Asemakaavan perustiedot ja yhteenveto
1 BESKRIVNING ÖVER DETALJPLAN ASEMAKAAVAN SELOSTUS Beskrivningen avser den 09.01.2015 daterade detaljplanekartan. Selostus koskee 09.01.2015 päivättyä asemakaavakarttaa. 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1. PERUS- JA TUNNISTETIEDOT 1.1 Identifikationsuppgifter 1.1 Tunnistetiedot Detaljplanen berör: Västra Fårholmen i staden Jakobstad. Området, som inte har någon detaljplan sedan tidigare, begränsas i öster av Jakobstads Omfartsväg, i söder av Fattigviken, i väster av Östanfjärden och i norr av den kraftledning i stamnätet som går tvärsöver västra Fårholmen. Planen berör följande Kyrkobys fastigheter i Jakobstad: 6:136, 6:323, 6:326, 6:327, 6:328, 6:329, 6:331, 6:333, 6:340, 6:342, 6:343, 6:348, 6:349, 9:403, 11:53, 11:81, 11:90, 11:171, 11:215, 11:216, 11:217, 11:222, 11:324, 11:367, 11:400, 11:416, 11:417, 11:418, 11:419, 11:420, 11:421, 11:422, 11:423, 11:427, 11:435, 11:436, 11:440, 11:470, 11:479, 12:126, 12:188, allmän väg 598:895:2:3 samt vattenområden 30:0 och 876:4. Asemakaava koskee: Pietarsaaren kaupungin läntistä Lammassaarta. Alue, jolla ei ole aiempaa asemakaavaa, rajoittuu idässä Pietarsaaren Ohikulkutiehen, etelässä Köyhäinlahteen, lännessä Itälahteen, ja pohjoisessa läntistä Lammassaarta halkeavaan kantaverkon voimalinjaan. Kaava koskee seuraavia Pietarsaaren Kirkonkylän kiinteistöjä: 6:136, 6:323, 6:326, 6:327, 6:328, 6:329, 6:331, 6:333, 6:340, 6:342, 6:343, 6:348, 6:349, 9:403, 11:53, 11:81, 11:90, 11:171, 11:215, 11:216, 11:217, 11:222, 11:324, 11:367, 11:400, 11:416, 11:417, 11:418, 11:419, 11:420, 11:421, 11:422, 11:423, 11:427, 11:435, 11:436, 11:440, 11:470, 11:479, 12:126, 12:188, yleistä tietä 598:895:2:3 sekä vesialueita 30:0 ja 876:4. Genom detaljplanen och detaljplaneändringen bildas: Stadsdel 28 i Jakobstad, Fårholmen, kvarter 1-19 samt rekreations-, trafik-, gatu-, special-, skyddsoch vattenområden. Asemakaavalla muodostuvat: 1.2 Planområdets läge Planområdet ligger i nordöstra delen av staden, på ca 3 km avstånd från stadens torg. Se lägesbestämningskarta, bilaga 1. 1.2 Kaava-alueen sijainti Kaava-alue sijaitsee kaupungin koillisosassa, noin 3 km etäisyydellä kaupungin torilta. Ks. karttaliite 1, sijaintikartta. 1.3 Planens syfte 1.3 Kaavan tarkoitus Med planen bildas det första planlagda småhusområdet på Fårholmen. Det område med sommarstugor som redan tidigare uppstått på strandområdet inkluderas i den detaljplan som nu bereds. Kaavalla muodostetaan ensimmäinen kaavoitettu pientaloalue Lammassaareen. Jo ennestään rantaalueelle kehittynyt huvila-alue sisällytetään valmisteltavaan asemakaavaan. Avsikten är att utnyttja planområdets styrkor, Suunnittelualueen vahvuudet, kuten Itälahden Pietarsaaren kaupungin kaupunginosa 28, Lammassaari, korttelit 1-19 sekä virkistys-, liikenne-, katu-, erityis-, suojelu- ja vesialueita. 2 såsom närheten till Östanfjärden, terrängformationerna och skogen, för att få till stånd en trivsam och särpräglad boendemiljö. läheisyys, maastomuodot ja metsäisyys, pyritään hyödyntämään viihtyisän ja omaperäisen asuinympäristön aikaansaamiseksi 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen 1.5 Luettelo selostuksen liitteistä Beskrivningens bilagor är: 1. Lägesbestämningskarta 2. Markägoförhållanden 3. Utdrag ur tidsenlig detaljplan 4. Utdrag ur generalplanen 5. Detaljplanekarta med bestämmelser 6. Flygbild 7. Illustration 8. Inventering av flygekorre på Västra Fårholmen 9. A+B. Inventeringar av fladdermöss på Västra Fårholmen 10. Allmän beskrivning av naturtyperna på Västra Fårholmen 11. Utredning av trafikbullret på Fårholmen 12. Utlåtande från Säkerhets- och kemikalieverket Tukes 18.3.2014 13. NTM-centralens undantagsbeslut 27.10.2014 14. Utkast till områdesreserveringsplan för väganslutningen till Fårholmen 08.01.2015 15. Innehållet i detaljplaneförslaget i förhållande till rekommendationen i inventeringen av flygekorre. Selostuksen liitteitä ovat: 1. Sijaintikartta 2. Maanomistuskartta 3. Ote ajantasa-asemakaavasta 4. Ote yleiskaavasta 5. Asemakaavakartta määräyksineen 6. Ilmakuva 7. Havainnekuva 8. Läntisen Lammassaaren liitooravaselvitys 9. A+B. Läntisen Lammassaaren lepakkoselvitykset 10. Läntisen Lammassaaren luontotyyppien yleiskuvaus 11. Lammassaaren liikennemeluselvitys 12. Turvallisuus- ja kemikaalivirasto Tukes:in lausunto 18.3.2014 13. ELY-keskuksen poikkeamispäätös 27.10.2014 14. Lammassaaren liittymän tilavaraussuunnitelman luonnos 08.01.2015 15. Asemakaavaehdotuksen sisällön suhde liitooravaselvityksen suositukseen. 2. SAMMANDRAG 2. YHTEENVETO 2.1 Olika skeden i planprocessen 2.1 Kaavaprosessin vaiheet 2.1.1 Inledningsskede (november 2011 – juni 2012) Planprojektet är en del av stadens tillväxtstrategi, som stadens ledning behandlade år 2010. Den egentliga beredningen av planen började i november 2011. Alldeles i början drog vi upp konturerna för västra och östra Fårholmens planeringspotential i dess helhet (bild 1; Studie över potentialen för byggande på Fårholmen 9.1.2012), och sedan koncentrerade vi oss på Västra Fårholmen. De första utkasten 2.1.1 Käynnistys- ja perehtymisvaihe (marraskuu 2011 – kesäkuu 2012) Kaavahanke liittyy kaupungin kasvustrategiaan, joka oli kaupunginjohdon pohdinnassa vuonna 2010. Varsinainen kaavavalmistelu käynnistyi marraskuussa 2011. Aivan alussa hahmoteltiin läntisen ja itäisen Lammassaaren kaavapotentiaalia kokonaisuudessaan (kuva 1; Lammassaaren rakentamispotentiaalin tutkielma 9.1.2012), jonka jälkeen keskityttiin Läntiseen Lammassaareen. Ensimmäiset luonnokset 3 Bild 1. Kuva 1. Bild 2. Kuva 2. (bild 2; Ett preliminärt utkast till plankarta över Västra Fårholmen 8.3.2012) skisserades redan innan de gamla uppgifterna om förekomsten av flygekorre hade uppdaterats med den nya inventeringen av flygekorre (bilaga 8; Inventering av flygekorre på Västra Fårholmen 2.5.2012). Trots det gav naturskyddsgruppen vid NTMcentralen följande kommentar vid de första myndighetsförhandlingarna enligt MBL 66 § 13.6.2012: ”Flygekorrarna har inventerats vid rätt tid på våren 2012” och ”de planförslag som gjorts utgående från inventeringen av flygekorre är motiverade”. NTM-centralen ansåg likväl att kartläggningen av planområdets naturvärden var bristfällig och krävde tilläggsutredningar bl.a. vad gäller fladdermöss. 2.1.2. Skede med fördjupad utredning och planläggning (augusti 2012 – december 2013) Från hösten 2012 till sommaren 2013 kompletterades naturkarteringarna vad gäller fladdermössen och naturtyperna (bilaga 9, Inventering av fladdermöss på Västra Fårholmen; bilaga 10 Allmän beskrivning av naturtyperna på Västra Fårholmen). Resultaten å ena sidan tvingade, å andra sidan också inspirerade oss att omarbeta (kuva 2; alustava luonnos Läntisen Lammassaaren kaavakartasta 8.3.2012) hahmoteltiin jo ennen kuin vanhat tiedot liitooravien esiintymisestä oli voitu päivittää uudella liito-oravaselvityksellä (liite 8; Läntisen Lammassaaren liito-oravakartoitus 2.5.2012). Tästä huolimatta kommentoi ELY-keskuksen luonnonsuojeluryhmä ensimmäisissä MKR 66§ mukaisissa viranomaisneuvotteluissa 13.6.2012, että ”liito-oravat on inventoitu oikea-aikaisesti keväällä 2012” ja että ”liito-oravaselvityksen perusteella tehdyt kaavaehdotukset ovat perusteltuja”. Kaava-alueen luontoarvojen kartoituksen ELY-keskus katsoi kuitenkin vielä puutteelliseksi, vaatien lisäkartoitusta mm. lepakkojen osalta. 2.1.2. Syventävän selvittelyn ja kaavasuunnittelun vaihe (elokuu 2012 – joulukuu 2013) Syksyltä 2012 kesään 2013 täydennettiin luontokartoitukset lepakkojen ja luontotyyppien osalta (liite 9, Läntisen Lammassaaren lepakkoselvitys; liite 10 yleiskuvaus Läntisen Lammassaaren luontotyypeistä). Tulokset toisaalta pakottivat, toisaalta myös inspiroivat työstämään keväällä laadittua kaavaluonnosta 4 det utkast till plan som gjorts på våren i en betydligt finkänsligare och naturenligare riktning. Sommaren 2013 lät vi ännu utföra en trafikbullerutredning (bilaga 11; utredning av trafikbullret på planområdet), och i slutet av år 2013 var utkastet till plan för Västra Fårholmen tekniskt färdigt för behandling (bilaga 5; utkast till plan 16.1.2013). I det skedet ansåg vi det likväl vara skäl att ordna ett extra och heltäckande hörande under planeringstiden, eftersom beredningstiden hade blivit väldigt utdragen och eftersom utkastet innehöll speciallösningar, som det skulle vara bra att få officiella utlåtanden om redan på utkaststadiet. 2.1.3. Skede då frågan om väganslutningen och fladdermushuset utreddes och planförslaget färdigställdes (januari 2014 – december 2014). Planläggningsavdelningen framlade planutkastet för tekniska nämnden 28.1.2014, lade fram det till påseende för allmänheten under en månad, begärde flera utlåtanden om utkastet och föreslog att staden Jakobstad som stöd för planutkastet skulle ansöka om ett i naturvårdslagen 49 § 3 mom. avsett tillstånd av NTM-centralen att avvika från förbudet att förstöra eller försämra en rastplats för den nordiska fladdermusen. Snart kunde vi ännu i någon mån utveckla och justera planutkastet utgående från utlåtandena och medborgar-responsen, men frågan om väganslutningen och fladdermushuset avgjordes först 27.10.2014, då naturvårdsgruppen vid NTM-centralen avslog ansökan om undantagstillstånd (bilaga 13; NTM-centralens undantagsbeslut 27.10.2014). Områdesreserveringsplanen för den alternativa väganslutningen färdigställdes i rask takt 19.11.2014 (bilaga 14, utkast till områdesreserveringsplan för väganslutning 19.11.2014), och det egentliga planförslaget 6.12.2014 (bilaga 5; Detaljplan & detaljplanebestämmelser). voimakkaasti entistä huomattavasti hienovaraisempaan ja luonnonmukaisempaan suuntaan. Kesällä 2013 teetettiin vielä liikennemeluselvitys (liite 11, kaava-alueen liikennemeluselvitys), ja loppuvuonna 2013 oli Läntisen Lammassaaren kaavaluonnos teknisesti valmis käsittelyyn (liite 5; kaavaluonnos 16.1.2013). Siinä vaiheessa katsottiin kuitenkin aiheelliseksi järjestää ylimääräinen ja kattava suunnitteluaikainen kuuleminen, koska valmisteluaika oli venynyt varsin pitkäksi, ja koska luonnos käsitti erikoisratkaisuja, joista olisi hyvä saada virallisia lausuntoja jo luonnosvaiheessa. 2.1.3. Tieliittymä- ja lepakkotalokysymyksen selvittelyn sekä kaavaehdotuksen viimeistelyn vaihe (tammikuu 2014 – joulukuu 2014). Kaavaosasto esitteli kaavaluonnosta tekniselle lautakunnalle 28.1.2014, asetti sen yleisölle nähtäväksi kuukauden ajaksi, haki luonnoksesta lukuisia lausuntoja, ja ehdotti, että Pietarsaaren kaupunki hakisi kaavaluonnoksen tueksi ELYkeskukselta Luonnonsuojelulain 49§ 3 mom. mukaisen poikkeamisluvan pohjanlepakon levähdyspaikan hävittämisja heikentämiskiellosta. Kaavaluonnosta voitiin pian vielä hieman kehittää ja tarkistaa lausuntojen ja kansalaispalautteen perusteella, mutta tieliittymä- ja lepakkotalokysymys ratkesi vasta 27.10.2014 ELY-keskuksen luonnonsuojeluryhmän kielteisellä poikkeamislupapäätöksellä (liite 13; ELY:n poikkeamispäätös 27.10.2014). Vaihtoehtoisen tieliittymän vaatima aluevaraussuunnitelma valmistui pikavauhdissa 19.11.2014 (liite 14, tieliittymän aluevaraussuunnitelman luonnos 19.11.2014), ja varsinainen kaavaehdotus 6.12.2014 (liite 5; Asemakaavakartta määräyksineen). 2.2 Detaljplanen 2.2 Asemakaava Det är fråga om den första detaljplanen för Fårholmen. I terrängen bakom strandområdet, som är bebyggt med sommarstugor, bildas en ny småhusbebyggelse med 58 tomter för egnahemshus, 14 tomter för parhus och 5 tomter för småhus som rymmer flera hushåll. Befintliga sommarstugetomter anvisas rätt till åretruntboende. Bostadsområdet blir tillgängligt via en anslutning till Omfartsvägen. Direkt Kyse on Lammassaaren ensimmäisestä asemakaavasta. Huvilakäytössä olevan rantaalueen takamaastoon muodostetaan uutta pientaloasutusta, joka käsittää 58 omakotitalotonttia, 14 paritalotonttia ja 5 useamman kotitalouden pientalotonttia. Olemassa oleville huvila-tonteille (21 kpl) osoitetaan oikeus ympärivuotiselle asumiselle. Asuinalue avataan Ohikulkutien liittymän kautta. 5 förbindelse från Björnholmen kommer i princip att kvarstå endast för den lätta trafiken. Det kommer inte att finnas någon service på området. Suora kulkuyhteys Karhusaaresta säilyy lähtökohtaisesti ainoastaan kevyelle liikenteelle. Alueelle ei tule palveluita. 2.3 Genomförandet av detaljplanen 2.3 Asemakaavan toteuttaminen Planområdet är attraktivt och det är nästan helt i stadens ägo, så området kommer att bebyggas närmast i den takt som staden får kommunaltekniken och gatorna i ordning och tomterna klara för utdelning. Förverkligandet av planen inleds med byggandet av den nya anslutningen till omfartsvägen. Kaava-alue on vetovoimainen ja se on lähes kokonaan kaupungin omistuksessa, joten alueen rakentuminen tullee sujumaan lähinnä siinä tahdissa kuin kaupunki saa kunnallistekniikan ja kadut järjestetyksi ja tontit jaettaviksi. Toteutuminen käynnistyy Ohikulkutien uuden liittymän rakentamisella. 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 LÄHTÖTILANNE 3.1 Utredning över förhållandena i planeringsområdet 3.1 Suunnittelualueella vallitseva tilanne 3.1.1 Lammassaaren yleiskuvaus 3.1.1 Allmän beskrivning av Fårholmen På stränderna av Fårholmen finns det sommarstugebebyggelse, men de inre delarna är obebyggda och nästan helt täckta av tät, fullvuxen skog. Omfartsvägen delar Fårholmen ganska exakt i två lika stora delar, av vilka den västra delen nu är föremål för planläggning. Lammassaaren rannoilla on huvila-asutusta mutta saaren sisäosat ovat rakentamatta ja lähes kokonaan tiheän ja täysikasvuisen metsän peitossa. Ohikulkutie jakaa Lammassaaren melko tarkkaan kahteen samankokoiseen osaan, joista läntinen puoli on nyt kaavoituksen kohteena. 3.1.2 Naturmiljön 3.1.2 Luonnonympäristö Planområdet sluttar mot väster, terrängen stiger från stranden av Östanfjärden mot Omfartsvägen. Höjdskillnaderna är betydande med Jakobstadsmått, och de är ställvis branta. Den högsta punkten ligger i nordöstra hörnet av planområdet, invid Omfartsvägen, och dess höjdläge är + 10,50 m. Suunnittelualue on länsirinnettä, maasto noustessaan Itälahden rannasta kohti Ohikulkutietä. Korkeuserot ovat pietarsaarelaisittain merkittävät, ja ne ovat paikoin jyrkkiä. Korkein kohta sijaitsee suunnittelualueen koillisnurkassa Ohikulkutien varrella, ja sen korkeusasema on + 10,50 m. De obebyggda områdena är för det mesta täckta av skog med blåbärs- eller lingonris. Vid planområdets högsta punkt finns ett litet bergsområde som täcks av lavar och där det växer gamla tallar. Urberget är nära ytan också på andra ställen och berget kommer i dagen på flera ställen. Största delen av skogen är över 80 år gammal och utgörs av relativt orörd, grandominerad skog med blåbärsris (MT), bland granarna växer också många aspar. Den här naturtypen utgör en typisk livsmiljö för flygekorren, och vi visste på förhand att det finns ett starkt bestånd av flygekorrar på området. Rakentamattomat alueet ovat enimmäkseen kuusivaltaisen mustikka- tai puolukkatyyppisen metsän peitossa. Suunnittelualueen korkeimmalta kohdalta löytyy pieni jäkälän peittämä kalliomaa, jossa kasvaa iäkkäitä mäntyjä. Peruskallio on lähellä pintaa muuallakin, ja avokalliota näkyy useammassa paikassa. Suurin osa metsästä on yli 80-vuotista ja suhteellisen koskematonta kuusivaltaista mustikkatyypistä metsää (MT), jonka seassa kasvaa myös paljon haapaa. Luontotyyppi on tyypillistä liitooravan elinympäristöä ja etukäteen tiedettiin alueella olevan vahva liito-oravakanta. 6 De talrika observationerna av fladdermöss var likväl oväntade. Byggnadsbeståndet av gamla sommarstugor erbjuder goda gömställen för fladdermöss. En fyndplats konstaterades vara en sådan rastplats som avses i 49 § 1 mom. naturvårdslagen. Inga förökningsställen hittades. Lepakkohavaintojen runsautta ei kuitenkaan osattu odottaa. Vanhojen huviloiden rakennuskanta tarjoaa lepakoille hyviä piilopaikkoja. Yksi löytöpaikka todettiin Luonnonsuojelulain 49 § 1 mom. tarkoittamaksi levähdyspaikaksi. Lisääntymispaikkoja ei löydetty. I nordöstra delen av planområdet finns en grund dal, där skogen har ödemarkskaraktär med många döda träd som står upprätta eller är i olika skeden av förmultning. I den innersta delen av Fattigviken finns en källa som är nästan i naturtillstånd och omges av fuktiga lundskogar. På båda delområdena kan det förekomma sällsynta eller utrotningshotade mossor, växt- och insektarter. Östanfjärden har nyligen muddrats och i det sammanhanget blev också Fattigviken iståndsatt. bilaga 8;Inventering av flygekorre vid Västra Fårholmen bilagor 11A+B; Fladdermusinventeringar på Västra Fårholmen bilaga 10; Översiktlig naturbeskrivning för Västra Fårholmen, Jakobstad Suunnittelualueen koillisosassa sijaitsee loiva laakso jonka korpimaisessa metsässä on paljon kuolleita puita pystyssä ja eri vaiheissa maatuvina. Köyhäinlahden pohjukan tuntumassa on lähes luonnontilassa oleva lähde ympäröivine kosteine lehtometsineen. Molemmilla osa-alueella saattaa esiintyä harvinaisia tai uhanalaisia sammalia sekä kasvi- ja hyönteislajeja. Itälahti on hiljattain ruopattu, ja sen yhteydessä tuli myös Köyhäinlahti kunnostetuksi. liite 8; Läntisen Lammassaaren liitooravaselvitys liitteet 11A+B; Läntisen Lammassaaren lepakkoselvitykset liite 10; Översiktlig naturbeskrivning för Västra Fårholmen, Jakobstad 3.1.3 Den byggda miljön 3.1.3 Rakennettu ympäristö Byggnadsbestånd På planområdet har en för Jakobstad typisk sommarstugebebyggelse brett ut sig i strandzonen. På stranden och i dess närhet finns sammanlagt 26 byggplatser. Stugorna utgör i alla hänseenden en mycket brokig grupp. Skalan har visserligen förblivit ganska liten, vilket torde bero på de begränsningar som byggnadsordningen ställer. Rakennuskanta Suunnittelualueen rantavyöhykkeelle on levinnyt tyypillistä pietarsaarelaista huvila-asutusta. Rannalla ja sen tuntumassa on yhteensä 26 rakennuspaikkaa. Huvilat muodostavat kaikilta ominaisuuksiltaan varsin kirjavan joukon. Tosin mittakaava on säilynyt melko hyvin pienenä, mikä selittynee rakennusjärjestyksen asettamista rajoituksista. Staden är likväl nära och trycket på en urbanisering av byggnadsbeståndet syns ställvis mycket tydligt. Kaupunki on kuitenkin lähellä, ja rakennuskannan urbanisoitumisen paineet tulevatkin paikoin rakennuskannassa hyvin näkyviin. På Lovägen finns ett äldre bostadshus alldeles invid den senare byggda Omfartsvägen (regionväg 749). Vid fladdermuskarteringen visade det sig att huset är en sådan rastplats för fladdermöss, som det enligt naturvårdslagen 49 § 1 mom. är förbjudet att förstöra eller försämra. Ilveksentien varrelta löytyy vanhempi asuinrakennus aivan myöhemmin rakennetun Ohikulkutien (seututie 749) vierestä. Talo osoittautui lepakkokartoituksessa lepakkojen levähdyspaikaksi, jonka hävittäminen tai heikkeneminen on kielletty (Luonnonsuojelulaki 49 § 1 mom.). Det andra bostadshuset på planområdet ligger vid Västra Fårholmsvägen. Egnahemshuset i ett plan är från år 1988. Suunnittelualueen toinen asuinrakennus sijaitsee Läntisen Lammassaarentien varrella. Yksikerroksinen omakotitalo on vuodelta 1988. 7 Vägar, gator och samhällsteknik Planområdet kan nås från Omfartsvägen och Lovägen. Omfartsvägen byggdes av staten i slutet av 1950-talet som regionväg 749. Lovägen är en gammal lokalväg, som förbinder norra Östanpå, Björnholmen och Fårholmen med varandra, en smal väg som går genom den täta bebyggelsen på Björnholmen. Stadens vattenlednings- och avloppsnät omfattar de stadsdelar som gränsar till Fårholmen, dvs. Östanpå, Björnholmen och Rosasholmen, men det når inte till Fårholmen. Längs planområdets norra och östra gräns löper en 110 kV kraftledning, som förbinder UPM:s Jakobstads fabriker med det nationella stamnätet. Tiet, kadut ja yhdyskuntatekniikka Suunnittelualue on saavutettavissa Ohikulkutien ja Ilveksentien kautta. Ohikulkutien on valtion 1950- luvun loppupuoliskolla rakentama seututie 749. Ilveksentie on vanha paikallistie, joka yhdistää Pohjois-Itälän, Karhusaaren ja Lammassaaren keskenään, kulkien kapeana Karhunsaaren tiiviin asutuksen lävitse. Kaupungin vesijohto- ja viemäriverkko kattaa Lammassaaren naapurikaupunginosat Itälä, Karhusaari ja Ruusasholma, mutta Lammassaareen se ei yllä. Suunnittelualueen pohjois- ja itärajaa myöten kulkee 110 kV:n voimalinja, jolla UPM:n Pietarsaaren tehtaat on kytketty valtakunnalliseen kantaverkkoon. Miljövård och miljöstörningar Omfartsvägen orsakar trafikbuller. Dagtid sträcker sig området med en medelljudnivå på mer än 55 dB ca 150 m från vägen och nattetid en medelljudnivå på mer än 45 dB högst ca 210 m från vägen. Vägen, som i tiden byggdes med stöd av väglagen, drogs utan att man desto mer brydde sig om de miljöstörningar som den orsakade. Vägen går alldeles intill ett bostadshus, som fanns redan då. Dagtid är trafikbullernivån vid huset 60-65 dB och nattetid är bullernivån 55-60 dB. bilaga 11; Utredning av trafikbullret på Fårholmen Fårholmen ligger delvis inom konsultationszonen – enligt EU:s direktiv 96/82/EG – runt UPM:s och Outokumpus fabriker. Redan på utkaststadiet begärdes utlåtande i ärendet från Säkerhets- och kemikalieverket Tukes. Bilaga 12; Säkerhets- och kemikalieverkets utlåtande 18.3.2014 Ympäristönsuojelu ja ympäristöhäiriöt Ohikulkutien aiheuttaa liikennemelua. Päiväajan yli 55 dB keskiäänitasoalue leviää enimmillään noin 150 m etäisyydelle tiestä ja yöajan yli 45 dB keskiäänitaso enimmillään noin 210 m etäisyydelle tiestä. Aikoinaan Tielain nojalla toteutettu tie linjattiin sen kummemmin välittämättä tien aiheuttamasta ympäristöhäiriöistä. Tie kulkee aivan asuintalon vierestä, joka oli jo silloin olemassa. Päiväajan liikennemelutaso on talon kohdalla 60-65 dB ja yöajan melutaso 55-60 dB. liite 11; Lammassaaren liikennemeluselvitys Lammassaari sijaitsee osittain UPM- ja Outokummun tehtaita ympäröivällä EUdirektiivin 96/82/EG mukaisella konsultaatiovyöhykkeellä. Asiasta on kaavaehdotuksen luonnosvaiheessa hankittu lausunto Turvallisuus- ja kemikaalivirastolta Tukes. Liite 12; Turvallisuus ja kemikaaliviraston lausunto 18.3.2014 3.1.4 Markägoförhållanden 3.1.4 Maanomistus Byggplatserna för befintliga sommarstugor och andra bostadshus är i privat ägo, förutom en. Staten äger den mark som Omfartsvägen är dragen över. Alla andra markområden på planområdet ägs av staden Jakobstad förutom jordregisterlägenhet 11:367, som ligger på östra sidan av Omfartsvägen och ägs av ett privat dödsbo. Av vattenområdena ägs det samfällda vattenområdet 30:0 av staden Jakobstad och det samfällda Olemassa olevien huviloiden ja muiden asuinrakennusten rakennuspaikat ovat yksityisomistuksessa yhtä lukuun ottamatta. Valtio omistaa Ohikulkutien maapohjan. Suunnittelualueen kaikki muut maa-alueet ovat Pietarsaaren kaupungin omistuksessa lukuun ottamatta yksityisen kuolinpesän omistamaa maarekisteritilaa 11:367 Ohikulkutien itäpuolella. Vesialueista yhteinen vesialue 30:0 on Pietarsaa- 8 vattenområdet 876:4 av Pirilö Hemmans Samfällda Områden. Se bilaga 2; Markägoförhållanden. ren kaupungin ja yhteinen vesialue 876:4 Pirilö Hemmans Samfällda Områden:in omistuksessa. Katso liite 2; maanomistus 3.2 Planeringssituationen 3.2 Kaavoitustilanne Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Suunnittelualuetta koskevat päätökset ja selvitykset. Landskapsplan Enligt Österbottens landskapsplan, som fastställdes av miljöministeriet 21.10.2012, ligger Fårholmen inom Jakobstads område för tätortsfunktioner (A). Maakuntakaava Pohjanmaan maakuntakaavan mukaan, jonka ympäristöministeri on vahvistanut 21.10.2012, Lammassaari sijaitsee Pietarsaaren taajamatoimintojen alueella (A). Generalplan Sommarstugebebyggelsen på Fårholmen har anvisats som område för sommarboende (RA) i den av stadsfullmäktige 2008 godkända generalplanen. Västra Fårholmen har i övrigt markerats som område av landsbygdskaraktär, likväl försett med tilläggsbeteckningen ”riktgivande områdesreservering för marknära boende” (riktgivande AP). Jakobstads generalplan saknar rättsverkan. Se bilaga 4; Utdrag ur generalplanen Yleiskaava Lammassaaren huvila-asutukset on osoitettu kesä-asuntojen alueeksi (RA) kaupunginvaltuuston 2008 hyväksymässä yleiskaavassa. Läntinen Lammasaari on muutoin osoitettu maaseutumaiseksi alueeksi, kuitenkin varustettuna lisämerkinnällä ”ohjeellinen aluevaraus maanläheistä asumista varten” (ohjeellinen AP). Pietarsaaren yleiskaava ei ole okeusvaikutteinen. Katso liite 4; ote yleiskaavasta Detaljplan Detaljplaneförslaget omfattar enbart områden som inte har tidigare detaljplan. Förslaget till detaljplan ansluter sig längs den södra gränsen direkt till detaljplanen för Björnholmen. Se bilaga 3; Utdrag ur tidsenlig detaljplan Asemakaava Asemakaavaehdotus käsittää pelkästään aluetta, jolla ei ole aiempaa asemakaavaa. Asemakaavaehdotus liittyy etelärajansa myöten saumattomasti Karhusaaren asemakaavaan. Katso liite 3; ote ajantasa-asemakaavasta 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN 4.1 Behovet av detaljplaneringen 4 KAAVOITUKSEN VAIHEET 4.1 Asemakaavan laatimistarve Området planeras för att skapa nya tomtreserver för småhusboende. Planprojektet är en del av stadens tillväxtstrategi, som stadens ledning behandlade år 2010. På planläggningsavdelningen undersöktes då planeringspotentialen för markområden i Björnviken, på Fårholmen och i de västra stadsdelarna. Alue kaavoitetaan uusien tonttivarantojen saamiseksi pientaloille. Kaavahanke liittyy kaupungin kasvustrategiaan, joka oli kaupunginjohdon pohdinnassa vuonna 2010. Kaavoitusosastolla tutkittiin silloin maa-alueiden kaavapotentiaalia Otsolahden, Lammassaaren ja länsikaupungin kaupunginosissa. 4.2 Beslut om planeringsstart 4.2 Suunnittelun aloittamista koskeva päätös Inget separat beslut om planeringsstart har fattats, men planeringen kan anses vara formellt Erillistä päätöstä ei ole tehty, mutta kaavoituksen voidaan katsoa virallisesti käynnistyneen suunnitelmat, 9 påbörjad 15.11.2011, då tekniska nämnden antecknade programmet för deltagande och bedömning för kännedom. 15.11.2011, kun tekninen lautakunta merkitsi kaavan osallistumis- ja arviointisuunnitelman tiedoksi. 4.3 Deltagande och samarbete 4.3 Osallistuminen ja yhteistyö 4.3.1 Intressenter Direkta intressenter är markägare och invånare på planområdet samt övriga invånare på Fårholmen. Fårholmen sträcker sig i norr ända till kommungränsen, men det egentliga planeringsområdet sträcker sig inte så långt, och Larsmo kommun nämns inte längre som intressent efter uppdateringen av programmet för deltagande och bedömning 16.1.2014. 4.3.1 Osalliset Välittömiä osallisia ovat suunnittelualueen maanomistajat ja asukkaat sekä Lammassaaren muut asukkaat. Lammassaari ulottuu pohjoisessa kuntarajaan asti, mutta varsinainen suunnittelualue ei ulotu niin pitkälle, eikä näin ollen Luodon kuntaa enää mainita osallisena osallistumisarviointisuunnitelman päivityksen jälkeen 16.1.2014. 4.3.2 Anhängiggörande och anhängigvarande Information om att planeringen hade påbörjats ingick 20.11.2011 i de lokala dagstidningarna. Intressenter utanför kommunen informerades skilt med brev. I samband med uppdateringen av programmet för deltagande och bedömning informerades på nytt om att beredningen av planen var anhängig 5.2.2014. Avgränsningen av planeringsområdet hade i det skedet klarnat så, att de östra och norra delarna av Fårholmen hade utelämnats. Vi blev tvungna att uppdatera programmet för deltagande och bedömning ännu en gång 13.11.2014, eftersom områdesreserveringsplanen för trafiken hade visat att trafikarrangemangen för den nya väganslutningen inte riktigt ryms inom nuvarande vägområde. Den obetydliga utvidgningen av planeringsområdet berörde endast en privat markägare, som informerades direkt per brev. De andra jordregisterlägenheterna som berördes av utvidgningen var i staden Jakobstads ägo. 4.3.3 Deltagande och växelverkan Informationen om att planeringen inletts har väckt stort intresse bland markägarna och sommargästerna på Fårholmen. Några intressenter har orkat följa med beredningen av planen ända till slutet, fastän processen innehöll långa stillsamma perioder och allt som allt blev ovanligt långt utdragen. Planeraren har dessutom under processens gång på eget initiativ tagit kontakt med de intressenter, vars intressen helt tydligt berördes av de planlösningar som man för tillfället funderade på. 4.3.2 Vireille tulo ja vireillä olo Suunnittelun käynnistämisestä ilmoitettiin 20.11.2011 paikallisissa sanomalehdissä. Ulkokuntalaisille tiedotettiin erikseen kirjeellä. Kaavavalmistelun vireillä olosta ilmoitettiin uudestaan 5.2.2014 osallistumis- ja arviointisuunnitelman päivityksen yhteydessä. Suunnittelualueen rajaus oli siinä vaiheessa selkiintynyt niin, että Lammassaaren itä- ja pohjoisosat jäivät siitä pois. Osallistumis- ja arviointisuunnitelma jouduttiin vielä kerran päivittämään 13.11.2014, koska liikenteellinen aluevaraussuunnitelma oli osoittanut, että uuden tieliittämän liikennejärjestelyt eivät aivan mahdu nykyiselle tiealueelle. Suunnittelualueen vähäinen laajennus koski ainoastaan yhtä yksityistä maanomistajaa, jolle tiedotettiin suoraan kirjeitse. Muut maarekisteritilat joita laajennus koski olivat Pietarsaaren kaupungin omistuksessa. 4.3.3 Osallistuminen ja vuorovaikutus Tieto suunnittelun käynnistämisestä herätti runsaasti mielenkiintoa Lammassaaren maanomistajien ja huvila-asukkaiden keskuudessa. Muutama osallinen on jaksanut seurata kaavavalmistelun etenemistä loppuun asti, vaikka prosessissa oli pitkiä hiljaisia kausia, venyen kaiken kaikkiaan poikkeuksellisen pitkäksi. Kaavoittaja on lisäksi ajan mittaan ottanut oma-aloitteisesti yhteyttä niihin osallisiin, joiden etuja parhaillaan pohdinnassa olleet kaavaratkaisut ilmiselvästi koskivat. 4.3.4 Myndighetssamarbete I myndighetssamarbetet på kommunnivå har 4.3.4 Viranomaisyhteistyö Viranomaisyhteistyötä on kuntatasolla tehty mm. 10 deltagit bl.a. Jakobstads Vatten samt kommunaltekniska avdelningen, mätningsavdelningen, miljövårdsbyrån och byggnadstillsynsbyrån vid centralen för tekniska tjänster. Bland statliga myndigheter bör nämnas verksamhetsområdena trafik, naturskydd samt områdesanvändning och byggande vid NTM-centralen i Österbotten. Pietarsaaren Veden, Teknisen palvelukeskuksen kunnallisteknisen osaston ja mittausosaston, ympäristönsuojelutoimiston ja rakennusvalvontatoimiston kanssa. Valtion viranomaisista mainittakoon Pohjanmaan ELYkeskuksen toimialat liikenne, luonnonsuojelu sekä alueiden käyttö ja rakentaminen. 4.4 Mål för detaljplanen 4.4 Asemakaavan tavoitteet Målet för detaljplaneringen är att skapa den tomtreserv som behövs i de östra delarna av staden och vars särdrag är närheten till naturen. Asemakaavoituksen tavoitteena on luoda kaupungin itäosiin tarvittavaa tonttireserviä, jonka ominaispiirteenä on luonnonläheisyys. Speciella mål är: - att respektera befintlig sommarstugebebyggelse Erityistavoitteina on: - kunnioittaa olemassa olevaa huvila-asutusta, - att bevara områdets särdrag: bergen, de grandominerade skogarna och terrängformationerna - säilyttää alueen ominaispiirteet: kalliot, kuusivaltaiset metsät ja maastomuodot - att utnyttja områdets styrkor, såsom läget på stranden av Östanfjärden, nära stadens centrum - hyödyntää alueen vahvuuksia, kuten sijaintia Itälahden rannalla ja lähellä kaupungin keskustaa - att sträva till att bevara naturvärdena, - edistää luontoarvojen säilymistä, - att bekämpa det trafikbuller som Omfartsvägen orsakar - torjuta Ohikulkutien aiheuttaman liikennemelun 4.5 Grunderna för detaljplanelösningen 4.5 Asemakaavaratkaisun perusteet En betydande del av planområdet är obebyggt och de här obebyggda delområdena är nästan helt i stadens ägo, vilket framgår av beskrivningen av utgångspunkterna för planområdet (se kapitel 3). Planeringsfriheten har likväl avsevärt begränsats av flera samtidigt verkande omständigheter: - den befintliga sommarstugebebyggelsen i strandzonen, - resultaten av flygekorrs-, fladdermus- och naturtypsinventeringarna, - trafikbullret från Omfartsvägen, - det planerade bostadsområdet kan nås med bil endast via anslutningen till Omfartsvägen, -ett effektivt utnyttjande av tomtmarken på ett optimalt sätt, så att man uppnår en rimlig planeffektivitet. Kuten kuvauksesta suunnittelualueen lähtötilanteesta ilmenee (katso luku 3), on merkittävä osa suunnittelualueesta rakentamaton, ja ovat nämä rakentamattomat osa-alueet lähes kokonaan kaupungin omistuksessa. Suunnitteluvapautta ovat kuitenkin merkittävästi rajoittaneet useat samanaikaisesti vaikuttavat seikat: - rantavyöhykkeen olemassa oleva huvila-asutus, - liito-orava-, lepakko- ja luontotyyppiselvitysten tulokset, - Ohikulkutien aiheuttama liikennemelu, - suunniteltavan asuinalueen saavutettavuus autoilla on mahdollista ainoastaan Ohikulkutiehen kautta järjestettävästä liittymästä, -tonttimaan tehokas hyödyntäminen optimaalisesti kohtuullisen kaavatehokkuuden saavuttamiseksi. I den föreslagna detaljplanelösningen har småhusområdet en relativt tät kvartersstruktur, men å Ehdotuksen asemakaavaratkaisussa pientaloalueen korttelirakenne on suhteellisen tiivis mutta 11 andra sidan besparas en ovanligt stor del av planområdet helt från bebyggelse. På det här viset har ett noggrant iakttagande av randvillkoren vänts till en resurs med vars hjälp man har lyckats bevara och betona områdets karaktär och lyfta fram dess särdrag. De nya egnahemshustomterna (AO-1) i planförslaget är till ytan mindre än vanligt. Till urvalet i planförslaget hör dessutom parhustomter (AP-1) och småhustomter för flera hushåll (AP-2). Trots sin tätare kvartersstruktur är det blivande småhusområdet synnerligen naturnära och annars också attraktivt på många sätt. toisaalta ehdotus säästää poikkeuksellisen suuren osan suunnittelualueesta kokonaan rakentamiselta. Näin reunaehtojen tarkka seuraaminen on käännetty voimavaraksi, jolla on onnistuttu tavoittamaan ja korostamaan alueen luonnetta ja tuomaan esiin sen ominaispiirteitä. Kaavaehdotuksen uudet omakotitalotontit (AO1) ovat pinta-alaltaan tavallista pienempiä. Kaavaehdotuksen keinovalikoimaan kuuluu lisäksi paritalotontteja (AP-1) ja useamman kotitalouden pientalotontteja (AP-2). Tiiviimmästä korttelirakenteestaan huolimatta tuleva pientaloalue on varsin luonnonläheinen ja muutenkin monin tavoin vetovoimainen. Den nya väganslutningen till Västra Fårholmen hade i det planutkast som är daterat 16.1.2014 ritats in så, att den gick över det s.k. fladdermushusets tomt. Det gamla bostadshuset ligger inom Omfartsvägens trafikbullerområde, och planeraren hade kommit till den slutsatsen att ett hus utan egentliga användningsmöjligheter eller framtid inte kan räddas i längden. Därför hade planeraren ansett det vara ändamålsenligt att dra nytta av byggplatsens öppna gårdsplan vid dragningen av väganslutningen till planeringsområdet. På det viset skulle man inte behöva röja en ny öppning genom skyddsgrönområdet vid Omfartsvägen. Det täta, fullvuxna trädbeståndet bildar en livsmiljö som bör bevaras åt flygekorrarna, dvs. den andra arten som avses i EUdirektivet. Planförslaget strävade till att skapa förutsättningar för att bevara den nordiska fladdermusstammen på Fårholmen på en gynnsam nivå, genom att skydda planområdets alla gamla skogar, och genom att skapa möjligheter att ordna ersättande rastplatser för fladdermössen. Planlösningen skulle ha behövt stöd av ett i 49 § 3 mom. naturvårdslagen avsett tillstånd att avvika från förbudet att förstöra eller försämra den nordiska fladdermusens rastplatser. NTM-centralen avslog likväl staden Jakobstads ansökan om undantag med sitt beslut 27.10.2014 (bilaga 13; NTM-centralens undantagsbeslut), och väganslutningen flyttades i det slutliga planförslaget norr om fladdermushuset. Läntisen Lammassaaren uusi tieliittymä oli 16.1.2014 päivätyssä kaavaluonnoksessa linjattu kulkemaan niin sanotun lepakkotalon pihapiirin kohdalta. Vanha asuintalo sijaitsee Ohikulkutien liikennemelualueella, ja kaavasuunnittelija oli tullut siihen tulokseen, että vailla varsinaista käyttöä ja tulevaisuutta olevaa taloa ei pidemmän päällä pystytä pelastamaan. Näin ollen kaavasuunnittelija oli katsonut tarkoituksenmukaiseksi hyödyntää rakennuspaikan pihapiirin avoin alue suunnittelualueen tieliittymän linjauksessa, jolloin vältyttäisiin kokonaan uuden aukon puhkomisesta Ohikulkutien suojaviheralueen lävitse, jonka tiheä täysi-ikäinen puusto on liito-oraville eli toisen EU-direktiivin tarkoittamalle lajille suojeltava elinympäristö sekin. Kaavaluonnos olisi pyrkinyt luomaan edellytykset Lammassaaren pohjanlepakon kannan suotuisan tason säilyttämiselle suojelemalla suunnittelualueen kaikki vanhat metsät, ja luomalla mahdollisuuksia järjestää lepakoille korvaavia levähdyspaikkoja. Ratkaisu olisi tarvinnut tuekseen Luonnonsuojelulain 49§ 3 mom. mukaisen poikkeamisluvan pohjanlepakon levähdyspaikan hävittämis- ja heikentämiskiellosta. ELY-keskus hylkäsi kuitenkin Pietarsaaren kaupungin poikkeushakemuksen 27.10.2014 (liite 13; ELY:n poikkeamispäätös), ja tieliittymä siirrettiin lopullisessa kaavaehdotuksessa lepakkotalon pohjoispuolelle. 12 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5. ASEMAKAAVAN KUVAUS 5.1 Planens struktur 5.1 Kaavan rakenne Kaavaehdotus osoittaa liito-oravakannan asuttama metsäinen keskiosa lähivirkistysalueeksi, jonka ympäristö säilytetään. Ehdotus ryhmittelee Läntisen Lammassaaren asutus tämän liito-oravametsän ympärille, jäsenneltynä kolmeen osa-alueeseen, joista jokaisella on omat erityispiirteet, ja joista jokainen on saavutettavissa omaa runkokatua pitkin. Liito-oravareviiri taas on idässä kiinni Ohikulkutien varrella kulkevaan ekokäytävään, joka jatkuu suunnittelualueen pohjoisosassa luonnonsuojelualueena. (liite 15; Asemakaavaehdotuksen sisällön suhde liittooravaselvityksen suositukseen.) Den skogbevuxna mittdelen, dvs. flygekorrarnas habitat, anvisas i planförslaget som närrekreationsområde, vars miljö ska bevaras. I förslaget grupperas bebyggelsen på Västra Fårholmen runt den här flygekorrskogen så, att den bildar tre delområden, som alla har sina egna särdrag och som alla kan nås via en egen stamgata. Flygekorrarnas revir är i öster förenat med den ekokorridor som går längs Omfartsvägen och som fortsätter som naturskyddsområde i norra delen av planområdet. (bilaga 15; Innehållet i detaljplaneförslaget i förhållande till rekommendationen i inventeringen av flygekorre.) Bebyggelsens västra delområde präglas av Östanfjärdens strand och den gamla sommarstugebebyggelsen längs Västra Fårholmsvägen. Villabebyggelsen kommer att kompletteras med ganska luftigt och fritt placerade småhus på landsidan av vägen. Bebyggelsens södra delområde är helt nytt, förutom en tomt. De nya byggnaderna placeras med jämna mellanrum längs Lovägen och Västra Fårholmsvägen; Lovägens gatuområde har utformats så att det blir parkliknande med smidiga dragningar som följer naturen. Bebyggelsens norra delområde består av 39 nya småhustomter och bildar en egen helhet som på alla sidor omges av fullvuxen, grandominerad skog. Grundstrukturen är i och för sig enkel, fyra rader med tomter och en rektangulär gatulänk har anpassats till terrängformationerna och höjdkurvorna på stället med svagt böjda bostadsgator och kvarter. (Se bilaga 5; detaljplanekarta) 5.1.1 Dimensionering Kvartersområden för bostadshus Park- och närrekreationsområden Gatuområden Specialområden Skyddsområden Vattenområden Planområdets helhetsareal På området ryms 130-140 hushåll. ca 13,5 ha ca 7,5 ha ca 3,6ha ca 6,3 ha ca 4,7 ha ca 10,7 ha ca 46,5 ha Asutuksen läntistä osa-aluetta leimaavat Itälahden ranta ja Läntisen Lammassaarentien vanha huvila-asutus, jota mantereen puolella täydennetään melko ilmavasti ja vapaasti sijoitetuilla asuinpientaloilla. Asutuksen eteläinen osa-alue on kokonaan uusi, yhtä tonttia lukuun ottamatta. Uudisrakennukset sijoittuvat rytmikkäällä ryhdillä Ilveksentien ja Läntisen Lammassaarentien varteen; Ilveksentien katutila on muotoiltu puistomaiseksi luonnonmukaisin jäntevin linjauksin. Asutuksen pohjoinen osa-alue koostuu 39 uudesta pientalotontista ja muodostaa oman, kaikilta suunnalta täysikasvuisen kuusivaltaisen metsän ympäröimän kokonaisuuden. Perusrakenne on sinänsä yksinkertainen, neljä tonttiriviä ja suorakulmainen katulenkki on sovitettu paikallisiin maastomuotoihin ja korkeuskäyriin luontevasti kaartuvine asuinkatuineen ja kortteleineen. (Katso liite 5; asemakaavakartta) 5.1.1 Mitoitus Asuintalojen korttelialueita n. 13,5 ha Puisto- ja lähivirkistysalueita n. 7,5 ha Liikennealueita n. 3,6 ha Erityisalueita n. 6,3 ha Suojelualueita n. 4,7 ha Vesialueita n. 10,7 ha Kaava-alueen kokonaispinta-ala n. 46,5 ha Alueelle mahtuu asumaan 130-140 kotitaloutta. 13 5.1.2 Service I detaljplaneförslaget har inte skapats några reserveringar för service, för det blivande bostadsområdet har för litet befolkningsunderlag för att upprätthålla egen service. Närmaste livsmedelsaffär finns i Östanpå, Sveden, och den nästnärmaste i Killingholmen. När det gäller dagvård kan invånarna på Fårholmen använda sig av daghemmet i Östanpå, som har både finskoch svenskspråkiga grupper. Fårholmsbornas närskolor skulle vara Itälä skola för finskspråkiga elever och Lagmans skola för svenskspråkiga. Övrig service finns i centrum eller på annat håll i staden. 5.1.2 Palvelut Asemakaavaehdotuksessa ei ole luotu varauksia palveluille, koska tulevan asuinalueen väestöpohja on liian kapea omien palvelujen ylläpitämiseen. Lähin elintarvikekauppa sijaitsee Itälän Svedenissä ja toiseksi lähin Kilisaaressa. Lammassaaren asukkaat voivat päivähoidon osalta turvautua Itälän päiväkotiin, jossa toimii sekä suomenkielisiä, että ruotsinkielisiä ryhmiä. Lammassaarelaisten lähikouluina toimisivat Itälän koulu suomenkielisille oppilaille ja Lagmanin koulu ruotsinkielisille. Muut palvelut sijaitsevat keskustassa tai muualla kaupungin taajamassa. 5.2 Uppnående av målen för miljöns kvalitet Man kan läsa om målen för miljöns kvalitet i kapitel 4.4. För att kunna bedöma hur väl planförslaget har lyckats i det här hänseendet, måste man känna till detaljplanekartan och innehållet i planbestämmelserna samt miljökonsekvenserna av förslaget. Innehållet i planförslaget behandlas närmast i kapitlen 5.1 och 5.3, och planförslagets miljökonsekvenser i kapitel 5.4. 5.2 Ympäristön laatua koskevien tavoitteiden toteutuminen Ympäristölaadulliset tavoitteet ovat luettavissa luvussa 4.4. Voidakseen arvioida miten hyvin kaavaehdotus on tässä suhteessa onnistunut, on tunnettava ehdotuksen asemakaavakartan ja kaavamääräysten sisällön sekä ehdotuksen ympäristövaikutukset. Kaavaehdotuksen sisältö käsitellään lähinnä luvuissa 5.1 ja 5.3, ja kaavaehdotuksen ympäristövaikutukset luvussa 5.4. 5.3 Områdesreserveringar 5.3 Aluevaraukset 5.3.1 Kvartersområden 5.3.1 Korttelialueet I planförslaget finns endast kvartersområden för boende och de har specificerats i fyra grupper. Kvartersområdena AO-1 omfattar egnahemshustomterna i de nya bostadskvarteren och kvartersområdena AO-2 egnahemshustomterna för de strandbyggplatser som redan är i bruk. Kvartersområdena AP-1 omfattar de nya bostadskvarterens parhustomter och kvartersområdena AP-2 småhustomterna för flera hushåll. (Se bilaga 5; detaljplanekarta) Kvartersområdena för separata småhus AO-1 De nya egnahemshustomterna i planförslaget har markerats som kvartersområden för separata småhus AO-1 och ligger i kvarteren 11–16 i det norra delområdet och i kvarteren 1, 3 och 4 i det södra delområdet. Medelstorleken på tomterna i det norra delområdet AO-1 är ganska liten, arealerna varierar mellan 600 och 900 m2. Tomterna i det södra delområdet är till ytan mera jämnstora och något rymligare, ca 850 m2. Kaavaehdotuksessa ei ole muita korttelialueita kuin asumista varten varattuja, ja ne ovat eriteltyinä neljän ryhmään. AO-1 korttelialueet käsittävät uusien asuinkortteleiden omakotitontit, ja AO-2-korttelialueet jo käytössä olleiden rantarakennuspaikkojen omakotitontit. AP-1korttelelialueet käsittävät uusien asuinkortteleiden paritalotontit, ja AP-2korttelialueet useamman kotitalouden pientalotontit. (Katso liite 5; asemakaavakartta) Erillispientalojen korttelialueet AO-1 Kaavaehdotuksen uudet omakotitontit on merkitty erillispientalojen korttelialueiksi AO-1 ja sijaitsevat pohjoisosa-alueen kortteleissa 11 16 ja eteläosa-alueen kortteleissa 1, 3 ja 4. Pohjoisosa-alueen AO-1- tonttien keskikoko on melko pieni, pinta-alat vaihtelevat 600 m2 - 900 m2. Eteläosa-alueen tontit ovat pinta-alaltaan tasakokoisempia ja hieman väljempiä, noin 850 m2. Pienehköillekin tonteille on haluttu myöntää 14 Man har velat ge också de mindre tomterna en byggrätt som motsvarar moderna krav, vilket förutsatte noggrannare planering än vanligt, bl.a. i fråga om placeringen av byggnadsytor, taklutningen och det tillåtna antalet våningar. Man har strävat till en effektiv användning av tomt-marken, t.ex. genom att placera garagen fast i tomtgränserna. Det dominerande antalet våningar i kvartersområdena är I½- II, för på små tomter kan man i allmänhet inte uppnå eftersträvade våningsytor med lösningar i ett plan. I kvarter med I½ våning tillåts likväl envåningshus på det villkoret att de har samma taklutning som husen med I½ våning. nykyvaatimusten mukaisia rakennusoikeuksia, mikä edellytti tavallista tarkempaa kaavasuunnittelua mm. rakennusalojen sijoittelun, kattokaltevuuksien ja sallittavien kerroslukujen suhteen. Tonttimaan tehokas käyttö on esimerkiksi pyritty edistämään autotallien sijoittamisella tonttirajoihin kiinni. Korttelialueiden hallitseva kerrosluku on I½- II, koska pienillä tonteilla ei yksikerroksisella ratkaisulla yleensä pystytä saavuttamaan tavoiteltuja kerrosaloja. I½- kerroksisissa kortteleissa kaavaehdotus sallii kuitenkin yksikerroksisia taloja sillä ehdolla, että niissä käytetään I½-kerroksisten talojen kattokaltevuus. Kvartersområden för separata småhus AO-2 Kvarteren 17, 18 och 19 med redan befintliga strandtomter, som hittills närmast har använts för sommarstugor, har markerats som kvartersområden för separata småhus AO-2. Genom att använda ett eget index har man kunnat beakta de speciella förhållanden som råder på de gamla strandbyggplatserna. Byggnadsbeståndet av sommarstugor har en synnerligen brokig karaktär, och det är inte realistiskt att förenhetliga det med planbestämmelser – inte absolut nödvändigt heller för den delen. Strandkvarteren är dessutom bebyggda i liten skala, tomterna varierar mycket både till storlek och form, och när det gäller boendet är den huvudsakliga uppmärksamheten naturligtvis vänd mot stranden. Allt det här ska beaktas i planförslaget. Planförslaget definierar byggrätterna i AO-2kvarteren med en nummerserie för varje tomt. Byggrätterna kunde inte bestämmas direkt efter tomtarealen, för de flesta tomter omfattar rikligt med tillandning på strandsidan eller mark med skyddad skog inåt land, och de här har inte ansetts höra till de egentliga strandbyggplatserna. Genom att subtrahera de här områdena från tomtens totala areal räknade vi ut ytan för tomtens egentliga strandbyggplats. Utgående från de ytor man kommit fram till på detta sätt och genom att använda graderade exploateringstal, fastställdes byggrätten för varje enskild tomt. Som graderade exploateringstal användes: - exploateringstal e = 0,15 för bostadsutrymmen plus e = 0,07 för ekonomibyggnader vad gäller strandbyggplatsens grunddel upp till en areal på 1.200 m2, och - exploateringstal e = 0,06 för bostadsbyggnader Erillispientalojen korttelialueet AO-2 Jo olemassa olevien mutta näihin päiviin asti lähinnä huvilakäytössä olleiden rantatonttien korttelit 17, 18 ja 19 on merkitty erillispientalojen korttelialueiksi AO-2. Oman indeksin käytöllä on voitu ottaa huomioon vanhoissa rantarakennuspaikoissa vallitsevia erityisoloja. Huviloiden rakennuskannan luonne on varsin kirjava, eikä sen yhtenäistäminen kaavamääräyksin ole realistinen eikä välttämättä niin tarpeenkaan. Rantakortteleissa mittakaava on lisäksi pieni, vaihtelevuus tonttien koossa ja muodossa on suuri, ja asumisen päähuomio on luonnollisesti rantaan päin, mikä kaikki on kaavaehdotuksessa otettava huomioon. Kaavaehdotus määrittelee AO-2-korttelialueiden rakennusoikeudet tonttikohtaisella lukusarjalla. Rakennusoikeuksia ei voitu määritellä suoraan tonttien pinta-alojen mukaan, koska useammat tontit sisältävät runsaastikin rannanpuoleisia vesijättömaita tai mantereen puoleisia suojapuustomaita, joita on katsottu varsinaisten rantarakennuspaikkojen kuulumattomiksi. Vähentämällä nämä tontin kokonaispinta-alasta laskettiin tonttien varsinaisten rantarakennuspaikkojen alat. Näin saatujen pinta-alojen perusteella ja porrastettuja tehokkuuslukuja käyttämällä määriteltiin tonttikohtaiset rakennusoikeudet. Porrastettuina tehokkuuslukuina käytettiin: - tehokkuusluku e = 0,15 asuintiloja varten plus e = 0,07 taloustiloja varten rantarakennuspaikan perusosan osalta 1.200 m2 pinta-alaan asti, ja - tehokkuusluku e = 0,06 asuintiloja varten plus e = 0,03 taloustiloja varten rantarakennuspaikan 1.200 m2 ylittävän pinta-alan osalta. 15 plus e = 0,03 för ekonomibyggnader för den del av strandbyggplatsens areal som överskrider 1.200 m2. Kvartersområden för parhus AP-1 Paritalojen korttelialueet AP-1 Till de nya fenomenen i byggbranschen hör de professionella byggarnas intresse för att bygga parhus till försäljning. Fenomenet skapar nya utmaningar för planerarna, för å ena sidan är ett parhus ett vanligt egnahemshus ur bygglagens synvinkel, men å andra sidan passar parhus i allmänhet inte på vanliga egnahemshustomter p.g.a. de speciella krav som ställs på moderna parhus. Förslaget till detaljplan för Fårholmen försöker svara på de här utmaningarna genom att bilda egna kvartersområden för parhus AP-1. Under planeringens gång lärde vi oss att använda parhusalternativet på delområden, som skulle ha varit svåra att dela upp i egnahemshustomter, och den här metoden visade sig vara synnerligen effektiv och ändamålsenlig. På det norra delområdet bildar parhustomter (AP-1) och egnahemshustomter (AO-1) gemensamma bostadskvarter, på det södra och västra delområdet avskiljs parhustomterna klarare till egna kvarter. Till samma AP-1- grupp hör också kvarter 7, där det på landsidan av Västra Fårholmsvägen redan finns ett bostadshus, som i tiden genast byggdes för åretruntbruk. Rakennusalan uusia ilmiöitä on ammattirakentajien kiinnostus rakentaa paritaloja myyntiin. Ilmiö luo uusia haasteita kaavoittajille, koska paritalo on toisaalta rakennuslain näkökulmasta tavallinen omakotitalo, mutta toisaalta paritalot eivät yleensä sovi tavallisille omakotitonteille, johtuen nykyaikaisiin paritaloihin kohdistuvista erityisvaatimuksista. Lammassaaren asemakaavaehdotus pyrkii vastaamaan näihin haasteisiin muodostamalla omia AP-1 korttelialueita paritaloille. Kaavasuunnittelun aikana opittiin käyttämään paritalovaihtoehtoa niillä osa-alueilla, jotka olisivat olleet hankalasti omakotitonteilla palstoitettavissa, ja tämä menetelmä osoittautui varsin tehokkaaksi ja mielekkääksi. Pohjoisosaalueella AP-1 paritalotontit ja AO-1 omakotitontit muodostavat yhteisiä asuinkortteleita, eteläisellä ja läntisellä osaalueilla paritalotontit erottuvat selkeimmin omiksi kortteleiksi. Tähän AP-1-kategoriaan kuuluu myös kortteli 7, jossa on jo valmiiksi yksi asuintalo, joka rakennettiin aikoinaan heti ympärivuotiseen käyttöön mantereen puolelle Läntistä Lammassaarentietä. Kvartersområden för småhus AP-2 Västra Fårholmsvägen har en mycket tät sommarstugebebyggelse med bakomliggande skog i kvarter 17, men landskapet blir öppnare i norra ändan av kvarteret, där den gamla villabebyggelsen breder ut sig också på landsidan av vägen. Bebyggelsen på landsidan av vägen kommer att kompletteras och förnyas med kvartersområdet för småhus AP-2 i kvarter 10. Byggrätterna för varje tomt har dimensionerats för 6-9 hushåll, men de är utspridda på flera byggnadsytor, som har planerats så att de bildar helheter på stora tomter. Med den här behärskade men luftiga placeringen undviker man intrycket av att de nya kvarteren skulle sträva till att bilda stadsliknande bostadskvarter och gatuområden bland den gamla sommarstugebebyggelsen, vilket likväl inte skulle vara möjligt på den här platsen. Medborgarnas feedback på planutkastet inspirerade oss att tillämpa samma koncept också Asuinpientalojen korttelialueet AP-2 Läntisen Lammassaarentien huvila-asutus taustametsineen on varsin tiivis ja tiheä korttelin 17 kohdalla, mutta maisema avautuu korttelin pohjoispäässä, missä vanha huvila-asutus leviää myös mantereen puolelle tietä. Mantereenpuoleinen asutus täydennetään ja uudistetaan korttelin 10 asuinpientalojen korttelialueella AP-2. -pienimuotoisella asuinpientalo-asutuksella. Tonttikohtaiset rakennusoikeudet on mitoitettu 6-9 kotitalouksille mutta ne on hajautettu useampaan rakennusalaan, jotka on sommiteltu muodostamaan suurtonttien kokonaisuudet. Tällä hallitulla mutta ilmavalla sijoittelulla vältetään vaikutelma, että uudet korttelit pyrkisivät muodostamaan kaupunkimaisia asuinkortteleita ja katutiloja yhdessä vanhan huvila-asutuksen kanssa, mikä ei kuitenkaan olisi tällä paikalla mahdollista. Kaavaluonnoksesta saatu kansalaispalaute innoitti soveltamaan sama 16 på kvarteren 3 och 6, som ursprungligen var tänkta som kvarter för enbart egnahemshus (AO1). konseptia myös kortteleihin 3 ja 6, joihin oli alun perin ajateltu pelkkä omakotikortteli AO-1. Kvartersområde i sambruk som betjänar boendet AH-1 I kvarter 3 och 6 är det möjligt att förverkliga en egen strandplats för gemensamt bruk på stranden av Fattigviken. Asumista palveleva yhteiskäyttöinen korttelialue AH-1 Kortteleilla 3 ja 6 on mahdollisuus toteuttaa oma yhteiskäytössä oleva rantapaikka Köyhäinlahden rannalle. 5.3.2 Övriga områden 5.3.2 Muut alueet Parkområden (V-1) Bland sommarstugorna längs Västra Fårholmsvägen finns två obebyggda strandparceller. I planförslaget reserveras båda strandskiftena som rekreationsområden, vilket ger alla invånare på Fårholmen fritt tillträde till Östanfjärdens strand. Mellan kvarter 1 och 2, utanför den strandparcell som förblivit halvt öppen, finns en liten holme, som är avskild från fastlandet med endast ett smalt sund. I planförslaget anvisas strandplatsen och holmen som ”strandpark, som ska hållas halvt öppen, så att utsikten över Östanfjärden bevaras” (V-1), och tillåts en gångbro med lätt konstruktion eller en brygga som förbinder holmen med fastlandet. På parkområdet som ligger på landsidan kan man anlägga en ingärdad lekplats, som placeras i linje med raden av villor på strandtomterna. I övrigt är det inte nödvändigt att desto noggrannare definiera strandparkens användningsändamål. De som bor nära kunde t.ex. ha små roddbåtar uppdragna på stranden. Puistoalueet (VP-1) Läntisen Lammassaarentien huviloiden keskellä on kaksi rakentamatonta rantapalstaa. Kaavaehdotus varaa molemmat rantapaikat virkistysalueiksi, tarjoten Lammassaaren kaikille asukkaille vapaan pääsyn Itälahden rantaan. Korttelien 1 ja 2 välisen ja puoliavoimena säilyneen rantapaikan edustalla on pieni saari, jota vain kapea salmi erottaa mantereelta. Kaavaehdotus osoittaa rantapaikan ja saaren ”rantapuistoksi, jota tulee hoitaa puoliavoimena, näkymät Itälahteen säilyttäen” (VP-1), ja sallii kevytrakenteisen kävelysillan tai laiturin, joka yhdistää pikkusaaren mantereeseen. Mantereen puoleiselle puistoalueelle voi rakentaa aidatun leikkikentän, joka sijainniltaan asettuu rantatonttien huvilarivistöön. Muutoin ei ole tarpeen määritellä rantapuiston käyttötarkoitusta tarkemmin. Lähiasukkaat voisivat vaikkapa pitää pieniä soutuveneitä rannalle vedettyinä. Närrekreationsområden (VL, VL/s): Skogsområdena, som ligger mellan planförslagets bostadskvarter och som man inte har för avsikt att anlägga till egentliga parker, har markerats som närrekreationsområden. De detaljerade planbeteckningarna varierar beroende på vilken karaktär parkskogen har. Flygekorrskogen i mitten av planförslaget har anvisats som ”närrekreationsområde, vars naturmiljö ska bevaras” (VL/s1). Strandskogen på sluttningen till Fattigviken har betydelse för landskapet och den har markerats som närrekreationsområde (VL). Den fuktiga strandlunden längst inne i Fattigviken har naturvärden som bör skyddas, så den har markerats som ”närrekreationsområde, vars naturmiljö ska bevaras” (VL/s-2). Lähivirkistysalueet (VL ja VL/s) Kaavaehdotuksen asuinkortteleiden väliset metsäalueet, joita ei ole tarkoitus rakentaa varsinaisiksi puistoiksi, on merkitty lähivirkistysalueiksi. Yksityiskohtaiset kaavamerkinnät vaihtelevat, riippuen puistometsän luonteesta. Kaava-alueen keskiosan liito-oravametsä on osoitettu ”lähivirkistysalueeksi, jonka luonnonympäristö säilytetään” (VL/s-1). Köyhäinlahden rinteellä kasvavalla rantametsällä on maisemallista merkitystä, ja se on merkitty lähivirkistysalueeksi (VL). Köyhäinlahden pohjukan kostealla rantalehdolla on suojeltavia luonnonarvoja, joten se on merkitty ”lähivirkistysalueeksi, jonka luonnonympäristö säilytetään” (VL/s-2). 17 Trafikområden (LT, LV) Omfartsvägens område har i planförslaget markerats som område för allmän väg (LT), och det ungefärliga läget för den nya väganslutningen till Västra Fårholmen har utmärkts med en pil. Den nya väganslutningen ersätter Lovägens nuvarande anslutning. Reserveringarna för trafikområden grundar sig på områdesreserveringsplanen som utarbetades för planläggningen av Fårholmen (bilaga 14; Områdesreserveringsplan för anslutningen till Fårholmen 08.01.2015, skede 2), och i planen tar man i beaktande att småhusbebyggelse förr eller senare kommer att planeras också på Östra Fårholmen. Den nya anslutningen till Östra Fårholmen kommer att ligga betydligt längre norrut. I slutskedet har den nuvarande fyrgrenade korsningen mellan Lovägen och Omfartsvägen ersatts med en tregrenad anslutning, där vänstra och högra grenen inte kommer mittemot varandra. Västra och Östra Fårholmen får på så vis vardera en egen trafiksäker anslutning till Omfartsvägen. Trafiklösningarna för Östra Fårholmen tas in i detaljplanen först i det skedet då en detaljplanering av Östra Fårholmen blir aktuell. Till dess får man klara sig med de tillfälliga arrangemang som avses i områdesreserveringsplanen, skede1 (bilaga 14; Områdesreserveringsplan för anslutningen till Fårholmen, 08.01.2014, skede 1). Liikennealueet (LT, LV) Ohikulkutien alue on kaavaehdotuksessa merkitty yleisen tien alueeksi (LT), ja siihen merkitty nuoli osoittaa Läntisen Lammassaaren uuden tieliittymän likimääräisen sijainnin. Uusi tieliittymä korvaa nykyisen Ilveksentien liittymän. Liikennealuevaraukset perustuvat Lammassaaren kaavahanketta varten laadittuun aluevaraussuunnitelmaan (liite 14; Lammassaaren liittymän tilavaraussuunnitelma 08.01.2015, vaihe 2), ja siinä varaudutaan siihen, että Itäiselle Lammassaarelle kaavoitetaan aikaisemmin tai myöhemmin myös pientaloasutusta. Itäisen Lammassaaren uusi liittymä tulee sijaitsemaan huomattavasti pohjoisempana. Lopputilanteessa Ilveksentien ja Ohikulkutien nykyinen nelihaararisteys on korvattu vasen-oikea-porrastetulla kolmihaaraliittymällä, joka antaa Läntiselle ja Itäiselle Lammassaarelle omat turvalliset liittymät Ohikulkutiehen. Itäistä Lammassaarta koskevat liikenneratkaisut viedään kuitenkin asemakaavaan vasta siinä vaiheessa kun Itäisen Lammassaaren asemakaavoitus tulee ajankohtaiseksi. Siihen asti pärjätään väliaikaisilla järjestelyillä, kuten aluevaraussuunnitelman vaihe 1 osoittaa (liite 14; Lammassaaren liittymän tilavaraussuunnitelma 08.01.2014, vaihe 1). Planförslagets reservering för en mindre båthamn (LV) är placerad vid stranden av Fattigviken, mellan de nya bostadskvarteren och den gamla villabebyggelsen. För att vattenområdet ska bli lämpligt för båthamnen, måste den nuvarande vattengränsen flyttas längre upp på landsidan, vilket förutsätter ett sådant tillstånd som avses i vattenlagen. Lösningen är likväl motiverad, för ifrågavarande strandområde med sin oklara strandlinje är för närvarande ett låglänt, buskigt område utan rekreationsvärde. Båthamnen kommer nödvändigtvis inte att förverkligas av staden, utan de som bygger på Fårholmen eller de som redan bor där kan eventuellt vara intresserade av saken. Kaavaehdotuksen varaus pienehkölle venevalkamalle (LV) sijoittuu Köyhäinlahden rantaan, uusien asuinkortteleiden ja vanhan huvilaasutuksen väliin. Venevalkaman vesialueen toteutuminen edellyttää nykyisen vesirajan siirtämistä mantereen puolelle, mikä edellyttää Vesilain mukaista lupaa. Ratkaisu on kuitenkin perusteltu, koska kyseinen ranta-alue epämääräisine vesirajoineen on tätä nykyä puskaista alavaa ranta-aluetta vailla virkistysarvoa. Venevalkama ei välttämättä toteuteta kaupungin taholta, vaan siitä ovat mahdollisesti kiinnostuneet Lammassaarelle rakentamaan tulevat tai siellä jo ennestään asuvat. Gatuområden Gatunätet i planområdet är tillgängligt för motorfordon endast via anslutningen till Omfartsvägen. Cyklister och fotgängare kan fortsättningsvis ta sig dit också från Björnholmen längs Lo- Katualueet Kaava-alueen katuverkosto on moottoriajoneuvoille saavutettavissa ainoastaan Ohikulkutien liittymän kautta. Pyöräilijät ja jalankulkijat pääsevät edelleen myös Karhusaarelta Ilveksentietä 18 vägen. Den här vägförbindelsen kommer att stängas för motorfordon; körning till tomten och servicekörning går likväl för sig, men någon genomfart kan inte tillåtas på de smala bostadsgatorna i Björnholmen. Planområdets södra delområde är beroende av Lovägen, som ska förnyas. Trots att vägen förnyas kommer måtten på den gamla Lovägen att förbli synliga, genom att den ska utnyttjas som underlag för lättrafikleden. Vid sidan av den gamla Lovägen kommer en separat körbana. Mellan de buktande bostadskvarteren kvarstår ett parklikt gatuutrymme, vars bredd hela tiden varierar. I södra ändan av gatuutrymmet börjar Västra Fårholmsvägen, som kommer att ha både ny och gammal bebyggelse. Planområdets västra delområde nås bäst via Fladdermusvägen, som går rakt genom flygekorrskogen till Västra Fårholmsvägen, som följer stranden av Östanfjärden. Västra Fårholmsvägen är en gammal villaväg. Gatan måste tekniskt förnyas, men dess karaktär bör bevaras genom att den förverkligas i så liten skala som möjligt. Det här är en mycket genomförbar lösning, för längs nästan hela Västra Fårholmsvägen finns det kvarter endast på ena sidan. Planområdets norra delområde kan nås via Ekorrvägen. Början på Ekorrvägen har karaktären av samlargata med avskild lättrafikled, men ändan av Ekorrvägen är en jämställd bostadsgata. Bostadsgatorna bildar i princip en rektangulär länk, där gatorna följer höjdkurvorna i terrängen. I ändan av bostadsgatorna har invånarna enligt planen alltid direkt förbindelse med terrängen. pitkin. Tämä tieyhteys suljetaan moottoriajoneuvoilta; tontille- ja huoltoajo toki käy, mutta läpikulkua ei voi sallia Karhusaaren kapeiden asuinkatujen kautta. Kaava-alueen eteläinen osa-alue tukeutuu uudistettavaan Ilveksentiehen. Tien uudistamisesta huolimatta jää vanhan Ilveksentien mittakaavasta muisto, hyödyntämällä sen tienpohja kevyen liikenteen väylänä. Sen rinnalle tulee siitä erotettu erillinen ajoväylä. Kaartuvien asuinkortteleiden väliin jää puistomainen, leveydeltään jatkuvasti muuttuva katutila. Sen eteläpäästä alkaa Läntinen Lammassaarentie, jonka varrella sijaitsee sekä uutta että vanhaa asutusta. Kaava-alueen läntinen osa-alue on parhaiten saavutettavissa Lepakontieltä käsin, joka pujahtaa suoraan liito-oravametsän läpi Itälahden rantaa pitkin kulkevalle Läntiselle Lammassaarentielle. Läntinen Lammassaarentie on vanha huvilatie. Katu on teknisesti uudistettava, mutta sen luonne tulee säilyttää, pitämällä sen mittakaava mahdollisimman pienenä. Ratkaisu on hyvin mahdollinen, koska Läntinen Lammassaaritien varrella on lähes koko matkaltaan kortteleita ainoastaan toisella puolella katua. Kaava-alueen pohjoinen osa-alue on saavutettavissa Oravantien kautta. Oravantien alku on luonteeltaan kokoojakatu eroteltuine kevyen liikenteen väylineen mutta muuttuu tasavertaiseksi asuinkaduksi tien loppu päässä. Asuinkadut muodostavat periaatteessa suorakulmaisen lenkin katujen kaartuessa maaston korkeuskäyrien mukaisesti. Asuinkatujen loppupäähän on aina suunniteltu asukkaille suora yhteys maastoon. Specialområden (EV och EV/s) I planförslaget anvisas skogen mellan Omfartsvägen och det nya bostadsområdet som skyddsgrönområde (EV, EV/s-1 eller EV/s-2). EV/s-1-områden har utmärkts som skyddsgrönområde, vars miljö ska bevaras. Skogen som växer på området har nämligen betydelse, inte enbart p.g.a. sin skyddande inverkan, utan den fungerar också som ekokorridor mellan flygekorrpopulationerna i den östra delen av staden. Via korridoren rör sig flygekorrarna mellan Lysarholmen, Västra Fårholmen, Östra Fårholmen och Björnholmen. bilaga 8; Inventering av flygekorre vid Västra Fårholmen, bild 3. Bestämmelsen om skydd av miljön på skyddsgrönområdet EV/s-1 gäller inte den smala remsan intill Omfartsvägen, där en bullervall ska Erityisalueet (EV ja EV/s) Kaavaehdotus osoittaa Ohikulkutien ja uuden asuinalueen välisen metsän suojaviheralueeksi. (EV, EV/s-1 tai EV/s-2). EV/s-1-alueet on merkitty suojaviheralueeksi, jonka ympäristö säilytetään. Siellä kasvavan metsän merkitys ei nimittäin ole pelkästään sen suojavaikutuksessa, vaan se toimii ekokäytävänä itäkaupungin liito-oravapopulaatioiden välillä. Liito-oravat liikkuvat sitä kautta Lysarholman, Läntisen Lammassaaren, Itäisen Lammassaaren ja Karhusaaren välillä. liite 8; Läntisen Lammassaaren liito-oravaselvitys, kuva 3. EV/s-1-alueen ympäristöä säilyttävä määräys ei koske kapeata kaistaa aivan Ohikulkutien varrella, johon sijoitetaan meluvalli. liite 11; Lammassaaren liikennemeluselvitys 19 placeras. bilaga 11; Trafikbullerutredning för Fårholmen Den gamla byggplatsen vid Lovägen, (fastighetsbeteckningar 598-401-11:90 och 598401-11:327), vars huvudbyggnad vid inventeringen 22.11.2012 konstaterades vara en rastplats för fladdermöss, som det med stöd av 49 § 1mom. i naturvårdslagen är förbjudet att förstöra eller försämra, har utmärkts som skyddsgrönområde EV/s-2. Byggplatsen får fortsättningsvis användas för boende så länge bostadshuset finns, men nya byggnadslov kommer inte att beviljas. Trädbeståndet på byggplatsen ska skötas enligt bestämmelserna för EV/s-1-områden. Ilveksentien varrella sijaitseva vanha rakennuspaikka (kiinteistötunnukset 598-40111:90 ja 598-401-11:327 ), jonka päärakennus todettiin 22.11.2012 suoritetussa kartoituksessa lepakkojen lepopaikaksi jonka hävittäminen tai heikentäminen on Luonnonsuojelulain 49§ 1 49§ 1mon. nojalla kielletty, on merkitty suojaviheralueeksi EV/s-2. Rakennuspaikan käyttö asumiseen saa jatkua niin kauan kun asuinrakennus on olemassa mutta uusia rakennuslupia ei myönnetä. Rakennuspaikan puusto on hoidettava samalla tavalla kuin EV/s1-alueelle on säädetty. Ett litet område i den norra delen har beteckningen skyddsgrönområde EV-1, utan att det direkt är meningen att miljön skall bevaras. EV-1området är bergigt och skogen som växer där är inte lämplig för flygekorrar, bilaga 8; Inventering av flygekorre vid Västra Fårholmen, bild 3. Detaljplaneförslaget tillåter placering av en högst 50 m hög telemast på detta EV-1-område. Pieni alue aivan pohjoiskärjessä on merkitty suojaviheralueeksi EV-1, ilman että sen ympäristö olisi määrätty säilytettäväksi. EV-1alue on kallioinen, eikä siellä kasvava metsä ole sovelias liito-oraville, liite 8; Läntisen Lammassaaren liito-oravaselvitys, kuva 3. Kaavaehdotus sallii korkeintaan 50 metrin korkuisen telemaston sijoittamisen tälle EV-1alueelle. Naturskyddsområden (SL) I planförslaget reserveras planeringsområdets norra och nordöstra del som naturskyddsområde (SL). Förslaget utgår från resultaten av de kartläggningar av naturvärden som gjordes med tanke på planförslaget. Naturskyddsområdet omfattar planområdet som finns norr och nordöst om den nya bebyggelsen och som enligt rekommendationerna i Inventeringen av flygekorre vid Västra Fårholmen borde sparas åt flygekorrarna (bild 3 i inventeringen av flygekorrarna). Naturskyddsområdet omfattar dessutom det grunda dalområdet med ödemarksaktig skog i den nordöstra delen. Skogen har många döda träd, som står upprätt eller är i olika stadier av förmultning. På området kan finnas sällsynta eller utrotningshotade mossor, växt- eller insektarter. bilaga 8; Inventering av flygekorre vid Västra Fårholmen bilaga 10; Allmän beskrivning av naturtyperna på Västra Fårholmen Mellan bostadskvarteren och det egentliga naturskyddsområdet (SL) har det reserverats smala närrekreationsområden VL- eller VL/s-1, för att eventuella tvister om skogsvårdsåtgärder ska vara lättare att hantera. Luonnonsuojelualueet (SL) Kaavaehdotus varaa suunnittelualueen pohjoisja koillisosassa luonnonsuojelualueeksi (SL). Ehdotus perustuu kaavaehdotusta varten laadittujen luontoarvokartoitusten tuloksiin. Luonnonsuojelualue käsittää uuden asutuksen pohjois- ja koillispuolelle jäävää kaava-aluetta, jota Läntisen Lammassaaren liitooravaselvityksen suositusten mukaan tulisi säästää liito-oraville (liito-oravaselvityksen kuva 3). Luonnonsuojelualue käsittää lisäksi sen koillisosassa sijaitsevan loivan laaksoalueen, jonka korpimaisessa metsässä on paljon kuolleita puita, pystyssä ja eri vaiheissa maatuvina. Alueella saattaa esiintyä harvinaisia tai uhanalaisia sammaleita, kasvi- tai hyönteislajeja. liite 8; Läntisen Lammassaaren liitooravaselvitys liite 10; Läntisen Lammassaaren luontotyyppien yleiskuvaus Asuinkorttelialueiden ja varsinaisen SLLuonnonsuojelualueen välille on varattu kapeat lähivirkistysalueet VL- tai VL/s-1, jotta mahdolliset kiistat metsänhoidollisista toimenpiteistä olisivat paremmin hallittavissa. 20 5.4 Planens konsekvenser 5.4 Kaavan vaikutukset Konsekvenser för den bebyggda miljön Förhållandet mellan nya och gamla kvartersområden har noggrant övervägts i planförslaget. De nya bostadskvarteren 8 och 9 har man velat hålla skilt från kvarter 17 där det nu finns strandvillor, för villakvarteret är mycket tätt, brokigt och i liten skala. Man har kunnat skilja kvarteren från varandra med hjälp av en skogsremsa, för i terrängen bakom villakvarteret växer en tät granskog. Det var däremot inte nödvändigt eller eftersträvansvärt att hålla det nya bostadskvarteret 10 skilt från kvarter 18, där det nu finns sommarstugor, för här är landskapet öppnare, rymligare och mer parklikt. Vaikutukset rakennettuun ympäristöön Uusien ja vanhojen korttelialueiden välinen suhde on kaavaehdotuksessa harkittu tarkkaan. Uudet asuinkorttelit 8 ja 9 on haluttu pitää erillään nykyisten rantahuviloiden korttelista 17, koska huvilakortteli on varsin tiivis pienimittakaavainen ja kirjava. Erillään pitäminen on voitu hoitaa metsäkaistaleen avulla, koska huvilakorttelin takamaastossa kasvaa tiheää kuusimetsää. Erillään pitäminen ei taas ollut tarpeen eikä tavoiteltavaa uuden asuinkorttelin 10 ja nykyisten huviloiden korttelin 18 kohdalla, missä maisema on avarampi, väljempi ja puistomaisempi. Konsekvenser för naturen och naturmiljön Detaljplaneförslaget omfattar sammanlagt 20 ha skyddsområde (SL), närrekreationsområde (VL) och skyddsgrönområde (EV). Livsmiljöerna som är lämpliga för flygekorrar och fladdermöss och de andra värdefulla naturmiljöerna ligger inom de här skydds-, närrekreations- och skyddsgrönområdena, och de kommer i sin helhet att lämnas obebyggda. Vaikutukset luontoon ja luonnonympäristöön Asemakaavaehdotuksessa on yhteensä 20 ha suojelualuetta (SL), lähivirkistysaluetta (VL) ja suojaviheraluetta (EV). Liito-oraville ja lepakoille sopivat elinympäristöt ja muut arvokkaat luonnonympäristöt sijaitsevat näillä suojelu-, lähivirkistys- ja suojaviheralueilla, ja ne säästyvät kokonaan rakentamiselta. 5.5 Störande faktorer i miljön 5.5 Ympäristön häiriötekijät Det buller som Omfartsvägen orsakar och bekämpningen av bullret har i samband med beredningen av planen utretts genom en separat trafikbullerutredning. Bilaga 11; Trafikbullerutredning för Fårholmen Resultaten har beaktats i planförslaget genom att placera de närbelägna bostadskvarteren tillräckligt långt från Omfartsvägen och genom en planbestämmelse som kräver att Omfartsvägen ska förses med en bullervall. Ohikulkutien aiheuttama liikennemelu ja sen torjuminen on kaavavalmistelun yhteydessä selvitetty erillisellä liikennemeluselvityksellä. Liite 11; Lammassaaren liikennemeluselvitys Tulokset on kaavaehdotuksessa otettu huomioon sijoittamalla viereiset asuinkorttelit riittävän etäälle Ohikulkutieltä, ja kaavamääräyksellä joka vaatii varustamaan Ohikulkutietä meluvallilla. 5.6 Planbeteckningar och -bestämmelser 5.6 Kaavamerkinnät ja -määräykset I förslaget har nästan alla områdesreserveringar försetts med index, för att avsikten med planförslaget skulle kunna preciseras i textdelen eller i dess specialbestämmelser. De delar av nuvarande sommarstugetomter i kvartersområdena AO-2, vars yta inte beaktats vid fastställandet av tomternas byggnadsrätt, eftersom de betraktats som tillandning eller skyddsgrönområde, har försetts med beteckningen vj-1 och ev-1. I övrigt används enbart sedvanliga beteckningar och bestämmelser. Lähes kaikki aluevaraukset ehdotuksessa on varustettu indeksillä, jotta kaavaehdotuksen tarkoitus voitiin täsmentää aluevarauksen tekstiosassa tai sen erityismääräyksissä. Nykyisten huviloiden AO-2-korttelialueiden vesijättömaaksi tai suojaviheralueeksi katsotut tontinosat, joiden pinta-alat on tonttien rakennusoikeuksien määrittelyssä jätetty huomioimatta, on merkitty vj-1 ja ev-1 merkinnällä. Muutoin käytetään tavanomaisia merkintöjä ja määräyksiä. 21 5.7 Namn 5.7 Nimistö Namnen på gator och parker i planområdet har föreslagits av stadens gatunamnskommitté på sammanträdet 10.10.2013. Namnen utgår från temat ”inhemska däggdjur”, som också gäller för den närbelägna stadsdelen Björnholmen. Temat passar bra ihop med karaktären på det blivande bostadsområdet och gjorde det möjligt att döpa områden efter de flygekorrar och fladdermöss som påträffats på planområdet. Kaavaehdotuksen katu- ja puistoalueiden nimet ovat kaupungin kadunnimitoimikunnan ehdottamia kokouksessaan 10.10.2013. Nimet perustuvat teemaan ”kotimaiset nisäkkäät”, joka on jo käytössä viereisen Karhusaaren kaupunginosassa. Teema sopii hyvin tulevan asuinalueen luonteeseen, ja tarjosi mahdollisuuden antaa suunnittelualueella tavatuille liito-oraville ja lepakoille omat nimikkoalueet. 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 6. TOTEUTUS 6.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet Planförfattarens vision för området presenteras i illustrationen (bilaga 7; illustration). 6.1 Toteutusta ohjaavat ja havainnollistavat suunnitelmat Suunnittelijan näkemys alueesta on esitetty havainnekuvassa. (liite 7; havainnekuva) 6.2 Genomförande och tidsplanering Förverkligandet av bostadsområdet kommer att påbörjas med byggandet av den nya väganslutningen till Omfartsvägen. Områdesreserveringarna för anslutningen finns med i det här planförslaget, men projektet förutsätter dessutom vägplanering, anslag och avtal med NTMcentralen, som ansvarar för vägförvaltningen. Ersättandet av den nuvarande fyrgrenade korsningen mellan Lovägen och Omfartsvägen med en tregrenad anslutning, där vänstra och högra grenen inte kommer mittemot varandra är tänkt att genomföras etappvis. Först byggs den västra grenen och samtidigt flyttas den nuvarande anslutningen av den privata vägen till Östra Fårholmen något norrut till en plats som är lämpligare ut trafiksäkerhetssynvinkel (se bilaga 14; Områdesreserveringsplan för anslutningen till Fårholmen, skede 1). Den slutgiltiga östra anslutningen skulle byggas först när Östra Fårholmen också är detaljplanerad och detaljplanen håller på att förverkligas. (se bilaga 14; Områdesreserveringsplan för anslutningen till Fårholmen, skede 2). Förverkligandet av själva planområdet börjar med byggandet av den första stamgatan och övrig kommunalteknik. De nya områdesreserveringarna byggs ut i den takt som efterfrågan förutsätter och budgeten medger, eventuellt fr.o.m. de sista åren av innevarande decennium. 6.2 Toteuttaminen ja sen ajoitus Asuinalueen toteuttaminen on aloitettava Lammassaaren uuden tieliittymän rakentamisella Ohikulkutiehen. Aluevaraukset sitä varten ovat mukana tässä kaavaehdotuksessa, mutta hanke edellyttää lisäksi tiesuunnittelua, määrärahoja ja sopimuksia tiehallinnosta vastaavan ELYkeskuksen kanssa. Nykyinen Ilveksentien ja Ohikulkutien nelihaararisteys korvaaminen vasen-oikea-porrastetulla kolmihaaraliittymällä on ajateltu toteuttavaksi vaiheittain. Ensiksi toteutetaan läntinen haara, ja sen yhteydessä siirretään itäisen Lammassaaren nykyisen yksityistien liittymä pohjoiseen liikenneturvallisempaan paikkaan (katso liite 14; Lammassaaren liittymän aluevaraussuunnitelma vaihe 1). Lopullinen itäinen liittymä toteutuu vasta kun Itäinen Lammassaaren on myös asemakaavoitettu ja sen asemakaava on toteutumassa. (katso liite 14; Lammassaaren liittymän aluevaraussuunnitelma vaihe 2). Itse kaava-alueen toteutus alkaa ensimmäisen runkokadun ja muun kunnallistekniikan rakentamisella. Uudet reservit rakennetaan kysynnän edellyttämässä ja budjetin sallimassa tahdissa, mahdollisesti kuluvan vuosikymmenen loppuvuosista alkaen. 23 UTLÅTANDEN/LAUSUNNOT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Räddningsdirektörens utlåtande Pelastusjohtajan lausunto Säkerhet- och kemikalieverket TUKES Turvallisuus- ja kemikaalivirasto TUKES Jakobstads Natur rf Pietarsaaren Luonto ry Malmska hälso- och sjukvårdsområdets hälsoinspektionsbyrås utlåtande Malmin terveydenhuoltoalueen terveysvalvontatoimiston lausunto Miljö- och Byggnadsnämndens utlåtande Ympäristö- ja rakennuslautakunnan lausunto Jakobstads Energiverkets utlåtande Pietarsaaren Energialaitoksen lausunto Jakobstads Vattens utlåtande Pietarsaaren Veden lausunto NTM-centralen i Österbottens utlåtande Pohjanmaan ELY-Keskuksen lausunto Österbottens Förbunds utlåtande Pohjanmaan liiton lausunto Framlagt till påseende Asetettu nähtäville Godkänd av stadsfullmäktige Hyväksytty kaupunginvaltuustossa XX.XX.2014 12.03.2014 XX.XX.2014 XX.XX.2014 XX.XX.2014 XX.XX.2014 XX.XX.2014 XX.XX.2014 XX.XX..2014 XX.XX-XX.XX.2014 XX.XX.2014 Blankett för uppföljning av detaljplanen Basuppgifter och sammandrag Kommun Planens namn Datum för godkännande Godkännare Godkänd enligt paragraf Genererad plankod Planområdets areal [ha] Areal för underjordiska utrymmen [ha] 598 Jakobstad Datum för ifyllning 12.01.2015 28 FÅRHOLMEN K 1-19 SAMT SKYDDS-,REKREATIONS,SPECIAL-,TRAFIK,VATTEN- OCH GATUOMRÅDEN Förslagsdatum Dat. för meddel. om anh.gör. 20.11.2011 Kommunens plankod Ny detaljplaneareal [ha] 46,4851 46,4851 Detaljplaneändringens areal [ha] Stranddetaljplan Strandlinjens längd [km] Byggplatser [antal] Med egen strand Utan egen strand Fritidsbost.byggpl. [antal] Med egen strand Utan egen strand Områdesreserveringar Sammanlagt A sammanlagt P sammanlagt Y sammanlagt C sammanlagt K sammanlagt T sammanlagt V sammanlagt R sammanlagt L sammanlagt E sammanlagt S sammanlagt M sammanlagt W sammanlagt Sammanlagt Areal [%] 100,0 29,2 Våningsyta Exploateringstal Ändring i areal [m²vy] [e] [ha +/-] 31378 0,07 46,4851 31378 0,23 13,5629 7,5104 16,2 7,5104 3,6331 6,3414 4,7103 7,8 13,6 10,1 3,6331 6,3414 4,7103 10,7270 23,1 Underjordiska utrymmen Sammanlagt Byggnadsskydd Areal [ha] 46,4851 13,5629 Areal [ha] Areal [%] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] 31378 31378 10,7270 Våningsyta [m²vy] Ändring i areal [ha +/-] Skyddade byggnader Ändring i skyddade byggnader [antal] [m²vy] [antal +/-] [m²vy +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Underbeteckningar Områdesreserveringar Sammanlagt A sammanlagt AP AO AH P sammanlagt Y sammanlagt C sammanlagt K sammanlagt T sammanlagt V sammanlagt VP VL R sammanlagt L sammanlagt LT LV E sammanlagt EV S sammanlagt S M sammanlagt W sammanlagt W Areal [ha] 46,4851 13,5629 4,4766 9,0359 0,0504 Areal [%] 100,0 29,2 33,0 66,6 0,4 Våningsyta Exploateringstal Ändring i areal [m²vy] [e] [ha +/-] 31378 0,07 46,4851 31378 0,23 13,5629 10260 0,23 4,4766 21118 0,23 9,0359 0,0504 7,5104 0,7271 6,7833 16,2 9,7 90,3 7,5104 0,7271 6,7833 3,6331 7,8 3,5460 97,6 0,0871 2,4 6,3414 13,6 6,3414 100,0 4,7103 10,1 4,7103 100,0 3,6331 3,5460 0,0871 6,3414 6,3414 4,7103 4,7103 10,7270 23,1 10,7270 100,0 10,7270 10,7270 Ändring i våningsyta [m²vy +/-] 31378 31378 10260 21118 Asemakaavan seurantalomake Asemakaavan perustiedot ja yhteenveto Kunta 598 Pietarsaari Täyttämispvm 12.01.2015 28 LAMMASSAARI K 1-19 SEKÄ SUOJELU-,VIRKISTY,-ERITYIS-,LIIKENNE-,VESIJA KATUALUEET Ehdotuspvm Vireilletulosta ilm. pvm 20.11.2011 Kunnan kaavatunnus Kaavan nimi Hyväksymispvm Hyväksyjä Hyväksymispykälä Generoitu kaavatunnus Kaava-alueen pinta-ala [ha] 46,4851 Maanalaisten tilojen pintaala [ha] Uusi asemakaavan pinta-ala [ha] 46,4851 Asemakaavan muutoksen pinta-ala [ha] Ranta-asemakaava Rantaviivan pituus [km] Rakennuspaikat [lkm] Omarantaiset Lomarakennuspaikat [lkm] Omarantaiset Aluevaraukset Yhteensä A yhteensä P yhteensä Y yhteensä C yhteensä K yhteensä T yhteensä V yhteensä R yhteensä L yhteensä E yhteensä S yhteensä M yhteensä W yhteensä Pinta-ala [ha] 46,4851 13,5629 Pinta-ala Kerrosala [k- Tehokkuus [%] m²] [e] 100,0 31378 0,07 29,2 31378 0,23 Pinta-alan muut. [ha +/-] 46,4851 13,5629 7,5104 16,2 7,5104 3,6331 6,3414 4,7103 7,8 13,6 10,1 3,6331 6,3414 4,7103 10,7270 23,1 10,7270 Maanalaiset tilat Yhteensä Rakennussuojelu Yhteensä Ei-omarantaiset Ei-omarantaiset Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Kerrosalan muut. [km² +/-] 31378 31378 Kerrosala [kPinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [k-m² +/-] m²] Suojellut rakennukset Suojeltujen rakennusten muutos [lkm] [k-m²] [lkm +/-] [k-m² +/-] Alamerkinnät Aluevaraukset Yhteensä A yhteensä AP AO AH P yhteensä Y yhteensä C yhteensä K yhteensä T yhteensä V yhteensä VP VL R yhteensä L yhteensä LT LV E yhteensä EV S yhteensä S M yhteensä W yhteensä W Pinta-ala [ha] 46,4851 13,5629 4,4766 9,0359 0,0504 Pinta-ala Kerrosala [k- Tehokkuus [%] m²] [e] 100,0 31378 0,07 29,2 31378 0,23 33,0 10260 0,23 66,6 21118 0,23 0,4 Pinta-alan muut. [ha +/-] 46,4851 13,5629 4,4766 9,0359 0,0504 7,5104 0,7271 6,7833 16,2 9,7 90,3 7,5104 0,7271 6,7833 3,6331 3,5460 0,0871 6,3414 6,3414 4,7103 4,7103 7,8 97,6 2,4 13,6 100,0 10,1 100,0 3,6331 3,5460 0,0871 6,3414 6,3414 4,7103 4,7103 10,7270 10,7270 23,1 100,0 10,7270 10,7270 Kerrosalan muut. [km² +/-] 31378 31378 10260 21118 BILAGA 1. LIITE 1. LÄGESKARTA SIJAINTIKARTTA Viljelypalstat 13 Ös 2 ta 9 e 12 äg v np å Lysarholmen n 5 43 ho lm sv ä ge n Fallb.st. 15 V.Få mfartsväg 33 ma 4 sv 2 uo r intie 34 . Itä in 33 en La m m 45 assa a ge n re nti Aligrundet 68 8 82 ar 2 vä 2 ge 17 n 23 3 Ros Älgvä gen Hirve ntie 1 2 3 Älg g r. Ilv 14 18 17 2 69 3 3 Kielonkuj na o t i e 33 6 11 Pyrola 10 Va 19 Konv a l j 16 m 118 26 Dies elgr. lku tie 73 äg av 6 e 1 L e i nn e v. . rl.v rpa To 33 ho 149 9 17 Gamla Pirilövägen l m s v. ph 8 .v. 2 12 26 op 177 s an rm Fo a s h ö jden nholm 14 Björ 1 lag vs Ho Drä 2 n 1 gst. F 11 20 Oh iku tie n P ie tar saa ren an p Eko-p 10 749 lm 2 4 Åkerl. 5 Ro 16 40 32 9 lidv. Östan 11 48 49 V uohisillantie 38 Ge tbr 1 ov 4 äg e 13 n 27 an K 3 gen svä ph o H 1 1 v. . H op dra Sö ms Åkerviksv. lm 13 5 holms v. opp 21 orra H N ho l n ata 2 ho 36 e äg 3 v gs 110 12 30 r tbe Sku 12 31 orentie Laivavu 14 sholmsv. sa Fredsv. 70 holmantie 2 ntie Småholma 60 Ruusas 8 l i ng 30 16 msväg en l ho us Tu pa k ankatu 79 29 po ho lma nt Lillgrundet Hoppholmen ks g Ki l 13 33 t ie Ho p 5 10 Fiskars Br u 1 . sv ka Vic sg an rm He 21 Pirilöntie 19 14 k . un ing Kaningholmen Killingholmen Kilisaari 13 sv m g Agö 16 18 tav i vä Pä um Ka nin r. 8 Gus 34 Ruusulehdon koulu ss t o lm 10 13 44 68 2 Mark 37 ll h in g v. ms 7 4 trö s t äs Pr 3 46 15 Gäddviksvägen 11 en Pirilöväg n 21 2 8 23 s v. e 5 Norrängarna u 27 ntie virra4 2 . ant sta Ku 57 103 10 en Grannabba in Pap 1 57 48 7 Ki lk po on n ge ån lsp So 31 107 2 Pedersväg 70 d. 5 n n lvä e enti6 äge miehent. Rajakiventie 11 32 a- t. 1 ugu2s Pirilöntie g rin Au mä inko10 on k st So Kattrumpan 15 1 3 an l si d S o 10 47 40 A ur Mu B ac 1 . Furust 2 ullav Solk 13 1 11 2 7 d grän ulla Solk 65 . Au 1 tot. . 29 ackav lb 22 So Bilv 1 1 22 67 Granholmen Ö. Ro 5 lringen ehä o g nk 29 Aurin So 1 19 arr e 14 12 23 79 1 Widemaninkari en 7 8 Va un us ep än t. svä g holm Små Widemansgrundet 9 22 djenabba kiniemi 1 tie 19 Honkatie 2 1 1 rin 4 13 Paasikalliontie 45 tie 12 ur en 5 38 9 11 33 ge n äg uv ie 4 v. are ak 1 Purotie k vä Aju v. 10 5 7 sät Ke 16 Uusitie siUu sm gn Va Pe rm on ka m m So 1 1 14 Nyvägen 5 12 0 . ng15 lk u 2 v. 11 9 Permo Träs 38 Ro 2 a re s h. as en holmsväg sas K ytömä e nt. 16 20 sv ä pän k u. sv. r öm 1 r 1 . 20 rev. aka elm Sad 21 A-Bes. A-Kats. 18 tie 7 Eko-p 1 33 6 ns t 12 e rg dsv Kär S te 3 ti aren usa 2 Bisam1 v. 4 3 sä 14 Ke Eko-p Herm g r. 2 1 1 Sommarstigen 19 rv. elin vägen otts Rö un 66 en 1 Larsas gr. 2 7 Kaarl on kuja 2 Karh 2 18 14 2 Bäve 20 6 1 2 n uha 1 1 9 1 2 Kärpä 8 npol ku Sau k ont. 10 Båthamn Venesatama 10 Pe rmo n tie 26 Dagh. Päiväk. 15 7 8 9 Rosasholmen Ruusasholma 23 36 1 ge Eko-p Villa Sveden 1 os vä ng Ra 23 vä 80 2 n 47 e . gen 10 äg e gen Svedenvägen 12 7 9 rm 13 6 ä Lov 1 12 2 Pe rm He 8 4 n enink Castr 5 10 trivä Indus o Korsm ntie Pohjasståget Granndalsv. .gr. Korsm 26 29 nt. ti e 3 5 Eko-p Simstrand Uimaranta Itäran n a ie Kiviaidant 13 n na a 7 s g. Dagh. Päiväk. 7 lin Småho 65 5 e 1 n ti 2 se ek15 n 5 3 Ige Kirkko Kä lk 10 rpänt. 18 4 Itäku en Castr14 10 11 Östa 12 12 13 ontie Itälaaks 8 väge1n2 ndals 54 5 2 15 Itälän koulu Björnholmen Karhusaari3 72 49 rholmsv 24 1 tie Aligrundin 42 48 Eko-p ägen ndsv Aligru 51 18 uustie Teollis Dagh. Folkhälsan Östanlid 44 Skra 3 2 60 Vä str a F 22 årh 1 olm 5 sv ä 1 s v. 40 5 Län 6 tine 55 n Lam La m Jakobstad sO mas Ös t r a Få 30 7 15 Itälahdenti e o rpv. g svä en 61 11 10 Korpintie 9 sv. fjärd t an erg 3 66 tråk et 4 K 4 1 Ös Lammassaari Skramme lvik 26 ss dd 2 3 1 Eko-p n tie saare 19 ru K m . kaarre 2 ie 2 nie Fårholmen 55 e 1 28 ka sst. Fisk.udd 1 48 ti en Få rb 26 22 41 22 nt ärje 17 lok Pa 8 7 a la 299 43 Fis 1 Fis 30 28 ud 21 en 16 r ka 11 13 väg 83 48 61 en 86 22 24 21 gen dssvän 321 99 g vä enm. 4 Fårholmsberget 10 unds s gr 9 k orv 13 0 10 Ström 95 21 1 Mä 5 r 18 ä n Eko-p 27 Itälä rök. skk 81 36 28 M ä r a t rä 42 en 83 104 Kalliotöyrynti e Östanpå 24 Östra fårväg lm 3 sv. mmelvi k . rho 39 42 gr Östan L ysar Motionsstig-Skidspår Kuntopolku-Latu Lilla Tjuvören 9 5 rgsvägen Fallbe 62 Lysarholma 1 (1) BILAGA 2. LIITE 2. MARKÄRGOFÖRHÅLLANDEN MAANOMISTUSKARTTA ra F årvä 68 135 Strömsgrundet 11:479 3151 Östra Fårvägen gen 11:479 724 3.905 11:364 69 12:203 193 876:4 15:345 11:215 3 150 8 70 2 3 50 3137 12:203 191 3147 414 15:1 151 49 12:65 876:2 85 703103 62 4 8.663 15:3 2 10 152 33 Vä 5 83 str 189-190 årh aF 5 153 6 15:4 45 876:4 11:215 ä sv 12:188 4 ge 2271 7 1 olm 95 3136 n 15:5 52 18 188 3 2 48:1 3135 2276 12:51 62 91 26 3134 47 4 en äg sv nd 7 88 16 25:3 17 12:126 5 2272 45 6 69 328 413 19 189-190 44 6:333 43 62 725 58 Ohikulku tie 3.375 30:0 16 61 90 2 91 3108 6:331 91 98 11:479 11 n ne nti Lä 68 57 327 3 1:140 30:0 24 6:340 95 11:364 e nti are sa as mm La 2273 96 2595 3213 Pietarsaaren 6:348 47 3212 11:222 3140 5 81 57 11:215 6 11:470 49 4 1 6:340 717 7.220 99 2274 21 7 2 11:53 97 4 30:0 91 3 22 Fårholmen 11:421 Lammassaari 6 6:349 6 3141 51 14 91 Östanfjärden 9001243 3.415 11:479 11:440 11:479 27 26 11:222 60 26 6:340 20 25 21 3 3110 24 11:436 90013 6:329 53 997 5.509 29 14 47 61 11:427 23 2 32311:420 43 0 183 3 3143 tra F 11:435 3 11:418 92 181 3111 5 16 11:171 4 68 68 5 Lä nti ne n 6 726 7 69 2.889 6:326 4 11:367 18 92 11:417 28 ge n 70 2 äs 10 V 11:81 10 31 11:423 sv ä 6:327 äg 11 sv olm årh erg 12en 1 45 11:364 27 11:419 48 11:423 3 La m 3144 67 m as s 69 aa r 7 11:324 6 11:217 4.044 6:342 27 rh Få e n 90011 tie Få rb 322 42 Jakobsta ds Omfarts väg 1 30:0 3142 6:328 80 67 19 2 6.901 50 2:3 94 olm ä sv n ge 83 tra ÖsInsaml.p Itäine n La 9 179a 11:90 9 319 98 11:400 15 31 mmas saaren tie 11:367 2 179 712 4.258 8 3 40 11:416 41 19 6:343 6 3112 11:435 10 62 94 11:171 99 36 15 11:216 2 98 310 1 16 291 Vä str a 318 311 11:8 13 3146 17 11:400 28 11:217 Få rh o 6 63 79 75 3152 73 80 Pietarsaaren 93 Lo vä ge n 6:323 30:0 11:422 3145 38 21 Ohikulku tie 4 92 11:435 39 3153 82 72 236 9:403 76 lm 77 235 sv äg 9:403 en 290 6:340 1 30:0 81 3 18 3016 4 237 3113 11:422 19 317 3 30 198 29 20 3293 63 7 11:119 8 11:122 Bjö rnho lmsv ägen 11:173 Kä rp 11 30:0 11:123 23P3 69 Fattigviken 727 316 3.682 Köyhäinlahti 5 11:208 19 3015 23 K 18 än tie 11:172 10 7 11:217 21 27 2 876:1 22 15 172 67 15 30:0 14 315 3 353292 6.141 13 11:161 13 11:176 28 34 Björnholmen 1 Karhusaari 4 ja ku en3 irv3Knd H2 grä Älg 5 e Ilv en ks tie 3036 11:2 11 90002 11 170 64 6 4 2.866 8:161 1 5 3012 3029 4 15 13 11 876: 60 6:340 30201 11:164 876:1 6:136 3291 ti en irv H 3 9 8 3116 876:1 3290 8:158 3118 e 1 8:15 7 3 1 9 11 5 9:403 8 12 6 K ar hu sa ar en tie 63 3117 30:0 11 16 18 8 3 11:162 62 65 6 23P3 10 11 : K1 23 3020 23 K 12 11:171 314 2 9 4 10 811:211 en 3035 en 13 lg vä g :2 äg nv eli rm He 3.786 66 3014 90010 Ä 11 5 12 7 14 90009 9:403 3115 6:136 3 8 68 11 3019 5 876:1 4 12 11:172 1 11:165 1 174 11:400 H irv en tie 3018 2:3 4 23K ru sg öm Str 1:141 Itäine n Lamm astie 93 10 STADENS MARK KAUPUNGIN MAATA 3 2 PRIVAT ÄGD MARK YKSITYISTEN MAATA 1 (1) UTDRAG UR TIDSENLIG DETALJPLAN OTE AJANTASA-ASEMAKAAVASTA BILAGA 3. LIITE 3. 1 (1) UTDRAG UR GENERALPLANEN OTE YLEISKAAVASTA BILAGA 4. LIITE 4. en Hästgrundet Nissasören RP RA P Stora Lysarholmen Tjuvören Lilla Lysarholmen Hebenetta Varassaaret V Lysarholmen AP nd Lysarholma u Lilla Tjuvören ss m II To RA Östanpå Itälä AP VU Fårholmsberget II AP AP RA RA AP AP AP ET Östanfjärden Fårholmen Lammassaari AP APAP P lm AP AP P P AK RA RA APlm RA RA AP Björnholmen Karhusaari P P P lm RA I Aligrundet RA II Rosasholmen Ruusasholma RA Småh RA M AP alm mi m Nyvägen P lm Uusitie P lm P RA RA Norrängar Granholmen L II RA 1 (1) BILAGA 5. LIITE 5. DETALJPLANEKARTA MED BESTÄMMELSER ASEMAKAAVAKARTTA MÄÄRÄYKSINEEN 0 64 0 0,5 0 15 876:4 41 138 11:76 2 33 11:438 22 197 7 11:437 0 12:204 5 83 2 40 83 1 21 81 16 1 62 7 69 17 148 876:4 26 0 2 40 11:214 85 11:117 6 17 4 29 100 60 2268 4 49 2 76 85.1 14 149 11:432 3 99 3149 12:202 0 23 11:363 3148 137 96 19 98 0 80 102 6 0 76 2:3 11:215 136 3 47 1 43 8 5 87 2 93 4 72 104 68 135 180 11:479 Strömsgrundet 3151 0 31 5 10 6 66 5 1 17 11:479 0 3 83 724 134 3.905 11 69 0 33 12:203 2 08 193 2 21 11:215 876:4 15:345 3 6 49 1 71 4 18 150 0 08 70 8 3 182 50 7 49 3 23 3137 12:203 5 2 4 72 0 84 133 2 15 191 876:2 3147 414 15:1 41 0 84 12:65 9 93 876:2 151 703103 1 87 62 49 7 77 6 39 8.663 4 2267 15:433 85 15:3 2 10 2 36 2 1 67 0 2 16 184 8 92 1 1 67 10 5 152 33 2 1,5 0,5 1 0 5 0 24 189-190 83 1 9 37 5 11:215 8 87 5 6 153 1 22 15:4 95 12:188 45 186 8 2271 10 12 10 876:4 4 7 5 94 0 34 3136 0 0 20 188 3 15:5 52 10 02 2 48:1 188 6 84 S-1 18 3135 2276 10 50 62 1:141 0 10 1 50 12:51 EV-1 1 43 91 26 -0 07 0 83 10 90 10 51 3134 198 0 47 4 10 1:128 0 81 1 93 7 88 16 10 77 25:3 17 VL/s-1 12:126 0 14 45 220 1 725 58 10 3.375 t 32 180 as t 75 vj-1 t 69 t 32 11 68 6:349 AREN TIE as as 216 +t 102 6 3141 Rp51 51 14 vj-1 0 26 as 2 85 t GR Rp60 1 vj- AN LUN D USI STO EN 94 +t 201 as t as VL VL 2 70 AP-1 II as 280 t 75 10 11:435 320 as t 75 8 11:171 as 280 2 55 92 3+t as 15 FÅ RH O 92 76 71 15 8 LA M 1 76 94 1 as ajo 3 0 t 6 08 6:323 I 1/2 - II jk 1 t 70 0 3 ev-1 11:422 220 0 88 235 220 9:403 2 60 220 5 70 as t 70 4 4 3113 t 3 97 220 4 t 70 0 10 as 220 as -0 09 220 3 63 220 0 Fattigviken VL/s-2 0 316 Köyhäinlahti 4 02 11:208 727 3.682 4 -0 10 1 47 as 1 27 11:172 108 12 2 1 79 3 29 -0 18 220 11:217 21 23 K 18 876:1 2 04 12 4 43 EV/s-1 5 as 2 84 2 84 69 220 t 70 8 174 t 70 2 FATTIGVIKSSTARANDEN KÖYHÄINLAHDENRANTA jk 4 3015 as 0 68 4 51 pp/h+ t 3 11:173 11:400 0 3 24 23P3 19 0 198 29 20 1 16 1 74 2 26 3293 7 3 21 11 7 as 30 3018 68 -0 05 2 33 109 7 24 11:172 10 6 4 24 5 11:123 30:0 76 4 19 ev-1 I 1/2 - II as 3 79 11:119 236 9:403 2 27 t 70 AO-1 317 5 11:122 3153 72 28 220 2 t7 0 t 70 3 (3,6) 19 4 11:435 11:400 39 ev-1 AH 2 84 -0 13 220 7 4 54 t 70 2 2 18 1 0 2 06 3 59 3 75 73 as 3016 2 19 63 21 3152 3 27 as 30:0 3 29 3 86 2 94 8 1 6:340 3 3112 4 41 4 26 6 II 3 16 6 I 1/2 - II 220 5 as 22 0 AP-2 as 600 +t 200 1 210 10 t 70 3146 17 w-1 105 11:435 220 as ev-1 11:8 13 6 4 4 07 1 as 4 3 t 7 0 11:217 5 28 2 97 10 31 11:367 as t 7 0 as 220 1 290 3 90 4.258 t 70 16 318 179a 11:90 712 AO-1 t 70 2 1 LV-1 311 6 t 70 179 1 9 as 220 310 291 5 2 92 9 2 t 70 t 70 as 220 11:216 I 2/3 as 600 +t 200 98 as AP-1 ev-1 II VL t5 93 30:0 7 6 04 AP-2 11:422 3145 38 I 2/3 11 t 70 as 220 AO-1 4 ajo 1 as 92 4 5 11:171 32 6 58 0 ajo 2 08 36 15 19 7 92 3 46 Insaml.p 7 EV/s-2 AP-1 t 70 7 t 70 6 MA SS AA RE NT4 86 IE 83 4 88 11:324 as 11:400 220 EN 6:343 62 99 L4 Ä07 NT IN 40 01 t1 5+ 21 as as 62 +t 3 11:416 13 190 as 11:217 LM SV ÄG EN 3 22 as 320 t 70 as 220 6 21 LIITO-ORAVANLEHTO E 4.044 6:342 27 FLYGEKORRSLUNDEN t 7 0 90011 80 2+t as 17 319 98 VL/s-1 t 50 en-1 4 56 5 3 p VÄ ST RA 69 ev-1 68 18 as 320 8 69 ajo 3 18 3144 67 AP-1 I 2/3 t 50 2.889 6:326 4 17 6 48 11:423 190 as 11:367 206 3 7 1 73 28 FÅRHOLMEN 28 LAMMASSAARI t 50 as II jk 3 77 726 6 190 AP-2 1 28 4 5 59 0 0 16 4 68 11:417 4 34 3111 t 70 1 as 170 +t 79 320 as 5 45 181 5 t 70 VL 2 98 I 1/2 - II 5 11:418 11:3 70 AP-1 3 320 as as 280 t7 as 182 +t 85 5 2 7 88 2 92 6 36 VÄG II 3 0 183 4 1 JAKOBSTA 11:81 as 1 51 31 4 38 t 70 220 t 11:423 3 a as 8 53 5 4 59 280 t 7 5 12 3143 10 9 as VL 11 2 01 2 68 t AO-1 5 99 pp 5 I 1/2 - II t 70 as 6:327 45 2 53 43 2 16 5.509 220 23 t 70 II 1 997 as jk as 28 0 t 7 5 204 t 70 4 +t 9 98 t AO-2 t as 3 II as 255+t 121 6 91 6.901 IE OT KK PA LE II 48 1 49 t 2 as 11:419 as 1 as 27 3 322 17 42 as t 1 30:0 90013 t 9 0 jk 11:420 6 26 3110 t 70 7+ t 323 13 7+ t6 4 61 as 19 1 vj- 19 2 EV/s-1 FLYGEKORRSLUNDEN N ILVE KSENTI 11:427 en-1 6 52 3 47 t 70 t 70 LIITO-ORAVANLEHTO 30 0 as FL AD DE RM US VÄ GE N 5 t 7 5 29 14 t9 0 97 as 20 5+ t 1 0.5 0 1 vj- 67 Lammassaari 5 56 t 70 11:222 50 VL 4 II VL/s-1 20 11:436 en-1 as 3142 LT 170 7 22 300 as 24 1 75 6:328 as t 90 2 68 6:329 53 t 7 40 1 11:479 5 1 vj- 202 Fårholmen as 190 AO-1 3 as 180 t 70 t 70 6 82 2 t 70 300 as 25 VP t 70 11:479 1 45 t 21 94 250 as 6:340 26 12 2 t 75 250 as 7.220 DS OMFARTS KU 60 11:440 VÄST RA 1 27 t 90 3 26 190 II 43 3.415 3 as 190 1 10 43 90012 as 228+t 108 t 70 E PEURANTI as 190 as t 75 AP-2 FÅRH OLMS VÄGE N 91 Östanfjärden 7 60 717 195 t 70 jk 250 as 195 as 2:3 0 81 W LÄNT II 2 EN HJORTVÄG 2 67 6 INEN vj-1 0 AO-2 t t 75 LAMM ASSA 11:421 18 as t 70 5 vj-1 vj-1 1:128 t 70 as 190 t 40 1 11:215 8 83 3 29 3 7 79 5 3 195 as 22 19 4 4 t 70 t 70 as t AO-1 I 1/2 8 54 as 190 5 vk-1 4 as 198 +t 93 91 0 19 2 11:53 97 30:0 as as VL en-1 t 70 7 16 280 as 7 2 88 2 11:222 7 94 I 2/3 E ÄNTI MÄYR 21 5 19 99 2274 as FÅRHOLMSTRANDEN LAMMASSAARENRANTA 0 92 TIE AN 0 AP-1 40 t 3 5 19 I 2/3 6 5 5 t 70 0 t 7 1 18 VP-1 AO-1 as 0 t 7 AV OR 2 1 6:340 7 41 11 EN ÄG t3 2 53 4 as w-1 -0 10 11:364 195 13 0 28 as 248 4 -0 09 t 70 0 18 11:470 0 08 as 0 19 as t 118 0 t 7 t 32 3 55 6 49 1 vj- 190 6 5 -0 12 FÅRHOLMSTRANDEN LAMMASSAARENRANTA as 7 180 3140 5 57 80 7 t 70 8 75 as VP-1 81 VL YXHUVUDET KIRVEENPÄÄ 6 t 32 47 200 3108 VL 195 t 70 t 70 as I 2/3 t 109 2 60 95 as 8 1 180 as vj-1 0 0 3 II6:340 30:0 24 AO-1 229 327 1 28 AO-2 1 44 8 31 11:479 V RR EKO 19 0 08 1:140 0 16 2595 3213 8 52 t 32 16 3 61 180 t 70 2 t 70 t 70 as 9 I 1/2 I 2/3 170 t 70 AO-1 7 57 2273 96 4 as 190 180 as 0 0 32 AP-1 LOVÄGE 98 7 49 9 52 as 10 as 190 6:331 t 70 4 3 t 70 8 148 280 as 5 91 -0 06 91 14 7 22 t 32 1 93 2 EN 90 180 as 1 -0 13 GRÄVLING SVÄG 61 t 70 9 -0 08 t 70 as 190 vj-1 16 160 6:348 II 3 AHMANTIE JÄRVVÄGEN 30:0 0 76 t 70 2 t 70 0 38 190 as AO-1 15 t 70 PIETARSAA REN OHIKU LKUTIE t 32 2 43 62 190 as 190 as 190 as 413 0 43 9 98 7 52 II 0 74 6:333 180 44 328 t 104 -0 08 EKORRVÄGEN ORAVANTI E vj-1 6 0 32 19 189-190 7 5 2272 69 -0 26 t 70 17 1 22 1 29 15 0 36 172 VL 2 90 11 67 11:165 4 23 15 212 0 1 23 22 2 64 0 63 2 43 30:0 4 58 2 87 5 21 3019 14 1 77 0 3115 6:136 6 16 3 9:403 2 89 315 3 4 12 -0 06 35 3292 66 3014 5 34 -0 14 1 0 5 8 6.141 13 23K5 8 90010 7 0 4 62 6 38 3 53 11:211 11:171 5 28 5 14 11 :2 13 9 30:0 6 23P3 3 10 7 34 876:1 1 74 9:403 5 14 Björnholmen 1 8 13 3 97 0 73 3 94 28 11:161 rp 5 2.866 170 64 1 23 5 76 6 6 4 7 23 8:161 0 4 6:136 9 3 11 90002 11 8 K3 23 5 Karhusaari 2 14 63 7 65 2 9 3.786 62 3117 1 39 6 64 11:176 90009 3 24 1 00 314 2 3035 5 81 23 4 23 11:162 2 94 11 6 73 K 4 3 12 30201 6 09 3116 876:1 3290 8:158 1 13 6 08 3 5 48 5 80 3 57 11 216 4 97 3 51 1 2 77 7 5 69 3 12 5 13 10 3 77 5 8 4 3 3 169 12 5 60 37a 25 148 501 14 10 6.185 9 23 P6 3 70 1 48 3 94 23K2 37 14 24 1 3 2 34 1 2 3 9 5 55 11 :2 13 2 63 2 30:0 2 0 3036 2 72 9 3 1 76 15 11 :211 5 32 -0 06 3012 4 6 04 11:164 2:3 11 3 49 60 6:340 12 2 3029 3 21 12 214 4 47 3291 6 5 55 3 15 5 15 7 6 49 6 24 16 3 74 5 31 1 13 19 16 3 12 3020 11 :1 88 10 0 K13 1 56 2 88 2 62 1 04 2 75 218 23P3 rp1 8 2 1 4 3301 2 22 1 2 52 1 (8) DETALJPLANEKARTA MED BESTÄMMELSER ASEMAKAAVAKARTTA MÄÄRÄYKSINEEN BILAGA 5. LIITE 5. AP-1 KVARTERSOMRÅDE FÖR SMÅHUS. KVARTERSOMRÅDET ÄR AVSETT FÖR PARHUS. ASUINPIENTALOJEN KORTTELIALUE. KORTTELIALUE ON TARKOITETTU PARITALOILLE. AP-2 KVARTERSOMRÅDE FÖR SMÅHUS. ASUINPIENTALOJEN KORTTELIALUE. AO-1 KVARTERSOMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS. ERILLISPIENTALOJEN KORTTELIALUE. AO-2 KVARTERSOMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS. BEFINTLIGA FRITIDSBOSTÄDER VILKA BEVILJATS BYGGNADSLOV FÖRE DETALJPLANEN GODKÄNTS FÅR GRUNDRENOVERAS, TILLBYGGAS OCH FORTFARANDE ANVÄNDAS SOM FRISTIDSBOSTÄDER OBEROENDE AV ATT DE FINNS PÅ ETT KVARTERSOMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS. ERILLISPIENTALOJEN KORTTELIALUE. OLEMASSA OLEVIA, ENNEN TÄMÄN ASEMAKAAVAN HYVÄKSYMISTÄ RAKENNUSLUVAN SAANEITA VAPAA-AJAN ASUNTOJA SAA PERUSKORJATA, LISÄRAKENTAA JA KÄYTTÄÄ EDELLEEN VAPAA-AJAN ASUNTOINA SIITÄ HUOLIMATTA, ETTÄ NE SIJAITSEVAT ERILLISPIENTALOJEN KORTTELIALUEELLA. AH (3,6) VP-1 VL VL/s-1 KVARTERSOMRÅDE I SAMBRUK SOM BETJÄNAR BOENDET. ASUMISTA PALVELEVA YHTEISKÄYTTÖINEN KORTTELIALUE. SIFFRORNA INOM PARENTES ANGER DE KVARTER TILL VILKAS ANVÄNDNING OMRÅDET ÄR ÄMNATS. SULUISSA OLEVAT NUMEROT OSOITTAVAT KORTTELIT, JOIDEN KÄYTTÖÖN ALUE ON TARKOITETTU. STRANDPARK, SOM SKALL HÅLLAS GALLRAD FÖR ATT BEVARA UTSIKTEN MOT ÖSTANPÅFJÄRDEN RANTAPUISTO, JOTA TULEE HOITAA PUOLIAVOIMENA NÄKYMÄT ITÄLAHTEEN SÄILYTTÄEN. OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION; TÄTORTSKOG. LÄHIVIRKISTYSALUE; TAAJAMAMETSÄ. NÄRREKREATIONSOMRÅDE, SOM INNEHÅLLER EN BIOTOP SOM ÄR LÄMPLIG FÖR FLYGEKORRAR, MED PLATSER DÄR FLYGEKORRAR FÖRÖKAR SIG OCH RASTAR. OMRÅDET SKALL SKÖTAS SÅ, ATT FLYGGEKORRARNAS BIOTOP INTE FÖRSTÖRS ELLER FÖRSÄMRAS. LÄHIVIRKISTYSALUE, JOKA SISÄLTÄÄ LIITO-ORAVILLE SOPIVAN ELINYMPÄRISTÖN LIITTO-ORAVIEN LEVÄHDYS- JA LISÄÄNTYMISPAIKKOINEEN. ALUE ON HOIDETTAVA NIIN, ETTEI LIITO-ORAVIEN ELINYMPÄRISTÖ HÄVIÄ EIKÄ HEIKKENE. VL/s-2 NÄRREKREATIONSOMRÅDE, SOM INNEHÅLLER EN KÄLLA MED OMGIVANDE LUND SOM KLASSIFICERATS SOM EN VÄRDEFULL BIOTOP. I DEN SUMPIGA OCH FRODIGA LUNDEN KAN FINNAS SÄLLSYNTA ELLER HOTADE ARTER AV MOSSOR, KÄRLVÄXTER OCH INSEKTER.OMRÅDET SKALL SKÖTAS SÅ, ATT DESS NATURVÄRDEN BEVARAS. LÄHIVIRKISTYSALUE, JOKA SISÄLTÄÄ LÄHTEEN JA SITÄ YMPÄRÖIVÄN LEHDON, JOKA ON LUOKITELTU ARVOKKAAKSI ELINYMPÄRISTÖKSI. SUOPERÄISESSÄ JA REHEVÄSSÄ LEHDOSSA SAATTAA ESIINTYÄ HARVINAISIA TAI UHANALAISIA SAMMAL-, SUPPILOKASVIJA HYÖNTEISILAJIA. ALUE ON HOIDETTAVA NIIN, ETTÄ SEN LUONTOARVOT SÄILYVÄT. LT OMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG. YLEISEN TIEN ALUE. 2 (8) DETALJPLANEKARTA MED BESTÄMMELSER ASEMAKAAVAKARTTA MÄÄRÄYKSINEEN LV-1 EV-1 EV/s-1 BILAGA 5. LIITE 5. SMÅBÅTSPLATS. VENEVALKAMA. SKYDDSGRÖNOMRÅDE, PÅ VILKET FÅR PLACERAS EN TELEMAST MED EN HÖJD AV HÖGST 50 METER. SUOJAVIHERALUE, JOLLE SAA SIJOITTAA ENINTÄÄN 50 M KORKEAN TELEMASTON. SKYDDSGRÖNOMRÅDE, SOM ÄVEN FUNGERAR SOM VIKTIG EKOKORRIDOR MELLAN FLYGEKORRARNAS BIOTOPER PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN, ÖSTRA FÅRHOLMEN OCH ALIGRUNDET. SKYDDSSKOGEN SKA SKÖTAS MED FÖRSIKTIGA SKOGSVÅRDSÅTGÄRDER SÅ, ATT DEN HELA TIDEN HAR TILLRÄCKLIGT MED TRÄDBESTÅND, ÄR TÄT, HÖG OCH BRED OCH PÅ SÅ SÄTT BEHÅLLER BÅDE SIN SKYDDANDE EFFEKT OCH SIN BETYDELSE SOM EKOKORRIDOR FÖR FLYGEKORRAR. SKYDDANDET BERÖR INTE OMRÅDETS ÖSTRA KANT MOT OMFARTSVÄGEN, DÄR EN BULLERVALL FÅR PLACERAS. SUOJAVIHERALUE, JOKA TOIMII MYÖS TÄRKEÄNÄ EKOKÄYTÄVÄNÄ LÄNTISELLÄ LAMMASSAARELLA, ITÄISELLÄ LAMMASSAARELLA JA ALIGRUNDETILLA SIJAITSEVIEN LIITO-ORAVIEN ELINYMPÄRISTÖJEN VÄLILLÄ. SUOJAMETSÄ TULEE HOITAA VAROVAISIN METSÄNHOIDOLLISIN TOIMENPITEIN NIIN, ETTÄ SE JATKUVASTI PYSYY RIITTÄVÄN HYVÄPUUSTOISENA, TIHEÄNÄ KORKEANA JA LEVEÄNÄ, NÄIN SÄILYTTÄEN SEKÄ SUOJAAVAN VAIKUTUKSENSA ETTÄ MERKITYKSENSÄ LIITO-ORAVIEN KULKUYHTEYTENÄ. SUOJELU EI KOSKE ALUEEN ITÄISTÄ REUNAA OHIKULKUTIETÄ VASTEN, JOHON SAA SIJOITTAA MELUVALLIN. EV/s-2 SKYDDSGRÖNOMRÅDE, SOM INNEHÅLLER EN GAMMAL BYGGNADSPLATS (FASTIGHETER 598-401-11-90 OCH 598-401-11-324) FRÅN TIDEN FÖRE DETALJPLANEN VUNNIT LAGA KRAFT. BOSTADSHUSET PÅ BYGGNADSPLATSEN HAR I EN 22.11.2012 UTFÖRD INVENTERING KONSTATERATS VARA EN SÅDAN RASTPLATS FÖR FLADDERMÖSS SOM ENLIGT NATURVÅRDSLAGEN 49 § 1 MOM. INTE FÅR FÖRSTÖRAS ELLER FÖRSÄMRAS. TRÄDBESTÅNDET PÅ BYGGNADSPLATSEN ÄR EN DEL AV EV/s-1-OMRÅDETS VIKTIGA EKOKORRIDOREN MELLAN FLYGEKORRARNAS BIOTOPER PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN, ÖSTRA FÅRHOLMEN OCH ALIGRUNDET. ANVÄNDNING AV BYGGNADSPLATSEN FÖR BOENDE FÅR FORTSÄTTA SÅ LÄNGE SOM BOSTADSHUSET STÅR KVAR, MEN INGA NYA BYGGLOV BEVILJAS. TRÄDBESTÅNDET PÅ BYGGNADSPLATSEN BÖR SKÖTAS PÅ SAMMA SÄTT SOM HAR BESTÄMTS FÖR EV/s-1-OMRÅDET. SUOJAVIHERALUE, JOKA SISÄLTÄÄ VANHAN RAKENNUSPAIKAN (KIINTEISTÖT 598-401-11-90 JA 598-401-11-324) ASEMAKAAVAN VOIMAAN TULON EDELTÄVILTÄ AJOILTA. RAKENNUSPAIKAN PÄÄRAKENNUS ON 22.11.2012 SUORITUSSA KARTOITUKSESSA TODETTU LEPAKKOJEN LEVÄHDYSPAIKAKSI, JONKA HÄVITTÄMINEN TAI HEIKENTÄMINEN ON LUONNONSUOJELULAIN 49§1MOM. NOJALLA KIELLETTY. RAKENNUSPAIKAN PUUSTO ON OSA EV/s-1-ALUEEN TÄRKEÄÄ EKOKÄYTÄVÄÄ LÄNTISEN LAMMASSAAREN, ITÄISEN LAMMASSAAREN JA ALIGRUNDETIN SIJAITSEVIEN LIITO-ORAVIEN ELINYMPÄRISTÖJEN VÄLILLÄ. RAKENNUSPAIKAN KÄYTTÖ ASUMISEEN SAA JATKUA NIIN KAUAN KUIN ASUINRAKENNUS ON OLEMASSA MUTTA UUSIA RAKENNUSLUPIA EI MYÖNNETÄ. RAKENNUSPAIKAN PUUSTO ON HOIDETTAVA SAMALLA TAVALLA KUIN EV/s-1-ALUEELLE ON SÄÄDETTY. S-1 SKYDDSOMRÅDE, VARS LANDSKAP OCH BIOTOPER BEVARAS. SKYDDSOMRÅDET INNEHÅLLER EN BIOTOP SOM ÄR LÄMPLIG FÖR FLYGEKORRAR MED PLATSER DÄR FLYGEKORRAR FÖRÖKAR SIG OCH RASTAR, SAMT ÄLDRE BARRSKOG I NÄRA NATURSTÅND (VÄSTLIG TAIGA), DÄR DET KAN FINNAS SÄLLSYNTA ELLER HOTADE ARTER AV SVAMPAR, MOSSOR OCH INSEKTER. SUOJELUALUE, JONKA MAISEMA JA ELINYMPÄRISTÖT SÄILYTETÄÄN. SUOJELUALUE SISÄLTÄÄ LIITO-ORAVILLE SOPIVAN ELINYMPÄRISTÖN LIITO-ORAVIEN LEVÄHDYS- JA LISÄÄNTYMISPAIKKOINEEN, SEKÄ LÄHES LUONNONTILASSA OLEVAA VANHAA HAVUMETSÄÄ (LÄNTISTÄ TAIGA), JOSSA SAATTAA ESIINTYÄ HARVINAISIA TAI UHANALAISIA SIENI-, SAMMAL- JA HYÖNTEISILAJIA. 3 (8) DETALJPLANEKARTA MED BESTÄMMELSER ASEMAKAAVAKARTTA MÄÄRÄYKSINEEN W BILAGA 5. LIITE 5. VATTENOMRÅDE. VESIALUE. LINJE 3 M UTANFÖR PLANEOMRÅDET GRÄNS. 3 M KAAVA-ALUEEN ULKOPUOLELLA OLEVA VIIVA. STADSDELSGRÄNS. KAUPUNGINOSAN RAJA. KVARTERS-, KVARTERSDELS- OCH OMRÅDESGRÄNS. KORTTELIN, KORTTELINOSAN JA ALUEEN RAJA. GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. OSA-ALUEEN RAJA. RIKTGIVANDE GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. OHJEELLINEN OSA-ALUEEN RAJA. TOMTGRÄNS OCH -NUMMER ENLIGT BINDANDE TOMTINDELNING. SITOVAN TONTTIJAON MUKAISEN TONTIN RAJA JA NUMERO. RIKTGIVANDE TOMTGRÄNS. OHJEELLINEN TONTIN RAJA. 28 FÅRHOLMEN 3 LOVÄGEN STADSDELSNUMMER. KAUPUNGINOSAN NUMERO. STADSDELS NAMN. KAUPUNGINOSAN NIMI. KVARTERSNUMMER. KORTTELIN NUMERO. NAMN PÅ GATA ELLER PARK. KADUN TAI PUISTON NIMI. 220 BYGGNADSRÄTT FÖR BOSTADSBYGGNADERNA I KVADRATMETER VÅNINGSYTA. ASUINRAKENNUSTEN RAKENNUSOIKEUS KERROSALANELIÖMETREINÄ. t 70 BYGGNADSRÄTT FÖR EKONOMIBYGGNAD I KVADRATMETER VÅNINGSYTA. TALOUSRAKENNUKSEN RAKENNUSOIKEUS KERROSALANELIÖMETREINÄ. as180+t70 TALSERIE, DÄR FÖRSTA TALET ANGER TOMTENS, FÖR BOSTADSBYGGNADEN STÖRSTA TILLÅTNA VÅNINGSYTA I KVADRATMETER, OCH DET ANDRA TALET TOMTENS, FÖR EKONOMIBYGGNADERNA, SAMMANLAGDA STÖRSTA TILLÅTNA VÅNINGSYTA I KVADRATMETER. LUKUSARJA, JOSSA ENSIMMÄINEN LUKU OSOITTAA TONTIN ASUINRAKENNUKSEN SUURIMMAN SALLITUN KERROSALANELIÖMETRIMÄÄRÄN, JA TOINEN LUKU TONTIN TALOUSRAKENNUSTEN YHTEENLASKETUN SUURIMMAN SALLITUN KERROSALANELIÖMETRIMÄÄRÄN. II II ROMERSK SIFFRA ANGER STÖRSTA TILLÅTNA ANTALET VÅNINGAR I BYGGNADERNA, I BYGGNADEN ELLER EN DEL DÄRAV. ROOMALAINEN NUMERO OSOITTAA RAKENNUSTEN, RAKENNUKSEN TAI SEN OSAN SUURIMMAN SALLITUN KERROSLUVUN. UNDERSTRECKAD ROMERSK SIFFRA ANGER ANTAL VÅNINGAR I BOSTADSBYGGNADER SOM OVILLKORLIGEN BÖR FÖLJAS. ALLEVIIVATTU ROOMALAINEN NUMERO OSOITTAA ASUINRAKENNUSTEN EHDOTTOMASTI KÄYTETTÄVÄN KERROSLUVUN. 4 (8) DETALJPLANEKARTA MED BESTÄMMELSER ASEMAKAAVAKARTTA MÄÄRÄYKSINEEN I 1/2 BILAGA 5. LIITE 5. ETT BRÅKTAL EFTER EN ROMERSK SIFFRA ANGER HUR STOR DEL AV AREALEN I BYGGNADENS STÖRSTA VÅNING MAN FÅR ANVÄNDA I VINDSPLANET FÖR UTRYMME SOM INRÄKNAS I VÅNINGSYTAN. MURTOLUKU ROOMALAISEN NUMERON JÄLJESSÄ OSOITTAA, KUINKA SUUREN OSAN RAKENNUKSEN SUURIMMAN KERROKSEN ALASTA ULLAKON TASOLLA SAA KÄYTTÄÄ KERROSALAAN LUETTAVAKSI TILAKSI. BYGGNADSYTA. RAKENNUSALA. INSTRUKTIV BYGGNADSYTA. OHJEELLINEN RAKENNUSALA. en RIKTGIVANDE BYGGNADSYTA FÖR TRANSFORMATOR ELLER PUMPHUS. OHJEELLINEN MUUNTAJAN TAI PUMPPAAMON RAKENNUSALA. as BYGGNADSYTA FÖR BOSTADSBYGGNADER. ASUINRAKENNUKSEN RAKENNUSALA. t BYGGNADSYTA, DÄR EKONOMIBYGGNAD FÅR PLACERAS. RAKENNUSALA, JOLLE SAA SIJOITTAA TALOUSRAKENNUKSEN. w-1 DEL AV VATTENOMRÅDE DÄR MAN FÅR PLACERA EN GÅNGBRO ELLER BRYGGA I LÄTTKONSTRUKTION. VESIALUEEN OSA-ALUE, JOLLE SAA SIJOITTAA KEVYTRAKENTEISEN KÄVELYSILLAN TAI LAITURIN. en-1 DEL AV OMRÅDE DÄR MAN FÅR PLACERA EN TRANSFORMATOR ELLER EN PUMPSTATION. ALUEEN OSA-ALUE, JOLLE SAA SIJOITTAA MUUNTAJAN TAI PUMPPAAMON. vk-1 DEL AV OMRÅDE DÄR MAN FÅR PLACERA EN LEKPARK SOM FÅR INGÄRDAS MED HÄCK ELLER SPJÄLSTAKET. ALUEEN OSA-ALUE, JOLLE SAA SIJOITTAA PENSAS- TAI SÄLEAIDATUN LEIKKIPUISTON. LINJEN ANGER TAKÅSENS RIKTNING. RAKENNUKSEN HARJANSUUNTAA OSOITTAVA VIIVA. PILEN ANGER DEN SIDA AV BYGGNADSYTAN SOM BYGGNADEN SKALL TANGERA. NUOLI OSOITTAA RAKENNUSALAN SIVUN, JOHON RAKENNUS ON RAKENNETTAVA KIINNI. DEL AV OMRÅDE SOM BÖR PLANTERAS. ISTUTETTAVA ALUEEN OSA. ev-1 DEL AV OMRÅDE SOM SKALL UPPRÄTTHÅLLAS SOM SKYDDSGRÖNOMRÅDE MELLAN GATUOMRÅDE OCH STRANDBEBYGGELSEN. ALUEEN OSA JOKA TULEE YLLÄPITÄÄ SUOJAVIHERALUEENA KATUALUEEN JA RANTA-ASUTUKSEN VÄLILLÄ. TRÄDRAD SOM BÖR PLANTERAS. ISTUTETTAVA PUURIVI. 5 (8) DETALJPLANEKARTA MED BESTÄMMELSER ASEMAKAAVAKARTTA MÄÄRÄYKSINEEN vj-1 BILAGA 5. LIITE 5. DEL AV OMRÅDE SOM SKALL BEVARAS SOM EN ÖPPEN REMSA MELLAN VATTENOMRÅDEN OCH STRANDBEBYGGELSENS TRÄDGÅRDAR. VESIRAJALLA SIJAITSEVA ALUEEN OSA, JOKA TULEE SÄILYTTÄÄ AVOIMENA KAISTALEENA VESI-ALUEEN JA RANTA-ASUTUKSEN PIHAPIIRIN VÄLILLÄ. GATA. KATU. pp/h+t FÖR GÅNG- OCH CYKELTRAFIK RESERVERAD GATA, DÄR SERVICETRAFIK OCH INFART TILL TOMT ÄR TILLÅTEN. JALANKULULLE JA POLKUPYÖRÄILYLLE VARATTU KATU, JOLLA HUOLTOAJO JA TONTILLE AJO ON SALLITTU. ajo INSTRUKTIV KÖRFÖRBINDELSE. OHJEELLINEN AJOYHTEYS. jk FÖR ALLMÄN GÅNGTRAFIK INSTRUKTIVT RESERVERAD DEL AV OMRÅDE. OHJEELLINEN YLEISELLE JALANKULULLE VARATTU ALUEEN OSA. pp FÖR ALLMÄN GÅNG- OCH CYKELTRAFIK INSTRUKTIVT RESERVERAD DEL AV OMRÅDE. OHJEELLINEN YLEISELLE JALANKULULLE JA POLKUPYÖRÄILYLLE VARATTU ALUEEN OSA. a BETECKNINGEN ANGER RIKTGIVANDE LÄGE FÖR GÅNG- OCH CYKELFÖRBINDELSE UNDER TRAFIKOMRÅDE. MERKINTÄ OSOITTAA LIIKENNEALUEEN ALITTAVAN KEVYEN LIIKENTEEN YHTEYDEN OHJEELLISEN SIJAINNIN. UNGEFÄRLIGT LÄGE FÖR IN- OCH UTFART. AJONEUVOLIITTYMÄN LIKIMÄÄRÄINEN SIJAINTI. DEL AV GATUOMRÅDES GRÄNS DÄR KÖRFÖRBINDELSE ÄR FÖRBJUDEN. KATUALUEEN RAJAN OSA, JONKA KOHDALTA EI SAA JÄRJESTÄÄ AJONEUVOLIITTYMÄÄ. dBA BETECKNINGEN ANGER DEL AV TRAFIKOMRÅDESGRÄNS, DÄR TRAFIKOMRÅDET LIGGER I NÄRHETEN AV BOSTADSKVARTER. MED BULLERHINDER ELLER ANDRA ARRANGEMANG BÖR OMBESÖRJAS ATT STATSRÅDETS NORMER FÖR BULLERVÄRDEN I BOSTADSKVARTER INTE ÖVERSKRIDS. MERKINTÄ OSOITTAA LIIKENNEALUEEN RAJAN OSAN, JONKA KOHDALLA LIIKENNEALUE KULKEE LÄHELLÄ ASUINKORTTELEITA. MELUESTEILLÄ TAI MUILLA JÄRJESTELYILLÄ ON HUOLEHDITTAVA SIITÄ, ETTEIVÄT VALTIONEUVOSTON ASUINKORTTELEILLE ASETTAMAT MELUARVOT YLITY. 6 (8) DETALJPLANEKARTA MED BESTÄMMELSER ASEMAKAAVAKARTTA MÄÄRÄYKSINEEN BILAGA 5. LIITE 5. SKÄRSILDA BESTÄMMELSER: §1 BYGGNADERS MÅTT OCH TAKVINKLAR I KVARTEROMRÅDEN AO-1, AP-1, AP-2 Byggnaderna bör förses med åstak. Brutet sadeltak tillåts men inte valmat eller mansardtak. Vattentakets lutning bör vara: - I- och I½-plans bostadsbyggnader 34 - 38 grader - I 2/3-plans bostadsbyggnader 22 - 34 grader - II-plans bostadsbyggnader 18 - 22 grader - biltak, garage och övriga ekonomibyggnader högst 11 grader. Takvinklarna gäller inte tak för bostadsbyggnaders kvistar eller skyddstak. Byggnader för biltak, garage och andra ekonomibyggnaders stomdjup får högst vara 7,0 m och höjden på takkanten högst 2,5 m. §2 MATERIAL OCH FÄRGSÄTTNING PÅ FASADER OCH VATTENTAK I KVARTERSOMRÅDEN AO-1, AP-1 och AP-2 Som byggnadernas fasadmaterial kan användas med täckfärg målat trä (bräder), bränt tegel, eller rappning. Fasadpanelen bör ha samma riktning i hela fasaden från takkant till sockel. Alla ekonomibyggnader på tomten bör förses med fasadmaterial och -färg som passar ihop med huvudbyggnaden. Lador utan fasadpanel är inte tillåtna. Vid färgsättning av bostads- och ekonomibyggnaderna samt staket bör användas mörkgråa och blågråa nyanser, varma röda och mörkbruna nyanser samt nyanser av terrakotta och gulockra. Som vattentakets material kan användas taktegel eller valsad plåt. Vattentakets färg bör närmast vara svart med små nyanser av grått eller brunt. §3 PLACERING OCH RIKTNING AV BILTAK OCH GARAGE I AO-1-KVARTERSOMRÅDEN Kvarter 1, 4, 11 och 15: Biltak/garage med uteförråd bör tangera byggnadsytans gräns mot gatan (byggnadslinjen), och gatufasaden bör fortsättas med ett tätt/kompakt trästaket som är minst 150 cm hög. Bilförvaringsplatsens köröppning får inte riktas mot gatan. Takåsens riktning bör vara samma som gatans riktning i kvarteren 1, 11 och 15, och mot gatans riktning i kvarteret 4. Kvarter 12, 13 och 14 Biltak/garage bör tangera tomtens bakre- och sidogräns så att tomtens hörn är bebyggt. Kvarter 16: Biltak/garage med uteförråd placeras i norra ändan av bostadsbyggnaden. Från bilgarage mot gata får byggas biltak högst 5m utanför den egentliga byggnadsytan. Takkonstruktionen bör formas som en helhet tillsammans med tomtens staket mot gata. §4 KÖRFÖRBINDELSE; MÅTT OCH ANTAL I kvartersområden för fristående småhus AO-1 och AO-2 får varje tomt endast ha en infart för fordon. I kvartersområden för parhus AP-1 får båda bostäderna på tomten ha var sin infart. I kvartersområden för småhus AP-2 får varsin tomt ha högst två infarter. I alla kvartersområden gäller, att infarten till tomten får högst vara 3,9 meter bred. §5 INGÄRDNING AV TOMTER AO-2, AP-1 och AP-2-kvartersområden i kvarter 7, 8, 9, 10, 17, 18 ja 19: Tomter får ingärdas med klippt häck, fritt växande buskar eller med ett 90 - 120 cm högt spjälstaket, som inte får vara kompakt, och som passar in i strandvillamiljö. AO-1-kvartersområden i kvarter 5, 12, 13 och 14: Tomternas förträdgårdar får ingärdas mot gata och mot granntomt med klippt häck, fritt växande buskar eller med ett 90 - 120 cm högt spjälstaket, som inte får vara kompakt. Ingårdningssättet av de bakre trädgårdarna är fritt. AO-1-kvartersområden i kvarter 1, 4, 11 och 15: Tomternas förträdgårdar skall ingärdas mot gata som bestämts enligt specialbestämmelse i §3. Ingårdningssättet av de bakre trädgårdarna är fritt. AO-1-kvartersområden i kvarter 16: Tomternas förträdgårdar mot gata bör åtminstone delvis ingärdas mot gatan med ett trästaket, som inte får vara kompakt, och som sammansluts med biltaksbyggnaden som tillåts enligt specialbestämmelse i 3§. Trästaketet får i slutet av förträdgården kombineras eller ersättas med häck. Ingårdningssättet av de bakre trädgårdarna är fritt. §6 ANPASSNING AV BYGGNADER I EXISTERANDE TERRÄNGFORMATION Speciell uppmärksamhet bör fästas på att anpassa byggnaderna till den existerande terrängformationen. Vid byggande på sluttningstomter bör man sträva till att utnyttja tomtens naturliga höjdskillnader. Naturliga höjdskillnader på de tomtdelar som ligger utanför byggnadsytorna skall i mån av möjlighet bevaras. §7 BYGGNADE PÅ STRANDOMRÅDERNAS LÅGLÄNTA MARKOMRÅDEN (KVARTER 17, 18 OCH 19) Byggnadens golvnivå och övriga byggnadsdelar som kan skadas av fukt bör ligga minst 1,15 meter ovanför havsytan N60. 7 (8) DETALJPLANEKARTA MED BESTÄMMELSER ASEMAKAAVAKARTTA MÄÄRÄYKSINEEN BILAGA 5. LIITE 5. ERITYISMÄÄRÄYKSET: §1 RAKENNUSTEN MITAT JA KATTOMUODOT KORTTELIALUEILLA AO-1, AP-1 ja AP-2 Rakennuksissa tulee olla harjakatto. Murrettu harjakatto on sallittu mutta auma- ja mansardikattoja ei. Vesikaton kaltevuuden tulee olla: - I- ja I½-kerroksissa asuinrakennuksissa välillä 34 ja 38 astetta. - I 2/3 -kerroksisissa asuinrakennuksissa välillä 22 ja 34 astetta. - II-kerroksissa asuinrakennuksessa välillä 18 ja 22 astetta. - autosäilytyspaikoissa ja muissa talousrakennuksissa loivempi kuin 11 astetta. Kattokaltevuudet eivät koske asuinrakennusten kuistien ja katosten kattoja. Autokatosten, auotallien ynnä muiden talousrakennusten runkosyvyys saa olla enintään 7,0 metriä, ja räystäskorkeus enintään 2,5 metriä. §2 JULKISIVU- JA VESIKATTOMATERIAALIT JA –VÄRIT KORTTELIALUEILLA AO-1, AP-1 ja AP-2 Rakennusten julkisivumateriaalina voidaan käyttää peittomaalattua puuverhousta, poltettua savitiiltä tai rappausta. Julkisivulaudoitus on oltava yhdensuuntainen koko julkisivussa katosta sokkeliin. Tontin kaikki talousrakennukset on verhottava päärakennuksen kanssa yhteensopivilla julkisivumateriaaleilla ja –väreillä. Verhoamattomia latoja ei sallita. Asuinrakennusten, talousrakennusten ja aitausten yleisvärityksessä on käytettävä tummanpuoleisia harmaita ja siniharmaita sävyjä sekä lämpimiä punaisia tai tummanruskean, terrakotan ja keltaokran sävyjä. Vesikattomateriaalina saa käyttää kattotiiltä tai sileää peltiä. Vesikaton värin tulee olla harmaalla tai ruskealla taitettu musta. §3 AUTOKATOKSEN JA AUTOTALLIN SIJAINTI JA SUUNTAUS AO-1-KORTTELIALUEILLA Korttelit 1, 4, 11 ja 15: Autokatos/talli on rakennettava kiinni rakennusalan kadunpuoleiseen rajaan (rakennuslinja), ja katujulkisivu on jatkettava vähintään 150 cm korkealla umpinaisella puuaidalla. Auton säilytyspaikan kulkuaukkoa ei saa suunnata kadulle päin. Katon harjan tulee olla kadunsuuntainen kortteleissa 1,11 ja 15, ja poikittain katua vasten korttelissa 4. Korttelit 12, 13 ja 14: Autokatos/-talli on rakennettava kiinni tontin taka- ja sivurajaan niin, että tontin kulma on rakennettu. Kortteli 16: Autokatos/-autotalli ulkovarastoineen on sijoitettava asuinrakennuksen pohjoispäätyyn. Autotallin saa jatkaa kadun suuntaan autokatoksena enintään 5 metriä varsinaisen rakennusalan ulkopuolelle. Katosrakenteen tulee muodostaa yhtenäisen kokonaisuuden tontin katusivun aidan kanssa. §4 TONTTIEN AJONEUVOLIITTYMIEN MÄÄRÄT JA MITAT AO-1 ja AO-2-korttelialueiden erillispientalotontit saavat ainoastaan yhden ajoneuvoliittymän. AP-1-korttelialueiden paritalotonttien molemmat asunnot voivat saada oman liittymänsä. AP-2-korttelialueiden tontit voivat saada enintään kaksi ajoneuvoliittymää. Tontin ajoneuvoliittymä saa olla korkeintaan 3,90 metriä leveä; määräys koskee kaikkea korttelialueita. §5 TONTTIEN AITAAMINEN AO-2, AP-1 ja AP-2-korttelialueet kortteleissa 7, 8, 9, 10, 17, 18 ja 19: Tontit saa aidata leikattavalla pensasaidalla, vapaasti kasvavilla pensailla tai 90 – 120 cm korkealla säleaidalla, joka ei saa olla umpinainen ja joka sopii rantahuvilaympäristöön. AO-1-korttelialueet kortteleissa 5, 12, 13, ja 14: Tonttien etupihat saa aidata katua ja naapuritonttia vasten leikattavalla pensasaidalla, vapaasti kasvavilla pensailla tai 90 – 120 cm korkealla säleaidalla, joka ei saa olla umpinainen. Tonttien taempien osien aitaustapa on vapaa. AO-1-korttelialueet kortteleissa 1, 4, 11 ja 15: Tontin etupiha on aidattava katua vasten niin kuin erityismääräyksellä §3 on säädetty. Tontin taempien osien aitaustapa on vapaa. AO-1-korttelialueet korttelissa 16: Tontin etupiha katua vasten on ainakin osittain aidattava puuaidalla joka ei saa olla umpinainen, ja joka on yhdistettävä etupihalle sallitun autokatoksen rakenteisiin niin kuin erityismääräyksessä 3 on säädetty. Puuaidan saa etupihan loppuosassa yhdistää pensasaitaan tai korvata sillä. Tontin taempien osien aitaustapa on vapaa. §6 RAKENTAMISEN SOPEUTUMINEN OLEMASSA OLEVIIN MAASTOMUOTOIHIN Erityistä huomiota tulee kiinnittää siihen, että rakentaminen sopeutuu olemassa oleviin maastomuotoihin. Rinnetonteille rakennettaessa on pyrittävä hyödyntämään tontin luonnollisia korkeuseroja. Rakennusalojen ulkopuolella olevien tonttiosien luonnolliset korkeusasemat on mahdollisuuksien mukaan säilytettävä. §7 RAKENTAMINEN RANTATONTTIEN ALAVILLE MAILLE (KORTTELIT 17, 18 JA 19) Rakennusten lattiatason ja muiden kosteudesta vahingoittuvien rakennusosien tulee sijaita vähintään 1,15 metriä merenpintatason N60 yläpuolella. 8 (8) FLYGBILD ILMAKUVA BILAGA 6. LIITE 6. 1 (1) ILLUSTRATION HAVAINNEKUVA BILAGA 7. LIITE 7. 1 (1) BILAGA 8. LIITE 8. INVENTERING AV FLYGEKORRE PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LIITO-ORAVASELVITYS Inventering av flygekorre vid Fårholmen i Jakobstad Mattias Kanckos April 2012 Skolbackavägen 70 68830 Bäckby Finland GSM: 050-5939536 info@essnature.com 1 (8) INVENTERING AV FLYGEKORRE PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LIITO-ORAVASELVITYS BILAGA 8. LIITE 8. 1. Inledning Staden Jakobstad planerar som bäst ett större område på Fårholmen för tomter för egnahemshus på västra sidan av Larsmovägen. Fårholmen finns öster om Jakobstads centrum och är numera i förbindelse med fastlandet. Fårholmen gränsar i norr till kommungränsen mot Larsmo. På Fårholmen väster om Larsmovägen finns sedan tidigare en riklig bebyggelse med sommarstugor längs stranden mot Östanfjärden och Fattigviken. I området finns även enstaka egnahemshus sedan tidigare. Stora delar av Fårholmen utgörs dock av enhetlig skogsmark där bebyggelse saknas. Hela Fårholmen är sedan tidigare känt som ett mycket bra förekomstområde för flygekorre och beståndet av flygekorre har relativt grundligt undersökts under åren 1996-2004 i samband med en undersökning av de effekter en nybyggd kraftledningsgata till UPM har på flygekorren. I och med staden Jakobstads planer på att utvidga bosättningen på västra delen av Fårholmen beställde man en inventering av flygekorre i det aktuella området. Inventeringen av flygekorre har gjorts av FM biolog Mattias Kanckos från essnature. 2. Material och metoder Flygekorren inventerades genom att söka efter den arttypiska spillningen under träd enligt allmänt vedertagen metodik. Spillningen av flygekorre påträffas framförallt under större granar eller stora lövträd såsom asp, grå- eller klibbal och sälg. Spillning av flygekorre påträffas dessutom ofta i skogskanterna och i de sista träden intill ett större öppet område. Man koncentrerade sig därför på att söka spillning på dylika platser. I de skogar som ansågs vara olämpliga för flygekorre, såsom plantskogar och unga skogar under 40 år, renodlade tallskogar eller lövskogar sökte man inte efter spillning. De holkar som påträffades undersöktes genom att öppna holktaket. Positionen för holkarna och hålträden fastställdes med en bärbar GPS-mottagare av märket Garmin 60Cx. GPSmottagarens noggrannhet under inventeringen var ca +/- 5 meter. Inventeringen av flygekorre genomfördes den 11.4 2012. Inventeringen kompletterades genom att det södra området mellan Larsmovägen och Lovägen inventerades den 20.4 2012. Tidpunkten är optimal för inventering av flygekorre eftersom spillningen under vårvintern är ljusgul och syns mycket bra mot de mörka trädstammarna. Det fanns ännu snö kvar i terrängen vid inventeringstidpunkten, men runt trädstammarna hade snön smultit bort. I samband med inventeringen noterades även den skogs- och naturtyper som förekommer i området och en kort allmän beskrivning av dessa finns i kapitel 3. Eftersom det fanns snö kvar på marken kunde man inte inventera växtligheten desto grundligare. Hela Fårholmen inklusive området väster om Larsmovägen är relativt väl undersökt sedan tidigare och i området har funnits sammanlagt fem holkar som årligen undersökts mellan åren 1996 till 2004. Resultatet från undersökningarna finns sammanställt i olika årsrapporter som getts ut i samarbete med Österbottens vattenskyddsförening r.f. En del av resultatet har också sammanställts i två olika publikationer (Kanckos et. al. 2008 & Köykkäri, S. 1997), en del av resultatet är ännu opublicerat men finns sammanställt i tabellform. 2 (8) INVENTERING AV FLYGEKORRE PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LIITO-ORAVASELVITYS BILAGA 8. LIITE 8. 3. Allmän beskrivning av det inventerade området Fårholmen består till allra största delen av en gammal granskog med ett stort inslag av asp. I trädskiktet finns också ställvis rikligt med tall och björk. Speciellt utmed stränderna i söder påträffas även en del klibb- och gråalar i trädskiktet. Granskogen är speciellt i norr och öster gammal, närmare 80-årig och ställvis förekommer mycket grova granar. I söder och väster är granarna klenare och yngre, men ingenstans är granskogen under 50 år. Skogen är på flera ställen ojämn, flerårig och mångskiktad och i söder finns flera större gläntor med gles skog. Överallt är inslaget av asp i granskogen mycket stort och även om de flesta aspar är rätt unga och klena, finns det även mycket grov asp i skogen. Söder om Fårholmsvägen har skogen nyligen blivit gallrad och i ett skogsskifte i de centrala delarna höll man på under inventeringstillfället att hugga ner överståndare av björk och såga dem till ved. I övrigt är dock skogen relativt orörd och till stora delar i naturtillstånd. I väster kring den högsta punkten där det också finns lite berg i dagen finns dock också ett litet område med en ca 30-årig planterad tallskog. I den närliggande skogen växer också lite mera tall i trädskiktet. I buskskiktet förekommer ställvis lite gran och asp. Skogstypen är överallt frisk moskog (MT) med bl.a. lingon, blåbär, revlummer och vårfryle som dominerande arter i fältskiktet. Bild 1. Fårholmen består till största delen av en gammal granskog med rikt inslag av asp och björk. 3 (8) BILAGA 8. LIITE 8. INVENTERING AV FLYGEKORRE PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LIITO-ORAVASELVITYS 4. Resultat Inom det inventerade området påträffades mycket rikligt med spår av flygekorre och spår hittades nästan över hela området (bild 2). De enda områdena där ingen spillning kunde hittas var i den gallrade skogen söder om Västra Fårholmsvägen och intill Fattigviken samt i den 30-åriga tallskogen. Speciellt rikligt med spår hittades i områdets norra del, samt i öster intill Larsmovägen. Rikligt med spår hittades också i området mellan Lovägen och Larsmovägen och då alldeles speciellt i den södra delen. I området påträffades också rikligt med hålträd och flera boträd kunde lokaliseras (bild 2). Koordinater för de hålträd, boträd och holkar som påträffades inom området finns sammanställt i tabell 1. På basen av resultatet finns det ett mycket livskraftigt bestånd av flygekorre på Fårholmen, eventuellt 2-3 honor och flera hanar. Hela det inventerade området förutom det lilla området i nordväst på höjden där det finns en tallplantskog är mycket lämplig för flygekorren. I och med att arealen med lämplig skog för flygekorren är närmare 50 hektar inom inventeringsområdet, torde detta vara det största enhetliga förekomstområdet för flygekorre som finns kvar i Jakobstad. Resultatet från tidigare års inventeringar 1996-2004 visar på samma sak. Fårholmens västra del har en mycket livskraftig stam av flygekorre och endast år 2001 kunde inga flygekorrar hittas i området, vilket ändå inte behöver betyda att området var helt tomt. Under många år har det funnits två honor med ungar i området och flera hanar. Undersökningen omfattar dessutom endast holkarna i området och i och med att det finns så rikligt med naturliga boträd i området säger undersökningen inte hela sanningen. Objekt Ny stamholk på 4 meters höjd i gran (Tom, inga spår) Holk på 4 meters höjd i gran (Flygekorrebo av lav, spillning under) Stamholk på 3 meters höjd i gran (Tom, inga spår) Asp med hål, ingen spillning Aspstubb med hål, ingen spillning Stamholk på 3 meters höjd i gran (humlebo), ingen spillning Asp med hål, ingen spillning under. Grov asp med hål, lite spillning under. BOTRÄD Asp med hål, ingen spillning Asp med hål, ingen spillning Asp med hål, mycket spillning under BOTRÄD Asp med hål, lite spillning under. BOTRÄD 2 aspar med hål bredvid varandra, spillning under. BOTRÄD Asp med hål, lite spillning under. BOTRÄD Asp med hål, ingen spillning Holk på 3 meters höjd i gran (Tom, inga spår) Holk på 4 meters höjd i gran (Tom, lite spår) Koordinater (KKJ27) 7072295-3290077 7072301-3290118 7072310-3290118 7072326-3290133 7072332-3290138 7072333-3290151 7072410-3290111 7072368-3290023 7072419-3289992 7072441-3289984 7072495-3290027 7072606-3290145 7072951-3290109 7072970-3290322 7072862-3290251 7073127-3290291 7072748-3290330 Tabell 1. Koordinater för de hålträd, boträd och holkar som påträffades inom området 4 (8) INVENTERING AV FLYGEKORRE PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LIITO-ORAVASELVITYS BILAGA 8. LIITE 8. Bild 2. Det inventerade området vid Fårholmen med holkar, boträd och observationer av spillning inritade. 5 (8) INVENTERING AV FLYGEKORRE PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LIITO-ORAVASELVITYS BILAGA 8. LIITE 8. 5. Rekommendationer Eftersom Finland är det enda landet i EU som har en betydande stam av flygekorre har Finland ansvaret för att arten skyddas och kan fortleva. Flygekorren har minskat drastiskt och i den nyaste (2010) förteckningen över hotade arter i Finland klassas arten som sårbar (VU). Därför har arten också i Finlands lagstiftning strängast möjliga skyddsbestämmelser. Paragraf 49 i Finlands naturskyddslag har därmed också följande ordalydelse: "Det är förbjudet att förstöra och försämra de platser där individer av de djurarter som nämns i bilaga IV (a) till habitatdirektivet förökar sig och rastar." Flygekorren finns med i denna bilaga och i praktiken innebär det att boträden och de holkar där flygekorren har påträffats är enligt lag skyddade. Det är möjligt att planera in nya tomter för egnahemshus inom inventeringsområdet samtidigt som man säkerställer att flygekorrens fortlevnad inte äventyras på kort eller lång sikt. Områdets planering kommer dock att bli relativt krävande i och med att boträden är relativt utspridda inom området och man bör behålla förflyttningsstråk mellan de olika boträden. Samtidigt bör man även bevara större enhetliga skogsområden på några hektar (4-10 hektar) där man inte planerar in någon bebyggelse alls. Enligt undersökningar har honorna av flygekorre ett ungefär 4-10 hektar stort revir, medan hanarnas revir kan vara betydligt större, i medeltal 60 hektar. Honornas revir överlappar dock inte varandra medan hanarnas revir ofta överlappar varandra. De större områden som bör sparas ligger i öster intill Larsmovägen samt i norr. På bild 3 framgår det område som man bör sträva efter att bevara på Fårholmen för flygekorren. Skyddsområdet omfattar samtliga boträd i området, relativt breda förflyttningstråk mellan dessa samt större mer enhetliga skyddsområden i öster och norr. Skyddsområdet består av ett enhetligt skogsområde i norr på ca 10 hektar samt i öster längs Larsmovägen ett minst 50 meter brett och 1000 meter långt (5 hektar) skogsområde. Skyddsområdet omfattar därtill boträden med omgivande skog i de centrala delarna av inventeringsområdet, vilket utgör närmare 5 hektar. Sammanlagt utgör skyddsområdet således ca 20 hektar med mycket lämplig skog för flygekorren. Detta torde vara helt tillräckligt med utrymme för minst två honor och flera hanar. Om man följer de rekommendationer som framgår av bild 3 bevaras också möjligheterna för flygekorren att förflytta sig norrut till Lysarholmen samt österut mot Östra Fårholmen och Aligrundet. Både på Lysarholmen och Aligrundet finns ett livskraftigt bestånd av flygekorre, flera flygekorreholkar samt rikligt med lämplig skog för flygekorren. Undersökningar har visat att flygekorren har förflyttat sig från öster till väster på Fårholmen trots att holmen korsas av både en bred landsväg och högspänningslinje. Därtill bevaras även ett förflyttningsstråk söderut om man följer rekommendationerna i bild 3. Intill Larsmovägen i öster bör man sträva efter att bevara ett minst 50 meter brett skogsområde som fungerar som både rast- och förflyttningsstråk för flygekorren. De områden som helt och hållet kan planeras för egnahemshus är området söder om Västra Fårholmsvägen intill Fattigviken samt på båda sidorna om Lovägen. Den holk som finns söder om Västra Fårholmsvägen är nyligen uppsatt och här har inte flygekorre påträffas, varvid holken kan flyttas bort. Även det område som består av en yngre tallplantskog och som inte är lämpligt område för flygekorre (bild 2) kan bebyggas i sin helhet. Även öster och alldeles intill Västra Fårholmsvägen kan man planera in bostadstomter. 6 (8) INVENTERING AV FLYGEKORRE PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LIITO-ORAVASELVITYS BILAGA 8. LIITE 8. Bild 3. Område som bör sparas för flygekorren inringat med rött. De röda pilarna anger möjliga förflyttningsvägar för flygekorren. 7 (8) INVENTERING AV FLYGEKORRE PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LIITO-ORAVASELVITYS BILAGA 8. LIITE 8. 6. Litteratur Hellén, S. 1999: Voimalinjakadun vaikutuksista liito-oravan esiintymiseen Pietarsaaressa. Loppuraportti vuosilta 1996-1998. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys. Hellén, S. 2000: Inventering av flygekorrar invid ellinjen till UPM år 2000. Österbottens vattenskyddsförening rf. Hellén, S. 2001: Inventering av flygekorrar invid ellinjen till UPM år 2001. Österbottens vattenskyddsförening rf. Hellén, S. 2002: Inventering av flygekorrar invid ellinjen till UPM år 2002. Österbottens vattenskyddsförening rf. Kanckos, M. 2003: Inventering av flygekorrar invid ellinjen till UPM år 2003. Essnature. Kanckos, M. 2005: Inventering av flygekorrar invid ellinjen till UPM år 2004. Essnature. Kanckos, M., Bystedt, S., Nygård, H. & Wistbacka, R. 2008. Slutrapport från undersökningen av flygekorren intill kraftledningen vid Pirilö, Jakobstad åren 1996-2004. Essnature 21 s. Köykkäri, S. 1997: Flygekorrens (Pteromys volans L.) förekomst och biotopval i Jakobstad och Larsmo 1993-1994. - Pro gradu-avhandling, Institutionen för biologi vid Åbo Akademi. 50 s. Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (toim./eds.) 2010: Suomen lajien uhanalaisuus – Punainen kirja 2010. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki. 685 s. 8 (8) BILAGA 9A LIITE 9A INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET Inventering av fladdermöss vid Fårholmen i Jakobstad Mattias Kanckos September 2012 Huvudsjövägen 411 68840 Lappfors Finland GSM: 050-5939536 info@essnature.com 0 1 (8) BILAGA 9A LIITE 9A INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Material och metoder 2 3. Allmän beskrivning av området 3 4. Resultat 4 5. Rekommendationer 6 6. Litteratur 7 1 2 (8) INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET BILAGA 9A LIITE 9A 1. Inledning Staden Jakobstad planerar som bäst ett större område på Fårholmen för tomter för egnahemshus på västra sidan av Larsmovägen. Fårholmen finns öster om Jakobstads centrum och är numera i förbindelse med fastlandet. Fårholmen gränsar i norr till kommungränsen mot Larsmo. På Fårholmen väster om Larsmovägen finns sedan tidigare en riklig bebyggelse med sommarstugor längs stranden mot Östanfjärden och Fattigviken. I området finns även enstaka både äldre och nyare egnahemshus. Stora delar av Fårholmen utgörs dock av enhetlig skogsmark där bebyggelse saknas. För området gjordes en inventering av flygekorre våren 2012 och en rapport över inventeringen färdigställdes i april 2012. I samband med diskussionerna med berörda myndigheter under försommaren framkom behovet av att även uppgöra en inventering av fladdermöss för området. Samtliga fladdermöss som förekommer i Finland är fridlysta och alla i Finland förekommande arter av fladdermöss finns dessutom med bilaga IV (a) till EU:s habitatdirektiv på samma sätt som flygekorren. Enligt direktivet är det således förbjudet att förstöra och försämra platser där fladdermössen förökar sig och rastar (naturvårdslagen 49 §). Finland är dessutom sedan år 1999 med i överenskommelsen om skydd av fladdermöss i Europa (EUROBATS). Enligt överenskommelsen ska medlemsländerna sträva efter att bevara födoområden som är viktiga för fladdermöss. Fladdermössen åtnjuter därav ett starkt skydd och eftersom det finns lämpliga områden för fladdermöss på fårholmen det är motiverat att göra en inventering. Inventeringen av fladdermöss har gjorts av FM biolog Mattias Kanckos från essnature. 2. Material och metoder Inventeringen av fladdermöss gjordes längs de rutter som visas på bild 1. Rutternas läge bestämdes enligt den kännedom som inventeraren skaffat sig om naturtyperna i området i samband med inventeringen av flygekorre i april 2012. Inventeringsrutterna planerades så att de omfattade de mest sannolika områdena för fladdermöss på inventeringsområdet och i dess närhet. Vid två av tillfällena använde man sig även av kanot för att inventera strandområdet i väster utan att behöva beträda tomtmarkerna. I mån av möjlighet följde rutterna grusvägar och befintliga stigar, vilket underlättar orienteringen. På Fårholmen finns inga kalhyggen, riktigt unga plantskogar eller jämnåriga ekonomiskogar som helt skulle sakna betydelse för fladdermöss utan hela den gamla granskogen inklusive strandområdet med de gamla villorna är möjliga som förekomstområden för fladdermöss. I området finns ett antal gamla hus och villor samt åtminstone ett ödehus som utgör ett potentiellt boställe och förökningsplats för fladdermöss. Fladdermössen inventerades nattetid med hjälp av strålkastare och en ultraljudsdetektor av märket (Pettersson Ultrasound Detector D100). Inventeringen av fladdermössen gjordes sammanlagt under fyra kvällar/nätter i augusti och september. Inventeringen gjordes den 11.8, 14.8, 27.8 samt 5.9. I och med att inventeringsuppdraget gavs så sent (i slutet av juli) kunde ingen inventering ske under våren och sommaren 2012. Under första inventeringstillfället deltog även Edgar Smeds i inventeringen. Edgar Smeds har i ett par års tid haft fladdermöss som hobby och lärt sig upptäcka och inventera fladdermöss med hjälp av ultraljudsdetektor. Under hans övervakande lärde sig inventeraren att använda detektorn och kunde göra inventeringen självständigt de tre övriga tillfällena. Inventeringen inleddes ca en halvtimme efter solnedgången och pågick ett par timmar under kvällen och förnatten. Inventeringen avslutades oftast kring midnatt eller lite senare. Inventeringen gjordes endast under de kvällar då väderleken var tjänlig eller då vinden var svag och temperaturen över + 10 C. Ihållande regn, kyla och hård vind minskar nämligen märkbart fladdermössens aktivitet och rörelse och försvårar också arbetet för inventeraren. 2 3 (8) INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET BILAGA 9A LIITE 9A Bild 1. Det aktuella området med inventeringslinjerna inritade. 3. Allmän beskrivning av området Fårholmen består till allra största delen av en gammal granskog med ett stort inslag av asp. I trädskiktet finns också ställvis rikligt med tall och björk. Speciellt utmed stränderna i söder påträffas även en del klibb- och gråalar i trädskiktet. Granskogen är speciellt i norr och öster gammal, närmare 80-årig och ställvis förekommer mycket grova granar. I söder och väster är granarna klenare och yngre, men ingenstans är granskogen under 50 år. Skogen är på flera ställen 3 4 (8) INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET BILAGA 9A LIITE 9A ojämn, flerårig och mångskiktad och i söder finns flera större gläntor med gles skog. Överallt är inslaget av asp i granskogen mycket stort och även om de flesta aspar är rätt unga och klena, finns det även mycket grov asp i skogen. Söder om Fårholmsvägen har skogen nyligen blivit gallrad och i ett skogsskifte i de centrala delarna höll man på under inventeringstillfället att hugga ner överståndare av björk och såga dem till ved. I övrigt är dock skogen relativt orörd och till stora delar i naturtillstånd. I väster kring den högsta punkten där det också finns lite berg i dagen finns dock också ett litet område med en ca 30-årig planterad tallskog. I den närliggande skogen växer också lite mera tall i trädskiktet. I buskskiktet förekommer ställvis lite gran och asp. Skogstypen är överallt frisk moskog (MT) med bl.a. lingon, blåbär, revlummer och vårfryle som dominerande arter i fältskiktet. Så gott som hela stranden mot väst är bebyggd och här finns rikligt med gamla byggnader, hus, villor och förråd lämpliga för fladdermöss. Bild 2. Fårholmen består till största delen av en gammal granskog med rikt inslag av asp och björk. 4. Resultat Vid Fårholmen förekommer jämförelsevis rikligt med fladdermöss, men endast en art påträffades nämligen nordisk fladdermus (Eptesicus nilssoni). Trots att inventeringen även inriktades på att finkamma strand- och vattenområdet med kanot för att eventuellt finna vattenfladdermöss gjordes inga observationer av denna art. Även övriga arter inventerades, men det är fortfarande osäkert om dessa arter alls förekommer så långt norrut som Jakobstad. Nordisk fladdermus förekom däremot nästan över hela området och speciellt i gläntorna nära de gamla husen påträffades nordisk fladdermus under varje inventeringsrunda. Som mest påträffades åtminstone nio olika individer av nordisk fladdermus under en och samma kväll. Någon föröknings- eller rastplats för fladdermössen kunde dock inte återfinnas. Det har även i övriga inventeringsrapporter konstaterats att det är mycket svårt att hitta dessa rast- och förökningsplatser. Det får ändå anses som mycket troligt att fladdermössen rastar och eventuellt även förökar sig i några av husen inom inventeringsområdet. 4 5 (8) INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET BILAGA 9A 9A.9A LIITE Fladdermöss observerades även sporadiskt i den täta, gamla granskogen, men här kunde inget speciellt värdefullt födoområde för fladdermössen observeras. Endast i områdets södra del, i den yngre gallrade granskogen kunde inga fladdermöss överhuvudtaget observeras. De områden där fladdermössen observerades framkommer av bild 3. På bilden är de platser där flera fladdermöss observerades samtidigt utmärkta med rött och på samtliga dessa ställen observerades åtminstone en fladdermus vid varje enskilt inventeringstillfälle. Som mest påträffades samtidigt tre individer av nordisk fladdermus i område 2. Två individer påträffades under flera inventeringstillfällen både i område 1, 2 och 4. Däremot påträffades endast en individ vid område 3, men istället observerades här en individ under samtliga fyra inventeringstillfällena. Samtliga observationer gäller alltså nordisk fladdermus. Under inventeringen från kanot längs stranden kunde ingen fladdermus observeras. Bild 3. Observationer av fladdermöss (nordisk fladdermus) i inventeringsområdet. 5 6 (8) INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET BILAGA 9A LIITE 9A 5. Rekommendationer På basen av resultatet från inventeringen 2012 kan man ge följande rekommendationer: Delar av Fårholmen har stor betydelse åtminstone som födosökningsområde, men mycket troligt även som rast- och förökningsområde för nordisk fladdermus. Antalet observerade individer får anses vara högt med tanke på det relativt nordliga läget och att de flesta fladdermöss är sydliga till sin utbredning. Under årets inventering hittades inga övriga arter av fladdermöss, men detta utesluter inte att det under andra år kan förekomma vattenfladdermus (eller andra s.k. läderlappar, (mustaschfladdermus, Brandts fladdermus eller fransfladdermus) i området. Åtminstone i Pedersöre, kring Esse å förekommer vattenfladdermöss enligt inventerarens och Edgar Smeds egna observationer. På basen av resultatet från inventeringen kan man särskilja fyra olika speciellt viktiga områden för fladdermöss (bild 4). Här observerades fladdermöss vid varje inventeringstillfälle och ibland också flera individer. Samtliga fyra områden ligger alldeles i anslutning till en gammal bebodd eller öde byggnad och det får anses som mycket troligt att fladdermössen använder byggnaden åtminstone som rastplats, men eventuellt även som förökningsplats. Dessa fyra områdena bör beaktas i planeringen och ingen byggnation bör ske i dessa fyra begränsade områden. Ifall det i något skede blir aktuellt att riva eller renovera husen bör förekomsten av fladdermössen utredas närmare innan någon åtgärd vidtas. Bild 4. Områden som är speciellt viktiga för fladdermöss och som bör beaktas i planeringen. 6 7 (8) INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET BILAGA 9A LIITE 9A Nordisk fladdermus har i andra undersökningar visat sig vara den art som bäst anpassar sig till människan och gärna bosätter sig i byggnader. Arten kan även korsa relativt öppna område utan problem och därför ges inga rekommendationer när det gäller speciella flygrutter eller -korridorer för arten. Enligt de rekommendationer som gavs i samband med inventeringen av flygekorre kommer en större andel gammal granskog ändå att sparas i områdes norra del, vilket också gynnar fladdermössen. Fladdermössen kan också använda detta skogsområde som förflyttnings- och spridningskorridor 6. Litteratur Kyheröinen, E.-M. 2004 a: Lepakoiden (Chiroptera: Vespertilionidae) elinympäristönvalinta ja saalistusaktiivisuus Etelä-Hämeen maisemamosaiikissa. – Pro gradu-studie. Helsingfors universitet, institutionen för bio- och miljövetenskaper. 50 s. Lappalainen, M. 2002: Lepakot – salaperäiset nahkasiivet. – Tammi, Helsingfors. 207 s. Mitchell-Jones, A. & McLeish, A.P. (red.) 2004: Bat worker’s manual. 3rd edition. – Joint Nature Conservation Committee. Rassi, P., Alanen, A., Kanerva, T. & Mannerkoski, I. (red.) 2001: Suomen lajien uhanalaisuus 2000. – Miljöministeriet och Finlands miljöcentral, Helsingfors. 432 s. Rydell, J. 1989: Feeding activity of the northern bat Eptesicus nilssoni during pregnancy and lactation. – Oecologia (1989) 80:562-565. Sierla, L., Lammi, E., Mannila, J. & Nironen, M. 2004: Direktiivilajien huomioon ottaminen suunnittelussa. – Suomen Ympäristö 742. Miljöministeriet. 113 s. Söderman, T. 2003: Luontoselvitykset ja luontovaikutusten arviointi – kaavoituksessa, YVA-menettelyssä ja Natura-arvioinnissa. – Ympäristöopas 109:1–196. 7 8 (8) INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET BILAGA 9B. LIITE 9B. Nina Hagner-Wahlsten BatHouse FO-nummer: 1847939-8 Ben Griep Byråarkitekt Tekniska verkets planläggningsavdelning Jakogstads stad Förekömst av fladdermöss i fyra hus i Jaköbstad – granskning 22.11.2012 Bakgrund Jakobstads stad har inlett planeringen av ett bostadsområde på Fårholmen i Jakobstad. Under sensommaren 2012 (11.8. – 5.9.) gjorde FM Mattias Kanckos, essenature, en fladdermuskartering på området. Karteringen är att betrakta som en förutredning då den inte utfördes under den optimala tiden på sommaren och omfattade endast en kort tid av densamma. Resultaten visade dock att det förekom nordisk fladdermus inom planeområdet, dessa observerades flyga och jaga på flera olika ställen. På basen av var fladdermöss observerades, gjorde Kanckos en uppskattning om var deras föröknings- eller rastplatser kunde finnas. Fyra olika byggnader utsågs. På uppdrag av Jakobstads stad granskades de fyra husen på Fårholmen i Jakobstad den 22.11.2012. Husens placering framgår av bild 1. I granskningen deltog miljövårdschef Curt Nyman och byråarkitekt Ben Griep från Jakobstads stad och FM Nina Hagner-Wahlsten, BatHouse. Husen granskades under dagtid genom att söka efter fladdermusspillning på husens vindar. Fladdermusskydd I Finland har 13 fladdermusarter påträffats. I Jakobstad torde det potentiellt kunna förekomma 5 arter. Den mest sannolikt förekommande arten är nordisk fladdermus. De övriga arterna är vattenfladdermus, Brandts fladdermus, mustaschfladdermus och långörad fladdermus. 1 1 (7) INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET BILAGA 9B. LIITE 9B. På sommaren bildar fladdermushonorna yngelkolonier (föröknings- och rastplatser) där de föder och tar hand om sina ungar. Kolonierna splittras i slutet på sommaren då ungarna blir självständiga. Hanarna lever på sommaren solitärt eller i mindre grupper. Lämpliga gömställen finns i håligheter i träd, i byggnader eller andra lämpliga skyddade och varma ställen. Under vintern (inklusive november) är fladdermössen i dvala. Lämpliga ställen för övervintring är t.ex. grottor, gruvor och källare. Alla Finlands fladdermusarter är fridlysta enligt naturskyddslagen. Fransfladdermusen har i Finland betraktats som en hotad art (EN) som kräver särskilt skydd. Trollfladdermusen har klassats som sårbar (VU). Alla fladdermusarter som påträffats i Finland ingår i artlistan i bilaga IV (a) i EU:s habitatdirektiv, och det är förbjudet att förstöra och/eller försämra deras föröknings- och rastplatser (naturskyddslagen 49§). Finland anslöt sig till överenskommelsen om Europas fladdermöss (EUROBATS) år 1999. Överenskommelsen förpliktigar medlemsländerna att bland annat öka forskning kring och kartering av fladdermöss. Enligt EUROBATS överenskommelsen skall medlemsländerna sträva till att bevara för fladdermössen viktiga födosöksområden. Bild 1: De fyra granskade husens placering på Fårholmen, Jakobstad. 2 2 (7) INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET BILAGA 9B. LIITE 9B. Hus 1 Hus 1 (bild 2) hade en öppen vind med flera fönster, vilket gjorde den ljus. Vindsutrymmet användes som förråd, huset hade dock varit obebott i ca 20 år. Vanligtvis är inte en ljus vind lämplig för fladdermöss. I detta hus förekom det dock fladdermusspillning i måttliga mängder (bild 3). En del av spillningen var svart och blank, vilket tyder på att fladdermöss förekommit på vinden även i år. En större del av spillningen var gråaktig och matt, det vill säga äldre spillning, vilket tyder på att fladdermöss regelbundet under flera år använt vinden som gömställe. På basen av avföringen kan fladdermusarten inte bestämmas, men det sannolikaste är att det är fråga om nordisk fladdermus, vilket även var den art som observerades regelbundet jaga vid gårdsplanen under hösten 2012. Mängden avföring tyder inte på att det förekommit en förökningskoloni i huset, mängden skulle då vara större, men huset hyser definitivt en i naturskyddslagen avsedd rastplats för fladdermöss. Bild 2: Hus 1. Bild 3: Fladdermusspillning på vinden i hus 1. 3 3 (7) INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET BILAGA 9B. LIITE 9B. Hus 2 Hus 2 (bild 4) var under reparation, ett arbete som pågått i flera år. Invändigt var hela huset tomt, det saknades mellanväggar, tak till vindsvåningen och golv. En del av innertaket under plåttaket var bevarat och torde inte rivas. På lösa bräder på golvnivån förekom enstaka fladdermusspillningar (bild 5), vilket tyder på att någon enstaka fladdermus sporadiskt flugit inne i huset. I husets nuvarande skick är det inte speciellt lämpligt för fladdermöss. Slutförandet av reparationen av huset kan skapa nya potentiella gömställen för fladdermöss, det vill säga förbättra husets lämplighet för fladdermöss. Bild 4: Hus 2. Bild 5: Enstaka fladdermusspillningar inne i hus 2. Endast ett fåtal av de svarta prickarna på brädena är fladdermusspillning. 4 4 (7) INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET BILAGA 9B. LIITE 9B. Hus 3 Hus 3 (bild 6) hade stått obebott i ca 20 år. Vindsvåningen var ljus och öppen och inte speciellt lämplig för fladdermöss. Invid en vägg på vinden fanns en liten mängd fladdermusspillning (bild 7). Största delen av spillningen var gammal, endast få var årsfärska. Den ringa mängden spillning tyder på att fladdermöss ytterst sporadiskt har använt huset som gömställe. Bild 6: Hus 3. Bild 7: Enstaka fladdermusspillningar inne i hus 3. Endast en mycket liten del av spillningen var årsfärsk. 5 5 (7) INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET BILAGA 9B. LIITE 9B. Hus 4 Hus 4 (bild 8) var ett gammalt stockhus som av spåren på vinden att döma eldhärjats. Skorstenen var riven och skorstenshålet i taket stod öppet. Huset var inte lämpligt för fladdermöss och inga spår av fladdermöss kunde konstateras. Bild 8: Hus 4. 6 6 (7) INVENTERINGAR AV FLADDERMÖSS PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LEPAKKOSELVITYKSET BILAGA 9B. LIITE 9B. Beaktandet av fladdermöss vid markplaneringen på Fårholmen Hus 1: Huset hyser en i naturskyddslagen avsedd rastplats för fladdermöss, och får enligt lagen inte förstöras. I vissa fall, vilka omnämns i naturskyddslagen, kan den regionala NTM-centralen bevilja undantag från lagen, det vill säga ge tillstånd att förstöra rastplatsen. Ett eventuellt dylikt beslut förutsätter ofta att förlusten av gömstället kompenseras med nya potentiella gömställen, det vill säga fladdermusholkar. Inom planeområdet och i den närliggande omgivningen finns det ett stort antal motsvarande hus som sannolikt även de fungerar som gömställen för fladdermöss. Övriga hus inom planeområdet undersöktes inte. Hus 2 och 3: Husen är inte speciellt lämpliga för fladdermöss och fladdermössens behov behöver inte beaktas vid markplaneringen. Hus 3 och 4: Huset är inte lämpligt för fladdermöss och fladdermössens behov behöver inte beaktas vid markplaneringen. Esbo den 11.12.2012 FM Nina Hagner-Wahlsten fladdermussakkunnig BatHouse www.bathouse.fi 7 7 (7) ALLMÄN BESKRIVNING AV NATURTYPERNA PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LUONTOTYYPPIEN YLEISKUVAUS BILAGA 10. LIITE 10. Curt Nyman 21.1.2013 ÖVERSIKTLIG NATURTYPSBESKRIVNING FÖR VÄSTRA FÅRHOLMEN, JAKOBSTAD Inledning Detaljplan för västra delen av Fårholmen är under uppgörande på planläggningsavdelningen vid Tekniska servicecentralen i Jakobstad. Denna översiktliga beskrivning av naturförhållandena på området har gjorts på uppdrag av planläggningsavdelningen. Fältarbetet gjordes i november 2012 och alltför sent på året för att möjliggöra detaljerad inventering av växt- och djurarter. Beskrivningen innefattar därför endast en översiktlig beskrivning av områdets naturtyper. Flygbild 2008 Höjdförhållanden, m (från Tekla Webmap) (från Tekla Webmap) 1 (4) ALLMÄN BESKRIVNING AV NATURTYPERNA PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LUONTOTYYPPIEN YLEISKUVAUS BILAGA 10. LIITE 10. 2 Området Det undersökta området begränsas av Jakobstads omfartsväg i öster, Västra Fårholmsvägen i väster, 110 kV kraftlinjen i norr och Fattigviken i söder. Vattenområdet Östanfjärdens nivå följer Larsmosjöns nivå, som regleras mellan +0,1 och +0,2 m (N60). Terrängformerna är för österbottniska förhållanden relativt kuperade. och varierar mellan 0-nivån och något över +10 m. Genom området har för ett antal år sedan dragits två diken och områdets centrala delar avvattnas dels norrut och dels söderut. Undersökningsområdets landareal är ca 31 ha och till största delen skogklätt. Merparten av skogen är över 80 årig grandominerad skog av blåbärstyp (MT). Äldre grandominerad skog Tallplantering ca 30 år Blandskog < 80 år Ängsmark Gårdstun, vägar 26 ha 2 ha 2 ha 1 ha <1 ha Stranden mot Östanfjärden är till största delen bebyggd med sommarstugor. På övre sidan Västra Fårholmsvägen finns endast ett fåtal hus. Naturvärden Områdets främsta naturvärden består av 1). äldre barrskog i nära naturtillstånd. 2). en källa med omgivande sumpig lundskog. 3) Inom området förekommer flygekorre och fladdermöss (främst nordisk fladdermus), För dessa arter har gjorts separata utredningar (Kanckos 2012a och b, Hagner-Wahlsten 2012) 1. Äldre barrskog i nära naturtillstånd (västlig taiga) Huvudträdslaget i den äldre skogen är gran. Ställvis finns betydande mängder asp och björk. I områdets nordvästra del finns ett litet område hällmark bevuxet med äldre tallskog. Inom granskogsområdet, 2 (4) ALLMÄN BESKRIVNING AV NATURTYPERNA PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LUONTOTYYPPIEN YLEISKUVAUS BILAGA 10. LIITE 10. 3 speciellt i dess östra delar mot omfartsvägen, finns betydande mängder död ved i form av torra upprättstående eller vindfällda granar i olika stadier av förmultning. Det är möjligt att det inom detta område kan finnas sällsynta eller hotade arter av svampar, mossor och insekter typiska för gammal skog. Clavariadelphus ligula eller C. sachalensis Pleurocybella porrigens (?) 2) Källan Vid stranden mot Fattigvikens inre del finns en källa. Naturtillståndet är påverkat men inte helt förstört. I källan finns rostbrun beläggning och vattnet är uppenbarligen järnhaltigt. Källan är omgiven av sumpig och frodig skog av lundtyp med klibbal, björk, och gran. Det är möjligt att i området kan finnas sällsynta eller hotade arter av mossor, kärlväxter och insekter. 3 (4) ALLMÄN BESKRIVNING AV NATURTYPERNA PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN LÄNTISEN LAMMASSAAREN LUONTOTYYPPIEN YLEISKUVAUS BILAGA 10. LIITE 10. 4 Naturtyper på Västra Fårholmen. MT=moskog av blåbärstyp, VT= moskog av lingontyp. Referenser Hagner-Wahlsten, N. 2012. Förekomst av fladdermöss i fyra hus i jakobstad - granskning 22.11.2012. Kanckos, M. 2012 (a). Inventering av flygekorre vid Fårholmen i Jakobstad. Kanckos, M. 2012 (b). Inventering av fladdermöss vid Fårholmen i jakobstad. 4 (4) UTREDNING AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS BILAGA 11. LIITE 11. LAMMASSAAREN ASEMAKAAVA PIETARSAARI Meluselvitys 26.9.2013 1 (20) UTREDNING AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS BILAGA 11. LIITE 11. ALKUSANAT Pietarsaaren kaupungin Lammassaaren alueella on käynnissä asemakaavatyö, jonka tavoitteena on mm. saada lisää pientaloasutusta saaren läpi pohjois-eteläsuunnassa kulkevan Pietarsaaren Ohikulkutien länsipuolelle. Meluselvityksen tarkoituksena on ollut selvittää kaava-alueen melutilanne ja määritellä tarvittavat meluntorjuntaratkaisut VNp 993/92 mukaisten ohjearvojen saavuttamiseksi. Meluselvitys on tehty Pietarsaaren kaupungin teknisen toimen toimeksiannosta. Tilaajana työssä on toiminut kaupungininsinööri Harri Kotimäki. Meluselvitys on laadittu Destia Oy:n Infrasuunnitteluyksikössä, jossa selvityksen vastuuhenkilönä on toiminut B. Env. Man, ins. (AMK) Tiina Kumpula. Tampereella syyskuussa 2013 Destia Oy Infrasuunnittelu 2 (20) UTREDNING AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS BILAGA 11. LIITE 11. SISÄLLYS 1 SUUNNITTELUKOHDE 1 2 MENETELMÄT JA LÄHTÖTIEDOT 1 2.1 Melutason ohjearvot 1 2.2 Melulaskennat 2 2.3 Maastomalli 3 2.4 Liikennetiedot 3 3 4 TULOSTEN TARKASTELU 4 3.1 Nykytilanne 4 3.2 Ennustetilanne 2040, ei melusuojausta 5 3.3 Ennustetilanne 2040, ehdotettu melusuojaus 6 JOHTOPÄÄTÖKSET JA SUOSITUKSET 9 Liite 1 Nykytilanne 2013, liikennemelun keskiäänitaso (LAeq 7-22) päivällä Liite 2 Nykytilanne 2013, liikennemelun keskiäänitaso (LAeq 22-7) yöllä Liite 3 Ennustetilanne 2040, liikennemelun keskiäänitaso (LAeq 7-22) päivällä Liite 4 Ennustetilanne 2040, liikennemelun keskiäänitaso (LAeq 22-7) yöllä Liite 5 Ennustetilanne 2040, melun keskiäänitaso (LAeq 7-22) päivällä, melusuojaus VE1 Liite 6 Ennustetilanne 2040, melun keskiäänitaso (LAeq 22-7) yöllä, melusujaus VE1 Liite 7 Ennustetilanne 2040, melun keskiäänitaso (LAeq 7-22) päivällä, melusuojaus VE2 Liite 8 Ennustetilanne 2040, melun keskiäänitaso (LAeq 22-7) yöllä, melusujaus VE2 3 (20) UTREDNING AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS BILAGA 11. LIITE 11. Lammassaaren asemakaava Pietarsaari Meluselvitys 2013 1 1 SUUNNITTELUKOHDE Pietarsaaren kaupungin Lammassaaren alueella on meneillään asemakaavatyö, jonka tavoitteena on mm. mahdollistaa uutta pientalorakentamista alueelle. Tämän työn tarkoituksena on arvioida kaava-alueen itäpuolitse kulkevan Pietarsaaren Ohikulkutien liikenteen aiheuttamat keskiäänitasot asemakaava-alueella ja esittää tarvittavat meluntorjuntaratkaisut tuleva maankäyttö huomioiden. Selvitysalueen likimääräinen sijainti esitetään kuvassa 1. Kuva 1. Selvitysalueen likimääräinen sijainti (© Paikkatietoikkuna) 2 MENETELMÄT JA LÄHTÖTIEDOT 2.1 Melutason ohjearvot Tulosten tulkinnassa on käytetty VNp 993/1992 mukaisia melutason ohjearvoja. Ohjearvot perustuvat päivä- (klo 07-22) ja yöajan (klo 22-07) keskiäänitasoihin. Ohjearvot on esitetty taulukossa 1. 4 (20) BILAGA 11. LIITE 11. UTREDNING AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS 2 MENETELMÄT JA LÄHTÖTIEDOT Taulukko 1. Melutason ohjearvot (VNp 993/1992) Melun A-painotettu keskiäänitaso (ekvivalenttitaso), LAeq, enintään Päivällä Yöllä klo 7-22 klo 22-7 ULKONA Asumiseen käytettävät alueet, virkistysalueet taajamissa ja niiden välittömässä läheisyydessä sekä hoitotai oppilaitoksia palvelevat alueet Loma-asumiseen käytettävät alueet, leirintäalueet, virkistysalueet taajamien ulkopuolella ja luonnonsuojelualueet SISÄLLÄ Asuin-, potilas- ja majoitushuoneet Opetus- ja kokoontumistilat Liike- ja toimistohuoneet 55 dB 45-50dB1) 2) 45 dB 40 dB3) 4) 35 dB 30 dB 35 dB 45 dB - 1) Uusilla alueilla melutason yöohjearvo on 45 dB. Oppilaitoksia palvelevilla alueilla ei sovelleta yöohjearvoa. 3) Yöohjearvoa ei sovelleta sellaisilla luonnonsuojelualueilla, joita ei yleisesti käytetä oleskeluun tai luonnon havainnointiin yöllä. 4) Loma-asumiseen käytettävillä alueilla taajamassa voidaan soveltaa uusien alueiden ohjearvoja. 2) Ohjearvon määrittely tarkoittaa keskimelutasoa eli ekvivalenttimelutasoa koko ohjearvon aikavälillä. Siten lyhytaikaiset ohjearvon desibelirajan ylitykset eivät välttämättä aiheuta päätöksessä tarkoitetun ohjearvon ylittymistä, mikäli aikaväli sisältää myös hiljaisempia ajanjaksoja. Nyt tarkasteltava kaava-alue tulkittaneen uudeksi alueeksi, jolloin ulkooleskelu ja virkistysalueilla sovelletaan ns. uusien alueiden yöohjearvoa 45 dB. 2.2 Melulaskennat Liikenteen aiheuttamat keskiäänitasot on mallinnettu CadnaA melulaskentaohjelman versiolla 4.3. Ohjelma käyttää pohjoismaista tieliikennemelun laskentamallia. Keskiäänitasot (LAeq7-22 ja LAeq22-7) on mallinnettu 3Dmaastomallia käyttäen. Laskentamalli ottaa huomioon maaston muodot ja laadun (akustisesti kova tai pehmeä pinta), rakennusten ja mahdollisten muiden kovien pintojen aiheuttamat heijastukset sekä ääntä absorboivat elementit. Leviämislaskennoissa heijastusten määrä on ollut kaksi. Liikennemäärästä, raskaan liikenteen osuudesta ja ajonopeudesta muodostetaan lähtömelutaso, joka mallinnetaan tien geometriaan sidottuna. Ohjelma laskee etäisyyden aiheuttaman äänen vaimenemisen maaston muodot ja rakenteet huomioon ottaen. 5 (20) BILAGA 11. LIITE 11. UTREDNING AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS Lammassaaren asemakaava Pietarsaari Meluselvitys 2013 3 Pohjoismaisen laskentamallin tarkkuus on ±3 dB. Lähellä melulähdettä mallin antama tulos on tarkempi. Leviämismallinnuksessa laskentahilana on käytetty 10 x 10 metrin laskentaruudukkoa. Melun leviämislaskelmat on tehty pohjoismaisen melulaskentamallin mukaisesti kahden metrin korkeudella maanpinnasta. Melulaskennan tuloksina esitetään sekä päiväajan (LAeq7 - 22) että yöajan keskiäänitasot (LAeq22-7) arvioidulla ennustetilanteen liikennemäärillä melukartoilla 5 dB:n välein. 2.3 Maastomalli Melulaskennan maastomalli on laadittu Maanmittauslaitoksen 2 m pintamallin ja Pietarsaaren kaupungin numeerisen maastokartan avulla. Nykyinen rakennuskanta perustuu Maanmittauslaitoksen numeerisen maastotietokannan aineistoihin. Uusi maankäyttö on mallinnettu kaavaluonnoksen 17.4.2013 perustella. Laskennoissa rakennusten korkeutena on käytetty 5 m maanpinnasta. Vesialueet on määritelty akustisesti heijastaviksi (absorptio 0). 2.4 Liikennetiedot Leviämislaskelmissa melulähteenä on huomioitu Pietarsaaren Ohikulkutien liikenne nyky- ja ennustetilanteessa (2040). Nykytilanteen tiedot perustuvat tierekisteriin 1.1.2013. Vuoteen 2040 mennessä liikennemäärän on ennustettu kasvavan 28 % (Tiehallinto, Tulevaisuuden näkymiä 4/2007). Liikenteen määrä- ja ominaisuustiedot on esitetty taulukossa 2. Taulukko 2. Liikennelähtötiedot Tie/katu Pietarsaaren Ohikulkutie KVL 2013 4459 KVL 2040 Raskasliikenne-% Ajonopeus km/h 5725 3,1 80 Laskennassa on käytetty oletusta, että 90 % liikennesuoritteesta tapahtuu päiväaikaan klo 22–07. 6 (20) BILAGA 11. LIITE 11. UTREDNING AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS 4 TULOSTEN TARKASTELU 3 TULOSTEN TARKASTELU 3.1 Nykytilanne Nykytilanteessa (2013) päiväajan klo 7-22 yli 55 dB keskiäänitasoalue LAeq leviää noin 50–150 m etäisyydelle Pietarsaaren Ohikulkutiestä maaston muodoista riippuen (kuva 1). Kuva 1. Päiväajan keskiäänitaso LAeq7-22 nykytilanteessa Liikenteen jakaumasta johtuen yöajan klo 22-7 yli 45 dB keskiäänitasoalue LAeq leviää laajemmalle, noin 60–210 m etäisyydelle tiestä (kuva 2). Kuva 2. Yöajan keskiäänitaso LAeq22-7 nykytilanteessa 7 (20) UTREDNING AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS BILAGA 11. LIITE 11. Lammassaaren asemakaava Pietarsaari Meluselvitys 2013 3.2 5 Ennustetilanne 2040, ei melusuojausta Vuoden 2040 ennustetulla liikennemäärällä päiväajan yli 55 dB keskiäänitasoalue leviää enimmillään noin 160 m etäisyydelle tiestä (kuva 3) ja yöajan yli 45 dB keskiäänitaso enimmillään noin 240 m etäisyydelle tiestä tilanteessa, jossa alueella ei ole toteutettu melusuojausta (kuva 4). Koska alue tulkittaneen uudeksi alueeksi, on yöajan ohjearvotaso merkittävä. Laskentojen perusteella kaava-alueella on meluntorjuntatarve. Kuva 3. Päiväajan keskiäänitaso LAeq7-22 ennusteliikenteellä 2040 Kuva 4. Yöajan keskiäänitaso LAeq22-7 ennusteliikenteellä 2040 8 (20) BILAGA 11. LIITE 11. UTREDNING AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS 6 TULOSTEN TARKASTELU 3.3 Ennustetilanne 2040, ehdotettu melusuojaus Kaava-alueen meluntorjuntaa on tutkittu kahden vaihtoehtoisen ratkaisun kautta: vaihtoehdossa VE1 melusuojaus toteutetaan kokonaisuudessaan meluvalleilla, vaihtoehdossa VE2 suojaus on hoidettu melukaiteilla siellä missä se näkemäalueiden puolesta on mahdollista. Vaihtoehto VE1 Vaihtoehdossa VE1 kaava-alueen Ohitustien puoleisten EV/s ja SL-alueiden itäreunoille esitetään toteutettavaksi TSV+2.2–2.5 m korkeat meluvallit. Meluvallit on esitetty kuvassa 5 sinisellä viivalla. 1. 3. 4. 2. Kuva 5. Tutkittu melusuojaus, VE1, vallit luiskilla 1:2 Meluesteiden tiedot on esitetty taulukossa 3. Taulukko 3. Tutkitut meluesteet, VE1 Este 1 2 3 4 Pituus, m 211 72 33 370 Korkeus, TSV+nm 2,2 2,5 2,2 2,2 Tyyppi Valli Valli Valli Valli Vallit voi toteuttaa joko luiskakaltevuudella 1:1,5 tai 1:2. Luiskakaltevuudella 1:2 vallit ulottuvat osin tiealueelle muodostaen portaattoman jatkumon takaluiskasta. Luiskakaltevuudella 1:1.5 vallien tilantarve on pienempi. Vaihtoehto VE2 Vaihtoehdossa VE2 kaava-alueen Ohitustien puoleisten EV/s ja SL-alueiden itäreunoille esitetään toteutettavaksi TSV+2.2–2.5 m korkeat meluvallit ja lisäksi Ohitustien varteen toteutetaan melusuojausta TSV+1,4 m korkeilla melukaiteilla. Meluesteet on esitetty kuvassa 6 sinisellä viivalla. 9 (20) BILAGA 11. LIITE 11. UTREDNING AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS Lammassaaren asemakaava Pietarsaari Meluselvitys 2013 7 Kuva 6. Tutkittu melusuojaus, VE2, vallit luiskilla 1:2 Meluesteiden tiedot on esitetty taulukossa 4. Taulukko 4. Tutkitut meluesteet, VE2 Este 1 2 3 4 5 6 Pituus, m 170 78 72 33 110 220 Korkeus, TSV+nm 1,4 2,2 2,5 2,2 2,2 1,4 Tyyppi Kaide Valli Valli Valli Valli KAide Vallit voi toteuttaa joko luiskakaltevuudella 1:1,5 tai 1:2. Luiskakaltevuudella 1:2 vallit ulottuvat osin tiealueelle muodostaen portaattomat jatkumon takaluiskasta. Luiskakaltevuudella 1:1.5 vallien tilantarve on pienempi. Melusuojauksen jälkeen kaava-alueen keskiäänitaso päivällä on noin 45–65 dB (kuvat 6 ja 7). Uusien asuinkiinteistöjen keskiäänitaso on noin 45–53 dB, mikä alittaa ohjearvon 55 dB. Kuva 6. Päiväajan keskiäänitaso LAeq7-22 ennusteliikenteellä 2040, melusuojaus VE1 10 (20) BILAGA 11. LIITE 11. UTREDNING AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS 8 TULOSTEN TARKASTELU Kuva 7. Päiväajan keskiäänitaso LAeq7-22 ennusteliikenteellä 2040, melusuojaus VE2 Yöaikaan kaava-alueen keskiäänitaso on noin 45–58 dB (kuvat 8 ja 9). Uusien asuinkiinteistöjen keskiäänitaso on enimmillään noin 47 dB ja meluisimmillakin tonteilla on osoitettavissa leikkiin ja virkistykseen sopivaa aluetta, jolla keskiäänitaso alittaa ohjearvon 45 dB. Kuva 8. Yöajan keskiäänitaso LAeq22-7 ennusteliikenteellä 2040, melusuojaus VE1 11 (20) UTREDNING AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS BILAGA 11. LIITE 11. Lammassaaren asemakaava Pietarsaari Meluselvitys 2013 9 Kuva 8. Yöajan keskiäänitaso LAeq22-7 ennusteliikenteellä 2040, melusuojaus VE2 4 JOHTOPÄÄTÖKSET JA SUOSITUKSET Ennustetilanteessa kaava-alueella on tarvetta melusuojaukselle. Kaavaalueen itäreunaan on tässä selvityksessä esitetty toteutettavan melusujausta. Suojauksen voi toteuttaa joko TSV+2,2–2,5 m korkeilla meluvalleilla tai meluvallien ja TSV+ 1,4 m korkeiden melukaiteiden yhdistelmänä. Esteiden korkeus on sidottu ohitustien tasaukseen ja kaava-alueen nykyisiin maanpinnan korkeuksiin. Mikäli asuinkiinteistöjen pihatasojen korkeutta nostetaan nykyisestä yli 10 cm, tulee melusuojaus vastaavasti rakentaa korkeampana. Ehdotetun melusuojauksen jälkeen uusien asuinkiinteistöjen piha-alueiden päivä-ajan keskiäänitasot alittavat ohjearvon 55 dB. Yöaikaan piha-alueiden keskiäänitaso on laskentatarkkuuden rajoissa uusille alueille sovellettavan ohjearvon 45 dB tasalla tai alle. Laskentojen mukaan asuinkiinteistöjen julkisivuille kohdistuvat keskiäänitasot eivät edellytä julkisivuille annettavia erillisiä dB-määräyksiä. Mikäli suunnitteluperusteet muuttuvat, tulee tämä selvitys harkinnan mukaan päivittää. 12 (20) BILAGA 11. LIITE 11. UTREDNING AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS ... 45.0 45.0 ... 50.0 50.0 ... 55.0 55.0 ... 60.0 60.0 ... 65.0 65.0 ... 70.0 70.0 ... 75.0 75.0 ... Nykytilanne 2013 Päiväajan keskiäänitaso LAeq (07-22) Laskentakorkeus + 2,0 m Laskentahila 10 x 10 m Pietarsaaren Ohikulkutie KVL 4459 RS% 3.1 Ajonopeus 80 km/h Lammassaaren asemakaava PIETARSAARI Pvm 16.7.2013 Suunn. T. Kumpula Mittakaava (A4) 1 : 5 000 Liite 1 13 (20) BILAGA 11. LIITE 11. UTREDNING AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS ... 45.0 45.0 ... 50.0 50.0 ... 55.0 55.0 ... 60.0 60.0 ... 65.0 65.0 ... 70.0 70.0 ... 75.0 75.0 ... Nykytilanne 2013 Yöajan keskiäänitaso LAeq (22-07) Laskentakorkeus + 2,0 m Laskentahila 10 x 10 m Pietarsaaren Ohikulkutie KVL 4459 RS% 3.1 Ajonopeus 80 km/h Lammassaaren asemakaava PIETARSAARI Pvm 16.7.2013 Suunn. T. Kumpula Mittakaava (A4) 1 : 5 000 Liite 2 14 (20) BILAGA 11. LIITE 11. UTREDNING AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS ... 45.0 45.0 ... 50.0 50.0 ... 55.0 55.0 ... 60.0 60.0 ... 65.0 65.0 ... 70.0 70.0 ... 75.0 75.0 ... Ennustetilanne 2040, ei melusuojausta Päiväajan keskiäänitaso LAeq (07-22) Laskentakorkeus + 2,0 m Laskentahila 10 x 10 m Pietarsaaren Ohikulkutie KVL 5725 RS% 3.1 Ajonopeus 80 km/h Lammassaaren asemakaava PIETARSAARI Pvm 16.7.2013 Suunn. T. Kumpula Mittakaava (A4) 1 : 5 000 Liite 3 15 (20) BILAGA 11. LIITE 11. UTREDNING AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS ... 45.0 45.0 ... 50.0 50.0 ... 55.0 55.0 ... 60.0 60.0 ... 65.0 65.0 ... 70.0 70.0 ... 75.0 75.0 ... Ennustetilanne 2040, ei melusuojausta Yöajan keskiäänitaso LAeq (22-07) Laskentakorkeus + 2,0 m Laskentahila 10 x 10 m Pietarsaaren Ohikulkutie KVL 5725 RS% 3.1 Ajonopeus 80 km/h Lammassaaren asemakaava PIETARSAARI Pvm 16.7.2013 Suunn. T. Kumpula Mittakaava (A4) 1 : 5 000 Liite 4 16 (20) BILAGA 11. LIITE 11. UTREDNING AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS ... 45.0 45.0 ... 50.0 50.0 ... 55.0 55.0 ... 60.0 60.0 ... 65.0 65.0 ... 70.0 70.0 ... 75.0 75.0 ... Ennustetilanne 2040, melusuojaus VE1 Päiväajan keskiäänitaso LAeq (07-22) Laskentakorkeus + 2,0 m Laskentahila 10 x 10 m Pietarsaaren Ohikulkutie KVL 5725 RS% 3.1 Ajonopeus 80 km/h Lammassaaren asemakaava PIETARSAARI Pvm 25.9.2013 Suunn. T. Kumpula Mittakaava (A4) 1 : 5 000 Liite 5 17 (20) BILAGA 11. LIITE 11. UTREDNING AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS ... 45.0 45.0 ... 50.0 50.0 ... 55.0 55.0 ... 60.0 60.0 ... 65.0 65.0 ... 70.0 70.0 ... 75.0 75.0 ... Ennustetilanne 2040, melusuojaus VE1 Yöajan keskiäänitaso LAeq (22-07) Laskentakorkeus + 2,0 m Laskentahila 10 x 10 m Pietarsaaren Ohikulkutie KVL 5725 RS% 3.1 Ajonopeus 80 km/h Lammassaaren asemakaava PIETARSAARI Pvm 25.9.2013 Suunn. T. Kumpula Mittakaava (A4) 1 : 5 000 Liite 6 18 (20) BILAGA 11. LIITE 11. UTREDNING AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS ... 45.0 45.0 ... 50.0 50.0 ... 55.0 55.0 ... 60.0 60.0 ... 65.0 65.0 ... 70.0 70.0 ... 75.0 75.0 ... Ennustetilanne 2040, melusuojaus VE2 Päiväajan keskiäänitaso LAeq (07-22) Laskentakorkeus + 2,0 m Laskentahila 10 x 10 m Pietarsaaren Ohikulkutie KVL 5725 RS% 3.1 Ajonopeus 80 km/h Lammassaaren asemakaava PIETARSAARI Pvm 25.9.2013 Suunn. T. Kumpula Mittakaava (A4) Liite 1 : 5 000 7 19 (20) BILAGA 11. LIITE 11. UTREDNING AV TRAFIKBULLRET PÅ FÅRHOLMEN LAMMASSAAREN LIIKENNEMELUSELVITYS ... 45.0 45.0 ... 50.0 50.0 ... 55.0 55.0 ... 60.0 60.0 ... 65.0 65.0 ... 70.0 70.0 ... 75.0 75.0 ... Ennustetilanne 2040, melusuojaus VE2 Yöajan keskiäänitaso LAeq (22-07) Laskentakorkeus + 2,0 m Laskentahila 10 x 10 m Pietarsaaren Ohikulkutie KVL 5725 RS% 3.1 Ajonopeus 80 km/h Lammassaaren asemakaava PIETARSAARI Pvm 25.9.2013 Suunn. T. Kumpula Mittakaava (A4) Liite 1 : 5 000 8 20 (20) UTLÅTANDE FRÅN SÄKERHETS- OCH KEMIKALIEVERKET TUKES 18.3.2014 TURVALLISUUS- JA KEMIKAALIVIRASTO TUKES:IN LAUSUNTO 18.3.2014 BILAGA 12. LIITE 12. 1 (1) NTM-CENTRALENS UNDANTAGSBESLUT 27.10.2014 ELY-KESKUKSEN POIKKEAMISPÄÄTÖS 27.10.2014 BILAGA 13. LIITE 13. 1 (5) NTM-CENTRALENS UNDANTAGSBESLUT 27.10.2014 ELY-KESKUKSEN POIKKEAMISPÄÄTÖS 27.10.2014 BILAGA 13. LIITE 13. 2 (5) NTM-CENTRALENS UNDANTAGSBESLUT 27.10.2014 ELY-KESKUKSEN POIKKEAMISPÄÄTÖS 27.10.2014 BILAGA 13. LIITE 13. 3 (5) NTM-CENTRALENS UNDANTAGSBESLUT 27.10.2014 ELY-KESKUKSEN POIKKEAMISPÄÄTÖS 27.10.2014 BILAGA 13. LIITE 13. 4 (5) NTM-CENTRALENS UNDANTAGSBESLUT 27.10.2014 ELY-KESKUKSEN POIKKEAMISPÄÄTÖS 27.10.2014 BILAGA 13. LIITE 13. 5 (5) OMRÅDESRESERVERINGSPLAN FÖR VÄGANSLUTNINGEN TILL FÅRHOLMEN 08.01.2015 LAMMASSAAREN TIELIITTYMÄN TILAVARAUSSUUNNITELMA 08.01.2015 BILAGA 14. LIITE 14. Skede 1 Vaihe 1 Skede 2 Vaihe 2 1 (1) INNEHÅLLET I DETALJPLANEFÖRSLAGET I FÖRHÅLLANDE TILL REKOMMENDATIONEN I INVENTERINGEN AV FLYGEKORRE. ASEMAKAAVAEHDOTUKSEN SISÄLLÖN SUHDE LIITO-ORAVASELVITYKSEN SUOSITUKSEEN. BILAGA 15. LIITE 15. Område som bör sparas för flygekorren Liito-oravia varten säilytettävä alue 1 (1)
© Copyright 2024