1. No category

Magasin
Nr. 5 – desember 2010
Tema: Betong
E18 Sky-Langangen vant Veidekkes
betongpris 2010
VDC – Huset är byggt innan det byggs
Hoffmann:
Arbejdsglæde betaler sig
Aksjer til ansatte 2010:
Medeierskap engasjerer
Bedriftsmagasin for Veidekke ASA
Tett på Innhold
Konsern
2
3
3
3
4
4
5
5
6
6
7
7
Leder
Resultat 3. kvartal
Markedskommentar
Carl C. Fon Container inn i Veidekkefamilien
Aksjer til ansatte 2010: Medeierskap engasjerer
Årets julegave
Europeisk samarbeidsutvalgsmøte
Ny leverandør av firmagaver og profilartikler
- Traineene er Veidekkes fremtid
Veidekkeskolens kurskatalog
Carbon Disclosure Project 2010
København ett år etter klimakonferansen COP15
Aktuelt
8
10
11
12
14
16
18
18
19
20
21
22
Betongprisen til Kjose broer
Rekorddeltakelse på Betongkonferansen
Rutinene for vinterstøp
Oppstart for bruk av miljøbetong
Byggeplads i skolegården
Asfaltsesongen snart slutt
Overtar Entreprenør M. Kristiseter AS
Nye oppdrag
Spektakulært sundhedscenter i Randers
Europas eneste bilanlegg i energiklasse A
Statens Hus – nytt signalbygg i Stavanger
Block Berge Bygg: Kompetansebedrift på
elementer og energieffektive prosjekter
Forbedringsprosesser
23
24
25
25
26
VDC- og ICE-projektering: Huset är byggt
innan det byggs
Kista Gård – det första VDC-projektet
VDC på bygget: ”Vi måste vara ödmjuka”
Nöjd kund: Insyn och delaktighet
Veien videre med Involverende planlegging
HMS
28
29
29
30
Skruvdragare med tryckluft sparar axlarna
Smartproduksjon på Intranettet
- Projektera inte med tunga gipsskivor!
Arbejdsglæde betaler sig
Eiendom
32 Avspark för ett växande Malmö
Tett på
34 Jubilanter i 1. kvartal 2011
35 Vinnerne av sommerkonkurransen
35 Ny kommunikationschef för Veidekke i Sverige
Når ulykken inntreffer
Tirsdag den 9. november inntraff en dødsulykke på Veidekkeselskapet
Kynningsrud Fundamenterings prosjekt Østre Tangent/Bjørvika i Oslo.
En ansatt hos en underentreprenør fikk alvorlige hodeskader etter å ha
fått en stålbjelke over seg. Skaden var tragisk nok så alvorlig at livet
ikke stod til å redde.
Dette er den siste av seks ulykker som medførte dødsfall på
Veidekkes byggeplasser de to siste årene; seks personer som
ikke kom hjem fra sin arbeidsdag. Jeg kan ikke sterkt nok få
uttrykt hvordan dette smerter. Våre tanker går til alle pårørende
som har mistet sine, og til alle dem som er bekymret for sine
når de går på arbeidet om morgenen. Slik skal det ikke være,
og jeg kan love forsterket innsats innen dette området fra alle
Veidekkes ledere.
Dette er et tungt budskap for min lederartikkel før jul, men
for meg og mine kolleger i Veidekkes ledelse er det et nødvendig
budskap. Det understreker også behovet for å gjøre en kraftinnsats i arbeidet med helse, miljø og sikkerhet. Jeg snakker ofte
om at vår type virksomhet dreier seg om mennesker, og at det
hver dag handler om de mange enkeltmenneskene på våre byggeplasser. Hver og en av oss er viktig for så mange, og det å ta
vare på hverandre er det viktigste vi kan gjøre.
Kontrasten mellom tilfredshet over gode resultater og de
vonde følelsene som kommer med ulykker og uønskede hendelser er enorm, og det skal den være. Vi må ha plass og rom for
begge deler, og når vi nå snart skal bruke julen til glede for oss
selv og våre nærmeste, skal vi ta med oss denne kontrasten. Og
vi skal bruke dette konstruktivt. Godt samspill og samhold gir
styrke, så la oss jobbe sammen om bedre sikkerhet og flere gode
arbeidsår for alle.
Når det gjelder de økonomiske resultatene, kan vi med tilfredshet si at året totalt sett vil bli bedre enn mange hadde fryktet og de fleste hadde ventet. Sammen har vi i Veidekke håndtert
finanskrisen på en meget god måte, og jeg tillater meg å hevde
at vi på mange områder til og med er kommet styrket ut. For
entreprenørvirksomheten blir året resultatmessig bra, med marginforbedring i Sverige og Danmark, og fortsatt solide resultater
i Norge. Våre kolleger innen eiendomsutvikling har brukt den
vanskelige tiden til å klargjøre nye prosjekter, og vi ser at salget
av boliger og oppstart av nye prosjekter viser fremgang. Også
den samlede industrivirksomheten har håndtert den vanskelige
tiden godt, med resultatforbedring og bedrede utsikter. Jeg fristes til å oppsummere ved å si: Godt jobba!
Jeg ønsker hver og en av dere en fredelig og god jul. Ta vare
på dere selv og bruk noen fridager til å hente nye krefter til nye
utfordringer i 2011. n
Baksiden
36 Tidevand og blæst sætter dagsordenen
Forsidebilde:
Terje R. Venold
konsernsjef
Veidekke ASA
Hoffmann A/S
Veidekke Sverige AB
Hovedkontor
Postadresse: Postboks 505 Skøyen
N-0214 Oslo
Besøksadresse: Skabos vei 4
Telefon: + 47 21 05 50 00
Telefaks: + 47 21 05 50 01
e-post: firmapost@veidekke.no
Hovedkontor
Postadresse: Fabriksparken 66,
DK-2600 Glostrup
Besøksadresse: Fabriksparken 66
Telefon: + 45 43 29 90 00
Telefaks: + 45 43 43 34 22
e-post: hoffmann@hoffmann.dk
Stockholmskontor
Postadresse: Box 1503
S-172 29 Sundbyberg
Besøksadresse: Löfströms Allé 7
Telefon: + 46 8 635 61 00
Telefaks: + 46 8 635 61 99
e-post: info@veidekke.se
Veidekke Magasin
Ansvarlig redaktør: Kai Krüger Henriksen
Redaktør: Ane Sangnes
e-post: ane.sangnes@veidekke.no
Redaksjonsutvalg: Gunvor Bergan, Tore
Gudmundsen, Øystein Gundersen, Steinar
Krogstad, Per-Inge Linnerud, Kjetil Nyseth, Ole R.
Paulsen, Lasse Vollesen og Sylvianne Bergman
Kontakt for Veidekke Magasin:
Lasse Vollesen
e-post: lvo@hoffmann.dk
Kontakt for Veidekke Magasin:
Sylvianne Bergman
e-post: sylvianne.bergman@veidekke.se
Foto: Veidekke ASA
E
LJØM RKET
MI
Layout og trykk: Comitas
41
2
22
Espen Mortensen fra Br. Reme AS jobber
på prosjektet E18 Sky-Langangen som fikk
Veidekkes betongpris 2010.
09
Trykksak 7
Konsern
Tett på
Bred resultatfremgang
- Vi har lagt bak oss et godt tredje kvartal. Det mest positive er boligmarkedet, som er betydelig bedret med økt salg og oppstart av nye
prosjekter, sier konsernsjef Terje R. Venold.
Hoffmann gjør det bra i 3. kvartal.
Foto: Hoffmann.
Veidekkes omsetning i tredje kvartal ble 4 448 MNOK
sammenlignet med 3 980 MNOK i tredje kvartal 2009.
Resultat før skatt ble 270 MNOK, mot 240 MNOK året
før og resultat pr. aksje ble kr 1,50, mot kr 1,30 ett år
tidligere. Resultatmarginen endte på 6,1 % sammenlignet med 6,0 % for ett år siden. Ordrereserven for
konsernets entreprenørvirksomhet er nå på 12,1 mrd.
NOK, mens den var 11,3 mrd. NOK ett år tidligere.
- Våre resultater for årets tredje kvartal bekrefter
at finanskrisen er tilbakelagt. Men de viser også, i
likhet med i tidligere nedgangstider, at veien tilbake
er noe lengre for bygg- og anleggsbransjen enn for
mange andre bransjer, oppsummerer konsernsjef
Venold.
Entreprenørvirksomheten
I entreprenørvirksomheten produseres det nå i stor
grad på kontrakter som ble inngått under finanskrisen med sterk konkurranse og pressede marginer. Økte volumer og marginforbedringer i Sverige
og Danmark bidrar imidlertid positivt og reduserer
utslagene. Omsetningen i den samlede entreprenørvirksomheten i tredje kvartal ble 3 187 MNOK sammenlignet med 2 840 MNOK i samme kvartal for ett
år siden og resultatet ble 133 MNOK mot 141 MNOK
i fjor. Dette tilsvarer en resultatmargin 4,2 % (5,0 % i
fjor).
Eiendomsutvikling
Eiendomsmarkedet rundt de største byene i Norge
og Sverige viser fortsatt positiv utvikling med betydelig økt salg og dermed oppstart av nye prosjekter. I alt ble det solgt 216 boliger i kvartalet (100 i
samme kvartal i 2009). Antall boliger i produksjon
var 728 sammenlignet med 194 på samme tid i fjor.
Omsetningen for Veidekkes eiendomsvirksomhet i
tredje kvartal endte på 322 MNOK (105 MNOK året
før), mens resultatet ble 21 MNOK, mens det året før
endte på ÷ 12 MNOK.
Industri
Det var høy aktivitet innenfor alle forretningsområdene i industrivirksomheten i kvartalet. Resultatet økte
med 18 % fra samme periode i fjor til tross for ytterligere avsetning for tap på veivedlikehold. Samlet
omsetning for Veidekke Industri i årets tredje kvartal
ble 1 077 MNOK mot 1 062 MNOK i fjor, og resultatet
økte fra 115 MNOK i fjor til 136 MNOK.
HMS
Sykefraværet for alle ansatte i Norge var 5,5 % sammenlignet med 5,8 % i samme kvartal i fjor. For alle
ansatte i Sverige var sykefraværet 3,0 % (3,0 % i fjor)
og i Danmark 2,3 % (2,2 % i fjor). H-verdien, dvs.
antall fraværsskader pr. million arbeidstimer, for hele
konsernet ble 5,9 i tredje kvartal sammenlignet 4,9 på
samme tid i fjor. n
Tekst: Helge Dieset og Gunvor Bergan
Carl C. Fon Container inn i
Veidekkefamilien
Veidekke Gjenvinning tar over alle aksjene i Carl C. Fon Container AS.
Carl C. Fon Container ble stiftet i år 2001, og har
vært eid 50 % av Carl C. Fon AS og 50 % Veidekke
Gjenvinning AS frem til mai i år. Da tok Veidekke
Gjenvinning over alle aksjene i selskapet. Selskapet
disponerer fire liftbiler og to krokbiler. Selskapets
omsetning var på cirka 16 mill. kroner i 2009.
- Carl C. Fon Container AS holdt tidligere til i
Sandefjord, og de seks bilene blir nå styrt fra Retura
MARKEDSKOMMENTAR
Audun Blegen
Krisepakkenes
tid er forbi
Finanskrisen ser nå ut til å være et tilbakelagt stadium. Dette påvirker også de
politiske rammebetingelsene. Selv om vi
fortsatt ser et høyt trykk i de offentlige
investeringene i alle skandinaviske land,
og da spesielt innen samferdsel, så er det
tydelig at krisepakkenes tid er forbi.
Den norske virkeligheten preges av tilsiget av oljepenger og gjør hverdagen
relativt lett for politikerne som i skrivende
stund legger siste hånd på neste års statsbudsjett. I Sverige, og Danmark er det
imidlertid en helt annen virkelighetsforståelse som legges til grunn for den politiske
styringen. I Sverige, og kanskje spesielt
i Danmark, er det kontroll på økonomien, redusering av underskudd og tydelig
stramhet i den økonomiske politikken som
gjelder.
Vi har mange ganger skrevet om svenskenes utrolige evne til økonomisk disiplin
og overraskende raske opphenting etter
finanskrisen. Også danskene fortjener ros.
Til tross for at de fikk den økonomiske
nedturen betydelig tidligere enn resten av
Skandinavia, har de greid å opprettholde
trykket, og arbeidsledigheten er i europeisk
sammenheng fortsatt svært lav.
Den danske byggenæringen har imidlertid vært igjennom tidenes nedtur. Når
boligbyggingen går fra et nivå på 33.000
boliger i 2006 til forventede 9.000 boliger
i 2010, vitner det om et marked som har
vært igjennom bortimot fullstendig kollaps. Det er med dette som bakteppe vi
skal ta av oss hatten for den enorme jobben Hoffmann har gjort. Etter en betydelig nedskalering av virksomheten fremstår
Hoffmann i dag som et av Danmarks mest
lønnsomme entreprenørselskap og leverer
marginer rundt 3 %. Dette har de fått til
ved å holde fast på en tydelig strategi, og
ikke minst har de satt seg i førersetet både
i Veidekke og i forhold til sine konkurrenter
når det gjelder å stake ut en posisjon for
fremtiden.
Dansk økonomi er nå i bedring. Vi
har sett to kvartaler på rad med økonomisk vekst, og alle nøkkelindikatorer tilsier
at denne veksten kommer til å fortsette.
Utviklingen i bygg- og anleggsmarkedet er
nå mer positiv enn vi forventet for et knapt
år tilbake, selv om veksten henger etter
sammenlignet med andre sektorer. Skulle
imidlertid veksten i bygg- og anleggsmarkedet ta seg opp slik vi forventer, så
er Hoffmann kanskje den entreprenøren i
Danmark som er best skodd for lønnsom
vekst.
Hoffmann har som mål å bli Danmarks
definitivt mest lønnsomme entreprenørbedrift. Det har de nå en reell mulighet til å
bli. n
Wilhelmsen & Sønners kontor i Holmestrand, sier
distriktsleder i Vestfold, Buskerud og Telemark, Bent
A. Fevang.
Fem sjåfører fortsetter i Veidekke, og selskapet vil
enn så lenge bli profilert som Retura Fon Container
AS. n
Tekst: Ane Sangnes
33
Konsern
1 745 ansatte i Veidekke kjøpte
aksjer i årets tilbudsperiode.
Aksjer til ansatte 2010:
Medeierskap
engasjerer
Hvert år får Veidekkes ansatte tilbud om å kjøpe Veidekkeaksjer med
20 prosent rabatt på aksjekursen. I år benyttet nær en tredjedel av alle
ansatte seg av tilbudet og kjøpte til sammen 1,36 millioner aksjer.
- Det er en betydelig styrke for Veidekke at våre ansatte velger å
engasjere seg så sterkt som medeiere i bedriften, sier konsernsjef
Terje R. Venold.
- Veidekke har i alle år arbeidet for at ansatte skal
være medeiere i selskapet, og interessen for å kjøpe
aksjer var stor også i år. 31 prosent av medarbeiderne
i Veidekke kjøpte aksjer, og det er på nivå med tidligere år, sier konsernsjef Terje R. Venold.
- Etter høstens salg eier over halvparten av
våre ansatte 19,6 prosent av selskapet. Dette setter
Veidekke i en unik posisjon, og det er en betydelig
styrke for Veidekke at de ansatte så tydelig viser at
de har tro på selskapet og vår fremtidige utvikling,
ikke minst i lys av den turbulens som har preget ver-
densøkonomien de siste årene, sier Venold.
Tilbudet om å kjøpe aksjer med 20 prosent rabatt
gikk i år til 5 661 ansatte i Veidekke i Norge, Sverige
og Danmark. Kjøpskursen ble kr. 39,90, som er gjennomsnittskursen i tegningsperioden 5. til 19. desember 2010 fratrukket 20 prosent. Det er to års bindingstid på aksjene. n
Tekst: Gunvor Bergan og Helge Dieset
Foto: Ane Sangnes og Rolf Estensen
Årets julegave
Veidekke har også i år valgt å følge opp den
linjen vi startet for fem år siden, og gir et beløp
til et godt formål istedenfor å gi en julegave til
våre medarbeidere og forbindelser. Denne julen
4
går beløpet til Kreftforeningen og Norges Røde
Kors, som hver får 150.000 kroner. n
Tekst: Gunvor Bergan
Konsern
Europeisk
samarbeidsutvalgsmøte
To ganger i året møtes representanter fra ledelse og tillitsvalgte i
Veidekke til et heldags ESU-møte
(europeisk samarbeidsutvalg) for
å drøfte status og diskutere overordnede problemstillinger
for bedriften.
Fra venstre: Carina Larsson, Bente Lillestøl og John Mathson Hansen.
Alle selskaper som har mer enn 1000 ansatte i minst to EU-/EØS-land er
forpliktet til å arrangere ESU-møter to ganger i året, ifølge EØS-avtalen.
- På møtet i oktober var 16 personer fra ledelse og tillitsvalgtapparat
til stede, sier konsernsjef Terje R. Venold.
- Den nye generasjonen HMS-arbeid var et gjennomgangstema i alle
innleggene denne gangen. Vi skal i tiden fremover legge enda mer vekt
på h-en i helse, miljø og sikkerhet, sier Venold.
På høstens møte kom det fra tillitsvalgtes side også innspill om at
det må utøves konsekvens overfor ledere som ikke utøver godt HMSlederskap. n
Fra venstre: Rolf Madsen, Odd A. Olsen, Erik Alteryd og Terje R. Venold.
Tekst og foto: Ane Sangnes
Ny leverandør
av firmagaver og
profilartikler
Etter en anbudsrunde er Sve Profilgaver AS valgt
som ny leverandør av firmagaver og profilartikler
for Veidekke i Norge. De har en serie produkter
liggende klare på lager for oss, og kan i tillegg skaffe
det meste man kan ønske seg av slike artikler på
bestilling.
- Tilgang til nettbutikken finner du i venstre meny om du står på en av hovedsidene
på det nye intranettet. I nettbutikken vår finner du en rekke produkter som er valgt
ut på grunnlag av etterspørsel og erfaring gjennom de siste årene. I tillegg vil det
dukke opp stadig nye produkter, og det vil kunne være kampanjer der med jevne
mellomrom, forteller Ingunn Rømsvik, som er kontaktperson i Veidekke.
- Gjennom å bruke rammeavtalen med Sve Profilgaver er dere sikret at logo
og farger alltid blir riktig gjengitt og at produktene holder god kvalitet til en rimelig pris. Dersom du ønsker andre produkter eller andre kvaliteter, er det bare å ta
kontakt med Kirsten Matre i Sve, som du treffer på telefon 67 80 58 53 eller mail
(km@sveprofilgaver.no), avslutter Ingunn. n
Tekst: Helge Dieset. Foto: Ane Sangnes
Ingunn Rømsvik i konsernstaben er Veidekkes kontaktperson for firmagaver og
profilartikler.
5
Konsern
Tett på
Børge Vold Iversen, Andreas Krey Løkås og Dan-Inge Flobergseter er studiekamerater fra Ingeniørhøgskolen i Sør-Trøndelag og i full gang med arbeidsoppgaver i
Veidekke, samtidig som de gjennomgår traineeordningen. Børge er formann på Økern, veibygging på E22, Andreas er tunnelstikker på E39 og Dan-Inge er anleggsleder
i Kolo Veidekke. Alle tre har erfaring fra sommerjobb i Veidekke, og angrer ikke på det.
- Traineene er Veidekkes fremtid
- Velkommen, dere er fremtiden. Det er derfor vi satser som vi gjør. Lykkes dere i Veidekke, så lykkes
Veidekke, sa konsernsjef Terje R. Venold da han innledet den første traineesamlingen for 2010-kullet.
Traineene består av 29 ferske ingeniører og sivilingeniører, noen uten annen yrkespraksis enn sommerjobb, noen med variert bakgrunn som fagarbeidere
med fagbrev fra mur til tømmer påbygget med videreutdannelse. Alle er i gang med sine første jobber i
Veidekke.
Venold understreket at de beste til å ta en beslutning på et prosjekt, er de som arbeider ute på prosjektet.
- Dere kan tidlig få krevende oppgaver hvis dere
vil. Vårt ansvar som bedrift er å gi dere veiledning,
bistand og støtte. Jeg ønsker at dere lykkes. Gjør dere
ikke det, lykkes heller ikke bedriften, sa Venold.
- Veidekkes verdigrunnlag handler om mennesker. Vi vil utvikle dere videre med hensyn til faglige
egenskaper og lederegenskaper. I Veidekke ønsker vi
å oppnå resultater gjennom samhandling. Vi er en
verdiskapende organisasjon med fokus på drift. Det
er på prosjektene verdiene skapes, påpekte Venold.
Han minnet traineene om betydningen av å bygge
nettverk og å søke informasjon.
Traineeordingen
Veidekkes traineeordning startet i 1995, og frem til i
dag har godt over 300 unge og nyutdannede gjennomgått den to-årige ordningen. Ordningen skal
sikre at traineene får et solid utgangspunkt for videre
jobb og karriere i Veidekke, og bidrar til etablering av
et godt støtteapparat rundt traineen.
I løpet av traineeperioden arrangeres det fire
samlinger der nettverksbygging og egen utvikling
står i fokus. Samlingene byr på forskjellige temaer,
og sammen med den kunnskapen og erfaringen traineene tilegner seg i sin jobbhverdag byr også tiden
mellom samlingene på god mulighet til progresjon,
både faglig og personlig.
Traineeordningen i Veidekke handler om å gi
og ta. Det forventes at traineene selv tar tak i egen
utvikling og benytter seg aktivt av de resurssene som
stilles til disposisjon. Til gjengjeld skal de kunne forvente en ordning som er tilrettelagt for at hver enkelt
trainee skal oppleve traineeperioden på best mulig
måte, samtidig som tett oppfølging av nærmeste
leder og av mentor skal være gjennomgående. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
Kurskatalogen kommer i februar
Veidekkeskolens kurskatalog for 2011 kommer 1. februar 2011.
Veidekkeskolens kurskatalog for 2011 kommer ut 1. februar
2011. Dette er noe senere enn tidligere år, og det gjør at katalogprosessen korresponderer bedre med strategiarbeidet i
Veidekke generelt. Ved å utsette prosessen rundt utarbeidelse
av kurstilbud vil Veidekkeskolen i større grad få mulighet til å ta
hensyn til de behovene som blir meldt inn fra de enkelte enhe-
66
tene og dermed kunne tilby et mer skreddersydd kursprogram.
Informasjon vedrørende kurstilbud i januar vil være tilgjengelig på intranettet.
Vel møtt til et nytt kursår med Veidekkeskolen! n
Tekst: Ida Cecilie Brynildsrud
Ida Cecilie Brynildsrud.
Foto: Ole R. Paulsen.
Konsern
Tett på
Carbon Disclosure Project 2010
Det virker litt spesielt å jobbe med global oppvarming når man ser ut av kontorvinduet, utover snødekte tak,
5 blå grader ute, og kalenderen sier midten av november. I tillegg bor store deler av leserne av Veidekke
Magasin i land der elektrisiteten er produsert med vann eller atomkraft, uten spesielle utslipp av klimagasser.
Likevel er det verdt å minne om at det store bildet
er fullt av reportasjer om vær i ubalanse, jevnt over
økende temperatur på jordens overflate, og en økonomisk verdensordning der kontrastene mellom rike
og fattige fortsatt er påtagelig.
Verdens ledende banker og finansinstitusjoner er
opptatt av selskapenes samfunnsansvar, og samler
inn informasjon fra de store børsselskapene i verden om deres utslipp av klimagasser. De samler inn
informasjon om hvor mye man slipper ut og hvordan
man arbeider for å redusere disse og bruker informasjonen i vurdering av hvilke aksjer som kan inngå i
forskjellige fond, hvilke for-sikringssatser man tilbyr
og hvordan man ser selskapenes verdier i det lange
tidsperspektivet.
Basert på hvor dypt måling av utslipp og oppfølging av målingene stikker i organisasjonen samt
hvilke ledelsessystemer selskapene benytter, får man
en poengscore fra 0 til 100 poeng. For 2009 gjorde
Veidekke en veldig god profil i denne undersøkelsen,
men vi må nok innse at vurderingen av årets rapport ikke er like hyggelig lesing. Mens vi i fjor hadde
høyeste score blant de skandinaviske entreprenørsel-
skapene, ligger vi i det
nederste sjiktet i år, med
en score på 50 poeng,
ned fra 68 i fjor. Skanska
derimot har klatret fra 67
poeng til 86 poeng på ett
år.
Dette betyr ikke at
miljøarbeidet vårt har
en mindre fremtredende
plass i hverdagen i år
Geir Allum Sørensen.
enn i fjor, for det gror
med gode miljøtiltak i hele organisasjonen. Samtidig
er det klart at flere av våre konkurrenter har sterke
systemer og mer systematikk i målingene sine, samtidig som de har klare mål for hvordan utslippene
skal være fremover. Her har vi en vei å gå!
Veidekkes skandinaviske miljøgruppe har god
kontroll på energibruk og utslipp på Veidekkes egne
aktiviteter, men vi har dessverre altfor lite kunnskap om hvilke utslipp som ligger bak våre innkjøp
av materialer og tjenester fra underleverandører,
transport spesielt. Før vi har full oversikt over alle
utslippene, er det vanskelig å sette troverdige mål på
videre utvikling; det er vanskelig å vite hvor du skal
når du ikke vet hvor du er.
Mens systemene sakte, men sikkert kommer på
plass, er det viktig at alle ansatte holder fokus på å
gjøre aktivitetene sine på en fornuftig måte, også
miljøriktig. En representant for Bellona beskrev oss
på en i mine øyne treffende måte: ”Da Veidekke startet prosjekteringen av Bellonabygget, hadde de ikke
spesielt fokus på energibruk og utslipp, men da man
begynte å diskutere med dem, hadde de nesten alle
løsningene vi (Bellona) ønsket, og de har gjennomført dem på en fortreffelig måte”.
Så jobben vår er jo å tenke miljø både i innsalg og
gjennomføring. Mye tyder på at kundefokus kommer
på miljøet i årene som kommer, også fra offentlige
kunder.
Så dess flere gode prosjekter og løsninger vi kan
rapportere til neste år, kombinert med sikrere målinger av utslipp, dess større sjanse er det for at vi får en
score som vi kan være fornøyd med. n
Tekst: Geir Allum Sørensen Foto: Ane Sangnes
København ett år etter klimakonferansen COP15
For ett år siden var verden fokusert på København en hel uke, hvilket er ekstremt lenge for internasjonalt
mediefokus. Interessen var rundt det som mange miljøinteresserte anså for å være et vendepunkt for å få til
en bindende internasjonal avtale om utslipp av klimagasser der større deler av det internasjonale samfunnet
bidrar enn det som ble oppnådd i Kyoto.
Som de fleste husker, landet FNs klima endringskonferanse som en nedskutt fugl: ingen avtale oppnådd, og kanskje enda viktigere, en kraftig redusert
sannsynlighet for at man får til en slik avtale i de
nærmeste årene.
Som en upolitisk oppfølging til COP15 arrangerte Nordisk Ministerråd i samarbeid med Mandag
Morgen, konferansen World Climate Solutions 2010,
med ønske om å vise hva vi kan gjøre i dag, med
dagens teknologi, for å redusere utslipp av klimagasser både lokalt og globalt.
En av sesjonene under konferansen var viet
rammebetingelser for eksport av nordisk bygningsteknologi som virkemiddel for redusert energibruk i
bygninger. Veidekke, som er en av Mandag Morgens
samarbeidspartnere, deltok i paneldebatten, ved
undertegnede, selskapets klima- og miljørådgiver.
Veidekke fremla tre hovedpoeng for å muliggjøre
Nordisk eksport av byggteknologi:
- Det vanskeligste er å få frem ett felles regelverk
for bygninger i Norden, der man fokuserer på
byggets egenskaper og ikke på mål og teknolo giske løsninger. For eksempel sies det at hvert
land har egen standard på høyden på trappe trinn, så en eventuell samordning vil være en
krevende prosess.
- Nye energiløsninger i bygg må innføres uten
at man samtidig lager fremtidens farlig avfall,
lokal luftforurensing eller visuell og faktisk støy
i boligområder.
Illustrasjonsfoto: Ane Sangnes.
-
De store selskapene, slik som Veidekke/Hoffmann har kunnskap til å bygge miljøriktige
bygg i dag, basert på godt håndverk og enkle
tekniske løsninger som også gir ett sundt inneklima.
Diskusjonen fikk raskt fokus på det som er hovedutfordringen for hurtig å redusere energibruken i den
samlede bygningsmassen i Norden, nemlig hvilke
virkemidler som kan fremme oppgradering av den
eksisterende boligmassen. Med dagens utbyggingstempo, vil maks. 20 % av boligmassen ha en topp
energiklassifisering om 15 år, mens behovet sannsynligvis er nærmere 50 % for å gi det bidraget til
reduserte utslipp som det politiske miljøet i Norden
er i ferd med å bli enige om er nødvendig for å gi vårt
bidrag til å redusere veksten i temperaturøkningen.
Det er også interessant å legge merke til at alle
deltagerne i panelet, enten de var arkitekter, leverandører av teknisk utstyr eller utbyggere, var enige om
at dette lar seg løse og at det er store foretningsmessige muligheter for den som tar ledelsen her. For å si
det med President Obamas slogan – Yes, we can!
Boligbygging var ikke hovedtemaet på konferansen, som trakk ca 1.500 deltagere; det gikk mer på
hvilke roller de store byene kan ta i utvikling av gode
miljøløsninger når nasjonene ikke klarer å samarbeide om målsettingene. Nær halvdelen av verdens
befolkning bor i byer, en andel som øker raskt.
Rimelig, fornybar energi er da essensielt. Norden
har store naturressurser innen skog til varme og elproduksjon, og kystområder for vind og bølgekraft
som kan videreutvikles til å gjøre regionen til en
stor eksportør av elektrisitet, i tillegg til naturgass og
olje. n
Tekst: Geir Allum Sørensen
77
Tett på
Aktuelt
Betongprisen til Kjose broer
Den nye fire-felts motorveibroen på E18 ved avkjøringen til Kjose vant Veidekkes Betongpris som ble utdelt
på konsernets betongdag i konkurranse med seks andre nominerte betongprosjekter fra Norge, Sverige og
Danmark. Vinneren ble kåret ved en mentometeravstemning som ga prosjektet 61 prosent av stemmene.
Betongprisen er Veidekkes egen fagpris innen betongfaget.
- Kjose broer utmerker seg på flere områder da alle
dens hovedelementer, fundamenter, søyler og brooverbygninger hver for seg er krevende byggverk,
sier juryen i sin begrunnelse for nominasjonen.
Overbygningen er en kassekonstruksjon med
88
spenn på 66 m og går dermed inn i gruppen av
Norges, og kanskje verdens lengste i denne brotypen.
Ingen av Veidekkes konkurrenter har i Norge har bygget denne type brospenn over 60 m. Betongkassene
produseres på en repeterbar hjelpekonstruksjon som
er spesielt utviklet av Veidekke, i samarbeid med
Veidekkes spesialenhet V-Teknikk, prosjektorganisasjoner og dyktige fagarbeidere gjennom mange år i
flere krevende betongprosjekter.
Tett på
Aktuelt
Slanke glideforskalte søyler bærer
overbygningen på Kjose broer.
Foto: Rolf Estensen.
- Kjose broer utmerker seg på
flere områder da alle dens
hovedelementer, fundamenter,
søyler og brooverbygninger hver
for seg er krevende byggverk
Kai Krüger Henriksen deler ut Veidekkes Betongpris til representanter for byggeprosjektet. Fra venstre: Stein
Arne Berg, Gaute Nordbotten (Statens vegvesen), Knut Lauvålien, Jan Tore Stølen, Kenneth Markussen, Per
Ivar Hommelsgård og Ole Johan Berget. Foto: Ole R. Paulsen.
Søylene i opp til 55 m høyde er utført med glidestøp. De er blant de første av Statens vegvesens
betongkonstruksjoner som er utført med denne teknikken på mange år. Søylene fremstår med god kvalitet, flotte overflater og god produktivitet, og byggherren er svært godt fornøyd med resultatet. Den
kontinuerlige støpen, uten skjøter, har gitt søylene
en struktur og et arkitektonisk preg. Flere av glidestøpene ble utført på den kaldeste tiden på vinteren,
med temperaturer ned til – 28 grader, noe som medførte ekstra betongtekniske utfordringer.
Fundamentene utgjør betongklosser på opptil 815
kubikkmeter, og flere av dem er støpt under krevende
vinterforhold med store betongtekniske utfordringer.
Kjose broer er en del av det store samferdselsprosjektet Sky – Langangen på E18 syd for Larvik.
Prosjektet er et samarbeid mellom Veidekke og Albert
Kr. Hæhre AS, og er det største enkeltprosjektet som
Statens vegvesen har lagt ut på entreprise. Et komplisert prosjekt med store tekniske og logistikkmessige
utfordringer, hvor det er en hektisk og svært effektiv
produksjon i et utmerket samarbeid både med byggherre og samarbeidspartnere. I løpet av ett år er det
produsert for over 700 mill. kroner, deriblant mange
store betongkonstruksjoner i form av broer, portaler
og kulverter, til nå i alt ca. 33.000 kubikkmeter betong.
Syv prosjekter var årets kandidater til Betongprisen: Fælledparken i København, Kjose broer, kaibygging og produksjonshaller på Horsøy på Askøy,
Kykkelsrud kraftverk i Askim, Solbergtårnet rasteplass i Skjeberg, Statens Hus i Stavanger og
Ulvsundasjøen bro i Stockholm.
Statens Hus, Fælledparken og Kjose broer ble
nominert til finalen. Kriterier for juryens vurderinger
er i prioritert rekkefølge produksjonsmessig aspekt,
materialteknisk aspekt, nytenkning, arkitektonisk
uttrykk og miljømessig aspekt. n
Tekst: Ole R. Paulsen
99
Tett på
Aktuelt
Forskalingssnekkerne Guttorm Berntsen og Sture Nilsen fra Region Anlegg Øst
jobber nå på forberedende arbeider for Ski stasjon. De synes det var spennende å
se Kjose broer. Guttorm har vært med å bygge Svingenskogen bro på E6 og kjenner seg litt igjen i prosjektbeskrivelsen.
- Sånne anlegg skulle vi gjerne hatt i Østfold også, sier han.
Rekorddeltakelse på
Betongkonferansen
Årets betongkonferanse var den 16. i rekken, og ble
avholdt den 11. november på Gardermoen, med hele
166 deltakere.
Fra venstre: Hans Magnus Dyrdal, Region Nord/Vest Bergen, Bendik Berild, og
Simen Engebretsen, Region Anlegg Øst er andre års traineer i full jobb.
- Veldig bra. Spennende å få høre om og se alle løsningene på utfordringene på
prosjektene som blir presentert, mener de.
Liv-Margrete Bjerge, miljøsjef i
Norcems markedsavdeling, presenterte erfaringer fra bruk av lavkarbonsement, der Veidekke er sterkt involvert på Åstadryggen. Miljøbetongen
som brukes der, er omtalt i denne
utgaven av Magasinet.
Adm. direktør Yngvar Karlsen fra
Block Berge Bygg viste hvor langt
de er kommet med energieffektive
betongelementbygg i energiklasse
A og B og i egenutviklede ventilasjonsløsninger, prosjekter som
Ruben Brænden, Spesialprosjekt, Arne Jensen og Truls Gravdal fra Dokken AS stemmer på årets Betongpris
med mentometerknapper.
Markedssjef Eivind Heimdal, Unicon, seniorrådgiver og betongentusiast Sverre Krogvold og
sjefsingeniør og betongteknolog Reidar Kompen i
Vegdirektoratets seksjon for tunnel og betong, på
årets betongkonferanse.
- Det er en spennende utvikling som nå skjer
gjennom samarbeidet mellom Statens vegvesen og
entreprenørbransjen innen teknisk utvikling og rollefordeling, sier Reidar Kompen.
- Det er skjedd mye de tre siste årene, mener
Eivind Heimdal.
Sverre Krogvold ble senere på kvelden gjenstand
for en spesiell utmerkelse, ”Utholdenhetsprisen”,
for sitt aldri sviktende engasjement og entusiasme
for betong gjennom hele sin mangeårige karriere i
Veidekke.
1010
også er omtalt i denne utgaven av
Magasinet.
V-Teknikk la frem nyheter på ny
norsk utførelsesstandard på betong
fra oktober i år for å møte nye miljøkrav. Lavvarmebetong kommer mer
og mer. Den har gode egenskaper,
blant annet større motstandsdyktighet mot kloridinntrengning og lavere
rissdannelse. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
Gaute Nordbotten
fra Statens vegvesen var kontrollingeniør og ansvarlig
for broprosjekteringen på Kjose broer.
- Interessante
temaer og flinke til
å presentere, sier
han om konferansen.
- Jeg var tungt
involvert i konkurransegrunnlaget for
Sky – Langangen
med kort tidsfrist på et prosjekt til over en milliard
kroner, og da arbeidet skulle forseres, medførte det
mye jobb på en allerede stram tidsplan. Det var
morsomt å få en slik tilbakemelding på at det som
er utført, er blitt så bra, sier Nordbotten.
Aktuelt
Tett på
- Husk rutinene
for vinterstøp
Når temperaturen synker og det går mot vinter, er
det viktig å huske på rutinene for vinterstøp.
- Hvis betongen for eksempel ikke herder tidsnok, har dette konsekvenser for
avforskalingen og den videre driften, sier Christine Hauck, betongteknolog
i V-Teknikk.
- Og hvis betongen faktisk fryser, får den heller ikke den fastheten den
egentlig er tiltenkt. Frysing kan gi store fasthetsreduksjoner og varige
skader.
Vinterforhold stiller krav til planlegging, utførelse og etterbehandling av betongarbeidene. Dårlig planlegging fører til tapt framdrift og
økte kostnader. Det er viktig å sikre riktige herdetiltak. Dette går på tildekning av konstruksjon, oppvarming av betongen, og oppvarming
av konstruksjonen. Den som bestiller betong, må også sørge for å
bestille riktig betongresept til vinterbruk.
Vær oppmerksom allerede nå
- Husk at vinteren starter allerede ved +5 grader, for da går
herdingen betydelig saktere, sier Alf Egil Mathisen, betongteknolog i V-Teknikk.
- Man får ikke frost i betongen så tidlig, men man må
begynne å forberede seg på kaldere temperaturer og
lavere herdeutvikling, spesielt på slanke konstruksjoner.
På denne tiden er det viktig å ta stilling til spørsmål som
for eksempel: Kan vi støpe gulv på grunn på 10 cm på
denne tiden av året? I utgangspunktet kan man ikke det
uten å gjøre tilpasninger, for eksempel ved hjelp av
telt, sier Mathisen.
Ta kontakt med V-Teknikk hvis det er noe du
lurer på i forbindelse med vinterstøp. Veidekke
Entreprenørs rutiner for vinterstøp finner du i
styringssystemet. n
Tekst: Ane Sangnes Foto: Rolf Estensen
1111
Aktuelt
Tett på
Oppstart for bruk av miljøbetong
Veidekke har i samarbeid med Norcem satt i gang et pilotprosjekt med bruk av miljøbetong på utvalgte
skillevegger og toppdekke på boligbyggeplassen Åstadryggen. Miljøbetong er produsert med lavkarbonsement og tilfredsstiller alle byggtekniske krav for den fasthetsklasse som skal brukes på prosjektet.
standardverket for bruk av betong i bygg påbegynnes
med mål om å fremskynde tidspunktet for når lavkarbonsement blir den sementkvaliteten som naturlig
brukes i bygg i fremtiden.
Lavkarbonsement består av standard klinker, 30 prosent flyveaske og 5 prosent kalkmel, og kalles lavkarbonsement fordi den har et mye lavere CO2-utslipp
ved produksjon enn andre kvaliteter fra produsenten
Norcem.
Oppførsel og kostnader
- Det Veidekke er interessert i gjennom dette pilotprosjektet, er hvordan miljøbetongen oppfører seg på
byggeplass i praktisk bruk med hensyn til fremdrift,
ikke minst under ugunstige forhold vinterstid hvor
det kan være nødvendig å iverksette ekstra tiltak som
økt sementinnhold, innblanding av industrisement,
oppvarming av form, god isolering, lengre herdetider
m.m. og derved også hvordan miljøbetongen innvirker på byggeplassens økonomi, sier betongteknolog
Lise Bathen i V-Teknikk. Hun og Alf-Egil Mathisen
følger opp prosjektet på vegne av V-Teknikks avdeling
for betongteknologi.
Lise Bathen forteller at miljøbetongen oppfører
seg tilnærmet lik vanlig Standard FA med 20 prosent
flyveaske i laboratorietester. Lavkarbonsementen er
godkjent etter sementstandarden, men det finnes i
dag ikke regler for bruk i betong for bestandighetsklassene M 60 og MF 45.
- Det vi vet fra forsøk som er gjort, er at betongen
vil være noe tregere, det vil si ha noe langsommere
fasthetsutvikling enn betong med normal standard
sement og gir noe lysere betong. Og det er alt dette
vi ønsker å finne ut om stemmer ved å benytte lavkarbonsement i betongen på Åstadryggen, fortsetter
hun.
Halvert CO2-avtrykk
Norcem har som mål å utvikle en sement hvor CO2avtrykket pr. tonn sement halveres sammenlignet
med ordinær Portlandsement. Lavkarbonsement vil
da teoretisk kunne bidra til at CO2-utslippene i byggsektoren reduseres med i størrelsesorden 350.000
tonn årlig. Forskningsrådet har gitt tilsagn til at
utviklingsarbeidet kan dekkes inn under den såkalte
”skattefunnordningen”. Bruk av miljøbetong vil også
være en del av grunnlaget for Veidekkes eget klimagassregnskap. Norcem ønsker å utvikle sementen gjennom praktisk bruk og har henvendt seg til
Veidekke for samarbeid.
Skillevegger og toppdekke
Veidekke har valgt Åstadryggen som pilotprosjekt.
Gjennom et samarbeid mellom V-Teknikk, prosjektledelsen ved anleggsleder Joar Kvammen og driftsleder Anette Gjestemoen samt prosjektets RIB, Will
Arentz, er det i første omgang valgt skilleveggene i
2. etasje og toppdekke i 6. etasje på begge blokkene
for bruk av miljøbetong med fasthetsklasse B 25.
Erfaringer underveis vil avgjøre om sementen skal
brukes i flere etasjer.
Masteroppgaver
To mastergradstudenter ved Universitetet for miljøog biovitenskap (UMB), Kristin Holleland og Sindre
Fossnes, følger prosjektet og skal skrive sine masteroppgaver basert på prosjektets erfaringer. De skal
dokumentere forbruk av CO2 og kostnader på byggeplass i forbindelse med bruk av miljøbetongen, og
dokumentere miljøbetongens oppførsel og egenskaper i løpet av prosjektperioden, kontra normalbetong.
Samtidig med dette vil arbeidet med å påvirke
1212
Raymond Lauritsen (bakerst) og Tapio Kaijankoski
støper siste skilleveggen i 2. etasje i Blokk B med
miljøbetong.
Norskprodusert
Betongleverandør til prosjektet er Unicon, fra sitt
blandeverk i Sandvika. Lavkarbonsementen er produsert ved Norcems fabrikk i Brevik og leveres fra silo
på Slemmestad.
Veggstøpene begynte i uke 39 og fortsetter utover
høsten og vinteren. Arbeidet med evalueringen, sluttrapport og mastergradoppgavene skal være ferdig
15. mai 2011.
Tett på
Aktuelt
Gode erfaringer på byggeplassen
Etter at alle veggene i andre etasje i B-Blokka er støpt,
kan driftsleder Anette Gjestemoen melde om gode
erfaringer.
- Miljøbetongen gir bedre kvalitet på overflaten,
den blir lysere, gir færre og mindre grove porer, vi får
mindre kvisting og det sparer oss, og muligens også
malerne, for etterarbeid, sier Anette Gjestemoen.
- Negative erfaringer skyldes mer logistikken med
støp med to forskjellige typer betong samtidig, som
setter høyere krav til mottaket, enn miljøbetongen i
seg selv. Normalt ville vi bare hatt én bil om gangen
til å ta flere små støper. Nå må vi ha to og betaler for
det.
- Med normalbetong bruker vi slump 18.
Miljøbetongen oppfører seg litt annerledes – den ser
stiv ut, men flyter lett ut når den vibreres. Betongen i
første lasset var stiv, om lag slump 15, og vi bestilte
derfor slump 20 for å være på den sikre siden. Det har
gått veldig bra. På veggstøpene på neste blokk skal vi
prøve på slump 18 igjen, fortsetter Anette.
Hun forteller også at det virker som om gutta ute
synes miljøbetongen er bra.
- Vi lurte på om vi kunne rive forskalingen neste
morgen, som planlagt. Det har gått som normalt, med
temperaturer ned mot null. Forsøk med miljøbetong
på andre byggeplasser – ikke Veidekkes – har gått om
sommeren, med gode erfaringer. Vinteregenskapene
skal vi prøve ut på A-blokka, sier Anette Gjestemoen.
Så bra kan miljøbetongen bli.
- Veggen er helt glatt, klar til males,
sier driftsleder Anette Gjestemoen.
I mellomtiden står fasthetsprøvene som er tatt på
B-blokka og godgjør seg.
- Hvis fastprøvene og erfaringene fra veggstøpene
i A tilsier det, åpner prosjektet opp for å teste ut den
nye miljøbetongen i dekkestøpen av taket. Dette blir i
så fall den virkelig store testen, sier Anette. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
Mastergradstudent ved NTNU, Sindre Fossnes,
står for prøvetaking av betongkvalitetene som
leveres på Åstadryggen, både miljøbetong
og normalbetong, i regi av V-Teknikk. Han
kontrollerer temperatur, slump, luft og støper
terninger for fasthetsutvikling.
Lagbas Geir Ølstad har bare gode erfaringer med miljøbetong. – Fine overflater, lettere å skrape, sier han.
Temperaturutviklingen i støpene følges opp med måleutstyr slik som det han viser frem.
1313
Aktuelt
Tett på
Chris G. Ammitzfeldt stod sammen med Katrine
Seierøe Mortensen klar med hjelm og røde Hoffmannkedeldragter klar med byggeboller til børnene samt en
flyer med byggeinformation, da der var første skoledag
efter efterårsferien.
Byggeplads i skolegården
Børnene på Den Classenske Legatskole kan glæde sig til, at den over 100-årige gymnastiksal bliver
afløst af en ny.
I øjeblikket leger børnene fra Den Classenske
Legatskole i København på Vester Voldgade i frikvartererne!
Nedrivningsarbejdet foregik i efterårsferien, for det
er lidt af et puslespil at drive skole og byggeplads
på samme grund.
1414
Det lyder lidt dramatisk, men forklaringen er god
nok og sikkerheden naturligvis i top med autoværn
og et 2,8 meter højt hegn i flotte farver omkring de
220 m².
Skolen har nemlig fået lov at bruge lidt af vejen
som skolegård, mens der inde i baggården opføres
en ny gymnastiksal til de knapt 500 elever samt nye
klasselokaler til indskolingsbørn.
Projektet har været undervejs i omkring tre år, og
det er ingen luksus, for den tidligere gymnastiksal
i skolens bagbygning var fra 1888, og toiletbygningerne og redskabsrummet i skolegården var heller
ikke just af nyere dato.
Bag byggeriet står ejendomsselskabet Københavns
Ejendomme (KEjd), og her har man brugt tiden på
at finde ud af, hvad der var økonomisk muligt, før
kontrakten endelig var klar til underskrift i september
i år.
I nær dialog
Under alle de indledende øvelser har projektleder
Chris G. Ammitzfeldt fra Hoffmann desuden haft en
tæt dialog med skoleleder Lone Laursen og souschef
Peter Andreasen for at afstemme forventningerne og
skabe gensidig forståelse.
- Det har været vigtigt for os at skabe et menneskeligt og positivt forhold til både bygherre og
bygherrens kunde, samt involvere alle parter – også
forældre, lærere, børn og naboer, så resultatet kan
blive en fælles succes, siger Chris G. Ammitzfeldt.
Der er således planer om åben byggepladsarrangementer, elevfotos af byggeriet til ophængning
i skolegården, små interviews osv., så alle kan følge
med i fremdriften.
- Vores slogan er: ”Her bygger den løsningsorienterede partner sammen med børnene”, for vi vil
gerne opfattes som en anderledes entreprenør, der
har fokus på det menneskelige, siger han.
Børn og byggeri
Den indfaldsvinkel tiltaler også skolens ledelse.
- Vi har oplevet forløbet positivt, og opgaven er jo
svær, når der både skal være plads til børn og byggeri, men alt virker rigt godt gennemtænkt. Vi har
været velorienterede hele vejen, og etableringen af
den midlertidige skolegård er jo nærmest et kunst-
Tett på
Aktuelt
BYGGERI
PÅ SKEMAET
Den midlertidige skolegård er omgivet af et flot dekoreret plankeværk i Vester Voldgade.
Det er slet ikke usandsynligt, at Den
Classenske Legatskole i denne tid fostrer
nogle af fremtidens dygtige ingeniører og
håndværkere. I hvert fald er eleverne yderst
interesserede i byggeriet, der skal skaffe dem
en ny gymnastiksal, og både Hoffmann, skoleledelse, lærere og forældre bakker op om
initiativer, der bringer byggeriet i øjenhøjde
og ind i undervisningen.
Da børnene mødte efter efterårsferien,
stod Chris G. Ammitzfeldt f.eks. klar sammen med projektassistent Katrine Seierøe
Mortensen. De havde poser med teboller
med til alle børn og en flyer, hvor byggeriet
var beskrevet, og hvor det fortælles, hvad
man har gjort for at skabe en sikker hverdag
for alle parter. Af flyeren fremgår også, at
skolegården kan bruges til udstillinger, og
at byggeriet vil blive brugt som inspiration i
undervisningen, ligesom der bliver rundvisninger.
- Vi benytter kort sagt lejligheden til at
lære børn noget om, hvordan man bygger
huse. Vi fortæller dem, hvad der sker, og
hvorfor. De skal have et positivt indtryk af
byggebranchen – og så skal vi også nok
holde et rigtig godt rejsegilde, lover Chris G.
Ammitzfeldt.
Skolens souschef Peter Andreasen, kan
også sagtens se mulighederne.
- En vigtig del af skolens udviklingsplan
er matematikundervisningen. Vi har nogle
meget dygtige matematiklærere, og det vil
være helt naturligt at inddrage byggeriet i
undervisningen her og på andre områder.
Det kan give mange, spændende udfordringer, mener han.
I øjeblikket rammes der betonpæle i som fundament for den nye gymnastiksal.
stykke. Der er gjort meget ud af den med flotte farver
og dekorationer, er Peter Andreasen og Lone Laursen
enige om.
De synes også, at det er lykkedes Hoffmann at
tage hånd om de mange spørgsmål, som forældrene
har haft omkring bl.a. sikkerheden.
- Den lille folder beskriver alle forhold flot og giver
samtidig et billede af, hvordan det færdige resultat
bliver, mener han.
Senest er der sat lys op i vekslende farver, så den
lidt mørke, midlertidige indgang lyses op i morgentimerne.
Rev ned i ferien
Siden kontraktunderskrivelsen er det gået stærkt.
Byggestarten gik den 11. oktober, og noget af det
første, der skete, var, at skolernes efterårsferie blev
brugt til at rive de gamle bygninger ned og fælde
nogle gamle træer. Et praktisk tidspunkt, hvor børnene var væk.
- Men skolen er bygget på opfyldt jord, så der er
en masse brokker. Derfor rammer vi betonpæle i som
fundering af den nye bygning. Det vil sige, at vi forborer huller ned i 2,5 meters dybde, før vi begynder
at ramme, så vibrationerne ikke kan skade nabobygningerne, der jo også er gamle, forklarer Chris G.
Ammitzfeldt.
Efterfølgende skal der graves ud, for den 170 m²
store sals bund skal 1,5 meter ned i undergrunden, og omklædningsfaciliteterne bliver på samme
niveau. Der er plads til 28 drenge og 28 piger, og i
kælderetagen er der desuden toiletter, teknikrum og
to depotrum.
Over gymnastiksalen bygges to etager med hver
to klasseværelser med en fælles garderobe på hver
etage. Her skal de kommende indskolingsbørn holde
til. Der er desuden et trappetårn med elevator samt et
atriumhjørne som dannes af facaden. Dertil kommer
en udvendig flugtvej i form af en trappe beklædt med
perforerede stålplader.
- Vi har oplevet forløbet positivt,
og opgaven er jo svær, når der
både skal være plads til børn og
byggeri, men alt virker rigt godt
gennemtænkt.
Flot, ny skolegård
Byggeriet kommer i øvrigt også til at tage en bid af
skolegården, der ligesom så mange andre byskoler
ikke er for stor i forvejen. Men det problem er der
også taget højde for og det på en måde, som børnene
sikkert synes er meget sjovere end den asfalterede
plads, de tidligere har haft at boltre sig på.
- Skolegården bliver slet ikke mindre. Vi bygger
nemlig en legebakke op ad bygningen med omklædningsrummene, så børnene kan løbe derop. Den
beklædes med en gummibelægning, og omkring bygningens ovenlyskupler opsættes træbænke. Desuden
bliver der en rampe af stål ned til den nuværende
gård, så kørestole også kan komme op på bakken.
Halvvejs oppe bliver der et plateau, hvorfra man kan
kigge ud over gården, fortæller han.
Oven på legebakken bygges en støjmur i grøn
eternit ind mod skolens naboer. Selve bygningen
beklædes også med grønne eternitplader, og espalierer på væggene til krybende planter forstærker indtrykket af et grønt gårdmiljø. Vinduer og døre bliver i
alu og glas og i en mørkegrøn farve, og taget er i sort
tagpap.
Totalentreprise
Der er tale om en totalentreprise med en kontraktsum
på 29 mio. kr. med COWI A/S som bygherrerådgiver,
samt Hou + Partnere Arkitekter A/S og ingeniørerne
Moe & Brødsgaard A/S for Hoffmann. I øjeblikket er
der tre-fire mand i gang på pladsen, men når der
bliver travlest, regner man med, at beskæftige op til
20 mand.
Entreprisen udføres i et integreret samarbejde
med Hoffmanns egenproduktionsenheder inden for
tømrer/snedker og tekniske installationer. Byggeriet
skal afleveres til oktober 2011. n
Tekst og foto: Karen Sloth
1515
Aktuelt
Tett på
Asfaltsesongen
snart slutt
Asfaltsesongen 2010 går mot
slutten, og de siste strekkene
legges i disse dager. Her
asfalteres en privatjobb på
Ulsrud i Oslo.
Til venstre: asfaltmaskinfører Jarle Kvammen
i kamp med råvarene. Øverst: Bas Frank
Grimstad og sjåfør og underleverandør Hans.
Til høyre: Morten Skogstad (til vanlig bas på
sporfyllerlaget) og bas på det herværende
laget, Frank Grimstad. Til høyre på valsen:
Asbjørn Trøbråten, som går av med pensjon
den 1. desember etter 16 år i Veidekke. n
Tekst og foto: Ane Sangnes
1616
Tett på
Aktuelt
1717
Tett på
Aktuelt
Overtar Entreprenør M. Kristiseter AS
Veidekke har kjøpt alle aksjene i Entreprenør M. Kristiseter AS og er med dette nå en av de ledende entreprenørene i Møre og Romsdal. Kristiseter har 80 ansatte og omsatte for i underkant av 200 MNOK i 2009.
Entreprenør M. Kristiseter AS har sitt hovedkontor i
Åndalsnes med avdelingskontor i Ålesund. Selskapet
ble etablert i Åndalsnes av Martin Kristiseter i 1945
som en maskin- og betongentreprenør, og er i dag
en av de største entreprenørene i Møre og Romsdal.
De siste 25 årene har hovedtyngden av virksomheten
vært i Ålesundsområdet.
Eiere og ledelsen i Kristiseter er meget positive til
at Veidekke overtar virksomheten. Det ble signert en
intensjonsavtale om overtakelse med nylig avdøde
hovedeier Svein Kristiseter, og denne blir nå fullført
i samspill med tidligere hovedeiers etterkommere og
selskapets styre og ledelse.
- Med dette oppkjøpet blir Veidekke en komplett
samarbeidspartner for kunder på Nord–vestlandet.
Fra før har vi omfattende asfalt, pukk og grusvirksomhet, samt grunnentreprenøren UFO, og kompletterer dette med den ledende byggentreprenøren
Kristiseter, sier regionsdirektør Carl Inge Veland i
Veidekke Entreprenør AS.
- Vi har ved en rekke anledninger samarbeidet
godt med Kristiseter om gjennomføring av prosjekter
Nye oppdrag
Tekst: Helge Dieset
Kontraktssum over 20 mill. NOK
VEIDEKKE ENTREPRENØR
VEIDEKKE ENTREPRENAD
HOFFMANN
Region Øst
Region Bygg Stockholm
Region Øst Nybyg
Konfektfabrikken, Oslo
Kunde: Veidekke Bolig AS
Boligblokk med 5 etasjer og 94 leiligheter samt
parkeringskjeller for ca. 180 biler.
Byggetid: 1. okt. 2010 – 1. sept. 2012
Kontraktssum: 142 MNOK
Dronning Ingrids Hjem Etape 2, Gentofte kommune
Bygherre: AAB
Nedrivning af eksisterende bygning og opførsel af
56 plejeboliger samt fællesfaciliteter.
Byggeperiode: sep. 2010 – feb. 2011
Kontraktsum: 37 MDKK
Kornmoenga, Tårnåsen på Kolbotn
Kunde: Hansa Selvaag Kornmoenga AS
Boligblokk med 51 leiligheter med parkeringskjellere.
Byggetid: januar 2011 – mars 2012
Kontraktssum: 67 MNOK
Region Vest
Region Syd
Spar Kjørbekkvegen i Skien
Kunde: Kjørbekkvegen Eiendom AS
Bygg med Sparbutikk i 1. etasje, kontorer for
Norgesgruppen samt kontorer for Spar og Meny i
2. etasje og kurs- og konferanserom for ansatte i
3. etasje.
Byggetid: 1. okt. 2010 – 1. juli 2011
Kontraktssum: 21 MNOK
Region Nord/Vest
Strandveien 43, Trondheim
Kunde: OBOS Forretningsbygg AS
Riving/sanering av eksisterende bygg, opparbeiding
av nytt kontorbygg på 12 500 m2 med utvendig
parkeringsanlegg.
Byggetid: nov. 2010 – okt. 2011
Kontraktssum: 131 MNOK
Kanalhotell Fosenkaia, Trondheim
Kunde: Rom Eiendom AS
Bygging av nytt hotell på Fosenkaia.
Først samhandlingsfase før bygging starter i mars.
Byggetid: mars 2011 – april 2012
Kontraktssum: 80 MNOK
Spesialprosjekt
Ytre Oslofjord Kabelforbindelse, Dilling
Kunde: Statnett SF
Kontrakten omfatter arbeidene på land i forbindelse
med Arbeidene på land i forbindelse med ny sjøkabel fra Teigen til Evje. Bygging av ilandføringsarrangement på landsiden, med ny muffestasjon.
Opsjon på sjøarbeider.
Anleggstid: 18. okt. 2010 – 2. jan. 2012
Kontraktssum: 59 MNOK
1818
i regionen, og et nylig oppstartet arbeid med rehabiliteringen av Ålesund rådhus for om lag 120 MNOK er
et godt eksempel på dette. Vår oppfatning er at ved
å kombinere Veidekkes kompetanse på prosjektutvikling og totalentrepriser med Kristiseters solide gjennomføringsressurser og lokale markedsposisjon, vil
vi kunne utvikle oss ytterligere og etablere oss som
en ledende aktør i denne delen av markedet, legger
Veland til. n
Elektronen, Sollentuna
Beställare: Panorama
Nyproduktion av bostäder i ett lammellhus med
90 lägenheter och fyra punkthus med 82 lägenheter.
Byggtid: oktober 2010 – maj 2012
Kontraktsumma: 237 MSEK
Slottsfabriken, del yrkesskolan, Uppsala
Beställare: Stendörren fastigheter
Ombyggnad av gamla senapsfabriken i Uppsala till
yrkesskola.
Byggtid: juli 2010 – januari 2011
Kontraktsumma: 21 MSEK
Norra lagret, Uppsala
Beställare: Stendörren fastigheter
Byggnation av allaktivitetshus och ungdomscentrum.
Byggtid: sept. 2010 – april 2011
Kontraktsumma: 30 MSEK
Nordby Skole, Fanø
Bygherre: Fanø Kommune
Renovering samt nyopførsel af klasselokaler, atrium
samt fritidshjem.
Byggeperiode: sep. 2010 – okt. 2011
Kontraktsum: 23 MDKK
Patologisk Randers, Regionshospital Randers
og Grenå
Bygherre: Region Midtjylland
678 m2 tilbygning med kælder, stue samt første sal
til den eksisterende bygnings vestlige ende.
Byggeperiode: juli 2010 – okt. 2011
Kontraktsum: 26 MDKK
Region Anlæg
CUA2, København
Bygherre: Københavns kommune
Råhusentreprise for Københavns Universitet
med 37.712 m2 etageareal inkl. 6.286 m2 kælder.
Byggeperiode: okt. 2010 – okt. 2011
Kontraktsum: 95 MDKK
Nørrebrogade, København
Bygherre: Københavns kommune
Projektet afgrænses geografisk af Søtorvet og
Nørrebros Runddel. På strækningen mellem
Fælledvej og Elmegade etableres cykel- og buszone
med gennemkørsel af biler forbudt.
Byggeperiode: nov. 2010 – dec. 2011
Kontraktsum: 23 MDK
Region Renovering
Den Classenske Legatskole, København
Bygherre: Københavns Ejendomme
Nedrivning af eksisterende gymnastiksal samt
opførsel af ny gymnastiksal og klasselokaler – i alt
ca. 1.000 m2.
Byggeperiode: sep. 2010 – juli 2011
Kontraktsum: 95 MDKK
Tett på
Aktuelt
Spektakulært
sundhedscenter
i Randers
Byens tidligere bryggeri er
jævnet med jorden til fordel for
et kæmpebyggeri. Den største,
lokale byggesag, siden kong Erik
Menved gav Randers købstadsrettigheder i 1302.
Sådan kalder formanden for byggeudvalget Aage
Stenz, der også er formand for kommunens sundheds- og ældreudvalg Randers’ nye sundhedscenter,
der skyder op på Thors Bakke midt i den gamle bydel.
Det sker på grunden, hvor den sidste af byens
navnkundige Thorøl blev brygget for syv år siden. I
dag står kun det over 100-årige bryghus tilbage. Det
får nu en topmoderne nabo, nemlig et nyt sundhedscenter, 49 ældreboliger og en parkeringskælder, som
Hoffmann opfører på dele af det areal, hvor resten af
bryggeriet engang lå.
Bryggeriet er jævnet med jorden, og siden første
spadestik blev taget i november sidste år, har byens
borgere nysgerrigt fulgt med i det nye byggeri.
Brugerne med på råd
Spadestikket blev ganske vist foretaget i november
2009, men sne og is skulle lige væk fra området,
inden Hoffmann kunne komme ordentligt i gang.
Det skete i februar i år, hvor den nye skurby blev
sat op, og i marts begyndte man på gravearbejdet,
der omfattede, at 18.000 m³ jord skulle graves op og
køres væk.
- Megen tid gik med brugertilretning i byggeriets
planlægningsfase sidste vinter, så vi var sikre på at
få det helt rigtige resultat. Der er jo mange brugergrupper involveret fra både kommunen og Region
Midtjylland – og grupperne har været involveret lige
fra begyndelsen, siger projektleder Jacob Sølvsten
fra afd. 210, Region Vest.
Så Hoffmanns oprindelige forslag blev tilpasset
mange gange i forløbet i forhold til brugernes ønsker.
315.000 teglsten
- Siden maj og til omkring efterårsferien har vi så
rejst råhuset startende med parkeringskælderen, der
bliver i to etager, forklarer Jacob Sølvsten.
Ovenpå den fælles kælder opføres to bygninger
Det nye sundhedscenter skyder hastigt i vejret og opføres i respekt for naboskabet med den gamle bydel.
Randrusianerne – både kommende brugere og almindelige borgere – udviser stor interesse for byggeriet, der
også er svært at overse i byens hjerte.
på henholdsvis fire og fem etager. Murere og stilladsarbejdere gik i gang i august, og der har været nok at
tage fat på, for 90 % af bygningernes facade består af
teglsten – 315.000 i alt! Råhuset er afsluttet, og for få
uger siden gik tømrerne i gang med tagkonstruktionerne.
Fra nytår skulle man have et tæt hus og kan gå
i gang med de indvendige opgaver. Faktisk er man
allerede begyndt i parkeringskælderen, hvor el, vvs,
montering af installationsfag m.v. er i gang.
- Vi følger tidsplanen, så vi skal nok blive klar til
rejsegildet den 30. november, siger han.
Internt joint venture
Forberedelserne har været omfattende. Det
giver næsten sig selv med så stort et projekt.
Kontraktsummen for totalentreprisen lyder på 155,5
mio. kr., og jobbet er et joint venture mellem Afdeling
210, der styrer byggeriet, Afdeling 250, der udfører
råhusdelen, og Region Teknik, der koordinerer teknikken.
- Det sidste kan godt være en udfordring. Et sundhedscenter rummer jo masser af tekniske installationer, der er usynlige for brugerne. Centrets kvadratmeter er desuden fordelt med 2800 m² i kommunalt
regi, 700 m² til regionen og 2500 m², der skal udlejes
til private aktører. De kan ligge lige ved siden af hinanden, men teknikken skal bl.a. sikre, at forbrugsafgifter som el, vand og varme kan afregnes separat,
forklarer Jacob Sølvsten.
Så installationerne i sig selv er også pladskrævende. Eksempelvis skal der gøres plads til ventilationsrør fra to forskellige hovedforsyninger i sundhedscentret – og uden at brugeren kan se de mange
rør.
- Det gør teknikpakken lidt mere kompliceret i den
del af byggeriet. Lidt simplere er det i de 49 ældreboliger, der er mere traditionelt byggeri og hjemmehørende under Randers Kommune, siger han.
Plads til apotek
Hvad angår den private del af sundhedscenteret, så
skal Hoffmann levere råhuset, hvorefter lejerne kan
tilkøbe detailindretningen, der jo kan være vidt forskellige fra fag til fag: læge, tandlæge, fysioterapeut,
psykolog osv. Dette er dog ikke en del af den nuværende kontrakt.
400 m² er desuden på forhånd afsat til et apotek,
hvor kommunen arbejder på at finde en lokal aktør.
Det samlede byggeri skal være klart til aflevering
den 3. november 2011, da der også skal bruges et par
måneder til indflytning og til at få IT-systemerne op at
køre.
Hoffmann har haft ca. en halv snes funktionærer
på pladsen. Efter råhusets færdiggørelse er det sekssyv mand. n
Tekst og foto: Karen Sloth
FAKTA
Sundhedscentret omfatter:
• 2800 m² kommunale aktiviteter: sundhedspleje, tandpleje, rehabilitering,
sundhedsteam
• 2500 m² privat område: reserveret til aktører på sundhedsområdet og
afleveres som råhus
• 700 m² regionale aktiviteter: mammografi, blodprøver, donortapning,
jordemødre
• Randers Kommune står som ejer af de to førstnævnte arealer, mens
Region Midtjylland står som ejer af sidstnævnte frem for at leje sig ind i
bygningen
• Ældreboligerne udgør 4000 m2
• Parkeringskælder udgør 7500 m2
Projektleder Jacob Sølvsten (nr. 3 fra højre) med en del af Byggeteamets
funktionærer på sagen. Sammen har de løst opgaven og tidsplanen holder.
• Arkitekt er Kjaer & Richter Arkitektfirmaet A/S og ingeniør er DAI A/S
1919
Aktuelt
Tett på
Europas første og eneste komplette bilanlegg til energiklasse A,
Kverneland Bil, er nå åpnet på Klepp med Block Berge Bygg
som totalentreprenør.
Europas eneste bilanlegg i energiklasse A
I tett verdiskapende samspill med kunden har Block Berge Bygg (BBB) levert Europas hittil mest energivennlige komplette bilanlegg, med salgsavdeling, kontorer, kantine, service, delelager, verksted, karosseriog lakkavdeling og kildesorteringsanlegg i ett og samme bygg, i totalentreprise på Bryne utenfor Stavanger.
Anlegget er levert i energiklasse A etter en samspillprosess som begynte med at BBB, i konkurranse med
flere andre, priset kundens forespørsel på et stålbygg
hvor det i utgangspunktet ikke var satt spesielt fokus
på energitiltak utover klasse C. BBB ga samtidig
tilbud på et betongelementbygg med fokus på energisparing.
- BBB hadde bygget for oss før og hadde et godt
renommé. De anbefalte et betongelementbygg til
klasse B, og det var starten på en prosess hvor vi
trakk inn sentrale underentreprenører. I fellesskap
begynte vi å lukte litt på klasse A, og gjennom prosessen viste BBB at det faktisk var mulig, sier direktør
Arve Edland i Kverneland Bil Bryne.
Direktør Arve Edland og hans stab er svært tilfreds
og glad for at de valgte å gå hele veien fra C-bygg
til A-bygg.
2020
Tidsriktig miljøprofil
- Vi så at det var mer tidsriktig og mer i tråd med
profilen til utbyggeren, Brødrene Kverneland, og at
vi i samarbeid med BBB var i stand til å gjennomføre
det. Men uten BBBs sterke fokus på miljø, kostnader
og kvalitet som holder mål hadde det ikke vært mulig,
sier Edland, som legger til at det har vært en ta og
gi-prosess fra begge sider. Han understreker også at
besparelser i energikostnader var en motivasjonsfaktor. Det samme var bedre arbeidsmiljø, både for
kundene og for de ansatte i kontorer og verksteder.
Problemet med tidligere bygg har vært inneklimaet.
Enten var det for varmt eller for kaldt.
- Nå har vi fått rett temperatur og bedre luft i hele
bygget. Vi har fått bedre trivsel, orden og lettere renhold. Bygget er lagt til rette for det, sier en entusiastisk Arve Edland.
- Vi har betalt litt mer for et A-bygg for å få til
en god miljøprofil. Det var da solfangere kom på
plass og luft til vann varmepumpe som er senket
ned i takkonstruksjonen slik at avkastlufta fra ventilasjonsanlegget passerer varmepumpen og dermed
utnytter vi varmen en gang til, forklarer Edland. Han
nevner også en rekke andre tekniske tiltak, som blant
annet trelags isolerglass i utstillingsfasaden mot
hovedveien. Denne løsningen ble valgt på tross av at
referansebygg ikke var å oppdrive i Europa. Videre er
gjort tiltak for å styre lys, varme- og ventilasjon som
løfter bygget til klasse A.
Elementene er energimotoren
Men selve grunnlaget, energimotoren for å komme
dit, er utnyttelsen av betongelementenes iboende termiske egenskaper, BBBs nyutviklede elementteknologi med å flytte bæringen til innersjiktet og derved
fjerne søylesonenes reduserte isolasjonstykkelse,
nytt og bedre isolasjonsmateriale og sterkt fokus på
tetthet i alle detaljer i prosjektering og bygging.
Prosjektleder Frode Haram forteller at tetthetsmålingene i verkstedshallen viste en faktor på 0,29, som
Detalj av tetningsteknologien i kjøreportene i verkstedet: Alle porter er utstyrt med spesielle tettepakker som består av tetningslister og klosser.
er fem ganger bedre enn kravet til et A-bygg. Og det
er oppnådd i en hall med dører, porter og en mengde
gjennomføringer.
En annen utfordring i byggeprosessen var vinteren som førte til to måneders byggestopp med full
nedfrysing av byggeplassen. Uvanlig på Jæren, men
bygget er likevel levert nesten uten forsinkelser.
Et bygg for fremtiden
- Prosessen har vært krevende, men positiv. Vi har
tatt den skritt for skritt og utfordret BBB på alle detaljene som må til for å nå A-kravet. Vi har delt litt på
kostnadene. Det handler om å ta ansvar, ikke bare at
hver krone teller, sier Edland. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
Tett på
Aktuelt
Statens Hus –
nytt signalbygg
i Stavanger
Nyåpnede Statens Hus på 21.000
kvadratmeter over fem pluss to
etasjer føyer seg pent inn i rekken
av Block Berge Byggs nye prosjekter langs Stavangers hovedinnfartsåre.
Statens Hus rommer 10 etater, inklusive rettssaler
og parkering. Det var bare fire etater i planene da
BBB begynte på prosjekteringen, og det har vært en
utfordring for byggeledelsen, som ikke fikk noen forlengelse av byggetiden av den grunn.
Totalentreprisen til 24 mill. kroner ble vunnet i
skarp konkurranse, basert på erfaring med byggherren gjennom mange år og fokus på industriell bygging med maksimal utnyttelse av materialegenskapene. En god energikvalitet var en forutsetning for
byggherren, og bygget har et beregnet energiforbruk
på 114 kwh pr. kvadratmeter, som tilsvarer klasse B.
Godt samspill gir gode løsninger
Gjennom et godt samspill mellom arkitekt, kunde og
BBB, som er de samme som på Skattens Hus, kom
løsningene. Arkitekten ønsket en kolonnade på frontfasaden mot gaten som skulle gi en relieffvirkning.
BBB foreslo å trekke etasjefasaden ut til yttergrensen over 1. etasje og bygge på en ekstra ytre vegg
med slipte overflater som ga relieffvirkning gjennom at vinduene ble liggende dypt inne i veggen.
Kostnaden ved denne teknikken lå på ca. 20 prosent
av den tiltenkte løsningen, og byggherren fikk i tillegg
mer utnyttbart areal.
Et stort indre atrium bidrar til lys, luft og energieffektivitet. Hele bygget har en klimahimling hvor
hulrommet mellom himling og hulldekkene brukes som ventilasjonskammer gjennom å eksponere
betongen mot kjølt tilluft. En brannteknisk avansert
Fra venstre: anleggsleder Oddgeir Lerbrekk, bas Rolv Folkvord adm. direktør Yngvar Karlsen og prosjektleder
Kurt Helland i et av de åpne pause-/møterom ut mot atriet.
ventilasjonsløsning er et konsept som BBB har utviklet i samarbeid med underentreprenøren.
- Vi bruker de samme underentreprenørene, og
derved kan vi gjenskape kompetansen og samspillet
fra det ene prosjektet til det andre. Alle vet hvordan
detaljene skal være, understreker prosjektleder Kurt
Helland på Statens Hus.
Uttrukne etasjer med ekstra yttervegg over arkade
gir relieffvirkning i fasdaden.
Prosjektert i 3D
3D-teknologi er brukt gjennom hele prosjekteringen.
RIB og arkitekt har samkjørt sine tegninger og funnet
mye å forbedre. Det har fungert veldig bra. Vi har hele
tiden kunnet ”fly” gjennom bygget på 3D-tegninger
prosjektert på veggen, sier Helland. Han legger til at
3D ikke er noe nytt for BBB, som har holdt på med
dette lenge i forbindelse med elementproduksjonen.
Blant utfordringene med Statens Hus var den
korte byggetiden og den uvanlig strenge vinteren
i byggeperioden. I tillegg passerer en 1.200 mm
vannledning i grunnen under bygget. Det gjorde ikke
akkurat fundamenteringen mindre utfordrende, med
en kombinasjon av fundamenter på fjell og stålkjernepeler, og en trang byggetomt.
Det er med Statens Hus som med de øvrige BBBbyggeprosjektene. Det er de prefabrikkerte betongelementene som danner grunnlaget for energivennlige og innovative løsninger.
- Det er ingen grenser for hva vi kan få til
med betongelementer, mener prosjektledelsen for
Statens Hus, med Kurt Helland, anleggsleder Oddgeir
Lerbrekk og byggbas Rolv Folkvord.
Og betongelementer blir det mange av. Bare i
Statens Hus er det 1.584 for å være helt nøyaktig,
i veggelementer, søyler, bjelker, plater, trapper og
21.000 kvadratmeter hulldekker, i alt 14.447 tonn. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
2121
Aktuelt
Tett på
SubSea 7 på Forus.
Kompetansebedrift på elementer og
energieffektive prosjekter
Block Berge Bygg (BBB) har siden starten i 1966 utviklet seg til å bli en av Rogalands ledende entreprenører
og Norges eneste med egen betongelementfabrikk. BBB omsetter i år for i underkant av en milliard kroner.
Elementfabrikken er Norges nest største og den mest
komplette. Bedriften har sterkt fokus på produktutvikling, kundetilpasning og kostnads- og energieffektive
byggeprosjekter med betongelementenes gode rammebetingelser som energimotor.
Allerede i 1986 oppnådde BBB et energiforbruk
på 145 Kwh/m2 med Forushagen, et 35.000 m2 stort
kontorbygg med Statoil som leietaker. Bygget kunne
vise til de nest laveste strømutgifter blant alle Statoils
bygg. Det med lavest strømutgifter var faktisk også et
BBB-prosjekt.
Polerte frilagte lokale tilslag gir det ønskede uttrykket til fasadene på Statens Hus. Adm. direktør
Yngvar Karlsen er fornøyd med kvaliteten. Den er på
topp, god BBB-standard.
2222
Temperaturfølere
I 1990 leverte BBB det første bygget med temperaturfølere innstøpt i betongelementene og koblet til styringen av ventilasjonsanlegget. Betongelementenes
termiske egenskaper brukes til magasinering av kjøling og oppvarming.
Ytterligere fokus på betongens positive energiegenskaper kom på løpende bånd fra 1990 til 2007,
blant annet gjennom kontorene til Aker Offshore
Partner, den gang Norges høyeste elementbygg med
11 etasjer, og Stavanger Politikammer. Stikkord for
utviklingen er magasineringseffekten, tettheten, tørre
konstruksjoner i byggeperioden, godt innemiljø og
lavt sykefravær for brukerne.
I 2007 kom det nye energidirektivet, og BBB tok
fatt i det for å skaffe seg oversikt. Ytterligere fokus ble
satt på betongens fortrinn, som førte til forbedring av
sandwichelementets konstruksjon og forbedret isolasjonsmateriale.
Langs hovedinnfartsåren i Stavanger ligger energieffektive BBB-bygg på rekke og rad, blant dem
tilbygg til Politihuset på 2500 m2, Skattens Hus på
19.000 m2 og nyåpnede Statens Hus på 21.000 m2.
Nybygg på Forus
På Forus ligger også en rekke nyere BBB-bygg. De
to seneste er SubSea 7, med en kontraktssum på
204 mill. kroner og et areal på 14.500 m2 kontorer og
parkering, og Global Maritime med en kontraktssum
på 126 mill. kroner og et areal på 11.900 m2 med kontorer, parkering og sportssenter.
Egenutviklet ventilasjon
I den nye 3.-etasjen i eget kontorbygg har BBB ført
energiteknologien et skritt videre. I samarbeid med
den lokale underentreprenøren og samarbeidspartneren på ventilasjon, DNF A.S. er alle tilførte kilder
for oppvarming og kjøling langs yttervegger flyttet
til taket via et vannbårent system og Plexus ventilator. Teknologien er nå videreført i byggene for
Kverneland Bil og Global Maritime.
BBB leverer elementer og kompetanse på prosjektering og bygging langt utover distriktet – så å si over
hele Norge. Blant de siste er samarbeidsprosjektene
FMC-bygget på Kongsberg og Sørlandssenteret i
Kristiansand.
Energiansvar i kontrakten
BBB har så sterk tro på sin kompetanse på energieffektiv bygging at de har nylig inngått en avtale om
en totalentreprise med energiansvar med OBOS
forretningsbygg for Tasta senter, et kjøpesenter med
kontorer og bydelssenter på i alt 35.000 m2 i utviklet
totalentreprise på ca. 320 mill. kroner pluss innredningsarbeider. Kontrakten er den største entreprisen
hittil for BBB.
Energiansvar innebærer at BBB har ansvar for å
oppfylle avtalte energimål, med en bonus-/malusparagraf. BBB skal fremlegge energiregnskap for
kontroll og godkjenning av OBOS. Energigarantien
gjelder for tre år og BBB utarbeider et energiregnskap
for hvert enkelt av de tre årene. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
Tett på
Forbedringsprosesser
Platschef Mikael Lilliesköld och entreprenadingenjör Thomas Peet är de två VDC-specialisterna på bostadsprojektet Brf Herrgårdsparken i Kista.
VDC- och ICE-projektering:
Huset är byggt innan det byggs
Bättre, helt enkelt! Det säger Stefan Söderberg, projektutvecklare på region Bygg Stockholm och Ulrika
Sohlenius, projektledare på Bostad Stockholm om VDC och ICE, det vill säga hur man tillsammans med
konsulter och kunden bygger huset virtuellt.
Att VDC, Virtual Design and Construction, och arbetssättet ICE, Integrated Concurrent Engineering, har
kommit till Veidekke för att stanna, därom råder inget
tvivel. Inom entreprenadverksamheten i Stockholm
har ett par nya medarbetare anställts, liksom en i
Skåne och en i Göteborg. De ska arbeta med implementeringen av VDC och Medarbetarinvolvering, MI,
som ju är en viktig del av projekteringsarbetet med
VDC och ICE.
Många Veidekkemedarbetare har varit på
Stanforduniversitetet i USA och lärt sig detta nya
sätt att arbeta. Som vi berättat om tidigare i Veidekke
Magasin har också ett antal professorer från Stanford
varit hos Veidekke och haft utbildning för ytterligare
ett antal medarbetare från hela landet och även från
Norge.
I Stockholm har åtta projekt med VDC dragits
igång. I Skåne pågår förberedelserna för det första
pilotprojektet och i Göteborg har det första pilotprojektet påbörjats. Även i norska Trondheim arbetar
Veidekke med denna nya projekteringsform.
- Vi tror mycket på det här arbetssättet. Något som
skiljer det åt från traditionell projektering är exempelvis att man tidsmässigt arbetar med en topp – tidigt
i processen har man intensivt fokus på projektet.
Då måste alla parter sitta tillsammans och arbeta –
Entreprenad, Bostad och alla konsulter. Det hela bygger på att alla måste närvara, samt att de som deltar
i projekteringen har rätt kompetens och kan och får
fatta beslut.
Det är lätt hänt att man slits mellan olika projekt,
men man får helt enkelt prioritera!
I den traditionella processen har man möten,
prickar av vad som är gjort och ska göras. Sedan går
alla hem och jobbar på sin kammare igen. Tills det är
dags för nästa möte. Det tar avsevärd tid tills hand-
lingarna är klara och helst överensstämmande!
Med ICE-projekteringen sitter alla tillsammans –
ett sådant arbetspass tar en dag per vecka ungefär.
Under sådana arbetspass avbryter man för gemensamma minimöten, diskussioner och beslut. Innan
en sådan sittning slås alla modeller ihop och samordnas, så att alla har samma underlag att arbeta med,
förklarar Ulrika och Stefan.
I den mån projektet har en extern beställare, sitter
även denne med vid dessa arbetspass.
Vad vinner vi med detta?
- Den stora vinsten är att handlingarna blir bättre.
Därmed blir det mindre störningar och kollisioner på
arbetsplatsen. Vi har helt enkelt redan byggt huset en
gång – fast i datorerna! n
Text: Peggy Häggqvist. Foto: Ryno Quantz.
2323
Forbedringsprosesser
Tett på
Beställare, Ulrika Sohlenius från Veidekke Bostad och Entreprenör, Stefan Söderberg från Region Bygg Stockholm, arbetar nära och involverande för att få ut det mest
och bästa av VDC och ICE-projektering.
Kista Gård – det första VDC-projektet
Från början var alla rädda att VDC och ICE-projektering skulle kosta mer än det smakade. Till sist fick region
Bygg Stockholm och Veidekke Bostad klartecken att arbeta med denna process i ett första pilotprojekt – ett
60-tal bostadsrätter i Kista strax nordväst om Stockholm.
Hur mycket extrakostnader innebär det med
3D-projektering? Vad tjänar vi på det? Det var frågor
som ledningen ställde till Stefan Söderberg, region
Bygg Stockholm, och Ulrika Sohlenius, Veidekke
Bostad, när de och några kollegor ville testa denna
nya arbetsprocess för att projektera ett nytt bostadsområde.
- Egentligen kunde vi inte svara på det. Men vi var
säkra på att vi skulle tjäna pengar på det. Men visst
var vi alla oroliga att det skulle kosta mer än traditionell projektering. Men vi fick OK från ledningen och
tog hit en kille från Stanford-universitet i USA som
skulle hjälpa oss att komma igång. Det var i mars
2009. På två och en halv vecka hade vi arbetat fram
en bygglovshandling, som var klar i april. I mitten av
juni hade vi färdiga systemhandlingar! I oktober ägde
den första säljstarten rum. Då sålde vi sju lägenheter
på direkten.
Möjligheterna är oändliga
Tillsammans med alla konsulter började vi jobba. De
var alla nyfikna, engagerade och positiva och ville
vara med, även om också de kände samma osäkerhet
när det gällde pengarna!
Något som vi snabbt har lärt oss är att möjligheterna med dessa nya verktyg är oändliga. Därför är
det absolut nödvändigt att redan innan man startar,
fastställa vilka behoven är. Enligt Stanford-upplägget
börjar man med ett helt vitt papper. Så arbetar inte vi.
Vi har lärt oss att vara mer planerade och strukturerade redan innan vi sätter oss och börjar arbeta ihop.
2424
Helt klart är att vi hade bättre beslutsunderlag
under projekteringen för att till exempel bedöma
planlösningar. Även säljmaterial och Bofakta var
material som vi kunde ta ut ur modellen, säger Ulrika.
- Vi går också i bräschen och trycker på för att våra
leverantörer ska projektera i 3D. Då kommer vi att få
det absolut bästa resultatet.
Lära av erfarenheter
Det viktiga nu är att lära av allas erfarenheter. Efter
det att projekteringen i Kista var avslutad, samlade
vi alla till ett utvärderingsmöte. Konsulterna var till
största delen positiva, kanske inte så konstigt, de vill
ju ha jobb av oss igen! Men de var ändå modiga nog
att berätta vad som varit problematiskt. Redan nu
känner vi att vi har blivit bättre.
I Stockholm har Veidekke ytterligare sju projekt
på gång där vi arbetar med VDC och ICE. Och alla
interna projekt som vi gör inom Veidekke Bostad ska
tillämpa denna projekteringsprocess, avslutar Stefan
och Ulrika. n
Text: Peggy Häggqvist. Foto: Ryno Quantz.
Storbesök från Norge på Kista Gård
Den 12 november var det storbesök från Veidekke Norge på bygget i Kista.
Syftet var att ta del av de erfarenheter som kollegorna i Sverige har gjort av
VDC- och ICE-projektering.
- Veidekke, distrikt Oslo, vill öka satsningen på VDC
och ICE och idag är vi ett antal projekterings- och
projektledare som är här för att se hur Veidekke
jobbar med detta. Vi har just nu ett egenregiprojekt på gång i Oslo, ett bostadsprojekt i Fornebu,
där vi projekterar på detta nya sätt, säger Morten
Barreth, som arbetar med utvecklingsfrågor, bland
annat VDC, på Veidekke i Norge.
Även han har lärt sig VDC och ICE genom att
besöka Stanford University i USA. Han har också
flera gånger tidigare hälsat på sina svenska kollegor i Stockholm och på Kista Gård för att ta del
av de svenska erfarenheterna.
- Det är ganska mycket av det som görs här på
Kista Gård, som vi också vill göra i Fornebu, säger
Morten Barreth.
Forbedringsprosesser
Tett på
VDC på bygget:
Nöjd kund:
”Vi måste vara ödmjuka” Insyn och
delaktighet
– Detta är vårt första projekt där vi tagit med VDC in i produktionen, så
vi måste vara ödmjuka. Visst finns det problem. Men detta är ett sätt
att kvalitetssäkra projekten och jag är övertygad om att fördelarna är
många. Det säger platschefen på projektet i Kista, Mikael Lilliesköld.
I Sollentuna norr om Stockholm
blir det bostäder som Veidekke,
region Bygg Stockholm, har
projekterat med VDC och ICE.
Kunden, Panorama Development
AB, har deltagit i arbetet.
Projekteringen är nu avslutad av ett 100 meter
långt lamellhus om 90 lägenheter som Veidekke ska
utveckla åt beställaren. Utöver lamellhuset ingår
även fyra punkthus om 82 lägenheter i uppdraget.
Projekteringen av dem har nu inletts och beräknas
vara klar under våren 2011.
Åt Panorama Development AB, har Veidekke Region
Bygg Stockholm projekterat ett 100 meter långt
lamellhus om 90 lägenheter med VDC och ICE.
Kunden har själv suttit med vid ICE-mötena och är
mycket nöjd. Illustration: White Arkitekter.
En tidplan i linjeplanering innehåller allt in i minsta detalj. Men det kan ta lite tid tills man lär sig tolka den.
När vi träffar honom en gråmulen novemberdag har
det gått knappt en och en halv månad sedan stommen började resas. Just nu arbetar cirka 25 underentreprenörer på bygget. De egna yrkesarbetarna har
ännu inte anlänt. När bygget är som mest intensivt
kommer ett 50-tal man att vara sysselsatta i Kista på
projektet Brf Herrgårdsparken med sina 57 lägenheter.
Det är Mikael och entreprenadingenjören Thomas
Peet som är insatta i VDC-projektering på arbetsplatsen. Vi träffas i konferensrummet två trappor upp i
de fräscha byggbodarna. På väggen hänger tidplaner
som inte liknar något man sett tidigare. Istället för
de traditionella GANTT-diagrammen vi är vana vid,
böljar kurvorna uppåt från vänster till höger, s k Line
of Balance (Linjeplanering).
- Killarna på bygget kallar dem ”EKG”, skrattar
Thomas och förklarar att det till en början kan vara
rätt svårsmält att ta till sig informationen genom tidplanernas utformning. Men om man väl har satt sig
in i det, är de oslagbara.
En komplicerad rörinstallation kan lätt printas ut i 3D
och tas med och anslås ute på bygget.
- På detta sätt kan vi direkt se om vi riskerar glapp
eller dödtid samt eventuella krockar framöver, något
som vi då enkelt kan åtgärda så att bygget flyter
effektivt hela tiden, säger Mikael.
Enkelt och överskådligt
- Genom 3D-modellen är det lätt att visa alla på
arbetsplatsen hur huset ska se ut när det är klart.
Enkelt och överskådligt kan vi sedan gå in i till exempel det våningsplan vi för närvarande håller på med
och visa tredimensionella bilder på olika delar inom
alla discipliner, till exempel en komplicerad rör- eller
elinstallation. Risken att få fel höjder och saknade
ursparingar minimeras. Vi har inte behövt kalla på
någon håltagare heller, ler Mikael och Thomas.
- Om ett moment är komplicerat, är det lätt att
printa ut en tredimensionell bild på hur det ska se ut.
Sedan kan vi anslå den på arbetsplatsen där just det
momentet utförs, vilket förenklar och förtydligar för
de som utför arbetet på plats.
Visst kan det vara svårare till en början när vi
introducerar nyheter som denna på arbetsplatsen,
och vissa medarbetare är givetvis skeptiska – man är
van att arbeta ”som man alltid har gjort”. Man måste
vara ödmjuk och inse att det tar tid. Var och en måste
förstå hur deras eget arbete underlättas, annars kan
det vara svårt att få acceptans för nyheter. Men när
alla väl är införstådda med fördelarna, då är jag helt
övertygad om att det här är ett sätt att jobba på som
kommit för att stanna, säger Mikael, som tycker att så
här långt är känslan att allt är väldigt väl projekterat
och ritningarna är bra.
- Hittills har vi inte fått så många frågor av entreprenörerna om hur saker och ting hänger ihop. Det är
ett bra tecken! n
Det här är det första externa projektet som
Veidekke Entreprenad, region Bygg Stockholm, til�lämpat projekteringsmodellen enligt VDC och ICE
med kunden närvarande under arbetsprocessen.
Beställaren, VD Andreas Arkling från Panorama
Development AB, har deltagit vid varje projekteringsmöte en dag i veckan.
- Det är första gången vi kommit i kontakt med
VDC. Att delta i arbetspassen gav en direkt insyn i de
problem som man möter i projekteringsfasen samt
delaktighet i lösningen och insikt i vilka eventuella
konsekvenser den får. Detta är något som vi som
beställare vanligtvis inte får kontakt med på ett så
tidigt stadium, så VDC-projekteringen gav oss tidigt
en bra bild av slutprodukten.
Var det därför ni valde Veidekke som entreprenör i
detta projekt?
- Ett bra pris i kombination med ett gediget intryck
av Veidekke som ville skapa en kvalitativ och bra
bostadsprodukt, samt möjligheten att skapa en ökad
förtjänst för båda genom ett öppet samarbete, var
det som avgjorde valet av Veidekke. Men givetvis
är arbetet med VDC ytterligare en tillgång, säger
Andreas Arkling, som tror att han kommer att arbeta
med VDC-projektering även i framtida projekt. n
Text: Peggy Häggqvist
Panorama Development AB:
Panorama utvecklar bostäder på egen mark, villor och
bostadsrätter främst i Stockholmsområdet. Bolaget
arbetar som projektägare och beställare och anlitar de
kompetenser som behövs för att genomföra projekten. För närvarande har Panorama cirka 300 bostäder
i nyproduktion.
Text: Peggy Häggqvist. Foto: Ryno Quantz.
2525
Forbedringsprosesser
Tett på
Veien videre med Involverende planlegging
Involverende planlegging er den viktigst metoden i arbeidet for nå målet om å bli Norges beste entreprenør
i alle Veidekkes lokale markeder, og å drive bransjens beste forbedringsarbeid i 2015.
Konseptet er å involvere alle på prosjektene i planlegging, oppfølging og forbedring ved oppstart, gjennomføring og avslutning. Erfaringene fra en rekke
læringsprosjekter i regionene viser at effekten er stor
når man får det til.
Over 60 deltakere, prosjektledere, anleggsledere,
formenn, baser, IP-tilretteleggere og tillitsvalgte,
representanter for distriktsledelse, regionsledelse og
divisjonsledelse i Veidekke Entreprenør var samlet
i slutten av oktober for presentasjoner av læringsprosjekter og diskusjoner som skal danne grunnlaget og oppstart for revisjonen av den eksisterende
IP-veilederen fra 2008.
- Et utkast til ny veileder vil bli grundig behandlet
2626
i brede høringsprosesser, både i regionene og med
ulike ressurspersoner og -grupper. Alle kommentarer
og innspill vil bli sammenstilt og vurdert og integrert
i den endelige versjonen, sier Kjetil Nyseth, leder for
utviklingen av Vi i Veidekke/IP.
- Det viktigste er at distrikter og regioner lærer av
sine læringsprosjekter og bruker erfaringene aktivt i
det videre arbeidet med å implementere og videreutvikle IP i nye prosjekter. IP er bare en struktur, en
metode til forbedring, understreker Nyseth.
Ned i pris
Læringsprosjektene varierer i antall fra distrikt til
distrikt, og i størrelse fra 500 til 600 mill. kroner til
et par millioner. Erfaringene er også mange og varierte. Blant regionene kunne Øst vise til at en UE som
hadde prøvd IP på et prosjekt, ville gå ned i pris hvis
IP ble gjennomført på neste prosjekt fordi prosessen gjorde arbeidet mer effektivt. Regionen har åtte
læringsprosjekter. Regionstilrettelegger Jan Erik Lauritsen pekte på
fire viktige faser i IP. Evaluering i alle faser er et gjennomgående tema.
Kunde og kontrakt: Finne hva som egner seg for
IP-faser og elementer. God informasjon om IP før
kontrakt, spesielt mot UE.
Planlegging/prosjektering: Forankring i egen organisasjon, roller, ansvar, ressurser – forberede bruk av
Forbedringsprosesser
Tett på
Anne Torbjørnsen, Region Syd, legger frem regionens erfaringer og anbefalinger for videreføring av arbeidet.
Øivind Vold, Steinar Krogstad og Odd Arne Tingstad diskuterer IP-erfaringer i pausen.
IP i prosjekteringsfasen. Velge riktige konsulenter og
arkitekter. Gjennomgå tegninger, planlegge IP i driftsfasen, og planlegge all evaluering.
I gjennomføringen: Informere om IP, avklare
begreper, vite hva vi skal bygge.
Overlevering/avslutning: forhåndsbefaringer, evaluering må planlegges, kontrollert avslutning.
Forutsetninger for å lykkes er at Veidekke sitter i
førersetet og at ledelsen står helt og fullt bak IP, få
frem beslutninger og tegninger i tide, følge kokeboken, riktig ambisjonsnivå og, igjen, evaluering.
Redusert brannslukking og fravær
Region Syd har seks læringsprosjekter, fra 3 mill. kroner til 500–600 mill. kroner. Noen av konklusjonene
viser at det er lettere å se problemer i forkant, og at
en blir flinkere til å se fremover og distansere seg
mer fra dag én. SE og UE involveres med fokus på
å løse hindringer sammen. Arbeidsoppgaver endrer
seg. Brannslukking er redusert med 90–95 prosent.
- Vi fikk bedre tid til å gjøre det vi skulle. Fem av
seks prosjekter brukte lappeteknikken, halvparten av
dem brukte hele plan- og møtestrukturen. Utvikling
av møtestrukturen er en forbedring i seg selv. Gode
lagsplaner gir merkbart mindre fravær, sa Anne
Torbjørnsen, som la frem erfaringsmaterialet.
I sum oppnådde prosjektene flyt i produksjonen,
riktig rekkefølge og arbeidsdeling i tid, fjerning av
hindringer. Fem av seks prosjekter oppnådde god
effekt. Alle involverte vil fortsette. Systematikk er
viktig. Lagene som behersker IP tjener mest.
Veien videre er etter regionens samlede erfaring
å nå alle prosjektene. Involverende lederskap, forståelse og ferdigheter gjennom hele linja, involvere
kunder og UE i forståelse og utvikling av ferdigheter,
etablere læringsprosjekter i involverende prosjektering, fortsette støtten til prosjektene, og viktigst av alt;
lag det til ditt eget, bygget på erfaringer. Budskapet
fra Region Syd var klart: Det handler om lederskap.
IP i prosjektering
Det er et grundig arbeid i gang i utviklingen av
involverende planlegging i prosjekteringsfasen. Hege
Dammerud og Morten Barreth leder dette arbeidet.
Målet er å utarbeide en veileder innen IP i prosjektering. IP i prosjektering har andre utfordringer og mål
enn IP i produksjonsfasen. IP har vært rettet mot produksjonsfasen, og spørsmålet er hva vi kan ta med
oss derfra inn i prosjekteringsmiljøet.
- Stikkord er riktige tegninger til riktig tid.
Prosjekteringsledernettverket har nedsatt arbeidsgrupper med dette som tema. Basert på erfaringer
fra Trondheim kan vi trekke opp seks forutsetninger
for sunn prosjektering, og disse skal vi teste ut i flere
prosjekter, påpekte Hege Dammerud.
Planhierarkiet og terminologien er det samme
som for drift. Vi vil avklare hva som er likt og ulikt,
hva som er prosess og verktøy. Jobbing i Big Room
med virtuelle prosjekteringsverktøy er i gang i pilotprosjekter, sier hun.
Det går an å få til
- De som har prøvd IP, har i hovedsak fått det til. Det
er litt ulike oppfatninger, men erfaringene viser at det
går an å få til IP, både i totalentrepriser og hovedentrepriser. Det virker som om konseptet, metoden, er
bra og at det snakkes mer om ledelse enn om konseptet, mer om rammebetingelser og forventninger,
kultur versus struktur ute på prosjektene, sa Kjetil
Nyseth i sin oppsummering av seminaret. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
2727
HMS
Skruvdragare med
tryckluft sparar axlarna
Snickarna på arbetsplatsen Kulla-Gulla i Annedal
har delade meningar om användandet av den
lufttrycksdrivna skruvdragaren. Alla tre är dock
överens om att den är överlägsen ur ergonomisk synvinkel med mycket mindre belastning
på axlarna. Från vänster Jörgen Wallin, Niklas
Hallstensson och Henrik Pedersen.
Vi är två mot en! Snickaren Henrik Pedersen tycker att en lufttrycksdriven skruvdragare är ett överlägset
verktyg när skruv ska skjutas in i gipsväggar. Hans båda kollegor Niklas Hallstensson och Jörgen Wallin
föredrar den vanliga elskruvdragaren, trots att det innebär mycket större belastning på axlarna.
- Det kan vara svårt att ställa in den rätt. Den skjuter
inte in skruvarna ordentligt. Ibland hakar den upp sig.
I alla fall de begagnade skruvdragarna som vi hyr in.
Henrik hade tur, hans skruvdragare är alldeles ny. Då
är det skillnad. Och visst, ur arbetsmiljösynpunkt är
den förstås bättre, medger både Niklas och Jörgen.
- Den här typen av skruvdragare gör att risken för
förslitning i axlarna minskar, säger de tre snickarna
samstämmigt. De arbetar med inredningen i projektet Kulla-Gulla i Annedal strax utanför Stockholm.
Just nu handlar det om att skjuta in skruv i gipsskivorna, dvs. innerväggarna. En ”vanlig” eldriven
28
skruvdragare trycker in skruven med ett tryck på fem
kilo – så visst känns det i kroppen vid detta arbetsmoment! De tillägger att alla är vi individer, och att var
och en får välja det som passar bäst. Niklas säger att
han tränar på fritiden för att få ut alla slaggprodukter
ur musklerna och slippa förslitningsskador.
Lagbasen Thomas Gardell menar att den lufttrycksdrivna skruvdragaren är mycket bättre ur ergonomisk synvinkel, men att var och en får välja.
Däremot tycker han att det är jättebra att Veidekkes
ledning lyssnar på yrkesarbetarnas behov och är
beredda att investera i bättre materiel och verktyg. På
arbetsplatsen har de också haft besök ifrån Norge för
att se lufttrycksskruvdragaren i funktion.
- Hos oss i Norge har detta verktyg inte varit någon
succé. Våra yrkesarbetare är skeptiska. Man får nog
ha lite tålamod när man provar ut nya produkter, det
tar lite tid att vänja sig, säger Pål Nordaune, en av två
heltidsanställda fysioterapeuter (sjukgymnaster) på
Veidekke i Norge. n
Text och foto: Peggy Häggqvist.
HMS
Smartproduksjon på Intranettet
Databasen Smartproduksjon legges nå ut på Intranettet til bruk for hele Veidekkekonsernet.
Smartproduksjon viser eksempler som vi ønsker å dele med alle på godt gjennomført helse- og sikkerhetsarbeid, hva som kan læres av ulykker, miljøvennlige løsninger og produksjonsvennlig bruk av verktøy
og hjelpeutstyr.
- Med Smartproduksjon har vi fått et hjelpemiddel til
å jobbe sikrere og smartere, sier HMS-lederne Tore
Nilsen og Knut Arne Johnsen i Region Øst, som står
bak Helse og sikkerhetspunktet i databasen. Det har
blitt lagt inn ca. 60 eksempler som bidrar til å fremme
helsen og sikkerheten for våre ansatte.
Fire hovedpunkter
Databasen er strukturert i fire hovedpunkter:
• Seksjonen for helse- og sikkerhet, som om fatter 12 underpunkter.
• Seksjon for å lære av ulykker og uønskede
hendelser, som omfatter 13 underpunkter.
• Seksjon for miljø, som omfatter åtte under punkter for avfallshåndtering.
• Seksjon for produksjonsvennlige løsninger,
som er delt inn etter fagområdene tømmer,
grunnarbeid, betong, mur og fjell/tunnel.
Arbeidet med systematisk innsamling og klassifisering av gode eksempler har pågått siden høsten
2007. En del av dette materialet har allerede vært
tilgjengelig på mail i Region Øst, og etter hvert for
hele Entreprenør. Nå er basen utviklet tilstrekkelig
til å legges ut på Intranettet, med tilgang for hele
Veidekke.
Det er dannet en vedlikeholdsgruppe som består av
• Knut Arne Johnsen og Tore Nilsen
(Helse, sikkerhet)
• Egen gruppe i Entreprenør som lager info om
punktet Lær av ulykker
• Kjetil Nyseth (Produksjonsvennlige løsninger)
• Hege Hansesveen og Erling S. Olsen (Miljø)
Geir Matthiasen bidrar inn i alle gruppene, og Alf
Erstad har det overordnede ansvaret for basen.
Et smart eksempel.
Viktig med innspill
Databasen inneholder mange gode eksempler, men
Tore og Knut Arne understreker at det er viktig å få
innspill på det som skal legges inn.
- Folka ute i produksjonen må fortsette å komme
med tips og forslag til gode løsninger. Det er også
viktig å ta gode bilder, både av smarte løsninger og
når ting skjer, sier de.
- Vi oppfordrer både ledelse og håndverkerne ute
i produksjonen til å komme med innspill og se igjen-
nom Smartproduksjonsbasen om det skulle være noe
smart som kan brukes på deres prosjekt, avslutter
Tore og Knut Arne.
Smartproduksjon finner du ved å følge denne
tråden: Intranett, Entreprenør, Eksterne lenker, Smartproduksjon n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
- Projektera inte med tunga gipsskivor!
- De som projekterar och planerar har ett ansvar att vi använder 90 cm
gipsskivor istället för tunga och otympliga 120 centimetersskivor, säger
Pål Nordaune, som är en av två fysioterapeuter (sjukgymnaster) som
på heltid arbetar med hälsa och arbetsmiljö på Veidekke i Norge.
I Sverige har vi slutat använda 120 cm gipsskivorna
när vi bygger innerväggar. Vi använder bara 90 cm
gipsskivor, medan man i Norge än så länge mest
arbetar med 120-skivor. De norska myndigheterna
har fram tills nu inte varit tydliga när det gäller manuell hantering av skivor.
- Den 30 april i år kom det ett utspel från de norska
myndigheterna om att manuell hantering av standardgipsskivor större än 12,5 x 900 x 2 500 mm bör
undvikas och att lämpliga tekniska hjälpmedel bör
användas för att lyfta sådana skivor.
Det här är ganska nytt och därför känner de som
projekterar hos oss inte riktigt att de har pressen på
sig att föreskriva de mindre tunga skivorna. Mycket
går på tradition och vana, men på de avdelningar där
man har infört 90 cm skivor har man insett de stora
fördelarna, säger Pål.
- De som projekterar har här ett stort ansvar och
måste värdera vilka hälsomässiga konsekvenser valet
av gipsskivor kan få. Man måste tidigt förebygga de
muskelskador i rygg och axlar som kan uppstå vid
manuell hantering av de tunga 120 centimetersskivorna. Givetvis har också de ansvariga på byggarbetsplatsen ett ansvar, liksom den enskilde medarbetaren som ska hantera gipsskivorna.
Detsamma gäller de verktyg som vi använder. Vi
bör se till att ställa krav på tillverkare och leverantörer
när det gäller produktutveckling för att förbättra ergonomin, menar Pål. n
Text: Peggy Häggvist.
- Projektera inte med 120 cm gipsskivor, de är för
tunga att hantera manuellt och ger förslitningsskador, säger Pål Nordaune. Foto: Ole R. Paulsen.
29
HMS
Tett på
Arbejdsglædeprojekterne vandt arbejdsmiljøprisen 2010 i Hoffmann – og det blev
naturligvis fejret med manér.
Arbejdsglæde betaler sig
Glade og tilfredse medarbejdere er mindre syge, laver færre fejl og skaber bedre indtjening.
Det er faktisk ret enkelt, og ligesom når vi afleverer
vores børn i børnehaven. De skal møde dagen med
nysgerrighed og motivation, være glade, når de vinker farvel, og når vi henter dem igen. Sådan er det
også på arbejdspladsen. Det skal være sjovt at gå
i gang med jobbet om morgenen, møde udfordringerne sammen med gode kolleger, få opgaverne løst
og møde tilfredse kunder. Så har man det også godt,
når man skal hjem til familien igen, og hvad mere er:
Det giver færre uheld og ulykker på arbejdspladsen,
færre mangler i byggeriet og positive tal på bundlinjen.
Happy hour hele dagen
Det kan Hoffmann notere sig efter at have gennemført to byggerier med arbejdsglæden i højsædet.
- Man bliver jo glad, når man bliver værdsat, når
der lyttes til en, og man har indflydelse på arbejdets
tilrettelæggelse og gennemførelse. Man bliver også
glad, når man ved, hvad der giver succes, og man
løbende bliver informeret. Og så bliver man glad,
når man kan gøre et godt stykke arbejde og færdes
blandt gode kolleger, der passer på hinanden – og
glade mennesker arbejder bare bedre, konstaterer
afdelingschef Palle Priska og Steffen Hansen, der
sammen med kolleger fra Hoffmann i Fredericia kan
præsentere sandheden sort på hvidt.
3030
På to byggeprojekter – Guldregnen i Middelfart
og Gudenåcentret i Tørring – har arbejdsglæden med
støtte fra Forebyggelsesfonden været prioriteret højt.
Her har der hersket en fantastisk god ånd og stemning på byggepladserne, med bl.a. færre sygedage
og arbejdsskader til følge. Se faktabokse efterfølgende.
Kræver en indsats
Men arbejdsglæde kommer ikke ud af den blå luft.
Det kræver en indsats af både ledelsen, der skal gå
forrest, og medarbejderne, der skal følge trop. Til
gengæld får man entusiastiske medarbejdere, der
trives på jobbet og yder en ekstra indsats.
For den enkelte medarbejder giver arbejdsglæden et fysisk og psykisk overskud i hverdagen. Man
undgår stress, har færre sygedage, snakker godt med
kollegerne og har lyst til at gå på arbejde, engagere
sig og tage ansvar.
For virksomheden er det lavere sygefravær naturligvis en fordel, ligesom det er positivt, at folk i højere
grad bliver i deres job. Når medarbejderne arbejder
godt og effektivt, får man en bedre kvalitet i produktet
og derigennem tilfredse kunder, og det kan bruges til
profilering, så man i den sidste ende også opnår et
bedre salg.
- Det gælder om at skabe fællesskab omkring
Arbejdsglæde betaler sig
God planlægning
Jeg har indflydelse og undgår
meningsløs tidsspilde og dobbeltarbejde med aflevering til
tiden.
Vi vil hinanden det bedste
Jeg bliver glad, får mere
energi og øget selvværd. Jeg
får konstruktiv feedback og
er parat til at udvikle mig.
God ledelse
Jeg bliver respekteret og
behandlet retfærdigt samt
får opbakning og anerkendelse. Jeg bliver lyttet til og
informeret.
Ansvar og Involvering
De tror på mig - at jeg
kan og vil. Jeg har lyst
til at engagere mig og
tage ansvar.
Gode kollegaer
Jeg er en del af
holdet.
Vi er et team. Vi er
ligeværdige
Arbejdsopgaver
Jeg vil gerne levere kvalitet, så kunden, firmaet og
jeg bliver tilfredse.
Sikkerhed
Jeg er tryg på arbejde og
jeg kommer hel hjem hver
dag.
At gennemføre en byggesag er en holdindsats,
hvor alle spillere på holdet er nødvendige.
Sammen vil vi lykkes
Det bliver bl.a. Hoffis opgave, at få budskabet om
hvordan man skaber arbejdsglæde ud i alle led i
Hoffmann.
Tett
på
HMS
FAKTA
Registrerede forhold omkring seks forudsætninger for god trivsel:
•
•
•
•
•
•
Meningsfuldhed: Alle håndværkerne syntes, deres arbejde var meningsfuldt.
Indflydelse: Håndværkerne syntes i varieret, men overvejende positiv grad, at de
havde indflydelse.
Overensstemmelse mellem krav og ressourcer: Et overvejende flertal fandt
balancen mellem krav og ressourcer passende.
Belønning i form af anerkendelse fra kolleger og ledelse: Grundlag for forbedringer,
men flertallet syntes, at de fik ros både fra kolleger og byggeledelse.
Støtte: Håndværkerne på begge projekter var meget positive overfor byggeledelsens synlighed og hjælpsomhed.
Forudsigelighed: Generel tilfredshed med planlægningen, men ønske om endnu
bedre planlægning, da det ligger håndværkerne allermest på sinde.
FAKTA GULDREGNEN
•
•
•
•
•
Kontrakt: 35 mio. kr.
Bygherre: Middelfart Kommune
Byggeperiode: Juli 2009 - oktober 2010
Totalentreprisen: 30 boliger til psykiatriske patienter incl. centerdel.
Arkitekter & ingeniør: GPP Arkitekter A/S samt Tt-Arkitekt – Niras A/S er ingeniør
-
-
-
-
-
Afleveret ca. en måned før aftalt tid
Mangelfri aflevering
Sygefravær på 0,80 % målt på samtlige på byggepladsen
Ingen ulykker
Indtjening bedre en budgetteret
FAKTA GUDENÅCENTRET
•
•
•
•
•
Kontrakt: 35 mio. kr.
Bygherre: Gudenåcentrets Fond
Byggeperiode: Maj 2009 - juli 2010
Totalentreprisen: Nybyggeri af fællesfaciliteter på 2600 m² til eksisterende
idræts- og svømmehal.
Arkitekt & ingeniør: GPP Arkitekter A/S og Bascon A/S
Afleveret ca. to måneder før aftalt tid
Mangelfri aflevering
Sygefravær på 0,79 % målt på samtlige på byggepladsen
To mindre snubleskader hos underentreprenører med hver en dags fravær.
Indtjening bedre end budgetteret.
-
-
-
-
-
Proceskonsulent
projektet, så alle føler, de har lod og del i det. Det
kræver god planlægning, så man f.eks. undgår pressede tidsplaner samt konflikter og dårlig stemning på
pladserne, forklarer Palle Priska.
Udviklede metoderne
For at opnå de fine resultater har man brugt en række
kendte metoder, men også videreudviklet dem, så de
passede bedre til en praktisk hverdag.
Der er holdt workshop med bygherrer og rådgivere,
og samarbejdet er løbende evalueret. Håndværkerne
har haft deres workshops, der er spillet værdispil,
brugt trimmet byggeri, holdt byggepladsmøder med
pizza, foretaget trivselsundersøgelser og holdt sikkerhedsmøder med alle håndværkere.
- F.eks. blev der arbejdet meget på at gøre de
ugentlige trimmøder mere effektive og relevante, så
deltagerne kunne se værdien og tage ansvar for at
gennemføre den aftalte ugeplan. Det fik byggeriet til
at gå glattere, påpeger Peder Øder, som var byggeleder på Guldregnen.
Al læring og udvikling foregik på selve byggepladsen, og det havde den fordel, at ny viden blev
prøvet af i praksis, så man kunne se, om den virkede,
samtidig med at man fik konkret træning i de nye
værktøjer.
Nyt koncept for sikkerhed
- Et helt nyt koncept for sikkerhedsarbejdet var nok
det mest banebrydende og effektfulde ved projektet.
Sikkerhedsrunderinger blev gennemført to gange
om ugen med en-to håndværkere, og de traditionelle
sikkerhedsmøder hver anden uge på en time med
repræsentanter for fagene og underentreprenørerne
blev erstattet af et 10-15 minutters ugentligt møde
med alle håndværkere i fælleskantinen – de såkaldte
• Certo Consulting v/Pia Nielsen
bassemøder med servering af basser og kaffe, siger
Palle Priska.
På møderne blev der informeret og diskuteret
sikkerhed, men også andre relevante og aktuelle
emner som f.eks. samarbejde og ændringer i planer
blev berørt. På den måde sikrede man, at aftaler fra
møderne nåede ud til alle håndværkerne, og at alle
blev gjort ansvarlige for byggepladsen.
- Man kan jo som bekendt ikke tage ansvar for
noget, man ikke ved noget om, og som man ikke har
en aktie i. Det undgik vi, siger byggeleder Nicolaj
Jensen, der arbejdede med det nye koncept og kun
har rosende ord til overs herfor.
en ligeværdig og god tone. Det er et virkelig godt
udgangspunkt for samarbejde og trivsel, og det
skaber fælles fodslag for alle, ligesom man undgår
sladder og småkonflikter, siger byggeleder Bjarne
Baggesgaard og Troels Søgaard på Gudenåcentret.
Social kapital er et nyt, men nyttigt begreb, der
dækker over tillid, retfærdighed og gensidigt forpligtende samarbejde. På projekterne blev det et fælles
tankegods hos byggeledelsen. Social kapital er værdifuldt, for så har man ”noget i banken” og derved
større forståelse og tolerance i tilfælde, hvor der
f.eks. opstår flaskehalse eller andre uventede situationer.
Konsekvent ledelse
Men også projektledelsen kom under lup, og bl.a.
håndværkerne har efterlyst mere konsekvent ledelse i
sikkerhedsspørgsmålene – kort fortalt: ingen forskelsbehandling.
- Man skal gøre, som man siger. Det gælder alle
og ikke kun i sikkerhedsspørgsmål. Ellers mister man
troværdighed og gennemslagskraft og endnu værre:
Håndværkerne føler sig ikke længere forpligtet af
aftaler og spilleregler og holder op med at tage deres
del af ansvaret for både drift og arbejdsmiljø. Det
emne blev genstand for refleksion og adfærdsændring hos byggeledelsen på begge byggeprojekter,
siger Palle Priska.
Fremtiden
Nu venter tre udfordringer.
- Vi skal have tankegang, metoder og værktøjer
overført til resten af Hoffmanns byggepladser, og
har besluttet, at deltagerne i projektet skal rundt på
nye byggepladser og hjælpe kollegerne. Her kommer
vores maskot ”Hoffi” os til hjælp med plakater og
foldere for at informere om, hvad der skaber arbejdsglæde, siger Palle Priska.
- Desuden skal vi videreudvikle samspillet med
ledelsen hos underentreprenørerne, da de ofte har
nogle helt andre holdninger og kompetencer. Og
endelig skal vi i Hoffmann videreudvikle ledelseskompetencer som procesfacilitering, kommunikation,
konflikthåndtering og uddelegering. Uddelegering
er f.eks. et godt eksempel på, at effektivisering og
arbejdsglæde går hånd i hånd og er hinandens forudsætninger – ikke modsætninger, slutter Palle Priska.
Bedre kommunikation
Et andet emne var ledelsens kommunikation.
Resultatet blev et højere informationsniveau via
opslagstavler, foldere, møder og i den daglige samtale.
- Her kan vi glæde os over, at håndværkerne
synes, at dialogen med byggeledelsen foregik i
n
Tekst og foto: Karen Sloth
3131
Eiendom
Tett på
Avspark för ett
växande Malmö
Lyckad kickoff i kalkbrottet på Limhamn blev
det när Veidekke Bostad invigde sitt första egenutvecklade bostadsprojekt i Malmö Stad. Ett
viktigt steg i en starkt växande region med
nästan ofattbar utvecklingspotential.
I strålande varm oktobersol invigde Veidekke Bostad sitt nya bostadsprojekt,
beläget med milsvid utsikt över Limhamns kalkbrott, numera ett naturskyddat rekreationsområde. Kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu var
på plats, liksom representanter från Veidekkes nya samarbetspartners LDB
Malmö FC. Inbjudna lunchgäster var bland annat intresserade bostadsköpare.
En stad i förändring
Förra året slog Malmö Stad på nytt invånarrekord. I början av nästa år räknar
man med att välkomna sin 300 000:e Malmöbo.
- Detta betyder att vi behöver bygga många fler bostäder, sa Ilmar
Reepalu i sitt inledningstal.
- Men jämfört med tidigare decennier växer Malmö Stad på ett annorlunda sätt. Det storskaliga Malmö med giganter som Kockums har försvunnit
och i dess ställe har vi fått ett sjudande näringsliv bestående av många mindre och mer specialiserade tjänsteföretag och ett decentraliserat tänkande.
- Detta påverkar också hur vi bygger i Malmö idag, anser Ilmar Reepalu.
Förut var det ett fåtal stora byggare som dominerade marknaden. Idag är det
ett stort antal aktörer, där flertalet jobbar med samma målsättning – att bygga
småskaligt och miljösmart.
- Jag tror inte riktigt att det gått upp för alla
vilka enorma förändringar som är att vänta för
den här regionen. Claes Jeppsson, Regionchef
Veidekke Bostad i Skåne
Fokus på framtida målgrupper
Enligt Claes Jeppsson, Regionchef för Veidekke Bostad i Skåne, räknar man
med att uppföra totalt 150 egenutvecklade bostäder i flera etapper vid kalkbrottet. Första etappen omfattar 29 bostadsrättslägenheter i två punkthus
byggda över gemensamt underjordiskt garage. Den andra etappen kommer
att omfatta 17 radhus med äganderätt. Planerad inflyttning från och med
hösten 2011. Därefter följer nya etapper.
- Vi har byggt med inriktning på lite äldre målgrupper, förklarar Claes
Jeppsson. Det kommer vi sannolikt att fortsätta med, eftersom det under de
senaste tio åren har försvunnit fler boendemöjligheter riktat till äldre än vad
man skapat nytt.
En kommande målgrupp i regionen är unga människor i 30-årsåldern som
börjat skaffa familj. Idag är Malmö en mycket ung stad. Hälften av invånarna
är under 35 år. En del kommer att flytta in i det äldre beståndet genom flyttkedjor. Men detta kommer inte att räcka, så boende för barnfamiljer både i
och utanför staden i bra kommunikationslägen förväntas öka.
Miljardprojekt som sätter Skandinavien på kartan
- Med Öresundsbron och den nu beslutade broförbindelsen till Tyskland över
Fehmarn Belt, med ESS1) och MAX-lab2) i Lund, Citytunneln, Hyllie, Västra
Hamnen och Högskolan i Malmö, Campus och H+-satsningen3) i Helsingborg,
har vi en tillväxtpotential för Öresundsregionen och Skåne, som idag är svår
att överblicka, säger Claes Jeppsson.
3232
Eiendom
Tett på
Kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu visade prov på dolda murartalanger när det prefabricerade väggelementet, som symboliserade invigningen av Veidekke Bostads första egenutvecklade bostadsprojekt i Malmö
Stad, skulle monteras på plats.
Fr vä: Claes Jeppsson, ansvarig för Veidekkes bostadsutveckling i Skåne,
Mats Nilsson, säljansvarig och Johan Svedström, projektledare. I bakgrunden det enorma kalkbrottet, som är så stort det kunnat rymma hela miljonprogrammet, enligt Ilmar Reepalu. Här har brutits kritkalk fram till 1974 och
det räknades som en av norra Europas största dagbrott. Bland annat är den
stora Kristus-statyn i Rio gjord av cement härifrån och kallas allmänt för
”Limhamns-Jesus”. Delar av kalkbrottet är numera naturskyddsområde.
Ledande bostadsutvecklare och samhällsbyggare
Målsättningen är naturligtvis att vara en ledande bostadsutvecklare i denna
heta region, anser Claes Jeppsson. Första delmålet, vilket vi hoppas kunna nå
2012, är en volym på 200-250 bostäder per år. För perioden fram till 2015/2016
är ambitionen att bli en av de största aktörerna och med fortsatt lönsam tillväxt. Men naturligtvis är det marknaden som avgör hur långt vi når.
- Detta kräver att vi agerar som riktiga samhällsbyggare, det vill säga
utvecklar våra projekt i dialog med kommuner, kunder och samhället i stort
och på det sättet får till det viktiga värdeskapande samspelet. Eftersom processerna är långa i bostadsutvecklingen måste vi också ha tillräcklig kunskap
om vilka kärnvärden vi ska ha med oss, och vi måste kunna agera flexibelt
och med starkt kundfokus. Vårt arbetssätt med tydlig medarbetarinvolvering
är en nyckel för att lyckas med detta. n
Text: Ann Straht Foto: Andreas Offesson
Malmö Stad har idag väldigt höga ambitioner på
arkitektur och hur nya bostadsområden ska fungera.
De ska vara framtidsinriktade i fråga om hållbarhet –
både ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Intresset är
därför stort för de 29 attraktiva bostadsrätterna i
Brf Korallen, som Veidekke bygger alldeles vid randen
av kalkbrottet.
1)
European Spallation Source (ESS) är ett planerat flervetenskapligt forskningscentrum baserat på
världens mest kraftfulla neutronkälla. Där ska forskarna kunna studera en mängd olika material –
allt från plaster och proteiner till mediciner och molekyler – för att förstå hur det är uppbyggt och
hur det fungerar.
2)
MAX-lab vid Lunds universitet är ett svenskt nationellt laboratorium för synkrotronljusforskning.
Laboratoriet används både av svenska forskare och av forskare från ett flertal andra länder. Bygget
av MAX IV kommer att påbörjas 2010 och prislappen ligger på 2,6 miljarder SEK.
3)
H+ är ett av Sveriges mest spännande stadsförnyelseprojekt. Under den kommande 20-årsperioden ska Helsingborgs södra centrala stadsdelar planeras, utvecklas och förnyas med cirka 20 000
nya invånare samt arbetsplatser och service.
3333
Tett
Tett på
på
Jubilanter i 1. kvartal 2011
50 år
Lars Vestvik
Snefrid Ollestad
Rune Lien
Hans Helge Strand
Terje Larsen
Rune Skeie
Geir-Egil Tangen
Bjørn Ivar Lintho
Hans Kristian Bjørnstad
Bengt Andersson
Hallgeir Schanche
Jonny Hansen
Gudmund Pettersen
Sverre André Knudsen
Alf Tördal
Henning Normann Fitje
Håkan Olofsson
Svein E. Hermansen
Lars Sevald Skaare
Sveinung Apelthun
Inger Louise Stange
Christer Carlberg
Franck Risto
Kenneth Jönsson
Frode Hovden
Gösta von Brömsen
Jan Rasmussen
Niels Møller Larsen
Kjetil Rong
Bjørn Arve Sørhøy
Ulla Møller Nielsen
Per M. Kristensen
Flemming Nielsen
Sigve Åkra
Øyvind Midttømme
Kaare Arvid Knudsen
Gert Gabrielsson
60 år
Erik Hansen
Torben Bjerregaard Svendsen
Astri Plassen
Einar Venberget
Kay Thomas Algøy
Wojciech Klimas
Knud Erik Petersen
Anders Edvardsson
Reidar Holmøy
Øivind Vold
Evert Bjarnert
John Bjarne Reinsberg
John Walseth
Bo Timmermann
Ole Petter Andersen
Helge Brændholt
Ove Vatland
Hallvard Søvik
Sissel Karin Eide
Svenn Bigseth
Hans Bøgh Thomsen
Lena Wallmark
3434
Veidekke Entreprenør
Kolo Veidekke
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Block Berge Bygg
Kolo Veidekke
Kolo Veidekke
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenad
Veidekke Entreprenør
Kolo Veidekke
Kolo Veidekke
Kristiseter
Veidekke Bostad
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenad
Norsk Stålbygg
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenad
Veidekke Entreprenad
Veidekke Entreprenad
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenad
Humlekjær & Ødegaard
Hoffmann
Veidekke Entreprenør
Kolo Veidekke
Hoffmann
Hoffmann
Hoffmann
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Br. Reme
Veidekke Entreprenad
Hoffmann
Hoffmann
Veidekke Entreprenør
Veidekke Eiendom
Kolo Veidekke
Veidekke Entreprenør
Hoffmann
Veidekke Entreprenad
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenad
Kolo Veidekke
Veidekke Entreprenør
Hoffmann
Kolo Veidekke
Hoffmann
Block Berge Bygg
Kolo Veidekke
Kristiseter
Kolo Veidekke
Hoffmann
Veidekke Entreprenad
Distrikt Haugesund
D&V Sør
Distrikt Bergen
Betong og Bane, Spesialprosjekt
Økonomi/Juridisk
Distrikt Møre
Distrikt Oslo/Akershus/Østfold
Stab Spesialprosjekt
Region Skåne
Distrikt Oslo
Distrikt Felles Asfalt
Distrikt Felles Asfalt
Fjell 1, Spesialprosjekt
Region Skåne
Distrikt Oslo Anlegg
Distrikt Bergen
Stab, Region Anlegg
Region Skåne
Region Väst
Region Anläggning Öst
Industri og Grunn, Spesialprosjekt
Region Skåne
Region Teknik
Betong og Bane, Spesialprosjekt
Distrikt Nord-Trøndelag
Region Vest
Region Vest
Region Vest
Betong og Bane, Spesialprosjekt
Distrikt Trondheim
Region Väst
Region Øst Nybyg
Region Øst Renovering
Stab Region Anlegg
Distrikt Buskerud/Oppland
Oslo Anlegg
Region Øst Renovering
Region Väst
Distrikt Sogn og Fjordane
Distrikt Follo/Indre Østfold
Region Anläggning Öst
Distrikt Nord-Trøndelag
Distrikt Trondheim
Region Vest
Distrikt HG Asfalt
Region Øst Renovering
Distrikt Sogn og Fjordane
Distrikt Pukk og Grus
Region Vest
Region Väst
2. januar
2. januar
3. januar
4. januar
8. januar
9. januar
10. januar
12. januar
12. januar
15. januar
19. januar
19. januar
20. januar
25. januar
4. februar
7. februar
8. februar
8. februar
9. februar
13. februar
14. februar
19. februar
20. februar
20. februar
22. februar
1. mars
3. mars
7. mars
13. mars
16. mars
16. mars
20. mars
22. mars
22. mars
24. mars
27. mars
30. mars
2. januar
7. januar
12. januar
14. januar
15. januar
15. januar
19. januar
18. januar
24. januar
24. januar
30. januar
2. februar
12. februar
13. februar
16. februar
19. februar
19. februar
21. februar
22. februar
26. februar
28. februar
1. mars
Niels Peter Bille Nielsen
Jan Fløysvik
Knut Olav Bøe
Erik Ragnvald Tøften
Jan Arnold Hanssen
Karsten Arne Bjelde
Joar Bakke
Osvald Eikanes
Arve Aen
Kari Bøe Sæther
Tore H Kristensen
Ebbe Kølle Grønlund
Rolf Henriksen
25 års ansettelse
Kurt Gjøse
Thormod Skaar
Terje Nordlie
Lars Sigmund Ruud
Geir Brekka
Jan Roald Knutsen
Olav Hatteland
Jan Tore Øien
Heidi Tangstad
Jan Bøie
Asbjørn Davidsen
Lasse Henriksen
Widar Bråten
Alf Åge Svartvadet
Bodil Irene Eidesund
Hallvard Gabrielsen
Dag Andresen
Tore Nilsen
Karin Flåteteigen
Anne-Grethe Larsen
Sveinung Apelthun
30 års ansettelse
Nils K. Rogne
Harald Sangnes
Svein Ringnes
Kjell Furunes
Geir Soma
Johnny Einar Fevang
Østen Strøm
Idar Aursland
Ove Ståle Andersen
Anders Ensbybakken
40 års ansettelse
Anders E. Grimnes
Anne Lise Bergh
Hoffmann
Veidekke Entreprenør
Trafikk og Anlegg
Kolo Veidekke
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Dokken
Hoffmann
Veidekke Entreprenør
Region Anlæg
Distrikt Oslo
Trafikk & Anlegg AS
Distrikt Oslo/Akershus/Østfold
Oslo Anlegg
Distrikt Sogn og Fjordane
Oslo Anlegg
Distrikt Haugesund
Distrikt Telemark
Distrikt Indre Østland
Dokken
Region Øst Renovering
Distrikt Telemark
2. mars
3. mars
8. mars
12. mars
15. mars
21. mars
23. mars
24. mars
26. mars
28. mars
29. mars
30. mars
31. mars
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Block Berge Bygg
Kolo Veidekke
Veidekke Entreprenør
Kolo Veidekke
Kolo Veidekke
Hoffmann
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Kolo Veidekke
Veidekke Entreprenør
Industri og Grunn, Spesialprosjekt
Distrikt Bergen
Stab Spesialprosjekt
Distrikt Oslo
Distrikt Oslo
Betong og Bane, Spesialprosjekt
1. januar
1. januar
7. januar
10. januar
13. januar
20. januar
20. januar
20. januar
21. januar
28. januar
1. februar
1. februar
1. februar
3. februar
3. februar
3. februar
10. februar
12. februar
3. mars
3. mars
3. mars
Distrikt Buskerud/Oppland
Stab Spesialprosjekt
Distrikt Oslo/Akershus/Østfold
Distrikt Flyplassprosjekter
Ledelsen
Distrikt Oslo
Distrikt Indre Østland
Stab Spesialprosjekt
Distrikt Trondheim
Adm. direktør
Stab Region Øst
Stab Region Syd
Distrikt Felles Asfalt
Distrikt Bergen
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Block Berge Bygg
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Fjell 1, Spesialprosjekt
Distrikt Øst, Anlegg
Distrikt Buskerud
Betong og Bane, Spesialprosjekt
Distrikt Vestfold
Distrikt Indre Østland
Distrikt Haugesund
Distrikt Oslo
Distrikt Indre Østland
Kolo Veidekke
Hokksund Pukkverk
D&V Sør
Hokksund
5. januar
1. februar
4. februar
9. februar
9. februar
15. februar
18. februar
24. februar
9. mars
10. mars
4. januar
1. mars
Ekstra gratulasjoner sender vi til Audun Magne Kvamme som hadde 40 års ansettelse i Kolo Veidekke
den 1. september 2010, og til Egil Lorentzen i Wilhelmsen & Sønner, som fylte 50 år den 5. november.
Begge var dessverre falt ut av listen vår.
Tett på
Sommerkonkurransen:
Vinnerne
kåret
Før sommerferien inviterte
Veidekkemagasinet leserne til
å sende inn forslag til hvordan
Veidekkestroppen kunne brukes
i arbeid og fritid. Vinnerne av
konkurransen ble Asbjørn
Strendo og Ulla Møller Nielsen.
Blant mange kreative forslag til bruk av stroppen på
jobben har juryen valgt ut Asbjørn Strendos forslag.
Ved hjelp av stroppen har han langt på vei redusert både risikoen og faren for overbelastning av rygg
og armer i sitt daglige arbeid. Løsningen hans gjør
også at jobben går raskere.
Asbjørn arbeider som tunnelarbeider i
Ulla Møller Nielsens sykkel er trygt festet bak på bilen.
Asbjørn Strendo reduserer faren for overbelastning
med Veidekkestroppen.
Spesialprosjekt i Veidekke Entreprenør. En av hans
arbeidsoppgaver er å skifte bormaskin, noe som er
tungt og krevende. Enheten han skifter er tung og er
vanskelig å få godt tak på. Ved hjelp av stroppen har
han laget seg et midlertidig håndtak som gjør håndteringen både sikrere i forhold til fare for klemskader
og ergonomisk mye bedre for rygg og armer.
Av forslagene som kom inn om hvordan man
kunne bruke stroppen på fritiden, fremhevet Ulla
Møller Nielsens bidrag seg. Bruken av stroppen kombinerer god sikkerhet og muligheten for fin mosjon
på sykkelen. En fin detalj er hvordan Veidekke navnet
synes tydelig for alle.
Ulla Møller Nielsen er ansatt i Hoffmann i
Danmark.
Vi gratulerer vinnerne, som begge vil få tilsendt et
gavekort på 2.000 NOK.
Vi oppfordrer herved leserne til å fortsette å sende
inn gode forslag til forbedringsarbeidet. Utfordringen
går spesielt til Veidekke i Sverige, hvorfra det ikke
kom noen bidrag til sommerkonkurransen.
Stroppen er lagt inn i databasen Smartproduksjon.
Bestilling kan gjøres gjennom distriktets HMS-leder
eller direkte fra produsenten, Arno-Remmen AB i
Sverige (arnostrap.com). n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
Ny kommunikationschef för
Veidekke i Sverige
Max Ney har börjat som kommunikationschef med ansvar för extern
kommunikation och PR för Veidekke i Sverige.
Max kommer senast från en position som kampanjchef åt landstingsrådet Ilja Batljan och dessförinnan
arbetade han som PR-konsult på en av Sveriges
största kommunikationsbyråer.
- För oss på Veidekke i Sverige betyder den externa kommunikationen allt mer och i arbetet med position 2015 kommer behovet att kommunicera externt
att öka ytterligare. Därför har vi redan nu tagit ett
första steg genom rekryteringen av Max som kommunikationschef, säger Per-Martin Eriksson vd på
Veidekke Bostad.
Vem är du?
- Jag är en persika. Mjukt skal, mjukt kött och mycket,
mycket hård kärna. Är med andra ord snäll, driven
och mycket envis. Bor i ett kollektiv i Kärrtorp med
fru Camilla, dottern Isabell och lillasyster Moa. Är 31
år, vill vara 26.
Bakgrund?
- Läst Entreprenörskapslinjen på Södertörns
Högskola. Har arbetat inom offentlig- och privat sektor med kommunikation och kampanjer. Är bekymrad
sosse.
Varför Veidekke?
- För att vi är ett företag som vill och kan skapa värdeskapande samspel med våra medarbetare, kunder
och leverantörer.
Veidekke framåt?
- Vi är i dag bra på att skapa värdeskapande samspel,
men vi kan bli bättre. Inte minst när det gäller att se
våra kunders behov. Det kommer vi att göra med vår
resa "position 2015". En rolig och lönsam resa. n
Text och foto: Veidekke
Max Ney, kommunikationschef Veidekke i Sverige.
3535
Tidevand og
blæst sætter
dagsordenen
Naturen har sine egne udfordringer ved arbejdet
med renoveringen af færgelejerne på ruten Bøjden –
Fynshav.
Tidevandet har man skemaer for, men hvis døgnets højvande falder sammen med
en frisk vestenvind, der presser vandet ind i de indre, danske farvande og får det
til at stige, så bliver dagsordenen ændret for de Hoffmann-medarbejdere, der er i
gang med at renovere færgelejerne på ruten Bøjden – Fynshav.
De to færgelejer – Bøjden på Fyn og Fynshav på Als i Sønderjylland – besejles af
Sydfynske A/S, og Hoffmanns Vandbygning & Funderingsafdeling er i gang med et
omfattende renoveringsprojekt, der skal gøre dem klar til besejling af nye færger.
Entreprisesummen lyder på 12 mio. kr. Der er tale om en hovedentreprise, og
Kystdirektoratet i Lemvig står som bygherre på projektet. Det begyndte 1. juni i år
og skal være klar til aflevering samme tid næste år.
Bølge- og vindskærm
Renoveringen omfatter bl.a. sikring af de gamle stenmoler, så de ikke skylles væk.
- Vi fjerner simpelthen stenene, støber betonvægge i kernen af stenmolen og
lægger så stenene på plads igen, forklarer projektleder Jesper Heegaard.
Det lyder jo simpelt nok, men det er her, vind og forhøjet vandstand spiller ind
og byder på udfordringer. Konstruktionens lavest punkt ligger nemlig 0,5 meter
under havoverfladen, så fundamenterne skal støbes på byggepladsen i land og
bringes ud med kraner. Her skal de stå på havbunden og udgøre en mur på 2,5
meter i højden. Oven på muren monteres en vindskærm på 3,5 meter, der kan give
færgerne læ, når de lægger til kaj. Vindskærmen består af stålsøjler, og mellem
søjlerne fyldes op med brædder af lærketræ.
Fundamentsbjælkerne af beton placeres langs molen.
- De dage, hvor vandstanden er for høj, må vi så i stedet arbejde på pladsen
med at støbe fundamenterne, siger han.
Læskærmen løber langs hele molen og rækker dermed 265 meter ud i vandet.
I øjeblikket er sjakket i gang på Fynshav-siden.
Træ fra Sydamerika
Ud over renoveringen af molerne i havnene, skal også de fire molehoveder – to i
hver havn – have et grundigt eftersyn. I øjeblikket arbejder sjakket med molehovederne i Fynshav, og her har det vist sig, at især det ene er i meget dårlig stand,
mens nummer to har det en smule bedre.
- Molehovedet er i fare for at styrte sammen. Stenene falder ud gennem de
knækkede pæle, så her skal vi ramme nye træpæle ned i en runding omkring stenene i hovederne. Pælene kommer fra Sydamerika. De er fremstillet af en meget
hårdfør træsort, der hedder greenheart. Vi har ventet 16 uger på dem siden bestillingen, for det er ikke en træsort, der ligger på lager. Til gengæld er den meget
velegnet til havnebyggeri, for den gror langsomt, og pæleormene bryder sig heller
ikke meget om den. De har ellers taget godt for sig af retterne på de nuværende
pæle, siger Jesper Heegaard.
Slæbebåd til hjælp
Ramningen foregår ved hjælp af flåden ”ULLA”, som rammemaskinen (Junttan
PM23) er placeret på, og som også har plads til pælene. Flåden bugseres ud til
arbejdspladsen ved hjælp af slæbebåden ”Ernst”.
Når arbejdet med molehovederne i Fynshav er slut, bytter sjakkene arbejdsplads.
Ud over molerenoveringerne skal der i land også opføres en bølgeskærm på
knap en meter i højden og 550 meter længden i beton og træ og med gelænder, så
fodgængere kan gå i læ.
- Med i entreprisen er også, at vi næste år skal fjerne de eksisterende klapanlæg
– de såkaldte sakselejer – i begge havne, som i øjeblikket bruges ved færgeanløbene. Der skal rammes spuns ned, og bag den fyldes op med sand, siger Jesper
Heegaard.
Hoffmann har i øjeblikket 13 mand i gang på de to pladser, der har Michael
Gertz som byggeleder og Niels Peter Nielsen som formand. n
Greenheartpælene rammes i molehovedet ved hjælp af rammemaskinen på
flåden ”ULLA”.
Tekst og foto: Karen Sloth
Tips redaksjonen på e-post: ane.sangnes@veidekke.no, ole.paulsen@veidekke.no eller gunvor.bergan@veidekke.no