1. No category

Projekt Campus Näckrosen
Andreas Eklöf, biträdande projektledare
andreas.eklof@inobi.se
LOKALPROGRAM, utkast
2013-05-16 dnr Y 2011 / 5
Styrgruppen/Arbetsgruppen
Sammanfattande lokalprogram GU, Projekt Campus Näckrosen
Projekt Campus Näckrosen har som projektvision att området 2020 ska vara en betydande hörnsten i Göteborgs universitet och stå som en symbol för kultur- och kunskapsstaden Göteborg. En bärande idé för förverkligande av visionen är att samla universitetets
Konstnärliga och Humanistiska fakulteter hit, och tillsammans med Universitetsbiblioteket skapa förutsättningar för kvalitetsdriven samverkan inom forskning, utbildning och
innovation för framtiden. Genom campus ska ett stråk som förbinder Korsvägen med Götaplatsen etableras.
Projektets vision utgår från områdets unika möjligheter och att det utvecklas till ett stadsintegrerat campus. Det ska erbjuda en öppen, inbjudande och hållbar miljö för konstnärligt skapande, humanistisk forskning, kultur, bildning och kunskap. Samband etableras
mellan de ingående universitetsverksamheterna och mellan dessa och omvärlden. Campus
Näckrosen ska vara en plats där aktivitet föder aktivitet och en positiv utveckling skapas.
En plats där saker händer. En plats för det oväntade och en miljö som lever alla årets dagar och timmar, tillåtande och välkomnande. Det ska vara en plats man lätt kan komma
till och en plats där man vill stanna kvar.
På och runt Campus Näckrosen ska andra organisationer och näringsliv, både existerande
och nytillkomna, integreras för att stärka områdets potential. Korsvägens infrastruktur,
vilken förstärks i och med den kommande Västlänken, bidrar till liv och rörelse på området. På samma sätt finns det en potential i att länka samman evenemangsstråket som startar vid Korsvägen med det kulturstråk som har sin utgångspunkt vid Götaplatsen.
Detta sammanfattande lokalprogram beskriver Göteborgs universitets samlade lokalbehov och baserar sig på underliggande utredningar från respektive fakultet och Universitetsbiblioteket och beskriver vilka lokalförändringar som krävs och vilka behov Göteborgs universitet har för förvekligande av Campus Näckrosen. För detaljer om respektive
fakultet hänvisas till respektive lokalprogram. För en mer fullödig beskrivning av drivkrafter bakom och mål med projekt Campus Näckrosen hänvisas till projektvisionen.
Sammanfattning
Göteborgs universitets behov kan sammanfattas i följande punkter:
-
Humanistiska fakultetens lokalbehov täcks i första skedet av det tillskott som
”Nya Humanisten” står för. I samband med att Nya Humanisten står klar frigörs
”Gamla Hovrätten” till annat ändamål inom campus.
Projekt Campus Näckrosen
Vasaparken, Box 100, SE 405 30 Göteborg
031 786 00 00, 031 786 10 64 (fax)
www.gu.se
1/5
2/5
-
För att samla Konstnärliga fakulteten till campus krävs ett tillskott på 19 600 kvm
LOA.
UB:s verksamhet kräver en förändring, vilket kan ske helt, delvis, eller inte alls,
inom nuvarande lokaliteter.
Fullt utbyggt kommer GU att på Campus Näckrosen ha ungefär 5 000 studenter
och drygt 1 000 anställda, och Universitetsbiblioteket beräknas besökas av 2 500
personer/dygn. Verksamheternas utåtriktade aktiviteter beräknas attrahera minst
40 000 externa besökare per år.
CAMPUS NÄCKROSEN – FRAMTID
Verksamhet/Objekt
Humanistisk fakultet
Humanisten
Språkskrapan
Nya Humanisten
Ev. ersättning för Språkskrapan
Konstnärlig fakultet
Artisten/HSM
Artisten/HSM tillskott
Fakultet centralt
HDK/Akademin Valand centralt
Akademin Valand
HDK
HDK/Akademin Valand gemensamt
Universitetsbiblioteket
Publika ytor
Slutna och administrativa ytor
Övriga funktioner, icke kvantifierade
Café/-er
Restaurang/-er
Yta (LOA)
Kommentar
9 850
3 250
10 150
(3 000)
23 250
Existerande
Existerande
Pågående projekt
Om Språkskrapan ersätts släpps ytan enligt ovan
I totalsiffran är Språkskrapan inte ersatt
12 450
1 900
450
1 900
6 200
6 950
2 200
32 050
Existerande, exkl. P-garage
Möjligt inom bef. fastighet?
7 150
7 630
14 780
Svällningstal 1,15 jfr lokalprogrammet
Svällningstal 1,15 jfr lokalprogrammet
Kan förändringarna åstadkommas inom bef. ytor?
Nytillskott: 19 600
3/5
Nuläge
Inom Campus Näckrosen finns idag redan delar av Humanistiska fakulteten, delar av
Konstnärliga fakulteten samt Universitetsbibliotekets huvudbyggnad. En ny byggnad
(”Nya Humanisten”) för att samla Humanistisk fakultet till campus är under projektering.
När Nya Humanisten står klar lämnar fakulteten lokalerna utanför campus, vilket betyder
att ”Gamla Hovrätten” finns att tillgå som resurs inom campus för annan verksamhet.
Konstnärliga fakulteten finns idag representerat inom området med en av sina tre institutioner, Högskolan för Scen och Musik (HSM) i byggnaden Artisten. De båda andra HDK
högskolan för design och konsthantverk och Akademin Valand, finns idag vid Vasagatan/Kristinelundsgatan/Viktoriagatan och ska därmed flyttas till nya lokaler inom campus.
Universitetsbiblioteket har idag tre verksamheter förlagda till Campus Näckrosen:
Centralbiblioteket, Digitala tjänster och Universitetsbibliotekets kansli. Digitala tjänster
kommer av utrymmesskäl att flyttas till Kurs- och tidningsbiblioteket vid Vasagatan/Sprängkullsgatan under hösten 2013. Organisatoriskt hör även Biblioteket för musik
och dramatik på Artisten och Konstbiblioteket på HDK till Universitetsbiblioteket.
NULÄGE FÖR HUM, KONST OCH UB
Verksamhet/Objekt
Yta (LOA)
Humanistisk fakultet
Humanisten
9 850*
Språkskrapan
3 250
Gamla Hovrätten
3 150
Lennart Torstenssonsgatan
1 800
Campus Johanneberg/Vasa
3 150
21 200
Konstnärlig fakultet
Artisten/HSM
12 450**
Akademin Valand + Fakultetskansli
12 250
Kristinelundsgatan/HDK
9 000
Viktor Rydbergsgatan 24
650
Viktoriagatan 13
1 750
36 100
Universitetsbiblioteket
Publika ytor (35%)
4 750
Slutna och administrativa ytor
8 750
13 500
Övrigt
P-garage Artisten
1 350***
1 350
Kommentar
Existerande inom Campus Näckrosen
Existerande inom Campus Näckrosen
Existerande inom Campus Näckrosen, släpps
Existerande inom Campus Näckrosen
Existerande inom Campus Näckrosen
Existerande inom Campus Näckrosen
Existerande inom Campus Näckrosen
* Humanisten är totalt 12 675 kvm. De ytor som inte Humanistisk fakultet förhyr består av ett garage (1 004 kvm) samt ytor
för café, IT, Servicecenter, Campusservice, och UB.
** Artistens totala yta är 14 350 kvm. Konstnärlig fakultet/HSM förhyr 13 800 kvm varav 1 350 kvm är ett garage för vilket
de får en hyreskompensation från ”GU centralt”, varför summan ovan är angiven till 12 450 kvm (”aktiv verksamhetsyta”).
Övriga ytor i Artisten hyrs av caféet, UB och IT.
*** Se ** ovan. Garaget hyrs ut till GU via HSM och kräver GU-p-tillstånd för att nyttjas.
4/5
Framtid
Humanistisk fakultet
Bygget av Nya Humanisten är det första steget i utvecklingen av Campus Näckrosen.
Projektet är för närvarande under projektering. Genom detta tillskott kan hela Humanistisk fakultet samlas till området. Genom nybygget lämnar fakulteten bl.a. ”Gamla Hovrätten” (3 150 kvm) som blir en resurs för campusutvecklingen. På längre sikt kan en ersättning för nuvarande Språkskrapan komma att aktualiseras. Språkskrapan kan då användas
till andra ändamål.
Verksamhet/Objekt
Humanisten
Språkskrapan
Nya Humanisten
Ev. ersättning för Språkskrapan
Yta (LOA)
9 850
3 250
10 150
(3 000)
23 250
Kommentar
Existerande
Existerande
Pågående projekt
Om Språkskrapan ersätts släpps ytan enligt ovan
I totalsiffran är Språkskrapan inte ersatt
Konstnärlig fakultet
Konstnärlig fakultet finns idag representerat inom området med en av tre institutioner,
Högskolan för Scen och Musik (HSM). De båda andra HDK och Akademin Valand, finns
idag vid Vasagatan/Kristinelundsgatan/Viktoriagatan och ska därmed flyttas till nya lokaler inom campus. Att befinna sig i ett sammanhang, att visa upp sig utåt och ta emot influenser utifrån är av central betydelse då fakulteten samlokaliserar sig till Campus Näckrosen.
För HSM:s räkning finns ett behov av utökade verksamhetslokaler, bl.a. fler ensemblerum, en dansstudio, black-box- och projektstudios, förråd och utrymme för fler
anställda. Detta kan kanske inrymmas inom befintlig fastighet, förutsatt att nuvarande
parkeringsgarage kan tas i anspråk och att dessa parkeringsplatser (51 platser) kan lösas
ut. Likaledes finns, se nedan under UB, en idé att flytta Biblioteket för musik och dramatik till Centralbiblioteket, vilket i sådana fall frigör yta (450 kvm) inom Artisten.
Akademin Valand och HDK önskar att samla sin verksamhet i gemensamma lokaler. Ett
gemensamt program har därför tagits fram för de båda institutionerna. Generellt kan sägas att lokaldispositionen skall organiseras så att studiehallar och utställningshallar bildar
lokala samlingspunkter präglade av öppenhet och offentlighet till campusområdets huvudkommunikation, medan ateljéerna växlar till ett inre kommunikationssammanhang
med slutenhet för arbetskoncentration.
Verksamhet/Objekt
Artisten/HSM
Artisten/HSM tillskott
Fakultet centralt
HDK/Akademin Valand centralt
Akademin Valand
HDK
HDK/Akademin Valand gemensamt
Yta (LOA)
12 450
1 900
450
1 900
6 200
6 950
2 200
32 050
Kommentar
Existerande, exkl. P-garage
Möjligt inom bef. fastighet?
Nytillskott: 19 600
5/5
Universitetsbiblioteket
Universitetsbibliotekets verksamhet är stadd i förändring, vilket programmässigt kommer
till uttryck i att allt större del av bibliotekets yta ska användas för publika ändamål. Idag
är ungefär 35% av LOA publikt tillgängligt, i framtiden är målsättningen att öka denna
siffra till c:a 50%. Detta åstadkoms, bl.a., genom att de slutna magasinen effektiviseras
och att nya funktioner introduceras såsom Arena (multifunktionellt torg för utställningar
och evenemang) och Lärcentrum (samlar olika typer av brukarstöd). Det ”nya UB” kan
inrymmas helt eller delvis, eller inte alls, inom existerande biblioteksbyggnad.
I sin fysiska form, och med sina studiemiljöer, är Universitetsbiblioteket ett studenternas
bibliotek. Till sin karaktär är biblioteket inbjudande, och en av de universitetsverksamheter som erbjuder ”lägst trösklar” mot omgivningen, framförallt mot potentiella nya studenter.
I programmet samlas merparten av de konstnärliga biblioteken när de flyttats till Centralbiblioteket.
Verksamhet/Objekt
Publika ytor
Slutna och administrativa ytor
Yta (LOA)
7 150
7 630
14 780
Kommentar
Svällningstal 1,15 jfr lokalprogrammet
Svällningstal 1,15 jfr lokalprogrammet
Bilagor
Bilaga: Program utgående från den Konstnärliga fakulteten
Bilaga: Lokalprogram för Universitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen
Bilaga: Policy för universitetets ny- och ombyggnationer
Lanark AB
Status: Utkast 05
Campus Näckrosen
Program utgående från Den Konstnärliga Fakulteten
Sida 1 (13)
Datum: 2013-02-26
Campus Näckrosen Program utgående från Den Konstnärliga fakulteten 1.
2.
3.
4.
5.
Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Bakgrund och Framtidstrender Akademin Valand Högskolan för Design och Konsthantverk, HDK Högskolan för Scen och Musik, HSM Fakultetskansliet Telefon: 031- 771 71 70 (-71)
E-post: förnamn.efternamn@lanark.se
www.lanark.se
Org nr: 556201-3176
Lanark AB
Status: Utkast 05
Campus Näckrosen
Program utgående från Den Konstnärliga Fakulteten
Sida 2 (13)
Datum: 2013-02-26
1.
BAKGRUND OCH FRAMTIDSTRENDER 1.1
Bakgrund och sammanhang Konst i dess olika former och vida begrepp är ett av samhällets viktigaste uttrycksmedel som sam-­‐
manfattar, speglar och påverkar samtiden. Konst och humanistisk bildning utgör drivmotor och kom-­‐
pass för samhällsutveckling och brobyggare för ökad internationalisering. Göteborg grundades under stormaktstiden på 1600-­‐talet som försvarsanläggning för fri handelspas-­‐
sage till/från Bergslagen västerut mellan Danmark och Norge. Denna kommunikationsknut utveckla-­‐
des snart till en handelsstad med tyska, holländska och brittiska influenser, på 1700-­‐talet var Svenska Ostindiska Companiet den ledande handelsorganisationen i Sverige och vars upparbetade ekonomi lade grunden till Göteborgs fortsatta strukturuppbyggnad. På 1800-­‐talet växlade utvecklingen mot industrialisering och behovet/grunden lades till högre utbildningar, först Chalmers tekniska högskola, mot sekelskiftet fristående högskolor inom humaniora och medicin som på 1900-­‐talet tillsammans utgjorde grunden till bildandet av Göteborgs universitet. Idag är Göteborg en stor universitetsstad eller omvänt Göteborgs universitet och Chalmers utgör tillsammans ett stort sammanhållet cityuniversitet. Detta ger en unik möjlighet att driva internation-­‐
ell vetenskapsutveckling och samhällsutveckling hand i hand. De naturvetenskapliga, medicinska, samhällsvetenskapliga och tekniska vetenskaperna utgör hörnstenar. Konst och de humanistiska vetenskaperna utgör tillsammans hörnstenar för samhällets kulturella nivå och för regional-­‐, nation-­‐
ell-­‐ och internationell utveckling och relationer. Göteborg har varit självklar andrastad i Sverige men området Malmö/Lund i samverkan med Köpenhamn växer snabbt i betydelse. Det är i denna situat-­‐
ion man skall se betydelsen av en kraftfull satsning på den nya kulturnoden Campus Näckrosen inom cityuniversitetet i Göteborg. 1.2 Campus Näckrosen I syfte att skapa en gemensam kulturnod inom Göteborgs Universitet och Chalmers och inom Göte-­‐
borg har idén om Campus Näckrosen växt fram. Fysiskt innebär detta att Universitetsbiblioteket och de Konstnärliga och Humanistiska fakulteterna samlas och förtätas inom ett gemensamt campus. Det geografiska läget mellan Götaplatsen och Korsvägen fyller ett tomrum och binder samman flera hu-­‐
vudstråk i staden; Kungsportsavenyn/Götaplatsen med kulturinstitutioner, nära anknytning till Chal-­‐
mers och Skånegatan/Korsvägen med internationella organisationer och den nya Västlänken för reg-­‐
ionala järnvägspendlar och förbindelse till Landvetter flygplats. Näckrosen blir ett stort sammanhängande campusområde med ca 1000 anställda och 5000 studen-­‐
ter. Områdets gränssnitt ger universitetet tydliga entréer mot staden. Ett nybygge mellan Artisten och Stadsteatern bidrar till att befolka Götaplatsen och annonserar stråket över campus till Korsvä-­‐
gen. Nybyggen mellan Hovrätten och UB och mot Korsvägen utgör campus nya nav och kan samman-­‐
koppla AkademinValand/HDK mot Korsvägen och Västlänkens nya tågstation. Nybyggen mot Korsvä-­‐
gen kan utföras höga och ger plats för andra verksamheter inom GU och Chalmers och för kommersi-­‐
ella organisationer och verksamheter och medger samlokalisering av därtill kanske 1000 anställda i ett nära anknutet organisations-­‐ och näringsliv, tillsammans en veritabel kulturell smältdegel med stark positiv kulturpåverkan av omkringliggande stadsdelar, influensområdet. 1.3 Den Konstnärliga Fakulteten Fakulteten är organiserad i tre institutioner; Högskolan för Scen och Musik, HSM, Högskolan för De-­‐
sign och Konsthantverk, HDK samt Akademin Valand. Det är en stor fakultet planerad för ca 400 an-­‐
ställda och 2500 studenter/doktorander. Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Telefon: 031- 771 71 70 (-71)
E-post: förnamn.efternamn@lanark.se
www.lanark.se
Org nr: 556201-3176
Lanark AB
Status: Utkast 05
Campus Näckrosen
Program utgående från Den Konstnärliga Fakulteten
Sida 3 (13)
Datum: 2013-02-26
Fakulteten står stark i de traditionella konstformerna samtidigt som nya och gränsöverskridande konstformer och tekniker växer fram. Bild är idag digital, bildkonst kombineras med musik, scendekor utförs digitalt projicerad, litterär gestaltning kombineras med scenkonst, dans etc. Traditionellt upp-­‐
delade funktionslokaler behöver därför ersättas av generellt uppbyggda och utrustade basloka-­‐
ler/hallar för flexibelt utnyttjande. 1.4 Lokalstruktur, allmänt Campusområdet skall vara vackert utformat, husen stimulerande och generöst dimensionerade. Om-­‐
rådets huvudstråk, in från Götaplatsen, upp från Korsvägen, in från Carlanderplatsen/Johanneberg skall präglas av lockande och stimulerande levande händelser; utställningar, konserter, uppträdan-­‐
den, café-­‐ och restaurangservering etc… Lokaldispositionen skall organiseras så att studiehallar och utställningshallar bildar lokala samlings-­‐
punkter präglade av öppenhet och offentlighet till campusområdets huvudkommunikation medan ateljéerna växlar till ett inre kommunikationssammanhang med slutenhet för arbetskoncentration. Som bas i tillvaron organiseras institutionsvis samlade kollegieutrymmen för lärare/forskare och atel-­‐
jéer för studenter/doktorander. För kandidatutbildningarna inom Valand och HDK kan dessa ateljéer utföras gemensamt för 3p, även möjligt som skärmuppdelade landskap, för masterutbildningarna utförs ateljéerna personliga. För projekt och gästforskare utförs särskilda projektateljéer. För ”kom-­‐
promisslösa” verksamheter anordnas särskilda utrymmen för att säkerställa karaktärens egenart och kvalitet. Så långt möjligt utförs bashallar, byggtekniskt och akustiskt robust uppbyggda och anslutna med VA för flexibelt utnyttjande. Teoriundervisning samlas i gemensamma föreläsningssalar/seminarierum/grupprum men kan även ske i bashallarna. Gemensamma eller större föreläsningar samlas centralt inom fakultetsområdet eller inom campusområdet, förslagsvis då i anknytning till Universitetsbiblioteket. För att säkerställa effektivitet och ekonomi skall gemensamma kursavsnitt så långt möjligt planeras över institutions-­‐ och fakultetsgränser och lokalerna vara fakultetsgemensamt schemalagda och in-­‐
ternt debiterbara per utnyttjad tidsenhet. Större föreläsningar skall då motsvarande vara cam-­‐
pus/universitetsgemensamt schemalagda och föreläsningssalarna delat debiterbara per utnyttjad tidsenhet. På motsvarande sätt organiseras central service och teknik så långt möjligt campusgemensamt. Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Telefon: 031- 771 71 70 (-71)
E-post: förnamn.efternamn@lanark.se
www.lanark.se
Org nr: 556201-3176
Lanark AB
Status: Utkast 05
Campus Näckrosen
Program utgående från Den Konstnärliga Fakulteten
Sida 4 (13)
Datum: 2013-02-26
VERKSAMHET OCH ORGANISATION 2.
AKADEMIN VALAND Akademin Valand har idag verksamhet i kvarteret vid Vasagatan och på Viktoriagatan och bedriver utbildning och forskning inom Fri Konst, Film, Foto och Litterär Gestaltning. Institutionen har gemensam stödverksamhet för specialiserade verkstäder, tekniker, infra-­‐
struktur och omfattande offentlig verksamhet i form av utställningar, konferenser, semi-­‐
narier, filmvisningar, uppträdanden, uppläsningar etc. såväl i egna lokaler som externt. Ökad flexibilitet, mobilitet och anpassning till globala och virtuella verkligheter kommer att prägla de framtida lokalbehoven för alla ämnen i Akademin Valand. Mediespecifika verkstäder kommer att visa en mer splittrad tendens där vissa kommer att ses som mer anakronistiska (t.ex. klassisk skulptur, studiofilmning/fotografering) samtidigt som intresset för vissa hantverk kommer att fördjupas (bygg och konstruktionsteknik, sce-­‐
niska hantverk). 2.1
Institutionskansli 2.1.1
VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND Samlad administration för en självständigt fungerande institution. Institutionskansliet hand-­‐
lägger samtlig intern verksamhet och rapporterar till fakultetskansliet. 2.1.2
Administration: Personer: 14 Helårsekvivalenter: 12 2.1.3
Service: Personer: 8 Helårsekvivalenter: 7 2.2
Kollegiet för Fri Konst 2.2.1
VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND Fri Konst bedriver utbildning och forskning i föreläsningssalar, projektsalar, verkstäder och individuella ateljéer och forskningsrum samt har en omfattande publik verksamhet som framförallt sker i gallerilokaler. Verksamheten söker samband med Korsvägen och flödet kring den nya järnvägsstationen. 2.2.2
Studenter: Personer: 200 Helårsekvivalenter: 125 2.2.3
Doktorander: Personer: 2 Helårsekvivalenter: 2 2.2.4
Lärare/forskare: Personer: 19 Helårsekvivalenter: 10 2.3
Kollegiet för Film 2.3.1
VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND Film bedriver utbildning och forskning i föreläsningssalar, projektsalar, verkstäder och indi-­‐
viduella arbets-­‐ och forskningsrum samt har en omfattande publik verksamhet som fram-­‐
förallt sker i biografliknande miljöer och som seminarieform. 2.3.2
Studenter: Personer: 40 Helårsekvivalenter: 35 2.3.3
Doktorander: Personer: 2 Helårsekvivalenter: 2 2.3.4
Lärare/forskare: Personer: 11 Helårsekvivalenter: 6 Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Telefon: 031- 771 71 70 (-71)
E-post: förnamn.efternamn@lanark.se
www.lanark.se
Org nr: 556201-3176
Lanark AB
Status: Utkast 05
Campus Näckrosen
Program utgående från Den Konstnärliga Fakulteten
Sida 5 (13)
Datum: 2013-02-26
2.4
2.4.1
2.4.2
2.4.3
2.4.4
2.5
2.5.1
2.5.2
2.5.3
2.5.4
Kollegiet för Foto VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND Foto bedriver utbildning och forskning i föreläsningssalar, projektsalar, verkstäder och forskningsrum samt har en omfattande publik verksamhet som framförallt sker i galleriloka-­‐
ler. Studenter: Personer: 200 Helårsekvivalenter: 130 Doktorander: Personer: 3 Helårsekvivalenter: 3 Lärare/forskare: Personer: 14 Helårsekvivalenter: 7 Kollegiet för Litterär gestaltning VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND Litterär Gestaltning bedriver utbildning och forskning i föreläsningssalar, projektsalar och forskningsrum samt har en viss publik verksamhet som framförallt sker i föreläsningsrum. Studenter: Personer: 35 Helårsekvivalenter: 20 Doktorander: Personer: 2 Helårsekvivalenter: 2 Lärare/forskare: Personer: 9 Helårsekvivalenter: 5 Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Telefon: 031- 771 71 70 (-71)
E-post: förnamn.efternamn@lanark.se
www.lanark.se
Org nr: 556201-3176
Lanark AB
Status: Utkast 05
Campus Näckrosen
Program utgående från Den Konstnärliga Fakulteten
Sida 6 (13)
Datum: 2013-02-26
3.
3.1
3.1.1
3.1.2
3.1.3
3.2
3.2.1
3.2.2
3.2.3
3.2.4
3.3
3.3.1
3.3.2
3.3.3
3.3.4
3.4
3.4.1
3.4.2
3.4.3
3.4.4
HÖGSKOLAN FÖR DESIGN OCH KONSTHANTVERK Institutionskansli VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND Samlad administration för en självständigt fungerande institution. Institutionskansliet hand-­‐
lägger samtlig intern verksamhet och rapporterar till fakultetskansliet. Administration: Personer: 15 Helårsekvivalenter: 15 Service: Personer: 10 Helårsekvivalenter: 10 Kollegiet för Konsthantverk VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND …Text… Studenter: Personer: 60 Doktorander: Personer: 1 Lärare/forskare: Personer: 12 Kollegiet för Design VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND …Text… Studenter: Personer: 250 Doktorander: Personer: 2 Lärare/forskare: Personer: 30 Kollegiet för Bild-­‐ och Slöjdlärarutbildning VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND …Text… Studenter: Personer: 50 Doktorander: Personer: 1 Lärare/forskare: Personer: 14 Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Helårsekvivalenter: Helårsekvivalenter: Helårsekvivalenter: 50 1 12 Helårsekvivalenter: Helårsekvivalenter: Helårsekvivalenter: 225 2 25 Helårsekvivalenter: Helårsekvivalenter: Helårsekvivalenter: 50 1 14 Telefon: 031- 771 71 70 (-71)
E-post: förnamn.efternamn@lanark.se
www.lanark.se
Org nr: 556201-3176
Lanark AB
Status: Utkast 05
Campus Näckrosen
Program utgående från Den Konstnärliga Fakulteten
Sida 7 (13)
Datum: 2013-02-26
4.
4.1
4.1.1
4.1.2
4.1.3
4.2
4.2.1
HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK Institutionskansli VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND Högskolan för scen och musik finns i huset Artisten i centrala Göteborg och är den största av institutionerna inom den Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Högskolan har en för Sverige unik bredd: här utbildas komponister, musikalartister, musiker med inriktning på improvisation, kyrkomusik, klassisk musik och världsmusik, lärare i musik, och teater samt operasångare, performanceartister och skådespelare. Dryga 600 studenter finns på grund-­‐ och avancerad nivå; dessutom ett femtontal doktorander. Närmare 150 lä-­‐
rare och forskare är anställda. Förutom utbildning, utvecklingsarbete och forskning har Högskolan för scen och musik liv-­‐
liga kontakter med det omgivande samhället. Högskolans offentliga säsongsprogram omfat-­‐
tar årligen närmare 200 evenemang som huvudsakligen äger rum i huset Artisten kvällstid och många helger. Skolan anordnar och deltar i festivaler, symposier och konferenser i samarbete med andra delar av universitetet samt med kulturinstitutioner i och utanför Gö-­‐
teborg. En stor del av utbildningarna är teknikintensiva och HSM har därför en stab av spe-­‐
cialiserade tekniker inom ljud-­‐ ljus-­‐ och scenteknik samt kostym. Dessa har också en tydlig pedagogisk roll inom utbildningarna. Administration: Personer: 24 Helårsekvivalenter: 20 Service: Personer: 13 Helårsekvivalenter: 11 Kollegiet för Dramatisk gestaltning för scen och film VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND Skådespelarutbildningen har på senare tid utvecklats till att bygga på studenternas själv-­‐
ständiga arbete, egna initiativ och med betoning på vikten av att göra egna medvetna val. Utbildningen har också ett nära samarbete med musikal-­‐ och operautbildningen på skolan och med filmregiutbildningen vid Göteborgs universitet. Även andra samarbeten görs i huset, som gemensamma seminarier, att musiker medverkar i en teaterproduktion, eller att skådespelarna är med i en konsert. Samarbeten med teatrar, andra teaterutbildningar och övriga branschen är också en stor del av utbildningens verk-­‐
samhet och många gästpedagoger kommer från dessa områden. Masterutbildningen i teater, fördjupat skådespeleri, är en tvåårig utbildning på heltid och består av fyra delar. Största delen i utbildningen är ett självständigt reflekterande arbete (examensarbete) där studenten genomför sitt eget projekt utifrån en specifik frågeställ-­‐
ning/undersökning. I arbetet med det egna projektet ges stöd genom handledning och se-­‐
minarier. Den andra delen utgörs av gemensamma kurser för mastersstudenterna inom området teater, där viss undervisning också sker i samarbete med masterutbildningen i mu-­‐
sikdramatik och med masterutbildningen på Filmhögskolan. Contemporary Performative Arts är en masterutbildning som riktar sig till yrkesverksamma konstnärer med omfattande erfarenhet från fältet inom områdena fysisk gestaltning, dans-­‐
film och/eller ljudkonst inom det performativa området. Studenten söker till utbildningen med ett projekt – ett eget arbete – en frågeställning han/hon vill undersöka och genomföra under sina två studieår, inom fältet Contemporary Performative Arts, och riktar sig till den med ett konstnärligt kommunikationsbehov utanför institutionen och mot det offentliga rummet – samhället. Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Telefon: 031- 771 71 70 (-71)
E-post: förnamn.efternamn@lanark.se
www.lanark.se
Org nr: 556201-3176
Lanark AB
Status: Utkast 05
Campus Näckrosen
Program utgående från Den Konstnärliga Fakulteten
Sida 8 (13)
Datum: 2013-02-26
4.2.2
4.2.3
4.2.4
4.3
4.3.1
4.3.2
4.3.3
4.3.4
Trend Redan idag är de större lokalerna för scenisk gestaltning hårt belastade och behovet finns av fler, större, scenkonstlokaler med flexibel gradäng, rejäl takhöjd, orkesterdike etc. ( se också under kollegiet för musikdramatik). För de utbildningar som senast etablerats, likväl som för en tänkt framtida utveckling ser vi vid sidan av dessa större lokaler också behovet av flera mindre ”projektrum” eller digitalstudios som med fördel kan sambrukas av fler ut-­‐
bildningar. Då en stor del av framförallt masterutbildningarna bygger på eget skapande ser vi dessutom ett ökande behov av verkstads-­‐ / ateljéutrymmen där studenterna kan arbeta. Studenter: Personer: 33 Helårsekvivalenter: 33 Doktorander: Personer: 2 Helårsekvivalenter: 2 Lärare/forskare: Personer: 10 Helårsekvivalenter: 7 Kollegiet för Estetisk uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap (inkl. danslärareutbildning) VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND Utbildningen Lärare i ämnet teater med annat ämne riktar sig främst mot arbete i gymna-­‐
sieskolan och de teaterkurser som finns inom det estetiska programmet, programfördjup-­‐
ningar inom övriga program och i kurser inom individuellt val. Utbildningen har som syfte att ge en bred och gedigen kunskap om läraryrket med ut-­‐
gångspunkt i ämnet teater och är naturligtvis användbar i flera undervisningsmiljöer, t ex kommunal kulturskola eller folkhögskola. Ämnet teater kombineras med ett annat skolämne. I utbildningen ingår också en gemen-­‐
sam del för alla lärarstudenter, den s.k. utbildningsvetenskapliga kärnan, och du har praktik (VFU) under motsvarande en termin. Den sammanlagda studietiden är fem år. Studierna inom ämnet ger kunskaper om teaterns olika uttrycksformer, utvecklar studen-­‐
tens ledaregenskaper och behandlar den ämnesdidaktiska kompetens som behövs i den framtida yrkesrollen. Fokus i delkurserna ligger på att utveckla egna gestaltande färdigheter i syfte att kunna förebilda och entusiasmera de kommande eleverna. Detta kollegium har även ansvar för många kortare kurser med estetisk inriktning inom lä-­‐
rarutbildningarna. Trend Inom kollegiet har nyligen startats utbildning för teaterlärare och en ansökan om att starta utbildning för danslärare kommer att behandlas i höst, för en tänkt utbildningsstart 2014. Bägge dessa utbildningar medför ett ökat behov av större lokaler, såsom ”Black boxes” och teaterlokaler. Detta har också sin grund i att mer och mer undervisning numera sker i semi-­‐
narie-­‐ och workshopform och med mindre inslag av ”1 till 1-­‐undervisning”. En annan trend är att en ökande del av undervisningen sker i form av distansutbildning vilket kommer att kräva fler både större och mindre salar utrustade med teknik för distansundervisning och streaming. Studenter: Personer: 163 Helårsekvivalenter: 70 Doktorander: Personer: 4 Helårsekvivalenter: 4 Lärare/forskare: Personer: 16 Helårsekvivalenter: 7 Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Telefon: 031- 771 71 70 (-71)
E-post: förnamn.efternamn@lanark.se
www.lanark.se
Org nr: 556201-3176
Lanark AB
Status: Utkast 05
Campus Näckrosen
Program utgående från Den Konstnärliga Fakulteten
Sida 9 (13)
Datum: 2013-02-26
4.4
4.4.1
Kollegiet för Improvisation och världsmusik VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND Inom kollegiet bedrivs utbildning inom två discipliner: Musikerutbildning med inriktning improvisation ges för samtliga instrument. Utbildningen bedrivs på kandidat-­‐ och mastersnivå. Improvisationsutbildningen är en av de verkligt internationella utbildningarna på Högskolan för scen och musik med sina många utbytesstudenter och mastersstudenter från andra län-­‐
der. De flesta lärarna är också verksamma i det internationella musiklivet. Utbildningens mål är att utveckla och inspirera det personliga konstnärskapet och estetiken hos studenten, och ge de förutsättningar som krävs för att få en stark identitet i dagens musikbransch. För att göra detta vilar kurserna på tre ben: musikern, kompositören och entreprenören. Världsmusikutbildningen är en utbildning för musiker med bakgrund i folkmusik, världsmu-­‐
sik eller icke västerländsk konstmusik, t.ex. klassisk arabisk musik eller indisk konstmusik, och bedrivs på kandidat-­‐ och mastersnivå. En stor del av utbildningen handlar om att arbeta i ensembler och projekt som innebär möten med musiker från andra musikaliska bakgrun-­‐
der, där spännvidden rör sig mellan allt från nordisk folkmusik till indisk konstmusik. Många länder saknar egen utbildning i landets egen folkmusik. Utbildningen i Göteborg fyll-­‐
ler därför en unik funktion. Idag är det en internationellt känd och etablerad utbildning med sökande från hela världen. I klasserna just nu finns studenter från bland annat Kina, Pales-­‐
tina, Iran, Norge, Estland och Finland. Trend För dessa utbildningar syns trenden att graden av ”elektrifiering” ökar vilket innebär ett ökat behov av salar för el-­‐ensemble. Breddad rekrytering och att studenterna söker nya uttrycksformer gör att det inte räcker med ett trumset och förstärkare för bas och gitarr i rummen. Det behöver förmodligen också finnas möjligheter till sam-­‐
verkan med dans, foto och film när ett nytt campus för studenter inom olika konst-­‐
former närmare varandra. 4.4.2
4.4.3
4.4.4
4.5
4.5.1
Studenter: Doktorander: Lärare/forskare: Personer: Personer: Personer: 61 0 13 Helårsekvivalenter: Helårsekvivalenter: Helårsekvivalenter: 61 0 7 Kollegiet för Komposition, musikteori och musikhistoria VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND Komposition kan studeras på flera nivåer vid Högskolan för scen och musik och med flera inriktningar: Instrumentalkomposition, elektronisk komposition och ljudkonst. Masterut-­‐
bildningen är bred. För närvarande finns också flera forskarstudenter med komposition som ämnesområde. Det internationella inslaget är starkt liksom samarbetet med institutioner och grupper utan-­‐
för högskolan. Kompositionsprogrammet driver årligen ett 15-­‐tal projekt mot professionella orkestrar, soloartister, utställningar och offentliga institutioner och svarar också varje år för Sirénfestivalen, i samarbete med studenter från andra konstnärliga utbildningar i Göteborg. En viktig miljö-­‐ och teknikförutsättning för att utveckla varje students specifika behov är Lindbladstudion, såväl genom sitt högteknologiska som genom sitt konstnärliga innehåll. Inom denna avdelning befinner sig också kompositionsstudenternas egna rum med arbets-­‐
stationer och i direkt närhet till ett flertal studior. Hösten 2013 startas inom kollegiet en ny konstnärlig kandidatutbildning i musik-­‐ och ljudproduktion. Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Telefon: 031- 771 71 70 (-71)
E-post: förnamn.efternamn@lanark.se
www.lanark.se
Org nr: 556201-3176
Lanark AB
Status: Utkast 05
Campus Näckrosen
Program utgående från Den Konstnärliga Fakulteten
Sida 10 (13)
Datum: 2013-02-26
4.5.2
4.5.3
4.5.4
4.6
4.6.1
4.6.2
4.6.3
4.6.4
Teknik i dag är inte bara ett verktyg för att skapa musik och ljud. Studion blir i någon form mer ett instrument än en samling tekniska apparater. Det är grunden för den nya musiker-­‐
utbildningen i musik-­‐ och ljudproduktion, som fokuserar på såväl konstnärlig som teknisk kunskap med både teori och praktik. Utbildningen förbereder studenten för en framtid inom den nationella och internationella musik-­‐ och ljudbranschen genom att vidareutveckla de konstnärliga drivkrafterna, tillsammans med de tekniska kunskaperna och det personliga uttrycket. Till kollegiet hör också kandidatutbildningen i musik och ljudproduktion med in-­‐
dividuell inriktning samt masterutbildning i musikteori. Trend Inom kollegiet ser vi i och med inrättandet av kandidatprogrammet i musik-­‐ och ljudpro-­‐
duktion och utvecklingen av mastersprogrammet i komposition, mot elektronmusik och ljudkonst, att behovet av mindre digitalstudios med ljudteknikutrustning ökar. Det gäller också behovet av verkstäder/studios med möjlighet till våt-­‐ och hetarbeten. En samordning med liknande lokaler och utrustning på de andra institutionerna skulle vara ändamålsenligt på sikt. Studenter: Personer: 31 Helårsekvivalenter: 31 Doktorander: Personer: 2 Helårsekvivalenter: 2 Lärare/forskare: Personer: 16 Helårsekvivalenter: 9 Kollegiet för Klassisk musik VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND Inom kollegiet utbildas instrumentalister för det allmänna musiklivet: orkestrar av olika slag, länsmusikensembler, frilansverksamhet mm. Grundutbildningen sker med inriktning på kammarmusik-­‐ eller orkesterprofil. Inom ramen för huvudämnet ingår också ensemble-­‐
spel med kammarorkester, blåsensemble, slagverksensemble och ensemble för ny musik som alla resulterar i regelbundna konsertframträdande. Symfoniorkesterspel sker i samver-­‐
kan med masterutbildningen i orkesterspel, University of Gothenburg Symphony Orchestra. Under den tvååriga masterutbildningen i orkesterspel genomförs årligen nio stora orkester-­‐
projekt som mynnar ut i konserter, i konsertsalen på HSM, i musikteatern som samarbete med operautbildningen såväl som på turné . Undervisningen bedrivs på engelska och stu-­‐
denterna representerar för ögonblicket 14 olika nationaliteter. Mest representerade är stu-­‐
denter från Sverige följt av Spanien och England. De mest långväga kommer från Mongoliet och Japan. Trend Genom det breddade uppdrag som University of Gothenburg Symphony Orchestra har fått, tillsammans med ett ökande antal sökande, ser vi här ett behov av fler övningslokaler för orkestern. Detta innefattar dels ett antal mindre och mellanstora salar för stämrepetitioner, dels större konsertlokaler för tuttirep och konserter men också en ny konsertsal för åtta or-­‐
kesterkonserter varje år eftersom antalet musiker i flera verk nu med nöd och näppe ryms i nuvarande konsertlokal. Dessa lokaler bör kunna sambrukas med andra aktörer både inom och utom GU. Studenter: Personer: 116 Helårsekvivalenter: 116 Doktorander: Personer: 1 Helårsekvivalenter: 1 Lärare/forskare: Personer: 29 Helårsekvivalenter: 13 Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Telefon: 031- 771 71 70 (-71)
E-post: förnamn.efternamn@lanark.se
www.lanark.se
Org nr: 556201-3176
Lanark AB
Status: Utkast 05
Campus Näckrosen
Program utgående från Den Konstnärliga Fakulteten
Sida 11 (13)
Datum: 2013-02-26
4.7
4.7.1
Kollegiet för Kör, klaver och kyrkomusik VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND Kyrkomusikutbildningen vid Högskolan för scen och musik finns på flera nivåer -­‐ från kan-­‐
torsutbildning via kandidatutbildning i kyrkomusik och masterutbildning till forskarutbild-­‐
ning. Forskning bedrivs även vid Göteborg Organ Art Center (GOArt) som fr.o.m. 1 juli 2011 utgör en del av högskolan. Till läsåret 2013/2014 antas inga nya studenter då en helt ny utbildning är under planering. En masterutbildning ges för studenter som vill fortsätta studera orgel, för att arbeta som solist och/eller kammarmusiker på orgel och relaterade klaverinstrument. Det kan handla om såväl interpretation som improvisation, undervisning på högre nivå, verksamhet inom Svenska kyrkan och andra trossamfund (kyrkomusikexamen avancerad nivå) och/eller forskning inom orgel och relaterade klaverinstrument. Utbildningen ges på engelska. Göteborg har på senare år blivit en orgelstad som räknas även internationellt. Den nord-­‐
tyska barockorgeln i Örgryte Nya Kyrka, den nyrenoverade tyskromantiska orgeln i Vasakyr-­‐
kan och den fransksymfoniska orgeln på HSM är några exempel på instrument som studen-­‐
terna använder under utbildningen. Trend En ny kandidatutbildning i kyrkomusik lanseras med start 2014. En ny masterutbild-­‐
ning i kördirigering planeras för 2014 och eventuellt blir det en ny master i en-­‐
sembleledning, dock tidigast 2015. För dessa utbildningar kommer att krävas ett ökat mått av samverkan, där behovet främst finns av större lokaler som kan rymma körer och större ensembler, men mycket av denna verksamhet kan också förväntas bli förlagd utanför skolan. 4.7.2
4.7.3
4.7.4
4.8
4.8.1
Studenter: Doktorander: Lärare/forskare: Personer: Personer: Personer: 24 0 9 Helårsekvivalenter: Helårsekvivalenter: Helårsekvivalenter: 24 0 7 Kollegiet för Musikdramatisk gestaltning VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND Inom kollegiet bedrivs utbildning inom opera och musikal. Operautbildningen består dels av en kandidatutbildning på 3 år, dels av en masterutbild-­‐
ning i musikdramatik. Operautbildningen på Högskolan för scen och musik har ett nära samarbete med både musikal-­‐ och skådespelarutbildningarna samt med musikerutbildning-­‐
arna. Tillsammans med masterutbildningen i orkesterspel gör operastudenterna varje läsår en eller flera fullskaliga operaproduktioner. Musikalutbildningen vid Högskolan för scen och musik är den enda i sitt slag på högskole-­‐
nivå i Skandinavien. Den treåriga kandidatutbildningen har funnits sedan början av 90-­‐talet och bedrivs på heltid. En termins praktik på någon teater i Sverige eller utomlands ingår. Masterutbildningen i musikdramatik erbjuder individuell coachning i såväl vokal som dra-­‐
matisk och fysisk gestaltning med syfte att utveckla kvaliteten och den egna originaliteten som artist. Fokus ligger också på att förfina den musikaliska interpretationen med hjälp av erfarna instuderare och dirigenter. Undervisningen anpassas efter individuella behov för att förädla artistens unika egenskaper. Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Telefon: 031- 771 71 70 (-71)
E-post: förnamn.efternamn@lanark.se
www.lanark.se
Org nr: 556201-3176
Lanark AB
Status: Utkast 05
Campus Näckrosen
Program utgående från Den Konstnärliga Fakulteten
Sida 12 (13)
Datum: 2013-02-26
4.8.2
4.8.3
4.8.4
4.9
4.9.1
4.9.2
4.9.3
4.9.4
Det sceniska området förfogar gemensamt över två teatrar, varav en musikteater, fem tea-­‐
terstudior, två dans-­‐ och rörelsesalar samt ett antal sång-­‐ och instuderingsrum. Trend Kollegiet behöver framför allt nya lokaler för uppspel av slutproduktioner av opera-­‐ och musikalproduktioner (se också kollegiet för dramatisk gestaltning och klassisk musik). En sådan scen skulle med fördel kunna kombineras med events i regi av Svenska mässan och större samlingar för hela Göteborgs universitet som doktorspromotionshögtiden och den gemensamma professorsinstallationen. Studenter: Personer: 35 Helårsekvivalenter: 34 Doktorander: Personer: 0 Helårsekvivalenter: 0 Lärare/forskare: Personer: 15 Helårsekvivalenter: 7 Kollegiet för Musikpedagogik VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND Högskolan för scen och musik utbildar lärare i musik för grundskola och gymnasium. Inriktningarna Musik och Estetisk verksamhet är till för den som vill bli lärare i musik. Under utbildningen kan olika inriktningar och kurser för arbete i grundskola och gymnasium och/eller för arbete inom frivillig undervisning som t ex kommunal kulturskola kombineras. Trend Kollegiets verksamhet har minskat men har ett allt större behov av grupprum jämfört med tidigare. Studenter: Personer: 65 Helårsekvivalenter: 65 Doktorander: Personer: 1 Helårsekvivalenter: 1 Lärare/forskare: Personer: 12 Helårsekvivalenter: 12 Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Telefon: 031- 771 71 70 (-71)
E-post: förnamn.efternamn@lanark.se
www.lanark.se
Org nr: 556201-3176
Lanark AB
Status: Utkast 05
Campus Näckrosen
Program utgående från Den Konstnärliga Fakulteten
Sida 13 (13)
Datum: 2013-02-26
5.
5.1
5.1.1
5.1.2
5.1.3
6.
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
5.6.1
5.6.2
5.6.3
FAKULTETSKANSLI Fakultetskansli VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND Central fakultetsadministration för självständigt fungerande institutioner. Administration: Personer: 15 Helårsekvivalenter: Service: Personer: 3 Helårsekvivalenter: 15 3 LOKALPROGRAM Akademin Valand HDK HSM Fakultetskansli Fakultetsgemensamt Campusgemensamt Mellan KFN/HFN/UB Inom GU/Chalmers Inom VG-­‐region/Sverige/internationellt Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Telefon: 031- 771 71 70 (-71)
E-post: förnamn.efternamn@lanark.se
www.lanark.se
Org nr: 556201-3176
CAMPUS NÄCKROSEN
Lanark AB
Status: Utkast 06
Datum: 2013-03-31
1 (14)
GÖTEBORGS UNIVERSITET
CAMPUS NÄCKROSEN
LOKALPROGRAM
DEN KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN
LOKALPROGRAM:
SVÄLLFAKTOR:
PLANERAD FÖRHYRD YTA:
25%
Förändring jämfört med nuläge:
LOKALPROGRAM, ÖVRIGT
TILLKOMMANDE GU/CHALMERS
KOMMERSIELLA LOKALER
Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
c:a
c:a
26362
6591
32953
m2
-4198
m2
5970
50000
m2
m2
m2
m2
Mobil: 0705- 24 04 40
Tel: 031- 771 71 70 (-71)
önskemål
önskemål
www. lanark.se
Org nr: 556436-8545
CAMPUS NÄCKROSEN
Lanark AB
Status: Utkast 06
Datum: 2013-03-31
2 (14)
FAKULTET CENTRALT
ADMINISTRATION
Rum
Dekan
Prodekan, kanslichef, ekonom, personal, informatör
Sekreterare
Utbildningsledare, forskningssekreterare
Forskarskolan, 2p
Administratörer, övriga
Printerrum, Arkiv, Förråd
Personalrum
Konferensrum
STUDENTEXPEDITIONER
Rum
Studentexpedition
Kontor
Printerrum
Förråd
Pers
Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2
1
20
5
12
3
10
2
10
1
15
2
15
3
15
20
1
40
20
1
40
1
1
1
1
2
2
Pers
2
2
Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2
1
15
1
15
1
15
1
15
KFN CENTRALT, SUMMA:
Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Anmärkning
20
60
30
20
15
30
45
40
40
300
Anmärkning
15 kan ligga campus centralt
15
15
15
60
360
Mobil: 0705- 24 04 40
Tel: 031- 771 71 70 (-71)
www. lanark.se
Org nr: 556436-8545
CAMPUS NÄCKROSEN
Lanark AB
Status: Utkast 06
Datum: 2013-03-31
3 (14)
HSM CENTRALT
ADMINISTRATION
Rum
Kontor
Kontor
Personalrum
Kopiering
Konferensrum
SERVICE
Rum
Vaktmästare
Kontor
Lokalvård
Kontor
BIBLIOTEK, MUSIKVETENSKAP
Rum
Bibliotek
Kontor
PUBLIKA LOKALER
Rum
Sjöströmsalen
Kringutrymmen
Lindgrensalen
Jacobssonteatern
Kringutrymmen
Ohlinsalen
ENTRÉ, CAFÉ
Rum
Entrehall
Studentcafé
Kök
Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Pers
Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2
2
20
40
13
12
156
1
40
40
1
20
20
15
1
30
0
30
286
2
1
30
Pers
Antal Ljus M2
Mörk M2
S:a M2
Antal Ljus M2
Mörk M2
S:a M2
Pers
Antal Ljus M2
Mörk M2
S:a M2
Antal Ljus M2
Mörk M2
Mobil: 0705- 24 04 40
Tel: 031- 771 71 70 (-71)
S:a M2
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
Anmärkning
300 befintligt
80 befintligt
380
Anmärkning
325
115
210
260
100
180
1190
Pers
befintligt
Anmärkning
250
60
120
30
460
Pers
Anmärkning
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
Anmärkning
400 befintligt
150 befintligt
75 befintligt
625
www. lanark.se
Org nr: 556436-8545
CAMPUS NÄCKROSEN
Lanark AB
Status: Utkast 06
STUDENTUPPEHÅLL
Rum
Plan A3
Plan A5
Plan C2
Plan C5
Plan C7
Korridor B
Korridor C
FÖRELÄSNINGSSALAR
Rum
Lingsalen
UNDERVISNING/ÖVNING
Rum
Plan 2
Plan 3
Plan 5
Plan 6
Plan 7
VERKSTÄDER
Rum
Dekorverkstad
Kontor
Förråd, rekvisita, instrument
GoArt
Pers
Antal Ljus M2
Mörk M2
S:a M2
Anmärkning
350
350
30
30
30
180
800
1770
Pers
Antal Ljus M2
Mörk M2
S:a M2
Pers
Antal Ljus M2
Mörk M2
S:a M2
Pers
Antal Ljus M2
Mörk M2
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
Anmärkning
100 befintligt
100
Anmärkning
600
1000
1200
600
550
3950
S:a M2
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
Anmärkning
270
40
400
240
950
HSM CENTRALT, SUMMA:
Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Datum: 2013-03-31
4 (14)
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
9711
Mobil: 0705- 24 04 40
Tel: 031- 771 71 70 (-71)
www. lanark.se
Org nr: 556436-8545
CAMPUS NÄCKROSEN
Lanark AB
Status: Utkast 06
Datum: 2013-03-31
5 (14)
KOLLEGIER
KOLLEGIER
Rum
Dramatisk gestaltning för scen och film
Pers
Estetiska uttrycksformer inriktning utbildningsvetenskap
Improvisiation och världsmusik
Komposition, musikteori och musikhistoria
(inkl Konstnärlig kandidatutbildning i Musik- och ljudproduktion)
Klassisk musik
Kör, klaver och kyrkomusik
Musikdramatisk gestaltning
Musikpedagogik
GoArt
GARAGE
Rum
Garage
Pers
Antal Ljus M2 Mörk M2
4
12
1
30
6
12
1
30
3
12
6
30
6
12
7
30
4
12
3
30
2
12
2
30
4
12
1
30
6
12
0
30
3
12
2
30
S:a M2
Antal Ljus M2
S:a M2
Anmärkning
1350 befintligt
1350
Mörk M2
SUMMA BEFINTLIGT
Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
48
30
72
30
36
180
72
210
48
90
24
60
48
30
72
0
36
60
1146
Anmärkning
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
befintligt
flyttat
flyttat
12207
Mobil: 0705- 24 04 40
Tel: 031- 771 71 70 (-71)
www. lanark.se
Org nr: 556436-8545
CAMPUS NÄCKROSEN
Lanark AB
Status: Utkast 06
HSM TILLKOMMANDE BEHOV
Rum
Lärararbetsplatser
Konferensrum
Seminarierum
Pers
4
20
15
Antal Ljus M2 Mörk M2
5
20
1
40
1
30
Loger till befintliga teatrar
Förråd rekvisita
Förråd kostym
Förråd möbel
Förråd instrument
Förråd övrigt
4
1
1
1
2
5
Ensemblerum
Dansstudio
BlackBox studio
Projektstudio, ljud och bild
2
1
2
6
50
150
Verkstad
1
100
Effektivisering inom nuvarande kommunikationsytor
Omdisposition del/hela Garage
S:a M2
Anmärkning
100 tillkommande
40 tillkommande
30 tillkommande
30
60
100
100
100
30
120
60
100
100
200
150
tillkommande
tillkommande
100
15
100
150
200
90
tillkommande
tillkommande
tillkommande
tillkommande
tillkommande
tillkommande
tillkommande
tillkommande
100 tillkommande
1540
-1540 Ny lösning för P-platser
-1540
HSM TOTALT
Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Datum: 2013-03-31
6 (14)
12207 Oförändrat
Mobil: 0705- 24 04 40
Tel: 031- 771 71 70 (-71)
www. lanark.se
Org nr: 556436-8545
CAMPUS NÄCKROSEN
Lanark AB
Status: Utkast 06
Datum: 2013-03-31
7 (14)
AKADEMIN VALAND OCH HDK, CENTRALT
ENTRÉ, CAFÉ
Rum
Entrehall
Galleri/Projekthall
Studentcafé med kök
Pers Antal Ljus M2 Mörk M2
50
1
50
50
1
100
50
1
100
S:a M2
PUBLIKA LOKALER
Rum
Galleri med foajé
Biograf med foajé
Pers Antal Ljus M2 Mörk M2
75
1
150
75
1
150
S:a M2
FÖRELÄSNINGSSALAR
Rum
Föreläsning
Seminarierum
Grupprum
Pers Antal Ljus M2 Mörk M2
60
2
100
30
3
60
10
4
20
S:a M2
Pers
Antal Ljus M2 Mörk M2
6
50
S:a M2
Antal Ljus M2 Mörk M2
2
40
1
40
2
40
S:a M2
STUDENTUPPEHÅLL
Rum
Studentuppehåll
VAKTMÄSTERI OCH TEKNIK/UTLÅNING
Rum
Utlåning med kontor
Vaktmästeri med kontor
Lokalvård med kontor
Pers
AKADEMIN VALAND OCH HDK, CENTRALT
Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Anmärkning
50
100 kopplad till entrén
100 kopplad till entrén
250
Anmärkning
150 kopplad till yttre stråket
150 kopplad till yttre stråket
300
Anmärkning
200
180
80
460
Anmärkning
300
300
Anmärkning
80
40
80
200
1510
Mobil: 0705- 24 04 40
Tel: 031- 771 71 70 (-71)
www. lanark.se
Org nr: 556436-8545
CAMPUS NÄCKROSEN
Lanark AB
Status: Utkast 06
Datum: 2013-03-31
8 (14)
AKADEMIN VALAND
ADMINISTRATION
Rum
Kontor
Kontor
Kontor
Förråd
Kopiering
Konferensrum
Personalrum
UNDERVISNING/ÖVNING
Rum
Kontor
Kontor
Kontor
Förråd
Kopiering
Arbetsplats, kandidat + tillfälliga
Arbetsplats, master + tillfälliga
Förråd
Kopiering
Personalrum, studenter
Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Pers
Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2
1
15
5
10
1
40
1
15
1
10
15
1
30
30
1
60
1
1
8
Pers
Anmärkning
15
50
40
15
10
30
60
220
Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2
5
12
60
10
10
100
4
40
160
1
15
15
1
10
10
1
200
6
1200
1
100
10
1000
1
10
10
1
10
10
50
1
100
100
2665
1
1
8
Mobil: 0705- 24 04 40
Tel: 031- 771 71 70 (-71)
Anmärkning
samlat institutionskollegium
samlat institutionskollegium
samlat institutionskollegium
skärmdening av större rum
skärmdening av större rum
www. lanark.se
Org nr: 556436-8545
Lanark AB
Status: Utkast 06
ATELJÉER
Rum
Projektateljéer
Projektateljéer
Projektateljéer
Projektateljéer
Black box
Studio
Studio
Loge
Specialateljéer digitalt ljud och bild
Specialateljéer digitalt ljud och bild
Efterbehandling, montering
Skulptur och mural
Måleri
Grafik, digital grafik
CAMPUS NÄCKROSEN
Datum: 2013-03-31
9 (14)
Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2
Anmärkning
15
1
100
100
15
2
80
160
6
6
60
360
3
8
40
320
20
1
100
100
10
2
60
120
5
4
40
160
10
2
30
60
5
4
30
120
1
10
10
100
10
2
30
30
120
10
1
100
100
20
1
100
100
10
1
100
60
160
2080
AKADEMIN VALAND, SUMMA:
4965
ÖVRIGT
Tågvagnar för mobila utställningar
Externa lokaler i tidsbegränsade samarbetsprojekt
Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Mobil: 0705- 24 04 40
Tel: 031- 771 71 70 (-71)
www. lanark.se
Org nr: 556436-8545
CAMPUS NÄCKROSEN
Lanark AB
Status: Utkast 06
Datum: 2013-03-31
10 (14)
HDK
ADMINISTRATION
Rum
Kontor
Kontor
Kontor
Förråd
Kopiering
Konferensrum
Personalrum
UNDERVISNING/ÖVNING
Rum
Kontor
Kontor
Kontor
Förråd
Kopiering
Arbetsplats, kandidat + tillfälliga
Arbetsplats, master + tillfälliga
Förråd
Kopiering
Personalrum, studenter
DESIGN
Rum
Ateljéer
Ateljéer
Ateljéer
Digitala ateljéer
Digitala ateljéer
Digitala ateljéer
Förråd
Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Pers
Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2
1
15
5
10
1
40
1
15
1
10
15
1
30
30
1
60
1
1
8
Pers
Anmärkning
15
50
40
15
10
30
60
220
Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2
5
12
60
10
10
100
5
40
200
1
15
15
1
10
10
1
250
6
1500
1
100
10
1000
1
10
10
1
10
10
50
1
100
100
2620
1
1
10
Anmärkning
samlat institutionskollegium
samlat institutionskollegium
samlat institutionskollegium
skärmindelning av större rum
skärmindelning av större rum
Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2
Anmärkning
20
2
100
200
10
4
60
240
5
6
40
240
30
1
100
100
20
2
60
120
10
2
40
80
5
10
50
1030
Mobil: 0705- 24 04 40
Tel: 031- 771 71 70 (-71)
www. lanark.se
Org nr: 556436-8545
CAMPUS NÄCKROSEN
Lanark AB
Status: Utkast 06
KONSTHANTVERK
Rum
Smyckesverkstad med biutrymmen
Keramikverkstad med biutrymmen
Gipsverkstad med biutrymmen
Textilverkstad med biutrymmen
Tygtrycksverkstad med biutrymmen
Fiberverkstad med biutrymmen
Förråd
BILD- OCH SLÖJDLÄRARUTBILDNINGEN
Rum
Ateljé med biutrymmen
Förråd
Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2
30
3
100
300
20
1
100
100
10
1
100
100
20
2
150
300
10
2
100
200
10
2
100
200
5
10
50
1250
Pers
Anmärkning
delbar
delbar
delbar
delbar
Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2
Anmärkning
4
100
400 delbar
2
20
40
440
HDK, SUMMA:
Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Datum: 2013-03-31
11 (14)
5560
Mobil: 0705- 24 04 40
Tel: 031- 771 71 70 (-71)
www. lanark.se
Org nr: 556436-8545
CAMPUS NÄCKROSEN
Lanark AB
Status: Utkast 06
Datum: 2013-03-31
12 (14)
GEMENSAMT
ATELJEER
Rum
Projektateljéer
Projektateljéer
Projektateljéer
Studio
Studio
Studio
Specialateljéer digitalt ljud och bild
Specialateljéer digitalt ljud och bild
Efterbehandling, montering
VERKSTÄDER, BEMANNADE
Rum
Verkstad med biutrymmen
Verkstad med biutrymmen
Verkstad med biutrymmen
Verkstad med biutrymmen
Verkstad med biutrymmen
Förråd
Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2
Anmärkning
10
2
100
200
10
4
60
240
5
6
40
240
10
1
100
100
10
1
60
60
5
1
40
40
5
2
40
80
1
5
10
50
10
2
30
60
1070
Pers
Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2
2
150
300
1
150
150
1
50
50
1
50
50
1
100
100
4
10
40
690
GEMENSAMT, SUMMA:
Anmärkning
Trä
Metall
Plast
Glas, glashytta
Keramik
1760
SUMMA AKADEMIN VALAND OCH HDK
13795 koppling mot Korsvägen och Västlänken
ÖVRIGT
Samverkan med Stenebyskolan
Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Mobil: 0705- 24 04 40
Tel: 031- 771 71 70 (-71)
www. lanark.se
Org nr: 556436-8545
Lanark AB
Status: Utkast 06
CAMPUS NÄCKROSEN
Datum: 2013-03-31
13 (14)
TOTALT KFN
26362
Svällfaktor:
Beräknad förhyrd yta:
Kommentarer
HSM idag förhyrd yta
HDK idag förhyrd yta
Valand idag förhyrd yta
Kansliet idag förhyrd yta
0,25
HSM förhyrd yta jämfört med nuläge:
±0
15100
9900
11400
750
(HSM ökar 1540 m2 men förhyrd yta är
oförändrad genom förtätning)
37150
1,25
Totalt förhyrd yta jämfört med idag:
Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
6591
32953 Beräknad förhyrd yta
17243,75
Valand + HDK planerat förhyrd yta
jämfört med nuläge:
-4056,25
-4198
Mobil: 0705- 24 04 40
Tel: 031- 771 71 70 (-71)
www. lanark.se
Org nr: 556436-8545
Lanark AB
Status: Utkast 06
CAMPUS NÄCKROSEN
Datum: 2013-03-31
14 (14)
CAMPUSOMRÅDET
DELAT INOM GU OCH CHALMERS
(utanför program)
Rum
Föreläsning
Seminarierum
Grupprum
Studiehall/kulturlab
Teater med orkesterdike
Sidoutrymmen
Loger mm
Foajé
Konferens/konsertsal/högtider
Sidoutrymmen
Foajé
Restaurang med kök och sidoutrymmen
Gästateljéer mot stråket
Amfiteater och skulpturpark i landskapet
Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2
150
1
200
200
2
60
120
5
30
150
1
200
200
400
1
500
500
1
500
500
1
250
250
1
250
250
800
1
1000
1000
1
500
500
1
500
500
1
1000
1000
10
30
300
1
500
500
5970
Anmärkning
gradäng, UB/Campus
UB/Campus
Samordnas?
UB/Campus
UB/Campus; GU/IT-universitetet/Chalmers
Samordnas?
Teknisk service
Student- och forskarbostäder
Kommersiella verksamheter med kulturanknytning
50000
Influensområde, förädlad stadsdel
Banehagsliden 5
414 51 Göteborg
Mobil: 0705- 24 04 40
Tel: 031- 771 71 70 (-71)
www. lanark.se
Org nr: 556436-8545
Lokalprogram för
Universitetsbiblioteket inom
Campus Näckrosen
2013-04-09
innehållsförteckning
Inledning
s4
s4
Arbetsgruppens arbete
Historik
s4
s5
Universitetsbiblioteket och Centralbiblioteket
Verksamhetsbeskrivning
s6
Verksamhet i förändring
s6
Universitetsbiblioteket vid Näckrosdammen idag
s7
Universitetsbibliotekets strategiska plan
s7
Det nya universitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen
s8
Lokalprogram - funktioner och innehåll
s 10
Publika ytor
s 10
Slutna och administrativa ytor
s 12
Övriga campus
s 13
Lokalförteckning - ytsammanställning
s 14
Sambandsskiss
s 19
Bilagor och referenser
s 20
Motstående sida: Bilder från arbetsgruppens studieresor och det befintliga Universitetsbiblioteket vid
Näckrosdammen.
Lokalprogram för Universitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen
3
Inledning
Målet med projektet Campus Näckrosen är att
skapa ett tydligt campusområde för humaniora och
konst som tillsammans med universitetsbiblioteket
knyter samman Göteborgs kulturstråk med
Kungsportsavenyn och Götaplatsen och Göteborgs
evenemangstråk med sin början på Korsvägen.
Som ett led i detta huvudprojekt har ett
antal delprojekt genomförts under hösten
2012, bl a detta lokalprogram för Göteborgs
universitetsbiblioteks verksamhet vid Campus
Näckrosen. Syftet med delprojektet ”Lokalprogram
UB” har varit att ge underlag för det fortsatta
arbetet med att ta fram en utvecklingsplan för hela
Campus Näckrosen. Detta lokalprogram omfattar
universitetsbibliotekets verksamhet vid Campus
Näckrosen.
Lokalprogrammet är principiellt och översiktligt. En
djupare och mer detaljerad analys av lokalbehoven
bör göras i den fortsatta samordningen. I
lokalprogrammet fokuseras på de viktigaste
förändringar i verksamheten som arbetsgruppen
identifierat och vilka konsekvenser dessa har på
lokalbehovet.
Sammanfattningsvis innehåller lokalprogrammet
följande centrala idéer:
•
Inkorporering av Campus Näckrosens
institutionsbibliotek till universitetsbibliotekets
lokaler.
•
Uppgradering och utökning av bibliotekets
studiemiljöer.
•
Ny arenayta för interaktion och möten såväl
inom universitetet som med omvärlden.
•
Nytt lärcenter där bibliotekets och andra
aktörers tjänster erbjuds i nytt format.
•
Nya café- och mötesfunktioner.
•
Effektivisering av de slutna magasinen.
Sammantaget ryms universitetsbibliotekets nya
lokalprogram (med de slutna magasinen inräknade)
inom knappt samma totala yta som dagens
universitetsbibliotek. Dock med en ny organisation
av ytor och funktioner, en effektivisering av de
slutna magasinen och tillskott av nya funktioner
såsom framför allt arena, lärcenter, café och
utvecklade studiemiljöer. Detta utöver en hel
del mindre justeringar och anpassningar av
lokalprogrammet till en moderniserad verksamhet.
4
ARBETSGRUPPENS ARBETE
Arbetet med lokalprogrammet har bedrivits
enligt förutsättningarna i projektdirektivet.
Arbetsgruppen har bestått av Margareta Hemmed,
Håkan Carlsson, Ann-Mari Jonsson, Birgitta
Andréasson och Torbjörn Treier från UB, Andreas
Kronberg från Göta Studentkår samt med Magnus
Pettersson från inobi som projektledare. Utöver
arbetsgruppens möten och workshops har två
studieresor företagits. Campusövergripande frågor
har samordnats mellan de olika delprojketen.
Campusövergripande lokalprograminnehåll som
ej ryms inom delprojektets ramverk kommer att
finnas redovisat i ett separat campusgemensamt
lokalprogram.
Arbetsgruppens arbete har utgått från projekt
Campus Näckrosens vision, bärande idéer och
strategier, se separat visionsdokument. Föreslagna
lokalutvecklingar är avsedda att stödja denna
övergripande vision. Särskilt har strategierna
(täthet, öppenhet, samverkan, liv och unikt)
bearbetats och varit en utgångspunkt i arbetet.
Lokalprogrammet är ett teoretiskt och funktionellt
perspektiv på ett nytt bibliotek. Arbetsgruppen har
betraktat det nya biblioteket som en nyetablering,
men använt det befintliga biblioteket som referens
avseende både ytor och funktioner. Dock ingår inte
någon analys av befintliga byggnader eller dess
historik i detta lokalprogram.
HISTORIK
Göteborgs universitetsbibliotek har sina rötter i
Göteborgs museums bibliotek, som kom till 1861.
Tillsammans med bildandet av Göteborgs högskola
1891 skapades ur museibiblioteket Göteborgs
stadsbibliotek, som 1900 flyttade in i nytt stort
bibliotekshus vid Haga kyrkoplan intill Vasagatan.
Detta bibliotek är nu universitetsbibliotekets Kursoch tidningsbibliotek (KTB).
För att skapa mer utrymme flyttades 1954 hela
verksamheten till Näckrosenområdet och det som
nu är den äldre delen av Centralbibliotekshuset på
Renströmsgatan vid Näckrosdammen. Göteborgs
högskola uppgick 1961 i Göteborgs universitet
och biblioteket fick då namnet Göteborgs
universitetsbibliotek. Samtidigt kopplades den
medicinska högskolans bibliotek, i närheten
av Sahlgrenska universitetssjukhuset, till
universitetsbiblioteket.
Centralbibliotekshuset byggdes till 1982-1985
och fick då sin nuvarande utformning med nära
koppling till det då nyuppförda Humanisthuset.
Göteborgs universitetsbibliotek finns idag på
10 adresser i Göteborgs centrala delar, där
verksamheten i Näckrosenområdet är den största.
Universitetsbiblioteket och
Centralbiblioteket
Lokalprogrammet omfattar endast universitets­
bibliotekets framtida verksamhet och funktioner
inom det planerade Campus Näckrosen.
Benämningen ”universitesbiblioteket” omfattar
idag hela universitesbibliotekets organisation, se
fig 1. ”Universitetsbiblioteket vid Näckrosdammen”
eller Universitetsbibliotekets verksamhet
inom Campus Näckrosen” syftar till den del av
organisationen som placeras inom Campus
Näckrosen, vilket idag huvudsakligen innebär
Centralbiblioteket, Digitala tjänster samt kansli, inkl
överbiblotikarie och planeringschef.
Rektor
Överbibliotekarien
Biblioteksnämnd
Planeringschef
Kansli
Ledningsgrupp
Enhetsövergripande grupper
Kundtjänst
Media
Undervisning
Digitala tjänster
Biomedicinska
biblioteket
Centralbiblioteket
Geovetenskapliga
biblioteket med
kulturvård
Biblioteket för
musik och
dramatik
Studietorget
Hälsovetarbacken
Konstbiblioteket
Ekonomiska biblioteket
Pedagogiska biblioteket
Kurs- och tidnings
biblioteket
Studietorget
Campus Linné
Fig 1. Universitetsbibliotekets organisation.
v. 2012-06-27
Lokalprogram för Universitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen
5
Verksamhetsbeskrivning
Verksamhet i förändring
I slutet av 70-talet började datoriseringen långsamt
göra sitt intåg i biblioteksverksamheten. Först i
form av elektroniska kataloger och sedan digitala
medier. I mitten av 1990-talet revolutionerades
verksamheten då de elektroniska tidskrifterna
började vinna mark på bekostnad av de tryckta.
Några år senare fanns majoriteten av tidskrifterna
elektroniskt tillgängliga och med retrodigitalisering
har nu många äldre magasinerade tidskrifter
gallrats ut och skapat utrymme för tillväxt av
material och annan verksamhet.
Då de forskargrupper som använder mycket
tidskrifter i sin informationsförsörjning fått
mer och mer av sin service elektroniskt vid
sin ordinarie arbetsplats, har biblioteket mer
och mer blivit studenternas bibliotek. Idag
erbjuder universitetsbiblioteket ungefär 1650
sittplatser för studier, varav ca 350 finns i dagens
Centralbibliotek, universitetsbibliotekets etablering
vid Näckrosdammen.
Centralbiblioteket har idag främst ansvar för
service till humanistiska, konstnärliga och
samhällsvetenskapliga fakulteterna. Då dessa
områden fortfarande efterfrågar förhållandevis
mycket tryckt monografisk litteratur, så har den
digitala förändringen inte påverkat lika mycket här.
Som en del av arbetet inför universitetsbibliotekets
strategiska plan 2013-2015 har biblioteket kartlagt
de mest betydelsefulla trenderna inom bibliotek
och universitet (fig 2). Stora centrala trendområden
rör undervisning, forskarstöd, användarperspektiv
och e-resurser. E-resurser och digitala tjänster
förbättras och förvaltas. Bibliotekets serviceutbud
till forskarna analyseras och förbättras, då
dessa i mindre utsträckning söker sig till det
fysiska biblioteket. Användarperspektivet, där
biblioteksverksamheten i allt större drag formas
kring användarna och deras behov, har alltid
varit ett centralt begrepp och är fortsatt viktigt.
Undervisningen blir en alltmer betydelsefull del
av biblioteksverksamheten och varje år är 15 000
studenter med vid minst ett lektionstillfälle i UB:s
regi.
Andra trender med tydlig koppling till det fysiska
biblioteket är utvecklingen inom fysisk miljö,
lärandemiljö och arbetsmiljö samt samverkan med
universitetets övriga verksamhet. Biblioteket har
utvecklats till att mer och mer ta ett övergripande
ansvar för studenternas lärandemiljö och tillgodose
behovet av studieplatser. Med detta kommer också
önskemål om att skapa tillgång till andra former av
utbildningsstöd i biblioteksmiljö och flera svenska
bibliotek har utvecklat ett mera komplett lärstöd
till studenterna. Samverkan med det omgivande
samhället och universitetets övriga fakulteter har
Kärnområden
Digitalisering
Tillägg UB:s ledning
Tillägg BN, Vision2020
Tillägg UB:s personal
OA
Samlingar
E-resurser
Användarperspektiv
Kvalitet
Forskarstöd
Undervisning
Sökmöjligh.
Biblsystem
Lärandemiljö Organisation
Fysisk miljö
Forskningsdata
Mobilt
Arbmiljö
Marknför
Universitetet/
samverkan
Kompetensutveckling
Ledarskap
Fig 2. Trendområden identifierade i bibliotekets visionsarbete 2012.
www.ub.gu.se
6
www.gu.se
lyft upp biblioteket som mötesplats och offentlig
arena.
ett relativt stort bokbinderi utgör lokaler och
funktioner som inte motsvarar dagens behov.
Universitetsbiblioteket är en viktig portal för hela
universitetet. Arbetet med att sänka trösklarna till
universitetet omfattar tydligt verksamheten vid
och utformningen av universitetets bibliotek.
Universitetsbibliotekets
strategiska plan
Universitetsbiblioteket vid
Näckrosdammen idag
Idag finns tre verksamheter inom
universitetsbiblioteket samlade vid
Näckrosdammen: Centralbiblioteket, Digitala
tjänster och universitetsbibliotekets kansli.
Det fysiska biblioteket Centralbiblioteket är den
största enheten inom universitetsbiblioket med
totalt 76 anställda. Centralbiblioteket är ett
fullservicebibliotek inriktat mot humaniora och
samhällsvetenskap och har dessutom ett antal för
universitetsbiblioteket centrala funktioner i form
av avdelningar för t ex handskrifter, kvinnsam,
pliktleverans och bokbinderi.
Digitala tjänster är en central funktion med
30 anställda. De utformar och underhåller
universitetsbibliotekets elektroniska resurser,
erbjuder publiceringstjänster och har
universitetsbibliotekets digitaliserings- och
IT-utvecklingsfunktioner. Då avdelningen är
trångbodd kommer den att flyttas till enheten
Kurs- och tidningsbiblioteket (KTB) under hösten
2013. Tanken är att funktionen ska återvända
till ett nytt universitetsbibliotek inom Campus
Näckrosen i framtiden.
Kansliet är den centrala adminstrativa funktionen
inom universitetsbiblioteket. Där finns förutom
överbibliotekarien åtta personal inom olika former
av stödverksamhet.
Till dessa delar kommer även
universitetsbibliotekets konstnärliga bibliotek att
beröras av ett nytt Campus Näckrosen. De två
biblioteken Biblioteket för musik och dramatik och
Konstbiblioteket inkorporerades organisatoriskt i
universitetsbiblioteket 2011.
Lokalmässigt innehåller dagens
universitetsbibliotek vid Näckrosdammen mycket
slutna ytor. Även om stora delar av de slutna
magasinen öppnats till öppna samlingar och
möjliggjort en del nya studiemiljöer är endast ca
35% av total LOA tillgänglig för besökare. De slutna
magasinen kan effektiviseras med kompakthyllor.
Även permanenta forskararbetsplatser och
Under 2011-2012 har Göteborgs universitet
utformat och beslutat om en ny långstidsvision,
Vision2020. Den innehåller en visionsskrivning
samt mål och strategier för att nå denna vision
fram till år 2020. Visionen är centrerad kring fyra
vägledande grundprinciper om ett kvalitetsdrivet
universitet, ett uttalat samhällsansvar, ett globalt
engagemang och en inspirerande arbetsmiljö.
Dessa principer ska ligga till grund till utformningen
av forskning som påverkar, utbildning som förnyar,
samverkan som utvecklar och arbetsmiljö som
inspirerar.
Universitetsbiblioteket valde i sin strategiska
process under 2012 att arbeta med samma
vision och mål som Vision2020. Eftersom
biblioteksverksamheten är annorlunda
i sin natur, jämfört med institutionerna,
utvecklades egna strategiskrivningar. (Se bilaga
Universitetsbibliotekets strategiska plan 20132015.) I planen finns följande innehåll med särskild
koppling till det fysiska biblioteket:
ERBJUDA EN GOD FYSISK LÄRMILJÖ FÖR
VÅRA ANVÄNDARE
• Skapa en stimulerande biblioteksmiljö med
god tillgång till studieplatser och tekniskt stöd,
anpassad till studenternas olika behov.
•
Utvecklingen av biblioteket som studiemiljö
är en viktig del av universitetsbibliotekets
strategier för att stödja universitetets
studenter och utbildningar.
ANALYSERA MÖJLIGHETEN ATT SKAPA
LÄRCENTRUM
• Utreda förutsättningarna för att sätta samman
en flexibel verksamhet där andra former
av lärandestöd kompletterar bibliotekets
traditionella tjänster i ett samlat lärcentrum i
universitetsbibliotekets lokaler.
ERBJUDA TJÄNSTER TILL ALLMÄNHETEN
• Undersöka möjligheten att erbjuda en arena
för vetenskapligt utbyte med allmänheten och
därigenom också skapa en tvärvetenskaplig
mötesplats för universitetets forskare och
verksamhet.
Lokalprogram för Universitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen
7
Det nya universitetsbiblioteket
inom Campus Näckrosen
Universitetsbibliotekets planer för enheten
inom Campus Näckrosen är en utveckling av den
verksamhet som redan idag finns i området.
Biblioteket vid Campus Näckrosen, med närheten
till den humanistiska forskningen, kommer fortsatt
ha behov av stora magasins- och bokutrymmen.
Biblioteket har dock identifierat en del områden
för utveckling och förändringar av funktioner på
kortare och längre sikt.
ÖKAT BESÖKSUNDERLAG
Omorganisationen inom GU, förstärkta
studiemiljöer samt utvecklingen inom hela
Campus Näckrosen innebär att besöksunderlaget
bedöms öka från dagens ca 1300 besökare/dygn
till ca 2500 besökare/dygn, men denna siffra är
svårbedömd då den beror starkt på bibliotekets
utformning och läge inom campuset, närheten till
kommunikationer och tillgången på både studenter
vid universitetet och studieplatser i biblioteket.
SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SERVICE
Idag har Centralbiblioteket formellt uppdraget
att sörja för informationsförsörjningen
av samhällsvetenskaplig utbildning och
forskning. Detta är en kvarleva från den tid
då hela universitetsbibliotekets verksamhet
fanns på platsen. Då samhällsvenskapliga
fakulteten nu finns samlad till Hagaområdet
och Campus Linné, finns planer på att bygga
upp en samhällsvetenskaplig service i Kurs- och
tidningsbiblioteket (KTB). Förändringen genomförs
under 2013 och kan beröra ett antal personal.
Magasinsutrymmena påverkas marginellt, då bara
det nyaste materialet kommer att finnas på KTB.
CENTRALISERING AV HUVUDFUNKTIONER
Då en del verksamhet flyttas till det studenttäta
och välbesökta Hagaområdet, så kan samtidigt
vissa funktioner samlokaliseras till Näckrosen.
Diskussion pågår kring vilka biblioteksfunktioner
som kan göras bättre och mer effektiva om de
sammanförs till en enhet. Dessa förändringar
kommer att beröra ett antal personal och därmed
behovet av kontorslokaler.
KONSTNÄRLIGA BIBLIOTEKEN
Då konstnärliga fakulteten kommer att samlas
inom Campus Näckrosen, så bör merparten av de
konstnärliga biblioteken också kunna flyttas in
fysiskt i ett nytt campusbibliotek. Detta berör ett
antal personal och en del samlingar.
8
STUDIEMILJÖER
Behovet av studieplatser, läsplatser och grupprum
är ökande, baserat på pedagogisk utveckling och
utveckling i samhället i stort. Studentens roll på
Campus är central för att generera den aktivitet,
liv och rörelse som är nödvändig för att möta
projektets vision. Antalet studieplatser samt
utformningen av och kvaliteten på studiemiljöer
är idag en viktig framgångsfaktor för universitet
och högskolor. Det nya univesitetsbiblioteket inom
Campus Näckrosen bör husera fler och bättre
studieplatser på en något större yta samt fler
grupprum och fler typer av studiemiljöer. Antalet
läsplatser bör öka med ytterligare 50-100% från
dagens ca 350 st.
LÄRCENTRUM
Idag erbjuder biblioteket en rad tjänster för
att ge studenterna stöd i deras studier och
användning av biblioteket. Man söker sig till
kundservicefunktionen och man bokar en
bibliotekarie för att ta upp mer komplicerade
frågor. Utöver detta undervisas studenter i
större grupper och studenter med läs- och
skrivsvårigheter får speciellt stöd i lässtudios.
Bibliotek har vid flera andra lärosäten utvecklats
till en plats där många olika studiestödjande
funktioner samlats. Detta kan t ex avse allmänt
språkstöd, där språkkonsulenter kompletterar
bibliotekspersonalen. Vi tror att man kan
samutnyttja öppna studiemiljöer, flexibla mindre
mötesrum och ”labutrymmen” för att skapa
möjligheter till konstruktiva möten och stöd inom
dessa områden.
Lärcentrumet är avsett att vara en nod inom
övrig studiemiljö där närheten till bibliotekets
(och annan) service är hög. Avsikten är också att
erbjuda stöd i studierna på ett nytt närvarande
och lättillgängligt sätt. Mötet sker inte över disk i
tidsbegränsad eller hierarkisk relation utan i mer
avspänd dialog i en miljö som tillåter ett jämbördigt
möte och lugnt samtal, exempelvis sittande vid
gemensamt bord. Personal bör kunna nås vid
infopunkter (jfr entrézonen) och eventuellt via ett
kölappsystem (jfr fig 3).
ARENAYTA
Biblioteket blir mer och mer en plats för möten.
Studenter möter varandra och universitetet möter
allmänheten. Den strategiska planen lyfter upp
möjligheten att skapa ett attraktivt forum för olika
former av publika samlingar och event. Detta kan
bli en tvärvetenskaplig mötesplats, där forskare
kan komma samman i olika former av diskussioner
och utbyten. Denna funktion bör ligga i anslutning
till eller inom universitetsbiblioteket.
Arenan ska utformas för multifunktionalitet.
Exempelvis ska föredrag för sittande publik kunna
rymmas likväl som teknikkrävande utställningar
och installationer. Även när ytan inte nyttjas för
särskilt event ska den vara utformad och placerad
så att den är en användbar och inkorporerad del av
bibliotekets studiemiljö, caféytan och/eller campus
omgivande stråk.
ACCESS FÖR BESÖKARE
Bibliotekets allmänt tillgängliga ytor ska delas in
i zoner med olika accessnivåer. En yttre zon där
lämpligen café, arena och en del studiemiljöer utan
fysisk litteratur kan ingå, ska kunna vara tillgänglig
i princip 24/7. Bibliotekets inre allmänna delar
(studiemiljer, öppna samlingar etc) ska kunna
indelas i minst två accesszoner med möjlighet
att vid vissa tider (kvällar och helger) kunna
hålla ca 50% av ytan öppna med en reducerad
personalresurs. Exakt indelning av funktioner och
rum mellan zonerna kan inte avgöras i detta skede,
men är en viktig fråga vid bibliotekets utformning.
Fig 3. Infopunkt vid Statsbiblioteket i Århus.
Biblioteket kan med fördel förses med flera
entréer, även om säkerheten måste beaktas. Det
är av ett vitalt intresse att biblioteket vätter mot
en välbefolkad, central och aktiv del av Campus
Näckrosen och/eller stråket till Korsvägen.
FÖRDELNING ÖPPET - SLUTET
I och med att de slutna magasinen effektiviseras
och allt mer yta tas i anspråk av studiemiljöer och
andra öppna och tillgängliga funktioner blir en
större del av bibliotekets totala yta tillgänglig för
besökare. Med de slutna magasinen fortfarande
placerade inom universitetsbibliotekets yta
inom Campus Näckrosen bedöms den allmänt
tillgängliga (publika) ytan kunna bli närmare 50%. Jfr
dagens ca 35% av LOA.
Fig 4. Komprimerbara gradängstolar som i
komprimerat läge utgör akustisk dämpning.
Exempel från Konstnärligt campus i Umeå.
Lokalprogram för Universitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen
9
Lokalprogram - funktioner och innehåll
Efter en utvärdering av dagens situation och
baserat på liggande strategiska planer samt
lokalprogramuppdragets direktiv, så föreligger ett
förslag till lokalprogram för Universitetsbibliotekets
enhet inom Campus Näckrosen. Lokalprogrammet
ska ses som översiktligt och vissa delar kräver
mera långtgående studier för att kunna preciseras
i detalj.
Rubriceringar och benämningar följer samma
systematik som tabellen i kapitel ”Lokalförteckning
- ytsammanställning”.
Publika ytor
ENTRÉ
Entrézon
Genom entrézonen kommer merparten av
bibliotekets besökare att röra sig, vilket ställer
krav på goda flöden samt säkerhet. Kan liknas
vid ett torg med funktionen att vara bibliotekets
huvudentré samtidigt som det rymmer en mängd
övriga funktioner, såsom sökdatorer, infopunkter
samt automater för ut- och inlåning av självplockat
och beställt material.
Personal ska finnas tillgänglig i ytan, vid
infopunkterna. Entrézonen ska placeras i
anslutning till bibliotekets kontorsarbetsplatser.
Kontorsarbetsplatserna och medarbetarnas
ordinarie kontorsplats utgör även ”back office” vid
arbete i entrézonen.
Biblioteket kan även ha en eller flera sekundära
entréer, beroende på utformningen av omgivande
campus, med beaktande av säkerheten. En
huvudentré ska vätta mot en central och aktiv
del av Campus Näckrosen och/eller stråket till
Korsvägen.
Förvaring av beställt material
I anslutning till entrézonen ska finnas möjlighet
att i bokhyllor förvara beställt material i väntan på
avhämtning.
ARENA
Arena
Arenan är ett multifunktionellt torg avsett för
utställningar, föreläsningar, presentationer,
installationer och scenkonst. Ytan skall innehålla
ett komprimerbart gradängstolssystem. Ytan
ska vara försörjd med möjligheter till ljud- och
ljusinstallationer för scenframträdanden. Ytan
skall vara försörjd med el och omfattande övriga
installationer i installationsgolv eller motsvarande.
10
Arenan bör utföras med förhöjd takhöjd,
exempelvis dubbel våningshöjd.
Arenan placeras i anslutning till bibliotekets
entrézon, och med öppna och visuella samband till
övriga offentliga delar av biblioteket, exempelvis
studiemiljöer och öppna samlingar. Det är troligen
en bra möjlighet att även använda arenan som
en del av bibliotekets gränssnitt mot omvärlden.
Arenan kan alltså vara tillgänglig direkt från yta
som ej tillhör biblioteket.
Teknikrum (arena)
I anslutning till arenan placeras ett eller flera
teknikrum för försörjning av Arenans teknik.
Teknikrumsytan ska också utgöra kontrollrum för
styrning av Arenans teknik.
LÄRCENTRUM
Lärcentrum (torg)
Lärcentrumet är en central punkt i (och en
samordnad del av) bibliotekets övriga studiemiljö
till vilken ett brett utbud av brukarservice och
tillgång till personalens kompetens samlas. Ytan
är en öppen studiemiljö för studenter och övriga
brukare att söka sig till för att få stöd och hjälp i
sitt akademiska arbete. Support kan avse t ex sök-,
skriv-, referens- eller språkstöd, men även frågor
kring lässtöd, presentationsteknik etc. Ytan ska
vara generell, flexibel och laborativ i sin utformning.
Möblering och format på supporten ska enkelt
kunna förändras över tid.
Verksamheten inom språkhandledning som idag
sker vid humanistiska fakulteten kan med fördel
placeras till lärcentrumet inom biblioteket.
Personal finns tillgänglig vid infopunkter och
supporten sker vid brukarens ”arbetsplats” inom
lärcentrumet. Det är en viktig poäng att inte ge
stöd över disk utan att möta brukaren i en mer
jämställd samarbetssituation.
Lärcentrumet placeras centralt inom bibliotekets
övriga studiemiljöer. Lärcentrumet ska
också placeras i anslutning till bibliotekets
kontorsarbetsplatser. Kontorsarbetsplatserna och
medarbetarnas ordinarie kontorsplats utgör ”back
office” vid arbete i lärcentrumet.
Grupprum (lärcentrum)
Inom lärcentrumet ska ett antal grupprum
finnas i direkt anslutning till den öppna torgytan.
Grupprummen ska ha en visuellt öppen relation till
övriga lärcentrumet. Grupprum i varierande storlek
och utformning är önskvärt.
Lässtudio
Bibliotekets lässtudio för studenter med läshinder
ansluts till lärcentrummiljön. Lässtudion ska vara
utrustad med skärmläsningsprogram, talsyntes,
stavningsprogram etc.
Specialläsesal
Bibliotekets specialläsesal för särskilt skyddsvärda
delar av samlingarna kan (dock ej nödvändigtvis)
anslutas till lärcentrumet. Denna del skall dock
vara avskild och access till läsrum och litteratur ska
ske via bemannad receptionsdisk. Inom ytan ska
finnas läsplaster i tyst läsrum, receptionsfunktion
samt yta för tillfällig förvaring av ur samlingarna
beställd litteratur.
LÄS- OCH STUDIEPLATSER
Studiemiljö (öppen)
Studiemiljöer och öppna samlingar delas upp i olika
accesszoner. Öppna studiemiljöer utförs integrerat
med de öppna samlingarna. Studiemiljöerna utgör
en viktig grund i det nya biblioteket. Utformningen
av studiemiljöerna ska vara varierad. Ett behov
finns av platser som är enskilt tillbakalutade
likaväl som aktivt sittande för samarbete. Öppna
och överblickande likaväl som tysta och avskilda.
Enskilda och i grupp. Både enskilda och grupplatser
kan vara avskilda likaväl som helt öppna i miljön.
Även avseende teknisk bestyckning av studie- och
läsplatserna eftersträvas variation. Några platser
ska kunna laborera med mobila storbildsskärmar
och annan presentations- och samarbetsteknik,
även om basen i utbudet av studiemiljöer är relativt
low tech med eluttag, skrivtavlor (i möjlig mån) och
wifi som huvudsaklig utrustning.
Vad gäller inredning och möblering är det viktigt
att platser avsedda för samarbete inreds med
adekvata möbler, vilket innebär tillräckligt stora
borddskivor för papper, böcker och flera bärbara
datorer samt stolar med tillräckliga ergonomiska
egenskaper.
Studiemiljö (specifika avskilda miljöer)
En del av studiemiljön kan utföras som avskild i
separata rum eller avdelningar med fokus på olika
samarbetsformat. Detta kan exempelvis vara
tillbakalutade tidskriftsläsesalar, samarbetslab
med avancerad teknisk utrustning såsom
digitala bord, projektrum för mer långsiktiga
samarbetsprojekt , clubliknande tysta läserum etc.
Det är viktigt att dessa rum kan ha en generell
grundutformning och teknisk bestyckning som
medger förändring och möjlighet att pröva nya
typer av miljöer över tid.
Tyst läsesal
En tyst läsesal av klassisk modell är en
både symbolisk och funktionell del av ett
universitetsbibliotek. Dess utformning ska utan
vidare skyltning naturligt inbjuda till tystnad.
Grupprum (kan vara utan dagsljus)/Grupprum
(med dagsljus)*
Vissa av studieytans platser för arbete i grupp
utformas som grupprum. Dessa bör innehålla
viss variation i sin utformning. Flertalet kan vara
öppna och glasade, men några kan även vara
utan dagsljus. Det är en fördel om storleken
på grupprummen varierar något, men fokus
ligger på grupprum i storlek för ca 4-6 personer.
Grupprummen ska, om så önskas, kunna vara
bokningsbara.
Grupprummen ska i viss mån kunna samnyttjas
för andra ändamål såsom utbildning, konferens,
kontorsmötesrum etc.
UTBILDNING
Lärosal*
Utbildningsverksamheten har ett behov av 3
lärosalar. Lärosalarna skall rymma 20-25 personer.
Undervisningen sker oftast med datorer (bärbara).
För att möjliggöra ett flexibelt utnyttjande för
annan undervisning eller som en kompletterande
studie- eller mötesmiljö ska datorerna kunna
förvaras i låsbara förråd eller skåp inom lärosalen.
Två av salarna kan med fördel avskiljas med
vikvägg eller motsvarande för möjlighet till
undervisning av upp till 50 personer.
Salarna ska bestyckas med digitala
presentationsresurser. Ska ej vara gradängsalar.
Lärosalarna ska i viss mån kunna samnyttjas för
andra ändamål såsom studiemiljö, konferens etc.
KOPIERING/UTSKRIFT (PUBLIK)
Lättillgängliga, bullerskyddade men visuellt synliga
ytor för självservice avseende kopiering och utskrift
ska finnas inom studiemiljöerna och de öppna
samlingarna. Behovet uppskattas till 2 positioner
men detta kan utföras på annat sätt beroende på
bibliotekets övergripande utformning.
ÖPPNA SAMLINGAR
Andelen tryckt material bedöms minska i
framtiden. De digitala samlingarna och databaser
ökar. En stor mängd tryckt material kommer att
Lokalprogram för Universitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen
11
finnas kvar. År 2015 bedöms antalet hyllmeter
i öppna samlingar till 12-15 000, då den idag
omfattar 14 200 vid de tre berörda biblioteken. Årlig
tillväxt har de senaste åren varit, och bedöms även
fortsättningsvis vara, ca 325 hyllmeter/år, varav ca
80% placeras i öppna samlingar.
Öppna samlingar avser både böcker och tidskrifter.
Ytor och hyllmeter omfattar även de adderade
volymerna från konstnärliga och humanistiska
fakulteten.
Öppna samlingar utförs integrerat med de
öppna studiemiljöerna, i en flexibel kombination.
Samlingarna ska användas som karaktärsskapande
element för att att behålla en ”bibliotekskaraktär” i
lokalerna.
Studiemiljöer och öppna samlingar delas upp i olika
accesszoner. De öppna samlingarna bör också
kunna utgöra huvudsaklig kommunikationsyta
i de allmänt tillgängliga delarna av det nya
Centralbiblioteket.
WC (PUBLIK)
Antalet wc ska öka till rådande standard samt öka
med antalet förväntade besökare. Omfattningen
av antalet WC anpassas även till utformning av
omgivande miljöer såsom café, hörsal, konferens
etc.
CAFÉ (PUBLIK DEL)
Café (publik del)*
Det är viktigt att biblioteket kan erbjuda en
cafémiljö. Caféet placeras lämpligen i anslutning
till, eller som en integrerad del av, entrézonen
samt arenan och ska kunna nyttjas av besökare till
utställningar likaväl som brukare av bibliotekets
övriga resurser.
Ytan omfattar caféets besöksyta. Inplaceras i
samband med caféköket.
* Denna yta kan helt eller delvis överföras i ett
campusgemensamt lokalprogram med placering i
bibliotekets absoluta närhet.
Slutna och administrativa ytor
SLUTNA MAGASIN**
Kompaktarkiv för bibliotekets (ej öppet tillgängliga)
samlingar. År 2015 bedöms antalet hyllmeter
i slutna magasin till 35-40 000. Årlig tillväxt
har de senaste åren varit, och bedöms även
fortsättningsvis vara, ca 325 hyllmeter/år, varav
idag 20% placeras i slutna magasin.
12
Kompaktarkivet ska inte arkivklassas men stor
hänsyn till klimat och god miljö för bevarandet av
samlingarna ska eftersträvas.
Denna yta kan sannolikt effektiviseras ytterligare
något om en etablering på annan plats än som del
av Centralbiblioteket blir aktuell. Dock tillkommer
då viss yta för personal, städ, teknik etc.
KONTOR
Kontorsarbetsplatser
Kontorsmiljöer för 110-120 medarbetare ska
utformas öppet, generellt och flexibelt. Ett behov
av såväl enskilda kontor (cell) som storrum, semiöppna rum och mindre landskap kan vara aktuellt
över tid. Samtliga kontorsmiljöer samlokaliseras
lämpligen för att skapa samhörighet i
personalgruppen. Gränser mellan personalgrupper
och avdelningar ska kunna förändras över tid. Ingen
exakt fördelning redovisas i detta lokalprogram.
Den sammantagna kontorsmiljön kan
placeras delvis visuellt tillgänglig och delar av
kontorsarbetsplatserna ska ha direkt visuell
koppling och möjlighet till uppsikt över entrézonen
samt lärcentret.
Mötesrum (kan vara utan dagsljus)/Mötesrum
(med dagsljus)
Mötesrum i direkt anslutning till kontorsmiljöerna.
De ska utgöra en resurs till kontorsmiljöerna och i
huvudsak betjäna ca 4-6 personer.
Sammanträdesrum (kontor)
Sammanträdesrum som främst ska utgöra en
resurs till kontorsmiljöerna, men även kunna
nyttjas av andra grupperingar (besökare och andra
gäster). Två sammanträdesrum för ca 25 personer
utförs som delbart större sammanträdesrum för ca
50 personer.
Pausrum
Ett gemensamt pausrum för bibliotekets hela
personal. Placering i anslutning till merparten av
kontorsarbetsplatserna.
Övrigt (kontor)
Tillkommer yta för kontorsintern kommunikation,
kopiering, kapprum, wc, vilrum etc.
Förråd
CAFÉKÖK
Cafékök*
Ytan omfattar caféets köksyta, personal-wc,
återvinningsrum, leveransmottagning för caféet
etc. Köket placeras i anslutning till caféets gästyta.
ÖVRIGA VERKSAMHETSYTOR
Omklädning/dusch/mm
Två stycken omklädningsrum med duschmöjlighet
för bibliotekets personal, inkl lokalvård.
Vaktmästeri*
Biblioteket har behov av ca tre personer i en
vaktmästeri-funktion (inkl leveransmottagning
och post) avseende leveranser, fastighetsskötsel
och övrig service. Denna funktion kan dock
sannolikt effektiviseras genom att överföras till en
campusgemensam funktion.
Leveransmottagning, post
Lastning och lossning av leveranser samt hantering
och paketering av fjärrlån. Ytan samordnas
med vaktmästeri, återvinningsutrymmen och
övrigt som berör godsmottagning. Leverans och
godsmottagning kräver ej lastkaj.
Bokbinderi/bokvård
Biblioteket sköter fortsatt en viss del av sin
bokvård med egen personal i egna lokaler. (Ytan
minskas från dagens yta.)
Repro/digitalisering
Repro- och digitaliseringsfunktioner samordnas i
en studio. Denna studio är relativt installationsoch värmelastintensiv. Studion bör placeras i
anslutning till både kontorsarbetsplatser och
övriga funktioner såsom bokbinderi/bokvård och
vaktmästeri.
Förråd för förbrukningsmaterial, möbler, ITutrustning etc. Delar av ytan bör placeras i
anslutning till yta för leveransmottagning.
* Denna yta kan helt eller delvis överföras i ett
campusgemensamt lokalprogram med placering i
bibliotekets absoluta närhet.
** Denna yta (de slutna magasinen) kan lokaliseras
i anslutning till Centralbiblioteket alternativt på
annan plats. En utlokalisering kräver dock vidare
utredning och i detta lokalprogram behandlas de
slutna magasinen därför tillsvidare som en del
av Universitetsbibliotekets ytor inom Campus
Näckrosen.
Övriga campus
Utöver de funktioner som programskrivs i detta
lokalprogram finns från universitetsbiblioteket
tydliga önskemål om funktioner att inordna i det
campusgemensamma lokalprogram som ska
skrivas inom projekt Campus Näckrosen.
HÖRSAL***
Centralbibliotekets eget behov av hörsal är inte
tillräckligt för att defineras i eget lokalprogram. Det
är dock en önskan att en campusgemensam hörsal
eller auditorium tillskapas gärna i anslutning till ev
samnyttjade grupprum (del av konferensfunktion).
I en gemensam hörsal är bibliotekets nyttjande och
behov troligen i omfattningen ca 100 personer vid
ca 10 tillfäller per år.
ÖVRIGT***
Utanför bibliotekets egen verksamhet finns ett
antal funktioner vilka biblioteket gärna stödjer och
önskar inom campus, såsom:
•
Laborativ och high tech samarbetsmiljö för
hum- och konst-samarbetsprojekt (jfr Humlab,
Umeå)
•
Scen/auditorium (exvis för universitetets
högtider)
•
Konferensfunktioner (samordnade med
bibliotekets behov av hörsal, lärosalar och
grupprum)
•
Restaurang och övrig service
Lokalvård
Städutrymmen, städförråd och tvättmöjlighet.
Städförråd placeras distribuerat i byggnadens olika
våningsplan.
Återvinning
Utrymmen för återvinning i anslutning till
leveransmottagning och vaktmästeri. Exkl caféets
behov av särskild återvinning.
*** Önskvärd yta i ett campusgemensamt
program.
Lokalprogram för Universitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen
13
Datum:
inobi ab/MP
2013-03-25
Lokalerna är avsedda för
Projekt nr och benämning
Göteborgs universitets bibliotek, centralbiblioteket
Pos
Utrymme, befattning
Rev nr:
0
0111-0002
Campus Näckrosen, delprojekt UB
Lokal-
Antal
Antal
Lokalarea
kod
pers
rum
dagsljus
kvm *)
Total lokalarea
ej daglj. krav dagsljus
SAMMANFATTNING
kvm *)
Anm
ej daglj. krav
[LOA:V/P]
4 505
300
0
330
3 675
0
0
1 100
0
200
1 715 Totalt 6220
50
330
30
1 125
180
50
1 100
120
0
Slutna och administrativa ytor
Slutna magasin
Kontor
Cafékök
2 130
0
1 850
0
4 340 Totalt 6470
3 300 (Kan ev placeras på annan plats.)
300
100
Summa
6 635
6 055 Totalt 12690
Publika ytor
Entre
Arena
Lärcenter
Läs- och studieplatser
Utbildning
Kopiering/utskrift (publik)
Öppna samlingar
WC (publik)
Café (publik del)
50
150
80
580
75
varav kan överföras i campusgemensamt
program
*) Utrymmesbehov anges normalt med avrundade tal LOA:V/P. Inplacering i byggnader kan medföra avvikelser.
385
405 Totalt 790
Rev
Lokalförteckning - ytsammanställning
14
Lokalförteckning
Upprättad av:
Upprättad av:
inobi ab/MP
Lokalförteckning
Datum:
0
Lokalerna är avsedda för
Projekt nr och benämning
Göteborgs universitets bibliotek, centralbiblioteket
Pos
Utrymme, befattning
Rev nr:
2013-03-25
0111-0002
Campus Näckrosen, delprojekt UB
Lokal-
Antal
Antal
Lokalarea
kod
pers
rum
dagsljus
kvm *)
Publika ytor
Entre
Entrétorg
50
50
Lokalprogram för Universitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen
Lärcenter
Lärcenter (torg)
Grupprum (lärcenter)
Lässtudio
Specialläsesal
150
150
80
40
30
10
1
1
50
1
1
300
30
1
5
1
1
200
12
580
300
60
100
60
1
3
1
10
1 200
667
350
Grupprum (med dagsljus)
60
10
13
Utbildning
Lärosal
75
75
3
Läs- och studieplatser
Studiemiljö (öppen)
Studiemiljö (specifika avskiljda miljöer)
Tyst läsesal
Grupprum (kan vara utan dagsljus)
300
300
300
70
*) Utrymmesbehov anges normalt med avrundade tal LOA:V/P. Inplacering i byggnader kan medföra avvikelser.
30
333
13
Anm
1715 Summa.
50
50
0
330
300
30
330
200
60
30
70
3 675
1 200
2 000
350
125
60
kvm *)
ej daglj. krav
4505
Förvaring av beställt material
Arena
Arena
Teknikrum (arena)
Total lokalarea
ej daglj. krav dagsljus
0
30
1 125
1 000
Avser huvudentré. Fler entréer kan
anordnas.
Dagsljus är önskvärt.
1 eller flera rum.
125 Kan helt eller delvis överföras till
campusgemensamt lokalprogram.
Kan helt eller delvis överföras till
campusgemensamt lokalprogram.
180
180 Kan helt eller delvis överföras till
campusgemensamt lokalprogram.
Rev
15
16
Lokalförteckning
Upprättad av:
inobi ab/MP
Datum:
Rev nr:
2013-03-25
0
Lokalerna är avsedda för
Projekt nr och benämning
Göteborgs universitets bibliotek, centralbiblioteket
Pos
Utrymme, befattning
0111-0002
Campus Näckrosen, delprojekt UB
Lokal-
Antal
Antal
Lokalarea
kod
pers
rum
dagsljus
Kopiering/utskrift (publik)
2
Öppna samlingar
1
WC (publik)
1
Café (publik del)
Café (publik del)
80
1
1 100
200
*) Utrymmesbehov anges normalt med avrundade tal LOA:V/P. Inplacering i byggnader kan medföra avvikelser.
kvm *)
Total lokalarea
ej daglj. krav dagsljus
kvm *)
Anm
ej daglj. krav
25
0
1 100
1 100
120
0
200
200
50 Erforderligt antal rum.
1 100 1 eller flera rum. Utförs i flexibel
integration med studiemiljö (öppen). 6-8
hm/kvm.
120 Erforderligt antal rum.
0
1 eller flera rum. Kan helt eller delvis
överföras till campusgemensamt
lokalprogram.
Rev
Lokalförteckning
Upprättad av:
inobi ab/MP
Datum:
Rev nr:
2013-03-25
0
Lokalerna är avsedda för
Projekt nr och benämning
Göteborgs universitets bibliotek, centralbiblioteket
Pos
Utrymme, befattning
0111-0002
Campus Näckrosen, delprojekt UB
Lokal-
Antal
Antal
Lokalarea
kod
pers
rum
dagsljus
kvm *)
Slutna och administrativa ytor
1
3 300
Lokalprogram för Universitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen
1
1 600
24
24
50
75
4
4
2
1
1
13
2
1
100
Övriga verksamhetsytor
Omklädning/dusch/mm
Vaktmästeri
2
2
1
60
25
Leveransmottagning, post
Bokbinderi/bokvård
Repro/digitalisering
1
1
6
1
1
1
60
60
100
Mötesrum (kan vara utan dagsljus)
Mötesrum (med dagsljus)
Sammanträdesrum
Pausrum
Övrigt (kontor)
Cafékök
Cafékök
50
100
*) Utrymmesbehov anges normalt med avrundade tal LOA:V/P. Inplacering i byggnader kan medföra avvikelser.
0
1 850
1 600
120
13
250
50
kvm *)
Anm
ej daglj. krav
2130
Slutna magasin
Kontor
Kontorsarbetsplatser
Total lokalarea
ej daglj. krav dagsljus
50
100
100
0
280
60
60
60
100
4340
3 300 1 eller flera rum. Kan ev förläggas på
annan plats. 11-13 hm/kvm.
300
0 Erforderligt antal rum i generellt system.
Se utförligare beskrivning.
50
1 rum, delbart i 2 delar
250 Erforderligt antal rum. Kontorsintern
kommunikation, kopiering, kapprum, wc,
vilrum etc.
100
100 Erforderligt antal rum. Kan helt eller delvis
överföras till campusgemensamt
lokalprogram.
640
50
Kan helt eller delvis överföras till
campusgemensamt lokalprogram.
50 Teknik- och installationskrav.
Rev
17
Lokalförteckning
18
Upprättad av:
inobi ab/MP
Datum:
0
Lokalerna är avsedda för
0
Göteborgs universitets bibliotek, centralbiblioteket
Pos
Utrymme, befattning
Lokalvård
Återvinning
Förråd
Rev nr:
2013-03-25
0111-0002
Campus Näckrosen, delprojekt UB
Lokal-
Antal
Antal
Lokalarea
kod
pers
rum
dagsljus
2
1
1
*) Utrymmesbehov anges normalt med avrundade tal LOA:V/P. Inplacering i byggnader kan medföra avvikelser.
kvm *)
Total lokalarea
ej daglj. krav dagsljus
30
180
300
kvm *)
Anm
ej daglj. krav
60
180 Erforderligt antal rum.
300 1 eller flera rum.
Rev
Sambandsskiss
Fig 5. Funktioner enligt ”lokalförteckning - ytsammanställning” schematiskt redovisade. Sambandsskissen
är inte heltäckande men redovisar de mest centrala funktionernas inbördes relation och möjlig placering.
Lokalprogram för Universitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen
19
Bilagor och referenser
Inom projekt Campus Näckrosen och
verksamhetsutvecklingen vid UB finns ett antal
dokument med bäring på UB:s lokalprogram.
Lokalprogrammet ansluter och/eller refererar till
följande dokument:
•
Vision Campus Näckrosen
•
Direktiv delprojekt Campus Näckrosen
•
GU:s Vision2020
•
UB:s strategiska plan 2013-2015
•
Campusgemensamt lokalprogram (arbete
pågår fortfarande vid detta lokalprograms
färdigställande)
KONTAKTPERSONER:
Universitetsbiblioteket
Margareta Hemmed, överbiblotikarie,
031-786 17 60
Håkan Carlsson, planeringschef, 031-786 51 35
Inobi
Magnus Pettersson, delprojektledare,
031-380 20 42
Projekt Campus Näckrosen
Agneta Olsson, projektledare, 070 - 869 14 39
Andreas Eklöf, biträdande projektledare,
031-380 20 41
Lena Sandstedt, projektsamordnare,
031-786 66 31, lena.sandstedt@gu.se
20
Lokalprogram för Universitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen
21
Fastighetsavdelning
Per Sundqvist
Fastighetschef
Fastighetsavdelningen
Tel: +46 (0)31 786 1138
E-post: Per.Sundqvist@gu.se
REKTORSBESLUT
2012-05-02 dnr V 2012/250
1 / 14
Rektor
Beslutsunderlag för fastställande av ”Policy för universitetets ny- och
ombyggnationer” samt ”Regler för tillämpning av policy för universitetets ny- och ombyggnationer”.
”Att verka för det hållbara samhället” är ett av Göteborgs universitets profilområden. Detta manifesteras inte
minst genom universitetets profilering mot hållbar utveckling inom både forskning, utbildning och samverkan
med samhället. Genom hållbart byggande, som en integrerad del av staden, stärks Göteborgs ställning i
omvärlden och Göteborgs universitets konkurrenskraft nationellt och internationellt. Campusområden och dess
byggnader ska verka för ett synligt, tillgängligt, inbjudande, öppet och sammanhållet universitet. Universitetets
byggnader ska kommunicera öppenhet, kvalitet och samhällsengagemang.
Vid all byggnation finns goda förutsättningar att välja systemlösningar med god prestanda ur
hållbarhetssynpunkt. I universitetets handlingsplan för Miljö och hållbar utveckling 2011-2015 finns ett
ambitiöst mål formulerat för nybyggnation: ”Att vid nybyggnationer ställa miljökrav motsvarande Miljöklassad
byggnad nivå Guld”.
Genom att ha en ambitiös målsättning kan Göteborgs universitet ta sitt ansvar, vara en internationell förebild
samt visa att frågor kring det hållbara samhället tas på största allvar. För att stödja ambitionerna och uppfylla
målen i handlingsplanen för hållbar utveckling har utarbetats en policy och regler för universitetets byggnader.
Förslag till beslut: Rektor beslutar
att fastställa Göteborgs universitets ”policy för universitetets byggnader” samt ”regler för tillämpning av policy
för universitetets byggnader” i enlighet med bilagda dokument.
att universitetets ”policy för universitetets byggnader” samt ”regler för tillämpning av policy för universitetets
byggnader” tillämpas i alla byggprojekt.
att ge Fastighetsenheten, Miljöenheten och Informationsenheten i uppdrag att utveckla en systematisk process
som säkerställer att universitetets ”policy för universitetets byggnader” samt ”regler för tillämpning av policy för
universitetets byggnader” tillämpas i alla byggprojekt och byggprocesser. Uppföljning och rapportering sker
årligen till Rektor och Förvaltningschef, ansvarig är Fastighetschefen.
Bilagor:
- Policy för universitetets byggnader
- Regler för tillämpning av policy för universitetets byggnader
Med vänliga hälsningar
Per Sundqvist
Göteborgs universitet
Vasaparken, Box 100, SE 405 30 Göteborg
031 786 00 00
www.gu.se
2 / 14
Styrdokument
2012-05-02 Diarienr: V 2012/250
Policy för universitetets ny- och ombyggnationer
Publicerad
www.styrdokument.adm.gu.se
Beslutsfattare
Rektor
Handläggare
Per Sundqvist, Fastighetschef,
Ann Fröström, tf Enhetschef Informationsenheten
Eddi Omrcen, Miljöchef
Beslutsdatum
2012-05-02
Giltighetstid
2012-05-02 och tills vidare
Sammanfattning:
Denna policy för universitetets byggnader syftar till skapa ett synligt, tillgängligt, inbjudande, öppet och
sammanhållet universitet i stadens centrum, genom en tydlig policy för utveckling av profilerande och hållbara
campusbyggnader för Göteborgs universitet. Policy för universitets byggnader syftar till att nybyggnad,
ombyggnad och förändringsarbeten ska ske på ett sådant sätt att formulerade mål uppnås inom områdena
identitet och image, arbetsmiljö, säkerhet, funktionalitet samt miljö och hållbarhet.
3 / 14
Policy för universitetets byggnader
”Att verka för det hållbara samhället” är en av Göteborgs universitets strategiska profiler. I universitetets
miljöpolicy står att "Göteborgs universitet skall vara ett av de ledande universiteten i Europa för utbildning och
forskning inom hållbar utveckling och miljö". Vi vill vara ett universitet som bidrar till hållbar utveckling såväl
socialt som kulturellt och ekonomiskt, liksom vi vill stå för hög kvalitet i en akademisk bildningstradition,
skriver styrelsens ordförande Carl Bennet och rektor Pam Fredman i ”Kvalitet och förnyelse, Strategier för
Göteborgs universitet 2011–2012”.
Göteborgs universitet strävar efter att vara ett modernt universitet inom ny- och ombyggnation vilket innebär:
- att universitetet byggnader har tydlig fysisk närvaro och stark identitet i staden;
- att universitetet har en tydlig vision och strategi för sina byggnaders fysiska miljö;
- att universitetet ständigt har en löpande och nära dialog med sin omgivning
gällande ny- och ombyggnation;
- att universitetet säkerställer möjligheter för snabb reaktion i en föränderlig värld
gällande byggande;
- att universitetet ska erbjuda attraktiva studie- och forskningsmiljöer i sina byggnader;
- att universitetet har en tydlig hållbarhetsstrategi för sina byggnader.
Göteborgs universitets byggnader ska vara en föregångare inom hållbart byggande. Genom levande och
integrerade kunskapsmiljöer mitt i staden Göteborg blir Göteborgs universitet attraktivt.
Nedanstående mål ska bidra till att Göteborgs universitet uppnår sin ambition att vara ett modernt universitet
inom ny- och ombyggnation.
Omfattning
Policyn för Göteborgs universitets byggnader omfattar nybyggnad, ombyggnad, förändringsarbeten och
nyförhyrningar. Policyn gäller för alla medarbetare.
Mål
Denna policy för universitetets byggnader syftar till skapa profilerande och hållbara campusbyggnader för
Göteborgs universitet i stadens centrum.
- Identitet och image:
Genom hållbart byggande, som en integrerad del av staden, stärks Göteborgs universitets ställning i omvärlden
och dess konkurrenskraft nationellt och internationellt. Campusområden och dess byggnader ska genom sin
arkitektur verka för ett synligt, tillgängligt, inbjudande och öppet universitet.
Förändringsarbeten inom ny- och ombyggnad ska inbegripa delaktighet hos brukarna genom hela processen och
drivas genom ett kommunikativt förankringsarbete.
- Arbetsmiljö, säkerhet, funktionalitet:
Universitetet ska bedriva sin huvudsakliga verksamhet i den centrala staden. Lokalerna ska ligga inom väl
sammanhållna, tydliga campusområden med goda kollektiva kommunikationer. Erforderligt antal moderna
centralt belägna bostäder ska kunna erbjudas gästande forskare. Lokalerna ska vara kostnads- och
energieffektiva med en god verksamhetsanpassad arbetsmiljö och vara väl fungerande ur tillgänglighets- och
säkerhetssynpunkt.
4 / 14
- Miljö och hållbarhet:
”Att verka för det hållbara samhället” manifesteras genom universitetets profilering mot hållbar utveckling inom
både forskning, utbildning och samverkan med samhället. I universitetets handlingsplan för Miljö och hållbar
utveckling 2011-2015 finns ett ambitiöst mål formulerat för nybyggnation: ”Vid nybyggnationer ställa miljökrav
motsvarande Miljöklassad byggnad nivå Guld”.
Vid nybyggnation ska systemlösningar väljas med god prestanda ur hållbarhetssynpunkt.
Ansvar
Chefer eller motsvarande inom Göteborgs universitet har ett ansvar för att säkerställa efterlevnad av policy och
regler för Göteborgs universitets byggnader vid nybyggnad, ombyggnad, förändringsarbeten och nyförhyrningar.
Varje chef eller motsvarande har ansvar för:
1. att medarbetarna inom universitetet har kunskap om och tillämpar policy och regler.
3. att säkerställa att inhyrd personal/konsulter följer policy och regler
4. att informera hyresvärdar om policy och regler
Samordning och utvärdering:
Fastighetsavdelningen, Informationsenheten och Miljöenheten har i uppdrag att samordna och utvärdera arbetet
med policyn och regler för universitetets byggnader.
5 / 14
Styrdokument
2012-05-02 Diarienr: V 2012/250
Regler för tillämpning av policy för universitetets
ny- och ombyggnationer
Publicerad
Beslutsfattare
Handläggare
www.styrdokument.adm.gu.se
Rektor
Per Sundqvist, Fastighetschef,
Ann Fröström, tf Enhetschef Informationsenheten
Eddi Omrcen, Miljöchef
Beslutsdatum
2012-05-02
Giltighetstid
2012-05-02 och tills vidare
6 / 14
Innehåll
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Syfte ................................................................................................................................................ 7
Lokalförsörjning .............................................................................................................................. 7
Organisation byggprojekt ................................................................................................................ 7
Planerings- och byggprocessen ....................................................................................................... 8
Regler för ”Identitet och Image” ..................................................................................................... 8
Regler för ”Arbetsmiljö, säkerhet och funktionalitet”..................................................................... 9
Regler för ”Miljö och Hållbarhet” ................................................................................................. 10
Uppföljning av reglerna och dokumentation ................................................................................. 13
Bilaga 1, övergripande beskrivning för hela projektprocessen ..................................................... 14
7 / 14
Regler för tillämpning av policy för Göteborgs universitets ny- och
ombyggnationer
1 Syfte
Dessa regler har tagits fram för att underlätta tillämpningen av universitets policy för byggnader.
Reglerna ska användas för att planera och genomföra ny-, om- och tillbyggnader på ett sådant sätt att
de långsiktiga målen i policyn uppnås, dvs stärka universitetets: “Identitet och image”, ”Arbetsmiljö,
säkerhet och funktionalitet” samt “Miljö och hållbarhet”.
För att brukaren ska kunna ställa rätt krav på lokalernas utformning och kunna bedöma hyresvärdens
förslag krävs regler och gemensamma bedömningskriterier. Det är viktigt att alla projekt oavsett
storlek planeras och styrs efter samma regelverk.
2 Lokalförsörjning
Enligt Plan- och bygglagen är det byggherren, fastighetsägaren, som ansvarar för att en byggnad
uppfyller de samhällskrav som finns uttryckta i lagar och normer. Universitetet har däremot ett
arbetsgivaransvar för personal och studenter som använder lokalerna.
Lokaler som brukas av Göteborgs universitet ägs och förvaltas i huvudsak av andra än universitetet.
Fastighetschefen ansvarar för all inhyrning av universitetets lokaler. Dessa hyrs sedan ut till
universitetets olika verksamheter enligt regler för Göteborgs universitets lokalhantering.
De hyrda lokalerna och byggnaderna ska kunna tillfredsställa brukarnas varierande krav på anpassning
till en förändrad eller ny verksamhet. Lokalernas planerade användning ska formuleras i form av
verksamhetsbeskrivningar och lokalprogram för berörda verksamheter. Byggnaden ska planeras med
målet att göra lokalerna mångsidigt användbara. Fastighetschefen ansvarar för att all ombyggnation,
nybyggnation och inhyrning av nya lokaler sker i nära dialog med berörd verksamhet som ska ges
möjlighet att vara delaktig under hela processtiden.
Hyresvärden och samtliga i projektet engagerade konsulter ska tillägna sig kunskap om verksamheten
för att utforma bra förslag till lösningar.
3 Organisation byggprojekt
Vid initiering av ett byggprojekt utser fastighetschef vid behov en styrgrupp.
Fastighetsavdelningens byggprojektledare ska, när ett större nytt lokal- eller byggprojekt startar,
upprätta en organisationsplan för projektet. Brukarna upprättar på motsvarande sätt en
organisationsplan för interna samråds och beslutsgrupper, vilken inkluderar personal och studenter.
Miljöansvaret för projektet ska ligga på byggprojektledaren.
8 / 14
Välplanerad kommunikation och förankring är särskilt viktigt vid större ny- och ombyggnadsprojekt.
En kommunikationsplan bör upprättas och en kommunikatör bör knytas till projektet för att vara ett
stöd i att kommunicera planer, resultat och erfarenheter, såväl internt som externt.
Det ska finnas en permanent hållbarhetsgrupp för byggprojekt, vars uppgift är att vid behov vara ett
stöd för byggprojektledaren avseende hållbarhetsfrågor. Byggprojektledaren rapporterar eventuella
avsteg till denna grupp. Hållbarhetsgruppen återkommer till byggprojektledaren med hur eventuella
avsteg kan påverka miljöklassningen eller andra relevanta miljö/hållbarhetsaspekter.
Hållbarhetsgruppen ska bestå av en representant för fastighetsavdelningen, informationsenheten,
miljöenheten, brukarna och fastighetsägaren.
Projektprocessen beskrivs närmare i bilaga 1 ”Övergripande beskrivning för hela projekt-processen”
4 Planerings- och byggprocessen
Påverkansmöjligheterna på ett projekt, avseende utformning och ekonomi, är störst i inledningsskedet.
På motsvarande sätt är kostnaderna i projektet minst i början, för att sedan öka under projektets gång.
Ändringar i sent skede kan bli mycket kostsamma.
Projektplanen indelas vid större byggprojekt i tio avgränsade skeden:
 Ärendeberedning
 Utredning
 Programskede
 Systemhandling
 Förfrågningsunderlag
 Upphandling
 Bygghandling
 Produktion
 Inflyttning
 Uppföljning
Projektplanen med tillhörande kommunikationsplan ska upprättas i samråd med fastighetsägaren där
brukarna informeras löpande. Tillräcklig tid ska avsättas för samråd, beslut och kontroll. Alla projekt
ska ha tydliga kostnadsramar, som ska innehålla investeringskostnader, framtida hyres- och
driftkostnader samt erforderliga livscykelkostnader.
Det är viktigt att dessa regler för tillämpning av policy för universitetets ny- och ombyggnationer”
byggande beaktas redan i de tidiga faserna, det vill säga ärendeberedning, utredning och
programskede.
5 Regler för ”Identitet och Image”
Göteborgs Universitets byggnader bidrar till universitetets identitet och image och därigenom till att
utveckla varumärket.
Universitetets värden, i enlighet med Policy för information och kommunikation, är öppenhet, kvalitet
och samhällsengagemang. Fastighetsägare och konsulter ska i sitt arbete förankra och motivera
lösningar utifrån dessa värden.
9 / 14
5.1 Namn
Namngivning av campusområden ska ske i dialog med verksamheten och med staden Göteborg och
dess namnberedning. Byggnaders namn ska vara både profilerande och vägledande och kommunicera
geografisk tillhörighet. Namn för områdesövergripande verksamheter, till exempel ”Servicecenter”
ska samordnas så att de blir lätta att identifiera och kan bidra till helhetsbilden.
5.2 Arkitektur och gestaltning
Universitetets byggnader ska vara synliga, tillgängliga och inbjudande. Genom att byggnaderna är
unika och attraktiva i sin karaktär profileras verksamheten.
Byggnaderna ska förmedla helhet och kvalitet i universitetets tjänster och service och ge känslan av
närhet mellan utbildning och forskning. De ska också verka för ett sammanhållet universitet där det är
lätt att mötas och samverka.
5.3 Mötesplatser
Möten mellan människor är avgörande inom forskning och utbildning. Byggnaderna ska ge plats för
alla former av möten. Det ska finnas en publik del, en tydlig stadsfunktion, ett levande gränssnitt
mellan samhälle och medborgare och mellan universitet och myndighet. Universitetet ska verka för att
de platser som bildas i angränsning till byggnaderna fungerar som goda mötesplatser.
5.4 Samverkan med staden Göteborg
Byggnaden ska vara en integrerad del av staden och stadsbilden. Val av plats, både placering och
ekologi, påverkar universitetets förutsättningar. Nybyggnation ska samverka med och tillföra en
positiv utveckling för staden Göteborg genom att:
- Stärka varumärket Göteborg
- Vara välintegrerad med respekt för befintlig miljö och bebyggelse. Det uppnås bland annat genom
byggnad i lämplig skala, varsamhet och utblick.
- Skapa ett naturligt och förståeligt sammanhang mellan nytt och gammalt.
- Erbjuda spännande tidsgrepp och bidra till en stadsfunktion där byggnaderna möter staden genom
publika delar .
6
Regler för ”Arbetsmiljö, säkerhet och funktionalitet”
6.1 Arbetsmiljö
Den fysiska arbetsmiljön i universitetets lokaler ska vara utformad så att den på bästa sätt skyddar
personal och studenter mot fysisk och psykisk ohälsa i enlighet med Arbetsmiljöhandboken.
Byggnaderna ska projekteras så att de följer krav på inomhusmiljö enligt Miljöbyggnad, nivå Guld (se
avsnitt 7). Genom detta säkerställs att lokalerna har en god ljudmiljö, bra luftkvalitet, ett väl balanserat
inomhusklimat och att sunda byggmaterial utan negativ hälsopåverkan används.
10 / 14
6.2 Säkerhet
Säkerheten kring universitetets lokaler ska skydda mot obehörigt tillträde, inbrott, skadegörelse samt
obehörig åtkomst av skyddsvärd dokumentation och utrustning i enlighet med gällande Policy för
säkerhetsarbetet.
6.3 Funktionalitet
Vid ny- och ombyggnation ska flexibla planlösningar alltid prioriteras. Flera möjliga
användningsområden för lokalerna med god avskiljbarhet ska eftersträvas. Tillgänglighet till lokalerna
ska vara möjlig för personer med olika typer av funktionshinder.
7 Regler för ”Miljö och Hållbarhet”
”Att verka för det hållbara samhället” manifesteras genom universitetets profilering mot hållbar
utveckling inom både forskning, utbildning och samverkan med samhället. Universitetets lokaler ska
utformas med högt fokus på hållbarhet, dels för att bidra till minskad miljöpåverkan globalt och lokalt,
men också för att skapa miljöer som bidrar till hälsa och välbefinnande för brukarna.
7.1 Miljöbyggnad
I universitetets handlingsplan för Miljö och hållbar utveckling 2011-2015 finns målet att vid
nybyggnationer ska miljökrav motsvarande Miljöbyggnad nivå Guld ställas. (klassningssystem enligt
Sweden Green Building Council)
Vid all nybyggnation och större ombyggnation ska högsta miljöklass enligt Miljöbyggnad eftersträvas.
Avsteg från detta ska motiveras.
Miljöbyggnad innefattar områdena energi, innemiljö, material och kemikalier med följande aspekter:
Områden
Aspekter
Indikatorer
Energianvändning
Köpt energi
Värmeförlusttal
Energi
Energibehov
Solvärmelasttal
Energislag
Andel av olika energislag
Ljudmiljö
Bedömning alt ljudklassning
Radonhalt
Luftkvalitet
Ventilation
Kvävedioxid i inneluften
Innemiljö
Fukt
Fuktsäkerhet
Transmissionsfaktor
Material och kemikalier
Termiskt klimat
Solvärmefaktor
Dagsljus
Dagsljus
Vatten
Tappvarmvattentemperatur - legionella
Dokumentation
Dokumentation av byggvaror och kemiska ämnen
Utfasning
Verifiering av att särskilt farliga ämnen inte byggts in
11 / 14
Utöver kraven enligt Miljöbyggnad, ställer universitetet ytterligare krav för följande miljöaspekter.
7.2 Energi
- Utgångspunkt för alla nybyggnationer är kompakta och välisolerade huskroppar med tätt klimatskal
och med effektiv återanvändning av såväl energi i frånluft som internt skapad spillvärme. De
energieffektivaste lösningarna ska om möjligt alltid väljas för såväl systemlösningar som mindre
installationer.
- Energin ska komma från sol, miljömärkt vatten- och vindkraft eller industriell spillvärme. Utred
möjligheten att använda lokalt producerad förnyelsebar energi, t ex vindturbiner och solfångare eller
solceller på fasader eller tak. Vid analys av kostnader ska hänsyn tas till det kommunikativa mervärde
denna teknik ger.
- Fastighetsägaren ska redovisa energianvändning för värme, varmvatten, kyla, driftsel och
verksamhetsel.
- Det ska finnas tekniska system som visar förbrukning med tydlig information till brukarna, samt en
användarmanual för byggnaden som säkerställer att byggnaden används på ett effektivt sätt.
- Vid bedömning av kostnader för olika typer av värme- och ventilationssystem ska hänsyn alltid tas
till systemets klimat- och miljöpåverkan över hela sin livscykel. En energieffektiv lösning ska alltid
användas om den inte, under en hyresperiod som är max tio år (undantaget vid s.k. självkostnadsavtal),
är uppenbart ofördelaktig ur ekonomiskt synpunkt. En analys av förväntade förändringar av
energipriset under hyresperioden ska ingå i beräkningsunderlaget och beaktas i genomförandebeslutet.
Beslut ska grundas på livscykelkostnadsberäkningar (LCC beräkningar).
7.3 Anpassning till platsen, grönytor och ekologi
- Den befintliga vegetationen ska så lång det är möjligt bevaras. Området ska återställas och
restaureras med ursprunglig eller anpassad vegetation.
- Den biologiska mångfalden ska främjas genom ekologisk kompensation, t ex anläggning av gröna
tak och fasader.
7.4 Transporter
- Gång och cykeltrafik ska ha första prioritet både till och inom byggnaden/området. Cykelparkering
under tak ska prioriteras och det ska finnas omklädnings- och duschmöjligheter.
- Kollektivtrafik ska finnas i nära anslutning till byggnaden. Inom byggnaden/området ska det finnas
information om tidtabeller och rutter för kollektivtrafiken, t ex via displayer.
- Parkeringsmöjligheterna ska begränsas med företräde för el/miljöbilar.
12 / 14
7.5 Resurshushållning
Vatten
- Vattenanvändningen i byggnaden ska minimeras genom t ex snålspolande toaletter och kranar. Om
möjligt skall regnvatten användas till toaletternas spolning.
- Dagvatten ska kunna hanteras lokalt, gärna med synliga fördröjningslösningar som även kan ge
estetiska och ekologiska kvaliteter, t ex gröna tak, diken, dammar.
Avfall
- Lokalerna ska vara utformade med väl tilltagna utrymmen som möjliggör en effektiv och enkel
sortering av avfallet från verksamheten, i enlighet med universitetets gällande avfallsplan. Det ska
finnas utrymmen för säker och hygienisk hantering av källsorterat material, samt möjlighet till
kompostering. Hämtning av avfallet ska kunna ske på ett effektivt och miljöanpassat sätt.
Råvaror
- Planera för återanvändning i de nya byggnaderna, genom demonterbara material och metoder.
Prioritera återvinningsbara material som kan demonteras i rena fraktioner.
- Material med lång livslängd och lågt behov av underhåll ska prioriteras.
- Vid ombyggnationer ska möjlighet att återanvända befintligt material såsom t ex fönster, dörrar eller
tegel utredas.
7.6 Material och kemikalier
- Beakta materialets hela livscykel och prioritera det med lägst miljöpåverkan utifrån en sammanvägd
bedömning av råvaror, transporter, energianvändning vid utvinning och tillverkning, innehåll av
kemiska ämnen och emissioner.
- Eftersträva närproducerade råvaror och byggvaror.
- Inredning och ytskikt med låga utsläpp av organiska ämnen ska prioriteras.
- Träbaserat material, konstruktionsvaror och inredning ska vara FSC- eller PEFC-märkt. Intyg ska
finnas.
- Material ska kunna städas och underhållas med miljöanpassade kemikalier utan färgämnen eller
parfym och med en minimerad användning av engångsmaterial.
13 / 14
8
Uppföljning av reglerna och dokumentation
8.1 Kompetens
Byggprojektledaren ansvarar för att konsulter och entreprenörer som utför arbeten för universitetet ska
informeras i universitetets miljöarbete och innehållet i gällande policy, mål och regelverk.
Byggprojektledaren ser till att varje projekt tar fram ett miljöprogram.
8.2 Möten
Miljö/hållbarhet ska vara en egen punkt på möten med styrgrupp, projektgrupp och arbetsgrupper.
8.3 Avvikelser
Avvikelser mot reglernas målsättning ska löpande tas upp vid projekteringsmöten för godkännande av
universitetets byggprojektledare. Avvikelsen samt orsak till denna ska dokumenteras. I större projekt
ska avvikelser lyftas till hållbarhetsgruppen för genomgång.
Om en lägre nivå än guld väljs för Miljöbyggnad, ska orsak tydligt motiveras och dokumenteras.
8.4 Dokumentation av byggprocess och erfarenheter
Varje ny- och ombyggnationsprojekt ska avslutas och redovisas i form av en slutrapport.
Byggprojektledaren ansvarar för att upprätta denna.
14 / 14
9
Bilaga 1, övergripande beskrivning för hela projektprocessen