手册: 个人| 祝福(瑞典语-丹麦语)
Nummer 9 Ökad jämställdhet skapar BALANS och DYNAMIK Midroc är ny partner när Boliden INVESTERAR I NY GRUVA Svensk miljöinnovation viktig för FRAMTIDEN GRUPPDYNAMIK SKAPAR vinnande team Foto: Hans Berggren Inom Midroc tror vi på att göra saker tillsammans, precis som vår slogan lyder: Together to get there. Ansvarig utgivare Anna Ullenvik Redaktion Anna Ullenvik, Susanne Hamne, Sofia Franzén Produktion Det, Box 15416, 104 65 Stockholm 08-556 091 90, www.detsthlm.se AD AnneSofie Andréasson Omslagsfoto H-O Utsi Skribenter Sofia Franzén, Anders Frelin, Anna Rikner Repro/tryck Bildrepro Stockholm AB Kontakt Midroc Europe Box 3002, 169 03 Solna Tel: 010-470 70 00 info@midroc.se www.midroc.se Utgivning September 2014 2 Samarbete och rätt gruppsammansättning är en självklarhet för oss och en nyckel till framgång. Vad rätt gruppsamansättning är däremot beror ju på en mängd olika saker, bland annat vilket projekt gruppen ska arbeta med. Men generellt tror vi starkt på att en blandning av kvinnor, män, kompetenser och erfarenheter skapar uthålliga och vinnande team. Inom vår affärsskola, Midroc Business School, arbetar vi aktivt med gruppdynamik, teamwork och att kunna lägga kompetenspussel. I tidningen kan ni ta del av hur en av våra koncernchefer, Roger Wikström, resonerar kring gruppdynamik, könsfördelning och vårt långsiktiga arbete med att utvecklas och inte sitta fast i gamla hjulspår. Vi har även pratat med ett par medarbetare som berättar hur de upplever sin arbetssituation. I vår inledningsartikel lyfter vi blicken och tittar på kopplingarna mellan innovationskraft och grupper med mångfald och dynamik. Är det så att ökad jämställdhet skapar balans och vad kan vi vinna på att utmana gamla mönster när det gäller Sveriges konkurrens- och innovationskraft? Det här är något som också Sophia Ivarsson på Vinnova tar fasta på och berättar om i Betraktelsen. Just innovationskraft är också utgångspunkten i artikeln ” I hetluften” där Göran Linder, VD på Midrocs riskkapitalbolag, resonerar kring varför strukturerna för hur riskkapital fördelas i Sverige riskerar att hindra Sveriges innovationskraft. Ni hittar naturligtvis också artiklar om flera av de aktuella projekt som våra Midrocbolag arbetar med. Utmaningar och uppgifter våra medarbetare tillsammans med kollegor och kunder möter och som visar den bredd Midroc representerar. På Midroc ser vi fram emot en härlig färgsprakande höst, full av nya utmaningar att ta oss an tillsammans med våra kunder i olika projekt. Trevlig läsning! Anna Ullenvik Redaktör och ansvarig utgivare LINQ Kommunikation Midroc Europe Innehåll: FOKUS PÅ GRUPPENS DYNAMIK Effektivare möten där alla känner sig delaktiga och väl sammansatta grupper med dynamik. Det är resultatet av Midroc Project Managements affärsområde Bygg Syds gedigna arbete med att sätta fokus på hur de arbetar i grupp. MIDROC ÄR NY PARTNER NÄR BOLIDEN INVESTERAR I GRUVA När Boliden nu investerar upp mot fyra miljarder kronor i en ny fyndighet i Garpenberggruvan är reservdelar en viktig sak. För att få bra tillgänglighet och effektiv förrådshantering har Midroc anlitats. BETRAKTELSEN: SOPHIA IVARSSON Innovations- och tillväxtpotentialen i att alltid ha genusglasögonen på sig är stor menar genusforskaren Sophia Ivarsson, som arbetar med genus och mångfald på Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. EXPANSIVA HYLLIE SOM GLOBAL FÖREBILD Nu är bygget i full gång för Midroc Property Developments kontorshus Hermod, bara 150 meter från Citytunnelstationen i Malmös mest expansiva stadsdel, Hyllie. Redan före byggstart var hälften av kontorsytan uthyrd. PROFILEN: MAGDA BORG – KONSTSMEDEN SOM BLEV CHEF Midrocbolaget Metalock Engineering HSEQ-chef Magda Borg har gått från att arbeta i kvinnodominerade grupper till att vara ensam tjej på en arbetsplats, vilket gett henne unika erfarenheter i hur gruppdynamik fungerar. HELIOSPECTRA STORSATSAR INTERNATIONELLT Investmentbolaget Midroc New Technology breddar sin affärsmodell och får en jämnare balans mellan unga och mer utvecklade bolag i sin portfölj. Med en ny generation intelligenta ljussystem och nytt kapital via börsnoteringen är Heliospectra redo för en stor internationell satsning. I HETLUFTEN: GÖRAN LINDER SVERIGE RISKERAR ATT GÅ MISTE OM MILJÖINNOVATIONER Ren kapitalförstöring. Det gör vi oss i Sverige skyldiga till idag, menar Midrocs Göran Linder. Och vad värre är, världen löper risk att missa banbrytande innovationer som kan lösa de globala miljöproblemen. 8 12 14 16 20 24 26 3 Om Sverige ska stå sig i den globala konkurrensen krävs innovativa svenska företag. Det finns tydliga kopplingar mellan innovationskraft och grupper med mångfald och dynamik – men utnyttjar vi verkligen våra resurser på bästa sätt? Eller sitter vi fast i strukturer som hindrar utveckling? I det här numret har vi valt att i några artiklar belysa frågan – vad finns det för potential i att våga bryta gamla mönster? Ökad jämställdhet skapar BALANS Enligt World Economic Forums Gender Gap Report är Sverige det fjärde mest jämställda landet att bo i, Island toppar för fjärde året i rad. I rapporten mäts klyftan mellan män och kvinnor i 136 länder utifrån jämlikhet gällande politisk representation, hälsa, utbildning och ekonomi. Men även om vi i Sverige kommit långt i jämställdhetsarbetet talar statistiken sitt tydliga språk. Det finns fler börs-vd:ar som heter Johan än det finns kvinnliga vd:ar i börsnoterade företag. Enligt Grant Thorntons ranking av andelen kvinnor i högsta företagsledningen i 45 länder befinner vi oss först på mitten av listan. Ryssland toppar, följt av Indonesien, Lettland, Filippinerna, Litauen och Kina. inom jämställdhet. Det är ingen slump. Innovation, tolerans, jämställdhet och mångfald hänger ihop. Genom att ta in fler perspektiv och ifrågasätta det vi tar för givet kan vi också bli mer innovativa, säger Klara Adolphson, enhetschef Innovationsledning på Vinnova, i en pressrelease. Ett företag som arbetar aktivt med sitt jämställdhetsarbete anses också attraktivare av den yngre arbetskraften. Och hur företag ska rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens är en av de viktigaste frågorna för många företag idag. Många branscher hotas fortfarande av kompetensbrist. Flera branscher har alltså helt enkelt inte råd att missa chansen att även kvinnor söker utlysta tjänster. ”Innovation, tolerans, jämställdhet och mångfald hänger ihop.” Mångfald ökar resultatet Om man bortser från den självklara rättviseaspekten i att män och kvinnor ska ha samma förutsättningar i arbetslivet, finns det andra skäl för företag att aktivt arbeta för mer jämlika arbetsplatser? Ja, det finns flera undersökningar som visar på ett klart samband mellan ökad jämställdhet och ökad tillväxt. Forskning från bland annat Credit Suisse visar också att mångfald i en grupp leder till bättre genomsnittliga resultat. På Vinnova, statens myndighet för innovationer stödjer man projekt som tar ett normkritiskt perspektiv på innovationer, genom bland annat utlysningen Mångfaldslabbet. – Sverige är ett av världens mest innovativa länder och vi är även världsledande 4 Jämställdhet är en stor konkurrensfördel Ett sådant exempel är verkstadsföretaget Indexator i lilla kommunen Vindeln utanför Umeå. Deras arbete för en mer jämställd arbetsplats finns beskrivet i boken ”Det lönar sig, genusmedveten ledning och styrning i verkstadsindustrin”. När företaget år 2006 på allvar tog tag i sitt arbete var 11 procent kvinnor av 140 anställda. Den relativt nye vd:n Pär Lärkeryd såg först inget problem med att företaget var en mansdominerad arbetsplats. Hans bild var att könsfördelningen var helt naturlig och att det inte fanns något problem. Men när de skulle expandera hade de svårt att hitta arbetskraft. Tillgången till arbetskraft i närområdet var helt enkelt begränsad – om man man inte också fick kvinnor att söka tjänsterna. Ett gediget arbete med stöd av bland andra Vinnova och Länsstyrelsen tog fart. Pär Lärkeryd insåg snabbt att arbetet var en stor konkurrensfördel. Indexator genomförde samtal och enkäter, höll seminarier om jämställdhet och diskuterade affärsnyttan med jämställdhet. Samtidigt förde man fram jämställdhet som en viktig faktor i rekryteringsannonser och i kontakter med skolor och universitet. På två år gick man från tio till femtio procent kvinnliga sökande, andelen kvinnor i företaget ökade till 21 procent, arbetsklimatet blev bättre och det ekonomiska resultatet förbättrades. Nödvändigt att attrahera kvinnor Ett annat exempel är gruvindustrin, en klassikt maskulin bransch där kvinnor inte ens fick arbeta under jord för 35 år sedan. Nu söker gruvbolagen aktivt efter kvinnor. Jämställdhetsambitionerna i branschen plus det faktum att högteknologiska lösningar blir allt vanligare hjälpmedel gör att bilden av hur arbetet i en gruva ser ut håller på att förändras. Nu drivs forskningsprojektet Nordic mining and the search for women om jämställdheten i den nordiska gruvindustrin. Projektet har stöd från Nordiska ministerrådets expertnätverk NordMin, som verkar för en hållbar mineral- och gruvindustri. Att attrahera fler kvinnor till branschen är nödvändigt för att kunna växa. Gruvnäringen expanderar och företagen behöver rekrytera fler av invånarna i närområdet. Dessutom finns det symboliska värdet i att vara moderna för att attrahera yngre arbetskraft. ■ Foto: Shutterstock Together to get there Midroc Europe har under många år arbetat fram en gemensam ledningsfilosofi för att hjälpa Midrocs olika verksamheter att förenkla och effektivisera arbetet. Att bli bäst i respektive klass är målet, och för att nå dit krävs ett systematiskt arbete både med kultur och struktur. – Som företag lever vi hela tiden i en konkurrenssituation. Om vi omedvetet kör på i gamla hjulspår riskerar vi att inte utvecklas och komma vidare i den takt som är nödvändig för att vara fullt konkurrenskraftiga. För att behålla och hela tiden verka i en innovativ miljö gäller det att uppmärksamma mönster som hindrar oss från att utvecklas, säger Roger Wikström, koncernledningen Midroc Europe. Filosofin är lagarbete ”Together to get there”. Ett av framgångsrecepten för att skapa effektiva team är, förutom rätt kompetens och inställning, en blandning av män och kvinnor. Roger Wikström menar att en bra mix gör det lättare att bryta gamla mönster. Men de flesta bolag i Midrocgruppen verkar i starkt mansdominerade branscher. – Att medvetet och aktivt påminna oss om att se bortom traditionella mönster. Samtidigt måste vi också inse fakta: alltför få kvinnor söker sig till de mansdominerade branscherna. Vi behöver bryta mönster för att vara riktigt konkurrenskraftiga och inse att vi aktivt behöver arbeta för att få in fler kvinnor i verksamheten. Midroc Business School Ett konkret exempel på hur man inom Midrocsfären skapar förutsättningar för detta är Midroc Business School. En framgångsfaktor för Midroc Business School är att de interna utbildningsledarna och organisationscoacherna är en blandning av män och kvinnor med gedigen kompetens om våra olika verksamheter. Här hålls bland annat medarbetar-, 6 affärsmanna- och ledarskapsutbildningar med stort fokus på teamwork och kompetenspussel. – Vi pratar bland annat om att respektera varandras yrkeskompetens och jobbar med hur vi bäst tar tillvara allas potential. Vi lägger mycket tid på att förankra våra gemensamma värderingar, relationsbyggande ledarskap samt att öka den personliga självinsikten. Ju mer vi förstår om oss själva desto lättare kan vi förstå andra. Det handlar om att skapa en trygg och ärlig miljö där alla vill och vågar bidra med sitt perspektiv. Varför tror du att det blir bättre gruppdynamik med en blandning av män och kvinnor? – Jag tror att en blandning skapar större dynamik och även bidrar till att alla blir mer seriösa och målinriktade. Min personliga erfarenhet är att rätt fördelning av män och kvinnor i en grupp är positivt för gruppens framgång. Jag har sedan starten av min karriär i byggbranschen, alltid haft män och kvinnor som närmaste medarbetare, så för mig är kraften i blandade grupper ingen hypotes, utan en sanning. Hur ska ni som verkar i så mansdominerade branscher lyckas med det? – Vi behöver ha aktivt fokus på det självklara med jämställdhet och vid rekrytering behöver vi än mer visa att vi har en kultur som attraherar både kvinnor och män. Det handlar mycket om marknadsföring och att lyfta fram goda exempel. Midroc speglar marknaden i stort, vilket innebär att det i fastighetsverksamheten och företagsstaberna finns en bra mix av könen, medan industri- och byggföretagen har en stor dominans av män. – Vi kommer säkert inte att nå en helt jämn könsfördelning, och det är inget mål i sig, men i de gruppkonstellationer där vi har möjlighet, ska vi definitivt sträva däråt. Våra utmaningar ligger också i att som exempel få unga människor att intressera sig för industriarbeten och skapa bra modeller för erfarenhetsåterföring. Men jag är övertygad om att vi som företag har allt att vinna på att jobba på att få in fler kvinnor i våra mest mansdominerade yrkeskategorier. ■ Foto: Hans Berggren ”Vi respektera varandras yrkeskompetens och jobbar med hur vi bäst tar tillvara allas potential.” Viktigt att känna trygghet i gruppen Malin Kylefors jobbar som fastighetschef i Malmö och ansvarar för avdelningen som förvaltar de fastigheter som Midroc Property Development väljer att fortsätta att äga. Hon är enda kvinnan i en grupp på sex personer som består av fastighetstekniker, förvaltare och teknisk förvaltning. – Åldersmässigt är vi däremot en blandad grupp, vi är spridda i åldern 25 till 60 ungefär. Vi har också väldigt olika erfarenheter och bakgrund. Det är oerhört positivt, inte minst när det gäller kundförståelse. Vi kan också ha väldigt olika infallsvinklar om vi ska lösa 7 något problem. För att bibehålla en bra gruppdynamik och vara effektiva jobbar de mycket tillsammans. – Vi pratar mycket med varandra och träffas dagligen. Vi har en öppenhet och ett stöttande och förlåtande förhållningssätt gentemot varandra. Det är viktigt att det är ok att säga, det här kan inte jag, kan du ta det? Att känna trygghet i gruppen. Det borde såklart vara självklart, men jag tror inte att det är det i alla grupper. Jag tror att det krävs att man känner varandra och har respekt för varandra. – Det vi vill uppnå är ju bra resultat, plus att det ska vara roligt att gå till jobbet. Jag tror att det är väldigt viktigt att man har kul tillsammans och ser fram emot att gå till jobbet och att man känner att man tillhör ett gäng. ■ Fokus på gruppens dynamik Effektivare möten där alla känner sig delaktiga och väl sammansatta grupper med dynamik. Det är resultatet av Midroc Project Managements affärsområde Bygg Syds gedigna arbete med att sätta fokus på hur de arbetar i grupp. Dessutom har ett målmedvetet jämställdhetsarbete gjort att man ökat antalet kvinnor i gruppen. Björn Niklasson är arbetschef på Midroc Project Managements entreprenadsida, Bygg Syd i Malmö, en avdelning som består av 25 personer. Här ansvarar han för produktionspersonalen inom entreprenadverksamheten, en grupp på 12 personer bestående av produktionsledare, arbetsledare och produktionschefer. Nyligen gick han en utbildning i operativt ledarskap i Midrockoncernens egen regi, Midroc Business School. – Det är en bra och bred utbildning där självinsikt står högt på agendan, säger Björn Niklasson. I utbildningen ingår många konkreta övningar i gruppdynamik och konflikthantering, och det handlar mycket om att öka tilliten i gruppen för att öka prestationsförmågan. – Det blev tydligt i kursgruppen, där vi var ett gäng från olika bolag inom Midroc-sfären. Vi umgicks intensivt under sammanlagt 10 dygn utspridda under våren och blev väldigt bra vänner. När jag ser vad det gjorde för utvecklingen av den gruppen, så tänker jag såklart på hur jag kan jobba mer med det på hemmaplan, i min egen arbetsgrupp. I den lilla lokala ledningsgruppen har det resulterat i en tydligare kommunikation genom ett öppnare klimat. – Vi har blivit personligare med varandra i 8 gruppen. Det är väldigt enkelt; om jag vet mer om min kollegas bakgrund blir det lättare att både ta och ge feedback. Jobbar med ”känslokort” Björn Niklasson tycker att det gör stor skillnad för effektiviteten i gruppen att man lär känna varandra. – Har du ett klimat där gruppmedlemmarna känner att de kan ”ta pulsen” på varandra och dela känslor och tankar har gruppen vunnit mycket inför att skapa ett effektivare möte. Ett av många verktyg jag har tagit med mig från operativt ledarskapskursen är ”känslokort”. Den övningen hjälper till att sätta ord på känslor och bygger tillit på ett enkelt men effektivt sätt. Mötet blir också effektivare då deltagarna får dela vilken känsla de har med sig in i mötet och kan efter det lämna det och lägga fokus på nuet i mötet. dominerad, men Midroc Project Management entreprenadsida har arbetat mycket med jämställdhetsfrågor. – Bland annat försöker vi aktivt rekrytera utefter att skapa en jämnare fördelning mellan kvinnor och män. Det handlar inte om att kvotera in personal utifrån kön utan om att få till högpresterande team och då står en jämn könsfördelning väldigt högt upp på agendan. Det har resulterat i att Bygg Syd idag består av sex kvinnor och 19 män, vilket torde vara bättre än snittet i entreprenadbranschen. Inne på kontoret är fördelningen att ungefär hälften är kvinnor. – Personligen tror jag inte att det är en fördel med grupper innehållande bara män eller bara kvinnor. Det räcker att blanda något så blir det ett bättre klimat. Det märks tydligt på de byggen där vi har kvinnlig personal vare sig det är underentreprenörer eller egna anställda, det är en trevligare stämning på de projekten. ”Jag är övertygad om att alla människor vill känna delaktighet, ta ansvar för sin prestation samt nå ett bra resultat.” Skapar högpresterande team Byggbranschen generellt är väldigt mans- Foto: Gunnar Nydrén Effektivare arbetsgrupper Hur gruppsammansättningen ser ut är givetvis inte alltid möjligt att styra, men där det går försöker Bygg Syd se till att få en dynamisk blandning. – På avdelningen jobbar vi mycket med att se till att vi har personer med olika styrkor och olika saker som motiverar dem i samma grupp. Ett verktyg som vi har för detta är ett test som kartlägger hur du använder dina styrkor i relation till människor i din omgivning. Testet, som alla inom koncernen får möjlighet att göra, resulterar enkelt förklarat i att varje person placeras inom en triangel med olika färger (blå, röd, grön) som i sig symboliserar vad som motiverar personen i fråga. På detta sätt kan gruppmedlemmarna på ett snabbt och enkelt sätt se vilka motiverande värdesystem som kollegan eller gruppen som helhet har. – Vi är noga med att poängtera att detta inte är ett personlighetstest eller en stämpel på hur man är som person. – Nu har vi lyckats få hela avdelningen inprickad på kartan. När vi nu sätter ihop en ny projektgrupp internt tittar vi på var vi befinner oss på kartan och sätter ihop den grupp som vi tror passar bäst för projektet i den mån det går. Systemet ger upphov till många bra diskussioner, och effektivare arbetsgrupper. – Vi resonerar i gruppen hur de olika personerna skiljer sig åt och vilka risker och möjligheter vi bör uppmärksamma avseende vart på kartan vi befinner oss. Jag upplever att detta verktyg ger oss bra förutsättningar till att bli ett högpresterande team. ■ Foto: Midroc Men oavsett kön menar Björn att det viktigaste för att maximera effektiviteten i gruppen är att alla känner sig delaktiga. – Jag är övertygad om att alla människor vill känna delaktighet, ta ansvar för sin prestation samt nå ett bra resultat. Min erfarenhet är att vi inom bygg är för dåliga på att ställa krav och följa upp resultat på individnivå. Jag försöker skapa delaktighet inom min grupp genom att vara tydlig med förväntningar och målsättningar. Konkret feedback på prestationer är jätteviktigt och faller sig naturligt när gruppmedlemmarna har en hög tillit till varandra. Björn Niklasson är arbetschef på Midroc Project Managements entreprenadsida, Bygg Syd i Malmö, en avdelning som består av 25 personer. 9 Foto:Midroc ”Det är tur att man är från Västkusten och van vid regn.” Gruvan Grasberg på den indonesiska ön Papua ligger på över 4000 meters höjd. Anders Borssén är på plats för att kratta manegen för övriga medarbetare från Midroc Automation som ansluter i höst. Indonesien NU ÄR VI HÄR Anders Borssén på Midroc Automation är först på plats i Papua. I höst får han sällskap av sin fru och en handfull kollegor. Både Anders och Midroc hoppas få vara kvar ett bra tag. Midroc åtminstone till år 2040. Säg ordet gruva och de flesta människor tänker djupt ner i marken. Men på den indonesiska ön Papua ligger gruvan Grasberg på över 4000 meters höjd och för att ta sig dit ska man först upp till bergsstaden Tembagapura på drygt 2000 meter. I staden som vuxit fram med gruvarbetarna och deras familjer bor idag närmare 15000 invånare. – Här är familjerna med till skillnad mot många andra gruvorter. De som inte jobbar i gruvan arbetar i skolan, på sjukhuset eller i affärerna. Det lilla gruvsamhället har blivit en stad och växer hela tiden. – Samtidigt är det en ganska isolerad plats. Det är bara personal som har tillstånd från gruvägarna och sju stammar med papuansk befolkning, som får komma hit. Papuanerna har automatiskt tillstånd då gruvan ligger på mark som tidigare ägdes av dessa stammar. 10 Den som berättar det är Anders Borssén. Han är på plats för att kratta manegen för övriga medarbetare från Midroc Automation som ansluter i höst. Anders Borssén har tidigare jobbat i Kiruna och varit med och skapat den trafikstyrningslösning som fick Grasberggruvans ägare Freeport-McMoRan intresserade. Ordern som det amerikanska företaget lagt kan till slut vara värd upp mot 1,5 miljarder kronor för Midroc. Anders Borssén åkte ner till Papua första gången i slutet av januari. Nu pendlar han fram till september då även frun Gunilla flyttar ner, åtminstone för ett år. Anders är fullt upptagen med att installera sig, både på jobbet och i staden. – Det går inte att få tag på allt här. Man kan till exempel köpa en tv men inte en antennkabel. Men alla är väldigt hjälpsamma och lånar ut sina prylar. De har ju någon gång själva kommit upp hit som nya och ställts inför samma problem. Här finns bara enkelvägar I september kommer som sagt ytterligare medarbetare från Midroc. En handfull personer ska då sätta igång driften av trafikledningssystemet (CIP). Till skillnad från gruvan i Kiruna så finns här bara enkelvägar. Trafiken in och ut ur gruvan måste hanteras med stoppskyltar, bommar och trafikljus. Andra delen i projektet startar i mars nästa år. Då installeras ett system (DMLZ) som styr lastningen av lastbilarna. Stenen som tas ut ur gruvan skickas ner i ett hål. Här finns en tappläpp, ett slags tratt som styrs med joystick från kontrollrummet. Den tredje delen i projektet är de förar- Foto:Midroc Blir kvar några år Midroc har än så länge kontrakt fram till 2017. Men både Anders Borssén och Jonas Bergmark, ser bolagets framtid i Indonesien på längre sikt. Midroc vill gärna vara med och utveckla gruvlogistiken i världen och då är Asien en tänkbar marknad och en bas i Indonesien en bra utgångspunkt. – Jag hoppas att vi har lyckas skapa en permanent etablering i Indonesien där gruvindustrin framförallt är vår kundbas, säger Jonas Bergmark. I Freeportgruvan sker en ständig expansion och i varje steg bygger man ut och vid varje tillbyggnad behövs vi. Jag hoppas att vi kan vara med fram till minst år 2040. ■ ›› FÖLJ ANDERS PÅ BLOGGEN: WWW.MIDROCBLOGG.SE/AUTOMATION YTBEHANDLING ÄR RÄDDNINGEN Nyupptäckt korrosion är ett hot mot plattformar ute till havs. När driften på en oljeplattform stoppas, för underhåll eller efter ett haveri, uppstår spänningskorrosion som kan få delar att rosta sönder. Midrocföretaget Alucroms ytbehandling är räddningen. På alla oljeplattformar är gasturbiner en förutsättning för verksamheten. Dygnet runt producerar turbinerna elektricitet till plattformarna. Turbinerna är byggda för att kunna köras oavbrutet i upp till 15 år. Endast ett par timmar vartannat år stoppas de för kontroll. För att personalens arbetsmiljö på en offshoreplattform ska vara acceptabel sitter bullerdämpare efter turbinerna och fångar upp ljuden. En nyupptäckt korrosion hotar nu livslängden på metallen runt ljuddämparna. Dämparnas metall har en driftstemperatur på runt 350 grader. Vid ett stopp sjunker temperaturen drastiskt ner under 70-90 grader. De här svängningarna gör att spänningskorrosion kan uppstå. – Metallen korroderar då väldigt snabbt, berättar Brian Thomsen avdelningschef på Alucrom i Gävle. Man har byggt många plattformar där den här spänningskorrosionen kan uppstå. Om man stänger ner anläggningarna för ofta, på grund av haveri eller underhåll, kan metallen rosta bort. Då skulle man få ett omfattande problem med att bygga om, säger han. Ytan förseglas med aluminiumsilikon Man har inom offshoresektorn kommit på ett sätt att åtgärda problemen långt innan rosten sätter in. På oljeplattformarna Edvard Grieg i Nordsjön och Hebron i Atlanten utanför Newfoundland har Alucrom som underleverantör till tillverkaren av ljuddämpare, Hedemora Industri akustik AB (HIAK AB), gjort ny ytbehandling av metallen. Genom att först blästra ljuddämparen samt belägga med 200 mikrometer aluminium och sedan måla den två gånger med 25 mikrometer aluminiumsilikon har ytan förseglats. Färgen tål nämligen väldigt höga temperaturer, 650 grader. Behandlingen kostar strax under en kvarts miljon per ljuddämpare. – Det kan låta mycket men det sparar långt större belopp i längden, säger Brian Thomsen. Att det är komplicerat hur jobben ska utföras och att Alucrom bryter ny mark vittnar kundens beställning om. Arbetena ska utföras enlig standarden Norsok M-501, men vilken standard som skulle gälla för olika material hade kunden inte alltid koll på, berättar Brian Thomsen. Standarden på olika material som var Foto: Midroc lösa tågen (GBC) som ska börja köras till hösten nästa år. För Anders Borssén är detta hans första utländska uppdrag. Mycket är annorlunda men en sak är i alla fall som hemma – det är svensk sommarvärme – här dock året runt. Dessutom faller 5000 millimeter regn per år och endast runt tio dagar brukar vara regnfria. – Det är tur att man är från Västkusten och är van vid regn. När Anders är ledig brukar han åka ner till låglandets tropiska värme. Är han ledig en längre tid har han tillgång till en villa på Bali. Här finns sol och bad och möjlighet att både surfa, dyka och spela golf. – Det är ganska skönt att mellanlanda här när man är på väg hem. – Vårt arbete med anläggningen hjälper till både miljö- och energimässigt, eftersom systemet tar ut malmen tio gånger bättre jämfört med dieseldrivna truckar. I och med att hela underjordsoperationen fjärrstyrs och man kan ta ut malmen via förarlösa tåg ökar dessutom personsäkerheten och arbetsmiljön förbättras, säger Jonas Bergmark, divisionschef Midroc Automation. inblandade, till exempel rostfritt och carbon, gick ibland emot varandra. Thomsen fick guida kunden rätt så att standard och beskrivningar stämde överens med verkligheten. Kompetensen är viktig Brian Thomsen vet vad han pratar om. Han har själv arbetat på oljeplattform och är en av få ackrediterade inspektörer på högsta nivå inom ytbehandling (Frosio steg 3). Båda projekten tog ett halvår att genomföra. Ett liknande projekt har nu Alucrom Entreprenad, utfört åt kunden Kamfil i Uddevalla. Eftersom kompetensen finns hos Brian Thomsen lånades personal och utrustning från Gävle ut. – Det är ju ganska höga krav på genomförandet. Därför är kompetensen viktig, säger Brian Thomsen som nu väntar på fler uppdrag. Det finns ju rätt många plattformar som ännu inte åtgärdat problemen med spänningskorrosion i just ljuddämparsystemet, och många nya som ska byggas. ■ FAKTA • Norsok M-501 – standard för hur offshoreutrustningar ska ytbehandlas, vilka material och vilka arbetssätt som ska användas. • Frosio är ett norskt råd för utbildning och certifiering av färginspektörer inom ytbehandling. 11 Foto: Boliden Midroc är ny partner när Boliden INVESTERAR I NY GRUVA PRODUKTION 2013: Malm: 1 495 kton • Zink: 70 267 ton • Koppar: 517 ton Bly: 25 352 ton • Silver: 161 784 kg • Guld: 277 kg 12 2 Foto: Boliden Foto: Boliden När Boliden nu investerar upp mot fyra miljarder kronor i en ny fyndighet i Garpenberggruvan är reservdelar en viktig sak. För att få bra tillgänglighet och effektiv förrådshantering har Midroc anlitats. Allt, från minsta ventil till den 50 ton tunga gruvspelsmotorn, är analyserat och registrerat. För att få billigare transportkostnader och komma närmare den nya fyndighet som hittades för ett knappt decennium sedan i Garpenberg investerar Boliden nu upp mot fyra miljarder i en ny gruva och i ett nytt anrikningsverk. I verket mals malmen från gruvan ner i flera steg. Till slut återstår slig, ett koncentrat av malm. Ur den finkorniga sanden utvinns främst zink, men även koppar och bly och till viss del också guld och silver. Garpenberg är Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i produktion. Den första malmen bröts på 1200-talet och Bolidens nuvarande anläggning är från femtiotalet. När den nya fyndigheten hittades började man ganska snart planera för en utbyggnad. I det nya projektet, där full produktion beräknas ske i slutet av nästa år, ingick inte reservdelar från start. – Istället skapade vi en grupp på Boliden. Men när den växte oss ur händerna gjorde vi en upphandling med fem företag och valet föll på Midroc, berättar Mattias Danielsson underhållsingenjör på Boliden. Först skapades ett anläggningsregister i IT-systemet Maximo. Registret speglar hela anläggningen ner till olika utrustningar som pumpar, växellådor och transportörer. Därefter kopplades reservdelar till anläggningen för att säkerställa att man har rätt antal, varken för få eller för många. Med allting, från minsta ventil till den 50 ton tunga motorn till gruvspelet, analyserat och registrerat finns grunden till en god tillgänglighet samt en effektiv förrådshantering och inköpsstruktur. – Då kan man driva produktionen i det skick man vill och behöver, säger Henric Mellbin, enhetschef Industri Öst på Midroc Project Management. – Vi har en helhetssyn på både drift- och underhållsverksamheten. Dessutom har vi bra förståelse för vilka parametrar som påverkar en anläggnings tillgänglighet och vad som driver dess kostnader, fortsätter han. Gruppen inom Midroc som genomförde uppdraget under ett års tid fram till nu har ett femtontal konsulter spridda över Sverige. De sysslar med liknande frågor och har kontinuerligt ett tiotal liknande uppdrag igång hela tiden. Spannet på uppdragen går från kärnkraftverk över stålverk, gruvor och pappersbruk till raffinaderier. – Vanligt är att vi kommer in när anläggningar inte fungerar. När kvaliteten på produkterna och resursutnyttjandet är lågt, och tillgängligheten är dålig. – Det unika här är att vi fått komma in långt innan det har blivit problem. Det är väldigt roligt. Då kan vi jobba med anläggningen i centrum. Jobba förebyggande, skapa struktur och kapa kostnader. För att det inte bara ska bli en ingenjörsprodukt som stannar i en massa pärmar utan når ut till dem som ska sköta driften framhåller Henric Mellbin lättillgängligheten i ett modernt IT- stödsystem som Maximo. Han får medhåll av beställaren Mattias ”Helhetssyn på både drift- och underhållsverksamheten.” Danielsson. – Det är vår akilleshäl och farhåga att många tänker enbart i papper och 3Dritningar. Därför är även referensgruppen med driftspersonal viktig. Där får vi en bra chans att förklara hur vi tänker och därigenom få större acceptans bland dem som ska leva med driften. Har ni räknat på om reservdelsprojektet är en besparing? – Det är svårt att beräkna en besparing eller kostnad förrän saker börjar gå sönder men egentligen är det ovärderligt med ett projekt som detta. Stilleståndstid kan vara förödande. Är ni nöjda? – Ja, i det stora hela, nu har vi smärre justeringar att göra. Men man hittar alltid saker man skulle kunna gjort bättre: varit med ännu tidigare i projektet och gjort förstudier till exempel. Nästa gång vi investerar i ett projekt så hoppas jag att vi tar med reservdelar från start. Så att man till exempel redan från början tänker in arbetsmiljön för dem som ska utföra underhållet. ■ FAKTA Gruvan Produkter: zink, bly, malm, koppar, silver och guld Anställda: 366 Grundat: 1957 Gruvans djup: 1250 m 13 ”De senaste åren har jag intresserat mig för vikten av jämställdhet för innovationskraft, och hur jämlikhet kan öka tillväxten.” Sophia Ivarsson Gör: Arbetar med frågor som rör genus och mångfald på Vinnova Familj: Fyra barn Intressen: Mycket intresserad av hästar och ridning. Har tagit upp ridningen igen som vuxen, slutade att rida i tonåren. Nu rider jag på ridskola och tar privatlektioner, men en egen häst står ju alltid på önskelistan. Två av mina tjejer rider också. 14 Foto: Vinnova Bor: Vaxholm Kan jämställda grupper ge fler innovationer? Innovations- och tillväxtpotentialen i att alltid ha genusglasögonen på sig är stor menar genusforskaren Sophia Ivarsson, som arbetar med genus och mångfald på Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Hon har alltid varit intresserad av jämställdhetsfrågor. Sophia Ivarsson menar att många mansdominerade branscher idag missar ett viktigt kundsegment – kvinnorna. – Om man inte tittar på sin produkt utifrån båda könens perspektiv har man missat en viktig del av sin omvärldsanalys, säger hon. Hon lyfter fram båtbranschen, som har varit i kraftig gungning under flera år, som exempel. Trots att det ofta är kvinnorna i en familj som tar köpbeslut när det gäller båtar, och trots att både män och kvinnor är på sjön, är branschen väldigt traditionellt manlig och utgår ofta från att köparen är en man. Branschorganisationen Svenskt Marintekniskt Forum startade för ett par år sedan projektet All aboard där man tog fram en idébåt, bland annat med stöd av Vinnova. Projektet visade att kvinnor vill ha det mesta som männen önskar sig i en båt, men önskelistan är längre. Båten ska vara social, smart och säker. – Branschen behöver fler intresserade kunder. Sätter man då fokus på kvinnors perspektiv och riktar produkten finns en enorm tillväxtpotential. Ett brett team är ett vinnande team Att se affärsnyttan i att inte utesluta 50 procent av marknaden när det gäller konsumentprodukter är enkelt. Men vad finns det för koppling mellan tillväxt och genus i det privata näringslivet inom industrin och för rena B2B-företag? Sophia Ivarsson menar att vinsterna med att sträva efter jämlikhet i grupper är många – för både män och kvinnor. – Det kan till exempel handla om hälsa. I jämställda situationer eller grupperingar tenderar män att ta över kvinnors hälso- profiler och ta hand om sin hälsa bättre. – Ett brett team ökar också innovationsförmågan. Här är kön en faktor, men vi har också etnicitet och kulturell bakgrund. Ju fler erfarenheter gruppen har desto bättre. De vinnande teamen ser vi alltså i breda, gränsöverskridande grupper. Den sämsta dynamiken får du i en likriktad grupp menar hon. Men varför blir det bättre dynamik i heterogena grupper? – Kvinnor i stark minoritet anpassar sig ofta till den manliga jargongen. Men om kvinnorna blir fler ställer de andra krav, och de ställer andra frågor. Det leder till förändringar i både stort och smått. Det är uppenbart så att kvinnor kommer in med andra frågor än män – och med andra lösningar. Stort utrymme för förbättringar FN utför årligen jämställdhetsmätningar där man tar fram ett index för bristande jämställdhet mellan könen. Sverige hade senast det tredje bästa resultatet i världen. – Man kan se på indexet som ett sätt att mäta gapet mellan könen. Sedan räknar man ut hur mycket tillväxtpotentialen skulle öka om kvinnor och män vore jämställda. I Sverige är den siffran 20 procent. Det finns alltså stort utrymme för förbättringar, säger Sophia Ivarsson. Att det trots god vilja och kanske genomtänkta jämställdhetsplaner inte finns en uppsjö av goda exempel i svenskt näringsliv, trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder, tror Sophia Ivarsson beror på vår mänskliga attityd till förändring. – De allra flesta säger väl att de är för jämställdhet, men när det kommer till att faktiskt göra något – då tar det stopp. Visst, BETRAKTELSEN vi vill se en förändring i teorin. Men i praktiken vill vi människor ofta göra precis som vi alltid har gjort – helt enkelt därför att förändring kräver stora insatser. Därför blir det ett glapp mellan vad vi vill, tycker och tänker – och det vi faktiskt gör. Och det menar Ivarsson leder till ett moment 22. – Det är mycket lättare att man går på i samma hjulspår i grupper där sammansättningen är likartad. Ska man få fram verklig innovationskraft så krävs det att man bryter gamla mönster. Och det är främst i de gränsöverskridande mötena som det händer något. Men i vissa branscher är det lättare sagt än gjort att bilda grupper med jämn könsfördelning. I många mansdominerade branscher är det väldigt få kvinnor som söker sig till yrkena eller som söker utlysta tjänster. – Man kan ofta jobba mycket mer proaktivt för att öka och bredda rekryteringsbasen. Generellt är kvinnor mer benägna att ta reda på och undersöka saker om sin tilltänkta arbetsplats. Hur ser det ut med jämställdheten på bolaget? De tittar på hur bolaget syns utåt och funderar över om det är möjligt att som kvinna bli chef här? Allt fler unga kvinnor och män tycker att de här frågorna är viktiga. Inte minst av rekryteringsskäl finns det alltså goda skäl att arbeta målinriktat med genusfrågor. – Hur företaget syns utåt måste spegla en själ i företaget. Jag tror att det är viktigt för många företag att man verkligen funderar över sin värdegrund och vad man vill stå för. Allt företaget gör utåt blir viktigt. ■ 15 Hållbar stadsutveckling GLOBAL FÖREBILD Nu är bygget i full gång för Midroc Property Developments kontorshus Hermod, bara 150 meter från Citytunnelstationen i Malmös mest expansiva stadsdel, Hyllie. Redan före byggstart var hälften av kontorsytan uthyrd. För tio år sedan var Hyllie i södra Malmö inte mycket mer än åkermark. Nu är det ett glödhett område som växer snabbt. På bara några år har en ny stadsdel tagit form, när Malmö Arena, MalmöMässan och ett av Skandinaviens största köpcentrum, Emporia, fått sällskap av nya bostäder och kontor. Tack vare järnvägsförbindelsen Citytunneln som byggdes för några år sedan och närheten till Öresundsbron har Hyllie utmärkta kommunikationer. Från Station Hyllie tar det tre minuter till Triangelstationen i Malmö centrum, och på bara 12 minuter tar du dig till Kastrup med tåg. Klimatsmart blandstad Malmö stads ambition med Hyllie är att skapa en klimatsmart blandstad med bostäder, arbetsplatser, hotell, handel och evenemang som ska bli en global förebild för hållbar stadsutveckling. Tanken är att Hyllie redan år 2020 ska försörjas till 100 procent med förnybar eller återvunnen energi. Bland annat ska alla Hyllies byggnader vara energisnåla och smarta energilösningar ska göra det möjligt för boende och verksamma att styra sin egen energiförbrukning. 16 – Vi utvecklar området Hyllie tillsammans med ett stort antal projektutvecklare och fastighetsbolag. Vi hade aldrig kunnat göra det själva. För oss är ett bra samarbete med aktörer som till exempel Midroc Property Development oerhört viktigt, säger Magnus Alfredsson, enhetschef för Hyllie och näringslivsmark i Malmö stad. – Hyllie är det område just nu i Malmö/ Lundområdet som är den klarast lysande stjärnan när det gäller kontor. Så det känns fantastiskt kul att bygga kontorsfastigheten Hermod här nu. Vi har fått bästa tänkbara start, hälften av kontorsytan är redan uthyrd, och vi räknar med att ha hela fastigheten fullt uthyrd innan bygget står klart 2015, säger Mikael Strand, affärschef på Midroc Property Development. Marknaden för kontorslokaler har varit tuff i ett par år i Malmö, men hösten 2013 började de på Midroc Property Development att se en liten uppgång. – Vi har haft en fantastisk början på 2014. vi kan se att kontorsmarknaden har börjat vakna nu. En av anledningarna till det tror Mikael Strand är att allt fler går över till ett aktivitetsbaserat arbetssätt, där man anpassar lokalerna efter personalens olika behov vid olika tillfällen. – Vi ser allt fler hyresgäster som vill ha hjälp med att se över hur man utnyttjar sin kontorsmiljö genom aktivitetsbaserade arbetsplatser, vilket ofta innebär att man kan minska sin lokalyta ordentligt. Men det kräver ju att man bygger om eller flyttar in i nya lokaler. Det är svårt att göra den övergången i äldre fastigheter. Nya moderna lokaler klarar det nya sättet att arbeta och är mer flexibla. Midroc investerar 250 miljoner Den nya fastigheten Hermod får kontorsytor på totalt 5300 kvadratmeter och en butikslokal på 1000 kvadratmeter. Fasadmaterialen är tegel, ljust infärgad betong och glas, och på varje våningsplan finns ett Green Room som ger balkongkänsla. Thage Anderssons Byggnads AB är entreprenör och inflyttning är beräknad till årsskiftet 2015/2016. Midrocs investering uppgår till cirka 250 miljoner kronor. Byggnaden miljöcertifieras enligt Green Building, vilket är standard för Midroc Property Developments byggen. Men för första gången har man också valt att certifiera enligt den interna- Illustration: Midroc Här växer kontorshuset Hermod fram, bara 150 meter från Citytunnelstationen i Malmös mest expansiva stadsdel, Hyllie. Området måste sättas på kartan För ett nytt område som Hyllie gäller det att ha en rimlig utbyggnadstakt menar Magnus Alfredsson på Malmö stad. – Området måste sättas på kartan. Och när det gäller den kommersiella sidan är det många som insett fördelarna med läget och de möjligheter som det innebär. Nu är det viktigt att vi och våra partners tillsammans utvecklar området och stärker Hyllie även som bostadsområde. Om fem år är tanken att vi ska vi ha cirka 3 000 bostäder i området och ungefär 6 000 arbetsplaster. Flera bostadsprojekt är redan på gång i området, och Midroc planerar för två större bostadskvarter med totalt 220 bostäder vid Hyllie Allé. Dessutom planerar Midroc att bygga ytterligare en kontorsfastighet granne med Malmömässan. – Det är fantastiskt roligt att se området växa och att Midroc Property Development, som är en väldigt aktiv aktör, så snabbt fyller sitt nya hus med hyresgäster, säger Magnus Alfredsson. ■ Illustration: Foto: Midroc tionella standarden Breeam (BRE Environmental Assessment Method), som innebär betydligt tuffare miljökrav. – Närheten till Kastrup gör att vi räknar med att internationella hyresgäster ska vara intresserade också, så för oss är det viktigt med en internationell klassning. När man på Midroc Property Development talar om hållbart byggande så menar man att det ska vara hållbart ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Därför har extra krut lagts inte bara på miljösmarta detaljer, utan också på sådant som ökar trivseln. – Till exempel så vill vi stödja ett ökat cyklande, både av miljö- och hälsoskäl. Folk har begränsat med tid, men vill ändå få motion. Här kan du ta cykeln till jobbet. Vi kommer att bygga en sportdepå där du kan parkera cykeln och det kommer att finnas dusch och omklädningsmöjligheter. En gemensam takterrass med utsikt över hela Öresund får pentry och en toalett så att hyresgästerna ska kunna använda terrassen för olika event. ”Den klarast lysande stjärnan just nu när det gäller kontor.” 17 Framtidens energikälla BIOGAS På uppdrag av Göteborg Energi är Midroc med och skapar världens första anläggning för framställning av miljövänlig biogas från skogsråvara. Den första fabriken tas i drift till hösten 2014 och därefter är det dags för nästa etapp – en fem gånger så stor fabrik. – Det har gått fantastiskt bra och vi är väldigt nöjda med samarbetet så här långt. Det märks att man på Midroc är van vid att arbeta med stora och tunga industrier och det är en styrka att ha med en stor spelare som ligger på den här nivån, säger Per Lindeberg, underhållschef på Göteborg Energi AB. Midroc Project Management har funnits med från början och efter lite strul med en annan aktör tog Midroc Electro för drygt två år sedan över för att avsluta och modifiera de arbeten som inte blivit genomförda. Även Midrocbolagen Metalock Engineering, Midroc Rodoverken och Midroc Ställningar har anlitats för att färdigställa projektet. – Det har varit en väldig styrka att ha Midroc med, inte minst för att de satsar lokalt på den här typen av tyngre industrijobb och därmed visar att det finns resurser att hjälpa oss. Vi har inte själva den kapaciteten eller den kompetensen, så det är naturligtvis jätteviktigt för oss, säger Per. Foto: Midroc ”Det har varit en väldig styrka att ha Midroc med.” ›› LÄS MER PÅ: GOBIGAS.GOTEBORGENERGI.SE/ 18 Början på ett långsiktigt samarbete Med undantag för Midroc Ställningar finns samtliga Midrocföretag kvar även under uppstartsperioden. Också när fabriken är i drift kommer Midroc finnas med. – Göteborg Energi AB har ingen egen installationsavdelning så vad vi gör är att felsöka själva och sedan kommer Midroc Electro in och gör modifieringar och installationer. Även Metalock ansluter när det behövs. Det är ett långsiktigt samarbete där vi köper de tjänsterna, säger Per Lindeberg. Ny teknik i framkant Från Midrocs sida är det delprojektledare Åsa Marbe på Midroc Project Management som varit med längst i projektet. Hon kom in på konsultbasis redan när de första ritningarna togs fram 2008. – Det har varit extra roligt att arbeta med ny teknik i framkant, det har aldrig tidigare funnits en sådan här anläggning i den här storleken. Och naturligtvis är det extra spännande nu, när det jag jobbat med så länge faktiskt är på plats och inte bara är streck på ett papper. Hon menar att kvaliteten i projektet höjdes rejält när kollegorna från andra Midrocbolag anslöt. – De är väldigt duktiga och det kändes jätteroligt att få arbeta med fler Midrocare. När något går extra bra tar jag åt mig lite av äran även om vi egentligen inte jobbar med samma saker, jag tänker lite ”ja, det är klart de är bra, det är ju ändå Midroc”. Just nu pågår driftsättning av den nya fabriken, som beräknas gå med full kapacitet till hösten. De kommande två åren ska arbetet sedan utvärderas, innan det är dags för nästa etapp. En nästan fem gånger så stor fabrik som kommer ligga i direkt anslutning till den första. – Midroc har god kännedom om projektet, kan vårt sätt att tänka och har värdefulla erfarenheter, så det är klart att det är en kompetens vi hoppas kunna utnyttja igen. Det är upphandlingen som avgör, men vi ser möjligheter för samarbete även under etapp två, säger Per Lindeberg. ■ Foto: Göteborg Energi FAKTA GoBiGas • GoBiGas (Gothenburg Biomass Gasification Project) är energiföretaget Göteborg Energis storsatsning på förnybara energikällor genom tillverkningen av biogas. • Biogas tillverkas genom termisk förgasning av skogsråvara som renas och uppgraderas till biogas av naturgaskvalitet. • Målet är att 2018 generera närmare tusen GWh biogas per år, vilket motsvarar en årsförbrukning av drivmedel för 80 000-100 000 personbilar. 19 20 Foto: Niklas Olsson ”Jag tror väldigt mycket på kraften i att arbeta tillsammans.” MAGDA BORG Konstsmeden som blev chef Midrocföretaget Metalock Engineering Swedens HSEQ-chef Magda Borg började sin karriär på företaget som svetsarpraktikant. Med erfarenheten från verkstadsgolvet i ryggen har hon en klar fördel när det gäller att nå ut med kunskapen vad företagets kvalitetsledningssystem innebär i praktiken. Och att ha gått från att arbeta i kvinnodominerade grupper till att vara ensam tjej på en arbetsplats, har gett henne unika erfarenheter i hur gruppdynamik fungerar. I grunden är Magda Borg konstsmed, och har bland annat jobbat med att smida spik, bult och verktyg till de som byggde repliken av Ostindiefararen Götheborg som 1745 gick på grund och sjönk i Göteborgs hamninlopp. Men att försörja sig som konstsmed är väldigt svårt, och när det var dags att bilda familj sadlade Magda om till svetsare. – Jag började en svetsutbildning, men jag fick inte fullfölja den eftersom man på den här tiden var tvungen att vara arbetslös för att få gå utbildningen. Arbetsförmedlaren trodde nämligen att Magda skulle få jobb ändå. Det fick hon mycket riktigt också. När Metalock sökte svetsare var Magda en av de utvalda från utbildningen som presenterades för Metalocks representanter. Strax därefter började hon som praktikant på Metalock. Men det där med att svetscertifikatet aldrig blev taget låg och gnagde. – Jag gick till min arbetsförmedlare och höll ett långt föredrag om kapitalförstöring och så vidare. Då tyckte han att jag skulle bli politiker! Då brast mitt tålamod och jag sa som jag kände: att jag aldrig känt mig så diskriminerad i hela mitt liv. Två dagar senare stod jag i skolan igen och övade inför svetsarprövningen. Ny oväntad vändning Efter två veckor i skolan tog Magda sitt certifikat och fick anställning som svetsare på Metalock. Ett par år senare blev Magda gravid. Någon gravid kvinna hade man aldrig haft i verkstaden tidigare. Hur skulle man agera då? Det fanns helt enkelt ingen som visste vad man skulle tänka på ur arbetsmiljösynpunkt. Previa kallades in, och man ansåg att varken raffinaderiet man hade avtal med eller verkstaden var lämpliga arbetsplatser för en gravid kvinna. Eftersom Magda kunde både materiallära och hade ritningskunskaper fick hon istället hjälpa platschefen med dokumentations- och kvalitetskontroll. – Så jag började på kontoret istället, och efter det har jag inte kommit ut därifrån, säger hon. Hon arbetade också med arbetsmiljöfrågor och administration, och blev efter ett tag erbjuden tjänst som resursplanerare. Efter ytterligare ett par år började hon plugga till kvalitets- och miljöledare parallellt med jobbet. För ett år sedan blev hon erbjuden tjänsten som HSEQ-chef. – Jag trivs väldigt bra. Jag funderar mycket på hur man kan göra saker bättre och mer effektiva. Det handlar mycket om att arbeta med människor och höra hur de tycker att vi kan göra saker bättre tillsammans. – Jag tror att jag har stor nytta av att veta hur det är on-site. Det finns ett behov av enkelhet och en förståelse för varför man ska följa rutiner och instruktioner. En instruktion behöver inte vara krånglig menar hon, utan tvärtom är det bättre ju PROFILEN mindre tolkningsutrymme det finns. – När jag jobbade som svetsare själv var nog kvalitet enbart hur bra svetsen såg ut och om den gick igenom röntgen med godkänt resultat. Men det är ju så mycket mer än så, det handlar om helheten. Från företagets policy till våra leveranser. Viktigt med bra gruppdynamik Magda menar att HSEQ-arbetet är viktigt för att få struktur. Man ska aldrig behöva fundera hur man ska göra. Det ska man veta, eller lätt kunna hitta svar på. – Jag tror väldigt mycket på kraften i att arbeta tillsammans. Tror att det stärker oss som grupp om alla är på det klara med vad som förväntas och vad som krävs, och vilka dokument vi använder när. Om någon skulle behöva åka på andra uppdrag är det därmed lättare att ta över hens projekt. Det stärker oss och vårt självförtroende som grupp. Det här är något man på Metalock jobbar intensivt med, och Magda menar att arbetet kommer att förstärkas och utvecklas i och med att Midroc nyligen övergått till att arbeta alltmer i en molnbaserad digital arbetsplats. – Jag ser otroliga möjligheter i vår nya digitala arbetsplats. Många av våra killar är ute och reser 200 dagar om året, så det är ett bra sätt att få ut rätt information till alla. Magda själv sitter mest på kontoret i Göteborg, men är ute i verkstaden varje dag och pratar med de som arbetar där. – Det kan handla om allt möjligt, från att 21 Foto: Niklas Olsson Magda Borg Gör: HSEQ-chef på Midrocföretaget Metalock Engineering (HSEQ står för health, safety, enviroment, quality) Familj: Man och två barn Bor: Gammelstadstorget i Göteborg Intressen: Smide, keramik Lyssnar på: Carbon Based Lifeforms, Janis Joplin Kör: Nordstjernan (cykel) från 1935 (transporterar barn och matkassar i en Toyota) kolla om någon behöver något just då eller att vi diskuterar hur vi ska göra för att få det mer funktionellt för alla. Att få det dagliga arbetet att flyta på för gruppen är en viktig del av arbetet. När nya arbetsgrupper ska sättas ihop är man noga med att försöka få en bra gruppdynamik. – Jag har haft förmånen att få jobba i grupper med bara män, med bara kvinnor och i grupper med jämn fördelning. Min upplevelse är att den bästa sammansättningen uppnås när grupperna är blandade. Helst vill man ha så många infallsvinklar som möjligt och det tror jag är lättare att få om man har blandade grupper. Men på just Magdas arbetsplats har det hittills inte varit möjligt att få till en jämn balans mellan könen i grupperna. Av 130 anställda är de bara fyra kvinnor totalt. – Men man har ju ändå olika erfarenheter och kommer kanske från olika kulturer. Jag kan till exempel vara rätt drivande själv, och hoppar gärna på nya saker, då är det bra med en mer eftertänksam kraft i gruppen också. Hon menar att man i grupper med liknande sammansättning får lägga mer kraft och arbete på saker som kanske kommer mer naturligt i blandade grupper. – En av mina ambitioner är till exempel att jobba mycket med både positiv feedback och feedback för förbättringsåtgärder. Just sättet man ger feedback på är nämligen en sak som Magda upplever är annorlunda i mans- respektive kvinnodominerade grupper. – I de kvinnodominerade grupper jag jobbat var vi väldigt duktiga på positiv feedback. Men feedback av den mer kritiska arten hörde vi aldrig. Det blev bara tyst och då visste vi att något man gjort kanske hamnat i galen tunna. När jag började jobba med bara killar trodde jag först att de måste tycka att jag är helt värdelös eftersom jag aldrig fick någon feedback. När jag berättade det för min man skrattade han och sa ”Du jobbar med gubbar nu, räkna med att du bara kommer att få höra något om de inte är nöjda”. – Jag har ingen direkt åsikt om det ena är bättre än det andra, men en kombination skulle vara toppen. Det viktiga är ju samtalet och hur vi tillsammans kan stärka varandra. ”Den bästa sammansättningen uppnås när grupperna är blandade.” 22 Saknar arbetet i verkstaden Annars tycker hon inte att skillnaden är särskilt stor mellan att jobba med mest män eller med mest kvinnor. – Jag fick faktiskt höra när jag gick från att jobba i en grupp med bara kvinnor, till att jobba i en med bara män att det skulle bli skönt för mig. Nu skulle det minsann inte vara så mycket gnäll och skitprat. Fast det var exakt likadant i gruppen med bara män! Däremot har hon mött en och annan fördom under sina år som kvinna och svetsare. – Att jag till exempel inte skulle orka lika mycket för att jag är tjej, men det är faktiskt betydligt mycket tyngre att jobba inom vården som jag också gjort. Ett rör kan du förresten lyfta med travers om det är för tungt och det är inte hela världen om röret åker i backen. Men en kropp, den måste du lyfta med respekt och kärlek. Ibland saknar Magda arbetet i verkstaden. – Dels gillar jag att ta i, men det finns också ett konstant lärande i svetsandet som jag kan sakna. Visst lär jag mig mycket nytt hela tiden i mitt jobb nu också, men när det gäller svetsning är det så konkret och ger så tydliga effekter – om jag gör på ett visst sätt i stället för ett annat så kan det bli så mycket bättre. Men hon ser till att svetsa och smida en del på fritiden för att få utlopp för sin kreativa ådra. – Någon behöver kanske hjälp med att svetsa ihop något, en grill till exempel. Sedan så åker vi iväg på smideskollo, jag och mina kompisar ibland. Jag har också mitt keramikintresse, jag njuter i fulla drag av att skulptera och dreja. ■ Foto: Vattenfall Bohus blir nytt blickfång i Malmö På Dalaplan växer just nu ett 15 våningar högt hus som hjälper till att råda bot på den stora efterfrågan på hyreslägenheter i centrala Malmö. Här bygger Midroc ett punkthus med 54 lägenheter åt MKB, Malmö kommuns bostadsbolag. Byte av bränsle ska minska Vattenfalls SVAVELUTSLÄPP Nya EU-direktiv ställer krav på minskade utsläpp för industrin av bland annat svavel. Det i kombination med Vattenfalls ambitioner att minska sina Co2 (koldioxid)-utsläpp och öka andelen förnybara energikällor i sina kraftverk gör att Vattenfall nu planerar att byta bränsleslag från torv till pellets vid sin hetvattenpanna vid kraftvärmeverket i Uppsala. Uppdraget att ta fram beslutsunderlag gick till Midroc Project Management, och projektledare är Daniel Hrafnkelsson. Projektet innebär bland annat byte av brännare och byggnation av nytt bränslehanteringssystem och ny rökgasrening. Övergången från torv till pellets har fler fördelar än minskade svavelutsläpp. – Det är inte helt lätt att få tag på torv, och både brytning och förbränning av torv har högre miljöpåverkan än användning av träpellets, som ofta är en restprodukt, säger Daniel Hrafnkelsson. Midrocs uppdrag sträcker sig över tre år och Vattenfall beräknas ta beslut under första kvartalet 2015. ■ Strategisk plats för ny TUNNELBANEDEPÅ Under Eriksbergsåsen i Norsborg byggs nu en vagndepå. SL har idag två depåer på den röda linjen, men behöver en till för att ställa upp tunnelbanevagnar. Norsborg är som slutstation på linjen en strategisk plats. Här byggs en underhållsverkstad där vagnarna kan testas, rengöras, klottersaneras och underhållas. NCC är totalentreprenör i samverkan med flera entreprenörer. Tillsammans kommer man i projektet fram till lösningar och ekonomi. Midroc har anlitats för att leverera kraft-, belysnings-, tele- och säkerhetssystem. – Vår uppgift och utmaning är bland annat att belysnings- och klimatmässigt förvandla tunnlarna till vilken inomhusmiljö som helst. För alla de som jobbar här ska det kännas som om de är i ett bra inomhusklimat, inte i en tunnel, säger Matias Leinikka, projekteringschef på Midroc Electro. För att åstadkomma det installerar Midroc Electro bland annat dagsljussimulering. Midroc har även samordningsansvar för underleverantörers installationer av ventilation, rör och sprinkler. För Midroc Electro är affären värd knappt 70 miljoner kronor. Det totala projektet är på en dryg miljard kronor och ska vara färdigt hösten 2016. ■ Malmös nya punkthus på Dalaplan är en del i stadens arbete med att skapa nya bostäder. Att huset ligger på en innergård och i ett av Malmös mest trafiktäta områden har gett logistiska utmaningar under byggtiden. – Det har gällt att få logistiken med alla transporter att fungera, berättar Markus Hammarström, affärsområdeschef för Midroc Project Management, Region Bygg Syd. – Dessutom har boende i hundra lägenheter i omgärdande hus med entréer från byggarbetsplatsen bott kvar under tiden. Så vi har fått gå försiktigt fram. Invändigt är det nya huset klart. Nu pågår de sista fasad- och trädgårdsarbetena för att inflyttning av de nya hyresgästerna ska kunna ske i slutet av oktober. Jais arkitekter, som ritat huset, kan sägas ha hakat på trenden att använda trä. Åtminstone vad gäller utseendet. Fasaden kläs med en kompositskiva med en utsida mönstrad som rödfärgat körsbärsträ. Arkitekterna själva beskriver huset som en kvadratisk skulptur där fönster sticker ut som små holkar. Eller som ett träsmyckesskrin med utdragna lådor. Markus Hammarström är nöjd: – En del har frågat mig: Varför har ni tryckt in ett hus här i trafiktäta Dalaplan. Men kommer man in i huset och upp bara en sex - sju våningar så ser man vilken hänförande utsikt det är. ■ 23 Foto: Heliospectra Belysningen härmar och överträffar solljus och fotosyntes, vilket får växterna att trivas och smaka naturligt och gott, samtidigt som systemet sparar energi. HELIOSPECTRA Storsatsar internationellt Riskkapitalbolaget Midroc New Technology breddar sin affärsmodell och får en jämnare balans mellan unga och mer utvecklade bolag i sin portfölj. Därför behåller man sitt ägande i ett portföljbolag trots börsintroduktion och accellererad kommersialisering. Med en ny generation intelligenta ljussystem och nytt kapital via börsnoteringen är Heliospectra redo för en stor internationell satsning. Heliospectra utvecklar intelligenta belysningssystem med senaste LED-teknologin för växthusodling. Belysningen härmar och överträffar solljus och fotosyntes, vilket får växterna att trivas och smaka naturligt och gott, samtidigt som systemet sparar energi. Dessutom kan man reducera användningen av kemikalier och genmodifiering. – Potentialen är enorm. Det finns cirka 50 miljoner växthusarmaturer bara inom EU idag, och den årliga världsmarknaden bedöms ligga på nära 10 miljoner armaturer. Om man räknar med 10 procent marknadsandel så har Heliospectra en försäljningspotential på över fem miljarder kronor om året, säger Göran Linder, vd på Midroc New Technology och Midroc Invest. Nu lanserar Heliospectra sin första volymprodukt för professionell växthusodling. Det nya systemet LX60 drar 50 procent mindre energi men genererar nästan 50 procent mer ljus, väger betydligt mindre och marknadspriset sänks till en tredjedel jämfört med föregångaren. 24 Redan föregångaren L4A fick stor uppmärksamhet och Heliospectra har listats som ett av världens 100 bästa miljöinnovativa företag och tilldelades Världsnaturfondens utmärkelse ”WWF Climate Solver 2012”. Med den förbättrade tekniken satsar Heliospectra nu på en internationell lansering. Något som kräver kapital. I våras genomfördes därför en nyemission för att täcka detta kapitalbehov. Från och med juni finns aktien också tillgänglig på Nasdaq OMX First North. Midroc New Technology har normalt investerat i bolag med banbrytande idéer under utvecklingsfasen, för att därefter sälja dem. Köparna av unga teknikbolag har dock blivit försiktigare, trots att teknologierna många gånger visat sig vara överlägsna. För första gången stannar man därför kvar som ägare även i den mer renodlat kommersiella fasen. – Det här är en helt färdig patentskyddad produkt, med nöjda kunder – och potentiella kunder finns över hela världen. Här finns alla förutsättningar för stor framgång. I Midroc New Technologys portfölj finns ytterligare ett par bolag som Göran Linder spår en framtid på börsen. – Vi har ett par bolag till som närmar sig denna utvecklingsnivå i år där vi överväger en notering. ■ FAKTA • Heliospectra grundades 2006. • Har sitt ursprung i forskning inom växtbiologi. • Optimerar odling i växthusmiljö genom att styra plantors tillväxt med hjälp av ljusvåglängder och biofeedback. • Huvudägare: Industrifonden, Midroc, Weland Stål, Wood & Hill Investment. Sigma i norra Upplands Väsby RUSTAS UPP PÅ NYTT SÄTT I Midroc Project Managements hittills största externa entreprenadprojekt, 190 nya lägenheter för Väsbyhem, har företaget varit med från allra första början och tillsammans med kunden utformat projektet. – Det här sättet att arbeta på är klockrent, det är precis så här vi vill jobba, säger Jakob Ljunggren, projektledare på Midroc Project Management. eller blir för dyrt för att det har för avancerade idéer. Amra Barlov Lindqvist håller med. – Så har man alltid gjort, och hela branschen bygger väldigt mycket på traditioner. Men ska man som vi rusta upp miljonprogrammet på ett ekonomiskt försvarbart sätt med bibehållen kvalitet måste man våga testa nya sätt, säger hon. För kunden innebär det här sättet att arbeta en klar fördel menar Jakob Ljunggren. – Kostnadsfokuset är såklart viktigt i ett sådant här fall, det är ”Vi upplever det som positivt att ha en öppen dialog.” Jakob Ljunggren, projektledare på Midroc Project Management hyresrätter och hyran får inte bli för hög. Men gör man rätt från början behöver det inte påverka det estetiska eller kvaliteten. Det finns mycket att vinna på att redan från start ha med duktiga underkonsulter när det gäller rör, el och ventilation till exempel. Genom att man tidigt tar in alla discipliner i processen minimerar man riskerna för tidiga fel. – Tidiga beslut påverkar utgången otroligt mycket, och det gäller att göra så få misstag som möjligt. De gamla husen revs i oktober 2013, byggstart skedde nu i mars. Första inflyttning är beräknad till maj 2015. ■ Illustration: Midroc AB Väsbyhem är Upplands Väsby kommuns allmännyttiga bostadsbolag. Bolaget har under ett par år förnyat området Sigma i norra Upplands Väsby genom om- och tillbyggnad av trevåningshus från 1960-talet. I den sista etappen av förnyelsearbetet beslutades att man istället skulle riva de gamla husen och bygga helt nytt. – Det visade sig att kostnaderna lätt skenade iväg när vi byggde på våningsplan på husen, så till den sista delen valde vi istället att riva och bygga nytt. Det blev i det här fallet mer kostnadseffektivt, säger Amra Barlov Lindqvist, vd på Väsbyhem. I den offentliga upphandlingen beskrevs kortfattat vad man tänkt sig, och att det skulle kosta under 20 000 kronor per kvadratmeter. – Det var ett sätt för oss att testa ett annat sätt bygga på, vi ville pröva att gemensamt med entreprenören komma fram till hur man ska göra. Vi upplever det som väldigt positivt att ha en öppen dialog. Det är visserligen mer tidskrävande för oss, men det tycker vi att det är värt. Vi märker också redan att det blir mer kostnadseffektivt, säger Amra Barlov Lindqvist. – Att vi får vara med redan från start, före någon gjort en färdig projektidé passar oss alldeles utmärkt. Det är ovanligt att vi kommer in så här tidigt i ett projekt, men vi tycker att det är ett mycket bra sätt att jobba på, säger Jakob Ljunggren. Han menar att det annars är vanligt att man börjar i fel ände. – Om man först anlitar en arkitekt för att rita förslag, är risken att man sedan är låst till ett hus som kanske är svårt att bygga 25 Sverige riskerar att gå miste om miljöinnovationer Ren kapitalförstöring. Det gör vi oss i Sverige skyldiga till idag, menar Midrocs Göran Linder. Och vad värre är, världen löper risk att missa banbrytande innovationer som kan lösa de globala miljöproblemen. – Vi satsar stora pengar på forskning och utveckling här i Sverige, men sedan tar det stopp. Riskkapital för att kommersialisera innovationerna saknas. I bästa fall tar utländska intressen över, men då blir vi ju importörer av våra egna idéer. I sämsta fall blir det inget av idéerna överhuvudtaget. Och det kan få förödande konsekvenser, säger Göran Linder. I HETLUFTEN Riskkapitalbolaget Midroc New Technology investerar i innovativa, banbrytande teknologier i ett tidigt stadium, där såväl potential som risk ofta är mycket stor. – Vi investerar enbart i bolag med världsförbättrande idéer med global potential inom miljöteknik, biomedicin och hållbar utveckling, säger Göran Linder, vd på Midroc New Technology och Midroc Invest. Men i Sverige är det ont om andra aktörer som satsar på att utveckla kapitalkrävande teknologier. Få nya industriföretag växer fram i Sverige idag. När Riksrevisionen granskade statens riskkapitalförsörjning till privata företag visade den att pengarna till stor del satsas på säkra kort. Staten undviker alltså långsiktiga riskinvesteringar som skulle kunna innebära globala framgångar för svenska innovationer. I riktigt tidiga skeden finns det pengar, till exempel till inkubatorer menar Göran Linder. – Men från att man fått sin teknik validerad till att komma igång att börja sälja krävs det mycket pengar. Även om den potentiella samhällsnyttan är stor, så är tiden till avkastning lång. Och här är det mycket snålt med investerare i Sverige. Det gör det svårt 26 för unga svenska energiteknikföretag som behöver lång tid för att utveckla sina lösningar att hitta riskkapital. De tvingas att vända sig till utländska investerare, eller helt enkelt lägga ner verksamheten. Genombrott för förnybar energi Ett av Midroc New Technologys portföljbolag, Minesto, har utvecklat ett undervattenskraftverk som kostnadseffektivt kan producera el från långsamma havsströmmar. Därmed kan nästan alla hav förvandlas till oändliga ”vattenfall”. Ett genombrott för förnybar energi. Men investeringshorisonten är lång, och typiskt nog har den engelska staten satsat mer på att utveckla teknologin än vad den svenska gjort. Det här är ett problem menar Göran Linder. Hur bra och till och med bevisade lösningar företagen än har är risken stor att de aldrig kan förverkliga idéerna i Sverige. – Kompetens och innovationer riskerar att dö svältdöden eller hamna i andra delar av världen istället. Vi måste helt enkelt titta över finansieringsmöjligheterna för att få ledande svenska energiteknikföretag att kunna frodas. För det gör de inte idag. Staten har ett ansvar Problemet anser Göran Linder är att vi förlitar oss på att marknaden ska lösa alla problem, trots att vi vet att den inte alltid gör det. – Jag tror på marknaden, men inte bara på marknaden. När marknaden satsar kortsiktigt på mätbar avkastning inför nästa kvartalsrapport finns det sällan utrymme för de teknologier som ska rädda världen långsiktigt. Ska vi få fram hållbara lösningar för miljön, då får vi tåla att vänta på belöningen. För att uppnå det krävs gemensamma kraftansträngningar från såväl den privata som den offentliga sektorn. Och det är här som Göran Linder menar att staten har ett ansvar. Historiskt finns det goda exempel. – Staten spelade en stor roll för framväxten av flera av de stora svenska industriföretagen. Hade Televerket inte funnits hade vi inte haft Ericsson. Hade vi inte haft Vattenfall hade vi inte haft ABB till exempel. Men idag ställs det kortsiktiga avkastningskrav även på de statliga aktörerna, vilket gör dem mer lika de kommersiella bolagen. Då blir det till slut ingen som investerar långsiktigt. Och samhällsnyttan på längre sikt glöms bort. Foto: Nicklas Thegerström ”Problemet är att vi förlitar oss på att marknaden ska lösa alla problem.” Göran Linder tycker att det behövs nya direktiv till statliga bolag och till det statliga riskkapitalet. Dessutom menar han att lagen om offentlig upphandling bör ses över, eftersom den bland annat motverkar upphandling av ny energiteknologi – om inte den nya teknologin från början är billigare än de etablerade alternativ som redan finns i massproduktion. Gamla lösningar kan inte lösa morgondagens problem, men den första referenskunden på den nya teknologin är oftast den som är svårast att få. Samtidigt är den helt avgörande för en lyckad kommersialisering. – De privata kunderna vågar inte vara först med att investera i nya teknologier, och de offentliga får inte på grund av gällande regelverk. Viktigt att väcka debatt Men långsamt kanske det ändå börjar hända något. Göran Linder upplever att det gått att väcka debatt, bland annat fick den debattartikel som i våras publicerades i DN stor uppmärksamhet. Han blir inbjuden att delta i olika diskussioner med representanter från näringsliv, myndigheter och akademi, och i våras bjöds han in av Näringsdeparte- mentet för att träffa energiminister AnnaKarin Hatt med flera under ett rundabordssamtal. – En process har satts igång och vi får gehör från den offentliga förvaltningen. Vi har numera en samsyn om problembilden och det har äntligen börjat föras en insiktsfull diskussion om hinder och möjligheter med investeringar i svenska miljöinnovationer. Vi har skapat bra förutsättningar att driva dialogen vidare. Och det är oerhört viktigt – för svensk innovationskraft, men också för allas vår framtid. ■ 27 Nya utmaningar tack vare Foto. Midroc UNDERHÅLLSMÄSSAN ›› FILM OM MÄSSAN FINNS UPPLAGD PÅ YOUTUBE.COM/MIDROCEUROPE Underhållsmässan i Göteborg i våras var början på en ny satsning från Midrocs sex olika industribolag. Metalock Engineering, som varit ensamt från Midroc på mässan ända sedan starten för 30 år sedan, fick i år sällskap av Midrocs övriga industriföretag: Midroc Project Management (MPM), Midroc Rodoverken, Midroc Electro, Midroc Alucrom och Midroc Ställningar. Tanken var att visa bredden på Midrocs olika spetskompetenser inom underhålls- sidan och företagets förmåga till helhetsåtaganden. – Vi såg mässan som en avsiktsförklaring: att vi på Midroc går ihop och visar vad vi kan erbjuda tillsammans. Därför hade vi mässans mest dominanta monter på 160 kvm. Inget annat svenskt bolag kan matcha oss på underhållssidan, säger Marina Vangstad, kommunikationschef på Midroc. På mässan stärktes potentiella kunders intryck av oss som en seriös aktör. Ett exempel är Söderenergi som återkopplade att de inte visste att Midroc hade så bred kompetens, säger Marina. I en upphandling senare under våren accepterades sedermera Midrocs anbud och fyra av Midrocföretagen ska nu hjälpa Söderenergi att byta ut sin kalkhantering på Igelstaverket. Midroc Automation, Midroc Rodoverken, MPM och Stirep (som ingår i Metalock Engineering) ser gemensamt till att verket får en arbetsmiljömässigt säkrare lösning. Midrocföretagens alla olika presentationer och maskiner fick uppmärksamhet på mässan men störst intresse drog nog Anna Haag, längdskidstjärnan som Midroc sponsrar. Hon var på plats i montern under två dagar och berättade om sin egen satsning som gav OS-guld i Sotji i vintras. – När hon pratade hade vi fullt av besökare i montern. Uppmärksamheten var total, även från våra grannutställare. Att få känna på en riktig OS-medalj var också en oväntat stor publikdragare, säger Marina Vangstad. ■ Avancerat legobygge i Midroc Challenge Foto. Midroc Industrin tampas med stora svårigheter att rekrytera ingenjörer. Samtidigt visar forskning att de elever som siktar på ett specifikt yrke är de som klarar matematiken bäst. Midroc tänker långsiktigt och satsar på att få gymnasielever intresserade av matematik – och ingenjörsyrket. ›› SE FILMEN: DN.SE/WEBB-TV/KLIPP/EKONOMI Tävlingen, Midroc Challenge, är ett resultat av KTH-studenten Tecla Malmströms examensarbete. Tecla har studerat hur företag kan få fler elever motiverade att studera matematik. Forskning hon har tagit del av visar att de elever som klarar matematiken bäst är de som siktar på ett specifikt yrke eller en utbildning som kräver just matematik, som till exempel ingenjörsutbildning. – På Midroc måste vi tänka långsiktigt för att få en större bredd av ingenjörer att rekrytera. Det finns helt enkelt för få. Forskningen visar att elever med en tydlig bild av vilket yrke de vill studera till också klarar matten. Ingenjörsyrket är otydligt och det är viktigt att vi i näringslivet ger ungdomar möjlighet att träffa ingenjörer i det verkliga yrkeslivet på ett lockande och tillgängligt sätt. Därför har vi initierat Midroc Challenge. Förhoppningsvis kan vi på det här sättet dessutom 28 locka fler tjejer till yrket, säger Linda Mägi, HR-ansvarig på Midroc Automation. Midroc bjöd in gymnasieelever i Stockholm till en utmaning; att bygga ihop industrimaskiner – i lego. Legorobotarna skulle programmeras och köras på en bana som liknar de spår som finns i en gruva. Eleverna skulle själva planera sitt robotprojekt; göra en ritning, tidplan och budget. Sedan byggdes varje robot efter ritningen och programmerades med hjälp av en dator. Ingen testkörning var tillåten på banan före tävlingen, så de var tvungna att med formler beräkna när det var dags för roboten att svänga. Eleverna tävlade om vilken robot som klarade banan bäst, men även faktorer som budget och helhetstänk räknades in i slutresultatet. 40 elever tävlade i fem lag och det vinnande laget får åka och besöka LKABs gruva i Kiruna där Midroc har ett stort projekt med just fjärrstyrda tåg. Laget från Spånga var klart överlägsna och tog hem segern. Deras framgångsrecept var det mycket noggranna förarbetet med mätningar och arbetsritningar på detaljnivå. Ett arbetssätt som de med fördel bör ta med sig i yrkeslivet. – Man pratar en hel del om att elever måste veta vad de har att välja mellan för att kunna och våga välja. Matematiken måste ha mer verklighetsförankrade uppgifter och starkare koppling till företagsvärlden, menar Tecla Malmström. Att lärare och föräldrar pushar innebär en form av yttre motivation som är bra, men inte lika bra som inre motivation. Vi måste fokusera mer på eleven och erbjuda smakprov och visa vilka möjligheter han eller hon har. Det är enbart då eleven kan få inre motivation till att klara sina studier, säger Tecla Malmström. ■ Foto: Ulf Berglund Foto: Filip Andersson Johan Andersson, projektledare på Midroc Electro Installation visar systemet för trafik-, drift- och säkerhetsfunktioner i Lundbytunneln. Tidigare uppdrag genererade ny stor UTMANING Midroc Electro är sedan hösten 2013 huvudentreprenör för drift och underhåll av Trafikverkets samtliga tunnlar i Göteborg. Kontraktet sträcker sig över fem år och gäller arbeten inom kraft och belysning, telesystem och styr- och övervakningssystem. När Midroc rodde hem det femåriga kontraktet för drift och underhåll av Trafikverkets tunnlar i Göteborg var det mycket tack vare ett tidigare arbete i Lundbytunneln. När systemen för trafik-, drift- och säkerhetsfunktioner där skulle moderniseras 2012 utsågs Midroc Automation till uppdragets huvudentreprenör. – Det var ett ganska komplicerat projekt, men vi satte samman ett starkt team som till merparten har varit med sedan projektstart. Vi lyckades leverera en riktigt bra anläggning till Trafikverket, säger Magnus Willforss, projektledare på Midroc Automation. Lundbytunneln längs Norra Älvstranden på Hisingen i Göteborg består av två parallella tvåfiliga rör. Tunneln invigdes 1998 och byggdes för att förbättra miljön för de boende längs den hårt trafikerade leden. Ett av de mer avancerade styrsystemen som Midroc Automation installerade hanterar trafikflödet genom den två kilometer långa tunneln. Över 100 elektroniska trafikskyltar styr bilisternas hastighet, varnar för köer vid arbete eller olycka och kan användas vid utrymning av tunneln. Fler utmaningar kvarstår För Midroc Electros två divisioner Installation och Automation, som nu kontrakterats för femårsuppdraget, lär många av de kommande utmaningarna påminna om projektet i Lundbytunneln. Utmaningar som sker i Trafikverkets tunnlar i Göteborg: Lundby-, Gnistängs-, Tingstads- och Götatunneln, på Älvsborgsbron och i Skultorpstunneln i Skövde. Redan har en genomgång och byten av alla passagesystem, som till exempel kortläsare till dörrar, skett i samtliga tunnlar. Det ”Det var ett ganska komplicerat projekt.” är en del av det fasta kontraktet för drift och underhåll som är värt 35 miljoner kronor för de fem åren. Men Johan Andersson som är projektledare på Midroc Installation förväntar sig betydligt större intäkter. – Med alla uppgraderingar av system och avhjälpande av fel så har jag lagt en budgetprognos med en omsättning på 100 miljoner för de fem åren. Ett exempel på vilka extrauppdrag det kan handla om är ett uppdrag som Midroc redan fått. 250 så kallade Ytvägnätskameror, längs E6 och E20 mellan Kungsbacka och Kungälv, som övervakar trafikflöden. – Hela projektet med Trafikverket är en utmaning som heter duga. Det är en otrolig logistik och samordning, både med en komplex teknik med många olika gränssnitt och system som ska prata med varandra, och intensiv trafik som bara ska flyta på. Tredje man, bilisterna, får inte märka att vi finns, därför sker det mesta arbetet på nattetid, säger Johan Andersson. ■ 29 Rutinerad Midrocare med världen som arbetsfält Foto: Midroc Åke Persson har jobbat på Midroc Electro i snart 40 år, men inom bolaget har han bytt jobb flera gånger. Sedan i våras är han stationerad i Riyadh i Saudiarabien – men har världen som arbetsfält. Tanken är att han ska hitta och ta hem nästa stora gruvprojekt, och förhoppningsvis också öka affärerna i Saudiarabien. – Åke Perssons arbete var helt avgörande till att vi fick våra första stora jobb inom automatisering av gruvor. Åkes gedigna kunskaper och fantastiska förmåga att arbeta strukturerat har alltid imponerat på både kunder och våra egna projektorganisationer. Det känns väldigt roligt att vi nu kan visa upp Åkes kompetenser och förmåga som en mycket god representant för det bästa som Midroc kan leverera, säger Christer Wikström, koncernledningen Midroc Europe. Åke Persson är elkraftingenjör i grunden. Tjänster utomlands är inget nytt för honom, och han har bland annat bott i Saudiarabien under ett par år tidigare. De senaste 30 åren har han till största delen arbetat med projektledning. – Jag tycker det är roligt att dra igång projekt, att vara med från allra första början i införsäljningsfasen och uppstartsfasen. Som ansvarig för marknad och försäljning för affärsområde gruvor är han ständigt på jakt efter nya potentiella kunder. Det här affärsområdet har haft fina framgångar de senaste åren med stora projekt som KUJ (Kiruna under jord) 1365 för LKAB. Projektet innebär att LKAB bygger en helt ny transportnivå för järnmalm, 600 meter under havsnivån, trots att vi befinner oss nära de svenska fjällen. Midroc Automation levererar styrning av förarlösa helautomatiska tåg, inkluderande lastning och lossning av malm. – Vi har byggt en högteknologisk lösning enligt kundens önskemål. Målet är att fjärrstyra så mycket som möjligt av det som sker under jord från ytan för att effektivisera produktionen och öka personsäkerheten. Grundplattan är ett SCADA system från Siemens, i det integreras ett tågstyrningssystem från Bombardier, ett kamerasystem BAC utvecklar nytt system för fjärrstyrd KORROSIONSÖVERVAKNING Midrocföretaget BAC Corrosion Control Ltd (BAC) har levererat system för övervakning av katodiskt rostskydd till två containerhamnar i Hong Kong. – Hittills har vi levererat utrustning till två kajer, till ett värde av 4,7 miljoner kronor. Det finns ytterligare elva kajer, så om detta pilotprojekt blir lyckat är den totala potentialen för projektet 27,5 miljoner kronor, säger Steve Goring, tillförordnad vd på BAC. 30 ATES (Advanced Technical Engineering Services) kontaktade BAC med en förfrågan om att designa ett nytt system för katodiskt rostskydd av de stålarmeringar som finns inbäddade i kajanläggningarnas betongkonstruktioner. Kunden efterfrågade ett nytt, skräddarsytt system som kunde fjärrövervaka armeringen via internet. – Vår kund berättade helt enkelt vad de behövde, och med vår kompetens och erfarenhet designade vi ett system som från Pelco och mycket annat som LKAB vill att operatörerna ska ha tillgång till. Tack vare den unika erfarenheten att projektera denna anläggning tillsammans med de bäst erfarna från LKAB, fick Midroc Automation också uppdraget att leverera system för process- och tågstyrning även till Freeport-McMoRan Copper & Gold Incs guld- och koppargruva på Papua i Indonesien. Nu handlar det om att identifiera nästa stora gruvkund. Marknadsplanen är gjord och det finns flera potentiella gruvkunder som är intresserade. I vissa fall har samtalen redan kommit en bit på väg. – Eftersom jag sitter i Riyadh är jag geografiskt redan halvvägs till Kina, Australien och Sydamerika, vilka är de delar i världen vi i nuläget tror mest på. Åke Persson ser möjligheterna att få in ytterligare kunder som goda. – Kan vi leverera till otillgänglig bergsmiljö på Papua Nya Guinea kan vi leverera var som helst. Den erfarenhet vi skaffat oss gör oss absolut till ett klart intressant alternativ som leverantör till de större gruvkunderna. Det är nämligen i de riktigt stora gruvorna, med stora malmkroppar och vid brytning under många år som lösning med tåg är mest lönsam. Samtidigt är tanken att Åke Persson ska vara öppen för olika affärsmöjligheter som kan dyka upp på plats i Saudiarabien. – Men här finns många aktörer etablerade så konkurrensen för enklare typer av projekt är stenhård, många håller även på med hotell och sjukhus vilket ligger utanför Midroc Automations normala intresseområde. Det vi är intresserade att satsa på här är nischer där det finns specifika behov, där vi kan passa in med de kompetenser vi har inom Midroc Automation. ■ uppfyllde deras behov, säger Steve Goring. BAC tog också fram ett skräddarsytt gränssnitt som samlar ihop och tolkar data och gör det enkelt för användaren att genomföra dagliga kontroller, styra spänningsnivåer, utföra tester och ta fram underlag för trendanalys. – När systemet väl är installerat kan kunden utföra rutintester och utvärdera resultaten genom fjärrövervakningssystemet. Projektet genomfördes inom väldigt snäva tidsramar. Men genom hårt arbete lyckades BAC färdigställa den första designen, tillverka komponenterna och testa systemet för pilotprojektet i tid och inom budget. Förutom de elva återstående kajavsnitten vid Hong Kongs containerterminal, ser BAC stor potential att kunna sälja systemet även till andra hamnar i världen. ■ Foto: Solarwave Utbildningen räddad tack vare Good Water Utbildningen för de tanzaniska barnen i Morogororegionen är räddad. Tidigare kunde magsjukdomar orsakade av förorenat vatten hålla elever borta från skolan ett par dagar i veckan. Nu är Good Water-projektets vattenreningsanläggningar på plats och elevernas närvaro har ökat från 60 till 95 procent. – Både eleverna och rektorerna som vi mötte på plats var överlyckliga. Nu behöver de inte vara hemma från skolan på grund av vattenrelaterade sjukdomar, berättar Midrocs kommunikationschef Marina Vangstad. Hon har varit på plats i Tanzania för att se hur företagets Good Waterprojekt har fallit ut. I Morogororegionen har Midroc genom svenska SolarWave investerat i drift och underhåll av tre anläggningar där smutsigt vatten renas och avsaltas med hjälp av solceller. Två av anläggningarna ligger vid skolor, den tredje vid en sjukstuga. Besöket vid sjukstugan berörde extra mycket. Läkare på plats visade rummet där mammor tidigare fött barn utan el och belysning. Nu använder man solcellerna på taket för att driva både vattenreningsanläggningen och lampor. – Har man som jag fött barn i Sverige är det extra lätt att beröras. I byn Mkambarani förlöser de ett par hundra mammor om året under mycket enkla förhållanden, utan tillgång till vare sig maskiner eller operation om något skulle gå snett. Nu har de i alla fall belysning och rent vatten. –Det blir lätt en känsla av otillräcklighet att resa runt och se alla andra byar som skulle behöva samma hjälp. Men å andra sidan kan man vända på det och säga att det känns bra att vi har börja bidra. Problemet med förorenat vatten är stort i Tanzania. Två medarbetare har genom en intern Midroctävling vunnit en resa till Tanzania i oktober som företagsambassadörer. Det är ett sätt att engagera medarbetare så att de blir personligt delaktiga i projektet, berättar Marina Vangstad. ■ ”Nu har de i alla fall belysning och rent vatten.” ›› HUR DET SER UT PÅ PLATS VISAS I FILMER UPPLAGDA PÅ YOUTUBE.COM/MIDROCEUROPE FAKTA • Över 500 000 liter vatten har producerats i vattenreningsanläggningarna sedan starten i slutet av oktober 2013. • Människorna i byarna använder cirka 130 liter vatten per dag och hushåll. • Tidigare har invånarna tillbringat många timmar varje dag till att hämta vatten som inte ens varit tjänligt. Den tiden kan de nu istället lägga på familjen, utbildning och inkomstbringande sysslor. • Ungefär 3 000 personer bor inom 1 km från vattentapparna och upp till 10 000 personer kan få tillgång till det säkra dricksvattnet. • I byarna har 23 personer utbildats till vattenambassadörer och informerar invånarna om vattnets betydelse för sanitet och hälsa. 31 MIDROC – ETT AV DE 100 BÄSTA KARRIÄRFÖRETAGEN 2014 Dagens Industri utser årligen de 100 mest spännande företagen att göra karriär på i Sverige. I år är Midroc med på listan. Karriärföretagen har ett genuint engagemang i sina medarbetare och kan erbjuda en unik helhet som främjar medarbetarnas möjligheter att göra karriär. På Midroc tror vi på att göra saker tillsammans, det gäller även när det kommer till karriärmöjligheter och den egna utvecklingen. I ett öppet klimat växer idéer fram och nya lösningar tar form, och när kollegor, kunder och samarbetspartners samarbetar blir möjligheterna så många fler. Vi är glada och stolta över utmärkelsen, och ser det som en utmaning att bli ännu bättre.
© Copyright 2024