1. No category

ANNONS
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
Dec 2012
r
o
h
c
d
o
i
g
s
n
i
l
k
4
ec
2
v
t
u
k
i
n
k
e
iv t
t
t
a
x
v
ä
o
v
n
l
l
n
i
i
t
d
m
o
ka
ö
r
ö
f
r
u
t
k
u
r
t
s
a
r
f
n
i
ny
•Hållbara samhällen
•Urban Mining
•Forskning och utveckling
•Framtiden,jobben och arbetsmarknaden
Världsledande inom
elektronikåtervinning
Sveriges ledande
gruvregion
Gruvboom väcker liv
i genusfrågorna
Intervju med Roger Sundqvist chef på
Bolidens smältverk Rönnskärsverken.
Sid 8
Intervju med Norrbottens nye landshövding
Sven-Erik Österberg.
Sid 12
Intervju med Eira Andersson, genusforskare
på Luleå tekniska universitet.
Sid 14
Ingår som bilaga i NSD, Norrländska Socialdemokraten, Norran och Dagens Industri (ed Norr). December 2012.
•Innovationer
växt
•Till
Go with the E-force
Sista
chansen!
anmäl d
ig nu
www.
framt
Ett vinnande team för överlägsen produktivitet
Allt sedan introduktionen av mekaniserad borrning har Atlas Copco erbjudit bergborraggregat som ökat våra kunders
produktivitet. Nu presenterar vi en uppdaterad riggfamilj för precis och säker borrning – möt the E-force!
www.e-forcefamily.com
idensg
ruvoch
på
miner
al.se
Välkommen till Framtidens Gruv- och Mineralindustri på Grand Hôtel
i Stockholm den 28-29 januari 2013. Ännu finns det platser kvar.
Vi belyser industrins utveckling och framtidsmöjligheter
•Barents Regionens betydelse i den europeiska
råvaruförsörjningen.
• Framtidens arbetsmarknad.
• Ny mineralstrategi.
• Forskning, kompetens- och teknikutveckling.
• Samhällsbyggnad och regional utveckling.
• CSR in mining.
• Finansiering av framtidens gruvor.
Annie Lööf, näringsminister Sverige, Karl-Axel
Waplan, vd Northland Resources, Lars-Eric Aaro, vd
LKAB och Tom Niemi, ordförande, GTK, Geological
Survey of Finland.
Mediapartner:
Aktuella talare
•Annie Lööf, näringsminister.
•Maria Ågren, generaldirektör Naturvårdsverket.
•Lennart Evrell, Boliden.
•Lennart Gustavsson, ordförande Georange.
•Peter Hedström, vd Institutet för framtidsstudier.
•Sven-Erik Österberg, Landshövding i Norrbottens län och ordförande i Barents Regionråd.
•Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef LKAB.
•Karl-Axel Waplan, vd Northland Resources.
•Kaj Lax, enhetschef SGU.
•Ulf Hedlund, Thyréns.
•Anders Ferbe, ordförande IF Metall.
•Bo-Göran Johansson, verkställande direktör Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden.
•Henrik Håkansson, vd Bergteamet.
Sponsorer:
Port of Narvik
•Eira Andersson, bitr lektor Arbetsvetenskap Luleå
tekniska universitet.
•Roger Sundqvist, chef för Boliden Rönnskär.
•Jan Moström, direktör för Boliden Gruvor.
•Elvy Söderström, kommunstyrelsens ordförande (s)
i Örnsköldsvik-Botniska Korridoren.
•Rune J.Arnøy, havnchef Narvik Havn.
•Håkan Ekengren, statssekreterare Näringsdepartementet.
•Statssekretær Jeanette Iren Moen, Nærings og Handelsdepartementet.
•Tom Niemi, VD Ab Marsuppium Oy.
•Johan Magnusson, vd Ruukki Sverige.
•Bengt Sundelin, vd Zinkgruvan Mining.
•Margareta Groth, enhetschef Vinnova.
•Mattia Pellegrini, Head of Unit, Raw materials, Metals, Minerals and Forest-based industries, DG Enterprise
and Industry, European Commission.
åtal
Ett f
.
r kvar
e
s
t
la
p
Några av årets nyheter
En av årets nyheter är första dagens spännande rundabordssamtal och tillhörande middag med Annie Lööf, näringsminister,
Lars-Eric Aaro, vd LKAB, Lennart Evrell, vd Boliden, Karl-Axel
Waplan, vd Northland Resources och Bengt Sundelin, vd Zinkgruvan Mining.
Passa även på att besöka Atlas Copcos anrika testgruva mitt
i Stockholm, med lunch och presentation av denna unika miljö.
ANNONS
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
Gruv & Mineral i Norr 5
(Åter)ta kontrollen över
ditt logistiksystem
Problem: Logistik- och transportsystem inom tung industri och gruv-
Hållbar gruvnäring
– utmaningar och möjligheter för Norr – och Västerbotten
Norra Sverige har en lång tradition av gruvnäring och utveckling av därtill kopplad industri. Gruvbranschen globalt och
i Sverige har nu en mycket positiv utveckling och bedömningar tyder på att denna utveckling kommer att stå sig under
decennier. Norra Sverige får i detta perspektiv en stark ställning i Sverige och i Europa, med ett gott investeringsklimat
samt goda förutsättningar att bygga ekonomisk och social utveckling i regionen.
industri med manuell övervakning – utan eller med dålig möjlighet till
uppföljning och integration med befintliga affärssystem.
Lösning: Softcenters färdiga lösningar för övervakning, identifiering,
mobilitet, positionering, mätning av volym, underhåll samt kontroll
av hela logistikkedjan. Vi mäter och övervakar hela logistikflödet i
Där finns exempel som de av GEORANGE
framtagna dokumentet ”Georanges vägledning för samråd & dialog”. Kommunikation
och ömsesidig respekt är viktigt och det är
därför viktigt med en god dialog och samverkan med andra verksamheter. Kunskap och
kompetens att hantera motstående intressen
kan ge en produkt som i sig kan generera ett
företagande med stor potential.
transportkedjan vilket sedan integreras i övriga styr- och affärssystem.
Åtgärd: Läs mer på softcenter.it om hur vi kan hjälpa ditt företag.
Jag vill lyfta fram några utmaningar och möjligheter som Norr- och Västerbotten står inför
under de närmaste åren:
Softcenter AB är ett IT-företag med bred och djup kunskap inom verksamhetsutveckling
med hjälp av IT. Vi säljer färdiga produkter och tar även fram skräddarsydda lösningar.
Genom stor teknik- och processförståelse guidar vi våra kunder till den bästa lösningen.
Läs mer på www.softcenter.it
Samspelet med andra näringar som exempelvis turism, rennäring, skogsbruk, testverksamhet och vindkraft måste beaktas, Speciella metoder där konstruktiva dialoger kan
föras och lösningar kan hittas mellan motstående intressen (bevarandeintressen och
exploaterande intressen) bör vidareutvecklas.
• Flera gruvsamhällen i regionen står inför
en närmast paradoxal situation. Det är traditionella krympande utflyttningsbygder med
nedskärningar i offentlig verksamhet. Med
en blomstrande gruvbransch med tillhörande näringslivsutveckling skapas behov av
att utveckla attraktiva boendemiljöer. För att
möta denna utmaning måste gruvindustrin
tillsammans med staten och regionen arbeta
för att utveckla dessa samhällen.
• Ett könsuppdelat näringsliv med låg differentieringsgrad är sårbart. Den hausse som
gruvbranschen skapar omfattar företag och
branscher (Gruv, bygg, åkerinäring och deras
underleverantörer) som länge har varit – och
Tematidningen Gruv- och Mineral i Norr” är utgiven av
Georange och producerad av Nordic Publishing.
fortfarande är mansdominerande. En ökad
satsning på jämställdhetsfrågor är nödvändig
för att klara rekryteringsbehovet samt minska
den sneda könsfördelningen i branschen och i
inlandet.
• Infrastrukturen utgör i dag på många platser flaskhalsar. Norrbotniabanan är, tillsammans med utveckling av det övriga järnvägsoch vägsystemet, i detta sammanhang av
central strategisk betydelse.
• Gruvindustrin är basen för ett helt kluster
av aktiviteter med världsledande tillverkare
av gruvutrustningar med Sandvik och Atlas
Copco i spetsen men också med många mindre bolag som tillsammans med konsulter
och FoU institutioner bildar ett dynamiskt
kluster där GEORANGE är ett gott exempel på
en klusteraktör som förutom de traditionella
bolagen även har kunskap-, tjänste- och miljöteknikföretag samt offentliga aktörer och
fackliga organisationer aktiva i sin verksamhet.
Regionen har unika möjligheter att utveckla
ett av världens mest dynamiska kluster som
inkluderar bland annat gruvföretagen, utrustningsleverantörer, konsulter, FoU och samhällsbyggare. Det som gynnar ett kluster gynnar också flera andra kluster och det är därför
viktigt att hitta och utveckla kopplingen mel-
samtliga sina projekt och räknar med att kunna återuppta verksamheten även i Sverige för att säkra tillgångarna och kunna avgöra vilken
potential dessa har. Flera av dessa har ännu inte testats med borrning
och därmed är potentialen okänd.
Från bolagets historia återstår ett diamantprojekt som Arctic önskar
avyttra till någon med bättre kunskap på ämnet.
Ledningen för bolaget är inställd på att nå framgång med ett eller
flera guldprojekt för antingen gruvdrift i egen regi eller för avyttring.
Då finansiering finns kan flera idéer prövas och ytterligare uppslag läggas till portföljen för framtida insatser.
• Miljömålet Giftfri miljö är ett av de svåraste
att nå i Sverige och regionen. Det är en stor utmaning/möjlighet att bedriva gruvrelaterad
verksamhet på ett hållbart sätt utifrån människa och miljö. För det krävs god kunskap, tillsyn och samspel med omgivningen.
Avslutningsvis menar jag att det krävs stor
samverkan mellan olika aktörer i samhället.
Lyckas vi med denna utmaning kan våra naturtillgångar nyttjas på ett sätt som gör att
vår region utvecklas och än mer blir en attraktiv och dynamisk del av Europa.
Lennart Gustavsson
Ordförande, GEORANGE
Tryck: Tryck i Norr
Annonsförsäljning: Nordic Publishing
Foto omslag: Northland, Boliden, LKAB.
Formgivning: Palmgren Artdirection AB
E-post: mattias@palmgrenartdirection.se
För mer information om tema- och kundtidningar
i dagspress kontakta:
Nordic Publishing Stockholm AB,
Storängsvägen 25, 115 42 Stockholm. Tel. 08-662 66 10.
E-post: info@nordicpublishing.se
Skribenter: Anders Boström, Maria Engström Andersson,
Sandor Berglund, Lars Westerlund.
Distribution: Dagens Industri (ed Norr), Norran och NSD.
Lysande
i Malmfälten
UTSIKTER
Följ med oss på en spännande resa mot nya mål.
Lars-Åke Claesson, VD
Arctic Gold AB | Box 275, 751 05, Uppsala | Telefon: 018-15 64 23 | Mobil: 070-673 32 94 | E-post: claesson@arcticgold.se | www.arcticgold.se
• Sverige har stor potential att vara ett föregångsland vad gäller tillämpning av ny miljöteknik och efterbehandlingsmetoder så att
alla tre förutsättningar för en hållbar utveckling samverkar. Genom ett samspel mellan
olika aktörer i regionen kan återvinning och
utveckling av miljöteknikföretag bli en framgångsfaktor där också stora exportmöjligheter öppnas.
Frågor om innehållet och programmet besvaras av:
Lennart Gustavsson, Georange.
E-post: ordf@georange.se
Ett spännande guldbolag i den arktiska regionen
Arctic Gold ett svensk bolag med tillgångar i både Sverige och Norge
har det senaste åren prioriterat sitt norska gruvprojekt i Bidjovagge.
Där tidigare guld- och kopparmalm brutits och genererat god lönsamhet under 70- och 80-talen. Bolaget har utfört borrning och beräknat
den indikerade mineraltillgången till 2,3 miljoner ton med 1,62 g/t
guld och 1,08 % koppar. Utvinningsrett är beviljad av Bergmästaren
medans tillståndsprövning av kommunen för markanvändning pågår.
Projektet har stött på problem genom att norsk lagstiftning är relativt ny och oprövad vilket ger en stor osäkerhet hur myndigheter ger
tillstånd till exploatering.
Bland de svenska uppslagen kan nämnas guldprojekten Nilsliden och
Björklidberget där mineraliseringar hittats genom morän- och bergchipsprovtagning samt kärnborrning. Bolaget utför en genomgång av
lan gruvnäringen, skogsnäringen, besöksnäringen och de s.k. kreativa näringarna.
Våra gruvor och dagbrott expanderar. I takt med det fortsätter också våra investeringar i Malmfältens samhällsomvandling.
Bostäder ska byggas, vägar förbättras och dras om. Och malm ska transporteras. Därför behöver vi etablera nya samarbeten
med aktörer inom till exempel bygg- och anläggning, installation samt transport. Med start redan 2013. www.lkab.com
ANNONS
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
6 Gruv & Mineral i Norr
C vill ha royalty
på gruvbrytningen
Hallå
där...
Brytningen i Europas nya
järnmalmsgruva pågår
Mikael Janson, direktör på North Sweden European Office,
övre Norrlands förlängda arm i Bryssel.
Gruvbranschen är het i Sverige. Märks det i Bryssel också?
– Ja absolut, den är hetare än någonsin. North Sweden har funnits sedan 1997
och bland det första man gjorde var att jobba för en råvarustrategi i Europa.
Nu har det lossnat. 2008 fick EU ett råvaruinitiativ och 2011 kom råvarustrategin
som inbegriper en strategi för kritiska mineraler. EU har en ganska pragmatisk
hållning i frågan. Utgångspunkten är att Europas industrier behöver råvaror
och frågan är hur man ser till att få tag i dem.
Vad gör ni för nytta?
– Vi är en spindel i nätet och det behövs. EU är öppet och lättillgängligt och
man kan lätt komma åt beslutsfattare om man är på plats. Det händer otroligt
mycket i Bryssel och det är lätt att missa om var och en bara ser sin del. Vi har
en styrka i att vi har huvudmän från hela samhällslivet och vi tipsar dem på
hemmaplan om vad som är på gång. Arbetet med den Botniska korridoren, som
nu finns med på EU:s kartor, är ett konkret exempel på vårt platsarbete.
Vilka är era viktigaste frågor inom gruv- och mineralindustrin?
– ”European Innovation Partnership” har lanserats av EU-kommissionen inom
olika sektorer där man vill att EU ska lyfta sig. Nu, i och med att råvaror blivit så
oerhört heta, har man precis lanserat en sådan plattform på råvarusidan och
det handlar om att bli bäst i klassen, att få fram de bästa exemplen inom allt
från hur man söker upp råvaror till förädling. Därtill vill vi också skjuta in vikten
av fokus på regional utveckling i EU:s diskussion om råvaror, att vi är en världsledande region med spetskunskap på många fronter. Vi har i höst jobbat med
samverkan på hemmaplan och också mellan universitet i våra grannländer.
En råvaruavgift på malm. Det föreslår
Norrbottens centerpartister. Tanken är att
en regional råvaruskatt ska tas ut på malm
som oförädlad förs ut från regionen – och att
pengarna sedan ska återföras till områdets
näringsliv. Något som redan praktiseras i
Australien och just nu utreds i Finland. Avgif-
ten skulle baseras på malmens ekonomiska
värde och även gälla oförädlad skog och el.
– Sedan förslaget presenterades vid årets
distriktsråd i november har vi egentligen
enbart fått positiva reaktioner, säger Stefan
Thornberg som är Centerns gruppledare i
landstinget i Norrbotten.
Historisk händelse
Det är ett forskningssamarbete, alltså?
– EU vill att hela sektorer bildar konsortier och utvecklar det man redan gör bra
men som man kan förbättra. Man har utvärderat vilka som ska ha status av att
vara en ledande aktör. Det handlar till exempel om kunskapsöverföring och det
är viktigt att norra Sverige finns med på den arenan. Det skulle se konstigt om
vi först vill visa oss som ledande inom till exempel gruvbranschen och sedan
inte är med på plattformarna. Forskningen är en viktig del men inte allt.
I oktober 2012 genomfördes den första sprängningen i
Kaunisvaara, platsen där Northland kommer att producera
högvärdigt järnmalmskoncentrat för den globala marknaden.
Efter en upptrappning av produktionen under 2013 – 2014
kommer årsproduktionen att uppgå till omkring 4 miljoner ton.
Hur viktig är satsningen på Malmbanan för det gränsöverskridande
samarbetet?
– Det öppnar dörrar. Det kommer att bli mer gruvbrytning på den finska sidan,
malm som eventuellt kan skeppas ut via Narvik. Det gäller att Malmbanan
knyter ihop med fungerande flöden mot transsibiriska järnvägen och Botniska
korridoren ner genom landet fungerar. Dessutom är den ju viktig för andra
såväl svenska som utländska industrier som har behov av alternativa vägar för
sina transporter. Där finns det i dag brister i norra Sverige.
Vad säger man på EU-nivå om Norrbotniabanan, som ju är en viktig del av
den Botniska korridoren?
– Det är sällan kommissionen är tydlig och pekar ut enskilda delar, men vid ett
seminarium i parlamentet i våras var man från råvaruenheten väldigt tydliga
när man sa att Norrbotniabanan är en av de viktigaste saknade länkarna för
EU:s godsflöden i dag. Budskapet var tydligt men det är väl bara att konstatera
att pengarna inte finns just nu även om EU är berett att ge sitt stöd.
Tror du att Barentssamarbetet kommer att öka inom gruv- och
mineralrelaterade frågor?
– Ja, överlag kommer det att öka. Alla universitet är exempelvis jätteduktiga på
något, men det blir inte den starka innovationskraften om var och en jobbar för
sig. Tillsammans har vi en otrolig potential.
Anders Boström
I oktober sprängdes den första malmsalvan
i den nya gruvan i Kaunisvaara i Pajala.
Snart är det dags för nästa historiska händelse:
– Under första delen av december börjar
vi köra järnmalmskoncentrat till vår omlastningsstation i Pitkijärvi, säger Niclas Dahlström, informationschef för Northland Resources.
Någon gång under första kvartalet av 2013
räknar bolaget sedan med att skeppa iväg det
första lasset med järnmalmskoncentrat från
hamnen i Narvik.
– Det blir förstås en viktig milstolpe, säger
Niclas Dahlström – som är glad över att allt
verkar gå enligt planerna.
Just nu slutförs det sista av byggfasen inne
på gruvområdet. Bland annat handlar det om
en injustering av det nya processverket. Från
gruvområdet i Kaunisvaara kommer malmkoncentratet sedan att flyttas med hjälp av
lastbil, 160 kilometer till omlastningsterminalen i Pitkijärvi. Därifrån väntar vidaretransport
med tåg efter malmbanan till Narvik. Totalt
under första året 2013 beräknar Northland
Resources att leverera 1,5 miljoner ton järnmalmskoncentrat från Kaunisvaara.
Följ den snabba utvecklingen på www.northland.eu
Northland Resources AB
Datavägen 14, 977 54 Luleå
Tel. 0920-779 00
ANNONS
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
8 Gruv & Mineral i Norr
Den svenska gruvjätten Boliden har framställt guld sedan 1920-talet. Men guldtackorna som produceras kommer
inte längre i första hand från berget. Kasserade mobiltelefoner och uttjänta datorer är den nya guldgruvan.
Betald inom fyra år
Elektronikåtervinningen vid Rönnskär har
pågått sedan 1980.
I januari 2012 tog man steget mot en tredubbling av volymerna.
När vi träffas i oktober är det full skjuts i
verksamheten.
– Målet är 120 000 ton första året, men
det är alltid en inkörningsfas i sådana här
projekt. Vi är sedan länge uppe i designkapacitet, så verken går för fullt, berättar Sundqvist.
Investeringskostnaden var 1,3 miljarder
kronor och beräknas vara återbetald inom
fyra år.
Smältningen av e-skrot i det nya kaldoverket ökar Rönnskärs metallproduktion
med ungefär 14 000 ton koppar, 30 ton silver
och två ton guld.
Det nya Kaldoverket på Rönnskär är en
59 meter hög byggnad, faktiskt Skellefteås
högsta hus. Det har genererat ett 30-tal nya
jobb och sysselsatt närmare 300 underentreprenörer under den nästan två år långa
byggtiden.
Tekniken för återvinning av elektronikskrot är hämtad från stålindustrin enligt en
princip från sent 40-tal med en roterande
ugn, en teknik som har anpassats till e-skrotsåtervinning.
Uppfinnare var professor Bo Kalling som
tog fram den för Domnarvet. Det är också
han som gett Kaldotekniken sitt namn.
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
ANNONS
Gruv & Mineral i Norr 9
Mer guld från skrot än gruvor
efter Bolidens miljardsatsning
Varje vardag tillverkas ungefär tre 12,5 kilo
tunga guldtackor på Rönnskärsverken utanför Skellefteå.
En av tackorna kommer från traditionell
gruvbrytning medan två utvunnits ur kretskort från uttjänta tv-apparater och kasserade mobiltelefoner där inkråmet blivit hårdvaluta.
Roger Sundqvist är platschef på det Bolidenägda smältverket där man nyligen storsatsat på att öka metallåtervinningen från
elektronikskrot.
Han klättrar upp på ett berg av gamla
kretskort för att fotoposera och förklarar
att ett par gram här och ett par gram där
snabbt blir stora mängder.
– Vi har nästan tredubblat intaget av
elektronikskrot och kan nu hantera 120 000
ton per år, säger Sundqvist.
Elektronikåtervinningen utgör nu 14 procent av råvaruflödet in på Rönnskär och
gamla kretskort står för den största delen av
e-skrotet.
Återvinning av metaller kommer aldrig
att kunna konkurrera ut själva gruvverksamheten, men miljövinsterna och värdet i
e-skrotet visar att återvinningen av metaller
som guld, silver och koppar kommer att öka
kraftigt de närmaste åren.
– Metaller kan återvinnas hur många
gånger som helst utan att tappa kvalitet, till
skillnad från till exempel plast och papper.
Därför är det logiskt att ta tillbaka redan utvunnet guld, förklarar Roger Sundqvist.
ANNONS
Grannen leverantör
Elektronikavfall är det snabbast växande avfallsslaget.
Naturvårdsverkets globala prognos visar
att vi snart passerar 50 miljoner ton elavfall
per år.
Boliden tar in 120 000 ton nedmalt eskrot från sina leverantörer och Kuusakoski
är en av Bolidens fyra huvudleverantörer.
Företaget har sex depåer som hanterar elektronikskrot i Sverige. Den största ligger bara
ett par stenkast från Rönnskärs smältverk.
Per Sundström, platschef, lotsar runt på
anläggningen.
Drygt 200 containerburar med tjock-tv,
fönar och gamla fotbad trängs inne i den
första delen av destruktionen där man för
hand plockar sönder höljen och sorterar ut
värdematerial.
Kretskorten ska till exempel till Rönnskär,
aluminium till Kuusakoskis egna aluminiumverk medan beryllium och kvicksilver destrueras.
– Kuusakoski i Sverige hanterar runt 35
000 ton elektronikskrot som säljs vidare till
bland annat Boliden, berättar Per Sundström.
Senare i kedjan krossas värdematerialet
ner till grus innan det skickas till Rönnskär
för provtagningar och nedsmältning.
– Vi har avtal även med andra smältverk,
men Boliden är en attraktiv kund eftersom
det är nära och man har kapaciteten att ta
stora volymer.
Kuusakoski kan ta emot mer elektronikskrot än i dag och i och med investeringen
på Rönnskär kommer den totala elskrotsåtervinningen att öka, säger Sundström.
Bäst i klassen
Till Kuusakoski, i sin tur, kommer elektronikskrot från flera länder inklusive svenska deponier och återvinningscentraler.
I Sverige finns cirka 600 inlämningsställen som administreras av kommunerna i
samarbete med El-Kretsen. I samband med
Återvinningshelgen 2012 tog fram ett eget
räkneexempel för att belysa vikten av
återvinning:
2011 såldes 455 000 rakapparater. Samma
period samlade El-Kretsen in 112 000. Det,
har man räknat ut, räckte till plast i 364 000
kammar, järn till 380 000 järnspikar och
koppar till 38 000 tiokronorsmynt.
– Vi svenskar är världsledande på återvinning, konstaterar Ulrika Eliason, informationschef på El-Kretsen.
Gotlänningar i topp
Svensken samlade 2011 in 16,3 kilo elektronikskrot och batterier och är bäst i klassen i EU.
Gotlands län är bäst i landet på elektronikåtervinning. Drygt 22 kilo per person fick
man ihop. Stockholmarna är sämst med
drygt 13 kilo i återvinning.
I Skellefteå kommun, Rönnskärsverkens
hemmaplan, ligger insamlingen över snittet
med drygt 20 kilo per person och år.
16,3 kilo hittar alltså rätt i återvinningen. Det
som hamnar fel i sorteringen beräknar Naturvårdsverket till 1,3 kilo per person.
Ulrika Eliason, El-Kretsen:
– Väldigt lite e-skrot hamnar i soporna
så det vi köper lämnas förr eller senare in
för återvinning. Det vi kan bli bättre på att
snabbare lämna in saker för återvinning i
stället för att de ska ligga hemma i lådor. Det
är förstås bättre för miljön att återanvända
de metaller som redan brutits i gruvor än att
bryta mer.
från Chile på båt så kan det definitivt vara
lönsamt att köpa det här från USA i framtiden, säger Sundqvist och tillägger:
– Elektronikskrot är ett väldigt värdefullt
material.
Mycket återvinns inte
EU:s återvinningsmål för medlemsländerna
är fyra kilo per person och år, alltså bara en
fjärdedel av vad man i Sverige samlar in.
Det finns ett glapp mellan insamling och
försäljning av e-skrot. Inom EU insamlas i
snitt sex kilo medan det säljs 24 kilo elektronik. I USA är glappet ännu större.
Återvinningssystemet regleras i det så
kallade WEEE-direktivet (Waste electrical and
electronic equipment directive). Direktivet
ändrades i somras men har inte implementerats av medlemsländerna som fått till 2014
på sig. Exakt var det slutar är oklart, men syftet är att återvinningen ska öka markant.
På Kuusakoski och Rönnskär ser man bara
möjligheter med att återvinningen ökar.
– När det förra EU-direktivet kom såg vi
en stor förändring i insamlandet. Det talar
för att ett tuffare direktiv skulle få samma
effekt, säger Roger Sundqvist.
Fakta!
Kapacitetsbrist
Det är stor brist på kapacitet för återvinning
av elektronikskrot i Europa och Boliden dominerar.
Anläggning i Skelleftehamn har 60 procent av Europamarknaden på e-skrot och
Rönnskär har mer än dubbelt så hög kapacitet som den som ligger tvåa i rank.
Roger Sundqvist gissar att det först kommer att byggas fler anläggningar för metallutvinning i norra Europa, medan Kina först
på längre sikt kommer att konkurrera om eskrotet.
– Det här är en väldigt snabbt växande
marknad inom EU, säger Sundqvist.
Men det krävs en hel del innan länder är
redo att ta upp kampen om guldet i skrotet.
Det börjar med personligt medvetande om
varför man ska samla in, via organiserandet
av återvinningssystem och logistik till smältverk som med bra miljöprestanda kan ta
hand om skrotet.
– Det måste byggas fler anläggningar
och många av dem som redan finns måste
byggas ut.
Rönnskärs dominerande inflöde av e-skrot
kommer från EU-länderna, men Boliden håller, som Roger Sundqvist uttrycker det, en
dörr på glänt för USA.
– Flera amerikanska delstater har egna
WEEE-liknande direktiv och det finns en
enorm potential där. Kan vi ta kopparslig
Anders Boström
Rönnskärsverkens elektronikåtervinning
• Den utbyggda elektronikåtervinningen
invigdes i januari 2012. Det var en
investering på 1,3 miljarder kronor.
• Årskapaciteten i anläggningarna har
nästan tredubblats, från 45 000 ton
elektronikskrot till 120 000 ton.
• Det nya kaldoverket ger i slutändan
14 000 ton koppar, 30 ton silver och två
ton guld. Dessutom levererar plasten i
kretskorten fjärrvärme och el till
närliggande samhällen.
• Två tredjedelar av allt guld som Rönnskär
levererar kommer från elektronikskrotet.
• Rönnskär byggdes 1928-30 för att ta hand
om Bolidens malm. Det tillhör Boliden AB
och har 860 anställda i Skelleftehamn.
Bolidenkoncernen har cirka 4 400 anställda.
Källa: Boliden.
Återvinning
• 148 000 ton elskrot samlades 2009 in för
återvinning. Det motsvarar ett fyllt Globen
två gånger om.
• El-kretsen dominerar elinsamlingen i
Sverige. Man har i samarbete med
Sveriges kommuner 600 återvinnings centraler.
• Genomsnittssvensken samlade 2011 in
mer än 16 kilo elskrot, en ökning mot
året innan. Bäst på återvinning är man på
Gotland och i Norrland, sämst i stor städerna.
• Sverige är bäst inom EU på elskrotsåter vinning. Norge är också ett föredöme.
• I det direktiv som styr återvinning av
elskrot uppmanas länderna att samla fyra
kilo elskrot per person och år. En uppdate ring av direktivet är gjord, men den är inte
implementerad i medlemsländerna.
Källor: El-kretsen, Naturvårdsverket.
Guld
• 70 procent av världens guld går till
smycken. I Sverige finns det smycken som
daterats 4 000 år tillbaka.
• Guld är nästan dubbelt så tungt som bly.
• Ett kilo guld kostar runt 365 000 kronor.
Källor: Wikipedia, guldpriset.se m fl.
ANNONS
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
ANNONS
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
10 Gruv & Mineral i Norr
Gruv & Mineral i Norr 11
LTU får 17 milj
i nytt forskningsprojekt
Krönika
Luleå tekniska universitet får 17 miljoner kronor av Boliden i ett
femårigt forskningsprojekt. Målet är att lära sig mer om återvinning
av metaller ur elektronikskrot.
Ulf Wiberg, Professor
i ekonomisk geografi,
Umeå universitet
Gruvtillväxt och hållbar
lokal samhällsutveckling
Vi ser behov och
skapar lösningar
Tyréns är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom
samhällsbyggnad. Vi är specialister inom stadsbyggnad och
infrastruktur och erbjuder kundanpassade lösningar för en hållbar
Vad är viktigast den svenska mineralstrategin?
– Från den politiska sidan är miljö- och samhällsplaneringsfrågor viktigast.
Det är ju väldigt positivt att det finns privat kapital som ska investeras i svensk
glesbygd. Pajala och Storuman, till exempel, har ju varit avvecklingsorter under
en lång rad år och nu helt plötsligt måste man bygga hus. Vi vill att samhällena
ska leva även efter att gruvan har stängt och att man skapar samhällen som
inte är beroende av gruvan. Själva innehållet en analys, en tillbakablick på hur
utvecklingen varit, hur framtiden ser ut med de kända prognoserna samt vad
det finns för inbyggda konflikter och motstående intressen som man måste
vara beredd att jobba med. Vi har analyserat varför det vänder och vad som
behöver göras för att möta utvecklingen.
kunnande från förstudie till gruva i drift.
Tyréns föreläser om ”Nytänkande med visualisering i
gruvbranschen” på seminariet Framtidens Gruv- och Mineralindustri
den 28-29 januari. Välkommen!
www.tyrens.se
Nära Dig! Alltid!
Skaffa dig
krafter utöver
det vanliga.
På jobbet.
Som medlem i Unionen får du krafter
utöver det vanliga. På jobbet.
Till exempel löne- och karriärcoachning,
stöd vid tvister, inkomstförsäkring och
hjälp att hitta balansen i livet.
Läs mer på www.unionen.se/krafter
Ulf Wiberg
Professor i ekonomisk geografi, Umeå universitet
www.unionen.se
Håkan Ekengren, statssekreterare på Näringsdepartementet och en av huvudförfattarna till den kommande
svenska mineralstrategin.
Varför finns det inte redan en sammanhängande svensk mineralstrategi?
– Med facit i hand så borde vi kanske haft den för några år sedan men det var
inte lätt att förutse. Det är först de allra senaste åren vi sett vilken skjuts det
blivit. Man ska komma ihåg att den svenska gruvnäringen i stort har präglats
av nedläggningar under många år och det är bara fyra-fem år sedan vi var på
botten. Jag tycker inte man kan backa bandet tio år och säga att man då borde
ha förstått att man ska satsa på en mineralstrategi. Behovet har kommit nu och
jag tycker tajmingen är ganska bra.
samhällsutveckling. För gruvor och gruvprojekt kan vi bidra med vårt
I landets traditionella gruvregioner råder sedan några år tillbaka en renässans
för gruvdrift som tillväxtmotor. Produktionsvolymer har ökat, nedlagda gruvor
återuppstått och helt nya gruvor startats. Väl etablerade gruvföretag som
Boliden och LKAB har kompletterats med nya internationella företag, varav
några påbörjat eller planerar storskalig brytning.
Denna investerings- och produktionsvåg är koncentrerad till ett fåtal kommuner, men bland dessa ingår både de som haft gruvverksamhet som basnäring och de som är helt nya för en gruvbaserad samhällsutveckling. Särskilt
tydliga avtryck kan skapas i det norrländska inlandets glesbygdskommuner.
Gruvboomen har redan satt igång två dramatiska lokala samhällsomvandlingar i norr. I Kiruna planeras en flyttning av stadens centrala del. I Pajala
har nyligen en storskalig järnmalmsbrytning kommit igång. Miljardbelopp
investeras och tusentals nya jobb är på väg att skapas, men vad händer med den
lokala samhällsutvecklingen? Räcker detta för att bryta rådande trender i form
av befolkningsminskning, hög långtidsarbetslöshet och en åldrande befolkning?
Finns det risker för enbart kortsiktiga positiva puckeleffekter?
Internationellt finns många exempel på ”fly in – fly out” miljöer där möjligheter till jobb och inkomster för lokalbefolkningen kommer på undantag och
gruvföretagets vinster hamnar i andra länder. Detta kan framöver spädas på
med att teknikutvecklingen möjliggör allt mer avancerad fjärrstyrning av olika
arbetsmoment. En del brytningsmöjligheter är också förknippade med stora
risker för allvarlig negativ miljöpåverkan. Likaså kan det hota produktionsförutsättningar för andra näringar, särskilt renskötsel och turism.
För att möta en sådan problembild krävs utveckling av ett socialt ansvarstagande med tydlig lokal och regional fokusering. En stor utmaning är att få
till stånd en lokal process där gruvföretag, kommun och andra aktörer hjälps
åt med att utveckla strategier och handlingsplaner för att skydda hotade
miljövärden, hantera motstående markintressen, bygga bostäder och transportinfrastruktur samt att stärka samhällsservicens kapacitet och bredd.
Men det räcker inte med detta för att skapa attraktiva boendemiljöer och
investeringsmiljöer för andra typer av verksamheter. Både fritidsalternativen
och den lokala arbetsmarknadens kompetensbehov behöver breddas för att
locka till inflyttning av familjer. Livschanser för kvinnor måste särskilt uppmärksammas i de för närvarande mansdominerade samhällena. Det sociala
ansvarstagandet måste därmed också ha ett tydligt inslag av att söka ändra
ingrodda negativa bilder av gruvornas verksamhet.
För att få till stånd en hållbar lokal samhällsutveckling behöver således
anläggas ett bredare perspektiv än att enbart fokusera på gruvans uppenbara
direkta och indirekta effekter. En avancerad form av socialt ansvarstagande är
att genom samspel mellan exempelvis gruvföretag, myndigheter och
forskningsmiljöer stimulera framväxt av nya tillverknings- och tjänsteföretag
i gruvbrytningens kölvatten. Förebilder finns, exempelvis i Skellefteåfältet, om
hur det kan finnas chanser att skapa företagstillväxt baserad på avknoppningar
och kreativa samarbets- eller samrådsprocesser i det lokala och regionala
sammanhanget. Resultatet kan bli särskilt kraftfullt om man inte endast siktar
in sig på den lokala eller regionala marknaden utan går på offensiven internationellt och även breddar sig mot verksamheter inom kunskaps- och tjänstesektorn (arbetsmiljö, arbetarskydd, logistik, organisationsstyrning, simulering,
utbildning m.m.). Lyckade sådana satsningar reducerar beroendet av den lokala
gruvverksamheten och bidrar till ett robustare lokalt näringsliv på lång sikt.
Hallå
där...
Projektet är en fortsättning på ett tidigare femårsprojekt som löper ut vid årsskiftet, men Boliden har den här gången skruvat
upp insatsen med runt 50 procent.
– Jag är förstås jätteglad åt satsningen.
Det är inte alls vanligt att stora bolag går in
med sådana här belopp i universitetsforskning, säger Bo Björkman, professor i processmetallurgi vid LTU och en av kuggarna i samarbetet.
– LTU får nu chansen att långsiktigt
bygga kunskap inom metallurgi och elektronikåtervinning. Satsningen innebär att vi
kommer att knyta till oss nya doktorander,
fler seniora forskare och säkra försörjningen
av civilingenjörer, fortätter Björkman.
Exakt hur pengarna kommer att användas och vilka ämnen den nya forskningen
kommer att inriktas mot är fortfarande inte
bestämt. Det faktiska forskningsarbetet
kommer igång i början av 2013 då man gemensamt med Boliden stakar ut inriktningen.
Fler element
Det gamla femårsprojektet har bland annat
hållit två doktorander och en senior forskare
sysselsatta. En av doktoranderna, Sina Mostaghel, disputerade i november med sin
avhandling.
Mostaghel har forskat om den aluminiumoxid som finns i slaggen som genereras
vid bland annat elektronikskrotsåtervinning
och han har bestämt hur ökat innehåll av aluminiumoxid påverkar slaggen som produkt.
Slagg från kopparframställning används
bland annat som byggnadsmaterial och
ökad återvinning av elektronikskrot ökar
mängden aluminiumoxid i slagg. Därför har
han studerat hur slaggens egenskaper påverkas av ökat innehåll av aluminiumoxid,
både ur ett metallurgiskt och ur ett miljömässigt perspektiv.
– Boliden har lång erfarenhet av elskrotsåtervinning och kan processen. Den
materialåtervinning som vi forskat om tangerar deras process och kan mycket väl få fortsatt fokus.
– Utmaningen för framtiden är att ut-
vinna fler element ur elskrotet. Det borde
finnas bra potential att få ut mer ur det som
passerar processerna.
Allt inte på ytan
Boliden är ju sedan tidigare Europadominant på återvinning av metaller ut elektronikskrot och har i Rönnskärsverken Europas
modernaste anläggning. Där invigdes under
2012 en investering på 1,3 miljarder kronor
som innebar en tredubbling av kapaciteten.
Hur står sig Luleå tekniska universitet inom
forskningen?
– Vi står oss väl internationellt. Men man
ska ha i tanke att det är ett område med
stora värden och där det råder knivspark
konkurrens. All forskning på området offentliggörs inte, inte heller vår. Det är därför svårt
att säga exakt hur stark en enhet är.
– Satsningen innebär förstås att vi kommer att kunna producera nya spännande resultat och vi hoppas på ytterligare fördjupat
samarbete.
Anders Boström
Fakta!
• Luleå tekniska universitet är Skandina-
viens nordligaste tekniska universitet och omsätter 1,4 miljarder kronor.
• LTU har 1 500 anställda och 16 000
studenter.
• Gruvteknik och metallurgi är ett
prioriterat ämne på LTU som i vissa fall håller världsklass.
• Universitetet har en rad civilingenjörs utbildningar inom gruvrelaterade
områden. Vissa ges på Bergsskolan i Filipstad, där LTU sedan ungefär ett år
är huvudman.
En mineralstrategi ska väl belysa utmaningar och möjligheter. Vilka är
möjligheterna?
– Företag har en chans att exploatera och det finns möjligheter för lönsamt och
långsiktigt företagande. För nedläggningshotade samhällen handlar det om en
ny chans om vi sköter det rätt. Det kan skapa utveckling av samhällen med ny
befolkning.
Är långa handläggningstider en utmaning?
– Definitivt. Regeringen har redan gett pengar till mark- och miljödomstolen i
Umeå för att titta på detta och man har också gett ett uppdrag till länsstyrelsen
i Västerbotten. Långa handläggningstider är ett problem och vi måste hitta ett
system för att jobba snabbare men samtidigt ha kvar tryggheten för till exempel
markägare samt ren- och turistnäring. Miljöaspekter och motstående intressen
kommer alltid att finnas i branschen och vi ska försöka hitta vägar så att vi kan
möta den på ett vettigt sätt. Rättssäkerhet är en viktig del av vårt arbete och
det hanterar vi i mineralstrategin.
Ibland höjs kritiska röster mot att utländska företag kommer hit och tar upp
malmen. På vilket sätt påverkas detta samarbete av en mineralstrategi?
– Vi välkomnar utländska företag som vill etablera sig i Sverige, det ligger inom
ramen för en öppen ekonomisk situation. Det är viktigt att poängtera att alla
företag, svenska som utländska, jobbar mot samma villkor och krav. Våra lagar
och förordningar gäller för alla.
Bär strategin några nya forskningssatsningar inom gruv- och
mineralbranschen?
– Ja, den kommer att innehålla ett par konkreta saker. Regeringen har redan i
forskningsinnovationspropositionen från i höstas lyft fram ett gruv- och mineralprogram. Det finns på nordiskt nivå ett gemensamt gruvforskningsarbete och
vi har även forskningskopplingar till EU-nivå. Vill man få mer effekt av gruvsatsningarna och få större del av de utländska bolagens pengar att stanna i
Sverige så är forskning viktigt.
Finland har en ambitiös mineralstrategi. Hur mycket har ni sneglat på den?
– Vi har tittat på den finska och även andra EU-länders mineralstrategier för
att se hur de tänkt och vad som är viktigt. Men vi har i många delar kommit till
samma ståndpunkter som våra finska vänner. Det finns möjligheter för ett
gemensamt arktiskt samarbete inom gruv- och mineralbranschen och det
pratar vi redan med Finland om.
När har vi en färdig strategi?
– Planen är att den ska tas under första kvartalet 2013. Själva livslängden för en
mineralstrategi är lite osäker, men man kan kanske beräkna den till runt tio år.
Anders Boström
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
ANNONS
ANNONS
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
Gruv & Mineral i Norr 13
12 Gruv & Mineral i Norr
Snacka om rivstart i
gruvligt heta Norrbotten.
Nye landshövdingen Sven-Erik Österberg hinner knappt med att installera sig innan det är dags att åka till
Pajala och trycka på knappen för den första salvan i Kaunisvara.
Norrbottens nye landshövding Sven-Erik Österberg ser
gruvnäringen som en mycket viktig tillväxtfaktor.
Men är medveten om att nya gruvor lätt kan innebära
intressekonflikter. Hans råd är ”mörka inga problem
inför en tänkt gruvstart, alla kort på bordet.”
– Mycket häftigt. Hur många nya landshövdingar får vara med om sådant här.
Västmanlänningen Österberg kan inte nog
understryka gruvans betydelse för Pajala,
Norrbotten, ja hela Sverige.
– 2006 besökte jag Pajala som riksdagsledamot. Då var det domedagsstämning.
Nu pratar kommunledningen om att gruvan vänt hela mentaliteten i Pajala.
När vi sitter på residenset i Luleå och
samtalar får jag en bestämd känsla av att
Sven-Erik Österberg känner sig lättad över
att ha fått lämna det tuffa och utsatta riksdagsarbetet.
– Är du dessutom minister, som jag har
varit, så är du extra utsatt. Du är bevakad
hela tiden.
Den kanske tuffaste tiden var när socialdemokraterna skulle vaska fram en ny partiledare.
Österberg spelade en nyckelroll i den
processen.
– Lyckligtvis nådde vi till slut fram till en
bra lösning med Stefan Löfven som partiledare, summerar Österberg.
Fler gruvor
Nu väljer han att istället blicka framåt. Österberg är påtagligt stolt över att ha tagit
länsresidenset i besittning.
– Att vara landshövding i Norrbotten
har alltid varit något speciellt, inte minst i
dessa tider när Norrbotten går på högvarv
och uppvisar den bästa tillväxten i hela landet. En tillväxt som till stor del kan tillskrivas gruvboomen.
Inom de närmaste 5–10 åren kommer
ett flertal nya gruvor att öppnas i Norrbotten, spår Österberg.
Vilket mycket också talar för. LKAB är i
full färd med att öppna tre nya järnmalmsfyndigheter i och runt Svappavaara. 500
nya jobb beräknas det ge.
Dessutom tittar LKAB på den nedlagda Tuolluvaaragruvan, strax utanför Kiruna centrum.
Nyligen meddelade det utländska bolaget Talga Mining att man vill bryta grafit i
Masugnsbyn i Tornedalen.
Lägg till detta att de norrbottniska skogarna är invaderade av såväl svenska som
utländska prospekteringsbolag.
Dessutom pågår en lång rad av spännande forskningsprojekt vid Luleå tekniska
universitet.
Det kanske mest kittlande projektet är
försöken att ta fram brytningsmetoder en
bit ner på djupet.
– Hittills har vi bara krafsat på ytan, nu
ska vi utveckla metoder att hitta malmer
långt djupare än vi tidigare trott var möjligt, säger professor Pär Weihed.
Gruvkritik
Sven-Erik Österberg tror att det kan dyka
upp andra överraskningar än järnmalmsgruvor:
– De stora mängder sällsynta jordartsmetaller som finns i LKAB:s avfallshögar
kittlar onekligen.
Sedan Sven-Erik Österberg tog plats i
länsresidenset i Luleå den 1 oktober och
kunnat följa debatten i lokala medier har
han dock blivit varse om att gruvboomen i
Norrbotten inte är helt problemfri.
Samerna protesterar mot företaget
Iron Mines planer på en järnmalmsgruva i
Kallak väster om Jokkmokk.
Ett argument som lyfts fram i gruvkritiken är att det åter är dags för plundring av
norrbottniska råvaror och att det hela kan
vara över om 20 – 25 år.
Men det är en argumentation som Österberg bestämt vänder sig emot:
– För mig är det här en destruktiv diskussion. Vi måste i stället se gruvnäringen
som en tillväxtfaktor. Titta bara på vad LKAB
betytt för Kiruna och där har gruvan varit
igång i över 100 år.
– Och inte minst kan det här vara det
som får inlandskommunerna att överleva.
Norrbotten befinner sig i ett guldläge och
mitt råd till alla norrbottningar är att haka på.
Korten på bordet
Samtidigt är Sven-Erik Österberg fullt medveten om att planerna på nya gruvor kan
innebära intressekonflikter när det gäller
markanvändning och naturvärden. Han pekar på att det just därför kan bli motsättningar med bland annat ren- och turistnäringarna.
Det råd han vill ge till gruvbolagen och
övriga inblandade är mycket tydligt:
Mörka inga problem inför en tänkt gruvstart, alla kort på bordet.
Det bäddar för en dialog, som kan leda
fram till en vettig lösning.
Alla inblandade måste behandlas med
respekt.
Som ny landshövding i Norrbotten tar
Sven-Erik Österberg över stafettpinnen
som ordförande för Barents Euro-Arctic
Council.
Ett samarbete på regeringsnivå för att
på olika sätt stimulera tillväxt i det jättelika
område som Barents utgör. Österberg markerar mycket bestämt hur han tycker det
här arbetet ska bedrivas.
– Den stora utmaningen är att se vad
som kan levereras. Det får inte bara bli
möten och kaffedrickande. Inte minst har
svenska företag en utmaning att sälja kunskap och skapa affärskontakter.
Regeringskontakter
En annan utmaning som väntar Norrbottens nye landshövding är som en av huvudtalarna på seminariet för Framtidens
gruv- och mineralindustri som arrangeras i
Stockholm i januari. Det huvudbudskap som
kommer att levereras är redan bestämt:
– Att bejaka gruvnäringen som en viktig
tillväxtfaktor.
När intervjun närmar sig sitt slut väljer
Sven-Erik Österberg att lyfta en fråga han
kommer att driva med full kraft.
– Nu måste byggandet av Norrbotniabanan bli av i sin fulla längd. Norrbottningarna är inte på något sätt betjänta av att
det tar stopp i Umeå.
Sven-Erik Österberg gör ingen hemlighet av att han kommer att använda sina
kontakter i regeringskansli och departement för att trycka på.
– Självklart är det på det sättet.
Sandor Berglund
Fakta!
Sven-Erik Österberg är 57 år och född i
Västmanland. Via lantarbete och skogsarbete valde han att år 1984 satsa på politik i
hemkommunen Skinnskatteberg. Sedan har
tunga uppdrag avlöst varandra.
• Kommunalråd 1991.
• Riksdagsledamot 1994.
• Biträdande finansminister 2004-2006.
• Socialdemokraternas gruppledare i
riksdagen 2008 – 2011.
• Ny landshövding i Norrbotten 2012.
Sven-Erik Österberg är gift och har 3 barn.
ANNONS
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
ANNONS
Att bryta
malm och
könsmönster
Gruvruschen och det skriande behovet av arbetskraft har lett till ett ökat fokus på hur både tjejer och killar ska
kunna trivas i gruvan. Vilket i sin tur har skapat ett sällan skådat sug kring arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor.
Fråga bara Eira Andersson, genusforskare och biträdande lektor vid Luleå tekniska universitet, där man just nu är
mitt uppe i projektet ”Att bryta malm och könsmönster”.
Mer mansfokus
Enligt Eira Andersson, som i grunden har
en ingenjörsexamen, handlar detta inte på
långa vägar bara om att hitta tekniklösningar för både män och kvinnor. Utan i högsta
grad också om att lyfta fram bromsande,
könsbundna arbetskulturer och arbetssätt:
– Ett exempel är förebyggande arbetsmiljöarbete och beteende kring säkerhetsrisker. Här säger man ofta att män är mer
riskbenägna. Men jag tror snarare att det
kan röra sig om förväntningar och grupptryck. En slags machoidentitet som går ut
på att ”du är ingen kärring om du om du har
ANNONS
Gruv & Mineral i Norr 15
14 Gruv & Mineral i Norr
Termometern visar på några grader minus, och på marken framför Luleå tekniska universitet ligger ett tunt lager snö.
Isen och frosten ger en känsla av att allt
frusit fast och står stilla. Men skenet bedrar.
På avdelningen för arbetsvetenskap är det
tvärtom mer fart än någonsin.
– Våra frågor har nog aldrig varit så populära som nu. Det känns förstås lite ovant.
Men mest är det ändå jättekul när det händer saker, säger genusforskaren Eira Andersson inifrån sitt kontor.
Orsaken till allt ståhej hänger till stor del
ihop med den senaste tidens hisnande utveckling inom gruvnäringen i norr.
– Den påminner om en nysvensk guldrush. Mycket pengar är i rullning, samtidigt
som kompetensförsörjningen måste gå i
lås. Då blir en knäckfråga att titta på hur
även kvinnor ska kunna attraheras och behållas av gruvindustrin, säger Eira Andersson.
Som ett led i detta arbetar hon och hennes forskarkollegor sedan i höstas med det
Innovastödda projektet ”Att bryta malm
och könsmönster – en genusmedveten och
hållbar strategisk forsknings- och innovationsagenda för den svenska gruvsektorn:
– Tanken är att lista olika forsknings- och
innovationsprojekt som kan leda till mer
jämställda innovationssystem i gruvorna –
och därmed också en socialt hållbar och internationellt konkurrenskraftig utveckling
för den svenska gruvindustrin.
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
ett tungt, farligt och skitigt jobb”.
Nytt i jämställdhetsarbetet är just att
man tittar mer utifrån mansroller och maskulinitet, i stället för att som tidigare sätta
kvinnorna i fokus. Något som Eira Andersson definitivt tror har en poäng:
– Att analysera maskuliniteten är inte
bara viktigt för att hitta de normativa
mönster som råder i en könsegregerad organisation. Utan också för att hitta orsaker
till svårigheter med att rekrytera kvinnor.
Workshopar och intervjuer
Å andra sidan sticker hon inte under stolen
med att det även förekommer könsbundna
föreställningar om tjejer som tål att granskas. Inte minst ur ett produktionsperspektiv:
– Det pratas exempelvis om att kvinnor
är mer försiktiga med maskinerna, och att
det ger mindre slitage och bättre ekonomi.
Men är det så? Här finns egentligen ingen
forskning. Så det är kanske något som vi
skulle behöva titta närmare på, även om vi
så klart inte ska förstärka könsskillnaderna.
Det nuvarande agendaarbetet sker i ett
nära samarbete med både gruvföretag,
landsting, länsstyrelse och kommuner. För
att hitta gemensamma visioner, utvecklings- och forskningsbehov genomförs
workshopar, samtal och intervjuer.
– Helhetsgreppet är oerhört viktigt. Ska
tjejer söka sig till gruvjobben gäller det att
både ersätta den gamla gruvmachokulturen med något nytt och att bygga upp attraktiva gruvsamhällen, utan den maskulina
bruksmentalitet som faktiskt har bidragit
till att kvinnor har flyttat ut från de här orterna, säger Eira Andersson engagerat.
Samma sak med bemannings- och samarbetsföretag som lejs in av gruvbolagen:
– De måste förstås också ha en genusmedvetenhet för att attrahera.
Nyfikenhet
Inom organisationerna tycker hon att extra
uppmärksamhet bör riktas mot ”mellancheferna”:
– Vilken retorik har de? Vilka budskap
sänder de ut? Deras roll för jämställdhet,
säkerhet och produktivitet är faktiskt ganska outforskad än så länge…
Finns det då något intresse för genusoch jämställdhetsfrågor bland gruvarbetarna själva? Enligt Eira Andersson, som
så sent som i våras blev klar med avhandlingen ”Malmens manliga mysterium” och
under arbetet höll i forskarcirklar för ett 20tal manliga gruvarbetare, är svaret tveklöst ja:
– En grupp av män är väldigt nyfikna och
vill gärna att deras arbetsplats ska anpassas och moderniseras. Samtidigt finns det
en viss rädsla för att yrket ska tappa i status
eller att lönerna ska sjunka i och med att
kvinnor – som ofta har lägre lön – kommer in.
På andra håll märks paradoxalt nog en
oro för att vård och omsorg ska dräneras
på arbetskraft om kvinnorna lockas till mer
välbetalda gruvjobb:
– Men där handlar mycket om organisation och samhälle, säger Eira Andersson.
invånare också föra in nya tankar i samhället, menar Eira Andersson.
Hon tillägger att det även finns en politisk vilja att agera, eftersom gruvorna spelar så stora roller för samhällena.
Finns det ingen risk att utvecklingen går
åt ”fel” håll just för att gruvföretagen har
en sådan betydelse?
– Attityderna och kulturerna bakom
könsmönstren är väldigt sega och starka.
Så de här frågorna kommer aldrig att bara
kunna lämnas. Samtidigt har det hänt så
mycket att det knappast finns ett gruvbolag utan genusfrågor på agendan idag. Den
utvecklingen tror jag kommer att fortsätta.
Nya individer – nya tankesätt
Själv är hon övertygad om att såväl gruvföretagen som hela samhället och den enskilda individen har massor att vinna på att
fler kvinnor kommer in i gruvnäringen.
– Gamla manliga strukturer har ofta en
seghet. Med högre flexibilitet minskar sårbarheten för förändringar samtidigt som
konkurrenskraften och möjligheten till nya
innovationer ökar.
Största vinnarna tror Eira Andersson är
männen:
– Uppluckrade könsstrukturer leder till
bredare livsval – även på det privata planet,
och män styrs av betydligt tydligare könsmönster än kvinnor idag.
En hel del som utmanar de traditionella
idealen är redan på gång. Däribland den
teknologiska utvecklingen. Den har lett till
att en stor del av arbetet i gruvan numera
sköts via datorer i kontrollrum.
– I Norrbotten har man chansen att bygga upp en helt ny gruva utan gamla gruvmachoföreställningar i Pajala, och helt nya
städer i Kiruna och Gällivare. Där kan nya
Fakta!
Maria Engström-Andersson
Projektet Att bryta malm och könsmönster
– en genusmedveten och hållbar strategisk
F&I-agenda för den svenska gruvsektorn
startades i augusti 2012 och pågår till mars
2013.
Målet är att ta fram en genusmedveten
forsknings- och innovationsagenda för
gruvnäringen.
Arbetet sker i samarbete med gruvföretag,
länsstyrelse, landsting och kommuner, med
stöd av Innova.
Projektet är integrerat i det övergripande
projektet ”Strategisk agenda för gruvindustrin” och bedrivs av Luleå tekniska universitet och Nordic Rock Tech Center AB.
Projektgruppen består av Ylva Fältholm,
Lena Abrahamsson, Malin Lindberg och Eira
Andersson, avdelningen för Arbetsvetenskap, LTU
Eira Andersson är genusforskare
och biträdande lektor vid
Luleå tekniska universitet.
ANNONS
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Georange
ANNONS
16 Gruv & Mineral i Norr
Gruv & Mineral i Norr 17
Mats Pettersson
HR Director, Boliden Mines
Här finns jobben!
1
Boliden har ett stort behov av att rekrytera
medarbetare till våra verksamheter framöver. Kompetenta och engagerade medarbetare är en förutsättning för vår förmåga att
driva och utveckla vår verksamhet. Inom de
närmaste fem åren kommer många intressanta arbeten att finnas tillgängliga inom
många av våra ca 200 yrkeskategorier. Vi
har ett bedömt rekryteringsbehov på över
100 personer under 2013.
2
Det är idag brist på personer med kompetens inom bergmekanik, geologi, geofysik
och kemi men också erfarna bergarbetare,
mekaniker och elektriker.
Vi behöver människor med drivkraft, kreativt tänkande och spetskompetens inom
olika områden. Vi behöver en balans av erfarna och nya medarbetare.
3
När det gäller befattningar med krav på
akademisk bakgrund behöver vi främst
högskoleingenjörer och civilingenjörer med
inriktning mot geologi, geofysik, väg- och
vatten, kvalitet, kemi och teknisk fysik. För
våra många yrkesarbeten är det personer
med utbildningar med teknisk inriktning
såsom el, bygg, fordon, industri och teknik
vi främst behöver.
4
Att arbeta inom Boliden innebär att man
ingår i en koncern med starkt decentraliserad verksamhet i många länder. Verk-
6 Frågor till personalchef
er
vid ledande företag inom
Gruv- och Mineralindustrin
.
1 Hur ser ert rekryterin
gsbehov ser ut på kort
och på lång sikt?
2 Vilken typ av kompete
nser söker ni?
3 Vilken utbildningsbak
grund är önskvärd?
4 Hur profilerar ni ert fö
retag som attraktivt fö
retag?
5 Tar ni emot examensjo
bbare och i vilken omfa
ttning?
6 Vad kan ni i så fall erbj
uda?
Mikael Pudas
Personal chef/HR Manager, LKAB
1
Kort sikt ca 150 per år (2012-2015). Lång sikt
ca 120 per år (2015-2020).
2
Av LKAB:s ca 180 yrken så behövs det inom
alla, specialister såsom Mettalurger, geologer, ingenjörer av alla kategorier är svårast
att rekrytera, i övrigt vad gäller produktion
och underhållspersonal så har LKAB med
sin attraktivitet relativt lätt att rekrytera.
3
Slutbetyg/examen på den utbildning som
tjänsten kräver.
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Georange
Magnus Broman
HR Developer, Bergteamet AB
4
Vi profilerar vårat företag som ett attraktivt
företag, vi visar vilka fördelar en anställning
i LKAB för med sig.
1
På Kort sikt söker vi en eventuellt två nya
medarbetare. På lång sikt har vi jättesvårt
att gissa för tillfället.
5
Ja, vi tar emot examensjobbare, närmare
40 st per år.
2
En däckansvarig till vår fordonsverkstad och
ev en borrare.
6
Exempelvis, Utredningsuppdrag inom alla
våra enheter, allt från FoU till HR frågor.
3
I de vi söker: Erfarenhet att arbeta med
entreprenaddäck. Erfaren borrare med utlandserfarenheter.
Allmänt: Bergarbetarutbildning/erfarenhet
till vår underjordsverksamhet, eller EL-utbildning till vår elavdelning.
4
Skolbesök, praktikanordnare, annons, mouth
to mouth.
5
Inte för tillfället, men tanken är att vi ska
göra det i framtiden.
samhetens bredd skapar en stor variation
av befattningar inom en mängd yrkesområden och vi erbjuder omväxlande, utmanande och spännande arbetsuppgifter för
våra medarbetare.
Hos oss är arbetsrotation inte bara en möjlighet - det är en central del av vårt kontinuerliga arbete med att utveckla våra medarbetares kompetens och yrkeskunnande!
Inom Boliden finns möjlighet till såväl expert- och chefskarriär. Inom många utvecklingsområden bedrivs arbetet i projektform
eller i mindre arbetsgrupper varför vi ger
möjlighet till spännande utmaningar för
såväl specialister som ledare.
5
Examensarbeten är viktiga för oss och vår
strävan är att genomföra så många examensarbeten som möjligt varje år med bra
handledning och support till de studenter
som genomför dem.
6
I januari varje år publiceras på Bolidens
hemsida en uppdaterad katalog med aktuella ämnesförslag för examensarbeten,
jämte kontaktuppgifter för mer information. Katalogen innehåller intressanta uppslag inom ett stort antal områden. Katalogen uppdateras sedan regelbundet under
året i takt med att ämnesförslagen omvandlas till examensarbeten.
Olika villkor för ersättning tillämpas beroende på omfattning på arbetet samt var
examensarbetet sker.
Anna Broberg
Arbetsförmedlingen Kiruna
1
På kort sikt finns en viss försiktighet men
optimismen ökar på lång sikt.
2
Ingenjörer med berg- och gruvinriktning:
Maskin/teknik, underhåll, bergteknik, väg
och vatten.
• Elektriker med erfarenhet
• Geologer (malmgeologer)
• Personer med ledarerfarenhet
• Processarbetare
• Fordonsmekaniker tunga fordon
• Servicetekniker
3
Gärna tekniskt kunnande minst på gymnasienivå och minst B-körkort-
Anna Waara Kalla, LTH Traktor AB
1
Vårt kommande rekryteringsbehov under
2013 på kort sikt är ca 50 - 60 personer som
ska täcka semesterperioderna.
På längre sikt kan vårt rekryteringsbehov
öka med ca 20 personer per år beroende på
positiva anbudsförfaranden.
2
Eftersom vi arbetar tillsammans med kunder och kolleger ser vi gärna att de som söker till oss har :
social kompetens, att fungera i grupper,
ta egna initiativ och bemötande är viktiga
egenskaper. Förutom det ser vi gärna att
de som söker har formell kompetens, yrkesförarbevis/utbildningsbok för hjullastare, grävmaskin, väghyvel och höglyftare,
körkortsbehörighet C/CE tillsammans med
yrkeskompetensbevis (YKB) som idag är ett
EU-krav.
3
Grundskole- och gymnasieutbildning, fordonsteknisk/mekaniker/svets-utbildning för
tunga och lätta fordon är aktuellt. Arbetsledar-/ledarskapsutbildning inom gruvindustri- och anläggning är också önskvärt.
4
En företagsbroschyr har tagits fram som
vänder sig till kunder men också till personer som vill jobba hos oss. Vi har också
deltagit i Kirunafestivalen där vi visat upp
företaget.
Vi har egna utbildare i företaget för att
kunna möta framtidens utbildningskrav
med ykeskompetensbevis (YKB) men också
för att kompetensutveckla våra förare med
körkortsbehörighet C/CE samt yrkesförarbevis för hjullastare och grävmaskin. Sedan
har vi en hemsida (www.lthtraktor.se) som
har många besökare. Många tidningar och
tidskriter har gjort intervjuer med oss och
bidragit till att vårt företag har exponerats
bland tusentals läsare.
Cecilia Sundell
Human Capital Manager, Outotec
1
Vi ser ett ökat behov av personal, framförallt för service till våra kunder på vår Skandinaviska marknad, men även globalt. Vi
har också en del pensionsavgångar under
kommande år som gör att vi behöver fylla
på med nya kompetenser. Det gäller både
dem som är nyexaminerade från högskolor
och universitet men framförallt de som har
arbetslivserfarenhet på 4-5 år och uppåt.
är gymnasiutbildning ett krav i övrigt så är
det mer erfarenhet som är av betydelse.
2
Framförallt personer med ingenjörskompetens inom bygg/väg/vatten samt automation och instrumentering gärna med erfarenhet från processindustrin när det gäller våra
kontor i Skellefteå och Kil. För våra kontor i
Kiruna och Smedjebacken så är det framförallt mekaniker/reparatörer med erfarenhet
från gruvindustrin vi söker.
5
Ja, vi tar emot examensjobbare och då framförallt i Skellefteå. Vi har en katalog med de
examensarbeten vi erbjuder som vi publicerar på universitetens hemsidor eller skickar
till de som är intresserade. Vi brukar ta in 3-4
exjobbare per år.
3
När det gäller ingenjörer är det både högskole och civilingenjörer inom bygg/väg/
vatten, el & automation samt maskinkonstruktion. För våra mekaniker/reparatörer
4
Gillar man att jobba med människor och
teknik så ska man jobba på Outotec! Vår
värdegrund är hållbarhet i allt vi gör, vare
sig det gäller våra tekniska lösningar, våra
kundrelationer, våra leverantörer, eller våra
anställda runt om i världen.
6
Det är allt från examensjobb inom maskin,
bygg och kemi. Kontakta oss gärna för mer
info.
Eva Johansson
Personalchef, Northland Resources AB
1
Vi kommer att gå ut med annonser innan
jul för produktionen och kommer också gå
ut att söka vikarier för sommaren 2013.
2
Det är i huvudsak till produktionen. Vi söker
bla kompetenser såsom truckförare, borrare,
grävmaskinister, förrådsarbetare, servicearbetare.
3
B-körkort samt att man bör ha gymnasial
utbildning. Sedan är det olika för olika befattningar. Men detta är grundkravet.
4
Vi har en helt ny verksamhet där vi bygger
upp allt från början. Här finns en nybyggaranda som är unik och möjlighet att få sätta
sin ”egen” prägel.
5
De är mycket välkomna till oss. Dock är det
viktigt för oss att vi kan ta hand om personen
på ett bra sätt bla genom en handledare. I
dagsläget är vårat mål att gå i produktion och
alla våra krafter riktar sig på det.
6
Vi erbjuder dig att vara med på resan att
bygga upp en hel ny verksamhet. Att sätta
din prägel. ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
ANNONS
18 Gruv & Mineral i Norr
Hallå
där...
Jan Ots vd Nordic Publishing som tillsammans med Georange för
tredje året i följd arrangerar seminariet “ Framtidens Gruv- och Mineralindustri” på Grand Hotel i Stockholm den 28-29 januari 2013.
Vilka fokusfrågor vill ni lyfta fram?
Seminariet är ju ett forum för aktuella frågor men jag vill särskilt lyfta fram Barentsregionens
ökade betydelse i den europeiska råvaruförsörjningen, samhällsbyggnad och regional utveckling,
CSR in Mining och naturligtvis kommer den svenska mineralstrategin att genomlysas. Den är
särskilt aktuell då den planseras att presenteras vid årsskiftet så den kommer självklart att
på olika sätt prägla dagarna.
Vilka är årets nyheter?
Vi skapar ett forum för tvådagars nätverkande. På måndagen erbjuder vi möjlighet att besöka
Altas Copcos anrika testgruva i Sickla vilket för övrigt är Stockholm enda gruva.
Seminariet inleds formellt på eftermiddagen med Annie Lööf, näringsminister som invigningstalare. Därefter följer ett rundabordssamtal med bland annat Lars-Eric Aaro, vd LKAB, Karl-Axel
Waplan, vd Northland Resources, Lennart Evrell vd Boliden och Bengt Sundelin vd Zinkgruvan
Mining medverkar.
Under tisdagen medverkar förutom statssekreterare Håkan Ekengren, näringsdepartementet,
från Norge statssekreterare Jeanette Irene Moen, och från Finland Tom Niemi, ordförande i GTK,
Geological Survey of Finland. Dessutom innehåller programmet en rad intressanta föreläsare
som i vanliga fall kanske inte återfinns i dessa sammanhang t.ex. Peter Hedström, vd vid
Institutet för framtidsstudier. Och självklart ledande personer från gruv- och mineralindustrin.
Är programmet klart?
Det slutgiltliga programmet fastställs i dagarna. Vill man vara uppdaterad så gör man det bäst
genom att gå in poå seminariets hemsida www.framtidensgruvochmineral.se
Vi väntar även många representanter från våra nordiska grannländer och
har också förhoppningar om att vi ska få ryska deltagare. Mattia Pellegrini chef för råvaruenheten
vid EU-kommissionen bekräftade nyligen sin medverkan.
Hur är intresset för seminariet?
Jag tycker att intresset är stort. Det beror naturligtvis dels på att branschen är “het” men också
att vi kan presentera ett brett seminarium som attraherar nya aktörer. Det finns plats för 400
besökare och det finns fortfarande platser kvar. Sponsorplatserna blev tidigt slutsålda.
g
N
i
l
k
c
e
V
t
u
r
e
lba
r
l
a
å
t
h
e
V
N
r
e
u
l
t
l
i
a
t
N
a
h
r
c
d
i
o
b
e
l
r
Vi Vil rgarbeta
för be
ur
p e l på h
m
e
x
e
e
d
o ch
. Alla är
petens
ne m o r a
m
n
o
a
k
D
a
i
ik
n
n
a
t t ad
ra vår u
av gruv
up p s k a
ombine
n
terstar t
k
e
t
Å
t
a
a
t.
r
e
a
m
g
v
r
o
i
tri. Gen
Malmbe
op pa s v
na o c h
uvindus
retag, h
r
u
g
ir
fö
t
s
K
r
i
e
e
to
n
ig
r
s
.s
r gruva
för Sve
a r a et t
.sweco
e d at t v
udnivå fö bara lösningar
på w w w
m
v
r
u
a
te
h
n
s
r
y
n
la
N
ä
ll
e
.
tj
å
ed förd
konsult
i Kiruna
k a p at h
etsverk
e r ha r s
t t o s s, m
om våra
ll
e
d
r
e
g
n
e
p
r
u
t
m
k
a
t
h
s
y
d
n
Ett n
dig? Lä
a ns me
r a n s c he
göra för
tillsamm
i
m g r uvb
v
o
n
in
a
k
r
å
Sweco
50
r till. Vad
et s om
inst 50 å
m
er farenh
i
r
e
etspar tn
s a ma r b
Jan Ots, vd och Susanne Fuglsang, projektledare på Nordic Publishing.
Nordkalk är ett ansvarsfullt
företag såväl miljömässigt,
ekonomiskt som socialt. Vi är
kvalitets- och miljöcertifierade.
Kalkbrytning och naturskydd
kan leva sida vid sida.
M
Gruvindustrin satsar i attraktiva
edan lågkonjunkturen skördar
nya offer i alla branscher runt
om i Sverige befinner sig Gällivare i
en unik situation. Tillsammans med
vårt näringsliv bygger vi upp ett samhälle för att förverkliga drömmen
om en arktisk småstad i världsklass.
Varje år utser Dagens Industri 100
karriärföretag som erbjuder unika
utmaningar, sticker ut från mängden
och har extra spännande karriärmöjligheter. LKAB är för andra året i
rad med på listan och visar att deras
satsningar på nya gruvor skapar
både jobbmöjligheter och en unik
arbetsplats. Boliden banar också väg
för en stark marknad och har byggt
en ny anläggning i koppargruvan i
Aitik som ska producera 36 miljoner
ton malm årligen. Båda företagen
planerar för fortsatta satsningar.
I över 100 år har gruvan varit en viktig del av Gällivares
utveckling. Flera generationer har arbetat med att leverera
järnmalm över hela världen. Nu byggs ett nytt samhälle upp
för att kunna bevara traditionen och fortsätta den positiva
utvecklingen.
FAVÖR I Foto: Daniel Olausson och Vemod
Kalk är en miljöprodukt som gör
nytta inom en mängd områden.
Den renar vårt dricksvatten,
neutraliserar försurade
sjöar och vattendrag, förbättrar lantbrukets skördar
och ger oss starka, friska djur.
Inom industrin har kalken en
miljöförbättrande funktion där
den bl a renar rökgaser, avlägsnar svavel och andra skadliga
komponenter. Kalk är en viktig
beståndsdel i många produkter
vi ser som nödvändiga i ett modernt samhälle.
Nordkalk tar
ansvar för miljön
Gällivare är ett viktigt centrum i
ett gruvkluster med Kiruna, Pajala
och snart Jokkmokk. Vi blev årets
företagarkommun 2011 och näringslivet fortsätter att växa sig allt
starkare. Svensk Handel visar på att
sällanköpshandeln har ökat med 29
miljoner. Allt fler företag blickar ut
över världen, knyter kontakter och
skapar affärer över gränserna.
För att hjälpa företagare att förverkliga sina drömmar driver vi
kommunens nyföretagar- och
entreprenörsprogram. Vi har ett
nära och förtroendefullt samarbete
med näringslivet och deras organisationer vilket är grunden för fortsatta framgångar. Den gynnsamma
tillväxten har öppnat upp för en helt
ny marknad, både inom handel och
export. Gällivares företagare syns ute
i Sverige och i november vann Bageri
Baktanke Mack-SM med sitt mästerverk ”Ren Dröm”.
Arbetet med att bygga upp ett nytt
samhälle är ett långsiktigt projekt
och vi för en regelbunden dialog
med invånarna för att alla ska bli
delaktiga i att skapa det attraktiva
Gällivare. För att göra det lättare
att hitta information om kommunen
har en ny webbsida byggts upp.
Gellivare.se var även nominerad till
Svenska Publishing-Priset och är en
av Sveriges fem bästa kommunwebbar.
Gällivare har en av Norrbottens högsta medelinkomster och tillsammans
med gruvindustrin arbetar vi för att
skapa en hållbar framtid.
www.gellivare.se
A N N O N S
A N N O N S
WSP och GENIVAR en stark partner för gruvindustrin
Gruvboomen har nått Boden
ningen, menar Anders Wikström, regionchef
vid WSP.
Han konstaterar vidare att det verkar finnas
en gemensam entreprenörsanda med tydligt
kundfokus i båda företagen.
Anders Enquist ochAnders Wikström på WSP.
I augusti slogs koncernerna WSP och GENIVAR samman.
Tillsammans bildar de ett av världens ledande analys- och
teknikkonsultföretag. En av GENIVAR´s starkaste sidor är
kompetensen när det gäller gruvindustrins olika processer.
WSP är sedan länge väl representerade i norra
Sverige. I Norr- och Västerbotten har de cirka
300 medarbetare som finns stationerade på
sex kontor.
– Nu när gruvindustrin är inne i en stark
expansionsfas har vi fullt upp. Vi samarbetar
på ett bra sätt mellan kontoren för att få en
jämn beläggning, berättar Anders Enquist, avdelningschef vid WSP.
Kombinationen av WSPs internationella
spridning och GENIVARs verksamhet i Kanada
och Sydamerika lägger grunden för en stark
global närvaro.
– Med GENIVARs processkompetens inom
gruvnäringen förstärker vi vår produktportfölj. Dessutom kan vi börja exportera vår egen
specialistkompetens till Kanada, säger Anders
Enquist.
De två företagen har visat sig vara mycket
kompatibla både vad gäller kultur och strategiska mål.
– Vilket avsevärt underlättar sammanslag-
Deltog i återvinningsprojektet
WSP har länge haft bråda dagar på gruvsidan.
Ett av deras senaste stora projekt var Bolidens
nya anläggning för återvinning av elektronikskrot. Denna investering på 1,3 miljarder kronor
gjorde det möjligt för Boliden att ta hand om
nästan tre gånger så mycket elektronikskrot
än vad man tidigare gjort. Investeringen består
av en kaldougn med ångpanna och gasrening
samt en anläggning för materialhantering
och provtagning.
– Vi deltog i återvinningsprojektet vid
Rönnskärsverken med projektörer från många
olika teknikområden, berättar Anders Enquist.
Projekteringen utfördes fullt ut i 3D i projektet, som bland annat innefattade konstruktion, el, geoteknik, byggledning och kontroll.
Modellsamordningen sköttes av Outotec som
är en viktig partner till WSP i många gruvprojekt.
Projekterar Tellurverk
WSP projekterar nu ett nytt gruvspel i Bolidens
gruva i Renström. Installationen av detta kommer att starta under våren 2013.
– Dessutom har vi under året arbetat med
Bolidens nya Tellurverk. Här ska man varje
år utvinna 41 ton Tellur från malmen i Kankbergsgruvan, säger Anders Enquist.
Men kanske mest intressant är uppdrag för de
nya gruvor som provbryts i området.
Även i Northlands nya järnmalmsgruva i
Kaunis-vaara utanför Pajala har WSP en viktig
roll.
– Vi har arbetat med i stort sett alla delar i
anläggningen och har där haft bra resursstöd
från WSP i England och USA.
Just nu arbetar vi åt Metso med den andra
kvarnlinjen där, avslutar Anders Wikström.
Jeanette Nilsson, näringslivschef i Boden.
FAKTA
WSP och GENIVAR erbjuder tjänster
för hållbar samhällsutveckling inom
områdena Hus & Industri, Transport &
Infrastruktur och Miljö & Energi.
Tillsammans har WSP och GENIVAR
14 500 medarbetare på över 300 kontor
i 35 länder. I Sverige har man omkring
2400 medarbetare.
WSP Sverige är en del av WSP och
GENIVAR. Deras verksamhet bedrivs inom
affärsområdena Analys & Strategi, Brand
& Risk, Byggprojektering, Environmental,
International, Management, Process,
Samhällsbyggnad och Systems.
WSP Sverige AB
Arenavägen 7
121 88 Stockholm-Globen
Tfn 08-688 6000
E-post info@wspgroup.se
Flertal gruvprojekt i Norrbotten
WSP har också ett flertal pågående projekt för
LKAB i Malmfälten.
Både för den nya huvudnivån i Kiruna och
diverse utbyggnadsprojekt i Malmberget.
Det är inte bara i gruvorterna som gruvrushen märks av. För knappt
ett år sedan beslöt gruvmaskinsleverantören Pon Mining att bygga
en 100 miljoners-anläggning för renovering av gruvmaskiner i Boden.
Och nu fortsätter staden att ladda…
Ett minst sagt strategiskt läge mellan Skellefteåfältet och malmfälten med bara några
timmars resväg till gruvan i Pajala. Bra kommunikationer med flyg och tåg. En mekanikerutbildning på orten. God energiförsörjning
med högspänningsledningen runt knuten.
Närhet till en större stad, men med det mindre
samhällets alla fördelar. Och, dessutom:
tillgång till industrimark nära stadskärnan.
Det var knappast någon tillfällighet att Pon
Mining bestämde sig för att förlägga sin nya
satsning, en så kallad CRC-anläggning – Component Rebuild Center, för renovering av komponenter till Caterpillar-maskiner inom gruvindustrin, till just Boden.
– Men eftersom vi visste att de valde melYOURS.SE FOTO:
20
21
lan ställen i hela Europa kändes det så klart
lite extra häftigt när vi fick veta att de valt oss,
säger Bodens näringslivschef Jeanette Nilsson
– som också kan kosta på sig att vara nöjd.
Först i Europa
Investeringen på totalt 80-100 miljoner kronor beräknas nämligen i en första fas skapa
omkring 20 nya arbetstillfällen. Och när produktionen är i full gång: ett 60-tal jobb. Men
det slutar inte heller där:
– Pon Mining har uttryckt att de gärna vill
jobba med lokala företag, och det märks redan
bland företagarna i Boden, berättar Jeanette
Nilsson.
2013 ska den nya anläggningen stå färdig
nära Boden Arena där företaget har investerat i 40 000 kvadratmeter mark. Här ska
sedan komponenterna till alla lastmaskiner
och truckar från Bolidens Aitikgruva i Gällivare, järnmalmsgruvan i norska Kirkenes och
Northland Resources gruvprojekt i Kaunisvaara servas efter ett schema – innan de går sönder. En inriktning som Boden-anläggningen
blir först med i Europa.
Maskin- och modemässa
– Dessutom får företaget möjlighet att snabbt
möta upp andra behov som kan uppkomma i
samband med de stora gruvprojekt som planeras i Sverige och norden, säger Jeanette Nilsson.
Redan nu har etableringen väckt ett jätteintresse – även internationellt. Vilket i sin
tur har fött tanken på en maskinmässa mrd
namnet Load up North. Den kommer att gå av
stapeln den 27-29 september.
– Området har till och med fått utökas för
att utställningsplatserna har tagit slut, berät-
tar Jeanette Nilsson. Målet är dock bredd. Jeanette Nilsson ler:
– I alla kommuner där det händer saker
behövs balans mellan olika näringsgrenar. Så i
mars arrangerar vi en näringslivsdag om mode.
FAKTA
Boden kommun
Cirka 28 000 personer bor på en yta
av cirka 4500 km i en dynamisk del av
Norrbotten. Traditionellt har näringslivet
byggt på den offentliga sektorn, men
på senare år har tjänstesektorn vuxit
starkt, liksom besöks- och turistnäringen.
Små företag med tillväxtambitioner
dominerar. Förutom bra utbildningsmöjligheter kan kommunen erbjuda ett
rikt föreningsliv, gott om fritidsaktiviteter
och närhet till naturen.
Bodens kommun
961 86 Boden
Tel: 0921-62 000
Fax: 0921- 140 72
www.boden.se
Med fokus på tillgänglighet och utbyten i mineralprocessen
Outotec (Sweden) AB växer så att det knakar i takt med den snabba
tillväxten inom den svenska gruvindustrin. Deras viktigaste
uppgift är se till så att gruvbolagen har en så hög tillgänglighet,
stor automatiseringsgrad och så höga utbyten att de är konkurrenskraftiga på den globala marknaden.
Under de senaste åren har Outotec utvecklat
ett helt nytt servicekoncept för den utrustning som levererats till gruvor och smältverk.
I Sverige har de sedan tidigare servicekontor i
Skellefteå, Kiruna och Smedjebacken.
– Nu etablerar vi även ett servicekontor i
Gällivare för att ännu bättre kunna serva den
omfattande gruvverksamhet som Boliden och
LKAB bedriver i Aitik och i Malmberget, berättar Ulf Avander, servicechef för Outotec i Skandinavien.
Outotec söker nu med ljus och lykta efter
konstruktörer och ingenjörer till det nya Gällivarekontoret.
– Till 2014 räknar vi med att ha elva anställda
i Gällivare.
Gruvlig kompetens
Ulf Avander konstaterar att det inte finns
många produktleverantörer av utrustning i
norra Europa som har en lika gedigen gruvoch smältverkskompetens både vad gäller
”Hands on” och engineering som medarbetarna hos Outotec Sweden besitter.
– Det har bland annat medfört att vi fått
utföra en hel del serviceuppdrag på kvarnar i
Finland och i Ryssland, som egentligen ligger
utanför vårt ansvarsområde.
Han har även ”hyrt ut” en grupp på sex
man som sätter upp Outotecs kvarnar runt
om i världen.
FAKTA
Outotec
•Outotec är världsledande inom
teknologi för produktion av mineraler och metaller.
•Företaget har cirka 4 500 anställda över hela världen.
•Outotec erbjuder nytillverkning av anläggningar såväl som expansion, service och optimering av befintliga anläggningar.
•Kunderna består av allt från världs omspännande mineral- och metall företag till lokala entreprenörer.
•Företaget är etablerat i 25 länder och säljer utrustning och tjänster till
företag i 80 länder.
•2011 omsatte Outotec cirka 1 400
miljoner EUR.
•I Sverige finns Outotec Sweden AB
i Skellefteå, Kil, Kiruna, Göteborg,
Smedjebacken och under uppstart
i Gällivare.
– De är ute sex veckor i stöten på sådana uppdrag. För närvarande befinner sig delar av
gruppen i Ghana.
Flyttar gruvhissarna i Kiruna
Outotec har ett stort åtagande i samband
med att LKAB skapar en ny huvudnivå i Kirunavaaragruvan. Den nuvarande huvudnivån på
1045 meters djup ska nämligen flyttas ner till
1365 under markytan. Med den investeringen,
som är den i särklass största i LKAB:s historia,
säkras gruvbrytningen minst 20 år framåt.
– Vårt uppdrag handlar främst om att se till
så att gruvhissarna flyttas. Detta arbete kommer att pågå fram till 2017.
Ett annat kommande stort projekt, som
Ulf Avander ännu inte kan berätta något om,
handlar om att flytta två äldre gruvkvarnar
från en gruva till en annan.
Krävs automatisering
Mattias Lindh, som ansvarar för nyförsäljningen hos Outotec i Skandinavien konstaterar att
vad som idag prioriteras inom den svenska
gruvindustrin är att automatisera så mycket
som det bara går.
– Det gäller att i möjligaste mån få kontroll
och kunna snabbt och säkert styra alla processer med automation, säger han.
När det gäller produkter inom automatisering ligger Outotec i spets på marknaden.
Ulf Avander, sercicechef och Mattias Lindh,
ansvarig nyförsäljning.
– Idag har vi till och med en pulpröntgenutrustning som kan analysera så lätta material
som kisel.
Mattias Lindh lyfter fram LKAB som ett föredömligt exempel när det gäller automatisering.
– Utan en mycket hög automatiseringsgrad
i alla led hade det nog aldrig gått att få lönsamhet i deras djupa gruva i Kiruna, avslutar han.
Outotec (Sweden) AB
Gymnasievägen 14
Box 745
931 27 Skellefteå
0910-876 00
technology.skelleftea@outotec.com
services.sweden@outotec.com
www.outotec.com
www.contitech.se
ContiTech Conveyor Belt
Engineering – worldwide
Med den historiska första malmsalvan
Keep on running. High-end conveyor
belt technology from ContiTech keeps
conveyor belt systems running reliably
and economically, with respect for the
kunde vi ioktober påbörja brytningen i
Kaunisvaara. Nu fortsätter vi vår spännande
resa och behöver fler medarbetare som vill
bygga framtiden. Vi söker dig med personlig
environment. Above and below ground,
we offer a full range of equipment as well
drivkraft, nybyggaranda och vilja att påverka
utvecklingen i Tornedalen.
*
Northland är ett ungt bolag där du kan vara med och påverka
utvecklingen från start. Ett jämställt företag med plats för nya tankar.
GRUVINDUSTRI
as comprehensive service, from installation through to start-up. Worldwide.
Danial Khatibi Asfanjani
Anställd juli 2012
> Läs mer och ansök på northland.eu
★
ContiTech Scandinavia AB
SE -164 74 Kista
Phone +46 (0) 8 444 13 30
info@contitech.se
FRAMTIDSBYGGARE
Northland är en del av den fantastiska utveckling som sker inom råvaruproduktion i norra Sverige
och norra Finland. Vårt gruvprojekt i Kaunisvaara bygger på brytning av järnmalmsfyndigheter
i världsklass och användande av toppmodern teknik • WWW.NorThlaNd.eu
cbg-90x123mm-se.indd 1
27.11.12 11:43
det självklara valet för
geografisk information
Läs mer på www.metria.se
Tillsammans
är vi starka
Vår avdelning har idag kollektivavtal på 240 företag varav 91 st omfattas av gruvavtalet.
IF Metall Malmfälten har sedan 2006 ökat med över 1905 st från 5545 till 7450 medlemmar.
Vi som organisation arbetar för att våra medlemmar ska få en bättre och säkrare arbetsmiljö
samt förbättrade anställningsvillkor. Organiseringen av de anställda är en prioriterad fråga för
avdelningen. Vi är övertygade att om vi tillsammans driver våra frågor som en gemensam röst så
blir vi starkare.
Vi ser fram emot en spännande framtid med de investeringar och kommande gruvetableringarna
som sker i vår region. Till detta kommer det att behövas mycket fackligt fotarbete i vår strävan
att hela tiden få till bättre lösningar för våra medlemmar. Du är välkommen med i ”båten”.
IF Metall Malmfälten är den fackliga organisationen som
organiserar industri och gruvarbetare i Kiruna, Gällivare
och Pajala kommuner.
IF Metall Malmfälten, Björkplan 6G, 98142 Kiruna. Tel 0980-825 00. www.ifmetall.se/malmfalten
Vi kan CE-märkning
Vi är stolta över att fått förtroendet att CE-märka anläggningar
inom gruv-, papper-, stål- och rymdindustrin.
RÄTT
STÅLLÖSNINGAR
SKAPAR
ENERGIEFFEKTIVA
MASKINER
Höghållfast stål och slitstål som förlänger livslängden
på maskiner blir allt viktigare inom den tunga
maskinindustrin.
www.nordiceducation.se
Mining safely. Mining more.
Mining right.
Gruvbrytning är ett tufft jobb i en tuff miljö, för både personal och
maskiner. Tempot är högt och maskinerna måste producera dygnet
runt - utan avbrott. En förutsättning för detta är förstklassig service,
av kompetent och pålitlig personal. Därför väljer svenska gruvkunder Caterpillars maskiner och heltäckande servicelösningar
från Pon Mining International.
Pon Mining International
0776-65 00 00 Service & Reservdelar
08-559 029 00 Huvudkontor
www.pon-cat.com
© 2012 Pon Equipment AB. © 2011 Caterpillar Inc. All rights reserved. CAT, CATERPILLAR, their respective logos, ”Caterpillar Yellow” and the POWER EDGE trade dress as well as product identity used herein, are trademarks of Caterpillar and may not be used without permission.
Ruukki Raex® är ett slitstarkt stål med hög hårdhet
och slagseghet. Med hjälp av Ruukki Raex® kan
du förlänga livslängden på dina maskiner, minska
slitaget av komponenter och därmed göra ekonomiska
besparingar.
Ruukki Raex® möjliggör också lätta strömlinjeformade
produkter som förbättrar energieffektiviteten. Ruukki
Raex® lämpar sig till applikationer inom tung maskinoch gruvindustri.
Läs mer om Ruukkis energieffektiva stållösningar på
www.ruukki.se
foto: Sandvik
Metria
www.ruukki.se
Här byggs framtiden – om och om igen
Stockholms Hötorgsskrapor i glas och metall är en bild av framtiden som den såg ut på 50-talet.
Här skulle kontorister sitta och skriva på moderna elektriska skrivmaskiner och skicka rörpost
mellan varandra. IT som det såg ut då. Idag har nya generationer tagit plats i skraporna med
surfplattor, smartphones och hela världen som arbetsfält.
Människans behov förändras. Idéer och material förnyas. Ingen vet hur framtiden ser ut.
Men vi är säkra på att det kommer behövas metaller.
Ag
Zn
Au
Cu
Metals for modern life