsatskurs och tiden började bli knapp då hen var mycket upptagen med uppsatsen och förberedelserna inför denna. När ledningskansliets utredning var klar visade denna på att hanteringen av studentens VFU hade gått fel till och att underlaget till underkännandet (främst handledarens VFU-rapport) var svagt formulerat, men att ärendet lämnades utan åtgärd då ledningskansliet i kontakten med examinator hade fått veta att studenten gått med på att göra om hela VFU:n på sex veckor. Studentombudet ställde sig frågade till detta beslut och menade att studenten endast gått med på att göra om VFU:n pga. att institutionen inte gett studenten något val. Tiden var knapp och risken att studenten inte skulle hinna genomgå VFU och därför inte kunna läsa vidare till hösten pga. detta var stor. När studentombud, student, studierektor och examinator äntligen träffas för ett möte har institutionen redan hittat en placering åt studenten och studenten skulle ha påbörjat sin VFU innan mötet ägde rum. Handledaren från den gamla skolan var med vid mötet via telefon och alla närvarade hade möjlighet att ställa frågor och klargöra en del frågetecken kring studentens VFU och den rapport som handledaren hade skrivit. Det blev vid mötet känt att handledaren när denne tog emot studenten på skolan inte hade genomgått den handledarutbildning som krävs för uppdraget. Handledaren deltog i handledarutbildning samtidigt som denne handledde studenten. Handledaren erkände att hen borde ha pratat med studenten om de brister som studenten uppvisade under VFU-perioden för att ge studenten en chans att arbeta på dessa. De skyldigheter som åligger handledaren under VFU är likt en handledare vid exempelvis uppsatsskrivning, om studenten riskerar att inte uppnå betyget godkänt ska detta kommuniceras och studenten beredas tillfälle att förbättra och utveckla sitt arbete. När handledaren i detta fall inte gav studenten feedback på dennes arbete eller aldrig tog upp de punkter som handledaren sedan redovisade i rapporten, signalerade detta under pågående VFU-period att studenten uppfyllde kraven på en välgenomförd VFU. Den skola inom vilken institutionen hade ordnat en ny VFU-placering drog sig ur efter att studenten på eget initiativ, för att undvika att hamna i samma situation igen, kontaktade ansvarig vid skolan och förklarade sin situation och det faktum att hen skulle genomföra VFU:n samtidigt som hon skrev sin uppsats. Studenten ville förbereda skolan på att det fanns vissa tillfällen då hen inte kunde närvara pga. obligatoriska seminarier, faktainsamling och intervjuer för uppsatsen. Syftet med kontakten var att informera skolan om studentens aktuella situation och att studenten önskade att de skulle ta hänsyn till denna. Resultatet av denna kontakt blev att skolan upplevde att det var en besvärlig situation att befinna sig i och ville undvika att bli inblandad i situationen med institutionen å ena sidan och studenten å andra. 25 (67) Då VFU-placeringen uteblev meddelade studierektorn att studenten inte skulle hinna göra praktiken under vårterminen vilket betydde att studenten inte kunde läsa vidare till hösten enligt studentens planerade studiegång. Några av de kurser studenten skulle läsa till hösten hade en genomförd VFU-period som förkunskapskrav. Studierektorn, studentombudet och studenten träffade studievägledaren på institutionen för att utreda alternativa möjligheter, exempelvis att studenten läser andra kurser än den kurs som krävde att VFU skulle vara genomförd. Studievägledaren bekräftade att det kanske fanns en möjlighet att ta en annan kurs som kunde läsas ”fri” från andra kurser och som kunde kombineras med VFU under hösten. Studievägledaren skulle höra sig för med ansvarig institution om vad studenten behöver göra för att beredas en plats. Detta fall aktualiserade frågan om hanteringen av VFU och institutionens ansvar när en student riskerar underkännande. Institutionens och handledarens ansvar att i god tid informera studenten om de brister denne uppvisar som kan leda till underkännande av VFU är inget som kan frångås. Handledaren har en central roll i bedömningen av studentens VFU och det underlag som examinator baserar sin bedömning på kommer främst från handledaren och dennes observationer under VFU:n. Även en annan student kontaktade studentkåren med anledning av en icke godkänd VFU. Institutionen hade meddelat studenten att hen delvis måste göra om VFU:n. Den skola som studenten var placerad vid erbjöd studenten en handledare i endast en av studentens ämnesinriktningar. Studenten försökte dock lösa situationen genom att kontakta rektorn på skolan och undersöka möjligheterna till handledning i sitt andra ämne. Rektorn meddelade snabbt att hen inte kunde hjälpa studenten med detta utan att studenten själv fick utreda möjligheterna till en ytterligare handledare. Studenten lyckades lösa situationen genom att ha tre olika handledare vars lektionstimmar tillsammans skulle möjliggöra att studenten fyllde kvoten med de timmar av undervisning som krävdes för en godkänd VFU-period. Studenten blev, trots sitt försök att på egen hand ordna handledare i det andra ämnet, inte godkänd. Institutionen hade för andra gången misslyckats att placera studenten på en skola där hen hade möjligheten att fullgöra sin VFU som sig bör. Studentombudet ansåg inte att studenten ska genomföra ytterligare VFU då bristen vilade hos institutionen. Studenten hade själv vidtagit de åtgärder hen trodde var nödvändiga för att förändra den situation hen befann sig i, åtgärder som alla borde ha vidtagits av institutionen. Studenten hade med andra ord gjort mer än vad en student i en liknande situation ska behöva göra, och borde därmed inte behöva ta konsekvenserna av att det inte resulterade i den bästa lösningen för studenten. Vid ett möte med studierektor diskuterades institutionens ansvar och den roll institutionen spelat i studentens underkännande. Studenten ansåg att institutionen brustit i sitt ansvar efter att för andra gången placerat studenten på en skola där hen inte bereddes möjlighet att med de rätta förutsättningarna utföra ett bra arbete och utvecklas i takt med erfarenheten. Studenten ifrågasatte också kommunikationen mellan skolan och institutionen samt institutionens låga krav på handledare och handledares kompetens. Studentombudet stod fast vid att studenten inte ska behöva göra om VFU-perioden då de brister som resulterat i ett antal missade lektionstimmar 26 (67) inte grundade sig i studentens förmåga att undervisa eller arbeta som lärare utan i de omständigheter som rådde vid tiden för genomförande av VFU:n. Tillgodoräknanden En student upplevde oklarheter kring bestämmelser för tillgodoräknande av utländska studier. Studenten läste ett antal kurser i utlandet genom utbytesavtal från Stockholms universitet och hade innan sina utbytesstudier fått ett förhandsbesked från ansvarig lärare på sin institution att hen skulle få tillgodoräkna sig sina studier som breddningskurs inom sitt program. När studenten sedan återvände efter sina utbytesstudier fick hen ett muntligt besked att hen av rättviseskäl inte fick tillgodoräkna sig sina studier. Studenten fick inte något formellt avslag på sin ansökan om tillgodoräknande och gavs därmed ingen möjlighet att överklaga beslutet till Överklagandenämnden för högskolan, vilken är den instans där beslut om till exempel tillgodoräknande, antagning eller utfärdande av examensbevis kan överklagas.32 I och med att institutionen inte informerade studenten om dennes möjlighet att överklaga beslutet bröt institutionen mot den bestämmelse i förvaltningslagen som stagdar att: ”[…] Om beslutet går parten emot och kan överklagas, skall han underrättas om hur han kan överklaga det. […]”33 Efter att såväl studentombudet som en utav ledningskansliets jurister varit i kontakt med institutionen godkändes studenten ansökan om tillgodoräknande. I förvaltningslagen finns även ett antal allmänna krav på handläggning av ärenden, krav som universitetet är skyldiga att möta då universitetet är en statlig förvaltningsmyndighet. Ett krav på handläggningen är att: ”Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. […]”34 I ett annat ärende gällande tillgodoräknande inom fakulteten fick en student vänta i över sju månader på beslut om tillgodoräknande. Även detta fall rörde en student som läste kurser utomlands och som innan påbörjade utbytesstudier fått ett förhandsbesked om tillgodoräknande. Studenten upplevde att hen fick mycket motstridig information under ärendets gång och att hen bollades runt mellan flera olika personer utan att få någon egentlig klarhet i vad som krävdes för ett eventuellt tillgodoräknande av kurser lästa i utlandet. Institutionen förklarade dröjsmålet med att de haft personalbrist när det gäller att rapportera in tillgodoräknanden, men att detta nu är åtgärdat och att institutionen sett över sina rutiner gällande tillgodoräknanden. 32 HF 12 kap. SFS 1986:223. Förvaltningslag. 22 § 34 FL 7 § 33 27 (67) Kurs- och utbildningsplaner Ett studentärende uppstod efter att en student inte fått godkänt resultat på tentamen. När studenten en tid senare ville anmäla sig till omtentamen fick hen besked från institutionens studierektor att kursens innehåll förändrats i och med att undervisande lärare bytts ut och att studenten därmed inte längre kunde tentera kursen enligt tidigare kursinnehåll. Student har rätt att examineras enligt den kursplan som gällde när studenten deltog i kursen och i denna kursplan ska eventuella begränsningar i antalet tillåtna examinationstillfällen såväl som övergångsbestämmelser anges.35 I det fall institutionen begränsar antalet omexaminationer ska antalet bestämmas till minst fyra.36 I det aktuella ärendet hade kursplanen inte reviderats trots att kursinnehållet förändrats. Efter kontakt med institutionens studierektor fick studenten skriva omtentamen. I ett annat ärende på fakulteten saknades fastslagen kursplan trots att kursen gavs under innevarande termin. På institutionens hemsida fanns enbart ett utkast till kursplan. Detta strider mot bestämmelsen i högskoleförordningen som anger att det ska finnas en kursplan för varje kurs.37 Ärendet aktualiserades då en student blev underkänd på sin verksamhetsförlagda utbildning och studentombudet skulle granska bestämmelserna för examination i aktuell kursplan. Om institutionen väljer att begränsa antalet praktikperioder en student får genomgå för att uppnå godkänt resultat ska antalet bestämmas till minst två.38 Högskoleverket menar att institutionen får begränsa antalet prov- eller praktiktillfällen en student har rätt att genomgå om en obegränsad rätt skulle leda till orimligt resursslöseri.39 Information om en sådan begränsning måste dock återfinnas i aktuell kursplan. Administrations- och informationsproblem Ett ärende vid Humanistiska fakulteten uppstod när en student fick besked från studentexpeditionen vid sin institution att betyg från avklarade kurser inte kunde rapporteras in i Ladok förrän samtliga kurser studenten läst innan dessa var avklarade och inrapporterade i Ladok. Detta orsakade problem för studenten då hen inte beviljades studiemedel från CSN eftersom inga poäng inrapporterats. Betyg sätts på genomgången kurs om inte universitetet föreskrivit annat, och ska rapporteras in i Ladok så snart de satts, oavsett vilka övriga kurser en student fått eller inte fått betyg i.40 Efter kontakt med studierektor på institutionen reddes missförståndet ut och studenten fick sina poäng inrapporterade. En annan student kontaktade studentombuden då hen blivit felregistrerad på den kurs hen skulle läsa. Detta fick till följd att studenten inte kunde betygssättas i de kurser hen läste, samt att CSN fick fel uppgifter om studentens studietakt. Problemet med felregistreringen av kurser ledde även till att studenten inte fick plats på en utav de 35 Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet, s. 3 HF 6 kap. 21 § 37 HF 6 kap. 14 § 38 Ibid. 39 Rättssäker examination, s. 5 40 HF 6 kap. 18 § 36 28 (67) kurser hen planerat att läsa under våren, vilket i sin tur leder till att studenten inte kommer att bli färdig med sin utbildning som planerat. Psykosocial arbetsmiljö En student kontaktade studentombuden då studenten upplevde att hen blivit kränkt och utskälld av sin lärare under ett seminarium. Studenten utbildade sig till lärare och hade precis genomfört ett antal veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på en skola. Under den tid studenten var ute på skolan fick studenten av en fritidspedagog anställd vid skolan reda på att en elev i klassen blev slagen i hemmet. Studenten uppmanade då denne att omgående anmäla händelsen till socialtjänsten. Då fritidspedagogen inte vill anmäla händelsen vände sig studenten till sin VFUhandledare. Handledaren menade att hen inte kunde gå vidare med händelsen såvida inte eleven sagt rakt ut till handledaren att hen blir slagen. Studenten kände sig då maktlös i situationen och valde att ta kontakt med kursansvarig på sin heminstitution. Kursansvarig gav studenten rådet att försöka övertala sin handledare för att få denne att gå till rektorn och därigenom få in en anmälan till socialtjänsten. Studenten väljer att följa kursansvarigs råd. När handledaren fortfarande inte vill anmäla det inträffade till rektorn får studenten råd från en annan person på institutionen att själv ta kontakt med rektor. Rektor anmäler sedan omedelbart händelsen till socialtjänsten. Anställda inom myndigheter vars verksamhet berör barn och unga som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden ingriper till barnets skydd har en skyldighet att anmäla detta till socialnämnden.41 När studenten avslutat sin VFU beskrev hen det inträffade vid ett seminarium. Seminarieledaren reagerade på ett för studenten mycket märkligt sätt. Seminarieledaren skällde ut studenten inför samtliga närvarande vid seminariet och menade att studenten inte borde ha spelat hjälte. Studenten tog illa vid sig då hen inte upplevde att hen gjort något fel och då studenten behövde institutionens och sina kurskamraters stöd i att bearbeta det hen fått uppleva under sin tid på skolan. Studenten träffade tillsammans med studentombudet institutionens studierektor för att diskutera det inträffade. Studierektorn klargjorde att studenten handlat riktigt i den uppkomna situationen och bekräftade att seminarieledarens uppträdande inte var acceptabelt. Studenten fick sedan en skriftlig ursäkt från seminarieledaren, men hade föredragit en officiell ursäkt inför samtliga studenter som deltog i seminariet. Detta för att studenten kände sig kränkt av läraren, men även för att underlätta och uppmuntra andra lärarstudenter som kan komma att hamna i liknande situationer under sin VFU att våga göra skolans personal uppmärksam på eventuella missförhållanden. I skrivande stund har en sådan ursäkt inte meddelats. Bristande utbildningskvalitet I ett ärende på fakulteten kontaktade en internationell student studentkåren då studenten upplevde problem med att få tag på den kurslitteratur som krävdes för att 41 SFS 2001:453. Socialtjänstlag. 14 kap 1 § 29 (67) klara av kursen. Enligt studenten stod inte kurslitteraturen att finna på universitetets bibliotek. Ett exemplar av boken fanns på ett annat bibliotek, men exemplaret var inte tillgängligt för utlåning. Därutöver var studenten tvungen att ha ett svenskt personnummer för att få sitta i biblioteket och läsa boken. Många utav de studenter som läste den aktuella kursen var engelsktalande och då många utav studenterna enbart vistades i Sverige för en kortare tid hade de inga svenska personnummer. Institutionen svarade på detta med att de till studenterna distribuerade låne-exemplar eller delade ut kopior av de texter som kunde anses vara svåråtkomliga. I övrigt hänvisades studenterna till att köpa litteraturen i bokhandel. Ett annat ärende på fakulteten uppstod då en student kontaktade sin institution för att få ta del av facit eller lösningsförslag till de övningstentamina som tillhandahölls för studenterna. Studenten fick då beskedet att det inte var möjligt att få ut facit till dessa då institutionen inte hade någon skyldighet att tillhandhålla facit eller lösningsförslag. Disciplinärenden De disciplinärenden på fakulteten där studenter valt att ta hjälp av studentombuden har uteslutande handlat om plagiering. För en generell diskussion kring plagiat, se sidorna 65-67 i denna rapport. Antagning Ett ärende på Humanistiska fakulteten uppstod när en student som tidigare fått dispens för att gå vidare till en fortsättningskurs fick ett e-postmeddelande från studentexpeditionen vid sin institution som meddelade att dispensen dragits in och studenten var tvungen att tillgodogöra sig poäng från tidigare kurs innan hen fick fortsätta sina studier. Fortsättningskursen hade ett förkunskapskrav om minst 22,5 hp avklarade poäng från föregående kurs. Att studenten inte fick dispens skulle innebära att studenten fick läsa om en terminslång kurs och sedan börja fortsättningskursen en termin senare än planerat. Studenten ansåg att institutionen inte kunde ta tillbaka den dispens de ursprungligen godkänt. Ansvariga på institutionen menade att studenten missförstått den information som gått ut till studenterna, vilken innebar att samtliga studenter gavs dispens på avklarade poäng för att få fortsätta till nästa kurs. Dispensen var dock förbelagd med en tidsfrist, något som den aktuella studenten inte anser sig ha fått information om. Situationen löste sig slutligen genom att institutionen förlängde studentens dispens så att hen kunde fortsätta sina studier som planerat. Ett studentärende aktualiserade frågan om antagning till ett program som studenten tidigare antagits till men som nu inte erbjöds längre. Hösten 2005 antogs studenten till ett program inom vilket hen inte avslutat en enda delkurs. Trots flera omregistreringar avslutade studenten inte någon delkurs och institutionen erbjöd studenten att börja en introduktionskurs höstterminen 2008 relaterat till programmets första år. Detta för att vårterminen 2009 kunna fortsätta till det nya kandidatprogrammet som kommit att ersätta det program studenten ursprungligen antagits till. Sista antagningen till det gamla programmet gjordes 2006 och examinationer för delkurser som erbjöds under utbildningens första år gavs inte längre. Vidare ansåg institutionen att lösningen för de 30 (67) studenter med få avklarade poäng från utbildningens första år skulle vara att antas och registreras till introduktionskursen. Studenten gavs möjligheten att överklaga detta beslut men någon överklagan gjordes aldrig. Istället gjorde studenten många försök till omregistrering på det gamla programmet. I sin kontakt med studentombudet beskrev studenten situationen som att hen inte tilläts fortsätta den utbildning denne blivit antagen till men efter kontakt med institutionen och information i form av beslutsunderlag etc. bedömdes hanteringen av ärendet ha varit enligt regelverket. Studenten erbjöds tillträde till en bättre och modernare utbildning, en möjlighet som enligt institutionen fortfarande kunde beredas studenten om denne så önskade. 31 (67) Juridiska fakulteten Figur 5 - Fördelning av studentärenden vid Juridiska fakulteten 2010/2011 Studenterna vid Juridiska fakulteten har främst sökt hjälp för frågor rörande Examination. Även Disciplinärenden och Administrations- och informationsproblem har föranlett studentombudens insatser. Examination Omprövning Liksom vid universitetets övriga fakulteter har ett antal ärenden på Juridiska fakulteten inom ärendekategorin Examination berört begäran om omprövning av betygsbeslut. För en generell diskussion kring detta, se sidorna 13-14 i denna rapport. Tentamens innehåll En kurs vid fakulteten skapade protester hos ett antal studenter som underkänts på omtentamen efter att två delfrågor berörde en del av kursen vars föreläsning inte alla studenter kunnat närvara vid. Föreläsningen hade ställts in och tider för seminarierna hade bytts och information om detta inte hade nått samtliga studenter. Vid kontakt med kursläraren fick studenterna veta att de inte behövde vara oroliga då frågor på området ifråga inte skulle komma på tentamen. De två delfrågorna var dessutom enligt studenterna väldigt svåra och täcktes inte av det studiematerial som ingick i kursen och var en bidragande faktor till att många studenter blev underkända. När studentombudet kontaktade kursansvarig för att diskutera problemet, hänvisades denna till examinator. Kontakten med examinator resulterade snabbt i att två poäng tilldelades samtliga studenter, vilket i sin tur resulterade i att poänggränserna på tentamen sänktes. Anledningen till detta beslut var att den del i kurslitteraturen som behandlade området ifråga var föråldrat varvid föreläsningen och seminarierna blev centrala för inlärning av området. Det faktum att föreläsningen blev inställd och seminarierna hölls i stora grupper där det kan ha varit svårt att ta till sig ämnet resulterade i att examinator ansåg att området ifråga inte fått det utrymme i 32 (67) undervisningen som hade planerats och att delfrågorna efterfrågade kunskaper som studenterna inte fått möjlighet att utveckla. Administrations- och informationsproblem Studenterna vid en kurs påtalade stora problem med administration och information såsom schemaläggning, inställda föreläsningar, seminarier som hölls som föreläsningar på grund av att läraren inte hade möjlighet att hålla i alla seminarier, seminariematerial som lades upp sent på hemsidan, inställda förläsningar som inte ombokades samt ett inställt rättegångsspel. Vidare upplevde många studenter att kursadministratören inte var tillgänglig samt besvarade e-post sent och på ett icke tillfredsställande sätt, vilket resulterade i att studenterna inte fick den information de behövde och efterfrågade. Det var dock ett inställt rättegångsspel som skapade ytterligare problem för de studenter som skulle delta i omtentamen efterföljande termin. Studenterna ombads att genomföra rättegångsspelet den termin som de skulle delta i omtentamen trots att detta moment ställdes in när studenterna var registrerade på kursen första gången. Då det obligatoriska rättegångspelet ställdes in och således inte var en del av examinationen när studenterna först läste kursen och deltog i den ordinarie tentamen, ska de inte heller vid omtentamen behöva fullgöra momentet ifråga. Efter kontakt med kursansvarig, studierektor och ansvariga för rättegångspelet beslutades att studenterna som skulle omtentera kursen inte behövde delta i det obligatoriska momentet. Information om detta gick ut till studenterna via hemsidan och studentombudet kontaktade de studenter som vänt sig till studentkåren i ärendet för att meddela att de inte behövde delta i momentet för att fullgöra omtentamen. Disciplinärenden Vid Juridiska fakulteten har de disciplinärenden studentombuden varit delaktiga i, till skillnad från vad som varit fallet vid universitetets övriga fakulteter, uteslutande handlat om otillåtna anteckningar i studenternas lagböcker. Anteckningsförbudet på juristprogrammet Sedan 2007 är det inte längre tillåtet för studenter vid Juridiska fakulteten att skriva anteckningar i sina lagböcker inför en salsskrivning. Denna regeländring väckte stort missnöje bland studenterna, vilka ifrågasätter den övergripande rimligheten i förbudet och menar att examinationen efter anteckningsförbudets införande uppmuntrar till mekanisk faktainlärning istället för utvecklandet av en god och verklighetsanknuten metod för att angripa juridiska problem. Regeländringen skapar även förvirring bland studenterna då reglerna skiljer sig mellan olika kurser på fakulteten. En vanlig kritik mot anteckningsförbudet är att det inte är förenligt med hur yrkesverksamma jurister faktiskt använder sig av lagboken. Juridiska linjerådet har alltsedan anteckningsförbudets införande drivit frågan om dess avskaffande genom dialog med fakulteten. Efter otaliga försök att få till en förändring skulle fakulteten under hösten 2009 se över examinationsreglerna och möjligen revidera dessa. Studentkåren och Juridiska linjerådet hade förhoppningar om att anteckningsförbudet då skulle komma att lättas upp. Detta reformförslag stötte dock på invändningar från lärarkåren på fakulteten och blev aldrig verklighet. 33 (67) Sedan anteckningsförbudet infördes har andelen disciplinärenden på Juridiska fakulteten ökat markant. Under våren 2011 deltog studentkåren i ett möte med rektor och Juridiska fakultetens dekan för att diskutera detta problem och vilka åtgärder som ska vidtas för att motverka det. Rektor uttryckte sin oro över hur situationen har förvärrats. En trolig utveckling är att ett antal lagböcker kommer att tillhandahållas vid tentamen, såväl som att förhandskontroller av lagböckerna genomförs vid dörren innan studenten tar sin plats i tentamenssalen. Syftet med förhandskontrollerna är att upptäcka de studenter som har anteckningar i lagboken innan skrivningen börjar för att undvika att dessa upptäcks genom stickprovskontroller, vilket resulterar i ett disciplinärende. Istället får studenten lämna in sin lagbok och låna en från institutionen och därefter delta i skrivningen. Då linjerådet hellre ser att anteckningsförbudet avskaffas togs inte beskedet emot väl av varken dem eller studenterna. Linjerådet kommer dock att fortsätta sitt arbete med frågan om anteckningsförbudets avskaffande genom att återigen ta upp frågan med ansvariga på fakulteten. 34 (67) Naturvetenskapliga fakulteten Figur 6 - Fördelning av studentärenden vid Naturvetenskapliga fakulteten 2010/2011 Likt förhållandet vid de övriga fakulteterna är ärenden rörande Examination den mest vanligt förekommande ärendetypen vid Naturvetenskapliga fakulteten. Därefter följer problem med Uppsatser och examensarbeten och Administrations- och informationsproblem. Mest vanligt förekommande institutioner De flesta ärenden där studentombuden varit inkopplade på Naturvetenskapliga fakulteten har uppstått vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Institutionen för biologisk grundutbildning och Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner. Det bör dock i sammanhanget påtalas att fakulteten haft ett, i jämförelse med Samhällsvetenskapliga och Humanistiska fakulteten, litet antal studentärenden spritt över dess olika institutioner. Detta medför att även ett mindre antal studentärenden vid en institution kan medföra att institutionen listas i detta avsnitt. Antalet studentärenden vid respektive institution ska inte tolkas som ett absolut mått på att studenterna vid en viss institution generellt sett upplever mer problem under sin utbildning än studenter vid en annan institution. Orsakerna till att en viss institution har många studentärenden kan vara många, till exempel är det naturligt att en institution med många studenter har fler studentärenden än en institution med få studenter. Hur väl personal, såväl som kårens representanter på institutionen, informerar om studentkårens verksamhet och möjligheten till att få stöd från studentombuden påverkar troligen också antalet studentärenden. 35 (67) Examination Lång rättningstid av tentamen Ett antal ärenden på fakulteten har handlat om att studenter inte fått tillbaka resultatet från sina examinationsuppgifter inom utsatt tid. En student hörde av sig till studentombuden då rättningen av en tentamen dragit ut på tiden och fått till följd att studenterna enbart hade nio dagar på sig att förbereda sig för omtentamen i det fall de blivit underkända. Enligt Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet42 bör tentamen vara rättad och betygssatt inom tre veckor från tentamenstillfället och mer än två veckor före omtentamen. Studenterna i den aktuella kursen ansåg inte att de fått tillräckligt med tid att studera inför omtentamen. Efter kontakt med kursansvarig lades ett extra omtentamenstillfälle in senare under terminen så att samtliga studenter gavs tillräckligt med tid för förberedelse. Oklarheter kring kompletteringsuppgift En student vid Naturvetenskapliga fakulteten kontaktade ombudsenheten då hen upplevde stora oklarheter kring examinationen av en kurs. Studenten hade fått underkänt på en dugga och efter detta kontaktat examinator för att genomföra en kompletterande uppgift för att nå ett godkänt resultat i kursen. Kompletteringsuppgift på duggan saknade stöd i aktuell kursplan och studenten uppsökte på eget initiativ examinerande lärare för att tilldelas en kompletteringsuppgift. Studenten tilldelades en kompletteringsuppgift, men efter tre inlämningar hade examinator fortfarande inte godkänt kompletteringsuppgiften. Studenten hade inte fått några klara instruktioner om hur kompletteringsuppgiften skulle utformas utan enbart fått veta vilket ämnesområde uppgiften skulle behandla. Studenten ansåg vidare att storleken på kompletteringsuppgiften inte stod i relation till det hon hade missat på den ursprungliga examinationen. Vid kontakt med institutionens prefekt framkommer att det är en annan lärare på institutionen som gett studenten kompletteringsuppgiften, inte examinator. Prefekten beklagar att studenten fått skriva en extrauppgift istället för att få skriva om duggan och påtalar att lärare inte ska ge studenter extrauppgifter för att komplettera underkända examinationsuppgifter om detta saknar stöd i kursplanen. Studenten får sedan skriva om duggan, som rättas av en ny examinator. Restuppgifter vid frånvaro En annan student kontaktade kåren då hen hade fått problem med restuppgifter vid frånvaro. Studenten hade på förhand kontaktat sin lärare då studenten ett år i förväg visste att hen skulle vara frånvarande från ett antal obligatoriska moment i en kurs. Ansvarig lärare svarade då att det inte skulle vara några problem, studenten skulle få restuppgifter att göra istället för de obligatoriska moment hen skulle missa. Inför kursstart kontaktade studenten återigen sina lärare för att planera inför restuppgifterna. Studenten får då besked att restuppgifter vid frånvaro inte är ett alternativ och att studenten måste gå om kursen när den ges nästa gång, det vill säga 42 s. 2 36 (67) ett år senare. Studenten kan få delta i examinationer under kursens gång men måste göra om de moment studenten är frånvarande från för att kunna få ut betyg i kursen. Då detta var en kurs som sträckte sig över en hel termin blev studenten orolig för att bli återbetalningsskyldig till CSN i det fall hen inte tog några poäng under terminen. Studenten visste inte heller om hen skulle ha möjlighet att fortsätta till nästa termin, då efterföljande kurs var en uppsats där den aktuella kursen var ett förkunskapskrav. Vid kontakt med ansvariga lärare samt institutionens studievägledare framkommer att institutionen kan lämna dispens på förkunskapskravet för uppsatsen i det fall studenten klarat föregående kurs till största del. Det framkommer även att restuppgifter kan ges vid vissa av de obligatoriska moment studenten missar. Resterande moment får studenten gå om nästa gång kursen ges. Sammanräkning av delkursbetyg Ett annat ärende rörde en student som var tveksam till en sammanräkning av delkursbetyg i en kurs hen läste. Den aktuella kursen bestod av fyra delkurser, där två av delkurserna betygsattes enligt betygsskalan Underkänd – Godkänd och de två övriga kurserna betygsattes enligt en sjugradig betygskala (A-F). De två delkurserna med sjugradig betygsskala var lika stora, det vill säga att de utgjorde lika många högskolepoäng. När studenten fick sitt betyg i kursen i sin helhet såg studenten att kursens betyg motsvarade det lägre av de två betygen hen fått i delkurserna och undrade hur denna sammanräkning av delkursbetyg gjorts. Vid möte med ansvariga på institutionen argumenterar studenten för att hen borde få ett högre betyg på kursen i sin helhet på grund av sina prestationer i kursens samtliga delar. Ansvariga på institutionen menar dock att sammanräkningen av två lika stora delkurser leder till det lägre betyget i det fall betygen i kurserna skiljer sig åt. Ärendet avslutas med att studentens betyg kvarstår. Problematiken kring sammanräkning av delkursbetyg till betyg för hel kurs diskuteras i Allmänna råd för examination vid Stockholms universitet.43 Här konstateras att det saknas centralt utarbetade riktlinjer för hur sammanräkning av delkursbetyg till kursbetyg bör ske. Det vanligaste sättet att sammanräkna delkursbetyg är att omvandla betyg till siffervärden och sedan ta fram ett medelvärde, vilket i sin tur avrundas till ett slutligt betyg. Problemet med detta tillvägagångssätt är att betygen E och A tenderar att bli betydligt mindre vanliga efter sammanräkning, något som får konsekvenser när studenter från Stockholms universitet ska konkurrera om yrken eller utbildningar internationellt. Denna sammanräkningsmetod kan även leda till oönskade skillnader mellan institutioner som använder sig av metoden och institutioner som inte gör det. Uppsatser och examensarbeten Handledning av uppsats/examensarbete 43 s. 25 f. 37 (67) Ett ärende vid fakulteten rörde en student som fått plats för sitt examensarbete i ett projekt som bedrevs vid institutionen. Studenten upplevde redan från början svårigheter i samarbetet med sin handledare då hen upplevde kommunikationen från handledaren som bristfällig och då studenten i stort sett fick klara sig själv i institutionens laboratorium, utan klara instruktioner från handledare om vad som förväntades av studenten. Vid ett tillfälle blir handledaren mycket upprörd då studenten på eget bevåg märkt upp några flaskor i laboratoriet för att veta vad de innehåller. Handledaren skäller då ut studenten inför andra närvarande i labbet, något som upplevs som kränkande av studenten. Handledaren meddelar även i samband med detta att studenten inte får vara kvar i projektet utan tvingas avbryta sitt examensarbete. Handledaren meddelar nästkommande dag att hen avregistrerat studenten från kursen. När studentombudet kontaktar prefekten vid institutionen menar hen att en student inte utan vidare kan bli avstängd från sitt examensarbete och att när konflikt uppstår mellan handledare och student har institutionen ett ansvar att hjälpa till att lösa situationen. Prefekten menade att hen ur arbetsmiljösynpunkt tillfälligt kan avstänga en student från laboration om denne utgör en säkerhetsrisk, men detta är ett beslut som fattas av prefekten, inte handledaren. I det fall en student tillfälligt avstängs från laboration ska detta omedelbart anmälas till rektor som beslutar om ärendet ska hänskjutas till universitetets disciplinnämnd, i vilken beslut kan fattas om en eventuell fortsatt avstängning. Prefekten menar vidare att läraren i det aktuella fallet är nyanställd och möjligtvis inte har regelverket klart för sig ännu. Prefekten informerar berörd lärare om vad som gäller vid handledning av examensarbeten och att handledare inte utan vidare kan avregistrera en student från en kurs som studenten blivit antagen till. Institutionen erkänner att misstag har begåtts och studenten blir återregistrerad på kursen. Prefekten ordnar ett nytt projekt på institutionen där studenten får genomföra sitt examensarbete. En annan student kontaktade studentombudet i en fråga gällande det antal handledningstimmar studenter har rätt till i det fall där studenten beslutar sig för att byta uppsatsämne och därmed även handledare. Studierektorn vid institutionen informerade om att studenten tilldelas 15 handledningstimmar vid författande av kandidatuppsats och att reglerna kring byte av handledare och rätten till handledningstimmar kan se lite olika ut beroende på orsaken till bytet. Flera olika fall kan tänkas: för det fall studenten byter handledare och fortsätter med sitt pågående projekt så tilldelas inte ytterligare 15 nya timmar utan den nya handledare fortsätter handledningen i de antal timmar som är outnyttjade; om student vill byta handledare och samtidigt byta till ett annat uppsatsämne, trots att institutionen erbjuder fortsatt handledning inom det gamla ämnet, tilldelas inte heller nya handledningstimmar; om studenten däremot byter handledare och institutionen inte kan erbjuda handledning inom det gamla ämnet har studenten rätt att påbörja ett nytt uppsatsämne och få ytterligare 15 handledningstimmar. Studierektorn underströk dock att dessa är grundreglerna men att viss flexibilitet kan förekomma beroende på omständigheterna. Vidare försöker institutionen följa Högskoleverkets rekommendation att en student ska, dock inom rimliga gränser, få handledning tills uppsatsen blir färdig, trots att 38 (67) studenten inte blivit färdig med uppsatsen under kursens gång.44 ”Inom rimliga gränser” förklarades med att det inte rör sig om exempelvis det dubbla, utan snarare ett antal timmar till, och det för att samtliga studenter ska beredas samma förutsättningar att klara av sin uppsats. Administrations- och informationsproblem Vid antagning till ett visst program informerades studenterna om en resa som skulle äga rum i slutet av utbildningen. När sista året inleddes meddelade institutionens studierektor att chansen att resan skulle utebli var stor. Studenterna blev självfallet väldigt besvikna. När höstterminen nådde sitt slut hade studenterna ännu inte hört något om resan och huruvida denna skulle komma att genomföras under vårterminen eller inte. På hemsidan för kursen ifråga, uppdaterad inför vårterminen, stod det angivet att resan var obligatorisk. Detta tolkades av studenterna på kursen att resan nu skulle bli av. När studenterna senare pratade med sin kurslärare fick de återigen besked om att resan med största sannolikhet inte skulle bli av. Informationen på hemsidan stämde således inte med den information som kursläraren angav och detta skapade förvirring hos studenterna. En undersökning om hur många studenter som hade ett intresse av att åka på resan överlämnades till studierektor i hopp om att beslutet om att ställa in resan kunde komma att ändras. Trots studenternas protester meddelade studierektor att resan inte skulle bli av på grund av ekonomiska skäl. Studierektor hänvisade till den information som tilldelats studenterna i början av höstterminen, nämligen att resan inte skulle genomföras utan ersättas av ett likande moment som inte innebar en resa. Den information som studenterna tog del av i slutet av höstterminen där resan fortfarande angavs vara obligatorisk, var enligt studierektor information om kursen när den gavs vårterminen 2010, då resan fortfarande var obligatorisk. Studenterna hänvisade bland annat till att man även på studera.nu kan läsa sig till att resan är obligatorisk (studera.nu länkar till kursens informationssida på Stockholms universitets webbplats). Vidare återgav kursplanen inte något om resan utan endast att ett visst moment under kursen skulle resultera i en viss typ av kunskap inom ämnet som kursen behandlade. Institutionen ansåg att den information som gått ut till studenterna i början av höstterminen och det faktum att det i kursplanen inte angetts att en resa skulle genomföras som ett av de obligatoriska momenten i kursen, innebar att deras hantering av frågan inte kunde ifrågasättas. Övrigt En student kontaktade studentombuden då studenten misstänkte att de kursvärderingar studenterna fyllde i inte behandlades på rätt sätt eller ledde till några förändringar av kurser. Studenten och ett antal av dennes medstudenter hade i ett flertal kursvärderingar framfört kritik mot en lärare och dennes sätt undervisa. Studierektorn vid institutionen menar att inga klagomål inkommit så studenten ställer sig undrande till vad som hänt med deras synpunkter. I högskoleförordningen anges angående kursvärderingar att: 44 Se Rättssäker examination, s. 85 39 (67) ”Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna.”45 På Stockholms universitet ska samtliga kurser, även delkurser, utvärderas. Utformning och uppföljning av kursvärderingar ska ske i samråd med studentrepresentanter. Vidare ska studenters och anställdas integritet beaktas i allt arbete med kursvärderingar, vilket innebär att kränkande kommentarer eller utlåtanden utan relevans för den kurs som utvärderas inte presenteras i sammanställningen. Resultat av kursvärderingar ska utgöra del av beslutsunderlaget vid utveckling och förändring av kurser och ska finnas lätt tillgängliga under innevarande läsår. Även information om eventuella åtgärder som vidtagits till följd av kursvärderingar ska finnas tillgänglig. Institutionens prefekt är ytterst ansvarig för att kursvärderingar genomförs, sammanställs och presenteras.46 45 HF 1 kap. 14 § Stockholms universitet, Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet, (2011), Dnr SU 37-0347-11 46 40 (67) Samhällsvetenskapliga fakulteten Figur 7 - Fördelning av studentärenden vid Samhällsvetenskapliga fakulteten 2010/2011 De flesta studentärenden vid Samhällsvetenskapliga fakulteten har rört Examination, Administrations- och informationsproblem, Uppsatser och examensarbeten samt Disciplinärenden. Mest vanligt förekommande institutioner De flesta ärenden vid Samhällsvetenskapliga fakulteten där studentombuden kontaktats har uppstått vid Företagsekonomiska institutionen, Institutionen för pedagogik och didaktik samt Psykologiska institutionen. Antalet studentärenden vid respektive institution ska inte tolkas som ett absolut mått på att studenterna vid en viss institution generellt sett upplever mer problem under sin utbildning än studenter vid en annan institution. Orsakerna till att en viss institution har många studentärenden kan vara många, till exempel är det naturligt att en institution med många studenter har fler studentärenden än en institution med få studenter. Hur väl personal, såväl som kårens representanter på institutionen, informerar om studentkårens verksamhet och möjligheten till att få stöd från studentombuden påverkar troligen också antalet studentärenden. Examination Lång rättningstid av examinationsuppgift Den största gruppen ärenden relaterade till examination på Samhällsvetenskapliga fakulteten har rört frågor om rättningstid. I ett flertal ärenden har studenter hört av sig till studentombuden då de fått vänta orimligt länge på rättning av olika examinationsuppgifter. Enligt Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet bör tentamen vara rättad och betygssatt inom tre veckor från tentamenstillfället och 41 (67) mer än två veckor före omtentamen.47 Anledningarna till att rättning dragit ut på tiden på fakulteten har varit skiftande, i vissa fall har det berott på missförstånd mellan examinator och den person som är ansvarig för att rapportera in betyg i Ladok, i andra fall har fördröjningen förklarats med att examinator helt enkelt inte hunnit med rättningen på grund av för hög arbetsbelastning. Omprövning av betygsbeslut Liksom vid universitetets övriga fakulteter har ett antal ärenden på Samhällsvetenskapliga fakulteten inom ärendekategorin Examination berört begäran om omprövning av betygsbeslut. För en generell diskussion kring detta, se sidorna 1314 i denna rapport. Obligatorisk närvaro Det är vanligt förekommande att kurser innehåller obligatoriska moment där studentens närvaro krävs för att uppnå betyget godkänt i kursen. Krav på närvaro ska alltid framgå av kursplanen, tillsammans med övriga betygsgrundande moment för kursen ifråga.48 Ett studentärende kom dock att aktualisera frågan om närvarokrav vid föreläsningar och seminarier som bedömningsgrund. Studenten kontaktade studentombudet för att få information om reglerna kring närvarokrav. Ärendet rörde en kurs med 80 % närvarokrav. Närvarokravet gällde inte bara seminarier utan alla schemalagda undervisningstimmar, det vill säga även föreläsningar. Studenten menade att detta var en vanligt förekommande examinationsform inom det program studenten läste. Vid kontakt med institutionen och ansvarig kurslärare fick studentombudet svar på frågan om varför detta krav ställdes; mycket av innehållet i föreläsningarna och seminarierna behandlade praktiska och aktuella exempel i ämnet som inte enbart gick att läsa sig till genom kurslitteraturen. Vidare förklarades föreläsningarna vara av det slaget att ett stort utrymme skapades för frågor från studenterna med ett stort inslag av tvåvägskommunikation som resultat. Utbildningarna vid institutionen ansågs vara undervisningsintensiva och studenter som inte deltagit vid föreläsningar har tidigare visat sig få stora problem med att fullfölja sina studier. Studenten godtog inte detta svar utan menade att studenterna kunde tillgodogöra sig den kunskap som förmedlats på förläsningarna genom kurslitteraturen. I fall likt detta är det svårt för studentombudet att driva ärendet vidare då det juridiskt bindande dokumentet mellan studenterna och institutionen, kursplanen, tydligt reglerade närvarokravet som ett av de betygsgrundande momenten på kursen. Då det inte heller finns ett beslut fattat av Högskoleverket där frågan om begränsningar vid närvarokrav behandlats, kan studenten inte göra annat än att tillsammans med sina kurskamrater genom kursvärderingen visa sitt missnöje över närvarokravet. Studenten hänvisades i detta fall till att ta upp frågan med institutionsstyrelsen och skapa en dialog kring frågan om närvarokrav på kurser inom institutionens olika utbildningsprogram. 47 48 Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet, s. 2 HF 6 kap. 15 § 42 (67) Kurser som ställer krav på obligatorisk närvaro vid seminarier bör även i kursplanen ange vad som krävs av studenten i det fall studenten är frånvarande vid dessa.49 Oftast brukar det röra sig om någon form av restuppgift som står i proportion till vad som behandlats vid seminariet. Det kan t.ex. vara att studenten i en kortare promemoria får redogöra för ämnet som diskuterades vid seminariet utifrån kurslitteraturen. I ett ärende hade en student missat två obligatoriska seminarier och enligt kursplanen skulle frånvaro från seminarium kompenseras med inlämning av en extra uppgift på max tre sidor. Studenten fick dock till uppgift att svara på samtliga 16 frågor som behandlats på seminarierna för att kompensera frånvaro från två seminarier. Enligt studenten var kompletteringsuppgiften oproportionerlig och inte genomförbar då det inte var möjligt att på sex sidor besvara samtliga frågor. Studenten tilldelades i nämnda fall en mer rimlig restuppgift och ärendet löste sig till studentens fördel. Ärendet aktualiserade den viktiga frågan om omfattning av restuppgifter för att kompensera ett närvarokrav vid seminarier eller liknande betygsgrundande undervisning. Obligatoriska seminarier är en del av löpande examination under vilken olika moment betygsätts för att sedan resultera i ett slutbetyg för kursen. Obligatoriska seminarier brukar testa vissa kunskaper som studenten förväntas ha förvärvat under kursen. Frånvaro från sådana obligatoriska seminarier kan därför innebära att kursläraren har rätt att genom en restuppgift efterfråga en samlad bild av studentens kunskaper inom ett specifikt område. Om studenten hade varit närvarande hade chansen till att studenten fått besvara samtliga frågor varit ytterst liten, men studenten hade genom de diskussioner som fördes och i dialog med övriga studenter visat på att hen tillgodogjort sig kunskaperna. När studenten missar ett sådant tillfälle måste kursläraren hitta ett sätt att täcka den kunskap studenten var menad att redogöra för under seminariet. Det är här proportionaliteten restuppgiften och seminariet emellan blir aktuell. Det är kurslärarens uppgift att avgöra vad en proportionerlig restuppgift skulle kunna vara. Studentombudet kan i fall som detta försöka urskilja vilka kunskaper seminariet är menat att testa och i dialog med kursläraren diskutera om restuppgiften efterfrågar detta eller om den även inbegriper annat. Även ett annat ärende på fakulteten rörde obligatorisk närvaro och konsekvenser av frånvaro från obligatoriska moment. En student bad om ombudens hjälp då hen på grund av personliga omständigheter inte kunde närvara vid ett obligatoriskt seminarium i en kurs och institutionen menade att studenten därför måste gå om kursen i sin helhet nästa gång kursen gavs. I aktuell kursplan angavs att närvaro kunde förutsättas vid vissa aktiviteter i kursen samt att kursen examinerades genom aktivt deltagande på seminarier och skriftliga inlämningsuppgifter. Studenterna tilldelades vid kursstart en kursbeskrivning där närvaro vid samtliga seminarier i kursen angavs vara obligatorisk samt att godtagbara skäl för frånvaro från dessa var begravning eller sjukdom styrkt av läkarintyg. Kursen bestod av fyra seminarier med en inlämningsuppgift knuten till varje seminarium. Studenten hade fullgjort tre av fyra seminarier samt lämnat in samtliga inlämningsuppgifter. 49 Rättssäker examination, s. 71 43 (67) Studentombudet påtalade för institutionen att information om obligatorisk närvaro vid samtliga seminarier saknades i kursplanen. Vidare saknades information om konsekvenser av frånvaro. Studentombudet förordade att studenten skulle gå om enbart de delar av kursen hen varit frånvarande från nästa gång kursen gavs. Institutionen stod dock fast vid sitt beslut att studenten behövde gå om kursen i sin helhet för att få ett godkänt betyg i kursen. Efter kontakt med jurist vid universitetets ledningskansli beslutades att studenten skulle anmäla institutionen till Högskoleverket för utredning av ärendet. Universitetet gavs möjlighet att yttra sig över anmälan. Institutionen anförde bland annat att studenternas lärande främjas av ett aktiverande undervisningsupplägg där studenternas lärande ställs i centrum. Obligatoriska seminarier angavs vara ett viktigt verktyg för att uppnå ett aktiverande undervisningsupplägg. Studenterna hade enligt institutionen genomgående informerats om att deltagande vid kursens seminarier är obligatoriskt då detta anges i kursplanen, kursbeskrivningen, vid kursintroduktionen samt vid enskilda föreläsningar och seminarier. Eftersom godkänt betyg inte kunde utdelas utan deltagande vid kursens samtliga seminarier ansåg institutionen att studenter som inte har fullgjort de obligatoriska kursmomenten behövde gå om kursen för att kunna uppnå godkänt betyg. Detta för att uppnå kontinuitet i lärandeprocessen för den enskilda studenten, men även för övriga deltagande studenter. Institutionen menade även att det av kursinformationen framgick att ingen möjlighet att komplettera ogiltig frånvaro erbjöds. I aktuell kursplan angavs att närvaro kan förutsättas vid vissa aktiviteter i kursen samt att student, för att erhålla godkänt betyg på kursen, ska ha lägst betyget E på den avslutande skriftliga tentamen. Kursen innehöll överhuvudtaget inte någon avslutande skriftlig tentamen, utan examinerades löpande genom seminarier och skriftliga inlämningsuppgifter. Kursplanen reviderades sedermera för att bättre stämma överens med kursens utformning. Högskoleverket angav i sin bedömning av ärendet att studenten inte kunde få godkänt betyg i kursen då studenten inte deltagit i samtliga obligatoriska moment. Det förekommer att studenter ges möjlighet att genom en restuppgift uppnå godkänt resultat efter avslutad kurs. Ett sådant undantag från examinationsreglerna ska dock enligt Högskoleverkets mening anges i kursplan, vilket inte var fallet i detta ärende. Högskoleverket bedömde att studenten därför måste delta i det seminarium hen var frånvarande från nästa gång kursen ges. Verket påtalade även att universitetet formellt sett kan kräva att student går om en kurs i sin helhet vid liknande situationer, men att detta i så fall måste anges i kursplanens examinationsregler. Student bör kunna åberopa de redan fullgjorda seminarierna nästa gång kursen ges och då enbart delta i de moment hen missat. I det aktuella ärendet hade studenten redan hunnit gå om kursen i sin helhet när Högskoleverket meddelade sin bedömning. 44 (67) Betygskriterier/Betygsmotivering Ett ärende vid fakulteten handlade om att en student inte fick någon betygsmotivering i samband med examination av en hemtentamen. Studenten kontaktade då examinator och fick en muntlig motivering där examinator åberopar betygskriterier som studenten menar att hen aldrig fått ta del av. Studenten menar att den främsta anledningen examinerande lärare anger till sin bedömning är att studenten inte refererat till författare i sitt arbete, vilket enligt studenten inte krävts på hemtentamen, enligt muntlig information given till studenten av berörd lärare. Studenten begär sedan en omprövning av sitt betyg och examinerande lärare går med på att genomföra omprövningen. Efter omprövning kvarstår det ursprungliga betyget och studenten väljer då att be om en så kallad second opinion, vilket ibland beviljas av institutionerna. Second opinion innebär att examinator låter en oberoende lärare läsa examinationsuppgiften och ge sitt omdöme. Det är dock upp till examinator att ta ställning till om han eller hon väljer att beakta den oberoende lärarens omdöme i sin betygssättning. Studierektor vid institutionen meddelar dock att institutionen har som policy att inte lämna second opinion på tentamensresultat och hänvisar till att de inte har någon skyldighet att göra detta enligt högskoleförordningen. Möjligheten för studenter att begära second opinion skiljer sig mellan universitetets olika institutioner och en mer samstämmig hållning till second opinion, i alla fall inom de olika fakulteterna, vore önskvärd. Angående att studenten menar att studenterna i kursen inte haft tillgång till betygskriterier har studierektor undersökt detta med kursansvarig lärare som menar att betygskriterierna fanns att hämta på Mondo innan hemtentamen. Betygskriterier ska utformas med utgångspunkt i kursens förväntade studieresultat, vara skriftliga och meddelas studenterna vid kursstart.50 Studierektor medger att det är en allvarlig brist om studenterna ej fått ta del av betygskriterierna innan tentamen men väljer att lita på kursansvarig lärares utsago om att betygskriterier fanns att tillgå. Då ord står mot ord avslutas ärendet. Betygsgränser Relationen mellan betygsgränser och betygskriterier kan upplevas otydlig och svårbegriplig. Ett ärende där detta skapade problem resulterade i att en student kontaktade studentombudet för vägledning. Studenten läste en kurs, inom vilken hen skrev en tentamen. Studenten tilldelades betyget C för de 22 poäng hen erhållit på tentamen. Maxpoäng på tentamen var 26, och gränsen för betyget A 25 poäng. Frågan i detta fall var om spannet på tre poäng för tre betygsgrader kunde anses vara rimligt. Studenten hade tidigare kontaktat examinator för att diskutera betygsgränserna och för att få ett tydligt besked om vad som krävdes för att uppnå betyget B på tentamen. 50 Riktlinjer rörande förväntade studieresultat, betygskriterier och betygsskala, s. 1 45 (67) Examinator förklarade endast att gränsen för godkänt var 60 % och betygsintervallerna lika stora. En argumentation med stöd i betygskriterierna fördes dessvärre inte, och examinator fortsatte att hänvisa till gränsen för godkänt. Systemet med poänggränser bygger på att det finns väl utformade betygskriterier att tillgå. Betygskriterier är överordnade eventuella poänggränser enligt lokala föreskrifter vid Stockholms 51 universitet. När examinator sätter betygsgränserna ska dessa vara ”synonyma” med de kvalitativa kriterierna som betygskriterierna presenterar. I det fall som ovan presenterats gjorde studenten ett flertal försök för att ta reda på hur de kvalitativa kriterierna är kopplade till poänggränserna på tentamen ifråga men utan framgång. Studentombudet kunde inte ha någon åsikt om poängspannet och gränsen för godkänt i sig då kännedom om svårighetsgraden på tentamen och hur den var konstruerad saknades. Studenten lämnade in en begäran om omprövning men examinator stod fast vid sitt beslut och hänvisade studenten återigen till att gränsen för godkänt var 60 % och att studenten skulle ha fått ett B om hen hade fått ett poäng till på tentan. Examinator kopplade således inte poänggränsen för B till de kvalitativa kriterierna för betyget B trots studentens många försök att förstå poänggränserna i ljuset av de kvalitativa kriterierna. Uppsatser och examensarbeten Ärenden inom kategorin Uppsatser och examensarbeten på Samhällsvetenskapliga fakulteten har nästan uteslutande handlat om antingen omprövning av betyg på uppsats eller problem relaterade till handledning. Ett ärende skiljde sig dock från mängden. I detta ärende upplevde en student stora oklarheter kring bedömningen av sin D-uppsats. Vid kursstart fick studenten skriftlig information i form av en kursanvisning där det framgick att handledare av uppsatsen även var examinator. När studenten sedan lade fram sin uppsats bedömdes den av handledaren och studenten fick besked om att uppsatsen var godkänd och även vilket betyg handledaren satt på uppsatsen. Handledaren meddelade studenten att betyget rapporterats in i Ladok. Efter lite drygt en vecka får handledaren ett e-postmeddelande från kursansvarig lärare där han kommenterar samtliga studenters uppsatser samt ger förslag på betyg. Handledaren uppmärksammar då att kursansvarig lärare underkänt den uppsats handledaren tidigare godkänt. I samband med detta uppdagas att det betyg handledaren rapporterat in till Ladok inte registrerats, då studentexpeditionen måste ha kursansvarigs underskrift på betygsprotokollet för att kunna föra in betyget. Detta trots att handledare, enligt den kursbeskrivning som utdelats, är examinator av uppsatsen. Kursansvarig ger förslag på kompletteringar som studenten måste göra för att uppsatsen ska bli godkänd. Studenten blir förvirrad av detta då hen redan meddelats ett betyg av den person hen tror är examinator. Studenten kontaktar kursansvarig och handledare via e-post för att reda ut situationen, men ingen utav dem kan svara på hur denna situation uppkommit, de anser sig båda vara examinatorer. 51 Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet, s. 5. Snarlikt resonemang förs även i Rättsäker examination, s. 49 46 (67) Studenten väljer att göra de kompletteringar kursansvarig föreslagit och lämnar in en reviderad version av sin uppsats. Handledaren rapporterar då återigen in betyget till studentexpeditionen. Betyget skrivs inte heller denna gång in i Ladok. Studenten kontaktar sedan institutionens prefekt som meddelar att han vill se den kursanvisning där det ska framgå att handledare är examinator. Studenten scannar in dokumentet och skickar till prefekten. Prefekten anklagar då studenten för att ha förfalskat kursanvisningen, då prefekten även fått ta del av en annan kursanvisning där det framgår att handledare är examinator i samråd med andra handledare. Det är efter denna anklagelse om fusk som studenten väljer att vända sig till studentombuden på studentkåren. Studenten får i samband med detta även en rekommendation från fakultetens utbildningsledare att byta handledare. Denna rekommendation ter sig obegriplig för studenten. Studentombudet kontaktar samtliga inblandade i ärendet för att få klarhet i vem som har rätt att sätta betyg på studentens uppsats. Ombudet försöker även boka ett möte där student, ombud, handledare, kursansvarig samt prefekt kan träffas för att diskutera det inträffade och förhoppningsvis reda ut situationen. Prefekten meddelar att hen vill lösa frågan om förfalskade dokument innan hen vill delta vid ett sådant möte. Ombudet påtalar att situationen är brådskande och att studenten fått vänta snart fyra månader på sitt betyg. Prefekten svarar att om studenten gjort komplettering i enlighet med vad kursansvarig föreslog skulle hen ha fått sitt betyg. Prefekten meddelar senare att hen är redo att kompromissa. Om studenten gör de kompletteringar kursansvarig begär kan prefekten överväga att ge studenten det betyg handledaren ursprungligen meddelade. Ombudet påtalar att då studenten fått betyg från examinator kan inte någon annan kräva kompletteringar i efterhand. Prefekten menar att handledare inte är ensam examinator utan att betyg sätts i samråd med andra handledare. Ombudet påtalar att detta strider mot bestämmelser i högskoleförordningen som stadgar att enbart en särskilt utsedd examinator får sätta betyg på genomgången kurs.52 Diskussioner förs även angående hur studenten blivit anklagad för förfalskning i samband med examination av uppsatsen. Prefekten menar att hen inte anklagat studenten för förfalskning utan enbart påtalat att den kursanvisning studenten scannat in och skickat till prefekten varit förfalskad. Studenten godtar inte prefektens förslag på kompromiss. Ombudsenheten sammanställer ett officiellt svar på prefektens förslag och kräver i detta svar att studenten får sitt ursprungliga betyg utan kompletteringar samt att detta betyg ska rapporteras in snarast. Ombudet påtalar även att då de rutiner institutionen har kring examinering av uppsatser strider mot högskoleförordningen vill studentkåren se en förändring av dessa. 52 HF 6 kap. 18 § 47 (67) Prefekten meddelar då att studenten kommer att tilldelas det ursprungliga betyget på sin uppsats utan att göra några kompletteringar. Institutionen kommer även att ändra sina rutiner så att det enbart finns en examinator vid bedömning av uppsatser. Efter en tid informeras studentombuden om att denna förändring av institutionens rutiner har lett till att ytterligare en student fått sitt betyg ändrat till det betyg examinator ursprungligen satt. Handledning av uppsats eller examensarbete Ett vanligt förekommande problem som rör bedömning av uppsatser är att handledaren ger sitt omdöme om uppsatsen och att denna bedömning sedan inte delas av examinator. När studenter från sin handledare får besked om vilket betyg de kan förvänta sig att få på sin uppsats och de sedan tilldelas ett helt annat betyg från examinator upplevs detta ofta som förvirrande och till viss del godtyckligt. Att handledare uttalar sig om uppsatsers kvalitet i förhållande till betyg kan anses vara olyckligt då det enbart är en av högskolan särskilt utsedd examinator som kan besluta om betyget.53 Ett ärende vid Samhällsvetenskapliga fakulteten rörde två studenter som ansåg sig ha upplevt brister i handledningen av deras uppsats. Studenterna arbetade tillsammans med sin handledare fram ett teoretiskt perspektiv för sin uppsats och stämde kontinuerligt av metodval med handledaren. När studenterna sedan lämnade in uppsatsen för examination betygsattes uppsatsen med betyget Fx av examinator, med motiveringen att det teoretiska perspektivet och uppsatsens valda metod inte var hållbart. Studenterna tog då kontakt med institutionens studierektor och tilldelades en ny handledare. Studenterna omarbetade uppsatsen i samråd med sin nya handledare efter examinators kommentarer. Vid andra inlämningen fick studenterna återigen ett Fx, med motiveringen att de använt det nya teoretiska perspektivet på fel sätt. Examinator rekommenderade även studenterna att byta examinator inför den tredje inlämningen av uppsatsen. Studierektor vid institutionen meddelade studenterna att de inte har möjlighet att få ytterligare handledning då de redan förbrukat sina handledartimmar. Studenterna ansåg dock att de inte fått någon handledning alls med tanke på att deras handledare lett uppsatsen i en riktning som examinator inte accepterade. Studenterna menar att de i stort sett fått skriva om hela sin uppsats två gånger och känner sig därmed vilseledda av sina handledare. Högskoleverket anser att det inte bör förekomma att examinator kräver mycket omfattande förändringar för att en uppsats ska kunna godkännas efter att handledaren gett klartecken till uppsatsen.54 Att examinator kräver omfattande förändringar kan förhindras genom tydliga bedömningskriterier och en kontinuerlig dialog mellan handledare och examinator. Bevisligen har denna dialog ej fungerat i dessa 53 54 HF 6 kap. 18 § Rättssäker examination, s. 84 48 (67) studenters fall då två olika handledare gett klartecken för deras uppsats som sen fått hård kritik och krav på omfattande förändringar av examinator. Högskoleverket menar vidare att ”det får anses vara praxis att en student som inte blir färdig med uppsatsen under kurstiden får, inom rimliga gränser, handledning till dess uppsatsen är färdig. Om en institution vill avvika från denna praxis, bör den klargöra det genom att föreskriva det i kursplanen för kursen.”55 Något sådant klargörande återfinns inte i den kursplan som var fastslagen då studenterna läste kursen, men har lagts till i senare versioner av kursplanen. Vid kontakt med institutionens studierektor framkommer att studenterna erbjudits ytterligare handledartillfällen som de tackat nej till. Studierektorn menar även att institutionen tillhandahåller ett ”uppsamlingsheat” för de studenter som inte fått sina uppsatser godkända, där studenterna kan få extra hjälp och handledning för att färdigställa eller komplettera sina uppsatser. Intresset för uppsamlingsheatet var dock svalt bland studenterna och institutionen har därför valt att inte längre erbjuda denna möjlighet. Studenterna menar att de inte fått information om uppsamlingsheatet. När studenterna lämnade in sin uppsats för tredje gången, till en ny examinator, använde de samma version av uppsatsen som vid andra inlämningen. Studenterna hade inte genomfört några ändringar av teoretiskt perspektiv eller den metod de använt. Av den nya examinatorn tilldelades uppsatsen betyget B. Detta trots att de båda examinatorerna utgick från samma betygskriterier vid bedömningen av samma uppsats. Omprövning av betyg på uppsats En student vid fakulteten kontaktade studentkåren för att invända mot bedömningen av studentens magisteruppsats som tilldelats ett lägre betyg än vad studenten väntat sig. Vid ett möte med examinator och handledare uttryckte studenten sina synpunkter på betygssättningen av uppsatsen och efterfrågade en mer utförlig förklaring till examinators bedömning. Studenten ansåg att de punkter som angavs vara uppsatsens svagare delar vägdes upp av de delar som utgjorde de viktigaste och starkaste delarna av uppsatsen. Studentombudets roll vid ärenden om omprövning av betyg kan liknas vid en medlares, där studentombudet endast har i uppdrag att skapa en dialog mellan examinator och student i hopp om att studenten ska förstå examinators bedömning och de verktyg denne använt sig av vid betygssättning. Det är viktigt att studenten får uttrycka sina synpunkter på betyget och presentera argument för varför betyget borde vara högre, både i sin begäran om omprövning och vid ett eventuellt möte med examinator. På så sätt kan examinator lättare förmedla sin bedömning och det som iakttagits vid denna och därmed minska studentens tvivel om att bedömningen varit felaktig och orättvis. I detta fall erbjöd examinator studenten möjlighet att få uppsatsen bedömd av en annan lärare på institutionen. Det bör dock understrykas att detta förslag hör till ovanligheterna och är inte ett alternativ som studenten har rätt att 55 Ibid, s. 85 49 (67) kräva. Betyget stod dock fast då även den tillfrågade läraren delade examinators bedömning. Administrations- och informationsproblem Två studenter hörde av sig till studentombuden då deras kursansvarige schemalagt obligatoriska seminarier i dagarna mellan jul och nyår. Ungefär 500 studenter läste den aktuella kursen och de studenter som hörde av sig till studentombuden menade att många av de studenter som inte bor i Stockholmsområdet då skulle bli tvungna att stanna kvar i Stockholm över jul och nyår för att inte missa seminarierna. Studenterna var även oroliga då de hade hört att det inte fanns någon restuppgift kopplad till seminarierna, så de studenter som inte kunde närvara vid seminarierna skulle tvingas gå om kursen i sin helhet. Kursansvarig menade att institutionen varit tvungna att lägga seminarierna i mellandagarna då det handlade om en kort kurs och det inte fanns någon annan tid under terminen då seminarierna kunde hinnas med. Terminen sträcker sig över veckorna kring jul och nyår och varken lärare eller studenter har något formellt jullov då de kan förvänta sig att vara lediga. Det visade sig dock att student som varit frånvarande från högst ett examinerande moment under kursen hade möjlighet att komplettera detta i efterhand och behövde därmed inte gå om kursen i sin helhet. Ett annat ärende handlade om i vilken tid institutionerna ska informera sina studenter om inställda föreläsningar. I det aktuella fallet bodde studenten på annan ort och reste till universitetet för att delta i undervisning. Vid ett tillfälle upptäckte studenten att en föreläsning var inställd först när hon kom fram till föreläsningssalen. En timme efter att föreläsningen skulle ha börjat lades information om schemaändringen ut på institutionens hemsida. Ibland uppstår situationer där föreläsningar måste ställas in av skäl som institutionerna inte kan råda över. Ansvariga på institutionerna bör dock alltid sträva efter att information om inställda föreläsningar kommer studenterna till del så snart som möjligt. En student kontaktade studentombuden då hen fått vänta oacceptabelt länge på beslut om en ansökan om utbytesstudier. Sista ansökningsdag för utbytesstudier var 1 september och studenten lämnade in sin ansökan i slutet av augusti 2010. Studenten hörde sedan av sig till handläggaren av ansökan för att få svar på när studenten kunde vänta sig besked angående utbytet. Ansvarig handläggare svarade då att samtliga studenter skulle få besked i slutet av september. I oktober får sedan studenten ett epostmeddelande där ansvarig handläggare beklagar att institutionen inte kan skicka fler studenter till Manchester under detta läsår. Den student ärendet gällde hade inte ansökt om utbytesplats i Manchester, utan vid ett annat universitet i ett annat land. Studenten fortsatte sedan under hösten att försöka få kontakt med institutionen för att få besked om sina utbytesstudier och påtalade att det var viktigt för studenten att få besked så att hen kunde börja söka lägenhet och kurser i den stad där hen planerade att studera. Studenten sökte ansvariga via e-post, telefon och besökte även institutionen för att träffa den handläggare hen haft e-postkontakt med. 50 (67) Studenten fick slutligen, strax innan jul, besked att institutionen inte lyckats ordna en utbytesplats åt studenten. Detta besked kom alltså nästan fyra månader efter att studenten lämnat in sin ansökan om utbytesstudier. Institutionen kan inte anses ha upprätthållit sin serviceskyldighet gentemot studenterna i och med de stora svårigheter studenten upplevt när hen försökt kontakta institutionen för att få besked om utbytesstudier, inte heller kan institutionens handläggning av ärendet sägas ha skötts snabbt och enkelt.56 Institutionen besvarade kritiken med att förklara att institutionens utbytessamordnare inte fick svar på sin nominering av studenten från det utbytesnätverk institutionen använde sig av. Därutöver hade utbytessamordnaren varit tjänstledig under höstterminen, vilket ledde till att arbetet med utbytesstudier fick mindre uppmärksamhet än normalt. Institutionen meddelade att de nu ser över sina rutiner för studentutbyte, bland annat vad gäller anmälan till studentutbyte och handläggningen av inkomna anmälningar. Institutionen erbjuder inte längre utbyte genom det nätverk där förseningen uppkom och i det fall en liknande situation uppstår kommer institutionen i fortsättningen tidigare meddela studenterna att utbytesstudier inte kan erbjudas. Disciplinärenden Liksom vid Humanistiska och Naturvetenskapliga fakulteten har de flesta disciplinärenden vid Samhällsvetenskapliga fakulteten rört anklagelser om plagiat. För en allmän diskussion om detta hänvisas till sidorna 65-67 i denna rapport. En student kontaktade studentombuden efter att ha blivit anmäld för fusk och kallad till Disciplinnämnden. Institutionen hade upptäckt att två VFU-rapporter i två olika kurser var förfalskade och att studenten angett felaktig VFU-placering och VFUhandledare i en annan. Detta uppdagades när studenten ansökte om examensbevis under höstterminen. I samband med att ett examensbevis ska utfärdas gör institutionen en genomgång för att försäkra sig om att alla kurser är avklarade och att studenten har genomfört samtliga obligatoriska kurser och moment. VFU-sekretariatet kontaktade studentens partnerområde för att kontrollera att alla obligatoriska VFUmoment var avklarade. Institutionen fick på så sätt information om att studenten inte hade varit på sitt partnerområde sedan tidig höst 2008 och att partnerområdet gång på gång sökt studenten utan framgång. Efter många kontakter med VFU-samordnaren för studentens partnerområde stod det klart för institutionen att studenten inte hade genomfört sin VFU i tre kurser och dessutom skrivit ett påstått handledarnamn i en av kurserna, presenterat det som bedömningsunderlag samt angett en VFU-placering vid vilken studenten inte genomfört sin VFU. Disciplinnämnden beslutade att avstänga studenten från undervisning i fyra månader då studenten försökt vilseleda institutionen. Efter att nämnden meddelat sitt beslut fick studenten veta att händelsen även skulle polisanmälas. I sitt yttrande och vid 56 Se FL 4-5, 7 §§ 51 (67) sammanträdet gjorde studenten sitt bästa för att presentera bakgrunden till sitt agerande. Genom att förklara sin vantrivsel både på skolan och med handledaren samt känslan av allt sämre bemötande och handledning hoppades studenten att nämnden skulle ha förståelse för agerandet trots dess omfattning. Studenten underströk att hen varken ursäktade eller rättfärdigade sitt agerande utan endast försökte presentera bakgrunden till den handling som resulterat i den rådande situationen. Studenten upplevde att handledaren inte litade på att studenten hade förmågan att undervisa. Studenten kände att hen inte räckte till då handledaren varken uppmuntrade eller gav feedback på studentens arbete med eleverna. Vidare ansåg handledaren att de uppgifter som studenten förberedde inte var tillräckliga och ändrade ofta studentens upplägg och planering helt eller delvis. Detta gjorde att studenten började ifrågasätta sin kompetens och förmåga att undervisa. Studenten kände sig förvirrad och vilsen i sin roll som lärare. När situationen förvärrades fick studenten nog och kontaktade VFUsekretariatet. Studenten fyllde i en ansökan om att byta till en annan skola för att slutföra sin VFU. I ansökan angav studenten skälen till varför hen ville byta praktikplats. En mer ingående förklaring till varför studenten ville byta skola gavs även i ett e-postmeddelande som skickades till VFU-sekretariatet. Studenten ansökte om att byta till en annan skola vid två skilda tillfällen men detta beviljades inte. Institutionen gav varken en närmare förklaring eller motivering till varför detta byte inte var möjligt eller gjorde en insats för att försöka nå en lösning på studentens problem. Studenten hade full förståelse för att ett byte av skola kanske inte var möjligt, men upplevde att institutionens passivitet inför den situation studenten befann sig i bidrog till känslan av maktlöshet. Problemet hade troligtvis kunnat lösas genom god kommunikation parterna emellan, och genom institutionens engagemang för ärendet ifråga. VFU-sekretariatet och ansvarig kurslärare hade i detta fall ansvaret för studenten och den praktikperiod som studenten var menad att genomföra. Med detta ansvar medföljer en rad skyldigheter. När en student presenterar en situation som påfrestande måste institutionen agera. Institutionen borde ha kontaktat studenten och försökt reda ut situationen för att så småningom kanske nå en lösning genom en kontakt med handledaren. I situationer likt den nyss beskrivna är kommunikation oerhört viktigt. Institutionen ställer höga krav på lärarstudenterna under deras VFU; studenterna bör ha lika höga förväntningar på att institutionen tar ansvar för de placeringar de gör och de situationer som möjligen kan uppstå. Trots institutionens brister i hanteringen av ärendet vidtog studenten alltför drastiska åtgärder i och med den förseelse studenten begick. Självfallet har studenten rätt att känna frustration och besvikelse när institutionen inte träder in och tar sitt ansvar, men att agera som i nämnda fall måste resultera i konsekvenser i form av anmälan till Disciplinnämnd. Studenten borde ha varit ihärdig och fortsatt kontakta kursläraren, VFU-sekretariatet samt VFU-samordnaren för att diskutera problemet. Lösningen ska aldrig vara att förfalska underlag som sedan kommer att tjäna som betygsunderlag. Situationer där studenter upplever problem under sina VFU-perioder aktualiserar frågan om var ansvaret ligger, vilka åtgärder som ska vidtas av studenten själv samt vad studenten kan förvänta sig att institutionen hanterar. 52 (67) En ovanlig examinationsform och otydliga regler kring ett obligatoriskt seminarium försatte två studenter i en jobbig och psykiskt påfrestande situation. Att bli anklagad för fusk innebär inte endast en risk att bli avstängd från studierna och hamna efter från den studiegång man planerat. Anklagelsen i sig för även med sig en känsla av skam, ångest och frustration, och det särskilt när studenten inte anser sig ha agerat på ett sätt som strider mot reglerna. Denna gång rörde anklagelsen otillbörligt samarbete vid hemtentamen. Studenterna läste en kurs med löpande examination, däribland en individuell skriftlig tillämpningsuppgift. Tillämpningsuppgiften, likt en hemtentamen, skulle dock diskuteras vid ett seminarium. Studenterna skulle svara på frågorna och ta med sina svar till seminariet. Seminariet var inte obligatoriskt och ingick inte i betygssättningen. Deltagande vid seminariet var inte tillåtet utan att den skriftliga uppgiften medfördes och ventilerades. De studenter som inte hade genomfört och inte tagit med sig tillämpningsuppgiften fick således inte delta i seminariet. Studenterna fick välja om de ville lämna in uppgiften direkt efter seminariet eller revidera sina svar och lämna in uppgiften vid ett senare tillfälle. De två studenterna vilka ärendet gällde deltog båda i samma seminarium. Båda hade självständigt besvarat frågorna och anlände till seminariet med sina svar nedskrivna. Seminarieläraren tog varken närvaro eller förde anteckningar om vem som hade med sig sina svar. Seminariet genomfördes under otydliga och ostrukturerade former. Under seminariet diskuterade alla närvarande svaret på frågorna och det med hjälp av seminarielärarens vägledning om vilka svar som var fel, otillräckliga och inte tillfredsställande. Vägledningen från seminarieläraren och diskussionerna som fördes studenterna emellan resulterade i att de deltagande studenterna tillsammans med seminarieläraren formulerade de rätta svaren på tillämpningsuppgiften. Genom att seminarieläraren bekräftade de svar som var rätt och korrigerade de svar som var fel kunde studenterna anteckna och revidera sina svar allteftersom seminariet fortlöpte. De två studenterna kände snabbt att de svar de arbetat fram på egen hand inte stämde överens med de svar som seminarieläraren efterfrågat och som studenterna gemensamt var igång med att diskutera fram. Studenterna var av uppfattningen att de inte hade tillräckligt mycket underlag för att anses bidra till seminariet och de diskussioner som fördes. De blev genast osäkra och undrade om deras deltagande stred mot reglerna för seminariet. Om de har svarat på frågorna men upptäckte att svaren inte var de rätta, innebar inte deras närvaro att de agerade i strid med reglerna? Otydligheten i reglerna kring seminariemomentet resulterade i att studenterna kände att det var säkrast att lämna seminariet. Med tanke på att studenterna, tillsammans med seminarieläraren, diskuterade och formulerade fram svaren till frågorna ansåg de två studenterna att det inte var någon skillnad om de på egen hand satte sig ner och diskuterade frågorna under samma former som gällde för seminariet. Diskussionen resulterade i en del svarsformuleringar, vilka sedan användes av de två studenterna när de skulle sammanställa svaren på frågorna och färdigställa inlämningsuppgiften. Studenterna färdigställde sedan tillämpningsuppgiften var för sig, men delar av svaren hade studenterna arbetat fram tillsammans. Med andra ord arbetade studenterna fram 53 (67) grundstommen genom samarbete för att senare på egen hand sammanställa sina svar och därefter lämna in uppgiften. Studenterna såg ingen skillnad mellan att tillsammans med de andra studenterna och läraren på seminariet formulera svaren på frågorna och att sitta tillsammans bara de två. Direktivet må ha, fram till dagen för seminariet, varit att det rörde sig om en individuell inlämningsuppgift men informationen om hur studenterna därefter skulle förhålla sig till individualitet i arbetet upplevdes som bristfällig. Detta främst för att studenterna enligt kursplanen skulle hjälpa varandra genom att ventilera sina svar under seminariet. Den förvirring som anvisningarna inför seminariet skapade bland studenterna, samt hur seminariet sedan rent faktiskt kom att genomföras, resulterade i att studenterna inte förstod skillnaden mellan samarbetet studenterna emellan under seminariet och samarbetet dem emellan utanför seminariets ramar. Disciplinnämnden godtog i detta fall studenternas förklaring och underströk vikten av tydlighet vad gäller examinationsuppgifter och de former under vilka dessa genomförs. Seminariet genomfördes under relativt fria former vilket resulterade i att ramarna för seminariet kom att suddas ut, vilket skapade förvirring bland studenterna. Nämnden beslutade om att endast tilldela studenterna en varning. Antagning En student kontaktade studentkåren i ett ärende gällande antagning till ett masterprogram. Studenten hade fått hem ett brev där det framgick att hen hade antagits till det masterprogram som studenten hade sökt. Studenten var efter andra urvalet reserv på utbildningen. För att försäkra sig om att beskedet var korrekt kontaktade studenten institutionen. Institutionen bekräftade att studenten hade blivit antagen och hälsade studenten välkommen till utbildningen. Detta brev om antagning hade skickats till alla reserver på både program och kurser vid institutionen. Samma dag mottog studenten dock ett e-postmeddelande där institutionen beklagade det misstag som hade begåtts och meddelade att studenten inte kommit in utan att hen fortfarande står som reserv. Efter kontakt med institutionen där en presentation av reglerna rörande gynnade förvaltningsbeslut och förbudet mot att återkalla dessa gjordes, beslutade institutionen att bereda studenten en plats på utbildningen. När studentombudet diskuterade händelsen med prefekten var syftet att veta hur många sökanden som drabbats av misstaget och hur institutionen tänkt hantera de konsekvenserna som följer. Prefekten svarade med att de som av misstag fått brev hem har mottagit ett e-postmeddelande där antagningsbeskedet har tagits tillbaka och sökanden informerats om att ett brev om misstaget kommer att skickas ut inom några dagar. Institutionen skulle även erbjuda platser till de studenter som motsätter sig beslutet om att ta tillbaka antagningen och som begär att få beredas en plats på den utbildning som de ansökt till. Sammanlagt var 167 studenter drabbade. Information om misstaget lades även upp på institutionens hemsida för att snabbt nå studenterna. 54 (67) Antagningsbesked är ett gynnande förvaltningsbeslut, vilket inte kan ändras till nackdel för studenten ifråga på grund av beslutets negativa rättskraft.57 Med andra ord hade institutionen inte rätt att ta tillbaka antagningen av de studenter som mottog brevet om att de antagits till någon utbildning vid institutionen. Att endast bereda plats åt den student som motsätter sig återkallandet av antagningsbeslutet genom att kontakta studentombudet är således fel. Att 166 personer fick godta att det skett ett misstag och att institutionen då har rätt att återkalla besluten är självfallet inte acceptabelt. Studentombudet hoppades på att några av dessa studenter skulle, likt den student som sökte hjälp, kontakta studentkåren och påtala problemet, men tyvärr blev det inte så. En annan student fick besked från sin institution att studenten inte kunde registrera sig på kursen hen avsåg att läsa då studenten redan var registrerad på kurser motsvarande 45 hp, vilket angavs som en övre gräns för registrering vid institutionen. Vid kontakt med en utav Ledningskansliets jurister framkom att ingen övre gräns för det antal högskolepoäng en student kan vara registrerad på vid ett och samma tillfälle föreligger. Det finns dock en övre gräns för det antal högskolepoäng en student kan bli antagen till genom studera.nu. Stockholms universitet använder sig av det nationella antagningssystemet NyA – högskolornas Nya Antagningssystem, vilket administreras och förvaltas av Verket för högskoleservice (VHS). När studenter ansöker till kurser eller utbildningar genom studera.nu registreras ansökan i antagningssystemet NyA, där det alltså finns en övre gräns för hur många högskolepoäng en student kan antas till och/eller reservplaceras på.58 Denna gräns gäller inte för institutionsbaserad antagning eller registrering till kurser, utan enbart antagning som sker genom studera.nu. Institutionen i det aktuella ärendet meddelade senare att studenten kunde registrera sig på den kurs hen avsåg att läsa. 57 FL 27§ Stockholms universitet, Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2011, Dnr SU 40-0346-11, s. 17 58 55 (67) Lärarutbildningen Figur 8 - Fördelning av studentärenden initierade av lärarstudenter 2010/2011 Lärarstudenterna har, liksom universitetets övriga studenter, kontaktat studentombuden främst i ärenden gällande examination. Vad som är signifikativt för lärarstudenterna och som framgår av diagrammet ovan är dock att problem relaterade till verksamhetsförlagd utbildning (VFU) uppgår till en fjärdedel av de studentärenden som initierats av lärarstudenter. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Verksamhetsförlagd utbildning är en obligatorisk och viktig del av lärarutbildningen där praktik och teori knyts samman. Den kan liknas vid en handledd praktik genom vilken lärarstudenten allteftersom studierna fortlöper utvecklar förmågan att undervisa och planera undervisning. Utformningen av momentet styrs av vilka förväntade studieresultat som gäller för kursen. Det finns dock vissa restriktioner som skiljer VFU från övriga moment inom högre utbildning. En lärarstudent har i normalfallet endast två försök på sig att bli godkänd på sin VFU. Högskoleförordningen slår fast att: ”[…] Om godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs förutsätter att studenten genomgått praktik eller motsvarande utbildning med godkänt resultat, skall antalet praktik- eller motsvarande utbildningsperioder bestämmas till minst två.”59 I det fall institutionen väljer att begränsa det antal prov- eller praktiktillfällen en student har rätt att genomgå för att uppnå ett godkänt resultat i en kurs ska detta anges i kursplanen.60 Institutionen får begränsa antalet prov- eller praktiktillfällen en 59 60 HF 6 kap 21 § Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet, s. 3 56 (67) student har rätt att genomgå om en obegränsad rätt skulle leda till orimligt resursslöseri.61 Organiseringen av lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning vid Stockholms universitet innehåller vissa brister, vilket även antalet studentärenden relaterade till detta påvisar. Då det är många lärarstudenter som genomför sin VFU varje termin är det svårt för universitetet att hitta placeringar. Vidare kan studenten stöta på problem på grund av det i början av utbildningen tilldelade partnerområdet (PO), inom vilket studenten ska beredas placering under sin VFU. Om en lärarstudent vill byta partnerområde måste det föreligga synnerliga skäl. Om situationen däremot är det motsatta; att universitetet av en anledning önskar tilldela en lärarstudent ett annat partnerområde, vittnar inkomna studentärenden om att det tidvis finns brister i kommunikationen institutionen och lärarstudenten emellan. Institutionen har då brustit i att informera studenten om bytet och anledningen bakom detta. Att tillhöra ett visst PO kan även komma att innebära att lärarstudenten inte får en ämnesmässigt relevant VFU-placering. Något av vikt vid frågan om VFU är de krav som institutionen ställer på de lärare som ska handleda studenterna. I ett flertal fall har lärarstudenter genomfört sin VFU med en lärare på skolan som inte har utbildats i att handleda studenter under VFU, vilket kan medföra brister på många punkter som är ytterst viktiga för lärarstudentens kunskapsinlärning och utveckling. Handledaren har en central roll under VFU-perioden och det underlag som ligger till grund för bedömning av lärarstudentens prestation är till största del det material som handledaren tillhandahåller institutionen. Om institutionen brister i de krav de ställer på läraren, dennes lämplighet och kompetens som handledare och på så sätt åsidosätter sin skyldighet att erbjuda en utbildning som håller god kvalitet, kan det underlag som lärarstudentens betyg baseras på starkt ifrågasättas som följd. Högskoleverket påtalar att det är viktigt att lärosätena tar ställning till vilken formell roll handledare av verksamhetsförlagd utbildning har.62 Det är alltid examinator som har ansvaret för att bedöma studenternas presentation under VFU-perioden. Handledares utlåtande är ett hjälpmedel i bedömningen. För att examinationen ska vara rättssäker krävs att institutionen utformat tydliga kriterier för bedömningen.63 De brister som kan urskiljas i VFU-samordningen är flera men dessvärre inga som studentombuden har kunnat avhjälpa med sina insatser då de flesta problem till synes uppstår mellan partnerområde och fakultet. Lärarstudenterna kommer också i kläm när det brister i kommunikationen mellan skolan och fakulteten. Lärarutbildningen vid Stockholms universitet Av Ebbe Nyman, Studiebevakare för lärarutbildningen 2010/2011 Att bedriva en välfungerande lärarutbildning är i grund och botten mycket svårt. Det finns väldigt många problematiska faktorer – nationella, regionala och lokala – som tillsammans är ytterst avgörande för hur lyckad utbildningen blir vid respektive 61 Rättssäker examination, s. 5 Ibid, s. 81 63 Ibid. 62 57 (67) lärosäte. I urskiljningen av brister och problemområden vid ett specifikt lärosäte är det därför mycket viktigt att försöka vara medveten om dessa externa faktorer och deras inverkan på utbildningen. Detta för att i slutändan lättare kunna förstå hur och varför lärarstudenterna ofta hamnar i kläm i det gigantiska maskineri som är lärarutbildningen vid Stockholms universitet. I skrivande stund är det främst tre områden inom Stockholms universitets lärarutbildning som kan bli problematiska och som i förlängningen kan komma att drabba lärarstudenterna; den nya styrmodellen, samordningen av verksamhetsförlagd utbildning samt de nya lärarutbildningarna. Ny styrmodell Lärarutbildningen vid Stockholms universitet är mycket stor, väldigt komplicerad och dessutom ytterst splittrad. Den är inte bara Stockholms universitets största utbildning; med sina närapå 9 000 studenter är den faktiskt Sveriges största utbildning. Dess storlek för självklart med sig vissa fördelar, men även en hel del nackdelar. Innan 2008 bedrevs lärarutbildningen vid Lärarhögskolan (LHS) som låg vid Campus Konradsberg. Upplägget var då att nästan alla ämnesstudier gjordes vid universitetet, medan LHS tillhandahöll pedagogik, generell/allmän didaktik och VFU. Av en mängd orsaker blev LHS en del av Stockholms universitet 2008. Trots att lokalerna på Campus Konradsberg fortfarande fanns kvar och att studenterna, utbildningsplanerna och personalen till stor del var de samma var det nu Stockholms universitet som själva bedrev lärarutbildningen. LHS hade fått mycket hård kritik för sin lärarutbildning och till följd av detta valde universitetet att inte lyfta in LHS som en hel enhet i universitetsstrukturen, då t.ex. i form av en ny ”utbildningsvetenskaplig” fakultet. Istället splittrades LHS och lärarutbildningen placerades in under de redan befintliga fakulteterna (med undantag för Juridiska fakulteten). Lärarutbildningen var således helt uppdelad och bedrevs nu på mer än en av fjärdedel av universitetets institutioner. Det fanns starka argument både för och emot denna uppdelning, men från ett rent lärarstudentperspektiv är det mest problematiska att lärarstudentidentiteten blivit försvagad. Argumenten för uppdelningen handlar främst om ökad status genom akademiseringen av lärarutbildningen, möjligheten att använda universitetets befintliga resurser istället för att utveckla sådana parallellt inom just lärarutbildningen, samt möjligheten att rent strukturellt ”bygga bort” de problem som LHS hade innan sammanslagningen. Eftersom administrationen av lärarutbildningen fortfarande var ny för universitetet startades Lärarutbildningsnämnden (LUN), vars uppdrag var att ansvara för lärarutbildningen. LUN hade även ett antal beredande organ under sig för att kunna hantera detta ansvar. 2011 avskaffades dock LUN och ersattes med en styrmodell där de enskilda fakulteterna har ansvar för sina separata delar av lärarutbildningen. För att lokalt kunna administrera lärarutbildningen i dess nya struktur skapades en mängd nya organ. Många av dessa var beredande organ till respektive fakultetsnämnd, men vissa hade även funktioner som (likt LUN) sträckte sig över fakultetsgränserna och därför placerades ovanför fakulteterna. 58 (67) Lärarutbildningen är som sagt fortfarande ett nytt tillskott vid Stockholms universitet och det är därför svårt att redan nu förutse de fullständiga positiva såväl som negativa konsekvenserna av den nya styrmodellen. Det vi dock redan nu kan urskilja är att den nya styrmodellen leder till en försvagad lärarstudentidentitet; vilket i sin tur leder till en minskad genomströmning och ett svagt studentinflytande. Detta eftersom lärarstudenterna flyttas fram och tillbaka mellan institutionerna under hela sin utbildning. Utöver detta har det, sedan den nya styrmodellen sjösattes, uppstått vissa brister i den administrativa behandlingen av lärarstudenterna, speciellt i VFUsamordningen och inom möjligheterna till komplettering. Dessa problemområden visar sig förhoppningsvis enbart vara ”barnsjukdomar” som har drabbat styrmodellens tidiga skede, därför kommer det vara mycket viktigt att följa upp dessa problemområden för att kunna klargöra huruvida så är fallet. VFU-samordningen Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är en mycket stor del av den befintliga, såväl som de kommande lärarutbildningarna. Den kan lättast jämföras med en poängsatt handledd praktik där lärarstudenten tar sig an större ansvar för undervisning och planering allteftersom lärarstudierna fortlöper. Till skillnad från övriga moment inom högre utbildning finns det vissa restriktioner rörande hur många gånger en lärarstudent får göra om sin VFU, delvis på grund av bristen på VFUplaceringar men även för att VFU:n på naturlig väg ska ”sortera bort” de studenter som inte är lämpliga för läraryrket. På grund av det stora antalet lärarstudenter som har sin VFU varje termin har universitetet ett system för att hitta placeringar. Universitetet skriver avtal med kommunerna i Stockholms län om hur många VFU-placeringar som kommer behövas för en överskådlig period och dessa kommuner delas sedan upp i så kallade partnerområden (PO). Alla placeringar inom ett PO handläggs sedan av en samordnare som är specifik för varje område. Varje lärarstudent tilldelas ett PO i början av sin studietid och praxis är att studenten sedan håller sig inom detta område hela utbildningen. Om byte ska ske på studentens begäran måste det föreligga speciella orsaker men det händer även att partnerområdena byter studenter mellan varandra om det t.ex. inte finns en bra ämnesmässig VFU-placering för en specifik student. När lärarutbildningen fortfarande följde den gamla styrmodellen och styrdes centralt genom Lärarutbildningsnämnden hade även VFU-samordningen en central funktion. Oavsett vilken fakultet lärarstudenten befann sig på för tillfället administrerades dennes VFU (från universitetets sida) genom ett VFU-kansli. När styrningen av lärarutbildningen decentraliserades skedde även samma sak med VFU-samordningen och ansvaret för VFU ligger nu på fakulteterna. Konsekvenserna av denna decentralisering lät sig inte väntas på utan genast började det dyka upp fall där lärarstudenter hamnat i kläm i olika delar av maskineriet. Det hade redan innan omorganisationen funnits en hel del brister i VFU-samordningen men dessa har nu tydligt ökat, trots att varken studenterna är markant fler eller att VFU-placeringarna avsevärt färre. 59 (67) Det är svårt att urskilja vilka moment som brister i VFU-samordningen, detta eftersom de flesta problem till synes uppstår mellan partnerområden och fakultet. De problemområden Stockholms universitets studentkår kommer i kontakt med är nästan enbart de studentärenden som anmäls till våra ombud och dessa ger en mycket spretig bild av problematiken. Utöver dessa sporadiska inblickar har studentkåren (och i viss mån även universitetet) svårt att granska partnerområdenas arbete. Nya lärarutbildningar Den befintliga – och förhållandevis färska – lärarutbildningen kommer börja sin avveckling nu till hösten 2011. Denna avveckling kommer först bestå i att den gamla och de nya utbildningarna bedrivs parallellt med varandra och allteftersom studenterna i den gamla utbildningen blir färre och färre kommer resurser successivt att flyttas över till den nya tills Stockholms universitet helt har bytt lärarutbildning. Trots att den gamla utbildningen läggs ner kommer gamla lärarstudenter fortfarande kunna ta ut en examen, men detta kommer (beroende på antalet redan avklarade moment) i vissa fall kräva att nya likvärdiga kurser plockas ur det nya kursutbudet. Den nya utbildningen skiljer sig på flera sätt från den gamla, främst genom att det inte längre är endast en utbildning. Den befintliga lärarutbildningen kan i kort beskrivas som en stor utbildning med flera och vitt skilda inriktningar. De nya lärarutbildningarna kommer även de ha vissa specifika inriktningar, men antalet inriktningar vid varje utbildning blir mycket färre. Planeringen och införandet är något som precis som undervisningen av den nya utbildningen måste ske parallellt med den befintliga. Detta är ett resursmässigt faktum som potentiellt kan slå mycket hårt mot de nuvarande lärarstudenterna. I vissa fall, där gemensamma funktioner som t.ex. VFU har förändrats, har den gamla utbildningen och dess studenter kunnat dra nytta av planeringen av de nya utbildningarna, denna princip är dock inget som gäller hela de gamla lärarutbildningarna. Om det är någon grupp som potentiellt kan råka hamna i kläm under de nya utbildningarna är det dagens lärarstudenter i de gamla lärarutbildningarna. Situationen för de gamla lärarstudenterna Lärarutbildningen vid Stockholms universitet är, som ni ser, under stor förändring. Arbetet med att implementera de nya utbildningarna och den nya styrmodellen är redan var för sig två massiva åtaganden. Lärarutbildningen och dess studenter har sedan sammanslagningen av LHS och universitetet haft en ganska skakig period och allt det arbete som nu läggs på dessa ovanstående implementeringar kommer antagligen och förhoppningsvis att lösa en hel del problem, frågan är dock för vem? De nya lärarstudenterna och de som är så pass nya att de kan konvertera till de nya utbildningarna kommer definitivt att känna av de kommande förbättringarna, samma sak kommer dock inte automatiskt att gälla för de gamla lärarstudenterna. I många fall är det den gamla utbildningen och de gamla studenterna som indirekt bekostar allt det nya som kommer, men utan att själva kunna ta del av det. Det är därför av största vikt att universitetet slår vakt om dessa studenters rättigheter. Universitetet ska därför inte 60 (67) bara se till att de gamla lärarstudenternas utbildning inte försämras, de gamla lärarstudenterna ska även kunna gynnas av de förändringar och förbättringar som de har varit med att indirekt betala för. 61 (67) Avslutande kommentarer Utöver de frekvent förekommande problemområden som redan beskrivits i rapporten har vi här valt att samla information om ytterligare några ärendetyper. Detta på grund av att studentombuden under verksamhetsåret upplevt problem eller oklarheter inom dessa områden, trots att det inte nödvändigtvis avspeglas i statistiken över inkomna studentärenden. Kurs- och utbildningsplaner Ett genomgående problem som uppmärksammats av studentombuden under verksamhetsåret är att viktig information saknas i kurs- eller utbildningsplaner. I vissa fall har kursplaner helt saknats eller inte varit fastslagna av institutionsstyrelsen trots att kursen getts under läsåret. Detta återspeglas ej nödvändigtvis i statistiken i denna rapport då ingen student kontaktat studentombuden på grund av en ofullständigt eller bristfälligt utformad kursplan, men problemet har varit återkommande under vårt arbete med studentärenden. Enligt högskoleförordningen ska det finnas en kursplan för varje kurs.64 I kursplanen ska följande anges: kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs. Dessa bestämmelser kompletterades från den 1 januari 2011 med lokala föreskrifter vid Stockholms universitet, Föreskrifter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet. I detta dokument anges att en kursplan, utöver bestämmelserna i högskoleförordningen, även ska innehålla kursens benämning på engelska och svenska, det huvudsakliga innehållet i kursen, betygsgrader, om kursen är uppdelad i delkurser och om antalet prov- eller praktiktillfällen för att bli godkänd är begränsat. När kursplanen eller ändringar i denna börjar gälla, samt eventuella övergångsbestämmelser ska också anges i kursplanen. Kursplaner vid Stockholms universitet ska vara fastställda senast en månad före sista anmälningsdag.65 De föreskrifter som återfinns i en kursplan är bindande och gäller generellt.66 Bindande regler ska återfinnas i kursplan; inte i kurs-PM, kursbeskrivningar eller liknande. Samtliga bestämmelser rörande examinationsformer och hur studenternas prestationer i kursen ska bedömas ska finnas i kursplanen, och examinator eller annan person ansvarig för planeringen av en kurs får inte frångå föreskrifterna i kursplanen. Högskoleverket framhåller behovet av att lärosätena i sina kursplaner formulerar tydliga regler för examination i syfte att skapa den förutsebarhet som är grundläggande för studenternas rättssäkerhet. Utöver detta anser Högskoleverket att examinator måste känna till regler främst i högskoleförordningen och i förvaltningslagen.67 Tyvärr är det vår upplevelse att kursplaner vid Stockholms universitet i många fall inte används som det styrdokument lagstiftaren avsett. Många studenter vet inte vad en 64 HF 6 kap. 14-15 §§ Föreskrifter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet, s. 1 66 Rättssäker examination, s. 23 67 Ibid, s. 5 65 62 (67) kursplan är eller vilka föreskrifter som ska finnas däri, lärare och annan personal hänvisar tidvis till kursbeskrivningar och annat kursmaterial vid frågor om examination. När studentombuden påtalat att fastslagen kursplan saknats för pågående kurser har detta närmast avfärdats som en mindre viktig detalj. Tillgodoräknanden Ett relativt vanligt problemområde som kommit ombudsenheten till känna under året är problem kring tillgodoräknande av tidigare studier. Bestämmelser kring tillgodoräknanden återfinns i högskoleförordningen.68 Universitetet har till uppgift att göra en bedömning av en students tidigare utbildning eller kunskaper och färdigheter förvärvade genom yrkesliv och besluta om denna utbildning eller annan kunskap kan tillgodoräknas inom ramen för utbildningen vid Stockholms universitet. Många studenter som kontaktat studentombuden med problem angående detta upplever stora oklarheter kring hur tillgodoräknande går till. Tillvägagångssättet tycks skilja sig mellan universitetets olika institutioner, vid vissa institutioner finns färdiga ansökningsformulär som studenter kan använda sig av när de vill ansöka om tillgodoräknande av tidigare studier, vid vissa institutioner är rutinerna för detta mer flytande. Rektor fattade 2007 beslut om Lokala riktlinjer vid Stockholms universitet för tillgodoräknande av utländsk högskoleutbildning.69 I dessa riktlinjer anges att studenter på utbytesavtal ska tilldelas skriftligt förhandsbesked om tillgodoräknande av utlandsstudier före avfärd. Förhandsbeskedet ska innehålla eventuella villkor och en tydlig framställning av studenternas skyldigheter och rättigheter. Studenter utanför utbytesavtal ska få förhandsbesked i mån av resurser. Då handläggning och beslut i ärenden rörande tillgodoräknande av tidigare studier innebär myndighetsutövning gentemot den enskilde blir bestämmelserna i förvaltningslagen tillämpliga. Enligt förvaltningslagen har en myndighet rätt att avgöra om handläggning av ärenden ska ske muntligt.70 Det föreligger alltså inget krav på att handläggningen av tillgodoräknanden ska ske skriftligen. Dock har den enskilde rätt att begära att underrättelse om beslutet sker skriftligen.71 Oavsett om handläggningen av tillgodoräknande sker muntligen eller skriftligen har universitetet som myndighet alltid en skyldighet att upplysa studenten om dennes möjlighet att överklaga beslutet i det fall beslutet går denne emot.72 Beslut om avslag på ansökan om tillgodoräknande överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.73 Enligt Dokumentation av beslut om tillgodoräknande74 ska student skriftligen underrättas om beslutet samt ges information om möjlighet till överklagan. 68 HF 6 kap. 6-8 §§. Stockholms universitet, Lokala riktlinjer vid Stockholms universitet för tillgodoräknande av utländsk högskoleutbildning, 2007-06-20, dnr SU 451-1440-07 70 FL 4 § 71 FL 21 § 72 Ibid. 73 HF 12 kap. 2 § 3 p. 74 Stockholms universitet, Dokumentation av beslut om tillgodoräknande, PM 2010-11-29 69 63 (67) I vissa ärenden, främst rörande lärarstudenter, har oklarheter uppstått gällande vilken institution som ska göra bedömningen av tillgodoräknande av tidigare utbildning. Dessa problem har uppstått då studenten läst fördjupningar inom sitt ämnesområde vid en viss institution och ansökt om att tillgodoräkna tidigare studier inom detta ämne. Lärarstudenter har dock en hemvistinstitution som ansvarar för deras utbildning i helhet och då hemvistinstitutionen inte är densamma som den institution studenten läser vid har frågetecken uppstått angående vilken institution som ska ta beslut gällande ansökan om tillgodoräknande. I de fall studentombuden varit involverade har rutiner kring detta saknats och studenter har bollats fram och tillbaka mellan institutioner utan att få något beslut på sin ansökan. Plagiering Stockholms universitet har nolltolerans gentemot fusk och institutionerna använder i allt större utsträckning jämfört med tidigare år olika digitala hjälpmedel för att upptäcka plagiat.75 Om det finns misstankar om fusk utreds dessa och ärendet lämnas vidare till Disciplinnämnden vid Stockholms universitet. Om nämnden beslutar att studenten har fuskat kan en varning eller avstängning från studierna komma ifråga. Som student är det därför väldigt viktigt att vara medveten om vilka regler som gäller vid examination och den vetenskapliga referensteknik som måste användas vid exempelvis uppsatsskrivning. Definitionen av plagiat är att lämna in någon annans arbete som om det vore ens eget.76 Det föreligger inte förbud mot att använda sig av andras arbete vid författandet av uppsatser eller andra inlämningsuppgifter, men studenten måste tydligt visa vad som är andras text och vad som är studentens eget bidrag. Det är ett eget arbete när det som studenten tillfört arbetet redogör för dennes eget tänkande kring refererade texter. Genom att hänvisa till de källor studenten har läst visar denne på kunskap inom ämnet. För att kunna granska och bedöma ett arbete måste examinator kunna hitta källorna där den information studenten baserat sitt arbete på återfinns. Att erkänna den person vars tankar och forskning man byggt sitt eget arbete på hör till akademisk hederlighet.77 När plagiering skall fastställas vid Stockholms universitet läggs fokus på uppgifter som studenterna erhåller betyg för. De tre vanligaste formerna av plagiering är att kopiera formuleringar och idéer från publicerade källor, att kopiera från andra studenter och att samarbeta för mycket med andra studenter. Det är dock viktigt att poängtera att plagiering inte är liktydligt med fusk. Studenter som fuskar är medvetna om att de gjort något otillåtet. Fusk kan också beskrivas som plagiering som inbegriper försök att vilseleda, medan plagiering i sig bland annat kan omfatta okunskap om hur akademiskt skrivande skall praktiseras.78 75 Se: Universitetspedagogiskt centrum, Stockholms universitet, Att motverka plagiering - En handbok för lärare vid Stockholms universitet, Stockholm, 2010, s. 47 ff. 76 Ibid. s. 12 77 Lunds universitets bibliotek, Antiplagiatguiden, Lund, 2007 78 Att motverka plagiering – En handbok för lärare vid Stockholms universitet, s. 6, 12-14 64 (67) För att undvika att anklagas för plagiering måste studenten veta när denne ska hänvisa. Om någon annans tankar, text, tabeller etc. används måste källan anges. I de fall flera studenter samarbetar på en uppgift och därmed har bidragit med olika delar är det viktigt att det i uppgiften framgår vem som gjort vad. De studentärenden som behandlat frågan om plagiat har aktualiserat inte enbart frågan om när studenten ska hänvisa till källor utan även hur studenten ska hänvisa till källor. Att hänvisa till en källa kan göras på olika sätt. Att citera är att ordagrant återge någon annans text, men någon annans arbete kan även användas genom att studenten skriver om eller sammanfattar en text med egna ord. Detta ska alltid kompletteras med källhänvisning eller referenslista. Stockholms universitet är dock ålagda att informera studenter om regler för akademisk citering och källhänvisning.79 I Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet anges följande: ”Vid kursstart och i samband med att examinationsuppgiften delas ut ska studenterna meddelas om, och i så fall i vilken utsträckning, samarbete mellan studenter är tillåtet vid examinationen. Vid kursstart och i samband med att examinationsuppgiften delas ut ska studenterna meddelas om, och i så fall i vilken utsträckning, användning av hjälpmedel är tillåten vid examinationen. Vid kursstart och i samband med att examinationsuppgiften delas ut ska studenterna meddelas om krav på källhänvisning föreligger och i så fall att missvisande källhänvisningar kan leda till misstanke om fusk. Vid kursstart och i samband med att examinationsuppgiften delas ut ska studenterna informeras om innehållet i första kapitlet av Regler för tentamensskrivningar vid Stockholms universitet. Vid kursstart och i samband med att examinationsuppgiften delas ut ska studenterna informeras om att försök till vilseledande vid examination eller när annan studieprestation ska bedömas kan leda till disciplinära åtgärder. Se Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet i regelboken.”80 Många studenter kan dock uppleva dessa instruktioner som svåra att förstå och att tillämpa. Ofta behöver studenterna få undervisning om varför dessa regler är viktiga och få öva sig i att tillämpa dem på rätt sätt. Det räcker således inte bara med att informera om de regler som finns.81 Lunds universitets bibliotek har tagit fram en lättfattlig guide gällande plagiering som finns lätt tillgänglig på universitetets webbplats. Biblioteken vid Blekinge Tekniska Högskola och Linnéuniversitetet har tillsammans utarbetat Refero – antiplagieringsguiden82 som är en relativt omfattande guide riktad till studenter. Universitetspedagogiskt centrum vid Stockholms universitet har tagit fram Att motverka plagiering – En handbok för lärare vid Stockholms 79 Att motverka plagiering – En handbok för lärare vid Stockholms universitet, s. 17 Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet, s. 7-8 81 Att motverka plagiering – En handbok för lärare vid Stockholms universitet, s. 7 82 Biblioteken vid Blekinge Tekniska Högskola och Linnéuniversitet. Refero: antiplagieringsguiden, 2009 80 65 (67) universitet, ett stöd för lärare i arbetet med att aktivt motverka plagiering. Kanske finns även ett behov av en lättfattlig guide riktad mot universitetets studenter? Förslagsvis skulle en sådan guide finnas tillgänglig både på svenska och på engelska. Studentombuden har bistått internationella studenter i ett flertal disciplinärenden gällande plagiering. Vissa utav dessa studenter har beskrivit att de från sitt hemuniversitet är vana vid ett annat regelverk och andra riktlinjer gällande användandet av andra personers material i egna uppsatser eller arbeten. Samtliga utav de studenter studentombuden kommit i kontakt med har under introduktionsföreläsningar eller liknande informerats om vilka regler angående källhänvisningar som gäller vid Stockholms universitet. Bevisligen har dessa studenter inte i tillräckligt hög grad tagit till sig denna information. 66 (67) Källförteckning Biblioteken vid Blekinge Tekniska Högskola och Linnéuniversitet (2009). Refero: antiplagieringsguiden. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.bi.hik.se/Refero/1intro.php (2011-08-24) Högskoleverket (1998). Rättssäker examination. Andra omarbetade upplagan. Stockholm: Högskoleverket. (Högskoleverkets rapportserie 2008:36 R) Stockholms universitet (2010). Allmänna råd för examination vid Stockholms universitet [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.su.se/polopoly_fs/1.5124.1285249282!/menu/standard/file/Allmanna _rad_f_%20examination.pdf (2011-09-18) Stockholms universitet (2011). Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2011, Dnr SU 40-0346-11 [Elektronisk]. Tillgänglig: http://pp2.it.su.se/content/1/c4/34/38/Antagningsordning_utbildning_grundniva _och_avancerad_niva_vid_Stockholms_universitet_2011.pdf (2011-09-18) Stockholms universitet (2010). Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet, dnr SU 301-3164-10 [Elektronisk]. Pdf-format. Tillgänglig: http://pp2.it.su.se/content/1/c4/29/48/SU_301_3164_10_Foreskrifter_for_exami nation20101216.pdf (2011-08-20) Stockholms universitet (2010). Föreskrifter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms Universitet [Elektronisk]. Pdf-format. Tillgänglig: http://pp2.it.su.se/content/1/c6/09/01/13/SU_301_3152_10_Foreskrifter_utbildn ing_grund_och_avancerad_niva.pdf (2011-08-20) Stockholms universitet (2011). Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet, dnr SU 37-0347-11 [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.hum.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=8933&a=66395 (2011-09-04) Stockholms universitet (2005). Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet [Elektronisk]. Tillgänglig: http://webb.polopoly.it.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=970&a=2854 (2011-08-24) Stockholms universitet (2006). Riktlinjer rörande förväntade studieresultat, betygskriterier och betygsskala [Elektronisk]. Pdf-format. Tillgänglig: <http://www.su.se/content/1/c4/59/31/Riktlinjer%20f%F6r%20f%F6rv%E4ntade %20studieresultat%2C%20betyg%20etc.pdf> (2011-08-20) Stockholms universitet (2011-05-03), Yttrande ref. 30-35-11, Dnr SU 35-0820-11 Stockholms universitet, Årsredovisning 2010 [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.su.se/polopoly_fs/1.15342.1302777273!/menu/standard/file/SU_Arsre dovisning_2010.pdf (2011-08-20) Stockholms universitets studentkår, Rutiner för hantering av studentärenden (2011) Universitetspedagogiskt centrum, Stockholms universitet (2010) Att motverka plagiering – En handbok för lärare vid Stockholms universitet. Tillgänglig: http://dotpaper.dotminded.com/1/data/magazine/873078/ (2011-09-18) 67 (67) • Rapporten “Studentärenden 2010/2011” är producerad av Stockholms universitets studentkår (SUS). Förfrågningar om tryckta eller digitala exemplar skickas till martin.wincent@sus.su.se. För mer info om studentkåren och vår verksamhet besök www.sus.su.se.
© Copyright 2024