1 Inst. för Utbildningsvetenskap m. inr. mot Humaniora och Samhällsvetenskap (UHS), www.uhs.su.se Postadress: Stockholms universitet, 106 91 Stockholm Besök: Studentexpedition Campus Konradsberg, Konradsbergsgat. 1 O-huset plan 4 rum O413 / grå postlåda Kursadministratör: Elma Sose, Tel: 08-1207 6654, E-post: Elma.Sose@uhs.su.se Kursansvarig Anne Lidén, Tel: 08-1207 6675, E-post: Anne.Liden@uhs.su.se (uppdaterad 2011-01-26) Kurshandledning Ht 2011 Konstpedagogik I, Fristående kurs (Kurskod: UH102F, 7,5 hp) Webinfo:www.uhs.su.se Kurshemsidor: Konstpedagogik 1 Kursplan, schema, kurshandledning Mondo: Konstpedagogik 1 Vt-11 Innehåll sid Kursinfo 2 Schema, campus och distans 3 Kursens upplägg och innehåll 4 Inlämningsuppgifter, projektarbete 4 Seminarier, workshops o projektarbete 5 Handledning och kursrapport 5 Kursplan och Litteratur , länkar 6-8 Förslag på typer av projekt 9 Temaprojekt erbjudna av museer Vt 2011 10 Format och oblig. riktlinjer för kursrapport 12-14 Lärare, föreläsare, kontaktpersoner 15 Betygskriterier, Kursplan se Mondo, kurshemsida 2 Välkommen till vårens kurs (Anm. koder: Distans SU-60201, Campus: SU-60205) Konstpedagogik 1 (Kurskod: UH102F, 7,5 hp GN, Vt 2011) Kursen består av seminarier, litteraturstudier och föreläsningar, skapande workshops och studiebesök som behandlar konst, utställningar och museer utifrån frågor om konstsamtal, konstnärlig mångfald och upplevelse, lek och estetiskt lärande. Du möter verksamma konstpedagoger och studerar konstpedagogik i både teori och praktisk verksamhet med olika grupper, barn, ungdomar och vuxna. Kulturell samverkan står i fokus liksom utbyte mellan olika skolformer och kultursektorn. Du arbetar praktiskt i ett projektarbete, som genomförs med anknytning till konstverk, utställningar och museer, gärna med deltagande pedagoger och konstnärer. En skriftlig och gestaltande projektrapport redovisas vid kursens slut. Web-information ges på kurshemsidan, där schema och kursplan presenteras före kursstart. Web-undervisning för distansgrupp och campusgrupp sker i programmet Mondo. När du webregistrerat dig, logga in dig i detta program och presentera din profil. Lärare är bl a Anne Lidén, Föreläsare Jessica Sjöholm Skrubbe Petra Gröminger och Gunilla Pettersson, Helene Broms Kursstart för både distansgrupp och campusgrupp i anslutning till seminarium: Tisdag 1/2. Kl: 17.00-19.30, Lokal: O334, O-huset plan 3 Konstvetaren Jessica Sjöholm Skrubbe berättar om konstpedagogik och konstförmedling, offentlig konst och samtidskonst. Därefter konstsamtal och gruppdiskussioner kring kursens studiehandledning och den första uppgiften: ”Vad kan konstpedagogik vara?” Forts. erbjudande för distansgrupp Onsdag 2/2: Distansgruppen fortsätter med seminarium kring sem. uppgifter i web-programmet Mondo: Kl: 1012 i datasal G410, samt em med ev. konstvandring. (De som parallellt läser Konstpedagogik 2 kan också starta då) Seminarieschema övrigt under Vt 2011: Campusseminarier, föreläsningar, skapande workshops i bildsal O434, samt handledning erbjuds kl 17-19.30 på följande tisdagar: 8/2, 15/2, 22/2, 8/3, 22/3, 29/3, 26/4, 3/5. Web-undervisning distans i Mondo sker på flexibel tid i anslutning till dessa seminarier. Grupphandledning sker i sal O408. Övriga studiebesök meddelas senare. Avslutande seminarium med projektredovisning äger rum Tisdag 17/5, Kl: 16-20 i sal O334. Därefter lämnas den slutliga kursrapporten in 31/5. Registrera dig på webben 5-13 Januari! Logga in på Mondo! Se mondo instruktion. Vi använder oss av webbregistrering på fristående kurser inför Vt-2011. Det innebär att du registrerar dig på kursen via portalen mitt.su.se. Webbregistreringen är öppen 5-13 Januari. Instruktioner för webbregistrering finns på www.uhs.su.se under fliken ”Student”. Med vänlig hälsning Anne Lidén, kursansvarig 3 Schema Konstpedagogik 1 (UH102F) Våren 2011 (Uppdaterat 2011-01-26 AL) Mondosida för distansgrupp och gemensam webinfo: Konstpedagogik 1 Vt- 11. Mondoundervisning sker på dagar i anslutning till erbjudna campusseminarier: Campusseminarier Tisdagar 17.00-19.30 O-huset Campus Konradsberg Lärare Anne Lidén (AL), Föreläsare Jessica Sjöholm Skrubbe, Petra Gröminger, Gunilla Pettersson och Helene Broms Kursstart och Introduktionsdagar 2/2- 3/2 1/2 kl 17.00-19.30 Sem 1 Intro och registrering i O334. Kurshandledning. Föreläsning. Jessica Sjöholm Skrubbe: Offentlig konst. Ped persp. Gruppdiskussioner. + 2/2 kl 10-15 Forts för distansgruppen Mondo-webinfo (AL) Datasal G410 (saml+ Kp2) 8/2 Sem 2 Bildsal O434 O-huset campus workshop (AL ) 15/2 Sem 3 Sal O333 Föreläsning Petra Gröminger. Om skulpturvisning och samtal. 22/2 Sem 4. Sal O333 Föreläsning Gunilla Petterson prel: Konstpedagogik – intern utblick 8/3 Inlämning på Mondo forum av gruppuppgift 1. Vad kan konstpedagogik vara? (både distansgrupp + campusgrupp) 8/3 Sem 5 Bildsal O434 Campus workshop (AL) 15/3 Inlämning på Mondo forum av Uppgift 2 a Projektplan för projektarbete (både distansgrupp + campusgrupp) v 11-17 Projektarbete egen planering/ studiebesök på skolor, konsthallar etc (info senare) Handledning projektplaner enl separata schema (både distans + campusgrupp) 22/3 15-17 Sal J218 Föreläsning Helene Broms, Utställningsproducent OBS!! Tiden! (Ev kväll erbjuden campus handledning AL) 29/3 Sal O408 Grupphandledning projekt (AL) Distansgrupp handl på Mondo. 26/4 Sem 6 Bildsal O434 Campus workshop Grupphandledning (AL) 10/5 Inlämning på Mondo av kort projektpresentation inför redovisning. (både distans + campus) Avslutning redovisningsdag (både distans + campus) 17/5 Sem 7 Sal O334. Redovisning av Uppgift 2 b Projektarbete (AL) 31/5 Slutinlämning av färdig kursrapport på Mondo forum + Pappersversion till kursansvarig (både distans + campus) Vänlig hälsning kursansvarig Anne Lidén 4 Kursens uppläggning, innehåll och inlämningsuppgifter Introduktionsdagar 1/2- 2/2. Campus samling. Distansgrupp Mondo. Tisd 1/2. Kl 17.00 Sem 1. Sal O334 O-huset. Introduktion Anne Lidén (AL) Presentation av lärare och föreläsare. Kort om kursens inlämningsuppgifter. Föreläsning: Jessica Sjöholm Skrubbe. ”Offentlig konst och konstpedagogiska perspektiv” Kort presentation av kurshandledning, schema och upplägg. Lärandemål. (AL). Diskussionsgrupper kring inlämningsuppgift 1. ”Vad konstpedagogik kan vara?” Återsamling. Presentation av övriga kursuppgifter. Projektarbete och grupper. Info ges om examinationsformer ”Muntligt och gestaltande redovisning”- ”samt skriftlig projektrapport”. Projektarbete i grupp (ca 3 personer) och projektrapport, gestaltande presentation 17/5 och skriftlig slutrapport. (Inl 31/5). Betygskriterier för 7-gradig betygsskala, A-F (Se kursinformation i Mondo). Onsd 2/2 forts. erbjudande: Distansgrupp kl 10.00-12.00 datasal G410, (AL) Erbjudande om Mondo genomgång och kursuppgifter, projektplan + projektgrupper, samarbete. Gemensam lunch och ev konstvandring. Två inlämningsuppgifter Vt 2011. Se inlämningsplats på Mondo forum: 8/3 Inlämning av diskussions- och litteraturuppgift 1: ”Vad kan konstpedagogik vara?” Forum på Mondo: Inlämningsuppgift 1. (både campus och distans) Bilda en diskussionsgrupp på 2-3 personer och samtala och diskutera i Mondo-forum om Vad kan konstpedagogik vara? Lägg in en gemensam sammanfattning av er diskussion i Mondo-forum. Max 3 sidor. Resonemangen i uppgiften skall vara belysta med praktiska exempel, exempel ur egen erfarenhet och aktuella debattartiklar samt underbyggda med korrekta hänvisningar till obligatoriska kurslitteraturen. (en del finns som elektroniska resurser- se filsamling på Mondo) Använd er av Behövs konstpedagogiken? En utvärdering av konstpedagogiskt seminarium Åsa Mårtenssons bok Konst och pedagogik, Gävle konstcentrum, samt tex Nordiska akvarellmuseets seminarierapporter samt aktuell debatt och egna erfarenheter o exempel! 15/3 Inlämningsuppgift 2 a och 2 b. Forum på Mondo: Inlämningsuppgift 2 (både campus och distans) Projektplan för projektarbete. Slutlig projekt presentation 17/5. Bilda också en projektgrupp på ca 2-3 personer och gör upp en preliminär projektplan. Lägg in preliminär projektplan på Mondo projektforum 8/3 (alternativt skicka per e-post ert förslag till projektplan eller post i grå postlådan utanför rum O413. Skriv ner en kort preliminär presentation av projektarbetets uppläggning. Arbetet med projektet, både praktiskt och teoretiskt, sker löpande under kursen. Projektarbetet omfattar två delar, redovisning 17/5 samt skriftlig kursrapport 31/5. (Kort projektbeskrivning 10/5 på Mondo, Muntlig redovisning 31/5 Deadline: slutinlämning av 2b Skriftlig slutrapport. Mondoforum + pappersversion. 5 Seminarier, campusföreläsningar och workshops. Projektarbete. 15/2 Sem 3. Sal O333 Petra Gröminger: Verksamheten flyttar ut på stan - pedagogiska tankar kring skapandet av skulpturvandring. Då Carl Eldhs Ateljémuseum tvingades evakuera samlingen på grund av sprängningsarbeten för Norra länken i Stockholm fick museets visningsverksamhet flytta ut på stan. Under seminariet presenteras problem och möjligheter i samband med denna nya utmaning, samt exempel på hur temat identitet ofta blir ett viktigt inslag i visningar av den offentliga konsten. Efter en kort presentation av museets skulpturvandringar, diskuteras olika möjligheter att utveckla denna visningsgenre. Tips på litteratur. Se även www.eldhsatelje.se/skulpturvandringar.html Alla dessa konstpromenader (Göran Holmberg- Ordalaget) Carl Eldhs Ateljémuseum, museikatalog. Det är väl ingen konst (Kaj Larsson/Brita Åsbrink) Konst på stan (Bo Wingren) Katalogen Falskt & Äkta från Nationalmuseum: Avsnitt "Skulpturkonstens originalitetsbegrepp" Metoder i konstvetenskap, del ett men framför allt de två avsnitten som analyserar skulpturer (Lars Olof Larsson) Skulpturer i Sverige (Sven-Åke Johansson) Skulptur i folkhemmet (Jessica Sjöholm Skrubbe – avhandling se valbar kurslitteratur) 22/2 kl 17.00 O333 Föreläsning Gunilla Pettersson (info senare på Mondo) Workshops, skapande arbete och handledning av kursrapport 8/2 Sem. 2: Campus Bildsal O434. Workshop projektarbete. /Mondo distans flextid 8/3 , 26/4 Sem. 5-6: Campus Bildsal O434. Workshop projektarbete. /Mondo flextid och valbar dag för distansgrupper. Lärare Anne. (Övriga erbjudna workshops meddelas senare) Vecka 8-16 Projektarbete i grupper. Egna Studiebesök. Plan inlämnad 15/3. Er projektgrupp kan välja att gå in och delta i de projekt som erbjuds från olika museer och kulturförvaltningar (se sid 9). Länsmuseer i er region erbjuder projekt att delta i. Arbetet kan även gälla idéer om utställningsdesign, presentationsformer eller olika pedagogiska skapande omsättningsmöjligheter, med utgångspunkt från motiv och tema eller det konstmuseum, konstverkstad och skolform ni själva har valt. (Se kontaktpersoner och lärare för tips). Anne Lidén håller i de campusseminarier och workshops där vi huvudsakligen arbetar med skapande arbete, planering och genomförande av projekt. Det praktiska skapande momentet i gruppens projektarbete kan ske på UHS i Bildsal, där handledning ges i projektuppläggning och materialval. Workshops rbjuds även i bildsal med samläsning ihop med övriga konstpedagogiska kurser. Sök gärna efter handböcker om projektarbete som arbetsmetod. Se nedan förslag på projekt på Stockholms Stadsmuseum, Stockholms Läns Museum samt Kulturförvaltningen, Stockholms stad. (se sid 9) 29/3, 26/4 Sal O408 +O434 Grupphandledning för projektpresentation/rapport. (AL). Separat gruppschema O408. Se även distanshandledning på Mondoforum. 6 För att kunna förbereda handledningen ska handledaren inför handledningsmötet ha ett utkast till planering av kursrapporten. Kanske ni vill ha tips på litteratur, redovisningsform eller andra frågor. OBS!!! I projektrapporten skall obligatorisk och valbar litteratur diskuteras i förhållande till det valda temat eller projektarbetet samt till det pedagogiska arbetssättet. Den slutliga kursrapporten kan omfatta ca 5-8 sidor text (1½ radavstånd) och skrivs gemensamt, men kan även vara uppdelad så att varje deltagare skriver sin egen text. (10 sidor för en större grupp). Tänk på att det ska vara en sammanhängande inledning och analys i rapporten när det är flera författare och undersökningar. Bildmaterial på 2-3 sidor kan läggas som bilaga. (Kan delas upp för att få plats i Mondo) Krav på formalia följer de riktlinjer som delas ut till alla studenter. (se kurshandl. s.13) Lista på obligatorisk litteratur, åberopade källreferenser, Internetadresser. 10/5 Preliminär kort projektbeskrivning inlämnas i Mondo forum. (campus och distans) Lägg in en kort projektbeskrivning så att alla får lite info om era projekt och hur det gått inför redovisningarna den 17/5. Lämna även in önskemål om eventuell apparatur inför redovisningen. 17/5 Sem. 7: Sal O334. Redovisning av gruppernas projektarbeten. Alla grupper redovisar sina projektarbeten. Berätta om projektet, använd bilder, film i valbara medier. Ni kan gestalta genom dramatisering, modell med figurer, kartskiss med förklarande illustrationer, fotografier eller kanske en kombination av olika medieuttryck? Ni kan också dokumentera arbetet genom portfoliemetodik med bilder eller övrig mediedokumentation där dessa åtföljs av reflekterande och analyserande texter. Tänk bara på att tiden är begränsad, Gör ett urval. Varje grupp får endast 15 minuter- Repetera framförandet! 31/5 Slutinlämning av korrigerad projektrapport. (både campus och distans) Mondo inlämningsforum + pappersversion till kursansvarig. Lämna senast detta datum in rapporten i färdigt skick i pappersversion Anne Lidén (via post eller i grå postlåda vid O413). Glöm inte att det är fråga om en formell skriftlig sammanställning, där ni i löpande text ska förmedla ert syfte, metoder, arbetsprocesser mm. (Se kurshandl. s. 12). Se betygskriterierna: Saknar kursrapporten de uppställda kraven på formalia ges en markering om komplettering i betyget. Har ej de etiska frågorna beaktats ges också förslag på komplettering. Skicka pappersversion per post eller lämna i postfack till rum O413. Adressera till Anne Lidén UHS, Campus Konradsberg, Stockholms universitet, 109 61 Stockholm. Juni 2011 Utvärdering I samband med höstterminens slut gör varje student en individuell utvärdering av kursen i Webbaserad version som UHS centralt skickar till studenterna. Samtliga kurser på UHS/SU utvärderas på detta sätt. Vi uppskattar om Ni tog Er tid att göra detta! Ur Kursplan Konstpedagogik 1 (UH102F) Vt-2011 Kursens innehåll • • • • konstupplevelse, kommunikation och kreativa skapande läroprocesser. konstpedagogiska teorier och metoder, konst och kultur i skolan konstpedagogisk praktik och samverkan med skolor, utställningar och museer, visningsaktivitet och konstsamtal. metoder för dokumentation, analys och utvärdering av konstpedagogisk praktik 7 Kursens lärandemål Efter genomgången kurs förväntas studenten ha förmåga att - ge exempel på och värdera konstpedagogiska samarbetsformer mellan förskola/skola, konstnärer, konstgallerier, museer och kulturinstitutioner, - i konstpedagogisk verksamhet använda och dokumentera konst, utställningar och museer som kommunikativ resurs för estetiska skapande- och lärandeprocesser med barn/ungdomar och övriga deltagare, - definiera och beskriva centrala konstpedagogiska teorier och metoder för konstnärligt skapande och estetisk upplevelse, lek och lärande. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras genom obligatoriska gestaltande och skriftliga inlämningsuppgifter vid seminarier och workshops samt - muntlig och gestaltande redovisning av projektarbete vid gruppseminarium samt skriftlig projektrapport, där kursens frågor och litteratur behandlas. Kursbevis utfärdas efter genomförd kurs. b. Betygsättning på hela kursen sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: c. Betygskriterier delas ut vid kursstart. Dessa tillämpas för varje lärandemål/ förv studieresultat. Kurslitteratur. Elektroniska resurser ligger på filsamlingen i Mondo. Obligatorisk litteratur. (Se nedan även alt i en pågående revidering av litteraturlistan) Uppgift 1: Diskussions- och litteraturuppgift: Vad kan konstpedagogik vara? Behövs konstpedagogiken? En utvärdering av konstpedagogiskt seminarium. Kulturrådet. Stockholm. Statens kulturråd 2004. Finns som elektronisk resurs. (Valda sidor ca 50 s). Mårtensson, Åsa & Sten, Ulrika (red). (2008). Konst och pedagogik. Gävle: Gävle konstcentrum. (126 s.) ”Hur kan skola och konstmuseum samarbeta i vardagen?” . Kontinua Seminarium 1. Nordiska akvarellmuseet 1-2 nov. 2004. Skärhamn: Nordiska akvarellmuseet. (76 s.) Finns som elektronisk resurs på Mondo filsamling. ”Hur kan konst och kultur stärka skolans arbete med värdegrundsfrågor och elever i svårigheter?” Kontinua Seminarium 3. Nordiska akvarellmuseet 30-31 oktober 2006. Skärhamn: Nordiska akvarellmuseet. (80 s.) Finns som elektronisk resurs Mondo filsamling. Uppgift 2 a-b. Projektarbete och kursrapport. Aulin-Gråhamn, Lena (red) - Persson, Magnus & Thavenius, Jan (2004). Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur. (236 s) (Valda sidor 50 s.) Aure, Venke & Illeris, Helene & Örtengren, Hans (2009) ”Inledning” s. 12-26. Konsten som läranderesurs : syn på lärande, pedagogiska strategier och social inklusion på nordiska konstmuseer. NAM publik nr 47. Skärhamn: Nordiska akvarellmuseet. (280 s.) (Valda sidor 12-26) Weissenrieder, Elisabeth (2008). Skapandets kraft: för kunskap och utveckling. Stockholm. Runa förlag. Valda sidor s.13-95, 147-169 (97 s.) Alt. i ny revidering av litteraturlista om vuxenpedagogik och folkbildning, arkitekturpedagogik. Borgström, Lena & Gougoulakis, Petros (red) (2006). Vuxenantologin. En grundbok om vuxnas lärande. Stockholm: Atlas. (502 s.). Gougoulakis, Petros (2006). Bildning och lärande- om folkbildningens pedagogik. Stockholm. Bilda. (143 s.) Hård af Segerstad, Helene m.fl. (red). (2007) Vuxenpedagogik: att iscensätta vuxnas lärande. Lund: Studentlitteratur. (151 s.). 8 Svennberg, Mie & Teimouri, Mania (red) (2010). Barnens rätt till staden. Om arkitekturpedagogik som demokratisk metod i Göteborg. Stad och Land nr 178. Göteborg: Movium & Göteborgs stad kultur. (valda sidor ca 70). Tips om vuxenpedagogik: Mauritzon, Kicki Ann (1996). Konstpedagogik för vuxna- från idé till verklighet. Med exempel från Malmö konstmuseum och Malmö konsthall. Konstvet. inst C uppsats. Lund. Elektronisk resurs. Valbar litteratur. Några exempel ur kursplanens lista, se kurshemsida och Mondo info Black, Graham (2005). The engaging museum. Developing museums for Visitor Involvement. London: Routledge (308 s.) (Valda sidor 1-45, 121-175). Creative learning. Creative partnerships seminar sept 2008. Art Council of England. Ed. Julian SeftonGreen. (89 sidor). Finns som elektronisk resurs. Hasselrot, Astrid (2004). Pedagogen och penseldraget: Idébok till lärare, konstnärer och kulturinstitutioner om det skapande samarbetets möjligheter. Skärhamn: Nordiska akvarellmuseet. (190 s.) Hejdelind, Veronica (2008). Intryck och uttryck: att använda bilder på gymnasiet. Ill. + Dvd. Nationalmuseum. Malmö: Gleerups utbildning AB. Lindström, L. (2006). Creativity: What is it? Can you assess it? Can it be taught? The International Journal of Art & Design Education, 25 (1), 53-66. Finns som elektronisk resurs. (13 s.) Nordström, Gunwor (2005). Skapelsemorgon: barnet, konsten, poesin och fantasin: ett konstprojekt kring skapandeprocessen och barns bilder. (med lärarhandledning). Sävedalen: Warne/ Uddevalla: Risbergs (104 s). Pringle, Emily (2002). “We did stir things up. The role of the artists in sites of learning”. Art council England. (116 sidor) . Finns som elektronisk resurs. Samtidskonst för lärare och andra intresserade. (2005). Malmquist, Karin (red.) Stockholm: Lärarförbundets förlag/Moderna Museet. (107 s). Sjöholm- Skrubbe, Jessica (2007). Skulptur i folkhemmet. Den offentliga skulpturens institutionalisering, referentialitet och rumsliga situationer 1940-1975. Diss. Uppsala universitet, Göteborg & Stockholm. Makadam Förlag (392 sidor). Skoglund, Elisabet (2005/2006). Konstsamtal, samtalskonst. Stockholm: Cura. (59 s). Övriga tips: Sjöholm Skrubbe, Jessica (2005). “Skulptur, klotter och ’motmonument’”, Kulturstudier i Sverige. Nationell forskarkonferens, 13-15 juni, 2005, Norrköping, Sweden, Bodil Axelsson & Johan Fornäs (red.), Linköping Electronic Conference Proceedings no. 15 (15 s). Elektronisk resurs: http://www.ep.liu.se/ecp/015/076/ecp015076.pdf Länkar och tips. Se även Nyttiga länkar på Mondo filsamling: http://www.kulturradet.se/ http://www.konstochlarande.se http//konstpedagogik.se http://www.sverigesmuseer.se/index.vtm http://www.museifonstret.se/ http://www.museilektioner.se http://museiteknik.blogsome.com http://www.riksutstallningar.se http://ueforum.se http://www.fuism.se/ http://www.nckultur.org/ http://www.curatorjournal.org/about http://ceca.icom.museum http://www.inspiringlearningforall.gov.uk http://museumsnett.no/sff/pedimus.vtm 9 Förslag, exempel och perspektiv på typer av projekt 1. Konstpedagogik på konsthall/ konstmuseer/galleri/på stan eller i skolor. Besök. Studera hur konstpedagoger arbetar genom att dokumentera, intervjua, filma, fotografera några som är verksamma på konsthallar, konstmuseer eller gallerier. Undersök deras verksamheter och verkstäder eller konstpedagogiska planeringar, utåtriktad information, hemsidor. Följ med och samverka med en konstpedagog i något projekt och dokumentera visning, samtal och återkoppling, t ex i skapande verkstad. Jämför pedagogiska aktiviteter på konsthallar och i konstnärsprojekt, eller delta i något projekt som du sedan kan utvärdera. Du kan tex låta barn, unga eller vuxna, olika besökare/besökargrupper testa och pröva och så utvärdera vad som skett. Vad har de upplevt? 2. Konstpedagogik med vuxna och samverkan i kulturlivet? Folkbildning och nya grupper? Undersök konstpedagogers, kulturpedagogers och konstnärers verksamheter med vuxna besökare av olika slag. Hur kan pedagoger och besökare/deltagare skapa en meningsfylld aktivitet kring konstupplevelser och estetiskt lärande? Hur kan konstpedagoger och konstnärer arbeta aktivt med vuxna i livslångt lärande? Kan besök och samarbete i konsthallar/museer eller med konstnärer i ateljéer stärka konstupplevelser och inflytande i kulturlivet? Kan man nå nya grupper? 3. Konstpedagogik och offentlig konst. Relationer och deltagande. Tunnelbanans konst? Samtidskonsten, säger man ofta, kräver engagemang och vill att betraktaren tar aktiv del av konstverket. Vad innebär det om konsten är offentlig, bekostad av allmänna medel och med syftet att ”vara till för alla”? Vilka bestämmer? Hur ser olika besökare med olika behov på offentlig konst, äldre och nyare? Får barnens syn på konsten och deras kulturella uttryck plats i det offentliga rummet? Ser män och kvinnor, flickor och pojkar olika på konstverken? 4. Samarbete mellan skola/förskola och konsthall/galleri, tex i ”Skapande skola”. Skapa förslag till temaarbete i konsthall/konstgalleri/museum/ och skola/förskola el. barnverksamhet, där barns och elevers skapandeprocess står i centrum. Val av skolform, lärare, barngrupper etc. Visa hur man kan planera barns/ungas förberedelse och arbete i skolan före konstbesöket. Hur samverkar lärare och konstpedagog? Vad sker i skapande verkstad? Vad händer vid själva besöket, t ex för barn med särskilda behov? Hur ska barn utveckla sin upplevelse och kunskap efter besöket? Hur kan forma konstbesöket i sin helhet, platser, kommunikationer, förtäring m.m.? Hur har olika ”Skapande skola”- projekt fungerat med kultur i skolan? 5. Förändringsförslag på befintlig verksamhet, Önskeverksamhet? Påverkan, Deltagande, Interaktivitet? Olika åldrar, familjer? Virtuella konsthallar och museer? Sociala medier? Ge förslag på konstpedagogisk utveckling av konsthallar, museer, skapande verkstäder och rum, nya medier och design, informationsvägar, interaktivt deltagande och experiment m.m. Ex. visas barn- och ungdomskulturens uttryck, barns konst, bildspråk och visuella kultur? Hur ser vuxna och äldre på konst i virtuella konsthallar och museer? Hur skulle ett önskemuseum vara för att besökarens upplevelse, skapande och lärande sker på bästa sätt? Ge t ex förslag i skiss och modell? 6. Konstpedagogik och utställningsrum- utställningsdesign. Tillgänglighet? För alla? Utställningsrummet har genomgått stora förändringar de senaste åren. Den ”vita kuben” (ett trad. rum för konstvisning) ses som alltför begränsande och idag kan konstutställningar i princip äga rum var som helst. Parallellt har ”gamla” utställningsrum förändrats och nya konsthallar och museer har tillkommit. Vad betyder detta för besökare med olika funktionshinder och behov? Men hur tillgängliga är de? Vad betyder kravet på demokratisk mångfald och tillgänglighet för själva rumsutformningen och utställningsdesignen? Hur tillgängliga är design och konstverk? 10 Temaprojekt erbjudna av konsthallar/museer våren 2011 1. Projektförslag Hallwylska Museet. Stockholm. Följ och dokumentera en dramatiserad visning! För alla - ett tillgängligt museum. Kontaktperson Annika Williams Tel: 08-606 80 99 E-post: annika.williams@lsh.se Bakgrund: Hallwylska museets övergripande mål är att vara ett inkluderande museum. Vuxna, barn och ungdomar med olika förutsättningar ska kunna ta till sig av museets innehåll. I olika projekt har vi försökt att skapa möjligheter för att alla ska kunna ta till sig de dramapedagogiska programmen utifrån sina egna förutsättningar. Projektet ”Dramatiserade visningar för alla” pågick året 2009. Det växte fram ur museets utställning ”Utsätt dig för konsten” som öppnade hösten 2008. Sedan har museet haft dramapedagogiska program för både yngre och äldre åldrar. 2. Projektförslag Moderna Museet Stockholm. www.modernamuseet.se Följ det praktiska arbetet med visning och verkstad. Barns konstsmak. Kontaktperson Maria Taube Intendent. Tel 5195 5272 Epost: M.Taube@modernamuseet.se Vi når så många genom den praktiska sidan av konstpedagogiken, tex att själv få måla i skapande verkstad. Museet ska arbeta mer med att öppna det offentliga rummet för nya grupper för aktivitet och deltagande. Ser alla museibesökare på konsten? Vad har barn för konstsmak från baby till tonåring? Följ olika besökargrupper och intervjua, dokumentera. Vad är konst för dem? 3. Projektförslag på Stockholm Konst, Liljevalchs: Offentlig konst i Stockholm. Kontakt Lena From, 08-508 31 336, E-post: lena.from@ stockholm.se. Studiebesök hos Lena kan ske efter personlig överenskommelse om dag och tid. Hur tillgänglig är konsten på stan? Hur kommunicerar den till olika brukargrupper? Hur borde den kommuniceras? Förslag: Gör upp en promenad, eller en cykelrutt/cykelrutter där du med utgångspunkt från hållplatserna där kommunala cyklar finns att hyra gör upp en bana med hållplatser för konst. Gör ett förslag till texter om de olika hållplatserna för publicering på webb, broschyr och eller som mobiltelefon app. Inled rutten med en pedagogisk presentation av vad offentlig konst är och/eller kan vara. Du kan lägga upp rutterna som ett handledningsmaterial för pedagoger som på plats i det offentliga rummet vill förmedla offentlig konst. Tips på litteratur: From, Lena: Konstprojekt 2009, Stockholm 2009, samt From, Lena: Konstprojekt i Stockholm konst 20042008, Stockholm 2009. Art in the Open: Inspiring creative approaches for town centers, Access: 2010-01-25 på http://www.publicartonline.org.uk/resources/practicaladvice/policiesguidance/creative_guidance/creat iveapproaches.php eller artintheopen.org. Monagu, Jemima: Open Space: Art in the public realm in London 2995-2005, London 2007 4. Projekt med anknytning till offentlig konst, kultur och skolor i Stockholm. a) Följ och utvärdera Konståkningar i Tunnelbanan: www.sl.se Följ med konstguiderna på konstvisningar. Dokumentera vandring, mötet. Hur gick dialogen tex? . b Stockholms stadsmuseum, Stockholmskällan, Stockholms stadsarkiv. www.stockholmskallan.se. Gör ett didaktiskt elevmaterial eller en lärarhandledning utifrån bilder. Tex Mamsell Josabeth Sjöberg eller Fotografier i Stockholm. Kontakt: Hans Öjmyr Tel:08-508 31 631, E-post: hans.ojmyr@stadsmuseum.stockholm.se 11 c) Projekt på Kulturförvaltningen, Stockholms stad. Kulturhuset Stockholm. Gå in på hemsidan: www.kulturskolan.stockholm.se. Se även kulturskolans resurscentrum! 5. Skapande skola. Kulturella skolprojekt Åk 4-9. Utvecklingsprogram 2011-2012 i hela landet. Se www.regeringen.se om Skapande skola. Kontakt: www.kulturradet.se, kulturförvaltningar, och dina regionala konstkonsulenter! Stockholm: se utbildningsförvaltningen. Kultursatsningen Skapande skola på estetiska verksamheter, skapande och kultur i skolan, för åk 4-9 i grundskolan i hela landet. Gå in på kulturrådets webbplats och studera förutsättningarna för utvecklingsprogram inom ramen för Skapande skola, likaså på kulturförvaltningen i din egen kommun eller region. Se vilka projekt som genomförs och hur planeringen sker för kommunerna. Du kan ge förslag på kommande programinslag eller eller följa ett befintligt projekt som du kan dokumentera och utvärdera. Handlingsplaner och integrerat samarbete med stad, kommun och skolans arbetslag och skolans huvudmän är ett krav. Ta reda på vilka projekt som startar i höst! 6. Projekt på Västerås konstmuseum. Se hemsidan. Kort resväg med tåg för ett besök. Kontaktpersoner: Shahla Mohebbi, Tel 021-39 17 84, Shahla.Mohebbi@vasteras.se Mikael Reuter Tel: 021- 39 24 13, Mikael.Reuter@vasteras.se Besökservice: 021-39 32 22. Tf museichef: Karin Levander, Västerås Konstmuseum, Karin.Levander@vasteras.se. Följ en konstpedagogisk verksamhet på Västerås konstmuseum. Konstlabbet. Gör studieprojekt tillsammans med konstmuseets pedagoger. Studera exempelvis vuxna utställningsbesökare eller barns och ungas bildskapande i ateljén Konstlabbet. Dokumentera konstpedagogernas arbete och följ dem under deras visningar och verkstadsaktiviteter, intervjua dem. Eller undersök konstmuseets utåtriktade konstpedagogiska program, hur är det upplagt? Du kan studera konstmuseets samarbete mellan konstpedagoger och lärare i olika skolor. Museet arbetar med ungdomars egna frågeställningar kring konst, visuell kultur, bilder, dolda budskap eller olika ideal för killar och tjejer. Samarbetet mellan skola och konstmuseum kan du dokumentera i observationer och göra intervjuer med konstpedagog, lärare och deltagande elever. Du kan följa elevernas och lärarnas roller vid konstbesöket. Hur ser de på samtidskonst och äldre konst i samlingarna? Vad gör/lär eleverna på konstmuseet som de ej kan göra eller lära i skolan? 7. Distansuppgift. Sveriges länsmuseer. Allmänna förslag. Aktuellt tema: Konsten i vården Kontakta ditt länsmuseum och gör upp möte med pedagogiskt ansvariga. Förbered ditt besök på länsmuseet eller ditt stadsmuseum. Välj ut en utställning, föremål i samlingarna och ge förslag på visning och verkstad. Gör tex en lärarhandledning för besök på ditt länsmuseum. Man kan arbeta med utställning utifrån museets webbplats och hitta utgångspunkter för en konstpedagogik som distansuppgift. Välj i Länsmuseernas basutställningar och samlingar. Stockholms läns museum visar Utställningen ”Sjukt bra konst” Vt 2011. Liknande utställning med ett aktuellt tema om konsten i vården har även visats runt om på olika länsmuseer. Vill du visa utställningen med någon vald grupp på Stockholms länsmuseum? Kontakta museet i förväg så att vi kan boka in dig och gruppen: telefon 08-586 194 44. Öppet: tisdtors: 12-17, fred-sönd: 12-16. Hitta: http://www.stockholmslansmuseum.se/besok_oss/hitta_hit/ Kontaktperson Rebecka Walan: rebecka.walan@stockholmslansmuseum.se Litteraturtips: Paasche, Marit: Mer enn det du ser; Om kunst og arkitektur i Akershus universitetssykehus, Nya Ahus 2008. (Se mer exempel i ämnet Konst i vården på Mondo filsamling: uppsatser mm) 12 Skriftlig redovisning - Kursrapportens obligatoriska format och delar: Framsida: (Se separat formatmall) Överst: Titel Författare (gruppdeltagare i alfabetisk ordning) Nederst: Rapport i Konstpedagogik I (Kurskod: UH102F) Handledare Anne Lidén Inst. för utbildningsvetenskap m. inr. mot humaniora och samhällsvetenskap Stockholms Universitet VT 2011 1. Inledning Kort sammanfattning av projektet. Här skriver man även en liten bakgrund med mål och syfte med projektet och undersökningen (kan vara egen rubrik). Nästan alltid har man någon form av hypotes, dvs ett antagande om att något förhåller sig på ett visst sätt och att projektet ska belysa detta problem. Skriv om er utgångspunkt för arbetet. Tala om vilka/vilken tolknings- och analysmetoder ni ska använda. Motivera era val av litteratur kring pedagogiska inriktningar, skapande metoder eller någon speciell konstpedagogisk inriktning eller teori. Underbygg med obligatorisk kurslitteratur! 2. Huvudtext I rapporten ska ni enligt kursplanen behandla ”kursens frågor och litteratur”. Rapporten ska innehålla en liten beskrivning av de konstgallerier, museer, utställningar och verksamhet som tas upp till diskussion. Riktlinjer att följa: Använd tydliga rubriker. Citat i kursiv stil eller inom citationstecken. Se riktlinjer som finns i Mondo. Vid hänvisning till källor använd noter enligt följande.1 Relevant och adekvat hänvisning görs till både den obligatoriska och valbara kurslitteraturen. OBS! Det ska alltid framgå vad som är era egna ståndpunkter och vad som här hänvisningar till litteratur eller övriga källor. (Konsekventa och korrekta litteraturhänvisningar och internetadresser) 3. Sammanfattning Här sammanfattar ni kort er redogörelse för projektet. Gemensam analys och slutsats. Har ni nått de mål som sattes upp i inledningen. Har problemen varit rätt formulerade och metoderna ändamålsenliga? Har ni fått de svar ni förväntade er, eller har undersökningen bjudit på nya överraskande resultat? Ge gärna tips eller kommentar till eventuellt vidare studier. Om ni vill lägga till ny information här kan ni istället kalla rubriken ”Sammanfattning och diskussion”. 4. Käll- och litteraturförteckning. Sätt upp i rätt ordning enligt följande sida: Här anger du alla källor du har använt. Otryckta källor står först, även intervjuer (med datum), muntliga samtal, e-postbrev TV-program etc. som du har använt för din text. Det kan se ut så här ungefär (det finns varianter på detta): Käll- och Litteraturförteckning 1 T.ex Karlsson, Anna (2010). Konstpedagogiska problem, Stockholm, s. 254. 13 Otryckta källor Intervju med Greta Gustavsson, Stockholm 2011-03-02 (bandinspelning) Intervju med skolbarn i åk 6, Åkertorpsskolan. Videosekvens av vuxna, Tensta konsthall. Konstpedagogiska folkbildningsuppdrag, radioprogram i P1, SR, sänt 2011-04-01 Bilder gjorda av barn i åk 6, Åkertorpsskolan, mars 2011. Litteratur Lindberg, Anna-Lena (1988). Konstpedagogikens dilemma. Lund. Mårtensson, Åsa & Sten, Ulrika (red). (2008). Konst och pedagogik. Gävle: Gävle konstcentrum. Internetadresser De ska alltid anges med korrekt datum (kan stå sist bland referenserna) Man kan också numrera Internetadresserna och ange i noten: Int. 1, Int.2 etc Bildförteckning Placera bildförteckningen sist och använd siffernumrering vid varje bild eller figur. I löpande text skrives t ex (Bild 3.) eller (Fig 3.) Bildtexten beskriver kort en titel eller vad bilden föreställer. Plats, museum eller övrig hänvisning. OBS! Enligt upphovsrätten skall alltid fotografens namn redovisas, eller angivet foto ur litteratur el digital källa. Bilagor (allra sist) Power Point presentation Material som visats i PP presentation kan här bifogas. Grafik: 1-1½ radavstånd, 12 p enl ex: (Times New Roman) Titelsidans mall på nästa sida presenteras även på Mondo 14 Titel på projektet; Konstpedagogisk samverkan och utvärdering Författare alfabetisk ordning: Andersson, Lena Blomdahl, Kristina Carlsson, Bosse Rapport i konstpedagogik VT 2011 Konstpedagogik I, Fristående kurs (kurskod: UH102F, 7,5 hp) Handledare Anne Lidén Inst. för Utbildningsvetenskap med inr. mot Humaniora och Samhällsvetenskap (UHS) Stockholms universitet VT 2011 15 Lärare och föreläsare, kontaktpersoner Anne Lidén, universitetslektor, fil. dr, kursansvarig, handledare för projektgrupper E-post: Anne.Liden@uhs.su.se Tel 08- 1207 6675, Mobil 070- 692 41 27, Konradsberggatan 1, O-huset plan 4, Rum O414, Grå postlåda utanför O413. Adress: Inst. UHS (Utbildningsvetenskap m. inr. mot humaniora och samhällsvetenskap). Campus Konradsberg, Stockholms Universitet, 106 91 Stockholm. Anne Lidén är universitetslektor i didaktik med inr mot konst och museipedagogik samt fil. dr i konstvetenskap (Stockholms universitet 1999). Hon är ansvarig för kurser på grundnivå och masternivå samt forskningsprogram i konst- och museipedagogik vid UHS. Hon har varit verksam som bildlärare, författare och konstpedagog, museikonsult och antikvarie bl a vid Historiska museet i Stockholm. Pågående projekt handlar om skolsamverkan, handlingsplaner och ”Skapande skola”, Begrepp och perspektiv inom konst- och museipedagogik samt om Offentliga monument och regional identitet i nordiskt kulturarv. Är del forskningsnätverk och samverkan mellan skola, högskola och museer såväl nationellt och skandinaviskt som internationellt. Medlem i ICOM/CECA. Jessica Sjöholm Skrubbe, fil.dr i konstvetenskap, föreläsning 1/2 E-post: Jessica.skrubbe@arthistory.su.se Adress: Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms Universitet, 106 91 Stockholm. Jessica Sjöholm Skrubbe är fil.dr i konstvetenskap (Uppsala universitet 2007). Hon har tidigare arbetat som konstpedagog och intendent inom museivärlden, bl.a. på Nationalmuseum, Gripsholms slott och Waldemarsudde. För närvarande är hon forskarassistent i Konstvetenskap vid Stockholms universitet där hon bedriver forskning om Galerie Der Sturm i Berlin på 1910- och 20-talen. Hon är också verksam som lektor i genusvetenskap. Hon är redaktör (tills.m. Malin Hedlin Hayden) för antologin Feminisms is still our name (Cambridge Scholars Publishing 2010), och är medlem i det internationella forskarnätverket ”Transnational perspectives on women’s art, feminism and curating”. Hennes forskningsintressen rör bl.a. 1900-talets bildkonst och konstteori, offentlig konst/miljö, konst och politik, genusteori, historiografi samt teoretiska aspekter på konstpedagogik och utställningspraktiker. Petra Gröminger är fil. mag. och doktorand Seminarium 15/2 E-post: petra.grominger@telia.com. Se även www.eldhsatelje.se/skulpturvandringar.html Petra Gröminger är doktorand i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Hon har tidigare undervisat i konstpedagogik och konsthistoria på dåvarande kulturpedagogiska avdelningen, SKL, Lärarhögskolan i Stockholm. Hon är nu verksam som konstpedagog på Carl Eldhs Ateljémuseum och har även arbetat som intendent och museipedagog på flera andra museer, samt även med utbildning av museipedagoger. Hennes studier i konstvetenskap spänner över flera epoker från medeltidens bildkonst och ikonografi till nutida konst, skulptur och konstpedagogik. Parallellt med dessa arbetsområden arbetar hon som frilansande redaktör av facklitteratur. Gunilla Pettersson, fil mag konstpedagogik. Föreläsning 22/2 Info senare på mondo. 16 Kontaktpersoner Lena From, Konstvet, Stockholm Konst, Liljevalchs. 08- 508 31 336 Lena.From@stockholm.se , www.stockholmkonst.se Lena From, projektsamordnare på Stockholm konst - den del av Stockholm stads kulturförvaltning som producerar och placerar nutida konst i Stockholms offentliga rum. Hon har tidigare arbetat som redaktör tidskriften Arkitektur, och har medverkat som författare i ett antal böcker, till exempel Hej publiken – en guide till den samtida dansen i Sverige (2006), Gert Wingårdh: trettio års arkitektur genom fyra decennier (Birkhäuser 2007) och Halva kungariket är ditt : svenska folkets kulturarv (Statens Fastighetsverk 2008). Karin Levander, Kontaktperson projektVästerås Västerås Konstmuseum www.vasteraskonstmuseum.se : Besökservice: 021-39 32 22. Besöksadress: Konstmuseet, Västerås stad, Karlsgatan 2, 722 14 Västerås. Kontaktpersoner: Shahla Mohebbi, Tel 021-39 17 84, Shahla.Mohebbi@vasteras.se Mikael Reuter Tel: 021- 39 24 13, Mikael.Reuter@vasteras.se Tf museichef, Karin.Levander@vasteras.se. Museilektor och konstpedagog samt magister i konstoch museipedagogik. (se uppsatser på Mondo filsamling) Åsa Mårtensson, konstintendent vid Haninge konsthall. Se aktuella projekt på hemsidan. asa.martensson@haninge.se. Tel: 08- 606 80 99, Haninge kulturhus. www.haninge.se/kultur Åsa Mårtensson är anställd som Intendent med inriktning mot program och pedagogik vid Haninge konsthall, som visar svensk och internationell samtidskonst. Åsa arbetar pedagogiskt både med fördjupade relationer i konsthallen men också med projekt som rör offentlig konst. Åsa har tidigare arbetat som konstpedagog på Gävle Konstcentrum. Hösten 2008 var hon redaktör för boken Konst och Pedagogik, som nu är vår huvudbok i kursen. Maria Taube Intendent. Moderna museet Tel 5195 5272 Epost: M.Taube@modernamuseet.se Rebecka Walan Stockholms länsmuseum, konstpedagog, även utåtriktad konstpedagogik Tel 08- 586 194 44, E-post: rebecka.walan@stockholmslansmuseum se Stockholms läns museum, Sickla Industriväg 5B, 131 34 Nacka, Annika Williams Hallwylska museet Tel: 08-606 80 99 E-post: annika.williams@lsh.se Hans Öjmyr, fil dr Stockholms stadsmuseum, Stockholmsprojekt, Stockholmskällan Tel : 08-508 31 631, E-post: hans.ojmyr@stadsmuseum.stockholm.se Stockholms stadsmuseum, Box 150 25, 104 65 Stockholm, www.stadsmuseum.stockholm.se Ulla Berenard, univ. adjunkt. Skolprojekt Mälarhöjdens skola och kulturförvaltning, Tel: 070 - 317 57 12 Sofia Borgström, Lärare 4-9, Ekerö kommun Uppgårdsskolan. Skapande skola projekt. Konstped. projekt Ekerö. Tel 070-767 46 47. E-post: fiobo@hotmail.com En utökad lista på kontaktpersoner på övriga konsthallar och konstmuseer/museer presenteras senare på Mondo.
© Copyright 2024