ON OFF - Nordens Välfärdscenter
Magasin Nr. 4 – oktober 2010 Kirsti ble Årets lærling 2010 Lanserar hälsohemsida i samarbete med Carolina Klüft Dansk mester i sikre byggepladser Offentlig-privat samarbeid: - Det lønner seg å tenke kreativt Bedriftsmagasin for Veidekke ASA Tett på Innhold Konsern 2 Leder 3 Resultat 2. kvartal 3 Redaktørskifte 3 Markedskommentar 4 Aksjer til ansatte: En ekte aksjeveteran 4 Aksjer til ansatte: - Jeg håper vi blir enda flere aksjonærer 5 Aksjer til ansatte 2010 6 Ny driftsavtale med ErgoGroup 7 Kirsti ble Årets lærling Aktuelt 8 9 10 12 14 16 18 20 Går i højden og dybden midt i København Fra blikskur til superarena Lanserar hälsohemsida i samarbete med Carolina Klüft Riller rullebane og lager lys Spaden i jorden för nya bostäder Blir Nord-Europas største kjøpesenter Ballast och återvinning ska växa i Sverige Vidensdeling på tværs af landegrænser – med kunden i fokus Forbedringsprosesser 21 23 23 24 Kompetanse vektlegges mer enn pris Skal bli bransjens beste på forbedring Nu tilverkar vi våra egna betongelement OPS: - Det lønner seg å tenke kreativt Genistreken 26 Dritbra idé 26 XE4 – Viola-Anett II HMS 27 Ta godt vare på ryggen! 28 Dansk mester i sikre byggepladser 30 Vellykket HMS-dag i Surnadal Nye oppdrag 31 Nye oppdrag Tett på 32 Sponsrar grensesprengende tjejfotboll 34 50 år i Veidekke 35 Jubilanter i 4. kvartal 2010 Baksiden 36 Unik rasteplass og opplevelsessenter i Østfold Som en av ledarna i Veidekke har jag en viktig uppgift. Trots att vi tjänar hyggligt med pengar vet vi, att vi på kort tid kan blir förbisprungna av våra konkurrenter om vi står still. Min uppgift är att se till att vi ständigt befinner oss i utveckling. Vi behöver bli mycket bättre på att verkligen förklara och motivera varför vi måste fortsätta att utvecklas. När vi ibland känner visst motstånd i organisationen att ta till sig nya arbetssätt och utvecklingsåtgärder, beror det på att vi misslyckats förklara varför de skall förändra arbetssättet och hur förändringen gagnar företaget. Det är här som jag och många med mig har en klar förbättringspotential. Jag tror att vi går in i en tid där vi behöver satsa ännu hårdare på att utveckla Veidekke. För att tjäna mer pengar, för att växa och för att bli en ännu mera attraktiv arbetsplats för nuvarande och nya potentiella medarbetare. Detta är motivet bakom processen ”Position 2015”. En fantastisk möjlighet för alla i Veidekke att vara med och formulera var vi skall vara 2015. Hur stora vi skall vara, vilka pengar vi skall tjäna, vilken typ av företag vi skall vara och vilka kunder vi skall ha. Samt, inte minst, vilken position vi skall ha i förhållande till våra konkurrenter. Tillsammans med de ansvariga ledarna för enheterna Hoffmann, Industri och Entreprenör Sverige, tjuvstartade vi processen redan sommaren 2009. Anledningen var, förutom att vi behövde öka lönsamheten, att vi kände ett behov av att skapa tydliga mål som alla i respektive enhet fick vara med och ta fram och därmed också ta ansvar för. Det är otroligt spännande att se hur engagemanget och kreativiteten i dessa organisationer nu blommar upp. Dessutom med glädje och optimism som resultat och utan överdriven rädsla för att tänka nytt. Terje Venold har vidare utmanat oss med att han hoppas att alla enheter skall vara bäst på sin marknad. Men han har inte sagt på vilket sätt vi skall vara bäst eller hur, eller med vilka utvecklingsinsatser. Detta är en rejäl utmaning och enligt min mening helt unikt. Vilket annat företag lämnar en sådan utmaning till organisationen? Vilket förtroende! Att i stället för att formulera målet centralt och sedan trycka ut det och förvänta sig att alla arbetar för att nå det, ger man medarbetarna möjlighet att själv formulera inte bara målet, utan också hur man skall ta sig dit. Detta gör man bara i ett utvecklingsinriktat företag som tror på sina medarbetare och tror på kraften i att alla får vara med och förstå behovet av förändring. För denna förståelse når man bara om man också blir involverad i att sätta målet. Detta är Veidekke och detta är företaget som jag är tacksam och stolt över att få vara en del av. Så ta nu chansen! Tänk fritt och grensesprengende och våga formulera djärva mål inför 2015. Försök finna en process där samtliga medarbetare blir delaktiga och involverade. Då är jag övertygad om att vi också framöver blir ett annerledes selskap, karaktäriserat av framgång och entusiastiska medarbetare som alla jobbar för att vidareutveckla företaget. Men glöm inte att det också gäller för oss alla som individer. Att vi måste utveckla oss själva och våra relationer så även vi förbättrar den privata sidan av livet. För livet innehåller mycket mer än bara arbete. n Forsidebilde: Kirsti Flatabø ble Årets lærling i Veidekke i 2010. Foto: Ole R. Paulsen. Per-Ingemar Persson Konserndirektør Veidekke ASA Hoffmann A/S Veidekke Sverige AB Hovedkontor Postadresse: Postboks 505 Skøyen N-0214 Oslo Besøksadresse: Skabos vei 4 Telefon: + 47 21 05 50 00 Telefaks: + 47 21 05 50 01 e-post: firmapost@veidekke.no Hovedkontor Postadresse: Fabriksparken 66, DK-2600 Glostrup Besøksadresse: Fabriksparken 66 Telefon: + 45 43 29 90 00 Telefaks: + 45 43 43 34 22 e-post: hoffmann@hoffmann.dk Stockholmskontor Postadresse: Box 1503 S-172 29 Sundbyberg Besøksadresse: Löfströms Allé 7 Telefon: + 46 8 635 61 00 Telefaks: + 46 8 635 61 99 e-post: info@veidekke.se Veidekke Magasin Ansvarlig redaktør: Kai Krüger Henriksen Redaktør: Ane Sangnes e-post: ane.sangnes@veidekke.no Redaksjonsutvalg: Gunvor Bergan, Tore Gudmundsen, Øystein Gundersen, Steinar Krogstad, Per-Inge Linnerud, Kjetil Nyseth, Ole R. Paulsen, Lasse Vollesen og Sylvianne Bergman Kontakt for Veidekke Magasin: Lasse Vollesen e-post: lvo@hoffmann.dk Kontakt for Veidekke Magasin: Sylvianne Bergman e-post: sylvianne.bergman@veidekke.se Foto: Veidekke ASA E LJØM RKET MI Layout og trykk: Comitas 41 2 22 Fortsatt framgång kräver fortsatt utveckling 09 Trykksak 7 Konsern Tett på Aktivitetsøkning og godt resultat i andre kvartal Veidekke økte omsetningen og fikk et resultat på 163 mill. kroner i årets andre kvartal. - Vi er fornøyd med resultatet gitt vår konkurransesituasjon, og ser nå flere tegn til bedring. Økt aktivitet og ordrereserve for entreprenørvirksomhetene i Norge og Sverige, styrket boligsalg, oppstart av stadig nye boligprosjekter og bedrede markedsutsikter gir oss positive muligheter fremover, sier konsernsjef Terje R. Venold. Veidekkes omsetning i andre kvartal ble 4 327 mill. kroner sammenlignet med 4 186 mill. kroner i andre kvartal 2009. Resultat før skatt ble 163 mill. kroner, mot 205 mill. kroner ett år tidligere. Resultat pr. aksje var kr 0,90, mens det var kr 1,60 ett år tidligere. Resultatmarginen endte på 3,8 % sammenlignet med 4,9 % året før. Ordrereserven for entreprenørvirksomheten var på 12,3 mrd. kroner ved utgangen av kvartalet mot 10,8 mrd. kroner på samme i fjor. Krevende marked - Så langt i 2010 viser Veidekkes resultater at vi fortsatt befinner oss i en krevende markedssituasjon med mye ledig kapasitet og hard konkurranse, sa Terje Venold. - Totalt sett har vi håndtert lavkonjunkturen på en måte som gjør at vi står sterkt både organisasjonsmessig og finansielt. Så vel aktivitetsnivået som utviklingen på eiendomssiden viser tegn til forbedring sammenlignet med forrige år, fastslo han. Entreprenørvirksomhet Omsetningen i entreprenørvirksomheten økte i kvartalet, og økningen kom først og fremst fra anleggssegmentet i Norge og Sverige. Overkapasitet ga imidlertid lavere marginer i Norge, mens marginene i Sverige og Danmark ble noe forbedret. Samlet omsetning i entreprenørvirksomheten var 3 294 mill. kroner og resultatet ble 110 mill. kroner. Resultatmarginen endte på 3,3 %. Tilsvarende tall i fjor var en omset- Redaktørskifte i Veidekke Magasin Ane Sangnes overtar som redaktør i Veidekke Magasin etter Gunvor Bergan. ning på 3 088 mill. kroner, et resultat på 140 mill. kroner og en resultatmargin på 4,5 %. Eiendomsutvikling Eiendomsmarkedet i og omkring de største byene i Norge og Sverige viser gradvis bedring, spesielt innenfor ”familiesegmentet”. I alt ble det solgt 159 boliger i andre kvartal, mot 107 i første kvartal. Veidekke hadde 614 boliger i produksjon ved utgangen av kvartalet, sammenlignet med 310 ved årsskiftet. Omsetningen for eiendomsvirksomheten i andre kvartal endte på 306 mill. kroner og resultatet ble 13 mill. kroner. Året før var tilsvarende tall henholdsvis 236 mill. kroner og 2,5 mill. kroner. Industri Den lange vinteren førte til at asfaltsesongen kom sent i gang. Dette, i tillegg til at privatmarkedet var dårligere enn vanlig, førte til svekkede resultater for asfaltvirksomheten. Områdene pukk og grus samt gjenvinning oppnådde tilfredsstillende resultater på nivå med 2009, mens veivedlikehold fremdeles viser underskudd. Samlet hadde Veidekke Industri en omsetning i andre kvartal på 849 mill. kroner sammenlignet med 876 mill. kroner i andre kvartal i fjor. Resultatet ble 48 mill. kroner mot 64 mill. kroner i fjor. Etter mange år i redaktørstolen trapper Gunvor Bergan ned og gir seg som redaktør i Veidekke Magasin. Ny i rollen fra og med 1. september 2010 er Ane Sangnes, som har vært journalist og fotograf i Veidekke i tre år. n HMS Sykefraværet for alle ansatte var 5,5 % i Norge, 3,1 % i Sverige og 2,5 % i Danmark. Tilsvarende tall i fjor var 5,5 % i Norge, 2,8 % i Sverige og 2,1 % i Danmark. H-verdien (antall fraværsskader pr. million arbeidstimer) for hele konsernet ble 5,4 (4,3) i andre kvartal. n Tekst: Kai Krüger Henriksen Foto: Inger Sangnes Tekst: Helge Dieset/Gunvor Bergan MARKEDSKOMMENTAR Rolf Albriktsen De mørkeste skyene har forsvunnet Vi kan nå konstatere at lavkonjunkturen er over for denne gang. Tre påfølgende kvartaler med positiv vekst indikerer at trenden peker oppover. Store stimulanser i form av uvanlig lav rente og statlige penger sprøytet inn i økonomien har virket. Vi registrerer også at optimismen i husholdningene og bedriftene er tilbake. Men risikobildet er fortsatt uvanlig komplekst. Vil politikken fortsatt virke som ventet, hva blir effekten av de store statlige underskuddene i enkelte land, fortsatt uro i kreditt- og boligmarkedet i USA, og hva skjer i råvaremarkedet? Dette er noen områder vi må følge fremover. Vi har erfart at de skandinaviske landene påvirkes i sterk grad av det som skjer internasjonalt, i særdeleshet bygg- og anleggsmarkedet. Nå ser vi en klar bedring i vårt tilgjengelige bygg- og anleggsmarked. I siste konjunkturrapport som Veidekke la frem 20. september, er vekstanslagene for hvert av de tre landene justert opp. For Norge ventes en realvekst på 2 % i år og 4 % neste år. Vi forventer bedring i boligmarkedet, i yrkesbyggmarkedet og innen anlegg. Boligprisene har utviklet seg som ventet med en vekst på rundt 5 % så langt i år, mens igangsettingen av boliger ennå ikke er kommet i gang. Vår prognose om 23 000 igangsatte boliger i år ligger fast, noe som betyr en betydelig vekst i byggeaktiviteten i andre halvår. I Sverige har veksten i økonomien vært betydelig sterkere enn hva vi trodde. Eksport, investeringer og offentlig forbruk har gitt bidrag til veksten. Bygg- og anleggsaktiviteten begynner nå å komme etter, og vi ser tegn til vekst innen både boligbygging og yrkesbygg. Anleggsinvesteringene ligger på et høyt nivå som følge av flere store vei- og jernbaneinvesteringer. Boligprisene i Stockholm, som fra midten av 2008 og gjennom hele 2009 vokste betydelig, har falt så langt i år (6 %). Nedgangen skyldes en kombinasjon av stort tilbud av brukte boliger og fortsatt usikkerhet knyttet opp mot de internasjonale konjunkturutsiktene. For Sverige er den samlede markedsveksten oppjustert fra 0,5 % til 3 % i år. Veksten kommer imidlertid etter en periode med svært lav aktivitet innen flere sektorer. I Danmark startet nedgangen i bygg- og anleggsmarkedet før konjunkturene begynte å falle. Nedgangen her har vært ekstra sterk. Boligmarkedet har til dels vært borte og prisene har stupt. Fra andre halvår 2009 til nå har prisene i København økt med 13 %, fra et lavt nivå. Vi ser samme tendens andre steder i Danmark også. Men byggeaktiviteten følger ikke etter. I år blir det igangsatt 9000 boliger og økende til 11 000 i 2011. Til sammenligning var igangsettingen i 2006 på 36 000! I Danmark ser vi nå en svak oppgang i alle sektorene innen bygg og anlegg. For 2010 vil den samlede investeringsveksten være negativ, men mindre enn hva vi antok før. Veksten kommer trolig i 2011. Etter en så kraftig nedgang som vi har hatt her, vil det ta tid før investorene tør sette i gang bygging. Bygg- og anleggsmarkedet i Skandinavia bedrer seg i 2010 og 2011. Men frem mot 2015 kan vi ikke se grunn til at pilen skal peke bratt oppover. Usikkerheten i verden vil fortsatt påvirke oss og gi svingninger i aktivitetsnivået. n 33 Konsern En ekte aksjeveteran Erik Piene er den av dagens ansatte som har vært aksjonær lengst, faktisk i hele 32 år. Han er ikke i tvil om at aksjeordningen både har vært og er svært viktig for Veidekkes suksess. Og han har fortsatt stor tro på aksjen. Erik Pienes første jobb i Veidekke var i 1963 ved byggingen av Blommenholmkrysset på E-18 utenfor Oslo. Han begynte som flisegutt (gikk med målestang for stikkerne) og avanserte raskt til stikker, men valgte ingeniørstudier før han kom tilbake til selskapet høsten 1970. Da ventet flere store anleggsprosjekter før han ble leder for det nyopprettede Oslo-kontoret. Piene satt etter hvert fem år i Veidekkes toppledelse, men så ville han ut på prosjekt igjen. Det er nemlig der han trives best! Korsbrekke pioner - Arne Korsbrekke var pioneren innen Veidekkes medeierskap og mente at sentrale ledere i selskapet burde eie aksjer. Derfor solgte han 30 av sine egne aksjer i 1978 til tre ledere. Jeg fikk da kjøpe 10 aksjer á kr 3.000,- Selv om det var mye penger den gang, var jeg ikke i tvil om at jeg ville kjøpe, og jeg så på tilbudet som en stor ære. For det at man fikk kjøpe aksjer, var først og fremst en bekreftelse på at man ble verdsatt og at man gjorde en god jobb, forteller Piene. Den gang hadde Veidekke bare 19 aksjonærer. - Det var først ved børsnoteringen i 1986 at Veidekkeaksjene også ble en pengeplassering. Jeg har kjøpt aksjer jevnt og trutt hele veien, og kun solgt for å finansiere barnas satsing på alpinsporten og studiene deres. Sist gang jeg solgte var på slutten av 1990-tallet da jeg kjøpte hus i Spania. Har betydd mye - Aksjeordningen har nok betydd mye for Veidekke, fortsetter Piene. - Vi har lojale medarbeidere, og lite gjennomtrekk. Og det er positivt at også nyansatte nå får tilbud om Erik Piene med Veidekkes aksjebrev. å bli medeiere, sier Piene, som selv ventet åtte år før han fikk tilbud om å bli medeier. - Utbyttepolitikken gjør jo at alle får gevinst når det går bra, og jeg tror det gjør noe med både tankegangen og handlemåten når man får noe igjen av overskuddet. Piene er mer opptatt av utbytte enn av kursutviklingen: - Jeg tenker langsiktig, og nå er aksjene en pengereserve for meg og en sparebøsse for pensjonisttiden. Hvis man finner en dyktig arvtaker etter Terje Venold og ikke tukler med utbyttepolitikken, blir jeg værende som aksjonær så lenge jeg lever. Veidekke har en god organisasjon og bedriftskultur. Selskapet kommer til å fortsette med å tjene penger, og det er en aksje jeg har tro på, avslutter aksjeveteranen fornøyd. n Erik Piene • Født 1943 • Sønn av Gustav Piene, den ene av Veidekkes to grunnleggere i 1936 • Første jobb i Veidekke var i 1963-64, før han reiste til sivilingeniørstudier i Wyoming, USA • Ble fast ansatt i Veidekke i 1970 • Medlem av Veidekkes sentrale ledergruppe fra 1979 - 1984 • Prosjektleder i Veidekke Entreprenør, for tiden engasjert i utbyggingen av Kykkelsrud kraftverk Tekst: Helge Dieset Foto: Ane Sangnes - Jeg håper vi blir enda flere aksjonærer Terje R. Venold, konsernsjef i Veidekke, har tro på at medarbeidere som har aksjer i eget selskap, blir mer motiverte. - Jeg mener bestemt at medeierskap i egen bedrift gir større forståelse og kunnskap om selskapet vi arbeider i, noe som igjen gir økt medarbeiderinvolvering og positive resultater. Dette er svært viktig og noe som år etter år har bidratt til de gode resultatene våre, sier Terje. Alle ansatte i Veidekke får også i høst tilbud om å kjøpe rabatterte aksjer i eget selskap. - Veidekkeaksjene har til nå vært en god, langsiktig spareform, og jeg håper alle bruker tid til å 4 studere og vurdere årets tilbud. Samtidig må man naturligvis vurdere egen vilje og evne til risiko, sier Terje R. Venold. Veidekke ble børsnotert i 1986, og siden den gang har aksjonærene fått en gjennomsnittlig årlig avkastning på 17 % gjennom kursutvikling og Terje R. Venold utbytte. Det er det høyeste på Oslo Børs i denne perioden. - Det er viktig å tenke langsiktig med aksjer: Det er alltid en risiko for kursfall, akkurat som det er en mulighet for at kursen kan nå nye høyder, sier Terje. Nest største eieren I Veidekke får aksjonærene i utbytte minimum 50 prosent av årsresultatet etter at skatt er betalt. Man har ingen garanti for hvor gode resultatene blir i årene fremover, selv om bedriften har gått med overskudd i alle år siden starten i 1936. - 55 prosent av de ansatte eier over 20 prosent av aksjene i Veidekke og er dermed den nest største eieren i selskapet. Det gjør at kunder, samarbeidspartnere og alle rundt oss ser at vi har stor tro på Veidekkes fremtid. Nå håper jeg at vi blir enda flere aksjonærer. Husk at man ikke trenger å kjøpe mange aksjer for å være med, sier Terje R. Venold. n Tekst: Ane Sangnes Foto: Ole Walter Jacobsen Konsern Aksjer til ansatte 2010 Årets aksjesalg til ansatte blir gjennomført 5. til 19. november. Som tidligere vil det bli gitt 20 prosent rabatt på børskursen i tegningsperioden, og det vil være to års bindingstid på aksjene. Prospekt med all nødvendig informasjon vil bli sendt hjem til alle ansatte i slutten av oktober. 3300 ansatte, eller 55 prosent av oss, eier i dag 20 prosent av aksjene i Veidekke. Og snart kan enda flere av aksjene havne på de ansattes hender: Alle som per 1. oktober er fast ansatt i Veidekke ASA eller datterselskaper (eller Hoffmann) får nå anledning til å kjøpe aksjer med rabatt. Dersom du allerede nå har spørsmål om vår aksjeordning eller til årets tilbud, ikke nøl med å ta kontakt med aksjekontoret i ditt land. I fjor var det 1793 ansatte som benyttet seg av tilbudet og tegnet til sammen 1,5 millioner aksjer. n Ni om Veidekkeaksjer 1. Har du aksjer i Veidekke? 2. Har du tenkt å kjøpe aksjer i år? Pim Suphap Ankahat, Anläggning i Göteborg 1. Ja, jag äger dem tillsammans med min man. 2. Ja, för det är en bra investering. Oskar Nilsson, Veidekke Bostad Lund 1. 2. Ja. Jag har sett det dels som en bra långsiktig investering och dels för att det ger ett ökat engagemang i jobbet. Ja, det skulle jag kunna tänka mig, för att jag fortfarande tycker det är en bra långsiktig placering. Igor Juric, Bygg Stockholm 1. 2. Ja. Kul med ägarskap i det företag man arbetar i, man känner sig delaktig i företaget. Troligen. Det beror på prioriteringar i min ekonomi i år. Finn Bjørn Kristiansen, Distrikt Vestfold 1. Nei, det har jeg ikke. 2. Nei, jeg har aldri hatt aksjer tidligere, og jeg har ikke tenkt å kjøpe nå heller. Ludvig Tichy, Distrikt Vestfold 1. 2. Ja, det har jeg. Bra å eie litt av Veidekke, og så håper en selvfølgelig å tjene litt på dem. Ja, regner med det. Det er sikre aksjer, og man får jo ikke nok. Veidekkes aksjekurs 1986 - 2010 (logaritmisk skala) Renate Aga Nygård, Distrikt Vestfold 100 1. 2. Ja, fordi det er en god investering og god sparing. Ja. Det er en klar fordel at ansatte kan være medeiere i selskapet. Da yter en mer. 10 Kim Vendelborg, Region Teknik, Hoffmann 1 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Dersom du allerede nå har spørsmål om vår aksjeordning eller til årets tilbud, ta kontakt med aksjekontoret i ditt land. Norge: Marte Hoggen Bolsø tlf +47 21 05 74 19 marte.hoggen.bolso@veidekke.no 1. 2. Ja. Ja, hvis kursen er rigtig. Man følger jo med, og kursen har det heldigvis med at falde når vi får mulighed for at købe. Sverige: Charlotte Thorsen, Region Øst Nybyg, Hoffmann Per G Svensson tlf +46 70 680 56 04 per.svensson@veidekke.se Danmark: Jesper Pedersen tlf +45 43 29 91 23 jep@hoffmann.dk 1. Ja, det har jeg. Jeg køber hvert år. 2. Ja, det er god stil at være medejer. John Rasmussen, Region Anlæg, Hoffmann 1. 2. Ja. Jeg har købt ved tidligere udbud. Sidste gang turde jeg dog ikke på grund af finanskrisen. Jeg vil overveje det. Det afhænger af kursen. 5 Konsern Tett på Ny driftsavtale med ErgoGroup ErgoGroup skal fortsatt drifte IT-systemene i Veidekke i Norge videre fremover. Den nye avtalen er treårig, og har en forventet verdi på om lag 60 millioner kroner. - Veidekke og ErgoGroup har et mangeårig samarbeid som det er positivt å kunne bygge videre på. Etter en grundig evaluering av flere tilbydere, kom vi til at ErgoGroup fremdeles hadde de mest konkurransedyktige løsningene, både med hensyn til pris og leveranse, sier Børge Teigland, avtroppende IT-direktør i Veidekke. Den nye avtalen omfatter blant annet utvidet applikasjonsdrift, 24/7 tilgjengelighet, ny sentral infrastruktur, forbedrede backup-løsninger og nye arkivløsninger. En mer standardisert driftstjeneste for Veidekkes mange anleggsoperasjoner er også en viktig del av avtalen. ErgoGroup og Veidekke har samarbeidet i snart ti år. Den fornyede avtalen er vunnet i konkurranse med fire utvalgte leverandører, og omfatter Veidekkes virksomhet i Norge. Avtalen bygger videre på Veidekke og ErgoGroups eksisterende samarbeid, men innebærer også innføring av nye og forbedrede løsninger for Veidekke. - Et godt samarbeid bidrar til å fremme kundens forretning, samtidig som vi utvikler vårt eget tjenestetilbud for å tilfredsstille kundens behov. Avtalen med Veidekke viser at vi har Terje Mjøs, adm. lyktes med å fornye vår levedir. i ErgoGroup. ranse til Veidekke, blant annet ved i enda større grad å ta i bruk ErgoGroups lokale leveransenettverk, sier Terje Mjøs, administrerende direktør i ErgoGroup. Ny IT-direktør i Veidekke Toril Benum tok over som IT-direktør i konsernet 1. september etter Børge Teigland. Benum kommer fra IT i Aker Solutions. - Vi håper vi får et fruktbart samarbeid med ErgoGroup, som vil drive oss videre på IT-fronten i Veidekke, sier Benum. - For Veidekke er jeg fremover opptatt av samhandlingsløsninger. Vi kommer til å se en endring Toril Benum er i måten vi kommuniserer med ny IT-direktør i hverandre på fremover. n Veidekke ASA. Tekst og foto: Ane Sangnes Veidekke og ErgoGroup Veidekke i Norge har fornyet driftsavtalen på IT-systemene med ErgoGroup. Avtalen gjelder for 3+1+1 år. Den nye avtalen har oppstart 1. april 2011. Da skal avtalen være i full drift. 66 Konsern Tett på Kirsti ble årets lærling Betongfaglærling Kirsti Flatabø ble kåret til Årets lærling i Veidekke den 21. september. Betonglærling Kai Åge Arnesen og maskinfører Lasse Farstad flankerer Årets lærling 2010, betonglærling Kirsti Flatabø. Kirsti har tidligere jobbet som grafisk designer, men kastet seg ut i noe helt nytt for noen år siden. Hun startet på Skole på byggeplass, avla fagprøven i mai og besto med topp karakter. I læretiden har hun vært Region Øst sin AKAN-kontakt for lærlingene og har vært med på å kurse alle lærlingene i regionen i samarbeid med BHT. Kirsti jobber til daglig i Region Øst i Oslo. Lærlingansvarlig Robert Dominguez mener Kirsti er en av de aller beste: - Jeg har fulgt opp et stort antall lærlinger de siste 15 årene og denne kandidaten er absolutt en av de beste jeg har fulgt opp. Jeg er veldig stolt av henne, sier Robert. Ulike faggrupper Veidekke har i mange år drevet systematisk rekrutteringsarbeid gjennom lærlingordningen, og på den måten blitt en av Norges største lærebedrifter. På samlingen i Oslo var 116 av Veidekkes lærlinger til stede. De representerte ni ulike faggrupper: Murere, tømrere, jernbindere, forskalingssnekkere, anleggsmaskinreparatører, maskinførere, asfaltarbeidere, tunnelarbeidere og betongindustriarbeidere. Positiv og produksjonsorientert Blant kandidatene til å bli ”årets lærling” pekte forskalingssnekkerlærlingen Kirsti Flatabø seg klart ut. Som det står i juryens begrunnelse: ”Kandidaten har vist et faglig nivå som er ut over det som er forventes av en lærling. Hun er veldig positiv og produksjonsorientert, og til å stole på i alle sammenhenger. Når det i tillegg fra kolleger blir presisert at kandidaten har hatt en positiv innvirkning på hele arbeidslaget, så styrker det kandidaturet ytterligere.” Kirsti Flatabø har vært lærling i Veidekke i to år og er nå fast ansatt i Veidekke. Som årets lærling fikk hun overrakt en bronsestatuett og en sjekk på kr 15.000,-. I tillegg fikk betonglærling Kai Åge Arnesen fra Drammen og maskinfører Lasse Farstad fra Oslo en sjekk på kr 5.000 hver. Begge disse var med i finalerunden om å bli årets lærling i Veidekke. n Kirsti Flatabø ble Årets lærling i Veidekke i 2010. Foto: Ole R. Paulsen. Tekst: Helge Dieset/Ane Sangnes Foto: Ane Sangnes 77 Tett på Aktuelt Logistikken på byggepladsen er et kapitel for sig – alt foregår på sparsom plads. Går i højden og dybden midt i København Grundvand og snævre rammer på byggepladsen er en udfordring, der kræver god forberedelse. Der er udfordringer til både kreativitet, faglighed og logistiske evner i det kontorbyggeri, Hoffmann i øjeblikket er i gang med på Østerbro i København for Karberghus. Byggeriet, der allerede er lejet ud til IT- og Telestyrelsen, skal stå færdigt til aflevering den 16. februar næste år, så styrelsen, der i forvejen er repræsenteret som nabo til pladsen, kan samle nogle aktiviteter. Men der er ikke tale om nogen helt almindelig byggeplads. Og indtil videre er det i hvert fald en både våd og trang byggeplads. - Egentlig skulle vi have begyndt arbejdet allerede før jul sidste år, men der måtte nogle ekstra grundvandsundersøgelser til, og det skubbede starten til 10. januar i år, forklarer projektleder Bo Mejlsing. Det er da også netop grundvandet, der indtil nu har sat præg på byggeprocessen. - Bygningen består af to etager kælder til parkering med fem etager kontorer ovenpå, så vi skulle Hektisk aktivitet på pladsen – i baggrunden ses ITog Telestyrelsens nuværende kontorbygning, hvor medarbejderne kan følge byggeriet. 88 seks meter ned i undergrunden, før vi kunne støbe, siger han. Grundvand sænket Det betød, at grundvandet skulle sænkes, så det hele ikke endte i det rene mudder. Indtil nu er der pumpet 135.000 m³ vand ud i Københavns Havn, og pumperne kører stadig. Det bliver de ved med, indtil kæl- - Indtil nu er der pumpet 135.000 m³ vand ud i Københavns Havn, og pumperne kører stadig. deretagerne senere i september er godt forankrede og sikret, så vandet ikke kan løfte bygningen. - Byggegruben er udført med sekantpæle, der bores og støbes ned i undergrunden. Vi kan jo på grund af byggeriets beliggenhed ikke komme til at ramme en traditionel spuns ned. Det ville betyde rystelser i undergrunden, som kunne påvirke det omkringliggende byggeri, oplyser Bo Mejlsing. Kælderen sikres med 80 opdriftsankre ned i kalken. De skal hindre opdrift og sikre, at gulvet holdes nede, når pumperne til sin tid slukkes. Det gør de, når kælderetagerne på i alt 1500 m² er færdigbyggede. Spændt sammen - Derefter bliver byggeriet lidt mere traditionelt, og vi kan gå i gang med råhuset. Det opføres med færdige sandwichfacader, der skal males efter monteringen. Alle etager forsynes med ”pudsealtangange”, så vinduerne kan pudses. De udføres i fiberbeton, og vinduerne er alupartier. Mellem etagerne er der traditionelle huldæk, siger han. På grund af de store vinduespartier i facaderne og meget få indvendige betonvægge er huset desuden spændt sammen fra nederste kældergulv til dækket på 4. etage. - Det er nødvendigt for stabilitetens skyld, for det er kun trappetårnet i bygningens midte, der binder etagerne sammen, forklarer Bo Mejlsing. Svær logistik Man kan også roligt sige, at byggepladsen strammer over skuldrene, og logistikken er et kapitel for sig. Der har skullet køres jord ud fra kælderudgravningen og materialer ind til byggeriet – alt sammen på meget sparsom plads. - Vi er jo placeret klods op af eksisterende bygninger, så skure, materialer osv. har vi måttet placere på et vejareal lejet af Københavns Kommune. Men det skulle lette lidt, når kælderetagerne er færdige, og vi skal i gang med de ca. 1700 m² kontorlokaler, siger han. n Tekst og foto: Karen Sloth FAKTA Region: Region Øst Nybyg Byggeperiode: Januar 2010 - januar 2011 Bygherre: Karberghus A/S Arkitekt/rådgiver: Ole Hagen Arkitekter A/S Ingeniør/rådgiver: Erik Pedersen A/S Jordbundsforhold: Hasbo A/S Kontraktform: Hovedentreprise i et joint venture mellem Hoffmann Teknik, Anlæg og Nybyg Øst Kontraktsum: 41.000.000 kr. Projektadresse: Præstøgade 20, 2100 København Ø Tett på Aktuelt De mange gæster til rejsegildet kunne fornemme hallens imponerende omfang. Fra blikskur til superarena Ishockeyhallen i Vojens er Danmarks p.t. største idrætsbyggeri, og alle glæder sig til de nye tider. - Ja, ja, ja. Hvis I får danmarksmesterskabet i hus, skal I nok få en ny skøjtehal at forsvare det i. Sådan omtrent lød løftet fra Haderslev Kommune til SønderjyskE Ishockey, før klubben i 2006 bar det første danmarksmesterskab hjem i ishockeyens superliga i SønderjyskE-regi. I 2009 og 2010 gentog holdet succesen og løb igen af med guldet, så derfor er der nu vist det, man kalder ikke nogen vej uden om for kommunen. Derfor er Hoffmann i øjeblikket på det, der med et humoristisk glimt i øjet kan kaldes på en bunden opgave: Et ishockeystadion – en skøjtehal i stor dimension – der skal stå klar til SønderjyskE Ishockey forhåbentlig i den kommende sæson igen kvalificerer sig til slutspillet og skal forsvare guldet og dermed spille sine hjemmekampe på det nye isstadion i en sønderjysk by, hvis indbyggerantal egentlig slet ikke matcher et byggeri af den karat og størrelse. Til gengæld har oplandet altid bakket trofast op om klubben, så de gode nye faciliteter er fuldt berettigede. Den traditionelle krans blev hejst over bygningen. God plads Men glade er både de lokale fans og alle dem, der kommer udefra for at overvære deres lokale klubber slås mod sønderjyderne på hjemmebane, for hallen i Vojens har hidtil kun kunnet rumme op til 1800 tilskuere på de tætpakkede tilskuerpladser. I fremtiden bliver der plads til 5000 – 2000 siddepladser og 3000 ståpladser. Første spadestik til den nye hal, der får navnet Syd Energi Arena, blev taget 15. november sidste år, og trods en lang og hård vinter med frost, sne og slud, er tidsplanen overholdt, så der helt efter planen kunne holdes rejsegilde sidst i august. - Råhuset og spærene er oppe, og snart lukkes bygningen med tag, så vi kan arbejde videre indvendigt i et tæt hus, siger afdelingschef Palle Priska fra Region Vest. En strejke hos elementleverandøren så ellers ud til på et tidspunkt at kunne forsinke byggeriet, men med lidt ommøblering i planlægningen kunne tidsplanen alligevel stort set følges. Følger byggeriet tæt Den nye skøjtehal er med en anlægssum på 100 mio. kr. nok det største idrætsbyggeri i Danmark i øjeblikket, og, som borgmester Jens Chr. Gjesing udtrykte det ved rejsegildet, så er det kun gjort muligt i kraft af, at man fik lov til en skattestigning. - Den havde vi ikke fået lov til ellers. Så der er ikke tale om, at pengene er taget fra andre poster i det kommunale budget, så der er kun grund til glæde over byggeriet, understregede han over for de omkring 500 gæster. De gode borgere i Vojens følger da også byggeriet tæt og med stor interesse. Det samme gør medierne. Ikke uden grund for siden ishockeysportens indtog i Danmark i 1950’erne har Vojens været aktiv på isen. Først under åben himmel, så fik sporten tag over hovedet og siden også vægge. - Populært kaldes den eksisterende hal da også for Blikskuret. Det er ikke uden grund, for larmen kan være øredøvende, konstaterer Palle Priska. Luksusomgivelser Det bliver en helt anden luksus, tilskuerne mødes af, når arenaen den 1. februar 2011 er klar til aflevering – og klar til at danne rammen om slutspillet. Og forhåbentlig med SønderjyskEs spillere på banen. Arenaen er opbygget som en slags colosseummodel med en arena, man ser ned på ankomstplatformen. Øverst bliver der desuden ti skybokse til VIP-rum m.v. Under tribunerne bliver der ved den ene langside bygget omklædningsrum til spillere og dommere, opholdsrum samt bade- og fitnessfaciliteter. Den anden langside får plads til et konferencerum til 400 personer og med tilhørende hall og toiletområde. Rummet og hallen kan bruges som mødested før kampen eller af klubbens erhvervsklub samt andre, der måske ønsker at kombinere et fagligt arrangement med at overvære en ishockeykamp. - Populært kaldes den eksisterende hal for Blikskuret. Det er ikke uden grund, for larmen kan være øredøvende. Renoverer gammel hal - Når den nye hal er klar, går vi i gang med renoveringen af den gamle hal. Et arbejde, der vil tage fire måneder fra 1. februar til 1. juni. Den skal i fremtiden bruges til træning, opvisning og andre skøjte- og isaktiviteter, siger Palle Priska, og tilføjer, at man fra vindfanget i den nye hal har en udmærket udsigt til både den gamle og den nye hal, som kan bruges til en sammenligning af faciliteterne før og nu. Hallen opføres i et område, der også rummer andre idrætshaller og en svømmehal, så Vojens får et attraktivt idrætsområde. Uden for sæsonen kan skøjtehallen desuden anvendes til andre formål så som udstillinger, koncerter m.v. Godt samarbejde Hoffmann har en projektgruppe på seks mand på pladsen styret af projektchef Søren Hartlev. Desuden er 10-12 medarbejdere beskæftiget med egenproduktion af insitubeton og elementmontage. Byggeriet er en totalentreprise for Hoffmann, som har Arkitema, Århus, og +M Arkitekter a/s, Haderslev, som rådgivere på arkitektsiden og Rambøll Danmark A/S, Haderslev, som rådgivende ingeniørfirma. - Byggeriet udmærker sig ved et rigtig godt, tværgående samarbejde. Ikke kun med bygherren, men også med rådgiverne, Hoffmanns underentreprenører og vores egne håndværkere på byggepladsen, siger Palle Priska. n Tekst og foto: Karen Sloth 99 Tett på Aktuelt Carolina Klüft samarbetar med Veidekke och ger goda råd när det gäller fysisk och mental träning med mera. Lanserar hälsohemsida i samarbete med Carolina Klüft Inom kort kan alla medarbetare i hela Veidekke logga in på företagets egen hälsohemsida som tagits fram i samarbete med Carolina Klüft. Hälsohemsidan kommer snart ut som pilot i delar av verksamheten och erbjuds för hela Veidekke lite senare. ”Flere gode arbeidsår for alle” är mottot. - Nu tar vi ytterligare ett steg för att få friskare och gladare medarbetare, säger Malena Lewenhaupt Schmidt på Veidekke Bostad, som varit projektledare för satsningen. Hälsohemsidan handlar om att man ska ta hand om hela sig. Nyckelorden är Hjärta (träning), Energi (kost) och Glädje (upplevelse). Egen profil På hemsidan finns det tips och råd inom dessa tre områden som ska leda till bättre hälsa. Eller vad sägs om recept på lingonsmoothies eller vegetariska plättar? Här kan medarbetarna skapa egna aktiviteter, 1010 fråga våra experter om man har någon fundering, bli inspirerad av andra och inspirera andra. Varje medarbetare – som vill – lägger upp sin egen profil. Vi har till exempel några som ska åka Vasaloppet som kan peppa varandra där. Under rubriken ”Glädje” handlar det om upplevelser som till exempel tips på bra böcker, sällskapsspel eller teaterpjäser och filmer. Expertise På hemsidan har vi några experter till vår hjälp: • Carolina Klüft, friidrottare från Sverige • Anna Mörstam, idrottspsykologisk rådgivare från Sverige • Lars Kolsrud, idrottläkare från Norge • Ingvill Måkestad Bovim, näringsexpert från Norge Malena Lewenhaupt Schmidt, projektledare för Veidekkes nya hälsohemsida. Dessa experter står för input när det gäller träning samt fysisk och psykisk hälsa och har till uppgift att inspirera Veidekkes medarbetarna till att tänka ”rätt” i hälsofrågorna. Till dem kan medarbetarna också Aktuelt Tett på - Det gäller att hitta glädjen i träningen, så att man inte tappar sugen. Och att träna på "sin egen nivå". De tre kategorierna Syftet är att inspirera till att öka möjligheten att vara en glad och välmående individ. Denna inspiration tar fasta på hela människan och innehåller därfor tre viktiga områden som samtliga bidrar till varandra och skapar helhetsresultat. • Hjärtat ställa frågor som berör den personliga träningen, hälsan och kosthållningen. De ska också ge inspiration till dem som har svårt att komma igång. Man måste hitta glädjen - Det gäller att hitta glädjen i träningen, så att man inte tappar sugen. Och att träna på ”sin egen nivå”. Nybörjaren kan känna sig stolt över att gå ett varv runt kvarteret till att börja med. Man måste inte högprestera. Det är till och med att rekommendera att man tränar på en lite lägre nivå, men ser till att behålla uthålligheten, säger Anna Mörstam. n Hjärtat är symbolen för vårt eget hjärta och hur det mår bra av att träna då och då. Hjärtat är en muskel som orkar mer av livets alla utmaningar ju starkare det är. Hjärtat symboliserar olika aktiveringsmoment som kan vara allt från en enkel promenad till ett tuffare intervallpass. Allt för at passa alla olika typer av människor beroende på vad man gillar att göra. • Solen Solen är symbolen för energi. Energi är en nödvändighet för att orka träna hjärtat samt göra ett bra arbete och ha ett rikt privatliv. Vi får energi från solen men också från vår kost. Solen symboliserar bra kostförslag och trevliga stunder kring mat som kan göra otrolig skillnad för ork och lust. • Glada Gubben Den Glada Gubben är symbolen för glädje. Glädjen av att leva ett rikt och utvecklande liv är den sista viktiga ingrediensen på vår hälsohemsida. Att arbeta med mental träning och välmående ger otrolig utveckling och stabilitet i tillvaron. Glada Gubben symboliserar förslag på utvecklande och avkopplande stunder för själen. Text: Peggy Häggqvist. Foto: Ryno Quantz. 1111 Aktuelt Tett på - Vi må være oppmerksomme på at det kan komme fly når som helst. Selv om vi har fått beskjed om at det er en time til neste landing, kan de kalle oss opp fra tårnet og varsle om at det kommer et ambulansefly om for eksempel 15 minutter. Da er det bare å tette hullene og komme seg av banen. Riller rullebane og lager lys Kolo Veidekkes avdeling med det mystiske navnet ”Diverse aktiviteter” har jobben med å montere lys og rille rullebanen på mange av Norges flyplasser. Hittil i år har laget blant annet montert bakkelys på Flesland, Tromsø og Stord lufthavn. Prestisjejobben denne sesongen ble Rygge lufthavn, der laget blant annet monterte 780 bakkelys. Rillingen er ikke væravhengig, men montering av bakkelysene trenger tørt vær. - For å få forutsigbarhet i driften er det en som regel en fordel med langvarige kontrakter. Den fireårige rammeavtalen vi har med Avinor har fungert fint for oss, sier Vilhelm Yri. Yri har jobbet i Veidekke i 19 år, og er ansvarlig for avdelingen. Vilhelm Yri. 1212 Stadige forbedringer Fire år med lysmontering og rilling har gitt mange forbedringer av rutinene. Spesielt har utviklingen vært stor når det gjelder fugemassen. Til å begynne med ble to deler av massen blandet sammen med en stor visp. I dag blandes fugemassen automatisk i fugemassepistolen, en forbedring som gir en sikrere arbeidsplass og bedre lønnsomhet. HMS-utfordringer Trafikksikkerheten er også spesielt viktig. - Vi må være oppmerksomme på at det kan komme fly når som helst. Selv om vi har fått beskjed om at det er en time til neste landing, kan de kalle oss opp fra tårnet om at det kommer et ambulansefly om for eksempel 15 minutter. Da er det bare å tette hullene og komme seg av banen, sier bas på laget, Runar Kleppe. Sikrer flyplassen Stord lufthavn er privat eid, og har hatt to flyulykker, én i 1996 og én i 2006, så det å sikre rullebanen for å unngå nye ulykker er spesielt viktig. Lufthavnsjef på Stord, Jan Morten Myklebust, er godt fornøyd med Kolo Veidekkes jobb. - Når det gjelder fuktig underlag merker vi stor forskjell på områdene som er rillet og de som ikke er det, sier Myklebust. n Tekst og foto: Ane Sangnes Tett på Aktuelt Bas Runar Kleppe og fagarbeider Gullvald Kløvning setter ned en lyspotte på rullebanen. Fagarbeider Gullvald Kløvning ved kjerneboret. Bas Runar Kleppe ved boret. 1313 Aktuelt Tett på Spaden i jorden för nya bostäder - Detta är nog ett av de roligaste spadtagen och ett av de viktigaste över huvud taget, intygade Kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén, strax innan hon körde spaden i jorden till ”Nya Kvillebäcken” i Göteborg. Det som främst gör projekt Kvillebäcken så viktigt är alltså att det utgör startskottet i kommunens långsiktiga planer för ett framtida hållbart Göteborg, där hela Backaplansområdet förväntas genomgå en omfattande omvandling, förtätning och förnyelse under de kommande 20-25 åren. Därmed får också Hisingen ett hett efterlängtat centrum. Samverkan mellan flera byggherrar Ett byggkonsortium bestående av sju aktörer, däribland Bouwfonds Veidekke AB, har bildats och totalt kommer det att byggas 17 kvarter med 4-16 våningar höga hus. Totalt 1 600 lägenheter, varav 75 % bostadsrätter och övriga hyresrätter. Det byggs också kvartersbutiker, caféer och service. - Bouwfonds Veidekke AB kommer att bygga i tre etapper. Vi skall bygga 200-225 bostadsrätter. I första etappen blir det företrädesvis mindre lägenheter på 1-2 r o k, berättar Kent Haglund, projektledare Veidekke Bostad Väst. - Byggstarten var egentligen planerad till hösten 2010, men bygget har tyvärr blivit något försenat och säljstarten är uppskjuten. Nu hoppas vi på att bygget ska komma igång under första kvartalet 2011. Tuffa miljökrav styr Kvillebäcken är också det första området som byggs utifrån Göteborg stads nya tuffa miljökrav. Det innebär minskad klimatpåverkan under byggtiden och i bostäderna, när de står klara. Det planeras även så att invånarna kan leva klimatsmart. Genom en mix av arbetsplatser, service och handel hoppas man kunna skapa en levande stadsmiljö på plats och därigenom minska behovet av bil. Kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik skall prioriteras och kopplingar mellan stadsdelarna förbättras. - De tuffa miljökraven passar oss utmärkt anser Kent Haglund. Vi har redan konceptet klart via TellHus-projektet. Att klara energikraven på max 60 kWh per kvm och år vållar oss inga större bekymmer, tvärtom. Vi kommer att bygga välisolerade täta hus som är utrustade med såväl värmeåtervinning av ventilationsluften som smarta lösningar för minskad elförbrukning. Dessutom söks just nu statliga bidrag för att skapa världens första anläggning för omhändertagande av biologiskt avfall direkt i köksvasken. Via rörsystem sugs avfallet till en biogasanläggning där det förvandlas till fordonsbränsle. Stor efterfrågan på klimatsmarta bostäder Veidekke Bostad i Väst utvecklar och uppför även bostadsrätter på Östberget i Uddevalla. Den första etappen, Brf Östberget Utsikten är inflyttningsklar i maj 2011. Etapp 2, Brf Östberget Fjordvyn, har samma exklusiva läge, rymliga planlösningar, omsorgsfullt utvalda material och storslagna utsikt. Lägenheterna i detta hus byggs dessutom enligt Veidekkes klimatkoncept TellHus, vilket innebär att huset endast släpper ut hälften så mycket koldioxid som normalt. Försäljning av de 28 lägenheterna från ett till fem rum pågår och trycket är stort. Beräknad inflyttning är våren 2012. - Vi har även option på en tredje etapp, berättar projektansvarig Olof Olausson. Totalt finns plats att bygga fem hus, så förhoppningsvis blir det även där en fortsättning. n Text: Ann Straht Foto: Nick Gregory Etapp 1, Brf Östberget Utsikten, strax öster om Uddevalla centrum, är ett 7-våningshus med totalt 28 lägenheter. Lägenheterna förses med rymliga balkonger alternativt uteplats på bottenvåningen och utsikten är magnifik, till och med från plan ett. Inflyttning maj 2011. 1414 Tett på Aktuelt - Vi sa till oss själva, att så här kan vi inte ha det på en så centralt belägen plats i stan, sa Anneli Hulthén innan hon körde spaden i jorden. Göteborgarna har rätt, när de kallar det Gazaremsan. Känslan var exakt så när jag var här senast; ingen ordning alls. VEIDEKKES BETONGDAG Förste Kvillebäcksbon, Johan Olsson vann ”ösa sand”-tävlingen med hela 18,82 kilo i spannen och blev lycklig ägare av ett förstahandskontrakt med ett års betald hyra. Här gratuleras han av Kent Haglund, projektledare Veidekke Bostad Väst. VEIDEKKES BETONGDAG 2010 blir avholdt torsdag 11. november på Thon Hotel Oslo Airport Konferansen samler et bredt fagmiljø fra hele konsernet for erfaringsutveksling og sosialt samvær. Konferansen presenterer faglig utvikling fra forskning, V-Teknikk og våre byggeplasser. Vi inviterer deltagere og foredragsholdere fra våre kunder, leverandører, studenter og forskningsmiljøer. Målet er å • Øke bevisstgjøring om betong som fagområde • Videreutvikle og styrke Veidekkes fagmiljø på tvers av geografiske og organisatoriske skillelinjer • Styrke Veidekkes konkurranseevne Meld fra til lederne i de respektive distriktene hvis du er interessert i å delta på konferansen. UTDELING AV VEIDEKKES BETONGPRIS 1515 Aktuelt Tett på Blir NordEuropas største kjøpesenter Når byggetrinn 1 og 2 står ferdig, blir Sørlandssenteret i Sørlandsparken ved Kristiansand Norges største, og kanskje også Nordens og Nord-Europas største kjøpesenter. Senteret vil da bestå av 112.000 m2 nybygg, 45.000 m2 eksisterende, 4.000 p-plasser, hvorav 70 prosent under tak og ca. 300 butikker. I tillegg er det planlagt et byggetrinn 3 som vil gi senteret et totalareal på 280.000 m2. Nærmeste store naboer er Dyreparken, Travparken, Sørlandshallen, IKEA og en rekke andre forretningsbygg. Veidekke-selskapene Br. Reme og Block Berge Bygg har totalentreprisen på prosjektet, ferdig til innredning av butikker, med ubehandlede gipsvegger. Fellesarealer inkluderer skjørt, himlinger, fliser, og tekniske hovedfunksjoner for byggetrinn 1 og 2. Kontrakten omfatter også en gangbro på 2.400 m2 over eksisterende vei, som binder sammen trinn 1 og 2. Kontrakten med tilleggsarbeider og tiltransportert arkitekt blir på over 650 mill. kroner. I tillegg kommer butikkinnredninger for de forskjellige leietakere. Byggherre er Olav Thon Eiendom og Vital. Arkitekt er LPO Arkitekter fra Oslo. Byggetrinn 1 skal etter planen åpne for julehandelen 11. november 2011, samtidig som Reme og Block Berge Bygg er godt i gang med bygging av trinn 2. Det skal stå ferdig til julehandelen i 2013. Mye på en gang På byggeplassen går driften av trinn 1 for fullt, med grunnarbeider, plassstøpte betongarbeider, elementmontasje av søyler, bjelker, hulldekker, Lettak og ytterveggslementer i stål. Innvendige arbeider i parkeringsdelen er også i full gang. Trinn 1 har 21.000 m2 grunnflate, fem delvis avtrappende plan med et totalareal på til sammen 71.000 m2, hvorav 40.000 m2 er parkering, inklusive parkering på tak og 37.000 m2 drifts- og butikkareale. Største butikken er OBS på 12.000 m2. Byggearbeidene startet i oktober 2009 på ferdig planert sprengsteinsfylling. Byggherren har stått for om lag 400.000 m3 sprengning av heia bak eksisterende og under eksisterende bygningsmasse. Fundamenter, to store heis- og trappetårn, brannvegg på 120 x 15 m, veggskiver i varemottak og nedre plan parkeringsarealer utføres i plassstøpt betong, i alt 7.000 m3. Bærende konstruksjoner for øvrig, hulldekker, søyler og bjelker leveres og monteres av Block Berge Bygg. Over OBSbutikken og broen i trinn 2 legges det Lettak-elementer. For øvrig er det planlagt et tradisjonelt isolert og tekket stålplatetak. Fasadene utføres med Paroc-elementer forblendet med metallkledning 2 x 6 m i forband og glassfasader. Miljøprofil Som tilleggsarbeid har prosjektet fått boring av 100 stk. 200 m dype energibrønner til energisentralen som skal forsyne byggetrinnene med grunnvarme og kjøling. Kjølebehovet er størst og går fra mars til november. Bruk av hvit taktekking vil redusere byggets kjølebehov, takpappen er selvrensende og luftrensende. Br. Remes prosjektleder, Atle Monan, foreller at byggeprosjektet har som mål 80 prosent kildesortering og at det skal leveres mindre enn 15 kg avfall pr. m2. I dag ligger kildesorteringsgraden på 92 prosent. Prosjektet har også målsatt energiforbruket til under 20 W pr. m2. Første IP-prosjekt Monan forteller at prosjektet er bemannet med 10 funksjonærer og ca. 50 egne fagarbeidere på betong, jernbinding og tømmer, og 14 fra Block Berge Bygg på montasje. På topp bemanning med egne og underleverandører blir det neppe færre enn 250 mann på byggeplassen. Sørlandssenteret er Br. Remes første IP-prosjekt, og IP kjøres fasedelt, på P-hus som blir først ferdig, tett bygg, driftsarealer/tekniske rom/varemottak/energisentral og leietakerinnredning. Anleggsleder Vidar Haugen 1616 Søyleelement lirkes på plass gjennom dekkeutsparingene. Tett på Aktuelt Grunn- og betongarbeid, elementmontasje, stålarbeid, takelementer, dekkemembran, asfaltering, maling – alt på en gang på sørlandssenteret trinn 1. forteller at prosjektledelsen var på besøk på Gulskogen kjøpesenter og har fått hjelp av regionstilrettelegger Roger Kleppe. Prosjektets fire driftsledere har ansvaret for gjennomføringen av IP-prosessen på sine etapper. HMS/KS-leder Lukas Lauvsland forteller at prosjektet hittil ikke har hatt skader med fravær på egne ansatte. Det har vært én skade med fravær og to uten fravær på UE. SI-indeksen ligger på 15. SI måles ikke på UE, men de skriver også ”grønnlapper”. Tøffe konkurransevilkår - Vi har konkurrert på tøffe vilkår på pris og løsninger, sier prosjektutvikler Roar Kristiansen i Region Syd, som har vært engasjert i prosjektet siden våren 2008. Foreløpig ser det bra ut både med hensyn til fremdrift og økonomi. Roar har fulgt byggeprosessen hele veien så langt i prosjektet. - Det gjelder å holde trykket oppe på prosjekteringen og få tatt de riktige beslutningene tidlig. For prosjektet er kjempestort, så det er viktig at prosjekteringen ligger langt foran driften. Vi skal starte opp trinn 2 samtidig som vi avslutter trinn 1 med kundestrøm både til trinn 1 og eksisterende senter, og det blir en utfordring i seg selv, mener Roar. - Forholdet til byggherren, Thon og Vital, representert ved Thons byggeledelse, er meget bra. De stoler på oss, og vi spiller med helt åpne kort, sier Roar. fundamentene og Reme har gjort en særdeles bra jobb, jeg har ikke sett noe bedre enn dette, sier Øyvind Nese. Han har med seg to montasjegjenger på til sammen 15 mann på prosjektet, og de går langdag fra mandag til torsdag. Vært der før Det hører med til historien om byggingen av det nye Sørlandsenteret at det første bygget, en butikk for OBS, ble utført i 1987 av Veidekkeselskapet Norske Stålbygg. I 1994 var Veidekke tilbake med ombygging og nybygg av til sammen 32.000 m2, til en kontraktssum på 80 mill. kroner med Erik Piene som prosjektleder. Byggherre da var Steen & Strøm. n Tekst og foto: Ole R. Paulsen 3D-prosjektering Han forteller at all prosjektering kjøres i 3D. På trinn 2 legges det inn en fjerde dimensjon som blir fremdrift. - Vi har valgt å la prosjektets RIB-er, Sweco på plasstøpt betong og Multiconsult på prefab, bygge opp 3D-modellen. De andre aktørene, som arkitekt, RIB stål, Lettak og de tekniske prosjekterende beriker modellen med sine ting. Det har vært en suksessfaktor. Vi har veldig lite prosjekteringsfeil, så å si ingen, sier Roar. Involverende prosjektering er ikke brukt på trinn 1, men forberedes på trinn 2. 1.800 trailerlass Block Berge bygg skal inn med i alt 1.800 trailerlass elementer til trinn 1 og 2. - Rekorden hittil er mottak og montering av 21 lass i løpet av én dag, og støping av 64 løpemeter fuger i hulldekkene, sier sjefmontør Øyvind Nese fra Block Berge Bygg. Montasjen har gått helt utrolig bra, med så mange fundamenter og endringer på grunn av leietakeres behov og utsparinger på brannvegg. Det er toleransekrav på 10 mm på plassering av innstøpingsgodset på Prosjektleder Atle Monan (t.v.) og anleggsleder Vidar Haugen styrer driften på byggingen av det som skal bli et av de største kjøpesentrene i Nord-Europa. 1717 Tett på Aktuelt Ballast och återvinning ska växa i Sverige Det här är grunden, råvaran, till allt vi gör: vägar, hus, anläggningar. Nu när Veidekke är etablerade i Sverige med både entreprenad- och bostadsverksamhet, är detta en naturlig fortsättning på vår expansion i landet. Det säger Gregory Apostolakis, sedan maj månad VD för Veidekke Industri AB. Vi träffar honom och VD:n för Skåab, Torbjörn Muhr, på en av återvinningsanläggningarna i Veidekke Industris ägo, bland de enorma högarna av berg, makadam, krossad asfalt, stenmjöl och sand. Just idag är det mest fågelkvittret från den omgivande grönskan i det böljande uppländska landskapet som hörs när vi besöker Skåab i Upplands Väsby kommun nästan vid gränsen till Vallentuna. De mobila krossanläggningarna är ute på jobb, därför är det så tyst. En och annan lastbil tippar av sin last av okrossat berg – då lyfter fåglarna högt upp i skyn av det öronbedövande bullret när berg möter berg. 1818 Skåab, Svensk Kross & Återvinning AB, grundades 1996 och köptes senare av Veidekke. Verksamheten består idag av återvinningsanläggningar i Upplands Väsby norr om Stockholm och Nykvarn utanför Södertälje. Förra året driftsattes två bergtäkter, en i Stäket nordväst om Stockholm och en i Björklinge norr om Uppsala. Sedan fem år tillbaka är Torbjörn Muhr VD för verksamheten som går ut på att ta emot, förädla och sälja sten, jord, asfalt, betong, stubb, ris etc. De största kunderna är våra konkurrenter - De största kunderna är åkeriföretag samt stora byggentreprenörer som Peab, NCC, Skanska och JM – och förstås Veidekke. Vi hoppas förstås att Veidekke ska bli vår största kund, men så är det inte ännu, säger Torbjörn och til�lägger att företaget även har många medelstora och mindre kunder, totalt cirka 1 000 stycken. - Vår marknad är närområdet, ungefär med en radie av 15 kilometer. Ballast är en lågprisprodukt och det är transporterna som är det kostsamma. Det är det viktigaste skälet till att vi inte har kunder längre bort. Miljöaspekten bidrar förstås också till att långa transporter av våra produkter inte är lämpliga, säger Torbjörn. På en enorm yta omgiven av skogar, ängar och hästhagar, ligger de stora högarna med de olika pro- Tett på Aktuelt Gregory Apostolakis, VD för Veidekke Industri AB och Torbjörn Muhr, VD för Skåab, berättar att verksamheten med bergtäkter och återvinningsanläggningar ska växa både organiskt och genom förvärv. Makadam 16:32, lämplig att lägga under husgrunder. – På Skåabs anläggning i Upplands Väsby mellanlagras betongelement tillverkade av Veidekkes bolag V-Prefab i Västerås. Så småningom ska de vidare till Norra Länken, berättar Torbjörn Muhr. dukterna som lastas och lossas i en strid ström. Nu när det byggs mycket vägar och tunnlar i Stockholm är det strålande tider för Skåab. Samverkan inom koncernen ger synergieffekter En slående syn är också de långa raderna av barriärelement i betong som lyser vita i solens sken. - Det här är ett utmärkt exempel på samverkan inom företaget, påpekar Torbjörn och berättar att betongelementen kommer från Veidekkeföretaget V-Prefab i Västerås. Barriärelementen mellanlagras här och ska så småningom vidare till Norra Länken. Skåab hyr ut marken, rangerar elementen och har byggt speciella stöd som elementen står på, liksom särskilda ok som de kan lyftas med. - Det går åt en heltidstjänst bara för det här arbetet, konstaterar Torbjörn. Han sysselsätter 12 stycken medarbetare på de fyra anläggningarna, varav fyra kvinnor (även grävmaskinister). Förutom dem är också sex underentreprenörer engagerade i verksamheten på heltid. Maskinparken som består av två mobila krossanläggningar, två mobila sorteringsverk, två bandschaktare, sex hjullastare, fyra grävmaskiner och jord- och återvinningstrummor, är av modernt snitt. - Helt nödvändigt, för om en maskin fallerar, påverkar det resten av produktionen, konstaterar Torbjörn. Vi frågar honom om det inte är tråkigt och ödsligt för en civilingenjör Väg & Vatten från KTH att vistas här ute i ”ödemarken” bland stenkross, sand och maskiner, men han slår ifrån sig direkt. - Jag har suttit på ”slipskontor” i tidigare jobb, bland annat har jag drivit delar av EU-projekt och jobbat på Swerocks huvudkontor (ett Peab-företag). Jag gillar att sitta här ute, nära marknaden och nära medarbetarna. Hit kommer det folk varje dag. Det är människor med en mängd olika bakgrunder och det är just mixen av olika människor och kompetenser som gör det så roligt och som gör att man själv utvecklas. Dessutom är jag inne på Veidekkes kontor i Sundbyberg en dag i veckan. Att numera vara ägd av Veidekke tycker Torbjörn bara har fördelar. - Jag får hjälp och stöd av de olika staberna, till exempel ekonomi och juridik. Marie-Louise Johnsson är också ett stort stöd när det gäller arbetsmiljöfrågor. Att det finns finansiell styrka och kapital i moderbolaget är förstås en annan viktig faktor. På så vis kan vi vara med och konkurrera om större objekt, konstaterar han. ”Vi ska ta marknadsandelar” Och ”större” är just det ord som det handlar om när det kommer till den här typen av anläggningar. - Vi ska växa, både organsikt och genom förvärv. Och vi ska se oss om efter nya marknader, också på de andra regionerna, säger Gregory Apostolakis och Torbjörn Muhr. - I Norge är industriverksamheten betydande, där Veidekke är störst på marknaden. Här är den än så länge blygsam. De stora aktörerna, som tillsammans svarar för 70-75 procent av marknaden är Skanska, NCC och Peab. Det är en helt medveten strategi från moderbolagets sida att vi ska ta upp konkurrensen med dem, avslutar Gregory. n Text: Peggy Häggqvist. Foto: Ryno Quantz. 1919 Aktuelt Tett på Vidensdeling på tværs af landegrænser – med kunden i fokus Fremtidens tilbudsgivning skal i langt højere grad bygge på værdier, processer og beskrivelser af vores medarbejderes spidskompetencer. Det gælder om at kende sin kunde og ikke mindst kundens ønsker, behov og forventninger. I alt 55 kolleger fra Norge, Sverige og Danmark var samlet en solskinsdag i juni på Skodsborg Sundhedscenter nord for København. Med udgangspunkt i den vundne sag ”Skodsborg Sundhedscenter” var kollegerne på tværs af Veidekke-koncernen mødt talstærkt op for at drøfte fremtidens tilbudsgivning og involverende processer. Formålet med seminaret var at lave en vidensdeling på tværs af koncernen for at udbrede hinandens kendskab til et godt og gennemarbejdet tilbudsmateriale. Endvidere var der lagt op til en dialog i både grupper og plenum for i fællesskab at nå frem til de vigtigste parametre i alle faser i forbindelse med kundekontakt, salgs- og tilbudsprocessen. Administrerende direktør Torben Bjørk Nielsen understregede i sin indledning, hvor vigtigt det er at lære den enkelte kunde at kende, at få et godt forhold til kunden, og at parterne forstår hinanden. Med udgangspunkt i succeshistorien ”Skodsborg” havde Torben Bjørk Nielsen set frem til en god dialog med sine nordiske kolleger om fremtidens tilbudsgivning med kunden i fokus. Den blå og den røde værktøjskasse Ved en konstatering af at flere og flere af vores byggesager bliver vundet på andet end pris - blå værktøjskasse - skal vi sætte større fokus på de bløde værdier - rød værktøjskasse - i vores tilbudsfase end tidligere. I vores professionelle rygrad i den blå værktøjskasse indgår projekteringsledelse, økonomi, indkøb, tidsplaner, kontrakt, projektstyring m.v. I vores involverende processer i den røde værktøjskasse indgår holdninger, adfærd, samarbejdsformer, Her i Hoffmann, gensidig evaluering, kundeinterviews m.v. Tilbudspris og vores egen indtjening vil altid være vigtige parametre, men vi skal blot have for øje, at der er parametre fra den røde værktøjskasse, som kunderne vægter højt, og som vi derfor skal blive bedre til at ”markedsføre”. Faserne: Kundekontakt, salg og tilbud Ved skiftende præsentationsformer gennemgik afde- 2020 lingschef Peter Bonde Rasmussen og projektchef Michael Sørensen de faser, teamet havde været igennem forud for bygherrens valg af entreprenør: Kundekontakt, salg og tilbud. Med en naturlig fastholdelse af detaljeringsgraden i projektets økonomi havde der i alle faser været lagt vægt på de bløde parametre fra den røde værktøjskasse. ”Hvem er Hoffmann? Hvem er teamet? Hvad kan vi bidrage med?” – dialog, samarbejde, involvering og meget om procesforslag og intet om svømmehalsbyggeri. Kundens feedback – ”Hvorfor Hoffmann?” Administrerende direktør Anne Marie Duus, Skodsborg Sundhedscenter, præsenterede den proces og de overvejelser bygherren havde været igennem forud for valg af Hoffmann som entreprenør på byggesagen. Arkitekten havde været deres første valg, idet bestyrelsen skulle præsenteres for tegninger, før den videre proces kunne fortsætte. Efter mange besøg på wellness-centre i Norden og det øvrige Europa blev de endelige tegninger udarbejdet og godkendt. Fire entreprenører, heriblandt Hoffmann, blev herefter udvalgt til at deltage i en præsentation, som omhandlede forskellige forslag til løsning af opgaven. Udvælgelsen af de fire entreprenører byggede primært på referencer og image i branchen i øvrigt. Anne Marie Duus havde stor ros til alle fire for forberedelsen og detaljeringsgraden i deres materiale og præsentationer. Hun understregede, at det i sidste ende er marginaler, der afgør den endelige beslutning om valg af entreprenør. Helt specifikt til Hoffmann havde bygherren stor ros til det samlede team og måden, hvorpå teamet præsenterede tilbuddet på. Ikke mindst havde der været lagt vægt på at blive præsenteret for og få et godt indtryk af den ansvarlige projektchef, hvilket Hoffmann ligeledes levede op til. Ud over de ”hårde” parametre som økonomi, referencer m.v., var kemien med og i teamet også en vægtig faktor. På spørgsmål fra salen var det vigtigste budskab fra bygherren, at samarbejde fremover er den vigtigste parameter, idet faggrænserne forventes at blive fladet mere ud, end de er i dag. Involvering og fuldstændig gennemsigtighed i økonomien blev også fremhævet i den efterfølgende dialog. Sådan vinder vi 100 meter hækkeløb Efter en god, konstruktiv og dialogrig dag blev det en udfordring at sammenstille de mange forslag og input, der fremkom til ”Hvordan vi vinder et 100 meter hækkeløb” med de forhindringer, vi skal over, for at vi kan komme først over målstregen. De stikord der blev fundet frem til fra henholdsvis den røde og den blå værktøjskasse var følgende: Kundekontakt Røde: Dialog – Markedskendskab – Netværk – Kommunikation Blå: Formaliteter/Fakta – Hvem/hvad/hvor? – Selektering – Faglige kundskaber Salg/Tilbud Røde: Organisator – Afdække kundens behov/ønsker – Behovsanalyse – Tilbudsstrategi Blå: Prisforståelse – Professionalisme – Knowhow Udvælgelse Røde: Tillid – Præsentationsteknik – Succeskriterier Blå: Faglige kompetencer Være en frontløber Koncerndirektør Per-Ingemar Persson glædede sig over, at Hoffmann havde taget initiativ til denne ERFA-dag. Han håbede, at denne inspirationsrige dag ville være en frontløber til endnu flere af slagsen i koncernen. Per-Ingemar Persson opfordrede endvidere til, at der tages oftere og hurtigere kontakt til kolleger på tværs for at søge gode råd i forbindelse med HMS, CV’er og meget andet. n Tekst og foto: Pia Wolffsen Tett på Forbedringsprosesser Kompetanse vektlegges mer enn pris Veidekke Trondheim har vunnet fire byggekontrakter på til sammen over en halv milliard kroner i hard konkurranse, ikke ved å være lavest på pris, men ved å vise til konkrete resultater på prestasjon og samspillmodeller og kompetanse på utvikling og bygging av lavenergibygg. Miljøbygget KLP har vært et referanseprosjekt på hva som er mulig å få til, og har utløst etterspørsel etter mer energismarte bygg. I tilbudsprosessen for de fire nevnte kontraktene har kundene, to offentlige og to private, vektlagt dokumentert samarbeidsevne og kompetanse sammen med pris. Nedre Flatåsen barnehage I konkurransen om den kommunale Nedre Flatåsen barnehage, Trondheims største, var det 11 tilbydere. Byggherren vektla pris med 60 prosent og kompetanse med 40 prosent i sine poengbaserte tildelingskriterier. Veidekke vant med 22 poeng. - I tillegg til de kriteriene byggherren etterspurte, la vi på egen kompetanse på såkalt energiledelse for samhandlingsprosessen. Dette scoret vi høyest på, og byggherren har uttalt at det var verd hvert eneste poeng, sier prosjekterings- og energileder Sigbjørn Faanes. Et av resultatene fra samspillprosessen med fagarbeiderne i produksjonsfasen ble at Nedre Flatåsen kan vise til rekordlave 0,21 i verdi for luftlekkasje. 0,21 er en tredjedel av kravet til passivhus. - Vi hadde lagt lista høyt i tilbudet med et lekkasjetall på 0,8, i seg selv et meget lavt tall. Byggherrens krav var TEK 07, hvor kravet til lekkasjetall er på 1,5 og med et energirammekrav på 150 Kwh pr. m2 pr. år, som innebærer et lekkasjetall på 1,5. Vi viste gjennom vår arbeidsmetodikk hvordan kost-/nytteverdien av de forskjellige bygningselementene innvirket på driftskostnadene. Vi kom frem til et konsept som byggherren gikk for, eksempelvis bruk av krysslekting på ytterveggene for å minske luftlekkasje, bedre vinduer og ventilasjonsanlegg, og lysstyring, sier Faanes. - Lave lekkasjetall er ikke å få kjøpt på markedet. Selv om merkostnaden er svært lav, er det en utfordring å prise det. Det er resultatet av prosess, planlegging og utførelse i kombinasjon, fortsetter Faanes. I denne prosessen er samspillet med håndverkerne avgjørende. Det er detaljene i utførelsen som gir de gode resultatene. På Nedre Flatåsen fikk Veidekkes Sluppenveien 17. U-verdien på fasaden er økt i forhold til beskrivelsen, sier prosjekteringsleder Håvard Ullvan og anleggsleder Ola Dalby. håndverkerne en gjennomgang av prosjektet med bygningsfysiker og leverandør av vindtette materialer. Dermed ble håndverkerne mer oppmerksomme på detaljer som ikke står på tegningene og tok dem opp til diskusjon for løsning. De så mange detaljer som kunne ødelegge for lav luftlekkasje, og passet på andre fag slik at de ikke ødela noe. - Resultatet av byggeprosessen, med alle energitiltakene og en luftlekkasje på 0,21, er at vi er nede på 81,4 Kwh pr. år i energiramme, til en samlet merkostnad på 350.000 kroner, som tilsvarer 1,6 prosent av byggekostnadene, og som er svært lønnsomt, forklarer Faanes. - Fokuset som ble satt på tetthetskravene fra starten av hadde også den effekt at vi ble enda mer nøye på andre ting. Byggherren har sagt at han aldri har gått ferdigbefaring på et prosjekt med så høy kvalitet. Vi tror det er en sammenheng. Tømmerbas Thomas Asphaug skal ha mye av æren for gjennomføringen, og anleggsleder Ida Fossen. Hun mener at Veidekke i Trondheim har fått til en kultur rundt kvalitet og energi/miljø som er med på å gi godt håndverk status. - I prosessen har det ikke bare vært lov til å si hva en mener, og følge med og stille kritiske spørsmål til eget og andre fag, det har vært et krav, understreker Ida Fossen. Sluppenveien 17 - Veidekke vant konkurransen om kontorbygget på 7.000 kvadratmeter over seks pluss to kjelleretasjer for Kjeldsberg Eiendom på vår prestasjons- og samspillmodell. Vi var ikke lavest på pris, forteller anleggsleder Ola Dalby og prosjekteringsleder Håvard Ullvan. Byggherren hadde et måltall på 135 Kwh pr. m2 pr. år og bygget var beskrevet som et elementbygg. - I presentasjonen for byggherren la vi til grunn samspillet på Miljøbygget KLP og bygde videre på det. I samspillfasen vektla vi fire elementer: Fasade, energiforbruk, kvalitet og fleksibilitet. Vi foreslo råbygg i plasstøpt betong, som eneste av tilbyderne, og store endringer i fasaden. Energi og fasade hang sammen. Vi tok med tiltakslisten fra Miljøbygget og viste til at beskrevet fasade ikke var god nok på U-verdi og tetthet. I samspillet med arkitekt og byggherre ble vi enige om en rekke tiltak: Yttervegg med 200 mm + 50 mm isolasjon, krysslekting, kun faste vinduer, bare én type, mindre vindusareal. Med plasstøpt betong kunne vi ha frie søyler og derved unngå kuldebroer i fasaden og utnytte betongens termiske egenskaper i dekkene. Utvendig solavskjerming, behovsstyrt klimastyring ble inkludert. Til utvendig fasadekledning ble valgt syrefaste stålplater på aluminiumsutlekting. Dette er aldri før brukt i Skandinavia. - Vi var i Hannover for å se på et signalbygg med rustfri kledning før valget ble tatt, forteller Ola Dalby. Byggherren ville ha et signalbygg i Trondheim, og det ble ikke mye dyrere. Han understreker også betydningen av samspillet med håndverkerne og forbedringsgrupper på de forskjellige aktivitetene som et viktig moment for byggherrens tildeling. - Etter de siste beregninger er byggets energiforbruk nede på 110 – 112 Kwh/m2. Bygget blir klargjort for gjenvinning av energi fra leietakers store varmeoverskudd. Det kan blant annet brukes på kommende planlagte byggetrinn. Huset trenger i praksis nesten ikke energi til oppvarming, presiserer Ola Dalby. Miljøgevinsten kommer med minimale kostnadsøkninger. Bygget skal etter planen overleveres i begynnelsen av januar neste år. 2121 Forbedringsprosesser Tett på Kunnskapssenteret St. Olavs Hospital Bygget er det største av de fire prosjektene, 17.600 m2 over seks etasjer og to underetasjer. Tilbudssummen endte på 360 mill. kroner, og var nesten 10 prosent høyere enn laveste tilbyder. I tildelingskriteriene vektla byggherren, Helse Midt-Norge, tilbudssum med 50 prosent, gjennomføringsplan 30 prosent med fire punkter hver på 7,5 prosent, og prestasjon/organisasjon, kompetanse og erfaring med 20 prosent, ut i fra et poengsystem. Den samlede vektingen viste at Veidekke vant med 7,2 poeng, neste konkurrent endte på 6,6. Veidekke scoret høyest på gjennomføringsplanen. - Der hadde vi lagt inn verdiskapende samhandling, bruk av prosessene for trimmet bygging med VDC (Virtual Design and Construction), ICE (Integrated Concurrent Engineering), Involverende planlegging (IP), planlegging av miljø- og energibygg og bruk av forbedringsgrupper på en rekke temaer. Hver gruppe må arbeide for å forbedre sitt tema maksimalt, jakte på prosjektoptimalisering og verdiskaping, som et ledd i VDC-konseptet, forteller prosjektleder Torgeir Wiig. - Hvert punkt i tildelingskriteriene skulle beskrives og dokumenteres nøye. Vi hadde lagt inn prosessbeskrivelsen av vår IP fra start til og med FDV (forvaltning, drift og vedlikehold av bygget). Han forteller at Veidekkes besvarelse av oppgaven var den beste byggherren hadde sett gjennom ti års utbygging av ”Sykehusbyen” i Trondheim. Wiig fremhever også betydningen av å dokumentere prosjektorganisasjonens kompetanse og erfaring. - Vi hadde blant andre med oss organisasjonen fra Miljøbygget, med CV på erfaring fra samhandling og lavenergibygg, og kurs i bruk av VDC. - Det viser seg igjen at et godt gjennomført og dokumentert prosjekt som Miljøbygget er den beste referansen, og at det å ligge i front på utviklingen av IP og VDC gir uttelling, legger prosjekteringsleder Bjørnar Gullbrekken til. Han understreker også at byggherren er ledende på kompetanse på bruk av trimmet bygging. Kunnskapssenteret inneholder alle elementer i et sykehusbygg, inkludert undervisning, med broforbindelse i to etasjer til de øvrige byggene på området. Det stilles ekstreme krav til tetthet, undertrykk og teknikk. Prosjektet var opprinnelig beskrevet som elementbygg, men i prosessen med Veidekke er det bearbeidet til plasstøpt og derved øker også muligheten for å lykkes med IP. Kontrakten ble inngått i juni. Samhandlingsfase 1 går frem til jul, samhandlingsfase 2 – detaljprosjektering, detaljplanlegging av produksjon – frem til mars 1011, da kommer fysisk byggestart. Ferdigstilling er september 2013. VDC og BIM i tilbudsprosessen VDC beskriver hvordan man jobber med interaktiv samtidig samhandling, det å sitte fysisk sammen. Torgeir Wiig forteller at det bare var Veidekke som beskrev bruk av VDC i tilbudsdokumentene. - Et poeng med VDC er ICE som kan forklares med samtidig prosjektering, og forutsetningen for å drive denne prosessen er blant annet å sitte sammen. Derfor har vi designet et eget I-rom med to smartskjermer, whiteboards og tavler for dialogmatriser. Veidekke Stockholm har kjørt tilsvarende modeller. Vi har i det hele tatt satset stort på kompetanse for å konkurrere om jobben, understreker Wiig og Gullbrekken. Byggherren har også forutsatt aktiv bruk av BIM som et viktig element i VDC for å få til interaktiv saksbehandling. BIM blir lagt til grunn i alle nivåer. Inkluderende planlegging blir brukt for å involvere alle som skal jobbe sammen for å fornankre prosessen. Anleggsleder på prosjektet blir Einar Kornstad. Det er planlagt med ti funksjonærer og 40 egne håndverkere på det plasstøpte råbygget. Kverneland Bil - Veidekke ble foretrukket i skarp priskonkurranse på kompetanse på lavenergibygg og IP. Bygget er 2222 Prosjektleder Torgeir Wiig og prosjekteringsleder Bjørnar Gullbrekken foran høyblokka som skal rives for å gi plass til det nye Kunnskapssenteret. beskrevet etter TEK 97, men vi tilbød energiklasse B, som er vesentlig bedre enn kravene i TEK 97, forteller prosjektleder Torgeir Wiig. Veidekke var i tillegg eneste tilbyder som priset merinvesteringen på å oppgradere bygget til klasse A. Det ble laget et presentasjonsmateriale som beskrev gjennomføringen. - I gjennomføringsplanen la vi vekt på bruk av VCD, som på Kunnskapssenteret. Alle rådgivere og byggherren er samlokalisert en hel dag for å få raske beslutninger og effektiv prosjektering. Her, som på Kunnskapssenteret, er BIM (3-D modellering) et viktig verktøy, forteller prosjektleder Torgeir Wiig. Underveis i evalueringsprosessen gikk vi mer i detalj på å definere en opsjon på energiklasse A, og byggherren ønsker nå å tiltre denne opsjonen, som medfører en merinvestering på ca. 2,5 prosent av kontraktssummen på 75 mill. kroner, basert på erfaringstall fra flere av våre prosjekter, sier Wiig. Kverneland Bil-bygget blir på 8.600 kvadratmeter. Eksisterende bygningsmasse rives til råbygg. Det skal settes inn to nye hulldekketasjeskiller i høydelen. Rivingen begynte i mai i år, og bygget skal stå ferdig sommeren 2011. Trygve Karlsen overtar som anleggsleder etter Einar Kornstad som skal til Kunnskapssenteret. n Tekst og foto: Ole R. Paulsen Tett på Forbedringsprosesser Skal bli bransjens beste på forbedring Veidekke Entreprenør har ett felles forbedringsprosjekt, det er Vi i Veidekke/Involverende planlegging, sier adm. direktør Dag Andresen. lære av læringsprosjektene og å få lærdommen ut i organisasjonen og sikre at læringsprosjektene blir læringsprosjekter for hele Veidekke. Vi tar sikte på et evalueringsseminar for disse prosjektene i løpet av høsten, forteller Dag. I like viktig som P Dag er også svært opptatt av at vår bruk av IP i praksis ikke skal utvikle seg til å bli bare P (planlegging). - For å lykkes med IP må vi passe på at vi har med I’en også, motivasjonselementet, involvering. Det som ligger bak Vi i Veidekke-tankegangen er godt lederskap. Det betyr at alle skal ha innflytelse på egen hverdag. Planene skal lages av dem som skal gjøre jobben, slår Dag fast. IP er en metode for å engasjere alle aktørene og å lage bedre planer som bidrar til bedre flyt i byggeprosessen. Strukturen er bare halvparten av det vil skal jobbe med, utdyper Dag. - Den andre halvparten er kulturen, eierskap til felles mål, motivasjon og trykk på prosessen. Vi må ha sosiale antenner som er lengre en konkurrentenes og vise at vi virkelig mener å skape engasjement og forbedringer. - Vi har en ambisjon om at hvert enkelt av våre 26 distrikter skal ta en ledende posisjon i sitt marked og få til at kunder, leverandører og ansatte ser og opplever forskjellen mellom Veidekke og konkurrentene. Og forskjellen ligger i vår måte å gjennomføre byggeprosessen på, med bruk av involverende planlegging (IP) i alle ledd, vår kompetanse og erfaring med energiriktig bygging og miljø og, ikke minst, det sterke engasjementet som våre medarbeidere viser. Dette er vår største og viktigste konkurransefordel, fremholder han. Først med IP Veidekke var først til å introdusere prosessen Involverende planlegging i Norge; det er faktisk Veidekke som er opphavet til den norske betegnelsen Involverende planlegging, basert på ”The last planner system”(LPS), utviklet i det internasjonale Lean Construction-miljøet. LPS stopper tradisjonelt ved formannsnivået. I Involverende planlegging er vi opptatt av at alle, det vil si også den enkelte fagarbeider, skal involveres i planleggingen av egen hverdag. Det er her vi skiller oss fra det internasjonale miljøet. Veidekke har kommet lengst i å trekke inn den enkelte, mener Dag. Konkurrentene kommer etter IP har på kort tid blitt en del av vokabularet i bransjen. Flere av våre konkurrenter jobber nå med de samme prosessene. De har tatt poenget og kommer etter oss Adm. direktør Dag Andresen. i stor fart. Det er derfor ikke mulig å hvile på laurbærene. Vi må fortsette å holde trykket oppe og være i forkant. De miljøene i organisasjonen som er godt i gang, har en rivende utvikling. Det er mange prosjekter som kjører IP. Av disse er ca. 20 såkalte læringsprosjekter som skal evalueres i løpet av høsten. Erfaringene så langt er at det ikke er noe prosjekt som er for lite eller for stort, for enkelt eller for komplisert til å ha nytte av IP-prosessen. Prosessen tilpasses hvert enkelt prosjekt. Det store poenget nå er å Konkurransekraft Dag Andresen mener at måten vi synliggjør vår kompetanse og entusiasme for miljøriktig bygging på, koblet med vår entusiasme for involverende planlegging, blir en viktig konkurransefaktor. - Vi skal være Norges beste entreprenør, hvor kundene, leverandørene og våre ansatte ser og opplever forskjellen. Et viktig bidrag for å nå denne posisjonen er å være bransjens beste på forbedringsarbeid, og nøkkelen for å få dette målet på plass er å holde et større tempo i forbedringsarbeidet enn våre konkurrenter, avslutter han. n Tekst og foto: Ole R. Paulsen Nu tillverkar vi våra egna betongelement! Nu tas ytterligare ett steg i utvecklingen av egentillverkade betongelement för Veidekke i Sverige. I juni startade tillverkningen av väggar i den egna fabriken i Västerås. - Det här är en strategisk investering. Förra gången marknaden var överhettad, hade vi svårt att få leveranser i tid och priserna gick i höjden. Nu tillverkar vi betongelementen åt oss själva och då slipper vi sådana problem till nästa högkonjunktur, säger Mikael Lidström, chef för Region Bygg Stockholm, tillika ytterst ansvarig för fabrikstillverkningen i Västerås, vilken ägs till hälften av Bygg Stockholm och hälften av region Anläggning Öst. De närmaste åren kommer fabriken inte att ha kapacitet att leverera allt som region Bygg Stockholm efterfrågar, men på sikt kanske det är möjligt. - En annan fördel är att pengarna stannar inom företaget och att vi gemensamt kan diskutera optimala lösningar. Därmed kan vi också uppnå en jämn prisnivå, även om affärsmässigheten aldrig får sättas ur spel. Arbetschefen vid V-Prefab i Västerås, Patrik Eriksson, ler ikapp med solen denna 28-gradiga junidag, då premiären äger rum: - Vid årsskiftet var vi fem medarbetare. Nu är vi tio fast anställda, två provanställda och en inhyrd medarbetare, och vi söker fler. Vi ser oss om efter ytterligare produktionslokaler och omsättningen har stigit från 12 miljoner kronor år 2008 till 20 miljoner 2009. I år räknar vi med ytterligare en fördubbling! - De första väggarna, så kallade gråväggar, det vill säga innerskalsväggar, som vi nu tillverkar ska till brf Stjärnstaden i Sundbyberg, ett 10-våningshus med Lokalen där betongelementen gjuts är på nära 5 000 kvadratmeter; 180 meter lång, drygt 24 meter bred och med 15 meter i takhöjd. Byggnaden är från 1946 och uppfördes ursprungligen som fabriksbyggnad åt dåvarande Asea (idag ABB) för montering av stora generatorer för vattenkraft. 48 lägenheter. Men det stannar inte vid det. Nyligen reste ett par av medarbetarna från Västerås till Tyskland för att lära sig formsättning och gjutning av trappor. De första trapporna ska vara klara för leverans till hösten och gå till brf Herrgårdsparken, Kista Gård. n Text och foto: Peggy Häggqvist 2323 Forbedringsprosesser Tett på Offentlig-privat samarbeid (OPS): - Det lønner seg å tenke kreativt - Den store fordelen med OPSkontrakter er at entreprenøren som bygger, også er ansvarlig for å drifte strekningen. Dermed tvinges gode løsninger fram på et tidlig tidspunkt, noe som gir både bedre kvalitet og lønnsomhet. Anders Grimnes (til venstre) og anleggsleder Jan Rune Kvinlaug har jobbet med OPS-kontrakten i fire år nå. - Når man selv skal drifte kontrakten i en 25-årsperiode, lønner det seg å velge løsninger som gir små gevinster hvert år. Det sparer man mye på i det lange løp, sier Jan Rune Kvinlaug, anleggsleder på OPSkontrakten på E39 mellom Lyngdal og Flekkefjord. - Den store fordelen med OPS-kontrakter er at entreprenøren som bygger, også er ansvarlig for å drifte strekningen. Dermed tvinges gode løsninger fram på et tidlig tidspunkt, noe som gir både bedre kvalitet og lønnsomhet, sier Kvinlaug. Anleggslederen merker at de små endringene som ble gjort i planleggings-, bygge- og driftsfasen, gjør kontrakten enklere å drive og dessuten mer lønnsom. E39-kontrakten mellom Lyngdal og Flekkefjord ble ferdigstilt i 2006 av VKR-gruppen, et arbeidsfellesskap mellom Veidekke Entreprenør, Kruse Smith og Br. Reme. Driftskontrakten består av til sammen 38 km vei, hvorav 17 km var nybygd i 2006. De resterende strekkene er eldre. Fedafjorden bro. 2424 - På en OPS-kontrakt får arbeidet en høyere kvalitet både i byggefasen og i driftsfasen enn ved en vanlig femårig drift- og vedlikeholdskontrakt. Langsiktige løsninger - Utfordringen er å finne langsiktige og smarte løsninger. Sparer vi noen tusenlapper hvert år, blir det mye penger over en 25-årsperiode, sier Anders Grimnes som er ansvarlig for koordinering av arbeidet. Sparer strøm med lys stein Drift- og vedlikeholdskontrakten har nå gått over fire år, og Kvinlaug er positiv til kontraktsmodellen. - Nå ser vi resultatet av planleggingen i prosjekteringsfasen og av arbeidet med forbedringer gjennom de fire årene. Et eksempel på en smart løsning er valg av steintype i asfalten. Ved å bruke ekstra lys stein fra pukkverket på Hyllestad, sparer man betydelige summer i strømforbruk på gatelysene. - Vi har også flere steder installert fotoceller som demper belysningen når det ikke er noe trafikk. Det er også med på å redusere kostnadene. Et snedig renseanlegg på toalettene på rasteplassene sparer mye arbeid og gir lavere kostnader (se egen sak på side 26). - Det er fortsatt rom for kreative løsninger fremover, sier Kvinlaug. n Tekst og foto: Ane Sangnes E39-kontrakten: • E39-strekningen mellom Lyngdal og Flekkefjord driftes av Kolo Veidekke. • Drift- og vedlikeholdskontrakten går over 25 år og startet i 2006. • Utbyggingskontrakten, som ble utført av VKRGruppen – Veidekke Entreprenør AS, Kruse Smith AS og Br. Reme AS – omfattet prosjektering og bygging av 17,5 km ny tofelts vei på E39, delvis oppgradering av ytterligere 20,5 km tofelts vei, samt nybygg av ca. 9 km riks- og fylkesveier. Offentlig-privat samarbeid (OPS): • OPS-modellen sikrer finansiering til hele prosjektet fra dag én, ved å la entreprenøren ta ansvar for forhåndsfinansieringen av hele prosjektet. Det offentlige betaler prosjektet gjennom avdrag i hele driftsperioden. • OPS-modellen tar entreprenøren tidligere inn i prosessen, allerede før prosjektet det er ferdig prosjektert. Det gir entreprenøren mulighet til å påvirke løsninger og til å bidra med kunnskap og kompetanse. • I tillegg til å bygge har entreprenøren ansvar for drift og vedlikehold. Entreprenøren ser dermed større verdi i å legge vekt på kvalitet og ikke bare benytte de billigst mulige løsningene. • I Norge er det så langt gjennomført tre vei prosjekter etter OPS-modellen. Forbedringsprosesser Tett på Fedafjorden bro. 2525 Genistreken Tett på n e k re t s i en G Dritbra idé Ved å installere renseanlegg på toalettene på alle rasteplassene på E39-kontrakten, unngår man å måtte tømme toalettene 18-19 ganger i året. Tidligere gikk rundt 90 000 kroner per toalett rett i dass hvert år. På norske rasteplasser er lukket toalettsystem med tømming 18-19 ganger i året det vanligste. På E39-kontrakten som driftes i 25 år, regnet man på andre løsninger, og kom frem til at installasjon av eget renseanlegg på alle toalettene ville lønne seg. - I stedet for at vi hadde måttet ta kostnadene med tømming, holder det nå med en overhaling en gang eller to i året, sier anleggsleder Jan Rune Kvinlaug. - Så da vil vi spare til sammen rundt 2 millioner kroner per toalett i løpet av hele driftsperioden. På Handeland rasteplass har dessuten veikroa som leier tomteplass ansvar for renhold av rasteplasstoalettene. XE4 – Viola-Anett II Under sommaren har Atlas Copco levererat Veidekkes nya flaggskepp - 4-riggaren XE4. Borriggen har utvecklats tillsammans med Veidekke och är helt unik på den svenska marknaden. Veidekke har därmed den ”snabbaste” borriggen i Sverige. För närvarande borrar XE4, eller Viola-Anett II som den döpts till, sig fram i en 1,8 km lång järnvägstunnel vid Hede-Älvängen. Ett uppdrag åt PEAB och Banverket som ingår i utbyggnaden av Vänerbanan mellan Trollhättan och Göteborg där man bygger ut järnvägen till dubbelspår Fakta: Bredd: ca 3,5 m Längd: närmare 18 m Borrhastighet: 50 % högre än tidigare modeller, dvs 5,3 m per min Utrustning: totalstationsnavigering (navigeringen sker automatiskt med hjälp av totalstation och prismor), sekvensborrning och stånghantering Vill du veta mer om XE4, kontakta Peter Antonsen, Verkstadschef, Veidekke Entreprenad Anläggning Öst, peter.antonsen@veidekke.se, tel +46 70 289 15 99. 2626 - Dette er en gunstig ordning for begge parter, sier Kvinlaug. - Hvis vi skulle driftet renholdet, ville vi måttet sende folk opp hit jevnlig for å gjøre rent, med alle kostnader det innebærer. Nå tar de som driver veikroa i stedet renholdet innimellom de travle periodene sine. - Før vi investerte i renseanlegget, måtte vi tømme den 12 kubikkmeter store, tette kloakktanken rundt 18 ganger i året. Med en kostnad på ca. 5 000 kroner pr. tømming, tjener vi fort inn dette renseanlegget som kom på litt over 250 000 kroner, avslutter Kvinlaug. n Tekst og foto: Ane Sangnes HMS Tett på Ta godt vare på ryggen! Ved å arbeide ergonomisk riktig og å planlegge arbeidet godt kan man forebygge mange helseplager. Nå lanseres en plakatkampanje i Veidekke med tips til hvordan man bør legge opp hverdagen. Ta godt vare på ryggen! Jobb med tåspissene samme vei som nesen peker Det er smart å: • Planlegge sammen med ledelsen på byggeplassen • Tilrettelegge arbeidsplassen godt • Bruke lette byggematerialer og godt verktøy • Bruke hjelpemidler der det er mulig • Jobbe variert • Ha gode kolleger som hjelper til • Si fra hvis noe kan gjøres enklere • Jobbe med tåspissene samme vei som nesen • Trene ryggen • Bruke Redcord på byggeplassen • Unngå kald trekk på ryggen • Ha ull innerst i alle måneder med r • Få flere gode arbeidsår i anlegg og bygg – unngå arbeid med bøyd og vridd rygg! ”Flere gode arbeidsår for alle” Første plakat i en serie på fire HMS-plakater. Plakaten kan lastes ned i A3-format fra Veidekkes intranett. Kombinasjonen av bøyd og vridd rygg er uheldig, og da er det opp til anleggene å legge til rette for gunstige arbeidsstillinger. Her: jernbinder Arnfinn Ruud. Gjennom lang tid har sikkerheten vært det området som har fått mest oppmerksomhet i helse-, miljø- og sikkerhetsarbeidet. Nå skal også helsedelen prioriteres i større grad. Forebyggende arbeid og planlegging av arbeidssitasjoner og -stillinger kan gjøre hverdagen enklere og mindre risikofylt. arbeid med bøyd og vridd rygg, og bør henges opp rundt i organisasjonen. - Vi har ikke rett til å slite ut kroppen til folk. En plakatkampanje lanseres derfor i disse dager i Veidekke. I løpet av et års tid lanseres tre plakater til med helsetematikken i sentrum. De fire plakatene vil ta for seg arbeid med bøyd og vridd rygg, arm- og håndvibrasjoner, arbeid over skulderhøyde og arbeid under knehøyde. Den første plakaten tar for seg Ingen rett - Vi har ikke rett til å slite ut kroppen til folk, så dette er viktig å tenke på, sier Dag Andresen, adm. direktør i Veidekke Entreprenør. Trude Gylland. - I HMS-arbeidet vårt må vi nå sette helseaspektet enda høyere opp på agendaen. Dette er like viktig som sikkerhetssiden, sier Andresen. Helse og velvære er også viktige elementer for god ytelse. Trude Gylland, HR-direktør i Veidekke Industri, er opptatt av at god helse er viktig for å få flere gode arbeidsår. - Som enkeltindivid får vi det bedre når vi har god helse, og det øker bedriftens fysiske kapasitet. Det er også viktig å huske på at det er en selv det kommer an på, så hver og en må ta ansvar for egen helse og vi må bry oss om hverandre. Plakatene som nå utarbeiDag Andresen. des kan være en vekker for å tenke på egen helse i hverdagen, sier Trude Gylland. Den første plakaten i kampanjen kan nå lastes ned i A3-format fra det nye intranettet. n Tekst: Ane Sangnes Foto: Ole R. Paulsen 2727 HMS Værdispillet er et godt værktøj til at få sat fokus på sikkerheden og brugen af det rette udstyr til jobbet, fordi også underentreprenørerne deltager. Dansk mester i sikre byggepladser Hemmeligheden er fokus på sikkerhed og arbejdsmiljø hele vejen igennem fra direktionskontor til byggeplads. Andre entreprenørfirmaer i Danmark skal stå tidligt op, hvis de vil slå eller bare matche Hoffmanns fine resultater i ulykkesstatistikkerne. Hvor resten af branchen typisk ligger på en H-værdi omkring 20, er Hoffmanns andel ned på omkring seks-syv. H-værdien er et udtryk for antal skader med efterfølgende fravær pr. en million arbejdstimer. Hertil kommer, at Hoffmann generelt markerer sig med et lavt sygefravær, og det gælder ikke kun på byggepladserne, men også i de administrative afdelinger. - Det er vi naturligvis glade for, og det kan vores kunder – bygherrerne – også være, siger regionsdirektør Demi Iljazovski. Fordele for alle parter Sikkerhed og godt arbejdsmiljø har 1. prioritet i hele Veidekke-koncernen og dermed også på Hoffmanns kontorer og byggepladserne rundt omkring i Danmark. Og når alle medarbejdere er gode til at passe på sig selv og kollegerne på jobbet, så afspejler det sig også i det produkt, virksomheden kan levere. 28 - Sikker adfærd rummer en lang række fordele for bygherren: Byggeri til tiden, bedre kvalitet, alle regler overholdes og man undgår forsinkende og dermed fordyrende kontroverser med Arbejdstilsynet og eventuelle andre myndigheder, påpeger Demi Iljazovski. - Det er attraktivt at arbejde på en sikker arbejdsplads, og det skaber loyalitet blandt medarbejderne. Hoffmann sparer på sin side penge på sygefravær, kan levere bedre kvalitet og holde både tid og økonomiske rammer. - Og sidst, men bestemt ikke mindst, så sparer vi jo også nogle menneskelige omkostninger, pointerer han. Attraktiv arbejdsplads Men en høj sikkerhed på arbejdspladsen giver også andre fordele. Det er attraktivt at arbejde på en sikker arbejdsplads, og det skaber loyalitet blandt medarbejderne og også i baglandet, hvor familien gerne vil have far sikkert hjem fra stilladserne hver aften. - Så selv om det er dejligt, at resultatet er bedre økonomi i byggeriet, så skal man ikke glemme, at økonomien er affødt af motivation, humør, vilje og loyalitet blandt medarbejderne. De bliver også længere på arbejdspladsen – udskiftningen er mindre, og det tager jo som bekendt også tid at lære nye folk op. Stabiliteten er vigtig, forklarer han. Der er altså langt mellem uheld og ulykker i Hoffmann. Nogle afdelinger har arbejdet skadefrit i flere år. Det gælder f.eks. vandbygningsafdelingen, der har rundet tre år uden skader, men andre ligger lige i kølvandet. Småting tæller også Men man ser ikke kun på de deciderede skader og ulykker. Fokus er også rettet mod de småuheld, der kan udvikle sig til mere omfattende skader. - I begge tilfælde spiller vores sikkerhedsledere HMS - Alle skal tage ansvar – både for sig selv og kollegerne – og være med til at skabe en sikker arbejdsplads og et godt arbejdsmiljø. og -repræsentanter en stor rolle. De er flittige gæster på byggepladserne, hvor de sørger for en positiv dialog med ledelsen på pladsen og med baglandet i administrationen. De er med ved runderinger på pladsen sammen med pladsledelsen, men også med de enkelte håndværkere, der ofte har et skarpt øje for småting, der forholdsvist nemt kan ændres, og som, hvis de ikke bliver det, måske kan være årsag til uheld, siger Demi Iljazovski. Han peger på et godt eksempel på en forbedring udtænkt af en håndværker: - Pladserne modtager mange materialer på paller. De skal overdækkes mod vejr og vind, og vi har nu fået nogle skræddersyede presenninger lige til at trække over, så der ikke ligger hjørner af for store presenninger og flyder på pladsen og gangarealerne, fortæller han. Sikkerhed på rygmarven Idéen er samtidig et godt udtryk for det, der er allervigtigst i sikkerhedsarbejdet. Det er holdninger. - Man skal ville have en sikker arbejdsplads – lige Det er attraktivt at arbejde på en sikker arbejdsplads, og det skaber loyalitet blandt medarbejderne og også i baglandet, hvor familien gerne vil have far sikkert hjem fra stilladserne hver aften. fra ledelse til yngste mand på pladsen. Sikkerheden skal sidde på rygmarven og mellem ørerne og simpelthen være en livsstil. Og ledelsen skal gå forrest – ellers får man ikke pladserne med. Det gør ledelsen i både Veidekke og Hoffmann. Fra koncernniveau til regioner, afdelinger, pladsledelsen, håndværkere og underleverandører/-entreprenører. Alle er med. Motivation, villighed og holdninger gennemsyrer hele organisationen og resulterer i den positive effekt, understreger Demi Iljazovski. arbejdes. Alle skal tage ansvar – både for sig selv og kollegerne – og være med til at skabe en sikker arbejdsplads og et godt arbejdsmiljø. Værdispillet er vigtigt Holdningerne kommer på bordet lige fra starten af et projekt. Det sker bl.a. gennem værdispillet, der er et godt værktøj til at få sat fokus på sikkerheden og brugen af det rette udstyr til jobbet, fordi også underentreprenørerne deltager. Alle processer gennemgås med de rette ”sikkerhedsbriller” på, og sikkerhedsledelse og -repræsentanter er med til at rådgive om de rigtige hjælpemidler. Involvering er i det hele taget et nøgleord, når holdningen til sikkerhed på arbejdspladsen skal ind- - Det er nødvendigt, hvis man vil have branchens sikreste arbejdspladser – og det vil vi. Det er bl.a. også derfor, vi en gang om året uddeler Hoffmanns Arbejdsmiljøpris. Den er med til at holde fokus på, at i sikkerhedsarbejde tæller både små og større initiativer og projekter, siger Demi Iljazovski. n - Og sidst, men bestemt ikke mindst, så sparer vi jo også nogle menneskelige omkostninger. Tekst og foto: Karen Sloth 29 HMS Tett på Fra venstre: Terje Holten, Svein Gjøvik, Gro Anita Midtlyng, Bjørn Inge Glåmen, Kjell Svensli, og Ragnar Johnsen. Vellykket HMS-dag Over 75 personer deltok på HMS-dagen den 23. august på Drift og vedlikeholdskontrakten i Surnadal. - Kolo Veidekke har fått fornyet kontrakt 1506 Surnadal og i den forbindelse innfører vi en årlig helse-, miljøog sikkerhetsdag for alle som skal jobbe på kontrakten. Dette inkluderer både ansatte og alle våre samarbeidspartnere og underentreprenører, forteller anleggsleder Bjørn Inge Glåmen. - Dette begynte med frustrasjon over at både vi og underentreprenørene aldri hadde riktige papirer med ute i bilen. Så vi bestemte oss for å arrangere en HMS-dag, og på den måten forsikrer vi oss om at alle har vært gjennom en del rutiner, sier Bjørn Inge. Kontormedarbeider Gro Anita Midtlyng tok seg av det praktiske, og HMS-/KS-leder Geir Atle Kvendset satte sammen fagprogrammet. Statens vegvesen, brannvesen og ambulanse bidro med foredrag og praktiske øvelser. - Alle fikk med seg en personlig HMS-perm fra samlingen med styringsplan, samsvarserklæring, beredskapsplan og diverse skjemaer. Permen skal være med overalt, og det vil bli sjekket på vernerundene nå. Vi har også fått oss nye sikkerhetskort som alle ansatte og underentreprenører skal ha med seg til enhver tid, forteller Bjørn Inge. Fornyet kontrakt Funksjonskontrakten omfatter drift og vedlikehold av stamveier, riksveier, fylkesveier og gang- og sykkelvei i kommunene Surnadal, Halsa og Rindal. Kontrakten gjelder for perioden 2010-2015. Veinettet som omfattes av oppdraget består av omlag 441 km vei, og Gunnhild Eikrem Sandnes. det er åtte ansatte på kontrakten. - Den positive holdningen som var rammen rundt HMS-dagen gjør meg stolt og glad, sier distriktsleder i Nord/Vest, Gunnhild Eikrem Sandnes. Imponert distriktsleder Gunnhild var også til stede på HMS-dagen. - Drift og vedlikehold i Surnadal har lagt ned mye arbeid og engasjement i denne dagen. De har lagt grunnlaget for hvordan vi i Drift og vedlikehold Nord/Vest skal jobbe med HMS. Det er veldig bra at vi også involverer underentreprenørene. Da får alle god innsikt i våre mål og krav, og hvordan vi sammen skal sikre oss, slik at ingen blir skadet eller syk av å arbeide i Veidekke. - I en hektisk periode med alt som skal på plass til oppstart ny kontrakt, har de staket ut veien som de ønsker å ta innenfor HMS, og det er imponerende, avslutter Gunnhild Eikrem Sandnes. n Kjell Svensli tester brannslukningsutstyret. 3030 Tekst: Ane Sangnes Foto: Kolo Veidekke Tett på Nye oppdrag Nye oppdrag Kontraktssum over 20 mill. NOK VEIDEKKE ENTREPRENØR VEIDEKKE ENTREPRENAD Region Øst Region Väst Kremmertorget 2010, Elverum Kunde: Sektor Kremmertorget Eiendom AS Tilbygg til eksisterende kjøpesenter (ca. 5 000 m2) samt ombygging i eksisterende kjøpesenter (ca. 20 000 m2) Anleggstid: sept. 2010 – febr. 2012 Kontraktssum: 87 MNOK Damalini, Mölndal Beställare: Damalini AB Nybyggnation för Damalini AB. Fastigheten byggs i Mölndal, som en första fastighet i ett expansivt kontorsområde. Byggtid: juni 2010-06 – maj 2011 Kontraktssumma: 18 MSEK Gladengveien 15, Oslo Kunde: Urbanium AS Nytt boligprosjekt med 182 leiligheter og 23 hybler Anleggstid: okt. 2010 – juni 2012 Kontraktssum: 214 MNOK Hällebäck Industriområde, Stenungsund Beställare: Stenungsund Kommun En gammal korsning byggs om till rondell. Befintliga vägar ska anslutas tillsammans med nya vägar. I projektet ingår även fjärrvärme, VA- och elarbeten. Byggtid: juni 2010 – november 2010 Kontraktssumma: 18 MSEK Region Syd Sundre Renseanlegg, Ål Kunde: Ål Kommune Dette er en hovedentreprise på et nytt renseanlegg. Med unntak av innvendige sanitærarbeider som er med i vår kontrakt, er tekniske fag gitt til sideentreprenører som vi har koordineringsansvar for. Anleggstid: 2. aug. 2010 – ca 1. des. 2011 Kontraktssum: 28 MNOK Block Berge Bygg Nypolitistasjon, Sandnes Kunde: West Coast Invest AS Politistasjonen skal ligge i Sandnes sentrum, og blir på til sammen ca. 5.400 m² BTA fordelt på fire etasjer inkludert parkeringskjeller. Anleggstid: sept. 2010 – høsten 2011 Kontraktssum: 75 MNOK Region Nord/Vest Kirke Skåredalen, Haugesund Kunde: Misjonsmenigheten i Haugesund Nytt kirkebygg med idrettshall oppført i betongelementer Byggetid: aug. 2010 – juli 2011 Kontraktssum: 27 MNOK Trivselshagen – Idrett 1, Sandane Kunde: Trivselshagen IKS Oppføring av ny idrettshall Byggetid: aug. 2010 – febr. 2012 Kontraktssum: 65 MNOK Os Sjøfront, Bergen Kunde: Os Sjøfront AS Første byggetrinn på boligprosjekt bestående av to boligblokker med til sammen 41 leiligheter. Byggetid: okt. 2010 – juni 2012 Kontraktssum: 122 MNOK Spesialprosjekt E39 Torvund – Teigen, Høyanger Kunde: Statens vegvesen Bygging av ny vei mellom Torvund og Teigen i Høyanger kommune. Av dette er 2,6 km tunnel. I tillegg er det 2 km med adkomst- og privatveier. Det inngår også fire mindre bruer/kulverter og to portaler. Anleggstid: 1. aug. 2010 – 15. sept. 2012 Kontraktssum: 210 MNOK Fv 7 Øystese – Nes, Kvam Kunde: Statens vegvesen 1 250 m veitunnel T 10,5, rundkjøring og bygging av vei i dagen. Anleggstid: 25. juni 2010 – 30. november 2011 Kontraktssum: 112 MNOK Region Skåne Kv. Skonaren 1 och 2, Malmö Beställare: Derome hus AB Kv Skonaren är flerfamiljshus med källare 31 st. hyresrätter samt 37 st. bostadsrätter och 2 st. lokaler. Husen är lågenergihus och uppförs delvis med stomme av trä. Byggtid: sept. 2010 – okt. 2012-10 Kontraktsumma: 90 MSEK Schenker, Malmö Beställare: Schenker Property Sweden AB Projektet är en tillbyggnad av två kontorsbyggnader samt ombyggnad av lager Byggtid: okt. 2010 – maj 2011 Kontraktsumma: 26 MSEK Brohus, Lomma Beställare: CA fastigheter Projektet omfattar nyproduktion av 27 st. radhus i 2 plan. Projektet är i Lomma Hamn och är den tredje etappen vi påbörjar åt CA Fastigheter i området. Husen kommer att byggas med prefabricerade betongelement med en lätt takstomme Byggtid: dec. 2010 – dec. 2011 Kontraktsumma: 42 MSEK HOFFMANN Region Øst Nybyg Gentofte Skøjtehal, Gentofte Bygherre: Gentofte kommune Opførelse af ny skøjtehal på 3.000 m2 Byggeperiode: aug. 2010 – maj 2011 Kontraktsum: 23 MDKK Region Vest Birkebo, Horsens kommune Bygherre: Horsens kommune Nedrivning og nyopførsel af 23 almene plejeboliger samt 5 ældreboliger Byggeperiode: aug. 2010 – november 2011 Kontraktsum: 32 MDKK Veidekke bygger kjøpesenter og boliger på Nesoddtangen Veidekke Entreprenør har inngått avtale om bygging av nytt kjøpesenter, rehabilitering av eksisterende kjøpesenter og bygging av 36 nye boliger på Tangen i Nesodden kommune. Prosjektet er på totalt ca. 15.000 kvadratmeter og utføres i totalentreprise. Kontraktene er på totalt ca. 160 MNOK eksklusive mva. Det nye kjøpesenteret vil få et butikkareal på 4.900 m2 og en parkeringskjeller på 6.600 m2. Bygget skal oppføres i prefabrikkert betong med fasader av puss, tegl og glass. Oppdragsgiver for byggingen og rehabiliteringen av kjøpesenteret er Tangen Sentrum Nærsenter AS, som er et selskap eid av Norgesgruppen ASA. Arbeidene har allerede startet, og skal være ferdige sommeren 2011. I eksisterende senter skal butikkarealet på 4.000 m2 totalrehabiliteres. Det skal etableres nye butikker, nytt varemottak og en ny Meny-butikk på 1.600 m2. Fasadene skal gis ny utvendig kledning med pusset overflate. Arbeidene skal være ferdig fjerde kvartal 2011. Boligene består av fire boligblokker med totalt 36 leiligheter. Tre av blokkene er lokalisert oppe på det nye senteret. Blokkene skal oppføres i prefabrikkert betong med fasader av puss og tre. Oppdragsgiver er Tangen Torg AS som er et selskap der Tangen Sentrum Nærsenter AS og Veidekke Eiendom AS eier 50 % hver. Byggestart er tredje kvartal 2010, og leilighetene skal ferdigstilles i tredje og fjerde kvartal 2011. Alle leilighetene er solgt. Narvesen-bygget på Ensjø i Oslo blir til leiligheter Veidekke Eiendom skal bygge om det gamle Narvesen-bygget på Ensjø til 81 attraktive leiligheter i 14 etasjer. Veidekke Entreprenør skal stå for ombyggingen, og innflytting blir i tredje kvartal 2011. Byggestarten medfører at Oslo kommune påbegynner utbyggingen av grøntområdet Tiedemannsparken ved siden av prosjektet. Veidekke Eiendom kjøpte det tidligere hovedkontoret til Narvesen i 2006. Etter en plan- og reguleringsperiode startet salget av leilighetene i november. Leilighetene i Marienfryd, som prosjektet heter, har en samlet salgsverdi på 265 MNOK. - Vi ser at mange barnefamilier har kjøpt seg inn i prosjektet. Da er det snakk om relativt store leiligheter til rundt 4 MNOK. Det tror vi har sammenheng med god plass og planløsning, direkte tilgang til store grøntområder og sentral beliggenhet ved Lille Tøyen Hageby og kort vei til Oslo sentrum. Dessuten kan vi lokke med felles takterrasse og fantastisk utsikt over Oslo, sier prosjektutvikler Knut Ørn Collett i Veidekke Eiendom. Det er utarbeidet en omfattende plan for det offentlige rom i området, inkludert Tiedemansparken. Bekker skal opp i dagen, høyspentledninger ned i bakken, gressløkker skal opparbeides for ballspill og andre aktiviteter, og nye tur- og gangveier skal opparbeides. I området er det planlagt 6.000 nye boliger, og alle utbyggere betaler et bidrag pr. kvadratmeter som bygges ut til Oslo kommune for infrastruktur og parker. 3131 Tett Tett på på Sponsrar grensesprengende tjejfotboll Tjejerna i LdB FC och tjejerna i sydafrikanska KwaZulu Natal-provinsen har ett gemensamt intresse. Fotboll! Nu går Veidekke in som samarbetspartner. Ett första men livsviktigt steg i kampen mot hiv och aids i regionen. I våras inledde Veidekke ett samarbete med det allsvenska fotbollslaget, LdB FC i Malmö. Laget, som leder damallsvenskan, har tagit hjälp av tjejfotbollsföreningar i Sverige och övriga Skandinavien och byggt upp ett vänföreningsnät, med syfte att utbyta erfarenheter och att hjälpa unga fotbollsintresserade tjejer i bland annat KwaZulu Natal-provinsen i Sydafrika. Värderingar som knyter samman Samarbetsavtalet, som ännu inte detaljutformats, ska löpa under tre år och innebär att Veidekke bidrar till att stärka kvinnligt idrottsutövande i Sverige och eventuellt den forskning inom området som efterfrågas. Men framförallt kommer avtalet att få betydelse för ”LdB FC for Life”, som utgår från ett skolprojekt i Sydafrika och vars syfte är att ge de unga kvinnorna ökat självförtroende och självkänsla. Något som förhoppningsvis kan minska spridningen av hiv och aids i regionen. - Här sponsrar vi ett regionalt projekt som även har ett Sverigeintresse, anser Erik Alteryd, VD Veidekke Entreprenad AB. LdB FC, deras kärnvärden och strategi, stämmer också överens med Veidekkes värderingar. Man vågar tänka fritt och brett, det vill säga vara ”grensesprengende” enligt våra värderingar. I kombination med ”profesjonalism, entusiasm och redelighet” når man sina mål. De har med andra ord kombinerat samtliga av våra värdeord; vågat tänka nytt, skapat en tydlig strategi och genomfört sin målsättning. Den största och mest lyckade sponsorsatsningen Jenny Henrichson, informationschef på World Village of Women Sports AB i Malmö, ger en kort historik över det arbete man bedrivit sedan 2006. Året då Malmö FF i princip ”kastade ut” dam- och tjejfotbollen ur sin verksamhet. MFF Dam stod då plötsligt utan ekonomiskt stöd och höll på att förlora både identitet och tillhörighet. - Man kom i kontakt med Kent Widding Persson som driver Hardfordkoncernen med kända varumärken som Jane Hellen och LdB med flera, berättar hon. Han såg en potential i tjejfotbollen och var villig att sätta sitt varumärke på tjejerna. 2007 i april bildades LdB FC, som blev en av de största och mest lyckade sponsorinsatserna någonsin inom svensk damidrott. Identitet prioriteras I november samma år togs kontakt med Dan Olofsson, som, tillsammans med hustrun Christina, hade startat dåvarande Star School, som idag heter Star for Life i Sydafrika. De har byggt upp cirka 40 skolor med totalt 30 000 elever i en väldigt utsatt region med över 70 % arbetslöshet och cirka 50 % aids- och hiv-smittade. Värst drabbade är tjejerna, som i det hierarkiska afrikanska samhället står längst ner på stegen. Genom så kallad ”mental vaccination” söker man ge dem insikt i hur könssjukdomar sprids och hur man kan göra för att skydda sig. I fokus står olika budskap, som ofta framförs via musik för att få in ett nytt tänkande hos eleverna. Unikt är att LdB FC nyligen fått Nelson Mandelas godkännande att även starta upp fotbollsverksamhet för tjejer i hans födelseby Mvezo, dit västerlänningar normalt inte släpps in. För pengar man fått från en auktion av Afrikainspirerade matchkläder, som använts under en hemmamatch, uppförs nu en ny fotbollsplan i byn. Nelson Mandelas sonson är huvudkontakt i projektet. ”LdB FC for Life” gör skillnad I november 2007 gick LdB FC in i de skolor Star for Life driver och startade fotbollsverksamhet för tjejer i projektet ”LdB FC for Life”. Därmed tog man den i Sydafrika extremt manliga idrotten fotboll och gav den till tjejerna, som nu får spela fotboll, ha träningar, turneringar, olika workshops osv. Man får dem att inse att de har ett värde och försöker även implementera detta i resten av samhället. Skillnaden vi gör för tjejerna är obeskrivligt stor, berättar Jenny Henrichson. Samtidigt ser hon en tragisk verklighet, eftersom hon vet att många av tjejerna redan är hiv/aids-smittade och att få vågar testa sig av rädsla för samhällets fördömande. Detta trots att det finns bromsmediciner att tillgå. 50 procent av alla dessa glada tjejer når kanske aldrig vuxen ålder. 3232 Väljer sponsorer med omtanke - Inom LdB FC väljer vi samarbetspartners med omtanke, förklarar Jenny Henrichson. Vi vill kunna stå för våra partners sätt att arbeta och för deras budskap. Därför har vi noga tittat på hur Veidekke jobbar ute i världen, hur deras tankar och ideal ser ut. Vi hittade många beröringspunkter, bland annat synen på jämställdhet, miljöengagemanget och att Veidekke på Tett på Varje år går cirka 4 MSEK till projektet ”LdB FC for Life”. Pengarna går bland annat till utbildning och till en heltidsanställd kontaktperson på plats. Anna Nyman, som är sjukgymnast, med gedigen erfarenhet av damfotboll, har blivit en älskad extramamma och coach för tjejerna. Hon gör det omöjliga möjligt genom sin närvaro och sitt stora engagemang. flera sätt har kvinnor som målgrupp. Framförallt när det gäller att välja och inreda bostad. Dessutom har Veidekke både regional och rikstäckande verksamhet. Avtalet kommer definitivt att göra skillnad. Vi tittar nu gemensamt på vilket sätt det ska aktiveras, så att det gynnar båda parter på bästa sätt. - Jag tycker att detta är en osedvanligt bra och rolig sponsring och att det finns en stor potential i LdB FC for Life-projektet, anser Erik Alteryd. Kanske kan vi låta en av våra kvinnliga platschefer åka ner och hjälpa till att bygga något som det finns stort behov av. Det skulle kunna ge ännu mer kraft åt både tjejerna i Sydafrika och våra medarbetare. Skulle vara sponsring som verkligen hjälpte. n Mer om vår nya sponsorpartner hittar du på www.itsawomensworld.se Följ gärna fotbollstjejernas utbyte med varandra på bloggen www.itsawomensworld.se/ldb-fc-for-life Text: Ann Straht Foto: World Village of Women Sports AB Veidekkehuset Veidekkehuset Modell av Veidekkehuset kan nå bestilles Pris kr 4.900,- + mva Format: Bredde 80 cm x høyde 53 cm x dybde 15 cm Egen transportkasse kan også bestilles. Format: 90 x 61 x 23 cm Pris: Kr 1. 360,- eks. mva. Idag har LdB FC 23 A-lagsspelare, som var och en är fadder till en vänförening i Sverige, Finland och Danmark. Varje vänförening är i sin tur, tillsammans med LdB FC:s spelare, faddrar för en skola i Sydafrika. På så sätt kopplas samtliga ihop till en internationell gemenskap av tjejer som alla älskar att spela fotboll. Bestilling direkte til: Jørn Jørgensen as Besøksadresse: Industrivn. 27D Postadresse: Boks 103, 2021 SKEDSMOKORSET, Norge Telefon: 64 83 79 00 • Direkte: 64 83 79 41 Mobil: 91 51 46 74 Telefaks: 64 83 79 01 E-post: mons@jorn-jorgensen.no www.jorn-jorgensen.no 3333 Tett Tett på på 50 år i Veidekke Bjørn Smedsrud i Veidekke Oslo har satt en rekord som det skal bli vanskelig å slå, i hvert fall for dagens unge; 50 år på jobben som bas og formann. Det må i så fall bli han selv som slår den, igjen. Da årets byggferie begynte, bevilget formann Smedsrud seg fem ukers ferie. - Det var greit å komme i gang igjen, hvis en først skal holde på litt til, sier Bjørn fornøyd. Han ble 67 rett før jul i fjor, og da var byggeplassen hans, Nydalen skole, i en tidlig fase. Da ble han feiret med kakelag og blomster på jobben. 50 ble et mål - Det fristet jo litt å runde de 50, innrømmer Bjørn. - Og når en er frisk, er det greit å holde på. Han hadde hørt om i alle fall én I Veidekke som hadde noen slike planer. Plassledelsen ville helst beholde ham så lenge som mulig, så da var det, som sagt, greit. Hva han mener med ”litt til”? - Tja, smiler Bjørn. - Til bygget er ferdig kanskje. Videre planer har han foreløpig ikke. Lærling i Berntsen & Boe Den unge Bjørn Smedsrud begynte i byggfaget på yrkesskolen på Gjøvik, for øvrig sammen med Helge Hansesveen, som han traff igjen i Veidekke Oslo mange år senere. Etter et halvår hos en lokal byggmester begynte han som tømrerlærling (det het læregutt da) i Berntsen & Boe i Oslo. - Der jobbet fatter’n, og flere i slekta. De var med å starte firmaet da det begynte i det små etter krigen, og fatter’n var der til han gikk av. Vi kjørte sammen til byen og brakkelivet de første årene, forteller Bjørn. Etter fire læreår ble han faglært tømrer, gjorde militærtjeneste og fortsatte å bygge drabantbyblokker for Berntsen & Boe. Det var store jobber og en fin tid, med akkord og ordnede forhold. Riktignok ikke så nøye på hvordan de bodde som i dag, langbrakker med køyesenger og opptil fire mann på rommet med en kokeplate på deling. 3434 Jeg liker meg best ute, har ikke tålmodighet til å sitte på kontoret hele dagen, sier formann Bjørn Smedsrud, med den uunnværlige notisboka i full fart på Nydalen skole. - Drifta er lagt opp slik at vi har egne ansvarsområder, etter som byggefasene går fremover. På råbygget var han på betong, nå er det gulvsparkling og murarbeid. - Veldig bra å ha hver våre ting å følge opp, sier Bjørn. Skole og langpendling Berntsen & Boe fikk nesten alle jobbene med å sette opp serviceverksteder med kontorer for Scania Vabis over hele Norge. Bjørn fikk formannsansvar fra 1970 og bygde det første Scaniabygget, i Stavanger. Deretter fulgte en tiårs periode hvor han reiste rundt i hele landet. Før Scania-perioden tok han diverse fagkurs og Elemementærteknikeren, tilsvarende dagens ingeniørhøyskole, med permisjon fra firmaet. Han hadde også rukket å gifte seg og flytte fra Oslo til Kolbotn. Der bygde han hus, for 25 år siden nå. tet av seg en fingertupp. Ellers har han ikke vært syk. Bortsett fra at han ble litt dårlig her for ett år siden, men det rettet seg greit. - Fatter’n var aldri syk eller på sykehus, før han kom på pleiehjem. Vi har vel gode gener, sier Bjørn. - Vi tenkte aldri på å ta hensyn for ikke å slite oss ut. Det var ikke et tema, det var å stå på og tjene mest mulig penger. Og som bas og arbeidende formann måtte jeg jobbe selv hele tida. I dag er formannsjobben mest administrasjon, men jeg klarer ikke å sitte inne hele tida, jeg er uteformann, slår Bjørn fast. Og telefonen ringer jevnt og trutt mens han prater. Det er en mørtelbil som ikke finner krongleveien inn til byggeplassen, folk venter i døra, og Bjørn vil snart ut igjen. Greit når helsa holder - Tida flyr når en tenker bakover, det er helt nifst, sier Bjørn. - Men når helsa holder, så går det meste. Han innrømmer at han var borte et par dager da han kut- Merkebygg og mye moro I løpet av 30 år i Berntsen & Boe ble det en del merkebygg rundt om. Foruten drabantbyblokker, har Bjørn blant annet bygd Eldorado kino i Torggaten i Oslo. - Der var det diverse ting, flirer Bjørn. - Vi hadde gravd ut tomta, inntil en eksisterende murbygning med en høy pipe som fulgte veggen opp. Den skulle rives. Vi hadde tårnkran og lurte på å bruke den, festet en avkappa betongpæl i kroken, få litt sving på wiren og slå pipa ned. Det var litt vilt, men vi prøvde. Vi fikk god sving på wiren, men traff pipa fra feil retning, innover mot veggen i stedet for utover i gropa. Det dundret godt, pipa sto, murpussen spratt og det ble liv på solariet innenfor. De som lå i solsengene, trodde vel bygningen raste. Det ble noen spørsmål, men det roet seg ned. I dag hadde vi vel blitt arrestert. Jeg har hatt mye moro med den historien der, humrer Bjørn. Til skrekk og advarsel - En av de virkelig store forskjellene på bygging den gang og i dag, er HMS og de tinga der, sier Bjørn, og blir litt alvorlig. - Det er vel bare flaks at jeg sitter her i dag. Nederst i Parkveien ved Hegdehaugsveien, der trikken runder, bygde vi et fint leilighetsbygg i 1988/89. Jubilanter Tett på Jubilanter i 4. kvartal 2010 50 år Leif Christensen Benny Hagen Mikalel Uthberg Lilly Staghøj Andreasen John Kåre Finsådal Jarle Fjellsbø Svein Erik Martinsen Henrik Poulsen Per Arne Leversby Johnny Håland Alija Gashi Henning Østrem Torfinn Ler Kylli, Mats Jarle Nyberg Rolf Lage Pettersen Mimi Karlsen Odd Arild Dokken Jon Kristian Finsrud Åmund Byrkjedal Erling Omre Gitte Vergmann Steinar Krogstad Bjørn Terje Karlsen Ove Lilleskog Tone Lindgren Jan Iver Tokle Rune Ingebretsen Odd Arne Tingstad Knut Johnsen Axel Sunde John Petter Spjøtvold Rune Flakk Jarleiv Amdal Tore Nilsen Jan Roger Olsen Hoffmann Produktion Veidekke Entreprenør Region Syd Kynningsrud Fundamentering Hoffmann Administration Br. Reme Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt Dokken Region Anlegg Hoffmann Region Anlæg Veidekke Entreprenør Region Syd Kolo Veidekke Region Nord/Vest Norske Stålbygg Region Syd Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest Kolo Veidekke Region Midt Veidekke Entreprenad Region Skåne Veidekke Entreprenør Region Øst Veidekke Entreprenør Region Syd Veidekke Entreprenør Region Syd Kolo Veidekke Region Østland Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt Block Berge Bygg Kynningsrud Fundamentering Hoffmann Administrasjon Veidekke Konserntillitsvalgt Kynningsrud Fundamentering Amrock Veidekke Entreprenør Region Anlegg Kolo Veidekke Drift & Vedlikehold Veidekke Entreprenør Region Syd Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest Veidekke Entreprenør Region Anlegg Kolo Veidekke Drift & Vedlikehold Amrock Norske Stålbygg Region Syd Kolo Veidekke Drift & Vedlikehold 1. 3. 3. 10. 11. 12. 12. 17. 20. 22. 25. 25. 27. 27. 30. 31. 1. 3. 3. 4. 4. 7. 12. 17. 23. 26. 26. 27. 1. 4. 5. 8. 12. 19. 19. 22. okt. okt. okt. okt. okt. okt. okt. okt. okt. okt. okt. okt. okt. okt. okt. okt. nov. nov. nov. nov. nov. nov. nov. nov. nov. nov. nov. nov. des. des. des. des. des. des. des. des. 60 år Torleif Håvi Jens Harald Wolden Dagfinn Fredrik Olsen Terje Eugen Teig Harald Lausund Johnny Uno Simensen Helge Rooth Gunnar Andersen Erland Johansen Morten Gisvold Stokka Per-Kristian Petersen Sven-Olof Andersson Torbjørn Lund Bjarne Bech Homann Jan Konrad Hansen Veidekke Entreprenør Veidekke Entreprenør Kolo Veidekke Kolo Veidekke Kolo Veidekke Kolo Veidekke Veidekke Entreprenad Kolo Veidekke Veidekke Entreprenør Veidekke Entreprenør Veidekke Gjenvinning Veidekke Entreprenad Veidekke Entreprenør Hoffmann Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt 3. okt. Region Øst 3. okt. Region Østland 4. okt. Region Østland 7. okt. Felles Asfalt 8. okt. Region Østland 13. okt. Region Anläggning Öst 22. okt. Region Østland 29. okt. Region Syd 30. okt. Region Nord/Vest 30. okt. 3. nov. Region Väst 7. nov. Spesialprosjekt 8. nov. Region Vest 9. nov. Region Øst 12. nov. Vi skulle ha opp et aggregat på to-tre tonn på taket på natta, når trikken ikke gikk. Vi skulle heise det opp med mobilkran. Jeg huket an og sjekket at alt var ok. Da krana tok tak, begynte vi å løpe for å komme opp på taket og ta i mot. Jeg løp under lasta – helt feil selvfølgelig, og hadde ikke før passert, før hele hivet dundret i gata med trikkens kjøreledning og det hele. Det viste seg etter hvert at kranwiren hadde røket tvert av. Den var ny, og det ble et veldig etterspill. Det er små marginer, jeg har tenkt på det etterpå. Hadde jeg vært et sekund senere ute…, sier Bjørn som beretter historien til skrekk og advarsel. Ny tid med Veidekke Veidekke og Berntsen & Boe fusjonerte i 1990. - Det var en litt annen organisasjon og kultur med Veidekke. Jeg merket ikke så mye til det, vi kom ganske greit inn i systemet, forteller Bjørn. Tor Jostein Fordal Jørgen Frøland Per Opland Kaj Madsen Bjørn Ove Salte Kirsti Lørdahl Thorsen Eskilsson, Bengt-Arne Morten Midtflå Anders Ensbybakken Arne Luteberget Johnny Näreby Per Einar Strøm Svante Gustafsson Bjørn E. Marthinsen Billy Otto Karlsson Jørn Harritz Poulsen Kynningsrud Fundamentering Amrock Amrock AS Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest Hoffmann Region Øst Renovering Block Berge Bygg Veidekke konsern Konsernstab Veidekke Entreprenad Region Skåne Kolo Veidekke Region Midt Veidekke Entreprenør Region Øst Hokksund Pukkverk Hokksund Konsern Veidekke Entreprenad Region Bygg Stockholm Veidekke Entreprenør Region Syd Veidekke Entreprenad Region Väst Norske Stålbygg Veidekke Entreprenør Region Anlegg Hoffmann Administration 20. 22. 24. 28. 28. 29. 3. 6. 7. 13. 13. 16. 18. 23. 24. 31. nov. nov. nov. nov. nov. nov. des. des. des. des. des. des. des. des. des. des. Hoffmann Veidekke Entreprenør Veidekke Entreprenad Block Berge Bygg Veidekke Entreprenør Veidekke Entreprenør Veidekke Entreprenør Veidekke Entreprenør Veidekke Entreprenør Veidekke Entreprenør Region Øst Renovering 1. Region Anlegg 7. Region Väst 16. 4. Region Nord/Vest 5. Spesialprosjekt 26. Spesialprosjekt 2. Region Nord/Vest 2. Region Nord/Vest 6. Region Anlegg 7. okt. okt. okt. nov. nov. nov. des. des. des. des. Veidekke Veidekke Veidekke Veidekke Veidekke Region Anlegg Region Syd Region Anlegg Spesialprosjekt Spesialprosjekt 1. 13. 16. 10. 1. okt. okt. okt. nov. des. Region Nord/Vest Region Øst Region Syd 1. 1. 19. 19. 15. okt. okt. okt. okt. nov. Ansatt i 25 år Ebbe Kølle Grønlund Helge Gaustad Jörgen Hermansson Tor Odd Indrebø Erling Roska Per Charles Sæther Øystein Mellingen Erling Skigelstrand Roger Eggen Vidar Halvorsrød Ansatt i 30 år Ørnulf Olsen Morten Hvidsten Marianne Bjørseth Knut Hestvik Trond Håvard Haugrud Entreprenør Entreprenør Entreprenør Entreprenør Entreprenør Ansatt i 40 år Helge Eidsnes Erik Piene Georg Gulbrandsen Terje W. Topnesvåg Gerda Svensson Veidekke Entreprenør Veidekke Entreprenør Br. Reme Block Berge Bygg Hoffmann Administrasjon En ekstra hilsen går til Egil Lorentzen i Wilhelmsen & Sønner, som var falt ut av listen forrige gang. Egil begynte i Veidekke den 1. august 1985 og har dermed vært 25 år i Veidekkekonsernet. - Bransjen er blitt bedre på HMS, og der er Veidekke best i Oslo, mener Bjørn. Og han fremhever også driftas evne til å sette sammen gode jobbteam. - Etter hvert som ledelsen blir kjent med folka, og finner dem som passer sammen, blir det bra flyt og trivsel. Det synes jeg er veldig bra. I organisasjonen vår er det mye sosialt samvær i forskjellige anledninger. Veidekke Oslo er flinke til å ta vare på folka, både funksjonærer og timelønte. Og, ikke minst, til å få tak i og utvikle lærlinger. De er fremtiden, og vi må ta dem inn også når det er dårligere tider. Det kommer bedre tider senere, sier Bjørn. Etter så mange år i Oslo er det blitt en del bygg rundt om som han med stolthet kan si at ”dette var jeg med på”. Han vet hvordan de ser ut inni og under bakken. Et prosjekt han likte godt fra de senere år, er Forsvarsbygget på Akerhus festning. Bjørn kom fra Romsås senter sammen med Gunnar Bråten og hadde mye av ansvaret for restaureringen av eksisterende gamle bygg. - Det var moro og utfordrende, rive ut sopp og råte, finne løsninger for å rette opp. Det ble veldig bra, og det var fint å se det igjen på TV og vite at der har jeg vært, sier Bjørn. Ingen dataekspert Mye har forandret seg i byggfaget på 50 år, særlig innen data og bruk av PC. - Jeg er ingen datamann. Jeg har lært det jeg må, men jeg liker å være ute, har ikke tålmodighet til å sitte på kontret, og det har kanskje vært med på å holde meg gående, filosoferer han. n Tekst og foto: Ole R. Paulsen 3535 Unik rasteplass og opplevelsessenter i Østfold Ved E6 i Skjeberg har Veidekke bygget en unik rasteplass og et kulturhistorisk opplevelsessenter med et perspektiv fra 8.000 år f.Kr. til vår samtid. Historien presenteres fra et 30 m høyt utkikkstårn, langs en 110 m lang buet rampe og i en hage skjermet mot motorveien. Arkitekten, Todd Saunders, er den samme som har tegnet Stegasteinen i Aurland, og Solbergtårnet rasteplass er på sin måte blitt like spektakulær som Stegasteinen. - Vi står på historisk grunn her i Skjeberg, sier en entusiastisk anleggsleder Bjørn Ivar Bekkevold, som selv har rotfestet familietilknytning til landbruk, friluftsliv og historie i Østfold. Fem hovedutfordringer Før anleggsarbeidet startet opp i desember i fjor, satte prosjektledelsen opp fem hovedutfordringer: Forskaling i høyden (30 m), kort byggetid, store krav til nøyaktighet og utførelse, trang arbeidsplass og utfordrende logistikk rundt kranbruk og kontraktsoppfølging. - Underveis i byggetiden kom det et par utfordringer til: streik i byggfaget – vi hadde et lag fra bygg her som ble tatt ut – og transportstreiken som gjorde det vanskelig med tilkjøring av stillas og materiell, legger Bjørn Ivar til. Overordnede prioriteringer De fem utfordringene utløste noen overordnede prioriteringer i handlingsplanen. - Vi har klart å få tårnet til å stå rett, smiler Bjørn Ivar, og sammenligner med det skjeve tårn i Pisa. Solbergtårnet er støpt i betong, 8 x 8 m i firkant, kledd med Cortenstål på tre sider og kanadisk Cedertre på den fjerde, og med store glassfelt og et glasskarnapp. Støpejobben er utført tradisjonelt, etasje for etasje med systemforskaling, betongpumpe, og stillas på alle fire vegger. Navn og historisk tidslinje er utført i relieff, vannskåret inn i Cortenstål plater, med betongen som bakgrunn. - Flyt i produksjonen, med alle fag i gang samtidig uten at de kommer i veien for hverandre, har vært en overordnet prioritering gjennom hele byggeprosessen. Tårnstillasene har vært bygd litt ut fra veggen slik at arbeidet med glassfeltene har gått uhindret. Involverende planlegging med egne ansatte og underentreprenører vært til god nytte. Basene har vært aktivt med i prosessen og kommet med ideer. De har blant annet tatt ansvaret selv for retur av utstyr for å få til en god logistikk. Involverende planlegging (IP) har vært gjennomført med basmøter, driftsmøter, informasjon i forbedringsmøter, og gjennom ryddighet, logistikk og bruk av de syv forutsetninger for god drift, sier Bjørn Ivar. Fylkesordfører i Østfold, Ole Haabeth foretar den formelle åpningen av Solbergtårnet, assistert av varaordfører i Sarpsborg, Linda I. Karlsen Duffy (til høyre), arkitekt Todd Saunders og ordfører i Fredrikstad, Eva Kristin Andersen (til venstre). Prosjektsjef i Vegvesenet, Stein Fyksen, (bakerst) uttrykte betydelig stolthet over det ferdige resultatet, på vegne av alle involverte. Prislappen er på 47 mill. kroner, Norges hittil største og dyreste, men så er det også så mye mer enn en rasteplass. En annen overordnet prioritering har vært ergonomi for å oppnå mindre slitasje, færre skader og mindre fravær, gjennom å bruke riktig utstyr og bevisstgjøring. En tredje hovedprioritering har vært kontraktsbehandling, med korrekt adferd overfor byggherren, god kommunikasjon, få betalt for avvik gjennom dokumentasjon og orden i ”eget hus”. - Forholdet til byggherren, Statens vegvesen, har vært bra. Vi sitter på samme gangen i brakka. Vegvesenet har vært på byggeplassen regelmessig og fulgt med hva vi har gjort. De har kontrollert, har alltid hatt tid til oss og vi har følt at vi har hatt tillit. At vi ofte har spist lunsj sammen, har ikke direkte vært noen ulempe, smiler Bjørn Ivar, og får støtte fra Statens vegvesens byggeleder, Stein Andersen. Krevende utforming Det arkitektoniske uttrykket for hele rasteplassen har vært krevende å utføre. Den historiske tidslinjen presenteres gjennom relieffer utskåret med vannskjæring på en lang rekke av de 1.300 kvadratmeterne fasadeplater i Cortenstål, som må monteres meget nøyaktig. Universell utforming stiller ekstra krav til detaljer og nøyaktighet. Rampen er 2,5 m bred og stiger fra grunnnivå til 5,35 m høyde. Inne i rampen er det toaletter og kiosk. Tårnet har både trappehus og heis. Inkludert i Solbergtårnet er meget mer enn en rasteplass. Med en prislapp på 47 mill. kroner, er den et kulturhistorisk museum og opplevelsessenter, og inngangsportalen til Østfolds kulturminner. entreprisen på 30 mill. kroner er 2.300 m2 rasteplass med hage, bed, belysning med mer, og nesten 5.000 m2 gress og trær, 1.880 m2 plen og 2.100 m2 p-plass. Smartproduksjon - Grunnarbeidene og støping av rampen startet i desember i minus 20. Vannet frøs tvert. Vi lurte på hva vi skulle gjøre for å unngå store fyringsutgifter. Vi har hatt noen smarte folk her, og driftsleder Bjørn Tore Skaar kom opp med ideen: Vi dekker grunnarealet for rampen i fire meters bredde med Etafoam og halm fra noen lokale gårdsbruk. Da holder vi bakken frostfri og dekker av før hvert forskalingsflytt. - Og det fungerte helt etter planen. Vi forvarmet bare armeringsjernet, forteller Bjørn Ivar. Han berømmer mannskapet for innsats og godt humør. Tårnet ble støpt med et lag fra byggavdelingen på Grålum. All grunn til å være stolte av dem, og resten av gjengen her, mener Bjørn Ivar. Drifta satte noen milepæler, spesielt på ”grønnlappene”, med grillmat for alle på anlegget når målene ble nådd. - Det bidro til å engasjere oss alle, også underentreprenørene. Tømmerarbeidene ble satt bort, for det var ikke folk nok i egne rekker, sier Bjørn Ivar. n Tekst og foto: Ole R. Paulsen Siste støp på rampen Forskalingsbas Alexander Bekkevold med betongslangen og lærling (i byggfag) Warhel Særdar med vibratoren starter på den 22 m lange siste støpeetappen av innerveggen på rampen mot utkikkstårnet. - Vi har fått til bra betong her. Alf Egil fra V-teknikk har vært her og hjulpet oss, sier Bekkevold. Laget hans har tatt rampen og litt på tårnet. Warhel er klar til å gå opp til fagprøven på neste byggeplass. Resten av laget består av Ricky Kjøllberg, Kristoffer Mattsson, Guttorm Berntsen og grunnarbeider Trond Engebretsen. Tips redaksjonen på e-post: ane.sangnes@veidekke.no, ole.paulsen@veidekke.no eller gunvor.bergan@veidekke.no
© Copyright 2024