1. No category

Institutet för gerontologi
Box 1026
551 11 JÖNKÖPING
Tfn 036 - 10 13 12
Studieguide
Geriatrik, 7.5 hp
Höstterminen 2011/12, v. 36 - 04
Kursansvarig och examinator:
Universitetslektor Marie Ernsth Bravell
erma@hhj.hj.se
Telefon: 036 – 10 13 12
Välkomna till kursen Geriatrik!
”Att lära sig saker handlar om att plötsligt förstå något man alltid förstått, men
på ett nytt sätt.”
Doris Lessing (1919-)
Allmän kursinformation
Kursens organisering
Kursen genomförs under höstterminen 2011/12, veckorna 35 – 04 i samverkan mellan
Hälsohögskolan och Nova Högskolecentrum. De flesta av föreläsningarna är förlagda vid
Nova Högskolecentrum, men några föreläsningar ges via web-plattformen Ping Pong.
Utbildningen som är beställd av Oskarshamns sjukhus är tvärprofessionell och syftar till att ge
kursdeltagarna ökad geriatrisk kompetens samt att främja en vård och omsorg för äldre
multisjuka patienter och deras närstående.
Kursens Syfte och Mål
Kursen syftar till att den studerande ska förvärva sig kunskaper om för åldrandet specifika
tillstånd och somatiska sjukdomar samt dess konsekvenser för den äldre människans vård,
omsorg och rehabilitering.
Efter genomgången kurs ska du kunna
beskriva några för åldrandet specifika somatiska sjukdomar
beskriva läkemedelspåverkan hos den äldre människan
självständigt kunna bedöma tillstånd hos den äldre patienten och utifrån bedömningen
planera och omsätta åtgärder för att stödja den äldre patientens situation
tillämpa den förvärvade kunskapen om geriatriska sjukdomar och läkemedelspåverkan
i klinisk verksamhet
visa insikt om det komplexa förhållandet mellan primära åldrandeförändringar och
sjukdom hos äldre patienter
analysera och bedöma hur primära och sekundära åldrandeförändringar bland äldre
patienter påverkar utformning av vård, omsorg och rehabilitering.
Kurslitteratur
Ernsth Bravell, M. 2011. Äldre och åldrande. Grundbok i Gerontologi. Gothia Förlag AB,
Stockholm.
Vetenskapliga artiklar och rapporter, (presenteras nedan under varje avsnitt)
Praktisk information
Kursen är en uppdragsutbildning som går på kvartsfart, vilket innebär ca 10 timmars studier
arbetsvecka. De flesta av föreläsningarna är förlagda vid Nova Högskolecentrum, men några
föreläsningar ges via web-plattformen Ping Pong. Du använder merparten av Din tid till att
studera på egen hand men även i grupp, då vissa delar av kursens innehåll att bearbetas i
studiegrupper i PingPong.
Kursen bedrivs alltså delvis med stöd av webbplattformen Pingpong. Plattformen är
mötesplatsen under kursen. Där hittar du föreläsningar och länkar till kursplan, schema och
föreskrifter. Du kan diskutera med kurskamraterna i Diskutera. Adressen är:
www.hj.se/hhj/pingpong och kursens kod: UGEG11
Kontinuerlig information anslås på Anslagstavlan i Pingpong. Ni kan också skicka frågor som
berör Pinpong till pingpong@hhj.hj.se
Planering av studierna
Eftersom kursen är delvis web-baserad kommer den en del av kontakterna med lärarna att ske
via PIM och i grupprummen i Pingpong eller via e-post. Nedan finns en översikt över de olika
avsnitten och vilka veckor ni läser respektive avsnitt.
Insändning av examinationsuppgifter
Kursen examineras genom gruppdiskussioner och genom en individuell uppgift som skall
sändas till läraren via undervisningsplattformen Pingpong, genom att den läggs in i
”Inlämningsuppgift” via Pingpong. Uppgiften som lämnats in i ”Inlämningsuppgift” i Ping
Pong kommer att genomgå en plagiatkontroll via Urkund. Om Du vill veta mer om Urkund,
se informationen i Pingpong.
Gruppdiskussionerna genomförs som seminarier och examinerande lärare kommer att gå in i
grupprummet och säkerställa att alla är delaktiga i diskussionerna. Ni kommer också att
sammanställa era diskussioner; denna sammanställning läggs in i ert diskussionsforum. Vid
förhinder att delta i diskussionerna ska det meddelas till examinerande lärare.
Diskussionsuppgifter
Under varje avsnitt ligger också ett antal diskussionsfrågor/-uppgifter. Dessa är inte
obligatoriska utan tänkta att fungera som stöd för inlärning. Uppgifterna diskuteras förslagsvis
i grupprummen, i de grupper ni har blivit tilldelade. Erfarenheterna säger att
gruppdiskussionerna brukar vara givande och gynna inlärning. Det är dock viktigt att alla
deltar i diskussionerna för att uppnå syftet.
Återkoppling av diskussionsuppgifter och examinationsuppgifter
Lärarna har möjlighet att kommenterar gruppdiskussionsuppgifterna i Pingpong ibland även
medan diskussionen pågår. Om inte så kommer gruppen att få besked om de obligatoriska
gruppuppgifterna är godkända eller ej, inom tre veckor efter inlämnandet. Ni får då betyg och
kommentarer direkt i grupprummet. Den individuella examinationen räknar vi med att
bedöma senast tre veckor efter inlämningsdatum. Betyg och eventuella kommentarer på de
individuella uppgifterna ges under ”Inlämningsuppgift” och kommer då också att skickas till
den e-mail-adress som du fått från skolan.
Innehåll och tidsplan Vecka
Vecka
36
38
40
Tid
8/9
Kl. 9-16
22/9
Kl. 9-16
Ämne
Föreläsare
Föreläsare
Introduktion
Åldrandets fysiologi
Den äldre patienten
Marie Ernsth Bravell
Vård, stöd och omsorg –
äldre människors rättigheter
Desiré Törnqvist
Hud- och kärlproblem
Marie Ernsth Bravell
Examination
Gruppexamination. Sammanfattning
skall vara inlämnad senast den 5/10.
6/10
Kl. 9-16
bland äldre
42
20/10
Kl. 9-12
Bedömning av den äldre
patientens funktion och
aktivitetsförmåga
Marie Skärkarl
Linn Palm
PingPong
Rehabilitering och
mobilisering av äldre
Vårdplanering
Valfri tid
– mer än ett möte?
Järhult
Kognitiva problem
Depression och demens
Bemötande
Iréne Ericsson
Vård i livets slutskede
Maria Olsson
Kl. 9-12
Äldre och näring
Lena Borgsten
Kl. 13–16.30
Äldre och läkemedel
Arne Sjöberg
PingPong
Magtarmproblem hos den
Gabriella Cikala
Valfri tid
äldre patienten
Kl. 13-16
43
44
46
3/11
Kl. 9-16
49-01
02
1/12
Hjärtsvikt bland äldre
Jan Mårtensson
Etik och bemötande
Bernt Lindblad
Prevention
Marie Ernsth Bravell
Gruppexamination. Sammanställning
skall vara inlämnad senast 12/1.
12/1
9 – 16?
04
Gruppexamination. Sammanfattning
skall vara inlämnad senast den 3/11.
17/11
Kl. 9-16
48
Felicia Gabrielsson-
26/1
9-16
Avslutning
Individuell uppgift ska vara inlämnad
senast den 29/1.
Examination
Kursen examineras med en individuell uppgift samt obligatoriska gruppuppgift.
Påbörja gärna arbetet med den individuella uppgiften redan efter första föreläsningen, annars
kan det bli mycket arbete i slutet av kursen.
Så här genomför du uppgifterna
1. Individuell examinationsuppgift
När du gör din individuella uppgift måste du referera så vi kan se hur du använt kurslitteratur
och andra källor och så att vi kan se hur dina reflektioner är förankrade i litteraturen. Gör
också en referenslista (som du lägger in allra sist i din uppgift) där den litteratur och de
artiklar du refererat till står samlade. Använd genomgående ett vedertaget referenssystem,
exempelvis (Ernsth-Bravell 2011) eller (1) dvs. siffra i löpande text och därefter uppger du
fullständig referens i referenslistans.
Den individuella uppgiften laddar du ner under ”Inlämningsuppgift”. Arbetet skickas då
automatiskt genom Urkund. Urkundsfunktionen upptäcker plagiat från litteratur och eftersom
allt som går via Urkund lagras i dess minne, kan heller ingen plagiera dina uppgifter.
Beskrivning av individuell examinationsuppgift
Välj ut två äldre (70+) människor, en man och en kvinna, som har någon form av omsorgs-/
sjukvårdskontakt, t.ex. varit inlagd på sjukhus, har regelbundna kontakter med hemsjukvård,
boende på särskilt boende, går på regelbunden rehabilitering e.d..
Beskriv deras situation utifrån:
1. Livsberättelse: tidigare yrke, sociala kontakter och aktiviteter, intressen, viktiga
händelser i livet
2. Socioekonomisk situation: civilstånd, boende, socialt nätverk, fritidsaktiviteter,
kontakt med formell hemtjänst (gäller även tjänster såsom matlåda, färdtjänst etc),
kontakt med sjukvård m.m.
3. Sjukdomsbild och sjukdomshistoria: har de några sjukdomar och i så fall vilka,
vilka sjukdomar har de haft tidigare i livet, erfarenheter från sjukvården för övrigt
(går de på regelbundna hälsokontroller, prevention etc, har de vårdats på sjukhus)?
De eventuella sjukdomar som förekommer hos dessa äldre ska också beskrivas
generellt, det vill säga, vilka symtom uppkommer vanligen vid dessa sjukdomar,
hur brukar sjukdomsbilden se ut hos äldre människor, skiljer sig symtom åt mellan
yngre och äldre osv., hur brukar sjukdomen vanligen behandlas, hur man kan
arbeta preventivt för att minska förekomsten av sjukdomen i samhället.
4. Läkemedel: intar de regelbundet några läkemedel och i så fall vilka, intar de vid
behovs-medicin och i så fall vilka och hur ofta?
De eventuella läkemedel som intas av de äldre individerna ska också beskrivas,
med fokus på vanliga orsaker till att läkemedlet sätts in, vilka biverkningar kan det
ge, vilka läkemedel interagerar det med osv.
5. Bedömning av dessa äldre människor funktion på olika nivåer. Gör under kursen
gång bedömningar av de äldre individerna med minst två instrument. Du kan till
exempel göra en bedömning av den äldre människans funktion med någon form av
funktionell skala (utifrån föreläsningen Bedömning av den äldre patientens
funktioner). Du kan också göra en bedömning av patientens risk för trycksår
(utifrån föreläsningen om Hudproblem hos äldre) eller risk för malnutrition
(utifrån föreläsningen om Äldre och näring). Beskriv de instrument du har använt
med inkluderade variabler, riskvärden mm. Beskriv också hur du uppskattar
funktionen hos de äldre utifrån skalorna.
6. Gör en sammanställning av dina utvalda äldre individers situation, utifrån litteratur
och föreläsningar men även dina egna bedömningar och reflektioner. Har du
upptäckt något problem hos de äldre som ej finns dokumenterat (t.ex. risk för fall,
malnutrition, trycksår)? Hur ser egentligen läkemedelssituationen ut – finns det
några läkemedel som interagerar? Skulle man kunna tänka sig alternativa
behandlingsmetoder för de eventuella sjukdomar som förekommer? Vilka
preventiva åtgärder skulle kunna tänkas vara aktuella? Hur skulle du kunna arbeta
för att underlätta situationen för de äldre människor som du valt ut och hur kan du
i din yrkesroll arbeta för att stödja dem?
Börja arbeta med uppgiften redan i början på kursen. Leta reda på individerna och introducera
dig själv och syftet med kontakten. Fortsätt sedan att arbeta med uppgiften löpande och gör de
olika momenten när du avslutat relevanta avsnitt. Det finns en risk att det blir mycket arbete
för dig i slutet annars.
Uppgiften skrivs med punkt 12 och 1.5 radavstånd och den bör inte överstiga 10 sidor (inkl.
referenslista; alltså 9 sidor text och en sida referenser). Uppgiften läggs in i Ping Pong under
Inlämningsuppgift senast den 29/1, kl. 24.00.
Betyg
På den individuella examinationsuppgiften tillämpas betygsskalan, A-F. På den obligatoriska
gruppuppgiften (examinationsuppgift i grupp) ges betyg godkänd eller underkänd. En
förutsättning för betyget E i hela kursen är deltagande i den obligatoriska gruppuppgiften
samt minst E på den individuella uppgiften. Om den individuella uppgiften lämnas in för sent
kan endast betyg E (godkänd) erhållas. Vid önskemål kan en helt ny examinationsuppgift
lämnas ut (omtentamen) med ny deadline. Då ges också möjlighet till högre betyg.
Betygskriterier för den individuella examinationsuppgiften
Betyg
Kunskap och
Förståelse
Färdighet och
Förmåga
Värderingsförmåga
och Förhållningssätt
Refererande
A
Mycket utförlig och
systematisk beskrivning
av de efterfrågade
faktorerna* hos de
utvalda äldre individerna.
Sammanfattning utifrån
empirisk data och
litteratur är mycket väl
strukturerad och mycket
väl genomförd
Utmärkt reflektion utifrån
empiriska data**, litteratur
och föreläsningar med väl
eftertänksam redogörelse
för praktisk tillämpning.
B
Utförlig och systematisk
beskrivning av de
efterfrågade faktorerna*
hos de utvalda äldre individerna.
Sammanfattning utifrån
empirisk data och
litteratur är väl
strukturerad och väl
genomförd
C
Utförlig beskrivning av
de efterfrågade
faktorerna* hos de
utvalda äldre individerna.
Sammanfattning utifrån
empirisk data och
litteratur är väl
genomförd och
strukturerad.
Mycket bra reflektion
utifrån empiriska data**,
litteratur och föreläsningar
med eftertänksam redogörelse för praktisk
tillämpning.
Bra reflektion utifrån
empiriska data**, litteratur
och föreläsningar med
relevant redogörelse för
praktisk tillämpning.
D
Utförlig beskrivning av
de efterfrågade
faktorerna* hos de
utvalda äldre individerna.
E
Beskrivning av de
efterfrågade faktorerna*
hos de utvalda äldre
individerna finns.
Sammanfattning utifrån
empirisk data och
litteratur är genomförd
och tillfredställande
utformad.
Sammanfattning utifrån
empirisk data och
litteratur är genomförd
Mycket väl strukturerade referenser i form av
kurslitteratur, föreläsningar och flera ytterligare vetenskapliga
artiklar och litteratur.
Väl strukturerade referenser i form av kurslitteratur, föreläsningar
och flera ytterligare
vetenskapliga artiklar
och litteratur.
Strukturerade referenser i form av kurslitteratur, föreläsningar
och ytterligare två
vetenskapliga artiklar
och litteratur.
Strukturerade referenser finns i form av
kurslitteratur och föreläsningar och någon
ytterligare referens.
Referenser finns i form
av kurslitteratur och
föreläsningar.
F***
Bristfällig beskrivning av
de efterfrågade
faktorerna*.
Brister i sammanfattning.
Tillfredsställande reflektion
utifrån empiriska data**,
litteratur och föreläsningar
med relevant redogörelse
för praktisk tillämpning.
Reflektion utifrån
empiriska data**, litteratur
och föreläsningar med
relevant redogörelse för
praktisk tillämpning finns.
Brister i reflektion utifrån
empiriska data**, litteratur
och föreläsningar.
Brister i refererande.
* Socioekonomisk situation; Sjukdomsbild och sjukdomshistoria; Läkemedel; Bedömning
**Din insamlade information om de utvalda äldre
*** Vid brister i ett eller två områden kan komplettering ske och den individuella uppgiften kan som
högst erhålla betyget E. Vid F på samtliga områden är den individuella uppgiften underkänd och måste
göras om helt och hållet.
2. Examinationsuppgift i grupp.
Under avsnitten Vård, stöd och omsorg – äldre människors rättigheter; Vårdplanering;
Magtarmproblem hos den äldre patienten samt Äldre och näring och Hud- och kärlproblem
bland äldre finns det gruppuppgifter som är benämnda examination.
Dessa uppgifter diskuteras lämpligast i grupprummet. När ni anser er färdiga ska ni
sammanställa era diskussioner till ett ”paper” på ca. 1 sida (punkt 12, enkelt radavstånd, exkl.
ev. referenslista) som läggs in i grupprummet vid angivet datum. På gruppuppgiften erhålls
sedan betyget G eller U och ni får besked i grupprummet inom tre veckor.
För att få godkänt på gruppdiskussionsuppgifterna måste du:
1. Vara aktiv från början och tills uppgiften är klar
2. Skriva genomtänkta egna inlägg där du också anger vilken litteratur inlägget grundar
sig på om inlägget nu gör det
3. Diskutera andras inlägg utifrån egen teoretisk eller praktisk erfarenhet (inte bara ”Det
verkar bra”)
4. Ha deltagit i sammanställningen av uppgiften som läggs in i grupprummet.
Precis som om ni befunnit er i en lärosal går vi föreläsare runt i ”diskussionsrummet” och
”lyssnar på” inläggen. Glöm dock inte att skriva samtliga namn på de personer som varit
delaktiga i gruppdiskussionen när ni lämnar in sammanställningen av uppgiften.
Ett gott råd: Gå in i ”grupprummet” tidigt i kursen och presentera er för varandra och skriv
kontrakt (se nedan) så att diskussionerna kommer igång så snart som möjligt.
8/9. Kl. 9-10. Avsnitt 1. Introduktion till kursen.
Mål med introduktionen
Du ska ha fått information om kontakt med kursansvarig, hur aktuell information
vidarebefordras samt vilken grupp ni tillhör i Ping Pong och hur kommunikation i grupperna
ska ske.
Föreläsare: Marie Ernsth Bravell, kursansvarig
Lektion 1: En kort introduktion
Innehåll
Presentation av kursansvarig och examinator
Kort information om examinationerna
Att arbeta i grupp
8/9. Kl. 10-12. Den äldre människans fysiologi
Inledning
Inom gerontologin talas det om primärt och sekundärt åldrande – frågan är vad som menas
med det och varför det är viktigt att hålla isär begreppen? Föreläsningen kommer att belysa
primärt åldrande – eller genuint eller äkta åldrande – det vill säga de biologiska
åldersförändringar som uppstår hos alla individer, oavsett miljöpåverkan. Dessa förändringar
riskerar att blandas ihop med sjukliga förändringar - sekundärt åldrande. De sjukdomar
som äldre människor ofta drabbas av, till exempel åderförkalkning och benskörhet, utvecklas
under lång tid och riskerar därför att förväxlas med åldrande.
Föreläsare
Marie Ernsth Bravell
Diskussionsuppgifterna i avsnittet är tänkta att fungera som underlag för inlärning.
Diskutera dem i era grupper på Pingpong. Kursansvarig (Marie) kommer att gå in och se om
ni har varit aktiva i diskussionen, men ni behöver inte lämna något skriftligt underlag.
Innehåll:
Varför åldras vi?
Vad händer i kroppen med stigande ålder?
Vilka konsekvenser får
Litteratur
Kapitel 5 i Ernsth Bravell, M. 2011. Äldre och åldrande. Grundbok i Gerontologi. Gothia
Förlag AB, Stockholm.
Marklund, P. (2009). Kroppens naturliga åldrande. Nordisk Geriatik6: 34 – 37.
Steen, B. (2001) Biologiskt åldrande – en miniöversikt. Fokus på områdena hjärta/blodtryck
och nutrition. Läkartidningen 98; 1924 - 1928.
Diskussionsuppgift (frivillig):
1. Resonera kring de biologiska förändringar som sker med stigande ålder och jämför dessa
förändringar med olika sjukdomstillstånd som kan uppstå och som lätt kan förväxlas med
åldrandet.
2. Diskutera era erfarenheter av överbehandling (äldre människor som fått behandling av symtom
som i själva verket är åldrandet) och underbehandling (äldre människor som inte fått behandling
av sjukliga symtom med motivering att symtomet är en konsekvens av åldrande)?
Den 8/9. Kl. 13-16. Den geriatriske patienten
Inledning
Vid många sjukdomstillstånd skiljer sig äldre och yngre patienter åt ifråga om etiologi, pato-fysiologi
och behandling. Det här avsnittet ger en översikt till ämnet ”den geriatriske patienten” och kommer
bland annat att beröra: undersökning och bedömning av geriatriska patienter, akuta tillstånd hos äldre
patienter, multisjuklighet och polyfarmaci.
Föreläsare
Marie Ernsth Bravell
Innehåll:
Diagnosticering av den geriatriske patienten
Behandling av den geriatriske patienten
Multisjuklighet och polyfarmaci
Diskussionsuppgifterna i detta avsnitt är tänkta att fungera som underlag för inlärning.
Diskutera dem i era grupper på Pingpong. Kursansvarig (Marie) kommer att gå in och se om
ni har varit aktiva i diskussionen, men ni behöver inte lämna något skriftligt underlag.
Litteratur
Kapitel 11 i Ernsth Bravell, M. 2011. Äldre och åldrande. Grundbok i Gerontologi. Gothia
Förlag AB, Stockholm.
Akner G. 2010. Bräckligt åldrande och multisjuklighet drabbar allt fler. Fokus måste flyttas
från isolerade sjukdomar till komplexa hälsoproblem. Läkartidningen 2010; 107: 2707-11
Diskussionsuppgift (frivillig):
3. Resonera kring vilka faktorer man kan behöva ta hänsyn till vid bedömning av en äldre
multisjuk patient.
4. Vilka svårigheter finns i bedömningen av en gammal människas sjukdomsbild jämfört
med bedömning av en yngre?
Den 22/9. Kl. 9 - 16. Vård, stöd och omsorg – äldre människors
rättigheter.
Inledning
Äldreomsorgen innehåller många olika delar varav det mesta ryms inom den kommunala
verksamheten men även landstingets hälso- och sjukvård berörs till stora delar. Föreläsningen
kommer att handla om äldreomsorg i förhållande till värdegrund, lagstiftning och etiska
dilemman som ofta uppstår i det vardagliga arbetet. Anhörigas roll har fått ökad betydelse och
är i större fokus jämfört med tidigare. Kommunerna är idag skyldiga att erbjuda stöd till
anhöriga. På vilket sätt påverkar det vårt professionella arbete och vilket förhållningssätt
behövs i relation med anhöriga till äldre? Hur ska hänsyn tas till självbestämmande när en
person t ex har kognitiva nedsättningar?
Föreläsare
Desiré Törnkvist
Innehåll:
Organisation
SOL och HSL
Utbud av omsorg och service i olika organisationer
Anhörigstöd
Självbestämmande
Etik
Värdegrund
Litteratur
Kapitel 10 i Ernsth Bravell, M. 2011. Äldre och åldrande. Grundbok i Gerontologi. Gothia
Förlag AB, Stockholm.
Länsstyrelserna. 2009. Vem bestämmer? Om rättssäkerhet, inflytande och självbestämmande
på äldreboenden. Länsstyrelsen i Skåne län, 2009:1.
Norman, M., Fröling, K. 2010. Nära & Kära. Att möta och bemöta anhöriga i äldreomsorgen.
Gothia Förlag AB, Stockholm.
Adams, T och Gardiner , G, (2005). Communication and interaction within dementia triads.
Developing a theory for relationship- centred care. Dementia vol 4 (2) 185-205
Referenslitteratur
Nolan, M, Ryan, T, Enderby, P och Reid, D, (2002). Towards a more inclusive vision of
dementia care practice and research, Dementia vol 1 (2) 193-211
Ryan, T, Nolan, M, Reid, D och Enderby, P, (2008). Using the senses framework to achieve
relationship- centred dementia care- services. Dementia vol 7 (1) 71-93
Länktips:
www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga
www.ahrisverige.se
Svenskt Demenscentrum. För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården som ni kan
finna på:
www.demenscentrum.se
www.nka.se
www.socialstyrelsen.se
Obligatorisk examinationsuppgift i grupp
-
Diskutera fallet ”Olof och Ellen” (finns tillgängligt i PingPong)
Vilka problem och möjligheter finns det när det gäller samtycke från personer
med t ex demenssjukdom?
Vilken roll har olika personalkategorier runt den enskilde och dess anhöriga?
På vilket sätt kan man som personal arbeta anhörigvänligt och ändå ta hänsyn
till lagstiftning avseende integritet och självbestämmande?
Sammanställ er diskussion till ett ”paper” på ca. 1 sida (punkt 12, enkelt radavstånd, exkl. ev.
referenslista) och lägg i ert grupprum senast den 6/10.
Den 6/10. Kl. 9 - 16. Hud- och kärlproblem bland äldre
Inledning
Huden är människan största organ och har många viktiga funktioner, bland annat i form av
försvar mot yttre påverkan. Med stigande ålder drabbas huden av flera förändringar som bland
annat leder till ett försvagat försvar och äldre människor drabbas oftare av problem i huden.
Föreläsare
Marie Ernsth Bravell
Innehåll:
Åldersförändringar i cirkulationssystemet och huden
Hudproblem hos äldre
Sårläkningsprocessen i kort
Allmän sårbehandling av kroniska sår
Specifika symtom och behandling av venösa och arteriella bensår
Specifika symtom och behandling av sår till följd av diabetes
Prevention av trycksår
Litteratur
Kapitel 5, 11 och 17 i Ernsth Bravell, M. 2011. Äldre och åldrande. Grundbok i Gerontologi.
Gothia Förlag AB, Stockholm.
Ragnarsson Tennvall, G., Hjelmgren J. (2005). Behandling av venösa bensår kostsamt för
sjukvård och samhälle. Läkartidningen; volym 102; nr 42; 2005.
Schubert. V. (2005). Multisjuk äldre kvinna med höftfraktur och svårläkta sår. Nordisk
Geriatrik, nr 1, 2005.
Obligatorisk examinationsuppgift i grupp
I Pingpong finner du på kursens anslagstavla information om vilken grupp du tillhör.
1. Hur arbetar ni på din arbetsplats när det gäller prevention och generell sårbehandling?
2. Vilka generella råd kan ni ge till äldre för att minska de vanliga hudproblem som
uppstår hos äldre människor?
3. Hur skulle ni genom team-arbete kunna arbeta preventivt för att förhindra uppkomsten
av:
- venösa och arteriella bensår
- diabetessår
- trycksår
Sammanställ er diskussion till ett ”paper” på ca. 1 sida (punkt 12, enkelt radavstånd, exkl. ev.
referenslista) och lägg i ert grupprum senast den 20/10.
Den 20/10. Äldre personers funktion, aktivitet samt delaktighet
Inledning
Åldrandet innebär ökad risk att drabbas av funktionsnedsättningar. Dessa nedsättningar kan i
sin tur påverka äldre individers aktivitet och delaktighet, vilket i sin tur har en inverkan på
livskvalitet och hälsa på äldre da´r. Därmed är det betydelsefullt att bedöma den äldre
patientens funktion samt aktivitetsförmåga, för att sedan kunna föreslå och vidta åtgärder i
förhållande till patientens behov som kan främja deras hälsa. Den äldre patientens behov kan
vara mångfacetterade, och därmed finns behov av olika perspektiv vilket i större omfattning
tillgodoses av ett team bestående av olika yrkeskategorier.
Föreläsare
Marie Skärkarl, Linn Palm
Felicia föreslår att kursdeltagarna ser filmen Ivars vårdplanering (se avsnitt nedan) som är en
filmatiserad vårdplanering med strokepatienten Ivar och hans närstående, INNAN
föreläsningen om team och patientdelaktighet.
Diskussionsuppgifterna i avsnittet är tänkta att fungera som underlag för inlärning. Det
viktigaste är därmed diskussionen snarare än vilka synpunkter som är rätt eller fel i
sammanhanget. Diskutera dem i era grupper på Pingpong
Innehåll:
Bedömning av funktion och aktivitetsförmåga
ADL-status
Betydelsefulla aspekter vid bedömning
Rehabilitering
Aktivitetens betydelse för äldres hälsa och livskvalitet med fokus på;
o ADL
o fysisk aktivitet
o meningsfulla aktiviteter
Team och teamsamarbete
Geriatrisk vård och rehabilitering i team
Litteratur
Kapitel 6 i Ernsth Bravell, M. 2011. Äldre och åldrande. Grundbok i Gerontologi. Gothia
Förlag AB, Stockholm.
Bernspång B., Löfgren B. (2004) Är det lönsamt att rehabilitera äldre? Nordisk Geriatrik, nr.
4, 2004.
Löfqvist, C., Nygren, C. Brandt, Å., Iwarsson, S. (2008) Very Old Swedish women’s
experiences of mobility devices in everyday occupation: A longitudinal case study.
Scandinavian Journal of Cccupational Therapy, 2008, 1-12, iFirst article
Waern E. (2002) Rehabilitering av patienter med höftfrakturer. Nordisk Geriatrik, nr 2, 2002.
Diskussionsuppgift (frivillig):
I litteraturen beskrivs olika aspekter av aktivitet (t ex ADL, fysisk aktivitet, meningsfulla
aktiviteter) och dess betydelse för och koppling till äldres hälsa. Diskutera dessa olika
aspekter med hjälp av följande frågor. Ni behöver inte nödvändigtvis arbeta med alla frågor,
men välj minst tre som utgångspunkt för er diskussion:
Är samtliga aspekter av lika stor vikt?
Vilka aspekter faller inom hälso- och sjukvårdens ansvar?
Vilket är din yrkesgrupps ansvar inom hälso- och sjukvården i förhållande till äldres
aktivitet?
Vilka aktivitetsaspekter är viktigast att arbeta med inom hälso- och sjukvård?
Hur kan vi på bästa sätt arbeta för att tillgodose äldre personers behov av de olika
aktivitetsaspekterna?
Diskutera och beskriv hinder och/eller underlättande faktorer i förhållande till team och
teamsamarbete inom geriatrik eller annan hälso- och sjukvård som riktas mot äldre. Använd
er kliniska erfarenhet, föreläsningen samt litteratur som utgångspunkt för er diskussion.
Vecka 43. Vårdplanering. Föreläsningar i PING PONG.
Inledning
Vårdplanering är en lagligt reglerad samordningsprocess mellan olika verksamheter och professioner i
landsting, kommun eller privat verksamhet (SOFS 2005:27 M och S). Samverkan skall ske kring
övertagande av ansvaret för en vårdtagares vård, omsorg och rehabilitering. Arbetet genomförs genom
kommunikation i tal eller skrift i olika former och i olika faser av processen.
Föreläsare
Felicia Gabrielsson-Järhult
Avsnittet innehåller två lektioner som ligger under ”Innehåll” i Ping Pong. Felicia föreslår att
kursdeltagarna ser filmen Ivars vårdplanering (se nedan) som är en filmatiserad vårdplanering
med strokepatienten Ivar och hans närstående, INNAN föreläsningen om team och
patientdelaktighet.
Innehåll:
Lektion: Vårdplanering med äldre – mer än ett möte?
I föreläsningen diskuteras olika aktörers behov av information och förberedelse inför
vårdplaneringsmötet. Modeller och kommunikativa strategier hur vårdplaneringsmöten kan
genomföras samt olika tillvägagångssätt för uppföljning och kvalitetssäkring av processen.
Olika etiska och organisatoriska aspekter problematiseras utifrån aktuell forskning och
rapporter från svensk vård och omsorg.
Lektion: Ivars vårdplanering.
Detta är en kort film om ca 15 minuter där teatergruppen Etiketterna dramatiserar ett
vårdplaneringsmöte med vårdtagaren Ivar som vårdas på en geriatrisk avdelning efter en
stroke. Deltagare på mötet är utöver Ivar hans hustru, en dotter samt avdelningssjuksköterska
och biståndshandläggare från kommunen.
Obligatorisk examination - gruppdiskussion
I Pingpong finner du på kursens anslagstavla information om vilken grupp du tillhör.
Diskussionen startar lämpligtvis måndag i vecka 43 och avslutas den 3 november.
Sammanställ er diskussion till ett ”paper” på ca. 2 sidor (punkt 12, enkelt radavstånd, exkl. ev.
referenslista) och lägg i ert grupprum senast den 3/11 kl 24.00. Uppgiften bedöms med
betygen Godkänd eller Underkänd.
Förberedelse:
Läs projektrapporten”Samordnad vårdplanering varför fungerar det inte alltid?” ett uppdrag
genomfört av FoU enheten Seniorium i Stockholm. (Se referenslistan här nedan). Projektet
pågick under 2010 och syftade till att identifiera hinder och möjligheter för god samordnad
vårdplanering. Resultatet visade bland annat på brister i strukturer och riktlinjer för hur hela
samordnad vårdplaneringsprocessen ska kunna följas mellan olika aktörer och huvudmän. Ett
annat fynd var också att information till patient och anhöriga samt även ökad patientdelaktighet och bemyndigande före och under det samordnad vårdplaneringsmötet kan förbättras.
Leta upp de lokala föreskrifter/rutiner som finns för vårdplanering där du själv arbetar. Läs
igenom dem och jämför med de nationella (SOFS 2005:27, se referens-listan).
Skriv utifrån rapportens resultat ned två frågor som du ser som angelägna att diskutera med
övriga kursdeltagare. En fråga som berör organisatoriska aspekter på vårdplaneringsprocessen
och en fråga som berör hur de äldre och deras närståendes delaktighet och behov av fortsatt
vård, omsorg och rehabilitering beaktas i vårdplaneringssituationen. Frågorna skriver du in
som olika ämnen i din diskussionsgrupp vid starten av gruppdiskussionen. Du kan antingen
anknyta det du vill ta upp till den filmade vårdplanering med vårdtagaren Ivar och hans
närstående eller så kan du använda exempel från dina egna erfarenheter av vårdplanering.
Litteratur
Socialstyrelsen. 2011. Handboken för vårdgivare, verksamhetschefer och personal. Din
skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Socialstyrelsen, Stockholm.
Stokken R., Gabrielsson-Järhult, F. 2010. Where Superman is Not On Staff – on
implementation and lacking feedback . Kapitel i Information technology in healthcare: Sociotechnical approaches 2010. Pdf fil av artikeln inlagd i Pingpong.
Lindström E. (2011) Samordnad vårdplanering varför fungerar det inte alltid? Rapport från
Seniorium, FoU enhet i Stockholm. Rapporten är inlagd i kursens dokument men du kan även
själv ladda ned som en PDF fil via länken: http://www.seniorium.se/publicerat/rapporter.html
Kapitel 1 Vårdkommunikation i fokus och kapitel 2 Människors kommunikation i
vårdsammanhang i Vård kommunikation. I teori och praktik. Stål, R. (2008).
SOFS 2005:27 (M och S) Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in– och utskrivning
av patienter i slutenvård. Finns att ladda ned via www.sos.se
SFS 1990:1404; b2003:193. Lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och
sjukvård.
Länk: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1990:1404
I dokument i Pingpong finns en mer omfattande litteraturlista med tips på fördjupningslitteratur för dig som vill läsa mer!
Den 3/11. Kl. 9-16. Kognitiva problem bland äldre personer
Inledning
Åldrandet medför olika typer av förändringar i det centrala nervsystemet och med stigande
ålder uppvisar hjärnan en långsam vikt- och volymförändring. Det psykologiska åldrandet
innebär dock endast små förändringar i olika förmågor och kognitiva problem brukar uppstå
först vid sjukliga förändringar. Detta avsnitt belyser olika demenssjukdomar och konfusion samt
utredning och bemötande enligt rekommendationer utifrån de Nationella riktlinjer för vård och omsorg
av personer med demens.
Föreläsare Iréne Ericsson
Diskussionsuppgiften i avsnittet är tänkta att fungera som underlag för inlärning. Diskutera
dem i era grupper på Pingpong. Kursansvarig (Marie) kommer att gå in och se om ni har varit
aktiva i diskussionen, men ni behöver inte lämna något skriftligt underlag.
Innehåll:
Hjärnans normala åldrande
De vanligaste demenssjukdomarna; förekomst, symptom och behandling
Basal demensutredning
Förhållningssätt och omvårdnad av personer med demens
Förekomst av och orsaker till konfusion hos äldre patienter
Bemötande och handläggning av patienter med konfusion
Litteratur
Ernsth Bravell, M. 2011. Äldre och åldrande. Grundbok i Gerontologi. Gothia Förlag AB,
Stockholm. Kapitel 5, 11 och 12
Rousseau, Andréas & Sjödin, Ingemar. 2004. ABC om konfusion på somatisk vårdavdelning
Läkartidningen , 101(26-27), 2270-2274.
http://www.lio.se/upload/15759/konfusion_pa_somatisk_vardavdelning.pdf
Socialstyrelsen(2010).Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010.
ISBN 978-91-86585-18-1 Artikelnr 2010-5-1
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-5-1
Diskussionsuppgift (frivillig)
Diskutera i gruppen hur omhändertagandet av personer med konfusion sker på er
avdelning/arbetsplats. Finns det anledning att överväga förändring av
omhändertagandet? Hur skulle förändringen i så fall kunna se ut?
Om ni möter en patient på er avdelning/arbetsplats som uppvisar tecken på
begynnande demens: hur sker den fortsatta handläggningen av den personen? Finns
det strategier för omhändertagandet på er avdelning/arbetsplats?
Den 17/11. Kl. 9 -16. Vård i livets slutskede
Inledning
De flesta (60%) som dör i Sverige är 80 år eller äldre, trots det finns det förvånansvärt lite
forskning kring de allra äldsta och döendet. De flesta av de allra äldsta dör också på någon
form av särskilt boende men planerad palliativ vård är relativt sällsynt bland de allra äldsta.
Föreläsare
Maria Olsson
Innehåll:
Vård i livets slutskede bland de allra äldsta
Symtomlindring
Anhörigstöd
Litteratur
Kapitel 13 i Ernsth Bravell, M. 2011. Äldre och åldrande. Grundbok i Gerontologi. Gothia
Förlag AB, Stockholm.
Strang, P. (2008). Existensiell kris hos äldre – en palliativ utmaning. Nordisk Geriatrik, nr 6,
2008.
Litteraturtips för dig som vill läsa mer
Andersson, Magdalena (2007) Äldre personers sista tid i livet. Livskvalitet, vård, omsorg och
närståendes situation. Akademisk avhandling. Lunds Universitet, Medicinska Fakulteten,
Lund.
Benkel I., Wijk H. (2006). ”Bara det finns någon där”. Socialt stöd till närstående efter
dödsfall på en palliativ enhet. Nordisk Geriatrik, nr. 1, 2006.
Whitaker, Anna (2009) Åldrande, död och anhörigskap. Gleerups förlag. 2009.
Den 1/12. Kl. 9 – 12. Äldre och näring
Inledning
Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt
på dagen värd att se fram emot. Mat innebär inte bara njutning utan tillfredställer också
livsnödvändiga behov av näring och energi. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för
god hälsa. Maten ska vara så sammansatt att den tillgodoser energi- och näringsbehov och
minskar risken för kostrelaterade sjukdomar. Maten är en förutsättning för välbefinnande,
antingen man är frisk eller sjuk. Obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen leder
till störningar i näringstillståndet. Detta kan uppstå på grund av sjukdomar som leder till
vävnadsnedbrytning och ökar ämnesomsättningen. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning
för bästa möjliga resultat av övrig behandling. Maten och övrig nutritionsbehandling måste
därför betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.
Föreläsare
Lena Borgsten
Diskussionsuppgifterna i avsnittet är tänkta att fungera som underlag för inlärning.
Diskutera dem i era grupper på Pingpong. Kursansvarig (Marie) kommer att gå in och se om
ni har varit aktiva i diskussionen, men ni behöver inte lämna något skriftligt underlag.
Innehåll:
1. Nutritionen, en del av den övriga medicinska behandlingen.
2. Äldres behov
3. Undernäring, hur vanligt är det bland sjuka äldre i Sverige idag
4. Verktyg för att hitta denna patientgrupp
5. Risker med undernäring
6. Palliativa patienter. När sätta PEG
7. Samband/koppling mellan undernäring-trycksår-fallrisk
8. Vikten av tvärprofessionellt samarbete (team)
Litteratur
Kapitel 5 och 17 i Ernsth Bravell, M. 2011. Äldre och åldrande. Grundbok i Gerontologi.
Gothia Förlag AB, Stockholm.
Diskussionsuppgifter:
Föreläsningen avslutas med olika patientfall som kursdeltagarna först får diskutera gruppvis
med gemensam genomgång och återkoppling.
Den 1/12. Kl. 13 – 16. Äldre och läkemedel
Inledning
En helhetsvård tar hänsyn till behov i flera olika dimensioner samtidigt, sociala, fysiska,
existentiella och psykologiska. Läkemedel påverkar alla dessa dimensioner på ett eller annat
sätt, i en människas liv och därmed också livskvaliteten.
Föreläsare
Arne Sjöberg
Innehåll:
Vi för ett resonemang kring hur det normala åldrandet påverkar läkemedels olika effekter och
varför äldre människor är känsligare för läkemedel. Vi tar även upp en del likheter mellan de
äldsta mest sjuka och små barn, när det gäller det biologiska åldrandet, i relation till
läkemedel.
Litteratur
Kapitel 5 och 17 i Ernsth Bravell, M. 2011. Äldre och åldrande. Grundbok i Gerontologi.
Gothia Förlag AB, Stockholm.
Lästips:
Sjöberg, Arne, Westlund, Peter. 2005. Antonovsky inte Maslow. Fortbildning AB, 2005
Sjöberg, Arne, Westlund, Peter. 2005. Planera för Mirakel. Fortbildning AB, 2008
Diskussionsuppgift (frivillig):
Vad finns det för risker/vinster med läkemedel till äldre?
Vecka 49 – 01. Magtarmproblem bland äldre i PING PONG
Inledning
Det här avsnittet kommer i huvudsak att beröra förstoppning och något om diarré och belysa
skillnaden mellan yngre och äldre personer som har den problematiken. De rent fysiologiska
förändringar som sker i tarmen i samband med åldrandet kommer kortfattat att beskrivas men
tyngdpunkten i avsnittet kommer att beröra kartläggning och behandling av förstoppning,
fekalom och diarré
Föreläsare
Gabriella Cikala
Avsnittet innehåller en lektion som ligger under ”Innehåll” i Ping Pong. Ni kan titta
på dem när ni vill.
Innehåll:
Förstoppning hos äldre
Diarré hos äldre
Litteratur
Kapitel 5 och 11 i Ernsth Bravell, M. 2011. Äldre och åldrande. Grundbok i Gerontologi.
Gothia Förlag AB, Stockholm.
Castledine, G., Grainger, M., Wood, N., Dilley, C. (2007). Researching in the management of
constipation in long-term care: Part 1. British Journal of Nursing16:18, 1128-11-31.
Grainger, M., Castledine, G, Wood, N., Dilley, C. (2007). Researching in the management of
constipation in long-term care: Part 2. British Journal of Nursing16:19, 1212-1217.
Norton, C. (2006) Constipation in older patients: effects on quality of life. British Journal of
Nursing15:4, 188-192.
Wisten, A., Messner, T. (2005. Fruit and fibre (pajala porridge) in the prevention of
constipation. Scandinavian journal of Caring Science 19, 71-76.
Obligatorisk examinationsuppgift i grupp
I Pingpong finner du på kursens anslagstavla information om vilken grupp du tillhör.
Diskutera hur ni ser på användbarheten av innehållet i artiklarna “Researching in the
management of constipation in long-term care: Part 1 och 2. Vilka för och nackdelar ser ni
med att använda mätinstrumenten som de redovisar i Fig. 1 och 3 (Part 2)?
(Instumentet som beskrivs i artiklarna, Bristol Stool Scale/ Bristol Scale Cart som är utarbetat
av Lewis och Heaton (1997) och beskrivs i artikeln: Scandinavian Journal of
Gastroenterology, 1502-7708, Volume 32, Issue 9, 1997, Pages 920 – 924. Skalan finns på
länken http://www.biolac.se/pdf/Bristolskalan.pdf )
Sammanställ er diskussion till ett ”paper” på ca. 1 sida (punkt 12, enkelt radavstånd, exkl. ev.
referenslista) och lägg i ert grupprum senast den 12/1.
Vecka 49 - 01. Hjärt- och kärlsjukdom hos äldre i PING PONG
Inledning
Hjärt-kärlsjukdomar ett av våra största folkhälsoproblem, som tar stora delar av sjukvårdens
resurser i anspråk. Trots att det är så många fler som idag överlever står hjärt-kärlsjukdomarna
fortfarande för cirka 45 procent av alla dödsfall i Sverige. Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken
till sjukhusinläggning bland personer över 65 år och hjärtsviktsvården konsumerar årligen ca
2% av den totala sjukvårdsbudgeten. Detta avsnitt belyser bl.a. etiologi, behandling och
uppföljning av hjärtsvikt.
Föreläsare
Jan Mårtensson
Avsnittet innehåller två lektioner som ligger under ”Innehåll” i Ping Pong. Ni kan
titta på dem när ni vill.
Diskussionsuppgifterna i avsnittet är tänkta att fungera som underlag för inlärning.
Diskutera dem i era grupper på Pingpong. Kursansvarig (Marie) kommer att gå in och se om
ni har varit aktiva i diskussionen, men ni behöver inte lämna något skriftligt underlag.
Lektion 1:
Prevalens, etiologi, patofysiologi, symtom och behandling vid hjärtsvikt
Lektion 2:
Hjärtsviktsmottagningar, uppföljning i primärvården, fysisk träning vid hjärtsvikt
Litteratur
Kapitel 5 och 11 i Ernsth Bravell, M. 2011. Äldre och åldrande. Grundbok i Gerontologi.
Gothia Förlag AB, Stockholm.
Yu D, Lee D, Kwong A, Thompson D, Woo J. Living with chronic heart failure: a review of
qualitative studies of older people. Journal of Advanced Nursing 2008; 61:474-483.
Mårtensson J, Dahlström U, Johansson G, Lernfelt B, Persson H, Vikström G, Willenheimer R
Nurse-led heart failure follow-up in primary health care in Sweden. European Journal of
Cardiovascular Nursing 2009; 8:119-124.
Litteraturtips för dig som vill läsa mer
Lernfelt, B., Dahlström, U., Ahlin, N-G., Berg, CH., Cline, C., Johansson, G., Mårtensson, J.,
Ohlsson, Å. (2001). Hjärtsvikt hos äldre. Nordisk geriatrik, nr 4, 2001.
Strömberg, A., Mårtensson, J., Fridlund, B., Dahlström, U. (2001). Nurse-led heart failure
clinics in Sweden. European Journal of Heart Failure 3, 139-144,2001.
Socialstyrelsen (2009) Hjärtsjukvård. Öppna jämförelser och utvärdering 2009.
Socialstyrelsen, Stockholm.
Diskussionsuppgift (frivillig):
- Varför satsas det mer på uppföljning av patienter med diabetes och astma/kol i
primärvården jämfört med patienter med hjärtsvikt?
- Varför bedrivs inte huvuddelen av hjärtsviktsforskningen på patienter som är
representativa (50% män/kvinnor med en medelålder på 75 år) och varför är det viktigt att
detta uppmärksammas?
Den 12/1, kl. 9 - 16. Etik och bemötande
Ämnet ” Etik och bemötande” kan verka svävande och nästan hur stort som helst. Det rör
egentligen alla områden inom vård och omsorg. Det rör framför allt människosynen. Hur vi
vårdar avslöjar alltid, vilket värde vi ger den människa som vi får ansvar för att följa och
vårda.
I föreläsningar, samtal och diskussioner har jag som mål och förhoppning att belysa vårdens
relationer från såväl patient- som vårdarens perspektiv.
Föreläsare
Berndt Lindblad
Innehåll:
Den förminskade människan
I denna föreläsning kommer jag att söka belysa olika människosyn och människovärde.
Kortfattat kommer jag att tala om etiska normteorier och beskriva hur de ser ut, men mest
uppehålla mig vid delar av konsekvensetisk etik. Personlig värdighet kontra nyttomoralens
funktionsmänniska och beröra något av hur konsekvensetiken påverkat vårt samhälle och
påverkar vården idag.
I någon/några kortföreläsningar kommer vi fundera över hur teknikutvecklingen i sjukvården
påverkat, påverkar människosynen inom vården. Vi får anledning att fundera över hur vi
värnar om människovärdet där vi arbetar. Har tankarna i exempelvis "värdighetsutredningen"
fått något nedslag? Vilken människosyn och etik vill vi stå för i livets gränssituationer? I mån
tid får vi kanske tillfälle att diskutera knyta samman resonemangen kring människosynen med
frågor som rör terminal sedering och eutanasi.
Möte i vården.
Kommer att ge några etiska funderingar utifrån vårdandet som en relation.
Litteratur
Akner G. 2006. Medicinsk kommentar: Äldrevård måste grundas på etik. Den enskilde patientens
bästa skall alltid stå i fokus. Läkartidningen 2006; 103: 3068-9
Beck-Friis B. 2006. Äldrevård måste grundas på etik – också i kommunal regi. Läkartidningen
2006; 103: 3391-2
Akner G.2006. Dags att gå från ord till handling. Läkartidningen 2006; 103: 3391-2
Den 26/1. Kl. 9 – 16 Prevention
Inledning
Går det att förebygga åldrandet? Nej, naturligtvis inte men det finns faktiskt flera åtgärder
som kan vidtagas för att minska de funktionsnedsättningar som följer med åldrandet. I det här
avsnittet kommer både allmän och specifik prevention att diskuteras.
Föreläsare
Marie Ernsth Bravell
Innehåll:
Generellt viktiga områden att arbeta med när det gäller prevention av
funktionsnedsättningar som följd av primära och sekundära åldersförändringar:
-Fysisk aktivitet
-Kost
-Levnadsvanor
Konsekvenser av biologiskt åldrande som till exempel den äldre människans
ökande risk för:
-Fall
-Malnutrition
-Trycksår
Identifiering av riskpersoner och riskfaktorer
Förebyggande arbete
Litteratur:
Kapitel 17 i Ernsth Bravell, M. 2011. Äldre och åldrande. Grundbok i Gerontologi. Gothia
Förlag AB, Stockholm.
Folkhälsoinstitutet, Svenska kommunförbundet. Hälsa bland äldre. Länk:
http://www.uddevalla.se/download/18.6da8b43c10bdb842e78800022886/B%C3%A4ttre+h%
C3%A4lsa+hos+%C3%A4ldre.pdf
Diskussion kommer att genomföras på plats under föreläsningens gång.