Tillsynshandledning avloppsanläggningar <200 pe Slamavskiljare Slamavskiljaren ska vara hel och ha ett helt t-rör. Vattenytan ska vara på samma nivå som utloppet i alla kamrar i slamavskiljaren. Det får inte finnas stora mängder slam i sista kammaren. Finns slam högt upp på eller på ovankant skiljeväggar kan man anta att den har varit översvämmad och att bädden/utloppet varit igensatt. Detta kan ha medfört att bädden har sämre funktion på grund av att slam kommit ut i ledningarna. Inspektion Inspektionen ska ge svar på frågan om anläggningen fungerar tillfredsställande och ej påverkar miljö eller hälsa menligt. Förutom anläggningens status måste hänsyn tas till recipientens känslighet. Inspektionen kan resultera i att inga krav ställs på anläggningen, att delar av anläggningen behöver bytas ut eller kompletteras eller att hela anläggningen behöver bytas ut. Ofta är det lämpligt att inspektera dessa anläggningar under vegetationsperiod bland annat för att kunna se dess eventuella påverkan i naturen. Eventuellt utloppsrör kan dock vara enklare att hitta under vintersäsong. Före inspektionen bör en genomgång av beslut, tidigare inspektionsresultat etc göras. Efterföljande rening Infiltrations- och markbäddar bör ha luftningsrör för att fungera optimalt. Det bör inte finnas stående vatten i rören vilket i så fall tyder på att bädden satt igen och det råder syrebrist och därmed sämre nedbrytning. Detta kan även upptäckas genom att marken ovan bädden är vattensjuk och/eller att vatten tränger fram ovan mark. Om det inte rinner vatten ur markbädden kan det tyda på att materialet är genomsläppligt och vattnet istället infiltreras, vilket inte behöver vara någon nackdel under förutsättning att skyddsavståndet till grundvatten och vattentäkter är tillräckligt. Titta också på vilka växter som växer i utloppet från bädden, särskilt nässlor, kaveldun och bladvass kan vara ett tecken på övergödning. Dimensionering Är anläggningen dimensionerad för den belastning den har idag, är den dimensionerad för fritidsboende och nu nyttjas helår? Hur var kraven på dimensionering när den anlades? Nedanstående beräkningar syftar till att ge en fingervisning om dimensionering. Storleken på slamavskiljaren kan beräknas på följande sätt; uppehållstiden i slamavskiljaren bör vara ett dygn. Vattenförbrukning per person uppskattas till 170 l/dygn vilket innebär att en slamavskiljare för 100 pe bör ha en våtvolym på 17 m3. Storleken på bädden är beroende av infiltrationskapaciteten, vilket i sin tur beror på markförhållanden och kornstorlek. Vid optimala markbetingelser är infiltrationskapaciteten 60 liter per m2 och dygn. Detta innebär att ytan på markbädd/infiltration vid ovanstående exempel med 100 anslutna pe bör vara 283 m2 (17000/60). Uppgifter om infiltrationskapacitet vid olika kornstorlekar framgår av Naturvårdsverkets allmänna råd 1987:6 (ej längre gällande). Provtagning Provtagning kan endast göras där det finns ett definierat utlopp, trots det är det i vissa fall ändå inte möjligt att ta prov, till exempel när det är omöjligt att komma åt på grund av att utloppsröret ligger lågt eller när inget vatten rinner ur röret. 1 (2) Riktvärde för utgående vatten från avloppsanläggning: Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7 gäller för enskilda avlopp upp till 25 pe. Havs- och vattenmyndigheten anser dock att dessa kan vara tillämpliga även för avloppsanläggningar upp till 200 pe. Kan prov på utgående vatten tas bör detta göras för att kontrollera vilka halter som släpps ut samt att få en bild av reningsresultatet. Man bör dock vara medveten om felkällor och tolka resultatet därefter. Bland annat kan inläckande vatten till anläggning ge en spädningseffekt, provet kan ha uttagits ur fel ledning, anläggningen kan också nyttjas mer eller mindre än normalt vid provtagningstillfället. Dåligt rengjort provtagningskärl kan vara förklaring till höga bakteriehalter. Riktvärde för mikrobiologisk bedömning saknas för avloppsvatten. Som jämförelsetal kan badvattendirektivet användas. Värdena är hämtade ur vägledning för badvatten enligt direktiv 2006/7/EG, version 6, 2011-05-30, där badvatten vid nedanstående halter bedöms otjänligt. Analys av inkommande vatten till anläggningen är inte relevant på grund av att reningseffekten inte kan kontrolleras genom en provtagning av in- och utgående vatten vid samma tillfälle. Utgående halt enligt NFS 2006:7 Det utgående vattnet bör analyseras med avseende på fosfor (P-tot), syreförbrukning (BOD7) samt bakterier (e-coli och enterokocker). BOD7 90 % reduktion 30 mg/l Fosfor 70% reduktion 3 mg/l (tot P) 90% reduktion 1 mg/l Riktvärde för mikrobiologisk bedömning av strandbadvatten enligt direktiv 2006/7/EG Prov uttas på följande sätt: Ibland kan en provtagningsstång behövas på grund av svårigheter att nå utloppet. Utloppet kan ligga så lågt att man ej kommer under med flaska utan måste ha en skopa. Detta kärl måste vara väl rengjort och desinficerat. Vid provtagning används laboratoriets flaskor, en för fys-kem och en för mikrobiologisk undersökning. E-coli 1000 cfu/100 ml Enterokocker 300 cfu/100 ml Egenkontroll Egenkontroll enligt 19 § 26 kap Miljöbalken kan omfatta följande: Slamavskiljare (t-rör, vattennivå mm) Slamtömning Larm (funktionen) Skötsel (utbyte av eventuella filter, fällningskemikalier etc) Fördelningsbrunn (jämn fördelning till alla utlopp) Luftningsrör Utloppsrör (att vattnet är klart och luktfritt) Provtagning av utgående vatten Påverkan på recipient Mikrobiologisk undersökning (500 ml flaska med blå kork) • Vidrör inte flaskmynningen eller insidan av korken. • Fyll flaskan till 4/5-delar. Kemisk undersökning (500 ml flaska med vit kork) • Fyll hela provflaskan med vatten. Proven bör kylförvaras och anlända laboratoriet senast inom 24 timmar. L ä K l 2 (2) s u ä m n g e s g r k n a i n : p s g a c e r n m t e r u d m s d e m f i å n i a e r v a l t o p u p t l ” o p s m p å ” a r a v p l p o p o p r t s 2 a n 0 - 1 2 : 1