Gåsöguiden 2010
0 1 0 2 n e d i u G Gåsö Vänner gelklubb Tennis- & Se Årgång 31 Redaktionsinfo GåsöGuiden 2010 ges ut av Gåsö Vänner Tennis- & Segelklubb Om GåsöGuiden Redaktör Ingrid Sundqvist (Goda ord) 0708-83 83 69 Sponsorer till Gåsöguiden Form: Martin Zetterquist (Formalix) 08-669 08 30 Annonser: Peter af Klercker 070-743 06 53 Tryck: Maria & Magnus Iversén (Göteborgstryckeriet) Medlemsuppgifter, ekonomi: Torsten Johansson 0706-22 13 05 Fotografer: Lars & Anna-Karin Mürbeck, Maria Iversén, Christer Fredriksson, Jens Lyre, Göran & Catharina Cullberg, Ulf Tengroth, Lisa Haeger, Jan Odencrants, Martin Zetterquist, iStockPhoto m fl. Innehåll En ny sommar, en ny GåsöGuide och en ny redaktör!................................................................4 Detta händer på Gåsö 2010..................................................5 Verksamhetsberättelse 2009................................................6 Priser för aktiviteter 2010......................................................8 Har du kollat om du är medlem i GTSK?............................9 Nytt pumphus på Kanalbryggan....................................... 11 Så kan vi förebygga en brandkatastrof............................. 12 Hamnen är klar!................................................................... 14 Året som gick och tankar inför framtiden......................... 16 Ny bro mellan Gåsö och Storön........................................ 19 Seglarskola med utmanande final..................................... 20 Gåsöspelen 2009................................................................ 25 Gåsö runt 2009 – frisk vind och vågor............................. 29 Gåsöspelen 2009................................................................ 30 Lätt att bidra till Gåsös vackra natur................................. 34 Viktigt med sjukhusvård vid huggormsbett.................... 36 Kulturveckan 2009.............................................................. 38 Året som gått........................................................................ 40 Med M/S Windros till Gullmarns inre delar..................... 44 Hur mår egentligen havet kring Gåsö?............................ 46 Nya arter kring Gåsö.......................................................... 48 Stora förändringar i havet................................................... 50 Gåsö – landets minsta valdistrikt...................................... 52 Jul på Gåsö 2009................................................................. 54 Forskning om vågkraft pågår i våra vatten....................... 56 Telefonregister.................................................................... 58 Yrkesregister....................................................................... 63 Ingemar Andersson............................................................ 66 Kiosken öppen varje dag 16.00–18.00 2–31 juli (ungefär) Omslag: Martin Zetterquist Grafisk form & produktion 08-669 08 30 glass, godis, chips, dricka, tennisprylar, seglingskuponger, tenniskuponger, vykort m m. www.gaso.nu »Vi tar gärna emot bildoch textmaterial löpande under året så att vi kan sätta ihop Gåsöguiden i god tid.« 2 bibliotek: skänk en pocketbok. låna en annan för en mindre summa. gåsö vänner tennis- & segelklubb GåsöGuiden 2010 GåsöGuiden 2010 3 En ny sommar, en Detta händer på ny GåsöGuide och Gåsö 2010 en ny redaktör! Välkommen till en ny sommar, en ny GåsöGuide och en ny redaktör! Det var med viss tvekan som jag antog uppdraget att bli redaktör för GåsöGuiden. Det är ju inte som att jag har sysselsättningsproblem till vardags med jobb och familj och allt som ska hinnas med. Men det visade sig vara kul! Arbetet med texterna har varit tillfredsställande och har fått liv i min journalistikbakgrund, och att läsa och redigera andras texter har varit spännande och intressant. Det är trevligt att vara delaktig, att bidra till Gåsös väl och att lära känna nya människor på ön. Kan rekommenderas! Vad är egentligen syftet med Gåsö Guiden? Det är en fråga man förstås bör ställa sig som nybliven redaktör. När min käre far, Jerk Harling, startade tidningen för dryga trettio år sedan var det för att dra in pengar till en ny tennisbana genom försäljning av annonser. Generösa gåsöbor satte in annonser till priser som låg en bra bit över marknadsnivå och bidrog på så sätt till att tennisbanan blev finansierad på bara tre år. Sedan dess har GåsöGuiden utvecklats och blivit mer och mer innehållsrik. Min 4 vision är att det ska vara en angelägen, intressant och matnyttig skrift som man kan umgås med hela sommaren. Kanske lite mindre om sommaren som gick och lite fler aktuella reportage och nyheter som är intressanta för oss på ön. Huruvida detta har lyckats redan i detta nummer får ni läsare bedöma. Vill du skriva en artikel till nästa års tidning? Eller har du tips på ämnen som bör tas upp? Då blir jag glad! Ju fler som bidrar desto intressantare tidning, är jag övertygad om. Stort tack till er som har bidragit med artiklar och tips i detta nummer: Ulrika Francke, Lisa Haeger, Lennart Tham, Barbro och Kerstin Ingemarsdotter, Iörn Lyre, Lars Mürbeck, Marie Fredriksson, Christer Fredriksson, Birgit Harling, Felix Edgren, David Schelin, Peter Åslund och Torsten Johansson. Tack också till alla er som har bidragit med fina bilder, till er som bidrar med annonser och sist men inte minst till Martin Zetterquist och Maria Iversén för ett gott samarbete! Nästa år tar Peter af Klercker över arbetet med annonserna i GåsöGuiden. Att annonsera är ett utmärkt sätt att stödja ön samtidigt som du sprider kunskap om ditt företag. Det kan vara en god affär – vi gåsöbor går ju inte klädda i shorts och sandaler hela året! Med hopp om en solig och varm Gåsösommar! Juni 5 25 Sjösättning 2-kronorna Midsommar Lekar på Lunneviksängen Juli 2 Kiosken öppnar 12–15 Tennisskola (preliminärt) 16–18 Gåsöspelen Fredag: Ängen och bryggan Lördag: Gåsö Runt, boule, varpa Söndag: Match race 18 Årsmöten för Gåsö Vänner Tennis och Segelklubb och Gåsö Samfällighetsförening 19–23 Tennisvecka 19–24 Seglarskola 23 Gåsögolfen 24 Prisutdelning och Auktion Augusti 28–29 Stängningshelg September 27 Hummerfiskepremiär Posten delas ut på Gåsö under juli månad. Övriga tider får vi hämta posten själva på ICA i Grundsund. Se närmare information på anslagstavlan och på www.gaso.nu Ingrid Sundqvist ingrid@godaord.se 0708-83 83 69, 0523-22505 Gula huset mellan För information om anmälan och avgifter till tennisskola, seglarskola, tennistävlingar och matchrace, se sidan 8. Ska vi byta grejer? I grovsopcontainern slängs en hel del användbara saker som någon kanske vill ha. Förra sommaren skedde flera »spontanbyten« på bryggan. Miljövänligt och helt rätt i tiden är därför en dags bytesmarknad där du lämnar in dina användbara saker och andra gåsöbor kan fynda. Det som inte blir taget slänger du nästa dag. Håll utkik efter mer information på anslagstavlan! Edstam/Kristenssons och Bolternstern GåsöGuiden 2010 GåsöGuiden 2010 5 Verksamhets berättelse 2009 Ny båt, medlemsvärvning och spännande uppgörelser Sommaren 2009 kommer vi inte att minnas som den varmaste och soligaste i Gåsös historia. Självklart lät vi gåsöbor oss inte påverkas av vädrets makter, utan avnjöt sommaren under utövande av alla de traditionella aktiviteter som hör vår ö till. Till årets märkeshändelser hör att GTSK:s flotta av 2-kronor utökades från två till tre båtar. Ett stort tack till Björn »Nalle« Tengroth, som genom en generös donation gjorde denna investering möjlig. Nämnas bör också att kiosken fick sig en välbehövlig upprustning och nu befinner sig i ett bättre skick än på länge. I början av året konstaterade styrelsen att intäkterna från förnyade medlemskap hade sjunkit till oroväckande låga nivåer. Två åtgärder beslutades; dels en automatiserad bevakning och utskick av inbetalningsavier i samband med förfallna medlemskap och dels en påminnelsekampanj som genomfördes via »lappning« i postfacken. Snart nog började medlemsavgifter att strömma in som förväntat. Styrelsen beslutade också att genomföra en riktad värvningskampanj mot gåsöbor som av någon anledning inte hittat till föreningen. Stort tack till Iörn Lyre för en oumbärlig insats. Föreningens ekonomi är stabil. Efter ett underskott 2008, mot bakgrund av föreningens hundraårsjubileum, kunde vi 2009 redovisa ett överskott på 24 tkr. Målsättningen är inte att GTSK ska gå med vinst, utan att vi över tiden ska hamna kring nollstrecket efter avskrivningar på tennisbana, båtar med mera. På så sätt har vi den buffert som krävs för att lägga om tennisbanan när så behövs, 6 se till att båtarna och kiosken hela tiden är i bästa skick och därutöver allt annat som ligger inom GTSK:s ansvarsområde, inklusive en fest då och då. I dag har vi en god kassa ställning, ca 300 tkr, som väl täcker upp för alla förutsedda behov. Sommarens auktion genererade en bra intäkt tack vare generösa donatorer och budgivare. Kiosken sålde nästan lika mycket varor som året innan, trots det stundtals mindre glassvänliga vädret. Tennisbanan användes flitigt och den allmänna meningen var att underlaget förbättrats, med allt mindre spår av de ojämnheter som uppstod i samband med omläggningen för tre år sedan. Utnyttjandet av 2-kronor och kajaker låg på rekordnivå. Kulturveckan bjöd på en blandad och mycket uppskattad mix av aktiviteter: konstutställning, musik och film – för både stora och små. Gåsöspelen samt seglings-, tennis-, och golftävlingarna bjöd på spännande uppgörelser som refereras på annat ställe i Gåsöguiden. Barnens tennis- och seglingsskolor rönte som vanligt stort intresse och uppskattning. GTSK:s verksamhet är helt beroende av det helhjärtade stöd den får från sina medlemmar, annonsörer och sponsorer. Stort tack till er alla, inte minst Göteborgstryckeriet/ familjen Iversén, som möjliggjort den högklassiga produkt ni just nu håller i handen. Bästa sommarhälsningar till alla gåsöbor och andra gåsövänner! Djursholm och Tullen, april 2010 Torsten Johansson, Tullen, 0523-230 52 GåsöGuiden 2010 GåsöGuiden 2010 7 Priser för aktiviteter 2010 Har du kollat om du är medlem i GTSK? Spela tennis I Gåsö Vänner Tennis- och Segelklubb Kupong, medlem.................................... 40 kr 6 st. kuponger, medlem...................... 200 kr Kupong, ej medlem................................ 75 kr 5 st. kuponger, ej medlem.................. 300 kr Bokning av tider sker på listan vid tennis banan. Hyra 2-krona (segeljolle) och havskajak Kupong heldag..................................... 100 kr Kupong halvdag..................................... 50 kr Bokning sker på listorna i posthuset. Kuponger köper du i kiosken. För öppettider, se sidan 3. Kuponger finns även på följande ställen: • Panget (Lyre, Haeger) • Röda stugan (Cornelius/Holmberg) • Tullebo (David Schelin) Deltagaravgift för tennisveckan Singel....................................................... 75 kr Dubbel........................................... 100 kr/par Mixed.............................................. 100 kr/par Knatte....................................................... 25 kr Anmälan sker på listan vid tennisbanan. Betalning: se nedan. Vid frågor kontakta Peter eller Tomas Åslund. Matchrace 18/7 Deltagaravgift.................................100 kr/lag Anmälan i pärmen i posthuset. Betalning vid rorsmansmötet. Tennisskola Deltagaravgift ...................................... 400 kr Anmälan sker på listor i kiosken. Betalning: se nedan. Vid frågor kontakta Peter eller Tomas Åslund. Jollebrygga Seglarskola Fack för jollar finns att låna för medlemmar i mån av plats. Kontakta David Schelin. Deltagaravgift....................................... 400 kr Anmälan sker på listor i kiosken. Betalning: se nedan. Vid frågor kontakta David Schelin. Betalning för de olika aktiviteterna sker till plusgiro 89 40 13-2, Gåsö Vänner Tennis- och Segelklubb. Ange namn och aktivitet. Se kalendariet på sidan 5 för mer information. 8 GåsöGuiden 2010 är medlemskapet frivilligt. Här kan alla – gammal eller ung, fastighetsägare eller ej, tennis- och segelintresserad eller ej – bli medlem. Det är många som tror att man som fastighetsägare automatiskt är med i GTSK, men så är det alltså inte. Varför vill man vara medlem i Gåsö Vänner Tennis- och Segelklubb? Jo, för att vi anordnar en massa roligt på Gåsö och för att man vill stödja öns aktiviteter: • Gåsöspelen med alla tävlingar för barn och vuxna • Seglarskola • Tennisskola • Auktion • Golftävling • Kulturaktiviteter i kapellet • Utgivning av GåsöGuiden • Gåsö hemsida: www.gaso.nu • Uthyrning och underhåll av segeljollar (2-kronor) • Gåsö tennisvecka • Matchrace för 2-kronor • Uthyrning av kajaker • Segeltävling Gåsö Runt • Boulebanan • Kiosken • Underhåll av badstegar/badplatser • Spontana fester • Jollebrygga och jollefacken Vårt mål är att alla som tillbringar sina somrar på Gåsö ska vilja bli medlemmar. Det är viktigt både för engagemanget för vår härliga ö och för känslan av samhörighet med övriga gåsöbor under några korta sommarveckor. Och naturligtvis inte minst för att förmedla historia, traditioner och erfarenhet GåsöGuiden 2010 mellan generationerna. Att detta ger effekt ser vi bland annat i att gamla och nya vänskapsband som har knutits under somrarna i många fall också frodas under vinterhalvåret. Att vårda sitt sociala nätverk har blivit allt viktigare, och dessutom har det blivit enklare med Internet. Logga in på www.gaso.nu och låt andra ta del av dina bilder, kommentarer eller synpunkter. Visste du förresten att Gåsö har en egen grupp på Facebook? Välkommen som medlem i Gåsö Vänner Tennis- och Segelklubb! Torsten Johansson, ordförande, tel. 0523-230 52, 08-755 66 56. Iörn Lyre, medlemsansvarig, tel. 0523-226 00, 031-14 36 49. Så här gör du: • Sätt in 600 kronor på plusgiro 89 40 13-2, Gåsö Vänner Tennis- och Segelklubb, så blir du medlem i fem år. Barn och ungdomar under 20 år betalar 400 kronor. • När fem år har gått får du en för nyelseblankett på 300 kronor (200 för barn och ungdom) som ger ytterligare fem års medlemskap. • Kolla i medlemsförteckningen här i GåsöGuiden vilka som är medlemmar i just ditt hushåll. PS. Gå in på www.gaso.nu så kan du se styrelse, stadgar, protokoll och annat för varje förening. 9 Nytt pumphus på Kanalbryggan Ingenstans Resultat finns så dyra Gåsö bakverk som på Tennisvecka Gåsö! 2009 Gåsös auktion slog rekord 2009. Det tror vi i alla fall, eftersom den inbringade hela 23 588 kronor! Dyrast blev ett fint vin som ropades in av Arne Flodin. Ett flertal bakverk gick traditionsenligt för stora summor, kring 1 000 kronor styck. Intäkterna från auktionen delas mellan Gåsö Vänner Tennis och Segelklubb och Gåsö Natur och Viltvårdsförening. Auktionen är ett perfekt tillfälle för dig som vill bidra till föreningarna och deras verksamheter på ett enkelt och trevligt sätt. Stort tack till alla generösa inköpare! Tennisveckan genomfördes efter vissa väderproblem. Deltagarantalet var i år blandat, som vanligt var få damer anmälda. Resultat Herrsingel Peter Åslund – Mårten Bernow 7-6, 7-3, 6-0 Herrdubbel Peter Åslund/Tomas Åslund – Christer Tham/Vilhelm Tham 6-2, 6-3 Det nya pumphuset vid Kanalbryggan har röda larmlampor på utsidan som syns ordentligt. När de lyser indikerar det att något inte står rätt till. Den rådige kan då gå in i huset och följa instruktioner som finns anslagna för att avhjälpa smärre problem. Vid större felaktigheter finns kontaktuppgifter till reparatör alternativt föreningens VA-ansvarig. Gåsö Samfällighetsförening ansvar för vårt vatten- och avloppsnät här på Gåsö. Allt avlopp pumpas över till fastlandet för att tas om hand i kommunens reningsverk. För att allt ska fungera utan störningar är det viktigt att vi alla anstränger oss och är så skötsamma som möjligt. Du får bara spola ner bajs, kiss och toapapper. Hushållspapper, våtservetter, plåster, tandtråd, kondomer, tops, bindor, kattsand, hår från hårborstar etc. slängs i soppåsen. Du får självklart inte heller spola ner lösningsmedel, kemikalier, färger, mediciner etc. i avloppet. Det klassas som farligt avfall och ska tas om hand på miljöstationer. Berätta gärna för barn och gäster vad som gäller! Varför? • På vägen till pumphuset kan dessa föremål orsaka stopp. Väl framme kan de fastna och förstöra pumpar etc. • På avloppsreningsverket kan renings processen störas och vattnet kan inte renas tillfredsställande. Christer Fredriksson Knatte Jesper Kvarnvig – Ebba Johansson 13-3 Snörgolf på Skaftö I Gåsögolfen har det blivit tradition att spela på Skaftös lite smala men välskötta golfbana. 2009 var inget undantag. I år deltog 16 golfare och det är mycket glädjande en dubblering från förra året. Spelformen var för tredje året i rad snörgolf och vann gjorde den nyblivne Gåsöbon Christer Stoyell. 10 Oldboys Ulf Strinnholm – Jon E Glömmen 7-5, 6-7, 6-2 Mixed Martin Mürbeck/Kicki Mürbeck – Ulf Strinnholm/Kerstin Strinnholm 4-6, 6-0, 7-6 Damdubbel Lena Haeger/Kerstin Strinnholm – Anna Elmqvist/Lotta Edgren Seger för Lena och Kerstin GåsöGuiden 2010 I toaletten I soptunnan ✔ Bajs ✔ Kiss ✔ Toapapper ✔ Icke-toapapper ✔ Våtservetter ✔ Plåster ✔ Tandtråd GåsöGuiden 2010 ✔ Kondomer ✔ Tops ✔ Bindor ✔ Kattsand ✔ Hårtussar 11 Så kan vi förebygga en brandkatastrof Det finns nog inget som kan få så ödesdigra konsekvenser för Gåsö som en brand. Hittills har vi haft tur i oturen då de hus som brunnit har legat isolerade, men tänk om … För att i möjligaste mån undvika brand är det viktigt att vi alla iakttar en del saker i förebyggande syfte. inte blir klumpigt. Du bör också kontrollera så att dess manometer visar rätt tryck. Är du osäker så vänd dig till en auktoriserad brandskyddsfirma. Pulversläckare kräver lite underhåll och har stor släckningsförmåga per kilo släckmedel. De är enkla att använda för oss amatörer. Se upp med Brandboden Har du ledningar som är mer än 30 år bör du be någon kontrollera att de är ok. Det luriga med dåliga ledningar är att de kan börja brinna utan att man är där. Sladd härvor med gamla grenkontakter kan också vara farliga. Damm bakom kylskåp är inte bra, liksom gardiner som hänger nära element med direktverkande el. Gå igenom ditt hus i syfte att förebygga brand så kanske du hittar en och annan situation som inte är så lyckad. Var noga med dina tända ljus. Många använder värmeljus. Kom ihåg att de blir väldigt varma och att de därför under olyckliga omständigheter kan starta bränder. Torrkokning är en annan mycket vanlig orsak till brand. I brandboden som ligger bredvid posthuset har vi utrustningen som i första hand är till för att begränsa eldens spridning. Du och dina grannar bör gå ner till brandboden och bekanta er med den utrustning som finns innan något händer. Slangar och kopplingar finns i boden, liksom en motorspruta. Organisation är viktigt så ni bör också bestämma vem som ska göra vad vid en eldsvåda. Det underlättar mycket i en skarp situation. Vissa moment kräver en viss styrka och kan inte utföras av alla. Kanske ska man också utse vem som bestämmer. I brandboden finns också en karta över var brandposterna står och det är bra att veta vilken som är närmast ditt hus. Brandposternas vatten räcker inte så länge, troligen knappt tio minuter. Därför är det viktigt att motorsprutan kommer i vattnet snabbt. Motorsprutans slangar ska dras till den brandpost du använt så att du enkelt kan byta. Glöm inte att larma 112 och med tutan i brandboden så att alla som finns på ön kan hjälpa till. Ju mer du och dina grannar tänkt igenom innan, desto lättare blir det att hantera svåra situationer. Utrustning hemma Den enklaste första hjälpen vid brand är en så kallad brandfilt. Den kväver snabbt branden. Inte så dumt att ha hängande intill spisen eller vid platser där du ofta har tända ljus. Enkel att hantera och finns att köpa i de flesta järnaffärer, Claes Olsson etc. Därutöver bör du komplettera med en pulversläckare på 6 kilo eller mer. Den bör skakas någon gång varje år så att pulvret 12 Ulrika Francke GåsöGuiden 2010 Regler för Gåsö Hamn Hamnen är klar! Efter alla år av diskussioner, utredningar och projektering har Gåsö numera en väl fungerande hamn. Under sommaren 2009 fick vi igång vattnet till bryggorna. El (220 v) finns sedan tidigare i stolparna och flytbryggorna verkar ha klarat både stormar och is under den gångna hårda vintern. Enligt fabrikanten ska flytbryggorna tåla alla vindhastigheter som vi kan uppleva här på västkusten. Varje sektion på 20 meter är förankrad med kätting till fyra cementtyngder på två ton vardera. Det känns tryggt! Merparten av båtplatserna är sålda och hamnprojektet är finansierat, men fortfarande finns några platser kvar. Vill du byta till en större eller mindre plats finns det alltså möjligheter till det ett litet tag till. Observera att du inte får klämma in en större båt på en plats som är reserverad för mindre båtar. Är du intresserad av byte kan du ta kontakt med Lars Mürbeck, projektansvarig i styrelsen, eller Iörn Lyre, hamnkapten. Båtplatser i Stockevik och Grundsund Stockeviks hamn är ju vår närmaste »utskeppningshamn«. Vi är självklart beroende av goda relationer med stockeviksborna. Eftersom vi gåsöbor upptar en stor del av både båt- och bilplatserna i Stockevik är det på sin plats att försöka samordna utnyttjandet av dessa platser under hög säsong så att varken båt- eller bilplatser står outnyttjade en längre tid. Gåsö Samfällighet hyr fyra båtplatser i Stockevik, två i den yttre hamnen och två i den inre hamnen. Enligt tidigare styrelsebeslut får båt läggas där i max två timmar. Det borde räcka till en inköpsresa till Torp tur och retur. Behöver du lägga båt där längre tid än så, bör du försöka låna en båtplats av någon annan gåsöbo som har en egen plats. Kontakta mig (Iörn Lyre), jag har en förteckning över alla gåsöbors platser i Stockevik. När det gäller bilplatser så kan du försöka låna dig fram då också, om du får gäster eller så. Bengt Knutsson (tel. 220 03) i det röda tegelhuset bakom varvet brukar kunna hjälpa till med extra bilplatser. Hamnkapten i Stockevik är Arne Tengborg (tel. 220 80). Grundsunds hamn är ju vår andra viktiga hamn med marina, parkering och båtplatser. Här disponerar vi inga egna platser förutom de som gåsöborna hyr av marinan. ICA har dock hyrt en plats till oss båtburna kunder på vänster sida före bron strax före kräftfiskaren Royson. Platsen är märkt med en ICA-skylt. Väl mött på bryggorna! ➤ All trafikering i hamnen ska ske med låg hastighet, max 3 knop. ➤Hamnkaptens anvisningar ska följas. ➤Badförbud i hamnen enligt Länsstyrelsen. ➤Båtägare ska använda den enligt avtalet överenskomna platsen. ➤ Inga privata anordningar får fästas eller tillföras anläggningen förutom förtöjningstampar och fendrar. ➤ Utlåning av plats under kortare tid får ske utan styrelsens godkännande. För längre tid gäller ingånget avtal. ➤Båtplatskön administreras av hamnkapten. För styrelsen: Iörn Lyre, Hamnkapten, tel. 226 00, 0706-303301 Gästplatser ➤ Gästplatser finns på utsidan av flytbryggorna eller enligt hamnkaptens anvisningar. ➤ Gästbåtar får inte läggas på plats avsedd för yrkesbåtar. ➤ Gästplatsavgiften är 150:-/natt. El och vatten ingår. ➤ Avgiften betalas till familjen Wallin i första röda sjöboden till höger, alternativt läggs i särskild låda i posthuset. beijerbygg.se Iörn Lyre, tel. 226 00, 0706-303301 Lars Mürbeck, tel. 0706-744464 14 GåsöGuiden 2010 GåsöGuiden 2010 15 Året som gick och tankar inför framtiden Det finns väl bara en sak att säga om sommaren 2009 och det är att »vi hade inte tur med vädret«. Sällan har det väl regnat så mycket och det var också ganska blåsigt. Stövlar blev sommarens plagg. När jag var tre år fick jag min första sydväst från Didrikssons i Grundsund, men i somras när jag letade hade de inga. Jag förstår inte varför detta plagg inte är mer populärt – med en sydväst kan man ju vrida på huvudet och se något annat än sin egen kapuschong. Många Gåsöbor träffade man annars på Torp vars omsättning sannolikt ökade i förhållande till nederbörden. Den nya hamnen visade sig klara det ojämna vädret bra även om det fortfarande finns förbättringspotential för att minska vågorna ytterligare. Hamnen har också haft flera gästande båtar, ett stort tack till familjen Wallin som sett till att de betalat. Tack till Iörn för att du är hamnkapten och tack också till alla er andra som klipper gräs och håller 16 gångar öppna så vi kan njuta av Gåsö. Soporna har vi inte kunnat lösa under vintern. De har visat sig att de formella reglerna är lite krångligare än vad vi trott. Det pågår diskussioner mellan kommunerna om att få till en gemensam lösning. Vi får därför avvakta tills den diskussionen är färdig. Tydligen är det fler än vi som funderat på så kallade moloker, vilket naturligtvis skulle underlätta för oss. Om 2009 års sommar var blöt så blev vintern som följde kanske ännu blötare, men nu kom nederbörden i form av snö. Det har varit fantastiska bilder som lagts ut på hemsidan och Peter af Klerckers kamera har understundom visat på underbara vinterdagar på Gåsö. Det känns nästan overkligt att det inte gick att ta sig ut till ön till följd all is. I skrivande stund (mars 2010) har vintern ännu sitt grepp om Gåsö. Det är ännu inte säkert att gåsöåret kan ha sin gilla gång med början med städning under påsken. Det är mycket snö som ska försvinna för att en städning ska var möjlig. Vi bor på en ö med mycket speciella förutsättningar. Det är inte många ställen kvar utefter kusten som fortfarande har oskiftad mark – om ens något. Detta förhållande har alltid skapat särskilda förutsättningar för Gåsö. I dag innebär det att vi har tre olika föreningar med styrelser som har formellt ansvar, tre olika årsmöten och tre olika bokslut. Gåsö samfällighetsförening är reglerad enligt lag och enligt föreningens stadga, och har rätt att ta ut avgifter från fastighets ägarna. I samfällighetsföreningen måste alla fastighetsägare vara medlemmar. SamfälligGåsöGuiden 2010 hetsföreningen är ansvarig för bryggor, vatten och avlopp, belysning, sophämtning och vissa byggnader. Den har förvaltningsansvar för all mark som ägs gemensamt. Vissa frågor, till exempel skötseln av all mark och djurhållning, har föreningen delegerat till Gåsö Natur- och Viltvårdsförening. Gåsö Vänner Tennis- och Segelklubb, GTSK, har ansvaret för tvåkronor och tennis banor, men gör också mycket mer – se artikel på sidan 9. De äger jollebryggan och har ansvaret för badplatser men förvaltar inte badhytter som sköts av samfälligheten men bekostas av GTSK. Gränsdragningen mellan de olika föreningarna är inte självklar och vi har under de år jag varit ordförande haft många diskussioner om vem som har ansvaret för olika saker. Det går tillbaka till då samfälligheten bildades – det var mycket att ta i och allt kom inte med. Tack vare alla Gåsöbor som känner ansvar för ön så fungerar allt väldigt bra. Men jag funderar på om vi inte kunde använda vår tid lite bättre. Kanske lägger vi ner onödigt mycket tid på att administrera? GåsöGuiden 2010 Jag tror att man ska fundera på om det inte skulle vara enklare att ha en formell förening som hade ansvar för allt. Fördelen med många föreningar är att det är många som deltar i arbetet med att sköta Gåsö. Detta är viktigt. Gåsö kan inte fungera om arbetet med att sköta ön läggs på färre personer. Det kan också vara viktigt att skilja på »måsten« i samfälligheten och »frivillighet« i föreningarna. Ändå tycker jag att man kan fundera på om det inte går att vara lika många aktiva i till exempel olika utskott, även om det bara finns en förening. På så sätt kanske vi kan minska på administrationen, minska det formella ansvaret och öka det informella och kanske också få ner kostnaderna. Genom att tillsätta olika utskott skulle man kunna aktivera minst lika många som i dag sitter i styrelserna. Kanske är det lättare att säga ja till att sitta i ett utskott då det formella ansvaret är mindre? Vem vet – det kanske finns ytterligare andra sätt att förenkla tillvaron? Ulrika Francke Ordförande i Gåsö Samfällighetsförening 17 Auktion 24/7 Utropare: Bengt Sahlin Baka, leta, skänk, ladda plånboken och kom! Auktionen börjar direkt efter prisutdelningen kl 18.00 Navigationsljus När olyckan är framme är det av stor vikt att kunna påkalla uppmärksamhet. Två uppladdningsbara navigationsljus (blixtljus) finns nu på Gåsö att t ex användas för att markera landningsposition för helikopter. Det ena ljuset är placerat i brandboden, det andra är placerat i en låda vid ingången till Kalvhagen (vid gärsgården sett från kyrkogården). Ny bro mellan Gåsö och Storön Byggföretaget BRJ Entreprenad står för material och en del av arbetet med den nya bron mellan Gåsö och Storön. I maj levererades betong och virke med hjälp av helikopter. Den tidigare bron var gammal och hårt åtgången av vinterstormar som vid flera tillfällen helt dränkt den under vatten. En av de stora stockarna som bar upp bron hade ruttnat och vridit sig och flera av brädorna lossnat. Lars Mürbeck erbjöd sig att renovera bron men insåg att den var i alltför dåligt skick. I stället byggs nu en ny bro med hjälp av sponsring från byggföretaget BRJ Entreprenad. Stenkistan i mitten – från början konstruerad av Ingemar Andersson – blir kvar men förstärks med ett nytt fundament av två ton betong blandad med sten. Det gör att den nya bron blir högre och därmed står emot stormarna bättre. Under försommaren gjuter BRJ Entreprenad det nya fundament. Därefter tar vi gåsöbor över arbetet med att riva den gamla bron och bygga den nya. Förhoppningsvis är allt klart till sommaren. Ingrid Sundqvist Foto: Lars Mürbeck Verkstadsgatan 19 453 30 LYSEKIL Tel. 0523-125 09 Fax. 0523-100 35 Mobil Ulf. 0708-44 44 47 Brandövningen Tid och plats för årets brandövning meddelas senare. Håll utkik efter information på anslagstavlan! Vi har en arbetsbåt och kan lätt ta oss ut till öarna. 18 GåsöGuiden 2010 GåsöGuiden 2010 19 Seglarskola med utmanande final 2009 års seglarskola var som vanligt en väldigt rolig tillställning, om det är trots eller tack vare det skiftande vädret låter vi vara osagt. Målet med seglarskolan är att alla som är med ska känna sig trygga ute i båtarna samtidigt som de har roligt. Vi genomförde den sedvanliga kapsejsningen med bravur och fick även möjlighet att öva på en verklig man över bord-situation som även den, till vår stora lättnad, löste sig tämligen smärtfritt. Det är roligt att se mångas stora utveckling under veckan och vi tror att alla kommer att bli riktiga hejare på att segla! Finalen var rafflande och alla var i den starka vinden tvungna att arbeta hårt för att lyckas göra det man med lätthet gjort tidigare under veckan. Vi vill rikta ett tack till alla föräldrar och människor runtomkring som återigen har gjort denna traditionsfyllda seglarskola möjlig, men framförallt är det de som varit med i Från vänster och runt bordet: Ebba, Sofia, Anna, Emma, Alva, Saga, Anna, Hjalmar, Emil, Hanna, Christoffer, Edvard, Harald, Erik. seglarskolan som har gjort jätteinsatser trots bitvis utmanande väder. Vi ses igen i sommar! Jacob Jhaveri, Anna Peterson, Ebba Johansson, Sofia Fredriksson, Anna Iversén, och instruktören själv, Felix Edgren. Felix Edgren Samt hjälpinstruktörerna August, Emil, Tove, Hanna Viktor Edgren, Hanna Wallin, August Schelin, Arvid och Tove Zetterquist. Pokalpussare: Alva Schelin och Emma Iversén. Harald Johans son, Tove Zetter quist, Emma Iversén, Anna Peterson. lan 2010 Seglarsko i seglar ed Vill du vara m dig genom äl skolan? Anm 0:- på PG att sätta in 40 öm inte ange 89 40 13-2, gl d 19/7 10.00 vi namn! Start . Jollebryggan Edvard Schelin, Christoffer Cullberg, Viktor Edgren, Emma Iversén. I optimisten: Harald Johansson och Erik Wallin. Hela gänget 2010: Emma Jhaveri, Alva Schelin, Emma Iversén, Linnea Zetterquist, Hanna Wallin, Erik Wallin, Tove Zetterquist, Edvard Schelin, August Schelin, Harald Johansson, Ebba Johansson, Anna Peterson, Sofia Fredriksson, Anna Iversén. 20 GåsöGuiden 2010 GåsöGuiden 2010 Emma Iversén, Erik Wallin, August Schelin, Hjalmar Boestad. Kastad i sjön: Felix Edgren, som sig bör. 21 Kastare: August, Harald, Ebba, Emma, Anna. Gåsö Match Race 2009 – tätt, fartfyllt och spännande Gåsö Match Race Cup 2009 hade ett stort startfält med tolv besättningar och 17 matcher. Många prestigemöten belönades med upphetsade tillrop från supportrar i form av familj och vänner. Match race är en mycket spännande och publikvänlig kappseglingsform. Seglingarna avgörs som matcher mellan två besättningar där vinnaren går vidare i cupen. Seglingsskicklighet och taktikkunnande avgör seglingarna eftersom båtarna är i det närmaste identiska. Det blir ofta täta möten där ingen av rorsmännen frivilligt lämnar en enda centimeter åt sin motståndare. Det gäller att vara säker på sina väjningsregler. Grunden i taktiken är att den båt som är närmast nästa rundningsmärke och alltså leder, försvarar sin ledning genom att hur motståndaren än seglar alltid se till att ligga mellan denne och märket. Som utmanare från underläge måste man i princip slå sig Huvudcup Peter af Klercker/Gabriel von Horn Pontus Hagnö/Ulrich von der Esch af Klercker/ Nanny Zetterquist/Sten Wallin/ Erik Wallin Kvartsfinal 1 Zetterquist/ Sture Sundén/August Schelin Zetterquist/ Wallin/ Till vänster ses Sten Wallin med besättning, innan »boj-incidenten« som ändade deras framgångar. Till höger dramatisk finalduell mellan Schelin/Schelin och Sundén/Schelin fri, det vill säga gå på en kurs som ger fri vind och möjlighet till högre fart mot mål. Ledarbåten försöker förhindra att båten i underläge kan få fri vind. Täta slagdueller är vanliga. von Horn Wallin/Wallin Eva Schelin/David Schelin Karin Sjögren/ Ingrid Sundquist Wallin Schelin/ Semifinal 1 Schelin Schelin/Schelin Schelin/ Kvartsfinal 2 Schelin Martin Cullberg/Fredrik Cornelius Cullberg/ Lotta Edgren/Anna Elmquist Cornelius Victor Edgren/Calle Elmqvist/Arvid Zetterquist Fredriksson/ Segrare Sture Emil Fredriksson/Christer Fredriksson Final Fredriksson August Kvartsfinal 3 af Klercker/ Magnus Iversén/Emma Iversén af Klercker/ Magnusson Fredrik af Klercker/Erik Magnusson Magnusson Schelin Sundén/ Sockerdrickscupen Schelin Semifinal 2 Pontus Hagnö/Ulrich von der Esch Sture Sundén/August Schelin Sundén Sundén/Schelin Sundén/ Kvalmatch Schelin Karin Sjögren/Ingrid Sundquist Sockerdricka Kvartsfinal Sundén/ Lotta Edgren/Anna Elmquist Edgren/Elmqvist sockerdricka Schelin »Publiken fick flera spännande timmar på den nya flytbryggan« Edgren/ Victor Edgren/Calle Elmqvist/Arvid Zetterquist Elmqvist/ Fredrik af Klercker/Erik Magnusson Zetterquist 22 Nära publikkontakt Publiken fick flera spännande timmar på den nya flytbryggan där de hade utmärkt utsikt över de 17 korta matcherna. Många upphetsade kommentarer skreks till besättningarna när de rundade lämärket nära bryggan. Första omgångens matchvinnare gick direkt vidare till kvartsfinaler medan förlorarna fick en andra chans i »sockerdrickscupen«. Vinnarna i sockerdrickscupen, Sture Sundén och August Schelin, kvalificerade sig till semifinal. GåsöGuiden 2010 GåsöGuiden 2010 Familjeuppgörelse med smärtsamt slut Vinnarna av Gåsö Match race cup 2009 blev seglingsnestorn Sture Sundén och hans unge gast August Schelin i ett hårt möte mot Eva och David Schelin. Undertecknad hade gärna velat skriva att det var en hederssak att låta sonen stå högst på prispallen, men segrarna visade tydligt vilka som förtjänade bucklan och defilerade med god marginal först in i mål. Segling har sina faror och alla barn i seglarskolan får lära sig hur man bär av vid tilläggning. Min gast och älskade hustru fick mycket smärtsamt exemplifiera hur man inte ska göra och fick tummen mellan bryggan och båten vid tilläggning efter avslutad final. Tummen krossades ovanför knogen. Gips, smärta och bad med plastpåse runt handen resten av sommaren blev ett mindre önskat minne Eva och hennes av seglingarna. David Schelin olyckstumme 23 Gåsöspelen 2009 Gåsöspelen 2009 drabbades till viss del av motsträvigt väder. Detta var dock inget hinder för vare sig arrangörer eller tävlingsdeltagare som gav sig hän åt lekar, skratt och stenhård kamp. Här följer en sammanfattning. Lunneviksängen nyklippt och klar för årets batalj. Och solen skiner! Till höger de åtråvärda troféerna. Antagligen början på en lång karriär inom Gåsöspelens alla grenar. Pressuppbådet är enormt såna här dagar. Kamerorna rasslar. Troget står de där, år efter år. Klanen Rönnblad kan man lita på i vått och torrt. Men var är Korv-Olle? Simon Fredriksson och Hilmer Zetterquist verkar rätt nöjda... Bröderna Cullberg med startfokus. Fredag, Lunneviksängen Vädergudarna var på vår sida när vi sparkade igång 2009 års upplaga av Gåsöspelen på Lunneviksängen. Niklas Petersson hade som greenkeeper gjort en fantastisk bana med oklippt ruff som säkerhetsåtgärd för att skydda de tävlande mot alltför entusiastiska tränare och hejarklack. Först ut var den i särklass gulligaste grenen löpning 0–2 år. Ut tultade deltagarna, som ivrigt påhejade av föräldrar och fans försökte ta sig från start till mål utan att distraheras av vackra blommor, sina medtävlare eller helt enkelt den svindlande upptäckarlusten man har i den åldern. Åldersklasserna blev därefter snabbare och snabbare. Den därpå följande potatisplockningen är grenen med det snårigaste regelverket. Hur många potatisar ska användas? När är det tillåtet med tumme på? Får man lyfta potatisen innan? Samt andra luriga saker att ta ställning till. Det hela avlöpte hyfsat renhårigt. I säckhoppning finns vissa problem med materialet, som i vissa fall är minst sagt ojämlikt. Frågan om hur man kan skaffa fram fler säckar tar vi med oss och vi hoppas kunna lyckas med detta till nästa års Gåsöspel. Har du kontakter på säckmarknaden så hör av dig. Noterbart var i alla fall Emil Fredriksson som gjorde kullerbyttor över hela banan och kammade hem en hedervärd sockerdricka. Någon jämförde trebenslöpning för vuxna med en skenande elefanthjord som drar fram över Lunneviksängen. Sant är i alla fall att det är viktigt att hålla avstånden så att man inte blir översprungen. Noterbart i den GåsöGuiden 2010 klassen var att ingen över trettio var med på prispallen trots en bra uppslutning. När det gäller de yngre förmågorna syntes det att de i vanlig Gåsötradition blivit ihopknutna vid midsommar och övat intensivt sen dess. Glöm inte att släppa loss era barn till hummerpremiären. Kiosken på Lunneviksängen var till bredden fylld av välsmakande bakverk (tack alla mästerbagare) och inget smakar väl så gott som en ljummen Bullens pilsnerkorv efter ett väl genomfört lopp? Personal var som vanligt öns ungdomar och de gjorde ett fantastiskt jobb under ledning av Maria Iversén. Tombolan strax bredvid kiosken var välbesökt och det var många barn som gick strålande därifrån med sina priser, tack för det familjen Rönnblad! Fredag, Ångbåtsbryggan Efter lunchpaus var det dags för nästa prestigefyllda etapp av Gåsöspelen. Först ut var småbåtsrodden där Hilmer Zetterquist till en början försökte sig på att ro genom bryggan men så fort båtens riktning blev justerad bar det iväg med en makalös fart och en andraplats säkrades till Kriste-Bertas hus. På den historiskt viktiga trågrodden var det i år bra med anmälningar och många entusiaster bakom årorna. Många blandade dock ihop trågrodd med klädsim. Om vi lägger till potatisplockning så kanske vi kan få till Gåsös egna version av Iron man? På klädsimmet imponerades vi av de snabba syskonen Schelin som knep pall platser alla tre. Det kanske har något att göra » 25 »Hur många potatisar ska användas? När är det tillåtet med tumme på? Får man lyfta potatisen innan? Samt andra luriga saker att ta ställning till.« » med att de har njutit av simning på varmare breddgrader och inte bara stått med blå läppar i Lunnevik. Lördag, Ångbåtsbryggan Vädret var inte det krispigaste vid denna version av Gåsö runt. Vi underlåter att nämna dem som fick baxas ut ur hamnen i den för oss på Gåsö så ovanliga östliga vinden och uttrycker i stället vår stora beundran för alla som tog sig helt runt, eller halvvägs runt, ön denna dag. Nämnas bör kanske vilken enormt atletisk insats det var för Magnus Iversén att ta sig runt på surfingbräda och att GKSS-ekans besättning inte ens fick tid att ta upp fikakorgen förrän de bogserades tillbaka in i hamnen. Lördag, Kanalbryggan Ingen gnällde trots att det regnade under hela krabbfisket. Krabborna var samarbetsvilliga och totalt drog Gåsöbarnen upp 561 krabbor som sedan hade krabbrace tillbaka ner i vattnet. Flest krabbor drog Klara Tham upp, 42 stycken, tätt följd av Tim Gjötterberg med 30. Vi var extra hårda med sockerdrickorna i år, för vi tror inte ett ögonblick på att de barn som fiskat krabbor på bryggorna här sen de var två år gamla skulle klara av att undvika att få upp en enda krabba under de 20 minuter som fisket pågår. Lördag, Lunneviksängen I år fick varpan skjutas upp på grund av ett ihållande och envist regn. Lyckliga var de som sen deltog, då anmälningsantalet hade minskat ordentligt och man hade en chans att komma till final. Familjen Tham i Lunnevik visade var skåpet skulle stå och behöll » Rustade för klädsim: Frida Edstam, Julia Gjötterberg, Viktor Edgren, Emil Fredriksson och Axel Elmqvist. På bryggan för att titta på: Resten av Gåsös befolkning. Nalena ror strax hem en sockerdricka. Sekunden innan Cullberg och Fahlén kolliderar. Emil Fredriksson har rott färdigt för den här gången. David Schelin visar hur ett tråg ska paddlas. Typ. 26 GåsöGuiden 2010 Klockan strax efter 15 på fredagen och småbåtsrodden i full gång – garanterat fullt med folk på bryggan! GåsöGuiden 2010 Startdags för klädsimmare i åldrarna 10-12 år. Glada mammor på åskådarplats. 27 »Krabborna var samarbetsvilliga och totalt drog Gåsöbarnen upp 561 krabbor som sedan hade krabbrace tillbaka ner i vattnet.« » Bucklan inom familjen i grenen herrar, vilket de i och för sig kallt hade räknat med eftersom de inte ens tagit med sig vandrings priset till ön. 2010 kommer varpan sannolikt att gå av stapeln bredvid boulebanan på ängen vid Karlssons hus. Varpans beskyddare Tomas Åslund kommer antagligen att hålla ett vakande öga över planen under försäsong så att den är i perfekt skick till Gåsöspelen. Prisutdelningen I år skedde prisutdelningen vid kyrkan. Vi försökte att hålla ett snabbt tempo för att alla skulle få priser innan det började ösa ner – alternativt innan man somnade vilket är den kritiska punkten i de yngre åldersklasserna. Med förhoppning om att ingen kände sig förfördelad ser vi fram emot nästa års spel och då kommer vi även få hjälp av familjen Graneld, hjärtligt tack! Familjerna Haeger-Rynäs, PetersonRosengren och Frida Muschött Krabbrace. Jonas & sockerdricka. Haeger + Rynäs + Peterson + Rosengren + Muschött = årets tävlingsledning. Krabbfiske: 20 minuters fokus och koncentration. Och här har har vi alla glada pristagare för 2009 års Gåsöspel, ingen nämnd och ingen glömd. Gåsö runt 2009 – frisk vind och vågor Det prestigefulla Gåsö runt genomfördes 2009 med mycket vind, 10–11 sekundmeter, och ett stort startfält. Rorsmansmötet hölls klockan nio, varefter febrilt riggande och iordningställande av tävlingsbåtar och klädsel vidtog. Starten genomfördes i någorlunda god ordning även om några besättningar nätt och jämt han fram till startlinjen eftersom tiden mellan rorsmansmötet och start var i knappaste laget. Vid rundningen av Klubbskär syd Gåsö hade 2-kronorna ledningen, men väst Gåsö i slör kom Peter af Klerckers snabba Virus helt till sin rätt i den friska vinden och tog täten. Rundningen av den gröna pricken vid Gråskär togs av Peter af Klercker, därefter kom Sten Wallin i en 2-krona och som trea Torgrim Lien i Wayfarer. De behöll sina placeringar i mål. GåsöGuiden 2010 I den 2-krona, inlånad från Segelsällskapet i Grundsund, som jag själv seglade till fjärde plats fick min gast och tillika hustru slita hårt med de tunna fockskoten som inte kunde fästas i cleetsen. Både händer och mun fick känningar av detta. Lasrarna som vanligtvis placerar sig väl hade en blöt och fysisk seglats. Flera båtar fick bryta tävlingen. Att kränga en jolle i frisk vind och vågor kan vara rätt krävande för både kropp och mod. Vi många seglingsintresserade Gåsöbor hoppas att seglingarna sommaren 2009 har gett mersmak och inspiration till ung som gammal att delta i Gåsö runt 2010 – som helt säkert blir ännu större och därmed ännu mer prestigefullt! David Schelin, seglingsansvarig GTSK 29 Gåsöspelen 2009 RESULTAT (SD = Sockerdricka, GK = God Kamp) Löpning 0–2 år 1. Lova Wigren 2. Sigrid Nermark SD Hillevi Larsen GK Edvin Freij Bruno Mürbäck David Jensen Sofia Carlström Hjalmar Rosengren Agatha von Hilgers Felix Delmas Antonia Laurin Löpning 3–4 år 1. Fabian Wilhemsson 2. Pontus Lindblad SD Alexandra Cullberg GK Vincent Lindblad Elsa Sundqvist Otto Mürbäck Sixten Larsen Anna Jensen Isabel Cullberg Axel Carlström Teodor Lien Beata Graneld Hedda Sjögren Klara Elmqvist Malte Haeger Elliot Blessner Vincent Swart Tim Gjötterberg Victor Ericsson Viktor von Hilgers Jakob Nermark Alfred Laurin Löpning 5–6 år 1. Markus Bergman 2. Magnus Bergman SD Victor Frémont GK David Fredriksson Antonia Freij David Carlström Alma Zetterquist Hillevi Graneld 30 Hugo Sjögren Isabel Cornelius Filip Hemmingson Sofia Hemmingson Amanda Wigren Hanna Wilhemsson Arvid Haeger Alex Ericsson Axel Petersson Wiliam Sundqvist Eline Delmas Emil Nermark Ivar Laurin Viktor Gabrielsson Löpning 7–8 år 1. Jakob Kvanvig 2. Erik Wallin SD Selma Lien GK Simon Fredriksson Clementine Delmas Hilmer Zetterquist Oliver Gabrielsson Potatisplockning 3–4 år 1. Hedda Sjögren 2. Pontus Lindblad SD Isabel Cullberg GK Alexandra Cullberg Fabian Wilhemsson Sofia Cornelius Potatisplockning 5–6 år 1. Markus Bergman 1. Hanna Wilhemsson SD Magnus Bergman GK Victor Frémont Potatisplockning 7–8 år 1. Jakob Kvanvig 2. Erik Wallin SD Simon Fredriksson GK Selma Lien Potatisplockning 9–11 år 1. Sara Wilhemsson 2. Linnea Zetterquist SD Alva Schelin Potatisplockning 12–14 år 1. August Schelin 2. Axel Sandström SD Wilhelm Tham 2. Potatisplockning 15 år 1. Arvid Zetterquist 2. Jakob Zetterquist SD Bolle Tham Trebenslöpning 13–15 år 1. Tove Zetterquist/ Hanna Wallin 2. Wilhelm Tham/ Axel Sandström Säcklöpning 5–7 år 1. Magnus Bergman 2. Markus Bergman SD Ivar Laurin SD Harald Johansson/ Edvard Schelin Christoffer Cullberg/ Jakob Kvanvig Trågrodd 12–14 år 1. Hanna Wallin 2. August Schelin SD Tove Zetterquist SD Nalena Cullberg Krabbfiske 5–6 år 1. Axel Petersson 2. Hugo Sjögren 2. Antonia Freij SD Sofia Hemmingson Trågrodd 15 år– 1. Martin Cullberg 2. Fredrik Cullberg SD David Schelin SD Emil Fredriksson Krabbfiske 7–8 år 1. Oliver Gabrielsson 2. Hedvig Tham SD Simon Fredriksson SD Hilmer Zetterquist Klädsim 8–9 år 1. Edvard Schelin 2. Sara Wilhemsson SD Caroline Cullberg SD Hilmer Zetterquist Krabbfiske 9–10 år 1. Elsie Frémont 2. Caroline Cullberg SD Wilhelm Tham Säcklöpning 8–9 år 1. Sara Wilhemsson 2. Edvard Schelin SD Caroline Cullberg Trebenslöpning 16 år– 1. Felix Edgren/ Alexander Edgren 2. Viktor Edgren/ Axel Elmqvist SD Arvid Zetterquist/ Emil Fredriksson Säcklöpning 10–12 år 1. Alva Schelin 2. Anna Petersson SD Nisse Myrberg Småbåtsrodd 7–10 år 1. Anna Petersson 2. Hilmer Zetterquist SD Caroline Cullberg Klädsim 10–12 år 1. Alva Schelin 2. Jesper Kvanvig SD Ebba Johansson SD Klara Tham Säcklöpning 13–16 år 1. Viktor Edgren 2. Axel Elmqvist SD Emil Fredriksson Småbåtsrodd 11–14 år 1. Linnea Zetterquist 2. Tove Zetterquist SD August Schelin Klädsim 13 år– 1. Axel Elmqvist 2. August Schelin SD Jakob Dyberg Säcklöpning 17 år– 1. Alexander Edgren 2. Jakob Zetterquist SD Jonas Edstam Småbåtsrodd 15 år– 1. Jens Lyre 2. Fredrik Cullberg SD Emil Fredriksson Krabbfiske 2–4 år 1. Tim Gjötterberg 2. Alexandra Cullberg SD Edvin Freij Trebenslöpning 6–9 år 1. Simon Fredriksson/ Hilmer Zetterquist 2. Johanna Skog/ Caroline Cullberg SD Markus Bergman/ Magnus Bergman SD Isabel Cornelius/ Antonia Freij Krabbfiske 11–13 år 1. Klara Tham 2. Christoffer Cullberg SD Linnea Zetterquist Krabbfiske 14 år– 1. Hanna Wallin 1. Julia Gjötterberg 2. Nalena Cullberg Varpa, damer 1. Karin Sjögren 2. Caroline Salomonsson SD Marianne Öhman Varpa, herrar 1. Bolle Tham 2. Kåre Tham SD Iörn Lyre Trebenslöpning 10–12 år 1. Sofia Fredriksson/ Ebba Johansson 2. Linnea Zetterquist/ Alva Schelin GåsöGuiden 2010 GåsöGuiden 2010 31 Lätt att bidra till Gåsös vackra natur Växtligheten på Gåsö behöver vårdas och hållas efter. Om du råkar missa slåtterdagen på sommaren finns det andra sätt att bidra som gynnar vår fina natur och samtidigt är enkla och smidiga. Här får du reda på hur! Växtkraften i naturen är imponerande. Även om mycket av växtligheten är vacker är det nödvändigt att hålla efter den om vi ska kunna njuta av kortare eller längre promenader utan att behöva vara utrustade med machete. Till viss del har vi kor, och i framtiden kanske även får, som hjälper oss att hålla växtligheten i schack, men en hel del av detta arbete måste vi uträtta själva. Slåtterdagarna gör stor nytta Varje sommar har vi en eller två slåtter dagar. Dessa är viktiga och det arbete som utförs då gör större nytta än man kanske skulle kunna tro – det skulle definitivt märkas om det inte gjordes. Sommaren 2009 samlades cirka 10 personer som utrustade med olika redskap röjde bland annat längs muren vid kyrkogården, vägarna ut till huvudena, vägen till »vaboa« samt minutiöst rensade ogräs runt tennisbanan (tack Ulf Rosengren!). Kanske har du inte möjlighet att delta vid slåtterdagen? Då finns det faktiskt mycket annat du kan göra för att vårda naturen på Gåsö! Detta är enkelt och smidigt tack vare att verktyg och redskap finns att tillgå, vi har bland annat grästrimrar, röjsågar och gräsklippare i olika former. För tillfället förvaras dessa i »tjurhuset« som ligger strax intill »Höjden« i närheten av kapellet. Nyckeln finns bakom luckan ovanför dörren. Tanken är att en del av kontoret 32 bredvid kiosken ska byggas om för att rymma dessa maskiner, eftersom de helst bör stå torrt och frostfritt. Var verktygen finns i sommar kommer att stå på anslagstavlan. Låna gärna Det är meningen att redskapen ska användas. Låna dem gärna! Ta med sekatörer och grenklippare på din promenad, eller gör ett röjningsryck där du tycker att det behövs. En röjsåg, ett par personer och två timmars arbete gör mycket stor nytta! Gemensamma och prioriterade områden som med fördel kan röjas är: • Längs muren runt kyrkogården • Längs gärdsgårdarna i kalvhagen • Snåren längs gångstigarna på väg ut mot huvudena • Längs gärdsgården vid Långträt (vid potatislandet) • Vägen ut mot Vaboa och den lilla sandstranden där • Gångstigen från kalvhagen till Sandvik • Snåret ovanför ängen vid tennisbanan • Kring lekplatsen och vägen upp mot kiosken • Eller kanske har du ett område i närheten av ditt hus som du vill hålla ordning på? Är du osäker på var du kan röja så fråga gärna någon i styrelsen för Gåsö Natur och Viltvårdsförening. Våra namn och telefonnummer finns här intill samt på anslags tavlan vid posthuset. GåsöGuiden 2010 För att arbetet ska bli effektivt och enkelt är det viktigt att verktygen fungerar. Om något skulle gå sönder eller om förbrukningsmaterial (till exempel bensin eller trimmer-tråd) skulle ta slut så meddela alltid någon i styrelsen. På så sätt har vi möjlighet att hålla utrustningen i gott skick. Det är många som lägger ner stort arbete på olika uppgifter som behöver skötas för Arbete i naturen är nyttigt! Måhända är tanken på att ägna sin lediga tid åt naturvård kanske inte alltid så lockande. Men att arbeta med och i naturen är faktiskt dokumenterat både avstressande och hälsosamt. I sjukvårdsupplysningens råd för avkoppling och bearbetning av stress kan man läsa: »Olika fritidsaktiviteter som … trädgårdsarbete … kan för en del fungera som meditation eller avslappning. Att vara i naturen … kan frisätta kroppens egna lugn-och-ro-hormoner och göra att man varvar ner och blir mer harmonisk«. GåsöGuiden 2010 att vi alla ska trivas och må så gôtt som vi gör här ute. Stort tack för ert engagemang! Marie Fredriksson För Gåsö Natur- och Viltvårdsförening Gåsö Natur- och Viltvårdsförening Gåsö Natur- och Viltvårdsförening ansvarar för naturvården på ön: håller reda på beståndet av vilt, fågel och skadedjur, anskaffar och underhåller öns maskin- och verktygsbestånd samt kal�lar till slåtter- och röjdagar. Dessutom sätter man potatis på Långträet varje år. Styrelsen: Thomas Hall, ordförande, tel. 0523-224 82, 0734-48 87 95 Marie Fredriksson Eugen Plym-Forshell Niklas Hansson Jonas Rosengren Lena Haeger Ulf Tengroth Mer info finns på www.gaso.nu. 33 Viktigt med sjukhusvård vid huggormsbett Det har funnits huggorm på Gåsö länge, men sedan några år tillbaka har antalet ökat. Den som blir biten bör i första hand kontakta Sjukvårdsrådgivningen, eller vid akuta fall SOS Alarm. Det är alltid viktigt att söka vård vid huggormsbett eftersom följderna kan bli allvarliga. De senaste åren har flera huggormar synts till på Gåsö, bland annat på berget nedanför Cullbergs hus, kring kohagarna och ute på ön. En huggorm känns oftast igen på sitt zick-zack-mönster på ryggen, men vissa huggormar är helt svarta eller bruna. Det lättaste sättet att skilja en huggorm från en snok är snokens gula prickar vid huvudet. Huggormar är fridlysta djur. Trots det är det tillåtet att ha ihjäl ormar som finns kring ens hus. Om du blir biten Blir man biten av en huggorm är det viktigt att hålla den bitna kroppsdelen stilla och undvika fysisk aktivitet, annars pumpas giftet runt snabbare i kroppen. Undvik också att göra något med bettet – till exempel att försöka suga ut giftet, klämma eller skära runt bettet. Det gör bara att giftet sprids mer i kroppen. Personer som är allergiska mot huggormsgift kan drabbas av en så kallad anafylaktisk chock. Då sjunker blodtrycket, man svullnar upp kraftigt runt bettstället och kan också svullna i munnen, läpparna, tungan, halsen och muskulaturen i luftvägarna, vilket kan leda till andningssvårigheter. Det är inte säkert att man får dessa reaktioner första gången man blir biten, ibland uppträder den allergiska reaktionen andra gången. Även personer som inte är allergiska kan 36 drabbas av besvär. Giftet kan påverka blodets levringsförmåga och njurarnas funktion, det kan orsaka nedbrytning av muskelceller, blodtrycksfall och yrsel. Man kan också drabbas av diarré och kräkningar. Kontakta sjukvården Alla som blir bitna bör kontakta sjukvården. Enklast är att ringa Sjukvårdsrådgivningen på 1177, de kan sedan avgöra vilken typ av insats som behövs. Vid svåra symtom är det SOS Alarm på 112 som gäller. Det är särskilt viktigt att barn, gravida och äldre personer tar kontakt med vården direkt eftersom de är känsligare. Betapred finns på ön Betapred är ett snabbverkande kortison som hjälper mot alla typer av akuta allergiska inflammationer. Det är inget man medicinerar på egen hand, men det kan vara avgörande i väntan på helikopter eller sjöräddning. SOS Alarm eller Sjukvårdsrådgivningen ger över telefon information om hur medicinen ska doseras. Betapred finns i brandboden, hos Barbro Ingemarsdotter (»Höjden«) samt hos familjen Tengroth i Lunnevik. Vid mindre akuta fall kan man själv åka in till Lysekils Jourcentral, Uddevalla sjukhus eller NÄL (Norra Älvsborgs Läns landsting i Trollhättan). Man kan också mötas av ambulans i Stockevik. Om man åker in till sjukhus GåsöGuiden 2010 kan det vara bra att förvarna akutmottagningen om att man är på väg. Vid alla fall där symtom kommer snabbt ska man ringa 112. Se över stelkrampsskyddet Den som har blivit biten av huggorm bör även se över sitt stelkrampsskydd. Detta saknas ofta hos vuxna, särskilt hos kvinnor över 35 år. Män får ofta en extra stelkrampsspruta i samband med militärtjänst, men även de bör se över sitt stelkrampsskydd. Mer information kring huggormsbett finns på www.1177.se (tidigare www.sjukvardsradgivningen.se). Ingrid Sundqvist Om du behöver akut sjukhusvård Lysekils Jourcentral I Lysekil finns vårdcentral samt jourcentral dygnet runt. Distriktsläkare och distriktssjuksköterskor. Uddevalla sjukhus Här finns distriktsläkare och ortopedi. Man kan ta sig hit i egen bil, eller med hjälp av ambulans från Stockevik. Under sommarhalvåret kan ambulans vara på plats redan efter 15-20 minuter. NÄL, Norra Älvsborgs Läns landsting i Trollhättan De flesta svårare sjukdomstillstånd skickas hit, till exempel hjärtinfarkter. Man tar sig hit med egen bil, ambulans från Stockevik, eller med hjälp av Sjöräddning och/eller helikopter. SOS Alarm: 112 Larma så snabbt som möjligt vid akuta tillstånd! Sjukvårdsrådgivningen: 1177 Ger råd kring behandling och sjukhuskontakt. GåsöGuiden 2010 På Gåsö • Betapred finns i brandboden. Det hjälper vid allergi mot huggormsbett, men även vid andra typer av akut allergisk chock, till exempel vid matallergi eller allergi mot getingstick. Även vid dessa tillfället ska förstås sjukvård kontaktas. • Närmaste sjöräddningsstation finns på Kärringön. Sjöambulanstransport kan vara på plats redan efter mellan 16 och 25 minuter. Sommartid finns sjuksköterskor i besättningen under vissa veckor. De transporterar till väntande ambulans på fastlandet. Sjöräddning larmas via 112. • Via SOS Alarm 112 kan helikopter dirigeras till ön. Den kan vara på plats efter ca 30 minuter. • En bra bår finns i brandboden. • Det finns ett 20-tal läkare på ön. Många av dem ställer upp vid akuta situationer. Tänk dock på att även de är på semester, så undvik att besvära dem om det inte är akut. 37 Normentor AS tel. +47 23 29 65 65 e-mail: jon.gloemmen@normentor.no Göran Cullberg visade sina vackra silversmycken... Barnfilm i kapellet är en årlig kulturaktivitet som kommer sommaren 2010 också! ...och Catharina Cullberg visade traditionella folkdräkter i kapellet. Kulturveckan 2009 Kulturveckan 2009 bjöd på en skön blandning av kulturevenemang. Konstutställningar, musik och film var några av inslagen. I sommar blir kulturveckan inte en specifik vecka utan kulturevenemangen sprids ut över en längre period. Håll utkik på anslagstavlan för information och tider! 38 Sommaren 2010 kommer kultur evenemangen inte att samlas ihop under en vecka, utan sprids ut över sommaren. Mer information kommer på anslagstavlan! GåsöGuiden 2010 GåsöGuiden 2010 39 Året som gått... 40 GåsöGuiden 2010 Brandövningen Tid och plats för årets brandövning meddelas senare. Håll utkik efter information på anslagstavlan! n Anläggningsdykeri n Byggnationer/ reparationer av kajer & bryggor ✔ Gåsöguiden ✔ Semester ✔ Nya uppdrag Grafisk form & produktion 08-669 08 30 GåsöGuiden 2010 n Sjötransporter med snabbgående katamaran (2 ton) eller kranpråm (20 ton) n Bärgningsuppdrag ALLFIX HB, Lönndal 306, 450 33 Grundsund tel/fax 0523-218 85 mobil 070-550 49 57 E-mail allfix@swipnet.se www.allfix.o.se 43 Med M/S Windros till Gullmarns inre delar Ibland kan det vara värt att lämna solstolen för att bekanta sig med delar av närområdet som man kanske inte sett förut. Birgit och Jerk Harling följde med på en tur in i Gullmarn med guidning av det kulturhistoriska sällskapet Vikarvet. Bohuslänska Kulturhistoriska Sällskapet Vikarvet inbjöd en lördag i augusti 2009 sina medlemmar till en utflykt med M/S Windros. Föredragshållare och ciceron under båtfärden var Leif Molander, som nyligen gett ut boken Från Gullmarns inre del – något om natur, människor och händelser (Miljöinformation i Väst, ISBN 978-91-633-3624-9). Färden började i Lysekil och gick först längs sydsidan av Gullmarn. Vi såg bland annat Stora och Lilla Bornö samt Dernäsviken med spår av inre Gullmarns största trankokeri. Leif Molander berättade att det under den stora sillperioden, 1747–1809, fanns 24 trankokerier i den inre delen av Gullmarn. Då fångades enorma mängder sill, och endast en del kunde saltas. Resten kokades till tran, som användes för belysning och lädergarvning samt för tillverkning av såpa och målarfärg. Mycket tran exporterades, och Paris och andra storstäder upplystes med hjälp av tran från Bohuslän. På väg in i Saltkällan fick vi höra sägnen om Ormeskret. Den förtäljer att det levde en stor orm eller drake i Ormskredet i Blåberget. Man kunde se hur det dagligen rann fin sand ur hans håla. Draken var så lång att den nådde tvärs över fjorden och med sin piskande stjärt hindrade den båtar från att komma in och ut. Många hade försökt att döda draken, men själva blivit ihjälslagna. Men en dag utrustade en man ett skepp med ett skarpt svärd i fören. Vid en hård västlig vind styrde han skeppet in genom Saltkällefjorden och skar draken mitt itu. Drakens blod färgade vattnet och klipporna röda – det var alltså så klipporna fick sin röda färg! – och inälvorna flöt iland i en vik som blev ökänd på grund av stanken från inälvorna och därför kallades Görvik (dagens Gårvik). Nästan längst in i fjorden ligger Munkedals hamn som var utskeppningshamn för Munkedals pappersbruk och inskeppningshamn för olja och där för övrigt Birgits Harlings morfar på sin tid var hamnförman. Alldeles i närheten ligger Lenas holme, och därifrån härstammar Lars Mürbecks far. Vi kanske är fler gåsöbor som har anknytning till Gullmarn? Sedan M/S Windros vänt vid Munkedals hamn gick färden in i Färlevfjorden där vi lade till för lunch vid Lingatan på den nya konferens- och spaanläggningen Vann. Lingatan tillhörde tidigare Svenska Metallindustriarbetareförbundet och användes för fackliga kurser och konferenser, men såldes i slutet på 90-talet till privata intressenter och är nu ett mycket flott fyrstjärnigt hotell med spa. Inredningen är genomgående i bohuslänsk granit och rent trä. Under hemfärden till Lysekil hölls Vikarvets så kallade Sommarting. Vikarvet är ett bohuslänskt kulturhistoriskt sällskap som håller två »ting« om året, Vinterting och Sommarting, vilka förenas med besök på olika platser i Bohuslän. Dessemellan ordnar man intressanta kulturträffar på Vikarvets Museum i Lysekil. Vi kan rekommendera intresserade gåsöbor att bli medlemmar! Birgit och Jerk Harling kartan lånad från eniro.se/sjökort varför inte? Aschebergsgatan 31, 411 33 Göteborg Tel 0705 89 03 00 ulf@smartchange.se 44 GåsöGuiden 2010 GåsöGuiden 2010 45 Hur mår egentligen havet kring Gåsö? När jag var liten var fisketävlingen en självklar och prestigefylld del av Gåsöspelen. Vissa fick upp över hundra fiskar: torsk, vittling, makrill och spätta, bland annat. På två timmar. Det känns nästan exotiskt, eller i alla fall avlägset. Vart tog fisken vägen? För att få klarhet i detta tar jag kontakt med Matz Berggren, forskare vid Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet och verksam vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper (före detta Kristinebergs forskningsstation) i Fiskebäckskil. Hur mår havet? – Jag skulle säga att det mår hyfsat bra. Övergödningen är fortfarande ett stort problem. Den beror på att alltför mycket näringsämnen kommer ner i havet från vattendrag, ängar, åkrar och skogsmark. Men också biltrafiken bidrar med kväveföroreningar som löses i vatten. Näringen gynnar små alger som växer otroligt fort och gör att grunda vikar helt kan växa igen. När algerna dör och faller till botten bryts de ner och då förbrukas massor av syre. Man riskerar då att få syrebrist och döda bottnar, vilket har hänt på några ställen. Övergödningen har minskat sedan 1980-talet, men är fortfarande ett problem, säger Matz Berggren. Ett annat problem är försurningen av haven, som forskarna började uppmärksamma så sent som för tio år sedan. Den orsakas av utsläpp av koldioxid från till exempel olika typer av förbränning som eldning och avgaser, men också vulkaner bidrar. En fjärdedel av all koldioxid löses i världshaven och då bildas kolsyra, som är surt. – Försurningen gör att kalkskelettet hos larver av ryggradslösa djur deformeras. Ett exempel i våra vatten är ormstjärnelarver 46 som påverkas kraftigt redan av mycket små förändringar. Många organismer riskerar att försvinna helt. Om utvecklingen fortsätter kommer även korallreven att brytas ner, och då är vi verkligen illa ute. Försurningen har tydligt ökat de senaste fem–tio åren. Just nu pågår ett stort projekt här på institutionen för Marin ekologi för att ta reda på effekterna och försöka förutsäga hur det här kommer att påverka havet framöver, säger Matz Berggren. forskare kan bara rekommendera vilka åtgärder som borde prioriteras och vad som är mest utsatt, men det gäller att politikerna vågar genomföra det, konstaterar Matz Berggren. Finns det något vi gåsöbor kan göra för havet? – Ja, vi påverkar alla havets framtid. Att inte tömma septiktanken i sjön är en mycket bra början, dess innehåll bidrar till övergödningen. Visst kan man tömma den långt ute i Atlanten, men inte här inne i Skagerrak – påverkan är störst vid kusten. – En annan sak är förstås bottenfärgerna. De giftiga färgerna var väldigt effektiva och dödade eller skadar det mesta – även fiskens larver och yngel. I dag finns färger som är mindre giftiga. Men då får man kanske hålla efter botten med handkraft också. Jag hade själv en båt som jag målade med helt ogiftig silikonfärg. Det växte som sjutton men det gick väldigt lätt att simma runt skrovet och skrapa bort det, säger Matz Berggren. Ingrid Sundqvist Är det alltså övergödning och försurning som gör att vi inte får någon fisk? – Nja, jag vet ju att det inte är särskilt populärt att uttala, men jag måste nog påstå att fiskeripolitiken har med saken att göra. Det är klart att om man fiskar intensivt med bottentrål så förutom att fånga all tillgänglig fisk så påverkar man också bottnarna. Tillsammans med övergödning och exploatering av grunda vikar – fiskens yngelkammare – gör det att återväxten och bestånden minskar. Det är flera faktorer som påverkar men hårt fiske är helt klart en viktig del i detta. Men nu får jag väl fiskenäringen på mig, säger Matz Berggren. Hur ser framtiden ut? – En viktig faktor är om politikerna lyckas reglera utsläppen, och då inte bara i Sverige utan på global nivå, eller i alla fall inom EU. Det är också viktigt att få till gemensamma restriktioner kring fisket inom hela EU. Vi GåsöGuiden 2010 Om torsken Torskbestånden längs den svenska västkusten befinner sig på historiskt mycket låga nivåer. De resterande lekbestånden i Nordsjön och Skagerrak består bara till mycket liten del av gammal fisk som kan producera ägg/larver av hög kvalitet och med stor överlevnadsförmåga. Framtidsutsikterna är synnerligen osäkra. Källa: www.havet.nu GåsöGuiden 2010 Fakta om vattnet i Gullmarn Gullmarn är troligen världens mest undersökta fjord. Redan 1877 startades Kristinebergs marina forskningsstation intill Fiskebäckskil. Numera heter den Sven Lovén centrum för marina vetenskaper. Gullmarn är Sveriges enda riktiga fjord. Det är en tröskelfjord, vilket innebär att det finns en tröskel i mynningen, mellan Fiskebäckskil och Lysekil. Tröskeln ligger på 45 meters djup. Innanför tröskeln sluttar botten ner mot 118 meter i Alsnäsdjupet strax innanför Skårfärjorna. Från 50 meters djup och nedåt finns kallt och salt vatten från Skagerrak. Det håller sex grader året runt och har större salthalt än vattnet ovanför. Det gör att det är »tungt« och inte blandar sig med det övriga vattnet. När detta vatten väl har kommit in i Gullmarn kommer det inte ut, eftersom tröskeln på 45 meter sätter stopp. Syret i det kalla vattnet förbrukas successivt och om det inte kommer in nytt vatten uppstår syrebrist. Då flyr alla djur och fiskar därifrån. Om och när nytt kallt skagerrakvatten kommer in beror på vädret. Det behövs lågtryck och fördelaktiga strömmar. När nytt vatten kommer in flyttar djuren tillbaka. 47 Nya arter kring Gåsö Den senaste kalla vintern har troligen varit hård mot några av våra invandrade djurarter. Men dessförinnan hade vi en lång period med milda vintrar vilket gjort att flera nya arter kunnat etablera sig trots att de normalt sett lever i varmare vatten. Här är några exempel: Japanskt jätteostron Amerikansk kammanet Penselkrabba Blåskrabban Animal diversity web Bild fr wikipedia bild: susan Park Den amerikanska kammaneten (mnemiopsis leidyi) ser ut som en liten gelépåse. Den etablerade sig här för tre fyra år sedan och äter allt – och mycket – tre fyra gånger sin egen volym varje dag. Bland annat kan den äta stora mängder fiskägg och yngel. Det är en invasionsart som har kommit hit med ballastvatten. Eventuellt har den med sig egna parasiter som kan hålla arten i schack. Det pågår just nu forskning kring den amerikanska kammaneten på Sven Lovén marint centrum. Bild fr wikipedia Det japanska jätteostronet (Crassostrea gigas) har funnits ganska länge i våra vatten men inte riktigt kunnat etablera sig eftersom det kräver temperaturer över 20 grader för att kunna föröka sig. De senaste tre fyra åren har arten formligen exploderat. Eftersom detta ostron vill ha varmt vatten växer det främst i grunda vikar, på ett djup mellan någon decimeter ner till maximalt två meter. Det kommer ursprungligen från Asien men har odlats både i Danmark och längre söderut i Europa. I bland annat Holland har arten blivit ett jätteproblem. Det japanska jätte ostronet konkurrerar ut vår vanliga blåmussla. Till skillnad från blåmusslor som fäster med trådar så cementerar ostronet fast sig på hårt underlag, gärna ett annat ostron eller en mussla. Ostronet växer snabbt och tar över hela musselbankar. Tillsammans bildar ostronen kalkrev som är väldigt vassa eftersom skalet är sylvasst. Dock verkar det som om den hårda vintern i år har slagit ut det flesta av ostronen. Det kommer att ta flera år innan vi får dem tillbaka i lika täta bestånd som förra året! Det japanska jätteostronet smakar gott att äta, precis som våra vanliga ostron. 48 Penselkrabban (hemgrapsus takanoi) finns ännu inte i våra svenska vatten – vad forskarna vet. Det är en asiatisk krabba som kommit till USA och där helt konkurrerat ut den vanliga strandkrabban. Det finns risk att samma sak kan hända i våra vatten. Penselkrabban äter allt och förökar sig mycket snabbt. På ostkusten av USA har man i gynnsamma områden funnit upp till 100 krabbor på en kvadratmeter. Namnet har den fått för att hannarna har en tofs som ser ut som en pensel mellan den rörliga och den fasta fingret på klon. Fyrkantskrabba Ullhandskrabba Bild från AquAliens Fyrkantskrabban (goneplax romboides) är en för Sverige helt ny krabba som lever på 40–50 meters djup. Den finns normalt vid England och Skottland men har de senaste åren hittats i våra vatten. Den är cirka fyra centimeter bred, orange/ mörkröd och hanen har mycket långa klor. Alla de exemplar som har påträffats längs västkusten har varit hannar. Var honorna håller till är höljt i dunkel! Rödögd simkrabba Rödögd simkrabba (necora puber) är en sammetslen krabba med cirka 12 centimeters ryggsköld. Den har röda ögon och fiskas bland annat i Skottland och Shetland och längs franska atlantkusten. Det har påträffats flera gånger på västkusten. Det kan troligen röra sig om att sumpade krabbor kommit på drift och då sumpen gått sönder vid vår kust har krabborna kommit ut. Detta tror man eftersom man vid ett tillfälle hittade en sump drivande väst om Lysekil, med ett telefonnummer som gick till en fiskare i Glasgow i Skottland! GåsöGuiden 2010 Foto: Lars-åke janzon, natur historiska riksmuseet Den kinesiska ullhandskrabban (eriocheir sinensis) sågs för första gången i Sverige 1932, sedan dess har den med jämna mellarum fångats i ryssjor och nät längs våra kuster och insjöar. Det är en så kallad katadrom art, vilket innebär att larverna måste utvecklas i marin miljö medan det vuxna djuret lever i sötvatten. Detta medför att krabban kan fångas i både åar och sjöar, men också längs kusten. Vi har under 2000-talet fått en tydlig uppgång i fynd av ullhandskrabban och förutom Mälaren och Vänern så har man fågat den längs kusten, från Haparandas till Göteborgs skärgård. Hittills har inga krabbor fångats Gullmarsområdet. Även penselkrabbans nära släkting Blåskrabban (Hemigrapsus sanguineus) är en asiatisk invasionsart. Den har etablerat sig i Frankrike och Holland. För båda dessa arter finns det risk att de kan komma in på svenska västkusten. Kamtjatka krabban Bild fr wikipedia När det gäller den så kal�lade Kamtjatka krabban (Paralithodes camtschaticus) så lär den inte komma hit till den svenska västkusten. Vår miljö passar den inte, möjligen skulle djuphålan i Skagerrak fungera – men det är ju på norskt vatten. I svenska vatten finns ju en snarlik krabba, trollkrabban (Lithodes maja), som man ofta kan få i fiskegarn när de hamnat djupt. Den har vassa taggar på kroppen och panntaggen är kluven i spetsen (till skillad från kamtjatkakrabban). Namnen på många av de nya invandrande arterna är i flera fall inte fastställda – arterna är så nya att de saknar svenska namn. Läs mer på www.frammandearter.se – en informativ och spännande sida om växter, djur, svampar och mikroorganismer som har etablerat sig i våra svenska vatten. På www.havet.nu finns rikligt med information om havsforskning och havsmiljö. Tror du att du har hittat en ny art? Matz Berggren är intresserad av alla annorlunda kräftdjur som kan påträffas. Rapportera till Lovén center för marina vetenskaper: www.loven.gu.se. Där finns också information kring centrets årligt återkommande öppna hus som äger rum på sommaren. En bra sajt som rapporterar aktuellt väder med bland annat vindriktning, vatten temperatur och vattenstånd finns på: www.weather.loven.gu.se. GåsöGuiden 2010 49 Det finns många som kan vittna om de stora förändringar som har skett i havet u nder de senaste årtiondena. En av dem som har en tydlig bild av detta är s kepparen Sylve Robertsson i Lysekil. Sylve Robertsson är född i Grundsund 1934 och var konfirmationskamrat med Ingemar Andersson. Hela sitt liv har han varit på havet. Först, som 14-åring, som medhjälpare till sin pappa som var fiskare precis som resten av släkten. Därefter under 50 år på Kristinebergs forskningsstation vid Fiskebäckskil, numera Sven Lovén marint centrum. Där har han varit skeppare och hjälpt till med insamlingen av djur till forskarna. På somrarna arbetar han där fortfarande. Ett varierat fiskeår Sylve Robertsson berättar hur hans pappas fiskeår såg ut. Tidigt på våren var det musselfångst som gällde. Under februari och mars pilkade man torsk vid Måseskär och fick ett par hundra kilo. Sedan dörjade man makrill i slutet av maj och juni. På sommaren fiskade man ål med tinor kring Gåsö och på hösten var det hummer fiske. Från november till februari var det långrevfiske som gällde. Det var cirka 3 000 krok på varje långrev, och där fick man långa, kolja, torsk, havskatt och en annan rödspätta och strandskädda. – Jag minns hur Grundsundspojkarna på 1950-talet kunde ro ut till Lökarna och dra upp torsk till middagen. Ofta räckte det till att sälja också, berättar Sylve Robertsson. 50 3 600 makrillar Ett annat minne är hur han tillsammans med sin pappa drog upp 52 lådor makrill under ett dygn. – Jag har räknat ut att det borde bli 3 600 makrillar som vi fick upp på dörj från två på morgonen till två på eftermiddagen. Efter kriget sjöd det av liv i Grundsund. Där fanns ett 30-tal fiskebåtar, förutom kusttrålare och silltrålare var det flera långafiskare som gick till Shetland och kom tillbaka med över 40 ton långa. – Torsk, kolja, långa, havskatt, rödspätta och strandskädda – praktiskt taget alla arter har minskat katastrofalt och några är helt borta. Makrill finns utanför Bonden, men inte alls som förut. Det är i princip bara räka och krabba som verkar klara sig bra. Sylve Robertsson berättar om hur bottnarna har förändrats. – På nordvästsidan av Gåsö på flaket, där var det tidigare sjögräsängar. Där levde många olika sorters yngel – torsk, rödspätta, skrubbskädda. Nu har trådalgerna tagit över. De täcker botten och kväver allt liv där. Hur kommer det att bli för kommande generationer i skärgården? Det beror förstås på hur vi sköter haven. Det finns faktiskt en del som vi kan göra själva, se artikel här intill. Ingrid Sundqvist GåsöGuiden 2010 till tAk Allt från grund Stora förändringar i havet Annons helsida BRJ Bygg (enligt Maria) Referensbyggen på Gåsö – familjen Mürbeck/Iversén KontaKtinfo: BRJ Entreprenad, Skredsviks Backa 220, 451 95 UDDEVALLA Tel: 0522-64 14 10, Fax: 0522-64 18 12, Morgan: 070-206 57 77, Tomas: 070-206 57 76 Gåsö – landets minsta valdistrikt 1970 fanns det 22 röstberättigade på ön Snart är det dags att gå till valurnorna igen och det är precis vad gåsöborna gjorde för 40 år sedan. 1970 var sista året som Gåsö utgjorde ett eget valdistrikt och med sina 22 röstberättigade var det landets allra minsta. Redan vid valet 1968 var Gåsö landets minsta valdistrikt vilket hade uppmärk sammats av Göteborgs-Posten som skickat en reporter till Gåsö för att pejla av valtemperaturen. Den stackars reportern hann knappt sätt foten på Ångbåtsbryggan förrän han möttes av en äldre kvinna med vitskimrande hår som med bestämd röst konstaterade: »Jaså, Ni är från Göteborgs-Posten, det är väl Hjörne och Wedén som skickat Er. Men mig övertygar Ni inte, jag röstar med högern som jag alltid gjort och kommer att göra. Frifräsare och frikyrkopastorer vill vi inte ha här ute.« Reportern hade mött Ruth Mattsson! (Hjörne var ägare till den folkpartistiska tidningen, Wedén folkpartiets ledare.) Bara några år tidigare hade jag själv bevittnat när några intet ont anande förkunnare från pingstkyrkan bokstavligt med käppar blev tillbakapressade i sin båt av de schartauanska stormtrupperna, det vill säga Elin Andersson (bodde i Öbergs hus) och Ruth Mattson (bodde i von Hilgers hus). »En viktig dag« Själva valet hölls i den gamla affären i Gustav Gustavssons hus. Vallokalen öppnade klockan 8.00 och stängde 21.00 och först vid valurnan var Ruth i egenskap av Gåsös ålderkvinna: »En viktig dag, nästan lika 52 viktig som prosten Josefssons husförhör om några veckor.« Redan efter drygt en halvtimme hade alla röstat. Valnämndens ordförande bjöd på morgonkaffe där det stundande hummerfisket var ett betydligt viktigare samtalsämne än valutgången (inget nytt under solen). Det blev en lång väntan för de fem i valnämnden, som utgjorde en fjärdedel av de röstberättigade, innan vallokalen äntligen kunde stängas. 20 röster Själva valresultatet då? Ja, positionerna var ganska klara redan innan valet och ingen politiker hade någonsin ansett mödan värd att åka ut till Gåsö och värva proselyter. Dock var nu inte valresultatet fullt så »höger« som Ruth låtit påskina. Av de 24 röstberättigade vid valet 1968 avlades 20 röster, varav två poströster (går inte att härleda till Gåsö valdistrikt) med resultatet: Moderaterna 9, Folkpartiet 7 och Socialdemokraterna 2 röster. Vid sista valet på Gåsö 1970 röstade 20 av de 22 röstberättigade: Folkpartiet 13, Socialdemokraterna 4, Moderaterna 2 och Centerpartiet 1 röst. Vid kommunsammanslagningen 1970, då Skaftö kommun uppgick i Lysekils, försvann tyvärr röstlängden för 1970. Däremot finns 1968-års röstlängd bevarad, se nästa sida. Lennart Tham PS Svea, du är oumbärlig med material och inspiration för att skriva om ett Gåsö som var! GåsöGuiden 2010 ▲Valnämndens ordförande Gustav Lundén i samspråk med kanslichefen från Lysekil vid valet 1970. Valförrättarna vid valurnor na är fr v Arvid Jakobsson, Robert Nilsson och Mattias Andersson. Valnämndens ordförande Gustav Gustavsson 1968, far till Marie-Louise och Kerstin, med den inte alltför röst sedeltunga urnan. På grund av storm kunde valurnan inte levereras till länsstyrelsen förrän efter tre dagar. 1968-års röstlängd Karin Gustavsson Robert & Ella Nilsson Mattias & Ingeborg Andersson Karl & Anna-Greta Andersson Gustav Gustavsson Gerda Gustavsson Gustav & Siv Lundén Ruth Mattsson Karl Oskar & Asta Karlsson Arvid & Sara Jakobsson Nils & Maria Nilsson (poströstat) Johanna Jakobsson Ivar Jakobsson Ej röstat: Gösta de Maré (badgäst) Anders Andersson (sjuk) John & Anna Karlsson GåsöGuiden 2010 53 Jul på Gåsö 2009 23 december 2009. När vi lastar ur bilen är det många minusgrader. I båten ligger snön i drivor och tamparna är stela av kylan. Öarna är vita i stället för mörka mot vattnet. Väl framme vrids elementen på, brasan tänds och julmaten packas in kylskåp och skafferi. Då upptäcker vi att Jansson är borta! Räddningsexpedition påbörjas. Jansson står och fryser på en hummertina i hamnen i Stockevik, där han placerats i väntan på att lastas i båten. Tur att måsarna inte hittade honom först! Väl hemma firar vi den lyckade räddningen med Irish coffee. Pigga, varma och nöjda lagar vi en sen middag, dricker mycket vin och njuter av att vara här. På julafton töar det. Dagen fylls av de sista julförberedelserna, granen kläs, Kalle Anka avnjuts och så äntligen julklappsutdelning. Vid middagen gör Jansson succé, tillsammans med hemgravad lax, skinka, revbenspjäll och annat gott. Vi improviserar en aning. Den äldre generationen har blivit stoppade av lunginflammation i Uppsala och då måste traditionerna funderas ut på nytt – på vårt sätt. Det känns märkligt men lite spännande. 54 På juldagen vaknar vi till snöstorm. Eller – storm är det väl inte, antagligen inte ens kuling, utan 10-12 sekundmeter; nordan. Vi vågar oss ut till Vrakeviks huvud. På hemvägen är det motvind och vassa små snöflingor känns som spikar i ansiktet. Vi halkar fram på de isglaserade klipporna och känner oss äventyrliga. Väl hemma eldar vi i kakelugnen och öppna spisen. Det rister i huset av den byiga vinden, det är kallt och mörkt och lyser bara i fyra hus. Senare läser vi om snökaos och strömavbrott på fastlandet. 26 december. När vi vaknar har det mojnat och hela ön är inbäddad i ett vitt täcke. Snön sitter längs sidorna på stolpar, träd och grenar – ett resultat av nattens vind. Vi åker kana på berget bredvid pumpen, det går härligt fort på de kalla klipporna! På eftermiddagen glimtar solen fram. Landskapet är svart-vitt och öarna gnistrar ute GåsöGuiden 2010 i havet. Det känns mer som fjällvidder än skärgård. Vi träffar några andra Gåsöjul firare som är på promenad. På kvällen lagar vi kalkon enligt alla konstens regler – med guidning över telefon från Uppsala. Den blir god! 27 december. Det spöregnar (underkylt? snöblandat?) och är någon plusgrad. Vinden har blivit sydlig. Det är dags för provianteringsutfärd. Grå dimma gör det svårt att se Grundsund ens i höjd med Svenning skär. På eftermiddagen kommer tillslut de tillfrisknade föräldrarna från Uppsala. Vi får ta ut kompasskursen för att ta oss till Stocke vik – men det regnar i alla fall inte längre. Däremot är det ruskigt halt och isgata på stigar och vägar. När alla är på plats firar vi med hummer från Tham, hembakat bröd och pannkakor för de små (och Janne). 28 december. På förmiddagen åker Wedsbergarna hem. Det har blivit minusgrader och vi får använda en polygrip för att få loss tamparna. Sju stora hägrar har slagit sig ner på Gråfålen och tittar på oss. På eftermiddagen skiner solen! Vi går på upptäcktsfärd i bergen med barnen och kommer in med rosiga kinder. Barnen får varm choklad av mormor och vi promenerar till Tjällsö huvud i de sneda eftermiddagsGåsöGuiden 2010 strålarna. Himlen skiftar i orange, rosa och ljusblått, havet är mörkblått. Sent på kvällen går vi runt Kalvhagen i strålande månsken – så starkt att de snöklädda klipporna speglar sig i Kalvhagefjorden. Stjärnhimlen är fantastisk. 29 december. Snön gnistrar i solen och tillsammans med barnen letar vi nya vägar i bergen. Vi går upp bakom Hillebo, klättrar uppåt tills vi är ovanför Vaboa, och kommer ner igen vid kyrkogården. Efter lunch går vi till Gåsö huvud. Solen ger klipporna en varm gul färg. När vi vänder hemåt möts vi av grå dimma som väller in från norr. Det blir kallt, rått och fuktigt. Väl hemma märker vi att elementet i vårt rum har lagt av. Vi bor i den sämst isolerade delen av huset och det är iskallt. Vi får försöka med den gamla kakelugnen i hörnet som inte har varit igång på många år. Men den visar sig vara vid gott mod och efter ett par timmars eldande har vi varmt hela natten. Det känns skönt att vi skulle klara ett strömavbrott. 30 december. Dags för hemfärd till Uppsala. Vi lämnar Gåsö i den bleka vintersolen, temperaturen har krupit ner till minus sju och isen lägger sig i vikarna. Vilken härlig vecka! Ingrid Sundqvist 55 lats vid Uppsala universitet och som är särskilt anpassad till långsamma havsvågor. Generatorn placeras nere på havsbotten. Därifrån löper ett rep som kopplar den till en boj på havsytan. Rotorn rör sig upp och ner, den snurrar alltså inte utan drivs direkt via repet av bojens rörelser. Det gör att systemet klarar de stora påfrestningar som uppstår till havs. Forskning om vågkraft pågår i våra vatten Sedan ett par år tillbaka finns en vågkraftspark utanför Islandsberg. Placeringen är väl genomtänkt. Här råder ett »erkänt tufft vågklimat«, det finns hamnar i närheten och det är inte alltför djupt. Redan 2002 började de första planerna för det så kallade Lysekilsprojektet ta form hos forskare och doktorander vid Uppsala universitet. De hade konstruerat en helt ny teknik för att fånga upp energin i havsvågor, och nu var det dags att testa den i havsmiljö. I dag finns fyra generatorer på plats utanför Islandsberg, och fler sjösätts under 2010. Fullt utbyggd kommer vågkraftsparken att ha tio sammankopplade generatorer som genererar el till elnätet. Totalt förväntas anläggningen då producera el som täcker årsförbrukningen för drygt 20 hushåll. Tidigare forskning har misslyckats Forskning inom vågkraft har pågått i årtionden runt om i världen. En rad olika förslag har tagits fram för att omvandla energin i havsvågorna till elektricitet, och några försöksanläggningar har byggts. 56 Hittills har ingen lösning varit kommersiellt gångbar. Det beror på att mekaniken har varit alltför komplicerad. Man har utgått från standardgeneratorer och försökt anpassa dem till vågkraft, vilket inte har varit helt lyckat. Standargeneratorer är nämligen anpassade för cirka 1 500 varv per minut, men när vågor rullar förbi får man höjningar och sänkningar cirka tio till femton gånger per minut. För att omvandla denna långsamma rörelse till en snabb så behövs växellådor och andra komplicerade system som oftast har placerats uppe vid havsytan. De har helt enkelt inte hållit för det hårda havsklimatet. Ny typ av generator Det koncept som testas i Lysekilsprojektet har en helt annan sorts teknik. Det bygger på en ny typ av generator som har utveckGåsöGuiden 2010 Lysekilsprojektet är alltså en forskningsanläggning. Den har tillstånd till och med 2014 och ska därefter tas bort. En fullskalig kommersiell anläggning skulle placeras betydligt längre ut från land och på djupare och helt öppna vatten utanför öar och skär. Ingrid Sundqvist Miljöeffekter studeras Förutom att utvärdera tekniken är ett viktigt fokus för Lysekilsprojektet att studera vilka effekter vågkraftverken har på miljön. Det handlar om effekter på fiskar och marina organismer, men även på fåglar och på oss som rör oss på havsytan – yrkesfiskare, fritidsfiskare och båtfolk. För att studera miljöeffekterna av en fullskalig vågkraftspark byggs projektet ut med upp till 30 attrappbojar. Vid de studier man har gjort ännu så länge har man inte sett några effekter på organismer och sediment i vågraftsparken. Däremot fungerar generatorerna som konstgjorda rev, vilket lockar till sig fisk, krabbor och hummer. De tar skydd i hål och skrymslen vid fundamenten, som har designats just för detta. Botten i övrigt är en flack sandbotten på cirka 25 meters djup. Det gör det möjligt att dyka där på ett okomplicerat sätt, vilket man gör regelbundet i forskningssyfte. Fakta Lysekilsprojektet drivs av forskare och doktorander vid Institutionen för teknikvetenskaper, Avdelningen för elektricitetslära vid Uppsala universitet. Vill du veta mer? Kontakta doktorand Kalle Haikonen: kaha@angstrom.uu.se Mer information finns också på www.el.angstrom.uu.se/forskningsprojekt/WavePower/Lysekilsprojektet.html. GåsöGuiden 2010 Kommersiell vågkraft utanför Smögen Företaget Seabased ska bygga världens största vågkraftspark utanför Smögen. Den kommer att ha 420 bojar och producera el som täcker förbrukningen för cirka 2 000 hushåll per år. Tekniken bygger på den som utvecklats av Uppsala universitet och som beskrivs i artikeln. Troligen läggs de första bojarna i havet till hösten. 57 Telefonregister Riktnummer 0523Adress: Fack [XX], Gåsö (eller Gåsö [husnr]), 450 33 Gundsund. ● E ● = Medlem i Gåsö Vänner Tennis- och Segelklubb A Andersson Vera ● Roy 223 51 0522-706 00 Fack 71 B ● ● ● ● ● 58 Beckman 224 08 Anna 08-53257352 Guldberg Fack 53 Christian Bengtsson 224 71 Anna-Lena Fack 22 Gunnar Bengtsson 223 67 Mona 040-94 56 62 Anna Fack 10 Oskar Berg Ida 073-449 66 32 Simon Fack 42 William Berggren 226 66 Ann-Margret 08-760 71 88 Lars Fack 60 Andreas Jens Albin Ossian Bergman 226 66 Per-Axel 08-660 33 34 Mats Fack 60 Marit Martin Bergström 223 76 Elisabeth Fack 66 ’Bissan’ Bergström 223 76 Torkel 031-41 44 65 Fack 66 Bergström 223 76 Idha Fack 66 Bergström 223 76 Gustav Fack 66 Bergström 223 76 Hedvig Fack 66 Bernow 227 35 Lindblad 040-16 42 22 Fack 34 ● Jens Annika ● Mattias ● Mårten Boltenstern Madeleine +43 Erich 664 9132159 Fack 48 Boström Ulrica 070-404 59 42 Tony 070-5511 877 Cathrine, 0524-221 12 Louise Fack 54 Nicole ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● C Carlén ● Leif ● ● ● ● Carlén Frida David Gustav Cleary Helena Ian Elliott Cornelius Britta Bertil Christine Peter 228 82 0510-605 76 Fack 33 228 82 021-41 47 40 508-667 98 72 Fack 58 226 27 08-758 61 82 Fack 51 ● Cornelius 230 15 Fredrik 08-31 80 28 Susanne Fack 8 Döhmers Lynn Tom Cornelius 230 15 Patrik Fack 8 Maria de la Torriente Pablo Isabel Sofia Cullberg 226 60 Katharina 031-44 88 85 Göran 031-44 85 30 Fack 37 Cullberg 226 60 Lena 0522-871 79 Fredrik Fack 37 Johanna Alexandra Cullberg 226 60 Martin 08-768 76 79 Kattis Fack 37 Christoffer Caroline Isabel Cullberg 226 60 Nalena 031-44 65 74 Fack 37 ● ● ● ● ● ● F Fahlén Kristina Johan Jens Flodin Magdalena ● Jesper Jakob Kvanvig Flodin ● Mathias D ● ● ● ● ● ● Dahlström Marie Johan Oscar Sofia Daun Anna Stefan Fredrik, Maria Ebba 223 56 08-720 60 26 Fack 28 239 50 018-32 13 59 Fack 86 GåsöGuiden 2010 Edgren 220 70 Charlotte 08-795 87 46 ’Lotta’ Fack 66 Rolf Felix Alexander Oliver Louise Viktor Edstam 223 84 Marie-Louise 031-13 17 14 Harald Fack 50 Edstam 223 84 Jonas Elmqvist 228 13 Anna +86-138 178 Ola 743 70 Axel Karl Fack 23 Klara Eriksson 223 51 Kristina Fack 71 Anders Johan Anna Eriksson 226 35 Thekla Fack 58 ● ● ● ● ● Flodin Ulla Arne Francke Ulrika Michael Filip Hélène 223 67 031-57 47 48 Fack 10 223 02 031-714 30 01 Fack 72 223 02 031-300 61 69 Fack 72 223 02 031-28 38 83 Fack 72 226 67 08-26 65 24 Fack 3 GåsöGuiden 2010 ● ● ● ● ● ● ● ● Fredriksson 223 58 Christer 031-19 67 40 Marie Fack 59 Emil Sofia Frémont 227 11 Berit +33-148 049 Arnaud 104 Axel Ulrik Fack 44 HaegerRynäs ● Lisa Joakim Arvid Malte Haglund Ulla Hall Karin Göran Hall Leila Hall Monica G Gjötterberg 070-484 52 01 ● Magnus Fack 42 ● Margareta Gjötterberg 070-315 00 03 ● Erik Helene Fack 42 ● Harald ● Alice Gjötterberg 070-848 02 29 ● Mårten Birgitta Fack 42 Gjötterberg 073-620 30 56 ● Måns Fack 42 ● Susanne ● Julia ● Tim Ludvig Gjötterberg 070-916 45 10 ● Åse Johan Fack 42 Glømmen 223 54 +47-22 52 ● Bodil 13 96 ● Jon Fack 63 ● Camilla ● Erlend Graneld 228 87 Fack 11 ● Josefine S ● Anders Hillevi Beata Green 223 55 Marianne 046-211 28 20 Fack 55 Hansson Birgit ● ● ● ● ● ● H Haeger Anette ● Oscar Haeger ● Lena ● Göran 230 30 033-41 41 63 Fack 74 230 30 031-24 24 41 Fack 74 ● ● 230 30 031-42 25 87 Fack 74 225 72 0155-114 73 Fack 38 224 82 0500-43 55 45 Fack 17 224 82 Fack 17 230 83 031-19 55 52 Fack 17 226 54 031-45 51 75 Fack 18 031-322 14 79 0303-965 35 Fack 61 Hansson Christina Bertil Niklas Johan Anna Harling 230 11 Birgit 018-50 31 61 Jerk Fack 41 von Hilgers 229 77 Barbro +49- Richard 211 208 571 Max Fack 49 Philipp Lisa Holmberg 230 15 Elisabeth 08-54 30 03 Lennart Fack 8 von Horn 223 71 Claus 08-83 25 84 Fack 64 von Horn 223 71 Kerstin 0582-700 62 Gabriel Fack 64 Emma Amanda Carl-Axel von Horn Edvard 019-44 70 44 von Horn Rutger 59 von Horn 223 71 Micke 0476-210 17 Kajsa Flodell Fack 64 Caroline Hugosson Eva 031-29 44 28 I ● ● ● ● ● ● Ingemarsdotter Barbro Ola Fredriksson Simon David Ingemarsdotter Kerstin Gunnar Lindblad Vincent Pontus Iversén Maria Magnus Anna Emma 225 33 031-12 33 41 Fack 9 Jacobsson Peter Anneli Albert Wilhelm Johansson Åsa Torsten Peder Ebba Harald Josefson Eva-Karin 230 83 0300-636 18 Fack 17 225 33 08-32 61 10 Fack 9 ● ● ● ● ● Josefson Åsa Karlsson ● Roland 60 ● ● ● ● ● 230 52 08-755 66 56 070-643 83 96 Fack 21 226 08 +33-1-42 78 33 27 Fack 2 226 08 Fack 2 K Karlernäs Birgitta L 220 33 031-42 32 12 Fack 19 J ● ● ● ● af Klercker 230 93 070-7315854 ● Fredrik Fack 5 af Klercker 230 93 070-4403606 ● Stephanie Fack 5 af Klercker 230 93 08-660 03 11 ● Michaela Fack 5 ● Peter Kristensson 223 84 Kerstin Fack 50 ● Krister Kroon 073-376 44 95 Fack 42 ● Sara ● Henrik ● Jacob ● Jenny 223 63 08-667 10 04 Fack 70 228 89 08-580 350 42 Fack 7 ● ● ● ● ● Lien Torgrim +47 9280 9642 Ulla Heli +47 9117 8000 Selma Fack 1 Teodor Lindblad 227 38 Mia 08-756 14 14 Anders Fack 32 Erik Torbjörn Lindqvist Eva 070-371 04 70 Lars 08-663 94 40 Helene Fack 39 Catharina Lundström Britta Lyre 226 00 Agneta 031-14 36 49 Iörn Fack 79 Jens Karin Lyre 226 00 Jens 08-668 46 00 Fack 79 M Muschött Britt ● Peter ● Frida Muschött Malin 070-620 60 51 031-42 52 66 Fack 37 070-408 71 67 031-41 60 14 Fack 37 Mürbeck ● Anna-Karin ● Lars ● ● ● ● Mürbeck Martin Kicki Otto Bruno Myers Cecilia 221 80 +45 32 95 95 97 Fack 62 221 80 040-15 34 10 Fack 62 226 06 +1-803- 396-0513 Fack 40 Mårtensson 226 06 031-68 07 87 ● Anita Fack 40 ● Nils »Nicke« ● Jonas ● Rickard ● Julia Mårtensson 226 06 Christina Fack 40 ● Johannes Cicilia Charlotte Mårtensson 226 06 Margret 031-28 84 56 Fack 40 ● Gunnar Susanne ● Erik Sofia N ● ● ● ● Nermark Ulrika Måns Emil Jakob Sigrid 0705-85 08 57 08-748 90 60 Fack 12 O Odencrants 223 56 Inga 08-88 42 19 Jan Fack 28 Odencrants 223 56 Leena 08-570 229 10 Fack 28 ● Staffan Ella Olers Karl Wilhelm Olsson Gösta 0142-711 31 Fack 30 GåsöGuiden 2010 P Persson 223 66 Kate 040-98 43 98 Fack 29 ● Sven Eric ’Eke’ ● Måns Persson 223 66 040-26 51 61 ● Magnus Fack 29 Peterson 229 35 Rosengren +31- 705 119 844 ● Niklas Fack 65 ● Malin ● Anna ● Axel Plym 226 35 Forshell 08-35 85 17 Fack 58 ● Eugen Plym 226 35 Forshell 08-662 82 67 Fack 58 ● Henrik R Ramberg 232 51 Brita 08-704 01 05 Lennart Fack 6 Gustav Carolina Johanna Rosengren Ingrid 0707-38 19 63 031-56 31 81 ● Ulf Fack 61 Ränner 070-444 5252 Albin Fack 60 Rönnblad 224 87 0521-46 05 82 ● Barbro Annika Fack 16 Stefan Charlotte Lena Rönnblad 070-68 44 047 ● Marianne 08-85 52 06 Fack 15 ● ● ● ● ● S Sahlin ● Helène ● Bengt Carl Johan 223 30 08-765 95 16 Fack 13 GåsöGuiden 2010 Sahlin 223 64 0707-375 009 ● Sven Anne 08-25 90 62 Lovisa Fack 43 David Felicia Sahlin 223 64 Olle Fack 43 Sahlin 224 23 Åsa 031-28 74 05 Fack 4 ● Pelle ● Marie ● Karin Anna Erik, Fredrik Sara Jalhed Sahlin 224 23 Marie Fack 4 Salomonson 228 87 031-14 13 44 ● Björn Fack 11 Salomonson 228 87 08-740 42 08 ● Caroline Fack 11 Salomonson Olle Fack 33 Schelin 224 07 08-26 01 12 ● Eva Fack 25 ● David ● August ● Alva ● Edvard Sissener 223 66 Malin +41- Paul 218 011 848 Natacha Fack 29 Frederic Simonsson 223 60 031-69 40 05 ● Ingeborg Fack 31 ● Knut ● Elin ● Emma Sjögren 224 36 Martin 0390-415 40 Karin Fack 52 Hugo Hedda Starck 223 61 Fack 36 ● Lena Markus ● Filippa Stokke ● Thor ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● Strinnholm Kerstin Ulf Carl Elinor Sundén Ingrid Sture Sundqvist Ingrid Björn William Elsa 223 18 08-25 05 73 Fack 68 220 09 08-665 08 72 Fack 47 225 05 018-10 98 12 Fack 46 T Tengroth ● Björn »Nalle« Tengroth Ulf Anne Johan Madeleine TengrothDyberg Magdalena Miriam Jacob Tham ● Annika Sanna Mika Kalle Linda Tham ● Bolle Catharina Vilhelm Hedvig Tham Charlotta Micke Filip Oliver Tham Frida Erik Perry Tham Gudrun Lennart Andrea Rikard Sebastian ● ● ● ● 225 39 08-85 58 24 Fack 3 226 67 031-16 67 26 Fack 3 226 67 +1 908- 625 92 37 Fack 3 227 65 08-653 79 03 Fack 73 222 95 08-31 27 70 Fack 35 Fack 24 222 95 08-39 99 03 Fack 35 223 83 031-14 41 59 Fack 24 61 Tham Katarina Fack 24 ● Krister Vilhelm Klara Tham 222 95 08-717 50 87 ● Klas Marie Louise Fack 35 Tham 222 95 08-650 12 02 ● Kåre Fack 35 Theman ● Kaj Z ● ● ● ● ● V, W Valinder 223 18 031-29 43 54 ● Berit Fack 68 ● Göran Valinder 223 18 031-28 08 61 ● Gunlög Fack 68 ● Karin ● Charlotta ● Ebba Wallin 226 11 Sylvia 031-27 44 07 Fred Fack 69 ● Fredrik Wallin +41- 22-784 0061 ● Christer ● Inger Wallin 070-673 00 52 ● Sten ● Maria Mellander ● Hanna ● Erik Wedsberg 225 05 08-756 25 06 ● Ann Fack 46 ● Jan ● Johan ● Sofia Wigren 226 00 031-740 49 36 ● Lena Amanda Fack 56 Lova Wilhelmsson 223 02 031-81 20 26 ● Ulrika Fack 72 ● Jonas ● Sara ● Hanna ● Fabian 62 ● ● ● ● Nya postbox-nr! Zechmeister Sophie +43 Harald 664 8412740 Armin Fack 48 Helena Zetterquist 223 62 Ebba 08-550 140 67 Håkan 08-550 846 05 Fack 45 Zetterquist 223 62 Henrik 031-12 50 17 Ulla Fack 45 Hilmer Alma Idun Zetterquist 223 62 Martin 08-659 33 55 Nanny Fack 45 Tove Linnea Zetterquist 223 62 Olle 031-25 27 72 Jakob Fack 45 Arvid Zetterquist 223 62 Johan 0733-78 18 78 Fack 45 Å Åslund 223 06 Margaretha 0707-35 84 79 0500-42 90 80 ● Tomas Fack 26 ● Peter Linda Åslund 223 06 Fack 26 ● Björn »Nalle« Ö Öberg Annika Lukas Welander Öberg Stefan Charlotte Lena Öhman ● Marianne 224 87 031-713 71 52 Fack 16 224 87 Fack 16 231 45 040-97 05 80 Fack 67 Posten inför nya adresser för oss Gåsöbor. De gamla Fack-numrena utgår och i stället adresseras posten med »Gåsö« följt av det nya numret på huset som introduceras fr o m nu. Husnumren kan du hitta på en karta som finns på www.gaso.nu. De gamla postboxnumren lär leva ett tag till på egen kraft, men får börja fasas ut fr o m nu. Och postnummer och postadress 450 33 Grundsund gäller som tidigare. Denna lista baserar sig dels på det register som finns på www.gaso.nu under »Samfällighet/Adresser«, dels på för Gåsö Vänner Tennis och Segelklubbs medlemsregister, och är uppdaterad t o m maj 2010. Felaktigheter kan säkert förekomma och detta ber vi i så fall om ursäkt för. Rätt uppgifter? Har du felaktiga uppgifter eller saknas någon? Gå in på www.gaso.nu. Kontakta Jonas Wilhelmsson om du har några frågor. Yrkesregister Riktnummer 0523- AKUT & JOUR BANK »Blåmusslan« alginfo. . . . . . . . 031-60 52 90 El, Vattenfall . . . . . . . . . . . . . . . 020-82 00 00 Giftinformation. . . . . . . . . . . . . . 08-33 12 31 Kustbevakning Regionledning, Väst . . . . . . . . 031-69 90 00 Polis. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 57 00 Sjukhus, Lysekil. . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 00 Jourcentralen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 80 Sjukvårdsupplysning Göteborg. . . . . . . . . . . . . . . . . 0771-703 150 Rådgivning, barn. . . . . . . . . . 031-343 47 00 Uddevalla. . . . . . . . . . . . . . . . . 0771-117 117 Sjöräddning. . . . . . . . . . . . . . . 031-69 90 60 Sjöräddningsstationer: RS Stenungsund . . . . . . . . . . 031-761 42 77 RS Käringön. . . . . . . . . . . . . . 031-761 42 75 RS Smögen. . . . . . . . . . . . . . . 031-761 42 78 RS Fjällbacka. . . . . . . . . . . . . 031-761 42 81 RS Strömstad. . . . . . . . . . . . . . . 0526-613 13 SOS nödsituation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 ej brådskande. . . . . . . . . . . . 031-703 10 00 Tandvårdsgruppen, Lysekil. . . . . . . . 121 00 Swedbank, Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . 199 00 SEB, Lysekil. . . . . . . . . . . . . . . 0771-365 365 BRA TELEFONNUMMER Drevia AB, Lysekil. . . . . . . . . . . . . . . . 141 50 Grundsunds Marina. . . . . . . . . . . . . . 200 20 Jacobsson Båtbyggeri . . . . . 0522-65 11 23 Lyckans Slip. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 04 Skaftö Reparationsservice. . . . . . . . . 212 88 Stockeviks Båtvarv. . . . . . . . . . . . . . . 231 70 Värbofjordens Marin. . . . . . . . . . . . . . 217 09 Brandstation, Lysekil. . . . . 010 483 72 00/02 Distriktsläkarmottagning, Skaftö. . . . 232 20 Lysekils kommun . . . . . . . . . . . . . . . 613 000 Återvinningscentral, Skaftö Öppet ons 16.00–19.00, lör 9.00–13.00 APOTEK BENSIN Grundsunds Marina, Preem . . . . . . . 200 20 ICA Grundsund, automat. . . . . . . . . . 211 05 Kilens Bageri och Pumpbensinstation, Fiskebäckskil. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 21 Lyckans Slip. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 04 Lysekil, Södra hamnen, automat. . . . 139 60 Norra hamnen, automat, UnoX . . . . . 161 50 BOKHANDEL Lysekils Bokhandel. . . . . . . . . . . . . . . 103 20 BÅTMOTORER Grundsunds Marina. . . . . . . . . . . . . . 200 20 Lyckans Slip. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 04 Skaftö Reparationsservice. . . . . . . . . 212 88 BÅTAR, VARV & TILLBEHÖR ICA Grundsund. . . . . . . . . . . . . . . . . . 211 05 Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0771-45 04 50 GåsöGuiden 2010 GåsöGuiden 2010 63 FISK & SKALDJUR Kerstin o Tony Roysson (havskräftor).211 35 Lennart Jakobsson (krabba) . . . . . . . 216 57 Pelles Rökeri. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212 74 FLYGINFORMATION Fyrstads Flygplats, Trollhättan. 0520-825 00 . . . . . . . . . . . . . . . . . . www.fyrstadsflyget.se SAS. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0770-727 727 FOTO, RADIO & TV Lasses Foto, Lysekil. . . . . . . . . . . . . . . 120 00 GOLFBANOR Lyckornas Golfklubb . . . . . . . . 0522-201 76 Orust Golfklubb . . . . . . . . . . . . 0304-531 70 Skaftö Golfklubb. . . . . . . . . . . . . . . . . 232 11 Sotenäs Golfklubb. . . . . . . . . . . . . . . 523 02 Torreby Golfklubb . . . . . . . . . . 0524-285 30 HANTVERKARE Allfix (Bryggor m m). . . . . . . . . . . . . 218 85 BYGGVAROR & BYGGMÄSTARE Byggtjänst, Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . 125 09 GRG Byggnads AB, Grundsund . . . . 211 72 Stockeviks bygg. . . . . . . . . . . . . . . . . 224 37 BRJ Entreprenad AB. . . . . . . . 0522-64 14 10 FÄRG & MÅLERI Färgbolaget, Norra hamnen. . . . . . . . 137 85 Skaftö Golv o Måleri. . . . . . . . . . . . . . 232 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . Jörgen (070-673 60 23) Hushållsmaskiner & El Elkraft, Lysekil. . . . . . . . . . . . . . . . . 61 10 60 Elmontering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lars Henry Antonsson (070-829 29 24) . . . . . . . . . Ingemar Forsell (070-899 08 50) Rylanders. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 50 Kapell Grundsunds Lädermakeri. . . . . . . . . 219 05 Sjösäcken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 19 63 POST SYSTEMBOLAGET ICA Grundsund, paketutlämning . . . 211 05 Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 020-23 22 21 Tempo, Fiskebäckskil Öppet må-fre 15.30 – 17.30. . . . . . . . 220 27 ICA Grundsund. . . . . . . . . . . . . . . . . . 211 05 Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 18 TAXI Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 00 RESTAURANGER Brygghuset Krog & Café . . . . . . . . . . 222 22 Gullmarsstrand . . . . . . . . . . . . . . . . 66 77 88 Pelles Rökeri. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212 74 Peterssons, Käringön . . . . . . . . 0304-560 19 Pizzeria, Fiskebäckskil. . . . . . . . . . . . 222 37 Rågårdsviks Pensionat. . . . . . . . . . . . 210 19 Skaftö Golfkrog. . . . . . . . . . . . . . . . . . 232 12 Smultron & Tång . . . . . . . . . . . . . . . . . 217 20 TURISTINFORMATION Lysekils Turistbyrå . . . . . . . . . . . . . . . 130 50 VATTENFALL (El – Gåsö) Anmälan om fel på distributionsnätet dygnet runt . . . . . . . . . . . . . . . 020-82 58 58 Plus Energi (kundservice). . . 020-55 55 55 Ved Robert Nordklev . . . . . . . . . . . . . 070-3077490 SJ ATG, Tempo Fiskebäckskil . . . . . . . . 220 52 ATG Wästkiosken. . . . . . . . . . . . . . 61 10 47 Biljetter & Upplysning. . . . . . 0771-75 75 75 VÄDERTJÄNST Kust- & Fritidsväder, SMHI. . 0900-202 02 22 Meterolog direkt. . . . . . . . . 0900-101 70 70 Rörmokare Skaftö Rör. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 70 .Per-Erik »Pepe« Pontusson (070-327 11 89) Trädgårdsredskap Skaftö Reparationsservice. . . . . . . . . 212 88 JÄRNAFFÄRER Jernet, Norra hamnen Lysekil . . . . . . 161 50 LIVSMEDEL, KIOSK Carlssons Hamncafé, Stockevik . . . . 223 33 Grundsunds kiosk. . . . . . . . . . . . . . . . 212 85 ICA Grundsund. . . . . . . . . . . . . . . . . . 211 05 Tempo, Fiskebäckskil. . . . . . . . . . . . . 220 52 Wästkiosken, Lysekil (ATG). . . . . . 61 10 47 KLIPPVÄGEN 18 756 52 UPPSALA TEL 018-32 13 59 FAX 018-59 28 65 MOBIL 0703-79 38 73 anna.daun@telia.com 64 GåsöGuiden 2010 GåsöGuiden 2010 65 Ingemar Andersson Båtplat s »Gåsöp vid latsen« på Söh alla Nära o . ch bekväm t. I augusti 2009 avled Ingemar Andersson. Ingemar kom från en gammal gåsösläkt och föddes på Gåsö en stormig decembernatt 1936. Hans far var Mattias från Gåsö och hans mor var Ingeborg från Gullholmen. Åtskilliga är de äventyr som Ingemar var med om under barndomsåren på ön. Som blott sextonåring mönstrade Ingemar på Diamant från Grundsund med destination Island. Förtjänsten från islandsfisket fick utgöra grundplåten till hans utbildning. Militärtjänsten gjorde han i marinen som telegrafist på jagaren Halland. Ingemar träffade blivande hustrun Doris i Göteborg i slutet av 1950-talet och tillsammans bildade de familj och byggde ett eget hem på Gåsö. Större delen av de yrkesverksamma åren tjänstgjorde Ingemar på Chalmers, institutionen för teknisk fysik. Efter pensioneringen flyttade Ingemar med sambon Ulla-Märtha tillbaka till Gåsö. I föräldrahemmet i Lunnevik låg hans Tusculum där han njöt av livet. Ingemar var en ovanlig person. Han kombinerade en betydande intellektuell nyfikenhet med ett okuvligt engagemang för hemön Gåsö. Han var en drivande kraft och under åren var han engagerad i många viktiga frågor på ön. När det kommunala vattnet kom till ön var det en milstolpe. Han kallade det för den underbara natten. Till Ingemars stora glädje hann han också få uppleva den nya hamnen som han kunde vara med och fira sommaren 2008. 66 Vi kommer att minnas Ingemar för hans vitalitet, charm och humor, hans styrka och för hans okuvliga livsvilja. Vi är tacksamma för allt det tekniska kunnande som han så frikostigt delade med sig av. Ingemar var aldrig sen att hjälpa till med krånglande pumpar, läckande rör eller frågor som rörde elektronik och fysik. Ingemars kunskaper om sjön och båtar var av den sorten som man endast kan få om man vuxit upp på en ö. Trots sin på slutet accelererande sjukdom som innebar stora umbäranden kunde han så sent som i juli 2009 med familj och vänners hjälp genomföra flera gåsöbesök. Ingemar firade också den sista midsommaren i sitt älskade Lunnevik. In i det sista gladde han sig åt familjen och de fyra barnbarnen. Kerstin och Barbro Ingemarsdotter •Nygrillat varje dag •Lotter – Tips •Apoteksombud •Utlämningsombud för Systembolaget •Postpaketutlämning Öppet: (28/6–15/8) Alla dagar 8.00–21.00 Övrig tid: Måndag–fredag 9.00–19.00 Lördag 9.00–16.00 Söndag 10.00–16.00 Beställning och avhämtning av systembolagsvaror: Beställ varorna två dagar innan önskad leverans (tisdag-fredag). Beställer du per telefon var vänlig och ange artikelnummer. Under juli månad avhämtning varje dag, övrig tid tisdagar och fredagar. Tel 0523-211 05 Janne med personal önskar alla Gåsöbor hjärtligt välkomna! GåsöGuiden 2010 – Hos oss är det intresset som styr, inte lönen. Det blir en helt annan glöd när man ställer upp frivilligt. Viktor Töllefsen jobbar som stuveriarbetare och lastar fraktbåtar. Ulla (till höger på bilden) är skeppare och säljer fritidsbåtar. Torbjörn (med ryggen mot kameran) är navigatör och jobbar som ekonom. Bland de frivilliga på räddningsstationen finns också ingenjörer, projektledare, läkare, montörer, maskinbefäl, studenter och en vd. –Att vi jobbar tillsammans på lika villkor skapar en stark teamkänsla. Det är rättvist ombord: alla är viktiga, ingen har lön, säger Viktor. Det är eldsjälar som Viktor, Ulla och Torbjörn som är ryggraden i Sjöräddningssällskapet. Vi är en ideell förening utan bidrag från staten. Varje år krävs stora resurser för att driva våra 64 räddningsstationer. Inte minst behövs mycket pengar för att utrusta och utbilda alla frivilliga sjöräddare. Ge ett bidrag på pg 900 500-0 eller på www.ssrs.se. Där kan du skänka pengar online eller bli medlem. Som medlem får du kostnadsfri hjälp om du skulle råka ut för till exempel motorstopp eller roderhaveri när du är ute med båten. Det är så Viktor och hans kolleger tackar dig för ditt stöd. Frivilliga sjöräddare sedan 1907. Foto: Håkan Ludwigson Vi tror på rättvisa. Ingen lön för lika arbete.
© Copyright 2024