UPPGIFTER till Marthaförbundets broschyr SPANNMÅL Innehåll Förord. ....................................................................... 2 Uppgifter: Läsförståelse........................................................ 3 Korsord............................................................... 10 Vokabulär............................................................ 13 Bilder.. ................................................................ 16 Recept. ............................................................... 19 Ordför teckning. ......................................................... 24 Facit......................................................................... 27 Lä ttlästa texter.......................................................... 38 Svenska nu.fi 2 Saatteeksi Loppukesästä, syksyn jo kolkutellessa ovea, voimme nauttia kauniin kullankeltaisista viljapelloista. Elokuu, kesän viimeinen kuukausi on saanut nimensä elon eli viljan keräämisestä pelloilta. Pelloillamme viljelläänkin useita viljakasveja; ruis, ohra, kaura ja vehnä ovat kaikille tuttuja kotimaisia viljoja. Tuntemattomampia Suomessa viljeltäviä lajeja ovat mm. ruisvehnä ja hirssi. Maailmalla viljellään runsaasti myös muita kasveja kuten riisiä ja maissia. Nykypäivänä monet noudattavat erilaisia ruokavalioita, ja viljatuotteetkin ovat saaneet epäterveellisen leiman. Viljoista jalostetaan kuitenkin paljon erilaisia tuotteita, joista voi kotikeittiössä loihtia maukkaita ruokia ja leivonnaisia. Viljatuotteita kannattaakin käyttää mutta toki kohtuullisesti ja harkinnalla, kuten muitakin elintarvikkeita. Marthaförbundetin esite Spannmål käsittelee viljan viljelyä ja käyttöä sekä esittelee tavallisimmat viljalajit. Lisäksi mukana on herkullisia reseptejä. Ohessa olevat tehtävät pohjautuvat Spannmål-esitteeseen ja helpottavat esitteen käsittelyä oppitunnilla. Tekstistä on olemassa myös helpotettu ja lyhyempi versio Svenska nu:n kotisivulla, www.svenskanu. fi. Myös itse esite on tilattavissa joko Svenska nu-kotisivun kautta tai Marthaförbundetilta (www.martha. fi). Ennen esitteen teksteihin tutustumista voidaan luokassa keskustella viljoihin liittyvistä aiheista. Voidaan esimerkiksi: • kysellä tietävätkö oppilaat Suomessa viljeltäviä viljoja. • etsiä kuvia eri lajeista ja tunnistaa niitä. • miettiä, missä ruuissa mitäkin viljaa voidaan käyttää. • miettiä, mitä viljalajeja tulee syötyä usein, mitä harvoin. Tekstit voidaan käsitellä esimerkiksi: • luetunymmärtämisteksteinä tehtävien avulla, joko yksin, pareittain tai ryhmissä. • muiden tehtävien avulla esim. sanastoa opetellen. • tekemällä teksteistä mindmap, joko pareittain tai ryhmissä. • ryhmätöinä siten, että kukin ryhmä tekee oman esitelmän tai seinäjulisteen yhdestä aiheesta ja esittelee sen muulle luokalle. Lopuksi voidaan vielä pitää pieni tietokilpailu. Tekstien ja tehtävien käsittelyn lisäksi voi aiheen käsittelyä laajentaa: • pienellä retkellä koulun lähistölle, jossa tutustutaan maanviljelyyn. • kokeilemalla reseptejä yhdessä joko ruotsintunnilla tai tekemällä yhteistyötä kotitalousopettajan kanssa. Esitteen ja tehtävien käsittelyn jälkeen voidaan aihe vielä purkaa yhdessä koko luokan kesken tai pieninä ryhmäkeskusteluina. Silloin voidaan vaikkapa palata virittelyn aiheisiin ja miettiä esimerkiksi: • onko tietoisuus viljalajeista ja niiden käyttömahdollisuuksista lisääntynyt • onko tietoisuus maanviljelystä lisääntynyt 3 LÄSFÖRSTÅELSE A Ordet spannmål (s. 4) a. Miten luku 73,5 liittyy sanan spannmål historiaan? Vad har siffran 73,5 med härkomsten av ordet spannmål att göra? b. Mitä sana spannmål tarkoittaa nykyään? Vad betecknar ordet spannmål idag? B Spannmålens näringsinnehåll (s. 4) Kolhydrater är en av de tre energibärarna i maten, de andra två är fett och protein. Proteiner är kroppens byggstenar. Det är viktigt att man får i sig en mängd varje dag. Fett ger energi men förutom det är fett viktigt också för fettlösliga vitaminer (A,D,E och K) och antioxidanter. a. Miksi vilja on hyvä energianlähde? Varför är spannmål en bra energikälla? 4 b. Mitä ravintoaineita vilja sisältää? Vilka näringsämnen finns i spannmål? c. Mitä ravintoaineita viljassa yleisesti ottaen on eniten, mitä vähiten? Vilka näringsämnen finns det generellt mest av i spannmål, vilka minst? d. Missä viljalajeissa on eniten ja vähiten… Vilket sädesslag innehåller mest och minst… I proteiinia / proteiner? __________________________________________________ II hiilihydraatteja / kolhydrater?____________________________________________ III rasvaa / fett? _________________________________________________________ IV kuituja / fibrer? _______________________________________________________ e. Miten täysjyvävehnä ja vaalea vehnä eroavat toisistaan? Hur skiljer sig fullkorns vete och ljust vete? f. Kumpi sinusta on parempi vaihtoehto, miksi? Vilkendera är ett bättre alternativ enligt din mening, varför? g. Mikä taulukon viljoista on mielestäsi ravintoarvoiltaan paras? Vilket av sädesslagen i tabellen har bäst näringsvärde enligt din mening? 5 C Jordbruk (s. 5) a. Miten Suomen kasvukausi eroaa monista muista maista? Mitä vaikutuksia sillä on? Hur skiljer sig växtsäsongen i Finland och växtsäsongen i flera andra länder? b. Mitkä tekijät vaikuttavat viljeltävän viljan valintaan? Vilka faktorer påverkar valet av grödan? c. Suomenna ja selitä seuraavat käsitteet. Milloin ne ovat ajankohtaisia? Översätt till finska och förklara följande begrepp. När är de aktuella? 1) direktsådd: ___________________________________________________________ 2) markbearbetning: _ ____________________________________________________ ____________________________________________________________ 3) harvning: ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ d. Millä tavoin rikkaruohoja voidaan torjua? Hur kan ogräsbekämpningen ske? e. Selitä viljan tie kylvämisestä myyntiin. Förklara sädens väg från sådd till försäljning. 6 D Odlingssätt (s. 5) a. Miten perinteinen viljely ja luomuviljely eroavat toisistaan? Hur skiljer sig konventionell odling och ekologisk odling? b. E Kasvit tarvitsevat typpeä kasvaakseen. Miten luomuviljelijä voi tyydyttää kasvien typen tarpeen? Växter behöver kväve för att de ska kunna växa. Hur kan en ekologisk odlare tillgodose växternas kvävebehov? Spannmålens olika användningsområden (s. 6) a. Mihin tarkoituksiin teollisuus käyttää ostamaansa viljaa? Till vilka ändamål använder industrin spannmål? b. Mihin ruista käytetään pääasiallisesti? Vad används råg i huvudsak till? c. Mitkä viljalajit ovat monipuolisimpia käytön perusteella? Mihin niitä käytetään? Vilka sädesslag är till sina användningsmöjligheter de mest mångsidiga? Vad används de till? 7 F Kvalitetsmätare på spannmål (s. 7) a. Millä tekijöillä viljan laatua voidaan mitata? Vilka kvalitetsmätare kan användas på spannmål? b. Selitä seuraavat sanat: falltal, glutenhalt, Zeleny-tal, proteinhalt. Miten nämä vaikuttavat leipäviljan ominaisuuksiin? Förklara följande ord: falltal, glutenhalt, Zeleny-tal, proteinhalt. Hur påverkar dessa brödsädens kvalitet? c. Kuvaile laadukas leipävilja. Beskriv brödsäd av god kvalitet. 8 G Småskaligt surdegsbakande (s. 13) a. Millaisia tuotteita leipomo Aromassa valmistetaan? Hurdana produkter produceras i bageriet Aroma? b. Miksi työpäivä leipomossa alkaa kuudelta? Varför börjar bagarnas arbetsdag klockan sex? c. Mitä erityistä leipomon kahvilassa on? Vilken specialitet finns på bageriets café? d. Mitkä tuotteet ovat trendikkäitä juuri nyt leipomoalalla? Vilka trender kan ses inom bageribranschen just nu? e. Miten Aroma suhtautuu erilaisiin dieetteihin? Hur förhåller sig Aroma till olika slags dieter? 9 H Förena meningar till rätt sädesslag (vete, havre, korn, råg) (s. 8–12) vete / havre / korn / råg Har varit symbol för rikedom. vete / havre / korn / råg Den inhemska sorten klarar finska vintern bra. vete / havre / korn / råg Kan odlas i hela Finland. vete / havre / korn / råg Hela korn får inte ätas utan uppvärmning. vete / havre / korn / råg Ges som gåva till den som flyttar. vete / havre / korn / råg Används idag främst till foder och malt. vete / havre / korn / råg Råvara till öl och whiskey. vete / havre / korn / råg Finlands viktigaste brödsäd. vete / havre / korn / råg Rieska bakas av detta. vete / havre / korn / råg Svår att använda vid bakning. vete / havre / korn / råg Lämpar sig bra till surdegar. vete / havre / korn / råg Innehåller mycket socker. vete / havre / korn / råg Det yngsta av sädesslagen. vete / havre / korn / råg Ursprungligen ogräs. vete / havre / korn / råg Innehåller mycket fett av god kvalitet. vete / havre / korn / råg Har goda bakningsegenskaper. vete / havre / korn / råg Har rikligt med elastiskt gluten. vete / havre / korn / råg Saknar gluten. vete / havre / korn / råg Innehåller gluten i måttliga mängder. vete / havre / korn / råg Odlad i Finland blir proteinhalten av världsklass. vete / havre / korn / råg Tål kyla. vete / havre / korn / råg Första fynden i Finland redan ca 2500 år sedan. vete / havre / korn / råg Odlades främst i egentliga Finland på 1700-talet. vete / havre / korn / råg Var det mest odlade sädesslaget i Finland i början av 1900-talet. vete / havre / korn / råg De äldsta fynden i Finland från 300-talet. vete / havre / korn / råg Vårt viktigaste spannmål ända till 1700-talet. vete / havre / korn / råg En av världens äldsta odlingsväxter. vete / havre / korn / råg Finlands äldsta spannmål. vete / havre / korn / råg Har odlats i 6000 år i Kina och Egypten. vete / havre / korn / råg Kom till Europa för ca 5000 år sedan. vete / havre / korn / råg Kom till östra Finland genom Tyskland och Baltien. 10 KORSORD Fyll i korsorden och översätta nyckelordet till finska. I Spannmålens näringsinnehåll, jordbruk, odlingssätt (s. 4–5) råvaran för popcorn > naturenligt odlingssätt > växtens oanvändbara delar avskiljs från frön > används för att få bättre skörd > spannmål innehåller rikligt > växter man inte vill ha > spannmål som har sitt naturliga skal kvar > för jordbrukaren är höst > Nyckelordet på finska: ______________________________________________ 11 J Stråsädens växtstadier, odling av spannmål, användningsområden (s. 5–6) en brödsäd > blir synlig efter sådden > människornas mat > köper spannmål > sädeskorn bildas i ett > sädens färg när den är mogen > djurens mat > bruka jord > tillverkas av vete och korn > Nyckelordet på finska: ______________________________________________ K Kvalitetsmätare på spannmål (s. 7) vanligen 13 % > ett sädesslag som används bl.a. till bakning > egenskap som betyder att råvaran håller sig > god en viss tid spannmålens arom eller doft > spannmål som luktar unket > en av de viktigaste kvalitetsfaktorerna för brödsäd > ger vetemjölet förmågan att bilda en bra deg > näringsämne som är viktigt också för bakningskvaliteten > Nyckelordet på finska: ______________________________________________ 12 L Sädesslagen (s. 8–12) a. vete som odlas mest i Finland > en art i vetesläktet > en planta, t.ex. vete > det äldsta odlade vetet > Nyckelordet på finska: ______________________________________________ b. många är allergiska mot denna växt > husdjur > havre innehåller dessa, t.ex. A, D, E > en växt som man inte vill ha > skallös havre > Nyckelordet på finska: ______________________________________________ c. området eller regionen t.ex. kring någon stad > djurens mat > början till en växt > rieska > Nyckelordet på finska: ______________________________________________ d. bakas av spannmål > ges till andra > massa för bakning > Nyckelordet på finska: ______________________________________________ 13 VOKABULÄR M Ta reda på vad följande ord betyder och förklara orden för ditt par. Låt honom/henne gissa vilket ord du menar. Ordet spannmål, spannN målens näringsinnehåll, jordbruk, odlingssätt (s. 4–5) Odling av spannmål, användningsområden, kvalitetsmätare (s. 6–7) 1. djurfoder 1. sädeslag 2. fullkornsprodukter 2. åkerareal 3. växtsäsong 3. industrin 4. väderförhållanden 4. livsmedel 5. plöjning 5. brödsäd 6. bekämpning 6. bakningsegenskaper 7. skördetröska 7. bakningsduglighet 8. besprutning 8. hållbarhet 9. skadedjur 10.växtskyddsmedel 11. gödsel 12.kväve O Vete, havre, korn, råg (s. 8–12) 1. jordmån 2. skörd 3. proteinhalt 4. köldtålig 5. hälsoeffekt 6. glutenintolerant 7. odlingsväxt 8. vinna terräng 9. tunnbröd 10.sydvästra Finland 11. aromrik 12.hybrid 14 P Q R Etsi teksteistä seuraavat sanat ja sanonnat. kirjoita ne ruotsiksi. Vete (s. 8) olla peräisin jostakin ______________________________________________ hedelmällinen, rehevä ______________________________________________ arkipuheessa ______________________________________________ leipävilja ______________________________________________ kasvuolosuhteet ______________________________________________ maaperä ______________________________________________ maailmanluokkaa ______________________________________________ Havre (s. 10) rikkaruoho ______________________________________________ on peräisin ______________________________________________ kauran viljely ______________________________________________ karja ______________________________________________ kylmänkestävä ______________________________________________ vesiliukoinen ______________________________________________ terveysvaikutus ______________________________________________ kuoreton ______________________________________________ rasvapitoisuus ______________________________________________ lämpökäsitellä ______________________________________________ varastointiaika ______________________________________________ Korn (s. 11) viljelykasvi ______________________________________________ alun perin ______________________________________________ ohranjyvä ______________________________________________ turun seutu ______________________________________________ voittaa alaa ______________________________________________ ainoa ______________________________________________ 15 S etupäässä ______________________________________________ ohralta puuttuu ______________________________________________ perinteisesti ______________________________________________ Råg (s. 12) tietyissä osissa ______________________________________________ lounais-suomi ______________________________________________ hyvän onnen toivotus ______________________________________________ vaatimattomampi ______________________________________________ kylmempi ilmasto ______________________________________________ yhtä suuressa laajuudessa ______________________________________________ soveltuu hyvin ______________________________________________ hapantaikina ______________________________________________ keskieurooppalainen risteytys ______________________________________________ T Sanamato a Etsi sanat sanomadoista JAJPRÅGJKPFJGJPDINKELOHFDHHAVREJFJBKORNNAOPFDGPAMAJSJBFBSPELTNJJBHIRSBFOVETEBJJB POHFLINGAURIEONVGRYNOERIOHDJKDMJÖLTROENCJFLDFPSDNKORNUETEGWBKLIPIUAPBVBFVAB GLUTENESTÄRKELSEIERPROTEINERFRFETTSOFIBRERBFMINERALEREIEVITAMINEROIRJKOLHYDRATER ERTGRÖTDNMYSLIKLDYBRÖDLJSEMLATSIDUVÄLLINGUYGRYTAWEPIROGERGKLBAKELSERNERKAKOR b Ryhmitä sanamadosta löytyneet sanat otsikoiden alle a) sädeslagen b) sädesprodukter c) näringsämnen d) maträtter 16 BILDER U Stråsädens växtstadier (s. 5) I vilken ordning växer säden? Namnge växtstadier ovanför bilder och sätt följande beskrivningar i rätt ordningsföljd under bilden. ● > ● > ● > a. Flera ax kommer till. b. Växten bildar nya skott. c. Säden är klar för att tröskas. d. Skotten blir synliga. e. Säden ändrar färg från grön till brun. f. Blomningen. g. Sädeskorn bildas. h. Pollinationen sker. ● > ● > ● > ● > ● 17 V Vete, havre, korn, råg (s. 8–12) Namnge de olika sädesslagen. Skriv namnet under bilden. ● ● ● ● Vilken beskrivning passar till sädesslagen? Sätt under den rätta bilden. a. Dess korn sitter i ett tvåsidigt ax och varje korn omsluts av ett skal som bär på sträva borst som alla är ungefär lika långa. Borsten slutar på olika höjd i axet. b. Borsten på småaxen i axets nedre del är längre än på de övre, så att alla borst slutar på ungefär samma höjd. c. Småaxen är oskaftade, sitter samlade och saknar tydliga borst. d. Vippan är stor och allsidig. Axen saknar vanligen borst. Kuvaile kuvassa oleva vilja parillesi niin että hän tunnistaa sen kuvasta. 18 W Foto Bilden föreställer sådd. a. Vilken årstid är det? Hur ser du det i bilden? b. Beskriv naturen och vädret i bilden. Vad kan finns utanför bilden? c. Vem kör traktorn? Vad annat kan tillhöra den personens arbete? d. Gör en ordlista om bilden, samla in både substantiv och adjektiv. 19 RECEPT X Översätt understrykta ord till finska (s. 26) Speltbaguetter med nässlor ___________________________________ 50 g jäst ___________________________________ 6 dl fingervarmt vatten ___________________________________ 3 msk rypsolja ___________________________________ 1 msk honung ___________________________________ 1 msk salt 200 g nässlor (cirka 1 liter nyplockade) 5 dl siktat mjöl av spelt eller emmer ___________________________________ 7 dl vetemjöl Förväll nässlorna: Koka upp 6 dl vatten, ___________________________________ tillsätt nässlor, låt småkoka 3 minuter. ___________________________________ Sila av vattnet men spara det till brödet och låt svalna av lite. Finhacka nässlorna och ___________________________________ ställ åt sidan. ___________________________________ 20 Smula jästen i en bunke. Häll på vattnet av ___________________________________ nässlorna (fingervarmt) och blanda om. ___________________________________ Tillsätt olja, salt, honung och nässlorna. Arbeta in mjölet till en ganska lös, men ___________________________________ smidig deg. Låt den jäsa övertäckt i cirka ___________________________________ 45 minuter. Ta upp degen på mjölat bakbord och knåda ___________________________________ den smidig. Dela den i två delar och forma ___________________________________ till längder. Lägg dem på en bakplåt och strö på lite mjöl ___________________________________ och snitta kransen med en vass kniv eller sax. _ _________________________________ Låt bröden jäsa övertäckta i cirka 30 minuter. Sätt under tiden ugnen på 250 grader och ___________________________________ ställ in en tom plåt på nedersta falsen i ugnen. ____________________________________ Sätt in plåten med baguetterna i ugnen och sänk värmen till 225 grader och ___________________________________ häll en mugg kallt vatten på den tomma ___________________________________ plåten. Öppna luckan efter tio minuter för ___________________________________ att släppa ut ångan och grädda i ytterligare ___________________________________ 10 minuter tills de fått fin färg och ___________________________________ knaprig yta. Låt dem svalna på galler utan ___________________________________ bakduk. 21 Y Kolla receptet i broschyren (s. 26) och fyll i luckorna på finska Graham_______________ 5 dl vettä 50 g __________________________________ 1 tlk suolaa 1 tlk __________________________________ 1 tlk öljyä 1 dl __________________________________ 6 dl grahamjauhoja 5 dl __________________________________ Kaada 5 dl ____________________________________ kulhoon ja lämmitä se ____________________________________ , 37 asteiseksi. ______________________________________________________ . Sekoita joukkoon ______________________________________________________ . Kaada sekaan ________________________________ ja sekoita. Jatka sekoittamalla joukkoon grahamjauhot ja vehnäjauhot ________________________________ kunnes saat _______________________________________ ja se irtoaa _____________________ . Anna kohota peitettynä ________________________________ . Alusta taikina ____________________________________________ ja tee _____________________ . ________________________________ peitettynä leivinpaperilla peitetyillä pelleillä noin 30 minuuttia. _______________________________________________________ . Paista 8–10 minuuttia 250 asteessa. Anna jäähtyä _______________________________ ___________________________________ . 22 Z Översätt understrykta ord till finska. Kolla receptet (s. 20) och sök, översätt och böj verben i receptet. Tunnbröd (16 st) 8 dl kornmjöl __________________ 1½ tsk salt __________________ 4 dl vetemjöl ½ dl sirap __________________ 5 dl surmjölk __________________ __________________ 3 tsk bakpulver __________________ _________ = ______________ ; _____________________________________________ _________ = ______________ ; _____________________________________________ _________ = ______________ ; _____________________________________________ _________ = ______________ ; _____________________________________________ _________ = ______________ ; _____________________________________________ _________ = ______________ ; _____________________________________________ _________ = ______________ ; _____________________________________________ _________ = ______________ ; _____________________________________________ _________ = ______________ ; _____________________________________________ _________ = ______________ ; _____________________________________________ Å Kolla receptet i broschyren (s. 27) och fyll i luckorna på finska ________________ maito 2 dl kaura ____________________________ 8 dl vettä 1 __________________________________ 1 rkl __________________________________ (obs! krm = kryddmått) ______________________________________________________ mikseriin ja sekoita kunnes _________________________________________________ (noin 1 minuutti). Juo kauramaito ______________________________ tai siivilöi se _________________ ______________________________________________________. 23 Ä Kolla receptet i broschyren (s. 25) och svara på frågorna på finska a. Mitä aineksia tarvitset marthalimpun leipomiseen? b. Mitkä kaksi ainesta sekoitetaan ensin keskenään? c. Millainen taikinasta pitää tulla? d. Kuinka monta limppua taikinasta saa? e. Kauanko taikina saa kohota? f. Kauanko taikinaa paistetaan? g. Mitä voi tehdä, jos leivistä tulee uunissa liian tummia? h. Missä vaiheessa limput sivellään siirappivedellä? i. Miten kauan limput säilyvät? 24 ORDLISTA SANASTO ekonomisk taloudellinen elastisk elastinen, kimmoisa enastående ainutlaatuinen a en agn (2) akana en energikälla (1) energianlähde en aktivitet (3) toiminta ett enzym (3) entsyymi anspråkslös vaatimaton en areal (3) pinta-ala f en faktor (3) tekijä aromrik aromikas ett falltal (5) sakoluku (viljan itämisaste) en art (3) laji festlig juhlava, rattoisa avfall, -et jäte fetma, -n lihavuus avskilja (II) erotella, erottaa en fetthalt (3) rasvapitoisuus ett ax (5) tähkä (gå i ax – tähkiä) en fiber (3*) kuitu fjolåret viime vuosi leivonta en flinga (1) hiutale muokata, möyhentää, työstää ett foder (5) (eläin)rehu framgå (IV) ilmetä, selvitä, käydä ilmi en befolkning (2) väestö ett frö (4) siemen en befruktning (2) hedelmöitys fukt, -en kosteus ett begrepp (5) käsite fullkornsmjöl, -et täysjyväjauho behålla (IV) säilyttää ett fynd (5) löytö en bekämpning (2) torjunta fördelaktig suopea, suotuisa en besprutning (2) ruiskutus förenkla (I) yksinkertaistaa bestockning, -en pensastuminen, pensoit tuminen en förfrukt (3) esikasvi en förmåga (1) kyky ett betalningsmedel (5) maksuväline förorsaka (I) aiheuttaa blomma (I) kukkia (myös kukka jos substantiivi) förvara (I) säilyttää boskap, -en karja g en genomskärning (2) läpileikkaus en brodd (2) oras gluten, -et gluteeni broddskjutning, -en oraalle nouseminen, orastuminen en grodd (2) itu grov karkea, karhea bränna (IV) kärventää, polttaa ett gryn (3/5) ryyni brödsäd, -en leipävilja gräddning, -en bördig hedelmällinen, satoisa paisto (leivän, laatikko ruoan) en gröda (1) laiho; kasvava vilja b en bakning (2) bearbeta (II) d en deg (2) taikina gröt, -en puuro degig tahmea, taikinainen gödsel, -n lannoite ett djurfoder (5) eläinrehu duglighet, -en kelpoisuus, kelvollisuus h en halt (3) pitoisuus e eftertanke, -n en harvning (2) haraus, karhinta harkinta, ajattelu havre, -n kaura en egenskap (3) ominaisuus ett/en hektar (5) hehtaari ekologisk ekologinen, luonnon mukainen hirs, -en hirssi 25 säilyä (kestää pilaantu matta) l lagra (I) varastoida, säilyttää hållbarhetstid, -en säilyvyysaika ett livsmedel (5) elintarvike en hälsoeffekt (3) terveysvaikutus en lukt (3) haju hälsofarlig terveydelle vaarallinen härröra (II) juontua (olla peräisin) m mala (II) jauhaa härskna (I) härskiintyä malt, -et/-en mallas hö, -et/-t heinä maltkorn, -et mallasohra höstsäd, -en syysvilja matsvinn, -et ruokahävikki mekanisk mekaaninen, koneellinen hålla sig (IV) i ett inbördeskrig (5) kansalaissota, sisällissota Mellanöstern Lähi-itä ingå (IV) sisältyä, kuulua ett mineralämne (4) kivennäisaine inhemsk kotimainen mjöl, -et jauho inland, -et sisämaa mogna (I) kypsyä inleda (III) aloittaa mognad, -en kypsyys j en jordart (3) mustig mehevä, mehukas maalaatu, maalaji myndigheter, -na viranomaiset, virkavalta ett jordbruk (5) maanviljely möglig homeinen en jordbrukare (5) maanviljelijä en jordmån (3) maaperä n naturlig aito, luonnollinen järn, -et rauta nybakad vastaleivottu jäsa (II) nousta (taikinasta), kohota (taikinasta) en näringshalt (3) ravinnepitoisuus ett näringsinnehåll (5) ravinnesisältö en jäsning (2) kohoaminen ett näringstillskott (5) lisäravinne jäst, -en hiiva närproducerad lähituotettu k kemisk kemiallinen nöd, -en hätä klassificera (I) luokitella o odla (I) viljellä kli, -et/-t lese en odling (2) viljely ett klimat (5) ilmasto ofarlig vaaraton en klistring (2) liisteröinti ogräs, -et rikkaruoho en klöver (5) apila knapphet niukkuus, rajallisuus p en pirog (3) piirakka en kolhydrat (3) hiilihydraatti en plöjning (2) kyntäminen konventionell perinteinen, tavanomainen pollinera (I) pölyttää korn, -et ohra, jyvä en privatperson (3) yksityishenkilö kost, -en ruokavalio på basis av jnk perusteella ett krigsår (5) sotavuosi ett kriterium (3) kriteeri r reglera (I) säädellä en kvalitet (3) laatu, ominaisuus en rikedom (2) rikkaus kväve, -t typpi rosta (I) paahtaa kännetecknande ominainen, tunnusomainen ett råd (5) neuvo köldtålig kylmänkestävä, pakkasenkestävä råg, -en ruis rågvete, -t ruisvehnä 26 t tappa (I) hukata, menettää en temperatur (3) lämpötila en sammansättning, -ar koostumus, kokoonpano till vardags arkisin ett samtalsämne, -n puheenaihe ett tillfälle (4) tilaisuus seghet, -en sitkeys tillåta (IV) sallia en semla (1) sämpylä torr kuiva en silo (3) siilo totalförbjuda (IV) kieltää kokonaan en sjukdom (2) sairaus en tunna (1) tynnyri ett skadedjur (5) tuhoeläin ett tunnbröd (5) ohutleipä ett skal (5) kuori tåla (II) kestää, sietää en skatt (3) vero töjbar venyvä ett skifte (4) maapalsta ett skott (5) verso u ett underlag (5) alusta, perusta skrädmjöl, -et lestyjauho unken tunkkainen, ummehtunut skyddad suojeltu uppnå (III) saavuttaa skör hauras uppta (IV) ottaa jhnk kuuluvaksi en skörd (2) sato, sadonkorjuu ett ursprung (5) alkuperä en skördetid (3) sadonkorjuuaika utföra (II) suorittaa en skördetröska (1) leikkuupuimuri utpräglad selväpiirteinen slå fel (IV) epäonnistua spannmål, -en vilja v ett val (5) valinta spara (I) säästää en vall (2) kylvönurmi spelt spelttivehnä valsa (I) valssata späd hento variera (I) vaihdella ett stadium (3) aste, vaihe vederbörande asianomainen stenålder, -n kivikausi vete, -t vehnä stråsäd, -en korsivilja en vippa (1) röyhy en stubb (2) sänki volym, -en tilavuus stämpla (I) leimata, merkata väderförhållanden, -a sääolosuhteet stärkelse, -n tärkkelys värdefull arvokas, kallisarvoinen sur hapan en världsklass (3) maailmanluokka en surdeg (2) hapantaikina växa (II) kasvaa en surhetsgrad (3) happamuusaste en växtföljd (3) kasvijärjestys, viljelykierto sval viileä en växtperiod (3) kasvukausi svälla (II) turvota svält, -en nälkä, nälänhätä så (III) kylvää en sådd (3) kylväminen sålla (I) seuloa, siivilöidä säd, -en vilja ett sädesslag (5) viljalaji en råvara (1) s salt, -et raaka-aine suola ett växtskyddsmedel (5) kasvinsuojeluaine en växttid (3) kasvuaika å en åker (2*) pelto ö överflöd, -et runsaus, ylenpalttisuus överlevnad, -en eloonjääminen en övertygelse (3) vakaumus 27 FACIT – spannmål A Ordet spannmål a. Viljaa käytettiin ennen verojen maksuvälineenä, jota mitattiin mittayksiköllä spann. Yksi tynnyri oli noin 147 litraa ja puolikasta tynnyriä kutsuttiin nimityksellä spann, joka oli siis n. 73,5 litraa. b. Spannmål tarkoittaa viljaa; niin korsiviljaa kuin esim. maissia, riisiä ja hirssiä. B Spannmålens näringsinnehåll a. Vilja on edullista ja siinä on runsaasti hiilihydraatteja ja vähän rasvaa. b. Hiilihydraatteja, rasvaa, proteiinia, runsaasti kuituja, mineraaleja, vitamiineja. c. Tärkkelystä eli hiilihydraatteja on eniten (54–84%), vähiten on rasvaa (1–7 %). d. Missä viljalajeissa on eniten ja vähiten… I proteiinia: eniten voi olla kaurassa, vähiten täysjyvärukiissa II hiilihydraatteja: eniten vehnässä, vähiten kaurassa ja täysjyvärukiissa III rasvaa: eniten kaurassa, vähiten vehnässä, IV kuituja: eniten täysjyvärukiissa, vähiten vehnässä e. Täysjyvävehnässä on enemmän rasvaa, runsaasti enemmän kuituja ja vähemmän hiili hydraatteja kuin vaaleassa vehnässä. C Jordbruk a. Suomessa alkukesällä sataa vähän ja syksyllä paljon. Monissa muissa maissa on päin vastoin: keväällä sataa paljon ja syksyllä vähän. Kasvukausi jää Suomessa lyhyeksi, muualla kasvukausi on pitkä, ja vilja täytyy Suomessa kuivata ennen varastointia. b. Esikasvi, vallitsevat sääolosuhteet, maaperäkartoitus (analyysi maaperän ravinne pitoisuudesta, happamuusasteesta ja maalajista) c. Suomenna ja selitä. 1) suorakylvö; kylvö suoraan edellisen vuoden nurmeen. Keväällä. 2) maanmuokkaus; esim. kyntäminen, sängen muokkaus. Syksyllä tai keväällä. 3) äestäminen/karhinta; maan pehmentäminen ja hienontaminen kyntämisen jäljiltä. Keväällä. d. Mekaanisesti (ilman torjunta-aineita) tai kemiallisesti (torjunta-aineilla). e. Vilja kylvetään. Kasvettuaan ja kypsyttyään vilja kerätään leikkuupuimurilla. Jo puimisen aikana puimuri erottelee jyvät kasvin muista osista. Vilja kuivataan kuivaamossa, jonka jälkeen se varastoidaan kuivaan ja viileään paikkaan odottamaan myyntiä. Kuivattu vilja voi säilyä hyvänä vuosia. 28 D Odlingssätt a. Perinteinen viljely sallii kasvinsuojeluaineiden ja kauppalannoitteiden käytön. Luomuviljely ei salli sellaisten mineraalilannoitteiden käyttöä, jotka eivät ole luontaista alkuperää, myös kasvinsuojeluaineiden käyttö on vahvasti säännösteltyä. b. Luomulannoitteilla sekä viljelykierrolla. Kierron alussa viljellään kasveja, jotka jättävät typpeä maaperään. Seuraavana vuonna viljellään kasveja, jotka ottavat typpeä maaperästä jne. E Spannmålens olika användningsområden a. Elintarvikkeisiin ja eläinrehuun sekä muuhun käyttöön, esim. tärkkelykseen, alkoholi tuotantoon ja olueen. b. Elintarvikkeisiin leipäviljana c. Vehnä ja ohra. Vehnää käytetään sekä eläinrehuun että elintarvikkeisiin (esimerkiksi leipäviljana) ja muussa käytössä tärkkelykseen, alkoholituotantoon ja olueen. Ohraa käytetään pääasiallisesti eläinrehuun ja muuhun tuotantoon kuten tärkkelykseen ja olueen mutta myös elintarvikkeisiin jossain määrin. F Kvalitetsmätare på spannmål a. Haju, kosteuspitoisuus, sakoluku (viljan itämisaste), gluteenipitoisuus (sitkopitoisuus), Zeleny-luku ja proteiinipitoisuus (valkuainen). b. Falltal: sakoluku, viljan itämisaste. Korkea sakoluku tarkoittaa, että leipä kypsyy paistet taessa; tärkkelys liisteröityy. Glutenhalt: gluteenipitoisuus, sitkopitoisuus. Gluteeni muodostaa veden kanssa elastisen ja sitkeän massan; gluteenipitoisesta viljasta saa hyvän taikinan. Zeleny-tal: Zeleny-luku, kuvaa gluteeniproteiinin laatua ja määrää; korkea Zeleny-luku tarkoittaa hyvälaatuista gluteenia. Proteinhalt: proteiinipitoisuus, vaikuttaa lähinnä vehnän leivottavuuteen; korkea proteiinipitoisuus sitoo vettä ja kestää leipomista, vaikuttaa hiivaleivän kokoon ja rakenteeseen. c. Haju: ei tuoksu tunkkaiselle (homeiselle) tai palaneelle. Kosteuspitoisuus: peruskosteus on 13 %. Sakoluku: korkea sakoluku, jotta leipä kypsyy. Gluteenipitoisuus: leipomiseen kelpaavan viljan gluteenipitoisuus on yleensä 15–35 %, yli 30 % pitoisuus on todella hyvä. Zeleny-luku: korkea zeleny-luku, yleensä 30–70. Proteiinipitoisuus: 12–13 % proteiinipitoisuus. 29 G Småskaligt surdegsbakande a. Lähituotettuja leipiä ja muita leivonnaisia. Päivittäin valmistetaan myös hapantaikinaleipää. b. Jotta asiakkaat voivat ostaa tuoretta leipää koko päivän, myös töiden jälkeen saadakseen lämmintä leipää päivällispöytään. c. Lasiseinä, jonka läpi näkee leipomon hiivakorit ja kuplivat hapantaikina-astiat. d. Sesongin mukaan, esimerkiksi nokkosella tai raparperilla, maustetut leivät. Kovakuoriset leivät. Myös hapantaikinaleivät. e. Aroma ottaa etäisyyttä dieetteihin. Nyt on pinnalla pidättäytyä leipätuotteista, mutta Marian mielestä kohtuus kaikessa tuo hyvinvoinnin. H Förena meningar till rätt sädesslag (vete, havre, korn, råg) Har varit symbol för rikedom. RÅG Den inhemska sorten klarar finska vintern bra. RÅG Kan odlas i hela Finland. KORN Hela korn får inte ätas utan uppvärmning. RÅG Ges som gåva till den som flyttar. RÅG Används idag främst till foder och malt. KORN Råvara till öl och whiskey. KORN Finlands viktigaste brödsäd. VETE Rieska bakas av detta. KORN Svår att använda vid bakning. KORN Lämpar sig bra till surdegar. RÅG Innehåller mycket socker. RÅG Det yngsta av sädesslagen. HAVRE Ursprungligen ogräs. HAVRE Innehåller mycket fett av god kvalitet. HAVRE Har goda bakningsegenskaper. VETE Har rikligt med elastiskt gluten. VETE Saknar gluten. HAVRE Innehåller gluten i måttliga mängder. RÅG Odlad i Finland blir proteinhalten av världsklass. VETE Tål kyla. HAVRE Första fynden i Finland redan ca 2500 år sedan. RÅG Odlades främst i egentliga Finland på 1700-talet. VETE Var det mest odlade sädesslaget i Finland i början av 1900-talet. HAVRE De äldsta fynden i Finland från 300-talet. HAVRE, VETE Vårt viktigaste spannmål ända till 1700-talet. KORN En av världens äldsta odlingsväxter. KORN Finlands äldsta spannmål. KORN Har odlats i 6000 år i Kina och Egypten. VETE Kom till Europa för ca 5000 år sedan. VETE Kom till östra Finland genom Tyskland och Baltien. HAVRE 30 I Spannmålens näringsinnehåll, jordbruk, odlingssätt MAJS – råvaran för popcorn EKOLOGISK – naturenligt odlingssätt TRÖSKNING – växtens oanvändbara delar avskiljs från frön GÖDSEL – används för att få bättre skörd FIBRER – spannmål innehåller rikligt OGRÄS – växter man inte vill ha FULLKORN – spannmål som har sitt naturliga skal kvar SKÖRDETID – för jordbrukaren är höst = JORDBRUK – maanviljely J Stråsädens växtstadier, odling av spannmål, användningsområden RÅG – en brödsäd SKOTT – blir synlig efter sådden LIVSMEDEL – människornas mat INDUSTRIN – köper spannmål AX – sädeskorn bildas i ett BRUN – sädens färg när den är mogen FODER – djurens mat ODLA – bruka jord ÖL – tillverkas av vete och korn = ÅKERAREAL – peltopinta-ala K Kvalitetsmätare på spannmål FUKTHALT – vanligen 13 % BRÖDVETE – ett sädesslag som används bl.a. till bakning HÅLLBARHET – egenskap som betyder att råvaran håller sig god en viss tid LUKT – spannmålens arom eller doft MÖGLIG – spannmål som luktar unket FALLTAL – en av de viktigaste kvalitetsfaktorerna för brödsäd GLUTEN – ger vetemjölet förmågan att bilda en bra deg PROTEIN – näringsämne som är viktigt också för bakningskvaliteten = KVALITET – laatu 31 L Sädesslagen a. VÅRVETE – vete som odlas mest i Finland SPELT – en art i vetesläktet VÄXT – en planta, t.ex. vete ENKORN – det äldsta odlade vetet = VETE – vehnä b. HÖ – många är allergiska mot denna växt BOSKAP – husdjur VITAMIN – havre innehåller dessa, t.ex. A, D, E OGRÄS – en växt som man inte vill ha NAKEN – skallös havre = HAVRE – kaura c. TRAKTEN – området eller regionen t.ex. kring någon stad FODER – djurens mat FRÖ – början till en växt TUNNBRÖD – rieska = KORN – ohra d. BRÖD – bakas av spannmål GÅVA – ges till andra DEG – massa för bakning = RÅG – ruis M Ordet spannmål, spannmålens näringsinnehåll, jordbruk, odlingssätt 1. Djurfoder – djurens mat, det man matar djuren med. 2. Fullkornsprodukter – t.ex. bröd eller pasta som tillverkats av spannmål som har sitt naturliga skal/kli kvar. 3. Växtsäsong – tidsperioden då spannmålet växer 4. Väderförhållanden – saker som påverkar växten, t.ex. regn, köld, torka 5. Plöjning – bearbetning av åkermarken innan man sår 6. Bekämpning – ett försök av bli av med oönskade växter, smådjur eller växtsjukdomar 7. Skördetröska – en maskin som avskiljer växtens övriga delar från frön 8. Besprutning – ett sätt att bekämpa t.ex. växtsjukdomar 9. Skadedjur – smådjur som skadar skörden 10. Växtskyddsmedel – t.ex. sprutningsmedel som avdödar skadedjur eller bakterier eller skyddar spannmålen mot dem 11. Gödsel – medel som används för att få bättre skörd 12. Kväve – grundämne som alla växter behöver och som kan tillföras till marken genom växtföljd eller gödselmedel 32 N Odling av spannmål, användningsområden, kvalitetsmätare 1. 2. 3. 4. 5. 6. Sädeslag – växter vars frön används som mat, t.ex. råg, havre, korn, vete Åkerareal – storleken av mark som används för odling Industrin – framställning av produkter, använder råvaror av olika slag Livsmedel – mat, det som människor äter Brödsäd – säd som används till att baka bröd Bakningsegenskaper – faktorer som påverkar hur lätt/svårt det är att baka någon säd, beror t.ex. på hur mycket gluten spannmålet innehållet 7. Bakningsduglighet – egenskap hos brödsäd, vete måste innehålla tillräckligt med gluten för att den kan användas i bakning 8. Hållbarhet – egenskap hos säd; god hållbarhet betyder att säden håller sig bra länge. O Vete, havre, korn, råg 1. Jordmån – den del av jorden som utgör grunden till odling. 2. Skörd – insamling av växter som man har odlat t.ex. på åkrar, samlas ofta på hösten. 3. Proteinhalt – hur mycket protein säd innehåller, är av betydelse främst vid bedömning av vetets bakningskvalitet. 4. Köldtålig – t.ex. växter som tål kyla 5. Hälsoeffekt – t.ex. mat kan påverka människans hälsa på ett positivt sätt 6. Glutenintolerant – kallas också för celiakier, de kan inte äta säd som innehåller gluten 7. Odlingsväxt – växt som man odlar 8. Vinna terräng – sprida sig, bli större 9. Tunnbröd – rieska, bröd som är tunn 10. Sydvästra Finland – den del av Finland som omfattar Satakunda och Egentliga Finland, alltså regionen kring Åbo och Björneborg. 11. Aromrik – innehåller flera aromer, smakar starkt 12. Hybrid – korsning av två arter P Vete olla peräisin jostakin = härstamma från hedelmällinen, rehevä = bördig arkipuheessa = i vardagstal leipävilja = brödvete kasvuolosuhteet = växtförhållanden maaperä = jordmån maailmanluokkaa = världsklass (vara av världsklass) 33 Q Havre rikkaruoho = ogräs on peräisin = ha sitt ursprung i kauran viljely = havreodling karja = boskap kylmänkestävä = köldtålig vesiliukoinen = vattenlöslig terveysvaikutus = hälsoeffekt kuoreton = skallös rasvapitoisuus = fetthalt lämpökäsitellä = värmebehandla varastointiaika = lagringstid R Korn viljelykasvi = odlingsväxt alun perin = ursprungligen ohranjyvä = kornfrö turun seutu = åbo-trakten voittaa alaa = vinna terräng ainoa = det enda (av) etupäässä = främst ohralta puuttuu = korn saknar perinteisesti = traditionellt S Råg tietyissä osissa = i vissa delar (av) lounais-suomi = sydvästra finland hyvän onnen toivotus = en önskan om lycka (till någon) vaatimattomampi = anspråkslösare kylmempi ilmasto = ett kallare klimat yhtä suuressa laajuudessa = i lika stor utsträckning soveltuu hyvin = lämpa sig bra (till) hapantaikina = surdeg keskieurooppalainen risteytys = mellaneuropeisk hybrid 34 T Sanamato a. Etsi sanat sanomadoista JAJPRÅGJKPFJGJPDINKELOHFDHHAVREJFJBKORNNAOPFDGPAMAJSJBFBSPELTNJJBHIRSBFOVETEBJJB POHFLINGAURIEONVGRYNOERIOHDJKDMJÖLTROENCJFLDFPSDNKORNUETEGWBKLIPIUAPBVBFVAB GLUTENESTÄRKELSEIERPROTEINERFRFETTSOFIBRERBFMINERALEREIEVITAMINEROIRJKOLHYDRATER ERTGRÖTDNMYSLIKLDYBRÖDLJSEMLATSIDUVÄLLINGUYGRYTAWEPIROGERGKLBAKELSERNERKAKOR b. Ryhmitä sanamadosta löytyneet sanat otsikoiden alle a) sädeslagen: råg, dinkel, havre, korn, majs, spelt, hirs, vete b) sädesprodukter: flinga, gryn, mjöl, korn c) näringsämnen: gluten, stärkelse, proteiner, fett, fibrer, mineraler, vitaminer, kolhydrater d) maträtter: gröt, mysli, bröd, semla, välling, gryta, piroger, bakelser, kakor U Stråsädens växtstadier I orastuminen – broddskjutning II pensastuminen – bestockning III kukkiminen – blomning IV tähkiminen – gå i ax V kypsä (tuleentuminen) – mogen I vilken ordning växer säden? D, B, A, F, H, G, E, C. d. Skotten blir synliga. b. Växten bildar nya skott. a. Flera ax kommer till. f. Blomningen. h. Pollinationen sker. g. Sädeskorn bildas. e. Säden ändrar färg från grön till brun. c. Säden är klar för att tröskas. V Vete, havre, korn, råg Vete/vehnä, C Råg/ruis, A Havre/kaura, D Korn/ohra, B 35 X Speltbaguetter med nässlor Spelttipatongit nokkosilla (maustettuna) 50 g jäst 6 dl fingervarmt vatten 3 msk rypsolja 1 msk honung 1 msk salt 200 g nässlor (cirka 1 liter nyplockade) 5 dl siktat mjöl av spelt eller emmer 7 dl vetemjöl hiivaa kädenlämpöistä vettä tlk rypsiöljyä hunajaa Förväll nässlorna: Koka upp 6 dl vatten, tillsätt nässlor, låt småkoka 3 minuter. Sila av vattnet men spara det till brödet och låt svalna av lite. Finhacka nässlorna och ställ åt sidan. ryöppää nokkoset anna kiehua hiljalleen 3 minuuttia Smula jästen i en bunke. Häll på vattnet av nässlorna (fingervarmt) och blanda om. Tillsätt olja, salt, honung och nässlorna. Arbeta in mjölet till en ganska lös, men smidig deg. Låt den jäsa övertäckt i cirka 45 minuter. murenna hiiva sekoita Ta upp degen på mjölat bakbord och knåda den smidig. Dela den i två delar och forma till längder. jauhotettu leivinpöytä jaa kahteen osaa Lägg dem på en bakplåt och strö på lite mjöl och snitta kransen med en vass kniv eller sax. Låt bröden jäsa övertäckta i cirka 30 minuter. Sätt under tiden ugnen på 250 grader och ställ in en tom plåt på nedersta falsen i ugnen. Sätt in plåten med baguetterna i ugnen och sänk värmen till 225 grader och häll en mugg kallt vatten på den tomma plåten. Öppna luckan efter tio minuter för att släppa ut ångan och grädda i ytterligare 10 minuter tills de fått fin färg och knaprig yta. Låt dem svalna på galler utan bakduk. aseta leivinpellille terävällä veitsellä siivilöityjä jauhoja anna jäähtyä hieman hienonna sekoita/työstä mukaan jauhot anna kohota peitettynä laita uuni 250 asteeseen alimmalle tasolle uunissa laske lämpö kaada mukillinen kylmää vettä avaa luukku jotta höyry pääsee ulos paista vielä 10 minuuttia rapea pinta 36 Y Grahamsämpylät 5 dl 50 g 1 tlk 1 tlk 1 tlk 1 dl 6 dl 5 dl vettä hiivaa suolaa hunajaa öljyä leseitä (kaura, vehnä, ruis) grahamjauhoja vehnäjauhoja Kaada 5 dl kylmää vettä kulhoon ja lämmitä se kädenlämpöiseksi, 37 asteiseksi. Murenna hiiva veteen. Sekoita joukkoon öljy, suola ja hunaja. Kaada sekaan kauraleseet ja sekoita. Jatka sekoittamalla joukkoon grahamjauhot ja vehnäjauhot vähitellen kunnes saat tasaisen taikinan ja se irtoaa reunoilta. Anna kohota peitettynä tunnin ajan. Alusta taikina jauhotetulla leivinpöydällä ja tee sämpylöitä. Anna kohota peitettynä leivinpaperilla peitetyillä pelleillä noin 30 minuuttia. Voitele vedellä tai maidolla. Paista 8–10 minuuttia 250 asteessa. Anna jäähtyä ritilällä leivinliinan alla. Z Tunnbröd kornmjöl vetemjöl bakpulver salt sirap surmjölk rieska ohrajauho vehnäjauho leivinjauhe suola siirappi piimä sätt = laittaa, asettaa; sätta, sätter, satte, satt blanda = sekoittaa; blanda, blandar, blandade, blandat häll (i) = kaataa; hälla, häller, hällde, hällt ta = ottaa; ta, tar, tog, tagit dela i = jakaa; dela, delar, delade, delat kavla (ut) = kaulia, kaaviloida; kavla, kavlar, kavlade, kavlat ställ = laittaa, asettaa; ställa, ställer, ställde, ställt lägg = laittaa, asettaa; lägga, lägger, lade lagt grädda = paistaa, kypsentää; grädda, gräddar, gräddade, gräddat låt = antaa (sallia); låta, låter, lät, låtit OBS! En grundregel är att man lägger det som blir liggande, ställer det som blir stående och sätter det som blir sittande. MEN man kan sätta mycket sådant som inte blir sittande och i många fall kan både ställa och sätta användas. 37 Å Kauramaito 2 dl kauraryynejä 8 dl vettä 1 maustemitta hienoa merisuolaa (maustemitta = mm) 1 rkl siirappia Kaada kaikki ainekset mikseriin ja sekoita kunnes juoma on tasainen (noin 1 minuutti). Juo kauramaito sellaisenaan tai siivilöi se kahvisuodattimen tai kankaan läpi. Ä a. b. c. d. e. f. g. h. i. piimää, kaljamaltaita, suolaa, siirappia, hiivaa, ruisjauhoja, vehnäjauhoja hiiva ja kädenlämpöinen (37 asteinen) piimä tahmea kolme 30 minuuttia ennen leipomista ja 30 minuuttia leipomisen jälkeen ennen paistamista 2 tuntia leivän päälle voi laittaa alumiinifoliota ensin kun leipiä on paistettu 1 h 20 minuuttia, uudestaan sitten kun limput otetaan uunista pois noin viikon 38 INHEMSKA SPANNMÅL – Lättlästa versionen Behåll matglädjen – ät nybakat bröd Maten är ett hett samtalsämne i dag och diskussionstrådar i sociala medier handlar allt oftare om kost. Spannmålen är ett av de livsmedel som i dag stämplats som ”inte hälsosamt”. Nya kostråd för fram att spannmål förorsakar fetma och många berättar om hur de mår bättre när de lämnat bort spannmålen. Det kan ligga ett frö av sanning i detta, men spannmål har alltid ingått i vår kost. Skillnaden är dock att vi förr inte åt som vi gör i dag. Till vardags åt man bröd av råg och korn, medan vetet sparades till festliga tillfällen. Ta vara på matglädjen! Istället för att totalförbjuda spannmålen, använd dem med efter tanke. För vad är härligare än doften och smaken av nygräddat bröd! Marika Seger Jordbrukare SPANNMÅLENS NÄRINGSINNEHÅLL Spannmål innehåller mycket kolhydrater och lite fetter. Spannmål innehåller också protein, mycket fibrer, mineraler och vitaminer. Den kemiska sammansättningen hos råg, vete och havre: % av torrsubstans Komponent Fullkorns råg Fullkorns vete Ljust vete Havre Protein 10–15 12–14 13 13–16 Fett 2–3 3 1 6–7 Stärkelse 55–65 67–70 84 54–64 Aska 2 2 0,5 2 Fibrer, 15–17 10–13 3 11–13 varav vattenlösliga 3–4 1–2 0,9–2,0 3–5 Källa: Kujala T, Rye and Health, rye.vtt.fi/rye&health.pdf 39 JORDBRUK Växtsäsongen I Finland är försommaren ofta torr och hösten våt. Det här leder till att spannmålen måste torkas för att kunna lagras. Växtsäsongen här är mycket kort, medan den i länder som producerar mycket spannmål är längre. Grödan Jordbrukaren väljer grödan hon kommer att odla på basis av många olika faktorer, bland annat förfrukten och rådande väderförhållanden. En av grunderna för val av gödslingen är en analys av markens näringshalt, surhetsgrad samt jordart. Sådd Sådden kan ske direkt i fjolårets stubb. Då talar man om så kallad direktsådd. Vanligt är också att åkern markbearbetats på hösten, t.ex. genom plöjning. Ibland kan detta också göras på våren. I sådana fall börjar man sådden på våren med harvning. Idén med harvningen är att bilda ett jämnt underlag för fröet. Efter sådden tar det ungefär 1–2 veckor innan brodden kommer upp. Växttiden varierar för olika spannmålsslag. Det finns också sädesslag som växer över vintern, exempelvis höstvete. De sädesslagen sås året innan de skördas, på hösten. Ogräsbekämpning Under sommaren kan det behövas ogräsbekämpning. Ogräsbekämpningen kan vara mekanisk eller kemisk. Skördetid När säden har nått rätt mognadsstadium skördas den med en skördetröska och torkas i en spannmålstork. Säden lagras i silon tills den säljs. Redan vid tröskningen avskiljer man fröna från växtens övriga delar. Tröskan blåser ut de övriga växtdelarna tillbaka på åkern. Torkat spannmål håller sig i många år medan mjölets hållbarhetstid är kortare. Säden förvaras torrt och svalt, skyddad från skadedjur. 40 ODLINGSSÄTT Man kan dela in sätt att odla i konventionell odling och ekologisk odling. Mycket förenklat kan man säga att konventionell odling är odling som tillåter att man använder växtskyddsmedel och handelsgödsel. I ekologisk odling är det inte tillåtet att använda mineralgödsel om det inte har naturligt ursprung. Dessutom är användningen av växtskyddsmedel begränsad. För att växter som odlas ekologiskt skall få det kväve som de behöver kan man använda organiska gödselmedel. Man kan också odla växter som tillför kväve i marken vartannat år, och växter som upptar kväve ur marken vartannat år. Den ekologiska odlingen är noga kontrollerad. Exempel på växtföljd i ekologisk odling: År Gröda Tillför kväve / Upptar kväve 1 Havre + vall Upptar kväve 2 Klövervall Tillför kväve 3 Höstsäd Upptar kväve 4 Havre Upptar kväve 5 Gröngödslingsvall Tillför kväve 6 Vete Upptar kväve ODLING AV SPANNMÅL I FINLAND I Finland odlar vi fyra olika sädeslag. Finland är världens nordligaste land där det produceras säd. År 2011 producerade vi 3,7 miljarder kilo spannmål. I Finland odlades år 2011 1 514,3 miljarder kg korn, 1 043,1 milj. kg havre, 974,8 milj. kg vete och 78,4 milj. kg råg. Också rågvete och hirs odlades, men i mindre utsträckning. Den största delen av säden odlas i sydvästra, södra och västra Finland. Den finländska åkerarealen räknades år 2011 uppgå till 2 287 000 hektar, varav 1 103 000 hektar användes till att odla spannmål. År 2011 uppgick den ekologiskt odlade åkerarealen i Finland till 184 768 hektar, varav 158 000 hektar hade ekostatus och resten höll på att byta till ekologisk odling. År 2011 odlades det spannmål på 43 493 hektar av den ekologiskt godkända åkerarealen (Källa: Tike (Maa- ja metsätalousministeriön tietopalvelukeskus) och Evira). 41 SPANNMÅLENS OLIKA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN År 2011 köpte industrin 1 388 798 tusen kg spannmål, varav 428 658 tkg användes till livsmedel, 591 676 tkg till foder och 368 465 tkg gick till övrig användning. Industrins användning av den köpta spannmålen 2011: t kg 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Livsmedel Foder ■ Havre 63 305 136 836 ■ Korn 6 245 267 457 ■ Råg 95 136 ■ Vete 263 972 Övrigt Totalt 200 141 361 501 635 203 95 136 187 383 6 964 458 319 Källa: Tike www.maataloustilastot.fi/teollisuuden-ja-kaupan-viljan-osto-k%C3%A4ytt%C3%B6-javarastotilastot-2011_fi Exempel på spannmålens olika användningsområden: Vete Råg Brödsäd X X Foder X Stärkelse X Alkoholproduktion X Öl X Övriga livsmedel, t.ex. mjölkdrycker Havre Korn X X X X X X 42 VETE Vete är Finlands viktigaste brödsäd. I Finland odlas både vår- och höstvete, men betydligt mera vårvete. Vetet är en krävande växt, växtförhållanden och jordmånen skall vara god för att man skall få en god skörd. Det finska vetets proteinhalt är av världsklass. Jämförelse mellan spelt- och brödvetets näringsinnehåll i halvgrovt vetemjöl: Speltvete Brödvete Energi 320 kcal/1330 KJ 340 kcal/1450 Kj Protein 15 g 13 g Kolhydrater 59 g 67 g Varav socker 2,7 g 0,4 g Fett 2,6 g 1,8 g Varav mättade fettsyror 0,4 g 0,4 g Näringsfiber 10 g 3g Natrium 0,002 g 0,004 g Speltvetemjöl innehåller mera protein och mera fiber än vanligt vetemjöl och är mycket smakligt: Produkt Åtgärd Användning/egenskap Hela korn Då hela korn används i bakning skall de kokas i 10–50 min, 1 del säd och 2 delar vatten, och sedan svälla/svalna över natt. Skalfri Flinga Tillverkas av hela korn som ångas och valsas. Veteflingor passar bra till gröt, i mysli och bröd. Gryn Mannagryn är små gryn som framställs av vetekornets kärna. I den mörka mannan finns även skal och grodd. Mannagryn passar bra till gröt, välling, efterrätter och pud dingar. Man kan också ströa kakformen med mannagryn. Grahamsmjöl Mals av hela korn. Har en ut Uppkallat efter Sylvester Graham präglad spannmålssmak. som på 1829 bakade bröd av Innehåller mycket fibrer. sammanmalet fint och grovt vetemjöl utan jäst, salt och kryddor. Ger ett riktigt mustigt bröd och en god gröt, men bröd som är bakat enbart på graham smular lätt. Mörkt vetemjöl, jästbrödsmjöl Används främst till jästbröd, men ger en god smak till alla vete rätter. En finsk specialitet. Tillverkas av den del av vetekärnan som ligger nära. Innehåller mycket proteiner, fibrer, mineraler och vitaminer 43 Kärnmjöl Mals på mjölkärnan, grodd och skal har avlägsnats. Mjölet som har det bästa bakningsegenskaperna. Glutenet gör degen elastisk och gör att det jäser bra. Vetegrodd Tillverkas av vetekornet genom att frigöra den näringsrika grodden. Används som näringstillskott. Har en nötaktig smak. Förvaras svalt. Vetekli Tillverkas av vetets skal. Används i bakning, tillsammans med fil eller yoghurt som en fiberkälla. Couscous Tillverkas av fullkorn som mals. Används som ris. Bulgur Vetegryn som kokas, torkas och rostas eller krossas. Används som ris. HAVRE Havren är köldtålig och lämpar sig bra att odlas i Norden. Havren innehåller mycket fett av god kvalitet och dess fibrer innehåller ämnen med positiva hälsoeffekter. Havre saknar gluten men innehåller viktiga mineralämnen och vitaminer. Glutenintoleranta kan tåla havre, men bör välja produkter som är odlade och skördade på gårdar som inte odlar andra spannmål. Förutom den vanliga havren finns det också andra sorter, till exempel vit och svart havre och så kallad ”naken havre” som är inte har något skal. Produkt Åtgärd Användning/egenskap Hela korn Då de används i bakning skall de inte kokas, men blötläggas i lika delar säd som vatten, eller lite mera vatten i 12 timmar. Täckt av skal. Flinga Först skalas kornet. Hela korn valsas till stora flingor, för att få små flingor klipps kornet. Till gröt, bakning och mysli, kan ätas som sådan med mjölk, bär eller saftsoppa. Mjöl Tillverkas av skalade helkorn som mals. Använd inte mer än 15 % av mjölmängden i fristående bröd. I formbröd kan man dock ta mera. Känsligt för härskning på grund av den höga fetthalten. Kli Kliet sållas fram under malningen. Kliet består av ytterskalet och det underliggande aleuronskalet samt en del mjölkärna. Används som sådan till mjölkprodukter, till gröt och semleoch bröddeg. 44 KORN Kornet är Finlands äldsta spannmål. Korn är det enda av spannmålen förutom havre som kan odlas i hela Finland. I dag används korn främst till foder och till malt. Kornmalt används till öl och whisky. Korn saknar en del proteiner som är viktiga för att göra en deg av mjölet. Därför är det svårt att baka med korn, men inte omöjligt. Ett gammalt bröd av korn är det finska tunnbrödet, rieska. Produkt Åtgärd Användning/egenskap Hela korn Då de används i bakning skall de Täckt av skal. kokas ett par minuter. 1 del korn och 2–2,5 delar vatten. Låt svälla och svalna över natten. Flinga Tillverkas av hela korn som ångas och valsas. Kornflingor är gott till gröt, i mysli och bröd. Gryn Hela korngryn tillverkas genom att skala agnarna och slipa de yttre skalen. Kornen söndras för att bli jämnstora. Till gröt, grytor och lådor samt som fyllning i piroger. Mjöl Tillverkas av något slipade korn. Korn passar bra i bröd, använd inte mera än 15 % av mjölmängden i fristående bröd, i formbröd kan man använda mera. Stärkelse Mals av skalade korn. Från mjölet avskiljs fiber och protein. Stärkelsen tvättas och torkas. Används till att avreda krämer, såser och soppor samt i bakning. RÅG Rågen har varit Finlands viktigaste spannmål. Rågen har fått symbolisera rikedom och ännu idag är rågbröd och salt en vanlig gåva som man ger för att önska lycka åt någon som flyttat in i ett nytt hem. Rågen är inte en lika krävande växt som vetet och klarar ett kallare klimat. Råg innehåller mycket socker och kan därför användas till att starta surdegar. 45 Produkt Åtgärd Användning/egenskap OBS! Man får inte äta rågkorn som sådana. De innehåller hälso farliga ämnen som blir ofarliga när man hettar upp dem. Då de används i bakning skall de kokas i 30–90 minuter, 1 del säd och 2 delar vatten, och sedan svälla och svalna över natt. Skalfri. Flinga Tillverkas av hela korn som ångas och valsas. Passar till gröt, semlor och mysli. Siktat rågmjöl Tillverkas av delvis skalade korn. Passar till bakning. I Finland består det siktade rågmjölet till 100 % av råg i Sverige blandas rågmjölet med vete, vanligen 60 % vete och 40 % siktad råg. Mjöl Tillverkas genom att mala hela Passar till surbröd, piroger, kornet. Innehåller rikligt av mine- memma och vid tillverkning av raler, vitaminer och fibrer. malt. Rågkli Tillverkas av de yttre skalen. Innehåller mycket olöslig cellulosa och mycket löslig fiber. Hela korn Passar till matlagning och som sådan till fil eller yoghurt som fiberkälla. Källor www.maataloustilastot.fi/ www.evira.fi/portal/se/vaxter/odling_och_produktion/spannmals_kvalitet/kvalitetsfaktorer/ portal.mtt.fi/portal/page/portal/www/Tietopaketit/Kasvigeenivarat/MaatiaisTietoPankki/Viljat www.leipatiedotus.fi/tietoa_leivasta/vilja_ja_viljalajit www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-om-mat/22-spannmal.html Bakverksta´n Manfred Enoksson, Eldrimner 2009, 2011 www.sjv.se/amnesomraden/odling/spannmalsgrodor/havre/vaxtfoljd.4.4d699a812c3c7b925d80003736.html
© Copyright 2024