Moderaternas Budget 2015 - Moderaterna i Västra Götaland
1 Budgetanvisning Västra Götalandsregionen behöver en ny politik för en bättre sjukvård. Denna budget presenterar Moderata Samlingspartiets inriktning för regionens verksamheter inför 2015 och planperioden fram till 2017. Hälso- och sjukvårdens regionbidrag till nya Hälsooch sjukvårdsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnderna samt regionbidraget till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för den högspecialiserade vården ingår i redovisningen. Regional utveckling, infrastruktur och kollektivtrafik utgör tillsammans med miljö och kultur området för våra satsningar inom tillväxt och utveckling. Regionens serviceverksamhet som består av Servicenämnden, Fastighetsnämnden och Hälsan och Stressmedicin kommenteras därefter. I första hand riktar sig budgeten till regionens nämnder och styrelser. Mål och uppdrag som beslutas av regionfullmäktige är grunden för det arbete som utförs i regionen. Efter fullmäktiges budgetbeslut ska nämnderna utforma budgeten för den egna verksamheten. Nämnderna har att följa framlagda mål och uppdrag. Nyvalda Regionfullmäktige ska i enlighet med kommunallagen fastställa budgeten i november 2014. Då är denna budget grunden för fullmäktiges nya beslut. Regionstyrelsen fastställer därefter den detaljbudget som ska gälla för 2015. En ny politisk organisation kommer att gälla från och med 2015. Regionbidragen anpassas därför till de nya nämnderna. Vi presenterar förslag till inriktningen för flera regiongemensamma verksamheter. Där ligger Regionstyrelsen med uppdrag som ledningsfunktion och rollen ägare och arbetsgivare. Även Regionfullmäktige, Revisionen, Arkivnämnden, Folkhälsokommittén, Kommittén för rättighetsfrågor och Patientnämnderna ingår i de regiongemensamma verksamheterna. Personalen är regionens viktigaste resurs och vi redovisar särskilt vår inriktning inom medarbetarområdet. Förslag till regionbidrag för respektive verksamheter samt resultat- och balansräkning redovisas som bilaga. Disposition Gruppledaren Johnny Magnusson redovisar inledningsvis den politik som moderaterna vill se för regionens verksamhet de kommande åren. Därefter lämnas vår syn på de ekonomiska förutsättningarna för budgeten. Regionens viktigaste verksamhet är hälso- och sjukvården och vi redogör för de förslag och förändringar vi vill se för att regionen ska få Sveriges bästa sjukvård. Uppföljning De mål och uppdrag som ingår i budgeten ska givetvis följas upp och mätas samt redovisas till Regionstyrelsen och Regionfullmäktige i delårsrapporter och i årsredovisningen. Innehåll Inledning. Fler jobb tryggar vården Ekonomi Hälso- och sjukvård Folkhälsa Regional utveckling Kollektivtrafik Kultur Miljö Serviceverksamheter Regiongemensamma verksamheter Mänskliga rättigheter Medarbetare Regionbidrag / Resultaträkning Förslag till beslut sid 3 sid 5 sid 9 sid 17 sid 18 sid 24 sid 26 sid 28 sid 30 sid 32 sid 33 sid 34 sid 36 sid 37 2 Fler jobb tryggar sjukvården Västra Götalandsregionens möjligheter att erbjuda en god sjukvård och övrig service är helt beroende av att medborgarna har jobb och därmed betalar landstingsskatt. Sverige och Västra Götaland har klarat den globala ekonomiska krisen relativt väl. Tillväxten i Sverige är nu högst i Europa. Jobbskatteavdragen har bidragit till att det är mer lönsamt att jobba. Fler har sysselsättning och skatteintäkterna till regionen har stigit rejält. Trots de ökade intäkterna, och trots ett imponerande arbete av personalen, dras sjukvården i Västra Götaland med stora problem. Därför vill vi fortsätta arbetet för jobben som tryggar vården. Alla behövs i bygget för göra Västra Götalandsregionen bättre. Sveriges bästa sjukvård Vår viktigaste uppgift är att ge alla i Västra Götaland en god service med bra kvalitet. Samtidigt ska detta göras med ett stort ansvar för de skattepengar som medborgarna betalar. Johnny Magnusson Gruppledare för moderaterna När man är i behov av sjukvård förväntar man sig ett gott bemötande och en professionell vård. Det är inte acceptabelt med långa väntetider i något led inom sjukvården. Är man sjuk ska man få vård. Vi kan aldrig acceptera ett synsätt där politiska företrädare anser sig veta bättre än patienterna var de önskar söka sin vård. Fungerande akutmottagningar är grunden för att patienterna ska känna trygghet och uppleva ett säkert bemötande. Ambulanssjukvården ska utvecklas ytterligare mot en mobil akutmottagning med kvalificerad vård. Med ett likartat och rättvist ersättningssystem mellan offentliga och privata utförare ska det vara möjligt att välja vårdcentral eller specialist för den enskilde patienten. Patientsäkerheten kan förbättras genom ett strukturerat kvalitetsarbete. Stora behov finns av bättre IT och informationssystem. Den psykiska ohälsan påverkar många. Särskilt viktigt är det att barn- och unga får en god psykiatrisk vård i tid. En bättre samverkan med kommunernas skolhälsovård och ungdomsmottagningar behövs. Möjligheten ska öka för invånarna att kunna välja den vård och den vårdgivare som man själv önskar. Förutom vårdvalet inom primärvården ska arbetet med ytterligare vårdval införas i närtid. Inom kort har vi vårdval inom rehabiliteringen. Därefter bör det gälla för höft- och knäledsoperationer, hörapparater, kataraktoperation och mödravård. 3 Regional utveckling med bättre infrastruktur Kultur för alla Många av de kulturinstitutioner som ingår i Västra Götalandsregionen har en erkänt hög nivå. Genom turnerande institutioner, mötesplatser och projektstöd till lokal kultur kan fler ta del av kulturen. Särskilt viktigt är kulturverksamhet som riktas till barn och unga. Regionens insatser för en bättre regional utveckling ska utformas så det bidrar till nya företag och fler personer i arbete. Tillväxten i Västra Götaland behöver öka och komma i nivå med Stockholmsområdet. Under perioden 2008 till 2011 ökade BRP (bruttoregionalprodukten) i Västra Götaland med 2,9 procent. Detta kan jämföras med Stockholms 10,3 procent och riket med 3,4 procent. (statistik från SCB) Vårt kulturarv ska utvecklas och tillgängliggöras för våra invånare och besökare. Johnny Magnusson Utbildningsinsatser inom regionens ansvarsområde liksom högskoleutbildningar och insatser för yrkesintroduktion samt lärlingssystem är viktigt för att fler ungdomar ska komma in i arbetslivet. Övergripande mål Bra infrastruktur med moderna vägar och järnvägar ger bättre förutsättningar för medborgarna att kunna ta sig till ett jobb. Regionens uppdrag är att stötta och prioritera viktiga infrastrukturobjekt i vårt område. Fler och nöjda resenärer är en förutsättning för en bra kollektivtrafik. Tillförlitlighet, punktlighet och enkelhet är grundläggande krav att ställa på kollektivtrafiken. Skattesubventionen är betydande för resande med buss, tåg och båt. Bättre effektivitet och kostnadstäckning behövs framöver. I Västra Götaland ska människor få Sveriges bästa hälso- och sjukvård. Västra Götaland ska de kommande åren ha en tillväxt som väsentligt ligger över riksgenomsnittet i Sverige. Indikatorer - I ett sammanvägt index för SKL;s öppna jämförelsen inom sjukvården ska Västra Götalandsregionens verksamheter ligga i topp. - I SCB;s statistik över Bruttoregionalprodukten ska tillväxten i Västra Götaland ligga i topp. 4 Ekonomi Regionens höga rating av internationella kreditvärderingsföretag ökar möjligheterna till kreditlöften med goda villkor. Det är viktigt att upprätthålla regionens goda finansiella anseende och att behålla nuvarande rating. Ekonomiska förutsättningar Tack vare god ordning på ekonomin i Sverige har vi klarat den internationella ekonomikrisen på ett mycket bra sätt. Trots en global lågkonjunktur har antalet sysselsatta i Västra Götaland ökat med 47 600 personer sedan 2009 (statistik från SCB). Fler personer i jobb innebär mer skatteintäkter till regionens verksamheter. Idag har Västra Götalandsregionen 8620 miljoner mer i skatteintäkter än vi hade 2006. Flera av våra sjukhus visar en fortsatt obalans i ekonomin. Det åligger verksamheterna att ta ett större ekonomiskt ansvar samtidigt som en grundlig analys behövs om tilldelade medel ligger på rätt nivå. Alla verksamheter ska ha god budgetkontroll och leva upp till en ansvarsfull hushållning med de regionbidrag som Regionfullmäktige anvisar. Regeringens ekonomi och prioritering av jobb har inneburit att Västra Götalandsregionen idag har större skatteintäkter än någonsin. De flesta som jobbar får i år ut en extra månadslön tack vara jobbskatteavdraget. När det lönar sig att jobba är det fler som vill arbeta den där extra timman. Fler arbetade timmar ger mer intäkter till regionen och vi får mer resurser till sjukvården. Sysselsättningen i arbetade timmar beräknas för 2015 öka med 1,3 procent. Välfärdens kärnverksamhet ska enligt vår mening alltid prioriteras. Vi värnar därför insatser inom sjukvårdens område. Prognoser för 2014 Denna budget bygger på de bedömningar som SKL och regeringen lägger fram. Konjunkturinstitutet konstaterade i sin barometer i början av året att Sveriges BNP ökade snabbast i hela EU under sista kvartalet 2013. Prognosen visar en fortsatt återhämtning av konjunkturen under 2014 och 2015. Det beslutade femte jobbskatteavdraget och skattereduktionen för personer över 64 år ger hushållen ökade disponibla inkomster med ca 15 miljarder kronor. Detta ger i sin tur fler arbetstillfällen och i förlängningen ökade skatteintäkter till Västra Götalandsregionen. Ansvaret för att fördela skattebetalarnas pengar ligger däremot på besluten i regionfullmäktige. Vår prioritering i denna budget är att en större del av intäkterna ska gå till sjukvården. Västra Götalandsregionens ekonomi är relativt god och under ett flertal år har resultatet hamnat långt över budget. Vissa engångsintäkter har visserligen stärkt resultatet men generellt har intäktssidan undervärderats i beräkningarna. Skatteintäkterna ökade enligt bokslut 2013 till 33773 mkr. vilket var en ökning med 1937 mkr. från 2012 och 94 mkr. mer än budget. Regionen har nu ett eget kapital som uppgår till drygt 4900 mkr. Det kan noteras att små förändringar i sysselsättningen direkt påverkar regionens intäkter. En procent i ökad skattetillväxt ger ytterligare 350 mkr. till Västra Götalandsregionen. Skattetillväxt Inriktningen för den ekonomiska politiken i Västra Götalandsregionen är att nå och behålla en stark, stabil och långsiktigt god ekonomi. Skatteberäkningarna bygger på statistik från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den senaste prognosen från SKL är från april och innebär för 2015 en ökning av skatteunderlaget med 4,7 procent. Regionen ska över tid ha ett resultat på en nivå som gör att vi kan hantera finansiella risker och förändringar av skattekraften. Likviditeten skall vara tillräcklig för att kunna hålla god betalningsberedskap. 5 minskade intäkter till regionen. Nu visar det sig att det inte blir så dramatiskt. För 2013 fick regionen 8098 mkr. i statsbidrag inklusive bidrag för läkemedel. Det är 1640 mkr. mer än år 2006. Skatteunderlagsprognoser 2013 3,5 3,6 3,7 3,5 SKL april 2014 Regeringen april 2014 ESV april 2014 SKL febr. 2014 2014 3,4 3,5 3,0 3,1 2015 4,7 4,3 4,1 4,3 2016 5,3 5,2 4,8 5,2 2017 4,9 5,2 4,6 4,8 För kommande år beräknas det kommunalekonomiska utjämningsbidraget ge 4233 mkr. för 2015 och därefter öka till 4278 mkr. år 2016 och 4322 mkr. för år 2017. I budgetunderlaget beräknas skatteintäkterna för 2015 till 36 447 mkr. med en oförändrad skattesats. Två skattehöjningar har genomförts sedan 2012. Först en skatteväxling med kommunerna med 43 öre och därefter en skattehöjning med 25 öre från år 2013. Regionen får därutöver statsbidrag för läkemedel, minskad sjukfrånvaro och den så kallade kömiljarden. Det är viktigt att regionens verksamheter målmedvetet arbetar för att minska väntetiderna inom sjukvården samtidigt som vi därmed får del av statens ekonomiska kompensation. Skatteintäkter mkr. skatt 10,88% 2012 Bokslut 31836 skatt 11,13% 2013 Bokslut 33 773 2014 Budget 34 743 2015 Budget 36 447 2016 Plan 38 362 2017 Plan 40187 Landstingsprisindex Inflationen förväntas bli förhållandevis låg även under 2015. Beräkningarna visar att KPI ökar med 1,9 procent under 2015 för att sedan öka långsamt. Lönekostnaderna beräknas öka med omkring 3,2 procent. I ett längre perspektiv är det nödvändigt att skattenivån i Västra Götaland hamnar i nivå med Stockholm och Skåne samt med närliggande Hallands län. SKL beräknar en särskild prisindex för landsting, LPIK. För sjukvårdsverksamhet gäller under 2015 ett index på 2,1 procent inklusive läkemedel och för övrig verksamhet 2,8 procent. Vi förordar en oförändrad skattesats på 11,13 för 2015 och under planperioden Statsbidrag och transfereringar Västra Götalandsregionen får förutom direkta skatteintäkter betydande belopp i statsbidrag. Budgeten använder dessa index som en generell uppräkning av regionbidraget till alla verksamheter. Den nya modellen för inkomstutjämningen befarades tidigare innebära hundratals miljoner i 6 Löne- och prisförändring enl. SKL i april 2014 Årlig procentuell förändring LPIK inkl. läkemedel 2014 2015 2016 2017 1,5 2,1 2,6 2,7 LPIK exkl. läkemedel 2,1 2,8 3,1 3,2 Effektiviseringskrav underbalansering av budget. Inför budgetbeslutet i november omprövas detta då vi ser utfallet för 2014 samt nya skatteprognoser. Dessutom väntas nya AFA-pengar under 2015 vilket gör att vi troligen uppnår ett nollresultat i budgeten. I planen för 2016 uppgår resultatet till +197 mkr. och för 2017 till +659 mkr. Genom ett positivt resultat under planperioden uppfyller vi lagens krav om ekonomi i balans. Ett aktivt effektivitetsarbete skapar utrymme att möta ökade behov och man kan tillgodogöra sig nya metoder och ny teknik. Effektiviseringskravet ska däremot inte fördelas jämt ut över hela verksamheten. Bättre upphandling av varor och tjänster via Serviceförvaltningen ska komma verksamheterna till del. Effektiviseringskraven inom sjukvården behöver framöver trappas ner för att inte verksamheten ska få allt för snäva ramar. Vi föreslår därför att kravet sänks till 0,5 procent för HSS och HSN och trappas ner till 0,3 procent för 2016 för att helt försvinna 2017. För sjukhusen tar vi helt tar bort kravet redan från 2015. För övrig verksamhet är effekriviseringskravet på 1 procent kvar för 2015 och planperioden. Uppföljning av effektivitetskravet ska ske via rapporter till berörda nämnder och styrelser. Sammanfattande Resultaträkning 2015 2016 2017 Regionbidrag, mkr Skattesats 44 705 46 217 47625 11,13 11,13 11,13 Resultat 3, mkr -251,2 +197,4 +659,6 Investeringar Från 2013 gäller en ny investeringsmodell i regionen. Utöver de grundramar som verksamheterna själva disponerar fastställs centralt en ram för större fastighetsinvesteringar samt strategiska utrustningsinvesteringar. För att sänka energiförbrukningen, effektivisera vården och förbättra arbetsmiljön vill vi projektera ett nybyggt sjukhus att ersätta centralkomplexet vid Östra sjukhuset i Göteborg. Projekteringen bör starta under planperioden. Denna investering innebär en stor energibesparing och övriga mindre energiinvesteringar kan genom detta flyttas längre fram i planen. Likviditet och lånebehov Målet är att kunna självfinansiera samtliga kommande investeringsprojekt. Med dagens likviditet är detta inte några problem. En säkerhet för kommande upplåning kan dock behövas. Regionen har idag rating AAA från Standard&Poor´s vilket ger goda förutsättningar för goda lånevillkor. Investeringar behövs för att generationsväxla IT /IS verksamhet. Regionfullmäktige har fastställt tydliga regler kring regionens finanspolicy och upptagande av lån. Kollektivtrafiken har betydande investeringsplaner kommande år. För 2015 finns en investeringsnivå på 365 mkr. Med föreskrifterna i finanspolicyn som grund föreslår vi att Regionstyrelsen bemyndigas att, vid behov, uppta tillfälliga lån under 2015 till en summa av högst 3000 mkr. De totala investeringarna som vi föreslår ska ingå i planen under perioden 2015-2017 är följande; Investeringsramar Resultat Under flera år har jämförelsestörande poster påverkat resultatet. Om dessa ej räknas in har regionens resultat varit på en stabil positiv nivå. En avsättning med 374 mkr. till resultatutjämningsreserven är gjord i 2013 år bokslut. 2015 3600 För 2015 visar denna budget i dagsläget ett resultat på -251 mkr. Vi har därmed med en tillfällig 7 2016 3200 2017 3600 Totalt 10400 För 2015 och planperioden föreslår vi följande finansiella mål; Finansiella mål För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För den ekonomiska delen ska också anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Mål Finansiella mål Enligt kommunallagen ska budgeten innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag från detta får göras om det finns synnerliga skäl. För 2015 uppnås i dagsläget inte en budget i balans. Av erfarenhet vet vi att regionens resultat ofta blivit betydligt bättre än budget. För 2015 förväntar vi ytterligare en återbetalning av AFA-pengar vilket innebära en förstärkning av resultatet. Vi räknar därför med ett nollresultat när budgeten åter ska behandlas i november. Om det mot förmodan blir regeringsskifte efter höstens riksdagsval kan detta däremot få allvarliga konsekvenser för regionens ekonomi. En nedprioritering av jobblinjen skulle innebära färre antal arbetade timmar och därmed sämre skatteutveckling för regionen. Ökade arbetsgivaravgifter för ungdomar skulle innebära ökade personalkostnader m.m. Vi vet dessutom inte vad som kommer att hända med riktade statsbidrag för kökortning m.m om en eventuell S-styrd regering skulle få makten. Regionen ska ha ett eget kapital som lägst uppgår till 10 procent av bruttokostnaderna. Regionen ska ha god betalningsberedskap genom snabb tillgång till likvida medel. Regionen ska upprätthålla sitt goda finansiella anseende och behålla nuvarande rating. Skattesatsen fastställs till 11,13 för 2015 och ska vara oförändrad under planperioden. Västra Götaland ska i ett längre perspektiv ligga på motsvarande nivå som Skåne, Stockholm och Halland för den totala kommun- och landstingsskatten. Uppdrag; Samtliga verksamheter ska styra på budget. Vid prognostiserat underskott ges ett uppdrag att föreslå åtgärder för att komma i balans. 8 Regionstyrelsen bemyndigas att uppta lån under 2015 i enlighet med finanspolicyn till en summa av 3000 mkr. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Sverige är gemensamt finansierad via skatten och tillgänglig för alla på lika villkor. Det är en ordning vi värnar. Med patienten som utgångspunkt ska vården i Västra Götaland kännetecknas av hög kvalitet i form av god patientsäkerhet och tillgänglighet samt ett professionellt bemötande. Människor ska ha möjlighet till eget inflytande, valfrihet och trygghet. Att invånarna tar en mer aktiv roll i vården och för sin hälsa är en positiv utveckling som ska understödjas. Forskning och innovationer ska dessutom återigen bli en självklar och uppskattad del i sjukvården. Det är nyckeln till att nå målet att Västra Götalandsregionen ska ligga i framkant i nationella och internationella jämförelser. fortare utan om en vård organiserad efter vårdkedjor och med kraftigt fokus på kvalitetshöjande arbete och patientsäkerhet. Det handlar om öppna jämförelser och ökad valfrihet. Dessutom gäller det att möjliggöra för vårdpersonalen att lägga mer tid på patienterna och på ett positivt bemötande liksom att skapa förutsättningar som attraherar en återväxt inom professionen som motsvarar efterfrågan. Det handlar om att ta tillvara teknisk utveckling och nya landvinningar inom forskning och därför är det också viktigt att satsa på utbildning och forskning in hälso- och sjukvården. Det senare också inte minst viktigt för att fortsatt kunna attrahera spetskompetens till Västra Götalandsregionen. Hälso‐ochsjukvårdens utmaningar Sammanhängandevårdkedjor Grunden för en väl fungerande hälso- och sjukvård är att patientens väg genom sjukvården fungerar problemfritt. Många patienter upplever dock att kontakten med vården innebär att man måste vara sin egen, eller anhörigs, administratör för att få ihop alla olika delar till en helhet. I Västra Götaland fungerar sjukvården generellt sett bra, men ojämnt. Det finns många goda exempel där patienterna är nöjda, resultaten goda och personalen trivs. Samtidigt är det mycket som kan bli bättre och utmaningarna är flera. Det är för långa väntetider och för mycket överbeläggningar och brister i samordningen mellan vårdens olika delar. Ambulansen kommer inte alltid tillräckligt snabbt och det finns personal som arbetar under dåliga förhållanden. Mest allvarligt är att vårdens kvalitet och patientsäkerhet skiftar, vilket innebär att vissa invånare faktiskt får sämre vård än de skulle kunna få. Det är helt oacceptabelt. Västra Götalandsregionen behöver därför ta sig an ett omfattande förbättringsarbete som genomsyrar hela organisationen. Ledare på alla nivåer inom organisationen behöver mentalt ställa in sig på att ledningen finns till för verksamheten och inte motsatsen. Arbetet ska präglas av helhetstänkande kring patienten och de anhörigas behov. Att identifiera kvalitetsbrister och icke värdeskapande aktiviteter är då en viktig komponent. Dessutom behöver vårdens olika typer av incitamentsstrukturer arbetas igenom för att inte styra mot suboptimeringar. En annan utmaning är att förmågan och medicinskteknisk utveckling ökar i snabbare takt än tillgängliga resurser. Vi står också inför finansiella utmaningar när befolkningen blir äldre och förväntningarna på vad vården kan och ska göra ökar. Den politiska styrningen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland är uppdelad enligt ”beställar/utförarmodellen”. Modellen har funnits sedan Västra Götalandsregionen bildades och fungerar allt sämre. Modellen behöver därför reformeras i grunden. I stället för att lägga fokus på geografi menar vi att utmaningen ligger i att hålla ihop vårdkedjorna kring patienten. Arbetet behöver fokusera på att utifrån symptom leda patienten rätt. Det kan leda till mer målinriktat förebyggande arbete, tidigare upptäckt, samt bättre samordning från diagnos till behandling och rehabilitering. Även på medarbetarsidan finns stora utmaningar. Verksamheterna präglas av för mycket byråkrati och administration, i vissa fall av sviktande ledarskap, och det är problem med kompetensförsörjningen. Den medicintekniska utvecklingen ställer också nya kompetenskrav, kanske behövs helt nya yrkeskategorier med såväl teknisk som vårdutbildning. Det är en utmaning att ta hänsyn till i utformningen av framtida vårdutbildningar och vid rekrytering. Alla dessa utmaningar måste mötas bland annat genom att sjukvården måste arbeta på ett effektivare sätt, involvera patienter och arbeta mer hälsofrämjande. Det handlar inte om att springa Kvalitetochpatientsäkerhet Kvalitetsbrister inom sjukvården riskerar patientsäkerheten. Det kan medföra olika typer av 9 en mer ändamålsenlig ekonomistyrning. Styrsystem som ger chefer och medarbetare goda förutsättningar att planera sin verksamhet och som leder till både ekonomisk följsamhet och god kvalitet. vårdskador såsom läkemedelsskador eller vårdrelaterade infektioner. Båda medför stort lidande för individen, betydande kostnader för Västra Götalandsregionen och även effekter på samhällsekonomin i stort. Vårdskador leder också till onödiga vårddygn och bidrar till problemen med överbeläggningar. Attityder och värderingar till säkerhet har här en stor betydelse, dvs en tydlig patientsäkerhetskultur bör genomsyra vårdverksamheten. Det kräver säkrare arbetssätt gentemot patienter och att information om t.ex. läkemedel inte går förlorad i vårdkedjan. Detta kräver också att vårdpersonalen arbetar mer systematiskt än i dag och att det finns tydliga arbetsrutiner. Oavsett om det är en offentlig eller privat vårdgivare finns det tydliga riktlinjer i patientsäkerhetslagen, som infördes 2011, om hur vården ska bli säkrare. Västra Götalandsregionen ska aktivt arbeta för vårdhygien och smittkontroll samt för att undvika vårdskador. Avvikelserapportering, journalgranskning och läkemedelsavstämningar är exempel på viktiga verktyg i en systematisk kvalitetsutveckling för att minimera risken för vårdskador. Med ett tydligt patientsäkerhetsperspektiv spelar även olika typer av uppföljningar och öppna jämförelser viktiga roller i detta arbetet. I grunden handlar det om att skapa en god säkerhetskultur och säkra system som hanterar såväl den mänskliga faktorn som brister i teknik eller organisation. Medarbetare och chefer arbetar varje dag för att förbättra kvaliteten på den vård som ges. Vårdpersonal ska ges utrymme att lägga mer av sin tid på patienter snarare än administration. Med moderna vårdinformationssystem blir det dels möjligt att tillhandahålla kvalificerade beslutsstöd och dels möjligt att samla in, analysera och publicera data på helt nya sätt. En central uppgift för Västra Götalandsregionen är i detta sammanhang att vidareutveckla förutsättningar för konkurrens mellan vårdenheter utifrån kvalitet och medicinska resultat. Öppna jämförelser, vilka inkluderar faktorer som medicinska resultat, patientnöjdhet, bemanningsstruktur och kostnadseffektivitet, är här ett viktigt steg på vägen, men utvecklingen måste fortsätta inom detta område. Dessutom ger öppet publicerade kvalitetsdata också patienter möjlighet till större eget inflytande. Det är en positiv utveckling att fler människor kan göra välinformerade val om var de vill söka vård. Genom bättre IS/IT-stöd, ökad samordning med patienten i centrum och ett ledarskap som fokuserar på att minimera vårdskador och eliminera kvalitetsbrister kan de gemensamma resurserna användas på ett mer effektivt sätt. Inom VG Primärvård har det startats en särskild medicinsk revisionsenhet. Vi anser mot bakgrund av vad som beskrivits ovan att behovet är bredare än endast primärvården och föreslår därför att enhetens uppdrag utvidgas till att omfatta all hälsooch sjukvårdsverksamhet i Västra Götalandsregionen. Arbetet ska ske utifrån verksamhets- och processperspektiv och handla om såväl att utreda avvikelser, medicinskt revidera vårdverksamheter samt samla in och sprida kunskap om kvalitets- och patientsäkerhet inom Västra Götalandsregionen. Arbetet med att implementera och vidareutveckla nya ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet måste ges hög prioritet. Information om vårdens kvalitet och resultat ska finnas tillgänglig och lätt åtkomlig för allmänheten. Västra Götalandsregionen bör också som en del av sitt forsknings- och utvecklingsarbete särskilt lyfta fram patientsäkerhet som ett fokusområde. Tillgänglighet Enligt Vårdbarometern 2013 upplevs väntetiderna för besök och behandling vid regionens sjukhus som för långa. Kortare väntetider är också det främsta önskemålet i undersökningen för att känna att man har bättre tillgång till sjukvård. För att möta behovet om en mera tillgänglig vård är vårdgarantin ett minimikrav och ett steg på vägen mot en vård utan onödiga köer. Den är dock långt ifrån komplett i sin nuvarande utformning. Exempelvis är de 90 dagarna innan man är garanterad besök i den specialiserade vården för lång tid inom vissa diagnoser, liksom även de 90 dagarna innan påbörjad behandling. Vårdgarantin behöver därför vidareutvecklas utifrån medicinska behov. Idag omfattar vårdgarantin dessutom enbart vissa delar i en patients vårdkedja och det är viktigt med en helhetssyn på tillgängligheten ur ett patientperspektiv. Därför bör vårdgarantin utvidgas till att också omfatta återbesök, utredningar och undersökningar. Valfrihet Västra Götalandsregionen ska inte bara acceptera mångfald och konkurrens utan uppmuntra och skapa möjligheter för detta. Fler vårdgivare inom den offentligt finansierade vården stimulerar utvecklingen, förbättrar tillgängligheten och ökar valfriheten. Dessutom ökar antalet arbetsgivare att välja mellan för vårdens medarbetare. Vidare måste Västra Götalandsregionen förbättra ersättningsmodellerna och utarbeta system som ger 10 registreras en gång. Exempelvis hälsodeklarationer eller självskattningar ska patienten kunna fylla i direkt. Genom att informationen i mycket större utsträckning än idag är fördefinierad och standardiserad förenklas informationsinsamling och mer tid kan läggas på de moment i vården som inte går att standardisera. Andra fördelar med strukturerad information handlar om att vårddokumentationen blir mer sökbar och ger bättre möjlighet till registerbaserad verksamhetsutveckling och forskning. Införandet av VG Primärvård har varit framgångsrikt. Antalet vårdcentraler i Västra Götalandsregionen har ökat, liksom öppettider och tillgänglighet på vårdcentralerna. Vilka läkare eller mottagningar som tilltalar patienter kan inte beslutas på politisk väg. Därför är det viktigt att patienter på ett lättöverskådligt sätt kan göra jämförelser mellan olika vårdgivare. Konkurrensen mellan olika aktörer bör i ökad utsträckning baseras på vårdens kvalitet. Det är angeläget att fortsätta utveckla vårdvalsmodeller eftersom de stärker patientens ställning. Men det är också viktigt för medarbetarna inom vård och omsorg som får bättre karriärvägar och fler arbetsgivare att välja mellan. Den framgångsrika implementeringen av VG Primärvård torde också fungera som en vägvisare för vårdvalsmodeller inom andra potentiella vårdvalsområden. Utöver vårdvalssystemet inom rehabilitering som genomförs från 1 september 2014 finns ytterligare vårdvalssystem som är rimliga att införa i en nära framtid, dessa inkluderar bland annat höft- och knäledsplastikoperationer, utprovning av hörapparater, gynekologi och mödravård samt kataraktoperationer. Närsjukvård Närsjukvården tar sig an tillstånd som är vanligt förekommande i befolkningen, är ofta återkommande för individen, samt samhällsekonomiskt rimligt och kompetensmässigt möjligt att driva lokalt. I närsjukvården kan ingå såväl vårdverksamhet i kommunal regi som länssjukvård och primärvård. Råd om vård och hälsa via telefon eller internet är det närmaste vi kan komma. Därför ska dessa verksamheter hålla hög tillgänglighet. Vid behov ska det gå snabbt och enkelt att få träffa en sjuksköterska, läkare eller annan adekvat vårdpersonal. Primärvården är patientens naturliga första kontakt med vården och därmed grundstenen i närsjukvårdskonceptet. En framgångsfaktor för att få fungerande närsjukvårdskoncept är också att öppna upp för specialister i alternativ regi. Primärvårdens möjligheter till hembesök och behandling hos de äldre kan spara både lidande hos patienter och kostnader i akutsjukvården. Hembesöksteam bör därmed införas. Sådana team ska kunna genomföra planerade besök hos äldre patienter, patienter med komplicerade sjukdomsbilder, multisjuka eller kroniker men också hos till exempel barnfamiljer. E‐hälsa Människors hälsa och vårdens resultat förbättras när patienten tar aktiv del i behandlingen. Utöver att patienter enligt lag har rätt att se sin vårddokumentation ligger det också i allas intresse att människor har möjlighet att ta del av och aktivt använda information om hälsa och sjukdom. Genom självtestning och patientrapportering av resultat involveras patienten i sin egen vård, vilket frigör arbetstid för personalen. Genom att patienten också får en bättre översikt över eventuella förändringar i sitt hälsotillstånd ökar också motivationen till medicinering och att ta till sig kost- och motionsråd. En av vårdens allra viktigaste utmaningar handlar om att skapa en väl fungerande informationshantering inom sjukvården. Dagens situation stödjer inte ett arbetssätt där människors behov är utgångspunkten och det gör att mer tid än nödvändigt går åt till administration. Det skapar frustrerade medarbetare och ytterst blir vårdens kvalitet inte så hög som den skulle kunna vara. Västra Götalandsregionen ska generationsväxla vårdinformationsmiljö. Detta ska göras i nära samarbete med regionens kommuner samt Stockholm och Skåne. Genom att från början integrera informationssäkerhetsaspekten i arbetet ska människors integritet säkras. Stor vikt ska läggas vid att miljön blir flexibel och användarvänlig. Som medarbetare ska jag enkelt och säkert kunna logga in och få tillgång till den information som behövs för att fatta rätt beslut i varje enskilt fall. Information ska bara behöva Hälso- och sjukvårdens samverkan med kommunala verksamheter blir allt viktigare. Klinikfärdiga patienter ska kunna skrivas ut på ett sätt som gör att mottagande kommun kan garantera ett fortsatt gott omhändertagande. Av såväl kvalitetsskäl som kostnadsskäl är vår övertygelse att ingen patient som inte behöver sjukhusets fulla resurser ska behöva vistas på sjukhus. Genom nya samarbeten, exempelvis bättre vårdplanerings- och utskrivningsrutiner, särskilda korttidsplatser på sjukhusen eller mellanvårdsformer kan många av dagens problem undvikas. Att få en god vård mot slutet av livet är en självklar rättighet. För dem som inte vill vara i hemmiljö kan hospice vara ett bra alternativ och vårdform. I möjligaste mån bör det undvikas att gamla sköra patienter transporteras mellan olika vårdinrättningar. 11 som drabbats av undvikbara vårdskador. Utvecklingen mot ny teknik och nya metoder ger ofta kortare vårdtider och mer dagkirurgi. Framförallt av kvalitets- och patientsäkerhetsskäl är det därför viktigt att bejaka denna utveckling. Viktigt är också att relationen med kommunerna är god och utskrivningen av patienter fungera väl. Vårdplanering måste komma igång snabbare, gärna redan i samband med att patienten läggs in. Av många skäl måste större fokus läggas på att undvika kvalitetsbrister inom sjukvården. Exempelvis läkemedelsrelaterade skador, fallskador och vårdrelaterade infektioner medför stort lidande för individen och betydande kostnader för sjukhusen. De har även negativ effekter på samhällsekonomin i stort. För allas skull måste vården därför bli bättre på att arbeta mer aktivt inom dessa områden. Mot bakgrund av att befolkningen blir allt äldre ställs större krav på hela vårdkedjan, att på ett kvalificerat och effektivt sätt möta de utmaningar som finns förknippat med detta. Förutom de konkreta insatser som beskrivs ovan ser vi det därför också som betydelsefullt att regionen inrättar ett kompetenscentrum för äldrevård. Sjukhusiframkant Inom Västra Götalandsregionen ska nationell och även världsledande kompetens inom olika nivåer av specialiserad vård finnas. Det finns en stor bredd inom specialistsjukvården i regionen. Den består av såväl enklare ingrepp inom öppenvården som högspecialiserad sjukvård. Grunden för en väl fungerande hälso- och sjukvård är att patientens väg genom sjukvården fungerar smidigt. I kedjan från tidig upptäckt, snabb och effektiv behandling, till god rehabilitering har sjukhusen en självklar och mycket viktig roll. För att sjukhusen ska kunna upprätthålla och ständigt förbättra sin kvalitet är det viktigt att man har ett öppet utbyte av best practice. Därför måste regionen intensifiera arbetet med att öppet redovisa vårdens kvalitet och medicinska resultat. Vi vill också nivåstrukturera vården och samla ovanliga behandlingar till det sjukhus som ger bäst kvalitet. Specialistsjukvården i Västra Götalandsregionen bedrivs av en rad olika aktörer, från små fristående enheter till universitetssjukhus. Denna blandning är en styrka som ska förädlas. Olika sjukvård bedrivs bäst på olika sätt – och vi vill arbeta för att såväl öppna upp för nya aktörer som att låta regionens sjukhus av olika storlek ges möjlighet att utvecklas efter en egen profil och lokala behov. Det är rimligt att anta att även regionens mindre sjukhus med rätt förutsättningar kan vara ledande inom en viss subspecialitet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset måste hantera att vara ledande nationellt och internationellt inom vissa smala områden samtidigt som en bred specialistsjukvård ska erbjudas. Hälso‐ochsjukvårdförbarnoch unga Ett förebyggande och hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar är viktigt. Barn och familjer med särskilt behov av stöd måste identifieras i tid. Genom att införa vårdval inom gynekologi och mödravård och utveckla såväl barn- och ungdomsmedicin som barnhälsovården vill vi moderater förbättra vården tidigt i livet. Det är mycket angeläget att förbättra medarbetarnas arbetsmiljö och aktivt arbeta för ständigt högre kvalitet och ökad trygghet inom förlossnings- och mödravården. I det ingår satsningar på neonatalvården och på intensivvårdsplatser särskilt anpassade för barn. Det innebär också att vården av extremt förtidigt födda barn ska samlas på ett ställe i regionen. Trots att det inte borde få hända drabbas många barn varje år av cancer. För att dessa ska få bästa tänkbara vård vill vi utveckla Barncancercentrum ytterligare och göra en satsning på bättre vårdmiljöer för ungdomar och unga vuxna med cancer. För barn som föds med sällsynta syndrom finns Kompetenscentrum för sällsynta diagnoser. Västra Götalandsregionen har rikssjukvårdsuppdrag för bland annat barnhjärtan och för missbildningar i ansikte och huvud. Detta är uppdrag vi är stolta över och vill utveckla ytterligare. NU-sjukvården, Södra Älvsborgs Sjukhus och Skaraborgs Sjukhus har primärt uppdraget att ge kvalificerad länssjukvård inom sina respektive områden. En stor utmaning är dagens vårdplatssituation med överbeläggningar eller patienter som inte får en plats på rätt vårdavdelning. Även om många vårdplatser inte är ett kvalitetsmått i sig kan det inte uteslutas att det under en övergångsperiod behövs fler vårdplatser i regionen. Hur många de ska vara är dock en komplex fråga. Ett sätt att frigöra vårdplatser och samtidigt skapa en modern, flexibel och bekvämare vårdmiljö kan vara att införa patienthotell. Vissa beräkningar tyder på att upp emot 20 procent av alla tillgängliga vårdplatser upptas av patienter Akutvårdochprehospitalvård Sjukhus och i synnerhet akutmottagningar är starka trygghetssymboler. En väl fungerande akutsjukvård är en grundförutsättning för att invånarna ska känna förtroende för sjukvården. Akutmottagningarna ska fungera effektivt och tryggt, patienten måste i alla lägen få ett bra mottagande. Avgörande för att akutsjukvården ska fungera tryggt och effektivt är goda arbetsförhållanden och 12 samlokalisera så kallade lättakuter med sjukhusens akutmottagningar. De senaste årens tekniska utveckling har inneburit att ambulanssjukvården mer och mer rört sig mot att bli en mobil akutmottagning. Patienter kan ges en kvalificerad bedömning i ambulansen och föras direkt till en vårdavdelning, vilket kan avlasta akutmottagningarna. För människor med riktigt allvarliga tillstånd är det uppenbart att det finns mycket att vinna på en ökad koncentration av akutsjukvården parat med ännu bättre ambulansverksamhet. Det är också viktigt att kunna bemanna den allt mer avancerade vården som ges med rätt kompetens. Det är viktigt med ett fortsatt arbete för att minska uttryckningstiderna i ambulanssjukvården. Oaktat organisation och driftsform måste den regionala samordningen öka och ledningen samt styrningen av ambulanssjukvården förbättras. Samtidigt måste medarbetarnas arbetsförhållanden vara goda. Vidare vill vi utveckla konceptet I-väntan-på-ambulans (IVPA) och möta behovet av ökad kapacitet inom ambulanshelikopterverksamheten genom att ytterligare en ambulanshelikopter införskaffas och verka för att ytterligare helikopterlandningsplatser skapas i regionen. att rätt kompetens finns på akutmottagningen. Vi bejakar utvecklingen med läkare som är fast anställda på akutmottagningen och menar att det behövs bättre fart på arbetet att utbilda akutläkare. För att lösa de tillgänglighetsbrister som finns vid regionens akutmottagningar behövs ett brett arbetssätt. Viktiga insatser som fler erfarna läkare på akutmottagningen måste kombineras med välriktade satsningar inom andra delar av hälso- och sjukvården. Tillgänglig primärvård och väl fungerande kommunal omsorg är delar i helheten som måste fungera för att akutmottagningarna ska ha förutsättningar att ge vård inom rimlig tid. Förebyggande arbete samt råd om vård och hälsa på telefon och internet i form av 1177 Vårdguiden är också mycket viktiga funktioner för att ge råd till invånarna vid misstanke om sjukdom eller skada. Genom snabb och kontinuerlig tillgång till lab och röntgen blir ledtider för undersökning och diagnos kortare. Problemen inom akutsjukvården med platsbrist och onödig väntan kan också mötas genom att motverka överbeläggningar vid sjukhusens övriga avdelningar, då dessa överbeläggningar ofta kan skapa flaskhalsar vid akutmottagningarna. Många akutfall kan också med fördel gå i snabbspår direkt till behandling eller vårdavdelning. Vi vill också pröva att upprätta så kallade observationsplatser i anslutning till akutmottagningen. Vidare vill vi också 13 För att detta ska vara möjligt krävs dock att Försäkringskassans tolkning av bestämmelserna i patientrörlighetsdirektivet revideras. Utan att bryta mot principen att priset ska vara lika för en utländsk patient som för en inhemsk måste det vara möjligt för den som levererar vården att faktiskt ta ut den verkliga kostnaden för sina tjänster. Psykiatriochpsykiskohälsa Andelen av befolkningen som drabbas av psykisk sjukdom är relativt konstant över tid. Samtidigt är många av dessa patienter svårbehandlade och kräver omfattande vård och omsorg. Det krävs tillräckliga resurser för att klara diagnos och behandling av dessa patienter, men också att fler mellanvårdsformer skapas, till exempel så kallad SLÖP-vård (Sluten-Öppenvårds Program). Många psykiatriska sjukdomar/funktionsnedsättningar är livslånga. Det innebär också en livslång relation mellan patient och sjukvården. Hur den relationen fungerar påverkar vården och graden av behandlingsframgång. Det är därför betydelsefullt att ta tillvara på patienternas och deras anhörigas erfarenheter av vården som ett led i arbetet med att höja kvaliteten ur ett patientperspektiv. Tandvård Tandvården präglas av en mångfald av olika aktörer. Patienten har ett fritt val att välja vårdgivare inom vuxentandvården och genom tandvårdsstödet har befolkningen fått ökade ekonomiska möjligheter till mer omfattande tandvård. Unga vuxna har generellt sett god tandhälsa och kan därigenom försäkra sina tänder för en låg månadskostnad. Äldre personer med dålig tandstatus riskerar samtidigt att drabbas av en rad sjukdomar, undernäring och andra problem. Trots detta ges alla unga vuxna upp till 25 år, till skillnad från i andra landsting, fullt skattefinansierad tandvård. Ett tydligt behov om att omprioritera tandvårdens resurser föreligger därmed. Regeringen skärpte 2009 upp vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) till maximalt 30 dagar för ett första besök. Västra Götalandsregionen har problem med att klara vårdgarantin inom BUP vid samtliga sjukhus. För att tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland unga och därmed snabbt kunna sätta in åtgärder behöver mycket göras. Ungdomsmottagningar ska ha ett likriktat uppdrag för att kunna erbjuda stöd och vård på lika villkor i hela regionen. Öppettiderna på ungdomsmottagningarna bör ses över, det ska vara möjligt att komma på obokade besök vid tider som är anpassade till tjejer och killars skolgång, arbete och fritidsvanor. Västra Götalandsregionen ska utveckla ett kompetenscenter samt särskilda team för skolhälsovården som stöd för skolhälsovårdspersonal och övrig skolpersonal kring vård och hälsa hos yngre. Folktandvården ska arbeta för ännu bättre tillgänglighet för patienten till exempel genom att hitta nya vägar där patienten kan boka tid på sin eller annan önskad klinik. Mobila kliniker kan vara en bra lösning i landsbygd, men även för att kunna göra inriktade insatser på äldreboenden, skolor eller vid större turistmål. Det är viktigt att tandvård kan ges på tider som fungerar med människors studieoch arbetstider. Detta kan också mötas genom ökad tillgänglighet på kvällar och helger. En utveckling mot en ökad integrering med den övriga hälsovården bör också ske. Satsningar på förebyggande arbete inom riskgrupper är särskilt viktigt, det handlar till exempel om barn till missbrukare, psykiskt sjuka och barn till döende föräldrar. Satsningarna handlar framförallt om uppsökande verksamhet och stödverksamhet – men också exempelvis utbildningsinsatser för vårdpersonal att tidigt upptäcka barn i riskgrupper. Viktigt är då också att förbättra samarbetet mellan primärvården, BUP, Elevhälsan och socialtjänsten. Patientrörlighet Forskningivärldsklass Västra Götalandsregionen ska kunna attrahera de skickligaste läkarna i världen. Möjligheterna att bedriva högkvalitativ forskning är i det fallet en av flera faktorer som kan vara avgörande. Verksamheternas samverkan med Sahlgrenska akademin är därmed av mycket stor betydelse, så också med Chalmers samt det lokala och regionala näringslivet. Det är också betydelsefullt att möjligheterna att bedriva forskning finns såväl på sjukhus som inom primärvården. Det är en välkommen utveckling att svenskar liksom andra EU-medborgare har rätt att välja vård fritt inom Europa. Det ger såväl patienter som vårdgivare helt nya möjligheter. Svenska innovatörer har länge varit framgångsrika i att ta fram nya läkemedel och medicintekniska produkter som bidragit till bättre vård och högre välstånd. Vi ser att svensk sjukvård kan följa i samma spår. Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsverksamheter är en viktig plattform för den akademiska forskningen. Därför är det betydelsefullt att det finns möjlighet att avsätta arbetstid för att genomföra exempelvis olika läkemedelsstudier. Västra Götalandsregionens egna medel för forskning och utveckling ska används 14 Mål strategiskt i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för det västsvenska Life Scienceklustret. I Västra Götaland ska människor få Sveriges bästa hälso- och sjukvård. Indikator: Regionbidrag -Sammanvägt index över relevanta indikatorer från nationella kvalitetsregister och öppna jämförelser. Inom området för hälso- och sjukvård ingår hälsooch sjukvårdsnämnderna, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Inom sjukvårdsområdet sänker vi effektiviseringskravet så det 2017 är avskaffat. Uppdrag: Från 2015 är det fem lokala nämnder istället för tolv. Denna budget redovisar en gemensam summa till hälso- och sjukvårdsnämnderna. En fördelning till de fem nya nämnderna sker i samband med budgetbeslutet i november och i detaljbudgeten eftersom alla fördelningsberäkningar inte är klara i dagsläget. Regionstyrelsen ska säkerställa att ett sammanvägt index tas fram och förankras nationellt Regionstyrelsen ska säkerställa att indexets olika beståndsdelar årligen presenteras, utvärderas och revideras. Fokusområde: Patientsäkerhet och medicinska resultat Nya Hälso- och sjukvårdsstyrelsen övertar flertalet uppgifter från HSU som ingår i Regionstyrelsen idag. Till HSS förs regionbidrag för primärvårdens vårdval. Uppdrag: Regionstyrelsen ska leda arbetet med att ständigt förbättra säkerhetskulturen inom hälso- och sjukvården. Sahlgrenska Universitetssjukhusets regionbidrag är riktade medel för högspecialiserad vård och den så kallade ”sista utposten” inom sjukvården. Regionstyrelsen ska i syfte att lära av incidenter inrätta en medicinsk revisionsenhet. Regionstyrelsen ska analysera regionens utfall i öppna jämförelser och nationella kvalitetsregister samt säkerställa att konkreta åtgärder genomförs i syfte att förbättra patientsäkerhet och medicinska resultat. Regionstyrelsen ska arbeta fram och implementera en regionövergripande plan för hur Västra Götaland ska ha lägst antal vårdrelaterade infektioner (VRI) per 1000 behandlade patienter i landet. Regionstyrelsen ska arbeta fram och implementera en regionövergripande plan för hur Västra Götaland ska minska vårdskador förknippade med läkemedel. Utöver nedtrappning av effektiviseringskravet, som beräknas tillföra sjukhusen 75 mkr., genomför vi extra riktade satsningar till sjukvårdsområdet på 600 mkr. utöver ram under 2015. Vi återtar de ökade kostnaderna till tandvård för unga vuxna och återgår till fri tandvård för ungdomar upp till 19 år. Genom detta frigör vi sammanlagt 146 mkr. som fördelas till sjukhusen. Hälso- och sjukvårdsnämnderna tilldelas 450 mkr. utöver ram för 2015 och framåt till förstärkningar av sjukhusens verksamhet. Förstärkningar kan också ske till åtgärder som allianspartierna lagt fram i ett 25-punktsprogram där bland annat ingår förlag om bättre bemötande vid akutmottagningarna, tillgänglighetssatsningar samt en förstärkning av ambulanssjukvården Vi tillför 13,5 mkr. för finansiering av Skandionkliniken från 2015. Ersättningarna till vårdenheterna som ingår i VG Primärvård räknas upp med index och ersättning för befolkningsökning. Vi avsätter sammanlagt 5 550 mkr. till VGPV. 15 Regionstyrelsen ska fortsätta utvecklingsarbetet av mätmetoder av medicinska resultat i syfte att förbättra validitet och precisionen samt minska administrationen kring insamling, analys, riskjustering och publicering. Fokusområde: Tillgänglighet, bemötande och valfrihet. Fokusområde: Samverkan och IS/IT-stöd Uppdrag: Uppdrag: Regionstyrelsen ska ta ett övergripande ansvar för att vårdgarantin uppfylls samt att Västra Götalandsregionen får så stor del av resurserna från tillgänglighetsmiljarden som möjligt. Utifrån ett patientperspektivet ska regionstyrelsen koordinera arbetet med att, där det är lämpligt, processorientera vården och minimera icke värdeskapande verksamhet. Regionstyrelsen ska utarbeta regiongemensamma behandlingsindikationer för de viktigaste diagnosgrupperna, Regionstyrelsen ska utarbeta arbetssätt och incitamentstrukturer med syfte att uppnå snabbare hemtagning av klinikfärdiga patienter till kommunen. Regionstyrelsen ska utarbeta en ny uppföljningsmodell som mäter patienternas totala väntetid från första kontakt med vården till genomförd behandling. Samt fastställa medicinskt acceptabla väntetider. Regionstyrelsen ska utreda på vilka sätt Västra Götalandsregionen kan förbättra ungdomars tillgång till Elevhälsan. Regionstyrelsen ska, i samarbete med nationella aktörer samt andra regioner och landsting, generationsväxla informationsmiljöerna inom hälso- och sjukvården. Regionstyrelsen ska bevaka att samtliga verksamheter upprätthåller god tillgänglighet också för de patienter som inte omfattas av vårdgaranti. Regionstyrelsen ska leda arbetet med att förbättra tillgängligheten och bemötandet på sjukhusens akutmottagningar samt säkerställa att alla delar av regionen har en snabb, säker och effektiv ambulansverksamhet. Regionstyrelsen ska inleda arbetat med att införskaffa ytterligare en ambulanshelikopter. Regionstyrelsen ska arbeta för att öka mångfalden, valfriheten och kvalitetskonkurrens inom fler av sjukvårdens områden. Regionstyrelsen ska säkerställa att människor kan komma i kontakt med vården, innefattande möjlighet att hitta kvalitetssäkrad information, boka/avboka tider samt ställa frågor. 16 Folkhälsa Ett grundläggande uppdrag för Västra Götalandsregionen är att skapa förutsättningar och möjligheter för en positiv hälsoutveckling i hela regionen. Ett förebyggande folkhälsoarbete är centralt för att bidra till en positiv utveckling av vår region. Forskning visar att tidiga insatser har avgörande betydelse för hur individens hälsa utvecklas. Här behöver såväl det breda befolkningsinriktade arbetet som riktade insatser gentemot riskgrupper utvecklas. Därför bör detta särskilt prägla regionens arbete för en bättre folkhälsa. Regionbidrag I Folkhälsokommitténs ram ingår effektiviseringskrav samt en indexuppräkning. Fokusområde: Ungas hälsa/tidiga insatser Mål Invånarna i Västra Götalandsregionen ska ha tillgång till Sveriges bästa hälso- och sjukvård Indikator Folkhälsoarbetet ska syfta till att främja hälsa och att underlätta för individen att genom hela livet göra kloka och hälsosamma val för att uppnå en god och bestående hälsa. Det är viktigt att hälsoinsatserna är vetenskapligt underbyggda och att insatserna följs upp och utvärderas. -Sammanvägt index över relevanta och för regionen påverkbara indikatorer som mäter hälsa. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kännetecknas bland annat av ett hälsofrämjande synsätt och av samverkan mellan olika aktörer. Ett tydligt hälsoperspektiv ska därmed inte bara prägla Folkhälsokommitténs arbete utan också samtliga regionens verksamheter. Uppdrag 17 Att ta fram och förankra ett folkhälsoindex samt att årligen gå igenom och revidera detta index. Folkhälsokommittén får i uppdrag att särskilt inrikta det förebyggande arbetet på barn och unga. Regional utveckling entreprenörsfrämjande insatser i skolan, på ungföretagsamhet och på projekt som syftar till att stärka ungas självkänsla och motivation. Möjligheternas Västra Götaland Västra Götaland ska vara en attraktiv och växande region där hela regionen lever. Regionen ska erbjuda en livskvalitet i världsklass, full av möjligheter för människor att kunna utvecklas och företag att blomstra. Västra Götaland ska vara det självklara valet för den som söker ett gott liv. Västra Götalandsregionen ska utreda möjligheten att underlätta för funktionshindrade och människor med nedsatt arbetsförmåga att ta plats på arbetsmarknaden och att jobba utifrån sina förutsättningar. Regionens insatser för en bättre regional utveckling ska utformas så det bidrar till nya företag och fler personer i arbete. Därför ska det regionala utvecklingsarbetet fokusera på tre prioriterade områden: fler jobb och ökat företagande, bättre rustade elever och studenter samt forskning i världsklass. En framgångsfaktor i det regionala utvecklingsarbetet är att bryta utanförskapet, framförallt bland ungdomar och nya svenskar. Fortfarande kan också konstateras att antalet företag som drivs och ägs av kvinnor är förhållandevis lågt. För att öka företagandet i dessa grupper bör Västra Götalandsregionen bidra till insatser för att förbättra informationen om hur myndigheter fungerar, en samordning av stödfunktioner och finansieringsmöjligheter, inrättandet av företagsfaddrar samt en förbättrad valideringsprocess genom Meritea och språkutbildning för nya svenskar. En växande arbetsmarknad där alla får plats -Breddat och hållbart näringsliv Ett starkt entreprenörskap är avgörande för jobb och välfärd och för att bryta utanförskap och segregation. Förutsättningarna för industrin måste förbättras, inte minst genom investeringar i infrastruktur och att regionen växer samman till en arbetsmarknadsregion. Samtidigt finns behov av att bredda näringslivet i regionen. Västra Götalandsregionen ska följa utvecklingen med regeringens förslag om nystatszoner i områden med högt utanförskap. Vi ska vara en lyhörd och aktiv part vid införandet av nystartszoner när det blir aktuellt i någon del av regionen. Västra Götalandsregionen ska genom insatser och breda samarbeten med andra aktörer bidra till att Västra Götaland intar en topposition i den nationella tillväxtligan. För att stimulera till att jobben blir fler ska jobbskapande insatser som kan bidra till nya företag och att befintliga företag växer, prioriteras, liksom konkret samverkan mellan arbetsgivarna, utbildningssystemen och kommunerna för att öka matchningen på arbetsmarknaden. Ett steg i detta är att Västra Götalandsregionen ska ta initiativ till ett gemensamt jobb- och näringslivsprogram ”Handslag för jobb i Västsverige” i samverkan med andra berörda aktörer. Västra Götalandsregionen är en stor organisation med stora inköpsvolymer vilket medför stor påverkansmöjlighet på såväl den lokala som regionala ekonomin. Regionen ska, vilket ett nytt EU-direktiv också möjliggör, aktivt använda upphandlingarna till att bättre stödja mindre företag genom att t ex dela upp upphandlingarna i mindre enheter eller tidsmässigt, samt uppmuntra kombinationsverksamhet. Väl rustade elever och studenter Bättre rustade elever och studenter är tillsammans med en god matchning på arbetsmarknaden förutsättningar för ökad tillväxt, stärkt konkurrenskraft och en arbetsmarknad som rymmer fler. Regionutvecklingsnämnden ska ha ett fortsatt starkt fokus på insatser och stöd för att uppmuntra Barnen är framtidens entreprenörer. Arbetet med att förbättra attityder till företagande och entreprenörskap bland unga ska intensifieras bl a genom ytterligare satsningar på 18 projekt som syftar till att främja ungas möjligheter till arbete. aktörer emellan, kan nya sätt att organisera utbildning t ex i nära anslutning till arbetsplatser, växa fram. Profilutbildningar med inriktning mot regionens behov bör särskilt främjas. Utbildningsnivån i Västra Götaland behöver höjas liksom kvalitén i utbildningarna och kunskapsintensiteten i näringslivet. Möjligheten till praktisk kunskap måste också vidareutvecklas. Yrkesintroduktionen, yrkesutbildningen och lärlingssystemet måste stärkas. Ofullständiga betyg är en vanlig orsak till arbetslöshet bland ungdomar. Västra Götalandsregionen ska därför ta initiativ till ett projekt mellan regionen, näringslivet och de kommuner med en ungdomsarbetslöshet över riksgenomsnittet (Vara, Essunga, Uddevalla, Karlsborg, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Mellerud, Tibro, Gullspång, Töreboda, Bengtsfors, Vänersborg, Trollhättan och Åmål) kring utbildningsinsatser för ungdomar. Detta ska ske genom utvidgade uppdrag och riktade satsningar mot behörighetsgrundande utbildningar samt satsningar mot KY-utbildningar och yrkesinriktade utbildningar vid Folkhögskolorna och Naturbruksgymnasierna. Det ska finnas beredskap att inom Regionutvecklingsnämndens ram omfördela resurser ör att förstärka utbildningsinsatserna vid Naturbruksgymnasierna och Folkhögskolorna. Unga som i många fall hoppat av grund- eller gymnasieskolan och varken har studier eller ett jobb är en grupp som ska mötas av insatser. Västra Götalandsregionen ska aktivt arbeta för att möta upp regeringens satsning med YA-jobb. Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss som föreslår att kommunernas ansvar för ungdomar under 20 år som saknar sysselsättning förtydligas och blir till ett kommunalt aktivitetsansvar som gör varje kommun skyldig att erbjuda dessa ungdomar lämpliga och individuellt riktade åtgärder. Västra Götalandsregionen bör ligga steget före och tillsammans med kommunerna i regionen diskutera ett gemensamt ”aktivitetsansvar”. Modernisering och utveckling av Naturbruksgymnasierna och Folkhögskolorna Antalet feriepraktikplatser och praktikplatser ska fortsatt ligga på en hög nivå, inte minst för att klara personalförsörjningen i framtiden. De som går gymnasiets omvårdnadsprogram bör garanteras feriejobb inom sjukvården. För att förstärka möjligheterna till jobb efter avslutad praktik bör Västra Götalandsregionen utreda förutsättningarna att t ex i samarbete med Arbetsförmedlingen erbjuda ungdomar nystartsjobb efter avslutad praktik. Naturbruksgymnasierna och Folkhögskolorna bör tillåtas spela en aktiv roll för att klara kompetensförsörjningen och öka matchningen på arbetsmarknaden. De areella och gröna näringarna i Västra Götaland, inte minst livsmedelsindustrin, växer men matchningen måste förbättras och samarbeten med företag, föreningar och offentliga aktörer stärkas t ex genom programråd (?) med branscherna och fler uppdragsutbildningar. Arbetsförmedlingen i Borås har tillsammans med Strömma Naturbruksgymnasium, med gott resultat, tagit fram en orienteringskurs som vänder sig arbetslösa nya svenskar med ambitionen att ge de arbetssökande en möjlighet att både praktiskt och teoretiskt bekanta sig med en näring som många har viss erfarenhet av och därmed minska utanförskapet genom anställning eller företagande. Ökat samarbete kring utbildningsinsatser för ungdomar Insatserna för att bekämpa ungdomsarbetslösheten måste stärkas på bred front. Ungdomsarbetslösheten slår inte blint, utan drabbar ofta unga som saknar färdig utbildning. I Sverige är goda kontakter inte sällan avgörande för att få ett jobb. Regeringen arbetar för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och Västra Götalandsregionen ska främja arbetet genom egna insatser. Efter SLU:s flytt av grundutbildningen från Skara ska regionen göra aktiva insatser och utveckla samarbeten för att bl a klara kompetensförsörjningen inom de områden och näringar som berörs av flytten. För en stabil tillväxt och för att fler ska få plats på arbetsmarknaden krävs att utbildningarna och utbildningsanordnarna har en stark anknytning till det omgivande samhället och i synnerhet arbetsmarknaden. Genom att arbeta för utökat 19 medel att stärka näringslivets och forskningens konkurrenskraft samt den offentliga verksamhetens utveckling. En forskningsregion i världsklass Västra Götaland ska bli en frontregion i internationella forskningssammanhang och erbjuda en forskningsmiljö som lockar till sig de bästa forskarna. Långsiktigheten och kvaliteten i arbetet ska öka ytterligare. Genom bl a satsningar på testoch demoanläggningar kan Västra Götalandsregionen bidra till att sätta Västra Götaland på kartan som en testarena för framtidens produkter och tjänster. Projekt och utvecklingsinsatser som gör skillnad Finansiellt kapital är tillsammans med socialt kapital och kunskapskapital nödvändigt för att företag ska överleva och växa. Därför ska de gemensamma utvecklingspengarna användas effektivt i regionens arbete och präglas av sammanhängande, långsiktiga och strategiska program med konkreta mål. En översyn och omarbetning ska göras av klusterutvecklingen. Projektbidrag ska omgärdas av tydliga krav och villkor samt innehålla konkreta mål som ska följas upp två år efter att projektet avslutats. Verktygen för uppföljning och utvärdering av projekten ska fortlöpande utvecklas. Drivkrafterna för kvalitet måste stärkas och forskningsfinansiärerna i större utsträckning samverka för att bli effektivare. Samverkan mellan forskningen, offentlig sektor och näringslivet bör utvecklas. Eftersom tillgången till riskkapital är avgörande för i vilken utsträckning forskningsresultat kan kommersialiseras och ge nya jobb ska regionen aktivt arbeta för större resurser till forskning i regionen samt både stödja befintlig och initiera ny forskning. Västra Götalandsregionen ska förstärka arbetet med att marknadsföra och tydliggöra resultaten av den forskning som bedrivs och därmed bidra till att sätta Västra Götaland på kartan som ledande forskningsregion En attraktiv region som lockar till besök och möten Västra Götaland är ett stort och mångfacetterat geografiskt område med många möjligheter till upplevelser vid sjöar och hav, i städerna och på landsbygden. Regionen ska stärka det regionala genom att stödja det lokala, att knyta ihop lokala besöksmål till en regional karta. Forskning inom hälso- och sjukvård, också nära den vardagliga vårdverksamheten, är en viktig motor i den regionala utvecklingen. Särskilt bör tvärvetenskaplig och tvärprofessionell forskning uppmuntras, exempelvis genom särskilda forskningsbefattningar också för andra legitimationsyrken än läkare. Forskning, utveckling och kommersialisering av innovationer inom sjukvården kan berika och utveckla verksamheten. Vi vill se fler och starkare lokala företag kopplade t ex till västsvensk mat, kultur- och naturupplevelser och mötesindustrin. Genom att utveckla besöksnäringen och underlätta för turistföretag att delta i regionala och lokala projekt och samarbeten kan Västra Götalandsregionen bidra till ett växande antal småföretag. Regionens uppgift är att locka såväl svenska som utländska besökare till Västra Götaland. Det ska vara lätt att ta sig till, och runt i regionen för besökare. Genom ett ökat samarbete ska Västra Götalandsregionen bidra till att förbättra kommunikationerna till och från regionen bl a genom en utveckling av fler linjer och destinationer vid Landvetters flygplats För att inte personalens goda idéer och goda medarbetare ska gå sjukvården förlorade ska regionstyrelsen ta fram förslag till sätt att stödja och tillvarata personalens initiativ med fokus på intraprenörskap, genom att t ex utveckla och förstärka Innovationsslussen och öppna upp för finansiering av forskningsprojekt genom utlysningar eller doktorandanslag. Västra Götalandsregionen ska fortsätta att utveckla strukturer för att stödja sådd- och groddföretag samt inkubatorer och verksamheter som Sahlgrenska Science Park. Offentlig innovations- och teknikupphandling ska också användas av Västra Götalandsregionen och dess verksamheter som ett 20 Västra stambanan är den järnväg som knyter samman Sveriges två största städer. Idag är denna sträcka kraftigt trafikerad och hårt belastad vilket kräver satsningar på utbyggnad av mötesspår och åtgärder för att öka kapaciteten. Infrastruktur Fler personer i jobb är en viktig förutsättning för tillväxt och utveckling för hela Västra Götaland. Detta ger i förlängningen ökade skatteintäkter till sjukvård och annan service i regionen. Vi ska därför underlätta för resor och pendling samt utvidga arbetsmarknadsregionerna. Internationellt betyder en utbyggnad till dubbelspår på sträckan mellan Oslo-Göteborg-Köpenhamn mycket. I vårt område är det främst sträckan från Öxnered till Halden i Norge som är i behov av nya investeringar och där vill vi få till ett samarbete mellan regionen och regeringarna i Sverige och Norge. Vi behöver målmedvetet arbeta för att större investeringar kommer Västra Götaland till del. Likaså måste regionen arbeta för att säkerställa att Trafikverket genomför de investeringar i vägar och järnvägar som ligger i beslutade planer. Det finns många flaskhalsar och olyckdrabbade vägsträckor som behöver byggas bort. Utöver de större järnvägsprojekten har de mindre järnvägsnäten en viktig roll för tågtrafiken. Här behövs investeringar för modernisering och upprustning. Vägar Närmare 90 procent av alla persontransporter sker på våra vägar. Ett bättre vägnät i Västra Götaland behöver därför prioriteras. Utöver riksvägarna finns ett stort antal mindre vägar som har behov av förbättringar. Delar av E20, E45 och Rv40 väntar också på att få den standard som krävs för god trafiksäkerhet och framkomlighet. Ambitionen måste vara att dessa vägar byggs ut till minst 2+2väg. Regionfullmäktige har vid flera tillfällen varit tydlig i ambitionsnivån för att få hela E20 i Västra Götaland utbyggd till en trafiksäker motorväg eller fyrfältsväg. Sjöfart Sjöfarten har i Västsverige en stor betydelse. Vi har Göteborg med Sveriges största hamn samt Även hamnarna i Lysekil, Uddevalla och Wallhamn samt Vänerhamnarna är viktiga Mer gods kan föras över från lastbil till båt. Beräkningar visar att transporterna på Vänern kan fördubblas från 2 till 4 miljoner ton fram till 2030. En viktig framtidsfråga för Vänersjöfarten är kommande investeringsbehov av slussarna i Göta Älv. Regionen och staten behöver snarast lägga fast en plan för slussrenoveringarna. Västsvenska paketet Det västsvenska paketet behöver fullföljas i sin helhet för att hela Västsverige ska få nytta av investeringarna. Marieholmstunneln och en ny Götaälvbro är viktiga för vägtransporterna och Västlänken behövs för järnvägstransporterna till och från Göteborg. IT Ett snabbt bredbandsnät är en viktig del av infrastrukturen i Västra Götaland. För att hela regionen ska leva, krävs goda villkor för företagande och boende också utanför tätorterna. Tillgång till bredband är då lika viktigt som utbyggda väg- och elnät. Den antagna Bredbandsstrategin skall genomföras i sin helhet. Tillsammans med kommunerna behöver vi bygga bort de vita fläckarna i bredbandstäckningen. Järnvägar Regeringen har lagt förslag om en utbyggd järnväg på Götalandsbanan där sträckan mellan Jönköping och Göteborg ingår. Vi anser det viktigt att starta en första del av denna sträcka med byggnationen av delen Mölndal via Landvetter flygplats till Borås. 21 -Den procentuella arbetslösheten i Västra Götaland i Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik. Regionbidrag Projekt och bidrag kan i stor utsträckning samordnas mellan RUN och miljönämnden. Samverkan förstärks genom att vi föreslår en gemensam nämnd. Fördelning av bidrag från nuvarande nämnder till olika verksamheter fastställs i detaljbudgeten. En tydligare inriktning ska gälla för projektbidragen genom att mer privata delar ingår i projekten. Uppdrag: • Regionutvecklingsnämnden ska ta initiativ till ett gemensamt jobb- och näringslivsprogram ”Handslag för jobb i Västsverige” i samverkan med andra berörda aktörer. Vi gör inte någon indexuppräkning för RUN under 2015 och planperioden. • Regionutvecklingsnämnden ska intensifiera arbetet för att förbättra attityderna kring företagande och entreprenörskap framförallt hos barn och unga. Naturbruksskolorna tillförs genom prioritering inom RUN 30 mkr. årligen 2015 och 2016. planperioden. • Regionstyrelsen ska utreda möjligheten att underlätta för funktionshindrade och människor med nedsatt arbetsförmåga att ta plats på arbetsmarknaden och att jobba utifrån sina förutsättningar. För riktade åtgärder att minska ungdomsarbetslösheten omfördelar vi årligen 5 mkr. inom RUN. Riktade medel för medfinansiering av infrastruktursatsningar/ investeringsobjekt kan utöver budget tillkomma genom särskilda beslut i Regionfullmäktige • Regionutvecklingsnämnden ska kartlägga, initiera och fånga upp idéer som underlättar och utvecklar företagandet i de grupper där etablerings- och företagsfrekvensen är låg bl a genom inrättandet av företagsfaddrar och en förbättrad valideringsprocess genom Meritea. Mål: Västra Götaland ska ligga i topp i den svenska tillväxtligan mätt i volymförändring av BRP, ha flest nya och växande företag samt ha en arbetslöshet som ligger under riksgenomsnittet i hela befolkningen • Regionutvecklingsnämnden ska arbeta fram en handlingsplan med främjandeåtgärder för att öka företagandet bland utrikes födda invånare som en åtgärd för att bryta utanförskapet i Västra Götaland. • Regionutvecklingsnämnden ska tydliggöra de offentliga upphandlingarnas betydelse för det lokala näringslivet i Västra Götaland med syfte att öka antalet vunna upphandlingar av lokala producenter. Indikator: -Västra Götalands placering i statistiken från SCB avseende volymförändring av BRP (bruttoregionalprodukten). För 2011 låg Västra Götaland på plats 10. Under perioden 2008 till 2011 ökade BRP i Västra Götaland med 2,9 procent. Detta kan jämföras med Stockholms 10,3 procent och riket med 3,4 procent. Mål: -Antal nystartade företag samt andel nystartade företag per kön i statistik från Tillväxtanalys och i Nyföretagarbarometern. Etableringsfrekvensen i Västra Götaland är lägre än riksgenomsnittet 2013:3 var etableringsfrekvensen 2,7 företag per 1000 invånare i VG. Riksgenomsnittet var 2,8 Västra Götaland är en region med god kompetensförsörjning inom det privata näringslivet och den offentliga sektorn samt har en befolkning med en utbildningsnivå över riksgenomsnittet. Indikator: -Västra Götalands placering i statistik från SCB. Utbildningsnivån i Västra Götaland är lägre än riksgenomsnittet. I Västra Götaland har 23 procent 22 av befolkningen en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre. För forskarutbildning är siffran 1,1 procent. Motsvarande siffror för Stockholm är 30 procent respektive 1,7 procent. För Uppsala 27 procent respektive 3,7 procent. Och för Skåne 24 procent respektive 1,4 procent. Västra Götaland. Statistik från SCB, OECD och Eurostat. Uppdrag: • Regionstyrelsen ska arbeta fram ett program för en långsiktig forsknings- och innovationsstrategi samt formulera en strategi för hur arbetet med Life Science sektorn ska utvecklas utifrån den utredning som leddes av Ingvar Carlsson -Arbetsförmedlingens statistik avseende ungdomsarbetslöshet Uppdrag: • Regionstyrelsen ska förstärka arbetet med att marknadsföra och tydliggöra resultaten av den forskning som bedrivs och därmed bidra till att sätta Västra Götaland på kartan som ledande forskningsregion • Regionutvecklingsnämnden ska ta ett helhetsgrepp om frågor som rör ungas möjligheter till arbete bl a ta initiativ till ett ”utbildningspaket” mellan regionen, näringslivet och de kommuner med en ungdomsarbetslöshet över riksgenomsnittet • Regionstyrelsen ta fram förslag till sätt att stödja och tillvarata personalens initiativ med fokus på intraprenörskap samt utveckla och förstärka Innovationsslussen • Regionutvecklingsnämnden och Kulturnämnden ska se över uppdragen till Folkhögskolorna och Naturbruksgymnasierna för att öka möjligheterna till samarbete med andra aktörer, riktade satsningar mot behörighetsgrundande utbildningar samt uppdragsutbildningar • Regionstyrelsen ska ta initiativ till ett samarbete med andra relevanta aktörer, i syfte att hjälpa små och medelstora företag med kvalitetssäkring av utvecklingsprojekt i syfte att stärka möjligheterna till forskningsfinansiering. • Regionstyrelsen ska utreda förutsättningarna att t.ex. i samarbete med Arbetsförmedlingen erbjuda ungdomar nystartsjobb efter avslutad praktik Mål: • Regionstyrelsen ska aktivt arbeta för att möta upp regeringens satsning med YA-jobb. • Regionstyrelsen ska initiera en dialog med kommunerna i regionen kring ett gemensamt ”aktivitetsansvar” för ungdomar upp till 20 år utifrån den lagrådsremiss som överlämnats av regeringen. Indikator: -SCB statistik över antal gästnätter. Uppdrag • Regionstyrelsen ska medverka till att marknadsföra Västra Götaland och öka regionens attraktionskraft så att fler stora evenemang och events förläggs till Västra Götaland Mål: Västra Götaland ska vara Sveriges mest besökta turistregion Västra Götaland ska klättra i forskningsrankningen internationellt. Det FoU relaterade nyförtagandet ska öka och innovationer och forskningsresultat i större utsträckning kommersialiseras • Regionutvecklingsnämnden ska bl a genom Västsvenska Turistrådet bidra till att underlätta för turistföretag att delta i regionala och lokala projekt och samarbeten bl a genom att knyta ihop lokala besöksmål till en regional karta • Regionutvecklingsnämnden ska initiera en dialog med branscherna kring insatser för att förlänga turismsäsongen och på så sätt söka bidra till att stärka utvecklingen över året, såväl i kustsamhällen som i regionens övriga starka turistmål. Indikator: -FoU investeringar, både privata och offentliga, i procent av BNP. -Antalet innovations- och forskningsföretag i förhållande till totala antalet företag i 23 Kollektivtrafik Ett fundament för tillväxt och regional utvecklingen i vår breda region är att individen har möjlighet att fritt röra inom dess geografiska gränser. Detta ställer stora krav på en väl fungerande kollektivtrafik som skall kunna möta den moderna människans krav på komfort, tillförlitlighet och punktlighet. Utgångspunkten skall naturligtvis vara att optimera vår region som en gemensam arbetsmarknad. På så sätt ökar möjligheterna att bo i en kommun och arbeta i en annan, vilket i sin tur är en viktig del i kedjan när man arbetar med problem som bostadsbrist, arbetslöshet och utarmning av landsbygden. Biljettsystem har varit en stor fråga och det med all rätt. Ett välfungerande biljettsystem med ett produktinnehåll som tilltalar resenären är därför av stor vikt. Vi stödjer därför steg 1 i pris- och sortimentsstrategin och vill samtidigt fortsatt utreda steg 2 och dess konsekvenser. Tillgänglighet för alla För att berättiga en hög subvention av kollektivtrafiken är det viktigt att en betydande del av invånarna i Västra Götalandsregionen kan ta del av reseutbudet. Samtidigt måste den större delen av kollektivtrafikens utbud finnas där det finns ett starkt resandeunderlag. Detta då vi vill att arbetsoch studiependling skall prioriteras. Vidare behöver man arbeta mer för att underlätta för resenärerna bl.a. genom att stärka dialogen med kommunerna så att pendelparkeringar skall kunna byggas vid busshållplatser och tågstationer. Även tryggheten kring hållplatser och stationer är viktigt att föra dialog kring med kommunerna. Ett resande i förändring Kommunikationsmöjligheter är avgörande för att människor skall kunna bo, arbeta och trivas på den plats de valt leva. Om kollektivtrafiken skall öka sina marknadsandelar måste moderniseringen ligga jämsides med samhällets övriga serviceinrättningar. Det ställer höga krav på att Västtrafik som skall vara ett modernt företag som har resenären i fokus. Samtidigt ligger ett stort ansvar på kollektivtrafiknämnden och regionfullmäktige att ge Västtrafik det verktyg de behöver för att lyckas med sin uppgift. Invånare som bor i regionens mer glest befolkade delar måste få möjlighet att nå en basnivå av servicefunktioner. Kollektivtrafiken behöver därför tillse att detta är möjligt. Ett alternativ till busslinjer som endast nyttjas av ett fåtal resenärer kan vara anropsstyrd trafik. För att kunna hantera ett resande i förändring på bästa sätt måste man skyndsamt kunna identifiera sina svagheter och brister samt på ett innovativt sätt ligga i framkant, för att resenärerna skall uppleva kollektivtrafiken som ett trovärdigt sätt att transportera sig. Trovärdigheten ligger i att man skall vara lyhörd både när det gäller den enskilda resenären och de berörda kommuner. Den stora utmaningen är dock att den kollektivtrafik som erbjuds skall anses vara prisvärt och konkurrenskraftigt. Tillförlitlighet, komfort, punktlighet och smidighet skall vara kollektivtrafikens ledord. Ökad kundnöjdhet är ett viktigt och prioriterat mål för att kollektivtrafiken skall kunna hävda sig på marknaden. Information om avgångar, förseningar och vägledning måste finnas tillgänglig och skall ständigt förbättras. Av särskild vikt är också att förbättra kundnöjdheten bland personer med funktionsnedsättning. En fördubbling av kollektivtrafiken fram till 2025 är det viktigaste målet i Trafikförsörjningsprogrammet. Starka stråk, knutpunkter och resecentra vill vi därför skall prioriteras. Samtidigt är det viktigt att möjligheten att ta sig till de starka stråken och anropsstyrd trafik kommer därför spela en stor roll för hela kedjan. Långsiktig finansiering Regionfullmäktige har tidigare beslutat att självfinansieringsgraden bör vara kring 60 procent. Den faktiska graden är dock runt 53 procent. God medfinansiering från andra parter än det från regionfullmäktige givna nämndbidraget är viktigt för kollektivtrafiken för att den skall vara långsiktigt hållbar. Därför behöver vi arbeta mer för att hitta alternativ finansiering av kollektivtrafiken. Vidare behöver man arbeta med beläggningen av 24 framför allt bussar. Tomma bussar eller bussar med få passagerare behöver vi se över. Regionbidrag Mål Ökade ambitionsnivåer inom kollektivtrafiken behöver också följas av att självfinansieringsgraden och effektivitetsmålen inom kollektivtrafiken ses över. -Kostnadsutvecklingen skall inte överstiga det nationella genomsnittet där likvärdiga förutsättningar råder. -Kundundersökningar skall påvisa att Pris och sortiment blir mer rättvist och enklare. Mål Kollektivtrafikens övergripande mål är att bidra till sammanväxande arbetsmarknadsoch studieregioner på ett kostnadseffektivt sätt Uppdrag: Indikator: -Fördubblingsmålet skall vara riktmärket Uppdrag: Kollektivtrafikens kostnadsutveckling ska vara långsiktigt hållbar och pris och sortiment rättvist och enkelt. Indikator: Vi lägger en utökad ram för 2015 på 166 mkr. inkl. index. För 2016 ökar kollektivtrafikens ram med ytterligare 110 mkr. inkl. index. Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att ta initiativet för att i samverkan med olika aktörer utforma en i Västra Götaland branschgemensam tidtabellupplysning. Regionutvecklingsnämnden får i uppdrag att pendelparkeringar byggs där den samhällsekonomiska nyttan är störst. Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att prioritera trafik längs sträckor och i områden med gott underlag för arbets- och studiependling och anslutningar mellan och inom olika trafikslag utifrån arbetsmarknadsperspektiv. Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att se till att kundnöjdheten ökar för kollektivtrafiken som finansieras av regionen. Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att upprätta utvecklingsplaner tillsammans med berörda parter för respektive delregional knutpunkt före budgetårets utgång. 25 Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att på sikt öka kollektivtrafikens självfinansieringsgrad till 60 procent. Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att säkerställa att sortimentet erbjuder produkter som är passande för besökare och turister. Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att ta fram fler effektivitetsmått, för att erhålla så kostnadseffektiv kollektivtrafik som möjligt Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att arbeta mer aktivt för att ta fram fler lösningar för finansiering. Den anropsstyrda trafiken ska fortsätta utvecklas under planperioden. Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att tillse att Västtrafiks produkter fungerar inom den anropsstyrda trafiken senast innan planperiodens utgång. Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna till att göra effektivare upphandlingar och på så sätt upphandla små bussar. Kultur Kulturen bidrar till att ge människor en hög livskvalitet. Regionen ska därför ha ett fritt och vitalt kulturliv som är livskraftigt i alla delar av Västra Götaland. Kulturens frihet och möjlighet att skapa upplevelser och engagemang ska värnas, så att den kan vara nyskapande och obunden, kritisk och kreativ. Vår övergripande ambition är ett ökat aktivt deltagande i kulturlivet. Regionenskatillgängliggöra kulturenförbarnochunga Barn och unga är framtidens kulturskapare och kulturnjutare. Det är därför viktigt att kulturen når barnen och att kontakterna mellan skolan och kulturen fortsätter att utvecklas och stärkas. Pedagogiken och det direkta stödet till ungdomskulturen måste prioriteras så att barn och unga så tidigt som möjligt introduceras i kulturen i form av eget skapande och som konstformer. Kultur har en positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande och ökar regionens attraktionskraft för människor och näringsliv. Kulturen bidrar till att utveckla nya och kreativa näringar som gynnar regionens tillväxt. Det måste dock uppmärksammas att medan viss kultur kan leva och utvecklas på marknadsmässiga grunder så finns det andra delar av kulturen som verkar under andra förutsättningar och behöver samhällets stöd för att utvecklas. Den kulturen ska vara kulturpolitikens huvudfokus. Det minskande läsandet måste tas på allvar. Kulturnämnden ska därför göra insatser för att uppmuntra läsandet och stödja de verksamheter som arbetar med att främja läsandet och litteraturen. Kulturnämnden ska inspirera och stötta kommunerna i att göra kulturaktiviteter till en del av skolans undervisning där stödet i form av reseoch arrangörsubventioner är viktiga komponenter. Regionens kulturutbud ska vara enkelt att ta del av oavsett var man bor i regionen. Rese- och arrangörsubventioner är viktiga stödfunktioner till skolorna. Vi vill också se över hur man på bästa sätt kan samverka med kommunernas egna insatser, såsom skapande skola. Regionenskavårdaochutveckla kulturarvet Kulturarvet är vårt gemensamma ansvar och ska vara tillgängligt för Västra Götalands invånare samt besökare till regionen. De byggnader som är av kulturhistoriskt intresse i vårt fysiska kulturarv behöver vårdas. Resurser för renovering och konservering, magasinering, forskning, visning och pedagogik är en central del i att vårda kulturarvet. För att kunna sprida kunskap om vårt kulturarv bör vi förbättra pedagogiken, tillgängligheten och delaktigheten inom kultursektorn. Kulturskaparnasvillkor Kulturen behöver kulturutövare och kulturskapare. Det är därför viktigt att underlätta för kulturutövare och kulturskapare att kunna försörja sig på sin konstnärliga verksamhet. Om man beaktar kulturens stora värde i samhället är det naturligt att önska sig en situation där efterfrågan på kultur blir allt större. Vi ser också att det spenderas allt mer pengar på kultur när medborgarna får mer pengar i plånboken. Med en sådan utveckling kan den delen av kulturen som behöver samhällets stöd också prioriteras. Mångfald,kvalitéochbredd Vi vill lägga en stabil grund för att utveckla, tillgängliggöra och hålla en god kvalitet på både spets-och breddkulturen. Det sker genom att uppmuntra utövande och deltagande inom kulturen och då framför allt för barn och ungdomar, samt att verka för att ge spetsverksamheter såsom Göteborgs Operan och Symfonikerna långsiktiga villkor för sin planering. För att tillgängliggöra kulturen bör satsningar på att kommunicera kulturutbudet till medborgarna därför prioriteras. Turnerande institutioner, mötesplatser och projektstöd till lokal kultur är viktiga. Västra Götalandsregionen ska skapa kontaktytor för kulturen att möta näringsliv och andra relevanta aktörer. Ett samarbete med exempelvis högskolor och näringsliv kan bidra till att utbyta kompetenser mellan kultursektorn och andra områden. Samtidigt innebär teknikens utveckling fantastiska möjligheter att sprida kultur mellan människor och innebär nya vägar att nå ut för kulturskaparna. Vi ser att kompetensen inom entreprenörskap och marknadsföring måste stärkas i kultursektorn. 26 Insynochuppföljning Mål: Kulturnämnden förfogar över en betydande summa pengar som finansierar våra institutioner och externa projekt. Tydliga modeller för bidragstilldelning, insyn och uppföljning är därför viktiga förutsättningar för att säkra god kvalitet och att pengarna används på ett fördelaktigt och konstruktivt sätt. Risker finns med att fria kulturyttringar med årliga projektpengar institutionaliseras och därmed tränger undan nya viktiga inslag i kulturlivet. Likabehandling ska råda. Västra Götaland ska ha ett rikt och tillgängligt kulturutbud av hög kvalitet Indikator: -Antal besökare -Antal barn som tar del av kulturaktiviteter -Antal turnéer och uppsättningar på de delregionala scenerna -Antal internationella besökare Uppdrag: Regionbidrag Kulturnämndens budget har under flera år ökat starkt. Liksom för RUN väljer vi att inte göra någon indexuppräkning under planperioden. Inom ramarna prioriteras barn- och ungdomskultur samt Göteborgs-Operan och Symfonikerna. Vi anser att Folkteatern inte bör tillhöra regionens ansvar. 27 Kulturnämnden ska prioritera krav på utveckling av skolsamarbetet i formulerandet av uppdragen till bidragstagarna samt utreda omfattning, standard och förbättringsbehov vad gäller institutionernas pedagogik, främst riktad mot skolorna. Kulturnämnden ska utreda införandet av en särskild barn och ungdomspeng för att främja kultur i skolan. Kulturinstitutionernas marknadsföring ska utvecklas och förbättras för att nå en bredare publik. Kulturnämnden ska säkerställa att utdelade projektmedel kan redovisas enligt god redovisningssed. Kulturnämnden ska utreda hur insatser kan göras för att uppmuntra ungas läsande och hur verksamheter som arbetar med att främja läsandet och litteraturen kan stödjas. Miljö tydligt politiskt stöd, samt en tydligare styrning och uppföljning. Regionen har med stora inköpsvolymer kraft och redskap att skapa efterfråga på långsiktigt hållbara alternativ t ex genom krav på energieffektivitet och småskaliga lösningar. Regionen ska aktivt arbeta med och följa frågor kopplade till hållbart byggande, förnyelsebar energi, effektiv energianvändning och vattenhantering. Vi vill utveckla de gröna och blå näringarna. Kommunernas översiktsplaner måste säkerställa det areella utrymmet för detta inom ramen för nuvarande regler för strandskydd. Västra Götalandsregionens miljöpolitik ska ha ett helhetsperspektiv och arbeta för en hållbar utveckling där människors välmående och trygghet tas i beaktning. Regionens arbete ska inrikta sig på att nå nationella och regionala miljömål. För att underlätta det miljöpolitiska helhetsperspektivet inom nationellt och regionalt miljöarbete vill vi se en gemensam miljö-och regionutvecklingsnämnd, vilket ger klara synenergieffekter såsom miljödriven näringslivsutveckling, spetskompetens och forskning. En gemensam nämnd gör att miljöinsatserna på ett naturligt sätt knyts samman med regionutvecklingsfrågorna. Västra Götalandsregionens arbete ska fokusera på att hitta kraftfulla och effektiva lösningar på miljö- och klimatfrågorna för att främja en hållbar utveckling med fokus på marknadsorienterade åtgärder. Vårdadetfriska Västra Götalandsregionen är Sveriges största sjukvårdsaktör, och ska därav vara en föregångare i att aktivt arbete med att minska sjukvårdens påverkan på miljön. Detta genom att genomföra viktiga energiinvesteringar. Problematiken runt sjukvårdens miljöfarliga utsläpp samt läkemedel som hamnar i vår natur via avloppsvattnet ska ses över. Vi kan bidra till att hitta lösningar och genomförbara åtgärder på problematiken runt miljöfarliga utsläpp genom forskning på området samt ett ökat samarbete med de kommunala reningsverken. Det förebyggande arbetet är också viktigt, då främst genom praktisk tillämpning bland annat genom en översyn över sjukvårdens föreskrivningar och nyttjande av läkemedel. Det ska underlättas för regionens verksamheter att arbeta med att nå de föreskrivna miljömålen genom att ha tydliga strategier. De investeringar som är initierade till sjukhusköken bör ske för att förbättra kvalitet och valfrihet, motivera kökspersonalen att aktivt arbeta för att minska matsvinnet och arbeta med menyer efter säsong. Avfall är idag en värdefull handelsvara och det finns goda ekonomiska vinster i återvinning. Vi vill möjliggöra för ytterligare forskning och projekt kopplade till avfallsförbränning. Västra Götalandsregionen ska därtill göra en översyn över vilka krav som kan ställas på leverantörerna att redovisa läkemedlens miljöpåverkan. Regionen ska vara en drivande aktör i det miljöstrategiska arbetet och fungera som en sammanhållande och stöttande part för såväl kommuner och företag som organisationer. Västra Götalandsregionen ska fortsätta utveckla och driva forum för strategiska politiska diskussioner mellan aktörer och nivåer. Västra Götalands närhet till både hav och land ger möjligheter till tillväxt inom både de blåa och gröna näringarna. Problemen med nedskräpningen av Västerhavet är gränsöverskridande varför regionen, tillsammans med den nationella nivån, måste agera kraftfullt gentemot EU för att få tillstånd verkningsfulla regler och verktyg för att sätta stopp för nedskräpningen. De gröna näringarna såsom jordbruk, skogsbruk, livsmedelsproduktion och förädling är betydande för regionens ekonomiska tillväxt och utveckling likväl som de är viktiga delar i vårt ekosystem och står för en betydande del av våra västsvenska arbetstillfällen. Miljömedvetenochpådrivande verksamhetinomregionen Det miljöpolitiska arbetet ska aktivt arbeta med ständiga förbättringar inom det regionala miljöområdet. Regionen ska arbeta för en hållbar konsumtion med minskade avfallsmängder, energiförbrukning och kemikalie- och läkemedelsutsläpp samt ökad återvinning för att minska miljöpåverkan. I och med Miljöprogrammet kan Västra Götaland ta täten i utvecklingen mot framtidens hållbara verksamheter med hjälp av Smartatransporterochregionala tekniksatsningar Västra Götaland är en stor region och människor som bor här är beroende av transporter och goda 28 kommunikationer. Det är därför nödvändigt att transporternas miljöbelastning minimeras för att möjliggöra lösningar på miljö- och klimatproblem. För att möta behovet av att minska transporternas miljöbelastning, speciellt på bränslesidan, krävs det troligtvis flera olika lösningar. Ur klimatsynpunkt är det därför angeläget att teknikneutralt gynna klimatvänlig teknik. De olika miljöaspekterna måste värnas och energiframställning ska rimligtvis ske med så liten inverkan på människor, den lokala miljön liksom vår framtida miljö, som möjligt. Det ska läggas särskild vikt vid att driva projekt med vetenskaplig koppling till miljöekonomisk forskning och vid att få nydanande rön applicerade på praktiska handlingsplaner. Mål Västra Götaland ska vara ledande i Sverige beträffande utvecklingen av miljöteknik och Västra Götalandsregionen ska vara ledande i Sverige vad gäller den egna verksamhetens miljöarbete. Botaniska trädgården ska fortsätta vara en av de fem främsta trädgårdarna i Europa. Indikator: -Antalet verksamheter som infört miljöledningssystem. -Interna uppföljningar avseende energiförbrukning, avfallsmängder och återvinning samt kemikalieoch läkemedelsutsläpp.< -Antal miljöteknikföretag i Västra Götaland i förhållande till andra regioner i Sverige. Göteborgsbotaniskaträdgård Idag tillhör Göteborgs botaniska trädgård en av de fem främsta botaniska trädgårdarna i Europa. Här frodas vetenskapen samtidigt som trädgården är öppen för allmänheten, men trädgården behöver bland annat nya växthus för att ytterligare kunna utvecklas. Uppdrag: • Miljöledningssystemen ska vidareutvecklas inom samtliga verksamheter i Västra Götalandsregionen. • Miljönämnden ska samordnas med regionutvecklingsnämnden för att ge ett bättre helhetsperspektiv. • Regionens samtliga verksamheter ska aktivt arbeta för en hållbar konsumtion med minskade avfallsmängder, kemikalie- och läkemedelsutsläpp samt ökad återvinning för att minimera miljöpåverkan. • Västra Götalandsregionen ska verka för att de nationella och regionala miljömål som finns framtagna för insatsområdet uppnås. • Regionen ska initiera ett forskningsprojekt för att minska skadliga läkemedelsutsläpp via avloppsvattnet, samt göra en översyn över sjukvårdens förskrivningar av läkemedel och vilka krav som kan ställas på leverantörerna att redovisa läkemedlens miljöpåverkan. Regionbidrag Miljönämndens verksamhet föreslås ingå i Regionutvecklingsnämndens verksamhet. Därigenom sker samordningsvinster som kan komma verksamheten till del. I övrigt sker inte någon indexuppräkning. 29 Serviceverksamheter MIV (Material i Vården) och servicepaketen samt bjuda in externa entreprenörer vid upphandling av innovationer. Servicenämnden har som kompensation fått minskat avkastningskrav för att möta de merkostnader som uppkommit för införandet. Servicenämnden Servicenämndens primära uppgift skall vara att stödja regionens verksamheter och möta kundernas behov, genom att effektivisera kostnader och höja kvaliteten. För att arbetet skall kunna genomföras på bästa sätt behöver man använda sig av storskalsfördelar inom de områden som detta är mest gynnsamt. Ett område som inte kan dra nytta av storskalsfördelar är städverksamheten som idag ligger under regionservice. Vi vill istället att man ska upphandla städverksamheten med medföljande krav på övertagande av personal inom den verksamhet som idag bedrivs av regionservice. Vidare är det viktigt att regionservice blir konkurrensutsatt, för att då säkerställa att man har högkvalitet till en bra prisnivå. Den medicinska behandlingen påverkas i stor uträckning av vilken typ av näring patienten får i sig. Därför skall arbetet med måltidsverksamheten vid regionens sjukhus utvecklas med fokus på kvalitet och effektivitet. Inriktningen bör vara större valmöjligheter och ökad flexibilitet för patienten och för personalen att välja mat och tidpunkt för måltiden samt att öppna upp för fler restauranger och aktörer. Utöver kvalitet är det också viktigt att man arbetar med kostnadseffektivitet och att kökens bär sina egna kostnader. Regionservice måste intensifiera arbetet med organisation, arbetssätt, rutiner och processer. Detta för att verksamheten skall utvecklas och kundnöjdheten skall då stå i fokus, Många serviceverksamheter kan med fördel utföras av en annan aktör än regionen. Hemtagningseffekter och potentiella kostnadssänkningar skall vara utgångspunkten för servicenämnden och regionservice arbete. Dessvärre har sådana effekter inte blivit synliggjorda eller realiserats i den utsträckning som regionfullmäktige förväntat sig av verksamheterna. Detta kräver ett större ansvarstagande från servicenämnden men också regionstyrelsen, samt att avtalstroheten måste bli bättre från de kunder som använder sig av regionservice inköpsfunktion. Regionbidrag Serviceverksamheten finansieras i huvudsak genom interna köp från regionens verksamheter. I enlighet med plan har Servicenämnden ett resultatkrav på 96 mkr. som tillförs moderförvaltningen årligen 2015-2017. Bättre avtal ger lägre kostnader för våra sjukhus och andra verksamheter. En del av de lägre kostnaderna bör tillfalla kunderna och medverkar till att nå effektiviseringsmålen. Mål: Ansvarsfördelningen och mandaten måste bli tydligare och ansvaret skall inte delas mellan flera parter. En tydlig styrning och ett koncerngemensamt agerande krävs. Regionservice har tillsammans med Servicenämnden ett stort ansvar för att inköps- och upphandlingsprocesserna inte blir för snäva och där mindre viktig krav får en negativ effekt på helheten. Idag kan företag slås ut, trots god kompetens pga mindre viktiga krav och man bör därför se över antalet krav man ställer vid en upphandling. I slutändan är det helheten som är viktig och att man har stor respekt för skattebetalarnas pengar. Regionen ska därtill återupprätta ett utvecklingskansli och införa en utmaningsrätt där företag får möjligheten att begära att delar av regionens verksamhet upphandlas som till exempel Regionservice ska bli en konkurrenskraftig aktör vars primära syfte är att effektivisera kostnader för Västra Götalands sjukhus och övriga kunder. Indikator: -Genom benchmarking och att konkurrensutsätta verksamheter. Uppdrag: 30 Utreda vilka av regionservice verksamheter som kan upphandlas, utan att det blir negativa konsekvenser för kunden i slutändan. Fastighetsnämnden som finns i närområdet för berörd parkering och inte efter en enhetlig nivå över hela regionen. Flera fastigheter inom Regionens fastighetsbestånd har behov av både nyinvesteringar och underhåll. Sjukhusbyggnader är i behov av stora investeringar, men som vi kan se har inte investeringsramarna varit på tillräckligt hög nivå i förhållande till efterfrågad planering. Det går att gardera sig mot ökande kostnader och framtida dyra investeringar om man satsar på underhållet. På så sätt får vi en ökad effektivitet på kostnadssidan. Regionbidrag Medel för tidigare delfinansiering av strategiska investeringar har förts över till fastighetsnämnden. Mål Västtrafik har en egen fastighetsavdelning, något som skulle kunna integreras i Västfastigheter. Detta är ett annat exempel på kostnadseffektivisering, då de gör mer eller mindre samma arbete som Västfastigheter. Samma kompetens behövs för att kunna fullfölja fastighetsuppdragen. Genom att integrera Västtrafiks fastighetsavdelning in i Västfastigheter skulle innebära stora rationaliseringar där man undviker suboptimering och kan hålla en hög kompetensnivå. Regionens fastigheter ska uppfylla god standard och ge förutsättningar till bättre effektivitet för verksamheten och minska energiförbrukningen med hälften fram till 2030. Indikator: -Bättre betyg (NKI /nöjd kundindex) i Fastighetsnämndens kundenkät. Idag arbetas det med att sänka energiförbrukningen inom regionens fastigheter. Detta arbete bör intensifieras och utvecklas med prioriteringen mot att effektivisera kostnader. Det är av yttersta vikt att investeringarna påbörjas snarast och att tunga investeringar inte skjuts framför oss. Ett projekt som behöver inledas är centralbyggnaden på Östra sjukhuset i Göteborg. Ett effektivt och energisnålt sjukhus bör byggas och ersätta de äldre delarna av sjukhuset. En ny hyresmodell har införts för regionens fastigheter. Modellen bör utvärderas och vid behov ses över om det innebär orimliga konsekvenser. -Uppföljning av långsiktig prognos för energiförbrukning 2030. Uppdrag: Fastighetsnämnden och dess förvaltning måste också titta mer på hur de kan bidra mer utifrån ett serviceperspektiv. Idag tex finns det upplevda orättvisor med anledningen av nivå på parkeringsavgifterna i anslutning till sjukhusområdena. Vi vill därför se att parkeringsavgifterna anpassar sig efter den nivå 31 Fastighetsnämnden och Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska inleda projektering för en ombyggnad/ nybyggnad av centralkomplexet vid Östra sjukhuset i Göteborg. Integrera Västtrafiks fastighetsavdelning in i Västfastigheter Utred prisnivån för olika parkeringsplatser som finns i anslutning till respektive sjukhusområde och komma med förlag på en prisnivå som är mer anpassad till närområdet. Regiongemensamma verksamheter Regionfullmäktige Regionbidrag I budgeten för Regionfullmäktiges verksamhet ingår kostnaderna för fullmäktiges sammanträden, kostnader för partigruppernas verksamhet samt partistödet. För 2015 tillkommer ansvaret för Demokratitorgen från Rättighetskommittén. Under fullmäktiges ansvar ligger även Arvodesberedningen. Vi tillför 2 mkr. till Patientnämndernas ram för utökning av verksamheten och för att täcka kostnader för ytterliga en nämnd. I övrigt ingår effektiviseringskrav samt en indexuppräkning för 2015. Arkivnämnden Finansieringen av Arkivnämnden sker från Göteborgs stad och Västra götalandsregionen. Arkivnämnden ansvar för de handlingar som enligt lag ska arkiveras i regionen. En god samverkan mellan huvudmännen kring verksamhet och ekonomi är viktig för att arkivverksamheten ska hålla bra kvalitet. För att täcka ökade hyreskostnader behöver regionbidraget till Arkivnämnden öka med 1,8 mkr. för 2015. Regionbidrag Vi föreslår en minskad ram med 20 mkr. för partistödet. RF tillförs 0,5 mkr för ansvaret för Demokratitorgen. I övrigt ingår effektiviseringskrav och en indexuppräkning. Revisionen Regionfullmäktiges presidium har lämnat förslag till budget för revisionens verksamhet. Förslaget innebär en oförändrad ram för 2015 på 23,9 mkr. Regionbidrag Arkivnämnden tillförs 1,8 mkr. för ökade hyreskostnader. I övrig ingår effektiviseringskrav samt en indexuppräkning. Regionbidrag Efter förslag från fullmäktiges presidium föreslås redovisat regionbidrag. För 2016 och 2017 följer vi indexuppräkning av regionbidraget. Regionstyrelsen I Regionstyrelsens budget ingår ramar för den politiska styrelsen och regionkansliet. Vidare ingår åtgärder som finansieras av Personalutskottet. Ansvaret för den samlade IS/IT-verksamheten liksom VGR IT utgör en stor del av verksamheten inom Regionstyrelsen. Tidigare regionbidrag till Hälso- och sjukvårsutskottet överförs till den nya Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Patientnämnderna Personer som känner sig felaktigt bemötta eller behandlade ska ha lätt att kontakta patientnämnden. De ska få en opartisk bedömning och möjlighet till upprättelse om regionens verksamheter har begått felaktigheter. Antalet ärenden i Patientnämnderna har ökat med över 7 procent de senaste året. I den nya politiska organisationen utökas antalet nämnder från fyra till fem. Regionbidraget bör därför öka något till patientnämnderna för 2015. Regionbidrag I bokslutet för 2013 redovisas ett resultat för Regionstyrelsen på 319 mkr. En stor del avser medel till Regionstyrelsens förfogande som ej ianspråktagits. Vi minskar därför Regionstyrelsens ram för 2015 med 250 mkr. Vi ser patientnämnderna som en av de viktigaste demokratiska instanserna i regionen. De förtroendevalda i nämnderna har här en viktig roll som medborgarföreträdare. Från 2015 kommer en ny politisk organisation att gälla. Den innebär bland annat färre antal hälsooch sjukvårdsnämnder samt att Hälso- och 32 sjukvårdsutskottet i Regionstyrelsen övergår till en Hälso- och sjukvårdsstyrelse. HSU;s regionbidrag flyttas från Regionstyrelsen till nya Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Färre nämnder och kanslikostnader beräknas innebära minskade kostnader på 50 mkr. Besparingen fördelas via Regionstyrelsen till de nya nämnderna i samband med detaljbudgeten. Ramjusteringar inom personalområdet, PU, framgår i medarbetaravsnittet. Koncernbankoch Moderförvaltning Koncernbanken bidrar med intäkter till regionen. För 2013 visar resultatet 140 mkr. över budget. Med ökade ränteintäkter m.m. budgeterar vi med 150 mkr. i ökade intäkter. Till moderförvaltningen redovisas resultatkrav med 96 mkr. från Servicenämnden, 50 mkr. från primärvårdsnämnden, och 21 mkr. från tandvårdsnämnden. I plan ingår minskade kostnader för externa konsulter med 50 mkr. Dessa är fördelade till nämnderna för 2015. Vi tillför Regionstyrelsen 80 mkr. utöver ram för ökade driftskostnader inom IT/IS. Mänskliga rättigheter Oasen Alla individer är unika. Det är en viktig utgångspunkt för allt arbete i Västra Götalandsregionen. Kommittén för rättighetsfrågor har ett särskilt ansvar att bevaka dessa frågor. Vi ska ligga i framkant i att följa och utveckla arbetet med Mänskliga rättigheter (MR) och följa de konventioner som Sverige undertecknat. Hälsoäventyret Oasen (som antagit namnet Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter) har en verksamhet som tidigare finansierats via hälso- och sjukvårdsnämnderna. Regionfullmäktige har under 2013 antagit en plan för 2014-2015 för hur Barnkonventionen ska implementeras i regionen och i denna finns ett omfattande informations- och utbildningsuppdrag. Regionstyrelsen har tillfälligt finansierat verksamheten med 5 mkr. Från 2015 ska denna verksamhet ingå i kommittén för rättighetsfrågor och ramarna utökas med motsvarande summa. UtbildninginomMR Arbetet med särskilt utsatta grupper och insatser för att förhindra diskriminering ska prioriteras. Det ska finnas en medvetenhet och kunskap bland regionens anställda på olika nivåer och kommittén ska verka för fortsatt information och utbildning inom området MR. Vidare måste insatserna med att ta fram en policy för området MR färdigställas. Kommittén för rättighetsfrågor ska lyfta fram och sprida fördelarna med ett rättighetsbaserat arbetssätt, både i regionens organisation och för innevånarna. Ansvaret och finansieringen av Demokratitorgen förs över till Regionfullmäktige och dess presidium. Regionbidrag I ramen för Kommittén för rättighetsfrågor ingår indexuppräkning för 2015 samt effektiviseringskrav. I Regionbidraget ingår en utökad ram för Hälsoäventyret Oasen samt en minskad ram för Demokratitorgen. Funktionshinderfrågor En viktig del är också att fortsätta utveckla och tillvarata det arbete som den tidigare handikappkommittén och rådet för funktionshinderfrågor arbetat fram genom bland annat fortsatt utvecklingsarbete för tillgänglighetsdatabasen. Mål Tillgänglighetsdatabasen Möjligheten att förmedla tillgänglighetsdatabasen till fler kommuner och landsting med flera behöver komma igång på allvar. Detta bör även ge ökade intäkter för nedlagt arbete. 33 Kommittén får i uppdrag att ta över ansvaret för Hälsoäventyret Oasen. Kommittén får i uppdrag att öka förmedlingen av Tillgänglighets-databasen till fler kommuner och landsting m.fl. Medarbetare yrkeskategorier. Arbetsmiljön och arbetsförhållandena behöver förändras och förbättras som en del i ledet att minska sjukfrånvaron. Det är också viktigt att rehabiliteringsåtgärder startar tidigt vid sjukskrivning. Vi vill fortsätta utveckla arbetet inom Hälsan och stressmedicin som ger Västra Götalandsregionens anställda bra möjligheter till rehabilitering och därför vi vill se fortsatta satsningar på forskning och utveckling inom detta viktiga område. Medarbetarna är Västra Götalandsregionens mest betydelsefulla resurs. En av de viktigaste faktorerna för att Västra Götaland ska kunna bedriva en god verksamhetsutveckling är att vårda och ta ansvar för sina medarbetare, och attrahera rätt kompetens inom olika nivåer. Därav ska regionen vara en attraktiv arbetsgivare med en bra personalpolitik, intressanta karriärmöjligheter samt inflytande och vidareutbildning för alla. Medarbetarna inom regionens verksamheter ska känna inflytande och delaktighet över den egna arbetssituationen. Relationen mellan medarbetare med och utan arbetsledaransvar ska präglas av öppenhet, delaktighet och lyssnande. Organisationochledarskap Medarbetare upplever ibland att möjligheterna att ge god vård försvåras på grund av för mycket byråkrati och omoderna vårdinformationssystem. Regionen ska därför satsa på förbättrade och användarvänliga vårdinformationsmiljöer som ger mer tid för patientnära arbete och ska vara ett bra stöd i medarbetarnas vardag. Bättre vårdkvalité kan skapas genom inbyggda beslutsstödsystem, att information bara registreras vid ett tillfälle samt att relevant information finns tillgänglig i realtid för uppföljning och kvalitetssäkring. Kompetensförsörjning Regionens sjukvårdsverksamheter står inför stora utmaningar i kompetensförsörjningen. För att vara framgångsrik med kompetensförsörjningen ska regionen ha en långsiktig handlingsplan för att tillvarata de resurser som finns samt attrahera ny kompetens. Karriärmöjligheter, vidareutbildning och löneutveckling är viktiga faktorer för att vara en attraktiv arbetsgivare och hantera kompetensförsörjningen. Det ska löna sig att utbilda sig och regionen ska möjliggöra vidareutbildning för sina medarbetare och då främst för de specialiteter där det råder personalbrist. Vi vill se en fortsatt satsning på specialistsjuksköterskor. Det är också angeläget med en bättre överblick och utökning av AT/STblock, då behovet av fler utbildningsplatser är betydande för att behålla framtida läkarstudenter som utbildar sig på regionens lärosäten. Det är betydelsefullt för en stor organisation som Västra Götalandsregionen med tydligt och bra ledarskap. Det ska ges utökade möjligheter till kompetensutveckling för medarbetare i ledande befattningar liksom för andra. Jämställdhet ska prägla regionens arbetsplatser och ligga till grund för det goda ledarskapet. Vi vill att det ska finnas ett långsiktigt perspektiv för planeringen av verksamheternas kompetensmix. Det är också viktigt att se över verksamheterna och dess organisation där mindre enheter är att föredra med mer självbestämmande. Arbetsmiljö Medarbetarnas arbetsmiljö är viktig, inte bara för regionens medarbetare, utan också för att öka patientsäkerheten och minska på antalet vårdrelaterade skador. Med en förbättrad arbetsmiljö så känner medarbetarna i större utsträckning tillfredsställelse i att hinna med sina arbetsuppgifter och rutiner. En god personalpolitik är en del i arbetet med att fortsätta stärka patientsäkerheten. Delaktighet och måltydlighet ska prioriteras för att förbättra arbetsmiljön. Likaså är det viktigt att se över arbetstakten som idag upplevs som hög. Västra Götalandsregionen har ökande problem med sjukfrånvaro inom olika Projekt med insatser för personer med funktionsnedsättning och långvarigt utanförskap är särskilt betydelsefulla. Forskningivärldsklass Västra Götalandsregionen ska kunna attrahera de skickligaste läkarna i världen. Och då är möjligheterna till att bedriva kvalitativ forskning avgörande. Det är viktigt med en god samverkan med akademin. Det ska ges möjligheter till att 34 Uppdrag: bedriva forskning så väl på sjukhus som inom primärvården. Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsverksamheter är en viktig plattform för den akademiska forskningen. I samverkan mellan akademi, offentlig sjukvård och näringsliv skapas nya innovationer och företag inom det så kallade Life Science-klustret samtidigt som kvaliteten inom sjukvården utvecklas. Västra Götaland ska vara världsledande inom olika delar av vården. Regionbidrag Utöver index tillförs Personalutskottet 15 mkr årligen under 2015, 2016 och 2017 till utbildningsinsatser av specialistsjuksköterskor och 5 mkr till utbildning av undersköterskor. I Nämnden för hälsan- och stressmedicins ram ingår effektiviseringskrav samt en indexuppräkning. Mål: Västra Götaland ska bli den mest attraktiva arbetsgivaren inom vårdsektorn. Medarbetarna ska känna stolthet, delaktighet och ansvarskänsla i sitt arbete inom Västra Götalandsregionen. Jämställdheten ska öka genom en jämnare könsfördelning inom alla verksamheter samt genom rekrytering av fler kvinnliga chefer. All personal ska varje år erbjudas individuell och kontinuerlig kompetensutbildning Säkra kompetensförsörjningen, öka rekrytering inom bristyrken samt arbeta för att behålla befintlig personal. Fler medarbetare ska uppleva att arbetsmiljön är positiv. 35 Regionstyrelsen ska genomlysa det åtgärder som görs och samordna för att systematiskt och regionövergripande kraftfullt intensifiera och förbättra arbetsmiljöarbetet. Regionstyrelsen ska ta fram en handlingsplan om hur Västra Götalandsregionen ska bli en attraktivare arbetsgivare. Regionstyrelsen ska fortsatt sätta fokus på kompetensförsörjningen inom bristyrken som kräver specialistutbildning. Regionstyrelsen ska ta fram förslag till program för individuell och kontinuerlig kompetensutveckling för personalen. Regionstyrelsen ska genomföra en genomgång av ST-blocket i syfte att rikta insatserna mot områden och verksamheter där behov och brist föreligger. Regionstyrelsen ska fullfölja beslutet om att lön under utbildningstid ska verkställas till sjuksköterskor som utbildar sig till specialistsjuksköterska. Regionstyrelsen ska tillse att tillräckligt med handledare för AT/ST utbildas. Regionstyrelsen ska planera för en utökning av AT/ST block. Regionstyrelsen ska utveckla förbättrade och användarvänliga vårdinformationsmiljöer. Regionbidrag Regionbidrag (mkr) Detaljbudget 2014 Regionbidrag 2015 Plan 2016 Plan 2017 Regionfullmäktige Regionstyrelsen -Varav Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (för 2014 HSU) Folkhälsokommittén Kommittén för rättighetsfrågor Sahlgrenska Universitetssjukhuset Revisiorskollegiet Patientnämnd Arkivnämnd Fastighetsnämnd Servicenämnd Nämnd Hälsan & stressmedicin Hälso- och sjukvårdsnämnderna Regionutveckling /Miljönämnd Kulturnämnd Kollektivtrafiknämnden Koncernbanken Moderförvaltningen 75,2 3 466,8 57,0 8858,3 58,2 9018,2 59,51 9174,7 1864,1 42,5 37,4 825,6 23,9 15,5 27,9 194,1 113,0 17,7 31 433,5 728,6 1 019,5 3 673,0 -311,0 1 805,2 7639,4 43,2 40,3 848,0 23,9 17,8 30,2 198,1 111,4 17,8 27 037,3 728,6 1 019,5 3 839,1 -461,5 2 296,6 7 823,5 44,1 41,2 873,8 24,4 18,1 30,8 231,7 113,7 18,1 27 696,40 728,6 1 019,5 3 949,7 -461,5 2 812,2 8 034,7 45,11 42,10 901,74 24,89 18,53 31,51 233,52 116,23 18,44 28 444,39 728,6 1 019,55 4 036,59 -461,49 3 191,34 Summa regionbidrag 43 188,6 44 705,7 46 217,5 47 625,2 2014 2015 2016 2017 -43 189 -44 706 -46 217,5 -47 625 Skatt 11,13 38 995 40 704 42 664,9 44 535 Statsbidrag läkemedel Statsbidrag Vårdgaranti Statsbidrag sjukskrivning 3 730,0 150,0 80,0 3 520,0 150,0 80,0 3 520,0 150,0 80,0 3 520,0 150,0 80,0 -233,2 -251,7* 197,4 659,6 Resultaträkning Skatt enligt SKL April Eknytt 08/2014 Nettokostnader/regionbidrag Res 3, Årets resultat *Med förstärkning av tillkommande AFA-pengar beräknas ett 0-resultatet för 2015 36 Förslag till beslut Regionfullmäktige föreslås besluta: att fastställa regionbidrag till styrelser, nämnder och verksamheter för år 2015 enligt föreliggande förslag till budget att fastställa utdebiteringen för 2015 till 11 kronor och 13 öre per skattekrona, att fastställa inriktningen för 2016-2017 som underlag för den fortsatta planeringen. I förutsättningarna ingår en oförändrad utdebitering. att fastställa i budgeten angivna finansiella mål och verksamhetsmål att bemyndiga Regionstyrelsen att utifrån investeringsramen på 3 500 mkr. fastställa investeringsplan och fördela låneramar för 2015 att bemyndiga Regionstyrelsen att under 2015 uppta tillfälliga lån om högst 3 000 mkr, under iakttagande av den av Regionfullmäktige antagna finanspolicyn. att bemyndiga Regionstyrelsen att fatta beslut om tekniska justeringar av regionbidrag under förutsättning att ändringarna inte är av principiell art att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnderna att före den 30 oktober 2014 fatta beslut om beställningar och ersättningar avseende länssjukvård och högspecialiserad vård. att uppdra åt regionutvecklingsnämnden, kollektivtrafiknämnden och kulturnämnden att senast under oktober månad 2014 fatta beslut om uppdrag m.m. till respektive verksamheter att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnderna att i erforderlig tid träffa överenskommelse med berörda styrelser, förvaltningar och alternativa utförare inom hälso- och sjukvården och tandvården avseende ersättningar, vårdnivåer och vårdinriktningar m.m. att uppdra åt styrelser, nämnder och verksamheter att senast den 1 december 2014 till regionstyrelsen avrapportera detaljbudget och flerårsplan för den egna verksamheten, samt att i övrigt fastställa i budgeten angivna uppdrag och inriktningar för 2015 och i plan för 2016-2017 37 . 38
© Copyright 2024