1. No category

Cromalin-godk. Red sek.:
Layouter:
HB.:
Prod.:
1
Medicinskåpet
fylls med hasch
2
3
4
5
6
7
8
Hjärnan
Epilepsi
Epileptiska anfall börjar ofta
som en elektrisk obalans i
hjärnan. Nya undersökningar
tyder på att anfallen beror på
obalans i endocannabinoiderna, kroppens egna cannabisämnen. Forskarna menar
därför att cannabis kan bidra
till att dämpa nervsignalerna
och minska risken för anfall.
Om några år kommer hasch att
­finnas i de flesta medicinskåp.
Ämnen från cannabisplantan
kan nämligen potentiellt
bota och lindra en rad olika
­sjukdomar och tillstånd.
9
10
11
12
13
14
15
16
Var: Hjärnan.
17
Dålig aptit
18
Viktförlust är ett stort problem
för många patienter, då
illamående är en biverkning
av bland annat cellgiftsbehandling. Sedan 1986 har
två typer av tabletter med
ämnet THC varit godkända
som ­aptitstimulerande medel.
19
20
21
22
23
24
25
Status: Prekliniska studier.
Multipel skleros
Hos personer med multipel
skleros angriper patientens
immunförsvar felaktigt
nervernas fetthölje, som
skyddar nerven och bidrar till
en stabil signal. När höljet
försvinner, störs signalerna.
Cannabis dämpar patienternas
­immunförvar, så att det inte löper amok.
Var: Lever, muskler
och nervsystem.
26
27
Status: På marknaden.
28
29
30
31
Var: Hjärnan
och ryggmärgen.
Diabetes/fetma
32
Status: På marknaden
sedan 2010.
Fetma ökar risken för
diabetes och hjärtsjukdomar.
Cannabisreceptorerna är
­viktiga för kroppens
­energireglering. Blockeras
­receptorerna, kan fettuppbyggandet bromsas och
sockerupptaget ökas. Risken för typ 2-diabetes
minskas därmed.
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
Psykiska åkommor
Flera studier tyder på att psykiska tillstånd och sjukdomar
som ångest, depression och
schizofreni kan dämpas med
hjälp av cannabis. Dessutom
pekar andra undersökningar
på att ämnet dämpar
heroin- och kokainberoende.
Var: Lever, muskler
och fettvävnad.
43
44
Status: Kliniska försök.
45
Var: Hjärnan.
Status: Prekliniska studier.
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
Smärta
Autoimmun sjukdom
Cancer
Parkinson m fl
Cannabisämnen kan i nerv­
system och vävnader blockera
smärta genom att aktivera
särskilda ämnen, som dämpar
smärtsignalerna. De kan
också hämma inflammation.
Magsår och ledgångsreumatism hör till de mer än 80
sjukdomar som innebär att
patientens immunförsvar
löper amok. Cannabisämnen
dämpar immunförsvaret.
Flera typer av cancer
verkar hämmas av
­cannabisämnen. De stoppar
spridningen och aktiverar
självmordsprogram, som
­dödar cancercellerna.
Flera djurförsök har visat att
cannabis lindrar symptomen
hos patienter med en neurodegenerativ sjukdom, som
gör att nervsystemet bryts
ned, till exempel parkinson.
Var: Hela kroppen.
Var: Hela kroppen.
Var: Hela kroppen.
Var: Hjärnan.
Status: Kliniska studier.
Status: Kliniska studier.
Status: Prekliniska studier.
Status: Prekliniska studier.
58
59
40
Av Rasmus Kragh Jakobsen. Illustrationer: Claus Lunau
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook) © Copyright Illustrerad Vetenskap/Bonnier Publications. www.illvet.se
E
fter att i många år ha haft image
som fördummande och förbjuden
återföds nu haschplantan som läkemedelsbranschens underbarn.
Sedan forskare 1987 för första gången
fann de så kallade cannabisreceptorerna
i hjärnan, har antalet forskningsprojekt
kring cannabis vuxit explosionsartat.
Tvärtemot uppfattningen att hasch
enbart är fördummande, har den ena
studien efter den andra visat att ämnen i
hasch verkar mot en lång rad sjukdomar
från diabetes och cancer till depression.
2 000 nya undersökningar varje år
Vetenskapligt sett fick cannabis sitt första
stora genombrott 1964, då professor
Raphael Mechoulam
och hans kollegor vid
Weitzmann Institute
of Science i Israel
identifierade ämnet
THC, tetrahydrocannabinol, i hasch.
Sedan dess har
forskarna kommit
fram till att THC efterliknar två av kroppens egna molkyler,
anandamid och 2-AG. Dessa molekyler
aktiverar två receptorer, CB1 och CB2, i
cellerna. Receptorerna fungerar som en
form av signalmottagare, som reglerar
den interna kommunikationen mellan
cellerna. I det som forskarna kallar kroppens cannabissystem dämpar de båda
receptorerna nervcellernas inbördes
kommunikation. Systemet är alltså inte
ett signaleringssystem, utan snarare
kroppens sätt att finjustera cellernas
kommunikation och används lokalt av
många olika typer av nervceller.
Medan kroppen endast producerar två
av de molekyler, så kallade cannabinoider,
som aktiverar systemet, har forskarna
identifierat över 85 cannabinoider i
haschplantan. Det har gett en uppsjö av
ämnen som kan utvecklas till läkemedel.
Utöver THC fokuserar forskarna i synnerhet på ämnet cannabidiol (CBD), då det
varken är farligt eller påverkar beteendet
och dessutom utgör upp till 40 procent av
cannabinoiderna i cannabis.
Reda i dag kan man hitta tre typer av
läkemedel baserade på cannabis på apoteket. De utgår alla från ämnet THC och är
Hebrew University, Jerusalem
Hasch kan ge bestående
hjärnskador, men den utskällda
växten får nu upprättelse.
Läkarna använder det aktiva
ämnet i det godas tjänst, till
exempel för behandling av
cancer och för smärtlindring.
Det psykoaktiva
ämnet THC i hasch
identifierades av
professor Raphael
Mechoulam och en
forskargrupp för
­cirka 50 år sedan.
speciellt inriktade på patienter som har
multipel skleros eller genomgår cellgiftsbehandling. Det är dock bara början.
Fältet utvecklas hastigt. Varje år publiceras över 2 000 nya studier. Sammanlagt
handlar över 20 000 vetenskapliga undersökningar i dag om cannabinoider.
Cancertumörer kvävs
En av de snabbast växande forskningsgre­narna är den som gäller cannabinoider
som cancerläkemedel. En rad försök har
demonstrerat att ämnena CBD och THC
Patienter med multipel
skleros får redan i dag
­cannabisbaserad medicin
MARK THOMAS/SCIENCE PHOTO LIBRAR
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook) © Copyright Illustrerad Vetenskap/Bonnier Publications. www.illvet.se
Print: slu Status: 860 - Er PDFet Layout:PGH Red.sek:KG
Hasch skrivs
ut på r­ ecept
Cromalin-godk. Red sek.:
Hasch kopierar
kroppens substanser
1
2
3
4
Layouter:
HB.:
Hasch utlöser signal
Molekyl
från hasch
Nervcell
Cannabisämnen verkar olika beroende på i vilken del
av k­ roppen de opererar. I hjärnan finjusterar ämnena ofta
­nervsignalerna genom att dämpa dem. Kroppens egna
cannabisämnen, de så kallade endocannabinoiderna, produceras
­lokalt när behovet uppstår, varefter de snabbt inaktiveras igen.
Hasch efterliknar kroppens ämnen och aktiverar systemet.
5
6
7
8
9
10
11
12
Prod.:
Receptor
Normal signal
13
14
15
16
Molekyler i hasch efterliknar
Signalsubstans kroppens endocannabinoider och
kan på så sätt aktivera samma
Endocannabinoid
­receptorer som dessa.
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
1. En elektrisk impuls i
2. Nervcellen som tar
3. I den första nervcellen
­ ervändslutet utlöser frisättn
ningen av signalsubstanser.
De korsar över till nästa
nervcell, som sänder den
elektriska signalen vidare.
emot signalämnena frisätter
­endocannabinoider. De korsar tillbaka över det
snäva mellanrummet till
den första nervcellen.
binder sig cannabinoiderna
till särskilda receptorer.
­Deger nervcellen order om
att bromsa frisättningen av
signalämnen.
Nervcell
29
30
31
kan bekämpa många typer av cancer,
däribland cancer i hjärnan, bröstcancer
och prostatacancer. Två av de ledande
forskarna bakom studierna är Sean
Mc­Allister vid amerikanska California
Pacific Medical Center och Manuel Guzmán
vid Universidad Complutense de Madrid.
De båda ämnena binder sig till CB1och CB2-receptorerna på cancercellerna.
Receptorerna släcker signaler från
cancercellerna, som annars attraherar
och aktiverar tillväxten av nya blodkärl.
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
Den livsviktiga blodförsörjningen stoppas
därmed, och utan den kvävs tumören.
Nya undersökningar tyder dessutom
på att cannabinoiderna kan aktivera ett
i cellerna inbyggt självmordsprogram.
Programmet startar en kedjereaktion och
slutar med cancercellernas död.
Ett alternativ till morfin
Listan över tillstånd som cannabis kan ha
en gynnsam effekt på är redan lång och
omfattar bland annat epilepsi, ångest,
44
45
Ovanifrån
46
Från sidan
PET-skanningar av
hjärnan har avslöjat att de
47
48
49
50
52
53
54
55
56
57
58
59
Dr. Garth E. Terry/Karolinska Institutet
51
Hög koncentration
av CB1-receptorer
42
Illustrerad Vetenskap
Låg koncentration
av CB1-receptorer
så kallade CB1-receptorerna är
spridda över hela hjärnan. CB1
är den mest utbredda av cannabissystemets två receptorer.
Den finns även i ryggmärgen,
fettet, levern och musklerna.
Forskarna hittade receptorerna
genom att försökspersonen
fick en injektion med ett
ofarligt spårämne, som binder
sig till CB1-receptorn.
depression, blodproppar samt lever-, tarmoch hjärt-kärlsjukdomar. Flera försök har
till exempel visat att ämnen från växten
kan dämpa immunförsvaret, när det
löper amok och angriper kroppens egna
celler. På så sätt kan cannabisämnen lind­ra
eller stoppa en lång rad autoimmuna
sjukdomar som ledgångsreumatism,
allergi, multipel skleros och typ 1-diabetes.
Cannabinoider bromsar inte bara
immunsystem i obalans. De påverkar även
cellernas energifabriker, mitokond­rierna,
och därmed organismens energibalans.
Mitokondriernas energiproduktion är
nära förknippad med uppkomsten av
skadliga reaktiva syreföreningar (oxidanter). Vid de neurodegenerativa sjukdomarna, som bryter ned nervsystemet (till
exempel parkinson), reducerar cannabis­
ämnena förlusten av neuron, då de mins­
kar de skadliga reaktiva syreföreningarna
och dämpar inflammationen. Mekanismerna är dock ännu inte helt klarlagda.
Smärtlindring är ett av de områden
som är bäst undersökt. Smärtorna försvinner i takt med att cannabinoider i
både perifera vävnader och ryggmärg
dämpar nervsignalerna. Det är intressant,
. 13/2013
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook) © Copyright Illustrerad Vetenskap/Bonnier Publications. www.illvet.se
Patienter medicinerar sig själva
Haschets gynnsamma effekt har länge
varit känd av patienter. De medicinerar
sig själva och röker sig på så sätt inte bara
bort från smärtan utan dämpar också sin
ångest, ökar aptiten och minskar epileptiska anfall. Riskerna med cannabis,
menar de flesta av dessa patienter, blek­
nar i förhållande till vinsterna.
Inte desto mindre innehåller haschplantan nära 500 ämnen. Ingen vet hur
denna cocktail präglar hjärnan, men dess
kemi påverkas naturligtvis och kan i en
del fall ändra sig för alltid. Undersökningar
har bland annat visat att ton­åringars
hjärnor är särskilt sårbara.
Haschets ogynnsamma biverkningar,
som nedsatt minne, försämrad inlärning
och paranoida vanföreställningar, beror
ofta på att CB-1-receptorerna i hjärnan
påverkas. Omvänt är många av vinsterna
knutna till aktivering av CB1- och CB2receptorer i kroppen. Med det pågående
klarläggandet av kroppens cannabissys­
tem har forskarna banat väg för att angripa
sjukdomar med enkla, rena ämnen.
Forskare målstyr läkemedel
För närvarande arbetar forskarna på att
undvika de ogynnsamma biverkningarna
genom att utveckla ämnen som verkar
lokalt och inte kan korsa den så kallade
blodhjärnbarriären. På så sätt undviker
man att de skadliga cannabisämnena förflyttar sig från blodbanan upp i hjärnan.
Andra forskare har också efterhand
kartlagt cannabisämnenas metabolism –
enzymreaktioner som äger rum i alla celler.
På så sätt har forskarna kommit fram till
hur cellerna gör sig av med de båda cannabinoiderna anandamid och 2-AG igen.
I stället för att tillföra kroppen ämnen,
kan forskarna kanske styra mängden av
kroppens egna ämnen genom att påverka
deras syntes eller nedbrytning.
Vid University of California i San Diego
har professor Kelly Frazer till exempel
identifierat några mutationer som gäller
ett av cannabissystemets nyckelenzymer,
FAAH. Enzymet bryter ned kroppens
endocannabinoider och röjer dem därmed
ur vägen. Mutationerna hänger ihop med
extrem fetma. Övervikten kan bero på
att patientens aptit är överstimulerad, så
att han eller hon är konstant hungrig.
Cannabissystemet kan alltså inte bara
öka aptiten, utan även vara en väg till ny
bantningsmedicin.
På andra ställen i världen är forskarna
nära att klarlägga cannabisreceptorernas
tredimensionella struktur på atomnivå.
Lyckas det, kan forskarna skräddarsy nya
molekyler, som exakt kan manipulera
sys­temet genom att blockera eller aktivera
helt rätt delar av receptorn.
De flesta lovande undersökningar har
gjorts på djur och celler. Mängden forskningsprojekt är dock så överväldigande
att vi inom kort troligen kommer att ha
ett brett urval av nya potenta och säkra
läkemedel, som slutgiltigt kan sätta stopp
för patienters riskabla själmedicinering.
illvet.se
Se forskarna i arbete
Följ forskarna i deras strävan
att hitta cannabisreceptorer.
Dödligt mager
gick upp 20 kilo
Mieko Hester-Perez är öve
rtygad om
att haschkakor räddat hen
nes son Joey.
Han fick diagnosen autism
då han var
ett och ett halvt år och har
sedan han
var fem fått 13 olika typer
av medicin,
däribland Ritalin. Medicine
n skadade
Joeys kropp så allvarligt att
han vid
bara nio års ålder var död
ligt avmagrad
och sjuk. Läkarna gav Mie
ko HesterPerez det för färliga besked
et att Joey
bara hade sex månader kva
r att leva.
I sin desperation sökte Joe
ys mor
alternativ och fann medicinsk
marijuana.
Hon lät Joey prova 12 can
nabissorter.
Endast en av sor terna had
e effekt,
men bara 15 minuter efte
r intaget
förändrades Joeys beteen
de. Redan
första kvällen åt han, och
hans
kroniska diarré upphörde.
Efter åtta
månader hade han gått upp
20 kilo
i vikt, och i dag får den nu
13-årige
Joey endast tre typer av me
dicin.
www.illvet.se/haschskanning
Autistiske Joey HesterPerez var dödligt
avmagrad, men på åtta
månader gick han upp
20 kilo med hjälp av sin
mammas haschkakor.
Bobby Ray Hester
13/2013
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook) . Illustrerad Vetenskap
43
© Copyright Illustrerad Vetenskap/Bonnier Publications. www.illvet.se
Print: slu Status: 860 - Er PDFet Layout:PGH Red.sek:KG
d
då smärtlindringen har en annan mekanism än till exempel morfin. Därför kan
cannabinoider lindra svår kronisk smärta,
som inte påverkas av morfin, och de
kan komplettera smärtlindrare som ibuprofen, morfin och acetylsalicylsyra, så
att behandlingens totala effekt ökar.