1. No category

DIS-MITT Nytt
Nr1 2015
Ansvarig utgivare: Rolf Lusth
DIS årsmöte 2015
På insidorna
Diverse smånotiser
Referat från föredrag
Progr. Family Historian
Kulturarvsprojektet
Ordföranden har ordet
2
4
7
10
14
Redaktörens ruta
Er redaktör har även i
detta nummer försökt ta
fram information inom
olika områden som har
anknytning till
släktforskning i
allmänhet, men med viss
inriktning på att det
även ska finnas
information inom en och
annan teknik i detta
sammanhang.
Detta år så var årsmötet fördelat på fyra platser, och
med Skype-kommunikation emellan lokalerna.
De aktuella orterna var Gävle, Sundsvall, Örnsköldsvik
och Östersund. Det här ett sätt som styrelsen beslutat
att använda, i syfte att försöka nå ut bättre till våra
medlemmar inom vårt stora geografiska område nämligen Gävleborgs, Västernorrlands samt Jämtlands
län.
Mötesordförande och sekreterare befann sig i
Sundsvall.
Valberedningen hade gjort ett gott jobb, och hade hittat
kandidater till samtliga poster och funktioner.
Glädjande nog kunde en ny medlem väljas in i
styrelsen, som nu kan representera vår sydligaste del
av regionen - nämligen Ann-Katrine Östling i Gävle.
Hoppas att ni finner
något läsvärt i detta
nummer - samt hoppas
att ni läsare kommer att
få ett fortsatt gott
släktforskningsår
2015!
Kom gärna med Era
s ynp unk t e r p å
t i d ni ng e n!
Sundsvall 2015-03-20
Jan Lilliesköld
Bilder från olika håll under årsmötet. Fotografer Tony Rödin samt Peter Johansson
och Kari Kakkinen.
Bland annat syns Eva Jakobsson [v] & Elisabet Ämting [h] som berättade om
Samisk kultur
Efter mötesförhandlingarna och efterföljande fika, så informerades det om olika
ämnen på de olika platserna.
I Östersund berättade Ernst Jörgensen om hur man släktforskar i Danmark.
I Sundsvall berättade Olof Ulander om hur man skannar fotografier och hur man
efterbehandlar kopiorna i ett bildbehandlingsprogram.
I Örnsköldsvik berättade Elisabeth Ämting och Eva Jakobsson från Örnsköldsviks
Sameförening om sina sameforskningar och andra intressanta samiska historier
från förr.
I Gävle berättade Roland Skoglund om hur man Emigrantforskar via Internet.
Avtackning av styrelseledamot
Eftersom Monica Eurenius i Lit valt att inte
fortsätta som ledamot i styrelsen, så blev
hon strax innan årsmötet avtackad av
styrelsens ordförande Rolf Lusth.
Utnämnande av hedersmedlem
Efter själva årsmötesförhandlingarna, så passade
ordförande Rolf Lusth på plats i Örnsköldsvik att å hela
styrelsens vägnar, utnämna Reine Björkman till
hedersmedlem i DIS-Mitt. På bilden intill övelämnas ett
diplom om detta till Reine.
Sidan 2
DIS-MITT Nytt
Ny medlem i styrelsen
Som nämnts ovan, så valdes Ann­Katrine Östling in i styrelsen på årsmötet.
Så här skriver hon kort om sig själv:
Jag är född och uppvuxen i Gävle. Efter studier i Uppsala och Umeå flyttade jag tillbaka till
Gävle. Jag har ett stort intresse för kultur, kulturhistoria och samhällsutveckling. Släktforskning
ligger då nära till hands. Jag började släktforska för några år sedan. Det har givit fördjupad
kunskap och engagemang om vårt ursprung och förståelse för framväxten av det samhälle vi
har idag. Den tillgång vi har idag av information via olika datoriserade sökmotorer är till stor
hjälp och underlättar i forskningen. Jag hoppas att vi kan entusiasmera fler att börja med
släktforsning. För att nå nya grupper behövs att vi både använder oss av nya tekniker, men
också av den traditionella folkbildningens sätt att arbeta.
Ann­Katrine Östling
Antalet medlemmar i DIS­Mitt ökar !
Antalet medlemmar i DIS-Mitt kom i slutet av år 2014 att överskrida 1000 stycken närmare bestämt 1016 medlemmar i DIS-Mitt !
Vi hade utlovat ett års kostnadsfritt medlemskap i DIS-Mitt för den 1000:e
medlemmen !
Det var dock hela fem personer (
) som
betalat in medlemsavgiften samma dag som antalet medlemmar kom upp i 1000
medlemmar - så därför kommer samtliga dessa fem medlemmar att få vara
medlem i DIS-Mitt även under 2016 utan avgift !
Dessa fem medlemmar var:
10010
21405
48372
53284
53914
Arne Andersson
Björn Dahlin
Maria Halmfors
Britt-Inger Thyr
Staffan Åström
Nr 1 2015
Sidan 3
Tema släktforskning i Norden
DIS-Mitt har ju under det senaste året, i samarbete med Midälva GF, arrangerat
fördrag om hur man släktforskar i Finland, Norge och nu senast Danmark.
Sveriges Släktforskarförbund verkar ha gått in för samma tema. För i senaste
numret av Släkthistoriskt Forum, som utkom nu i februari, handlar flera artiklar om
hur man släktforskar i våra Nordiska grannländers arkiv. Det som tillkommer där, är
att det finns även en artikel om släktforskning på Island.
Släktforskning i Danmark
Er redaktör hade förmånen att kunna närvara då Ernst Jörgensen berättade om att
släktforska på danska anor. Detta var i MGF:s lokal i Sundsvall, men han höll
motsvarande föredrag i Östersund under årsmötesdagen.
Några anteckningar från föredraget följer här.
För att kunna se på kartor över Danmark, så kan man använda adressen
http://www.dis-danmark.dk/kart .
Statens arkiver finns på adressen http://www.sa.dk . Där kan man bland annat hitta
"arkivalieronline" och "mest brugte arkivalier". Dessa är användbara sidor.
Ett annat ställe som kan vara bra att använda är Dansk Demografisk Database
(DDD) med adress http://ddd.dda.dk/ddd.htm.
Man kan söka i folkräkningar ("folketällinger"). Sådana finns för sporadiska år. Det
som är bra med dem, är att även barn i familjer räknas upp. Men för att ha en
chans att hitta rätt, så bör man veta var de bodde !
Vid sökning kan det vara bra att inte ange för mycket uppgifter. Börja gärna med
endast ett namn - men komplettera sedan med fler villkor vid behov.
En annan sak som kan vara bra att veta, är att män och kvinnor (drengar o piger)
alltid listas separat !
Skanning och fotografering
Som redan nämnts höll Olof Ulander ett föredrag i Sundsvall på DIS-Mitt:s
årsmötesdag. Detta handlade om tips om hur man skannar och efterbehandlar
bilder. Upplysningsvis höll han ett motsvarande föredrag redan vid årsmötet 2002 !
Då med rubriken "Digital hantering och lagring av gamla bilder".
Här finns en länk till hans nya föredrag:
http://www.ulander.com/Scanning20150228/Present20150225.pdf
Sidan 4
DIS-MITT Nytt
S
f
S
h
E
k
v
p
E
e
D
H
v
m
H
V
p
g
M
S
a
U
I
b
h
D
b
V
l
a
Sammanfattningsvis kan man nämna att han tyckte att kostnaden är inte styrande
för att kunna välja en rimlig kvalitetsnivå på skannade bilder.
Själv har han stor erfarenhet av att skanna fotografier för Ljustorps
hembygdsförenings räkning.
En rekommendation är att skanna så att orginalbilden ska kunna tryckas i en
kvalitetsbok i A4-format. Så en tumregel därifrån, är att den skannade bilden bör
vara över 15 MB (16 bitar) stor för svartvita fotografier, film eller glasplåtar, medan
pappersfärgbilder bör vara minst 23 MB stora (8 bitar per färg).
Er redaktör var dessutom på DIS årsmöte i Linköping härom helgen. Även där hölls
ett föredrag inom samma tema !
Det var Hans Bjernevik som hade föredragstiteln "Digitala bilder i släktforskning".
Han pratade inte bara om skannrar och skanningstekniker, utan talade sig även
varm för att använda digitalkamera för att dokumentera olika saker. Till och med en
modern mobiltelefon kan användas med gott resultat.
Han pratade också om att försöka ange/ha GPS-koordinater till alla bilder.
Vidare tog han upp vikten och behovet av att dokumentera gravstenar, och
påpekade att man då inte ska glömma att även dokumentera baksidan av
gravstenarna, samt gärna omgivningen.
Man bör även digitalisera sina smalfilmer och videofilmer.
Slutligen tog han upp frågor runt upphovsrätt till fotografier. En mycket viktig
aspekt i sammanhanget !
Upphovspersonen har rätt att bli namngiven !
I bägge föredragen betonades starkt att man ska använda sig av "ickeförstörande"
bildformat, som t ex TIFF-format (eller RAW eller annat sådant format), medan man
helt ska undvika bildformat som är "förstörande" såsom JPEG för orginalskanningar.
Det sistnämnda formatet kan dock använda när man väl vill göra en "retuscherad"
bild av en orginalbild.
Vidare att spara sina orginalbilder/skanningar obehandlade på ett särskilt
lagringsmedia (t ex lös hårddisk) såsom backup. Medan de bilder man tänker
använda sig av lagras på "närliggande håll".
Pågående utveckling inom DIS
Efter själva årsmötet hos DIS i Linköping, informerades en del om utvecklingsläget
för DISGEN, DISBYT samt RGD.
Vad gäller DISGEN, så är det planerat att detta så småningom lanseras såsom
DISGEN2015. Men när det kommer att bli av är inte klart. Bland det som
Nr 1 2015
Sidan 5
nämndes, så har jag bland annat noterat följande:
-
Personöversikt ersätter "grunddata"
bilder visas
föräldraknapp ska finnas
bror/systerknappar istället för barnknapp
barn visas något indraget, så att dessa ska synas tydligare
man kan visa upp till 5 flaggor
om man använt sig av flockar i DISGEN, så kommer dessa att ersättas av flaggor
Notisbilden något förändrad
faddrar läggs in som andra personer i databasen
olika typer av föräldrar, flera par möjliga (t ex fosterföräldrar/barn)
samkönade äktenskap/parförhållanden möjliga
möjlighet att använda "okänt kön"
Familjeöversikt, som liknar Personöversikten layoutmässigt ("relationshistorik")
sökning kan göras med möjlighet att ange relationer
dubblettsökning, med möjlighet att "flagga av" redan kända förslag på dubbletter
endast datamappar (arkiv försvinner)
kortkommandon ska finnas kvar
Vad gäller DISBYT
- så ska man få möjlighet att välja om man enbart vill ha träffar från viss medlems,
eller att välja bort specifika medlemmars poster
- man ska kunna sortera om sökresultat genom att klicka på kolumnrubriker
- man ska få "hooverinfo" genom att hålla mus-markören över en uppgift
- två sökknappar, en för 1 rad per forskare och en för alla rader
- statistikknapp
Vad gäller RGD återkommer jag till i särskild artikel här intill
RGD ­ Rikstäckande Genealogisk Databas
Från DIS hemsida (www.dis.se) hämtas följande förklaring:
Sidan 6
DIS-MITT Nytt
Er redaktör prövade själv detta verktyg i samband med resan till årsmötet för DIS i
Linköping.
Adressen är:
http://rgd.eit.lth.se:8085
Denna server finns hos Lunds Universitet, och det är för att projeketet i samarbete
med Lunds universitet beviljats ett utvecklingsstöd genom Internetfonden för
framtagning av programvara för delar av RGD-projektet.
Man kan logga in på den här sidan som gäst (id = guest; inget lösenord). Väl där
kan man ladda upp en egen GEDCOM-fil, och låta servern sköta kontrollerna av
densamma. I huvudsak får man som resultat tre filer, en presonnamnsfil, en
ortnamnsfil och en med förslag på dubbletter, samt en checklista för övrigt.
Vid min egen körning, så fick jag en hel del "tips" om vad som behöver rättas upp i
mitt utdrag (dvs i min databas) !
Inte minst hittades ett trettiotal äkta dubbletter, som jag inte hittat vid alla tidigare
försök att använda olika program för att just "jaga" dubbletter.
Men det tog mig ett antal timmars forskning för att kunna
att de föreslagna
dubbletterna
var detta !
Det finns även en "Alternativ dubblettkontroll" att köra in sin egen GEDCOM-fil i.
Även denna har jag provat, men man får nog ut mest av denna rapport (många
sidor !!) om man sitter online, vilket jag inte haft tid till att göra (än).
Om man låtit registrera sig själv hos projektet, så ska det finnas möjlighet att även
matcha sitt material med någon annan forskares material.
Släktforskarprogrammet Family Historian
Er redaktör är ofta nyfiken på andra program än DISGEN, som jag använder till
vardags, för att se om de kan ha något särskilt att erbjuda.
Den här gången har jag tittat en del på Family Historian 6, ett program från
England.
Med anledning av det sistnämnda, så kan man ana att det är byggt just för
engelska förhållanden - och mycket riktigt finns det bara två språk att välja på
(redan vid nedladdningen) - nämligen engelsk engelska eller amerikansk engelska !
Enligt en jämförelse av släktforskarprogram på Wikipedia, så har det här
programmet de flesta funktioner. Det enda som saknas enligt denna jämförelse är
forskingsstöd samt DNA-uppgiftsmöjlighet.
Nr 1 2015
Sidan 7
Själva anser de sig ha starkt stöd för bilder.
Förutom själva programmet finns det tillgång till manual, dokumentation, hjälpfunktion samt därtill ett användargrupps-forum att ta hjälp av.
Några fler funktioner att nämna är:
- inbyggd internetsökning
- inbyggd kartfunktion, där man kan få se vad en eller flera personer har för
geografiska placeringar utifrån händelser, och det i tidsordning (liknande Disgen)
- en användbar jämför- och slåihop-funktion
- en kraftfull fråge/sök-funktion
- skapa egna händelsetyper
- funktioner för att skapa hemsida (html) samt CD/DVD:er
- släktskapsverktyg (hur är två personer släkt)
- Unicode teckenuppsättning, inklusive accent-tecken
- en kraftfull sök- och ersätt-funktion (som redaktören har saknat hos Disgen flera gånger)
- ett stort urval av olika typer av rapporter och utdrag
- mm
Vidare kan man generellt säga att drag- och släpp-funktionen fungerar i de flesta
lägen, samt att i listor (t ex av personer) så kan man enkelt filtrera på olika
begrepp.
De huvudsakliga fönstertyperna är Projekt-fönstret, Fokus-fönstret (runt en individ),
Egenskaps/Fakta-fönstret (som man kan välja att ha fristående) och källcitatfönstret samt bildhanteringsfönstret. Vidare kan man välja vilken typ av
"diagram" man vill kunna visa - t ex bara "centralfamiljen", eller timglas-varianten,
eller anor eller stamtavla.
Vid installationen medföljer en exempel-databas. Men det var enkelt att skapa ett
nytt eget projekt ock däri ladda in en GEDCOM-fil. När jag testade att ladda upp
hela min egna databas i form av ett GEDCOM-utdrag, så försvann dock (som
vankligt !?) en del information, men i huvudsak kom det mesta med. Vid
inladdningen fick man loggning att titta på efteråt.
Nedan visas ett antal skärmbilder ifrån min användning av programmet.
Om det är någon av er som själv vill kolla mer på det här programmet, så finns
deras hemsida på:
http://www.family-historian.co.uk
Där kan man ladda ner en demoversion som gäller för 30 dagar. Annars är det inga
begränsningar att använda det under tiden.
--I nästa nummer av DIS-Mitt tänker redaktören ta upp ett annat släktforskarprogram
- som jag redan testat i parallell med Family Historian.
Sidan 8
DIS-MITT Nytt
Nr 1 2015
Sidan 9
Tillgängliggörande ­ en rapport utifrån Ånge kommuns projekt
Kulturarvsprojektet
Sedan 2010 har Ånge kommun drivit ett arbetsmarknadspolitiskt projekt kallat
Kulturarvsprojektet. I detta projekt har Ånge kommun varit projektägare med
Arbetsförmedlingen som huvudfinansiär och i nära samarbete med kommunens
hembygdsföreningar samt med Riksarkivet MKC i Fränsta. Verksamheten har till
stor del innehållit inskanning av arkiverade pappersdokument och fotografier,
material med stor historisk och kulturell betydelse för eftervärlden. Det har även
handlat om fotografering, registrering och indexering av gamla bevarade föremål
som finns sparade i våra hembygdsgårdar samt konvertering till digitala ljudfiler
från bandade berättelser sparade på ljudkassetter.
Projektet har levererat kulturarvsmaterial i digitalt format till
hembygdsföreningarna sparat på DVD-skivor och hårddiskar. Material kommer även
att levereras till Landsarkivet i Härnösand. Allt av projektet inskannat material
kommer också att förvaras av Ånge kommun. En varierande mängd av materialet
kommer i olika sammanhang att exponeras för intresserade besökare och boende
inom Ånge kommun men även landsomfattande via Landsarkivet i Härnösand.
Resultatet blir en allt ansenligare mängd material som då på ett smidigt och lättare
sätt fler kan få tillgång till och därmed underlätta för framtida efterforskningar kring
Ånge kommuns kulturhistoria. I samband med just tillgängliggörandet kan nämnas
planer på att i projektet inleda ett nära samarbete med Naturum i Borgsjö. Tanken
är att där, inför alla intresserade besökare som till exempel våra långväga turister
eller återvändande utflyttade före detta kommuninnevånare, attraktivt exponera
intressant historiskt material. Projektet ser biblioteket i Ånge och Naturum i Borgsjö
som tänkbara informationscentra i kommunen där det inskannade materialet
konkret kan tillgängliggöras på plats.
Kulturarvsprojektet fokuserar på värdet av det lokala kulturarvet där ofta en helt ny
värld öppnas för många och inte minst för yngre människor. Med modern teknik
öppnas möjligheten för hembygdsföreningar och andra intresserade att exempelvis
anordna forskarläger tack vare det material som digitaliserats. Ur materialet växer
spännande historier fram som kommer att fungera som värdefulla inspirationskällor
för kommande teaterföreställningar och events i historisk och nostalgisk anda.
Ytterligare en positiv effekt är att allt material i digitaliserat format i sig själv
markant ökar i värde genom tillgängliggörandet och indexeringen eftersom
efterfrågan därmed också ökar. Det är därmed också tänkbart att själva
tillgängliggörandet av Ånge kommuns kulturhistoria starkt kan bidra till att intresset
för Ånge kommun i allmänhet ökar.
1 Hembygdsskivor
a) Utgivna skivor
Borgsjö hbf: Se förteckningen bilaga B. Obsservera att en del skivor också är för
Haverö-Torp samt övriga socknar i Medelpad.
Haverö hbf: En skiva om SA Palén samt en om fastighetsägare.
Sidan 10
DIS-MITT Nytt
b) Kommande skivor
Borgsjö hbf: Antagligen skolskivor
Haverö o Torps hbf: Oklart vilka planer som finns.
2 Länskulturarvsportalen, administreras av länsmuseet
http://www.kulturarvvasternorrland.se/samlingar.aspx
a) Fotografier: Kommunen har skrivit avtal med Länsmuseet om att lägga ut de
fotografier som projektet har skannat. Sökmotorn är inte tillfredsställande.
b) Västernorrlandslitteratur: Mycket litteratur har skannats av projektet. Särskilt
hembygdslitteratur bör läggas ut på länsportalen.
c) Domböcker för Medelpad: Tyvärr saknas originaldomböcker efter 1736 på grund
av Sundsvalls brand 1888. Skanning och utläggning pågår. Fotografering av
renoverade domböcker håller på att starta. - Tyvärr har många svårt för att kunna
läsa den gamla skrivstilen. På sikt är det tänkt att läsarna ska bjudas in till att
indexera domarna (se domböckerna för Ljustorps socken).
d) Bouppteckningar för Medelpad: Arkivexemplaren som normalt skulle finnas på
landsarkivet har i stor utsträckning förstörts genom Sundsvalls brand 1888.
Originalexemplaren ska finnas ute i gårdarna och har i stor utsträckning skannats
av. Bouppteckningarna har börjat läggas ut på länsportalen.
3 Bygdeband, ägs av hembygdsrörelsen (genom SHF)
http://www.bygdeband.se/
Varje hembygdsförening har möjlighet att lägga in material knutet till plats (by)
eller person. SHF har haft stora problem med att utveckla sajten men denna börjar
nu på att kunna användas. Av hembygdsföreningarna i kommunen är det bara
Borgsjö som har börjat använda bygdeband.
4 Utlåning m m hos biblioteket
Ånge kommunbibliotek i Ånge är en bra resurs för tillgängliggörande. Ett särskilt
utrymme för detta bör anpassas. Det här bör i första hand kunna tillhandahållas:
a) Gårdsarkiv: Skivor, bör på sikt konverteras till pdf
b) Byarkiv: Skivor, konverterade till pdf
c) Ljudarkiv: Konverterade till MP3/4
d) Terminalåtkomst till länskulturavsportalen och bygdeband
5 Stöd åt besöksnäringen (Naturum)
Länsstyrelsen arbetar kraftfullt med att utveckla besöksnäringen.
Ett led i detta är att göra Naturum ännu bättre.
a) Var bodde min släkting?: Det finns stor erfarenhet av hemvändande ättlingar till
anor i de tre socknarna. Den fråga som dessa främst vill ha svar på är hur de ska
kunna besöka stamgården. Det kommer att krävas en hel del arbete och utveckling
för att detta ska ordnas. Projektet har tagit fram grunduppgifter. Det som återstår
är främst att konstruera ett system som är operativt.
Sidan 11
DIS-MITT Nytt
b) Terminalåtkomst till länskulturavsportalen och bygdeband: På Naturum bör finnas
terminal och rådgivning för att kunna titta på de databaser som projektet har
arbetat med.
c) På Naturum bör säljas skivor och annat material som hembygdsföreningarna tar
fram.
d) Skyltning, geocashing: Projektet har tagit fram en hel del material som kan
användas för infoskyltar.
6 Samarbete med skolan
Projektet har tagit fram mycket material som kan användas som underlag för
presentationer hos skolan. Ivan Johnsons berättelser skulle t ex kunna presenteras
genom ”storytelling” och filmsnuttar.
7 Andra tillängliggöranden
a) Studiecirklar: Studieförbunden bör få en genomgång om vilket material som
projektet har tagit fram.
b) Uppsatser i tidningar och annan litteratur: Hembygdsintresserade bör tipsas om
att det finns ett omfattande material, t ex sockenstämmoprotokoll som kan vara
underlag i årsskrifter m m.
Annons
Sidan 12
DIS-MITT Nytt
c) Forskarläger: Efter bykisteprojektet genomfördes två forskarläger, hos Haverö
hbf och på Ålsta fhsk.
------------Denna plan för tillgängliggörande har upprättats av
Karl-Ingvar Ångström på uppdrag av projektets styrgrupp.
Evenemang 2015
Styrelsen har börjat planera för aktiviteter och evenemang under kommande året.
Vi ber er därför att allteftersom hålla ögona på hemsidan (
)för att se när dessa blir av.
Avisering av DIS­Mitt Nytt
Under ett antal år vid det här laget, så har vi använt oss av epost-adresser, som ni
själva särskilt lämnat in till DIS-MITT, för att skicka ut avisering om att nytt nummer
av DIS-MITT Nytt finns att hämta på hemsidan.
Numera använder vi oss istället av avisering till alla de epost-adresser som finns i
vårt medlemsregister, dvs i stort sett samtliga medlemmar inom DIS-MITT.
Om nu någon av er skulle råka upptäcka att ni inte fått någon avisering till er epostlåda, så hör gärna av er till redaktören, eller någon annan i styrelsen, att något inte
är som det borde vara, så får vi försöka rätta till detta.
Vad har ni för önskemål avseende utbildningar ?
Vi från DIS-MITT:s sida, önskar få in era önskemål på vilka utbildningar ni önskar
kunna gå på. Detta bör ha framgått av ett särskilt epost-utskick till er medlemmar.
Det skulle underlätta vår planering av kurser, om vi vet hur många som är
intresserade av respektive kurs.
Så skicka gärna in era önskemål om typ av kurs, tid och plats genom att svara på
detta utskickade mail, alternativt i ett mail till adressen info@dis-mitt.se !
Till exempel - önskas det fler som vill gå kurs i Ljusdal eller Kramfors !
Vi försöker ju få till Disgen-kurser på olika håll inom vårt verksamhetsområde. Vi
har ännu inte fått ihop tillräckligt många anmälda, för att kunna starta upp kurser
på dessa platser.
Ni som önskar få en kurs anordnad på någon annan ort än just ovan nämnda, är
naturligtvis som sagt varmt välkomna med dessa önskemål !
Nr 1 2015
Sidan 13
Ordföranden har ordet
Sundsvall 2015-03-31
Ett nytt verksamhetsår har börjat och årsmötet är redan genomfört, den här gången
på fyra olika platser med både ljud och röstkommunikation men med lokala
föredrag. Nästa steg i utvecklingen blir att ha ett gemensamt föredrag som
förmedlas över Internet till alla deltagande orter.
Målsättningen att bli över 1000 medlemmar lyckades med god marginal. Det gäller
nu att föreningen kan bibehålla medlemsantalet under detta verksamhetsår. Som
det ser ut för tillfället så är detta möjligt dock är det för närvarande cirka 10 % av
medlemmarna som inte har betalat årets medlemsavgift, men kanske är det i likhet
med mig själv så att inbetalningen är budgeterad vid ett senare tillfälle under året.
Styrelsen vill rikta ett tack till alla de som blev medlemmar under senare delen av
2014.
Kursverksamhet har kommit igång på flera platser inom föreningens geografiska
område men inom delar regionen behövs ytterligare anmälningar för att kunna
starta fler kurser. Under april månad kommer det i föreningens regi att utbildas
personer för att möta den efterfrågan som finns vad gäller hantering av kartor i
Disgen. Målsättningen är att till hösten kunna starta kurser som gäller
karthantering.
Den nya versionen av Disgen är nu inne i testskedet men någon tidpunkt för
lanseringen har ännu inte meddelats från de som utvecklar programmet.
Föreningen räknar med att under hösten anordna tematräffar för att lära ut de
förändringar som den nya versionen innehåller.
Vårens arrangemang är i stort sett spikade men kom gärna med förslag på något
tema som ni vill att vi skall ta upp för det finns fortfarande möjlighet att lägga in
ytterligare något arrangemang under maj månad.
Styrelsen hoppas att ni skall finna något av vårens arrangemang vara värda ett
besök.
Rolf Lusth
Ordförande i DIS-MITT
Nr 1 2015
Sidan 14
DIS-MITT:s styrelse 2015
Rolf Lusth ­ Ordförande
Timrå
Tel: 060­57 91 33
ordforande@dis­mitt.se
Lars Åström ­ Vice
Ordförande
Sundsvall
Tel: 060­50 11 41
v.ordforande@dis­mitt.se
Patrik Åslund ­
Sekreterare
Östersund
Jan Lilliesköld ­ Kassör,
redaktör
Sundsvall
Tel: 072­5064574
sekreterare@dis­mitt.se
Tel: 060­53 63 59
kassor@dis­mitt.se
redaktor@dis­mitt.se
Bo Svartholm ­
Ledamot
Östersund
Peter Johansson ­ Ledamot
Örnsköldsvik
Tel: 063­442 86
ledamot_5@dis­mitt.se
Tel: 0660­375567
ledamot_6@dis­mitt.se
Marie­Louise Holm ­
Ledamot
Sundsvall
Ann­Katrine Östling
Ledamot
Gävle
Tel: 060­152837
ledamot_7@dis­mitt.se
ledamot_8@dis­mitt.se
Lennart Bonnevier
Ledamot
Bollnäs
Östen Händel
Ledamot
Bergby
ledamot_9@dis­mitt.se
ledamot_10@dis­mitt.se
Tony Rödin
Ledamot
Bollnäs
ledamot_11@dis­mitt.se
Sidan 15
DIS-MITT Nytt
Pc/Disgen­faddrar
Claes Embäck
Tony Rödin
Bodil Orremo
Staffan Bodén
Arne Bixo
Joacim Söderström
Örjan Öberg
Peter Johansson
Lennart Näslund
Min Släkt­faddrar
Bo Svartholm
Faddrar inom XYZ­län
Tel: 026­19 25 00
E­post: cou@tele2.se
Tel: 070­350 63 04
E­post: tony.rodin@gmail.com
Tel: 063­446 66
E­post: bodil.orremo@bredband.net
Tel: 0650­56 14 17
E­post: staffan.boden@wtnord.net
Tel: 0691­305 02
E­post: arne.bixo.dis@telia.com
Tel: 060­15 50 30
E­post: joacim.h.soderstrom@telia.com
Tel: 0611­221 88
E­post: orjan@bakskuru.se
Tel: 0660­37 55 67
eller 070­564 88 59
E­post: peter.johansson­oer@telia.com
Tel: 0660­37 21 09
E­post: lennart@hsn.nu
Tel: 063­442 86
E­post: bo.svartholm@gmail.com
Reunion/Mac­faddrar
Gunilla Hermander
Micael Olsson
Kerstin Farm
Bernth Lindfors
Tel: 0650­941 88
E­post: macnilla@telia.com
E­post: micael.olsson@itare.se
Tel: 070­177 01 11
E­post: kerstin@farm.se
DISBYT­ombud
Tel: 060­315 24
E­post: disbyt@dis­mitt.se
DIS-MITT NYTT kommer ut
4 gånger
om året och är DIS-MITT:s
(Datorhjälp i
Släktforskningen XYZ län),
medlemstidning.
Ansvarig utgivare och
tillika ordförande:
Rolf Lusth
mail: ordforande@dismitt.se
Redaktör: Jan Lilliesköld
mail: redaktor@dis-mitt.se
Föreningen DIS-MITT
c/o Lilliesköld
Johannedalsv 150
863 37 SUNDSVALL
Plusgiro 620 19 15-3
Org.nr 889201-9814
Har du material du vill ha
med i tidningen?
Skicka in material via email;
redaktor@dis-mitt.se
Vi förbehåller oss rätten att
redigera insända
bidrag. Det är inte tillåtet
att använda text och
bild utan tillåtelse eller
tydlig källangivelse.
Nästa nummer utkommer
innan sommaren 2015.
Manusstop är den 1 juni.
Håll koll på vår hemsida!
[http://www.dis-mitt.se]