MKB Bilaga 6
Bilaga 6: Analys av effekterna på fladdermöss Naturvårdskonsult Gerell Miljökonsekvensbeskrivning för Nävlinge vindbrukspark i Hässleholms kommun 11 September 2013 Planerad vindkraftspark vid Nävlinge, Hässleholms kommun Kontrollprogram för bedömning av effekterna på fladdermusfaunan med särskild hänsyn till barbastell (Barbastella barbastellus) Rapport 2012-08-27 På uppdrag av HS Kraft AB Inventering av fladdermöss som underlag för ett kontrollprogram Naturvårdskonsult Gerell Uppdragstagare: Naturvårdskonsult Gerell Tomelillavägen 456-72, 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu karin.gerell@sjobo.nu Uppdragsgivare: HS Kraft AB Thomas Hörberg Kartmaterial: Friluftskartan ProLantmäteriet Foton: Rune GerellNaturvårdskonsult Gerell 2 Inventering av fladdermöss som underlag för ett kontrollprogram Naturvårdskonsult Gerell Innehåll Uppdrag ........................................................................................... 4 Bakgrund .......................................................................................... 4 Beskrivning av området .................................................................... 6 Inventeringsmetoder ......................................................................... 6 Inventeringspunkterna ....................................................................... 7 Resultat .......................................................................................... 11 Förslag till kontrollprogram ............................................................. 12 Målsättning ................................................................................. 12 Metod ......................................................................................... 13 Skyddsåtgärder ........................................................................... 13 Utvärdering ................................................................................. 13 Omprövning ................................................................................ 14 Referenser ....................................................................................... 14 3 Inventering av fladdermöss som underlag för ett kontrollprogram Naturvårdskonsult Gerell Planerad vindkraftspark vid Nävlinge, Hässleholms kommun Kontrollprogram för bedömning av effekterna på fladdermusfaunan med särskild hänsyn till barbastell (Barbastella barbastellus) Uppdrag På uppdrag av HS Kraft (kontaktperson: Thomas Hörberg) har vi inventerat fladdermusfaunan inom planeringsområdet för en vindkraftspark, omfattande 20 verk, vid Nävlinge, Hässleholms kommun (fig. 1) som underlag för ett kontrollprogram. Bakgrund Under juli 2011 genomfördes en inventering av fladdermusfaunan inom det aktuella området för en etablering av en vindkraftspark (Naturvårdskonsult Gerell 2011a). Resultatet av inventeringarna visade bl.a. på en förekomst av barbastell (Barbastella barbastellus) inom större delen av området. Arten är listad i habitatdirektivets bilaga 2 (Natura 2000). För att minimera de negativa effekterna på den lokala barbastellpopulationen vid en vindkraftsetablering föreslogs att man vid byggandet av vindkraftverken i den östra delen av området inte ska bredda eller räta de smala skogsvägar som utgör en av artens viktigaste jaktbiotoper (fig. 2). Ett sätt att undvika att exploatera dessa vägar vid byggnationen är att man utnyttjar den planerade Sydvästlänkens serviceväg och därifrån bygger stickvägar (fig. 3). Denna lösning skulle möjliggöra att man kunde bygga samtliga vindkraftverk utom verken A12, A13 och A16 i den sydöstra delen av planeringsområdet (fig. 1). Antalet kvarvarande vindkraftverk uppgår således till 20 st. Lösningen medför också att det viktigaste området för barbastellen förblir intakt. 4 Inventering av fladdermöss som underlag för ett kontrollprogram Naturvårdskonsult Gerell Figur 1. Preliminär lokalisering av 23 vindkraftverk vid Nävlinge, Hässleholms kommun. Karta från HS Kraft AB. Figur 2. Skogsvägar som inte bör utnyttjas vid etableringen av vindkraftparken (rödfärgade) vid Nävlinge, Hässleholms kommun. ©Lantmäteriet. 5 Inventering av fladdermöss som underlag för ett kontrollprogram Naturvårdskonsult Gerell Figur 3. Förslag till vägdragning vid etableringen av en vindkraftpark vid Nävlinge, Hässleholms kommun), östra delen. Svart dragen linje - Sydvästlänken, streckade röda linjer - nya vägar, röda heldragna linjer - befintliga skogsvägar. Grönfärgade områden - barrskog, gulfärgade områden - lövskog. Modifierad karta från HS Kraft AB. Beskrivning av området Det aktuella området för en etablering av en vindkraftspark ligger inom den västra delen av Nävlingeåsen och utgörs av ett svagt kuperat landskap som är skogtäckt. Det finns ett betydande inslag av sammanhängande lövskogar i den östra delen. Äldre naturskogslika skogar, fuktlövskogar och betade skogar har biotopskydd, varav en del är nyckelbiotoper (fig. 4). Förekomsten av stengärdsgårdar visar att skogsbetet tidigare omfattade betydande arealer. Området saknar idag bebyggelse. 6 Inventering av fladdermöss som underlag för ett kontrollprogram Naturvårdskonsult Gerell Figur 4. Nyckelbiotoper (avgränsade med röd linje) samt områden med biotopskydd (avgränsade med violett linje) inom planeringsområdet för en vindkraftpark vid Nävlinge, Hässleholms kommun. Karta hämtad från Skogens pärlor, Skogsstyrelsen. Inventeringsmetoder Området för den planerade vindkraftsparken vid Nävlinge inventerades på fladdermöss den 13-14 juli samt 23-26 juli 2012 under goda väderleksförhållanden (tab. 1) utom vid det första inventeringstillfället då det började regna under natten. Vid inventeringen använde vi oss av automatisk registrering med hjälp av s.k. autoboxar, D500X (Pettersson Elektronik AB), utrustade med ”time expansion”. Systemet med ”time expansion” innebär att den inkommande ljudsignalen reduceras med avseende på hastighet, i det här fallet 10 ggr. Ljudfilerna lagras på minneskort och analyseras senare i ljudprogram, i vårt fall BatSound (Pettersson Elektronik AB). Vi använde oss också av bärbara ultraljudsdetektorer, D240X (Pettersson Elektronik AB), en modell även den utrustad med ”time expansion”. De registrerade ljudpulserna från fladdermössen avlyssnas momentant. De kan även lagras och analyseras i ljudprogram, i vårt fall BatSound (Pettersson Elektronik AB). Autoboxarna var i drift under fladdermössens huvudsakliga aktivitetsperiod, kl. 22.00–04.00. Boxarnas placering, se fig. 5 och tab. 2. Tabell 1. Väderleksbetingelserna den 13 och 23-25 juli 2012 inom planeringsområdet för etablering av vindkraft vid Nävlinge, Hässleholms kommun. Datum 13.7 23.7 24.7 25.7 Kl. 22.00 24.00 22.00 24.00 22.00 24.00 22.00 24.00 Temp. 14,1 °C 13,9 °C 16,9 °C 14,5 °C 16,3 °C 13,5 °C 16,9 °C 15,2 °C Vind 0 m/s 0 m/s 4 m/s V 4 m/s V 0 m/s 0 m/s 1 m/s V 0 m/s Molnighet % 100 100 10 0 0 0 0 0 Anm. Regn fr.o.m 01.00 7 Inventering av fladdermöss som underlag för ett kontrollprogram Naturvårdskonsult Gerell Placeringen av autoboxarna (fig. 5, tab. 2) gjordes, dels på basis av våra tidigare erfarenheter av förekomsten av fladdermöss inom det aktuella området, dels med hänsyn till placeringen av vindkraftverken. Figur 5. Lokaliseringen av 20 planerade vindkraftverk, A01-A11, A14-15, A17-A18, B01-B05 (röda flaggor), autoboxar, N1-N8, (blåa boxar) samt manuell registrering (Nm1-Nm4, (gröna trianglar) vid Nävlinge, Hässleholms kommun. ©Lantmäteriet. Tabell 2. Koordinater för de utvalda inventeringspunkterna inom ramen för ett kontrollprogram angående förekomst av barbastell (Barbastella barbastellus) inom planeringsområdet för en vindkraftspark vid Nävlinge, Hässleholms kommun. Punkt nr N1 N2 N3 N4 Koordinater x y 1375208 6217583 1373692 6218155 1374525 6218090 1375795 6218459 Punkt nr N5 N6 N7 N8 Koordinater x y 1375724 6217926 1374456 6218780 1372559 6217895 1373641 6217026 Resultat Antal registreringar är ett mått på flygaktiviteten vid den aktuella autoboxen och anger således inte antalet individer eftersom en och samma fladdermus under jakten kan flyga fram och tillbaka och bli registrerad vid flera tidpunkter. Antalet ger däremot en god uppfattning om fladdermössens utnyttjande av det aktuella området. 8 Inventering av fladdermöss som underlag för ett kontrollprogram Naturvårdskonsult Gerell Tabell 3. Resultatet av inventeringarna av fladdermöss 13 juli, 23-26 juli 2012 inom planeringsområdet för vindkraft vid Nävlinge, Hässleholms kommun. Angivelserna av inventeringspunkterna, se fig.5. Förklaringar: M/A = manuell/automatisk registrering, Myotis sp = obestämd Myotis-art, Nnoc = större brunfladdermus (Nyctalus noctula), Enil = nordfladdermus (Eptesicus nilssonii), Ppyg = dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus), Bbar = barbastell (Barbastella barbastellus) och Paur = brunlångöra (Plecotus auritus). Datum 13-14 juli** 23-24 juli 24-25 juli 25-26 juli Lokal N1 N2 N3 N4 N5 N6 N7 N8 Nm1 N1 N2 N3 N4 N5 N6 N7 N8 Nm2 N1 N2 N3 N4 N5 N6 N7 N8 Nm3 N1 N2 N3 N4 N5 N6 N7 N8 Nm4 M/A A A A A A A A A M A A A A A A A A M A A A A A A A A M A A A A A A A A M Myotis sp Nnoc 2 2 2 3 8 1 1 3 2 4 3 1 4 1 2 4 4 3 9 10 2 Enil 5 2 2 8 4 4 1 7 3 2 7 30 9 10 1 2 1* 2 5 7 31 Ppyg Bbar 208 7 4 3 193 7 1 4 1 3 2 3 3 11 2 2 2-5* 210 9 4 1 2-5* 115 10 6 3 5 1 2-5* 2-5* Paur 4 3 7 5 9 2 18 1* 12 5 1 5 3 3 3 1* 29 3 4 8 8 3 9 5 1* 20 7 6 6 17 1 5 5 1* * Uppskattning av antalet individer vid manuell registrering. Resultatet av årets inventeringar (tab. 3) visar på en stor överensstämmelse med dem från 2011, vilket indikerar att fladdermössen prefererar bestämda områden för sina näringssök. Detta gäller i synnerhet barbastellen, som även nu registrerades i stort antal vid inventeringspunkt N1(fig. 6). Här har arten med stor sannolikhet en yngelkoloni. Betydligt färre antal barbasteller noterades i den västra delen av etableringsområdet. Här kan det röra sig om enstaka individer som har sitt tillhåll inom denna del av området. 9 Inventering av fladdermöss som underlag för ett kontrollprogram Naturvårdskonsult Gerell Figur 6. Antal registreringar av barbastell (Barbastella barbastellus) vid de 4 inventeringstillfällena vid de olika inventeringspunkterna (gröna cirklar) inom planeringsområdet för en vindkraftspark vid Nävlinge; Hässleholms kommun. ©Lantmäteriet. Utöver barbastell noterades följande vanligt förekommande arter, större brunfladdermus (Nyctalus noctula), nordfladdermus (Eptesicus nilssonii), dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus) och brunlångöra (Plecotus auritus), samtliga i relativt litet antal (tab. 3). Enstaka individ av nordfladdermus jagar ofta inom begränsade områden och genererar därför ett stort antal registreringar. Som framgår har en del av de svenska fladdermössen fått nya namn (Naturvårdskonsult Gerell 2011b). Barbastellen är till övervägande del en skogsart som på kontinenten prefererar skogar med inslag av grova träd (Sierro 1999, Russo m.fl. 2003). I Sverige har vi registrerat arten även i öppna och halvöppna biotoper (Gerell & Gerell Lundberg i manus). Barbastellen skiftar dagtillhåll oftare än någon annan europeisk fladdermusart (Russo m.fl. 2005), vilket medför att den behöver ett stort antal lämpliga överdagningsplatser i sitt reproduktionsområde. Dagtid uppehåller den sig i trädhåligheter, under barkflagor på grova träd eller i hus. I Skåne har barbastellen ökat sin utbredning markant under de senaste 4 åren och den kan idag påträffas i större delen av Skåne om man undantar slättområdena (Gerell & Gerell Lundberg i manus). 10 Inventering av fladdermöss som underlag för ett kontrollprogram Naturvårdskonsult Gerell Förslag till kontrollprogram Målsättning Kontrollprogrammet skall vara så utformat att det detekterar eventuella förändringar i barbastellens numerär och utbredning inom det aktuella området för en vindkraftsetablering vid Nävlinge, Hässleholms kommun. Som referensunderlag skall resultaten från den här redovisade inventeringen användas. Metod Det finns olika metoder för att övervaka populationsförändringar hos fladdermöss (Naturvårdsverket 2006, 2010). Vi har valt artkartering, den inom området tidigare använda inventeringsmetoden. Valet har gjorts med utgångspunkt från det aktuella projektområdets terräng, barbastellens beteende, både när det gäller utnyttjande av jaktområden och alternering av överdagningsplatser, samt föreslagna driftsinskränkningar (se Skyddsåtgärder). Kontrollprogrammet skall initieras under den närmast kommande reproduktionsperioden efter det att vindkraftverken har etablerats. Kontrollprogrammet föreslås omfatta 8 inventeringspunkter (fig. 5, tab. 2), utvalda med hänsyn till antal registreringar av barbastell och täckning av planeringsområdet, och omfatta minst 3 nätter per inventeringspunkt. Inventeringen skall göras med autoboxar som är aktiverade från skymning till gryning under juli månad. Kontroller skall även göras med handburen ultraljudsdetektor. Apparaturen som används skall vara utrustade med tekniksystem som möjliggör ljudanalyser. En förnyad kontroll av barbastellpopulationen föreslås sedan bli utförd 3 år efter etableringen av vindkraftsparken. Skyddsåtgärder Under anläggningsskedet kan följande åtgärder vidtas för att minska risken för påverkan på fladdermuspopulationerna: • Inför byggnation och anläggningsarbeten skall grova träd inventeras med syfte att skydda dessa vid etableringen. • Vid byggandet av vindkraftverken skall man inte bredda eller räta de smala skogsvägar som utgör en av barbastellens viktigaste jaktbiotoper (fig. 2). • Barbastellen jagar under normala betingelser under trädtoppshöjd och därmed skulle den inte kunna kollidera med vindkraftverk. Tyvärr har det visat sig att under speciella väderleksförhållanden, bl.a. relativt lugnt väder, kan även normalt lågt jagande arter kollidera med vindkraftverk (Ahlén 2010). Orsaken är troligen ansamlingar av insekter runt och på vindkraftverkens torn som lockar fladdermössen att flyga på dessa höjder. För att minimera risken för fladdermössen att förolyckas i anslutning till vindkraftverken föreslås att driften av verken stoppas vid låga vindhastigheter, ≤ 5 m/s, under deras aktiva period, maj - september, enligt föreslagna tider (tab. 4). 11 Inventering av fladdermöss som underlag för ett kontrollprogram Naturvårdskonsult Gerell Tabell 4. Förslag på tider för driftstopp av vindkraftverken vid låga vindhastigheter (≤ 5 m/s), anpas- sade till fladdermössens aktivitetstider under olika perioder. Period 1 maj-15 maj 16 maj-31 maj 1 juni-25 juli 26 juli-10 aug 11 aug-20 aug 21 aug-31 aug 1 sept-10 sept 11 sept-20 sept 21 sept-30 sept Driftstopp 21.00-05.00 21.30-04.00 22.00-04.00 21.30-04.30 21.00-05.00 20.30-05.30 20.00-06.00 19.30-06.00 19.00-06.30 Utvärdering Målindikator för barbastellpopulationen är att arten registreras vid merparten av de utvalda inventeringslokalerna. Vid utvärderingen skall hänsyn tas till om det har skett omfattande förändringar i barbastellens livsmiljö t.ex. i form av skogsavverkningar inom det aktuella området. Omprövning En omprövning av driftinskränkningen skall göras med hänsyn till resultaten från inventeringen 3 år efter etableringen eller att nya rön om kollisionsrisken för fladdermöss har framkommit. Vid ändring av driften skall ett nytt kontrollprogram utarbetas. Referenser Ahlén, I. 2010. Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. - Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift nr 3, 2010: 22-27 Gerell, R. & K. Gerell Lundberg. 2012. Barbastellen, en fladdermusart på frammarsch i Skåne och Halland. Fauna och flora (i manus). Naturvårdskonsult Gerell. 2011a. Planerad vindkraftspark vid Hoppeskogen, SV Gullringen, Vimmerby kommun. En analys av effekterna på fladdermusfaunan. Rapport 2011-08-15. Naturvårdskonsult Gerell. 2011b. Fladdermöss i Skåne. Länsstyrelsen i Skåne län. Rapport nr 2011:9. Naturvårdsverket. 2006. Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan. Åtgärder enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Rapport 5546. Naturvårdsverket. 2010. Manual för uppföljning i skyddade områden – Skyddsvärda däggdjur, samt grod- och kräldjur. Version 4.0. Russo, D., L. Cistrone, G. Jones & S. Mazzoleni. 2004. Roost selection by barbastelle bats (Barbastella barbastellus, Chiroptera: Vespertilionidae) in beech woodlands of central Italy: consequences for conservation. - Biological Conservation 117: 73-81. 12 Inventering av fladdermöss som underlag för ett kontrollprogram Naturvårdskonsult Gerell Russo, D., L. Cistrone & G. Jones. 2005. Spatial and temporal patterns of roost use by treedwelling barbastelle bats Barbastella barbastellus. - Ecography 28: 769-776. Sierro. A. 1999. Habitat selection by barbastelle bats (Barbastella barbastellus) in the Swiss Alps (Valais). - J. Zool. Lond. 248: 429-432. 13 Planerad vindkraftspark vid Nävlinge, Hässleholms kommun En analys av effekterna på fladdermusfaunan Rapport 2011-11-25 En analys av effekterna på fladdermöss Naturvårdskonsult Gerell Planerad vindkraftspark vid Nävlinge, Hässleholms kommun En analys av effekterna på fladdermusfaunan Sammanfattning Resultaten av de gjorda inventeringarna visar på en tämligen artrik fladdermusfauna inom det aktuella området för en etablering av en vindkraftspark vid Nävlinge, Hässleholms kommun. Bland arterna noterades den sällsynta barbastellen, som är listad i habitatdirektivet, bil. 2 (Natura 2000). Vi bedömer att den viktigaste faktorn för bevarandet av barbastellen på kort sikt inom det aktuella området är att man skyddar de smala skogsvägarna som utgör en viktig jaktmiljö. Längs dessa vägar ansamlas nattaktiva fjärilar, som utgör barbastellens huvudsakliga bytesdjur. Vi föreslår därför att skogsvägarna i den östra delen som utgår i nordvästlig riktning från Nävlinge inte utnyttjas för etableringen av vindkraftverken (rödfärgade i fig. 5). Man kan dock undvika att exploatera dessa vägar genom att utnyttja den planerade Sydvästlänkens serviceväg och därifrån bygga stickvägar. Denna lösning möjliggör att man kan bygga samtliga vindkraftverk utom verken A12, A13 och A16 i den sydöstra delen av planeringsområdet. Med hänsyn till den troliga förekomsten av en yngelkoloni av barbastell inom etableringsområdet förordar vi att ett kontrollprogram kommer till stånd. Programmet föreslås bli utformat i samråd med HS Kraft . På lång sikt är förekomsten av barbastell inom området beroende av en rik tillgång på grova bokar och granar. Det innebär att man i skötseln av skogen överhåller träd som på sikt kan utvecklas till hålträd, s.k. evighetsträd. Vid projektering, byggnation och anläggning av ny infrastruktur måste stor hänsyn tas till förekomsten av äldre träd. Större bestånd av lövskog bör ej fragmenteras. Sett utifrån ett landskapsperspektiv finns det inga markerade ledlinjer för migrerande fladdermöss genom planeringsområdet. Bakgrund På uppdrag av HS Kraft (kontaktperson: Thomas Hörberg) har vi undersökt om de planerade 23 vindkraftverken vid Nävlinge, Hässleholms kommun (fig. 1) kan ha en påverkan på den lokala fladdermusfaunan. I samband med utbyggnaden av vindkraften i Europa och USA under de senaste decennierna har man kunnat notera ett ökande antal döda fladdermöss i anslutning till verken (Dürr & Bach 2004, Arnett 2005). Största antalet, 2 095 st. påträffades vid en vindkraftpark på en bergsrygg i West Virginia. Det faktiska antalet med hänsyn till att man inte hittade alla fladdermössen eller att asätare åt upp dem uppskattades till 14 000. För svenskt vidkommande har problemet aktualiserats genom rapporten om att ett trettiotal döda fladdermöss påträffats under ett vindkraftverk på Gotland i september 1999. Ett pilotprojekt startades 2002 varvid man besökte 160 landbaserade vindkraftverk, 66 på Gotland, 39 på Öland, 4 i Blekinge samt 51 i Skåne. Resultatet av undersökningen blev 17 döda fladdermöss, tillhörande 6 olika arter samt 33 fåglar av 17 arter (Ahlén 2002). 2 En analys av effekterna på fladdermöss Naturvårdskonsult Gerell En sammanställning av fladdermuskollisioner med master och vindkraftverk antyder att de flesta kollisioner drabbar flyttande arter längs deras flyttningsvägar (Ahlén 2003, Johnson et al. 2004, Dürr & Bach 2004). Flera olika hypoteser har framlagts varför fladdermöss slås ihjäl eller förolyckas på grund av att de utsätts för ett kraftigt undertryck av rotorbladen. De senaste forskningsrönen visar att fladdermössen attraheras av vindkraftverken (Horn m.fl. 2008), inte på grund av ljudet från dem utan troligen av ansamlingen av insekter runt verken. En hypotes till varför insekter koncentreras till höga föremål eller bergstoppar (”hill-topping”) är att parningen förläggs dit, där hannarna konkurrerar om honorna (Alcock 1987). Figur 1. Preliminär lokalisering av 23 vindkraftverk vid Nävlinge, Hässleholms kommun. Karta från HS Kraft. Beskrivning av området Det aktuella området för en etablering av en vindkraftspark ligger inom den västra delen av Nävlingeåsen och utgörs av ett svagt kuperat landskap som är skogtäckt. Det finns ett betydande inslag av sammanhängande lövskogar i den östra delen. Äldre naturskogslika skogar, fuktlövskogar och betade skogar har biotopskydd, varav en del klassats som nyckelbiotoper (fig. 2). Förekomsten av stengärdsgårdar (fig. 3) visar att skogsbetet tidigare omfattade betydande arealer. Området saknar idag bebyggelse. 3 En analys av effekterna på fladdermöss Naturvårdskonsult Gerell Figur 2. Nyckelbiotoper (avgränsade med röd linje) samt områden med biotopskydd (avgränsade med violett linje) inom planeringsområdet för en vindkraftpark vid Nävlinge, Hässleholms kommun. Karta hämtad från Skogens pärlor, Skogsstyrelsen. Figur 3. Stengärdsgård som indikerar tidigare bete inom det aktuella området vid Nävlinge, Nävlingeåsen, Hässleholms kommun. Metodik Området för den planerade vindkraftsparken vid Nävlinge inventerades på fladdermöss den 15-16, 21-22 samt 23-24 juni 2011 under goda väderleksförhållanden (tab. 1). Vid inventeringen använde vi oss av automatisk registrering med hjälp av s.k. autoboxar, D500X (Pettersson Elektronik AB), utrustade med ”time expansion”. Systemet med ”time expansion” innebär att den inkommande ljudsignalen reduceras med avseende på hastighet, i det här fallet 10 ggr. Ljudfilerna lagras på minneskort och analyseras senare i ljudprogram, i vårt fall BatSound (Pettersson Elektronik AB). Autoboxarna har en mycket hög känslighet. 4 En analys av effekterna på fladdermöss Naturvårdskonsult Gerell Vi använde oss också av bärbara ultraljudsdetektorer, D240X (Pettersson Elektronik AB), en modell även den utrustad med ”time expansion”. De registrerade ljudpulserna från fladdermössen avlyssnas momentant. De kan även lagras och analyseras i ljudprogram, i vårt fall BatSound (Pettersson Elektronik AB). Placeringen av autoboxarna (fig. 4) gjordes på basis av våra erfarenheter av hur fladdermöss rör sig i landskapet och var insekter ansamlas och därmed var man kan förvänta sig störst fladdermusaktivitet. Autoboxarna var i drift under fladdermössens huvudsakliga aktivitetsperiod, kl. 22.00–02.00. Tabell 1. Väderleksbetingelserna den 15, 21 och 23 juni 2011 inom planeringsområdet för etablering av vindkraft vid Nävlinge, Hässleholms kommun. Datum Kl. Temp. Vind Molnighet % 15.6 22.00 11,2 °C 0 m/s 0 24.00 7,4 °C 0 m/s 0 21.6 22.00 13,4 °C 2 m/s SV 90 24.00 11,0 °C 1 m/s SV 100 23.6 22.00 13,7 °C 3 m/s SV 50 24.00 12,6 °C 1 m/s SV 90 Figur 4. Lokaliseringen av 23 planerade vindkraftverk (A01-A18, B01-B05 röda flaggor), autoboxar (C1-C6 där andra siffran anger inventeringsomgången, t.ex. C11 tolkas som autobox nr 1 första inventeringsdagen osv., blåa lådor) samt manuell registrering (M1-M3, gröna trianglar) vid Nävlinge, Hässleholms kommun. Skydd Samtliga fladdermusarter, för närvarande 19 st., fridlystes i Sverige år 1986. Sedan dess har ytterligare ett skydd tillkommit som omfattar samtliga Europas fladdermöss, nämligen europeiska fladdermusavtalet, ”EUROBATS”. Sverige skrev under avtalet 1992 och det trädde i kraft 16 januari 1994. Sverige har därigenom förbundit sig att genom inventeringar lokalisera platser som är viktiga för fladdermössens bevarandestatus samt ta hänsyn till dessa i den fysiska planeringen. Samtliga arter är även upptagna i EU:s habitatdirektiv, bilaga IV, dvs. arter 5 En analys av effekterna på fladdermöss Naturvårdskonsult Gerell som kräver strikt skydd. Fyra av de svenska arterna är dessutom listade i bilaga II, där det dessutom krävs att de ingående arterna får ”särskilda bevarandeområden”. Barbastellen är en av dessa fyra arter. Genom artskyddsförordningen har en väsentlig del av bestämmelserna i EU:s habitatdirektiv genomförts i svensk lagstiftning. Resultat Antal registreringar är ett mått på flygaktiviteten vid den aktuella autoboxen och anger således inte antalet individer eftersom en och samma fladdermus kan flyga fram och tillbaka och bli registrerad vid flera tidpunkter (tab. 2). Resultaten av de gjorda inventeringarna visar på en tämligen artrik fladdermusfauna inom det aktuella området för en etablering av en vindkraftspark vid Nävlinge (tab. 2). Den vanligast förekommande arten utgjordes av långörad fladdermus (Plecotus auritus), specialist på att jaga nattaktiva fjärilar. Samma bytesdjur utnyttjar den sällsynta barbastellen (Barbastella barbastellus), som är klassad som starkt hotad (EN) på den nationella rödlistan (Gärdenfors 2010). Barbastellen registrerades inom större delen av planeringsområdet. En analys av tidpunkterna för registreringarna av ljudfilerna visar att arten bor i området och att det rör sig om flera individer. Ytterligare en hotad art, fransfladdermus (Myotis nattereri) noterades i den östra delen av området (tab. 2). Denna art är klassad som sårbar (VU) på den nationella rödlistan (Gärdenfors 2010). Sett utifrån ett landskapsperspektiv finns det inga markerade ledlinjer för migrerande fladdermöss genom planeringsområdet. Tabell2. Resultat av inventeringarna av fladdermöss den 15-16, 21-22 och 23-24 juni 2011 inom planeringsområdet för vindkraft vid Nävlinge, Hässleholms kommun. Angivelserna av lokaler, se fig.4 . Förklaringar: M/A = manuell/automatisk registrering, Myotis sp = obestämd Myotis-art, Mdau = vattenfladdermus (Myotis daubentonii), Nnoc = stor fladdermus (Nyctalus noctula), Enil = nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii), Ppyg = dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus), Bbar = barbastell (Barbastella barbastellus) och Paur = långörad fladdermus (Plecotus auritus). Datum Lokal M/A 15-16 juni C11 C21 C31 C41 C51 C61 M1 C12 C22 C31 C42 C52 C62 M2 C13 C23 C33 C43 C53 C63 M3 A A A A A A M A A A A A A M A A A A A A M 21-22 juni 23-24 juni Myotis sp Mnat Nnoc Enil 1* 1* 1* Ppyg Bbar 2* 1* 8* 1* 1* 22* 3* 1* 1 1* 2* 4* 1 1* 1* 1* 1* 1* 1 2* 1* 5* 3* 3* 39* 2-5 6* 4* 4* 2* 3* 1 11* 1 Paur 1* 5* 10* 1* 4* 2* 2-5 1* 13* 30* 17* 25* 2-5 123* 13* 2* 3* 5* 2-5 * Antal registreringar 6 En analys av effekterna på fladdermöss Naturvårdskonsult Gerell Analys av effekterna på den lokala fladdermusfaunan till följd av uppförandet av en vindkraftpark vid Nävlinge, Hässleholms kommun Resultatet av inventeringarna visar bl.a. på en förekomst av den sällsynta barbastellen inom större delen av det aktuella planeringsområdet för en vindpark (tab. 2). Barbastellen är listad i habitatdirektivet bil. 2 (Natura 2000). Som medlemsland har Sverige åtagit sig att vidta lämpliga åtgärder för att bevara arten, vilket bl.a. lett till att arten är föremål för ett nationellt åtgärdsprogram. Vidare har barbastellen inventerats på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 1999, främst inom Småland, Östergötland och Skåne (Ahlén 2008, Gerell & Gerell Lundberg 2011). Barbastellen är till övervägande del en skogsart som på kontinenten prefererar skogar med inslag av grova träd (Sierro 1999, Russo m.fl. 2003), vilket överensstämmer med erfarenheterna från Sverige. Barbastellen skiftar dagtillhåll oftare än någon annan europeisk fladdermusart (Russo m.fl. 2005), vilket medför att den behöver ett stort antal lämpliga träd i sitt reproduktionsområde. Dagtid uppehåller den sig i trädhåligheter eller under stora barkflagor på grova träd. Den viktigaste begränsande faktorn för barbastellen är tillgången på yngelplatser och lämpliga jaktmiljöer. Behovet pekar på att man bör skydda äldre lövskogsbestånd med lång trädkontinuitet. Inom dessa bestånd kan även enstaka grova granar vara värdefulla. Barbastellen jagar under normala betingelser under trädtoppshöjd och därmed skulle den inte kunna förolyckas vid vindkraftverk. Tyvärr har det visat sig att under speciella väderleksförhållanden, bl.a. relativt lugnt väder, kan även normalt lågt jagande arter kollidera med vindkraftverk (Ahlén 2010). Orsaken är troligen ansamlingar av insekter runt och på vindkraftverkens torn som lockar fladdermössen att flyga på dessa höjder. Vi bedömer att den viktigaste faktorn för bevarandet av barbastellen på kort sikt inom det aktuella området är att man skyddar de smala skogsvägarna som utgör en viktig jaktmiljö. Längs dessa vägar ansamlas nattaktiva fjärilar, som utgör barbastellens huvudsakliga bytesdjur. Vi föreslår därför att skogsvägarna i den östra delen som utgår i nordvästlig riktning från Nävlinge inte utnyttjas för etableringen av vindkraftverken (rödfärgade i fig. 5). På lång sikt är förekomsten av barbastell inom området beroendet av en rik tillgång på grova bokar och granar. Det innebär att man i skötseln av skogen överhåller träd som på sikt kan utvecklas till hålträd. Vid projektering, byggnation och anläggning av ny infrastruktur måste stor hänsyn tas till förekomsten av äldre träd. Större bestånd av lövskog bör ej fragmenteras. 7 En analys av effekterna på fladdermöss Naturvårdskonsult Gerell Figur 5. Skogsvägar som inte bör utnyttjas vid etableringen av vindkraftparken (rödfärgade) vid Nävlinge, Hässleholms kommun. Förslag gällande anpassning till förekomsten av barbastell vid etableringen av en vindkraftpark Ett förbud mot att använda de angivna skogsvägarna vid etableringen av vindkraftparken skulle medföra att verk nr A16, A13, A12, A18, A15, B01, B02 och B01 inte skulle kunna byggas. I samtal med HS Kraft AB har det dock framkommit att man vid utbyggnaden av vindkraftparken kan utnyttja den planerade Sydvästlänken (Svenska Kraftnät) och dess serviceväg. Det innebär att man kan dra stickvägar till flera av de berörda vindkraftverken från denna serviceväg (fig. 6). Därigenom skulle man undvika att påverka de smala skogsvägarna som används som jaktbiotop av barbastellen. Den föreslagna vägdragningen har så långt det varit möjligt dragits genom barrskog (gröna områden i fig.6). Skogsvägen längst i söder går dock nästan helt och hållet genom lövskog (gula områden i fig. 6), vilket gör att verk A12, A13 och A16 måste utgå. Med hänsyn till den troliga förekomsten av en yngelkoloni av barbastell inom etableringsområdet förordar vi att ett kontrollprogram kommer till stånd. Programmet föreslås bli utformat i samråd med HS Kraft. 8 En analys av effekterna på fladdermöss Naturvårdskonsult Gerell Figur 6. Förslag till vägdragning vid etableringen av en vindkraftpark vid Nävlinge, Hässleholms kommun), östra delen. Svart dragen linje - Sydvästlänken, streckade röda linjer - nya vägar, blåa heldragna linjer - befintliga smala skogsvägar. Grönfärgade områden - barrskog, gulfärgade områden - lövskog. Modifierad karta från HS Kraft. Referenser Alcock, J. 1987. Leks and hilltopping in insects. J. Nat. Hist.21:319-328. Ahlén, I. 2002. Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. – Fauna och Flora 97 (3): 14-21. Ahlén, I. 2003. Vindkraftverk och fladdermöss – en pilotundersökning. Slutrapport 2003-1211. Ahlén, I. 2008. Barbastell och några andra ovanliga fladdermusarter i Sverige 2007. Rapport 2008-03-07 till Naturvårdsverket. Ahlén, I. 2010. Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. - Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift nr 3, 2010: 22-27. Arnett, E.B. 2005. Relationships between bats and wind turbines in Pennsylvania and West Virginia: an assessment of bat fatality search, protocols, patterns of fatality, and behavioural interactions with wind turbines. A final report submitted to the Bats and Wind Energy Cooperative. Bat Consevation International. Austin, Texas, USA. 9 En analys av effekterna på fladdermöss Naturvårdskonsult Gerell Dürr, T. & L. Bach. 2004. Bat death and wind turbines – a review of current knowledge, and of the information available in the database for Germany. – Bremer Beiträge für Naturkunde und Naturschutz 7: 253-264. Gerell, R. & K. Gerell Lundberg. 2011. Inventering av barbastell (Barbastella barbastellus) i Skåne 2007 - 2009. Länsstyrelsen i Skåne län, (under tryckning). Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, Uppsala. Horn, J.W., E.B. Arnett & T.H. Kunz. 2008. Behavioral Responses of Bats to operating Wind Turbines. - J. Wildl. Mgmt 72 (1): 122-132. Johnson, G.D., Perlik, M.K., Ericson, W.P. & Strickland, J.D. 2004. Bat activity, composition, and collision mortality at a large wind plant in Minnesota. - Wildlife Soc. Bull. 32(4): 1278-1288. Russo, D., L. Cistrone, G. Jones & S. Mazzoleni. 2004. Roost selection by barbastelle bats (Barbastella barbastellus, Chiroptera: Vespertilionidae) in beech woodlands of central Italy: consequences for conservation. - Biological Conservation 117: 73-81. Russo, D., L. Cistrone & G. Jones. 2005. Spatial and temporal patterns of roost use by treedwelling barbastelle bats Barbastella barbastellus. - Ecography 28: 769-776. 10 HS Kraft AB Tel: 040–694 19 60 Frihamnsallén 8 211 20 MALMÖ Org.nr 556885 -6503 © HS Kraft AB 2013 info@hskraft.se
© Copyright 2024